DOCSLIB.ORG

Lycksalighetens Källa 2009

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Lycksalighetens Källa 2009 Carola Nordbäck Carola Carola Nordbäck ur blir en människa lycklig? Hur ska det samhälle ut- källa Lycksalighetens formas som ger människor förutsättningar att nå sina mål? Den österbottniske prästen Anders Chydenius (1729–1803) brottades med dessa frågor. I denna doktors avhandling får vi tillfälle att följa Chydenius teologiska försök H att besvara dem. Han var en mångsidig man och strävade oavbrutet efter att reformera och utveckla sådant som enligt honom behövde omdanas. Förutom präst var han även jordbrukare, politisk skriftstäl- lare, läkare, upp nnare och musiker. Dessutom var han riksdagsman och deltog aktivt i genomförandet av 1760-talets tryckfrihetsreform och 1770-talets religionsfrihetsreform. Chydenius engagerade sig Lycksalighetens även för lantarbetarnas medborgerliga rättigheter. I sina skrifter rörande ekonomiska frågor riktade Chydenius dessutom svidande kritik mot den rådande merkantilistiska handelspolitiken. Kyrkohistorikern Carola Nordbäck vill nå en djupare förståelse av källa Chydenius tankevärld. Hur formulerade Chydenius sin trosuppfatt- ning? På vilket sätt löpte politik och religion samman i hans texter? Vad var frihet och lycka för Chydenius? Dessa frågor söker sina svar i Nordbäcks avhandling. Det sker genom närläsning och kontextua- lisering av Chydenius budordspredikningar. Efter denna analys av Chydenius skrifter är vår kunskap om 1700-talets teologi och homi- Kontextuella närläsningar letik större – samtidigt som vi har fått en djupare inblick i Chydenius riktningsanvisningar för vägen till den rätta Lycksalighetens källa. av Anders Chydenius budordspredikningar, Å bo Akademis fö rlag 1781-82 ISBN: 978-951-765-506-4 9 7 8 9 5 1 7 6 5 5 0 6 4 2009 Carola Nordbäck Född 1963 i Vasa. Uppvuxen i Sverige. Studier vid Mittuniversitetet och Umeå uni- versitet i historia, religionsvetenskap och litteraturvetenskap. Filosofie doktorsexamen år 2004. Har varit verksam som forskare och lärare vid Mittuniversitetet. Sedan 2006 verk­sam som doktorand i kyrkohistoria vid Teologiska fakulteten, Åbo Akademi. Bokomslag design: Linnea Ekstrand Foto, framsida: Carola Nordbäck Foto, pärm, insida: Gabriel Jonsson Nordbäck Chydeniusbild, baksida: Anders Chydenius stiftelse Textsättning: Erica Olofsson Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FI-20500 ÅBO, Finland Tel. int. + 358-20-786-1468 Fax. Int. + 358-20-786-1469 E-post: [email protected] Hemsida: http://www.abo.fi/stiftelsen/forlag Distribution Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, FI-21601 PARGAS, Finland Tel. + 358-02-454-9200 Fax. +358-02-454-9220 E-post: [email protected] Hemsida: www.tibo.net Painosalama Oy ± Turku 2009 ± November 17, 2009 ± kannen sis@@n.pdf LYCKSALIGHETENS KÄLLA Lycksalighetens källa Kontextuella närläsningar av Anders Chydenius budordspredikningar, 1781–82 Carola Nordbäck ÅBO 2009 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Nordbäck, Carola Lycksalighetens källa : kontextuella närläs- ningar av Anders Chydenius budords- predikningar, 1781–82 / Carola Nordbäck. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2009. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-506-4 ISBN 978-951-765-506-4 ISBN 978-951-765-507-1 (digital) Painosalama Oy Åbo 2009 Innehållsförteckning KAPITEL I INLEDNING 10 Bilden av politikern och prästen Anders Chydenius 10 1700-talets predikokonst och dess utövare 19 Presentation av källmaterialet – tillkomsthistoria och innehåll 24 Teoretiska utgångspunkter – text, kontext och handling 28 Avhandlingens utgångspunkter och disposition 39 KAPITEL II LUTHERSK TRO VID 1700-TALETS BÖRJAN 42 Analysmodell 43 Den lutherska kyrkans föreställningsvärld 45 Vägar till tro – bibelordet och den Helige Ande 54 Själens mötesplatser – hjärtat, förnuftet och samvetet 61 