Gävleborgs Län

Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Rapportnr: 2015:4

Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Förord

Vattenplanering och säkring av dricksvatten är en av de många utmaningar som ett förändrat klimat innebär. Arbetet med regional vattenförsörjningsplan ingår därför som en del i Länsstyrelsernas regeringsuppdrag att samordna och driva på anpassningen till ett förändrat klimat.

För att säkerställa en god vattenförsörjning både idag och i framtiden måste planering och styrning ske på flera nivåer i samhället. Arbetet med att säkerställa vattenförsörjningen inbegriper riktlinjer från ett stort antal nationella myndigheter, lagar, förordningar och föreskrifter. På den regionala nivån är det länsstyrelsens ansvar att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Många begrepp förekommer inom vattenförsörjningsområdet och det kan upplevas som en svårighet att förstå kopplingen mellan regional vattenförsörjningsplan, kommunernas vattenförsörjningsplaner, kommunernas vatten- och avloppsvattenplaner (som efterfrågas i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram). Med hjälp av den regionala vattenförsörjningsplanen kan förhållandet mellan olika planer klargöras och därmed underlätta förståelsen och arbetet med framtagande av dessa.

Det är länsstyrelsens ambition att den regionala vattenförsörjnings- planen både som dokument och process ska vara användbar både för länsstyrelsens eget arbete och för kommunerna i deras arbete på lokal nivå.

Per Bill Landshövding Gävleborg

3 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Innehållsförteckning

1 Inledning 6 1.1 Varför en regional vattenförsörjningsplan? 6 1.2 Förklaring av olika begrepp 6 1.3 Planens innehåll 6 1.4 Avgränsningar 7 1.5 Planens framtagande 7 1.6 Aktualitet och uppföljning 8

2 Prioriterade och potentiella dricksvattenresurser 9 2.1 Metod – urval och prioritering grundvattenresurser 9 2.2 Metod – urval potentiella ytvattenresurser 11

3 Beskrivning Gävleborgs län 13 3.1 Markanvändning 13 3.2 Befolkning 13 3.3 Geologi 13 3.3.1 Berggrund 13 3.3.2 Jordarter 14 3.4 Gävleborgs klimat 14 3.4.1 Från istid till nutid 14 3.5 Hydrologi och geohydrologi 15 3.5.1 Grundvattenbildning 16 3.5.2 Inläckage från ytvatten till grundvatten 16

4 Översiktlig beskrivning av de större vattenresurserna i länet 18 4.1 Beskrivning av grundvattenresurser 18 4.2 Beskrivning av ytvattenresurser 20

5 Dricksvattenförsörjning i Gävleborgs län 22 5.1 Vattenförbrukning nuläge 22 5.2 Dricksvattenförsörjningen i länet 22 5.3 Bristområden 23

6 Påverkan, potentiella hot och riskhantering 25 6.1 Potentiella föroreningskällor 25

4 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

7 Klimatförändringarnas effekter på Gävleborgs vatten 31 7.1 Årsmedeltemperatur 31 7.2 Årsmedelnederbörd 32 7.3 Årstillrinning 33 7.4 Klimateffekter på vattenförsörjningen 34 7.5 Konsekvenser av klimatförändring på vattenförsörjningen 35 7.6 Vattenverkens skyddsbarriärer i länet 36

8 Ordlista 37

9 Underlagdata och bakgrundskartor 37

10 Litteraturförteckning 38

Bilagor Bilaga A: Hur skydda våra dricksvattenresurser 41 Bilaga B: Ansvarsfördelning vattenförsörjning – direktiv, lagstiftning och miljömål samt begrepp inom olika planer 61 Bilaga C: Tabeller prioriterade grundvattenförekomster och potentiella sjöar och vattendrag för vattenförsörjning 82

Kommun bilagor Bilaga 1 Gävle kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 2 Sandvikens kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 3 Hofors kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 4 Ockelbo kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 5 Söderhamns kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 6 Bollnäs kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 7 Ovanåkers kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 8 Ljusdals kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 9 Hudiksvalls kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 10 Nordanstigs kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor

5 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

långsiktigt och hållbart nyttjande. Planen ska 1 Inledning kunna användas i flera sammanhang och utgöra ett viktigt stöd och underlag i det långsiktiga 1.1 Varför en regional arbetet med dricksvattenförsörjning och då vattenförsörjningsplan? framför allt inom kommunernas samhällspla- Under senare år har frågan om en god planering neringsarbete. Samhällsplanering är ett viktigt av samhällets vattenresurser uppmärksammats i verktyg för att skydda vattenresurserna och många sammanhang och arbete sker nu på flera skapa förutsättningar så att de kan användas samhällsnivåer – från EU-nivå till lokal nivå. Det ansvarsfullt och långsiktigt. Underlaget genom är av stor vikt att kommuner och länsstyrelser den regionala vattenförsörjningsplanen ska har en planering med god framförhållning som stimulera kommunernas arbete med att inrätta beaktar framtidens risker. Den regionala vatten- nya vattenskyddsområden eller uppdatera försörjningsplanen ska ge en sammanhållen bild befintliga vattenskyddsområden. Planen ska av befintliga vattenresurser och vattenförsörj- kunna ge länets kommuner en gemensam bild ningen i länet. Planen ska också fungera som ett och randvillkor till de kommunala planerna. stöd för kommunerna i deras arbete med vatten- De kommunala vattenförsörjningsplanerna eller och avloppsvattenplaner eller lokala vattenför- vatten- och avloppsplaner kan mer ingående sörjningsplaner. I vattenmyndigheternas åtgärds- beskriva för kommunen viktiga dricksvatten- program 2009–2015, framgår bland annat som resurser och i sin tur utgöra ett viktigt dokument Åtgärd 37 att kommunerna, i samverkan med riktat mot kommunernas olika planering, som länsstyrelserna, behöver utveckla vatten- och exempel översiktsplaner. avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar 1.2 Förklaring av olika begrepp att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk I många kommuner är planering för vattenstatus eller god kvantitativ status. I kommande försörjning inget nytt och stora mängder data åtgärdsprogram 2015–2021 för Bottenhavets och kunskap finns redan. Planeringen kan vattendistrikt finns åtgärden med som förslag ha pågått länge under lite olika benämningar att Länsstyrelsen behöver utarbeta regionala vilket kan medföra vissa oklarheter i begrep- vattenförsörjningsplaner i samverkan med pen vattenförsörjningsplan, Vattenplan och kommunerna (Bottenhavet, 2014). vatten- och avloppsvattenplan (som efterfrågas Den kanske viktigaste aspekten av en god i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram) och vatten- och avloppsplanering är att Sverige överlappningar emellan dem har försvårat kom- inklusive länet står inför klimatförändringar munikationen mellan olika aktörer exempelvis och dess effekter. Klimatscenarier pekar mot att mellan kommuner och länsstyrelsen. I denna det blir varmare och torrare somrar, mildare regionala vattenförsörjningsplan för Gävleborgs vintrar, fler skyfall och höjd havsvattennivå län behandlas även denna problematik genom vilket påverkar både tillgång och kvaliteten att beskriva den regionala vattenförsörjnings- på dricksvatten. De största hoten mot vårt planens innehåll och syfte i relation till de andra dricksvatten är ökad spridning av miljögifter planerna, mer om detta under Bilaga B. samt spridning av mikrobiologiska förore- ningar vid översvämningar, skyfall och högre 1.3 Planens innehåll vattentemperaturer. För att fortsatt hålla en god Planen utgör i huvudsak en kartläggning och tillgång på dricksvatten med bra kvalitet är det beskrivning av grund- och ytvattenresurser mycket viktigt att skydda våra vattentillgångar. för både befintlig dricksvattenförsörjning till Den regionala vattenförsörjningsplanen ska kommunala och större enskilda täkter samt belysa regionalt och kommunalt betydelsefulla vattenresurser som kan ha betydelse för fram- vattenresurser för nutida och framtida dricks- tida behov. En regional prioritering med lokal vattenförsörjning så att dessa kan bevaras för nedbrytning har gjorts av resurserna. Vidare

6 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

beskrivs befintliga och potentiella påverkans- Den regionala planen innehåller inte någon faktorer och risken för förorening av resurserna teknisk beskrivning av anläggningar eller samt i viss mån klimatförändringens påverkan utrustning som krävs för dricksvattenförsörj- på vattenkvaliteten och kvantiteten. ningen och inte heller en beskrivning av hur Vattenförsörjningsplanen innehåller ett vattenresurserna ska skyddas. Detta bör, liksom huvuddokument med en generell beskrivning av teknikfrågorna rymmas inom de kommunala länet och vattenresurserna, befintliga vattentäkter, planerna som exempelvis vattenförsörjningsplan en prioritering och metod för urval av vatten- eller VA-plan. resurser, vilka påverkanskällor som finns, klimat- Ett flertal påverkansfaktorer beskrivs. Även förändringens effekt på vattenförsörjningen potentiella risker av ett förändrat klimat och hur dricksvattentillgången kan säkras för beskrivs och diskuteras som påverkansfaktorer framtiden. eftersom dessa är viktiga för framtida vattenför- I Bilaga A upptas hur vi ska skydda våra valtning och prioritering av vattenresurser. dricksvatten, sårbarheten och övervakning. Beskrivningar och diskussioner förs inled- Under Bilaga B finns en redogörelse för nuva- ningsvis på en generell och nationell nivå för att rande förutsättningar för vattenförvaltningen sedan växlas ned till regional och kommunal såsom lagstöd, mål och normer. nivå. Beskrivningar och kartor på kommunal I bilaga C finns lista prioriterade och potentiella nivå redovisas i bilagor på respektive kommun dricksvattenresurser. i länet. I kommunbilagor 1–10 finns beskrivning och prioritering av vattenresurser samt kartor som 1.5 Planens framtagande visar var vi har våra vattenresurser, befintliga I februari 2012 beslöts inom Länsstyrelsen att vattentäkter, vattenskyddsområden och påver- ta fram en regional vattenförsörjningsplan. En kanskällor. projektledare och styrgrupp utsågs bestående av länsstyrelsens miljöstrateg samt enhetscheferna 1.4 Avgränsningar för miljöenheten och enheten för samhällsskydd Den regionala vattenförsörjningsplanen omfattar och utveckling. I april 2012 inbjöds företrädare dricksvattenresurserna inom Gävleborgs län, men från kommunerna, vattenproducenterna, SGU och ger även utblickar i de angränsande kommunerna andra länsstyrelser till en gemensam workshop. /länen i den mån det bedöms relevant. Syftet med workshopen var att diskutera och Gävleborgs län har många sand- och grus- fördjupa innehållet i vattenförsörjningsplanen avlagringar (isälvsavlagringar) som avsatts i och säkerställa att planen utgör en god grund samband med senaste inlandsisens avsmältning. för den kommunala dricksvattenplaneringen. Länet tar idag den största andelen dricksvatten Länsstyrelsen i Gävleborg ansvarade för att från grundvatten från dessa isälvsavlaringar, men analysera och sortera vilken information som viss andel tas även från bergborrade brunnar skulle tas med i det fortsatta arbetet. Under och ytvatten. Planen kommer att till största del workshopen utsågs kontaktpersoner från beskriva vattenresurser från dessa isälvsavlag- kommunerna, vilka kom att representera olika ringar. förvaltningar inom kommunerna. Under arbetets Vattenförekomsterna i denna plan följer i gång har en dialog förts med kontaktpersonerna huvudsak samma avgränsningar som Vattenmyn- i olika grad. digheternas avgränsningar av yt- och grundvatten- Som första steg i arbetet med planen gjordes förekomster. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, en bred kunskapsinhämtning och en inventering 2014) Planen fokuserar främst på dricksvatten- av vattentillgångar samt sammanställning av uttag där ett genomsnittligt uttag av mer än 10 m³ i första hand allmänna dricksvattentäkter och vatten per dygn eller som försörjer mer än 50 befintliga vattenskyddsområden. Fakta togs personer, eller som är avsedda för sådan använd- fram bland annat för påverkansfaktorer som ning i framtiden. (Livsmedelsverket, 2001) miljöfarlig verksamhet, förorenade områden,

7 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

befolkning, materialtäkter, vägar/infrastruktur Under remissperioden mellan 23 mars 2015 och klimatförändringar. Kunskap hämtades främst till 22 maj 2015 fanns möjlighet för kommuner, inom Länsstyrelsen, VISS (Vattenmyndigheten), vattenproducenter, SGU, SMHI, Vattenmyn- vattentäktsarkivet (SGU) och från kommunerna. digheten, Havs- och vattenmyndigheten samt Se under kapitel 11 Underlagsdata. kringliggande länsstyrelser att lämna synpunkter Utifrån identifierade vattentillgångar gjordes på hela planen och urvalet av prioriterade sedan en prioritering av grundvattenresurser vattenresurser. och ett urval av ytvattenresurser som är av Slutligen har synpunkter i hög grad beaktats regionalt intresse och som kan fungera som och inarbetats i slutprodukten. framtida resurser för dricksvattenförsörjningen. Vidare lyftes de prioriterade vattenresurserna 1.6 Aktualitet och uppföljning och behovet av att skydda dessa mot negativ Den regionala vattenförsörjningsplanen för exploatering. Aspekter som togs med i urval Gävleborgs län är ett första steg mot ett av prioriterade resurser var bl. a vattentillgång, gemensamt underlag för dricksvattenförsörj- befintligt vattenuttag och kvalitet på vatten ningen i länet. Vattenförsörjningsplanen är med avseende på bland annat exploatering av i huvudsak ett planeringsunderlag för den infrastruktur och materialtäkter eller annan fysiska planeringen. Allt efter att kommunerna miljöstörande verksamhet samt påverkan från utarbetar kommunala vattenförsörjningsplaner klimatförändringar. eller VA-planer som grundar sig på de lokala Slutligen presenteras i kommunbilagor en förutsättningarna, bör den regionala planen generell beskrivning av kommunen och vatten- uppdateras, speciellt kommunbilagorna som försörjningssituationen. För varje vattenresurs berörs mer av förändringar på kommunal nivå. som är med i urvalet togs information fram om En uppdatering av planen bör därför följa kvalitet, kvantitet, påverkan och hot, vattendom aktualiseringen av kommunernas översikts- samt behov av vattenskydd samt en visualisering planering med ett intervall på fyra år. i kartor med bland annat påverkanskällor.

Miljöenheten på Länsstyrelsen som beskådar Grundvattenkällan Gladbäcken i Ljusdals kommun. Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

2 Prioriterade och potentiella dricksvattenresurser En vattenresurs kan vara viktig ur flera aspekter. I denna plan ligger fokus på prioritering av befintlig och framtida dricksvattenförsörjning.

Grundvatten är att föredra framför ytvatten regionalt prioriterade och potentiella dricks- där det finns att tillgå, då grundvatten har en vattenresurser. jämnare vattentillgång och normalt en bättre Länet har gott om isälvsavlagringar med vattenkvalitet än ytvatten. Ytvatten har ett grundvattenmagasin av skiftande uttagskapacitet större behov av rening och beredning innan det och som generellt sett håller en god kvalitet som kan användas som ett livsmedel. Länets klimat lämpar sig till dricksvattenanvändning. I VISS påverkar variationen av vattenföring under året, (Vatteninformationsystem Sverige) finns totalt vid en hög snösmältning bildas en topp under 137 utpekade grundvattenförekomster, de flesta vår/försommaren och under sommarperioder är isälvsavlagringar. För ytvatten finns det ca kan torka orsaka mycket låg vattenföring, 560 förekomster av sjöar över 1 ha och ca 1 450 speciellt i mindre vattendrag. Ytvatten har en förekomster av vattendrag, samt tillgång till ett ojämn kvantitet till följd av vattenföringen och 10-tal större älvar. Ett antal av dessa ytvatten sämre kvalitet till följd av ökad transport av har betydelse för dricksvattenförsörjningen idag humushalter, slam och i vissa fall med förhöjda och kommer även i framtiden att vara viktiga, temperaturer och aktiviteter från djur och dels som infiltrationsanläggningar till grund- människor samt en ökad tillväxt av negativa vattentäkter och dels där grundvatten inte finns mikroorganismer. att tillgå. Ytvattnen är också mycket viktiga för I ett första skede har ett urval av vattenre- jordbruket och industrin. surser gjorts ur ett regionalt/läns perspektiv på samtliga yt- och grundvatten med största 2.1 Metod – urval och prioritering vikt på uttagskapacitet. Två typer av metoder grundvattenresurser har använts vid urval av vattenresurserna, ett Länsstyrelsens prioritering av grundvattenresurser för grundvatten och ett för ytvatten. Ur det har gjorts enligt bedömning utifrån faktorerna regionala perspektivet har grundvatten från uttagsmöjlighet, påverkan, vattenkvalitet och isälvsavlagringar med stora uttagsmöjligheter vattenuttag. och som löper liten risk att påverkas negativ De olika faktorerna vägdes samman och ur ett långsiktigt perspektiv fått högst prioritet. viktades till ett prioriteringstal för varje vatten- Ytvatten däremot har inte fått någon prioritets- resurs enligt formel nedan: Denna prioritering ordning utan har här betraktas som en potentiell är i huvudsak en regional prioritering. I vissa resurs. En bedömning av vattenkvaliten av de fall har prioriteringen höjts utifrån det lokala potentiella ytvattenresurserna är inte gjord. behovet som exempel att det redan finns en I andra skedet har det lokala behovet vägts välfungerande vattentäkt och/eller finns ingen in och då kan en vattenresurs ha fått en högre möjlig reservtäkt. En nedprioritering kan också prioritet beroende på om resursen är lokalt ha gjorts om resursen ligger långt från en tätort viktig för den befintliga vattenförsörjningen och eller samhälle. inga andra alternativ finns eller resursen kan ha De prioriterade vattenresurserna har fått en fått en lägre prioritet om resursen ligger långt fyrgradig skala; mycket högt prioriterad (1), från ett samhälle. högt prioriterad (2), måttligt prioriterad (3) och Se beskrivning av hur urval och prioritering ej prioriterad (4). Beräkning av prioriteringtal har gjorts under kapitel Metod – Urval av baserar sig på den metod som Norrbottens län

9 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Figur 5. Prioriterade och potentiella vattenresurser i länet för dricksvattenförsörjningen. Tabell prioriterade resurser se bilaga C.

10 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

använt i sin regionala vattenförsörjningsplan Tabell 9. Vattenkvalitetsklass. För bedömning av (Länsstyrelsen Norrbotten, 2013). Uttags- vattenkvalitet har vi utgått från kemisk statusklassning inom vattenförvaltningen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, mängdsklassen har fått den högsta viktningen 2014). utifrån ett regionalt perspektiv. Vatten- Vattenkvalitet kvalitets- Prioriteringstal klass = 0,4* uttagsmängdsklass 4 Grundvatten av god kvalitet och liten på- + 0,2* påverkansklass verkansrisk (god kemisk status i VISS med + 0,2* vattenkvalitetsklass kända data) + 0,2* vattenuttagsklass 3 Grundvatten med liten påverkansrisk och god kemisk status i VISS men inga kända Utifrån beräknade prioriteringstal samt en lokal data bedömning delas vattenresurserna in i priorite- 2 Grundvatten med risk att inte uppnå god ringsklasser (1–4) enligt tabell 6. kemisk status enligt VISS 1 Grundvatten med kända kvalitetsproblem (ej god kemisk status i VISS) Tabell 6: Prioritering av vattenresurser. Prioritering av vattenresurs Prioriteringstal 1 Mycket högt prioriterad > 3,0 Tabell 10: Vattenuttagsklass. För bedömning av vattenresursen angående vattenuttag har vi utgått 2 Högt prioriterad 2,5–2,99 från antal anslutna till befintliga vattentäkter. 3 Måttligt prioriterad 1,5–2,49 Vattenuttags- Vattentäkt 4 Ej prioriterad < 1,49 klass 4 Vattentäkt med mer än 5 000 anslutna 3 Vattentäkt med 500–5000 anslutna Tabell 7: Uttagsmöjlighetsklass. För klassning av möjlig uttagbar vattenmängd har information hämtats från 2 Vattentäkt med färre än 500 anslutna SGUs karta Grundvattenmagasin i jordlager J1 1 Nedlagda vattentäkter (Se underlagsmaterial SGU). Uttags- Uttagbar mängd grundvatten (l/s) möjlighetsklass 4 > 25 l/s 2.2 Metod – urval potentiella 3 5–25 l/s ytvattenresurser 2 1–5 l/s Vattendragens lågvattenföring och ytvattnets föroreningar är orsaken till att grundvatten är att föredra för att undvika dyrbar rening. När inte Tabell 8. Påverkansklass. För bedömning av påverkan på vattnet har en nationell påverkansanalys använts (SWECO, grundvattenmagasinets kapacitet är tillräckligt kan 2013). ytvatten eller konstgjord infiltration till grund- Påverkans- Påverkansanalys potentiell påverkansrisk vattenmagasinet användas. klass Uttagsmöjligheterna i en sjö eller vattendrag 4 0–10 p Liten påverkan beror främst på avrinning och magasinets storlek. 3 10–25 p Måttlig påverkan Därför har urval och identifiering av ytvatten- 2 25–40 p Hög påverkan förekomster av värde för regionen i första hand 1 >40 p Mycket hög påverkan baserats på uppgifter om vattenföring och ytvattenförekomstens storlek. Vattenföring redovisas för respektive avrinningsområde som medellågvattenföring (MLQ) hämtat från SMHIs vattenwebb uträknat med den högupp- lösta hydrologiska modellen S-HYPE. Vid urvalet har ingen hänsyn tagits till om det finns

11 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

ett vattenuttag uppströms inom avrinningsom- ut som max 9,99 % av medellågvattenföringen i rådet från den beräknade uttagskapaciteten t.ex. vattendragen och i sjöarnas utlopp. För att sjöar damm, annat uttag och/eller finns vattendom. och vattendrag ska klara kriterierna i urvalet I Gävleborgs län bor det omkring 280 000 ska medellågvattenföringen i vattendraget eller personer. Länet är glest befolkat och den högsta sjöns utlopp vara > 0,5 m3/s för att man ska befolkningen är kring huvudorterna i kommu- kunna utvinna tillräckligt med vatten för att nerna. I urvalet av ytvatten har vi lagt fokus på försörja 20 000 personer enligt beräkningar att resursen ska kunna ha kapacitet att försörja nedan; omkring 20 000 personer och medellågvatten- • Medellågvattenföring > 0,5 m3/s föring (MLQ) på mer än 0,5 m3/s, alltså stora = > 15 Mm3/år ➝ 0,5 m3/s*60 s*60 ytvattenresurser. Kriterierna är uppsatta för min*24h*365 d = 15 768 000 m3/år att säkerställa en tillräcklig vattentillgång och = 15,8 Mm3/år. lämpliga förutsättningar ur ett regionalt lång- • Uttagsmöjligheten är 9,99 % av siktigt perspektiv. Ur ett lokalt perspektiv kan det medellågvattenföringen ➝ 15,768 M m3/ vara intressant med mycket lägre uttagskapacitet. år*0,0999 = 1,5752 Mm3/år. Beräkning av urvalskriteriet har hämtats från

den Regionala vattenförsörjningsplanen för Kalmars län (Länsstyrelsen Kalmar, 2014). Nedan följer beräkningarna och källor för hur Länsstyrelsen kommit fram till urvalskriterierna och hur informationen har tagits fram. Kriteri- erna är att det ska kunna utvinnas > 1,5 miljoner m3/år ur förekomsten. Sjöar ska ha ett medeldjup > 4 m och ett maxdjup > 5m samt ska både sjöar och vattendrag ha en medellågvatten- föring > 0,5 m3/s. Sjöarnas medel- och maxdjup finns angivet i SMHIs Vattenwebb. Medellåg- vattenföring (MLQ) är framräknade av SMHI:s modell S-HYPE (s-hype2012_version_1_2_1) och kan hämtas från SMHIs Vattenwebb. I planen utgås det från att det går åt 75 m3 vatten/person och år samt 1,5 miljoner m3 vatten/år för 20 000 personer enligt beräkningar nedan; • 75 m3 vatten/person och år beror på att det används c:a 200 l/person och dygn (Natur- vårdsverket 2004) ➝ 0,2 m3/person och dygn*365 dygn = 73 m3/person och år, vilket avrundas uppåt till 75 m3/år. • 1,5 miljoner m3/år för 20 000 personer ➝ 75 m3 *20 000 personer = 1 500 000 m3 = 1,5 Mm3/år.

Enligt Naturvårdsverkets bedömningskriterier för statusklassificering av sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 2008). kan medellågvatten- föringen reduceras max 9,99 % för att vattendraget ska uppnå god status. Alltså kan det tas

12 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

3 Beskrivning Gävleborgs län

3.1 Markanvändning 3.2 Befolkning Gävleborgs län har en yta på 25 000 km2 och År 2053 kommer Sverige enligt SCB:s riksprognos upptar ca 5 % av Sveriges yta (SCB, 2013). att ha närmare 11,6 miljoner invånare. Det Gävleborgs län består av två landskap och innebär att befolkningen i Sverige väntas öka tio kommuner, Gästrikland med tillhörande med ca 20 procent under de kommande 40 åren kommuner; Gävle, Sandviken, Hofors och (SCB, 2015a). Ockelbo samt nästan hela Hälsingland med Befolkningsutvecklingen för länet beräknas kommunerna; Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, under samma period att uppgå till omkring Hudiksvall, Ljusdal och Nordanstig. Länet 312 000 invånare (Region Gävleborg, 2015). angränsar till Västernorrlands län i norr Den största befolkningsutvecklingen kommer med grannkommunerna Sundsvall och Ånge. Gävle kommun att stå för. Fram till 2030 Jämtlands län och Dalarna i väster med grann- beräknas antal invånare öka till 120 000 i Gävle kommunerna Härjedalen, Orsa, Rättvik, Falun, kommun (Gävle kommun, 2015). Hedemora och Avesta. Upplands län i söder Folkmängden i länet 31 september 2015 med angränsande grannkommunerna Heby, uppgick till 281 541 personer och största Tierp och Älvkarleby. Sydvästra hörnet av länet kommunerna är Gävle med 98 970 invånare gränsar något med Västmanlands län och Sala följt av Sandviken med 38 127 och Hudiksvall kommun, figur 1. 36 933 invånare, tabell 1 (SCB, 2015b). Gävleborg har sedan långt tillbaka varit ett stål- och skogslän och fortfarande har Tabell 6. Antal kommun invånare september 2015 massafabriker och stålverk en stor betydelse för (SCB, 2015b). länet. Närmare 85 % av Gävleborgs yta består Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal av skogmark, vilket är högst bland landets 26562 98970 9437 36933 19009 län. Denna tillgång på skogsmark har till stor del format industriutvecklingen i Gävleborg. Nordan- Ockelbo Ovan- Sandviken Söder- Åkermark upptar enbart 3,7 % av landarealen, stig åker hamn motsvarande för riket är fördelningen 6,5 %. 9501 5867 11485 38127 25650 Bebyggd mark med tillhörande mark 2,6 %, vilket är på samma nivå som för hela riket. Vatten tar upp 7,7 % av hela ytan (SCB, 2013). 3.3 Geologi Figur 1. Översiktsbild, Gävleborgs län. 3.3.1 Berggrund Berggrunden i Gävleborgs län består till största delen av granitiska och granitoida bergarter från den paleoproterozoiska eran (1,96–1,75 miljarder år gamla). Ett antal deformationszoner löper genom länet i huvudsakligt nord-sydliga och nordväst-sydostliga riktningar. Möjligheten att utvinna vatten ur berggrunden är ett sämre alternativ än utvinning från det lösa jordtäcket. Huvuddelen av berggrunden består av hårda kristallina bergarter, vilka saknar porer och grundvatten förekommer enbart i sprickor. Kunskaperna är för dåliga för att i absoluta

13 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

siffror redovisa skillnader i tillgång över landet, men utvinning i vårt län betecknas som dåliga förutsättningar (Nordström, 2005). Översiktligt ligger uttagsmöjligheten i berggrunden i stor del av Gävleborgs län mellan 600–2000 l/timme. I de centrala och östra delarna är det däremot vanligt med ett uttag på mindre än 600 l/timme. Delvis kan de låga kapaciteterna bero på, att man undviker alltför stora borrdjup i kustområ- dena med tanke på risken att få in bräckt vatten (Söderholm, Thunholm, Rurling, & Gierup, 2001). Bergrunden runt Dellensjöarna i Hudiksvalls kommun är påverkad av ett meteoritnedslag och har relativt goda möjligheter till vattenuttag. Även sedimentär bergart finns i länet, ett brett stråk på flera kilometer som löper från Storvik i väst till Gävlebukten i öst. Berggrunden utgörs av sandsten, som här benämns Dalasandsten. Sandsten är en bergart som i regel har bättre förutsättningar för vattenutvinning än de kristallina bergarterna. Provborrningar utförda på 50-talet i Gävle konstaterade höga halter av klorid, järn och mangan och hög hårdhet, vilket Figur 3 Källa SGUs Berggrundskarta 1:1 miljon (för legend se SGUs webbplats Kartvisaren) inte lämpar sig för dricksvatten (Söderholm, Thunholm, Rurling, & Gierup, 2001).

