Gävleborgs Län

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Gävleborgs Län Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Rapportnr: 2015:4 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Förord Vattenplanering och säkring av dricksvatten är en av de många utmaningar som ett förändrat klimat innebär. Arbetet med regional vattenförsörjningsplan ingår därför som en del i Länsstyrelsernas regeringsuppdrag att samordna och driva på anpassningen till ett förändrat klimat. För att säkerställa en god vattenförsörjning både idag och i framtiden måste planering och styrning ske på flera nivåer i samhället. Arbetet med att säkerställa vattenförsörjningen inbegriper riktlinjer från ett stort antal nationella myndigheter, lagar, förordningar och föreskrifter. På den regionala nivån är det länsstyrelsens ansvar att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Många begrepp förekommer inom vattenförsörjningsområdet och det kan upplevas som en svårighet att förstå kopplingen mellan regional vattenförsörjningsplan, kommunernas vattenförsörjningsplaner, kommunernas vatten- och avloppsvatten- planer (som efterfrågas i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram). Med hjälp av den regionala vattenförsörjningsplanen kan förhållandet mellan olika planer klargöras och därmed underlätta förståelsen och arbetet med framtagande av dessa. Det är länsstyrelsens ambition att den regionala vattenförsörjnings- planen både som dokument och process ska vara användbar både för länsstyrelsens eget arbete och för kommunerna i deras arbete på lokal nivå. Per Bill Landshövding Gävleborg 3 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Innehållsförteckning 1 Inledning 6 1.1 Varför en regional vattenförsörjningsplan? 6 1.2 Förklaring av olika begrepp 6 1.3 Planens innehåll 6 1.4 Avgränsningar 7 1.5 Planens framtagande 7 1.6 Aktualitet och uppföljning 8 2 Prioriterade och potentiella dricksvattenresurser 9 2.1 Metod – urval och prioritering grundvattenresurser 9 2.2 Metod – urval potentiella ytvattenresurser 11 3 Beskrivning Gävleborgs län 13 3.1 Markanvändning 13 3.2 Befolkning 13 3.3 Geologi 13 3.3.1 Berggrund 13 3.3.2 Jordarter 14 3.4 Gävleborgs klimat 14 3.4.1 Från istid till nutid 14 3.5 Hydrologi och geohydrologi 15 3.5.1 Grundvattenbildning 16 3.5.2 Inläckage från ytvatten till grundvatten 16 4 Översiktlig beskrivning av de större vattenresurserna i länet 18 4.1 Beskrivning av grundvattenresurser 18 4.2 Beskrivning av ytvattenresurser 20 5 Dricksvattenförsörjning i Gävleborgs län 22 5.1 Vattenförbrukning nuläge 22 5.2 Dricksvattenförsörjningen i länet 22 5.3 Bristområden 23 6 Påverkan, potentiella hot och riskhantering 25 6.1 Potentiella föroreningskällor 25 4 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län 7 Klimatförändringarnas effekter på Gävleborgs vatten 31 7.1 Årsmedeltemperatur 31 7.2 Årsmedelnederbörd 32 7.3 Årstillrinning 33 7.4 Klimateffekter på vattenförsörjningen 34 7.5 Konsekvenser av klimatförändring på vattenförsörjningen 35 7.6 Vattenverkens skyddsbarriärer i länet 36 8 Ordlista 37 9 Underlagdata och bakgrundskartor 37 10 Litteraturförteckning 38 Bilagor Bilaga A: Hur skydda våra dricksvattenresurser 41 Bilaga B: Ansvarsfördelning vattenförsörjning – direktiv, lagstiftning och miljömål samt begrepp inom olika planer 61 Bilaga C: Tabeller prioriterade grundvattenförekomster och potentiella sjöar och vattendrag för vattenförsörjning 82 Kommun bilagor Bilaga 1 Gävle kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 2 Sandvikens kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 3 Hofors kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 4 Ockelbo kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 5 Söderhamns kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 6 Bollnäs kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 