Furuvik 60°38,9N 17°20,4E

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Furuvik 60°38,9N 17°20,4E Furuvik 60°38,9N 17°20,4E Inom parkområdet.... ...finns en mindre hamn. Inloppet till En sevärdhet är den gamla befästningen hamnen medger inte mer än 1 meter och på Norra Furuskär som idag är ett muse- förtöjning sker innanför stenpiren. Ham- um helt intakt med kanoner och spa- nen är helt oskyddad för nordväst- till ost- ningsutrustning samt förläggningar för vindar. befäl och manskap. Furuviksparken startades år 1900 och är 2006 invigdes där den nya havsrestau- därmed en av landets äldsta och mest särp- rangen Furuviks Brygga där det planeras räglade djurparker med nordiska och för en ny gästhamn, havscamping och exotiska djur. stugboende. Furuvik är en utpräglad dag- och nöjes- Bilden t h är tagen vid Lilla Furuskär. park med inriktning på barnfamiljer. Furuviksparken: Inom Furuviksparken, som är öppen 026-17 73 00 från mitten av maj till slutet av augusti, www.furuvik.se finns toaletter, sopställ och vatten. 12 Fliskärsvarvet 60°40,7N 17°12,5E I södra delen... ...av Gävle i stadsdelen Bomhus finns Gerda byggdes 1993-2006 och ligger vid Norrlands största fritidsbåthamn som forna Gävle varv när hon inte seglas. hanterar ca 700 båtar, varav cirka 560 har LandMarin: bryggplats. 026-19 52 10 Kranen på varvet lyfter 6 ton på båtvagn Fliskärsvarvets ek. förening: och på slipen hanteras båtar upp till 10 026-19 35 77 ton. www.gavle.se Ett mindre antal gästplatser finns. www.briggengerda.com Cirka 700 meter till Post i butik, bank, livsmedelsaffär och restaurang. LandMarin bedriver sin verksamhet med tillbehörsbutik, motorförsäljning samt båt- och motorreparationer. Ångmaskindrivet slipspel anlagt 1883. Briggen Gerda Gefle är en rekonstruk- tion av originalet som sjösattes 1868. Nya 13 Gävle 60°40,8N 17°11,1E Gevalia är det latinska.... ...namnet på Gävle. Redan nu kanske du till sjönära boende i Alderholmsprojektet känner aromen från kafferosteriet! Gävle Strand. Kung Christofer af Bayern utfärdade Här planeras för marina inom gång- stadsprivilegier redan 1446 och Gävle blev avstånd och sannolikt tillskapas även en därmed Norrlands första stad. gästhamn med gång- och cykelavstånd till Först var här ett fiskeläge och mark- Gävle stadskärna med all dess service. nadsplats vid Gavleåns mynning men www.gavle.se snabbt blev Gävle en utskeppnings- och handelsstad, inte minst för landskapets omfattande järnhantering. Båtlivet har alltid satt sin prägel på sta- den som på 1800-talet var landets ledande på skeppsbyggeri. Någon gästhamn fanns inte 2006. Inre hamnen och årummet i Gavleån är föremål för en genomgripande omvandling 14 Huseliiharen 60°43,6N 17°17,1E Gefle Segel Sällskaps... ...hamn i Engesbergsviken har ett min- Norrlandet har pampiga sommarvillor sta djup på 1,7 meter. med stora strandtomter. De är byggda 12 stycken el-uttag, tvättmaskin, bastu, under andra halvan av 1800-talet av bor- trailerramp och en 12 tons kran med viss gare från Gävle. service på intilliggande varv. Gefle Segel Sällskap: Camping med livsmedelsbutik finns 500 026-995 68 meter bort. Klubbhus: Bönans fiskeläge och lotsmuseum 2,5 026-990 53 km (buss). Klubbrestaurang: Hamnen har troligen fått sitt namn efter 026-994 40. stadsmusikanten Nils Huselius som i bör- www.gss.nu jan av 1700-talet lär ha bott på “haren” www.gavle.se som är en gammal benämning för mindre ö och det är förstås landhöjningen (0,7 m/100 år) som förenat ön med fastlandet. 