Antagandehandling

Kulturmiljöprogram för norra, södra och västra kommundelarna, Gävle kommun

Del av översiktsplan Gävle kommun år 2030 med utblick mot år 2050 Antagen av Kommunfullmäktige den 11 december 2017 Kulturmiljöprogram för norra, västra och södra kommundelarna, Gävle kommun

Författare: Lena Boox, Samhällsbyggnad, Gävle kommun Omslagsfoto och foton: Gävle kommun om inte annat anges Tryckt av: Reklamab Edsbyn Upplaga: 80 st Dnr: 17KS40

© Gävle kommun 2017. Citera gärna men ange källa.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 7 Syfte 9 Innehåll 9 Hur ska kulturmiljöprogrammet användas? 11 Vad berättar kartan? 11 Riksintressen 11 Kulturhistorisk bebyggelse 11 Karaktärsområden 11 Skydd och reglering 12 Vad berättar texten om varje område och vad beslutas som riktlinje? 12

Hamrånge 16 Kulturhistorisk bebyggelse Axmar bruk (Ha K1) 16 Kulturhistorisk bebyggelse Övre hammaren­ (Ha K2) 17 Karaktärsområde Axmar by (Ha L1) 18 Kulturhistorisk bebyggelse Axmar by(Ha K3) 19 Kulturhistorisk bebyggelse Gåsholma (Ha K4) 19 Kulturhistorisk bebyggelse Vifors bruk (Ha K5) 21 Karaktärsområde Berg-Hagsta (Ha L2) 21 Kulturhistorisk bebyggelse Berg-Åbyn-Hagsta (Ha K6) 22 Karaktärsområde Häckelsäng- (Ha L3) 23 Kulturhistorisk bebyggelse Heden- Häckelsäng-Totra (Ha K7) 25 Kulturhistorisk bebyggelse samhälle (Ha K8) 25 Kulturhistorisk bebyggelse (Ha K9) 26 Kulturhistorisk bebyggelse Saltars­fjärden (Ha K10) 26 Kulturhistorisk bebyggelse Lindön (Ha K11) 28 Karaktärsområde Häckelsängsfäbodar (Ha L4) 28 Kulturhistorisk bebyggelse Häckelsängsfäbodar (Ha K12) 29 Kulturhistorisk bebyggelse Sjökalla fäbodar (Ha K13) 29 Kulturhistorisk bebyggelse Råhällan (Ha K14) 30

Hille 31 Karaktärsområde Iggön (Hi L1) 31 Kulturhistorisk bebyggelse Iggön (Hi K1) 32 Kulturhistorisk bebyggelse Säljemar (Hi K2) 32 Karaktärsområde Trödje (Hi L2) 33 Kulturhistorisk bebyggelse Trödje (Hi K3) 34 Kulturhistorisk bebyggelse Vålnäsberget (Hi K4) 34 Kulturhistorisk bebyggelse Hilleviks bruk (Hi K5) 34 Kulturhistorisk bebyggelse Hillevik (Hi K6) 36 Kulturhistorisk bebyggelse Oslättsfors (Hi K7) 37

Öar i havet 39 Karaktärsområde Eggegrund, Gråsjälsbådan, Lövgrund, Limön samt Kusön (G. L3-6) 39 Kulturhistorisk bebyggelse Eggegrund, Gråsjälsbådan, Lövgrund, Limön samt Kusön (G. K 7-10) 40 Kulturhistorisk bebyggelse Finnharen, Milgrund, Dödmansskär Ha K 15- 17) 41

Hedesunda 42 Karaktärsområde Hedesundabygden (He L1) 42 Kulturhistorisk bebyggelse Brunns samhälle (He K2) 45 Kulturhistorisk bebyggelse Bäck, Koffsta, Ölbo (He K3) 45 Kulturhistorisk bebyggelse Prästbod (He K4) 45 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse Ullanda (He K5) 46 Karaktärsområde Ålbo (He L2) 47 Kulturhistorisk bebyggelse Ålbo (He K5) 48 Karaktärsområde Östveda (He L3) 49 Kulturhistorisk bebyggelse Östveda (He K6) 49 Karaktärsområde Ön (He L4) 50 Kulturhistorisk bebyggelse Vall-ön och Löten (He K7) 52 Kulturhistorisk bebyggelse Hadeholm (He K8) 53 Karaktärsområde Sevallbo och Dalkarlsbo (He L6) 54 Kulturhistorisk bebyggelse Sevallbo och Dalkarlsbo (He K9) 55 Karaktärsområde Vinnersjö (He L7) 55 Kulturhistorisk värdefull bebyggelse Vinnersjö (He K10) 57 Karaktärsområde Kessmansbo-Verkebro (He L8) 58 Kulturhistorisk bebyggelse Kessmansbo- Verkebro (He K11) 59 Kulturhistorisk bebyggelse Fäbodsjön (He K12) 60 Karaktärsområde Lövåsen (He L8) 60 Kulturhistorisk bebyggelse Lövåsen (He K13) 61 Karaktärsområde Kågbo (He L9) 62 Kulturhistorisk bebyggelse Kågbo (He K14) 62

Valbo 63 Kulturhistorisk bebyggelse (V K7) 63 Karaktärsområde Överhärde (V L3) 64 Kulturhistorisk bebyggelse Överhärde (V K8) 65

Gävle stad 67 Karaktärsområde Grinduga (G L1) 67 Kulturhistorisk bebyggelse Grindduga (G K1) 67 Kulturhistorisk bebyggelse Trösken (G K2) 68 Karaktärsområde (G L2) 68 Kulturhistorisk bebyggelse Ytterharnäs-Östervik, Havsvägen (G K3) 70 Kulturhistorisk bebyggelse Fleräng-Flerängsudde (G K4) 70 Kulturhistorisk bebyggelse Hakudden (G K 5) 71

8 Kulturmiljöprogram

Kulturmiljöprogram

KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Syfte

Kulturmiljöprogrammet är en noggrannare och mer detaljerad ­redovisning av sakintresset kulturmiljö som redovisas i Översiktsplan Gävle kommun. Avvägningar mot andra sakområden och ställnings­ taganden kring kulturmiljön följer vad som sägs i Översiktsplan Gävle kommun. Kulturmiljöprogram för norra, södra och västra kommundelarna I samband med att de fördjupade översiktsplanerna för Gävle stad, Norr­ landet samt Eskön togs fram utarbetades och antogs bilagor till dessa som presenterade kulturmiljön mer detaljerat. I och med detta kultur­ Kulturmiljöprogram för Eskön miljöprogram för de norra, södra och västra delarna täcks hela ­kommunens yta. Kulturmiljöprogram för Gävle Syftet med att redovisa kulturmiljön på ett mer detaljerat sätt i ett eget stad program är att uppfylla ett av Gävle kommuns lokala miljömål. Gävle kommunfullmäktige antog 2005-04-04 för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, delmålet att till 2010 ska kulturminnesvårdsprogram­ met för staden och övriga kommunen vara reviderat. Med Översiktsplan Gävle kommun revideras kulturminnesvårdsprogrammet. Kulturmiljöprogram för Inom Gävle kommun är övervägande delen av bebyggelseområdena inte detaljplanelagda eller omfattas av många äldre detaljplaner. Därför saknas beskrivningar för kulturmiljö. I ärenden som berör sådana Kulturmiljöprogram för norra, södra och ­områden blir översiktsplanen och kulturmiljöprogram komplement i västra kommundelarna arbetet med avvägningar och lovgivning.