3.3.2 Jordarter årsmedelnederbörd i de högre delarna av yttre Gävleborgs län karaktäriseras av omfattande inlandet, jämfört med kusten, floddalarna och moränmarker, blandat med stora områden med de innersta delarna av länet. mestadels berg i dagen ovanför högsta kustlinjen, framför allt i norra delen av länet. Samman- 3.4.1 Från istid till nutid hängande områden med lera, silt och sand finns När inlandsisen smälte bildades stora mängder företrädesvis längs med flod- och älvdalarna och vatten som bildade isälvar vilka forsade fram runt de större sjöarna. Flera stora isälvsavlag- på, i och under isen. Dessa älvar följde ofta ringar, främst i form av långa åsar, sträcker sig i dalgångarna i berggrunden och vattnet tog nordväst-sydostlig riktning. med sig material som stenar, grus, sand med mera, när det forsade fram. När vattnet när- 3.4 Gävleborgs klimat made sig iskanten minskade strömhastigheten Gävleborgs klimat präglas av skillnaderna och materialet sjönk till botten och på så vis mellan kustområdenas relativt milda klimat avsattes isälvssediment och isälvsavlagringar. med svalare somrar och mildare vintrar Varefter isen smälte och materialet sorterades (Köppen Dfb), till inlandets mer variationsrika efter kornstorlek, avsattes mer eller mindre klimat och snörika, kalla vintrar (Köppen Dfc). långsträckta stråk, så kallade rullstensåsar. De I inlandet sträcker sig den nordsvenska barr- mest betydelsefulla grundvattenmagasinen åter- skogsregionen ner ända till de sydligare delarna finns i jordlagren i isälvsavlagringarna. Det är av länet. Nederbörden är relativt jämnt fördelad oftast i åskärnans centrala del som den största över länet men med en generellt något högre vattentillgången finns, dock beroende på om

14 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

landet började höjas, vilket är en process som fortfarande pågår. Allt eftersom landet har stigit har stränder exponerats av vågor och strömmar. Moränen under högsta kustlinjen är ofta helt eller delvis omlagrad av de vågor som påverkat moränen. Sand och grus som svallades ut från moränen återfinns idag ofta i sluttningarna nedanför högsta kustlinjen. Där landskapet var täckt med vatten avsattes stora mängder lera och silt på de djupast belägna bottnarna. Genom landhöjningen har dessa bottnar torrlagts och utgör i många områden plana lerslätter. Det är i dessa områden med finkorniga jordarter som jordbruksmark i stor utstäckning finns. I grundvattenmagasin under högsta kustlinjen är kloridhalter oftast högre p.g.a. påverkan från relikt saltvatten. I strandnära områden kan påverkan av nutida havsvatten förekomma och i berggrund av marint ursprung är halterna av klorid oftast höga.

3.5 Hydrologi och geohydrologi Figur 3. Källa SGU jordartskarta 1:1 miljon Vattnet som når marken (och som inte avdun- (SGUs webbplats Kartvisaren) stat) eller snö som smälter, tränger ner i marken. Denna process kallas infiltration. Hur mycket och hur snabbt vattnet tränger ner i marken nybildningen av grundvatten är god, vilket i sin beror på markens förmåga att ta emot vatten. tur beror på nederbörden och avdunstningens Denna förmåga kallas infiltrationskapacitet storlek eller i vissa fall indirekt grundvattenbild- vilket innebär den största infiltration som ning genom inducering från närliggande vatten- kan ske i just den jorden. Vilken infiltrations- drag eller sjöar. Åsarna fungerar som naturliga kapacitet marken har beror på tryckkrafter, reningsverk och magasin för vårt dricksvatten. gravitation och jordens ledningsförmåga, d.v.s. Åsarna har i alla tider varit viktiga för strukturen och kornstorleken. Exempelvis är människor. Eftersom de är torra och hållfasta infiltrationen större i en sandjord än i en lerjord. passar de bra som underlag för byggnation och Om nederbördsmängden överstiger markens de är lättframkomliga. Dessutom är de lätta förmåga att ta emot vatten bildas ytavrinning. att gräva i och ligger ofta högt i landskapet. Ytavrinning kan uppstå i samband med väldigt Det stora intresset av att använda naturgrus till intensiva regn eller i sluttande terräng men är byggnationer och infrastruktur skapar också inte så vanligt i naturen. stor konkurrens om naturresursen som i allra När vattnet trängt ner i marken och fortsätter högsta grad är en ändlig resurs. Det är därför nedåt kallas det perkolation. Den översta delen av yttersta vikt att bevara naturgrusavlagringar av marken där inte alla håligheter är fyllda med som är eller kan komma att vara av stor betydelse vatten kallas för den omättade zonen. Vattnet för dricksvattenförsörjningen. bildar här det som kallas för markvatten. En del Efter istiden var stora delar av Gävleborgs län av markvattnet i den omättade zonen tas upp av nedtryckt under den tidens havsyta. När isen växternas rötter (där en del vatten återvänder smälte minskade trycket på jordskorpan och till atmosfären via transpirationen). Under som-

15 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

zonen är kontrollerad av gravitationen och sålunda i princip alltid vertikal, medan den i den mättade zonen kontrolleras av tryckpoten- tialer i hela den mättade zonen och därför rör sig vattnet där både horisontellt och vertikalt. I Sverige följer grundvattnet i allmänhet topografin men det kan skilja sig på vilken skala av topografin som verkar kontrollerande, d.v.s. grundvattnet följer inte alltid alla små variationer, utan kanske enbart de större topografiska formerna. I de fall där låggenomträngliga lager övertäcker mer genomsläppliga lager kan man hitta situationer där grundvattnets rörelser inte alls följer den lokala topografin. ”Grundvatten bildas på naturlig väg genom infiltration av nederbördsvatten och genom infiltration från sjöar och vattendrag. Marken utgör ett sinnrikt medium som är väl lämpat för att ta hand om olika typer av naturligt förekom- mande ämnen och yttre föroreningar samt för att ombilda ytvatten till grundvatten” (Hansson Göran, 2000). Figur 4. Gränslinje är markerad för område som varit täckt Grundvattenbildningen bestäms primärt av av salt eller bräckt vatten efter issmältningen. Gränslinje faktorerna effektiv nederbörd och jordtyp. Den kallas högsta kustlinjen (Källa: SGU Högsta kustlinjen). effektiva nederbörden innebär den nederbörd som blir över efter att man tagit hänsyn till avdunstning och vegetationens transpiration. maren när vegetationen är riklig tar växterna Denna utgör alltså en övre gräns för grund- upp en stor del av detta markvatten. Under höst vattenbildningen i ett område. Ytterligare och vår när det är mindre vatten som tas upp faktorer som påverkar grundvattenbildningen av växterna bildas en stor del av markvattnet är jordtypen, där exempelvis jordar med sämre grundvatten. genomsläpplighet kan påverka grundvattenbildningen genom att vattnet inte har möjlighet att 3.5.1 Grundvattenbildning tränga ner till större djup och större akviferer Grundvatten bildas genom att nederbörd som (Knutsson & Morfeldt, 2002). inte avdunstar eller tas upp av växter, sipprar ner genom marken. Grundvatten påträffas i 3.5.2 Inläckage från ytvatten till grundvatten princip överallt i jordlager och berg. Vattnet Inläckage från vattendrag är en vanlig företeelse fyller bergets och jordlagrens porer och zonen i arida (torra) områden, där den huvudsakliga där porerna i marken övergår från att vara grundvattenbildningen ofta tillgår på sådant mättade med vatten till att vara omättade kallas sätt, så kallad indirekt grundvattenbildning. I för grundvattenytan. Avståndet från markytan områden med humid (fuktig) klimattyp fungerar till grundvattenytan kan variera kraftigt men är ytvattendragen i stället ofta som naturliga i Sverige sällan större än ett antal meter. I den dräneringskanaler för grundvattenmagasinen. omättade zonen finns fortfarande stora mängder Motsatsen inträffar dock ibland, i synnerhet vatten men vattnet blandas med luft, vilket vid speciella vattensituationer som vid extrema möjliggör för en mycket större mängd biogeoke- högvattennivåer i vattendrag och sjöar på vårar miska processer. Vattnets rörelse i den omättade och höstar, då grundvattennivån samtidigt kan

16 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

vara låg på grund av eftersläpning. Vanligast och kvantitet. Stora uttag i grundvattentäkter i är dock att ytvatten infiltreras vid kraftig sand- och grusavlagringar i kontakt med sjöar avsänkning av grundvattenytan, t.ex. genom och vattendrag är ofta betingade av inducerad pumpning, så kallad inducerad infiltration. Som infiltration. Dämningar i vattendrag kan också följd kan detta även medföra en försämring av skapa inducerad infiltration, som ger upphov till grundvattnets beskaffenhet men används också konstlade källor eller höga grundvattentryck på som en förbättring av grundvattnets kvalitet nedströmssidan (Knutsson & Morfeldt, 2002).

Gröntjärn i Ljusdals kommun. Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

4 Översiktlig beskrivning av de större vattenresurserna i länet

Mer beskrivning om de i urval prioriterade och potentiella Järboåsen, men kallas där Voxnaåsen, eftersom vattenresurser redovisas under respektive kommun, bilagor avlagringen följer Voxnans dalgång. Det finns 1–10. flera källor med stort utflöde av grundvatten på flera platser från isälvsavlagringen mellan Häsbosjön och upp mot Homna, vilket indikerar 4.1 Beskrivning av grundvattenresurser stora grundvattentillgångar och utmärkta uttagsmöjligheter (Söderholm, Thunholm, Enköpingsåsen Rurling & Gierup, 2001). Länets största isälvsavlagring är en fortsätt- ning på Enköpingsåsen och löper genom Voxnaåsen/Loåsen kommunerna; Sandviken, Ockelbo, Ovanåker Voxnaåsen vid Voxnabruk och Homna utgör och Ljusdal. Den södra delen löper från Färne- en kraftig bildning med stora uttagsmöjligheter bofjärden upp genom Storsjön för att sedan dela och har dessutom ett gott skydd i form av ett sig i två grenar. Den ena går nordöst norr om lertäcke. Åsen löper vidare norrut från Homna Sandviken förbi Öjaren samt vidare mot Ockelbo upp längs Voxnans dalgång. En biås till Voxna- och Lingbo. Uttagsmöjligheterna bedöms åsen är Loåsen som följer Loåns dalgång. som mycket goda mellan Färnebofjärden och Mellan Voxnabruk och Lobonäs finns stora Storsjön, vid sjön Öjaren i Sandviken samt vid uttagsmöjligheter genom de stora infiltrations- Ockelbo. Idag finns kommunala vattentäkter ytorna. De gynnsammaste uttagsmöjligheterna vid Österfärnebo, Årsunda, Öjaren (Rökebo), ligger troligtvis närmast älven, men höga berglägen Ockelbo och Lingbo. Åsen har även outnyttjade kan göra att avlagringen bitvis kan vara torr. grundvattentillgångar med goda eller utmärkta I Voxnaåsen finns kommunala vattentäkter i uttagsmöjligheter mellan den kommunala Homna, Voxnabruk och i Lobonäs, som alla vattentäkten i Österfärnebo och Färnebofjärden, ligger i Ovanåkers kommun. Voxnaåsen i Ljusdals i anslutning till Medskogssjön mellan Sandviken kommun är helt outnyttjad ur kommunal och Ockelbo samt vid Storsjön i Holmsveden vattenförsörjningssynpunkt. Inga karteringar (Söderholm, Thunholm, Rurling & Gierup, 2001). finns gjorda av SGU av det området (Söderholm, Thunholm, Rurling & Gierup, 2001). Järboåsen En avknoppning av Enköpingsåsen är Järboåsen Gävleåsen/Valboåsen som går västerut från Sandviken. Åsen löper Isälvsavlagring som sträcker sig genom Gävle genom samhällena Jäderfors, Järbo och Kungs- kommun från Hedesundafjärden och norrut fors sedan vidare upp förbi Jädraås. I Jäderfors förbi Gävle, Trödje, Hamrångefjärden och in i är avlagringen till största delen dold under Söderhamns kommun upp till sjön Bergviken. dalgången. Bildningen mellan Järbo och Jädraås Åsen fortsätter genom Söderhamns och Bollnäs är särskilt kraftig. Befintliga kommunala kommun förbi Bergviken, Varpen och till norr vattentäkter finns i Jäderfors, Järbo, reserv i om Lång-Rösten. Kungsfors och Jädraås. Grundvattenmagasinet Gävle är beläget i Järboåsen fortsätter vidare, dock med ett Valboåsåsen, benämns även Gävleåsen. Maga- flertal avbrott från Jädraås mot sjön Mållången. sinet går mellan Fäbodsjön sydväst om Gävle Upp mot Häsbosjön finns en påtaglig bildning stad till strax norr om Gävle stad, en sträcka och Bornasendeltat väster om sjön Skalen och på närmare 35 km. Grundvattenmagasinet är åspartiet fram till Homna är troligtvis en del av det i länet som har största uttagmöjligheterna.

18 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Bedömd uttagskapacitet ligger från 5 l/s till över helt outnyttjad för kommunal vattenförsörjning 125 l/s på ett par delområden nära Gävle stad. från Ljusdal och Järvsö till länsgränsen. Uttags- Förutom vattentäkten i Gävle stad finns fyra kapacitet bedöms uppemot 25 l/s i de magasinen mindre allmänna vattentäkter i åsen; Trödje men kan även sakna grundvatten i områden där (medeluttag ca 1 l/s), Totra (medeluttag ca 11 berglägen ligger högt. l/s), Stråtjära (medeluttag ca 1 l/s) och Mårdnäs Näsbergsåsen följer dalgången förbi Grönås, (medeluttag ca 0,6 l/s) samt reservvattentäkt i Åbo, Näsberg och vidare efter Vandelån genom Överhärde och i Hille. Dessa täkter har tro- Ängratörn för att sedan möta Ljusnanåsen. ligtvis uttagsmöjligheter på upp till 25 l/s, även Mellan Stråsjön och nordväst om Näsberg söder om Hedesunda finns ett helt outnyttjat finns antagligen stora uttagsmöjligheter mellan magasin och mellan sjöarna Bergviken och 25–125 l/s. Vid Näsberg har åsen utbredda Varpen som står i anslutning till ytvatten finns bildningar (Näsbergsdeltat). Färila har sin sannolikt uttagsmöjligheter på mer än 25 l/s. huvudvattentäkt där.

Ljusnanåsen/Söderhamnsåsen Hudiksvallsåsen Avlagringen sträcker sig tvärs över hela länet Den nordligaste av de större isälvsavlagringarna och kan följas från Skärgården utanför San- i länet är Hudiksvallsåsen och en biås till denna darne genom kommunerna Söderhamn, Bollnäs är Hennanåsen. Hudiksvallsåsen kan följas från och Ljusdal och förbi länsgränsen i nordväst in i Hudiksvallsfjärden upp genom dalgången till Jämtland. Avlagringen är växelrik med skiftande Norrdellen. Den löper genom sjön till Friggesund uttagskapacitet. I Söderhamns och Bollnäs och vidare upp efter Svågans dalgång till kommun finns ett stort grundvattenmagasin i Skånsjön och Hångelån. Efter avbrott kan åsen öster om Ålsjön till vattendelare i Rengsjö, avlagringen följas söder om Hedsjön och i en sträcka på nära 30 km, uttagskapaciteten Mellansjön till länsgränsen i norr. Hennanåsen bedöms vara upp emot 125 l/s. Söderhamns ansluter till Hudiksvallsåsen drygt 10 kilometer kommun har sin huvudförsörjning där med tre nordväst om Friggesund. Åsen finns sannolikt i täkter Ålsjön, Kinsta och Mohed och Bollnäs Storsjön och i Hennan från vars norra del två kommun har en täkt i Glössbo. åsgrenar utgår. En gren norrut genom Ramsjö Mellan Rengsjö och Flästa finns två stora och en annan nordvästlig gren genom Enan. grundvattenmagasin med bedömd uttagskapacitet Hudiksvalls kommun har sin huvudvattentäkt i på 25–125 l/s. En vattendelare skiljer dessa åt i åsen mellan Norrdellen och Hudiksvallsfjärden Växbo. Bollnäs har sin huvudvattentäkt i Flästa med ett medeluttag på ca 51 l/s. Magasinet har med ett medeluttag på ca 50 l/s. Nordväst om en bedömd uttagskapacitet på 25–125 l/s. Tre vattendelaren vid Flästa förbi Kyrksjön och upp små kommunala vattentäkter finns i Ljusdals till Orsjön finns två outnyttjade magasin för kommun, en i Hudiksvallsåsen i Mellansjö och kommunal vattenförsörjning. En inducerad två i Hennanåsen i Hennan och Ramsjö. Till- infiltration från Kyrksjön till grundvattenmaga- sammans har de ett medeluttag på ca 3 l/s. I ett sinet kan sannolikt förstärka uttagsmöjligheten helt outnyttjade magasin norr om Friggesund i rejält i magasinet som bedömts idag till 5–25 l/s. Hennanåsen mot Storsjön och i norra delen mot Sannolikt fortsätter Ljusnanåsen genom Orsjön Stor Valsjön finns stora uttagsmöjligheter mellan och Tevsjön. 5–125 l/s. Största magasinet har kapacitet på Norr om Tevsjön finns två grenar, den ena är uppemot 125 l/s eller mer och ligger närmare en biås till Ljusnanåsen som går västerut och Hudiksvallsfjärden, Hudiksvall har även sin benämns Näsbergsåsen medan den andra går huvudvattentäkt i delen mellan Norrdellen och norrut efter Ljusnan. Efter norra delen finns Hudiksvallsfjären. I Hennanåsen väster om en kommunal vattentäkt i Järvsö och Ljusdals Västerstråsjö, där även länets troligtvis största huvudvattentäkt i Borr vid Ljusdal, som ligger källa ligger, Gladbäcken med ett flöde uppskattat i en biås till Ljusnanåsen. Ljusnan är för övrigt till mer än 50 l/s och Gröntjärns naturreservat

19 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

som är känd för Gröntjärns märkliga hydrolo- sörjning är grundvattenmagasinet Uppsalaåsen giska förhållanden. Tjärnen har turkosgrönt –Marma och Uppsalaåsen-Skutskär. Grund- vatten och nivåer som varierar naturligt med vattenmagasinet vid Marma finns i den del av mer än 13 meter. Uppsalaåsen som är belägen mellan ett område, två kilometer söder om Mehedeby och platsen Harmångersåsen där Dalälven skär igenom åsen strax norr om Harmångersåsen är en isälvsavlagring som Älvkarleby kraftstation. Grundvattenmagasinet sträcker sig strax norr om Hassela längs Kölåns är beläget inom Tierps kommun och till största dalgång och ner mot kusten över Bergsjö och delen uppbyggt av sand och grus. Möjligt grund- Harmånger. Av kommunens sju allmänna vattenuttag bedöms vara 100–150 l/s vid fullt vattentäkter ligger tre av dessa i åsen; Hassela, utnyttjande. Tierps och Älvkarlebys kommuner Bergsjö och Harmånger. Uttagsmöjligheterna gör konstanta uttag på två platser inom magasi- varierar efter åssträckan men ligger i huvudsak net, dels i Mehedeby (Tierps kommun) och dels i mellan 5–25 l/s. Vid vattentäkterna i Hassela och Kronsågen (Älvkarleby kommun). Därutöver finns Bergsjö stöds grundvattentäkten via inducering, reservvattentäkter i Marma och Sand (Älvkarleby Hassela täkt stöds med ytvatten från Hasselasjön kommun). I Mehedeby finns två vattentäkter, en och Bergsjö vattentäkt stöds med ytvatten från äldre och en nyare, vilka är sammankopplade. Vadeån. Med stor sannolikhet sker även induce- Magasinet tillförs vatten i huvudsak från den ring av älvvatten till Harmångers vattentäkt. nederbörd som faller direkt på avlagringen. Ett visst tillflöde kan ske från omgivande terräng och Gnarpsåsen genom infiltration från Dalälven i magasinets Gnarpsåsen ligger i huvudsak i Nordanstigs norra del (SGU, 2011). I magasinet norr om kommun och går ända från Johannesfors i Marma vid Skutskär/Älvkarleby finns ingen Sundsvalls kommun och sträcker sig i sydöstlig kartering gjord av SGU men en uttagskapacitet är riktning ner till Gnarp. Största uttagskapaciteten bedömd till 25–125 l/s. Ingen allmän vattentäkt finns i den norra delen av åsen nära kommun- finns idag på den delen av Uppsalaåsen. gränsen, med upp emot 125 l/s. Magasinet mellan Mörtsjön och Annsjön samt magasinet norr om 4.2 Beskrivning av ytvattenresurser Gnarp längs Annån har goda uttagsmöjligheter Dellensjöarna i storleksordningen 5–25 l/s. Gnarps allmänna Dellensjöarna är länets största sjöar och ligger vattentäkt, med ca 900 anslutna, ligger i grusåsen i Hudiksvall kommun. Sjöarna bildades av en med inducering av ytvatten från Gnarpsån. kilometerstor meteorit som slog ner för ca 90 miljoner år sedan. När isen smälte bort efter Uppsalaåsen istiden för ca 10 000 år sedan var Dellenområdet Uppsalaåsen är en isälvsavlagring (rullstensås) en havsbukt och för ca 2000 år sedan separerades som sträcker sig genom hela Uppland. Åsen för- Dellarna från havet när en jordbävning skapade svinner lite varstans för att sedan åter dyka upp. en tsunamivåg. Numera består Dellensjöarna Åsen börjar på yttersta Södertörn och går mot av Sördellen och Norrdellen. Norrdellen har nordost, korsar Mälaren via Ekerön och Mun- en yta på 81 km2 och har ett max djup på upp sön och når fastlandet vid Bålsta. Den löper sen till 60 m. Sjön har sitt utlopp i Sördellen som vidare genom hela det uppländska landskapet har en yta på 50 km2. Sjöarna har generellt och förbi Uppsala, innan den i form av Billud- en bra kvalitet. Befintliga vattentäkter finns den dyker ner i Gävlebukten. Därefter fortsätter idag i Sördellen i Delsbo och i södra utloppet i åsen nere på havsbotten och kryper i en vid Näsviken. båge mot nordväst för att sen åter höja sig vid Sandarna på Hälsingekusten. Åsen beräknas vara Ljusnan/Voxnan 250 kilometer lång. Den del av Uppsalaåsen som Ljusnan är ca 44 mil lång älv som har sin början är mest intressant för Gävleborgs läns vattenför- i Funäsdalen i Härjedalsfjällen och är den 9e

20 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

längsta älven i Sverige. Avrinningsområdet upp- Ockelbo. I avrinningsområdet finns stora sjöar tar omkring 20 000 km2. Det största biflödet är som Storsjön, Öjaren, Ottnaren och Hyn i vårt Voxnan vars avrinningsområde är ca 3 700 km2. län och i Dalarnas län även Hinsen, Logärden, Ljusnans avrinningsområde omfattar merparten Hyn och Storsjön samt ett stort antal mindre av Härjedalens, Ljusdals, Ovanåkers, Bollnäs sjöar och vattendrag. Delavrinningsområdet som och Söderhamns kommuner. Medelvattenföring mynnar i Gävlebukten har en area på ca 6,3 km2 i Ljusnans mynning är ca 230 m3/s. Ljusnan och och markanvändningen består av 94,4 % urban Voxnan är kraftigt utbyggd med ca 25 större markanvändning och 5,4 % skogsmark. kraftverk och ett flertal mindre. Älven som går Gavleån är en mycket viktig resurs för genom tätorter, industri- och jordbruksmark dricksvattenförsörjningen i Gävle kommun. och områden med kalkrik berggrund för med Idag används både infiltrerat och inducerat sig både antropogena och naturliga ämnen. vatten till grundvattentäkten i Valboåsen som är Älven är en mycket viktig källa till vattenför- huvudvattentäkt för Gävle. Ytvattnet förstärker sörjningen för industrin, jordbruket och hus- grundvattenbildningen i åsen med omkring 70 %. hållen. I älvens dalgångar löper flera isälvsav- lagringar vars grundvatten har ett samspel med Testeboån älven. Älven kan delas upp i många delsträckor Testeboån bildas vid Åmot och mynnar i och rinner genom flera större sjöar som Orsjön, Gävlebukten vid Strömsbro, strax norr om Tevsjön, Marmen och Bergviken. Dessa resurser centrala Gävle. Ån har en total längd på ca beskrivs under respektive kommun. 60 km och är en av länets längsta vattendrag. Avrinningsområdet har en total area på ca 1000 Dalälven km². Huvudsakliga markanvändningen i hela Dalälven bildas i Norge och rinner genom hela avrinningsområdet är skogsmark och uppgår Dalarna. Dalälven är uppdelad i två grenar i västra till ca 90 % och jordbruksmark med ca 3 %. delen av Dalarna, Öster- och Väster Dalälven, för Delavrinningsområdet som omfattar nedre att sedan gå ihop till en fåra öster om Borlänge delen av Testeboån som går från nordväst om vid Djurås. Östra delen av Dalälven rinner Åbyggeby ner till Avan har en area på 18 km2. genom Uppland och Gästrikland för att sedan Markanvändningen inom delavrinningsområdet mynna i Bottenhavet i Älvkarleby kommun. är skogsmark ca 70 %, Urbant 20,5 % och Älven är 542 km lång och är Sveriges tredje största jordbruksmark 10,3 %. älv. Avrinningsområdet är nära 30 000 km2 och Vattenresursen är en potentiellt viktig resurs medelvattenföringen är ca 350 m3/s. Dalälven är för den framtida vattenförsörjningen. kraftigt reglerad för vattenkraften och har extrema hydrologiska förhållanden. Hamrångefjärden Dalälven är en potentiellt viktig resurs för Hamrångefjärden har tidigare varit en havsvik. dricksvattenanvändningen i framtiden. Inga all- Sjön ligger i Gävle kommun och hör till Ham- männa dricksvattentäkter har idag något uttag rångeåns avrinningsområde. Ytan är 13,6 km2 från Dalälven i vårt län, men en grundvattentäkt och har ett medeldjup på 4,07 m och maxdjup finns i delavrinningsområdet i Hedesunda. 9 m. Skogsmark dominerar markanvändningen och viss urban verksamhet och åkermark. Sjön Gavleån har generellet en god kvalitet. Hamrångefjärden Gavleån har sitt inlopp beläget vid Forsbacka, är att betrakta som en allmän vattentäkt. vid Storsjön och rinner genom Valbo och Gävle Ytvatten infiltreras som förstärkning direkt till tätort för att ha sitt utlopp i Gävlebukten. grundvattenbrunnar (Lössenåsen) utan infiltra- Längden är ca 30 km. Hela avrinningsområdet tionsfördröjning, varvid vattnet från brunnarna upptar omkring 2500 km2 och upptar ca hälften kan klassas som ytvatten. av Gästrikland och med källflöden i Falu kommun i Dalarna, Sandviken, Hofors och

21 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

5 Dricksvattenförsörjning i Gävleborgs län

5.1 Vattenförbrukning nuläge brunnar finns i viss mån tillgängligt via SGUs Under 2010 användes totalt i Sverige som helhet brunnsarkiv, men ett stort mörkertal då långt 2,7 miljarder m3 sötvatten. Mest vatten används ifrån alla brunnar är registrerade i databasen. inom industrisektorn, drygt 84 %. Hushållen År 2013 var 83 % anslutna till kommunalt står för drygt 21 %. Övrig användning 11 % vatten (SCB, 2014). Trots att länet är relativt och jordbruket 4 %. Nära 90 % av vattenut- glesbefolkat är de flesta anslutna till kommunalt taget är ytvatten, även konstgjord infiltration vatten. Ett antal större enskilda eller samfällda räknas in under ytvatten. Av det vatten som vattentäkter finns också i länet, ca 17 %. I tabellen går till hushållen kommer övervägande del från nedan redovisas endast anslutna till kommunala kommunala vattenverk, ca 85 %. Den enskilda nätverket, de enskilda vattentäkterna finns inte vattenförsörjningen uppgår till ca 15 %, motsva- komplett sammanställt. rar ett uttag på ca 85 miljoner m3 och försörjer mellan 1 och 1,5 miljoner invånare (SCB, 2010). I Gävleborgs län är det industrin som för- brukar mest vatten med ca 84 %, i den siffran ingår förbrukning av ytvatten med 96 % och havsvatten med 1 %, jordbruket förbrukar endast 1 %, hushållen 11 % och övrig användning 4 %, figur 5 (SCB, 2010). Total vattenförbrukning i en tätort ligger på ca 325 l/person och dygn(p, d) och av dessa går i genomsnitt 185 l/p, d till hushållen, 33 l/p, d till industrin, 32 l/p, d till allmän service och 75 l/dygn är läckage. Vattenåtgången kan variera tämligen mycket i storlek mellan olika kommuner respektive tätorter beroende på andelen bostäder i förhållande till annan verksamhet, typ av bostäder, industrier och mängden Figur 6. Vattenanvändning i länet år 2010 (SCB, 2010) service (Nordström, 2005).

