Valdeltagandet i Gävleborgs län

En fördjupningsrapport om mönster och faktorer som påverkar valdeltagandet och valbeteendet

Samhällsmedicin, Centrum för kunskapsstyrning 2018-02-23 Region Gävleborg

Rapporten är framtagen och sammanställd av Johan Frisk, utredare vid Samhällsmedicin, Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg. 2018-02-23.

Vid frågor kontakta Patrik Lind, avdelningschef, Samhällsmedicin. Tel. 026 – 15 59 63. Mejladress. [email protected] 1

Innehåll 1. Varför är det viktigt att rösta? ...... 3 1.1. Syfte och avgränsning ...... 4 1.2. Läsanvisning och disposition ...... 5 2. En modell för att förklara valdeltagandet ...... 6 2.1. Institutionella förklaringar till valdeltagandet ...... 7 2.2. Kontextuella förklaringar till valdeltagandet ...... 7 2.3. Individuella förklaringar till valdeltagandet ...... 8 3. Valdeltagandet över tid ...... 9 4. Valdeltagandet i Sverige 2014 ...... 11 5. Valdeltagandet i Gävleborgs län 2014 ...... 12 5.1. Riksdagsvalet 2014 ...... 12 5.2. Landstingsvalet 2014 ...... 13 5.3. Kommunvalet 2014 ...... 14 5.4. Sammanfattning ...... 15 6. Socioekonomisk beskrivning av valdistrikten ...... 16 6.1. Valdistriktens storlek ...... 16 6.2. Utbildning ...... 17 6.3. Inkomst ...... 18 6.4. Sysselsättning ...... 19 6.5. Ålder ...... 20 6.6. Utländsk bakgrund ...... 21 6.7. Sammanfattning ...... 22 7. Analys av valdistrikten ...... 23 7.1. Principalkomponentsanalys ...... 23 7.2. Regressionsanalys ...... 25 8. Vad förklarar det politiska beteendet? ...... 27 8.1. Politisk sociologi ...... 27 8.2. Politisk psykologi ...... 28 8.3. Teorin om rationella val ...... 28 8.4. Orsakstratten ...... 28 8.5. Vänster-högerdimension i Gävleborgs län 2014 ...... 30 9. Sammanfattning ...... 32 Referenser ...... 33 Bilaga 1. Förteckning över valdistrikten...... 34 Bilaga 2. Sammanställning av valdistrikten...... 38 Bilaga 3. Principalkomponentsanalysen ...... 41

2

1. Varför är det viktigt att rösta? Den representativa demokratin kännetecknas av allmänna och regelbundet återkommande val. Det gör att röstning som en handling är den mest grundläggande formen av politiskt deltagande. I Regeringsformens (1974:152) första kapitel och första paragraf framgår det att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Detta kallas för folksuveränitetsprincipen. I andra paragrafen framgår det att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det handlar om att varje människa är lika mycket värd, vilket också gör deras röster jämlika och lika mycket värda.

För att styret i ett demokratiskt samhälle fullt ut ska få legitimitet krävs att folkets vilja förverkligas. Under en mandatperiod ska folkviljan tolkas och omsättas till politik. Därefter kommer ansvarsutkrävandet där de som styr får stå till svars för vad som åstadkommits eller inte åstadkommits. Röstningen är en viktig del av medborgarskapet och ett uttryck för att man stödjer det demokratiska systemet (SKL, 2009). Trots att alla röster är och anses jämlika är valdeltagandet till mångt och mycket ojämlikt (SCB, 2015).

Valdeltagandets nivå har länge varit uppe för diskussion inom forskningen. Det finns en relativt bred uppfattning om att ett högt valdeltagande ses som en indikation på en fungerande demokrati. Ett högt valdeltagande ses ofta som det eftersträvansvärda där demokratin är vital. Samtidigt är ett lågt valdeltagande ett symptom på något som inte står rätt till - en demokrati som blir oväsentlig (SCB, 2015). Vad som betraktas som högt respektive lågt valdeltagande är dock oklart. Dessutom kanske det inte är nivån i sig som skapar konsekvenser. Högt valdeltagande är snarare ett medel för att uppnå andra värden i det demokratiska systemet (SOU 2007:84).

Exempel på ett värde som kopplas till ett högt valdeltagande är att generell delaktighet och inflytande i samhället som har starka samband med en god folkhälsa. Hälsa kan ses som ett socialt kapital som påverkas av individens livsvillkor, levnadsvanor, och psykosociala resurser. Individer som har grundläggande förutsättningar och makt att påverka sina egna livsvillkor och samhället skattar sin hälsa generellt bättre än individer som inte känner att de har varken makt eller möjligheter till inflytande (Folkhälsomyndigheten, 2014).

På grund av att valdeltagandet tillskrivs stor betydelse har ämnet fått stor uppmärksamhet inom forskningen. Det finns en hel del empiriska studier som fokuserar på varför valdeltagandet ligger på den nivå den gör. Men forskningen har också sökt svar på frågan varför vissa individer väljer att rösta, medan andra individer väljer att avstå. Allt från övergripande faktorer av institutionell karaktär till individuella förklaringar finns för att förklara valdeltagandet (SCB, 2015). 3

Det är svårt att svara på vad som anses vara ett högt respektive lågt valdeltagande. Än svårare är det att svara på vilka konsekvenser som ett högt respektive lågt valdeltagande för med sig för konsekvenser. Valdeltagandet i Sverige är generellt högt, även i internationella jämförelser. Det behöver inte per definition betyda att Sverige är en bättre demokrati än andra länder. Frågan om valdeltagandet är komplex och svår att hantera utan att verka subjektiv. I Grundlagsutredningens direktiv (Direktiv 2004:96) ses ett högt valdeltagande som hörnstenen i den representativa demokratin (SOU 2007:84).

Oavsett tillskrivelse kommer alla röstberättigade personer i Sverige att få möjligheten att gå till valurnan och rösta i riksdags-, landstings- och kommunvalet den 9 september 2018. Om utgångpunkten i en representativ demokrati är att få ett så högt valdeltagande som möjligt, och samtidigt jämnt över alla olika samhällsgrupper, krävs både kunskap och förståelse. I synnerhet om valdeltagandet ska vara jämnt spritt över alla samhällsgrupper. I Sverige har vi en möjlighet att delta i allmänna val vilket inte är en självklarhet överallt i världen.

1.1. Syfte och avgränsning Rapportens syfte är att beskriva faktorer som påverkar och driver valdeltagandet och att undersöka om det finns några mönster i valdeltagandet kopplat till socioekonomi. Genom att göra en deskriptiv jämförelse av valdistrikten i Gävleborgs län utifrån utvalda socioekonomiska faktorer går det att testa om det kan finnas någon förklaring till skillnader i valdeltagande mellan valdistrikten. Utöver den deskriptiva jämförelser kommer en regressionsanalys och en principalkomponentsanalys att undersöka samband mellan socioekonomiska faktorer och valdeltagandet på valdistriktsnivå. Dessutom undersökts det politiska beteendet och faktorer som påverkar varför individer röstar som de gör. En förhoppning med rapporten är att den ska skapa en grundläggande förståelse för vilka faktorer som påverkar och driver valdeltagandet samt det politiska beteendet.

Genomgången av teorier i rapporten är översiktlig och kortfattad. För att få en mer detaljerad bild av teorierna som förklarar valdeltagande eller väljarnas politiska beteende tipsar vi läsaren om att gå till respektive källa. Detsamma gäller statistiken för valdeltagande. Alla uppgifter om exempelvis antal röstberättigade, och det totala antalet röstande finns som offentlig statistik på Valmyndighetens hemsida (www.val.se). Statistik finns för alla allmänna val för olika nivåer som kommun och valdistrikt.

Ambitionsnivån i rapportens regressionsanalys är inte att bygga upp en vattentät modell utan snarare att testa sambandet mellan valdeltagande och ett antal faktorer på ett relativt enkelt och transparent

4 tillvägagångssätt. För att få en mer grundläggande förståelse för både principalkomponentsanalys och regressionsanalys hänvisas läsaren först och främst till refererad litteratur.

En avgörande skillnad jämfört med många tidigare studier är att denna rapport inte har tillgång till individ data. Istället kommer valdistriktens olika socioekonomiska karaktärer att testa gentemot valdeltagandet. Det betyder att resultaten inte är direkt jämförbara, men det ger en bra grund för en diskussion om vilka faktorer som driver och påverkar valdeltagandet.

1.2. Läsanvisning och disposition Rapporten behandlar valdeltagandet och det politiska beteendet separat. Avsnitt 2 till 7 kommer handla om förklaringar och analyser av valdeltagandet – vilka faktorer påverkar individen att rösta eller att inte rösta? Det politiska beteendet handlar om faktorer som förklarar det politiska beteendet – vad kan förklara varför individer röstar som de gör? För en överblick av flödet i rapporten se figur 1 nedan.

Figur 1. Läsanvisning.

Mer specifikt ger avsnitt 1 läsaren en inblick i varför det är viktigt att följa valdeltagandet, och även vad forskningen säger om nivåer av valdeltagande. I avsnitt 2 presenteras det teoretiska ramverket om valdeltagande som rapporten använder sig av. Avsnitt 3 går igenom hur valdeltagandet sett ut över tid i Sverige och Gävleborgs län. Därefter följer en deskriptiv genomgång av valdeltagandet 2014 i Sverige (avsnitt 4) och i Gävleborgs län (avsnitt 5). I avsnitt 6 beskrivs valdistrikten utifrån socioekonomiska faktorer, som sedan testas mot valdeltagandet genom två typer av regressionsanalyser i avsnitt 7. Avsnitt 8 redogör för det teoretiska ramverket om politiskt beteende och om hur vänster- högerdimensionen såg ut i Gävleborgs län efter det senaste riksdagsvalet. Rapportens sista avsnitt (9) är en avslutande sammanfattning.

I Bilaga 1 finns en förteckning över alla länets valdistrikt. Alla valdistrikt finns utmärkta på kartor i Figur I till Figur V. Bilaga 2 ger en översiktlig sammanställning av samtliga valdistrikts valdeltagande och socioekonomiska faktorer. Valdistrikten är uppdelad efter kommun och därefter sorterad efter valdeltagandet i riksdagsvalet i fallande ordning. Bilaga 3 innehåller tabeller från analysavsnittet (7) för principalkomponentsanalysen.

5

2. En modell för att förklara valdeltagandet Det finns flera olika sätt att förklara valdeltagande. Holmberg och Oscarsson (2013) använder sig av en modell innehållandes tre kategorier som är viktiga aspekter för att förklara valdeltagandet. Samma modell eller liknande används såväl i Franklin (2004) som i den offentliga utredningen Värdet av valdeltagande (SOU 2007:84). Holmberg och Oscarsson (2013:44-60) delar in förklaringen till valdeltagandet i tre olika kategorier. Dels finns det institutionella förklaringar som fokuserar på hur valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika politiska systemet. De kontextuella förklaringarna fokuserar på hur valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden, sociala miljöer, eller över tid. Kontextuella förklaringar kan i sin tur delas upp i en social kontext och en politisk kontext. Den tredje kategorin är individuella förklaringar och försöker besvara varför vissa individer röstar medan andra inte gör det. För att förtydliga de tre olika kategorierna finns några exempel samlade i Tabell 1 nedan.