Innehåll

I kulturmiljöprogrammet presenteras de utpekade och avvägda kultur­ miljöområdena i Gävle kommun. De följer samma ordning och benäm­ ning som Översiktsplan Gävle kommun. För varje område finns en karta µ som presenterar den geografiska avgränsningen. Därefter följer beskriv­ ning och riktlinje för kulturmiljön i respektive område. Riktlinjen antas och vägleder i kommande ärenden om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras enl. Plan- och bygglagen 3 kap 2§ (PBL 3:2) Kulturmiljöprogram i Gävle kommun

Informationen kring vad som kan ske i områden på landsbygden är mer omfattande då dessa generellt saknar detaljplaner som berättar hur mark och bebyggelse kan förändras. Behovet av stöd vid t.ex. förhandsbesked och bygglovsprövning är därför större.

En Strategi för kulturmiljö har antagits av Kommunstyrelsen 2008-10-21. Strategin behandlar de kulturmiljö­ områden som har presenterats inom de fördjupade översiktsplanerna för Gävle stad, Norrlandet samt Eskön. Den syftar till att peka ut de områden som skall prioriteras för nya kommunfinansierade detaljplaner. Dessa områden är: • Norrlandet • Strömsbro • Villastaden • Södra Valbobygden

Områdena har ett mycket högt värde och är särskilt värdefull enl. PBL 8:13. Här är också förändringstrycket är mycket stort samt att aktuella detaljplaner saknas som kan styra utvecklingen.

Det behövs nu en revidering av strategin som utgår från hela Gävle kommuns geografiska yta.

9 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Gåsholma

AXMARBY Viksjön

NORRSUNDET BERGBY

HAMRÅNGEFJÄRDEN ")E4 Katrineholm Säljemar

IGGÖN

Råhällan TRÖDJE

Hillevik ESKÖN

Utnora Oslättfors Oppala BJÖRKE Gävlebukten Lundbosjön Norra Åbyggeby

Hille BÖNAN Öjaren

GÄVLE

FURUVIK Grinduga ")E4 )"E16 FORSBACKA Överhärde Mårtsbo Storsjön Rörberg

Hästbo Jordåsen

Främlingshem Gräsbäcken Kessmansbo

Kågbo Finnböle

Värdefulla kulturmiljöer

Vinnersjö Riksintresse Kulturmiljövård HEDESUNDA Kulturreservat Östveda Odlingslandskap med natur och kulturvärden Högsta bevarandevärde Dalälven Ön Mycket högt bevarandevärde Högt bevarandevärde Värdefulla kulturmiljöer Ålbo Kulturhistorisk bebyggelse Sevallbo Karaktärsområde

Karta: Gävle kommun Hade 0 5 000 10 000 20 000 µ 10 Meter KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Hur ska kulturmiljöprogrammet utveckling inom områdena så länge förändringen användas? anpassas till kulturvärdena och att kulturvärdena kan vårdas och stärkas.

Gåsholma Kulturmiljöprogrammet ska i första hand fungera som ett underlag för Samhällsbyggnad Gävle och Gävle AXMARBY Viksjön kommun i arbetet med bl.a. detaljplaner, fastighets­ Karaktärsområden bildning, förhandsbesked, bygglov och anmälan. Innehållet berättar om vad som är viktigt från kultur­ Karaktärsområden är Gävle kommuns egen bedömning miljösynpunkt i ett område och vilka förändringar som av större landskap där strukturer och de historiska NORRSUNDET är lämpliga. Riktlinjen vägleder i beslut om hur den spåren är särskilt tydliga. Ofta är det relationen mellan BERGBY byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras enl. bebyggda och obebyggda områden som visar på en PBL 3:2. särskild typ av struktur. Det kan vara den omgivande

HAMRÅNGEFJÄRDEN Materialet är en hjälp vid hantering av olika ärenden i marken till en by med odlings- och betesmarksmark ")E4 Katrineholm Säljemar de aktuella områdena. Programmet är en del av samt äldre vägnät eller vattenområden med gistvallar

IGGÖN Översiktsplan Gävle kommun och följer dess och hamnar. Bebyggelsens placering är viktig i ett av­vägningar och riktlinjer. Nya avvägningar och landskap. I ett karaktärsområde kan det finnas koncen­ ställningstaganden behöver alltså inte ske igen vid en värdefull bebyggelse t.ex. en bymiljö som då pekas ut Råhällan TRÖDJE handläggning av ett ärende. som kulturhistorisk bebyggelse.

Hillevik ESKÖN Rapporten kommer naturligtvis också att fungera som Enstaka och utspridda värdefulla byggnader kan dock

Utnora en faktarapport för alla som är intresserade av kultur­ finnas i ett karaktärsområde och som ligger utanför Oslättfors Oppala miljö i Gävle. den samlade bebyggelsen inom avgränsningen Kultur­ BJÖRKE Gävlebukten historisk bebyggelse. Gävle kommun vill skydda, bevara Lundbosjön Norra Åbyggeby och utveckla områdenas kulturvärden. De flesta Vad berättar kartan? områden är jordbruksbygder där en fortsatt jordbruks­ Hille BÖNAN Öjaren näring med odling och djurbete är en förutsättning för Forsby Kartan anger avgränsningen för värdefulla kultur­ ett bevarande. Förändring och utveckling inom GÄVLE miljöer, vilken formell status de har och vad de är för ­områdena kan ske med utgångspunkt från pågående typ av områden och objekt. markanvändning och som anpassas till områdets kulturvärden.

FURUVIK Gävle kommun vill samordna karaktärsområden med Grinduga VALBO Riksintressen länsstyrelsens utpekade odlingslandskap med natur- ")E4 )"E16 och kulturvärden och föreslår därmed nya avgräns­ FORSBACKA Överhärde Riksintressen är sådana områden som har så höga ningar enligt nedan. Mårtsbo Storsjön värden att de inte bara är betydelsefulla lokalt i Gävle Rörberg kommun utan så speciella att de har betydelse Länsstyrelsens utpekade odlingslandskap med ­nationellt. Beslut om de nya avgränsningarna har skett natur- och kulturvärden Hästbo under 2014. Kommunens uppgift är att i översikts­ • Axmar - ny avgränsning föreslås enligt karaktärs­ Jordåsen planen redovisa riksintresseområdena och hur värdena område Axmar by. ska säkerställas. • Häckelsängsbodarna - ny avgränsning föreslås enligt karaktärsområde Häckelsängs fäbodar.