Religiösa begrepp, talhandlingar och språkspel 67 KAPITEL III TEOLOGI, SANNING OCH RATIONALITET 72 Tro och förnuft – en relation under omvandling 72 Teologiska förändringsprocesser 76 Fritänkeri, apologetik och tolerans 86 Apologetikens beviskällor – historien och naturen 95 Begrepp, talhandlingar och språkspel ur ett förändringsperspektiv 100 KAPITEL IV PREDIKOSYN OCH SEDELÄRA 111 Kateketik och etik 111 Lagstiftning och prästutbildning 120 Predikan och retorik 122 Chydenius predikosyn 125 1770-talets svenska predikoideal 129 Konsten att skriva en predikan 142 Sammanfattning och europeisk kontextualisering 149 Homiletiska begrepp, talhandlingar och språkspel 152 Salighetens ordning och den levande kunskapen 154 KAPITEL V PRESENTATION AV ANALYSTEMAN 160 DEN FÖRSTA TAVLAN: PLIKTERNA MOT GUD 162 Introduktion av sedolagen 162 Tu skalt inga andra gudar hafwa jämte mig 174 Tu skalt icke missbruka Herrans tins Guds namn 188 Tänck uppå sabbathsdagen, at tu helgar honom 199 DEN ANDRA TAVLAN: PLIKTERNA MOT NÄSTAN 207 Tu skalt ähra tin fader och tina moder 207 Tu skalt icke dräpa 221 Tu skalt icke giöra hoor 230 Tu skalt icke stiäla 244 Tu skalt icke bära falskt witnesbyrd emot tin nästa 259 DEN ANDRA TAVLAN: BEGÄRSFÖRBUDEN 277 Tu skalt icke hafwa lust til tins nästas huus 277 Tu skalt icke begära tin nästas hustru 286 Exkurs: att leva med arvsynden 301 KAPITEL VI TEMATISK ANALYS OCH FÖRDJUPNING 309 Homiletikhistorisk fördjupning 317 Chydenius etik 328 Begreppshistorisk fördjupning 331 Språkspel och gudsbegrepp 342 KAPITEL VII GUDSBEGREPPETS NÄRVARO I CHYDENIUS POLITISKA TEXTER 346 Källan och winsten 348 Hwad kan wara orsaken? 353 Huruvida landthandel för et rike är nyttig eller skadelig? 358 Tankar om husbönders och tienstehions naturliga rätt 360 Hvilcka äro de hinder som fiätra finska landtmannens idoghet? 367 Spö och frihet tilsammans, en underlig idée 369 SAMMANFATTANDE SLUTORD 376 THE SOURCE OF BLESSEDNESS 385 KÄLLOR OCH LITTERATUR 390 FÖRORD Jag hade den stora glädjen att få inleda doktorandstudier i ämnet kyrkohistoria vid Åbo Akademi år 2006. Min avsikt var då att skriva en avhandling om den radikala pietismen i Sverige under 1730-talet. Jag påbörjade detta arbete och hann publicera ett par artiklar när min väg korsades av en österbottnisk 1700-talspräst – Anders Chydenius. Det skedde i samband med att jag, våren 2008, av Anders Chydenius stif- telse erbjöds att delta i projektet ”Anders Chydenius samlade skrifter 2006–2010”. Chydenius predikningar väckte genast mitt intresse och arbetet växte snabbt till en större undersökning. Det hela slutade med att Chydenius predikningar blev föremål för min doktorsavhandling. Detta har jag inte ångrat – även om tiden inte riktigt ville räcka till ibland. Inget av detta hade varit möjligt utan min handledare, professor Ingvar Dahlbacka. Han har betytt enormt mycket för mig under dessa år. Tack vare Ingvars uppmuntran, rika stöd och varma vänskap har arbetet underlättats och berikats på många sätt. Ett särskilt tack vill jag även rikta till amanuens Mary Dahlbacka som på alla sätt har bistått mig under mina vistelser i Åbo. Tack Ingvar och Mary för er värme och gene- rositet! Det har varit ett sant nöje att få träda in i forskningsmiljön vid Teologiska fakulteten. Ett tack riktas därför även till seminariedeltagarna vid kyrkohistoriska seminariet. Jag vill även tacka Maren Jonasson, forskare vid Åbo Akademi och huvudredaktör för ut- givningsprojektet. Hennes uppmuntran och konkreta stöd har betytt mycket för mig under den tid som jag har jobbat med Chydenius skrifter. Ytterligare en betydelsefull person är Erica Olofsson. Hon har med humor och tålamod bistått mig i slutfasen av skrivarbetet. Jag tackar henne särskilt för detta. Jag vill även tacka Anders Chydenius stiftelse för att jag har fått använda den data- bas med Chydenius skrifter som utgivningsprojektet har utvecklat. Utan denna