Tabell 1. Exempel på faktorer som bidrar till ett högre valdeltagande. Huvudkategori Exempel på faktorer som bidrar till ett högre valdeltagande - Hur valsystemet är utformat ex. proportionella val eller majoritets val. Valsystemets utformning, Institutionella - När i veckan/på året valdagarna inträffar. valdagarnas placering, förklaringar - Spärrar till parlamentet. Röstplikt. valadministration - Valfrekvens, ofta eller sällan. - Poströstningssystem. - Högt deltagande i samhället. Kontextuella Social miljö - Hög grad av motivation i individens närmiljö förklaringar - Stort politiskt kapital och politiska resurser. - Viktiga val, polarisering eller konsensus. Kontextuella Politisk miljö - Engagerade valkampanjer. förklaringar - Hög grad av partisammanhållning - Hög socioekonomisk status (ex. eftergymnasial utbildning, hög inkomst, kön, klass). Individuella Resursförklaringar - Stark social integration (inrikes född, ålder, förklaringar gift/samboende, förvärvsarbetande). - Medborgerliga färdigheter/kunskap om politik. - Intresse för politik. - Intresse för att vara uppdaterad i Individuella Motivationsförklaringar samhällsdebatten/samhällsfrågor. förklaringar - Röstpliktskänslor. - Extremism. Källa: Holmberg och Oscarsson (2013:45), och egen bearbetning av Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

6

Om en analys av valdeltagande ska bli så heltäckande som möjligt bör alla tre kategorier finnas med. Alla olika huvudkategorier samspelar också med varandra. Holmberg och Oscarsson (2013) menar att en förståelse för samspelet är helt avgörande för både forskare som demokratipolitiker som vill förstå eller påverka valdeltagandet.

2.1. Institutionella förklaringar till valdeltagandet En rad internationella studier har gjorts för att jämföra valdeltagandet mellan länder. Tydligast skillnad i valdeltagande finns vid jämförelse mellan majoritets valsystem och proportionella valsystem, där länder med majoritets valsystem tenderar att få ett lägre valdeltagande. Franklin (2004:43-46) menar att hur valsystemet är utformat och vilka regler som gäller ger fyra gånger bättre förklaring än individuella förklaringar i jämförelse mellan länder. Det beror främst på att individuella skillnader finns inom alla länder och dessa skiljer sig inte åt i allt för stor utsträckning. Individuella skillnader är också relativt stabila på kort sikt och förklarar inte snabba förändringar i valdeltagandet.

Studier visar också att det finns skillnader mellan proportionella valsystem utifrån hur proportionerligt systemet egentligen är. I valsystem där antalet ledamöter återspeglas i hög grad av andelen röster är valdeltagandet högre. Det omvända gör att väljarna känner att deras röst är bortkastad eftersom kopplingen mellan en röst och antalet ledamöter är svårare att se (SCB, 2012; Franklin, 2004:15).

Även Holmberg och Oscarsson (2013) menar att det finns trösklar för valdeltagandet. Dessa trösklar finns inbyggda i systemen vare sig de är proportionella val eller majoritets val. Båda kan ha höga trösklar till den folkvalda församlingen som påverkar valdeltagandet negativt. Valdagar som ligger på en söndag då många är lediga kontra valdagar som ligger mitt i en arbetsvecka påverkar valdeltagandet. Trösklarna ser olika ut men det gemensamma ligger i att individens motivation till att rösta påverkas av hur höga dessa trösklar är. Det finns fler exempel på trösklar inom valsystemen. Det centrala blir att analysera hur valsystemet och dess utformning förenklar eller försvårar för individen att rösta. Både motivationsmässigt och rent praktiskt.

2.2. Kontextuella förklaringar till valdeltagandet Det finns förklaringar som har sin grund i politiska och sociala omständigheter under en viss period. Sociala omständigheter handlar om levnadsförhållanden medan poliska omständigheter handlar om de politiska omständigheterna och förutsättningarna till ett visst val. De politiska omständigheterna tenderar att överväga de sociala när det handlar om vad som påverkar valdeltagandet. Det exemplifieras med att valdeltagandet till Europaparlamentsvalet generellt varit många procentenheter under valdeltagandet i riksdagsvalet. En förklaring anses vara att väljarna betraktar valet till

7

Europaparlamentet som mindre viktigt jämfört med valet till Sveriges riksdag (Holmberg och Oscarsson, 2013:53-57; SOU 2007:84; Franklin, 2004:34-46).

Holmberg och Oscarsson (2013) anser även att det är vanligt att tidigare studier tagit hänsyn till olika kontexter. Däremot är det ovanligare att tidigare studier studerat samspelet som finns mellan de individuella förklaringarna tillsammans med de kontextuella förklaringarna. Där finns en möjlighet till metodutveckling.

2.3. Individuella förklaringar till valdeltagandet Det är i slutändan individerna, eller väljarna, som tar beslutet att rösta eller att inte rösta. Detta sker oavsett vilka institutionella eller kontextuella förutsättningar som finns, inom ramen av vad som kan definieras som demokratiska nationer. Det gör också att individförklaringar är vanligt förekommande i studier om politiskt deltagande och valdeltagande (SOU 2007:84).

Enligt bland andra Holmberg och Oscarsson (2013) och SKL (2009) har variationer i tillgång till resurser eller motivation mellan grupper inverkan på valdeltagandet. Kvinnor har generellt ett högre valdeltagande än män. Socioekonomin finns som en relativt tydlig skiljelinje där högutbildade, sysselsatta, och höginkomsttagare röstar i högre utsträckning än lågutbildade, arbetslösa och låginkomsttagare. Integrationsaspekten finns också där valdeltagandet bland utrikes födda är relativt låg (SCB, 2015; SCB, 2012; SKL, 2009).

I en metastudie gjord av Smets och van Ham (2013) jämförs 90 olika empiriska studier för att undersöka om vilka individuella förklaringar som är vanligast förekommande. Utbildning sågs då som den absolut starkaste bestämningsfaktorn för om individen röstade eller inte. Andra viktiga förklaringar var bland annat inkomst, ålder, utländsk bakgrund och kön.

SCB (2012) beskriver att sociala nätverk har stor betydelse för ett högre valdeltagande. Exempel på sociala nätverk är föräldrar och utbildningssystemet. De sociala nätverken är föränderliga och skiftar efter livscykeln. För unga personer kan det ha en relativt stor betydelse då vanan att rösta eller inte rösta sätts i det skedet i livet.

När det gäller socioekonomi och andra individuella aspekter är det vanligt att dessa följer på varandra. Exempelvis är det rimligt att anta att en individ som är arbetslös också riskerar att förlora inkomst och då klassas som låginkomsttagare. Sammanfattningsvis går det därför att säga att desto bättre socioekonomisk ställning individen har i samhället ju högre är sannolikheten att individen röstar. Valdeltagandet är därför inte jämlikt (SCB, 2015; SKL, 2009; Franklin, 2004). 8

3. Valdeltagandet över tid SCB har sedan 1872 följt och publicerat statistik över valresultat. Valdeltagandet i Sverige har ökat sett till en hundraårsperiod. 1911 röstade 57 procent av de röstberättigade i riksdagsvalet. 1919 infördes kvinnlig rösträtt och 1921 fick kvinnor för första gången rösta i ett allmänt val. Valdeltagandet har inte ökat i varje enskilt val sedan 1911, men den generella trenden är uppåtgående. Den högsta nivån av valdeltagande kom till i 1976-års val. Då röstade totalt 91,8 procent av de röstberättigade. Därefter har valdeltagandet sjunkit något (SCB, 2012).

I Figur 2 nedan visas valdeltagandet mellan 1998 till 2014 i riksdags, landstings-, och kommunvalet i Sverige.

86 85,8 84,6

84 82,8 82,0 81,6 82 81,4 80,1 82,4 80 79,4 81,1 78,6 77,9 78 78,8 78,1 77,5

76 Valdeltagandet i Sverige Valdeltagandet Sverige i (%)

74 1998 2002 2006 2010 2014

Kommunvalet Landstingsvalet Riksdagsvalet

Figur 2. Valdeltagandet i riksdags-, landstings-, och kommunvalet i Sverige mellan 1998-2014.

Från valet 2002 har valdeltagandet i Sverige ökat i riksdags-, landstings-, och kommunvalet. Riksdagsvalets valdeltagande har ökat med 5,7 procentenheter. I Landstings- och kommunvalet har valdeltagandet ökat med 4,9 procentenheter. Skillnaden mellan valdeltagandet i det nationella valet är tydligt högre jämfört med de lokala och regionala valen. Men även om valdeltagandet i riksdagsvalet låg på en generellt hög nivå skiljer det 6 procentenheter jämfört med valet 1976 som anses som ett all time high. I kommande avsnitt (4) kommer variationen av valdeltagandet 2014 för respektive val på kommunnivå att presenteras (SCB, 2015).

I Figur 3 nedan visas valdeltagandet mellan 1998 till 2014 i riksdags, landstings-, och kommunvalet i Gävleborgs län.

9

86 85,4

83,3 84 82,8

82 80,6 82,9

80 79,4 79,3 80,1 77,7 78 77,4 77,3 76,1 76 77,1 77,0 75,9 Valdeltagandet Gävleborgs i (%) län 74 1998 2002 2006 2010 2014

Kommunvalet Landstingsvalet Riksdagsvalet

Figur 3. Valdeltagandet i riksdags-, landstings-, och kommunvalet i Gävleborgs län mellan 1998-2014.

Trenden med ökat valdeltagande nationellt finns också i Gävleborgs län. Valdeltagandet har ökat sedan 2002 i riksdags-, landstings-, och kommunvalet. Dock, i nationell jämförelse så är valdeltagandet i Gävleborgs län lägre i riksdagsvalet. Valdeltagandet till riksdagsvalet har generellt varit lägre i alla valen sedan 1998. Detsamma gällde för både landstings- och kommunvalet fram till 2014. Men i valet 2014 var valdeltagandet till landstingsfullmäktige 0,5 procentenheter högre jämfört med riket, och genomsnittet till kommunfullmäktige församlingarna 0,5 procentenheter högre jämfört med riket. I kommande avsnitt (5) visas variationen på valdistriktsnivå i Gävleborgs län till respektive val 2014.

En teori som försöker förklara varför valdeltagandet i nationella val skiljer sig åt jämfört med lokala och regionala val handlar om första och andra rangens val. I fokus står centrala aktörers uppfattning om valets betydelse. Centrala aktörer är exempelvis partier, kandidater, väljare och massmedia. Betydelsen påverkar mobiliseringen och då också valdeltagandet. I första rangens val ingår nationella val, som ofta anses som viktiga eftersom den generella uppfattningen är att mycket står på spel. De lokala och regionala valen blir andra rangens val. Dessa kännetecknas av relativt mindre kampanjverksamhet och mindre uppmärksamhet i massmedia. Väljarnas vilja och engagemang att ge sig in i valrörelsen blir därför mindre. Trots att merparten av svenska skattepengar spenderas i kommunerna är det snarare uppfattningen om vad som är viktigast som styr väljarnas valdeltagande (SOU 2001:65).

En annan förklaring till lägre valdeltagande i lokala och regionala val kan också vara regelverket. 1976 lanserades en reform som 1976 gav utländska medborgare rätten att rösta i lokala och regionala val. Syftet var att underlätta integreringen i det svenska samhället. Sedan dess har valdeltagandet inom gruppen sjunkit och används som en delförklaring till det lägre valdeltagandet i landstings- och kommunvalet (Ersson och Wide, 2001:162-164). 10

4. Valdeltagandet i Sverige 2014 I riksdagsvalet 2014 var valdeltagandet 85,8 procent. Det var en ökning från föregående val, 2010, med 1,18 procentenheter. Valdeltagandet varierade mellan alla kommuner och alla valdistrikt. I Figur 4 nedan visas valdeltagandet för riksdagsvalet, landstingsvalet, och kommunvalet 2014 per kommun i Sverige.

Totalt hade 169 kommuner ett högre valdeltagande i riksdagsvalet än riksgenomsnittet. 116 kommuner hade ett lägre valdeltagande än riksgenomsnittet. Störst skillnad i valdeltagande i riksdagsvalet och landstingsvalet hade Eda kommun (Värmlands län). Där var valdeltagandet i landstingsvalet 12,1 procentenheter lägre i landstingsvalet jämfört med riksdagsvalet.

Lomma kommun hade högst valdeltagande av samtliga kommuner i alla tre valen. I riksdagsvalet deltog 92,9 procent av de röstberättigade och i landstings- och kommunvalet 91,7 respektive 92 procent. Lägst valdeltagande hade Haparanda kommun i alla tre valen. I riksdagsvalet deltog 70,4 procent av de röstberättigade, och i landstings- och kommunvalet 60 respektive 60,6 procent. Skillnaden i valdeltagande mellan Lomma kommun och Haparanda kommun var mellan 22,5 till 31,7 procentenheter i de tre valen.