7 Ovanåkers kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 8 Ljusdals kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 9 Hudiksvalls kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor Bilaga 10 Nordanstigs kommun Beskrivning av vattenresurser och kartor 5 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län långsiktigt och hållbart nyttjande. Planen ska 1 Inledning kunna användas i flera sammanhang och utgöra ett viktigt stöd och underlag i det långsiktiga 1.1 Varför en regional arbetet med dricksvattenförsörjning och då vattenförsörjningsplan? framför allt inom kommunernas samhällspla- Under senare år har frågan om en god planering neringsarbete. Samhällsplanering är ett viktigt av samhällets vattenresurser uppmärksammats i verktyg för att skydda vattenresurserna och många sammanhang och arbete sker nu på flera skapa förutsättningar så att de kan användas samhällsnivåer – från EU-nivå till lokal nivå. Det ansvarsfullt och långsiktigt. Underlaget genom är av stor vikt att kommuner och länsstyrelser den regionala vattenförsörjningsplanen ska har en planering med god framförhållning som stimulera kommunernas arbete med att inrätta beaktar framtidens risker. Den regionala vatten- nya vattenskyddsområden eller uppdatera försörjningsplanen ska ge en sammanhållen bild befintliga vattenskyddsområden. Planen ska av befintliga vattenresurser och vattenförsörj- kunna ge länets kommuner en gemensam bild ningen i länet. Planen ska också fungera som ett och randvillkor till de kommunala planerna. stöd för kommunerna i deras arbete med vatten- De kommunala vattenförsörjningsplanerna eller och avloppsvattenplaner eller lokala vattenför- vatten- och avloppsplaner kan mer ingående sörjningsplaner. I vattenmyndigheternas åtgärds- beskriva för kommunen viktiga dricksvatten- program 2009–2015, framgår bland annat som resurser och i sin tur utgöra ett viktigt dokument Åtgärd 37 att kommunerna, i samverkan med riktat mot kommunernas olika planering, som länsstyrelserna, behöver utveckla vatten- och exempel översiktsplaner. avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar 1.2 Förklaring av olika begrepp att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk I många kommuner är planering för vatten- status eller god kvantitativ status. I kommande försörjning inget nytt och stora mängder data åtgärdsprogram 2015–2021 för Bottenhavets och kunskap finns redan. Planeringen kan vattendistrikt finns åtgärden med som förslag ha pågått länge under lite olika benämningar att Länsstyrelsen behöver utarbeta regionala vilket kan medföra vissa oklarheter i begrep- vattenförsörjningsplaner i samverkan med pen vattenförsörjningsplan, Vattenplan och kommunerna (Bottenhavet, 2014). vatten- och avloppsvattenplan (som efterfrågas Den kanske viktigaste aspekten av en god i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram) och vatten- och avloppsplanering är att Sverige överlappningar emellan dem har försvårat kom- inklusive länet står inför klimatförändringar munikationen mellan olika aktörer exempelvis och dess effekter. Klimatscenarier pekar mot att mellan kommuner och länsstyrelsen. I denna det blir varmare och torrare somrar, mildare regionala vattenförsörjningsplan för Gävleborgs vintrar, fler skyfall och höjd havsvattennivå län behandlas även denna problematik genom vilket påverkar både tillgång och kvaliteten att beskriva den regionala vattenförsörjnings- på dricksvatten. De största hoten mot vårt planens innehåll och syfte i relation till de andra dricksvatten är ökad spridning av miljögifter planerna, mer om detta under Bilaga B. samt spridning av mikrobiologiska förore- ningar vid översvämningar, skyfall och högre 1.3 Planens innehåll vattentemperaturer. För att fortsatt hålla en god Planen utgör i huvudsak en kartläggning