En Fördjupningsrapport Om Mönster Och Faktorer Som Påverkar Valdeltagandet Och Valbeteendet
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Valdeltagandet i Gävleborgs län En fördjupningsrapport om mönster och faktorer som påverkar valdeltagandet och valbeteendet Samhällsmedicin, Centrum för kunskapsstyrning 2018-02-23 Region Gävleborg Rapporten är framtagen och sammanställd av Johan Frisk, utredare vid Samhällsmedicin, Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg. 2018-02-23. Vid frågor kontakta Patrik Lind, avdelningschef, Samhällsmedicin. Tel. 026 – 15 59 63. Mejladress. [email protected] 1 Innehåll 1. Varför är det viktigt att rösta? ........................................................................................................................ 3 1.1. Syfte och avgränsning ............................................................................................................................ 4 1.2. Läsanvisning och disposition ................................................................................................................. 5 2. En modell för att förklara valdeltagandet ...................................................................................................... 6 2.1. Institutionella förklaringar till valdeltagandet ....................................................................................... 7 2.2. Kontextuella förklaringar till valdeltagandet ......................................................................................... 7 2.3. Individuella förklaringar till valdeltagandet ........................................................................................... 8 3. Valdeltagandet över tid .................................................................................................................................. 9 4. Valdeltagandet i Sverige 2014 ...................................................................................................................... 11 5. Valdeltagandet i Gävleborgs län 2014 .......................................................................................................... 12 5.1. Riksdagsvalet 2014 .............................................................................................................................. 12 5.2. Landstingsvalet 2014 ........................................................................................................................... 13 5.3. Kommunvalet 2014 ............................................................................................................................. 14 5.4. Sammanfattning .................................................................................................................................. 15 6. Socioekonomisk beskrivning av valdistrikten ............................................................................................... 16 6.1. Valdistriktens storlek ........................................................................................................................... 16 6.2. Utbildning ............................................................................................................................................ 17 6.3. Inkomst ................................................................................................................................................ 18 6.4. Sysselsättning ...................................................................................................................................... 19 6.5. Ålder .................................................................................................................................................... 20 6.6. Utländsk bakgrund .............................................................................................................................. 21 6.7. Sammanfattning .................................................................................................................................. 22 7. Analys av valdistrikten .................................................................................................................................. 23 7.1. Principalkomponentsanalys ................................................................................................................. 23 7.2. Regressionsanalys ................................................................................................................................ 25 8. Vad förklarar det politiska beteendet? ........................................................................................................ 27 8.1. Politisk sociologi .................................................................................................................................. 27 8.2. Politisk psykologi ................................................................................................................................. 28 8.3. Teorin om rationella val ....................................................................................................................... 28 8.4. Orsakstratten ....................................................................................................................................... 28 8.5. Vänster-högerdimension i Gävleborgs län 2014 ................................................................................. 30 9. Sammanfattning ........................................................................................................................................... 32 Referenser ............................................................................................................................................................. 33 Bilaga 1. Förteckning över valdistrikten......................................................................................................... 34 Bilaga 2. Sammanställning av valdistrikten.................................................................................................... 38 Bilaga 3. Principalkomponentsanalysen ........................................................................................................ 41 2 1. Varför är det viktigt att rösta? Den representativa demokratin kännetecknas av allmänna och regelbundet återkommande val. Det gör att röstning som en handling är den mest grundläggande formen av politiskt deltagande. I Regeringsformens (1974:152) första kapitel och första paragraf framgår det att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Detta kallas för folksuveränitetsprincipen. I andra paragrafen framgår det att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det handlar om att varje människa är lika mycket värd, vilket också gör deras röster jämlika och lika mycket värda. För att styret i ett demokratiskt samhälle fullt ut ska få legitimitet krävs att folkets vilja förverkligas. Under en mandatperiod ska folkviljan tolkas och omsättas till politik. Därefter kommer ansvarsutkrävandet där de som styr får stå till svars för vad som åstadkommits eller inte åstadkommits. Röstningen är en viktig del av medborgarskapet och ett uttryck för att man stödjer det demokratiska systemet (SKL, 2009). Trots att alla röster är och anses jämlika är valdeltagandet till mångt och mycket ojämlikt (SCB, 2015). Valdeltagandets nivå har länge varit uppe för diskussion inom forskningen. Det finns en relativt bred uppfattning om att ett högt valdeltagande ses som en indikation på en fungerande demokrati. Ett högt valdeltagande ses ofta som det eftersträvansvärda där demokratin är vital. Samtidigt är ett lågt valdeltagande ett symptom på något som inte står rätt till - en demokrati som blir oväsentlig (SCB, 2015). Vad som betraktas som högt respektive lågt valdeltagande är dock oklart. Dessutom kanske det inte är nivån i sig som skapar konsekvenser. Högt valdeltagande är snarare ett medel för att uppnå andra värden i det demokratiska systemet (SOU 2007:84). Exempel på ett värde som kopplas till ett högt valdeltagande är att generell delaktighet och inflytande i samhället som har starka samband med en god folkhälsa. Hälsa kan ses som ett socialt kapital som påverkas av individens livsvillkor, levnadsvanor, och psykosociala resurser. Individer som har grundläggande förutsättningar och makt att påverka sina egna livsvillkor och samhället skattar sin hälsa generellt bättre än individer som inte känner att de har varken makt eller möjligheter till inflytande (Folkhälsomyndigheten, 2014). På grund av att valdeltagandet tillskrivs stor betydelse har ämnet fått stor uppmärksamhet inom forskningen. Det finns en hel del empiriska studier som fokuserar på varför valdeltagandet ligger på den nivå den gör. Men forskningen har också sökt svar på frågan varför vissa individer väljer att rösta, medan andra individer väljer att avstå. Allt från övergripande faktorer av institutionell karaktär till individuella förklaringar finns för att förklara valdeltagandet (SCB, 2015). 3 Det är svårt att svara på vad som anses vara ett högt respektive lågt valdeltagande. Än svårare är det att svara på vilka konsekvenser som ett högt respektive lågt valdeltagande för med sig för konsekvenser. Valdeltagandet i Sverige är generellt högt, även i internationella jämförelser. Det behöver inte per definition betyda att Sverige är en bättre demokrati än andra länder. Frågan om valdeltagandet är komplex och svår att hantera utan att verka subjektiv. I Grundlagsutredningens direktiv (Direktiv 2004:96) ses ett högt valdeltagande som hörnstenen i den representativa demokratin (SOU 2007:84). Oavsett tillskrivelse kommer alla röstberättigade personer i Sverige att få möjligheten att gå till valurnan och