Riksdagsvalet Landstingsvalet Kommunvalet

Figur 4. Valdeltagande 2014 per kommun, Sverige. 11

5. Valdeltagandet i Gävleborgs län 2014 5.1. Riksdagsvalet 2014 Valdeltagande i riksdagsvalet 2014 var i Gävleborgs län i genomsnitt 85,4 procent. Det var något lägre jämfört med riksgenomsnittet på 85,8 procent. Endast Jämtlands län, Västmanlands län, och Skåne län hade ett lägre genomsnitt än Gävleborg. Högst genomsnitt hade Hallands län med 87,5 procent valdeltagande. Valdeltagandet i Gävleborgs län har ökat i de tre senaste riksdagsvalen, vilket är samma trend som i riket. I Figur 5 nedan visas valdeltagandet per valdistrikt inom Gävleborgs län. Skillnaden mellan valdistrikten visar att genomsnittet döljer en relativt stor geografisk variation. Förteckning över valdistrikten finns i Bilaga 1.

Figur 5. Valdeltagande riksdagsvalet 2014 per valdistrikt, Gävleborgs län. 12

5.2. Landstingsvalet 2014 Generellt var valdeltagandet i landstingsvalet lägre jämfört med riksdagsvalet. I Gävleborgs län var valdeltagandet i genomsnitt 82,9 procent, vilket var 0,5 procentenheter över riksgenomsnittet. Lägst valdeltagande hade Skåne län, 80,5 procent, och högst valdeltagande hade Hallands län, 84,9 procent. Precis som trenden i riksdagsvalet har valdeltagandet ökat i de tre senaste valen i landstingsvalen. Från 75,9 procent 2002 har valdeltagandet ökat med 7 procentenheter. Valdistrikten i Gävleborgs län visar en relativt stor variation i valdeltagande i landstingsvalet. Figur 6 nedan visar på variationen mellan valdistrikten.

Figur 6. Valdeltagande landstingsvalet 2014 per valdistrikt, Gävleborgs län. 13

5.3. Kommunvalet 2014 Valdeltagandet i kommunvalet var i genomsnitt 83,3 procent i Gävleborgs län. Riksgenomsnittet var 82,8 procent. Högst genomsnitt hade Hallands län med 85,3 procent, och lägst Skåne län med 80,8 procent. Över tid följer kommunvalet i Gävleborgs län trenden i övriga val, det vill säga det har skett en ökning i de tre senaste valen. I genomsnitt har valdeltagandet i kommunvalet i Gävleborgs län ökat med 7,2 procentenheter sedan 2002. Kommunval och landstingsval brukar generellt ha ett lägre valdeltagande jämfört med riksdagsvalet. Därför är också variationen till kommunvalet något större bland valdistrikten. I Figur 7 visas valdeltagandet per valdistrikt. En skillnad med kommunvalet jämfört med landstingsvalet och riksdagsvalet är att valdistrikten tillhör olika folkvalda församlingar.

Figur 7. Valdeltagande kommunvalet 2014 per valdistrikt, Gävleborgs län. 14

5.4. Sammanfattning Valdeltagandet har stigit de senaste valåren i Sverige. Vanligast har det varit att rösta i riksdagsvalet. Landstingsvalet har generellt haft ett lägre valdeltagande än de två andra allmänna valen. I Tabell 2 nedan visas valdistrikten i Gävleborgs län med högst respektive lägst valdeltagande 2014. Genomsnittet döljer en relativt stor variation, som tidigare nämnts, mellan valdistrikten i Gävleborgs län. Deltagande i riksdagsvalet var som högst i Fridhem med 92,5 procent. Därefter var Säljan, Valbo Ö, Bomhus C, och Åbyggeby, alla över 90 procent. Det valdistrikt med lägst valdeltagande till riksdagsvalet var Andersberg med 66,1 procent. Även Sätra Ö, Nordost, Hofors-Centrum, och Björksätra hade relativt lågt valdeltagande. Skillnaden mellan valdistriktet med högst respektive lägst valdeltagande i riksdagsvalet var 26,1 procentenheter.

Valdeltagande i landstingsvalet 2014 var som högst i Fridhem med 92,5 procent. Bomhus C, Åbyggeby, Hagaström N-Lexe, och Björke-Trödje hade valdeltagande 90 procent eller mer. Lägst valdeltagande i landstingsvalet hade Andersberg C med 59.8 procent. Sätra Ö, Nordost, Hofors Centrum, och Ljusdal CÖ hade ett valdeltagande under 70 procent. Totalt skiljde det 32,7 procentenheter mellan valdistriktet med högst respektive lägst valdeltagande i landstingsvalet.

Variationen i valdeltagandet i kommunvalet 2014 påminner väldigt mycket om valdeltagandet i landstingsvalet 2014. Fridhem hade det högst valdeltagandet med 92,6 procent. Högst valdeltagande efter Fridhem hade Bomhus C, Åbyggeby, Hagaström N-Lexe, och Valbo V. Valbo V och Björke-Trödje bytte plats jämfört med landstingsvalet. Valdistrikten med lägst valdeltagande var exakt samma som i landstingsvalet. Valdeltagandet i kommunvalet var dock generellt några procentenheter högre. Skillnaden mellan det högsta respektive lägsta valdeltagandet var 32,7 procentenheter.

Tabell 2. Valdistrikt med högst respektive lägst valdeltagande 2014. Valdistrikt Riksdagsvalet Valdistrikt Landstingsvalet Valdistrikt Kommunvalet Fridhem 92,5% Fridhem 92,5% Fridhem 92,6% Säljan 91,3% Bomhus C 90,9% Bomhus C 91,3%

Valbo Ö 91,2% Åbyggeby 90,7% Åbyggeby 90,7%

Högst Hagaström N- Hagaström N- Bomhus C 91,1% 90,3% 90,6% Lexe Lexe Åbyggeby 90,8% Björke-Trödje 90,0% Valbo V 90,3% Björksätra 74,0% Ljusdal CÖ 68,8% Ljusdal CÖ 69,9% Hofors Hofors

Hofors Centrum 70,2% 65,8% 66,8% Centrum Centrum Nordost 69,9% Nordost 64,4% Nordost 64,6%

Lägst Sätra Ö 68,8% Sätra Ö 60,6% Sätra Ö 61,0% Andersberg C 66,1% Andersberg C 59,8% Andersberg C 59,9% Källa: SCB (2017), och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

15

6. Socioekonomisk beskrivning av valdistrikten 6.1. Valdistriktens storlek Ett valdistrikt är ett geografiskt område med omkring 1 000 till 2 000 röstberättigade. Gränsen är inte absolut och ett valdistrikt kan ha både över 2 000 och under 1 000 röstberättigade. Syftet med att dela in Sverige i valdistrikt är att alla län, kommuner och delar av landet ska bli representerade. Reglerna för vem som får rösta ser olika ut beroende på vilket val som avses, därför varierar också antalet röstberättigade till de allmänna valen. Figur 8 nedan visar storleken på valdistrikten 2014 i Gävleborgs län. I det här fallet innebär storleken den totala befolkningsmängden och alltså inte enbart röstberättigade.

Figur 8. Valdistriktens storlek 2014 per valdistrikt, Gävleborgs län.

16

6.2. Utbildning Utbildningsnivån är en variabel som i många tidigare studier funnits med som en av de individuella förklaringarna till varför personer väljer att rösta eller inte. Benägenheten att rösta ökar med utbildningsnivån. Det betyder att valdeltagandet brukar vara högre i gruppen med eftergymnasial utbildning jämfört i gruppen med förgymnasial utbildning. Det visade också SCB (2015:51-52).

I Figur 9 nedan visas andel personer med eftergymnasial utbildning 2014 per valdistrikt i Gävleborgs län. Eftergymnasial utbildning innebär som lägst avslutade eftergymnasiala studier oavsett längd. Variationen var relativt stor i länet, framförallt med koncentration kring Gävle och tätorter.

Figur 9. Andel med eftergymnasial utbildning 2014 per valdistrikt, Gävleborgs län.

17

6.3. Inkomst Röstbenägenheten varierar vanligtvis med inkomsten, och skiljer sig därför mellan olika inkomstgrupper. Det följer de teoretiska ansatserna om att det finns resursförklaringar som påverkar valdeltagandet. Även SCB (2015) visade att valdeltagandet 2014 såg olika ut mellan olika inkomstkvintiler. En hög inkomst ger större benägenhet att rösta.

I Figur 10 nedan visas disponibel medianinkomst 2014 per valdistrikt i Gävleborgs län. Variationen påminner om den för andelen eftergymnasial utbildning. Sambandet mellan utbildning och inkomst är starkt, vilket gör att kopplingen till valdeltagande rimligtvis ser ut på liknande sätt (SCB, 2015:53-56).

Figur 10. Disponibel medianinkomst 2014 per valdistrikt, Gävleborgs län.

18

6.4. Sysselsättning Sysselsättningen spelar också in i röstbenägenheten. Personer som är sysselsatta är mer röstbenägna jämfört med arbetslösa. Det är rimligt att anta att sysselsättning och inkomst till viss del samvarierar. Det gör att liknande mönster i valdeltagandet bör gå att se även här. Valdeltagandet 2014 bland arbetslösa såg ut ungefär som bland dem utanför arbetskraften (SCB, 2015:8,59).

Valdistriktens sysselsättningsgrad 2014 i Gävleborgs län visas i Figur 11 nedan. Det var en relativt hög sysselsättningsgrad i valdistrikten i och runt Gävle. Variationen mellan högre och lägre är dock tydlig. Valdistrikt utan större tätort hade lägre sysselsättningsgrad.

Figur 11. Andel sysselsatta (20-64år) 2014 per valdistrikt, Gävleborgs län.

19

6.5. Ålder Röstbenägenheten brukar variera beroende på ålder. SCB (2015:40-42) menar att yngre och äldre personer är mindre röstbenägna. Den grupp med högst valdeltagande i valet 2014 var personer 56-74 år. Lägst valdeltagande fanns inom grupperna 18-29 år och 75 år +. Den avtagande benägenheten att rösta för äldre personer brukar kunna förklaras med hälsoproblem och förlust av sociala nätverk, och i vissa fall en partner (SCB, 2015:43).

I Figur 12 nedan visas variationen per valdistrikt i Gävleborgs län. Koncentrationen av individer 18-29 år och 75 år + var som högst runt Gävle och tätorterna. Sett till hela länet finns en relativt stor variation.

Figur 12. Andel yngre (18-29 år) och äldre (75 år +) 2014 per valdistrikt, Gävleborgs län.

20

6.6. Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund definieras som att personen är utrikes född eller är inrikes född men har två föräldrar som är utrikes födda. SCB (2015:65-68) visar att utrikes födda har lägre röstbenägenhet jämfört med inrikes födda. Det finns också mycket som tyder på att när vistelsetiden ökar ökar också röstbenägenheten bland utrikes födda. Förklaringen till det kan vara att personen blir mer rotad och integrerad i det svenska samhället.

Variationen av personer med utländsk bakgrund var stor mellan valdistrikten 2014. Figur 13 nedan visar att andelen varierade mellan valdistrikt från 0-6 procent till uppemot 24 procent eller mer.

Figur 13. Andel med utländsk bakgrund 2014 per valdistrikt, Gävleborgs län.

21

6.7. Sammanfattning Tidigare studier har pekat på betydelsen av de socioekonomiska faktorerna som en förklaring till individens valdeltagande. I Tabell 3 visas valdistrikten med högst respektive lägst medelvärde av de socioekonomiska variablerna som presenterats i avsnitt 6.1-6.6. Det finns några tydliga mönster. Bland annat att valdistriktet Fridhem hade bland den högsta andelen av eftergymnasial utbildning, sysselsättning, och disponibel medianinkomst. Samtidigt hade Sätra Ö den lägsta andel sysselsatta och den lägsta disponibla medianinkomsten. I kommande avsnitt kommer de socioekonomiska faktorerna att analyseras tillsammans med valdistriktens valdeltagande för att se om det finns några samband. I Bilaga två finns en sammanställning av samtliga valdistrikts valdeltagande och socioekonomiska faktorer.