elek- troniska tillgång till ett omfattande källmaterial hade det inte varit möjligt att skriva avhandlingen på så kort tid. Under åren vid Åbo Akademi har jag även haft glädjen att ta emot ett antal stipendier. Först och främst har dessa kommit från Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut. Men även Svenska Litteratursällskapet i Finland samt Waldemar von Frenckells stiftelse har varit generösa mot mig. Dessutom har utgiv- ningen av avhandlingen möjliggjorts genom att Åbo Akademis förlag har antagit den för publicering. Min allra största tacksamhet går till mina föräldrar, Harry och Marianne. Tack för allt det stöd som ni har gett mig! Ett innerligt tack från hela mitt hjärta går slutligen till min man Sven och våra barn Frida, Anna och Gabriel. Ni är min lycksalighets källa! Sundsvall, den 7 november, 2009 Carola Nordbäck KAPITEL I INLEDNING Bilden av politikern och prästen Anders Chydenius Vissa historiska gestalter har en särskild form av dragningskraft på vår tid. Vi attra- heras av sådana personer som tycks ha skakat av sig samtidens fördomar och i stället formulerat idéer som pekar mot vår egen tid. Deras idéer upplevs som framåtsyftande och moderna. Prästen och politikern Anders Chydenius (1729–1803) var en sådan man. Han har beskrivits som en föregångare som förtjänar beundran och respekt för sin gärning och sin förmåga att tänka utanför gängse ramar.1 Åtskilligt har skrivits och sagts om Chydenius kamp för tryckfrihet, religions- frihet och ekonomisk frihet.2 Den historiska forskningen har gett en positiv beskrivning av hans politiska engagemang, reformförslag och ideologiska ställningstaganden. Man har särskilt fokuserat på hans agerande vid riksdagarna 1765–66 och 1778–79. I äldre forskning ses ofta Chydenius som den främsta initiativtagaren till 1766 års tryck- frihetsförordning och 1781 års religionsfrihetslagstiftning. Men i senare forskning har man alltmer kommit att se de politiska händelseförloppen som ett resultat av flera
Load more

Recommended publications
  • SN Supplement 5 Fram
    Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? Entomofaunistikens grundläggande och förutsättningar i Sverige, landskap för landskap av Mattias Forshage NEF > SUPPLEMENT 5, 2020 < NEF Skörvnöpparn, Umeå Supplement 5, 2020: 1-42 Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? Entomofaunistikens grundläggande och förutsättningar i Sverige, landskap för landskap MATTIAS FORSHAGE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Varför lokalfaunistikhistoria? .............................................................................2 Källor och avgränsningar ....................................................................................2 Den entomofaunistiska litteraturen .....................................................................3 Begränsningar .......................................................................................................3 Tack ........................................................................................................................6 Faunaprovinserna .................................................................................................6 Provinsvis sammanställning .................................................................................7 Skåne .......................................................................................................................7 Blekinge ..................................................................................................................9 Halland ...................................................................................................................9
    [Show full text]
  • L'histoire Du Livre Saami En Finlande
    JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 304 Sophie Alix Capdeville L’histoire du livre saami en Finlande Ses racines et son développement de 1820 à 1920 JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 304 Sophie Alix Capdeville L’histoire du livre saami en Finlande Ses racines et son développement de 1820 à 1920 Esitetään Jyväskylän yliopiston humanistis-yhteiskuntatieteellinen tiedekunnan suostumuksella julkisesti tarkastettavaksi yliopiston Agora-rakennuksen Lea Pulkkisen salissa helmikuun 17. päivänä 2017 kello 12. Thèse de doctorat présentée à la Faculté des Lettres et des Sciences sociales de l’université de Jyväskylä et soutenue publiquement dans la salle Lea Pulkkisen sali le 17 février 2017 à 12h UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ JYVÄSKYLÄ 2017 L’histoire du livre saami en Finlande Ses racines et son développement de 1820 à 1920 JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 304 Sophie Alix Capdeville L’histoire du livre saami en Finlande Ses racines et son développement de 1820 à 1920 UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ JYVÄSKYLÄ 2017 Editors Hannele Dufva Department of Language and Communication Studies, University of Jyväskylä Pekka Olsbo, Timo Hautala Open Science Centre, University of Jyväskylä Jyväskylä Studies in Humanities Editorial Board Editor in Chief Heikki Hanka, Department of Music, Art and Culture Studies, University of Jyväskylä Petri Karonen, Department of History and Ethnology, University of Jyväskylä Paula Kalaja, Department of Language and Communication Studies, University of Jyväskylä Petri Toiviainen, Department of Music, Art and Culture Studies, University of Jyväskylä Tarja Nikula, Centre for Applied Language Studies, University of Jyväskylä Epp Lauk, Department of Languages and Communication Studies, University of Jyväskylä Cover pictures: Itkonen, Lauri 1906. Raammat Historja Hakkarainen, Aukusti 1906. Kievrra ja Kievrab Andelin, Anders 1860.
    [Show full text]
  • Carl Linnaeus's Botanical Paper Slips (1767–1773)
    Intellectual History Review ISSN: 1749-6977 (Print) 1749-6985 (Online) Journal homepage: https://www.tandfonline.com/loi/rihr20 Carl Linnaeus's botanical paper slips (1767–1773) Isabelle Charmantier & Staffan Müller-Wille To cite this article: Isabelle Charmantier & Staffan Müller-Wille (2014) Carl Linnaeus's botanical paper slips (1767–1773), Intellectual History Review, 24:2, 215-238, DOI: 10.1080/17496977.2014.914643 To link to this article: https://doi.org/10.1080/17496977.2014.914643 © 2014 The Author(s). Published by Taylor & Francis. Published online: 02 Jun 2014. Submit your article to this journal Article views: 2111 View related articles View Crossmark data Citing articles: 6 View citing articles Full Terms & Conditions of access and use can be found at https://www.tandfonline.com/action/journalInformation?journalCode=rihr20 Intellectual History Review, 2014 Vol. 24, No. 2, 215–238, http://dx.doi.org/10.1080/17496977.2014.914643 Carl Linnaeus’s botanical paper slips (1767–1773) Isabelle Charmantier and Staffan Müller-Wille Department of History, University of Exeter, Exeter, UK* The development of paper-based information technologies in the early modern period is a field of enquiry that has lately benefited from extensive studies by intellectual historians and historians of science.1 How scholars coped with ever-increasing amounts of empirical knowledge presented in print and manuscript – leading to the so-called early modern “information overload”–is now being increasingly analysed and understood.2 In this paper we will turn to an example at the close of the early modern period. Towards the very end of his academic career, the Swedish nat- uralist Carl Linnaeus (1707–1778) – best known today for his “sexual” system of plant classifi- cation and his binomial nomenclature – used little paper slips of a standard size to process information on plants and animals that reached him on a daily basis.
    [Show full text]
  • Motivation to Read?