5.2 Dricksvattenförsörjningen i länet Gävleborg tar i huvudsak sitt dricksvatten från grundvatten, då det generellt sett finns god Av länets tio kommuner är det sju kommuner, tillgång på grundvatten med god kvalitet från Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, isälvsavlagringar (grusåsar). Länet är relativt Ockelbo, Ovanåker och Söderhamn, som i glest befolkat och största orten är Gävle kommun huvudsak försörjer befolkningen med dricks- med ca 80 000 anslutna till vattenverket i vatten som kommer från icke konstgjort grund- Valboåsen. I länet finns omkring 70 allmänna vatten. De flesta allmänna täkterna ligger i jord grundvattentäkter och fyra ytvattentäkter, Hyn i (Isälvsavlagringar) och några mindre täkter är Hofors, Öjaren i Sandviken, Järvsjön i Söderhamn bergborrade. samt Södra Dellen i Hudiksvall. Medeluttaget av Den allmänna vattenförsörjningen i Gävle grundvatten ligger på ungefär 76 500 m3/dygn kommun tar sitt vatten i huvudsak från Valbo- och för ytvatten ungefär 21 000 m3/dygn. åsen med både konstgjord infiltration och Uppgifter om dricksvattenuttag ur privata inducerat vatten från Gavleån. Sandvikens

22 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Kommun Folkmängd år Antal personer Antal Procent 2013 anslutna till kommunala anslutna till kommunalt vattentäkter kommunalt Ockelbo 5 802 3 870 8 67 Hofors 9 522 9 350 2 98 Ovanåker 11 365 8 410 9 74 Nordanstig 9 484 5 753 7 60 Ljusdal 18 863 13 102 14 69 Gävle 97 094 85 160 12 88 Sandviken 37 234 34 460 7 92 Söderhamn 25 397 23 585 5 93 Bollnäs 26 137 23 380 5 89 Hudiksvall 36 839 28 650 6 78

Tabell 2: Kommunal/allmän vattenförsörjning i länet fördelat per kommun och antal anslutna. Befolkningsuppgifter hämtade från SCB (2013) och antal anslutna personer från SGUs vattentäktsarkiv (2013).

kommun försörjer sina invånare med både se över dricksvattenresurser utanför kommun- ytvatten och grundvatten. Vatten tas från både gränsen och utanför länet. Gävle kommun som Årsundas grundvattenverk och från ytvattenverket har sitt kommunala vattenuttag i Valboåsen har i Rökebo/Öjaren. I Hofors kommun försörjs under senaste åren haft låga nivåer och riskerat större delen av befolkningen av dricksvatten vattenbrist under vissa delar under året. Gävle från sjön Hyn. kommun söker reserv och komplement vatten Den enskilda vattenförsörjningen skiljer sig till Valboåsen. En viktig vattenresurs för Gävle en hel del mellan kommunerna. Om brunnen kommun är framför allt Uppsalaåsen som ligger eller vattenverket producerar 10 kubikmeter i Älvkarleby kommun Uppsala län. För Nord- dricksvatten per dygn och/eller om minst 50 anstigs kommun finns ett visst intresse att se personer förses med dricksvatten omfattas också över resurser från Västernorrlands län. Hofors verksamheten av dricksvattenföreskrifterna. har idag en ytvattentäkt som långsiktigt är Kommunen har tillsynsansvar över dessa. Från sårbar och det bör utredas huruvida vattenför- 1 januari 2014 flyttades informationsansvaret sörjningen kan tryggas. Kommunerna Ljusdal, för enskilda dricksvattenanläggningar över från Ovanåker, Hudiksvall och Söderhamn har Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Den som inga problem idag med att trygga den framtida har en enskild brunn ansvarar själv för vatten- vattenförsörjningen. Lokalt och för enskilt kvaliteten och för att hålla brunnen i bra skick. bruk kan det däremot förekomma vattenbrist Kommunen och Livsmedelsverket har huvudan- speciellt under sommarmånaderna och överlag svaret att sprida information till brunnsägare. är det ett större problem i kustområdena. Vid uttag av vatten större än vad tillrinningen ger 5.3 Bristområden finns dessutom risk att saltvatten kan tränga Gävleborgs län har inga direkt utpekade brist- in i grundvattnet, speciellt i områden som områden vad gäller vattenförsörjning idag, men ligger under högsta kustlinjen och framför allt i de flesta kommuner har problem med tillgången kustnära områden. till reservvatten. Gävle och Nordanstig är de Det är mycket viktigt att i ett planeringsarbete kommuner i länet som har störst behov av att se till att vattenförsörjningen inte blir ett hinder

23 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

för en framtida tillväxt. Det gäller framför allt bevattning av dessa. Vårt behov idag ligger på i tillväxtområden som tätorten Gävle eller där ca 300–350 m3/p, år och ett vattenuttag bör inte företag kan expandera eller vid nyanläggningar. vara över 10–15 % av tillgången för att undvika Även att beakta i planeringsarbetet är framtida vattenproblem (Nordström, 2005). eventuella utökningar av jordbruksmark och

Figur 7: Befintliga allmänna vattentäkter i länet. (Källa: SGU, Vattentäktsarkivet, 2014)

24 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

6 Påverkan, potentiella hot och riskhantering

En vattenresurs kan påverkas eller utsättas för risk på många olika sätt. Det gäller både olika punktutsläpp som till exempel förorenad mark till andra mer diffusa föroreningskällor som exempel saltpåverkan från väg.

Några av de typiska problemen vi har idag i ökad- eller minskad grundvattenbildning t.ex. vårt län som hotar våra dricksvattenresurser är bortledning eller uttag av grundvatten i stor främst från olyckor med farligt gods, bekämp- skala. Hela vattenbalansen kan förändras som ningsmedelsanvändning, saltning av vägar, följd av tätortsbebyggelse eller andra större bräddvatten- och dagvattenutsläpp, gödselsprid- förändringar i markanvändningen i tätortens ning, djurhållning samt läckage från förorenad närområden. Sänkning av grundvattennivåer mark. Till detta ska läggas de alltmer märkbara kan orsaka att saltvatten trängs in i grundvatt- klimatförändringarna som kan leda till olika net, speciellt vid kustnära områden eller där problem för vattenkvaliteten och kvantiteten. relikt saltvatten finns i närliggande grundvattenmagasin. Förhöjda nivåer kan även orsaka 6.1 Potentiella föroreningskällor att järn och mangan löses ut ur berggrunden Nedan finns exempel på potentiella förorenings- och vid sänkta nivåer kan sulfider oxideras källor och även exempel på åtgärder som kan och försura grundvattnet. Vid hårdgörning göras för att förhindra spridning av förorening av ytor och bortledning av dagvatten minskar till dricksvattenresurser. infiltrationen och grundvattennivån kan sänkas. Bebyggelse Dagvatten kan även förorena dricksvattentäkten t.ex. tungmetaller från tak. Läs mer under Vid bebyggda områden kan ingreppen orsaka Dagvatten. kvalitetsförändringar, snabbare omsättning,

Figur 8: En hänsynsfull samhällsplanering krävs för en långsiktigt hållbar användning, för bevarande och skyddande av viktiga resurser (Blad, L: Maxe, L & Källgården, J, 2009).

25 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

För att förebygga riskerna att förorena bidra till översvämningar och dels genom att det dricksvattentäkten är det mycket viktigt att för med sig och sprider föroreningar. Problem skydda vattenresursen via kommunernas vid dagvattenhantering uppstår framför allt vid översikts-och detaljplanering. Underlag som extremväder, intensiva regn och snabb snö- kan tas in i planeringsarbetet är bl.a. vattenför- smältning. Dagvattenproblem kan även uppstå sörjningsplaner, VA-planer, VA-strategier och om ledningar inte är ”rätt” dimensionerade vattenskyddsområden med föreskrifter. Tillsyns- för vattnet som ska forslas vid mer ”normal” arbete är också ett viktigt verktyg att se till att snösmältning och nederbörd. Dagvattnets sam- t.ex. föreskrifter följs och att verksamheter och mansättning påverkas av markanvändningen boende regelbundet påminns om vad som gäller och mänskliga aktiviteter. Innehållet i dagvatt- inom vattenskyddsområdet. net kan vara varierande mängder näringsämnen, metaller, organiska miljögifter och olja. Avloppsanläggningar Föroreningar som kan spridas till grundvattnet Läckage och bräddningar från avloppslednings- kommer framför allt från trafikdagvatten men nät är en konstaterat stor faktor när det gäller även från industriområden och trafikolyckor. spridning av föroreningar till yt- och grundvat- Dagvatten från bostadsområden är ofta mindre ten. Spridning av vattenburna sjukdomar är ofta förorenat. Något som också påverkar är perio- kopplat till fekalier från avlopp eller gödsel. den mellan regntillfällena, desto längre tid som Utsläpp av bakterier, parasiter och virus till går mellan regnperioderna desto mer förorening yt- eller grundvatten är det främsta hotet från samlas på ytorna och följer med dagvattnet. avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Även Indirekt kan dagvatten orsaka bräddning av läkemedelsrester, metaller och näringsämnen avloppsvatten när ledningsnäten inte är separe- såsom kväve och fosfor, kan vara ett hot mot rade från varandra. vattentäkterna. Särskilt ytvattentäkter löper större risk att förorenas av mikrobiella förore- Energibrunnar ningar t.ex. utbrottet av kryptosporidium som Energilager och energibrunnar, bl.a. berg- och skedde i Östersund (år 2010) och Skellefteå (år jordanläggningar kan vid olämpligt utförande 2011). Mikroorganismer kommer troligen att orsaka kvalitetsförändringar av grundvattnet. öka i miljön till följd av den globala uppvärm- Antingen att föroreningar läcker ner vid själva ningen, vilket i sin tur leder till ett ökat behov ingreppet eller att föroreningar eller saltvatten av åtgärder vid såväl vattenverk som avlopps- trängs in från närliggande vatten med sämre reningsverk för att inte risken för smittspridning kvalitet. Det är nödvändigt att vidta försiktig- via dricksvatten ska öka. När ett kommunalt hetsåtgärder när en brunn anläggs eftersom spillvattensystem fungerar normalt utgör det en det kraftigt ökade antalet borrade brunnar minimal risk för våra vattenförekomster. Problem är ett potentiellt hot mot grundvattnet och kan uppstå när det sker avledning av förorenat därmed mot den kommunala och den enskilda vatten genom exempelvis bräddning eller nöd- vattenförsörjningen. Riskerna kan dock i de utsläpp. Risken för bräddning orsakas av höga flesta fall elimineras med ett korrekt utfört flöden, extrem nederbörd, underdimensionerat arbete. En bristfälligt utförd energibrunn kan ledningssystem, ledningsbrott eller driftstopp. medföra bekymmer för den enskilde fastighets- Nödutsläpp orsakas av driftstörningar exempel- ägaren. Dels kan den egna vattenförsörjningen vis läckage eller stopp i ledningar, strömavbrott påverkas, dels kan värmepumpsystemet fungera eller haverier men kan även ske vid planerat bristfälligt, kanske för att kollektorslangen underhåll av ledningsnät eller reningsverk läcker. Vid enskild vattenförsörjning i områden med risk för saltvatteninträngning, exempelvis Dagvatten i kustnära områden, är höga kloridhalter och Dagvatten kan ställa till stora problem i påverkan av ytligt liggande markvatten vanliga bebyggda områden, dels genom att det kan problem. Energibrunnar borras ofta till stora

26 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

djup, och om det görs i ett sådant område, perioder finns ökad risk att bekämpningsmedel med bristfällig tätning mellan foderrör och till våra råvatten ökar om det inte beaktas i ett berg, ökar risken för kvalitetsproblem för den tidigt skede. enskilda vattenförsörjningen. Det ”1. innebär ett noga övervägande av alla tillgängliga växtskyddsmetoder och därpå Jordbruk, lantbruk och djurhållning följande integrering av lämpliga åtgärder som Jordbruket kan påverka grundvattnet kvali- motverkar utvecklingen av populationer av tativt genom läckage av näringsämnen och skadliga organismer och som begränsar behovet bekämpningsmedel samt kvantitativt genom av kemiska växtskyddsmedel som används i dikning och uttag för bevattning (SGU, 2006). stråsäd för tillväxtreglering och för att under- Den största kvalitetspåverkan på grundvattnet lätta skördearbetet, i Sverige kommer från jordbrukets växtnärings- 2. håller användningen av växtskyddsmedel läckage. Det är framför allt kombinationen och andra former av ingrepp på nivåer som är av sandiga till siltiga jordar, i nederbördsrika ekonomiskt och ekologiskt försvarbara och som områden med intensivt jordbruk som genererar minskar eller minimerar riskerna för människ- de största läckagen av kväve i form av nitrat. ors hälsa och miljön, och Dock måste påpekas att länet än så länge har 3. betonar odlingen av sunda grödor med mycket få områden med kvalitetsproblem i minsta möjliga ingrepp i jordbruksekosyste- form av nitrat i grundvatten, i jämförelse med men och uppmuntrar naturliga mekanismer södra Sverige. Brukningssätt och val av grödor för bekämpning av skadegörare och ogräs.” kan påverka kvaliteten. Den största orsaken Förordning om bekämpningsmedel, SFS nr: till höga nitrathalter i grundvattnet är gödsling 2014:425. och nitratfrigörare på hösten efter att grödan avslutat sitt växtupptag. Även punktkällor som Skogsbruk gödselstackar och läckande avloppsledningar kan I länet är skogsbruket den största näringen och ge problem med nitrat i yt- och grundvatten. industrier som Korsnäs i Gävle och Holmen i Djurhållning är den största risken för en Iggesund är beroende av skogsbruket. Skogs- ökad tillväxt av patogena mikroorganismer i brukets påverkan på grundvattnet sker främst råvattentäkten med följd att sprida vattenburen genom hanteringen av petroleumprodukter och smitta. Djurhållning med läckande avloppsled- ökad kvävetillförsel till grundvattnet vid avverk- ningar och gödselstackar och strandbete innebär ning. I framtiden kan kvävetillförsel öka till alltid en ökad risk för påverkan på närliggande grundvattnet då klimatförändringarna förväntas vatten. Områden för jordbruk, djurhållning gynna tillväxten och därmed skogsbruket. eller strandnära bete nära ett uttag av råvatten Avverkning kan medföra snabbare avrinning bör därför uppmärksammas i en vattenförsörj- och erosion med risk för ökad transport av ningsplan eller VA-plan och skyddsbarriärer i tungmetaller som till exempel kvicksilver vattenverket mot bakterier, virus och patogener och humushalter till ytvatten. Det är viktigt ses över. med ökad hänsyn till mark och vatten liksom Vad gäller bekämpningsmedel kommer större att bygga och underhålla vägarna bättre. De delen av påverkan på grundvatten från använd- viktigaste saker att tänka på är hur terräng- ning utanför åkermark, främst ogräsbekämp- transporter utförs och hur skyddszoner kring ning vid hårdgjorda ytor. Få analyser i länet har vattenmiljöer utformas. påvisat höga halter av bekämpningsmedel från åkermark. Men några prover har påvisat bland Miljöfarliga och industriella verksamheter annat bentazon som är en beståndsdel i ogräs- Utsläpp och läckage av föroreningar från mil- bekämpningsmedel som används mot ogräs jöfarlig och industriell verksamhet kan spridas i odlingar av baljväxter, stråsäd, vallar och till omgivande mark och vatten och kan leda till potatis. I ett förändrat klimat med längre växt- att vattenresursen förorenas. Miljöfarlig verk-

27 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

samhet delas in i A, B, C och U-anläggningar transporteras till grund- eller ytvatten. Exempel beroende på verksamhetsslag, tabell 3. på förorenade områden kan vara platser där det bedrivits eller bedrivs verksamheter som t.ex. Tabell 3. Exempel på vilka verksamheter som ingår i A, B, C gruvdrift, metallurgisk industri, kloralkaliindu- respektive U-anläggningar. stri, gasverk, sågverk med impregnering, försva- Typ Exempel Tillstånd eller anmälan rets verksamhet, bensinstationer, kyrkogårdar A Stålverk, Tillstånd, prövas och kemtvättar. Föroreningar som kan påverka massaindustri av Mark- och grundvattnets kvalitet är exempelvis kvicksilver, miljödomstolen kadmium, arsenik, bly, stabila organiska ämnen, B Avloppsanläggningar, Tillstånd, prövas av petroleumkolväten, klorerade lösningsmedel, större sågverk, miljöprövningsdelega- stabila bekämpningsmedel och kreosot (SGU, grustäkter tionen, länsstyrelsen Dalarna 2005). Vissa ämnen är mer lättrörliga i marken C Motorbanor, Anmälan, anmäls till och det är framför allt de som riskerar att skjutbanor kommunala nämnden förorena grundvattnet. för miljöfrågor Arbetet med förorenade områden sker stegvis, U Dagvattenanlägg- Ingen anmälan eller där första steget går ut på att lokalisera var det ningar tillstånd krävs, hanteras kan finnas förorenade områden (identifiering). av kommunen Därefter sker inventering (historisk kartering) och riskklassning, undersökning och utredning och till sist efterbehandlingsåtgärder (sanering I länet finns 16 st. A-verksamheter, 293 st. och efterkontroll). Efter varje steg sorteras icke B-verksamheter och C-verksamheter finns fler prioriterade områden bort från vidare arbete. än 300 st. Exempel på utsläpp eller läckage som Inventering sker enligt en metodik framtagen kan förorena från dessa är: av Naturvårdsverket, MIFO ”metodik för • Utläckande lakvatten med närsalter, metaller inventering av förorenade områden” (Natur- eller miljögifter från avfallsupplag vårdsverket, 1999). Baserat på den information • Läckage av tungmetaller från skjutbanor och som hämtas in i inventeringen placeras området kyrkogårdar i någon av fyra riskklasser, där riskklass 1 innebär mycket stor risk och riskklass 4 ingen • Petroleumläckage vid olämplig hantering vid eller liten risk för människors hälsa och miljön. lagring och tankning eller i samband med Att ett förorenat område placerats i riskklass olyckor, även olyckor vid industrier eller 1 behöver inte per automatik innebära att det kraftstationer eller översvämningar utgör en stor risk för spridning till närliggande • Avloppsinfiltration eller utsläpp av avlopps- vattenförekomster. vatten till recipient, kan leda till förhöjda I Gävleborgs län har närmare 2 700 poten- närsalter, mikrobiell påverkan eller spridning tiellt förorenade områden identifierats och ca av läkemedelsrester eller andra miljögifter 200 är fortfarande oidentifierade. Drygt 800 av • Bräddning av orenat avloppsvatten dessa områden har inventerats och riskklassats. • Förorenat släckvatten i anslutning till brand I länet har tillverkningen av sågade trävaror, massa, papper, järn och stål samt deponier stått Förorenade områden för ett betydande bidrag till dagens förorenings- Förorenade områden är platser där det finns situation (Länsstyrelsen Gävleborg, 2014). ämnen i sådana halter eller mängder att de Miljötekniska undersökningar och efterbe- innebär en risk för människors hälsa eller handling pågår vid antal förorenade områden i miljön. Förorenade områden omfattas av 10 länet. Vid dessa områden återfinns bl.a. krom, kap. MB. Förekommer det förorenade områden dioxin och kisaska från ytbehandlingsverksam- inom ett tillrinningsområde utgör det en risk het, sågverks- och massaindustrin (Länsstyrelsen för vattenkvaliteten genom att föroreningar kan Gävleborg, 2014).

28 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Täktverksamhet vårt län är läckage av klorid från vägsaltning, ogräsbekämpningsmedel eller föroreningar från Konflikter kan ofta uppstå då viktiga grund- trafiken. vattenresurser ligger i isälvsmaterial som också Vid olycksfall med transporter av farligt gods, är högintressant som täkter för sand och grus. läckande dieseltank eller ett brinnande fordon En naturgrustäkt kan förstöra möjligheten är risken stor för spridning av föroreningar att i framtiden nyttja grundvattenresursen. till grundvattnet. Då krävs snabba beslut om Naturgrustäkten kan öka risken för minskad åtgärder. Även en liten olycka kan, i ett sådant grundvattenbildning och orsaka spridning av känsligt område, få enorma konsekvenser. För föroreningar till vattnet. Vid grustäktsverksam- att kunna fatta välgrundade beslut behövs het avlägsnas vegetation och ytliga jordlager, information om hur genomsläpplig marken är som kan utgöra ett visst skydd mot nedträng- och var viktiga grundvattenförekomster finns, ning av föroreningar. Vidare innebär utbrytning läs mer under kapitel 9.1 Sårbarhetskartor. av grus och sand att djupet till grundvattenytan När en förorening väl nått grundvattnet är det minskar eller helt försvinner. Återställning av oerhört svårt och dyrt att sanera, och i värsta grustäkter är viktigt ur naturvårdssynpunkt, fall kan en dricksvattentäkt slås ut för mycket men kan också innebära att olämpliga massor lång tid framåt. används för återfyllning. Detta måste noga tas i beaktning för att inte förorena grundvattnet. Täkter av naturgrus måste minimeras, så att grundvattenresursen bevaras för framtida behov. Största föroreningsrisken är att maskiner Figur 9. Trafikverkets rekommenderade vägar för transport vid verksamheten och lagring av petroleum- av farligt gods och befintliga vattentäkter. produkter kan läcka till vattnet. Vid befintliga vattentäkter och dess tillrinningsområden bör skyddsområden med skyddsföreskrifter reglera täktverksamheten. Generellt bör naturgrustäkter inte tillåtas alls på högt prioriterade grundvattenresurser även om inte en råvattentäkt är befintlig där idag. I nära anslutning till en del vattenresurser finns även bergtäkter, som kan utgöra risk för förorening av både yt- och grundvatten. Föroreningsrisken från bergtäkter bedöms dock som marginell till grundvattenresurser i isälvsmaterial. I länet finns ca 280 tillståndspliktiga täkter av berg, naturgrus och andra jordarter. Av dessa är det ca 15 stycken som är naturgrustäkter. Flera av dessa ligger i områden som är eller potentiellt är viktiga för dricksvattenförsörjningen.

Vägar, järnvägar och fordonstrafik Många av våra hårt trafikerade vägar följer länets rullstensåsar, figur 8. Åsarna är väldrä- nerade och enkla att ta sig fram på. Men de är också viktiga grundvattenmagasin och den goda dräneringen gör dem extra sårbara. De största riskerna att förorena grundvattnet i

29 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Brand exponering kan ge en mängd olika hälsoeffekter. Brand kan ge effekter på vattenkvalitet i de Undersökningar av arsenik i svenska brunnar förekomster som nyttjas som råvattentäkter för visar på generellt låga halter men det finns dricksvatten. Vid brand bildas många kemiska dock förhöjda halter i vissa områden, speciellt miljö-, hälso- och luktstörande ämnen. Dessa i berggrund som består av glimmergnejser, kan vid regn och släckvatten mobiliseras och skiffrar och s.k. gråsvackor. Bly finns överallt i föras ut till vattentäkter. Reningstekniken för miljön, i luft, mark och vatten. Spridningen av kemiskt störande ämnen är f.n. bristfällig. bly i miljön har minskat, bland annat på grund Brandbekämpning med hjälp av kemiska av att vi i dag använder blyfri bensin. Bly finns ämnen kan också i sig generera problem för dock i de flesta livsmedel, men i låga halter. Bly dricksvattnet, om påverkan på sikt sker av vat- är mycket hälsofarligt och kan ge en mängd tenförekomster som används för dricksvatten- hälsoproblem. När det gäller bly i dricksvatten produktion. Ett aktuellt exempel på det är de så beror höga halter ofta på korrosion av bly- perfluorerade ämnen som använts i brandskum haltiga material i vattenledningar, vattenkranar och som genom avrinning från brandsläck- med mera. Mer om metaller och miljögifter går ningsplatser påverkat och i vissa fall förorenat att läsa om bl.a. på Livsmedelsverkets hemsida, dricksvattentäkter. I de framtagna klimatberäk- Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten ningarna kan brandriskerna öka i de områden (LVFS 2001:30) och i SGUs bedömningsgrunder som redan med dagens klimat är mest utsatta för grundvatten. och då framför allt i Östersjölandskapen.

Saltvatteninträngning i grundvatten I grundvattentäkter kan det förekomma saltvat- teninträngning till följd av överuttag och/eller för stora brunnsdjup i låglänta områden under marina gränsen (områden som någon gång varit täckta av saltvatten) genom inläckage av relikt saltvatten. Vid vattenuttag i kustnära områden kan mycket höga salthalter också förekomma beroende på inläckage av saltvatten upp till cirka 200 meter från kustlinjen (SGU, 2007).

Radon, uran, arsenik och bly Radon, uran och arsenik förekommer naturligt i grundvatten, men problem med höga halter kan finnas speciellt i bergborrade brunnar, då de finns i berggrunden och kan lösas ut till grundvattnet. För radon är det inte drickandet av vattnet som är störst risk mot hälsan. Radon är en så kallad flyktig gas och går lätt ut i gasform. Det är inandningen av gasen som kan vara farlig. Att dricka vatten med höga uranhalter kan ge njurskador, men inte på grund av strål- ning, utan på grund av uranets giftighet. Mät- resultaten visar att ungefär var femte enskild brunn har otjänligt vatten på grund av radon. Oorganisk arsenik är mycket giftig och kronisk

30 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

7 Klimatförändringarnas effekter på Gävleborgs vatten

Klimatet förändras som en följd av stigande växthusgaser i atmosfären. Hur klimatet i Gävleborgs län utvecklas beror mycket på i vilken omfattning användningen av fossila bränslen blir i framtiden.

SMHI har tagit fram en nedskalningsrapport nederbörden beräknas öka, framför allt under för länet som beskriver dagens och framtidens vintern. Årsmedelnederbörden ökar med ca klimat i Gävleborg baserat på observationer och 20–30 %, i västra delen av länet visar RCP 8.5 beräkningar utifrån två utvecklingsvägar, begrän- på 50 % ökning under vintern. Tillrinning med sade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp återkomsttid 10 år respektive 100 år ser ut att (RCO8.5). (SMHI, Framtidsklimat i Gävleborgs minska i de västra delarna av länet medan en län, 2015) På SMHI:s webbsida under klimat går viss ökning ses för de nordöstra delarna (SMHI, det även att hämta hem länsvisa klimatanalyser Framtidsklimat i Gävleborgs län, 2015). och kartor som visar olika klimatindex som Under perioden 1961–1990 var årsmedeltem- temperaur-, nederbörds- och hydrologiska index. peraturen för hela Gävleborgs län mellan ca 3 till 4°C. Det är något varmare längs kusten 7.1 Årsmedeltemperatur och in mot land är medel temperaturen något Till slutet av detta århundrade beräknas års- lägre. I mitten av seklet, period 2021–2050, medeltemperaturen i Gävleborgs län öka med 3 är resultaten från de olika RCP-scenarierna grader enligt RCP 4.5 och drygt 5 grader med mycket lika, skillnaden tydliggörs först under RCP 8.5. Störst uppvärmning sker vintertid med andra hälften av seklet. Temperaturen väntas upp mot 6 grader enligt 8.5. Vegetationsperio- stiga med flera grader till slutet av seklet; enligt dens längd ökar med 1–2 månader och antalet RCP4.5 med 3 grader medan RP8.5 visar på en varma dagar blir fler. RCP 8.5 visar ett årsmed- dryga 5-gradig ökning, figur 9. Temperaturök- elvärde på 10 dagar i följd med dygnsmedeltem- ningen är jämnt fördelad över länet, figur 10 peraturer på över 20°C i slutet av seklet. Även (SMHI, Framtidsklimat i Gävleborgs län, 2015).

Tabell 4 Antaganden som ligger till grund för scenarierna RCP4.5 och RCP 8.5 (SMHI, Framtidsklimat i Gävleborgs län, 2015).

RCP4.5 RCP8.5 Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100 omkring 2040 och metanutsläppen ökar kraftigt Befolkningsmängd något under 9 miljarder i slutet av Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder seklet till ökade anspråk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion Lågt arealbehov för jordbruksproduktion, bland Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet annat till följd av större skördar och förändrade fortsätter, men långsamt konsumtionsmönster Omfattande skogsplanteringsprogram Stort beroende av fossila bränslen Låg energiintensitet Hög energiitensitet Kraftfull klimatpolitik Ingen tillkommande klimatpolitik

31 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

7.2 Årsmedelnederbörd visar. Ökningen är störst i RCP8.5 med cirka Årsmedelnederbörden i Gävleborg var under 30 % till slutet av seklet, medan RCP4.5 har perioden 1961–1990 676 mm. Diagrammet en ökning på cirka 20 %, figur 11. Föränd- visar att mellanårsvariationen är stor (se figur ringskartorna visar ökningen är störst i norra 8). Under de senaste 23 åren har nederbörden delen av länet, figur 12 (SMHI, Framtidsklimat i ökat något i länet. I ett framtida klimat väntas Gävleborgs län, 2015). nederbörden öka, vilket båda RCP-scenarierna

Figur 10: Beräknad årsmedeltemperatur (jämfört med medelvärdet för perioden 1961–1990) enligt RCP4,5 (röd serie) och RCP8,5 (blå serie). Det skuggade intervallet motsvarar samtliga klimatscenarier och representerar sålunda en form av osäkerhet i scenarierna. Linjerna är medelvärdet av alla scenarier. Staplarna visar historiska data för perioden 1960–2010.

Figur 11: Beräknad förändring i procent från observerad årsmedeltemperatur mot förväntad årsmedeltemperatur med de olika scenarierna RCP4.5 och RCP8.5 (SMHI, Framtidsklimat i Gävleborgs län, 2015).

32 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

7.3 Årstillrinning Dalälven (15–20 %). För Testeboån och Gavleån För länet ses en ökning av årstillrinningen med ligger ökningen på ca 10 %. Den största uppemot 10 % vid mitten av seklet. Ökningen förändringen av totala tillrinningen sker under fortsätter mot slutet av seklet och är störst i vinterperioden. Mot mitten av seklet ses en norra delen av länet. Tillrinningsökningen är generell ökning över länet. Ökningen fortsätter störst för Voxnan, Delångersån, Ljusnan och mot slutet av seklet. Ökningen kan förklaras av

Figur 12: Beräknad årsnederbördförändring (jämfört med medelvärdet för perioden 1961–1990) enligt RCP4,5 (röd serie) och RCP8,5 (blå serie). Det skuggade intervallet motsvarar samtliga klimatmodeller och representerar sålunda en form av osäkerhet i scenarierna. Linjerna är medelvärdet av alla scenarier. Staplarna visar historiska data för perioden 1960–2010.

Figur 13: Beräknad förändring i procent från observerad nederbörd mot förväntad nederbörd med de olika scenarierna RCP4.5 och RCP8.5 (SMHI, Framtidsklimat i Gävleborgs län, 2015).

33 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

att nederbörden ökar generellt i länet och att Förändringar i grundvattennivåer nederbörd som regn istället som snö kommer bli För långsamreagerande grundvattenmagasin, allt vanligare i framtida klimat. Dalälven, belägna i isälvsmaterial och som är viktiga Delångersån och Ljusnan uppvisar ökad tillrin- för den allmänna vattenförsörjningen, kan de ning under våren. Voxnan och Gavleån visar i viktigaste slutsatserna sammanfattas som följer: princip inga förändringar och för Testeboån ses • Grundvattnets årsmedelnivå beräknas att minskad tillrinning under våren. För sommaren höjas i större delen av Sverige utom i landets ses minskad tillrinning i hela länet både vid sydöstra delar där nivåerna istället beräknas mitten och också slutet av seklet. En viss ökad sjunka. Detta gäller både snabbreagerande tillrinning ses för större delen av länet under och långsamreagerande magasin men har hösten, mellan 10 och 20 % beroende på störst betydelse för de långsamreagerande vattendrag (SMHI, Framtidsklimat i Gävleborgs magasinen och därmed för den allmänna län, 2015). vattenförsörjningen. 7.4 Klimateffekter på • Grundvattnets maximi- och miniminivåer vattenförsörjningen beräknas öka i norra Sverige medan de istället Klimatförändringar kan i ökad utsträckning beräknas minska i södra Sverige. Mönstret komma att ge en rad effekter som leder till är inte lika tydligt för de snabbreagerande kvantitativa och kvalitativa förändringar av grundvattenmagasinen som för de långsamre- råvattnet, som milda vintrar, varma somrar, agerande magasinen. höga flöden, skyfall och havsnivåhöjningar. • Nivåfluktuationerna beräknas minska i norra Dessa effekter kan påverka förutsättningarna delen av landet medan de beräknas öka i att kontinuerligt leverera dricksvatten av en landets södra och sydvästra delar. god kvalitet. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, har för Dricks- För snabbreagerande grundvattenmagasin vattenutredningens räkning tagit fram en belägna i främst morän och som främst är klimatanalys för parametrar som är relevanta viktiga för den enskilda vattenförsörjningen, för dricksvattenförsörjningen. De övergripande kan de viktigaste slutsatserna sammanfattas resultaten för perioden fram mot sekelskiftet som följer: 2100 sammanfattas i nedanstående tabell (SOU, • Den största beräknade förändringen i ett 2015, s. 15). framtida klimat är att grundvattennivåernas

Tabell 5. Sammanfattning av framtida förändringar för olika parametrar relevanta för dricksvattenförsörjning (SOU, 2015).