Tabell 3. Valdistrikt med högst respektive lägst medelvärde av de socioekonomiska variablerna. Valdistrikt Valdistriktets storlek Valdistrikt Eftergymnasial utb. Murgården 2 993 Villastaden 58,8%

Björksätra 2 856 Fridhem 50,3% Sandviken Centrum 2 691 Olsbacka 46,4% Högst Järbo 2 598 Norrlandet-Utvalnäs 46,3% Vallhov 2 531 Hagaström N-Lexe 46,2% Bollnäs-Hå 978 Sandarne 16,1%

Skog 946 Ramsjö-Hennan 15,8% Los-Hamra 695 Tallåsen 15,6% Lägst Ramsjö-Hennan 592 Ljusne 15,1% Svågadalen 457 Hofors Centrum 13,2% Valdistrikt Disponibel medianinkomst Valdistrikt Sysselsättning Norrlandet-Utvalnäs 268 030 SEK Furuvik-Ytterharnäs 90,2%

Fridhem 259 086 SEK Hagaström N-Lexe 90,2% Hagaström N-Lexe 255 067 SEK Åbyggeby 90,1% Högst Säljan 253 045 SEK Fridhem 89,9% Hemlingby 247 686 SEK Strömsbro 89,5% Murgården 150 437 SEK Björksätra 50,7%

Bollnäs-Gärdet 148 318 SEK Nordost 50,7% Nordost 142 069 SEK Murgården 49,5% Lägst Andersberg C 130 822 SEK Andersberg C 38,5% Sätra Ö 128 800 SEK Sätra Ö 35,5% Valdistrikt Andel 18-29 år och 75 år + Valdistrikt Utländsk bakgrund Bollnäs Centrum 52,2% Nordost 58,4%

Sätra Ö 51,9% Andersberg C 58,0% Sandvikens Centrum 45,7% Sätra Ö 56,1% Högst Väster S 45,0% Björksätra 34,0% Vallbacken 44,2% Bollnäs-Gärdet 32,8% Åbyggeby 19,9% Tallåsen 3,8%

Säljan 19,2% Bollnäs-Söräng 3,8% Hagaström N-Lexe 19,2% Hanebo-Segersta 3,6% Lägst Valbo V 17,5% Ovanåker N 3,1% Norrlandet-Utvalnäs 14,5% Bollnäs-Hå 2,9% Källa: SCB (2017), och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

22

7. Analys av valdistrikten Analysen av valdistrikten utifrån valdeltagandet skiljer sig något från den tidigare forskning som presenterats ovan. Statistiken i den här rapporten är aggregerat till valdistriktsnivå. Det betyder att principalkomponentsanalysen (avsnitt 7.1.) och regressionsanalysen (avsnitt 7.2.) syftar till att analysera om det finns något mönster mellan socioekonomisk karaktär bland valdistrikten kopplat till nivån av valdeltagande. Det finns en stark samvariation i valdeltagandet mellan de olika nivåerna. För att jämförelsen ska vara så rättvis som möjlig kommer valdeltagandet i riksdagsvalet att användas. Då sker valet till samma församling oavsett vilket valdistrikt som avses och analysen blir mer konsekvent mot analysen i avsnitt 8.

Variablerna som kommer användas i analysen är samma variabler som presenterats deskriptivt i avsnitt 6: andel individer med eftergymnasial utbildning (+), disponibel medianinkomst (+), andel sysselsatta individer (+), andel individer 18-29 år och 75 år eller äldre (-), andel individer med utländsk bakgrund (-). Tecknet efter varje variabel är den hypotetiska påverkan på valdeltagandet utifrån vad tidigare forskning kommit fram till. Exempelvis förväntas att valdeltagandet ökar tillsammans med andelen individer med en eftergymnasial utbildning.

7.1. Principalkomponentsanalys En principalkomponentsanalys (PCA) används för att visualisera eller beskriva likheter eller olikheter i data. Ofta används PCA för att lära känna sitt data och se mönster som inte är tydliga för blotta ögat. PCA reducerar antalet dimensioner i ett dataset och sammanfattar variationen genom att skapa principalkomponenter. Principalkomponenterna kan sedan användas att plottas i en 2D-graf och då visa hur datat grupperar sig efter sina likheter (Govaert, 2009:8-22).

I den här rapporten har en PCA med fem variabler genomförts. Syftet var att gruppera valdistrikten i Gävleborgs län utifrån hur lika eller olika de är. Utifrån det har valdistrikten delats in i 15 olika grupper, med ungefär 10 valdistrikt i varje grupp. Den exakta gruppindelningen finns återgiven i Bilaga 3. Indelningen sker genom att plotta principalkomponenterna för respektive valdistrikt och sedan dela in dem efter hur lika de är.

Utifrån tidigare forskning och den deskriptiva redogörelsen för varje valdistrikt går det att säga att många av de socioekonomiska variablerna är kopplade till varandra. Bland annat var korrelationen mellan andelen sysselsatta individer och andelen individer med utländsk bakgrund förhållandevis hög. Samma gällde för andelen sysselsatta individer och den disponibla medianinkomsten. Det var två korrelationer som kan anses relativt förväntade.

23

I Figur 14 nedan har gruppindelningen av valdistrikten utförts och istället har alla 15 olika gruppindelningarna plottats med tillhörande valdistrikts valdeltagande i riksdagsvalet 2014.

15 14 13 12 11 10 9 8 7 6

Valdistriktsgruppering efter 5 principalkomponentsanalysen 4 3 2 1 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% Valdeltagandet i riksdagsvalet 2014 (%)

Figur 14. Valdistriktsgruppering från principalkomponentsanalysen och valdeltagandet i riksdagsvalet 2014.

Det finns fortfarande en variation inom varje grupp. Däremot verkar det finnas ett mönster i att valdeltagandet ökar från grupp 1 upp till grupp 15. En förklaring skulle kunna vara att den ger uttryck för att socioekonomiska faktorer har betydelse för valdeltagandet. Valdistrikten i grupp 1 karaktäriseras i stor utsträckning med en lägre andel individer med eftergymnasial utbildning, en lägre disponibel medianinkomst, en högre andel individer 18-29 år och 75 år eller äldre, en högre andel individer med utländsk bakgrund, och en lägre andel sysselsatta individer. Valdistrikten i grupp 15 visar på det omvända.

PCA har delat in valdistrikten utifrån socioekonomiska variabler utan en koppling till statistiken om valdeltagandet. När dessa grupper sedan jämförs mot valdeltagandet går det att se ett mönster. Även om statistiken inte är på individnivå utan på valdistriktsnivå finns samma samband mellan förklaringar till valdeltagande och det faktiska valdeltagandet. Det går också att resonera kring att det är ett område som får en socioekonomisk karaktär. När valdistrikten skiljer sig åt i den utsträckning de gör kan det visa på en viss segregation. Valdistrikt med god socioekonomi visar på ett högt valdeltagande, medan valdistrikt med sämre socioekonomi visar på ett lägre valdeltagande.

24

Sett till det faktiska valdeltagandet passar alla valdistrikt inte exakt in i indelningen som principalkomponentsanalysen kommer fram till. Det kan ha sin förklaring i att de socioekonomiska variablerna inte slår igenom på samma sätt. Vissa påverkar mer än andra. Dessutom är det sannolikt att de valda variablerna inte fullt ut kan användas för att förklara variationen i valdeltagandet mellan valdistrikten. Det finns förmodligen andra aspekter som i analysen blir underliggande.

7.2. Regressionsanalys En regressionsanalys genom multipel linjärregression går ut på att undersöka om det finns ett samband mellan två eller flera variabler. Utgångspunkten är att sambandet är linjärt. Sambandet som testas är hur de oberoende variablerna (X) förklarar den beroende variabeln (Y). Metoden som används är minstakvadratmetoden där alla datapunkter undersöks för att hitta en linje som ligger närmast alla punkter samtidigt. R-kvadratvärdet och justerat R-kvadratvärde blir ett övergripande mått på hur väl modellen faller ut. R-kvadratvärdet säger något om hur mycket av variansen i datat som kan förklaras av de valda oberoende variablerna. Viktigt att tänka på är bland annat hur beroendet mellan de oberoende variablerna ser ut. Lika som att det inte bör finnas ett tydligt samband till feltermen (autokorrelation) (Studenmund, 2014:35-59,97-113).

Utifrån den väldigt översiktliga förklaringen till multipel linjärregression kommer regressionsmodellen i den här rapporten att byggas som i ekvation 1 nedan.

푉푎푙푑푒푙푡푎푔푎푛푑푒푖 = 훽0 + 훽1푈푡푏푖 + 훽2퐼푛푘푖 + 훽3Å푙푑푖 + 훽4푆푦푠푠푖 + 훽5퐵푎푘푔푟푖 + 휀푖 (ekvation 1)

Valdeltagandet i riksdagsvalet 2014 är den beroende variabeln i modellen. De oberoende variablerna är andel med eftergymnasial utbildning (Utb), disponibel medianinkomst (Ink), andel 18-29 år och 75 år eller äldre (Åld), Andel sysselsatta (Syss), och andel med utländsk bakgrund (Bakgr). ε avser slumptermen. Inkomstvariabeln loggades för att skapa en normalfördelad variabel av en snedfördelad variabel. Resultatet från regressionsanalysen visade att variationen i valdeltagandet kunde förklaras till ungefär 75,9 procent av de oberoende variablerna. På grund av en stark korrelation mellan ett antal av de obeorende variablerna (kollinearitet) exkluderades andel sysselsatta (Syss) och loggad disponibel medianinkomst (Ink). Modellen ser då ut enligt ekvation 2 nedan.

푉푎푙푑푒푙푡푎푔푎푛푑푒푖 = 훽0 + 훽1푈푡푏푖 + 훽2Å푙푑푖 + 훽3퐵푎푘푔푟푖 + 휀푖 (ekvation 2)

I Tabell 4 och 5 nedan finns en sammanställning av regressionsresultaten.

25

Tabell 4. Förklaringsgrad. Tabell 5. Parameterskattning. Statistiskt mått Värde Variabel Parametervärde Konfidensintervall 95% R-kvadrat 0,7344 Utb 0,27* 0,21 - 0,32 Justerat R- 0,7290 Åld -0,25* -0,29 - -0,19 kvadrat Bakgr -0,24* -0,31 - -0,18 *p-värde<0,0001

Modellen som beskrevs i ekvation 1 förändrades på grund av bland annat kollinearitet mellan de oberoende variablerna. När variablerna om andel sysselsatta (Syss) och disponibel medianinkomst (Ink) exkluderades blev modellen bättre fungerande (ekvation 2). Resultatet från modellen i ekvation 2 visar att den beroende variabeln kan förklaras till 72,9 procent av de oberoende variablerna, enligt det justerade R-kvadratvärdet. Det betyder att den varians som finns i valdeltagandet i riksdagsvalet 2014 mellan valdistrikten kan förklaras till 72,9 procent av utbildningsnivån, ålder, och utländsk bakgrund.

Enligt de parametervärden som modellen genererat påverkar en hög utbildningsnivå valdeltagandet positivt: en ökning i Utb med 1 procentenhet ger ett ökat valdeltagande med 0,27 procentenheter. Åldersvariabeln (18-29 år och 75 år eller äldre) påverkar valdeltagandet negativt: om Åld ökar en procentenhet minskar valdeltagandet med -0,25 procentenheter. Variabeln utländsk bakgrund påverkar valdeltagandet negativt: om Bakgr ökar en procentenhet påverkar det valdeltagandet negativt med -0,24 procentenhet. Alla parametervärden anses statistiskt signifikanta (lågt p-värde). Dessutom visar modellen med 95 procents sannolikhet vad det sanna värdet för respektive variabel ligger inom för intervall.

De exakta parametervärdena är kanske inte det som är det mest intressanta. Däremot är det intressant att koppla resultatet från regressionsanalysen till teorin om vad det är som förklarar valdeltagandet. Utgångspunkten om hur variablerna förväntas påverka valdeltagandet stämde överens med resultatet i regressionen.