    51 Contents list available at Vilnius University Press Knygotyra ISSN 0204–2061 eISSN 2345-0053 2021, vol. 76, pp. 51–71 DOI: https://doi.org/10.15388/Knygotyra.2021.76.75 STRAIPSNIAI MOTIVATION TO READ? READING AMONG THE UPPER- CLASS CHILDREN IN FINLAND DURING THE 17TH AND 18TH CENTURIES Tuija Laine Department of Church History, University of Helsinki Box 4, 00014 University of Helsinki, Finland E-mail: [email protected] ORCID: https://orcid.org/0000-0001-8530-0579 Summary. In the early modern Finland, the Catechisms were the only literature in- tended for children. Otherwise, the children from all classes had to read adults’ literature. Finland was a part of Sweden until 1809 and the rea- ding of Swedish literature was possible especially among the upper clas- ses and even the common people in the Swedish-speaking western coast. Three case studies of Finnish upper-class children from the 17th and the 18th centuries tell us about children’s reading habits, attitudes to reading and reading motivation in this situation. Richard M. Ryan’s & Edward L. Deci’s theory of self-determination has been used as a theoretical basis for this study. It highlights the combination of three basic psychological needs as means to motivation: autonomy, competence and relatedness. Autonomy was the most limited during the 17th century and emerged step by step towards the end of the 18th century. Relatedness would depend on circumstances in the family. If the family led an active social life, it would also reflect in the reading habits of the household members. All the children in this research belonged to the upper class, so they could read, Received: 2020 11 24.
    [Show full text]
  • II. Popular Faith
    II. Popular Faith The scope of Linnæus' anthropological Dietetic, as already pointed out, was very wide. It includes not only the ways of human living but also a great field of behaviour such as customs and beliefs, for example maypoles, bonfires, curing-wells or the spending of holidays with their charms and omens. To a certain degree Linnæus notes down such matters for amusement, or as anecdotes when illustrating his more serious efforts of presenting the natural manners of simple people. Narrated folklore is almost totally absent here. Black arts and demonic witchcraft were soon out of date in the science of Linnæus' time. The traits of provincial beliefs and ways of life in remote districts of Sweden in the eighteenth century are certainly of interest to the folklore- topography of our day. However, they are still more characteristic of Linnæus' own personal interests and hence should be considered here from this point of view. Linnæus himself had all the equipment of a good ethnographer and also took an interest in comparing his findings with similar conditions in several provinces of Sweden and even in foreign countries. His mode of rendering such matters in the Swedish language can hardly be surpassed. It is therefore a pity to render them in another tongue. In his dietetic Linnæus treats superstitions, charms, spells, omens and divination under the heading of animi pathemata, a headline word of ancient date, perhaps best rendered with emotive attitudes of mind. Linnæus makes a very noteworthy distinction between magia and superstitio.
    [Show full text]
  • Kuinka Pohjolan Maanjäristyksiä Havaittiin Entisaikaan?
