Gång- Och Cykelväg Limhamn 155:355, Hyllie Socken, Malmö Kommun
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Rapport 2013:43 Gång - och cykelväg Limhamn 155:355 Arkeologisk utredning 2013 Åsa Berggren Rapport 2013:43 Gång - och cykelväg Limhamn 155:355 Arkeologisk utredning 2013 Åsa Berggren Limhamn 155:355, Hyllie socken Malmö komun Skåne län Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie www.sydsvenskarkeologi.se © 201 3 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2013:43 Omslag: Utsikt över kalkbrottet från den tänkta gång- och cykelvägen. Foto: Åsa Berggren Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Innehåll Sammanfattning 7 Inledning 7 Syfte och metod 8 Syfte 8 Metod 8 Topografi och naturgeografi 9 Fornlämningsmiljö 9 Tidigare undersökningar i området 12 Undersökningsresultat 17 Koncentration I 19 Koncentration II 19 Koncentration III 19 Störningar 20 Förslag till fortsatta åtgärder 20 Referenser 21 Administrativa uppgifter 23 Bilagor 24 # Figur 1. Undersökningsområdets placering i Skåne. Figur 2. Undersökningsområdets placering i södra Malmö markerat i rött. (Fastighetskartan, copyright Lantmäteriet 2004-11-09. Ur Din karta och Sverigebilden). Skala 1:20 000. Sammanfattning Gatukontoret, Malmö stad planerar att anlägga en gång- och cykelväg längs kanten av kalkbrottet i Limhamn, inom fastig- heten Limhamn 155:355, Malmö kommun. Med anledning av detta har Sydsvensk Arkeologi AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (Länsstyrelsens dnr: 431-18872-2013), genomfört en arkeologisk utredning, steg 2. Exploateringsområdet ligger ca 2 km från nutida kustlinjen. Kustområdet kännetecknas av ett flackt landskap med små topo- grafiska höjdskillnader, men med en gradvis stigning inåt landet. Jordarterna inom kustområdet består huvudsakligen av morän- grovlera och lerig sandig–moig morän. Undersökningsområdet ligger i en trakt som är rik på fornläm- ningar, framför allt boplatser och rituellt präglade strukturer (megalitgravar, palissader m.m.) från neolitisk tid. Utredningens syfte har varit att klargöra fornlämningssituation- en. Utredningen har visat var under mark dolda fornlämningar finns inom området. Undersökningsområdet utgör totalt 67 540 m 2. Inom området drogs totalt 1 113 meter sökschakt om en skopbredd (1,8 m). Detta var fördelat på 21 kortare schakt (figur 5). Sökschaktens längd varierade mellan 109 och 23 meter. Den schaktade ytan motsvarar 2003 kvadratmeter eller 2,9 % av den totala ytan. Totalt inmättes 52 anläggningar i schakten. Anläggningarna består av stolphål, mindre gropar och några större gropar. Ytligt i fyllningen i några gropar framkom fynd i form av keramik och slagen flinta. Lämningarna kan sättas in i ett sammanhang pga. av tidigare kända lämningar i närheten och troligen kan de här aktuella anläggningarna höra till bosättningar från både neoliti- kum och järnålder. Fördelningen av anläggningar inom området var relativt jämn, men tre koncentrationer kan ändå utläsas ur spridningsbilden. Dock är avgränsningen mellan koncentrationerna inte fastställd. Områdena kring de tre anläggningskoncentrationerna föreslås bli föremål för arkeologisk förundersökning. Inledning Gatukontoret, Malmö stad planerar att anlägga en gång- och cykelväg längs kanten av kalkbrottet i Limhamn, inom fastig- heten Limhamn 155:355, Malmö kommun (figur 2). Med anled- ning av detta har Sydsvensk Arkeologi AB, på uppdrag av Läns- styrelsen i Skåne län (Länsstyrelsens dnr: 431-18872-2013), genomfört en arkeologisk utredning, steg 2. Gång- och cykelväg Limhamn 155:355 | 7 Vägsträckningen runt hela kalkbrottet berör vissa områden som redan har undersökts arkeologiskt där fornlämningar påträffats och registrerats. Det berör fornlämning Hyllie 37:1 (Sarnäs & Nord Paulsson 2001) i sydväst och Malmö 129 (Berggren 2013) i öster. Dessa fornlämningar är således undersökta och bort- tagna. Vid utredningar i samband med borttagandet kom hela den östra kanten av kalkbrottet att utredas. I samband med en utredning utförd 2012 utreddes även ytan vid kalkbrottets syd- ostliga hörn. Sträckan utmed kalkbrottets södra kant, utgör ca 1,3 km och skulle ha varit föremål för en arkeologisk utredning 2012, men undantogs då, och ett mindre område i öster utreddes (Brink 2012). Därför har sträckan utmed kalkbrottets södra kant återigen varit aktuell för arkeologisk utredning. Syfte och metod Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen fastställdes i länssty- relsens förfrågningsunderlag och var att klargöra fornlämnings- situationen. Utredningen har visat om och var under mark dolda fornlämningar finns inom området. Utredningen har även då det varit möjligt ytligt undersökt fornlämningarnas karaktär, utbred- ning, datering och bevarandeförhållanden. Metod Den arkeologiska utredningen genomfördes genom provschakt- ning