Parameter Förändring Lufttemperatur Ökning i hela landet, främst i norra Sverige, främst vintertid Medeltemperatur Ökning i hela landet, främst i Norrlands inland, främst vinter och vår. Kraftig korttidsnederbörd Ökning i hela landet, främst för de korta varaktigheterna. Vattentillgång Ökning av årsmedel i hela landet förutom östra Götaland. Ökningen är störst på vintern. Minskning på sommaren, främst i östra Götaland. 100-årsflöde och 200-årsflöde Ökning i stora delar av landet. Minskning i Norrlands inland och i norra kustland samt nordvästra Svealand. Lågflöden Mer vanligt i Götaland och Svealand, främst östra Götaland. Havsvattennivåer Stigande havsnivå, nettoökningen störst i södra Sverige.

34 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

regim förändras, dvs. grundvattennivåernas under förutsättning att ytvattnets uppehållstid årstidsvariation väntas förändras, främst i den i mark och markens egenskaper är tillräckliga. norra delen av Sverige. Detta har främst bety- Enligt svensk lagstiftning krävs minst 14 delse för den enskilda vattenförsörjningen. dagars uppehållstid i marklagren för att vattnet • Grundvattennivåerna beräknas vara lägre ska klassas som grundvatten. I Tyskland är under sensommaren och tidig höst, vilket kan motsvarande krav minst 90 dagar. Extrema påverka den enskilda vattenförsörjningen till väderhändelser som skyfall kan öka risken för följd av en längre period utan grundvatten- förorening och uppehållstiden i marklagren bör bildning under sensommarhalvåret. sättas i relation till risken för att mikrobiell eller kemisk förorening når vattentäkten. • Grundvattennivåerna beräknas fluktuera Höga flöden och skyfall kan medföra en mindre i norra Sverige medan det i södra högre risk för nödbräddning men också större Sverige beräknas bli i stort sett oförändrade mängd orenat avloppsvatten per tillfälle släpps nivåvariationer (Vikberg et al, 2015). ut i recipienten med smittspridning som följd. 7.5 Konsekvenser av klimatförändring I samband med skyfall kan även ras och skred på vattenförsörjningen uppträda och distributionsnäten kan skadas, Den förväntat ökade frekvensen av extrema till exempel försvann 100 meter av en dricks- väderhändelser leder också till ett antal konse- vattenledning i samband med höga flöden i ett kvenser för den framtida vattenförsörjningen. samhälle utanför Sundsvall år 2001. Skyfall, värmeböljor och översvämningar kan Riskerna för vattenburen smitta genom leda till ökad risk för; encelliga parasiter (t.ex. amöbor) och virus kommer sannolikt att öka ännu mer på • att föroreningar sprids till vattentäkter (både grund av successiva klimatförändringar med biologiska och kemiska), temperaturökningar och ökad risk för kraftig • ledningsbrott på grund av ras och skred, nederbörd. De klordoser som tillämpas i Sverige • långvariga strömavbrott, är i stort sett verkningslösa på parasiter och har • grumligare ytvatten med högre halt av humus måttlig effekt på virus. Avskiljningen via kemisk och närsalter (ger ökad barriäreffekt vid fällning/filtrering är då den enda barriären i klorering och ozonbehandling), många ytvattenverk och den är inte fullständig. För grundvatten är avskiljningen av virus i • ökad risk för kemisk spridning från gamla marken starkt beroende av olika klimat- och industriområden, vägrenar och deponier, grundvattenförhållanden, som snabbt kan • minskad tillgång på vatten som kan leda till förändras vid extremväder (SOU 2007:60). ransonering vilket i sin tur leder till lägre Rådet för vatten och avloppssamverkan i flöden och längre uppehållstid i ledningarna Stockholms län (VAS-rådet) har räknat på två med högre bakterietillväxt som följd samt typkommuner i Stockholms län; De största • ökad risk för nödbräddning av avlopp. kostnaderna uppstår i ett scenario med vattenburen smitta. Kostnaden uppgår då till ca 136 Hälften av Sveriges dricksvatten bereds idag uti- miljoner kronor i en kommun med 20 000 inv. från ytvatten och resterande hälft utifrån grund- och 415 miljoner kronor i en kommun med vatten. I länet är det enbart fyra sjöar som är 60 000 invånare. Eventuell sjukskrivning i 5 ytvattentäkter. Konstgjord grundvattenbildning dagar á 2 000 kr/dag beräknades för 40 % av sker till hälften av alla grundvattentäkter, alltså befolkningen som utsattes för smittan. Generellt ca 75 % av Sveriges dricksvattenproduktion är kan hävdas att det är mer kostnadseffektivt att beroende av ytvatten. Vatten som infiltreras eller investera i förebyggande anpassningsåtgärder induceras på konstgjord väg från ytvatten till ett (Waller, Tornevi, & Rocklöv, 2012). grundvattenmagasin kan få en naturlig rening I klimatanpassningsarbete bör en noggrann och anses ha god kvalitet utan desinficering, risk- och sårbarhetsanalys där risker och scena-

35 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

rier specifika för varje vattentäkt samt åtgärder i regional klimat- och sårbarhetsanalys – natu- syfte att minska dessa tas fram. rolyckor” som SIG tillsammans med SMHI tagit (Waller, Tornevi, & Rocklöv, 2012) har fram för Gävleborgs län (SGI, SMHI, 2010). sammanställt en checklista med sju punkter över Klimatscenarierna visar att de största klimatho- de aspekter som bör ingå i en analys av risk och ten mot länets vattentäkter är ökad nederbörd sårbarhet. under vintern och varmare temperatur. De högsta riskerna utifrån de förväntade klimathoten och bristfällig förmåga att hantera dessa i vattenverken i de utvalda vattenverken 1. Beskrivning av vattentäkten och föroreningsrisker utifrån kartor och GIS ses vara från: 2. Nedskalade klimatscenarier från SMHI, särskilt • bekämpningsmedel och oljehaltiga produkter nederbörd (skyfall), torrperioder etc.), höga inom skogs- och jordbruket flöden, snösmältning och temperatur • dagvatten från vägar och parkeringar 3. Scenarier för markanvändning (bebyggelse, • föroreningar från verksamheter med infrastruktur, industrier mm) petroleumhantering 4. Lista med möjliga händelser och dess konsekvenser för avloppssystem och utsläpp, • mikrobiologiska föroreningar från avrinning, grundvattennivå, råvattenkvalitet, översvämning av brunnsområde eller vattenverk och ledningsnät lågreservoar 5. Lista med möjliga typer av förorening av • mikrobiologiska föroreningar från enskilda råvattnet, särskilt smittämnen, uppskattning av avlopp halter vid råvattenintag utifrån mätningar och beräkningar 6. Beskrivning av vattenverkets reningssteg och I rapporten anges några exempel på åtgärder den förmåga de har att reducera föroreningarna som kan behövas för att möta temperatur och under olika driftförhållanden nederbördsförändringar. 7. Kvantitativ riskanalys utifrån punkt 1–6 • Förbättrat råvattenskydd genom att och dos-responsantaganden med hjälp av inrätta mer kraftfulla föreskrifter i beräkningsverktyget QMRA, inkluderande vattenskyddsområdet samt åtgärder för att ”värsta fall”. minska föroreningsrisker inom skyddsområdet • Kraftigt ökad kemikaliedosering • Införande av kompletterande reningsteknik, 7.6 Vattenverkens skyddsbarriärer i t ex membranfilter eller oxidationsteknik för länet ökad risk av kemiska föroreningar Under 2011 lät Länsstyrelsen i Gävleborg i ett • Införande av ökad avskiljning eller uppdrag till WSP undersöka hur sårbara länets desinfektion för ökad risk för mikrobiologiska vattentäkter respektive vattenverk är utifrån de föroreningar förväntade klimatförändringarna (WSP, 2011). • Utökade vattenanalyser Nio vattentäkter inklusive vattenverk i länet • Byte av vattentäkt. På grund av ökade ingick i undersökningen. Länets vattenproducen- föroreningshalter kan en ny vattentäkt bli det ter fick välja ut ett område per kommun. Syftet bästa åtgärdsalternativet. En minskad tillgång med undersökningen var att identifiera vilka på vatten kan kräva kapacitetsförstärkande åtgärder som behövs för att säkra den framtida åtgärder vid de vattentäkter som får vattenförsörjningen i länet. Undersökningen vattenbrist koncentrerades i hög grad på tekniska aspekter • Behov av kylning av vatten i vattenverken i vattenverkens funktion och förmågan att han- (WSP, 2011) tera olika hot. Klimatscenarier som resultaten utgår från kommer från rapporten ”Översiktlig

36 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

8 Ordlista

Akvifer – En geologisk bildning som har så stor lagrings- Rinntid – den tid som det förväntas ta för en eventuell kapacitet och är så genomsläpplig att grundvatten kan förorening att transporteras genom sjöar och vattendrag utvinnas ur den i användbara mängder. I en akvifer kan fram till vattenintaget eller vattentäktszonen. det finnas ett eller flera grundvattenmagasin. Råvatten – Det naturliga vattnet som används till Allmän vattentäkt – är en anläggning/ vattentäkt/ dricksvatten innan det produceras till livsmedlet brunn som en kommun har ett rättsligt bestämmande dricksvatten, ingen behandling av vattnet har skett. över och som har ordnats och används för att uppfylla Större enskild täkt – Med större enskild täkt avses kommunens skyldigheter att tillhandahålla vattenförsörj- en vattentäkt med ett uttag större än 10 m3/dygn eller ning för allmänheten enligt vattentjänstlagen. som försörjer fler än 50 personer och som inte är en Avrinningsområde – Det område inom vilket neder- kommunal, t ex samfälligheter, vattenfabriker m.m. börden avrinner till en sjö eller ett vattendrag. Gräns för Tillrinningsområde – Det markområde eller de avrinningsområdet utgörs av vattendelare. Ett avrinnings- områden varifrån nederbörd eller annat vatten kan rinna område omfattar både markytan och ytan av sjöar. Ett mot och tillföras ett grundvattenmagasin eller sjö. avrinningsområde kan delas in i delavrinningsområden. Dricksvatten – Producerat vatten avsett för dryck, Vattenförekomst – En benämning inom vattenförvaltning matlagning, personlig hygien m.m. på ett avgränsat homogent vatten (vattendrag, sjö, kust och grundvatten) som en beskrivning och bedömning Dricksvattenresurs – Yt- eller grundvatten avsett för att av status och satta miljökvalitetsnormer finns. OBS. En producera dricksvatten grundvattenförekomst kan bestå av flera grundvatten- Enskild anläggning/vattentäkt/brunn – En privat eller magasin. samfälld anläggning för egen dricksvattenförsörjning Vattenskyddsområde – Inrättat geografiskt område Grundvattenmagasin – En avgränsad till skydd för en vattenresurs med betydelse för grundvattenförande geologisk bildning. vattenförsörjningen, antingen som en existerande vattentäkt eller möjlig för framtid vattenanvändning. Grundvattentillgång – En tillgång på grundvatten med Inom vattenskyddsområdet gäller skyddsföreskrifter så en viss produktionskapacitet. att det kan användas för vattenförsörjning under ett Konstgjord infiltration – Ytvatten pumpas till en flergenerationsperspektiv. Det kan vara restriktioner för bassäng för att infiltreras ner till ett grundvattenmagasin schaktningsarbeten, bergvärme, spridning av gödsel för att förstärka grundvattenbildningen. och bekämpningsmedel m.m. Vattenskyddsområden hanteras av MB 7 kap. Naturlig infiltration – Vatten som rör sig på icke konstgjord väg från ett ytvatten till ett grundvatten. Vattentäkt – Bortledande av yt- eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning Relikt vatten – Grundvatten som stängts inne i ett (11 kap. 5 § MB). Vattentäkt enligt ramdirektivet för grundvattenmagasin under tusentals eller miljontals år. vatten, artikel 7 i bilaga IV, menas uttag av vatten Ingen ny grundvattenbildning sker. som är avsett att användas som dricksvatten. I Reservvattentäkt – En vattentäkt som kan ersätta vattenförsörjningsplanen avses endast vattentäkter för ordinarie vattentäkt när denna inte kan producera dricksvattenförsörjning. tillräckligt med dricksvatten eller är obrukbar.

9 Underlagdata och bakgrundskartor

Lantmäteriet – Bakgrundskartor vid illustrationer Sveriges Meterologiska och hydrologiska Institut – GSD-Vägkartan, GSD-Översiktskartan © Lantmäteriet – Avrinningsområden sjöregister m.m. Geodatasamverkan © Sveriges Meterologiska och hydrologiska Institut Sveriges Geologiska Undersökningar- Vattenförekomster – Vattenmyndighetens Grundvattenmagasin – Berggrund, Jordartsinformation, GIS-skikt levererade från SGU och SMHI (2013), Grundvatteninformation, Grundvattendatabasen, yt- och grundvattenförekomster avgränsade för regionala karteringar i Gävleborgs län m.m. vattenförvaltningen. © Sveriges Geologiska Undersökning

37 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

10 Litteraturförteckning

Blad, L: Maxe, L & Källgården, J. (2009). Länsstyrelsen Stockholms län. (2009). Kommunal VA- Vattenförsörjningsplan – Identifiering av vattenresurser planering. Manual med tips och checklistor. Rapport viktiga för dricksvattenförsörjning. Rapport 2009:24. 2009:07. Länsstyrelsen Stockhoolms län. Bottenhavet, V. (2014). Förslag på åtgärdsprogram Länsstyrelsen Västra götalands län. (2010). Skydd för Bottenhavets vattendistrikt 2015–2021. av vattentäkter med lokala hälsoföreskrifter – en Samrådshandling. vägledning, 2010:61. Gävle kommun. (2015). Översiktsplan Gävle kommun år Länsstyrelserna i Norrland. (2015). Övervakning i 2030. Med utblick mot år 2050. Norrland 2008–2012. Länsstyrelsen Västerbottens trycker 2015. Hansson Göran. (2000). Konstgjord grundvattenbildning 100-årig teknik inom svensk dricksvattenförsörjning, Miljösamverkan Sverige och Länsstyrelserna. (2009). 2000:5. VA-FORSK. Tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster En vägledning för länsstyrelserna. Havs- och vattenmyndigheten. (2014). Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och MSB. (12 2013). Handlingsplan för samhällsviktig god vattenstatus. Handbok 2014:1. verksamhet. Knutsson, G., & Morfeldt, C.-O. (2002). Grundvatten MSB. (08 2014). Säkerhetspolitik.se/Krisberedskap. teori och tillämpning. Stockholm: AB svensk byggtjänst. Hämtat från http://www.sakerhetspolitik.se/ Krisberedskap/Samhallets-beredskap/Kommuner-och- Lindberg, A et al. (2011). Cryptosporidium i Östersund landsting/. vintern 2010/2011. FOI & Livsmedelsverket. Naturvårdsverket. (1999). Metodik för inventering av Livsmedelsverket. (2001). Livsmedelsverkets föreskrifter förorenade områden, Rapport 4918. om dricksvatten. SLVFS 2001:30. Naturvårdsverket. (2008). Naturvårdsverkets Livsmedelsverket. (2006). Vägledning till författningssamling. Naturvårdsverkets föreskrifter och livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om allmänna råd om klassificering och miljökvalitesnormer dricksvatten. SLV. avseende ytvatten, ISSN 1403–8234. Naturvårdsverket. Länsstyrelsen Gävleborg. (2001). Tillståndet i Naturvårdsverket. (2011). Handbok om Smalsjö (Bergviken) och Marmen med avseende på vattenskyddsområde. Handbok 2010:5. klorföreningar och metaller. Naturvårdsverket. Utgåva 1. Länsstyrelsen Gävleborg. (2013). Regional risk- och Nordström, A. (2005). Dricksvatten för en hållbar sårbarhetsanalys Gävleborgs län 2013, Rapport 2013:17. utveckling. Studentlitteratur. Länsstyrelsen Gävleborg. (2014). Förorenade områden Norrström Ida. (den 14 12 2011). Vem bär ansvaret för i Gävleborg, Regionalt program 2015–2017, bilaga 3. vattnet? Miljö & Utveckling. Länsstyrelsen Gävleborg. Ottoson Jacob. (2012). Dricksvatten och mikrobiologiska Länsstyrelsen Gävleborg. (2014). Åtgärdsprogram för risker från lantbrukens djur. LRF. miljömålen 2014–2020. Hämtat från www.lansstyrelsen. se/gavleborg. Region Gävleborg. (2015). Befolkningsprognos 2015. För Gävleborgs län och länets kommuner. Rapport 2015:4. Länsstyrelsen Kalmar. (2014). Regional Samhällsmedicin, Region Gävleborg. vattenförsörjningsplan Kalmar län 2013. Länsstyrelsen Kalmar. Risbecker, L. (2009). Organiska miljögifter i Dalälven inledande undersökningar. Rapport 2009:22. Länsstyrelsen Norrbotten. (2013). Regional Länsstyrelsen Dalarna. vattenförsörjningsplan för Norrbottens län, 2013:6. SCB. (2010). Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige Länsstyrelsen Stockholms län. (2009). Kommunal VA- 2010, MI 27 SM 1201. SCB. planering. Manual med tips och checklistor. Rapport 2009:07. Länsstyrelsen Stockhoolms län. SCB. (2013). Markanvändningen sektorsvis. SCB. (2014). Folkmängden den 31 december 2014 och befolkningsförändringar 2014.

38 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

SCB. (2015a). Sveriges befolkning – men inte i hela Svenskt Vatten. (den 08 12 2008). Råvattenkontroll – landet, 2015:80. SCBs hemsida. Krav på råvattenkvalitet. SCB. (2015b). Folkmängd i riket, län och kommuner Svenskt Vatten. (2013). Skydda dricksvattnet! M138. 30 september 2015 och befolkningsförändringar Svenskt Vatten. (2015). Kommentarer till 2015 års 1 juli–30 september 2015. Hämtat från http:// taxestatistik. www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/ Svenskt Vatten, Johansson. (2012). Kommunala VA- Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och- planer – en kunskapsöversikt. Rapport 2012:03. Svenskt halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/395387/. den 01 Vatten. 12 2015 SvensktVatten. (den 15 08 2014). Vattenskydd – att SGI, SMHI. (2010). Översiktlig regional klimat- och skydda råvattnet. Hämtat från www.svensktvatten.se/ sårbarhetsanalys – naturolyckor. Vattentjänster. SGU. (2005). Beskrivning, kartläggning och analys av Söderholm, H., Thunholm, B., Rurling, S., & Gierup, Sveriges grundvatten – sammanfattande rapport, Dnr J. (2001). Beskrivning till kartan över grundvattnet i 0432/2004. Gävleborgs län, Serie Ah nr 16. SGU. SGU. (2006). Markanvändning i områden med viktiga Söderholm, Thunholm, Rurling & Gierup. (2001). grundvattenförekomster – indikatorförslag, 2006:4. Beskrivning till kartan över grundvattnet i Gävleborgs län. Serie Ah nr 16. SGU. SGU. (2007). Områden där grundvattennivån är av särskild betydelse för vattenkvalitet, markstabilitet eller Waller, E., Tornevi, A., & Rocklöv, J. &. (2012). ekosystem 2007:20. Vägledning för bedömning av dricksvattenrisker vid ett förändrat klimat. FOI och Umeå Universitet. SGU. (2011). Grundvattenmagsinet Uppsalaåsen-Marma. K306. Vattenmyndighet Bottenhavet. (11 2014). Remiss, Åtgärdsprogram 2015–2021 Bottenhavets vattendistrikt. SGU. (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten Hämtat från http://www.vattenmyndigheterna. 2013:01. se/SiteCollectionDocuments/sv/bottenhavet/ SGU. (den 06 08 2014). Vattentäktsarkivet. Uppgifter publikationer/2014/Bilaga1-Atgardsomrode1-50inklIntro. hämtade från kommuner och huvudmän av allmänna pdf. vattentäkter. Information om allmänna och enskilda Vattenmyndigheten Bottenhavet. (2010). täkter; information som typ av täkt, antal anslutna, Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt 2009–2015, uttagsmängd, vattenskyddsområde, vattendom mm. 2010:2. SGU. (09 2014). Vägledning Vattenförvaltning av Vattenmyndigheten Bottenhavet. (2015). grundvatten. 2014:31. Vattenförvaltningens arbetscykel. Hämtat från http:// SMHI, Framtidsklimat i Gävleborgs län. (2015). www.vattenmyndigheterna.se/Sv/bottenhavet/ Framtidsklimat i Gävleborgs län – enligt RCP-scenarier, vattenforvaltningens-arbetscykel/Pages/default.aspx. den Klimatologi Nr 36. SMHI. 18 12 2015 Socialstyrelsen. (2006). Dricksvatten från enskilda Vikberg et al. (2015). Grundvattennivåer i ett förändrat brunnar och mindre vattenanläggningar. Lindesberg: klimat – nya klimatscenarier. Vikberg Emil, Thunholm Bo, Socialstyrelsen. ISBN 91–85482–73–0. Thorsbrink Magdalena (SGU), Dahné Joel (SMHI). SGU. SOU. (2015). Klimatförändringar och VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). www.viss. dricksvattenförsörjning SOU 2015:51. Statens offentliga lansstyrelsen.se. Hämtat från VISS. utredningar. WSP. (den 20 12 2011). Riskbedömning av klimateffekter SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning på kommunala dricksvattentäkter och vattenförsörjning. av grundvatten 2013. Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen.

Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Bilaga A Hur skydda våra dricksvattenresurser

Bilaga A Hur skydda våra dricksvattenresurser 41

11 Hur säkra vårt vatten? 42 11.1 Åtgärder att säkra vårt vatten 43 11.2 Skydd enligt miljöbalken 45 11.3 Vattenskyddsområden i länet 47 11.4 Vattenskydd enligt förordningen om vattenförvaltning 47 11.5 Vattenskydd enligt miljökvalitetsmålen 48 11.6 Andra förebyggande åtgärder – styrdokument 49

12 Olycks- och krisberedskap 50 12.1 Krishanteringssystem 50 12.2 Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet 50 12.3 Vattenkatastrofgrupp 50

13 Sårbarhet 52 13.1 Sårbarhetskartor 52 13.2 Skyddsbarriärer 52 13.2.1 Filtrering via grundvattenbildning 54 13.2.2 Tekniska skydds- och säkerhetsbarriärer 54

14 Övervakning 56 14.1 Råvattenkontroll/egenkontroll vid allmän vattenförsörjning 56 14.2 Råvattenkontroll/egenkontroll enskilda brunnar 56 14.3 Regional övervakning 57 14.4 Nationell övervakning 57 14.5 Datavärd 57

15 Litteraturförteckning 58

41 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

11 Hur säkra vårt vatten?

För att säkra vattentillgången för medborgarna krävs att vårt vatten skyddas mot markanvändning som kan skada vattenresursen liksom mot föroreningar av olika slag. Inrättande av vattenskyddsområde anses av många experter som den viktigaste åtgärden.

källan du kommer desto större spridning och Ur allmänna råd till 7 kap. 21 § MB lägre koncentration blir det i vattnet. Ju fler ”Länsstyrelsen och kommun bör verka för att ämnen som förekommer i låga koncentrationer vattenskyddsområden skapas för åtminstone desto svårare blir det att rena vattnet. Åtgärder i samtliga allmänna vattentäkter och större enskilda tillrinningsområdet är därför nästan uteslutande egna eller gemensamma vattentäkter. Även grund- och ytvattentillgångar, som kan antas att föredra framför utbyggnad av reningsteknik komma att utnyttjas för vattentäkt, bör skyddas” i vattenverk, både kostnadsmässigt och i form av arbetsinsats. I vissa fall kan en kombination av dessa krävas” (SvensktVatten, 2014).

Vem betalar? Att förebygga mot skadlig exploatering och förorening av vårt råvatten kan främst göras För att få rent vatten i kranen är det inte alltid via: självklart vem som betalar. I ramdirektivet för vatten och i svensk • Fysisk planering i styr- och planerings lagstiftning tas principen om PPP (Polluter dokument. Pays Principle) upp. Principen betyder att • Inrättande eller uppdaterande av vatten- förorenaren betalar sina miljökostnader och i skyddsområden med kraftfulla föreskrifter samma anda nämns UPP (User Pays Principle) som följer miljöbalkens regler. en princip som bygger på att konsumenterna • Tillsyn och kontroll när det gäller miljöbalken betalar hela kostnaden för de varor som de och livsmedelslagstiftningen. konsumerar. Enligt Vattenprisutredningen (SOU • Tillräckliga skyddsbarriärer i vattenverk och 2010:17) uppfyller Sverige kravet att vi har skyddsbarriärer som skydd att förhindra en prispolitik för vatten som är förenlig med föroreningar till vattentäkten. artikel 9. Det innebär att vi uppfyller kravet på en kostnadstäckning för vattenanvändning. Tillsynen inom vattenskyddsområdet är mycket För svensk del så likställs vattenanvändning viktig, den kan omfatta en mängd olika ärenden med vattentjänster och det är främst Va-verkens som t.ex. kontroll av att olika verksamheter vattenleveranser och avloppsrening som bör drivs på ett sätt som inte riskerar att grund- ses som vattentjänster. Va-verken tar ut sina vattnet förorenas eller att nyetableringar följer kostnader av abonnenterna, som får anses vara de beslutade föreskrifterna. Information och förorenare i direktivets bemärkelse. förmedlande av kunskap om vad som gäller VA taxan bekostar i huvudsak underhåll och inom ett vattenskyddsområde är en mycket investering av ledningsnäten. I den svenska väsentligt del i att förebygga negativ påverkan vattentjänstlagen regleras VA-kostnaderna och på vattenresursen. får baseras endast på det pris som motsvarar ”Vid punktkällan till ett utsläpp är koncen- kostnaden för vattenproduktionen och avlopps- trationen av ett ämne ofta hög. Ju längre från rening. Det kallas självkostnadsprincipen. I

42 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Sverige saknas ett gemensamt prissättningssys- gott skydd till våra vattenförekomster och vårt tem, vilket innebär stora skillnader i VA taxa dricksvatten: mellan kommuner. I vårt län ligger Nordanstigs- och Ockelbo kommun bland de 25 kommuner Kommunens ansvar som har högst taxa i landet (Svenskt Vatten, 1. Alla vattentäkter ska i framtiden ligga i ett 2015). När större nödvändiga investeringar vattenskyddsområde. i vattentjänstbranschen krävs räcker oftast 2. Samtliga vattenskyddsområden måste leva upp VA-intäkterna inte till utan markanta höjningar till moderna skyddsnivåer. Därför krävs en krävs. Distributionsnäten är ofta gamla och revidering av de äldre vattenskyddsområden otillräckliga. Anpassningen till ett förändrat som inte har ett skydd enligt miljöbalken. klimat, kommer att innebära investeringar 3. Spridning av bekämpningsmedel inom ett i både vattenverk, avloppsledningsverk och vattenskyddsområdes primära zon bör ledningsnät. Föroreningar ökar och större krav förbjudas. I framtiden ska inte bekämpnings- ställs på rening. medelsrester kunna påvisas i vattentäkter. Om en vattentäkt slås ut kan det medföra enorma kostnader för samhället. Att skapa ett 4. Tillsynen av vattenskyddsområdena behöver vattenskyddsområde kan kosta runt en halv bli bättre. Kommunerna måste prioritera upp miljon kronor. I jämförelse med att anlägga tillsynsarbetet. en ny vattentäkt och ett nytt vattenverk är det 5. Vid samtliga vattentäkter i landet måste det småpengar. göras regelbundna kontroller av råvattnets Omkring 200–400 miljoner kronor beräknas kvalitet. det kosta att anlägga en ny vattentäkt för en 6. Alla kommuner behöver ha en krisplan medelstor stad, exklusive kostnader för fram- för dricksvattenförsörjningen. En sådan dragning av vattenledningar. Växjö vattentäkt plan ska innehålla lösningar på hur är ett exempel där det kostat cirka 460 miljoner, vattenförsörjningen ska klaras om ordinarie där omkring 75 000 personer från tre kom- dricksvattenförsörjning slås ut p.g.a. muner försörjs med vatten. Ett annat exempel förorening eller på annat sätt havererar. är Norrtälje där kostnaden för att bygga en 7. Tillräckligt antal barriärer mot bakterier, vattenöverledning från Norrvattens distribu- virus och parasiter måste finnas på alla tionsnät har projekterats till en kostnad av cirka vattenverk. Mikrobiologiska riskanalyser 500 miljoner. Att bygga en överföringsledning måste göras för att säkerställa detta. från en annan vattentäkt kostar i storleksordningen 4–6 miljoner kronor per kilometer för Statens ansvar en medelstor stad. Uppsalas vattentäkt som 8. Länsstyrelsernas handläggningstider för försörjer mer än 100 000 personer värderas till revidering av gamla, och inrättande av nya, 1,2 miljarder kronor (Norrström Ida, 2011). vattenskyddsområden måste kortas. I en rapport som Totalförsvarets forskningsinstitut och Livsmedelsverket tagit fram efter 9. Kommunerna, behöver stöd i form av fler utbrottet av kryptosporidium i Östersunds och tydliga riktlinjer som alltid ska gälla ett kommun år 2010/2011 finns ett räkneexempel vattenskyddsområde. Nationella myndigheter på samhällskostnader vid störningar i dricks- behöver ta ett ökat ansvar för att vägleda vattenförsörjningen. Enligt deras beräkningar kommunerna vid tillståndsbedömningar och kostade utbrottet samhället totalt 219 510 000 dispenser. Exempelvis när det gäller synen kr (Lindberg, A et al., 2011). på bekämpningsmedel, petroleumprodukter och smittämnen. Det är inte rimligt att svåra 11.1 Åtgärder att säkra vårt vatten avgöranden angående risker, transporttider Här följer en sammanställning av 12 åtgärder och skyddsavstånd ska ske lokalt där expert- som Svenskt Vatten menar krävs för att ge ett kompetens och resurser ofta saknas.