15 Granskär 60°43,0N 17°18,5E 60°42,7N 17°20,2E Limön Segelklubben Surfing... År 1902 kom... ...och Svenska Kryssarklubbens ...första fyren till Limön. (Eggegrundskretsen) hamn i Det 8-kantiga trähuset finns Gävlebukten. kvar och var i funktion till 1980 Brygga med bojar på Granskärs då det ersattes av den nya fyren östra sida. som är belägen cirka 150 meter Angöring sker från norr eller öster om den gamla. söder via enslinje på ön Römaren. Den gamla fyren renoverades Bryggor med akterbojar samt 1996 och används av Gävle SXK-boj på östra sidan Granskär kommun som stipendiebostad och SXK-boj också utanför bryg- för konstnärer. område (läs under Skyddad natur). gan på Granskärs nordväst-sida. Limön är i huvudsak skogs- In till Limön går en prickad led Se upp för undervattensten klädd med stränder som är steniga för angöring från Båkharsrännan mellan boj och brygga. eller bestående av grov sand. Det syd om Limön. På “Liljekonvaljön” finns 40 finns inslag av kalksten i klappern Leden har också två enslinjer. gästplatser. El finns på bryggorna som har givit upphovet till den Djup 2,5 meter vid angöring via och SK Surfing har en bastu. rika floran, inte minst orkidéer. leden från syd. Klubbhuset är från sekelskiftet Runt hela Limön finner man Mellan Limön och Römaren går och var tidigare ett karantänsjuk- för övrigt rika förekomster av hav- en småbåtsled som tillåter max hus. torn och blåhallon. Stranden och 0,8 meters djupgående. Hamnvärd: 070-414 11 30 några småöar är Natura 2000- Turbåt från Gävle sommartid. 16 Bönan 60°44,5N 17°19,3E 60°43,8N 17°33,5E Eggegrund Här har det funnits... Ett naturreservat... ...fyr sedan 1840. ...som även omfattar Gråsjäls- Sjöfartsverkets trafiklednings- bådan och Skälstenarna. station med lots för Bottenhavs- Eggegrund är ett Natura 2000- kusten. Byggnaden i trä är 15 område (läs mer om detta under meter hög och anses vara landets “Skyddad natur”). vackraste träfyrbyggnad. Kan vara svårt att angöra vid Det avsmalnande tornet har två hård nordlig vind. Annars är det vita och två röda väggar. riktigt trevligt att gå in i denna Den gamla fyren var i drift till ostliga utpost i Gävlebukten, 12 1905 då den ersattes av en 10 distansminuter från Gävle hamn. meter hög vit fyrkur och den har Djupet i hamnen är ungefär 1,5 år som den nuvarande linsen en lysvidd på 9,6 nautiska mil. meter och det bör varnas för sand- installerades. Kajerna får endast nyttjas av bankarna på babords sida när du Det gamla fyr- och bostadshuset nödställda båtar. går in i hamnen. har byggts om till enbart bostads- Fritidsbåtar hänvisas att angöra När du kliver iland på Egge- hus i funkisstil och utgör idag till- vid Böna brygga i viken strax grund möts du av en ö som till sammans med fyren ett gott land- intill. Där finns även ett café med stor del består av klapperfält med märke. hantverksförsäljning. mestadels låg lövskog. Runt fyren finns också några Böna fyrmuseum: 026-17 94 17 Fyrplatsen anlades 1838 och var andra fritidshus. Kryssarklubbens Böna rökeri: 026-993 75 bemannad fram till 1977, samma två bojar ligger på öns sydkust. 17 Ejder, åda och guding Lövgrund 60°45N 17°27E V60°46N i 17°24Etgrund-Norrskär En barrskogsklädd ö... Naturreservat... ...med stenig och blockrik av viken. Se dock upp för klipp- ...på 35 hektar omfattar Vit- omväxlande växt- och djurliv som strandzon med gammal fiske- blocken strax utanför bryggan. grund, Norrskär och Norrskärs- Vitgrund men är istället en av de hamn. Fina strandängar med rik flora. klubb med omgivande holmar och mest besökta platserna i yttre I anslutning till hamnen några skär och är dessutom ett Natura delen av Gävle skärgård. hus och ett kapell från 1831 med 2000-område. Ön erbjuder goda landstignings- en enkel men vacker interiör. Området är obebott men Vit- förhållanden och en hel del fina Från den nordöstra delen av ön grund hyste tidigare Gävlebuktens klipphällar med bra badvatten, skjuter en landtunga ut som ger största och mest framgångsrika som väntar på besökarna. öns enda användbara hamn, fiskeläge. Sommartid är det förbjudet att Norrhamnen. Efter 1870 och de därpå följan- beträda ett område längst österut Se upp för besvärande sjöhäv- de 50 åren skedde emellertid en på Vitgrund (häckningsplats). ning vid nordlig vind. Endast allt snabbare avflyttning pga