    Kuinka Pohjolan maanjäristyksiä havaittiin entisaikaan? PÄIVI MÄNTYNIEMI roopan tutkimuskentässä (Lähteenmäki 2006). Carl von Linné teki pitkän tutkimus- onet oppineet kirjoittivat matkan Lappiin 1732. Sieltä kerättyyn kasvi- muistiin huomioita pohjoisis- kokoelmaan pohjautuva teos Flora Lapponica ta maanjäristyksistä 1700- ja teki aluetta tunnetuksi maailmalla. Ranskan 1800-luvuilla. Tietojen kerty- tiedeakatemian järjestämä astemittausretki- Mmistä edistivät kirkkolaki, säähavainnoinnin kunta työskenteli Tornionjokilaaksossa 1736– tulo muotiin ja sanomalehdistön muuttumi- 1737. Anders Celsius oli päässyt vaikuttamaan nen kotimaan tapahtumien uutislähteeksi. tutkimusseudun valintaan ja myös osallistui Luonnontutkimus ei ollut kovin eriytynyttä, retkikuntaan. Monet länsieurooppalaiset tut- teoreettista tai järjestelmällistä. Sitä leimasivat kimusmatkailijat lähettivät omille tiedeseuroil- silti aikaansaavat ihmiset, hyvän opetuksen leen selvityksiä Lapin oloista. vaikutukset, tiedemiesten verkostot, kansalli- Alusta asti tiedeakatemia julkaisi sarjaa sen tiedemaailman tarve profiloitua Euroopan Kungliga Vetenskaps Academiens Handlingar, tutkimuskentässä ja hallituksen halu saada ta- jolla valistettiin lukijakuntaa ruotsin kielellä. loudellista hyötyä tutkimuksen avulla. Varhaisissa vuosikerroissa esiteltiin monenlais- ta luonnontutkimusta ja erikoisia sairausker- Akateeminen tomuksia, rinnan käytännönläheisten toimi- toiminta tehostuu en kanssa. Ruotsin kuninkaallinen tiedeakatemia perus- Turun akatemiassa opetus oli huonolla tettiin
    [Show full text]
  • Bibliographie Zum Nachleben Des Antiken Mythos
    Bibliographie zum Nachleben des antiken Mythos von Bernhard Kreuz, Petra Aigner & Christine Harrauer Version vom 26.07.2012 Wien, 2012 Inhaltsverzeichnis I. Allgemeine Hilfsmittel .............................................................................................................. 3 I.1. Hilfsmittel zum 16.–18. Jhd. .............................................................................................. 3 I.1.1. Lexika zur Rennaissance .............................................................................................. 3 I.1.2. Biographische Lexika ................................................................................................... 3 I.1.3. Bibliographische Hilfsmittel ........................................................................................ 4 I.1.4. Neulateinische Literatur im Internet ............................................................................ 4 I.2. Moderne Lexika zur Mythologie (in Auswahl) ................................................................. 4 I.2.1. Grundlegende Lexika zur antiken Mythologie und Bildersprache .............................. 4 I.2.2. Lexika zur antiken Mythologie und ihrem Nachleben ................................................. 5 Spezialwerke zur bildenden Kunst ......................................................................................... 5 Spezialwerke zur Musik ......................................................................................................... 6 I.2.3. Zu mythologischen Nachschlagewerken der
    [Show full text]
  • Stemmatology of a 16Th Century Chronicle
    Stemmatology of a 16th Century Chronicle – A comparison of traditional and computer-assisted methods for creating stemmata of Paulus Juusten’s Catalogus et Ordinaria Successio Episcoporum Finlandensium Marko Halonen/013044150 Master’s thesis Tutors: Dr. Tuomas Heikkilä & Dr. Laura Kolbe General History Department of Philosophy, History, Culture and Art Studies Faculty of Arts University of Helsinki Tiedekunta/Osasto ҟ Fakultet/Sektion – Faculty Laitos ҟ Institution – Department Humanistinen tiedekunta Filosofian, historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen laitos TekijäҏҟҏFörfattare – Author Marko Kalevi Halonen Työn nimiҏҟ Arbetets titel – Title Stemmatology of a 16th Century Chronicle – a comparison of traditional and computer-assisted methods for creating stemmata of Paulus Juusten’s Catalogus et