43 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

10. Naturvårdsverkets handbok ger kommunerna vattenskydd efter vägar för att förhindra att god vägledning och beskriver väl bakgrund, föroreningar når råvattenkälla vid ev. olycka syfte och processen med inrättandet av samt se över saltanvändningen, speciellt i vattenskyddsområden. Men delar av befintliga vattentäktsområden och för framti- handboken bör preciseras. De schabloner den viktiga områden för dricksvattenförsörj- som finns i Handboken för t.ex. rinntider, ningen strandzoner vid ytvattentäkter och för • kommunen eller länsstyrelsen verka för att beräkning av transporttid i vatten behöver inget tillstånd ska ges för energibrunnar inom förklaras och ges en utförlig motivering. ett vattentäktsområde 11. Öppna inte upp för ersättningar! Den • vid inrättande av vattenskyddsområde ska det grundläggande hållningen att ersättning skrivas in i föreskrifter att inga inrättningar inte ska betalas ut för allmän aktsamhet av energibrunnar ska tillåtas inom primär enligt hänsynsreglerna i miljöbalken är bra. skyddszon och att inga dispenser ges vid Däremot bör ersättning ges till den mark- sådana tillståndsansökningar ägare som drabbas utöver detta. Svenskt Vatten efterlyser en mer enhetlig bedömning i landets kommuner. Åtgärder vid dålig kvalitét eller vattenbrist på 12. Vattentäkter bör kunna klassas som mindre enskilt dricksvatten riksintresse (Svenskt Vatten, 2013). Från och med 1 januari 2014 tog Livsmedels- verket över ansvaret för dricksvattenfrågor för Förutom åtgärder nämnda ovanför att trygga vattenverk, enskilda brunnar eller enskilda vat- vattenförsörjningen kan: tenanläggningar som tillhandahåller mindre än • kommunen kräva tillstånd eller anmälan vid 10 m3 dricksvatten per dygn eller som försörjer inrättande och anläggning för grundvattentäkt färre än 50 personer med vatten (storleksgrän- för privat bruk (tvåfamiljsfastighets husbe- sen 10/50). Tidigare hade Socialstyrelsen ansvar hov), gäller i de områden som har brist eller för dessa. Om den enskilda brunnsägaren med där det befaras uppkomma brist med sött storleksgränsen 10/50 har eller får problem med grundvatten för att förhindra saltvattenin- kvantiteten eller kvaliteten på vattnet måste de trängning själva ta reda på orsaken. Den enskilda brunn- • avlopp och dagvatten skiljas åt för att minska sägaren omfattas inte av Livsmedelsverkets belastning på ledningsnät och på så vis minska föreskrifter. På Livsmedelsverkets hemsida finns risken att föroreningar når dricksvattennätet handbok, broschyrer och råd om hur man bland annat sköter sin brunn och hur brunnsvattnet • kommunen behöva utveckla den hållbara ska testas, se Livsmedelsverkets hemsida. dagvattenhanteringen Det kan uppstå olika kvalitetsproblem i • i en VA-plan finnas en beskrivning och prio- den enskilda brunnen och olika åtgärder kan ritering av de områden som kräver en högre behöva sättas in. En undersökning som Soci- skyddsnivå för enskilda avlopp. En invente- alstyrelsen gjorde 2007 visar att för hög halt ring av enskilda avlopp kan vara nödvändig mikroorganismer, till exempel bakterier, var den och åtgärdskrav behöver ställas på bristfälliga vanligaste orsaken till dåligt dricksvatten i både avloppsanläggningar. En beskrivning kan bergborrade och grävda brunnar. Mikroorga- finnas med för de områden där det kan uppstå nismer beror oftast på att avlopp i närheten problem t.ex. omvandlingsområden, där förorenar dricksvattnet och då är det avloppet fritidshus övergår till permanentboende och som ska åtgärdas. I många fall behöver man många enskilda avlopp och enskilda brunnar även förbättra den egna brunnen. Det är vanligt ligger inom samma område att brunnens övre delar och lock är otäta så att • Trafikverket och kommunen anlägga grund- ytligt vatten kan rinna in. För att komma till

44 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

rätta med problem med kemiska ämnen i dricks- allmänna råden (2010:5) ska utgöra ett stöd för vattnet kan man behöva installera ett filter. tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser Kommunen har en skyldighet att ordna om vattenskyddsområden (Naturvårdsverket, allmän vattenförsörjning och avlopp, om det 2011). Dessa ger ett stöd för länsstyrelsen eller behövs med hänsyn till skyddet för människors kommunen när de ska besluta om vattenskydds- hälsa eller miljön. Enligt lagen om allmänna område och för dem som ska utföra det prak- vattentjänster (2006:412) LAV 6 §, eller tiska arbetet, främst vattenverksinnehavarna. Vattentjänstlagen som den också kallas. Enligt Miljösamverkan i Västra Götaland har tagit Vattentjänstlagen har kommunerna, utifrån fram en rapport till stöd vid fastställande och hälso- och/eller miljöskäl, skyldighet att tillsyn med en lathund som kan vara till stöd bestämma det verksamhetsområde där vatten- för kommuner som ska inrätta vattenskyddsom- tjänsterna behöver ordnas och se till att behovet råde. snarast tillgodoses i verksamhetsområdet genom Svenskt Vatten menar att miljöbalken, rätt en allmän va-anläggning. Se mer under bilaga 1 tillämpad, ger tillräckligt stöd för en hälsomäs- Ansvarsfördelning, Vattentjänstlagen. sig vattenförsörjning. De vattenskyddsområden som har tillkommit under miljöbalken, dvs. 11.2 Skydd enligt miljöbalken sedan 1999, bedöms därför ha ett tillräckligt De allmänna hänsynsreglerna i 1 och 2 kapitlet skydd (Svenskt Vatten, 2013). miljöbalken anger ett antal principer som skall gälla generellt för alla verksamheter eller Miljöbalken kapitel 9 åtgärder som kan medföra skada eller olägenhet För att skydda enskilda vattentäkter kan för hälsa, människor eller miljö. Till grund för kommunala lokala hälsoföreskrifter med stöd hänsynsreglerna ligger den så kallade försiktig- av miljöbalken 9 kap. inrättas. Föreskrifter hetsprincipen som också får betydelse för vilka kan tillämpas i områden med knapp tillgång krav som kan ställas på en verksamhetsutövare på grundvatten av bra kvalitet. Det kan avse när det gäller att skydda dricksvattenförekomster.1 områden där brunnar sinar eller där brunnar De befintliga skyddsformer som finns idag drabbas av saltvatteninträngning såsom t.ex. för att skydda vattenresurser för dricksvatten- kustområden, öar etc. försörjning från exploatering eller förorening Med stöd av 9 kap. 12 § kan föreskrifterna av mänsklig verksamhet är framför allt vatten- också användas för att begränsa vanligt skyddsområde med skyddsföreskrifter enligt förekommande mindre verksamheter som inte miljöbalken kapitel 7, miljöbalken kapitel 9 och är förprövningspliktiga men som man erfa- riksintresse för dricksvattenförsörjning kapitel 3. renhetsmässigt vet kan förorena en vattentäkt på ett sådant sätt att olägenhet uppstår för Miljöbalken kapitel 7 människors hälsa (till exempel upplag av slam, Länsstyrelsen eller en kommun kan enligt 7 kap. petroleumprodukter). Men förfarandet bedöms 21 och 22 §§ i miljöbalken förklara ett mark- inte vara lämpligt där t.ex. tillståndspliktiga eller vattenområde som vattenskyddsområde. verksamheter enligt miljöbalken utgör risk för Vattenskyddsområdet kan avse skydd av en yt- vattentäkten eller där även andra olägenheter än eller grundvattentillgång som utnyttjas eller kan för människors hälsa kan uppstå. Det kan vara komma att utnyttjas som vattentäkt för allmänt påverkan på vattentäkten som har betydelse bruk. Definitionen av allmänna vattentäkter ur teknisk synpunkt vid beredning eller distri- följer bestämmelserna i VA-lagen. Kommuner- bution av dricksvatten eller där miljömässiga nas möjlighet att inrätta vattenskyddsområden förändringar av vattentäkten kan uppstå som infördes med miljöbalken, som trädde i kraft 1 gör det olämpligt att använda den som råvatten januari 1999. Föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets 1 https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/ allmänna råd (2003:16) och handboken till de dricksvatten-och-vattenskydd.html

45 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

för dricksvattenproduktion. Kommunen gör att anordna vattenskyddsområde för dessa ska bedömningen om föreskrifter behövs och tar de i första hand vända sig till kommunen som fram underlaget. får avgöra om behov finns eller om det finns Länsstyrelsen i Västra Götalands län har anledning att ansluta dessa till kommunalt VA. under 2010 arbetat med ett projekt som handlar om skydd enligt 9 kapitlet miljöbalken. Läs mer Riksintresse dricksvattenförsörjning i rapporten Skydd av vattentäkter med lokala Grundläggande bestämmelser för hushållning hälsoskyddsföreskrifter – en vägledning (Läns- med mark- och vattenområden finns i 3 kap. styrelsen Västra götalands län, 2010). miljöbalken. Områden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning, ska så Ansvar för vägledning vid inrättande av långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan vattenskyddsområde påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet Kommuner och Länsstyrelsen kan inrätta av en sådan anläggning. De kan anges som vattenskyddsområden. Havs- och vattenmyn- riksintresse för just detta ändamål (3 kapitlet digheten har som uppgift att ge vägledning och 8 §). HaV har som mål att flera områden med tillsynsvägledning om sådana vattenskyddsom- anläggningar av nationell betydelse för dricks- råden som inrättas med stöd av miljöbalken. De vattenförsörjning ska få förstärkt skydd genom vägleder främst om skyddet av de dricksvatten- att de beslutas som riksintressen. Det är HaV förekomster som används i kommunernas som ansvarar för beslutet om vilka anläggningar vattenförsörjningssystem eller i större sam- som kan klassas som riksintressen. För Gävle- manhang (uttag på mer än 10 m3/dygn eller borgs län har Länsstyrelsen skickat in förslag som försörjer mer än 50 personer). För frågor på områden till HaV för beslut efter samråd som rör mindre vattentäkter (uttag på mindre med kommunerna. I förslaget omfattar huvud- än 10 m3/dygn eller som försörjer färre än vattentäkten i nio av länets tio kommuner. I den 50 personer) är det Livsmedelsverket som har pågående remissen från HaV föreslås enbart vägledningsansvar. Om det finns intresse av Gävle kommuns anläggningar bli riksintresse.

46 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

11.3 Vattenskyddsområden i länet Dessutom finns inga vattenskyddsområden Av Gävleborgs läns 65 allmänna/kommunala beslutade i länet för vattenresurser som inte vattentäkter har 16 täkter inget fastställt har någon vattentäkt idag men som kan vara vattenskyddsområde alls och 28 täkter har ett intressant för framtida vattenförsörjning äldre skydd än 25 år, tabell 6 (SGU, 2014). Det eller reservförsörjning. För mer information kan vara upp emot 40 % av de kommunala angående vattenresurser och dess vattenskydd täkterna i länet som inte har ett tillräckligt skydd. hänvisas till bilagorna för respektive kommun. Dessa skulle behöva ses över så att föreskrifter och skyddsområdesgränserna omfattas av miljö- 11.4 Vattenskydd enligt förordningen om vattenförvaltning balkens regler och följer Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde 2010:5 Den svenska förordningen (2004:660) om (Naturvårdsverket, 2011). Förutom allmänna/ förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön kommunala vattentäkter finns ett stort antal genomförs i Sverige enligt EU:s ramdirektiv större enskilda vattentäkter som också behöver för vatten. Förordningen trädde i kraft den vattenskyddsområde. 1 augusti 2004.

Kommun Antal Antal kommunala Antal vattenskydds- kommunala vattentäkter utan områden med äldre skydd vattentäkter skyddsområde än 1999 (Vattenlagen)

Bollnäs 5 1 3 Gävle 5 1 1 Hofors 2 2 0 Tabell 11: Antal kommunala Hudiksvall 4 1 2 vattentäkter, vattenskyddsom- råden och antal vattenskydds- Ljusdal 14 6 6 område med ett skydd äldre än Nordanstig 7 0 3 1999 fördelat på kommuner i Gävleborgs län (SGU, 2014). Ockelbo 8 3 2 Om vattenskyddsområden Ovanåker 9 2 7 beslutats före 1999 omfattades Sandviken 8 0 1 de ej av nuvarande regler enligt miljöbalken kapitel 7, skyddade Söderhamn 3 0 3 områden.

Figur 15: Fördelning vattentäkter i länet med vattenskyddsområde resp. utan vattenskydd samt vattenskydd beslutat med äldre vattenlagen.

47 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Det är viktigt att notera att begreppet normerna för vatten följs. Kommunerna behöver skyddade områden enligt vattenförvaltnings- särskilt förordningen inte är samma sak som områden a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter som omfattas av områdesskydd enligt miljö- för nuvarande och framtida, allmänna och balken, kapitel 7. Skyddade områden enligt enskilda dricksvattentäkter, vattenförvaltningsförordningen är ett begrepp b) göra en översyn av vattenskyddsområden som i sig inte innebär att området behöver ha som inrättats före miljöbalkens införande ett formellt skydd. En del av de områden som och vid behov revidera skyddsområdets definieras som skyddade områden inom ramen avgränsningar och tillhörande föreskrifter så för vattenförvaltningen omfattas dock även av att tillräckligt skydd uppnås, områdesskydd enligt miljöbalken, kapitel 7, till c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn exempel i form av vattenskyddsområde, natur- på både allmänna och enskilda dricksvatten- reservat eller nationalpark. Skyddade områden täkter, som försörjer fler än 50 personer eller i vattenförvaltningsförordningen omfattar där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag, även dricksvattenförekomster som inte har ett vattenskyddsområde enligt miljöbalken, varför d) uppdatera översiktsplanerna med regionala begreppet är bredare än i miljöbalkens kapitel 7. vattenförsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt- och grund- Åtgärdsprogram vattentäkter har tillstånd för vattenuttag, Samtliga avrinningsdistrikt i Sverige (inkl. särskilt i områden med vattenförekomster Bottenhavets distrikt) har upprättat bindande som inte följer eller riskerar att inte följa åtgärdsprogram som anger hur miljökvali- miljökvalitetsnormerna för vatten. tetsnormerna ska följas och hur ett bra skydd för bl.a. vattentäkter kan säkerställas (Vatten- 11.5 Vattenskydd enligt myndigheten Bottenhavet, 2010). En av de då miljökvalitetsmålen framtagna åtgärderna, nr 34, säger att ”Kom- De nationella miljökvalitetsmålen är utgångs- munerna behöver inrätta vattenskyddsområden punkten för miljöarbetet i hela landet. De ska med föreskrifter för kommunala vattentäkter ses som politiska målsättningar och är således som behövs för dricksvattenförsörjningen, så inte juridiskt bindande. Men miljöbalkens regler att vattentäkterna långsiktigt bibehåller en ska tolkas mot bakgrund av målen. Under våren god kemisk status och god kvantitativ status”. 2012 beslutade regeringen om preciseringar och Kvalitetskravet för skyddade områden ska etappmål för miljökvalitetsmålen. För dessa fastställas så att normer och mål uppfylls senast nationella mål och preciseringar arbetar också 22 december 2015, om inte annat följer av den Gävleborgs län. lagstiftning enligt vilken skyddade områden För miljökvalitetsmålet Grundvatten av god har fastställts. För att detta ska vara möjligt kvalitet finns sex preciseringar framtagna: krävs att alla vattentäkter, yt- och grundvatten • Grundvattnets kvalitet då har ett skydd i form av ett aktuellt vatten- • God kemisk grundvattenstatus skyddsområde. Därför bör de äldre beslutade • Kvaliteten på utströmmande grundvatten vattenskyddsområdena ses över för att uppnå tillräcklig skyddsnivå med dagens krav och • God kvantitativ grundvattenstatus ambitioner enligt miljöbalken kapitel 7. I nya • Grundvattennivåer förslaget på åtgärdsprogram 2015–2021, som • Bevarande av naturgrusavlagringar beslutas 22a december 2015, ligger åtgärden kvar med formuleringen Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat ”Kommunerna behöver säkerställa ett lång- kommuner tagit fram ett nytt åtgärdsprogram för siktigt skydd för den nuvarande och framtida miljömålen i Gävleborgs län, som länets aktörer dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitets- ska jobba med fram till 2020. I det regionala

48 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

åtgärdsprogrammet finns flera åtgärder som Det pågår ett omfattande miljöarbete ute i verkar för ett bättre skydd av vattenresurserna, kommunerna. I flertalet av länets kommuner har t.ex. bevara råvattenresurser för framtida man lokala miljömål. Dessutom har samtliga dricksvattenförsörjning, se över befintliga kommuner i länet skrivit överenskommelser vattentäktsområden och vid behov revidera eller kring åtgärder för att nå miljömålen och klimat- bilda nya vattenskyddsområden eller åtgärder anpassning.2 som översyn av vägsaltsanvändningen i känsliga områden, minska naturgrusanvändningen, 11.6 Andra förebyggande åtgärder strategier för hållbar samhällsplanering och – styrdokument framtagande av dagvattenstrategi (Länsstyrelsen I kommunens planer eller styrdokument t.ex., Gävleborg, 2014). vatten- och avloppsplan (VA-plan), vattenför- sörjningsplan, dagvattenstrategi, översiktsplan Lokala miljömål bör det finnas med en strategi för hur kommunen Kommunerna har en nyckelroll i arbetet med hanterar olika påverkanskällor. Som exempel miljökvalitetsmålen då det i praktiken är på den kan nämnas avloppsanläggningar och dagvatten- lokala nivån som många åtgärder genomförs för hantering inom områden där det kan medföra att nå målen. Det är därför viktigt att arbeta risk för förorening till vattenmagasin som är med miljömålen utifrån lokala förutsättningar. prioriterade ur ett vattenförsörjningsperspektiv.

2 http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/miljo-och-klimat/miljomal ”Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning”, en för varje kommun

49 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

12 Olycks- och krisberedskap

Under olyckor och kriser är samhället ansvarigt för att samhällsviktiga verksamheter ska fungera och dricksvatten är ett absolut krav för överlevnad och ett avbrott på vattendistributionen skapar problem redan efter några timmar, bara som exempel att toaletter inte går att spola.

Vid längre avbrott, förutom risken för liv och 12.2 Nationell strategi för skydd av hälsa, blir de samhällsekonomiska effekterna samhällsviktig verksamhet enorma. Exempelvis drabbas industrier som är År 2013 tog MSB fram en nationell strategi för beroende av vatten i sin produktion av produk- skydd av samhällsviktig verksamhet samt en tionsstopp. Sprinklers och brandbekämpning handlingsplan baserad på strategin. Målet med är helt beroende av vatten och måste fungera handlingsplanen är att konkretisera strategin för att övrig verksamhet ska kunna bedrivas genom att initiera åtgärder och aktiviteter för och sjukhus utan vatten eller små mängder att skapa förutsättningar för att all samhällsviktig nödvatten får stora problem (Länsstyrelsen verksamhet har integrerat ett systematiskt säker- Gävleborg, 2013). hetsarbete i sin verksamhet på lokal, regional och nationell nivå senast 2020 (MSB, 2013). 12.1 Krishanteringssystem Kommunerna är grunden i krishanterings- 12.3 Vattenkatastrofgrupp systemet och ansvarar för samhällsviktiga Livsmedelsverket är central kontrollmyndighet verksamheter som ligger nära den enskilda för mat och dricksvatten i Sverige och har ett kommuninvånaren som vattenförsörjning, övergripande ansvar på området vid en kris. äldreomsorg, fjärrvärme, räddningstjänst och Myndigheten ger också stöd till kommunernas skola. Dokumentation över de risker och hot miljö- och hälsoskyddsförvaltningar, som man har identifierat i sin kommun ska samman- ansvarar för den lokala kontrollen. För att ställas i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys hjälpa kommunerna vid kriser som drabbar (RSA). Kommunen ska enligt 2 kapitlet 1 § dricksvattnet har Livsmedelsverket bildat en LEH3 upprätta en plan och en organisation nationell vattenkatastrofgrupp (VAKA). VAKA för hur extraordinära händelser ska hanteras, består av representanter från dricksvatten- utifrån risk- och sårbarhetsanalysens resultat. producenter, miljökontor, räddningstjänst och Enligt LSO4 är kommuner skyldiga att ta fram analysexperter. kommunala handlingsprogram för skydd av samhällsviktig verksamhet (MSB, 2014). Kommunens uppgifter enligt LEH delas in i följande verksamhetsområden; risk- och sårbar- hetsanalyser, planering, geografiskt områdesan- svar, utbildning och övning, rapportering och höjd beredskap. Länsstyrelsen ska ge kommuner stöd i form av information och utbildning i krisberedskap, i arbete med risk- och sårbar- hetanalyser och i övningsverksamhet. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) 3 LEH Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid ansvar är att lämna generella metodstöd m.m. extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för kommunernas arbete med LEH. 4 LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

50 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

13 Sårbarhet

Med sårbarheten hos en vattenresurs menas i detta sammanhang hur känslig vattenresursen är för påverkan av andra verksamheter och processer, både naturlig och mänsklig påverkan.

Sårbarheten för grundvattenresurser beror på en Om underlagen är otillräckliga bör en geo- mängd olika faktorer som; teknisk undersökning göras på plats. För att • markytans genomsläpplighet och tätande förstå sårbarheten är det viktigaste att ta reda lager, på; vilka jordarter som finns i området, vilka egenskaper jordarterna har som överlagrar • avstånd ner till grundvattenytan, grundvattenzonen i den mättade zonen, vilken • grundvattenmagasinets hydrauliska riktning grundvattenflödet har samt djupet ner konduktivitet, till grundvattenytan. • in- resp. utströmningsområden 13.1 Sårbarhetskartor För ytvattenresurser beror sårbarheten på Om en trafikolycka inträffar, stor som liten, faktorer som; kan det få enorma konsekvenser. För att kunna • markmaterial i avrinningsområdet, fatta välgrundade beslut behövs information • flöde, om hur genomsläpplig marken är och var viktiga grundvattenförekomster finns. När en • omsättningstid för sjön, förorening väl nått grundvattnet är det oerhört • buffringsförmågan, svårt och dyrt att sanera, och i värsta fall kan • strömningsförhållanden en dricksvattentäkt slås ut för all framtid. För att undvika att detta ska inträffa är det av Grundvattenmagasin i isälvsavlagringar och stor vikt att räddningstjänsten har tillgång till isälvssediment kan generellt sägas ha en mycket sårbarhetskartor. Sårbarhetskartor ska visa hög sårbarhet, då jorden består av grus och markens genomsläpplighet och hur stor risken sand, som har stora och många porer och är för att ett farligt ämne kan nå grundvattnet transporterar vattnet snabbt ner till jordlag- och hur snabbt. Kartorna ska vara vägledande ren och bildar grundvatten, medan jordar i i hur snabbt saneringsinsatser behövs och vilka dalgångar längs en ås ofta består av lera och åtgärder som behövs. För att underlätta för silt. Dessa jordar, så kallade glaciala, har hög räddningstjänsten att hantera sådana situationer vattenhållande förmåga och en hög halt av har Sveriges geologiska undersökning (SGU) växtnäringsämnen. De utnyttjas därför också och Myndigheten för samhällsskydd och ofta som jordbruksmark. Grundvatten under beredskap (MSB) utvecklat ett informations- dessa jordar har därför en låg sårbarhet. Lerjor- paket. I konceptet ingår en karta som visar dar har en naturlig skyddsbarriär och anses ha grundvattnets sårbarhet och en dags utbildning. en naturlig egenskap som neutraliserar, elimi- I kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser nerar eller minimerar effekten av förorening till bör dessa frågor tas upp. Läs mer under kapitlet vattenresursen, figur 13. Olycks- och krisberedskap. För att undersöka tillrinningsområdet till ett grundvattenmagasin kan jordarterna studeras 13.2 Skyddsbarriärer genom aktuella jordartskartor från SGU eller Tillräckliga skyddsbarriärer måste finnas för att från den information som SGU samlat in i skydda vårt dricksvatten från skadliga ämnen. samband med fördjupade jordartskarteringar. När skadliga ämnen läcker ut till vårt dricksvatten

52 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Figur 16: Bild A. Egenskaperna hos överlagrande jord är viktiga att ta hänsyn till vid bedömning av grundvattnets sårbarhet. Bild B. Jordarterna kan grovt delas in i olika sårbarhetsklasser för att ge en översiktlig bild av grundvattenförekomstens sårbarhet (SGU, 2014).

53 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

måste beredskap och rätt skyddsbarriärer tid eftersträvsamt att förlänga vattnets uppe- finnas. För att upptäcka skadliga ämnen måste hållstid, genom att utföra infiltrationen på ett kommuner testa sitt vatten och vara upp- avstånd från uttagspunkten som är så stort att märksamma på verksamheter som kan tänkas det infiltrerade vattnet uppehåller sig i grunden påverka vattnet. i minst 60 dagar. Enligt Statens livsmedelsverks kungörelse om dricksvatten (1993) kan dock 13.2.1 Filtrering via grundvattenbildning vid beredning av dricksvatten en täkt normalt Grundvatten är i regel bättre lämpad som dricks- betraktas som grundvattentäkt ”om vattnets vatten då vattnet har en naturlig skyddsbarriär verkliga uppehållstid mellan infiltrations- och då vatten infiltreras naturligt genom marken, läs uttagspunkterna är 14 dagar eller längre” mer under kapitel 2.5.1 Grundvattenbildning. (Knutsson & Morfeldt, 2002). En grundvattenbildning kan också förstärkas Grundvatten kan ha olika kemiska fårhål- genom infiltration av ytvatten, s.k. konstgjord landen och grundvatten och ytvatten skiljer grundvattenbildning. Vanligaste metoder är sig åt vad gäller halter för många ämnen. inducerad infiltration och bassänginfiltration. Grundvatten har t.ex. i regel högre jonstyrka När grundvattenuttag görs nära en sjö eller ett än ytvatten. Det gäller särskilt för grundvatten vattendrag där det råder god kommunikation av hög ålder och från stort djup. Mycket ytligt mellan yt- och grundvattnet (t.ex. när en grusås grundvatten kan å andra sidan vara surare än har kontakt med ytvattnet) kan det uppstå ett nästan allt ytvatten och därför ha höga halter flöde från ytvattnet till grundvattenmagasinet, av metaller som är känsliga för variationer i pH, s.k. inducerad infiltration. I vissa fall kan t.ex. kadmium (SGU, 2013) Ytvatten innehåller inducerad infiltration även ske till bergborrade mer mikroorganismer och organiskt material än brunnar. En vanlig metod i Sverige är att öka grundvatten. Vidare sker större och snabbare den naturliga grundvattenbildningen genom fluktuationer av ett ytvatten, t.ex. efter ett regn. att pumpa ytvatten till bassänger (t.ex. på en grusås) och att vattnet sedan får infiltrera och 13.2.2 Tekniska skydds- och bilda grundvatten, s.k. bassänginfiltration. Men säkerhetsbarriärer viktigt att ha med sig är att genom att försöka För att leva upp till kravet att leverera ett hälso- bevara den naturliga markprofilen får man mässigt säkert dricksvatten under alla förhål- den mest effektiva reningsmekanismen. Vid landen ställs det därmed högre krav på rening inducerad infiltration från sjöar eller vattendrag av ett ytvatten än ett grundvatten. Även många skiljer sig reningsprocessen markant från av de mindre grundvattenverken är känsliga bassänginfiltration. Ofta föreligger en anaerob mot fluktuationer och riskerar att förorenas (syrefri) miljö som orsakar utlösning av järn och vid kraftiga regn. De flesta påbud om kokning mangan vilket gör att efterbehandling krävs i av dricksvatten är korrelerad med kraftig vattenverken (Hansson Göran, 2000). nederbörd. Detta behöver dock inte innebära Under infiltrering till grundvatten uppstår en ökad risk men tyder på att fler av de mindre dels en mekanisk rening genom filtrering täkterna är dåligt skyddade och kan påverkas och sedimentation av suspenderat material i vid extrema regn. Många små grundvattenverk ytskiktet och dels en vattenkemisk förändring. saknar också i högre utsträckning fler barriärer Denna består av såväl adsorption som ned- för att kunna möta en försämrad råvattenkvalitet brytning av organiskt material, bakterier och (Ottoson Jacob, 2012). virus genom bakteriell aktivitet och biokemiska Det viktigaste syftet med beredningen i vatten- processer. Resultatet blir oftast ett bakteriefritt, verket är att göra dricksvattnet hälsomässigt välsmakande vatten utan besvärande lukt med säkert vid alla tidpunkter under alla rimligt kraftigt minskade halter av organiskt material, förutsägbara förhållanden. Beredningsprocessen järn och mangan men med förhöjda värden på bör vara så enkel som möjligt utan att säkerheten alkalinitet, hårdhet och pH. Det anses emeller- eller vattenkvaliteten eftersätts. En omfattande

54 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

och komplicerad process ökar risken för drift- sedan 1990 ett krav på att beredningen i störningar och förorening av dricksvattnet på vattenverket ska innehålla ett tillräckligt antal grund av t.ex. mikrobiologisk tillväxt i filter, säkerhetsbarriärer mot mikrobiologisk förore- överdosering eller resthalter från processkemi- ning, och att vissa säkerhetsbarriärer ska vara kalier (Livsmedelsverket, 2006). försedda med larm. Även anläggningar utan stadigvarande säkerhetsbarriär bör ha en barriär Följande beredningssteg kan räknas som säker- i beredskap. De tekniska skyddsbarriärerna i hetsbarriärer: länets allmänna vattenverk, se under kapitel 6.3 • kort konstgjord infiltration av ytvatten Vattenverkens skyddsbarriärer i länet. (kortare tid än 14 dagar), • kemisk fällning med efterföljande filtrering, • långsamfiltrering, • primär desinfektion, • filtrering genom membran med en absolut porvidd som är mindre eller lika med 100 nm (nanometer), vilket är samma sak som 0.1 μm.