Främlingshem Gräsbäcken I avgränsningarna för Översiktsplan Gävle kommun • Iggön - ny avgränsning föreslås enligt karaktärsområde Kessmansbo finns följande riksintressen för kulturmiljö med: Iggön. • Centrala Hamrångebygden - ny avgränsning föreslås • Oslättfors Bruk riksintresse X 805. enligt karaktärsområdena Berg-Hagsta och Häckelsäng-

Kågbo • Hedesunda-Ön, riksintresse X 807. Totra. Finnböle • Forsbacka bruk, riksintresse X 811. • Trödje - ny avgränsning föreslås enligt karaktärs­ område Trödje. Värdefulla kulturmiljöer • Öar i Gävlebukten - ny avgränsning föreslås enligt Riksintresse Kulturmiljövård Vinnersjö Kulturhistorisk bebyggelse karaktärsområde Limön, Römaren, Lövgrund, Eggegrund med HEDESUNDA Kulturreservat Östveda Odlingslandskap med natur och kulturvärden flera. Högsta bevarandevärde Kulturhistorisk bebyggelse är Gävle kommuns egen • Mackmyra - ny avgränsning föreslås enligt karaktärs­ Dalälven Ön Mycket högt bevarandevärde bedömning av mindre områden med koncentrerad område Överhärde. Högt bevarandevärde bebyggelse i en by, ett kvarter eller del av ett bostads­ • Grinduga - ny avgränsning föreslås enligt karaktärs­ Värdefulla kulturmiljöer Ålbo område. Inom ett bebyggelseområde finns värden område Grinduga. Kulturhistorisk bebyggelse knutna till byggnader och miljöer som är särskilt • Verkebro med Kessmansbo - ny avgränsning föreslås Sevallbo Karaktärsområde betydelsefulla att bevara och skydda och dessa beskrivs i enligt karaktärsområde Kessmansbo-Verkebo.

Hade texten. Gävle kommun är positiv till förändring och • Hedesundabygden samt Norra Brunn - ny avgräns­ 0 5 000 10 000 20 000 µ Meter 11 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

ning föreslås enligt karaktärsområdena Centrala Motiv riksintresse: Hedesunda­bygden, Ön, Sevall och Dalkarlsbo samt Östveda. Motiverande text för riksintresset. Utdrag från rapport­ • Vinnersjöbygden - ny avgränsning föreslås enligt text från Länsstyrelsen Gävleborg. Kulturmiljövård. karaktärsområde Vinnersjö. Riksintressen i Gävle Kommun. 1996:2. • Ålbo - ny avgränsning föreslås enligt karaktärsområde Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- Ålbo. värden: • Utomälven, Hade, Sevallbo och Dalkarlsbo - ny Motiverande text för odlingslandskapet. Utdrag från avgränsning föreslås enligt karaktärsområde Sevallbo- rapporttext från Länsstyrelsen Gävleborg. Bevarande­ Dalkarlsbo och Ön. program för odlingslandskapet 1996:3. • Kågbo - ny avgränsning föreslås enligt karaktärsområde Motiv för kulturreservat: Kågbo. Syftet med bildandet av reservatet och hur det ska uppnås. • Lövåsen - ny avgränsning föreslås enligt karaktärs­ Gällande lagar och föreskrifter för kulturvärden vid område Lövåsen. fortsatt formell hantering: Berättar om vilka lagar och föreskrifter som specifikt berör kulturvärden och som gäller för ett område. Skydd och reglering Lagarna och föreskrifterna ger stöd att värna kultur­ värden. Förutom dessa gäller Plan- och bygglagen I kartan redovisas också de skydd och regleringar som generellt. finns inom ett utpekat område: Skyddade byggnader enl. PBL. Bestämmelser i PBL 8:13 Plan- och bygglagen: detaljplan eller områdesbestämmelser i syfte att skydda Anger att bebyggelsen är kulturhistoriskt värdefull och kulturvärden. Kommunen är tillståndsmyndighet . skall användas vid planläggning och bygglov/anmälan. Fornlämning enl. KML. Fornlämning. Länsstyrelsen som är tillståndsmyndighet. BRR Boverkets Byggregler(BFS 2011:6 med ändringar Byggnadsminne enl. KML och eller förordn: 2013:558. till och med BFS 2017:5) Enskilt ägda och/eller statligt ägda byggnadsminnen. Värdering och ombyggnad bör förundersökning ske för Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet. att utreda byggnadens kulturvärden och antikvarisk Kulturreservat enl. MB. Skydd av område. Läns­ sakkunnig kan behöva anlitas vid genomförandet. styrelsen är tillståndsmyndighet. Byggnadsminne enl. KML och eller förordn: 2013:558: Vid arbeten ska respektive tillståndsmyndighet kontaktas.­ Enskilt ägda och/eller statligt ägda byggnadsminnen är berörda. Länsstyrelsen respektive Riksantikvarieämbetet Oavsett detta gäller Plan- och bygglagens regler för t.ex. är tillståndsmyndighet. bygglovsplikt och prövning. Fornlämning enl. KML. : Fornlämning är berörd. Länsstyrelsen är tillstånds­ myndighet. Vad berättar texten om varje område Kyrka/begravningsplats enl. KML.: och vad beslutas som riktlinje? Kyrko- och eller begravningsplats är berörd. Länsstyrel­ sen är tillståndsmyndighet. Varje område presenteras samt en riktlinje anges för Kulturreservat enl. MB.: fortsatt hantering. Riktlinjen antas och vägleder i kom­ Länsstyrelsen eller kommunen är tillståndsmyndighet mande ärenden om hur den byggda miljön ska beroende av vem som beslutat om reservatet. Avsikten ­användas, utvecklas och bevaras enl. PBL 3:2. är att möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap. I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och Områdets förutsättningar: vårdas. Därmed omfattas byggnader, anläggningar, Beskrivning: lämningar och marker – men även sådana värden som En kort beskrivning över innehåll, karaktär och ålder. består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan Struktur: hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning. Berättar om områdets speciella ordning som på ett ­konkret sätt bygger upp en helhet utifrån sina delar och Riktlinje som är viktig att ta hänsyn till. Värden: Markanvändning: Vad som är värdefullt och viktiga kännetecken. Områdets huvudsakliga användning som ger dess Gävle kommuns bedömning: karaktär. Bedömning av värdet i en skala på tre. Resurs: 1. Högsta värde, Positiva särdrag i området som förhöjer kvalitéerna för 2. Mycket högt värde, dess användning. 3. Högt värde.

12 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Bedömningen berättar hur mycket av värdena som är byggnader, komplementbyggnader, till befintliga bevarade och oförstörda i ett område. huvudbyggnader uppföras. Ny användning kan prövas.

