DOCSLIB.ORG

West, East Or South, Which Railwaystation in Hudiksvall Is

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

West, East or South, which Railway Station in Hudiksvall is Preferable? A Predictive Study of Future Climate Scenarios from an Accessibility Perspective Sofia Moberg Master Thesis Spatial planning and development, Umeå university Spring 2021 Author: Sofia Moberg Contact: [email protected] Master thesis (30 ects) Program: Master in Spatial Planning and Development Department of Geography Umeå University Supervisor: Magnus Strömgren Abstract in English An expansion of the railway, East Coast Line is essential in order to ensure transportation of passenger and goods back and forth to Northern Sweden. The preliminary studies of the planned expansion to a double track have identified vulnerabilities linked to how our climate changes. Because of these risks and vulnerabilities, the railway station in Hudiksvall needs to be relocated or the Current station needs to be adapted to potential future climate scenarios. Furthermore, social sustainability and the aspect of accessibility is also a vital perspective to consider during the development of railway infrastructure. This study compares the three different station locations from an accessibility perspective and from different climate scenarios through Network Analyst in ArcGIS Pro. To visualize future climate scenarios, two RCP-scenarios (Representative Concentration Pathways) are considered, which is RCP 4.5 and RCP8.5. Additionally, the GTFS specification in ArcGIS Pro is used to model public transit to these railway stations in an accessibility perspective. Because one strategy when developing the East Coast Line is to increase the active transportation in comparison to car transportation. Results from this study indicates that the Current station, which is located in a coastal area will be worst affected of potential future climate scenarios from an accessibility perspective. Other findings are that vulnerable groups in the society, such as low-income earners and elderly will be most affected, if the railway station remains in the current location. The results from the performed Service area analysis and Location-allocation analysis advocates the Eastern station as a location for the new railway station. Keywords: accessibility, active transportation, RCP-scenarios, public transit, GTFS. Abstract in Swedish – Abstrakt på svenska En expansion av Ostkustbanan är viktigt för att kunna säkerställa transport av passagerare och gods till och från norra Sverige. Förstudierna av den planerade expansionen till ett dubbelspår har identifierat sårbarheter kopplat till hur vårt klimat förändras. Som en följd av dessa risker och sårbarheter behöver järnvägsstationen i Hudiksvall flyttas. Alternativt behöver den nuvarande klimatanpassas. Detta ställer krav på att ta hänsyn till den sociala hållbarheten och tillgängligheten för befolkningen i Hudiksvall. Denna studie ämnar att jämför de tre olika stationslägena ur ett tillgänglighetsperspektiv samt utifrån olika klimatscenarier i ArcGIS Pro. För att visualisera framtida klimatscenarier beaktas två RCP-scenarier, det vill säga representativa koncentrationsvägar, vilket är RCP4.5 och RCP8.5. Dessutom används GTFS- specifikationen i ArcGIS Pro för att modellera kollektivtrafik till dessa järnvägsstationer ur ett tillgänglighetsperspektiv, då ett mål med utvecklingen av Ostkustbanan är att utöka andelen av personer som väljer aktiv transport i jämförelse med biltransporter. Resultatet av denna studie visar att den nuvarande stationen, som är placerad i närheten av Hudiksvalls kust, kommer att vara hårdast drabbad av potentiella framtida klimatscenarier ur ett tillgänglighetsperspektiv. Vidare visar studien på att låginkomsttagare och äldre kommer att drabbas hårdast om järnvägsstationen ligger kvar på den nuvarande platsen. Resultatet från de utförda Service area analyserna och Location-allocation analyserna, visar att det östra alternativet är det alternativ som kommer att vara minst påverkad av ett framtida klimat från ett tillgänglighetsperspektiv. Nyckelord: tillgänglighet, aktiv transport, RCP-scenarier, kollektivtrafik, GTFS. Acknowledgements First of all, I would like to thank my supervisor at Umeå University, Magnus Strömgren, for helping me to develop my research and introducing me to the GTFS-specification in ArcGIS. Most of all, thanks for your patience when mine was non-existing. I would like to express my gratitude to my supervisor at the Swedish Transport Administration, (STA), Katarina Lind, for enabling me to do this thesis in collaboration with the STA. Thank you for emphasizing the importance of my work and your faith in me when I need it the most. Also, to Isabelle Jonsson, thank you for the time you have spent introducing me to SCALGO Live and helping me to understand the different conditions of the RCP- scenarios. I would also like to