Det förväntas att om andelen med eftergymnasial utbildning är hög påverkar det valdeltagandet att blir högre. Lika som att om gruppen med mindre röstbenägna individer (18-29 år och 75 år eller äldre) är stor påverkar det valdeltagandet negativt. En hög andel individer med utländsk bakgrund påverkar valdeltagandet negativt för valdistrikten eftersom gruppen med utländsk bakgrund är mindre benägna att gå och rösta jämfört med svensk födda. Även om tidigare studier och litteratur pekar på individuella förklaringar och testar dessa med statistik på individnivå är det intressant att ett valdistrikts socioekonomiska karaktär ger liknande samband mellan valdeltagandet och förklaringsfaktorerna.

26

8. Vad förklarar det politiska beteendet? Utöver alla studier om valdeltagande, både internationellt och nationellt, finns ett antal studier som försöker förklara varför väljarna röstar som de gör. Det svenska partipolitiska systemet har historiskt sett varit stabilt. Sveriges befolkning fick välja mellan de fem partier som återkom i val efter val. Situationen i andra länder, exempelvis Danmark, var den omvända. I det danska nationella valet 1973 förändrades det partipolitiska systemet radikalt i och med att antalet partier i parlamentet fördubblades.

Samma förändring skedde inte i Sverige, men under ytan hade något hänt. På 1980-talet började förändringarna inom svensk partipolitik att avslöja sig. I valet 2014 hade förändringen kommit så långt att Sveriges riksdag bestod av nio partier. Det nya systemet erbjuder både möjligheter och utmaningar jämfört med det historiska fempartisystemet som länge var dominerande inom svensk politik (Hagevi, 2015:11-12).

I september 2011 fyllde den svenska demokratin 90 år, om startskottet kopplas till den kvinnliga rösträttens första framträdande i ett val. Därefter har mängder med studier och undersökningar tolkat resultaten i olika val efter politiskt beteende. Individers politiska beteende är beroende av vilken kontext som råder för tillfället. Historisk, social, kulturell, politisk och institutionell kontext behöver finnas med i analyser om politiskt beteende. Sammanhanget väljarna rör sig inom påverkar agerandet. En utgångpunkt är att ett politiskt system får de väljare det förtjänar (Holmberg och Oscarsson, 2013:17-18).

Hagevi (2015:12) menar att politiskt beteende kan studeras utifrån tre olika perspektiv: politisk sociologi, politisk psykologi, och utifrån teorin kring rationella val (rational choice). Nedan kommer dessa tre perspektiv kort att beskrivas för att sättas samman till den så kallade orsakstratten.

8.1. Politisk sociologi Väljarnas politiska beteende ska sättas i relation till deras omkringliggande miljö, begränsningar och möjligheter. Det var en uppfattning som växte fram i mitten av 1940-talet. Väljarna verkar rösta efter hur de röstat tidigare. Vanan kopplas till socialisation utifrån individens position i samhället. Snarare än sociala egenskaper såsom kön, klass och ålder, är det individens erfarenheter av olika samhällsförhållanden som påverkar politiskt beteende (Hagevi, 2015:12; Holmberg och Oscarsson, 2013:11).

27

8.2. Politisk psykologi Den politiska psykologin, eller socialpsykologin, har utgångpunkten i psykologins kognitionsforskning. Människan är kognitivt lata och använder gärna genvägar för att slippa använda den mentala kapacitet som finns. Exempel på genvägar och hjälpmedel är vänster-höger-skalan eller religiös övertygelse. Dessa genvägar hjälper väljaren att begränsa, att förstå och att uppmärksamma om ett politiskt förslag är bra eller dåligt. Tankarna räcker dock inte, även känslor har stor betydelse i förståelsen om väljarnas politiska handlingar (Hagevi, 2015:13; Holmberg och Oscarsson, 2013:11).

8.3. Teorin om rationella val Teorin om rationella val växte fram inom den nationalekonomiska disciplinen. Rationella val teorin menar att väljaren beräknar den egna nyttan med att rösta på ett parti eller en kandidat. Politiken är en ekonomisk marknad där väljaren beräknar nyttor och kostnader med politiska förslag.

Väljarna antas ha fasta preferenser, vilket gör att fokus ligger på de politiska aktörerna som agerar efter givna preferenser. De politiska aktörerna ses i sin tur som rationella och kan i vissa hänseenden anses agera gentemot en röstmaximeringsoptimering.

Kostnaden som väljaren möter vid röstning är exempelvis tiden det tar att rösta och tiden det tar att sätta sig in i politiska frågor. De politiska aktörerna hjälper väljarna genom att uttala en ideologi som man senare agerar efter. Det underlättar för väljarna, ungefär som inom den politiska psykologin (Hagevi, 2015:13-14; Holmberg och Oscarsson, 2013:12).

8.4. Orsakstratten Utgångpunkten för Orsakstratten är att förklara politiskt beteende, eller väljarbeteende. Idén är att väljarnas beteende inte enbart går att förklara genom att studera enskilda val utan snarare påverkas av fenomen längre tillbaka i tiden. Campbell et al. (1960) kallade modellen för Funnel of Causality (orsakstratten). Hagevi (2015:15-24) använder orsakstratten för förklara beteendet hos den svenska väljaren i ett svenskt riksdagsval.

28

Figur 15. Orsakstratten, Hagevi (2014:17).

I Orsakstratten innefattas en rad olika teorier som kan härledas till teorin om rationella val, politisk psykologi och politisk sociologi. I Figur 15 ovan visas sju olika faktorer som påverkar politiskt beteende. Dessa sju faktorer kan delas in i långsiktiga, medelsiktiga, och kortsiktiga faktorer.

De långsiktiga faktorerna kopplas tydligast till politisk sociologi och politisk psykologi. Exempel på långsiktiga faktorer som påverkar politiskt beteende är klass, kön, och ålder. Dessa förklaringsfaktorer är svåra att ändra eller att påverka från valrörelse till valrörelse (Hagevi, 2015:15-17).

Medelsiktiga faktorer härleds ofta till teorier om rationella val eller politisk psykologi. Uppfattningen om den rådande samhällsekonomin eller privat ekonomin kan kopplas både till individens egen nytta samtidigt som det finns en tydlig koppling till politisk ideologi. De medelsiktiga faktorerna påverkas av de långsiktiga (Hagevi, 2015:16).

Kortsiktiga faktorer är kopplade till valrörelsen. Dessa faktorer är lättföränderliga och kan antas förändras från val till val. De kortsiktiga faktorerna är knutna till exempelvis åsikter, opinionsbildning, och taktikröstning. På kort sikt används ofta teorier om rationella val för att beskriva politiskt beteende (Hagevi, 2015:16-18).

29

8.5. Vänster-högerdimension i Gävleborgs län 2014 Den traditionella vänster-höger-dimensionen i svensk politik utmanas idag av nya sociokulturella konfliktdimensioner. Trots detta menar SCB (2015) att det finns starka samband mellan vänster- högerorientering och röstning och partival. Stabiliteten i hur väljarna uppfattar partiernas position längs vänster-högerdimensionen är påfallande. I den endimensionella vänster-högerdimensionen finns två tydliga grupper inom svensk politik. Gruppen till vänster består av Vänsterpartiet (V), Feministiskt Initiativ (FI), Socialdemokraterna (S), och Miljöpartiet (MP). Gruppen till höger består av Centerpartiet (C), Liberalerna (L), Kristdemokraterna (KD), Sverigedemokraterna (SD), och Moderaterna (M) (SCB, 2016:11-12).

Vänster-högerdimension 2014

Figur 16. Vänster-höger-dimension 2014 per valdistrikt, Gävleborgs län.

30

Den vänster-högerdimension som används i Figur 16 har tagits fram utifrån intervjuer om hur väljarna själva placerar de politiska partierna som konkurrerade om rösterna till riksdagsvalet 2014. Även om inte alla partier eller väljare längre erkänner vänster-högerskalan som den viktigaste faktorn för hur individer röstar finns en tydlig struktur i väljarrörlighet och partibyten (SCB, 2016:13). Riksdagsvalet är ett passande val att se hur valdistrikten röstar ur ett vänster-högerperspektiv eftersom valet sker till samma församling oavsett valdistrikt. I ett kommunalt val finns ofta lokala partier som inte finns i någon annan kommun. Vilket påverkar vänster-högerdimensionen och jämförbarheten med andra valdistrikt.

I Figur 16 ovan visas vänster-högerdimensionen från riksdagsvalet 2014 per valdistrikt i Gävleborgs län. De valdistrikt där V-FI-S-MP totalt fick 10 procentenheter eller fler röster än C-L-KD-SD-M markeras röda. De valdistrikt där C-L-KD-SD-M totalt fick 10 procentenheter eller fler röster än V-FI-S-MP markeras blåa. Om skillnaden mellan vänster-högergrupperingarna var mindre än 10 procentenheter visas det som antingen ljusröd eller ljusblå beroende på vilken av grupperingarna som fick flest röster. Den genomsnittliga vänster-högerdimensionen för Gävleborgs län som helhet var att drygt 52 procent röstade till vänster och 47 procent röstade till höger. Om endast genomsnittet i Gävleborgs län hade visats i Figur12 skulle färgen ha varit ljusröd.

Tillsynes är det inte i jättemånga valdistrikt där något av partigrupperingarna får en klar majoritet av rösterna. Totalt hade V-FI-S-MP 10 ett övertag på 10 procentenheter eller mer i 20 av Gävleborgs läns 151 valdistrikt. C-L-KD-SD-M hade ett övertag på 10 procentenheter eller mer i totalt 8 av länets valdistrikt. Röstningen till vänster var som starkast runt Hudiksvall/Iggesund, Söderhamn, Hofors, Sandviken och även i centralare delar av Gävle. Den starkaste koncentrationen av röster till höger fanns i valdistrikt i södra delen av Gävleborgs län och i anknytning omkring Gävle. Ett valdistrikt, Ljusdal CN, blev vitmarkerad på kartan då röstningen inte gav övervikt åt varken vänster eller höger. I Tabell 5 nedan visas de fem valdistrikt som hade tydligast vänster-högerdimension åt båda hållen. De två valdistrikt där röstning till vänster var som högst var Sätra Ö och Andersbergs C, både inom Gävle tätort. De två valdistrikt som röstade mest till höger var Norrlandet-Utvalnäs och Villastaden, båda i Gävle med omnejd.

Tabell 5. Valdistrikt med tydligast vänster-högerdimension riksdagsvalet 2014 i Gävleborgs län. Valdistrikt Riksdagsvalet Valdistrikt Riksdagsvalet Sätra Ö 73,6% Norrlandet-Utvalnäs 69,9%

Andersberg C 70,7% Villastaden 68,0%

Murgården 70,6% Björke-Trödje 64,1%

Höger Vänster Iggesund Söder 70,1% Fridhem 61,8%

Hofors Centrum 68,6% Hedesunda N 61,4%

Källa: Valmyndigheten (2017), och egen bearbetning av Samhällsmedicin, Region Gävleborg. 31

9. Sammanfattning

Syftet med rapporten var att beskriva mönster i valdeltagandet i Gävleborgs län och faktorer som påverkar och driver valdeltagandet. En deskriptiv jämförelse mellan valdeltagandet och valdistriktens socioekonomiska faktorer och två regressionsanalyser utfördes för att undersöka sambandet mellan valdeltagandet och socioekonomi. Därtill undersöktes det politiska beteendet och faktorer som förklarar varför individer röstar som de gör.

Teorier för att förklara valdeltagandet lyfter fram olika nivåer som påverkar om individen kommer rösta eller inte. Det kan handla om individuella förklaringar som inriktar sig på resurs- och motivationsförklaringar till exempel socioekonomi och intresse/kunskap för politik. Kontextuella förklaringar lyfter fram den politiska och sociala miljön som exempelvis polarisering i det politiska systemet och deltagandet i samhället. De institutionella förklaringarna pekar främst på valsystemets utformning och om det finns något som förenklar röstandet för individen.