Skillnaden mellan de tre grupperna är hur områdets Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte värden har bevarats och utvecklats samt hur sällsynt ett påverkas negativt och ska vara av vikt för att området område är. Om förändringar har skett med hänsyn till ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad får tillkomma de värden som kännetecknar de kulturhistoriska spåren samt enstaka ny bebyggelse i anslutning till befintlig. i ett område har området till sin helhet bevarats. Ny bebyggelse skall följa områdets struktur och ska inte placeras i det öppna odlingslandskapet och ta hänsyn till De områden som bedöms ha det högsta värdet (1) är i byggnadernas skala, utseende och material. Vissa enskilda regel hela eller delar av riksintressen som också är byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Om­byggnad viktiga i ett nationellt perspektiv samt områden som är och underhåll skall ske på ett för byggnaden och sällsynta i kommunen. området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Till de områden som tillmäts ett mycket högt värde (2)hör ett fåtal områden som är en del av ett större riksintresse­ Klass C komplementbyggnad och bebyggelse område och där just denna del är av mindre betydelse för Klass C gäller för områden som utifrån sina förutsätt­ det större området. Även bebyggelseområden­ som är ningarna kan bebyggas med nya etableringar med vanliga i kommunen men där de kulturhistoriska spåren fastighetsbildningar och tex bostäder kan tillkomma. inte i lika hög grad har omhändertagits på ett bra sätt Här kan kompletterande byggnader, komplementbygg­ finns inom denna kategori. nader, till befintliga huvudbyggnader uppföras. Ny I områden med högt värde (3) är det framförallt bebyggel­ användning kan prövas. sens struktur som har bevarats och inte de individuella­ byggnaderna Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte påverkas negativt och ska vara av vikt för att området Ny- och ombyggnad: Berättar om hur området kan ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad och ny utvecklas i fyra klassningar. Vilken typ av ny bebyggelse bebyggelse får tillkomma i anslutning till befintlig och som är möjlig att tillkomma och hur nya samt skall följa områdets struktur samt byggnadernas skala, ­befintliga byggnader bör se ut. utseende och material. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll För vissa landsbygdsområden är texten mer omfattande skall ske på ett för byggnaden och området traditionellt än de klassningar som beskrivs här nedan. sätt. Rivning av dessa bör ej ske och ska föregås av utredning. Klass A-komplementbyggnad Klass A gäller för områden som utifrån sina förutsätt­ ningar är färdigbyggda och där nya etableringar med Klass D-komplementbyggnad och enstaka fastighetsbildningar och tex bostäder inte kan till­ ­bebyggelse i odlingslandskap komma. Här kan kompletterande byggnader, komple­ Klass D gäller för områden som är odlingslandskap. Här mentbyggnader, till befintliga huvudbyggnader kan kompletterande byggnader uppföras som stödjer uppföras. Ny användning kan prövas. verksamhet och som främjar odlingslandskapet. I undantagsfall finns enstaka bostadsbebyggelse. Ny Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte bostadsbebyggelse kan tillkomma om det stödjer påverkas negativt och ska vara av vikt för att området verksamhet som främjar odlingslandskapet. ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ Markanvändningen för jordbruk och bete. Området tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ storlek, placering och utformning gestaltas som byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ bakom skogsridå för att inte påverka den öppna ning av dessa bör ej ske. landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad Klass B-komplementbyggnad och enstaka skall ha en enkel och diskret utformning där placering, ­bebyggelse färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak Klass B gäller för områden som utifrån sina förutsätt­ och rödmålade fasader är traditionellt. ningar nästan är färdigbyggda och där endast enstaka nya etableringar med fastighetsbildningar och tex Landsbygdsutveckling i strandnära läge: I Översikts­ bostäder kan tillkomma. Här kan kompletterande plan Gävle kommun föreslås totalt 24 områden som LIS

13 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

(Landsbygdsutveckling i strandnära läge). Dessa områden bedöms ge möjlighet till en positiv inverkan Garage och uthus ska vara fristående från bostadshuset. på landsbygdsutvecklingen, gagna en positiv sysselsätt­ ningseffekt och stimulera till ett ökat befolknings­ Traditionell utformning underlag. Fem av områdena pekas ut för verksamheter Taket bör vara ett sadeltak med taklutning 1:2, 5 -1: 1,5 och 19 områden för bostäder. LIS-områden pekas ut i d.v.s. 22 – 34°. Skorsten skall finnas. Takfoten, alltså den hela kommunen och återfinns såväl i dess norra del del av taket som är synlig underifrån, bör vara enkel, som i dess västra och södra. I kulturmiljöprogrammet öppen och ej lådformigt inbyggd. Huvudbyggnadens tak redovisas dessa Lis-områden där de berör kulturmiljöer. skall kläs med en- eller tvåkupigt lertegel eller falsat På karta redovisas var LIS-områden föreslås. I texten plåttak. På uthus kan pannplåt eller sinuskorrugerad finns en rubrik ”LIS” med beskrivning av hur utveck­ plåt läggas lingen ska anpassas till kulturmiljövärden på platsen. Fönstren skall vara symmetriskt placerade på fasaden Planer/Skydd: Redogör för behov av ny detaljplan/ och skall ha större höjd än bredd. Låt det alltid finnas områdesbestämmelser med bestämmelser som syftar en bit vägg ovanför dem. Fasaderna kan kläs med till skydd av kulturvärden till stöd för byggnader ska locklistpanel eller fasspontpanel och vara målade med förvaltas. slamfärg eller oljefärg i en kulör som tar hänsyn till I. Detaljplan/omb/skydd finns. byggnadens stil samt omgivande färgsättning. II. Detaljplan/omb för DELAR av området bör tas fram. III. Detaljplan/omb för HELA området bör tas fram. Utformning av detaljer och material är särskilt viktiga. IV. Annan typ av skydd behövs tex kulturreservat eller byggnadsminne. Modernare utformning Om byggnaden ges en modernare utformning kan Utformning av byggnader : annan takform väljas tex pulpettak. Fönstren kan ha I områden där detaljplaner saknas eller är föråldrade är olika storlek och olika placering. Det viktiga är då att avsnittet kring utformning av byggnader en hjälp att byggnaden ges en diskret färgsättning och där snickeri­ uttolka lagens krav. detaljer inte ges tydligt avvikande kulör. Den diskreta färgsättningen dämpar byggnadens utformning i När det byggs nya hus är det viktigt att studera förhållande till platsens traditionellt utformade • placering bebyggelse. Den diskreta kulören på snickerier dämpar • volym också tex fönstrens olika placering och storlek. En • utformning modernt utformad byggnad underordnar sig på detta • materialval sätt den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. • färgsättning • detaljer såsom tex fönster och dörrar Komplementbyggnad på landsbygd Samspelet mellan dessa påverkar resultatet av en Enkelheten präglar byggnaderna då verksamheten och anpassning till platsen en god form, färg och material­ funktionen var i fokus. Ny komplementbyggnad skall verkan. placeras så att de passar till gårdsstukturen.

I kulturmiljöprogrammet anges under respektive Byggnad skall ha ett traditionellt utseende och byggas i område beskrivningar över områdets struktur samt 1-plan. Inom jordbruksenhet kan ekonomibyggnaden riktlinjer för dess placering. vara högre och större då det var vanligt med större ekonomibyggnader. Byggnaden ska ges en reslig volym Ny bebyggelse kan ges en modern utformning, material där bredden på dess gavel inte får större än dess höjd. och färgsättning men placering och volym behöver Låt proportionen mellan höjden från mark till takfot samspela med befintlig för att smälta in. och takfallets längd vara mindre än 1:1, 5.