Ordinaria Successio Episcoporum Finlandensium Oppiaine ҟ Läroämne – Subject Yleinen historia Työn lajiҏҟ Arbetets art – Level Aikaҏҟ Datum – Month and year Sivumääräҏҟ Sidoantal – Number of pages Pro gradu -tutkielma 6.3.2012 127 Tiivistelmäҏҟ Referat – Abstract Tutkielma tutkii Turun piispa Paulus Juustenin 1500-luvulla kirjoitettaman kronikan, Catalogus et Ordinaria Successio Episcoporum Finlandensium, käsikirjoitushistoriaa. Kronikka on yksi harvoista keskiajan Suomea käsittelevistä teoksista ja se esittelee järjestyksessä kaikki Turun piispat alkaen legendaarisesta Pyhästä Henrikistä ja päättyen 1500-luvulle. Samalla se sisältää ensiarvoisen tärkeää tietoa keskiajan Suomesta. Teos on säilynyt ainoastaan kopioina (13 käsikirjoitusta,
    [Show full text]
  • V. 1.2 (2017) S I S Ä L L Y S
    V. 1.2 (2017) S i s ä l l y s s. Johdanto.................................................................................................................. 2 Asiakirjasarjojen sisältö (sisällönkuvaus) ..............................................................4 Arkistoluettelon sisällysluettelo (asiakirjasarjoittain)...........................................14 Arkistoluettelo (arkistoyksiköittäin)....................................................................16 LIITTEET 1) Julkaistut Turun akatemian asiakirjat 2) Luentojen alkamisilmoitukset (luentointimaatiot) 1756–1768, 1824–1825 3) Rehtorien ja dekaanien kuulutukset 1766–1825 4) Stipendianomukset/-hakijat 1641–1712, 1722–175, 1806–1826 5) Opetusselostukset ja luettelot opetukseen osallistuneista 1750–1815 6) Opintosuoritus- ja opiskelutodistukset 1731–1828 7) Pro exercitio ja pro gradu -kirjoitukset 1729–1804 8) Testamentit, lahja- ja kauppakirjat 1745–1821 9) Akatemian Turusta hankkimien talojen ja kiinteistöjen kauppa- ja saantokirjat 1799–1810 Kannen kuvat: 1) Turun akatemian peustamisen satavuotisjuhlamitali (J. C. Hedinger, Tukholma 1733) 2) "Turun raunioita" (G. W. Finnbergin kivipiirros, 1827) 1 ARKISTOLUETTELO Johdanto Turun akatemian arkisto käsittää kaikki Turun akatemian toiminnan yhteydessä muodostuneet säilyneet arkistoaineistot koko akatemian toiminta-ajalta Turussa, akatemian perustamisesta sen toiminnan päättymiseen saakka; siis ajalta 26.3.1640–30.9.1828. Syyskuun alkupäivinä 1827 Turussa riehunut suuri tulipalo, joka tuhosi melkein koko kaupungin samoin kuin
    [Show full text]
  • Korpi-Jaakko Ja Koski-Jaakko Maa- Ja Vesirakentajina Vuonna 1704 Pirkkalassa Syntynyt Jaakko Stenius Vihittiin Papiksi Vuon- Na 1729
    Korpi-Jaakko ja Koski-Jaakko maa- ja vesirakentajina ja Koski-Jaakko Korpi-Jaakko Vuonna 1704 Pirkkalassa syntynyt Jaakko Stenius vihittiin papiksi vuon- na 1729. Toimittuaan runsaan vuosikymmenen Artjärven kappalaisena Jaakko Stenius valittiin 1740 laajan Pielisjärven pitäjän kirkkoherraksi. Hän hoiti virkaa kuolemaansa vuoteen 1766 asti. Steniusta seurasi Pie- lisjärven kirkkoherrana hänen Jaakko-poikansa (1732–1809), joka luopui työstään vesirakentamisen parissa sekä akateemisena opettajana ja tutki- jana ja suoritti vuonna 1767 Porvoossa papin viran edellyttämät tutkin- not. Jaakko Stenius nuoremman työsarka Pielisjärvellä kesti sittemmin koko loppuelämän. Varsinaisen viranhoidon ohessa niin isä kuin poika- kin olivat kiinnostuneita maatalouden, vesirakentamisen ja taloudellis- ten asioiden edistämisestä. He toteuttivat näitä tavoitteita konkreettisesti kotiseudullaan sekä läntisen Suomen jokiperkaustyömailla. Steniukset toivat näkemyksiään esille myös valtakunnan tasolla valtiopäivillä ja kuninkaallisessa tiedeakatemiassa. Monissa jälkikäteisarvioinneissa niin Jaakko Stenius vanhempi, Korpi Jaakko, kuin Jaakko Stenius nuorempi, Koski-Jaakko, on nostettu täydestä syystä Suomen historian tunnetuim- pien valistus- eli hyödyn ajan pappien joukkoon. Korpi-Jaakko ja Koski-Jaakko maa- ja vesirakentajina Sven Hallinin tutkimussäätiö sr 2017 Harri Turunen Korpi-Jaakko ja Koski-Jaakko_KANSI.indd 1 4.12.2017 22:31:10 Korpi-Jaakko ja Koski-Jaakko maa- ja vesirakentajina Korpi-Jaakko ja Koski-Jaakko maa- ja vesirakentajina Harri Turunen Sven