med grävmaskin som följdes av en arkeolog. Provschakt- ningen genomfördes genom att sökschakt om ca en skopbredd (1,8 m) togs upp. Schaktens placering och längd anpassades efter de förutsättningar som uppkom under arbetet. På grund av exploateringsytans beskaffenhet (1300 x 50 m) kom schakten att placeras i företrädesvis öst–västlig riktning. Endast i den östra delen gavs utrymme för två schakt placeras i annan riktning (ungefärligen nordsydlig). Schaktens längd varierade mellan 23 och 109 meter. Schakt och framkomna arkeologiska lämningar mättes in med GPS i projektion Swereff 99 TM. Schakt mättes in som linjer och arkeologiska lämningar mättes in som punkter. Tolkning av anläggningstyp (t.ex. stolphål, grop) gjordes direkt vid inmät- ningen genom kodval. Inga anläggningar undersöktes men an- teckningar om fyllning och tolkning fördes och förekomst av fynd i ytan noterades. Digital information lagras i Intrasis och bearbetas i Intrasis Analysis. 8 | Gång- och cykelväg Limhamn 155:355 Topografi och naturgeografi Undersökningsområdet är idag präglat av närheten till Lim- hamns kalkbrott som dominerar landskapet i området. Närheten till Yttre ringvägen i den västra delen av området är också mycket påtaglig. Exploateringsområdet ligger som längst ca 2 km från nutida kustlinjen. Enligt den topografiska zonindelning som upprätta- des i samband med projektet Öresundsförbindelsen tillhör undersökningsområdet ”Kusten” (Björhem & Magnusson Staaf 2006:14, 47ff.). ”Kusten” kännetecknas av ett flackt landskap med små topografiska höjdskillnader, men med en gradvis stig- ning inåt landet. Mindre topografiska skillnader finns dock. Jordarterna inom ”Kusten” består huvudsakligen av morängrov- lera och lerig sandig–moig morän. Exploateringsområdet, och även området där kalkbrottet breder ut sig idag, har i historisk tid utgjorts av uppodlad åkermark. Äldre kartmaterial visar att området utgjordes av främst åker- mark men även små fuktigare områden inom vångarna Döse- marken och Västre Vång (Sarnäs & Nord Paulsson 2001:16 fig 5). Idag utgörs exploateringsområdet i huvudsak av åkermark i öster samt tidigare åkermark som idag är gräsbeväxt sedan fler- talet år i väster. En buskbeväxt yta med enstaka träd finns närm- ast kalkbrottets kant och vid ett tidigare gårdsläge vid brottets sydostliga hörn växer kastanjer, syrenbuskar och äldre fruktträd. Höjdskillnaderna inom området varierar mellan ca 5 och 10 m ö.h. Längst i väster sluttar området något ned mot Kalbrottsga- tan och den forna strandlinjen. Littorinavallen som bildades om- kring 5 000 f.Kr. löper strax väster om exploateringsområdets västra gräns. Fornlämningsmiljö Undersökningsområdet ligger i ett område rikt på fornlämningar där omfattande ytor blivit föremål för arkeologisk undersökning (figur 3). Närområdet har bl.a. berörts av de två stora infrastruk- turprojekten – projektet Öresundsförbindelsen och Citytunnel- projektet. De arkeologiska undersökningar som genomförts har sammantaget visat på aktiviteter från främst neolitikum och äldre järnålder, men även lämningar från mesolitikum, bronsål- der, yngre järnålder och medeltid har undersökts. Nedan följer en redovisning i punktform av de fornlämningar som markerats på figur 3. En beskrivning av undersökningar i området görs i avsnitt Tidigare utförda undersökningar i området nedan. Gång- och cykelväg Limhamn 155:355 | 9 Figur 3. Fornlämningsmiljön i området. Nämnda fornlämningar markerade med fornlä m- ningsnummer. Tidigare undersökta ytor markerade med ljusgrått, hela exploateringsområdet i rött. • Bunkeflo 24:1 – Almhov (Gidlöf, Hammarstrand Dehman & Johansson 2006; Steineke 2006; Brink 2009a, 2009b, Rude- beck 2010). • Malmö 126 och 129 – Dösemarken (Berggren 2010; Berg- gren & Brink 2012). • Limhamn 155:355 Delområde 1B (Berggren 2013). • MHM 8535 (vid plats för RAÄ Bunkeflo 72:1) – Vintrie- hemmet 3A (Öijeberg 2004). • Bunkeflo 24:2 – Vintriehemmet 3B (Öijeberg 2004). 10 | Gång- och cykelväg Limhamn 155:355 • Bunkeflo 9:1 och Hyllie 43:2 – Bunkeflo bytomt och Bunke- flo (Lövgren m.fl. 2007). • Bunkeflo 20:1 – Fyndsamling (Sarnäs & Nord Paulsson 2001). • Bunkeflo 96:1 och 97:1 – Torkelstoften (Friman 2007). • Bunkeflo 105 – Vintrie IP och Vintrie 20:1 & 20:59 (Ham- marstrand Dehman, Jansen & Hanny 2007). • Bunkeflo 74:1 – Elinelund 2B (Sarnäs & Nord Paulsson 2001). • Bunkeflo 99:1 – Vintriediket (Sandén 2007). • Hyllie 6:1 – Depåfynd (Karsten 1994). • Hyllie 25:1 – Uppgift om dös (Sandén 1995). • Hyllie 36:1 – fyndplats, eggdel av flintyxa. • Hyllie 38:1 – Elinelund 2A (Sarnäs & Nord Paulsson 2001). • Hyllie 37:1 – Skjutbanorna 1B (Sarnäs & Nord Paulsson 2001). • Hyllie 8:3 – Bunkeflopalissaden (Skjutbanorna/Kalkbrotts- gatan) (Thörn 2007; Carlson 2008). • Hyllie 21:1 – Stensättning. • Hyllie 33:1 – Uppgift om hög. • Hyllie 34:1 – Uppgift om hög.