Bostadshus i landsbygden Traditionell utformning Huvudbyggnaden byggas i 1-2-plan och ges en reslig Fönstren skall vara symmetriskt placerade på fasaden volym där bredden på dess gavel inte är större än dess och skall ha större höjd än bredd. Låt det alltid finnas byggnadshöjd. Låt proportionen mellan höjden från en bit vägg ovanför dem. Fasaderna kan kläs med slät mark till takfot och takfallets längd vara mindre än 1:1, panel, locklistpanel eller fasspontpanel och vara målade 5. En vindsvåning kan göras genom att förhöja ytter­ med slamfärg eller oljefärg i en kulör som tar hänsyn väggarna så att små fönster, (sidliggare) kan upptas på till byggnadens stil samt omgivande färgsättning. traditionellt sätt. Taket bör vara ett sadeltak med taklutning 1:2, 5 -1: 1, 5 Tillbyggnader som har funktion av tex av veranda m.m d.v.s. 22 – 34°. Takfoten, alltså den del av taket som är ska ha en egen volym med fristående tak. synlig underifrån, bör vara enkel, öppen och ej lådfor­

14 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA migt inbyggd. Byggnadens tak kan kläs med tegel, Sommarstugor papp- eller korrugerad plåttak såsom pannplåt eller Enkelheten och småskaligheten präglar bebyggelsens sinuskorrugerad plåt. gestaltning. Modernare utformning Byggnaden skall ha ett traditionellt utseende. Om byggnaden ges en modernare utformning kan Ut­formning av detaljer och material är särskilt viktiga. annan takform väljas tex pulpettak. Fönstren kan ha Huvudbyggnaden ska byggas i 1-1½plan. Låt olika storlek och olika placering. Det viktiga är då att ­proportionen mellan höjden från mark till takfot och byggnaden ges en diskret färgsättning och där snickeri­ takfallets längd vara större än 1:1, 5. En vindsvåning kan detaljer inte ges tydligt avvikande kulör. Den diskreta göras genom att förhöja ytterväggarna så att små färgsättningen dämpar byggnadens utformning i fönster, (sidliggare) kan upptas på traditionellt sätt. förhållande till platsens traditionellt utformade bebyggelse. Den diskreta kulören på snickerier dämpar Garage och uthus ska vara fristående från bostadshuset. också tex fönstrens olika placering och storlek. En modernt utformad byggnad underordnar sig på detta Traditionell utformning sätt den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Taket bör vara ett sadeltak med taklutning 1:2, 5 -1: 1,5 d.v.s. 22 – 34. Skorsten skall finnas. Takfoten, alltså den del av taket som är synlig underifrån, bör vara enkel, Komplementbyggnad i odlingslandskap öppen och ej lådformigt inbyggd. Huvudbyggnadens tak Enkelheten präglar byggnaderna då verksamheten och skall kläs med en- eller tvåkupigt lertegel. Papp eller funktionen var i fokus. Ny komplementbyggnad skall plåttak. På uthus kan pannplåt eller sinuskorrugerad placeras på moränkulle eller i kontakt med skogsran­ plåt läggas den. Nya lador kan placeras och ersätta äldre lador i det öppna odlingslandskapet. Fönstren skall vara symmetriskt placerade på fasaden och skall ha större höjd än bredd. Låt det alltid finnas Byggnaden skall ha ett traditionellt utseende. Byggna­ en bit vägg ovanför dem. Fasaderna kan kläs med den ska byggas i 1-plan. Taket bör vara ett sadeltak. På locklistpanel, faspontpanel och vara målade med ekonomibyggnad kan lertegel, papp, pannplåt eller traditionell färg. sinuskorrugerad plåt läggas Modernare utformning Fasaderna kan kläs med slät panel och vara målade med Om byggnaden ges en modernare utformning kan röd slamfärg. annan takform väljas tex pulpettak. Fönstren kan ha olika storlek och olika placering. Det viktiga är då att Fäbodar och fiskelägen på öar byggnaden ges en diskret färgsättning och där snickeri­ Enkelheten präglar byggnaderna då verksamheten och detaljer inte ges tydligt avvikande kulör. Den diskreta funktionen var i fokus. Huvudbyggnaden ska ha små färgsättningen dämpar byggnadens utformning i volymer och byggas i 1-plan. Låt proportionen mellan förhållande till platsens traditionellt utformade höjden från mark till takfot och takfallets längd vara bebyggelse. Den diskreta kulören på snickerier dämpar större än 1:1, 5. också tex fönstrens olika placering och storlek. En modernt utformad byggnad underordnar sig på detta Taket bör vara ett sadeltak med taklutning 1:2, 5 -1: 1,5 sätt den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. d.v.s. 22 – 34. Skorsten skall finnas. Takfoten, alltså den del av taket som är synlig underifrån, ska vara enkel, öppen och ej lådformigt inbyggd. Huvudbyggnadens tak skall kläs med en- eller tvåkupigt lertegel, plåt- eller papptak. På uthus kan papp, pannplåt eller sinus­ korrugerad plåt läggas

Fönstren skall vara symmetriskt placerade på fasaden och skall ha större höjd än bredd. Låt det alltid finnas en bit vägg ovanför dem. Fasaderna kan bart timmer, locklistpanel eller brädor och vara målade med ­traditionell röd slamfärg eller omålade. Snickerierna är sparsamt framträdande med annan färg t.ex. vit.

Uthus ska vara fristående från bostadshuset. Sjöbodar kan vara större och inte ha framträdande snickerier målade i vitt.

15 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

A

x

m

Ha K2 a r

s t e i g g n ä jö S Öve Bo rhamm r arsvägen Boskä skä oskär B LIS.1 r Ha K1

AXMAR BRUK

g i t

s

r

a Axmar bruk och Övre Hammaren

m

x LIS-verksamheter

A LIS-verksamheter, utanför strandskydd Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse Karaktärsområde Kulturreservat

0 250 500 Meter Fornlämningar (RAÄ)

Kulturreservat: Syftet är att bevara, visa, bruka och utveckla bruksmiljön där Bergslagen möter havet Hamrånge genom skydd från exploatering, bevarande, brukande, tillgängliggörande, av ruiner, byggnader, berättelser, kulturhistoriska och marinarkeologiska lämningar, och gynnande biologiska kulturarv, Området ska tillgäng­ Kulturhistorisk bebyggelse Axmar bruk liggöras för pedagogisk, vetenskaplig, och kulturistisk (Ha K1) verksamhet. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: MB 7 kap, PBL 8:13, BBR, Fornlämning. Områdets förutsättningar Beskrivning: Järnbruk vid havet i drift 1671-1927, Riktlinje därefter skogsbruk med bl.a. tjärtillverkning. Klassiskt Värden: Bebyggelsestrukturen, där uppdelning mellan uppbyggt bruk från 1700-talet med herrgårdspark och bostäder för ägare, arbetare och den mellanliggande enhetligt utformade bruksarbetarbostäder. Hyttbygg­ industriverksamheten är tydlig. Bruksallé i öst/västlig nad. Hamn med magasin för utskeppning av järn­ riktning. Byggnaderna har bevarat ett traditionellt produkter. utseende där skillnaderna mellan verksamhet och Struktur: Bebyggelse i öst/västlig riktning efter en löntagare/ägare är tydlig. Hamnmiljön med byggnader allékantad bruksgata. Inga staket som markerar enskilt Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde ägande får tillkomma vid arbetarbostäderna. Herr­ Ny- och ombyggnad: Klass A gårdsområdets uppbyggnad med park- och damanlägg­ Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte ning, lusthus och förvaltarbostad. Hamn och hyttom­ påverkas negativt och ska vara av vikt för att området råde vid vattnet. ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma Markanvändning: Bostad och turism med tydlig för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ koppling till natur, friluftsliv och kultur. tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad Resurs: Vacker historisk bruksbebyggelse med intillig­ anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till gande engelsk park, hyttbyggnad och hamnmiljö som storlek, placering och utformning gestaltas som skapar trevlig boende- och besöksmiljö. komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske.