Rapportens huvudsakliga slutsatser kan kort sammanfattas i tre punkter:  Valdeltagandet till riksdag, landsting, och kommun har ökat i de tre senaste valen både i riket och i Gävleborgs län. I valet 2014 hade Gävleborgs län lägre valdeltagande till riksdagsvalet, men högre i både landstings- och kommunvalet jämfört med riket.  Nivån av valdeltagandet skiljer sig mellan länen, mellan kommunerna, men också inom kommunerna mellan valdistrikten. I Gävleborgs län var variationen i valdeltagandet i landstings- och kommunvalet 2014 mellan valdistrikten 32,7 procentenheter mellan högsta och lägsta valdeltagandet.  Den deskriptiva jämförelsen och regressionsanalyserna i rapporten bekräftar att det finns mönster i sambandet mellan valdeltagande och socioekonomi. Valdeltagandet kan i stor grad förklaras av utbildningsnivå, ålder, utländsk bakgrund, sysselsättning, och inkomst. Vilket överensstämmer med tidigare studier och teorier. Det politiska beteendet i och mellan valdistrikten hade också ett utfall som var relativt förväntat utifrån socioekonomi och teorier om politiskt beteende.

Den 9 september 2018 får alla röstberättigade individer möjligheten att rösta i riksdags-, landstings-, och kommunvalet. Ett högt valdeltagande ger legitimitet till både det demokratiska systemet och det kommande valresultatet. En förutsättning för att kunna påverka valdeltagandet är att förstå vad det är som driver valdeltagandet och varför valdeltagandet skiljer sig mellan olika valdistrikt. Förhoppningsvis har den här rapporten bidragit med en grundläggande förståelse över vilka faktorer som påverkar och driver individens beslut att rösta eller att inte rösta.

32

Referenser Campbell, A., Converse, P., Miller, W., Stokes, D., (1960). The American voter. New York: Wiley

Direktiv 2004:96. En samlad översyn av regeringsformen.

Ersson, S., och Wide, J., (2001). “Valdeltagandet I Sverige: variation i tid och rum” i Jönsson C., Rösträtten 80 år. Justitiedepartementet, Stockholm, Sverige.

Folkhälsomyndigheten, (2014). Öppna jämförelser 2014: Folkhälsa. Folkhälsomyndigheten, Stockholm, Sverige.

Franklin, M., N., (2004). Voter Turnout and the Dynamics of Electoral Competition in Established Democracies since 1945. Cambridge University Press, Cambridge, USA.

Govaert, G., (2009). Data Analysis. ISTE Ltd and John Wiley & Sons, London, UK.

Hagevi, M., (2015). Den svenska väljaren 2014. Gleerups, Malmö, Sverige.

Holmberg, S., och Oscarsson, H., (2013). Nya svenska väljare. Nordstedts juridik, Stockholm, Sverige.

SCB, (2016). Flytande väljare. Demokratistatistik, rapport 21. SCB, Örebro, Sverige.

SCB, (2015). Vilka valde att välja? Deltagandet i valen 2014. Demokratistatistik, rapport 19. SCB, Örebro, Sverige.

SCB, (2012). Svenskt valdeltagande under hundra år. Demokratistatistik, rapport 13. SCB, Örebro, Sverige.

SKL, (2009). Rätt att rösta! Hur kommuner och landsting kan arbeta för att öka valdeltagandet. Beredning för demokratifrågor, programarbete, politiskt delaktighet. Stockholm, Sverige.

Smets, K., och van Ham, C., (2013). ”The embarrassment of riches? A meta-analysis of individual-level research on voter turnout”. Electoral Studies 2013, 32:344-359.

SOU 2007:84. Värdet av valdeltagande.

SOU 2001:65. Skilda valdagar och vårval?

Studenmund, A., H., (2014). Using Econometrics – A Practical Guide. 6th Edition. Pearson. USA.

33

Bilaga 1. Förteckning över valdistrikten Förteckning av valdistrikten i Gävleborgs län uppdelat per kommun. Nr. Kommun Valdistrikt Nr. Kommun Valdistrikt Nr. Kommun Valdistrikt 1 Ockelbo Ockelbo Södra 53 Gävle Hedesunda N 102 Söderhamn Söderhamn 2 Ockelbo Ockelbo Byar 54 Gävle Hedesunda S Norrberget-Hägnan m fl 3 Ockelbo Ockelbo Norra 55 Gävle Hille 103 Söderhamn Söderhamn 4 Hofors Hofors Norra 56 Gävle Åbyggeby Klossdammen-Stormyran m fl 5 Hofors Hofors Södra 57 Gävle Björke-Trödje 104 Söderhamn Söderhamn Öster- 6 Hofors Hofors Centrum 58 Gävle Valbo Ö Broberg-Färssjön 7 Hofors Torsåker 59 Gävle Hagaström N-Lexe 105 Söderhamn Stugsund 8 Ovanåker Ovanåker N 60 Gävle Valbo C 106 Söderhamn Sandarne 9 Ovanåker Edsbyn 61 Gävle Valbo N 107 Söderhamn Skog 10 Ovanåker Ovanåker V 62 Gävle Hagaström S- 108 Söderhamn Ljusne 11 Ovanåker Alfta S Sälgsjön-Hästbo 109 Söderhamn Söderala 12 Ovanåker Alfta N 63 Gävle Valbo V 110 Söderhamn Marma-Mo 13 Nordanstig Harmånger-Ilsbo 64 Gävle Forsbacka 111 Söderhamn Bergvik 14 Nordanstig Jättendal-Stocka- 65 Gävle Södertull 112 Söderhamn Vågbro Strömsbruk 66 Gävle Olsbacka 113 Söderhamn Norrala-Trönö 15 Nordanstig Gnarp 67 Gävle Sörby 114 Bollnäs Bollnäs Centrum 16 Nordanstig Bergsjö 68 Gävle Fridhem 115 Bollnäs Bollnäs-Sävsberg 17 Nordanstig Hassela-Älgered 69 Gävle Andersberg C 116 Bollnäs Bollnäs-Granberg 18 Ljusdal Ljusdal CV 70 Gävle Andersberg N 117 Bollnäs Bollnäs-Gärdet 19 Ljusdal Tallåsen 71 Gävle Andersberg S 118 Bollnäs Bollnäs-Hamre 20 Ljusdal Ljusdal CÖ 72 Gävle Sätra C 119 Bollnäs Bollnäs-Björktjära 21 Ljusdal Ljusdal CS 73 Gävle Sätra NO 120 Bollnäs Bollnäs-Lottefors 22 Ljusdal Ljusdal CN 74 Gävle Sätra Ö 121 Bollnäs Bollnäs-Ren 23 Ljusdal Ljusdal C 75 Gävle Sätra V 122 Bollnäs Bollnäs-Söräng 24 Ljusdal Los-Hamra 76 Gävle Sätra NV 123 Bollnäs Bollnäs-Hå 25 Ljusdal Färila 77 Gävle Bomhus V 124 Bollnäs Bollnäs-Kilberg 26 Ljusdal Korskrogen- 78 Gävle Bomhus N 125 Bollnäs Rengsjö Kårböle 79 Gävle Bomhus Ö 126 Bollnäs Hanebo-Segersta 27 Ljusdal Ramsjö-Hennan 80 Gävle Bomhus C 127 Bollnäs Hanebo Centrum 28 Ljusdal Järvsö Ö 81 Gävle Bomhus SV 128 Bollnäs Arbrå Centrum 29 Ljusdal Järvsö V 82 Gävle Bomhus SO 129 Bollnäs Arbrå-Undersvik 30 Ljusdal Järvsö N 83 Sandviken Sandviken Norra 130 Bollnäs Arbrå-Flästa 31 Gävle Väster N 84 Sandviken Jäderfors- 131 Hudiksvall Helenedal mfl 32 Gävle Villastaden Norrsätra 132 Hudiksvall Östertull mfl 33 Gävle Väster S 85 Sandviken Murgården 133 Hudiksvall Kristineberg mfl 34 Gävle Norr 86 Sandviken Sandbacka 134 Hudiksvall Västertull mfl 35 Gävle Öster-Alderholmen 87 Sandviken Barrsätra 135 Hudiksvall Kyrkbacken mfl 36 Gävle Söder V 88 Sandviken Sandviken 136 Hudiksvall Fridhem-Åvik 37 Gävle Stigslund Centrum 137 Hudiksvall Idenor 38 Gävle Strömsbro 89 Sandviken Jernvallen Norra 138 Hudiksvall Björkberg mfl 39 Gävle Norrlandet- 90 Sandviken Jernvallen Södra 139 Hudiksvall Håsta mfl Utvalnäs 91 Sandviken Björksätra 140 Hudiksvall Rogsta 40 Gävle Vallbacken 92 Sandviken Vallhov 141 Hudiksvall Njutånger 41 Gävle Norrtull 93 Sandviken Kungsgården- 142 Hudiksvall Iggesund Norr 42 Gävle Nordost Åshammar 143 Hudiksvall Iggesund Söder 43 Gävle Söder Ö 94 Sandviken Säljan 144 Hudiksvall Enånger 44 Gävle Brynäs V 95 Sandviken Storvik Norra 145 Hudiksvall Ede mfl 45 Gävle Brynäs C 96 Sandviken Gästrike 146 Hudiksvall Bobygden- 46 Gävle Brynäs Ö HammarbyStorvikS Kalvstigen 47 Gävle Brynäs S 97 Sandviken Järbo 147 Hudiksvall Friggesund-Hålsjö 48 Gävle Hemsta 98 Sandviken Årsunda mfl 49 Gävle Furuvik- 99 Sandviken Österfärnebo 148 Hudiksvall Svågadalen Ytterharnäs 100 Söderhamn Söderhamn 149 Hudiksvall Näsviken mfl 50 Gävle Hemlingby Centrum-Väster 150 Hudiksvall Sörforsa mfl 51 Gävle Bergby-Axmar 101 Söderhamn Söderhamn 151 Hudiksvall Edsta-Sanna mfl 52 Gävle Norrsundet- Norrtull-Granskär Hamrångefjärden

34

Figur I. Valdistriktsindelning Gävleborgs län år 2014.

35

Figur II. Valdistriktsindelning Gävle tätort med omnejd.

Figur III. Valdistriktsindelning Sandvikens tätort med omnejd.

36

Figur IV. Valdistriktsindelning Hudiksvalls tätort med omnejd.

Figur V. Valdistriktsindelning Söderhamns tätort med omnejd.

37

Bilaga 2. Sammanställning av valdistrikten

Tabell I. Valdistrikten indelade per kommun och rangordnade efter VDT riksdagsvalet 2014 VDT VDT VDT Valdistri. Eftergymn. Disp. Utlän. Valdistrikt Syss. Ålder riksdag landsting kommun storlek utb. medianink. bakgr. Bollnäs-Hå 88,7% 86,4% 87,5% 978 22,1% 206 812 86,0% 27,2% 2,9% Hanebo-Segersta 87,3% 86,1% 86,4% 1 730 20,1% 198 098 82,1% 24,4% 3,6% Bollnäs-Björktjära 86,5% 85,0% 85,6% 1 937 27,7% 212 219 81,9% 25,6% 8,2% Bollnäs-Söräng 85,5% 83,4% 84,7% 1 008 26,4% 206 750 85,5% 22,2% 3,8% Arbrå-Undersvik 85,4% 84,3% 84,9% 1 485 22,7% 186 948 81,7% 25,1% 4,9% Bollnäs-Ren 84,8% 83,4% 84,1% 1 371 22,5% 201 452 78,6% 26,6% 8,1% Rengsjö 84,5% 83,0% 83,7% 1 318 21,9% 192 852 83,7% 26,2% 6,0% Bollnäs-Kilberg 83,7% 81,5% 82,4% 1 876 22,8% 207 101 81,2% 24,8% 9,1% Bollnäs-Granberg 83,3% 81,8% 82,7% 1 429 18,2% 182 953 72,6% 27,5% 7,2%