och tillgång på dricksvatten med bra kvalitet är det beskrivning av grund- och ytvattenresurser mycket viktigt att skydda våra vattentillgångar. för både befintlig dricksvattenförsörjning till Den regionala vattenförsörjningsplanen ska kommunala och större enskilda täkter samt belysa regionalt och kommunalt betydelsefulla vattenresurser som kan ha betydelse för fram- vattenresurser för nutida och framtida dricks- tida behov. En regional prioritering med lokal vattenförsörjning så att dessa kan bevaras för nedbrytning har gjorts av resurserna. Vidare 6 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län beskrivs befintliga och potentiella påverkans- Den regionala planen innehåller inte någon faktorer och risken för förorening av resurserna teknisk beskrivning av anläggningar eller samt i viss mån klimatförändringens påverkan utrustning som krävs för dricksvattenförsörj- på vattenkvaliteten och kvantiteten. ningen och inte heller en beskrivning av hur Vattenförsörjningsplanen innehåller ett vattenresurserna ska skyddas. Detta bör, liksom huvuddokument med en generell beskrivning av teknikfrågorna rymmas inom de kommunala länet och vattenresurserna, befintliga vattentäkter, planerna som exempelvis vattenförsörjningsplan en prioritering och metod för urval av vatten- eller VA-plan. resurser, vilka påverkanskällor som finns, klimat- Ett flertal påverkansfaktorer beskrivs. Även förändringens effekt på vattenförsörjningen potentiella risker av ett förändrat klimat och hur dricksvattentillgången kan säkras för beskrivs och diskuteras som påverkansfaktorer framtiden. eftersom dessa är viktiga för framtida vattenför- I Bilaga A upptas hur vi ska skydda våra valtning och prioritering av vattenresurser. dricksvatten, sårbarheten och övervakning. Beskrivningar och diskussioner förs inled- Under Bilaga B finns en redogörelse för nuva- ningsvis på en generell och nationell nivå för att rande förutsättningar för vattenförvaltningen sedan växlas ned till regional och kommunal såsom lagstöd, mål och normer. nivå. Beskrivningar och kartor på kommunal I bilaga C finns lista prioriterade och potentiella nivå redovisas i
Recommended publications
  • Furuvik 60°38,9N 17°20,4E
    Furuvik 60°38,9N 17°20,4E Inom parkområdet.... ...finns en mindre hamn. Inloppet till En sevärdhet är den gamla befästningen hamnen medger inte mer än 1 meter och på Norra Furuskär som idag är ett muse- förtöjning sker innanför stenpiren. Ham- um helt intakt med kanoner och spa- nen är helt oskyddad för nordväst- till ost- ningsutrustning samt förläggningar för vindar. befäl och manskap. Furuviksparken startades år 1900 och är 2006 invigdes där den nya havsrestau- därmed en av landets äldsta och mest särp- rangen Furuviks Brygga där det planeras räglade djurparker med nordiska och för en ny gästhamn, havscamping och exotiska djur. stugboende. Furuvik är en utpräglad dag- och nöjes- Bilden t h är tagen vid Lilla Furuskär. park med inriktning på barnfamiljer. Furuviksparken: Inom Furuviksparken, som är öppen 026-17 73 00 från mitten av maj till slutet av augusti, www.furuvik.se finns toaletter, sopställ och vatten. 12 Fliskärsvarvet 60°40,7N 17°12,5E I södra delen... ...av Gävle i stadsdelen Bomhus finns Gerda byggdes 1993-2006 och ligger vid Norrlands största fritidsbåthamn som forna Gävle varv när hon inte seglas. hanterar ca 700 båtar, varav cirka 560 har LandMarin: bryggplats. 026-19 52 10 Kranen på varvet lyfter 6 ton på båtvagn Fliskärsvarvets ek. förening: och på slipen hanteras båtar upp till 10 026-19 35 77 ton. www.gavle.se Ett mindre antal gästplatser finns. www.briggengerda.com Cirka 700 meter till Post i butik, bank, livsmedelsaffär och restaurang. LandMarin bedriver sin verksamhet med tillbehörsbutik, motorförsäljning samt båt- och motorreparationer. Ångmaskindrivet slipspel anlagt 1883.