Desinfektion av vatten har två syften, inaktivera mikroorganismer på vattenverket samt förhin- dra bakteriell tillväxt och bildning av biofilm på distributionsnätet. Klorering av vattnet med hypoklorit, klorgas eller klordioxid är den vanligaste barriären för inaktivering, men fler vattenverk börjar intressera sig for desinfektion med ultraviolett ljus (UV) som ett alternativ och/eller komplement, då klorering inte räcker till för virus och parasiter som t ex cryptospo- ridium5. Vid tillsats av höga doser klor finns en risk för bildning av mutagena ämnen såsom trihalometaner och en avvägning mellan risken för vattenburen sjukdom och ökad cancerrisk bör göras (Ottoson Jacob, 2012). De halter klorbaserade desinfektionsmedel som används i Sverige är dock internationellt sett låga. Många dricksvatten som bereds från grundvatten distri- bueras utan desinfektion. Det finns en trend mot minskande eller ingen desinfektion, speciellt kemisk desinfektion med klorföreningar. Flera svenska vattenverk har dock börjat använda UV-belysning i stället för klor som desinfektion då klor inte alltid är en tillräcklig säkerhetsbar- riär mot alla skadliga mikroorganismer. Livsmedelsverkets vägledning rekommenderar att ytvattenverk ska vara försedda med 2–3 säkerhetsbarriärer, beroende på råvattnets kvalitet, och att både avskiljning och inaktivering ska 5 Cryptosporidium – en parasit (protozoa) som orsakar infektion med vattniga diarréer, buksmärtor, illamående, huvudvärk och feber. En vanlig smittväg är användas. Dricksvattenföreskrifterna innehåller dricksvatten från ytvatten

55 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

14 Övervakning I ramdirektivet för vatten och i svensk lagstiftning tas principen om PPP (Polluters Pays Principle) upp. Principen betyder att förorenaren betalar sina miljökostnader. Principen omfattar också kostnader för övervakning och kontroll, s.k. egenkontroll.

Det kommer dock inte alltid vara möjligt att att eliminera risker att förorenat vatten når ut identifiera en potentiell aktör som är kopplad till konsumenten. Det är även viktigt att ha ett till den specifika eller antagna vattenpåverkan. så bra råvatten som möjligt för att minimera Därför kan en tillkommande finansiering kostnaderna vid en beredning av råvattnet samt behövas, även om det i vissa fall kommer att gå att veta om åtgärder behöver sättas in för att att ålägga vissa av vattenanvändarna betalnings- säkra råvattenkvaliteten. ansvar. Den nationella och regionala miljööver- Som stöd vid råvattenkontroll kan Svenskt vakningen som finansieras av skattemedel Vattens branschriktlinjer användas. Branschrikt- kommer att vara ett komplement till behovet av linjerna handlar om råvattenkontroll i samband information för den operativa övervakningen.6 med produktionen och beredning av dricksvatten, gällande både ytvatten och grundvatten. En 14.1 Råvattenkontroll/egenkontroll vid förutsättning att genomföra beredningsprocessen allmän vattenförsörjning effektivt är att känna råvattnets kvalitet. Vanliga Den huvudsakliga övervakningen av grundvatten fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska vatten- som utförs idag är den råvattenprovtagning som kvalitetsparameterar bör analyseras minst en dricksvattenproducenterna gör inom kommunal gång per år. En utvidgad kontroll av råvattnet dricksvattenförsörjning. Brister finns i råvatten- då även föroreningar analyseras görs lämpligen kontrollen och kunskapsluckor finns om kva- vart sjätte år – eller oftare om föroreningar liteten om råvattnet. Enligt Livsmedelsverkets konstaterats (Svenskt Vatten, 2008). föreskrifter står det under kvalitetskrav att: Regeringen har tillsatt en utredning att se ”Dricksvatten ska vara hälsosamt och rent. över Sveriges allmänna dricksvatten fram till Det ska anses vara hälsosamt och rent om det: april 2016, dricksvattenutredningen. Syftet med • inte innehåller mikroorganismer, parasiter och utredningen är att identifiera utmaningar för ämnen i sådant antal eller sådana halter att de en säker dricksvattenförsörjning i ett förändrat kan utgöra en fara för människors hälsa, och klimat och en av rubrikerna är just krav på • uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2” (Livsmedels- övervakning och kontroll av dricksvattenkvalitet. verket, 2001). 14.2 Råvattenkontroll/egenkontroll enskilda brunnar Inga direkta krav ställs idag på dricksvatten- producenten att undersöka råvattenkvaliteten. För de som har egen dricksvattenbrunn eller Dricksvattnet ska uppfylla kvalitetskraven tar sitt enskilda vatten från en ytvattentäckt, som ställs i Livsmedelsverkets föreskrifter efter exempelvis en sjö, har den enskilda ansvar att beredning och fram till fastighet eller anläggning undersöka om vattnet är tjänligt som dricksvat- där det tappas till kranar och konsument. ten. Från 1 januari 2014 flyttades informations- Det är mycket viktigt att ha en så bra råvat- ansvaret för enskilda dricksvattenanläggningar tenkontroll som möjligt för att minimera risken över från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket att förorenat vatten kommer till vattenverket. och omfattas av Livsmedelsverkets råd om Det är också för att rätt beredskap finns för enskild dricksvattenförsörjning.

56 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor övervakningsstationerna kan hämtas från SGUs eller motsvarande kommunal förvaltning ska webbplats. Det nationella övervakningspro- vara behjälpliga med att svara på frågor till grammet omfattar både kemisk provtagning och allmänheten om enskild dricksvattenförsörjning. nivåmätningar. Kemi mäts i både trendstationer, De bör också aktivt informera om hur man gör där provtagning sker flera gånger per år och i för att undersöka vattenkvaliteten i sin brunn. omdrevsstationer, där provtagning sker en gång Under sommarsäsongen dricks det mer vart sjätte år. Där nivåer undersöks mäts det två brunnsvatten. Vatten från enskilda brunnar kan gånger i månaden. Månadskartor över grund- vara förorenat av mikroorganismer, metaller vattensituationen i landet presenteras utifrån och andra skadliga ämnen. Socialstyrelsen bland annat dessa mätningar i SGUs månadsvisa rekommenderar därför att brunnsägare tar nyhetsbrev Grundvatten. I Gävleborgs län finns prover minst vart tredje år, ännu oftare om flera totalt 11 övervakningsstationer fördelat på tre fastigheter är anslutna till brunnen eller om små områden; Söderhamnsåsen, Hornslandet och barn dricker av vattnet. Jädraås. IVL Svenska Miljöinstitutet är ett miljö- 14.3 Regional övervakning forskningsinstitut som bedriver forsknings- och Syftet med regional övervakning av grundvatten uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet. är att få en geografisk täckning av antropogen7 Verksamheten inbegriper bland annat klimat- påverkan i grundvatten samt följa utvecklingen frågor, miljöteknik, miljömätningar och miljö- av dessa. Regional övervakning ska ses som ett kvalitetsbedömningar. De undersöker också komplement till den nationella övervakningen. miljögifter i vatten, vilket omfattar hela vatten- Ett regionalt övervakningsprogram för kemi systemet, det vill säga sötvattenmiljöer, marina i grundvatten har utarbetats och stödjer sig på miljöer, grundvatten, avloppsvatten och dagen gemensam strategi som har tagits fram för vatten. IVL genomför också undersökningar av alla Norrlandslänen. Övervakningsprogrammet miljöeffekter i luft, vatten och mark. Ett av i vårt län omfattar ca 4–6 stationer per år och projekten de genomför är ”screening undersök- provtagningen ska upprepas vart 6:e år. Det året ningar” i yt- och grundvatten. Det kan röra sig provtagningen sker tas det vid två tillfällen. Ett om flyktiga kolväten, ”klassiska” miljögifter 50-tal stationer i länet ligger med i programmet. och ”nya” kemikalier, inklusive läkemedel. Övervakningsprogrammet påbörjades 2010 i länet i samverkan med vattenförvaltningsarbetet 14.5 Datavärd med att kunna statusklassificera grundvatten- SGU är nationell datavärd för grundvattenkemi förekomster. Ca 30 grundvattenförekomster på uppdrag från Naturvårdsverket. Miljögifter i har provtagits på grund av att risk funnits att grundvatten finns även hos IVL, som är datavärd förekomsten inte uppnår god status till 2015. för miljögifter och pesticider. Ett samarbete är Många av de föreslagna provtagningslokalerna under utveckling mellan datavärdarna. Vatten- inom regional övervakning ligger i befintliga kemi från vattentäkter, både råvatten och vattentäkter för att kunna göra en samordnings- utgående dricksvatten lagras i SGUs databas vinst med råvattenkontrollen. En rapport finns Vattentäktsarkivet. framtagen för den gemensamma övervakningen i Norrland 2008–2012 (Länsstyrelserna i Norrland, 2015).

14.4 Nationell övervakning SGU ansvarar för den nationella miljööver- vakningen av grundvatten. Huvudsyftet med

SGUs nationella övervakning är att följa bak- 6 SOU 2010:17, Prissatt vatten?, s. 103 grundshalter i referensområden. De nationella 7 Antropogen påverkan– mänsklig, icke naturlig påverkan

57 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

15 Litteraturförteckning

Blad, L: Maxe, L & Källgården, J. (2009). Länsstyrelsen Stockholms län. (2009). Kommunal VA- Vattenförsörjningsplan – Identifiering av vattenresurser planering. Manual med tips och checklistor. Rapport viktiga för dricksvattenförsörjning. Rapport 2009:24. 2009:07. Länsstyrelsen Stockhoolms län. Bottenhavet, V. (2014). Förslag på åtgärdsprogram Länsstyrelsen Västra götalands län. (2010). Skydd för Bottenhavets vattendistrikt 2015–2021. av vattentäkter med lokala hälsoföreskrifter – en Samrådshandling. vägledning, 2010:61. Gävle kommun. (2015). Översiktsplan Gävle kommun år Länsstyrelserna i Norrland. (2015). Övervakning i 2030. Med utblick mot år 2050. Norrland 2008–2012. Länsstyrelsen Västerbottens trycker 2015. Hansson Göran. (2000). Konstgjord grundvattenbildning 100-årig teknik inom svensk dricksvattenförsörjning, Miljösamverkan Sverige och Länsstyrelserna. (2009). 2000:5. VA-FORSK. Tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster En vägledning för länsstyrelserna. Havs- och vattenmyndigheten. (2014). Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och MSB. (12 2013). Handlingsplan för samhällsviktig god vattenstatus. Handbok 2014:1. verksamhet. Knutsson, G., & Morfeldt, C.-O. (2002). Grundvatten MSB. (08 2014). Säkerhetspolitik.se/Krisberedskap. teori och tillämpning. Stockholm: AB svensk byggtjänst. Hämtat från http://www.sakerhetspolitik.se/ Krisberedskap/Samhallets-beredskap/Kommuner-och- Lindberg, A et al. (2011). Cryptosporidium i Östersund landsting/. vintern 2010/2011. FOI & Livsmedelsverket. Naturvårdsverket. (1999). Metodik för inventering av Livsmedelsverket. (2001). Livsmedelsverkets föreskrifter förorenade områden, Rapport 4918. om dricksvatten. SLVFS 2001:30. Naturvårdsverket. (2008). Naturvårdsverkets Livsmedelsverket. (2006). Vägledning till författningssamling. Naturvårdsverkets föreskrifter och livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om allmänna råd om klassificering och miljökvalitesnormer dricksvatten. SLV. avseende ytvatten, ISSN 1403–8234. Naturvårdsverket. Länsstyrelsen Gävleborg. (2001). Tillståndet i Smalsjö Naturvårdsverket. (2011). Handbok om (Bergviken) och Marmen med avseende på klorföreningar vattenskyddsområde. Handbok 2010:5. och metaller. Naturvårdsverket. Utgåva 1. Länsstyrelsen Gävleborg. (2013). Regional risk- och Nordström, A. (2005). Dricksvatten för en hållbar sårbarhetsanalys Gävleborgs län 2013, Rapport 2013:17. utveckling. Studentlitteratur. Länsstyrelsen Gävleborg. (2014). Förorenade områden Norrström Ida. (den 14 12 2011). Vem bär ansvaret för i Gävleborg, Regionalt program 2015–2017, bilaga 3. vattnet? Miljö & Utveckling. Länsstyrelsen Gävleborg. Ottoson Jacob. (2012). Dricksvatten och mikrobiologiska Länsstyrelsen Gävleborg. (2014). Åtgärdsprogram för risker från lantbrukens djur. LRF. miljömålen 2014–2020. Hämtat från www.lansstyrelsen. se/gavleborg. Region Gävleborg. (2015). Befolkningsprognos 2015. För Gävleborgs län och länets kommuner. Rapport 2015:4. Länsstyrelsen Kalmar. (2014). Regional Samhällsmedicin, Region Gävleborg. vattenförsörjningsplan Kalmar län 2013. Länsstyrelsen Kalmar. Risbecker, L. (2009). Organiska miljögifter i Dalälven inledande undersökningar. Rapport 2009:22. Länsstyrelsen Norrbotten. (2013). Regional Länsstyrelsen Dalarna. vattenförsörjningsplan för Norrbottens län, 2013:6. SCB. (2010). Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige Länsstyrelsen Stockholms län. (2009). Kommunal VA- 2010, MI 27 SM 1201. SCB. planering. Manual med tips och checklistor. Rapport 2009:07. Länsstyrelsen Stockhoolms län. SCB. (2013). Markanvändningen sektorsvis. SCB. (2014). Folkmängden den 31 december 2014 och befolkningsförändringar 2014.

58 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

SCB. (2015a). Sveriges befolkning – men inte i hela Svenskt Vatten. (den 08 12 2008). Råvattenkontroll landet, 2015:80. SCBs hemsida. – Krav på råvattenkvalitet. SCB. (2015b). Folkmängd i riket, län och kommuner Svenskt Vatten. (2013). Skydda dricksvattnet! M138. 30 september 2015 och befolkningsförändringar Svenskt Vatten. (2015). Kommentarer till 2015 års 1 juli–30 september 2015. Hämtat från http:// taxestatistik. www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/ Svenskt Vatten, Johansson. (2012). Kommunala VA- Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och- planer – en kunskapsöversikt. Rapport 2012:03. Svenskt halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/395387/. den 01 Vatten. 12 2015 SvensktVatten. (den 15 08 2014). Vattenskydd – att SGI, SMHI. (2010). Översiktlig regional klimat- och skydda råvattnet. Hämtat från www.svensktvatten.se/ sårbarhetsanalys – naturolyckor. Vattentjänster. SGU. (2005). Beskrivning, kartläggning och analys av Söderholm, H., Thunholm, B., Rurling, S., & Gierup, Sveriges grundvatten – sammanfattande rapport, Dnr J. (2001). Beskrivning till kartan över grundvattnet i 0432/2004. Gävleborgs län, Serie Ah nr 16. SGU. SGU. (2006). Markanvändning i områden med viktiga Söderholm, Thunholm, Rurling & Gierup. (2001). grundvattenförekomster – indikatorförslag, 2006:4. Beskrivning till kartan över grundvattnet i Gävleborgs län. Serie Ah nr 16. SGU. SGU. (2007). Områden där grundvattennivån är av särskild betydelse för vattenkvalitet, markstabilitet eller Waller, E., Tornevi, A., & Rocklöv, J. &. (2012). ekosystem 2007:20. Vägledning för bedömning av dricksvattenrisker vid ett förändrat klimat. FOI och Umeå Universitet. SGU. (2011). Grundvattenmagsinet Uppsalaåsen-Marma. K306. Vattenmyndighet Bottenhavet. (11 2014). Remiss, Åtgärdsprogram 2015–2021 Bottenhavets vattendistrikt. SGU. (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten Hämtat från http://www.vattenmyndigheterna. 2013:01. se/SiteCollectionDocuments/sv/bottenhavet/ SGU. (den 06 08 2014). Vattentäktsarkivet. Uppgifter publikationer/2014/Bilaga1-Atgardsomrode1-50inklIntro. hämtade från kommuner och huvudmän av allmänna pdf. vattentäkter. Information om allmänna och enskilda Vattenmyndigheten Bottenhavet. (2010). täkter; information som typ av täkt, antal anslutna, Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt 2009–2015, uttagsmängd, vattenskyddsområde, vattendom mm. 2010:2. SGU. (09 2014). Vägledning Vattenförvaltning av Vattenmyndigheten Bottenhavet. (2015). grundvatten. 2014:31. Vattenförvaltningens arbetscykel. Hämtat från http:// SMHI, Framtidsklimat i Gävleborgs län. (2015). www.vattenmyndigheterna.se/Sv/bottenhavet/ Framtidsklimat i Gävleborgs län – enligt RCP-scenarier, vattenforvaltningens-arbetscykel/Pages/default.aspx. den Klimatologi Nr 36. SMHI. 18 12 2015 Socialstyrelsen. (2006). Dricksvatten från enskilda Vikberg et al. (2015). Grundvattennivåer i ett förändrat brunnar och mindre vattenanläggningar. Lindesberg: klimat – nya klimatscenarier. Vikberg Emil, Thunholm Bo, Socialstyrelsen. ISBN 91–85482–73–0. Thorsbrink Magdalena (SGU), Dahné Joel (SMHI). SGU. SOU. (2015). Klimatförändringar och VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). www.viss. dricksvattenförsörjning SOU 2015:51. Statens offentliga lansstyrelsen.se. Hämtat från VISS. utredningar. WSP. (den 20 12 2011). Riskbedömning av klimateffekter SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning på kommunala dricksvattentäkter och vattenförsörjning. av grundvatten 2013. Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen.

Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Bilaga B: Ansvarsfördelning vattenförsörjning – direktiv, lagstiftning och miljömål samt begrepp inom olika planer

Bilaga B: Ansvarsfördelning vattenförsörjning – direktiv, lagstiftning och miljömål samt begrepp inom olika planer 61

16 Ansvarsfördelning – direktiv, lagstiftning och miljömål 62 16.1 Ansvariga myndigheter 62 16.1.1 Dricksvattenutredningen 63 16.1.2 Livsmedelsverket 64 16.1.3 Havs- och vatten myndigheten 64 16.1.4 Sveriges geologiska undersökning 65 16.2 EU-ramdirektiv för vatten 65 16.2.1 Implementering i Sveriges lagstiftning 65 16.2.2 Vattenförvaltningens organisation 65 16.2.3 Vattenförvaltningens arbetscykel 65 16.2.4 Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 66 16.2.5 Åtgärdsprogram kopplat till vattenförsörjning 67

17 Vattentjänstlagen 68 17.1 Plan- och bygglagen 69 17.2 Miljöbalken 69 17.3 Sveriges 16 miljömål 70 17.4 Regionala miljömål och åtgärdsprogram 73

18 Begrepp inom olika planer 74 18.1 Definition vattenförsörjningsplan – regional och kommunal 76

19 Litteraturförteckning 80

61 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

16 Ansvarsfördelning – direktiv, lagstiftning och miljömål

Planering och förvaltning av vatten påverkas av ett stort antal lagar, förordningar, föreskrifter, mål och riktlinjer. I denna bilaga ges en introduktion till ett urval av de regleringar som är relevanta för vattenförsörjningsplaneringen. Det är dock viktigt att i tillämpningen alltid gå till motsvarande texter på nätet, för att få uppdaterade versioner av exempelvis lagstiftning.

16.1 Ansvariga myndigheter dricksvatten eller förser konsumenterna med Enligt livsmedelslagstiftningen är det den som dricksvatten via ett ledningsnät, som ska producerar eller tillhandahåller ett livsmedel uppfylla kraven i bland annat Livsmedelsverkets som är ansvarig för att livsmedlet är säkert och föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. uppfyller myndigheternas krav. När det gäller Kommunerna har, med stöd av länsstyrelsen, dricksvatten är det alltså den som producerar ansvar för den övergripande planeringen för hur

Figur 1. Bild hämtad från Livsmedelsverkets hemsida (2014–05–20)

62 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

mark- och vattenresurserna ska användas. Plan- Förbättrad samordning, information och och bygglagen (PBL) ger ramarna för detta. I kunskapsspridning behövs på såväl kommunal kommunens översiktsplan visas hur framtida som statlig nivå. Förslagen ska ses som ett bebyggelse, lokalisering av verksamheter och samlat förslagspaket för en framtida trygg utveckling av trafikstråk är planerade. Utnytt- dricksvattenförsörjning. Nedan redovisas en rad jandet av marken för bebyggelse måste där åtgärder som föreslås. vägas mot bland annat tillgång till och skydd av vattenresurserna. Skydd av vattenresurser I dag delas det centrala myndighetsansvaret • Kommunerna ska inrätta vattenskyddsområde för dricksvatten mellan Havs- och Vattenmyn- med lokalt utformade skyddsföreskrifter för digheten (HaV), Sveriges geologiska under- alla större vattentäkter som i genomsnitt sökning (SGU), Vattenmyndigheterna (VM), tar ut mer än 10 m3 eller försörjer fler än 50 Socialstyrelsen, Boverket och Livsmedelsverket personer ska ha ett v. Länsstyrelsen ska fatta (SLV). Fyra departement har hand om dricks- beslut om utformningen av sådana områden vattenfrågor i Sverige, Miljödepartementet, och föreskrifter. Näringsdepartementet, Landsbygddepartementet • Kommunerna ska vid behov revidera äldre och Socialdepartementet, se figur 1. vattenskyddsområden. 16.1.1 Dricksvattenutredningen • Tillsynsinsatserna ska förstärkas. Havs- och vattenmyndigheten ska utveckla vägledning I ett led att utreda klimatförändringarnas inom området. förväntade effekt på dricksvattenförsörjningen i Sverige och ansvaret inom dricksvatten • Regionala vattenförsörjningsplaner ska tas beslutade regeringen i juli 2013 om en dricks- fram för alla länsstyrelsen, som stöd för bland vattenutredning (SOU 2013:02). Utredarens annat kommunernas översiktsplanering. uppgift har varit att gå igenom dricksvattenom- Havs- och vattenmyndigheten tillsammans rådet, från råvatten till tappkran för allmänt med Boverket ska vara vägledande. dricksvatten som kommunerna ansvarar för. Övervakning Syftet med utredningen var att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en • Råvattenkontrollen och den offentliga säker dricksvattenförsörjning i landet, på kort kontrollen av dricksvattenanläggningar behö- och lång sikt, och vid behov föreslå lämpliga ver förbättras. Livsmedelsverket får i uppdrag åtgärder. Den övergripande utgångspunkten var att utforma särskilda mål för dricksvatten i klimatförändringarnas förväntade effekter på den nationella kontrollplanen samt får i upp- dricksvattenförsörjningen. drag att förtydliga kraven på undersökning av Dricksvattenutredningen lämnade ett råvattnet i dricksvattenföreskrifterna. fullständigt förslag i april 2016 som redovisas • Informationsutbytet mellan miljöövervakning i ett slutbetänkande En trygg dricksvattenför- och dricksvattenproduktion behöver öka. sörjning, SOU 2016:32. Betänkandet går att Vattenmyndigheterna ska i ökad utsträckning laddas ner från regeringens webbplats, www. kunna begära in råvattendata från kommuner regeringen.se. Två tidigare delbetänkanden har och producenter av allmänt dricksvatten. lämnats, Material i kontakt med dricksvatten Vattenmyndigheterna ska också återkoppla – myndighetsroller och ansvarsfrågor (SOU resultat från miljöövervakningen till 2014:53) samt Klimatförändringar och dricks- dricksvattenproducenterna. vattenförsörjning (SOU 2015:51). Utredningens arbete har resulterat i en Krisberedskap rad förslag, för att tillgodose behovet av ett • Samhällets krisberedskap behöver stärkas strategiskt arbetssätt, ökad samverkan och ytterligare för att säkra en trygg dricksvatten- nödvändiga krav på dricksvattenförsörjningen. försörjning. Livsmedelsverket föreslås utreda

63 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

förutsättningarna för ett nationellt system Utredningens samlade förslag innebär ökade för rapportering av incidenter och oönskade kostnader för stat, kommuner och va-kollektiv. händelser kring dricksvatten. Länsstyrelserna Tillskotten beräknas motsvara i storleksord- ska genomföra en fördjupad uppföljning av ningen 10–32 miljoner kronor för staten och kommunernas analys- och planeringsarbete cirka 40–76 miljoner kronor för kommuner kring dricksvatten och krisberedskap. och va-kollektiv under en begränsad tidsperiod. Därtill kommer kommunernas mer långsiktiga Förnyelse och underhåll investeringar och klimatanpassningar som är • På många håll behövs utveckling av nödvändiga för att möta framtiden. Utredningens va-organisation, kompetensförsörjning, lokal förslag med de begränsade kostnadsförstärk- ekonomistyrning och revision. Många lokala ningar, bedöms få avgörande betydelse i arbetet anläggningar och organisationer befinner sig för en framtida trygg dricksvattenförsörjning. i en situation där åtgärder behöver vidtas. Insatserna ses som nödvändiga i utredningen Det behövs grundläggande planeringsinsatser, och motiveras utifrån de betydande värden som liksom modern och anpassad produktions- står på spel och behöver säkras för individ, och distributionsteknik. Utredningen föreslår företag och samhälle. att det ska ställas krav på förnyelse- och 16.1.2 Livsmedelsverket underhållsplander som stöd för anpassning av system, ekonomistyrning och taxesättning. Dricksvatten betraktas som livsmedel och hanteringen regleras av livsmedelslagen och • Många vattenverk behöver förnya och Livsmedelsverket har det övergripande ansvaret utveckla de tekniska och beredningssystem för allmänna dricksvattentäkter och omfattas för att klara ökande föroreningar i råvattnet. av dricksvattenföreskrifterna. Detta gäller även Livsmedelsverket föreslås formulera tydligare enskilda täkter där brunnar eller vattenverk krav på hur dricksvattenberedningen ska producerar mer än 10 kubikmeter dricksvatten utformas. per dygn och/eller om minst 50 personer förses med dricksvatten. Från 1 januari 2014 flyttades Förbättrad samverkan, samordning och informationsansvaret för enskilda dricksvatten- styrning anläggningar över från Socialstyrelsen till • Mellankommunal samverkan behöver öka Livsmedelsverket. Har man en egen brunn och utvecklas. Det är förutsättning för att ge som bara ens familj använder omfattas den av ekonomiska, tekniska och kompetensmässiga Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvatten- förutsättningar, stabilitet och hållbarhet. försörjning. Dessa regler och riktvärden gäller • Ett förtydligat och bredare samordnings- även för dem som tar sitt enskilda dricksvatten uppdrag för dricksvattenfrågor bör ges till från en ytvattentäkt, till exempel från en sjö. Livsmedelsverket och andra berörda centrala Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) myndigheter och länsstyrelser. om försiktighetsmått för dricksvatten upphävdes 31 december 2013. Det ersattes 1 januari 2014 • Ett nationellt dricksvattenråd behöver inrättas av Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvatten- vid Livsmedelsverket. Rådet ska utveckla försörjning (Socialstyrelsen, 2006). en samlad dricksvattenstrategi med tidsatt handlingsplan. Livsmedelsverket föreslås 16.1.3 Havs- och vatten myndigheten också inrätta ett kunskapscenter för att öka Havs- och vattenmyndighetens (Hav) roll är att stödet till kommuner och andra aktörer inom ge vägledning och tillsynsvägledning avseende området. vattenskyddsområden som inrättas med stöd • En utvecklad statlig styrning och samordning av miljöbalken. De vägleder främst om skyddet ger länsstyrelsen en tydligare roll i de regionala av de dricksvattenförekomster som används i dricksvattenfrågorna. kommunernas vattenförsörjningssystem eller i

64 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

andra större sammanhang (mer än 10 m3/dag 16.2.2 Vattenförvaltningens och/eller dricksvatten för fler än 50 personer). organisation Som ett led i arbetet med att genomföra ram- 16.1.4 Sveriges geologiska direktivets ambitioner bildades fem Vatten- undersökning myndigheter med ansvar för fem olika distrikt Sveriges geologiska undersökning (SGU) är uppdelade utifrån landets större avrinningsom- ansvariga för det nationella miljökvalitetsmålet råden. Inom varje distrikt är det en länsstyrelse Grundvatten av god kvalitet. De framställer och som har rollen som Vattenmyndighet. Gävleborgs tillhandahåller geologisk och geohydrologisk län hör till Bottenhavets distrikt med tillhörande information och kunskap som stöd i frågor om Vattenmyndighet på Länsstyrelsen i Väster- mark och grundvatten. SGUs information utgör norrland som har sitt säte i Härnösand. På varje ett viktigt underlag i planeringen av samhällets Länsstyrelse finns ett så kallat beredningssekre- vattenförsörjning. Det kan vara frågor som rör tariat. Länsstyrelsen har det övergripande markanvändning och fysisk planering i allmän- ansvaret för det regionala arbetet inom vatten och het, t.ex. som underlag för miljökonsekvensbe- miljö. De ska bland annat övervaka tillståndet i skrivningar, för åtgärdsprogram för skydd av länets vatten och utöva tillsyn över verksamheter grundvattnet och vid byggen av deponier, vägar, med koppling till vatten, till exempel vatten- industrier med mera. kraftverk och industrier med utsläpp till vatten. Beredningssekretariatet som ansvarar för arbetet 16.2 EU-ramdirektiv för vatten med vattenförvaltningen i länet. De sköter en stor Enligt Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) del av det operativa arbetet, det vill säga bedömer och Grundvattendirektivet (2006/118/EG) vattnens status, samtalar med verksamhetsutö- ska allt vatten (grundvatten, sjöar, vattendrag vare, tar fram förslag till åtgärder med mera. De och kustvatten), med vissa undantag, ha en ska, tillsammans med vattenmyndigheterna, ta god vattenstatus till år 2015, eller till senast fram kunskapsunderlag och lämna förslag till år 2027. Alla ytvattenförekomster i landet har miljökvalitetsnormer, övervakningsprogram och klassificerats med avseende på ekologisk och åtgärdsprogram för alla avrinningsområden. kemisk status och för grundvattenförekomster med avseende på kvantitativ och kemisk status. 16.2.3 Vattenförvaltningens arbetscykel Till varje förekomst är miljökvalitetsnormer Arbetet med vattenförvaltning löper i en så (kvalitetskrav) knutna, vilka utgör ett mått på kallad 6-årig förvaltningscykel med perioderna; kvaliteten på vattnet som skall uppnås eller 2009–2015, 2015–2021 och 2021–2027. bevaras till 2015. För vissa förekomster har Första förvaltningscykeln fokuserades på att undantag medgivits så att målåret istället är bygga upp stor kunskap om våra vatten och 2021 eller 2027. vad som behöver göras för att bevara och förbättra vattenkvaliteten. Fokus under den 16.2.1 Implementering i Sveriges innevarande förvaltningscykeln 2009–2015 har lagstiftning legat på fördjupning av kunskapsunderlag och EU:s direktiv innehåller, till skillnad från EU-för- kvalitetssäkring av vattenmiljödata för säkrare 8 ordningar , mål som EU-länderna ska följa men riskbedömning och statusklassificering inför det varje land avgör självt på vilket sätt målen ska nya åtgärdsprogrammet, miljökvalitetsnormer nås genom nationell lagstiftning. Därför måste och förvaltningsplan som skulle beslutats direktiv implementeras i Sveriges lagstiftning december 2015. Dessa ska gälla för perioden innan de får rättskraft. EU:s ramdirektiv för vatten 2016–2021.9 Vid tidpunkt av denna plans tryck är till stora delar införlivad, implementerad, i svensk lagstiftning via miljöbalken (1998:808), 8 EU-förordningar däremot gäller direkt som lag i alla EU-länder och innehåller bestämmelser inom ett visst sakområde, till exempel miljöpolitik (Miljösam- plan- och bygglagen (2010:900) samt vattenför- verkan Sveriges hemsida, 2013–05–29). valtningsförordningen (2004:660). 9 http://www.vattenmyndigheterna.se

65 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

hade dessa inte beslutats ännu, eftersom Vatten- åtgärdsprogrammet riktar sig till myndigheter myndigheterna och Vattendelegationerna begärt och kommuner.10 att Regeringen ska överpröva åtgärdsprogram- År 2009 togs det fram en åtgärdslista med 37 met för vatten. Därför har de inte kunnat ta åtgärder som vänder sig till myndigheter och beslut om nya normer och nya åtgärdsprogram. kommuner. Band annat framgår i Åtgärd 37 att Prövningen kommer att ske under våren 2016. kommunerna, i samverkan med länsstyrelserna, Regeringen har beslutat att åtgärdsprogram som behöver utveckla vatten- och avloppsvattenpla- avser perioden 2009–2015 för de fem vatten- ner, särskilt i områden med vattenförekomster distrikten ska gälla fram tills omprövning har som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, skett och beslut om fastställande tas. god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Denna åtgärd 16.2.4 Vattenmyndigheternas tillsammans med Länsstyrelsens uppdrag att åtgärdsprogram bistå kommunerna med underlag som rör Åtgärdsprogrammet föreslår de åtgärder som klimatanpassning är den bidragande anledning behöver genomföras för att miljökvalitetsnor- att Länsstyrelsen utformar en regional vatten- merna ska kunna följas eller uppnås. En försörjningsplan till stöd i kommunernas arbete viktig målsättning är att det ska vara tydligt som rör vattenförsörjning. vem som behöver göra vad och var för att Nya åtgärdsprogrammet 2016–2021. Väntar miljökvalitetsnormerna ska kunna följas på ett på beslut och fastställande efter prövning som kostnadseffektivt sätt. Förslagen på styrmedel i kommer att ske under våren 2016. Regeringen

Figur 2. Vattenförvaltningens arbetscykel (Vattenmyndigheten Bottenhavet, 2015).