Bollnäs Bollnäs-Hamre 83,0% 81,5% 81,8% 1 618 24,0% 188 487 74,3% 30,4% 13,6% Hanebo Centrum 82,4% 82,2% 81,7% 1 751 14,4% 169 138 74,8% 32,1% 7,2% Bollnäs-Lottefors 82,4% 81,2% 82,3% 1 324 21,8% 213 492 84,5% 23,9% 4,4% Arbrå-Flästa 81,9% 80,8% 81,3% 1 469 16,1% 172 599 74,0% 27,8% 6,5% Bollnäs-Sävsberg 80,2% 79,0% 79,0% 1 727 27,0% 190 484 74,3% 31,4% 12,5% Arbrå Centrum 76,6% 76,2% 76,5% 1 184 16,7% 158 909 69,6% 35,7% 8,5% Bollnäs-Gärdet 76,5% 72,4% 73,4% 2 425 17,8% 148 318 55,6% 41,9% 32,8% Bollnäs Centrum 75,2% 74,1% 74,5% 1 738 13,2% 152 644 67,6% 52,2% 8,1% Fridhem 92,5% 92,5% 92,6% 1 609 46,4% 259 086 91,2% 26,8% 7,8% Valbo Ö 91,2% 89,8% 90,1% 2 335 32,0% 244 306 89,1% 21,9% 5,8% Bomhus C 91,1% 90,9% 91,3% 1 648 35,0% 240 301 86,9% 19,9% 12,5% Åbyggeby 90,8% 90,7% 90,7% 1 950 31,8% 242 834 89,5% 19,9% 5,6% Björke-Trödje 90,8% 90,0% 90,3% 2 035 25,3% 232 076 87,9% 20,0% 5,5% Hagaström N-Lexe 90,5% 90,3% 90,6% 2 242 44,6% 255 067 89,5% 19,2% 5,7% Norrlandet-Utvalnäs 90,4% 89,7% 90,1% 1 685 41,7% 268 030 87,6% 14,5% 8,1% Furuvik-Ytterharnäs 90,4% 88,8% 89,1% 1 208 29,0% 242 581 88,5% 20,1% 8,6% Valbo V 90,2% 89,9% 90,3% 2 131 31,7% 242 078 87,9% 17,5% 5,8% Hille 89,8% 88,8% 89,5% 2 309 32,1% 234 895 89,3% 24,7% 5,3% Bomhus Ö 89,4% 87,8% 88,1% 2 039 25,4% 237 750 85,2% 21,2% 11,5% Sätra NV 89,0% 88,3% 88,5% 2 074 38,0% 233 242 85,4% 22,9% 16,6% Olsbacka 89,0% 88,5% 88,7% 1 553 43,8% 235 373 82,6% 27,9% 9,6% Hemlingby 89,0% 88,8% 88,6% 1 710 38,0% 247 686 87,9% 20,7% 5,1% Strömsbro 88,5% 88,3% 88,4% 2 222 36,6% 246 842 89,4% 26,0% 6,2% Andersberg S 88,4% 86,9% 86,9% 1 328 33,0% 221 478 81,4% 22,6% 16,9% Bomhus SV 87,7% 86,2% 86,6% 1 999 28,4% 227 605 83,9% 20,3% 14,6% Valbo C 87,6% 86,7% 87,0% 1 496 27,2% 215 410 82,4% 28,1% 8,4% Hagaström S-Sälgsjön- 87,6% 86,6% 86,7% 1 627 30,5% 231 677 83,2% 20,4% 6,8% Hästbo

Bomhus SO 87,6% 85,7% 86,0% 1 873 23,7% 215 427 79,5% 25,0% 13,6%

Gävle Norrsundet- 87,2% 85,5% 85,3% 1 705 14,4% 178 693 69,6% 27,5% 10,9% Hamrångefjärden Hedesunda S 87,0% 86,2% 86,1% 1 392 20,1% 201 655 84,1% 24,6% 5,0% Stigslund 86,9% 86,5% 86,8% 2 203 29,1% 211 858 85,4% 36,2% 7,6% Vallbacken 86,6% 86,2% 86,2% 1 987 39,8% 204 535 80,9% 44,2% 9,3% Sätra V 85,9% 84,7% 84,7% 2 025 30,4% 205 230 77,9% 25,3% 20,6% Sätra NO 85,4% 83,6% 83,8% 2 307 28,2% 185 158 72,2% 33,2% 18,5% Väster N 85,2% 84,3% 84,5% 1 868 35,9% 212 139 82,1% 42,5% 11,4% Bergby-Axmar 84,9% 83,3% 83,0% 1 745 16,5% 184 076 79,1% 28,8% 6,1% Andersberg N 84,8% 82,8% 83,3% 1 742 33,9% 200 556 72,8% 25,1% 21,4% Forsbacka 84,1% 81,6% 81,7% 1 868 22,2% 200 532 74,6% 27,3% 17,0% Sörby 83,9% 81,5% 81,8% 2 172 33,9% 188 399 71,1% 32,4% 21,9% Norrtull 83,7% 81,6% 82,0% 1 624 45,6% 216 374 78,1% 39,5% 14,0% Söder V 83,6% 82,0% 82,3% 1 861 29,0% 197 104 76,9% 38,5% 12,9% Hemsta 83,4% 82,8% 82,9% 1 683 28,0% 194 401 76,3% 35,9% 14,9% Norr 83,3% 81,0% 81,3% 1 374 34,9% 209 365 77,7% 38,8% 14,2% Väster S 82,2% 81,8% 81,9% 1 387 30,0% 188 566 77,9% 45,0% 12,3% Bomhus N 81,9% 80,2% 79,5% 1 753 24,2% 207 840 78,0% 27,2% 15,1% Söder Ö 81,8% 81,4% 81,7% 1 978 34,4% 199 984 76,8% 41,3% 12,2% Villastaden 81,4% 73,6% 74,3% 1 824 58,6% 204 046 63,6% 41,2% 23,6% Hedesunda N 81,2% 80,4% 80,3% 1 327 18,1% 195 424 81,1% 31,4% 8,3% 38

Brynäs C 80,1% 78,0% 78,2% 2 000 25,3% 177 997 71,6% 39,2% 16,1% Valbo N 80,0% 77,8% 78,2% 2 242 17,0% 165 865 70,7% 41,0% 10,0% Sätra C 79,4% 77,1% 77,5% 1 691 22,7% 158 264 62,3% 41,9% 21,6% Brynäs V 79,1% 76,1% 76,2% 1 793 32,1% 177 947 67,0% 38,2% 25,1% Södertull 78,5% 78,1% 78,0% 1 688 34,1% 179 840 70,4% 39,5% 12,8% Bomhus V 77,8% 73,9% 73,9% 2 068 21,3% 162 974 64,6% 36,2% 21,3% Öster-Alderholmen 77,7% 73,9% 73,7% 2 437 32,7% 191 717 67,2% 31,2% 32,2% Brynäs S 77,3% 74,9% 74,9% 2 078 26,8% 180 439 71,6% 41,2% 21,4% Brynäs Ö 77,0% 73,7% 74,0% 2 359 21,6% 162 615 62,8% 40,2% 29,5% Nordost 69,9% 64,4% 64,6% 2 060 21,8% 142 069 50,9% 38,1% 58,4% Sätra Ö 68,8% 60,6% 61,0% 2 467 35,1% 128 800 32,2% 51,9% 56,1% Andersberg C 66,1% 59,8% 59,9% 2 362 17,4% 130 822 33,6% 39,5% 58,0%

Torsåker 83,4% 81,8% 82,7% 2 283 20,2% 207 265 85,6% 26,3% 6,8% Hofors Norra 74,4% 71,7% 73,2% 2 424 16,6% 195 236 78,4% 33,0% 20,2% Hofors Södra 74,4% 70,7% 71,9% 2 491 14,4% 213 781 84,5% 25,4% 14,2%

Hofors Hofors Centrum 70,2% 65,8% 66,8% 2 221 11,5% 164 914 66,9% 41,1% 25,3% Idenor 86,8% 86,9% 86,9% 1 650 31,5% 244 326 86,5% 20,1% 5,0% Östertull mfl 86,3% 84,1% 84,8% 1 729 30,2% 196 652 76,9% 34,3% 8,3% Edsta-Sanna mfl 85,7% 83,7% 84,5% 2 446 26,8% 224 554 86,6% 24,0% 5,9% Njutånger 85,6% 84,7% 85,5% 1 256 20,8% 203 386 80,9% 25,5% 7,8% Helenedal mfl 84,6% 84,2% 84,4% 2 151 30,6% 209 183 84,9% 35,3% 6,0% Enånger 84,0% 82,8% 83,1% 1 559 19,4% 192 176 82,1% 26,9% 5,7% Kristineberg mfl 83,9% 81,2% 82,2% 1 634 24,0% 191 845 80,2% 35,6% 7,9% Björkberg mfl 83,8% 80,8% 81,0% 2 174 28,2% 195 364 72,0% 27,3% 15,6%

Näsviken mfl 83,5% 82,1% 82,4% 1 532 23,9% 201 588 84,0% 25,1% 6,0% Friggesund-Hålsjö mfl 83,4% 81,0% 82,0% 1 917 18,0% 176 956 78,7% 26,5% 5,7% Ede mfl 83,1% 80,9% 81,1% 2 425 20,9% 176 096 76,6% 31,1% 7,6% Fridhem-Åvik 83,0% 80,4% 81,1% 1 453 30,1% 207 067 85,0% 33,3% 8,8% Hudiksvall Rogsta 82,7% 79,8% 80,4% 1 407 20,0% 204 724 84,3% 24,3% 6,0% Iggesund Norr 82,2% 79,7% 80,4% 2 078 17,9% 200 041 75,8% 23,8% 12,1% Sörforsa mfl 81,5% 78,7% 79,1% 2 417 23,8% 198 438 78,6% 27,8% 7,5% Bobygden-Kalvstigen 80,7% 78,5% 77,9% 1 917 19,0% 195 809 78,1% 24,8% 7,0% Västertull mfl 80,5% 79,3% 79,6% 1 700 24,1% 176 070 76,0% 39,6% 7,7% Kyrkbacken mfl 79,8% 77,5% 78,2% 1 215 29,9% 198 797 78,0% 37,0% 8,1% Svågadalen 79,2% 74,9% 75,1% 457 12,1% 162 533 75,4% 26,9% 6,8% Håsta mfl 79,0% 74,6% 75,3% 2 396 26,1% 175 921 65,4% 32,4% 27,1% Iggesund Söder 77,5% 74,4% 74,8% 1 380 13,5% 167 331 64,3% 36,0% 14,5% Järvsö Ö 84,5% 81,9% 82,8% 1 068 24,4% 190 210 81,9% 28,6% 7,8% Ljusdal CV 84,1% 81,1% 82,3% 2 013 22,7% 205 297 84,6% 25,9% 5,9% Färila 83,4% 81,2% 81,7% 2 165 13,7% 175 967 77,7% 30,5% 7,5% Korskrogen-Kårböle 83,0% 79,6% 79,9% 1 214 16,6% 184 069 84,0% 26,7% 6,8% Tallåsen 83,0% 79,2% 80,3% 1 503 14,4% 199 903 85,4% 23,4% 3,8% Ljusdal CN 82,9% 79,7% 80,7% 1 724 17,6% 192 693 81,9% 35,1% 8,2% Järvsö N 79,9% 77,7% 77,5% 1 311 20,9% 189 024 83,5% 29,7% 4,4%

Ljusdal Järvsö V 79,2% 77,5% 78,2% 1 891 18,9% 180 685 80,5% 30,9% 7,2% Ljusdal C 79,0% 75,7% 75,0% 1 435 15,0% 168 694 73,7% 41,6% 13,8% Ljusdal CS 77,8% 74,8% 75,0% 1 640 14,7% 182 553 78,3% 31,4% 7,2% Ljusdal CÖ 77,2% 68,8% 69,9% 1 683 14,3% 154 741 58,9% 34,9% 31,1% Los-Hamra 75,7% 72,7% 74,3% 695 14,1% 161 295 76,5% 29,3% 7,9% Ramsjö-Hennan 74,6% 71,8% 72,3% 592 12,6% 166 346 74,4% 30,1% 8,1% Hassela-Älgered 83,2% 81,0% 81,2% 1 277 14,2% 172 297 76,6% 28,3% 8,1%

Bergsjö 82,7% 80,7% 81,4% 2 314 18,1% 179 202 77,8% 32,9% 10,2% Jättendal-Stocka- 82,3% 78,5% 79,0% 1 737 18,6% 184 792 77,9% 25,6% 8,2% Strömsbruk