    [Show full text]
  • Kulturmiljöprogram För Norra, Södra Och Västra Kommundelarna, Gävle Kommun
    Antagandehandling Kulturmiljöprogram för norra, södra och västra kommundelarna, Gävle kommun Del av översiktsplan Gävle kommun år 2030 med utblick mot år 2050 Antagen av Kommunfullmäktige den 11 december 2017 Kulturmiljöprogram för norra, västra och södra kommundelarna, Gävle kommun Författare: Lena Boox, Samhällsbyggnad, Gävle kommun Omslagsfoto och foton: Gävle kommun om inte annat anges Tryckt av: Reklamab Edsbyn Upplaga: 80 st Dnr: 17KS40 © Gävle kommun 2017. Citera gärna men ange källa. Innehållsförteckning Innehållsförteckning 7 Syfte 9 Innehåll 9 Hur ska kulturmiljöprogrammet användas? 11 Vad berättar kartan? 11 Riksintressen 11 Kulturhistorisk bebyggelse 11 Karaktärsområden 11 Skydd och reglering 12 Vad berättar texten om varje område och vad beslutas som riktlinje? 12 Hamrånge 16 Kulturhistorisk bebyggelse Axmar bruk (Ha K1) 16 Kulturhistorisk bebyggelse Övre hammaren (Ha K2) 17 Karaktärsområde Axmar by (Ha L1) 18 Kulturhistorisk bebyggelse Axmar by(Ha K3) 19 Kulturhistorisk bebyggelse Gåsholma (Ha K4) 19 Kulturhistorisk bebyggelse Vifors bruk (Ha K5) 21 Karaktärsområde Berg-Hagsta (Ha L2) 21 Kulturhistorisk bebyggelse Berg-Åbyn-Hagsta (Ha K6) 22 Karaktärsområde Häckelsäng-Totra (Ha L3) 23 Kulturhistorisk bebyggelse Heden- Häckelsäng-Totra (Ha K7) 25 Kulturhistorisk bebyggelse Bergby samhälle (Ha K8) 25 Kulturhistorisk bebyggelse Norrsundet (Ha K9) 26 Kulturhistorisk bebyggelse Saltars fjärden (Ha K10) 26 Kulturhistorisk bebyggelse Lindön (Ha K11) 28 Karaktärsområde Häckelsängsfäbodar (Ha L4) 28 Kulturhistorisk bebyggelse Häckelsängsfäbodar
    [Show full text]
  • Ancient Natural Sacred Sites in Gävleborg Region, Sweden
    ävleborg County has been inhabited since the Stone Age. There is OTHER SACRED PLACES IN THE REGION TO VISIT GStone Age settlements that are 9000 years old. During the Bronze Age, large stone cairns were built along the coast. The Iron Age is prominent 15 S:T OLOFS SPRING IN JÄRVSÖ with a large amount of graves and settlements. The parishes were Along the road Kalvstigen, between Järvsö and conformed during the Middle Ages. Gävleborg is the Swedish county Delsbo, and then a small road to the Southeast most rich in forest. The forest, the Baltic Sea coast, farming and the iron N 6841487 E 565304 have formed the history and is still visible in the cultural sites. According to tradition the spring has magical The route goes along the county coast from the south towards the north. power, and King Olov baptized a lot of locals here It starts in Gävle city and ends in Gnarp parish. It contains sites both in the on his way to Norway. 6 9 10 forest, in a coastal environment and in the rural landscape. There are sacred springs, ancient graves, runic stones and many other sites. 12 SKINNLIPPssTENEN 6 KLAPERN IN NoRRALA 9 THE ANCIENT CULT PLACE CENTRE In the area of Tallåsen, North of Ljusdal. On the Next to the road between Norrala and Skärså IN HÖG Southwest side of lake Letssjön N 6804907 E 610226 Around the church in Hög parish, east of Information about the road Information about the length N 6862835 E 550840 Hudiksvall conditions: most roads are kept of the route and hours: Mighty cairns from the Bronze Age.