take this opportunity to thank everyone in the Planning- department at STA for your warm welcome of me during these special times. A very big thank you to Hans Gyllow at Hudiksvall’s municipality and to Agneta Davidsson, project leader at STA, for your time going through the different conditions of the East Coast Line project. To my father-in-law, Roger Söderberg, M.A. in English linguistic, thank you for your time and effort you have spent on this thesis with your carefully reading of my texts. Additionally, I would like to thank my family and friends who have supported me through this journey. A personal thanks to my father, Hans Moberg, who has stopped asking finally what I am going to be when I grow up. At last, I would like to express my gratitude to my fiancé Pontus Söderberg, who always supports and pushes me to challenge myself. Without you I would probably not even have started my master studies. You are my greatest source of inspiration. Tabel of Content 1. Introduction ....................................................................................................................................... 10 1.1. Problem Formulation .................................................................................................................. 11 1.1.2. Aim ...................................................................................................................................... 13 2. Theoretical framework & Literature review ...................................................................................... 15 2.1. Theoretical Framework .............................................................................................................. 15 2.1.1. How can Accessibility & Active transportation be Achieved? ........................................... 15 2.1.2. Concepts of Planning for Climate Changes ......................................................................... 16 2.1.3. Representative Concentration Pathways (RCP) .................................................................. 16 2.2. Literature review ........................................................................................................................ 18 2.2.1. Accessibility of Public Transit Systems .............................................................................. 18 2.2.2. Active Transportation & Accessibility ............................................................................... 20 2.2.3. Challenges with Implementation of Climate Adaptation .................................................... 21 2.2.4. Expected Events in a Future Climate .................................................................................. 23 3. Method .............................................................................................................................................. 25 3.1. GIS as a Quantitative Method .................................................................................................... 25 3.1.3. Why Network Analyst? ....................................................................................................... 27 3.2. Data sample & Methodological settings ..................................................................................... 28 3.2.1. Methodological Choices for the Network Analysis ............................................................ 28 3.2.2. Methodological Choices for the Climate Layers ................................................................. 30 3.2.3. Restrictions & Barriers in the Network ............................................................................... 30 3.2.4. Methodological Choices for the Service Area Analysis ...................................................... 31 3.2.5. Methodological Choices for Location-allocation Analysis ................................................. 32 3.3. Limitations.................................................................................................................................. 33 4. East Coast Line & Travel Patterns .................................................................................................... 34 4.1. Travel Patterns of Today ............................................................................................................ 34 4.2. Routes of the East Coast Line .................................................................................................... 37 5. Result ................................................................................................................................................. 38 5.1. How will the Accessibility be Affected Regarding Different Locations? .................................. 38 5.1.1. Catchment Area of Various Groups ...................................................................................
Recommended publications
  • PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2012-05-03 Ljusdalssalen

    PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2012-05-03 Ljusdalssalen

    PROTOKOLL Datum Kommunstyrelsen 2012-05-03 Plats och tid Ljusdalssalen, Förvaltningshuset, Ljusdal, kl 08:30: - 17:00 Beslutande: Roland Bäckman (S) ordf Annelie Wallberg (S) Markus Evensson (S) tjg ers istf Kristina Michelsson (S) Leif Persson (S) Kenneth Forssell (V) Stig Andersson (V) tjg ers istf Yvonne Oscarsson (V) Leif Hansen (SRD) Jonny Mill (SRD) Torsten Hellström (M) tjg ers istf Lars Molin (M) Marie –Louise Hellström (M) Helena Brink (C) Ulf Nyman (C) tjg ers istf Maj-Britt Tönners (C) Harald Noréus (FP) tjg ers istf Bodil Eriksson (FP) Ingalill Fahlström (MP) Lars Björkbom (KD), § 147-167 Karin Jansson (MP), tjg ers § 167-179 istf Lars Björkbom Övriga deltagande Karin Jansson (MP) ej tjg ers § 147-166 Ekonom Kia Pehrsdotter – Wikman , § 148-150 Örjan Hultman och Michael Wallin, LBK, § 155 Utvecklare Rolf Berg, § 156 Sigrid Pettersén, Robert Carlsson och Anette Jonsäll, § 159 Förvaltningschef Stig Olson, § 161-164, § 166 Kommunchef Nicklas Bremefors Administrativ chef Karin Höglund Utses att justera Stig Andersson (V) Justeringens plats och tid Kommunkansliet, plan 5, Förvaltningshuset, Ljusdal 2012-05-09 Underskrifter Sekreterare ........................................................................... Paragrafer 147-179 Karin Höglund Ordförande ........................................................................... Roland Bäckman Justerande ........................................................................... Stig Andersson PROTOKOLL Datum Kommunstyrelsen 2012-05-03 ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat. Justeringen
  • Biogas As a Transport Fuel—A System Analysis of Value Chain Development in a Swedish Context

    Biogas As a Transport Fuel—A System Analysis of Value Chain Development in a Swedish Context

    sustainability Article Biogas as a Transport Fuel—A System Analysis of Value Chain Development in a Swedish Context Muhammad Arfan *, Zhao Wang, Shveta Soam and Ola Eriksson Department of Building Engineering, Energy Systems and Sustainability Science, University of Gävle, SE-801 76 Gävle, Sweden; [email protected] (Z.W.); [email protected] (S.S.); [email protected] (O.E.) * Correspondence: [email protected]; Tel.: +46-704-400-593 Abstract: Biofuels policy instruments are important in the development and diffusion of biogas as a transport fuel in Sweden. Their effectiveness with links to geodemographic conditions has not been analysed systematically in studying biogas development in a less urbanised regions, with high po- tential and primitive gas infrastructure. One such region identified is Gävleborg in Sweden. By using value chain statistics, interviews with related actors, and studying biofuels policy instruments and implications for biogas development, it is found that the policy measures have not been as effective in the region as in the rest of Sweden due to different geodemographic characteristics of the region, which has resulted in impeded biogas development. In addition to factors found in previous studies, the less-developed biogas value chain in this region can be attributed particularly to undefined rules of the game, which is lack of consensus on trade-off of resources and services, unnecessary competition among several fuel alternatives, as well as the ambiguity of municipalities’ prioritization, and regional cultural differences. To strengthen the regional biogas sector, system actors need a strategy to eliminate blocking effects of identified local factors, and national policy instruments should provide mechanisms to process geographical conditions in regulatory, economic support, Citation: Arfan, M.; Wang, Z.; Soam, and market formation.
  • Tätorter 2010 Localities 2010

    Tätorter 2010 Localities 2010

    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
  • Kommunal Avfallsplan Och Länsstyrelsens Sammanställning”, Bestå Av

    Kommunal Avfallsplan Och Länsstyrelsens Sammanställning”, Bestå Av

    Avfallsplan Söderhamns kommun 2015 - 2030 Framtagen i samarbete mellan samtliga kommuner i Hälsingland. Del 3 Underlag Underlag till avfallsplan Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 § Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamns kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de sex kommunerna har tillsammans med extern resurs (Sweco) drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden 2015-2030. Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfallsplan Avfallsplan Avfallsplan Underlag Strategier och Åtgärdsprogram mål Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej i kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallsplanens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod.
  • The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents

    The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents

    The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents A EVERYBODY ARRIVES SMOOTHLY, THE GREEN AND SAFE WAY Contents Contents Comments from the Director-General 4 B 1. The Swedish Transport Administration in brief 6 2. Transport developments 10 Traffic developments on roads and railways 11 Capacity and congestion 11 Traffic and weather 2010 12 3. The Swedish Transport Administration’s operations 2010 14 The Swedish Transport Administration’s efficiency measures 15 Planning for intermodal transports 16 Investments in roads and railways 17 Operation and maintenance of state roads and railways in accordance with the national plan 26 International work 36 Research and innovation 37 4. Transport policy goals 40 Functional objective Accessibility 42 Environment and health 50 Safe traffic 56 5. Employees 60 6. Other feedback 62 7. Financial report 66 Income and expenditure account 68 Balance sheet 69 Appropriation account 70 Statement of source and application of funds 72 Summary of key figures 73 Notes 74 8. Signing of the annual report 80 9. Auditors’ report 81 10. Board of directors 82 11. Management group 83 Comments from the Director-General Comments from the Director-General be solved in the future. When society chairman of the organisation committee changes, then the transport systems must and then elected as Director-General. The also change. This is why the initial focus was to guarantee ongoing Administration’s challenges are closely operations and to maintain contacts with linked to current developments in society. interested parties and the wider world. Climate changes will impact infra- Much effort was spent ensuring function- structure, at the same time as transports ality in the telecom and datacom system, impact the climate.
  • Civilförsvarsförbundet Gävleborg

    Civilförsvarsförbundet Gävleborg

    Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport 2009-01-01—2010-12-31 Idédag i Tällberg söndagen den 29 mars 2009. Civilförsvarsförbundet Gävleborg Civilförsvarsförbundet Gävleborg har verksamhet i hela länet och omfattar följande civilförsvarsföreningar: Sandviken (innefattar även Hofors och Ockelbo kommuner), Gävle, Ovanåker, Söderhamn (innefattar även Bollnäs kommun) och Ljusdal-Hudiksvall. Styrelsens sammansättning (fr o m distriktsstämman 2009-03-28) Ordinarie ledamöter Förening Maria Olsson Ovanåker Ordförande Leif Bergquist Sandviken Vice ordförande Ewa Lindfors Gävle Tomas Skogstjärn Ljusdal-Hudiksvall Ove Wiström Söderhamn Adjungerade ledamöter Åke Lindahl Länsstyrelsen Gävleborg Jannike Wåhlberg Verksamhetsledare Ersättare IngaSara Cardell Söderhamn Sekreterare & kassör t o m 2010-06-08 Gerd Larsson Ljusdal-Hudiksvall Siv Johansson Sandviken Revisorer Hans-Erik Englund Gävle Ordinarie Bengt Berglund Gävle ” Olle Carlbom Gävle Ersättare Valberedning Tord Båtsta Sandviken Sammankallande Rose-Marie Herrmann Ljusdal-Hudiksvall Ledamot t o m 2010-12-14 Vakant Styrelsens sammanträden m m Styrelsen har haft fem sammanträden 2009 och fyra 2010 plus ett med dalastyrelsen vardera året. Pernilla Efsing, Falu Ekonomi-&DataJour, har skött arvodeshantering och bokföring åt distriktet. Verksamhetsledare m m Jannike Wåhlberg har arbetat som verksamhetsledare för Gävleborg och Dalarna med distriktskansli i Falun. Dan Johnson har praktiserat på kansliet sedan mitten av maj. 2 Resultat och avstämning mot målen i verksamhetsplanen Utbildning och information: Mål: Minst 2% (ca 5500 personer) av Gävleborgs befolkning ska nås av Civilförsvarsförbundets utbildningsinsatser varje år, vilket innefattar självskyddsutbildning, energiinformation, FRG- och HLR-utbildning, Blackout m m. Resultat: 3315 personer fick självskyddsutbildning och 194 personer fick energiinformation i distriktet. Motsvarande siffror år 2010 var 3309 respektive 825. Till detta kommer andra informations- och utbildningsinsatser som instruktörer, föreningar m fl gjort.
  • MI Course Intro 2013