Nordanstig Gnarp 81,9% 79,4% 79,9% 2 212 16,9% 179 339 80,6% 30,6% 5,6% Harmånger-Ilsbo 81,7% 79,0% 79,7% 1 949 16,4% 184 642 81,6% 27,3% 9,1%

Ockelbo Byar 80,7% 79,3% 79,8% 1 963 18,6% 184 989 78,5% 21,0% 9,9% Ockelbo Norra 80,5% 78,3% 79,2% 1 642 17,3% 190 889 76,3% 30,0% 11,6% Ockelbo Södra 79,1% 78,3% 78,7% 2 153 17,3% 177 249 77,1% 33,8% 9,6% Ockelbo

Ovanåker N 85,4% 84,3% 84,7% 2 392 17,1% 206 867 87,0% 24,1% 3,1% Alfta S 85,0% 83,5% 84,4% 2 163 17,4% 179 030 80,9% 30,6% 6,0% Edsbyn 84,3% 82,9% 83,8% 2 282 16,3% 179 523 79,1% 33,3% 6,6% Alfta N 83,0% 81,1% 81,2% 2 272 16,8% 173 426 76,1% 29,1% 9,9%

Ovanåker Ovanåker V 80,2% 78,0% 78,5% 2 316 14,2% 173 085 79,6% 34,1% 5,9% 39

Säljan 91,3% 89,3% 89,9% 2 238 31,2% 253 045 87,2% 19,2% 8,6% Jernvallen Södra 90,2% 88,0% 88,3% 1 726 33,1% 239 715 84,9% 27,6% 11,1% Sandviken Norra 88,8% 88,3% 88,8% 2 441 31,2% 247 125 88,9% 24,3% 7,3% Sandbacka 88,6% 86,1% 86,6% 2 359 26,9% 220 688 80,1% 29,7% 12,8% Storvik Norra 88,6% 86,1% 86,9% 1 651 24,2% 214 061 79,8% 24,0% 8,7% Kungsgården-Åshamm 87,7% 85,2% 85,8% 2 490 17,5% 201 671 81,0% 24,7% 7,9% ar

Vallhov 87,3% 84,4% 85,2% 2 531 29,7% 220 067 74,4% 23,8% 20,5% Järbo 86,7% 85,3% 85,6% 2 598 18,0% 209 945 84,1% 25,5% 9,2% Jernvallen Norra 86,2% 84,6% 84,4% 1 957 23,0% 227 235 83,5% 25,3% 10,7% Årsunda 85,0% 83,4% 83,9% 2 180 17,7% 220 349 86,2% 25,6% 5,5% Sandviken Barrsätra 84,6% 83,0% 83,3% 1 914 26,4% 208 178 77,1% 32,6% 16,6% Sandviken Centrum 83,4% 80,1% 80,6% 2 691 21,2% 175 621 72,8% 45,7% 16,8% Österfärnebo 83,2% 81,2% 81,4% 1 291 15,7% 169 441 76,9% 32,6% 7,6% Gästrike-Hammarby- 81,2% 79,1% 79,8% 2 077 15,4% 173 675 75,2% 33,3% 8,3% Storvik Södra Jäderfors-Norrsätra 79,1% 73,3% 73,9% 1 799 19,3% 157 043 57,6% 33,0% 32,4% Murgården 77,6% 72,7% 73,0% 2 993 14,8% 150 437 52,0% 41,4% 30,5% Björksätra 74,0% 71,5% 71,8% 2 856 17,0% 155 158 53,2% 31,9% 34,0% Söderhamn Klossdam 89,6% 88,0% 88,8% 1 543 22,0% 203 609 85,1% 36,9% 7,2% men-Stormyran m fl Söderhamn Öster- 89,5% 88,5% 89,1% 1 454 33,3% 232 611 87,1% 25,5% 7,2% Broberg-Färssjön Stugsund 87,3% 86,5% 87,0% 1 445 25,3% 214 321 82,1% 22,6% 6,5% Vågbro 87,3% 86,3% 86,9% 1 806 22,0% 212 352 83,4% 23,9% 5,0% Norrala-Trönö 85,8% 85,2% 85,4% 1 734 21,2% 195 505 83,0% 23,2% 4,1%

Marma-Mo 84,5% 82,7% 83,5% 1 797 18,5% 188 032 78,2% 25,8% 5,8% Sandarne 83,6% 81,1% 82,0% 2 038 14,1% 187 310 75,4% 26,9% 8,0% Bergvik 83,1% 81,6% 82,0% 1 483 17,8% 182 486 75,6% 28,3% 7,6% Skog 83,0% 80,5% 80,5% 946 15,5% 162 444 76,3% 28,2% 6,5% Söderhamn Söderala 82,4% 80,9% 81,4% 1 944 18,1% 197 633 76,7% 27,8% 7,2% Söderhamn Centrum- 80,1% 78,5% 79,1% 1 982 18,2% 167 130 68,3% 43,2% 14,0% Väster Ljusne 79,0% 76,5% 76,8% 2 353 11,8% 167 806 67,5% 30,9% 14,6% Söderhamn Norrtull- 78,8% 77,1% 77,4% 2 486 14,6% 157 339 66,3% 42,2% 16,4% Granskär Söderhamn 77,0% 74,3% 74,3% 2 410 16,9% 155 502 54,6% 32,7% 23,3% NorrbergetHägnan mfl

40

Bilaga 3. Principalkomponentsanalysen

Tabell I. Valdistriktsgrupperingen från principalkomponentsanalysen. Valdistrikt Valdeltagande Grupp Valdistrikt Valdeltagande Grupp Sätra Ö 68,8% 1 Norrtull 83,7% 2 Andersberg C 66,1% 1 Jäderfors-Norrsätra 79,1% 2 Nordost 69,9% 1 Sätra C 79,4% 2 Villastaden 81,4% 1 Håsta mfl 79,0% 2 Bollnäs-Gärdet 76,5% 1 Sörby 83,9% 2 Öster-Alderholmen 77,7% 1 Ljusdal CÖ 77,2% 2 Murgården 77,6% 1 Brynäs S 77,3% 2 Brynäs V 79,1% 1 Södertull 78,5% 2 Brynäs Ö 77,0% 1 Vallbacken 86,6% 2 Söderhamn Norrberget-Hägnan Björksätra 74,0% 1 77,0% 2 m fl Valdistrikt Valdeltagande Grupp Valdistrikt Valdeltagande Grupp Söder Ö 81,8% 3 Söder V 83,6% 4 Norr 83,3% 3 Olsbacka 89,0% 4 Bomhus V 77,8% 3 Söderhamn Centrum-Väster 80,1% 4 Andersberg N 84,8% 3 Hemsta 83,4% 4 Väster N 85,2% 3 Söderhamn Norrtull-Granskär 78,8% 4 Väster S 82,2% 3 Vallhov 87,3% 4 Sandviken Centrum 83,4% 3 Sätra V 85,9% 4 Sätra NO 85,4% 3 Barrsätra 84,6% 4 Brynäs C 80,1% 3 Björkberg mfl 83,8% 4 Hofors Centrum 70,2% 3 Bollnäs Centrum 75,2% 4 Valdistrikt Valdeltagande Grupp Valdistrikt Valdeltagande Grupp Sätra NV 89,0% 5 Bollnäs-Hamre 83,0% 6 Kyrkbacken mfl 79,8% 5 Forsbacka 84,1% 6 Fridhem 92,5% 5 Hofors Norra 74,4% 6 Bollnäs-Sävsberg 80,2% 5 Sandbacka 88,6% 6 Östertull mfl 86,3% 5 Jernvallen Södra 90,2% 6 Andersberg S 88,4% 5 Bomhus N 81,9% 6 Iggesund Söder 77,5% 5 Fridhem-Åvik 83,0% 6 Västertull mfl 80,5% 5 Stigslund 86,9% 6 Ljusdal C 79,0% 5 Helenedal mfl 84,6% 6 Valbo N 80,0% 5 Arbrå Centrum 76,6% 6 Valdistrikt Valdeltagande Grupp Valdistrikt Valdeltagande Grupp Kristineberg mfl 83,9% 7 Bergsjö 82,7% 8 Hagaström N-Lexe 90,5% 7 Ockelbo Södra 79,1% 8 Bomhus C 91,1% 7 Ede mfl 83,1% 8 Ljusne 79,0% 7 Bollnäs-Björktjära 86,5% 8 Söderhamn Klossdammen- Strömsbro 88,5% 7 89,6% 8 Stormyran m fl Bomhus SO 87,6% 7 Ockelbo Norra 80,5% 8 Norrlandet-Utvalnäs 90,4% 7 Hemlingby 89,0% 8 Bomhus SV 87,7% 7 Sörforsa mfl 81,5% 8 Valbo C 87,6% 7 Norrsundet-Hamrångefjärden 87,2% 8 Söderhamn Öster-Broberg- 89,5% 7 Järvsö Ö 84,5% 8 Färssjön Valdistrikt Valdeltagande Grupp Valdistrikt Valdeltagande Grupp Gästrike-Hammarby-Storvik 81,2% 9 Österfärnebo 83,2% 10 Södra Bollnäs-Ren 84,8% 9 Hille 89,8% 10 Alfta N 83,0% 9 Bergvik 83,1% 10 Ljusdal CN 82,9% 9 Bollnäs-Kilberg 83,7% 10 Storvik Norra 88,6% 9 Hedesunda N 81,2% 10

41

Sandviken Norra 88,8% 9 Hanebo Centrum 82,4% 10 Bollnäs-Granberg 83,3% 9 Säljan 91,3% 10 Iggesund Norr 82,2% 9 Bomhus Ö 89,4% 10 Hagaström S-Sälgsjön-Hästbo 87,6% 9 Järvsö V 79,2% 10 Jernvallen Norra 86,2% 9 Edsbyn 84,3% 10 Valdistrikt Valdeltagande Grupp Valdistrikt Valdeltagande Grupp Söderala 82,4% 11 Edsta-Sanna mfl 85,7% 12 Valbo Ö 91,2% 11 Los-Hamra 75,7% 12 Arbrå-Flästa 81,9% 11 Näsviken mfl 83,5% 12 Idenor 86,8% 11 Ovanåker V 80,2% 12 Jättendal-Stocka-Strömsbruk 82,3% 11 Åbyggeby 90,8% 12 Stugsund 87,3% 11 Alfta S 85,0% 12 Furuvik-Ytterharnäs 90,4% 11 Bobygden-Kalvstigen 80,7% 12 Njutånger 85,6% 11 Hassela-Älgered 83,2% 12 Ramsjö-Hennan 74,6% 11 Skog 83,0% 12 Ljusdal CS 77,8% 11 Färila 83,4% 12 Valdistrikt Valdeltagande Grupp Valdistrikt Valdeltagande Grupp Järvsö N 79,9% 13 Bergby-Axmar 84,9% 14 Arbrå-Undersvik 85,4% 13 Friggesund-Hålsjö mfl 83,4% 14 Gnarp 81,9% 13 Hofors Södra 74,4% 14 Valbo V 90,2% 13 Enånger 84,0% 14 Rengsjö 84,5% 13 Järbo 86,7% 14 Sandarne 83,6% 13 Bollnäs-Söräng 85,5% 14 Ljusdal CV 84,1% 13 Kungsgården-Åshammar 87,7% 14 Ockelbo Byar 80,7% 13 Torsåker 83,4% 14 Harmånger-Ilsbo 81,7% 13 Vågbro 87,3% 14 Marma-Mo 84,5% 13 Svågadalen 79,2% 14 Valdistrikt Valdeltagande Grupp Bollnäs-Hå 88,7% 15 Rogsta 82,7% 15 Bollnäs-Lottefors 82,4% 15 Hedesunda S 87,0% 15 Korskrogen-Kårböle 83,0% 15 Norrala-Trönö 85,8% 15 Hanebo-Segersta 87,3% 15 Björke-Trödje 90,8% 15 Årsunda 85,0% 15 Ovanåker N 85,4% 15 Tallåsen 83,0% 15

42

43