land- grundgående båtar kan ta sig höjningen som gjorde hamnen längst in i hamnen. obrukbar redan på 1920-talet. Enslinje till kryssarklubbens Numera är Vitgrund känt för boj med angöringspunkten sitt rika fågelliv men har även en 60o45,3N/17o26,5E där är det ovanligt artrik och omväxlande bra djup, cirka 3 meter. flora, bl a en hel del förvildade Det finns också plats för två kulturväxter. båtar vid en brygga i västra delen Norrskär har inte samma 18 Eskön 60°48N 17°18E En muddrad farled.... ...med drygt 2 meters djup för oss in mot Eskön. Angöring från Skommarhällans södra vita fyrsektor och enslinjer och därefter är farleden väl utprickad till kryssarklubbens boj. Lämplig angöringspunkt: 60o49,50N/17o20,20E Gästhamn med toalett, sopmaja, som- maraffär. Om man följer naturstigen så fin- ner man en fin grillplats längst ute på udden, med utsikt över havet. Sankt Olov- stenen är värd ett besök. Centralklippan är också intressant, som högst 10 meter, med brant och fin sprick-klättring. Mindre väg- gar och boulders finns det gott om, runt centralklippan. 19 60°50N 17°17E Trödje-Hilleviksskärgården Ett fint område.... ...för båtsport, bad och naturliv med Kryssarklubben har två bojar i Trödje- För den som vill få kontakt med fast- många bra naturhamnar. fjärden och ett antal bergöglor på Enma- landet rekommenderas kryssarklubbens Visa hänsyn mot häckande fågel på rens nordvästsida. Det går också fint att boj på Trödjelandet där det är 4 km in till öarna. förtöja på den lilla ön i sydväst. Trödje tätort. I Hillevik på fastlandet finns ett järnbruk från 1600-talet som var i drift ända in på 1900-talet. Än idag kan du se resterna av bl a masugnen och kvarnen. Gamla utlast- ningshamnen har restaurerats till en mycket fin fritidsbåtshamn och den förvaltas av Hille båtklubb. In till Hillevik finns en prickad farled mellan Enmaren och Långmaren med ett djup av drygt 1,5 meter. 20 Hålön-Gållsgrun60°51Nd 17°18E 60°52N 17°17E Iggön Tre enslinjer..
Recommended publications
  • Gävleborgs Län
    Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Rapportnr: 2015:4 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Förord Vattenplanering och säkring av dricksvatten är en av de många utmaningar som ett förändrat klimat innebär. Arbetet med regional vattenförsörjningsplan ingår därför som en del i Länsstyrelsernas regeringsuppdrag att samordna och driva på anpassningen till ett förändrat klimat. För att säkerställa en god vattenförsörjning både idag och i framtiden måste planering och styrning ske på flera nivåer i samhället. Arbetet med att säkerställa vattenförsörjningen inbegriper riktlinjer från ett stort antal nationella myndigheter, lagar, förordningar och föreskrifter. På den regionala nivån är det länsstyrelsens ansvar att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Många begrepp förekommer inom vattenförsörjningsområdet och det kan upplevas som en svårighet att förstå kopplingen mellan regional vattenförsörjningsplan, kommunernas vattenförsörjningsplaner, kommunernas vatten- och avloppsvatten- planer (som efterfrågas i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram). Med hjälp av den regionala vattenförsörjningsplanen kan förhållandet mellan olika planer klargöras och därmed underlätta förståelsen och arbetet med framtagande av dessa. Det är länsstyrelsens ambition att den regionala vattenförsörjnings- planen både som dokument och process ska vara användbar både för länsstyrelsens eget arbete och för kommunerna i deras arbete på lokal nivå. Per Bill Landshövding Gävleborg 3 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Innehållsförteckning 1 Inledning 6
    [Show full text]
  • Gata Ort Vecka Dag Period Sjötorpsvägen GÄVLE Udda Fredag