    MI Course Intro 2013

    Medical Informatics Period 2, 2013 Bengt Göransson Isabella Scandurra Division of Visual Information and Interaction Human-Computer Interaction (HCI) Dept of Information Technology Uppsala University http://www.it.uu.se/research/vi2 Course home page: http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/medinf/ht13 Bengt Göransson User Centered Systems Design, Usability & Interaction Design Employed at a GE Healthcare , Life Sciences in Uppsala. Part time researcher at Uppsala University. Been working as researcher and consultant in the IT business since 1984. Started out as a developer. Computer science background. Moved on to user-centered design and usability. Domains: business support (public authorities, case-handling, medicine), products (hard- and software), web-applications, e-services, etc.. Developing methods: user-centered systems design in practice, Scrum and usability. Currently at GE Healthcare working on the usability for laboratory instruments for protein purification and related areas. Also processes for User Experience Design. Ph.D. from Uppsala University, Sweden, in HCI. Bengt Göransson User Centered Systems Design, Usability & Interaction Design Patient 19121212 1212 Svensson, Sven Byt patient Avanc. sök… Varning Vårdåtagande Vårdkontakt Blodsmitta Välj uppgift Dokumentera x Patientöversikt Journaltorget Läkemedelsöversikt Meny Hem Under 1 Under 2 » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » mediPal – huvudsida 14.45 Dokumentera » 19121212-1212 Svensson, Sven | 2004-08-11 Vårdåtagande… Under 1 Översikt Aktiviteter Under 2 Under 3 Spontan registrering Remiss och svar Rörlighet Smärta Övriga… Ny beställning Lab.-listan Dagbok Resultat » 12.02: 1 tbl Madopark Depot 25mg Patientöversikt Läkemedelslista 13.55: 1 kopp kaffe Hälsoproblem Visning Journaltorget 14.10: 1 tbl Madopark Depot 25mg Under 1 Under 2 Agenda 1 missad påminnelse Status 16.00: 1 tbl Madopark Depot 25mg Aktuella diagnoser 17.30: Rörlighet 18.00: 1 tbl Madopark Depot 25mg 19.30: Rörlighet Aktuella recept 20.00: 1 tbl Madoprak Depot 25mg Vila… Avstå Flytta Åtgärda 2006-01-21 15:01 | Dr.
  • ×Ndringar I Trafiken 13 December 2020.Xlsx

    ×Ndringar I Trafiken 13 December 2020.Xlsx

    Ändringar i trafiken 13 december 2020 Följande busslinjer läggs ner: Linje Dag Från Till Förändring/kommentar Hänvisning till 27 M-F Axmarbruk Bergby Linjen läggs ner Närtrafik för boende minst 2 km från en hållplats. 40 M-F Gävle Sandbacka Park Linjen läggs ner Linje 41 59 M-F Söderhamn Flygstaden Linjen läggs ner Vissa turer på linje 100 som kör till/från Flygstaden. I övrigt hänvisas till linje 64 ute på Flygvägen. 88 M-F Ljusdal Norrkämsta Linjen läggs ner - 94 M-F Finnböle Hällby Linjen läggs ner Närtrafik för boende minst 2 km från en hållplats. 97 To Rörberg Backa Linjen läggs ner Närtrafik för boende minst 2 km från en hållplats. Följande bussturer dras in/kortas ner: Linje Dag Avgångstid Från Till Förändring/kommentar Ny tid Hänvisning till 15 M-F Alla turer Gävle central Teknikparken Turerna dras in från 20:15 15 M-F Alla turer Teknikparken Gävle central Turerna dras in från 20:25 15 L Alla turer Gävle central Teknikparken Turerna dras in 15 L Alla turer Teknikparken Gävle central Turerna dras in 15 S Alla turer Gävle central Teknikparken Turerna dras in 15 S Alla turer Teknikparken Gävle central Turerna dras in 20 M-F 05:28 Friggesund Delsbo Turen dras in Övriga turer 26 M-F 18:20 Ockelbo Gävle Turen dras in X-tåg 26 M-F 22:05 Gävle Ockelbo Turen dras in X-tåg 28 M-F 08:42 Hudiksvall Lindefallet Turen avslutas i Enånger 09:20 Övriga turer Lindefallet trafikeras inte 28 M-F 09:35 Lindefallet Hudiksvall Turen startar i Enånger 09:52 Övriga turer Lindefallet trafikeras inte 28 M-F 17:42 Hudiksvall Lindefallet Turen avslutas i Enånger
  • Egenprovtagning Covid 19 - Region Gävleborg Innehåll 1