16 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Axmar bruk

Se : Utformning av byggnader; komplementbyggnad. friluftsliv och kultur. Lis-område: Kultur- och naturvärdena på platsen ger Resurs: Bebyggelse efter äldre vägnät i naturnära läge goda förutsättningar för fortsatt utveckling av turism. vid å och skog. Detta kan ske med anpassning av nya byggnader och Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell anläggningar till platsens småskaliga och glest hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. bebyggda miljö. Av vikt är att nya byggnader ges ett sparsmakat och diskret utseende men med hög arkitek­ Riktlinje tonisk utformning. Värden: Byggnadernas placering, utseende och Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för HELA området ­struktur och läge/relation till å och väg. Lämningar bör tas fram. efter järnframställningen. Gävle kommuns bedömning: 3 Högt värde Ny- och ombyggnad: Klass C Kulturhistorisk bebyggelse Övre Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte ­hammaren (Ha K2) påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ byggnad och ny bebyggelse får tillkomma i anslutning Områdets förutsättningar till befintlig och skall följa områdets struktur samt Beskrivning: Mindre gårdsbebyggelse utspridd efter byggnadernas skala, utseende och material. Vissa äldre vägnät i anslutning till å. Ursprunglig järn­ enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. hantering med anknytning till Axmar bruk. Lämningar Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggna­ efter järnframställningens anläggningar. den och området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör Struktur: Bebyggelse efter äldre vägnät i kontakt med ej ske och ska föregås av utredning. å och skog. Byggnaderna koncentrerade kring sling­ Se: Utformning av byggnader; bostadshus och komplement- rande vägnät i tre- och fyrvägskorsningar. Gårdarna har byggnad. ett större bostadshus och ibland också ett mindre tillika Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör med ekonomibyggnader kringgärdade av trädgårdar. tas fram. Byggnaderna på de enskilda tomterna är placerade så att de kringgärdar en öppen gårdsplan. Markanvändning: Bostad med koppling till natur,

17 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

g ti s r a m x A LIS.2.1

Ha L1 LIS.2.2 LIS.2.3 Ha K3

g sti ar m x A

AXMARBY Axmar by LIS-bostäder LIS-bostäder, utanför strandskydd Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse Karaktärsområde

0 250 500 Meter Fornlämningar (RAÄ)

Karaktärsområde Axmar by (Ha L1)

Områdets förutsättningar Riktlinje Beskrivning: Öppet odlingslandskap i en dalgång mot Värden: Ett öppet odlingslandskap och bebyggelsens havsvik, som kantas av skog med mindre bybebyggelse. struktur efter äldre vägnät. Landskapet formas av en Struktur: Obebyggt odlingslandskap på slätt där slätt i dalgång mot havsvik. Äldre fiskehamn. marken är avsedd för odling, bete eller slåtter. Stängs­ Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde ling förekommer. Få och mindre ekonomibyggnader Ny- och ombyggnad: Klass D finns för verksamhet knuten till markens användning. Markanvändningen för jordbruk och bete. Området Åkerholmar, odlingsrösen, träddungar och mindre undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. vägar förekommer. Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ Markanvändning: Bostad och verksamheter knutna byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för till framförllt jordbruk och fiske. pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand Resurs: Ett fortsatt aktivt jordbruk innebär en historisk placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller kontinuitet på markanvändning och att mindre och ej bakom skogsridå för att inte påverka den öppna centralt belägna odlingslandskap kan förbli öppet. landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av Kontakt med havet förstärker kvalitéerna. byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- skall ha en enkel och diskret utformning där placering, värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i använd­ och rödmålade fasader är traditionellt. ning som jordbruksmark. Innehåller till jordbruks­ Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i näringen knutna byggnader eller arter som i snabb takt odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad. håller på att bli rariteter. Är tillgängligt för besök. Ger Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör besökaren värdefulla upplevelser. tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13 BBR, Fornlämning

18 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Se: Utformning av byggnader; bostad och komplementbyggnad. Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tas fram.

Kulturhistorisk bebyggelse Gåsholma (Ha K4)

Områdets förutsättningar Beskrivning: Fiskeläge med aktivt fiske. Bostäder med båthus och tillhörande anläggningar såsom bryggor och gistvallar. Axmar by Struktur: Gles småskalig bebyggelse på samägd mark mot havet bevaras. Bostadshusen finns längre upp på Kulturhistorisk bebyggelse Axmar by land medan ekonomibyggnaderna för fiske finns vid (Ha K3) vattnet. Markanvändning: Bostad och verksamheter knutna till fiske, natur- och friluftsliv. Områdets förutsättningar Resurs: Fiskesamhälle i natur- och havsnära lägen med Beskrivning: Bebyggelse utspridd efter äldre vägnät i aktivt fiske. dalgång, odlingslandskap, som ligger mot en havsvik. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Stora gårdsanläggningar och mindre byggnader hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning närmast skogsbrynet som inte har varit de stora jordbruksenheterna. Välbevarade byggnader såväl Riktlinje bostäder som ekonomibyggnader. Värden: Områdets struktur med småskalig bebyggelse i Struktur: Bybebyggelse efter äldre vägnät i kontakt direktkontakt med vatten. Välbevarade byggnader i med öppen slätt och skog. Skog och hav omsluter form av bostadshus och ekonomibyggnader för framfö­ slätten. Bebyggelsen består av gårdsbebyggelse, ett rallt fiske. Allmän mark vid vatten med sjöbodar och större och ibland ett ytterligare mindre bostadshus med gistvallar. Slingrande vägnät. Enkelheten och närings­ ekonomibyggnader kringgärdade av trädgårdar. Mindre verksamheten har präglat utformningen. gårdsanläggningar och byggnader finns mot skogen. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Byggnaderna på de enskilda tomterna är placerade så Ny- och ombyggnad: Klass B att de kringgärdar en öppen gårdsplan. Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte Markanvändning: Bostad och verksamheter knutna påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av till jordbruk och fiske, natur- och friluftsliv. vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ Resurs: Bybebyggelse efter äldre vägnät i kontakt med byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i öppen slätt, skog och hav där djurhållning och jordbruk anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa förstärker boendekvalitéerna. områdets struktur och ska inte placeras i det öppna Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och Riktlinje underhåll skall ske på ett för byggnaden och området Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. den odlade marken. Välbevarade byggnader. Se:Utformning av byggnad; bostadshus och komplement- Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde byggnad, fiskeläge. Ny- och ombyggnad: Klass B Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte tas fram. påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa områdets struktur och ska inte placeras i det öppna odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden och området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske.