    Gata Ort Vecka Dag Period Sjötorpsvägen GÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) VackermyraväGÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Sikviksvägen 2GÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Sjöhagsvägen GÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Gamla FuruvikGÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) FuruviksvägenGÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) HakuddsvägenGÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) HakuddsvägenGÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) HakuddsvägenGÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Östnäsvägen FURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) GammelhemsvFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) GammelhemsFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Västnäsvägen FURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) ÄngshyddevägFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) ÄngshyddevägFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) ÄngshyddevägFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) BredviksvägenFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) SvartstensvägFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) SvartstensvägFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) BredviksvägenFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) SvartstensvägFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Havsvägen 32FURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Havsvägen 30FURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) KällvretsvägenFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Havsvägen 18FURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Sälgsjövägen GÄVLE
    [Show full text]
  • Kulturmiljöprogram För Norra, Södra Och Västra Kommundelarna, Gävle Kommun
    Antagandehandling Kulturmiljöprogram för norra, södra och västra kommundelarna, Gävle kommun Del av översiktsplan Gävle kommun år 2030 med utblick mot år 2050 Antagen av Kommunfullmäktige den 11 december 2017 Kulturmiljöprogram för norra, västra och södra kommundelarna, Gävle kommun Författare: Lena Boox, Samhällsbyggnad, Gävle kommun Omslagsfoto och foton: Gävle kommun om inte annat anges Tryckt av: Reklamab Edsbyn Upplaga: 80 st Dnr: 17KS40 © Gävle kommun 2017. Citera gärna men ange källa. Innehållsförteckning Innehållsförteckning 7 Syfte 9 Innehåll 9 Hur ska kulturmiljöprogrammet användas? 11 Vad berättar kartan? 11 Riksintressen 11 Kulturhistorisk bebyggelse 11 Karaktärsområden 11 Skydd och reglering 12 Vad berättar texten om varje område och vad beslutas som riktlinje? 12 Hamrånge 16 Kulturhistorisk bebyggelse Axmar bruk (Ha K1) 16 Kulturhistorisk bebyggelse Övre hammaren (Ha K2) 17 Karaktärsområde Axmar by (Ha L1) 18 Kulturhistorisk bebyggelse Axmar by(Ha K3) 19 Kulturhistorisk bebyggelse Gåsholma (Ha K4) 19 Kulturhistorisk bebyggelse Vifors bruk (Ha K5) 21 Karaktärsområde Berg-Hagsta (Ha L2) 21 Kulturhistorisk bebyggelse Berg-Åbyn-Hagsta (Ha K6) 22 Karaktärsområde Häckelsäng-Totra (Ha L3) 23 Kulturhistorisk bebyggelse Heden- Häckelsäng-Totra (Ha K7) 25 Kulturhistorisk bebyggelse Bergby samhälle (Ha K8) 25 Kulturhistorisk bebyggelse Norrsundet (Ha K9) 26 Kulturhistorisk bebyggelse Saltars fjärden (Ha K10) 26 Kulturhistorisk bebyggelse Lindön (Ha K11) 28 Karaktärsområde Häckelsängsfäbodar (Ha L4) 28 Kulturhistorisk bebyggelse Häckelsängsfäbodar
    [Show full text]
  • Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
    FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Bostad 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180004 Vallbacken och Villastaden i Gävle tätort 2180005 Gamla Gävle och längs Gavleån i Gälve tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan och Kyrkogatan i Gävle centrum 2180007 Längs Södra Kungsgatan i Gävle centrum 2180035 Gävle Strand i Gävle tätort FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Butik 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180021 Valbo Köpcentrum i Gävle kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Kontor 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan och Kyrkogatan i Gävle centrum 2180035 Gävle Strand i Gävle tätort FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2102 Bostad 2161002 Ljusdals centrum 2180003 Söder mellan Brunns- och Kaserngatan i Gävle tätort 2180008 Gävle Norr 2180009 Teknikparken i Gävle tätort 2180010 Sörby, Olsbacka och Nynäs i Gävle tätort 2181002 Sandvikens inre centrum 2181004 Sandvikens yttre centrum 2181006 Nya Bruket och Promenaden i Sandvikens tätort 2182002 Söderhamns inre centrum 2182004 Centrum längs ån i Söderhamns tätort 2182006 Norra delen av centrum i Söderhamns
    [Show full text]
  • Familjedaghem 2015
    Familjedaghem 2015 Södra/Sörby Gävle Södra/Sörby total (ytterharnäs, Furuvik, Hedes... Norra/Stigslund/Strömsbro (Bergby, Hamrånge; 26 0 Norrsundet, Björke, Trödje,Hille, Strömsbro, Stigslund, Forsby, Åbyggeby m.fl) Sätra/Centrala (Sätra, Brynäs, Nynäs, Öster) 6 0 Bomhus 31 0 Södra/Sörby (ytterharnäs, Furuvik, Hedesunda, 27 27 Grååsen, Järvsta, Hemlingby, Hemsta, Andersberg, Fridhem, Olsbacka m.fl.) Valbo (Hagaström, Närbo, Lexe, Valbo, Forsbacka 24 0 m.fl) Hajen Pajen 0 0 Kooperativet EKAn 0 0 Kickis skogstroll 5 0 Lekupptäckarna 4 0 Lugna daghemmet 1 0 Madelenes små hallon 0 0 Måhlens i Gammelbyn 3 0 Silversveden 8 0 Sälgsjöns skogsmullar 0 0 Wilma och Wilgott 0 0 Kidzateljé 2 0 Multicare pedagogisk omsorg 0 0 Svarande 137 27 Gävle total Södra/Sörby (ytterharnäs, Furuvik, Hedes... Ja 17 4 Nej 120 23 Svarande 137 27 Gävle total Södra/Sörby (ytterharnäs, Furuvik, Hedes... Mindre än 20 23 3 timmar 20-30 timmar 42 6 31-40 timmar 59 16 Mer än 40 timmar 13 2 Svarande 137 27 Gävle Södra/Sörby (ytterharnäs, total Furuvik, Hedes... Storleken på verksamheten 98 23 Inriktningen, t.ex I Ur och Skur 34 4 Öppettider 3 1 Närhet 44 5 Rekommendation från annan förälder 28 4 Jag valde inte familjedaghem, det fanns 11 3 ingen plats i förskolan Annat 26 3 Svarande 137 27 5. Annat, vad? Gävle total Svar Att de är i ett hem och att de är ute väldigt mycket. Har i huvudsak samma vuxen att vända sig till. att kunna lämna kl 06,00 är väldigt viktigt för oss Barn på familjedaghem blir bättre "omhändertagen" än på förskola.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Ancient Natural Sacred Sites in Gävleborg Region, Sweden
    ävleborg County has been inhabited since the Stone Age. There is OTHER SACRED PLACES IN THE REGION TO VISIT GStone Age settlements that are 9000 years old. During the Bronze Age, large stone cairns were built along the coast. The Iron Age is prominent 15 S:T OLOFS SPRING IN JÄRVSÖ with a large amount of graves and settlements. The parishes were Along the road Kalvstigen, between Järvsö and conformed during the Middle Ages. Gävleborg is the Swedish county Delsbo, and then a small road to the Southeast most rich in forest. The forest, the Baltic Sea coast, farming and the iron N 6841487 E 565304 have formed the history and is still visible in the cultural sites. According to tradition the spring has magical The route goes along the county coast from the south towards the north. power, and King Olov baptized a lot of locals here It starts in Gävle city and ends in Gnarp parish. It contains sites both in the on his way to Norway. 6 9 10 forest, in a coastal environment and in the rural landscape. There are sacred springs, ancient graves, runic stones and many other sites. 12 SKINNLIPPssTENEN 6 KLAPERN IN NoRRALA 9 THE ANCIENT CULT PLACE CENTRE In the area of Tallåsen, North of Ljusdal. On the Next to the road between Norrala and Skärså IN HÖG Southwest side of lake Letssjön N 6804907 E 610226 Around the church in Hög parish, east of Information about the road Information about the length N 6862835 E 550840 Hudiksvall conditions: most roads are kept of the route and hours: Mighty cairns from the Bronze Age.