    Egenprovtagning Covid 19 - Region Gävleborg Innehåll 1

    Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-484420 Fastställandedatum: 2021-06-18 Revisionsnr: 6 Giltigt t.o.m.: 2022-06-18 Upprättare: Anna G Eriksson Fastställare: Susanna Björklund Egenprovtagning covid 19 - Region Gävleborg Innehåll 1. Syfte och omfattning ...........................................................................1 2. Allmänt ................................................................................................2 3. Ansvar och roller .................................................................................2 3.1. Biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör ....................................2 3.2. Verksamhetschefen & vårdenhetschefen ...................................2 3.3. Varje medarbetare ......................................................................2 4. Beskrivning .........................................................................................2 4.1. Kriterier för provtagning ..............................................................2 4.2. Ansökning för egenprovtagning av covid – 19. ...........................3 4.3. Bokning av utlämningsställe .......................................................3 4.3.1. Ombud hämtar (via Apoteket AB och mobila provtagningsstationer) .........................................................3 4.3.2. Mobil provtagningsstation ...........................................................4 4.3.3. Satellitbil .....................................................................................4 4.4. Provtagningstillfället ....................................................................4
  • Från Spårkorridor Till Ortsnätverk

    Från Spårkorridor Till Ortsnätverk

    RAPPORT 2016:070 Från spårkorridor till ortsnätverk – en planeringsprocess för samhandling för regional utveckling Metod för strategisk utvecklingsprocess för samverkan mellan aktörer DAR – Pärlband på spåret – FA Hudiksvall Detta dokument är skapat inom ramen för DAR – Den attraktiva regionen – som är ett samarbete mellan Trafikverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting, Region Skåne, Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län, Region Östergötland, Länsstyrelsen i Västmanland och Region Gävleborg. Dokumenttitel: Från spårkorridor till ortsnätverk – en planeringsprocess för samhandling på regional nivå. Författare: Carl-Johan Engström, Kerstin Oremark, Christina Englund, Hans Gyllow, Johnny Olofsson, Harald Knutsen, Kenth Nilsson. Dokumentdatum: Maj 2016 Kontaktpersoner: Magnus Bengtsson, Trafikverket Publikationsnummer: 2016:070 ISBN: 978-91-7467-954-0 Foto framsida: Hans Gyllow Innehåll Förord .............................................................................................................. 5 Inledning .......................................................................................................... 6 Bakgrund – En målbild tas fram ..................................................................... 6 FOI-projektets förutsättningar ..................................................................... 6 Om samverkan .............................................................................................. 7 Om berättelser ..............................................................................................
  • Government Communication 2011/12:56 a Coordinated Long-Term Strategy for Roma Skr

    Government Communication 2011/12:56 a Coordinated Long-Term Strategy for Roma Skr