66 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

har beslutat att åtgärdsprogrammet som avser • Myndigheten för samhällsskydd och bered- perioden 2009–2015 gäller fram tills pröv- skap behöver fortsätta utveckla riktlinjer ningen har skett. för undersökande övervakning samt vägleda länsstyrelserna och kommunerna i samband 16.2.5 Åtgärdsprogram kopplat till med och vid inträffade olyckor eller naturhän- vattenförsörjning delser som kan påverka vattenförekomsters I Vattenmyndighetens nya föreslagna åtgärds- ekologiska, kemiska och kvantitativa status program 20145–2021, har flera myndigheter olyckor eller naturhändelser. och kommuner utpekade åtgärder som har • SGU behöver ta fram kartunderlag om in- och verkan på vattenförsörjningen. Nedan nämns utströmningsområden för grundvattenföre- några åtgärder, dessa kan komma att ändras då komster. åtgärdsprogrammet fortfarande är ett förslag. • Trafikverket behöver arbeta med skydd som • Boverket behöver särskilt utveckla vägledning förebygger olyckor och minskar konsekven- till Länsstyrelserna för framtagande av och serna för yt- och grundvatten i händelse av uppdatering av regionala vattenförsörjnings- olycka. planer. • Länsstyrelsen behöver prioritera arbetet med • Havs- och Vattenmyndigheten behöver långsiktigt skydd av dricksvattentäkter. utveckla vägledning för Länsstyrelsernas och • Kommunerna behöver säkerställa ett lång- kommunernas tillsyn av vattenskyddsområ- siktigt skydd för nuvarande och framtida den. dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitets- • Livsmedelsverket behöver ta fram underlag normerna för vatten följs. Åtgärden ligger och utveckla föreskrifter och/eller andra styr- kvar från åtgärdsprogrammet 2009–2015 att medel för övervakning av råvatten i dricks- kommunerna behöver utveckla vatten- och vattentäkter som försörjer fler än 50 personer avloppsvattenplaner. eller där det samlade uttaget är större än 10 m3/dygn.

10 Beslutsdokument Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt 2009–2015, www.vattenmyndigheterna.se/Sv/bottenhavet

67 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

17 Vattentjänstlagen

En minskad belastning från enskilda avlopp med otillfredsställande funktion är en viktig åtgärd för att nå berörda miljökvalitetsmål och normer gällande vatten.

Enligt lagen om allmänna vattentjänster målnummer M 8381–11 med avgörandedatum (2006:412) LAV, eller Vattentjänstlagen som den 2012–02–28. I detta fall har domstolen beslutat också kallas, ska vattenförsörjning och avlopp att hälsomässiga skäl ska utgöra grunden för ordnas i ett större sammanhang, om det behövs utbyggnad av allmänna va-tjänster till fastighe- med hänsyn till skyddet för människors hälsa ter inom ett fritidsområde i Hammarö kommun. eller miljön. Enligt 6 § Vattentjänstlagen har I ett annat fall (Mark- och Miljööverdomstolen kommunerna, utifrån hälso- och/eller miljöskäl, MÖD 2010:28 med avgörandedatum 2010–06– skyldighet att bestämma det verksamhetsområde 08) hävdas krav på miljöhänsyn genom allmän där vattentjänsterna behöver ordnas och se till VA-försörjning till 8–10 fastigheter i Eslövs att behovet snarast tillgodoses i verksamhetsom- kommun baserat på närliggande vattendrags rådet genom en allmän va-anläggning. Om inte höga miljövärden av nationellt intresse samt kommunen inrättar ett verksamhetsområde kan problem med övergödning. länsstyrelsen med stöd i 51 § Vattentjänstlagen Beträffande hälsoskyddsbehovet har rättsfall förelägga kommunen att fullgöra sina plikter. visat att det måste finnas en konstaterad, eller Begreppen ”i ett större sammanhang”, stor påvisbar risk för olägenhet och det måste ”hälsoskyddsbehov” och ”miljöskyddsbehov” också finnas underlag som visar att så är fallet. är dock vaga och praxis varierar mellan kom- Införandet av miljöskyddsrekvisitet i Vatten- munerna. I en vägledning från Miljösamverkan tjänstlagen har sin grund i Ramdirektivet för Sverige och Länsstyrelserna (2009) görs ett vatten och Förordning (2004:660) om förvalt- försök att belysa och i viss mån reda ut dessa ning av kvaliteten på vattenmiljön. Exempel på begrepp. Bland annat nämns att det i proposi- områden som förväntas bli berörda av kravet på tionen 2005/06:78 Allmänna vattentjänster, att miljöhänsyn är omvandlingsområden och rena som praxis ”behövs det en något så när samlad fritidshusområden där hälsoskyddsskälen av bebyggelse av 20–30 fastigheter som underlag någon anledning hittills inte har räckt till för att för en allmän va-anläggning.”. Det poängteras få en allmän VA-försörjning till stånd. Det ska dock att den sanitära och miljömässiga situatio- även i detta fall kunna konstateras en olägenhet nen ska kunna motivera åtgärder för ett mindre för miljön och här kan Vattenmyndigheternas antal fastigheter. Här nämns bland annat att statusklassningar av sjöar och vattendrag fungera hälsoskyddsbehov kan anses föreligga om det som underlag. Även Vattenmyndigheternas finns dåligt fungerande avloppsanläggningar åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnor- som förorenar dricksvattentäkter, badvatten merna samt de krav i PBL för ny bebyggelse eller sjöar och vattendrag där människor kan som anger att planens genomförande inte får tänkas dricka vattnet. Miljöskyddsbehovet innebära att miljökvalitetsnormer överskrids, kan innebär att en allmän va-anläggning ska kunna ses som verktyg i detta arbete (Miljösamverkan förhindra eller åtminstone väsentligt motverka Sverige och Länsstyrelserna, 2009). påtagliga olägenheter för miljön dit exempelvis I vägledning för tillsyn enligt lagen (2006:412) övergödning kan räknas (Miljösamverkan som Miljösamverkan Sverige tagit fram tillsam- Sverige och Länsstyrelserna, 2009). Det saknas i mans med Länsstyrelserna förs även ett reso- dagsläget en entydig rättslig praxis. Exempel på nemang om att en god VA-planering möjligen nyare rättsfall där begreppen prövats är Mark- kan ge förutsättningar för att minska risken för och Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt, att länsstyrelsen agerar med stöd av 51 § i LAV.

68 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Detta kan alltså tolkas som att en VA-plan/ handlar om allmänna och enskilda intressen planering inte ska ses som en garanti men att uttrycks att planläggning och byggande inte får en genomtänkt motivering av kommunens medföra en sådan påverkan på grundvattnet prioriteringar och vägval kan öka chanserna för eller omgivningen i övrigt att det innebär fara att kommunerna ska få gehör hos länsstyrelsen för människors hälsa och säkerhet eller annan och i va-nämnden i samband med prövning av betydande olägenhet. skyldigheten att lösa VA-försörjningen (Miljö- Enligt PBL har länsstyrelsen ansvar att förse samverkan Sverige och Länsstyrelserna, 2009, s. kommunerna med planeringsunderlag och 15). Denna tankegång återfinns även i Länssty- ge råd och stöd i de frågor som gäller statens relsen i Stockholms läns manual från 2009 samt intressen i planeringen inom; i Havs- och Vattenmyndighetens vägledning för • Allmänna intressen, kommunal VA-planering för hållbar VA-försörj- • Riksintressen och miljökvalitetsnormer, ning från 2014. • I översiktsplaneringen hanteringen av Länsstyrelsen påbörjade 2015 ett eget initierat strandskyddet i landsbygdsområden (s.k. projekt kopplat till tillsynsansvar enligt 51 § LIS-områden) och i detaljplaneringen LAV. Huvudsyftet med projektet är att vägleda upphävandet av strandskyddet, kommunerna så att resurser satsas där de gör mest nytta. I projektet tas ett helhetsgrepp över • Frågor som berör flera kommuner, tillsynsvägledning avseende avlopp och vatten- • Människors hälsa- och säkerhet, försörjning. En strategi tas fram för planerad • Risken för olyckor, översvämningar och tillsyn enligt LAV. Ett delmål är att varje kommun erosion. ska ha en genomarbetad VA-plan. Projektet beräknas under 2016 slutföras. En kommunal VA-plan är tänkt att fungera som underlag för planeringen och därmed lyfta fram 17.1 Plan- och bygglagen vattenfrågorna och förbättra kunskapsunderlaget Plan- och bygglagen, PBL (2010:900) innehåller för de avvägningar som görs mot andra intressen. bestämmelser om planläggning av mark och vat- Att synliggöra vattenresurserna i planeringen ten och om byggande. PBL anger flera plantyper ökar möjligheten att exempelvis ny bebyggelse med olika geografisk och juridisk status; över- och nya vägar lokaliseras till områden där de siktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser. inte riskerar att påverka vattenresurser negativt Även bygglov hanteras inom ramen för PBL. Av (Länsstyrelsen Stockholms län, 2009). PBL framgår att alla kommuner ska ha en aktu- ell översiktsplan som ger vägledning för beslut 17.2 Miljöbalken om användningen av mark- och vattenområden Syftet med miljöbalken, MB (1998:808) är att för hela kommunen, men översiktsplanen är främja en hållbar utveckling för både nuvarande inte juridiskt bindande. Genom detta åligger och kommande generationer. Alla typer av det kommunerna ett stort ansvar att skydda åtgärder som kan få betydelse för de intressen och förvalta vattenresurser även i arbetet med balken avser att skydda berörs. Likt PBL anger detaljplanering/områdesbestämmelser samt i även MB att staten, genom länsstyrelserna, har ett bygglovshanteringen. I PBL fastställs att mark- ansvar att förse kommunerna med kunskap och och vattenområden ska användas för det eller planeringsunderlag. Det är inom ramen för MB de ändamål för vilka de är mest lämpade och som ett flertal olika riksintressen och områdes- företräde ska ges sådan användning som medför skydd (exempelvis naturreservat, strandskydd, en från allmän synpunkt god hushållning. vattenskyddsområden) hanteras och det är även här Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är som ansvar för miljökvalitetsnormerna klargörs. lämpad för ändamålet och här ska hänsyn Skydd av råvattentäkt anses av många exper- tas bland annat till möjligheterna att ordna ter som det enskilt viktigaste åtgärden. Generellt vattenförsörjning och avlopp. I kapitel 2 som över landet saknar ca 30 % av de kommunala

69 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

grundvattentäkterna vattenskyddsområden. det uttrycks att medlemsstaterna får upprätta Många skyddsområden är äldre än 25 år och säkerhetszoner för vattenförekomster som är behöver ses över (Waller, Tornevi, & Rocklöv, avsett att användas som dricksvatten och som 2012). ger mer än 10 m³ per dag i genomsnitt eller ”Skyddade områden” enligt MB kap 7 är försörjer mer än femtio personer, och de vatten- dock inte samma sak som skyddade områden förekomster som är avsedda för sådan framtida enligt förordningen (2004:660) om förvaltning användning. Medlemsstaterna skall i enlighet av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) se mer om med direktivets bilaga V även övervaka nivåer i VFF nedan (Naturvårdsverket, 2010). Vatten- sådana vattenförekomster som ger mer än 100 skyddsområden i enlighet med MB kapitel 7 får m³ per dag i genomsnitt (Naturvårdsverket, beslutas av länsstyrelsen eller kommunen för 2010). Förordningen anger även att Vattenmyn- både yt- och grundvattentillgångar och ska ha digheterna ska hålla ett uppdaterat register över skyddsföreskrifter som säkerställer dess syfte. dessa skyddade områden. De allmänna råd om vattenskyddsområden enligt MB kap 7 som Naturvårdsverket gett ut 17.3 Sveriges 16 miljömål (SFS 2003:16) är fortfarande gällande och de Sveriges regering och riksdag har beslutat att riktar sig till länsstyrelser och kommuner. I de Sverige till nästa generation ska ha löst de stora allmänna råden beskrivs lämplig zonindelning; miljöproblemen. De framtagna 16 nationella vattentäktszon, primär resp. sekundär skydds- miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet zon och vid behov tertiär skyddszon. Även råd och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och om utformning av innehållet i de skyddsföre- kulturresurser som är ekologiskt hållbara på skrifter som bör råda inom vattenskyddsområ- lång sikt. Det är framför allt ett miljömål som den beskrivs i 13 punkter. berör dricksvatten, Grundvatten av god kvalitet, Naturvårdsverkets ansvar för vattenfrågor men även målen Levande sjöar och vattendrag, har numera tagits över av Havs- och vattenmyn- God bebyggd miljö och Giftfri miljö har direkt digheten (HaV) som ska vägleda kommuner och inverkan på dricksvattnets kvalitet och tillgäng- länsstyrelser i arbete med vattenskyddsområde. lighet. Som stöd finns Naturvårdsverkets handbok 25 myndigheter har ett utpekat ansvar inom för vattenskyddsområden, rapport 2010:5 och miljömålssystemet. Inom sina respektive verk- Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2003:16. samhetsområden ska de verka för att genera- Inom MB reglerar riksintressen för anläggningar tionsmålet och miljökvalitetsmålen nås och ska för dricksvattenförsörjning (3 kap§8 MB). vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets HaV initierade ett arbete under 2013 att ta utveckling. Sveriges Geologiska Undersökningar in underlag på områden som är intressanta ur (SGU) är ansvarig myndighet för miljökvalitets- ett regionalt perspektiv att utpekas som riksin- målet Grundvatten av god kvalitet, Kemikalie- tressanta anläggningar. Från länet var det nio inspektionen (KEMI) för Giftfri miljö och Havs anläggningar från nio kommuner som föreslogs och vatten myndigheten för Levande sjöar och från Länsstyrelsen att bli riksintressen. HaV vattendrag. kommer att under höst 2015 ta beslut om nya Under våren 2012 beslutade regeringen om riksintressen. preciseringar och etappmål för miljökvalitets- ”Skyddade områden” enligt förordningen målen. Preciseringarna förtydligar målet och (2004:660) om förvaltning av kvaliteten används i det löpande uppföljningsarbetet av på vattenmiljön (VFF) är ett begrepp som målet. inte innebär att området kräver ett formellt Nedan nämns de preciseringar som har mest vattenskyddsområde, men ska omfattas av de betydelse för en långsiktigt hållbar dricksvatten- fastställda kvalitetskraven (miljökvalitetsnor- försörjning. merna). Förordningen gäller MB 5 kapitlet och är kopplad till vattendirektivet (artikel 7) där

70 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag • Grundvattnet är med få undantag av sådan • God ekologisk och kemisk status. Sjöar och kvalitet att det inte begränsar användningen vattendrag har minst god ekologisk status av grundvatten för allmän eller enskild eller potential och god kemisk status i enlighet dricksvattenförsörjning. med förordningen (2004:660) om förvaltning • Grundvattenförekomster som omfattas av av kvaliteten på vattenmiljön förordningen (2004:660) om förvaltning av • Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk används för dricksvattenproduktion har god status. kvalitet • Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status. • Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. • Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade.

71 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Giftfri miljö God bebyggd miljö Den sammanlagda exponeringen för kemiska • Hållbar samhällsplanering. Städer och ämnen Den sammanlagda exponeringen för tätorter samt sambandet mellan tätorter kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte och landsbygd är planerade utifrån ett är skadlig för människor eller den biologiska sammanhållet och hållbart perspektiv mångfalden. på sociala, ekonomiska samt miljö- och • Användningen av särskilt farliga ämnen hälsorelaterade frågor. Användningen av särskilt farliga ämnen har så • Infrastruktur. Infrastruktur för energisystem, långt som möjligt upphört. transporter, avfallshantering och vatten- • Oavsiktligt bildade ämnen med farliga och avloppsförsörjning är integrerade i egenskaper Spridningen av oavsiktligt bildade stadsplaneringen och i övrig fysisk planering ämnen med farliga egenskaper är mycket liten samt att lokalisering och utformning och uppgifter om bildning, källor, utsläpp av infrastrukturen är anpassad till samt spridning av de mest betydande av dessa människors behov, för att minska resurs och ämnen och deras nedbrytningsprodukter är energianvändning samt klimatpåverkan, tillgängliga. samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. • Förorenade områden Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte • Hälsa och säkerhet. Människor utsätts utgör något hot mot människors hälsa eller inte för skadliga luftföroreningar, kemiska miljön ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker • Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska • Hushållning med energi och naturresurser. ämnens miljö- och hälsoegenskaper är Användningen av energi, mark, vatten och tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för • Information om farliga ämnen i material och att på sikt minska och att främst förnybara produkter Information om miljö- och hälso- energikällor används farliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.

72 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

17.4 Regionala miljömål och och många av dessa har en stark koppling till åtgärdsprogram en säker och långsiktig dricksvattenförsörjning. Länsstyrelserna har som uppgift att verka för Flera av åtgärderna är också samma åtgärder att miljökvalitetsmålen uppnås och ansvarar som finns föreslagna i Vattenmyndigheten för regionalt mål- och uppföljningsarbete. förslag på åtgärdsprogram12. Länsstyrelserna har också i uppdrag att regionalt Varje höst görs en uppföljning av miljömålen anpassa miljökvalitetsmålen och utveckla och bedömning om Gävleborgs län når miljö- miljömålsarbete och uppföljning av målen i bred målen till år 2020. År 2013 bedömdes att förankring i länet. Miljömålsarbetet inom olika endast målen Frisk luft, Skyddande ozonskikt sektorer ska främjas och man ska verka för att och Grundvatten av god kvalitet kan nås i målen får genomslag i den lokala och regionala Gävleborg till år 2020. Förutsatt att de åtgärder samhällsplaneringen. Länsstyrelsen ska till som finns planerade eller krav på genomförs. sist stödja kommunerna med underlag för att Läget är allvarligt och åtgärder för att komma formulera mål och åtgärdsprogram. Ett nytt till rätta med miljöproblemen behöver genom- åtgärdsprogram för miljömålen i Gävleborgs föras på alla nivåer i samhället. län beslutades mars 201411. Åtgärdsprogrammet ska gälla under åren 2014–2020. Programmet togs fram i arbetsgrupper bestående av politiker, 11 Åtgärdsprogram för miljömålen 2014–2020 http://www.lansstyrelsen.se/ tjänstemän, näringslivet och ideella organisationer. gavleborg/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/atgarder/Pages/index.aspx 12 Vattenmyndighetens remiss Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt Åtgärdsprogrammet mynnade i 47 åtgärder 2015–2021 http://www.vattenmyndigheterna.se

73 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

18 Begrepp inom olika planer

Eftersom det i många sammanhang råder oklarhet kring begreppen regional vattenförsörjningsplan, kommunal vattenförsörjningsplan, kommunal VA-plan, vatten- och avloppsvattenplan och vattenplan ingår ett klargörande av begreppen som en del i detta arbete.

Det finns mycket överlappning mellan de olika kommunen, både innan och utanför nuvarande planerna och i viss mån är detta oundvikligt, verksamhet. Därmed som en naturlig del i men för att begreppsförvirringen inte ska ses denna plan och arbetet med regional vattenför- som en alltför stor försvårande faktor behövs ett sörjningsplan har vi utgått ifrån relationen till klargörande av begreppen. kommunal VA-planering i fråga om innehålls- Två viktiga skrifter som är framtagna är mässig avgränsning men ur ett regionalt per- Vattenförsörjningsplan-identifiering av vat- spektiv. Skrifterna ovan poängterar även att det tenresurser viktiga för drickvattenförsörjning är viktigare att ha en fungerande VA-planering (Blad, L: Maxe, L & Källgården, J, 2009) och än att få fram en VA-plan, men att planen i sig Vägledning för kommunal VA-planering (Havs- ska formuleras så att den kan vara till stor nytta och vattenmyndigheten, 2014) Dessa skrifter vid vägval och prioriteringar i frågor som rör klargör de olika planernas relation till varandra vattenförsörjning. och ska ses som hjälpmedel att komma igång Vattenplan är ett annat begrepp. Utgångs- med arbetet att ta fram vattenförsörjningsplaner punkten för en kommuns vattenplanering är och VA-planer. både den ramdirektivstyrda vattenförvaltningen Ovan nämnda skrifter säger att en vattenför- och de nationella miljömålen som ibland sörjningsplan bör beskriva och lyfta fram de kan vara regionalt eller lokalt nerbrutna. naturgivna vattenresurserna samt innehålla en Vattenplanen har som syfte att tydliggöra vad prioritering av de viktiga resurserna med syftet kommunen ska göra för att säkerställa att att säkra tillgången på dricksvatten i ett område miljökvalitetsnormerna för vatten nås och hur på lång sikt och en väsentlig del i säkerställandet man i detta arbete genomför vad som föreskrivs av framtida vattenförsörjning är att skydda i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Den och bevara de naturgivna vattenresurserna. kan beskrivas som en handlingsplan för att nå Vattenförsörjningsplanen bör sammanställa alla god ekologisk, kemisk och kvantitativ status behov av vatten, även för t.ex. bevattning och och den ska normalt, liksom VA-planen, täcka industriändamål. Vattenförsörjningsplanen på hela kommunens yta eller helst använda vatten- regional nivå ska ha det övergripande perspektivet förvaltningens åtgärdsområden som baseras på över hela länet och även omkringliggande län avrinningsområden. och kommuner. På kommunal nivå kan mer Vattenförsörjningsplan, VA-plan och vattenplan fördjupade beskrivningar tas fram över lokalt ska kunna utgöra viktiga planeringsunderlag till prioriterade vattenresurser och som nästa steg översiktsplanen som är kommunens viktigaste görs en VA-plan. dokument vad avser mark- och vattenanvändning. VA-planen syftar till att få en heltäckande En stor del av de frågeställningar som aktua- långsiktig vatten- och avloppsplanering i hela liseras i VA-planeringen är direkt kopplad till

74 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

stadsutveckling och annan samlad bebyggelse ändamålet och med hänsyn till bl.a. möjligheter men också enstaka byggnader, figur 3. Vid att ordna dricksvattenförsörjning och avlopp planläggning av ärenden om bygglov ska enligt och förebygga vattenföroreningar (Havs- och plan- och bygglagen byggnader och byggnads- vattenmyndigheten, 2014). verk lokaliseras till mark som är lämpad för

Figur 3. Bildkälla: s 16 ur Vattenförsörjningsplan- identifiering av vattenresurser viktiga för vattenförsörjningen (Blad, L: Maxe, L & Källgården, J, 2009)

75 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

18.1 Definition vattenförsörjningsplan Regionala vattenförsörjningsplanen – regional och kommunal • Ser bortom länsgränsen Enligt SGUs rapport Vattenförsörjningsplan • Beskrivning av alla större tillgängliga – Identifiering av vattenresurser viktiga för vattenresurser dricksvattenförsörjningen, s 14–18 (Blad, L: • Förenklad behovsbeskrivning Maxe, L & Källgården, J, 2009), framhåller • Bedömning av tillgång på resurser och behov SGU att en vattenförsörjningsplan ska utgöra – Viktigaste resurserna och särskilda en översikt med beskrivning och prioritering av bristområden utpekas de vattenresurser som behövs för att säkerställa en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning i Kommunala vattenförsörjningsplanen ett avgränsat område. En regional vattenförsörj- • Ser bortom kommungränsen ningsplan ska utgöra underlag för den kommunala vattenförsörjningsplanen och självklart • Alla tillgängliga vattenresurser redovisas ska den kommunala utgöra ett underlag och • Beskrivning av dricksvattenbehovet, idag och i fördjupning till den regionala planen. Det är framtiden även lämpligt att ta med strategiska delar ur den • Analys av tillgängliga resurser och behov kommunala- eller regionala vattenförsörjnings- – Prioritering: identifiera bristområden och planen i kommunal översiktsplan, som exempel viktiga resurser karta över prioriterade vattenresurser och även information om bristområden. Att lyfta sådan I en rapport från Svenskt Vatten Kommunala information till översiktsplanen möjliggör VA-planer en kunskapsöversikt (Svenskt medvetandet inom och utanför den kommunala Vatten, Johansson, 2012) beskrivs kommunala samhällsplaneringen. VA-planer som dokument som har funnits Vidare menar SGU att regional vattenför- länge men som har mycket varierande innehåll, sörjningsplan bör vara en del av det regionala detaljeringsgrad och ambitionsnivå. Varje planeringsunderlag som länsstyrelsen har till kommun har i stort sett satt sin egen prägel på uppgift att bistå kommunerna med. sin VA-plan som gäller för hela eller delar av

Figur 4. Målbild regional vattenförsörjningsplan (Blad, L: Maxe, L & Källgården, J, 2009).