    [Show full text]
  • Översvämningskartering Utmed Testeboån
    Översvämningskartering utmed Testeboån Sträckan från Åmot till utloppet i Bottenhavet Rapport nr: 30, 2015-05-11 2 3 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 651 81 Karlstad, Tel 0771-240 240, av WSP Sverige AB, 121 88 Stockholm-Globen, Arenavägen 7, Tel 010-722 50 00, Fax 010-722 87 93 Att mångfaldiga det innehåll i denna rapport som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, helt eller delvis, är tillåtet förutsatt att MSB anges som källa. Lantmäteriet har rättigheterna till bakgrundskartorna i rapporten. MSB diarienr 2014-3373 Konsult ärendenr 10200198 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................ 6 2. Allmänt om översvämningskartering ...................................... 7 2.1 Flöden och återkomsttid ........................................................ 7 2.2 Uppdatering av den översiktliga översvämningskarteringen ....... 8 2.3 Användning av översvämningskartor....................................... 8 2.4 Immateriella rättigheter ........................................................ 9 3. Beräkningar - förutsättningar och genomförande ................. 10 3.1 Beräkning av flöden ............................................................ 10 3.2 Modellbeskrivning av vattendraget........................................ 12 3.3 Hydrauliska beräkningar ...................................................... 12 3.3.1 Antaganden ..........................................................................................
    [Show full text]
  • Bredbandsstrategi För Gävleborgs Län 2012-2020
    Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Länsstyrelsen Gävleborg Foto omslag: www.sxc.hu 2 Förord Kommunikation i alla dess former är en förutsättning för tillväxt och hållbar utveckling i vårt samhälle. Bredband är en digital motorväg som ger möjlighet till snabb kommunikation och tillgång till information och tjänster. Det är viktigt att alla i Gävleborgs län kan ta del av det digitala samhälle som växer fram. Företagens och hushållen tillgång till bredband med hög kapacitet och kvalitet har stor betydelse för en positiv utveckling i hela Gävleborg. Ett snabbt och säkert bredband ökar länets attraktivitet. Tidigare företagsetableringar avgjor- des av tillgången till råvara, strömmande vatten och möjlighet till transport av framställda varor. I dag är det andra faktorer som avgör valet av lokalisering. Tillgång till välutbildad arbetskraft och snabba transporter spelar fortfarande stor roll men även snabb kommunika- tion i form av bredband. Man kan med rätta påstå att bredband idag är en av de grundläggan- de infrastrukturerna och är lika viktigt som väg-, vatten- och elnät. För individen gör bredbandet det möjligt att välja ett attraktivt boende i vårt län. Vare sig det är vid vatten, på en bondgård eller mitt i tätorten. Bredbandet ska vara så väl utbyggt i länet att vi fritt kan göra valet av boende och ändå ha möjlighet till snabb kommunikation via bredband. Bredband är också en bärare av viktig samhällsinformation. Alla medborgare ska ha möjlig- het att ta del av sådan såväl elektroniskt som i annan form. Detta är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Samrådsredogörelse Bilaga 2 Sammanställning Från Samrådsmöten Och Workshops Översiktsplan Gävle Kommun År 2030 Med Utblick Mot År 2050 20161108
    SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE DNR: 15KS30 Samrådsredogörelse Bilaga 2 Sammanställning från samrådsmöten och workshops Översiktsplan Gävle kommun år 2030 med utblick mot år 2050 20161108 1/18 Samrådsmöten ”Samrådsmöte” var ett öppet allmänt möte där ansvarig politiker hälsade välkommen. Planförslaget presenterades av tjänstemän och indelning av mötesdeltagande i grupper för en mindre workshop. I grupperna eftersträvades att både tjänstemän och politiker fanns representerade. Mötena avslutades med en summering av gruppernas diskussioner och tid för öppen frågestund. Öppna hus När Var Deltagande 5/11 Församlingshemmet, Bergby 18 personer 9/11 Forsbacka bibliotek, Forsbacka 38 personer 11/11 Folket hus, Hedesunda 13 personer 26/11 Stadshuset, Gävle kommun, Gävle 14 personer Samrådsmöten När Var Deltagande 5/11 Församlingshemmet, Bergby 34 personer 9/11 Forsbacka bibliotek, Forsbacka 33 personer 11/11 Folket hus, Hedesunda 36 personer 26/11 Stadshuset, Gävle kommun, Gävle 9 personer Samrådsmöte Bergby 5/11 Sammanställning av synpunkter framförda på möte. Kommunikationer och infrastruktur • Regional tågstation i Hagsta: o Positivt med bättre pendlingsmöjligheter. o Tågstopp viktigt för längre pendling o Oro för försämrade bussförbindelser. Tåg kan inte ersätta buss i centrum. Viktigt med förbindelse mellan ort och station. o Olyckligt att Hagsta blev regional-tågstation. Det är för långt ifrån Bergby och Norrsundet. o Tågstopp i Bergby för att bygga upp en tågkultur i väntan på tågstopp i Hagsta och för att säkra bygdens tillväxt o Tågstopp i Hamrångefjärden? Nytt förslag, Fäbovägen. Undersök möjligheten att behålla spåret genom Bergby även när dubbelspår byggs. Låg kostnad för linjestopp. • Positiva till förslag till cykelvägar! Bra med gång och cykelväg mellan Bergby (Totra) och Norrsundet • Viktigt med snabbare bredband! Serviceort: • Mötesdeltagarna var generellt positiva till att Bergby föreslås som serviceort.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Gävle (Pdf, 2,1
    6 Veda 0 9 Hari Baståsen Hedsjön Mörtebo Skärpan Viksjö Svartsbo Spaksjön Storrönningen Svartandal Åmot Långänget Råbacken Källsjön Karlsviken 583.2 DRIFTOMRÅDESKARTA Kvarnåsen Västerbo 5 Tomtnäs 7 Norrbo 578.1 575.3 Nysjö fäbodar Strand Mo 8 543 2 548 . Rönnbacken 49 Sjökalla 5 Gävle Vallsbo 5 Bergby 7 !$ Nilslarsberg 5 Norrsundet Berg 57 5 547 Åkrarna Åbyn 7 57 546 8 7 Svartnäs Gammelfäbodarna Österbacken V Svartnäs 7 Åbyggeby Båtpers 303 583.1 Ockelbo 583 Fagervik 303.1 Stenbäcken Medskogs Datum: 2020-08-27 5 fäbodar Ulvsta 79 6 580 7 Skala (A3): 1:320 000 Spjärsbodarna 5 Vittersjö Katrineholm 573 Hyn St Björnmossen Säljemar Långfäbodarna 0 2,5 5 7,5 10 12,5 km Vittersjö Kolforsen © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Åbron Jädraås Brattfors 542 Råhällan 545 Trödje Vintjärn 4 Gammelboning 57 571 50 Hillevik 8 Ulvtorp Vägar i driftområdet Ivantjärn 570 Driftklass 1-3* Utnora Oslättfors Driftklass 4-5* 8 Ågs bruk 8 Medskog 567 Björke 4 Böle 569 Isala Kungsberg Oppala 27 Driftklass ej angiven 8 544 Kalltjärn 2 Mårdäng 88 Kungsfors Östansjö Botjärn Kyrkbyn Österbyn Bönan 883 Hillsjöstrand Mitträcke/mittremsa Ön Hunsen Åbyggeby Svärdsjö 880 Kyrkbyns fäbodar Vettsjön Brattberget Grusväg 2 Järbo 30 Gävlebukten 8 Lumsheden Tunnel 82 82 Hillersboda Vreten 5 Nyfäboden Överbyn 1 88 Ytterbyn Färjeled Stocksbo 583 Lövåker 5 Stensjön 33 Utbredning annat driftområde** Vattan Gävle Överbyn 551 Storbodarna 541 Västbyggeby 7 Jäderfors Furuvik 8 6 Dalfors Åttersta fäbodar 8 78 76 0 Dalsäng 9 Sågarbo Långsand Hagmuren 537 Valbo 7 7 8 Åshammar 7 Allmänninge
    [Show full text]