19 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

sväge ik n tv s E

n e g ä v s ik v t n s e g E ä v Ga s m r la a G h å l sho l lm å av k äg M S e e n d v i k svä ge en n äg av lm ho ås GÅSHOLMA G Ha K4

Gåsholma Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse ± ! Skyddade byggnader enl PBL 0 200 400 Meter H Fornlämningar (RAÄ)

Gåsholma

20 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Vifors bruk

Kulturhistorisk bebyggelse Vifors bruk Karaktärsområde Berg-Hagsta (Ha L2) (Ha K5)

Områdets förutsättningar Områdets förutsättningar Beskrivning: Öppet odlingslandskap i dalgång som Beskrivning: Järnbruk i drift 1694-1863, därefter jord- möter skog i väster och havsvik i söder. och skogsbruk. Klassiskt uppbyggt bruk med herrgårds­ Struktur: Det öppna jordbrukslandskapet ska bevaras. park och enhetligt utformade bruksarbetarbostäder. Obebyggt odlingslandskap på slätt i kontakt med Struktur: Bebyggelse i östvästlig riktning efter en ravinlandskap där marken är avsedd för odling, bete allékantad bruksgata. Inga staket som markerar enskilt eller slåtter. Stängsling förekommer. Få och mindre ägande får tillkomma vid arbetarbostäderna. Herr­ ekonomibyggnader finns för verksamhet knuten till gårdsområdets uppbyggnad i en nord/sydlig axel med markens användning. Åkerholmar, odlingsrösen, dominerande herrgårdsanläggning, lusthus mm i parkmiljö. träddungar och mindre vägar förekommer. Markanvändning: Bostad. Markanvändning: Bostad och verksamheter kopplade Resurs: Vacker historisk bruksbebyggelse med engelsk till framförallt jordbruk och djurhållning. park som skapar trevlig boende- och besöksmiljö. Resurs: Ett fortsatt aktivt jordbruk innebär en historisk Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell kontinuitet på markanvändning hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för Riktlinje eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i använd­ Värden: Bebyggelsestrukturen, där uppdelning mellan ning som jordbruksmark. Är mångformigt och artrikt. bostäder för ägare, arbetare och den mellanliggande Innehåller till jordbruksnäringen knutna byggnader industriverksamheten är tydlig. Miljön är uppbyggd eller arter som i snabb takt håller på att bli rariteter. Är kring en bruksallé i öst/västlig riktning. Byggnaderna tillgängligt för besök. Ger besökaren värdefulla har bevarat ett traditionellt utseende där de skillna­ upplevelser. derna mellan verksamhet och löntagare/ägare är Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell tydliga. hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Ny- och ombyggnad: Se gällande detaljplan. Planer/Skydd: I. Detaljplan/omb skydd finns.

21 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Riktlinje enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Värden: Odlingslandskap i nordsydlig riktning där Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggna­ bebyggelse och vägnät följer denna linje. den och området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde ej ske och ska föregås av utredning. Ny- och ombyggnad: Klass D Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i Markanvändningen för jordbruk och bete. Området odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad. undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ tas fram. byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller Kulturhistorisk bebyggelse bakom skogsridå för att inte påverka den öppna Berg-Åbyn-Hagsta (Ha K6) landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad skall ha en enkel och diskret utformning där placering, Områdets förutsättningar färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak Beskrivning: Flera byar bildar ett bebyggelsestråk i och rödmålade fasader är traditionellt. nord-sydlig riktning på slätten. Bebyggelsen är koncen­ För de tätbebyggda bebyggelseområdena som trerad efter den större Hamrångevägen och mindre ingår i detta område och som inte är kulturhisto- vägar och består av stora gårdsanläggningar och risk bebyggelse gäller mindre gårdar närmast skogsbrynet. Välbevarade Ny- och ombyggnad: Klass C byggnader såväl bostäder som ekonomibyggnader. Här Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte finns även inslag av modernare bebyggelse. påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av Struktur: Bebyggelsestråk i nord/sydlig riktning vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ kringgärdat av ett öppet jordbrukslandskap. Skog och byggnad och ny bebyggelse får tillkomma i anslutning hav omsluter slätten och bebyggelsen. Byggnaderna på till befintlig och skall följa områdets struktur samt de enskilda tomterna är placerade så att de kringgärdar byggnadernas skala, utseende och material. Vissa en öppen gårdsplan. Resurs: Bebyggelse efter äldre vägnät i kontakt med öppen slätt och hav där djurhållning och jordbruk förstärker boendekvalitéerna Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplade till framförallt jordbruk och djurhållning. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning.

Berg - Hagsta Häckelsäng - Torta

22 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Häckelsäng - Totra

Riktlinje Karaktärsområde Häckelsäng-Totra ­ Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till (Ha L3) den odlade marken. Välbevarade byggnader. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Ny- och ombyggnad: Klass B Områdets förutsättningar Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte Beskrivning: Öppet odlingslandskap i dalgång mot påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av bergsrygg och skog, slätt mot havsvik. vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ Struktur: Obebyggt odlingslandskap på slätt i kontakt byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i där marken är avsedd för odling, bete eller slåtter. anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa Stängsling förekommer. Få och mindre ekonomi­ områdets struktur och ska inte placeras i det öppna byggnader finns för verksamhet knuten till markens odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas användning. Åkerholmar, odlingsrösen, träddungar och skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader mindre vägar förekommer har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och Markanvändning: Bostad och verksamheter kopplade underhåll skall ske på ett för byggnaden och området till framaförallt jordbruk och djurhållning. traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Resurs: Ett fortsatt aktivt jordbruk innebär en historisk Se: Utformning av byggnader; bostadshus samt komple- kontinuitet på markanvändning mentbyggnad. Markanvändning: Bostad och verksamheter kopplade Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör till framaförallt jordbruk och djurhållning. tas fram. Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i ­använd-ning som jordbruksmark. Är mångformigt och artrikt. Innehåller till jordbruksnäringen knutna byggnader eller arter som i snabb takt håller på att bli rariteter. Är tillgängligt för besök. Ger besökaren värdefulla upplevelser. Gällande lagar och före­

23 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Lössnaren

Hamrångebygden Bergby LIS-bostäder LIS-bostäder, utanför strandskydd Värdefulla kulturmiljöer VIFORS Kulturhistorisk bebyggelse Karaktärsområde Ha K5 ! Skyddade byggnader enl PBL " Skyddade byggnader enl BL/BS H Fornlämningar (RAÄ)