    [Show full text]
  • Översvämningskartering Utmed Testeboån
    Översvämningskartering utmed Testeboån Sträckan från Åmot till utloppet i Bottenhavet Rapport nr: 30, 2015-05-11 2 3 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 651 81 Karlstad, Tel 0771-240 240, av WSP Sverige AB, 121 88 Stockholm-Globen, Arenavägen 7, Tel 010-722 50 00, Fax 010-722 87 93 Att mångfaldiga det innehåll i denna rapport som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, helt eller delvis, är tillåtet förutsatt att MSB anges som källa. Lantmäteriet har rättigheterna till bakgrundskartorna i rapporten. MSB diarienr 2014-3373 Konsult ärendenr 10200198 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................ 6 2. Allmänt om översvämningskartering ...................................... 7 2.1 Flöden och återkomsttid ........................................................ 7 2.2 Uppdatering av den översiktliga översvämningskarteringen ....... 8 2.3 Användning av översvämningskartor....................................... 8 2.4 Immateriella rättigheter ........................................................ 9 3. Beräkningar - förutsättningar och genomförande ................. 10 3.1 Beräkning av flöden ............................................................ 10 3.2 Modellbeskrivning av vattendraget........................................ 12 3.3 Hydrauliska beräkningar ...................................................... 12 3.3.1 Antaganden ..........................................................................................
    [Show full text]
  • Bredbandsstrategi För Gävleborgs Län 2012-2020
    Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Länsstyrelsen Gävleborg Foto omslag: www.sxc.hu 2 Förord Kommunikation i alla dess former är en förutsättning för tillväxt och hållbar utveckling i vårt samhälle. Bredband är en digital motorväg som ger möjlighet till snabb kommunikation och tillgång till information och tjänster. Det är viktigt att alla i Gävleborgs län kan ta del av det digitala samhälle som växer fram. Företagens och hushållen tillgång till bredband med hög kapacitet och kvalitet har stor betydelse för en positiv utveckling i hela Gävleborg. Ett snabbt och säkert bredband ökar länets attraktivitet. Tidigare företagsetableringar avgjor- des av tillgången till råvara, strömmande vatten och möjlighet till transport av framställda varor. I dag är det andra faktorer som avgör valet av lokalisering. Tillgång till välutbildad arbetskraft och snabba transporter spelar fortfarande stor roll men även snabb kommunika- tion i form av bredband. Man kan med rätta påstå att bredband idag är en av de grundläggan- de infrastrukturerna och är lika viktigt som väg-, vatten- och elnät. För individen gör bredbandet det möjligt att välja ett attraktivt boende i vårt län. Vare sig det är vid vatten, på en bondgård eller mitt i tätorten. Bredbandet ska vara så väl utbyggt i länet att vi fritt kan göra valet av boende och ändå ha möjlighet till snabb kommunikation via bredband. Bredband är också en bärare av viktig samhällsinformation. Alla medborgare ska ha möjlig- het att ta del av sådan såväl elektroniskt som i annan form. Detta är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • BERGBY OCH NORRSUNDET Underlag Till Översiktsplan Gävle Kommun
    Ortsanalys BERGBY OCH NORRSUNDET Underlag till översiktsplan Gävle kommun Mars 2014 Titel: Ortsanalys Bergby och Norrsundet Undertitel: Underlag till översiktsplan Gävle kommun Författare: Lo Lennartsson och Ulrika Jonsson, Fysisk planering, Samhällsbyggnad Gävle Citera gärna ur skriften men ange källa © Författarna och Gävle kommun Mars 2014 www.gavle.se DEL 2: ORTSBORNAS SYNPUNKTER ...........42 Innehållsförteckning Inledning ...........................................................................................43 Bakgrund .............................................................................................4 Kommunikationer ............................................................................45 Läge, befolkning och näringsliv ........................................................5 Bostäder .............................................................................................46 Hamrångebygdens bebyggelsehistoria .............................................7 Verksamheter och Näringsliv..........................................................48 DEL 1: PLATSANALYSER ....................................9 Mötesplatser ......................................................................................49 Natur, kultur friluftsliv och turism .................................................49 Inledning ...........................................................................................10 Samhällsservice .................................................................................51 Bergby ................................................................................................11
    [Show full text]
  • Picture As Pdf Miljökonsekvensbeskrivning
    Miljökonsekvensbeskrivning MKB enligt 6 kap miljöbalken inför tillståndsprövning enligt 9 kap miljöbalken Duvbackens reningsverk 2016-06-29 Aquasvea Katrin Bjarne & Per-Olof Kull 1 Innehåll 2 Administrativa uppgifter ................................................................................................................. 3 3 Miljösituation .................................................................................................................................. 4 3.1 Luftkvalitet ............................................................................................................................... 4 3.2 Vatten (yt- och grundvatten, avloppsreningsverk) ................................................................. 5 3.2.1 Vattenhanteringen i Gävle kommun ............................................................................... 5 3.2.2 Ledningsnätet .................................................................................................................. 6 3.2.3 Recipienten ...................................................................................................................... 8 3.3 Mark och vegetation ............................................................................................................. 19 4 Bedömningsgrunder ...................................................................................................................... 20 4.1 Planförhållanden ..................................................................................................................