76 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Figur. 5. Målbild kommunal vattenförsörjningsplan. Omfattande prioritering av tillgångarna (Blad, L: Maxe, L & Källgården, J, 2009).

kommunen. Fokus har lagts på olika frågor finns på plats (Svenskt Vatten, Johansson, 2012) utifrån kommunernas eget behov. Utifrån Sedan 2009 finns Länsstyrelsen i Stockholms intervjuer med representanter för nationella läns manual med tips och checklistor för myndigheter och aktörer samt kommuner kan kommunal VA-planering. Rapporten förespråkar dock ändå skönjas vissa gemensamma drag. att arbetsgången i VA-planering delas upp i fyra VA-planen koncentrerar sig ofta på frågor steg; som rör VA-försörjningen som strategi och 1. VA-översikt teknisk struktur och exempelvis principer för 2. VA-policy hur dricksvatten, dagvatten och spillvatten ska 3. VA-plan behandlas i tätortsområden, omvandlingsområ- den och i spridd bebyggelse, vilket i sin tur kan 4. Implementering och uppföljning betyda ställningstaganden för utbyggnad, krav på anslutning till kommunala system, LOD etc. Vart och ett av dessa steg beskrivs mer ingående VA-planering handlar också om i vilken ordning i rapporten (Länsstyrelsen Stockholms län, 2009) olika geografiska områden ska åtgärdas, vem Havs- och vattenmyndighetens tog därefter som ska göra arbetet och hur man ska skapa fram en rapport år 2014 ”Vägledning för delaktighet och engagemang hos berörda aktö- kommunal VA-planering för hållbar VA-försörj- rer. Det kan poängteras att under dialogmöten ning och god vattenstatus”. Den bygger i hög och intervjuer framkom synpunkterna att det grad på tankarna i Stockholms läns manual. I inte är själva planen som är det viktiga utan att vägledningen definieras begreppet kommunal få till stånd en fungerande planering. Skillnaden VA-plan som: kanske kan anses vara marginell men det kan Med kommunal VA-plan menas ett styrdoku- ses som att det troligen finns kommuner med ment som beskriver hur VA-försörjningen ska en fungerande VA-planering som inte har tagit ordnas i hela kommunen d.v.s. både inom och fram något styrdokument som formellt kallas utanför kommunalt verksamhetsområde. Med ”kommunal VA-plan”. Det viktigaste är att alla VA-försörjning menas dricksvatten-försörjning funktioner, roller, ansvarsfördelning, kunskap, samt omhändertagande av avloppsvatten. resurser etc. som behövs för VA-planeringen Avloppsvatten innefattar spillvatten samt

77 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

dagvatten, ibland även dräneringsvatten (Havs- • VA-planen ska kunna utgöra underlag för och vattenmyndigheten, 2014) beslut om finansiering av föreslagna åtgärder För att en kommunal VA-plan ska kunna (Vattenmyndigheten Bottenhavet, 2010) få status som en ”vatten- och avloppsvattenplan” enligt åtgärd 37 i vattenmyndighetens En kommunal VA-plan krävs inte enligt vatten- åtgärdsprogram (enligt beskrivningen ovan) för tjänstlagen, miljöbalken eller plan- och bygglagen perioden 2009–2015 krävs följande; och den saknar därmed rättsligt bindande verkan. Den ska snarare ses som kommunens eget styr- • VA-planen ska tas fram genom ett förvaltnings- medel för att åtgärder ska kunna genomföras på övergripande arbete och vara väl politiskt ett effektivt sätt. förankrad. En VA-plan kan omfatta och antingen • VA-planen ska innehålla en beskrivning inbegripa eller tydligt kopplas till en rad andra av VA-försörjningen och dess påverkan på styrdokument som t ex: vattenförsörjningsplan, vattenstatus, motsvarande en VA-översikt förnyelseplan för allmänt VA, strategi för enskilt enligt denna vägledning. VA, dagvattenstrategi, VA-policy etc., figur 6 • VA-planen ska innehålla en VA-policy eller (Havs- och vattenmyndigheten, 2014). motsvarande politiskt beslutad viljeyttring med principer för prioriteringar mellan åtgärder och mellan geografiska områden.

Figur 6. Principiell bild som visar att en VA-plan kan innehålla ett antal strategier och styrdokument med olika avgränsningar och benämningar. Det kan finnas både fler och färre styrdokument än de som visas här. Bildkälla: s 14 i Vägledning för kommunal VA-plan (Havs- och vattenmyndigheten, 2014)

Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

19 Litteraturförteckning

Blad, L: Maxe, L & Källgården, J. (2009). Länsstyrelsen Västra götalands län. (2010). Skydd Vattenförsörjningsplan – Identifiering av vattenresurser av vattentäkter med lokala hälsoföreskrifter – en viktiga för dricksvattenförsörjning. Rapport 2009:24. vägledning, 2010:61. Bottenhavet, V. (2014). Förslag på åtgärdsprogram Länsstyrelserna i Norrland. (2015). Övervakning i för Bottenhavets vattendistrikt 2015–2021. Norrland 2008–2012. Länsstyrelsen Västerbottens trycker Samrådshandling. 2015. Gävle kommun. (2015). Översiktsplan Gävle kommun år Miljösamverkan Sverige och Länsstyrelserna. (2009). 2030. Med utblick mot år 2050. Tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster En vägledning för länsstyrelserna. Hansson Göran. (2000). Konstgjord grundvattenbildning 100-årig teknik inom svensk dricksvattenförsörjning, MSB. (12 2013). Handlingsplan för samhällsviktig 2000:5. VA-FORSK. verksamhet. Havs- och vattenmyndigheten. (2014). Vägledning för MSB. (08 2014). Säkerhetspolitik.se/Krisberedskap. kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och Hämtat från http://www.sakerhetspolitik.se/ god vattenstatus. Handbok 2014:1. Krisberedskap/Samhallets-beredskap/Kommuner-och- landsting/. Knutsson, G., & Morfeldt, C.-O. (2002). Grundvatten teori och tillämpning. Stockholm: AB svensk byggtjänst. Naturvårdsverket. (1999). Metodik för inventering av förorenade områden, Rapport 4918. Lindberg, A et al. (2011). Cryptosporidium i Östersund vintern 2010/2011. FOI & Livsmedelsverket. Naturvårdsverket. (2008). Naturvårdsverkets författningssamling. Naturvårdsverkets föreskrifter och Livsmedelsverket. (2001). Livsmedelsverkets föreskrifter allmänna råd om klassificering och miljökvalitesnormer om dricksvatten. SLVFS 2001:30. avseende ytvatten, ISSN 1403–8234. Naturvårdsverket. Livsmedelsverket. (2006). Vägledning till Naturvårdsverket. (2011). Handbok om livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om vattenskyddsområde. Handbok 2010:5. dricksvatten. SLV. Naturvårdsverket. Utgåva 1. Länsstyrelsen Gävleborg. (2001). Tillståndet i Smalsjö Nordström, A. (2005). Dricksvatten för en hållbar (Bergviken) och Marmen med avseende på klorföreningar utveckling. Studentlitteratur. och metaller. Norrström Ida. (den 14 12 2011). Vem bär ansvaret för Länsstyrelsen Gävleborg. (2013). Regional risk- och vattnet? Miljö & Utveckling. sårbarhetsanalys Gävleborgs län 2013, Rapport 2013:17. Ottoson Jacob. (2012). Dricksvatten och mikrobiologiska Länsstyrelsen Gävleborg. (2014). Förorenade områden risker från lantbrukens djur. LRF. i Gävleborg, Regionalt program 2015–2017, bilaga 3. Länsstyrelsen Gävleborg. Region Gävleborg. (2015). Befolkningsprognos 2015. För Gävleborgs län och länets kommuner. Rapport 2015:4. Länsstyrelsen Gävleborg. (2014). Åtgärdsprogram för Samhällsmedicin, Region Gävleborg. miljömålen 2014–2020. Hämtat från www.lansstyrelsen. se/gavleborg. Risbecker, L. (2009). Organiska miljögifter i Dalälven inledande undersökningar. Rapport 2009:22. Länsstyrelsen Kalmar. (2014). Regional Länsstyrelsen Dalarna. vattenförsörjningsplan Kalmar län 2013. Länsstyrelsen Kalmar. SCB. (2010). Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2010, MI 27 SM 1201. SCB. Länsstyrelsen Norrbotten. (2013). Regional vattenförsörjningsplan för Norrbottens län, 2013:6. SCB. (2013). Markanvändningen sektorsvis. Länsstyrelsen Stockholms län. (2009). Kommunal VA- SCB. (2014). Folkmängden den 31 december 2014 och planering. Manual med tips och checklistor. Rapport befolkningsförändringar 2014. 2009:07. Länsstyrelsen Stockhoolms län. SCB. (2015a). Sveriges befolkning – men inte i hela Länsstyrelsen Stockholms län. (2009). Kommunal VA- landet, 2015:80. SCBs hemsida. planering. Manual med tips och checklistor. Rapport 2009:07. Länsstyrelsen Stockhoolms län.

80 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

SCB. (2015b). Folkmängd i riket, län och kommuner Svenskt Vatten. (2013). Skydda dricksvattnet! M138. 30 september 2015 och befolkningsförändringar Svenskt Vatten. (2015). Kommentarer till 2015 års 1 juli–30 september 2015. Hämtat från http:// taxestatistik. www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/ Svenskt Vatten, Johansson. (2012). Kommunala VA- Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och- planer – en kunskapsöversikt. Rapport 2012:03. Svenskt halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/395387/. den 01 Vatten. 12 2015 SvensktVatten. (den 15 08 2014). Vattenskydd – att SGI, SMHI. (2010). Översiktlig regional klimat- och skydda råvattnet. Hämtat från www.svensktvatten.se/ sårbarhetsanalys – naturolyckor. Vattentjänster. SGU. (2005). Beskrivning, kartläggning och analys av Söderholm, H., Thunholm, B., Rurling, S., & Gierup, Sveriges grundvatten – sammanfattande rapport, Dnr J. (2001). Beskrivning till kartan över grundvattnet i 0432/2004. Gävleborgs län, Serie Ah nr 16. SGU. SGU. (2006). Markanvändning i områden med viktiga Söderholm, Thunholm, Rurling & Gierup. (2001). grundvattenförekomster – indikatorförslag, 2006:4. Beskrivning till kartan över grundvattnet i Gävleborgs län. Serie Ah nr 16. SGU. SGU. (2007). Områden där grundvattennivån är av särskild betydelse för vattenkvalitet, markstabilitet eller Waller, E., Tornevi, A., & Rocklöv, J. &. (2012). ekosystem 2007:20. Vägledning för bedömning av dricksvattenrisker vid ett förändrat klimat. FOI och Umeå Universitet. SGU. (2011). Grundvattenmagsinet Uppsalaåsen-Marma. K306. Vattenmyndighet Bottenhavet. (11 2014). Remiss, Åtgärdsprogram 2015–2021 Bottenhavets vattendistrikt. SGU. (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten Hämtat från http://www.vattenmyndigheterna. 2013:01. se/SiteCollectionDocuments/sv/bottenhavet/ SGU. (den 06 08 2014). Vattentäktsarkivet. Uppgifter publikationer/2014/Bilaga1-Atgardsomrode1-50inklIntro. hämtade från kommuner och huvudmän av allmänna pdf. vattentäkter. Information om allmänna och enskilda Vattenmyndigheten Bottenhavet. (2010). täkter; information som typ av täkt, antal anslutna, Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt 2009–2015, uttagsmängd, vattenskyddsområde, vattendom mm. 2010:2. SGU. (09 2014). Vägledning Vattenförvaltning av Vattenmyndigheten Bottenhavet. (2015). grundvatten. 2014:31. Vattenförvaltningens arbetscykel. Hämtat från http:// SMHI, Framtidsklimat i Gävleborgs län. (2015). www.vattenmyndigheterna.se/Sv/bottenhavet/ Framtidsklimat i Gävleborgs län – enligt RCP-scenarier, vattenforvaltningens-arbetscykel/Pages/default.aspx. den Klimatologi Nr 36. SMHI. 18 12 2015 Socialstyrelsen. (2006). Dricksvatten från enskilda Vikberg et al. (2015). Grundvattennivåer i ett förändrat brunnar och mindre vattenanläggningar. Lindesberg: klimat – nya klimatscenarier. Vikberg Emil, Thunholm Bo, Socialstyrelsen. ISBN 91–85482–73–0. Thorsbrink Magdalena (SGU), Dahné Joel (SMHI). SGU. SOU. (2015). Klimatförändringar och VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). www.viss. dricksvattenförsörjning SOU 2015:51. Statens offentliga lansstyrelsen.se. Hämtat från VISS. utredningar. WSP. (den 20 12 2011). Riskbedömning av klimateffekter SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning på kommunala dricksvattentäkter och vattenförsörjning. av grundvatten 2013. Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen. Svenskt Vatten. (den 08 12 2008). Råvattenkontroll – Krav på råvattenkvalitet.

81 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Bilaga C Tabeller prioriterade grundvattenförekomster och potentiella sjöar och vattendrag för vattenförsörjning

Grundvattenvattenförekomst Vattenförekomst ID Prioritet Kommun- Nr i karta under (VISS) bilaga respektive kommunbilaga

Ön Hedesundafjärden SE669243–156744 Hög Gävle 1 Hedesunda SE669991–156512 Hög Gävle 2 Norrbomuren SE671255–156247 Måttlig Gävle 3 Valboåsen SE672544–156524 Mycket hög Gävle 4 Björke/Hille SE673847–157557 Hög Gävle 5 Trödje SE674521–157689 Hög Gävle 6 Totra SE675659–156838 Hög Gävle 7 Bergby SE675996–156689 Hög Gävle 8 Stråtjära/Häckelsäng SE677385–156267 Hög Gävle 9 Sand- och grusförekomst Axmar SE676593–156972 Hög Gävle 10 Uppsalaåsen-Marma SE670605–158918 Mycket hög Gävle 11 Uppsalaåsen-Skutskär SE672305–158980 Mycket hög Gävle 12 Söderåsen - Bodås SE670447–153604 Hög Hofors 1 Robertsholm SE671734–152475 Hög Hofors 2 Långvindsbruk/Hedsjön SE681910–156627 Mycket hög Hudiksvall 1 Iggesund SE683891–156679 Hög Hudiksvall 2 Isälvsavlagring nedan Näsviken SE684588–155793 Hög Hudiksvall 3 Sand och grusavlagring Sjösjön SE684396–155740 Måttlig Hudiksvall 4 Hallstaåsen/Hudiksvall SE684741–157082 Mycket hög Hudiksvall 5 Hallståsen/Edsta SE685159–156615 Mycket hög Hudiksvall 6 Hallstaåsen nedan N Dellen SE685484–155877 Mycket hög Hudiksvall 7 Edsta SE685058–605573 Hög Hudiksvall 8 Svåganåsen/Friggesund SE686765–153723 Mycket hög Hudiksvall 9 Svåganåsen/Dalakroken SE687101–153187 Hög Hudiksvall 10 Isälvsavlagring Stråsjö SE687288–152257 Hög Hudiksvall 11 Svåganåsen/Digerön SE688721–152177 Mycket hög Hudiksvall 12 Svåganåsen/Brännås SE688202–152403 Mycket hög Hudiksvall 13 Svåganåsen/Ängebo-Långmor SE687549–152651 Hög Hudiksvall 14 Loån Lobonäs SE682082–147757 Mycket hög Ljusdal 1 Loån Samuelsfallet SE682892–147175 Måttlig Ljusdal 2 Orsjön Tällby och Lövvik SE683560–152665 Hög Ljusdal 3 SE683407–152768 Voxnan naturreservat SE683368–146478 Mycket hög Ljusdal 4 Lillhamra-Sandsjön SE683530–144750 Hög Ljusdal 5 Nordkap SE683436–143290 Måttlig Ljusdal 6

82 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Grundvattenvattenförekomst Vattenförekomst ID (VISS) Prioritet Kommun- Nr i karta under bilaga respektive kommunbilaga

Isälvsavlagring Stråsjö - Grönås SE684472–150385 Hög Ljusdal 7 SE684387–151030 SE684142–151377 Loån Tensjön-Ö Lomsjön SE683645–147048 Måttlig Ljusdal 8

Järvsö SE684456–151964 Hög Ljusdal 9 Hedklack - Vålsjö SE684984–152214 Hög Ljusdal 10 Bodaheden - Ygsjön-Kallmyr SE685038–151341 Hög Ljusdal 11 SE685226–150689 Getryggen - Stråsjö SE685044–149345 Mycket hög Ljusdal 12 Voxnan Rullbo SE685139–145093 Måttlig Ljusdal 13 Ljusdal-Borr SE685866–151034 Mycket hög Ljusdal 14 Laforsen-Färila SE686356–149635 Hög Ljusdal 15 Ängraån - Sillervallen SE686766–147744 Måttlig Ljusdal 16 Kårböle - Ängra SE687313–147606 Hög Ljusdal 17 Voxnan Siksjön-Stensjön-Holmsjön SE686536–144122 Måttlig Ljusdal 18 SE686057–144319 Isälvsavlagring Stråsjö SE687288–152257 Mycket hög Ljusdal 19 SE687332–151461 Hennan Välje SE687850–150608 Mycket hög Ljusdal 20 Hennan Viken SE689190–149360 Mycket hög Ljusdal 21 Isälvsavlagring Lill och Stor Valsjön SE689723–151078 Hög Ljusdal 22 SE689429–151421 Kvarnsjön -Ramsjö SE689779–149242 Hög Ljusdal 23 Enan - Ramsjö SE689812–148829 Mycket hög Ljusdal 24 Isälvsavlagring Hedsjö SE690793–149572 Mycket hög Ljusdal 25 Urbergsförekomst Lörstrand SE683794–151845 Måttligt Ljusdal 26 Urbergsförekomst Los SE684532–509773 Mycket hög Ljusdal 27 Urbergsförekomst Tandsjöborg SE683963–485801 Mycket hög Ljusdal 28 Urbergsförekomst Skästra SE684835–151460 Hög Ljusdal 29 Urbergsförekomst Segersta SE685475–149435 Måttligt Ljusdal 30 Urbergsförekomst Vallåsen SE685649–150210 Hög Ljusdal 31 Urbergsförekomst Norra Veckebo SE685692–149469 Hög Ljusdal 32 Kårböle, berg ingen förekomst Måttligt Ljusdal 33 Sandsjö ingen förekomst Måttligt Ljusdal 34 Harsa ingen förekomst Måttligt Ljusdal 35 Nor ingen förekomst Hög Ljusdal 36 Letsbo ingen förekomst Måttligt Ljusdal 37 Hamra ingen förekomst Hög Ljusdal 38 Säljesta vattenförening ingen förekomst Måttligt Ljusdal 39 Sand- och grusförekomst Ilsbo-Bjärtsjön SE686204–605462 Hög Nordanstig 1 Harmånger-Stocka SE686714–157676 Mycket hög Nordanstig 2 Isälvsavlagring Bergsjö SE687587–156423 Mycket hög Nordanstig 3 Isälvsavlagring Bölsås-Älgered SE687982–155809 Hög Nordanstig 4 Isälvsavlagring Hassela SE688838–154622 Mycket hög Nordanstig 5 Isälvsavlagring Kölån SE689048–153858 Mycket hög Nordanstig 6 Isälvsavlagring Gnarp SE688236–157597 Mycket hög Nordanstig 7

83 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Grundvattenvattenförekomst Vattenförekomst ID (VISS) Prioritet Kommun- Nr i karta under bilaga respektive kommunbilaga

Isälvsavlagring Annån SE688700–156835 Hög Nordanstig 8 Isälvsavlagring Sänningstjärn SE689095–155795 Hög Nordanstig 9 Isälvsavlagring Nedre Framsängsån SE689478–154816 Måttlig Nordanstig 10 Isälvsavlagring Johannesfors- SE689944–154461 Hög Nordanstig 11 Framsängsån Urbergsförekomst Mellanfjärden SE687246–623135 Mycket hög Nordanstig 12 Urbergsförekomst Jättendal Ingen Mycket hög Nordanstig 13 Islingen/Pershem SE673879–155119 Måttlig Ockelbo 1 Jädraås SE673371–154319 Hög Ockelbo 2 Ockelboåsen, Ockelbo SE675621–154987 Mycket hög Ockelbo 3 Ockelboåsen, Häbberg SE676253–154830 Mycket hög Ockelbo 4 Åmotåsen SE675994–153635 Hög Ockelbo 5 Åmot, Svartandal SE675999–153301 Hög Ockelbo 6 Isälvsavlagring Kölsjöån SE675956–565663 Hög Ockelbo 7 Ockelboåsen, Lingbo SE677162–154821 Mycket hög Ockelbo 8 Åmot, Källänge SE676177–153672 Hög Ockelbo 9 Svabensverk SE677029–149878 Hög Ovanåker 1 Isälvsavlagring-Häsbo SE677652–150958 Mycket hög Ovanåker 2 Isälvsavlagring Annforsån SE679460–559051 Hög Ovanåker 3 Isälvsavlagring Bornasen/Skalen SE679831–149993 Mycket hög Ovanåker 4 Isälvsavlagring Stentjärnarna SE679973–149580 Hög Ovanåker 5 Runemoåsen SE680271–151977 Mycket hög Ovanåker 6 Voxnabuk-Edsbyn SE680513–148507 Mycket hög Ovanåker 7 Voxnan Överbo SE681176–148191 Mycket hög Ovanåker 8 Loån Lobonäs SE682082–147757 Mycket hög Ovanåker 9 Loån Samuelsfallet SE682892–147175 Måttlig Ovanåker 10 Ryggesbo SE682000–149945 Hög Ovanåker 11 Öjung bergsförekomst Ingen Hög Ovanåker 12 Nordins Ingen Måttlig Ovanåker 13 Svärds Ingen Måttlig Ovanåker 14 Nässja/Bäckebo SE668279–155485 Mycket hög Sandviken 1 Österfärnebo SE668985–155497 Mycket hög Sandviken 2 Bastfallet/Österbor och Hedåsen SE669523–155298 Hög Sandviken 3 SE670007–154940 Årsunda SE671030–155052 Mycket hög Sandviken 4 Högbo SE672720–155431 Måttlig Sandviken 5 Rökebo SE673154–155525 Mycket hög Sandviken 6 Åshammar/Kungsgården SE672340–154219 Hög Sandviken 7 Lövåker/Dalfors SE672797–153273 Hög Sandviken 8 Jäderfors SE673371–154319 Hög Sandviken 9 Järbo SE673371–154319 Mycket hög Sandviken 10 Islingen/Pershem SE673879–155119 Måttlig Sandviken 11 Stråtjära/Häckelsäng SE677385–156267 Mycket hög Söderhamn 1 Storsjön/Söräng SE677733–154632 Ej prioriterad Söderhamn 2 Murars SE677798–154466 Måttlig Söderhamn 3 Sandarne SE679449–157138 Hög Söderhamn 4

84 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Grundvattenvattenförekomst Vattenförekomst ID (VISS) Prioritet Kommun- Nr i karta under bilaga respektive kommunbilaga

Ljusnanåsen-Växbo/Mohed SE680551–154711 Mycket hög Söderhamn 5 Trönö/Kungsgården SE680725–155805 Hög Söderhamn 6 Holmsveden ingen Hög Söderhamn 7 Haga/Borg ingen Måttlig Söderhamn 8 Isälvsavlagring Kölsjöån SE675956–565663 Hög Bollnäs 1 Isälvsavlagring-Häsbo nedre delen av åsen SE677652–150958 Mycket hög Bollnäs 2 i Bollnäs Isälvsavlagring-Rimsbo SE677928–562616 Hög Bollnäs 3 Isälvsavlagring Annforsån SE679460–559051 Måttlig Bollnäs 4 Sand och grusförekomst Annefors SE679088–561405 Måttlig Bollnäs 5 Murars SE677798–154466 Hög Bollnäs 6 Isälvsavlagring vid Tönsen, Löten SE678130–153969 Hög Bollnäs 7 SE678227–153918 Isälvsavlagring-Löten SE678720–153553 Hög Bollnäs 8 Grundvatten i berg-Hällbo SE678790–575692 Hög Bollnäs 9 Runemoåsen SE680271–151977 Mycket hög Bollnäs 10 Isälvsavlagring Segersta SE679406–154516 Hög Bollnäs 11 Ljusnan Böle-Landafors SE679842–153740 Hög Bollnäs 12 SE679597–154063 SE679688–153924 SE679550–154225 SE679548–154175 SE679802–153795 SE679557–154177 SE679570–154138 Ljusnanåsen-Växbo/Mohed SE680551–154711 Mycket hög Bollnäs 13 Grusförekomst nedan Växbo SE680984–153957 Hög Bollnäs 14 Ljusnanåsen-Flästa SE681452–153495 Mycket hög Bollnäs 15 Ljusnanåsen-Arbrå SE681792–153196 Hög Bollnäs 16 Ljusnanåsen- Vallsta SE682322–153016 Hög Bollnäs 17 Orsjön Tällby och Lövvik SE683560–152665 Hög Bollnäs 18 SE683407–152768 Lavåsenkällorna ingen Hög Bollnäs 19

85 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Ytvattenförekomst Vattentyp Huvudavrinningsområde IDnr vatten- Kommun- Nr i karta förekomst (VISS) bilaga under respektive kommunbilaga

Bergviken Sjö 48000 Ljusnan SE679004–155006 Bollnäs 20 Stora Öjungen Sjö 48000 Ljusnan SE678873–151408 Bollnäs 21 Ljusnan-Segersta inlopp Vattendrag 48000 Ljusnan SE679482–154470 Bollnäs 22 Bergviken Varpen Sjö 48000 Ljusnan SE679885–153715 Bollnäs 23 Voxsjön Sjö 48000 Ljusnan SE680107–153063 Bollnäs 24 Växsjön Sjö 48000 Ljusnan SE680926–153196 Bollnäs 25 Kyrksjön sjö 48000 Ljusnan SE681950–153088 Bollnäs 26 Orsjön Sjö 48000 Ljusnan SE682527–153073 Bollnäs 27 Storsjön Sjö 52000 Gavleån SE672215–156026 Gävle 13 Öjaren Sjö 52000 Gavleån SE672883–155647 Gävle 14 Gavleån, ovan Stabäcken Vattendrag 52000 Gavleån SE672928–157021 Gävle 15 Lundbosjön sjö 51000 Testeboån SE673981–156335 Gävle 16 Testeboån, mynnar i havet vattendrag 51000 Testeboån SE673516–157221 Gävle 17 Bramsöfjärden Sjö, älv 53000 Dalälven SE669683–157918 Gävle 18 Hedesundafjärden Sjö, älv 53000 Dalälven SE668910–156800 Gävle 19 Untrafjärden Sjö, älv 53000 Dalälven SE670297–158347 Gävle 20 Hamrångefjärden sjö 50000 Hamrångeån SE675667–157200 Gävle 21 Viksjön sjö 50000 Hamrångeån SE676110–156321 Gävle 22 Hyn Sjö 52000 Gavleån SE671850–152458 Hofors 3 Ottnaren Sjö 52000 Gavleån SE671105–154223 Hofors 4 Stornien Sjö 46000 Nianån SE683200–155103 Hudiksvall 16 Iggsjön Sjö 45000 Delångersån SE683996–156745 Hudiksvall 17 Storsjön sjö 45000 Delångersån SE683933–156275 Hudiksvall 18 Kyrksjön sjö 45000 Delångersån SE684491–156140 Hudiksvall 19 Södra Dellen Sjö 45000 Delångersån SE684961–155569 Hudiksvall 20 Norra Dellen Sjö 45000 Delångersån SE686066–154297 Hudiksvall 21 Stor-Valsjön sjö 45000 Delångersån SE689652–151183 Hudiksvall 22 Vässinjärvi sjö 53000 Dalälven SE681987–144153 Ljusdal 40 Storhamrasjön sjö 48000 Ljusnan SE682688–146099 Ljusdal 41 Orsjön Sjö 48000 Ljusnan SE682527–153073 Ljusdal 42 Dåasen sjö 48000 Ljusnan SE684554–147191 Ljusdal 43 Tandsjön sjö 48000 Ljusnan SE684867–143980 Ljusdal 44 Fågelsjön sjö 48000 Ljusnan SE685424–143841 Ljusdal 45 Letssjön sjö 48000 Ljusnan SE686412–150914 Ljusdal 46 Storsjön sjö 48000 Ljusnan SE687261–150660 Ljusdal 47 Hennan sjö 48000 Ljusnan SE687931–150527 Ljusdal 48 Stor-Valsjön sjö 45000 Delångersån SE689652–151183 Ljusdal 49 Storsjön sjö 44000 Harmångersån SE687058–157146 Nordanstig 14 Älgeredssjön sjö 44000 Harmångersån SE687575–156420 Nordanstig 15 Längsterbodsjön sjö 44000 Harmångersån SE687931–155555 Nordanstig 16 Hasselasjön sjö 44000 Harmångersån SE688400–155279 Nordanstig 17 Fjärden sjö 51000 Testeboån SE674641–155686 Ockelbo 10 Stor-Dammsjön sjö 50000 Hamrångeån SE676218–155988 Ockelbo 11

86 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Ytvattenförekomst Vattentyp Huvudavrinningsområde IDnr vatten- Kommun- Nr i karta förekomst (VISS) bilaga under respektive kommunbilaga

Ekaren sjö 50000 Hamrångeån SE676465–155167 Ockelbo 12 Lingan sjö 50000 Hamrångeån SE676889–155136 Ockelbo 13 Jädraån, Jädraås Vattendrag 52000 Gavleån SE674521–153690 Ockelbo 14 Testeboån, ovan Laxtjärnsbäcken Vattendrag 51000 Testeboån SE676174–153387 Ockelbo 15 Amungen Sjö 53000 Dalälven SE677097–149458 Ovanåker 15 Mållången Sjö 48000 Ljusnan SE679363–150312 Ovanåker 16 Storöjungen Sjö 48000 Ljusnan SE682894–148645 Ovanåker 17 Tälningen Sjö 48000 Ljusnan SE678764–149841 Ovanåker 18 Galvsjön Sjö 48000 Ljusnan SE681440–152330 Ovanåker 19 Lång-Rösten Sjö 48000 Ljusnan SE681505–151345 Ovanåker 20 Mörtsjön sjö 48000 Ljusnan SE681895–150253 Ovanåker 21 Grycken Sjö 48000 Ljusnan SE682516–147881 Ovanåker 22 Färnebofjärden Sjö/Vattendrag 53000 Dalälven SE668552–155740 Sandviken 12 Storsjön Sjö 52000 Gavleån SE672215–156026 Sandviken 13 Ottnaren sjö 52000 Gavleån SE671105–154223 Sandviken 14 Öjaren Sjö 52000 Gavleån SE672883–155647 Sandviken 15 Borrsjöån, mynnar i Storsjön Vattendrag 52000 Gavleån SE672373–154216 Sandviken 16 Jädraån, Jäderfors Vattendrag 52000 Gavleån SE672995–154602 Sandviken 17 Jädraån, ovan Lillån Kungsfors Vattendrag 52000 Gavleån SE674069–153998 Sandviken 18 Tönnångerssjön Sjö 49000 Skärjån SE677548–155629 Söderhamn 9 Storsjön Sjö 49000 Skärjån SE677566–154807 Söderhamn 10 Bergviken Sjö 48000 Ljusnan SE679004–155006 Söderhamn 11 Järvsjön Sjö 48/49 SE678677–156613 Söderhamn 12 Marmen Sjö 48000 Ljusnan SE679231–156470 Söderhamn 13

87 Länsstyrelsens rapporter 2015 2015:1 Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödsarbetet 2015:2 Hemlöshet – en fråga om bostäder 2015:3 Förvaltningsplan för kronhjort i Gävleborgs län

Länsstyrelsen Gävleborg Rapportnr 2015:4, version 1, år 2016 ISSN 0284–5954 Grafisk form DietmarDesign Foto Anna Bredberg: framsida, Tord Carlsson: s. 40, 46, 51, 73 Patrik Hansson: s. 60, 79, Maria Hysing: s. 8, 17 Upplaga 150 ex

Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 010–225 10 00 Webbadress: www.lansstyrelsen.se/gavleborg