    Government communication 2011/12:56 A coordinated long-term strategy for Roma Skr. inclusion 2012–2032 2011/12:56 The Government hereby submits this communication to the Riksdag. Stockholm, 16 February 2012 Fredrik Reinfeldt Erik Ullenhag (Ministry of Employment) Key contents of the communication This communication presents a coordinated and long-term strategy for Roma inclusion for the period 2012–2032. The strategy includes investment in development work from 2012–2015, particularly in the areas of education and employment, for which the Government has earmarked funding (Govt. Bill. 2011/12:1, Report 2011/12:KU1, Riksdag Communication 2011/12:62). The twenty-year strategy forms part of the minority policy strategy (prop. 2008/09:158) and is to be regarded as a strengthening of this minority policy (Govt. Bill 1998/99:143). The target group is above all those Roma who are living in social and economic exclusion and are subjected to discrimination. The whole implementation of the strategy should be characterised by Roma participation and Roma influence, focusing on enhancing and continuously monitoring Roma access to human rights at the local, regional and national level. The overall goal of the twenty-year strategy is for a Roma who turns 20 years old in 2032 to have the same opportunities in life as a non-Roma. The rights of Roma who are then twenty should be safeguarded within regular structures and areas of activity to the same extent as are the rights for twenty-year-olds in the rest of the population. This communication broadly follows proposals from the Delegation for Roma Issues in its report ‘Roma rights — a strategy for Roma in Sweden’ (SOU 2010:55), and is therefore also based on various rights laid down in international agreements on human rights, i.e.
  • Handelsbanken Annual Report 2009

    Handelsbanken Annual Report 2009

    20 09 Annual report Highlights of 2009 t 0QFSBUJOHQSPmUXFOUEPXOUP4&, NJMMJPO t 1SPmUCFGPSFMPBOMPTTFTHSFXCZQFSDFOUUP4&, NJMMJPO t 5IFMPBOMPTTSBUJPSPTFUPQFSDFOU BOEMPBOMPTTFTXFSF4&, NJMMJPO t 3FUVSOPOTIBSFIPMEFSTFRVJUZGPSUPUBMPQFSBUJPOTXBTQFSDFOU t *ODPNFJODSFBTFECZQFSDFOUUP4&, NJMMJPO t 'PSUIFmSTUUJNFFWFS JODPNFJO(SFBU#SJUBJOFYDFFEFE4&,CJMMJPO t /FUJOUFSFTUJODPNFSPTFCZQFSDFOUUP4&, NJMMJPO t 5IFBWFSBHFMPBOWPMVNFJODSFBTFECZQFSDFOUBOEIPVTFIPMEEFQPTJUTSPTFCZQFSDFOU t /FUGFFBOEDPNNJTTJPOJODPNFXFOUVQCZQFSDFOUUP4&, NJMMJPO t 5IFDBQJUBMCBTFBNPVOUFEUP4&,CJMMJPOBOEUIFDBQJUBMSBUJPBDDPSEJOHUP#BTFM**JODSFBTFEUPQFSDFOU t 5JFSDBQJUBMXFOUVQCZ4&,CJMMJPOUPCJMMJPOBOEUIF5JFSSBUJPBDDPSEJOHUP#BTFM**JODSFBTFEUPQFSDFOU t 1SPmUBGUFSUBYGPSUPUBMPQFSBUJPOTBNPVOUFEUP4&, NJMMJPO BOEFBSOJOHTQFSTIBSFXFSF4&, t 5IFCPBSEQSPQPTFTBEJWJEFOEPG4&,QFSTIBSF t )BOEFMTCBOLFOIBEUIFNPTUTBUJTmFECBOLDVTUPNFSTJOUIF/PSEJDDPVOUSJFTBOE(SFBU#SJUBJOBDDPSEJOHUPUIF4,*&14*TVSWFZ ANNUAL GENERAL MEETING (SHAREHOLDERS’ MEETING) FINANCIAL INFORMATION Location: Grand Hôtel, Vinterträdgården, Royal Entrance, The following publications can be downloaded or ordered from Stallgatan 4, Stockholm. Handelsbanken’s website: www.handelsbanken.se/ireng. Time: at 10 a.m. on Thursday, 29 April, 2010. tBOOVBMSFQPSUT tJOUFSJNSFQPSUT Notice of attendance tSJTLSFQPSUT Shareholders wishing to attend the AGM must: tDPSQPSBUFHPWFSOBODFSFQPSUT tCFFOUFSFEJOUIF3FHJTUFSPG4IBSFIPMEFSTLFQUCZ tGBDUCPPLT Euroclear Sweden AB (formerly VPC AB), at the latest on Friday, 23 April 2010. IMPORTANT DATES 2010 tHJWFOPUJDFPGUIFJSBUUFOEBODFUP