    [Show full text]
  • Jungfrukusten 2018 Swe.Indd.Pdf
    JUNGFRUKUSTEN 2018 JUNGFRUKUSTEN www.jungfrukusten.se Omslagsbild: Bönans fyr. Foto: Björn Tullbrink Björn Foto: Bönans fyr. Omslagsbild: 1 NORDANSTIGS KOMMUN 1. Årskogen Årskogen Medelpad 2. Gnarp: livsmedel, bank, bensin och diesel, 1 RagnvaldsvikRagvaldsnäs Hälsingland blomsterbutik, gästgiveri, textilbutik, restaurang, pizzeria, tågstation, vandrarhem, uttagsautomat. ¶ E4 Bäcksand Gränsfors(10 km). krukfabrik, sommarcafé, yxsmedja, yxmuseum. fr. Hassela 3. Norrfjärden: Fiskeläge, gästhamn, havsbad, sommarcafé. 3 Norrfjärden Gnarp 4. Sörfjärden: Fiskeläge, café, golfbana, havsbad, 2 naturreservat, restaurang, camping och stugor. Gränsfors 4 Sörfjärden 5. Hårte – fi skeläge, havsbad. Gran 6. Mellanfjärden: fi skeläge, livsmedelsaffär, café, camping, konstgalleri, gästhamn, havsbad, hotell, Kanot & Kajakled Bergsjö Jättendal 5 Hårte Vitörarna pensionat, spa & relax, konsthantverksbutik, minigolf, 7 museum, repslageri, restaurang, båtturer, sommar- Jättholmarna teater, Trolska Skogen. Kyrksjön 6 Mellanfjärden 7. Jättendal: Bad, bensin och diesel, Hälsingegård, konsthantverksbutik, turistbyrå, stugor. Harmånger 9 8 Lönnångersfjärden Vattrång Bergsjö (10 km): livsmedel, affärer, bank, Stocka uttagsautomat, bensin och diesel, café, hotell, 10 pizzerior, systembolag. E4 Holmsjöarna 8. Lönnångersfjärden: Fiskeläge, gästhamn. Ilsbo 11 Strömsbruk 9. Harmånger: Livsmedel, camping/stugor, temp.bad. Nordans tigs kn restauranger, rum/motell, B&B, pizzerior, uttagsautomat. Lång- Sågtäkten Hudiksvall sjön 12 Stamnäs s kn Vattrång (3 km): B&B, café,
    [Show full text]
  • Examensarbete Nr: 93-04Fek
    Institutionen för ekonomi Titel: Hur skapas entreprenörkulturer ? - en studie av Hamrångebygden i norra Gävle kommun Författare: Olle Wängsäter Examensarbete nr: 93-04Fek Kurspoäng: 10 poäng Kursnivå: Kandidatkurs (C-nivå) Examensarbete i ämnet företagsekonomi Abstract Title: How can entrepreneurial cultures be created? – a study of Hamrångebygden in the northern municipality of Gävle. Titel: Hur skapas entreprenörkulturer? - en studie av Hamrångebygden i norra Gävle kommun. Degree: Final Assignment for a Bachelor Degree in Business Administration University: University of Gävle Department of Business Administration S-801 76 GÄVLE SWEDEN Tel. +46 (0)26-648500 Homepage: www.hig.se Author: Olle Wängsäter, 2004-09-02, Tel. 070-5894477, [email protected] Supervisor: Pär Vilhelmsson Keywords: Entrepreneurship, culture, entrepreneurial culture, local rural development, social economy. Nyckelord: Entreprenörskap, kultur, entreprenöriella kulturer, lokal utveckling, social ekonomi. Summary Many local communities have the problem of creating the necessary renewal for the community to continue to live and develop. One alternative is to let these local communities go to sleep in a natural way. Another alternative is to make attempts to stimulate the local entrepreneurship so that the necessary degree of recreation and renewal will flow again. During 2000-2003 I was working as project leader for a local rural development project in Hamrångebygden, 30-50 kilometres north of the central town of Gävle. In Hamrångebygden is this question of vital importance. The local identity in area is strong among the 3600 people that live there. The history of the parish goes back to14th century and the area has been inhabited at least since the 7th century. Hamrångebygden is dominated by a culture very similar to what is called A Company Town (ACT).