    [Show full text]
  • Finländsk Svenska Från Medeltid Till 1860 - ­ - 789515 834560 9
    829 III:1 SVENSKAN I FINLAND – I DAG OCH I GÅR FINLÄNDSK SVENSKA FINLÄNDSK SVENSKA III:1 FRÅN MEDELTID TILL 1860 Detta är den näst sista volymen i den sexdelade bokserien Svenskan i Finland – i dag och i går. Volymen börjar med fram- växten av ett skriftsamhälle på svenska i Finland. Den här pro- cessen började på medeltiden då kyrkliga och administrativa texter skrevs bara av ett fåtal, och en stor del av de kyrkliga texterna var översättningar från latin. Folket var då beroende FRÅN MEDELTID TILLFRÅN 1860 MEDELTID av skrivare för att kunna kommunicera med myndigheterna. Då läs- och skrivkunnigheten efter reformationen långsamt spreds i vidare kretsar skapades fler texter såväl av nyttoskäl som för nöjes skull. På 1700-talet började svenskan göra sig gällande som ett akademiskt språk vid sidan av latinet. Nya genrer tillkom, t.ex. brev och dagböcker ger en inblick i sam- tidens språkbruk. En viss normering av språket blev nödvändig. Skriftspråket kom sedan med tiden att påverka talspråket. I den nya politiska situationen efter 1809 förändrades svenskans position i Finland, som nu var ett storfurstendöme inom det ryska imperiet. Det fanns farhågor om att ryskan skulle ersätta svenskan, men det blev i stället finska språket SVENSKAN I FINLAND OCH – I DAG I GÅR som så småningom fick en utvecklad och växande betydelse i landet. Invånare i svensk- och finskspråkiga socknar längs med kusterna var i varierande utsträckning tvåspråkiga. Speciellt i städerna fanns dessutom ett visst behov av kunskaper i ryska. Marika Tandefelt (red.) Svenska
    [Show full text]
  • Seitsemän Veljeksen Salattu Maa. Emanuel Swedenborgin Ideoiden Läsnäolo Aleksis Kiven Seitsemän Veljestä -Teoksessa
    tiina maHlamäKi Seitsemän veljeksen salattu maa. Emanuel Swedenborgin ideoiden läsnäolo Aleksis Kiven Seitsemän veljestä -teoksessa Vieraillessaan Turussa 1856, vuotta ennen ylioppilaaksituloaan, Aleksis Kivi (1834– 1872) osti Frenckellin kirjakaupasta pienen kirjasen, vihkosen oikeastaan, nimeltä Emanuel Swedenborgs andesyner (ks. Rahikainen 2004, 157),1 joka oli ilmestynyt edellisenä vuonna Tukholmassa. Kirjasessa käydään lyhyesti läpi ruotsalaisen tiede- miehen, valtiopäiväedustajan ja ennen muuta henkiennäkijän Emanuel Swedenbor- gin (1688–1772) elämänvaiheet ja keskitytään sen jälkeen kuvaamaan ”erikoisia ta- pauksia” Swedenborgin elämässä ja osin myös hänen kuolemansa jälkeen. Miksi tämä kirjanen, jonka kansilehdelle Kivi kirjoitti nimensä ja ostovuoden, on niin merkittävä, että sitä tulisi erikseen käsitellä? Laajassa Kivi-tutkimuksessa – kuten suomalaisessa kirjallisuudentutkimuksessa ylipäätään – ei Swedenborgia juuri mainita, vaikka hänen ajatuksiaan levitettiin laajasti ja niistä keskusteltiin vilkkaasti 1800-luvun Euroopassa ja myös Suomessa. Swedenborgin vaikutus maailmankirjal- lisuuden klassikoihin kuten August Strindbergiin, Edgar Allan Poeen, Charles Bau- delaireen, Jorge Luis Borgesiin, William Blakeen, Feodor Dostojevskiin ja Arthur Conan Doyleen – vain muutamia mainitakseni – on laajasti tutkittua ja tunnustet- tua. Sen sijaan Swedenborgin vaikutus 1800-luvun suomalaisessa kirjallisuudessa ja 1 Esko Rahikainen oli löytänyt Viljo Tarkiaisen muistikirjasta maininnan Aleksis Kiven vierailusta Turkuun. Hän on päätellyt
    [Show full text]