    [Show full text]
  • Fördjupad Översiktsplan Dubbelspår Ostkustbanan
    Samhällsbyggnad Gävle Fördjupad översiktsplan Dubbelspår Ostkustbanan Antagen av Kommunfullmäktige 22 juni 2015 Innehållsförteckning Planförslaget i korthet 4 Elektromagnetiska fält 30 Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C – kommungränsen 4 Farligt gods och olycksrisker 30 Förorenade områden 30 Inledning 6 Ras-, skred- och erosionsrisk 31 Översvämningsrisk 31 Inledning 7 Sammanfattning miljö- och riskfaktorer 31 Vad är en fördjupad översiktsplan 7 Varför behövs en fördjupad översiktsplan 7 Utredningar och analyser 32 Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan 7 Västlig utfart från Gävle Central 32 Anslutning mellan N Stambanan och Ostkustbanan 32 Bakgrund 8 Regional tågstation Hamrångebygden 32 Ostkustbanan - dagens järnväg och dess funktion 8 Passage Skarvberget 32 Framtida trafik och förväntningar 8 Industrispår Norrsundet 32 Tidigare utredningar 8 Kostnadsbedömning 32 Nationella beslut, ställningstaganden och mål 8 Skärjån/Axmar brukspark 33 Fortsatt arbete 33 Planförslag 10 Fördjupningar tågstopp 34 Planförslag 11 Hagsta 34 Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C och norrut 11 Gävle Västra 35 Planförutsättningar 14 Miljökonsekvensbeskrivning 36 Gällande planer 15 Miljökonsekvensbeskrivning 37 Översiktsplan 90 15 Avgränsning 37 Översiktsplan Gävle stad 2025 15 Miljömål 37 Påverkan på gällande planer 15 Alternativ 38 Sammanfattning 39 Natur och friluftsliv 16 Konsekvensmatris 40 Natur 16 Friluftsliv 17 Förutsättningar för alternativ öst 44 Barriäreffekter 17 Länsstyrelsens granskningsyttrande 48 Kulturmiljö 18 Kulturmiljön längs med föreslagen
    [Show full text]
  • Till Statsrådet Och Chefen För Näringsdepartementet
    Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 27 januari 2000 att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation (dir. 2000:04, se bilaga 1). Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m. Till särskild utredare utsågs den 23 februari 2000 kommunalrådet Peter Roslund. I sekretariatet ingår Per Eriksson (huvudsekreterare), Anna Gillholm och Peter Dahlström. Till experter förordnades Arne Granholm, Lena Hägglöf och Hans Öjemark, samtliga vid Näringsdepartementet. Utredningen har valt namnet Bredbandsutredningen. Jag överlämnar härmed slutbetänkandet IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111). Stockholm den 30 november 2000 Peter Roslund Innehåll Sammanfattning ................................................................ 11 Summary .......................................................................... 17 Författningsförslag ............................................................. 25 1. Förslag till Förordning om stöd till kommunerna för anläggande av ortssammanbindande och lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet (IT-infrastruktur).....25 2. Förslag till Förordning om stöd till kommuner för upprättande av kommunala IT-infrastrukturprogram ....................................32 1 Inledning ..........................................................................
    [Show full text]