V i jv ä g e n Ha K8 BERGBY

Ha K7 Totra SJÖKALLA V e r n k äge s Vijv t a d

s

v

ä

g

e n T o BERG Ha L3 tra vä ge n TOTRA

Ha L2 Ha K6 ÅBYN

H

HAGSTA a m

r å n g e v ä

g n n e e e äg n v g a

ä g a v

s H

d

n

u

s

r

r

o

N Ockelbovägen")E4

n e HAMRÅNGEFJÄRDEN g ä v la äl h å LIS.4.4 R Ha gen ± mrångevä 0 250 500 Meter

24 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA skrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR, förstärker boendekvalitéerna Fornlämning. Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplade till framförallt jordbruk och djurhållning. Riktlinje Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Värden: Odlingslandskap i nordsydlig riktning där hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. bebyggelse och vägnät följer denna riktning. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Riktlinje Ny- och ombyggnad: Klass D Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till Markanvändningen för jordbruk och bete. Området den odlade marken. Välbevarade byggnader. undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ Ny- och ombyggnad: Klass B byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ bakom skogsridå för att inte påverka den öppna byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad områdets struktur och ska inte placeras i det öppna skall ha en enkel och diskret utformning där placering, odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader och rödmålade fasader är traditionellt. För de tät­ har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och bebyggda bebyggelseområdena som ingår i detta underhåll skall ske på ett för byggnaden och området område och som inte är kulturhistorisk bebyggelse traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. gäller Se: Utformning av byggnader; bostadshus samt komple- Ny- och ombyggnad: Klass C mentbyggnad. Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av tas fram. vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ byggnad och ny bebyggelse får tillkomma i anslutning till befintlig och skall följa områdets struktur samt Kulturhistorisk bebyggelse Bergby sam- byggnadernas skala, utseende och material. Vissa hälle (Ha K8) enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggna­ den och området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör Områdets förutsättningar ej ske och ska föregås av utredning. Beskrivning: Mindre tätort i jordbruksbygd på ås och Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i intill väg. odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad. Struktur: Tomter och vägnät i oregelbunden Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör bebyggelse­struktur på ås som möter odlingslandskap i tas fram. dalgång. Markanvändning: Bostad och verksamheter kopplade till tätort. Kulturhistorisk bebyggelse Resurs: Småskalig äldre tätort med närhet till god Heden- Häckelsäng-Totra (Ha K7) service. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. Områdets förutsättningar Beskrivning: Bebyggelse i form av radby utspridd efter Riktlinje äldre vägnät på hed i anslutning till en öppen slätt. Värden: Tätortens struktur med bebyggelse efter Stora gårdsanläggningar och mindre gårdar närmast slingrande vägnät och tomter i olika storlek och form skogsbrynet. Välbevarade byggnader såväl bostäder som omgiven av odlingslandskap och ås. Kyrkomiljö på ås. ekonomibyggnader. Här finns även inslag av­modernare Äldre välbevarad bebyggelse som har varierande utryck bebyggelse. och ålder. Struktur: Radby i framförallt nord/sydlig riktning efter Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde väg kringgärdat av ett öppet jordbrukslandskap. Skog Ny- och ombyggnad: Klass B och hav omsluter slätten och bebyggelsen. ­Byggnaderna Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte på de enskilda tomterna är placerade så att de kring­ påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av gärdar en öppen gårdsplan. vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ Resurs: Bebyggelse efter äldre vägnät i kontakt med byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i öppen slätt och hav där djurhållning och jordbruk anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa

25 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Bergby

områdets struktur och ska inte placeras i det öppna Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och Riktlinje underhåll skall ske på ett för byggnaden och området Värden: Områdets struktur och bebyggelse. traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Gävle kommuns bedömning: 3. Högt värde Planer/Skydd: II. Detaljplan/omb för delar av området Ny- och ombyggnad: Klasss C bör tas fram. Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ Kulturhistorisk bebyggelse Norrsundet byggnad och ny bebyggelse får tillkomma i anslutning (Ha K9) till befintlig och skall följa områdets struktur samt byggnadernas skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Områdets förutsättningar Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för Beskrivning: Industrisamhälle vid kusten uppfört vid ­byggnaden och området traditionellt sätt. Rivning av sekelskiftet 1900 kring sågverk och sulfatfabrik. dessa bör ej ske och ska föregås av utredning. Bebyggelsestrukturen är formad som rutnät. Fler­ Planer/Skydd: II. Detaljplan/omb för delar av området familjs­hus, egnahem och radhus från 1900-talet bör tas fram. omgivna av trädgårdar. Bebyggelse för samhällsservice finns också. Struktur: Den likformade och enhetliga bebyggelsen Kulturhistorisk bebyggelse Saltars­ och tomtutformningen bibehålls. fjärden (Ha K10) Markanvändning: Bostad och verksamheter kopplade till tätort. Resurs: Enhetliga bebyggelseområden med Områdets förutsättningar ­arkitektoniska kvalitéer i trivsamt naturnära lägen. Beskrivning: Fiskesamhälle med småskalig bebyggelse

26 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA efter slingrande vägar. Båthus och sjöbodar vid vattnet Struktur: Gles småskalig bebyggelse och tomter. Bostadshusen ligger längre upp på land medan ekonomi­byggnaderna för fiske ligger vid vattnet. Slingrande vägnät. Markanvändning: Bostad och verksamheter kopplade till framförallt fiske. Resurs: Ett levande fiskarsamhälle i natur- och havsnära läge. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR

Riktlinje Värden: Områdets struktur med småskalig bebyggelse och tomtindelning mot vatten. Bostadshusen finns Norrsundet längre upp på land medan ekonomibyggnaderna för fiske finns vid vattnet. Enkelheten och näringsverk­ samheten har präglat utformningen. Allmän mark vid vatten med sjöbodar och gistvallar. Slingrande vägnät. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Ny- och ombyggnad: Klass B Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa områdets struktur och ska inte placeras i det öppna odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas Saltharsfjärden

n e g ä NORRSUNDET sv all n rrv e N o g ä v s d n Ha K9 u s r r o N LIS.3.1 Saltarsfjärden

Ha K9 Ha K10

n ta a g s Ha K9 g LIS.3.2 ä v rn LIS.4.1 ä J Hamrångebygden Norrsundet

LIS-bostäder LIS-bostäder, utanför strandskydd LIS-verksamheter LIS-verksamheter, utanför strandskydd LINDÖN Värdefulla kulturmiljöer LIS.4.2 Kulturhistorisk bebyggelse LIS.4.3 Skyddade byggnader enl PBL Ha K10 Skyddade byggnader enl BL/BS Fornlämningar (RAÄ) 0 250 500 Meter

27 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader underhåll skall ske på ett för byggnaden och området har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. underhåll skall ske på ett för byggnaden och området Se: Utformning av byggnader; sommarstuga traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör Se: Utformning av byggnader; bostadshus samt komple- tas fram. mentbyggnad, fiskeläge. Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tas fram. Karaktärsområde Häckelsängsfäbodar (Ha L4) Kulturhistorisk bebyggelse Lindön (Ha K11) Områdets förutsättningar Beskrivning: Betat småbrutet landskap i skog med fäbodvall och sjöbodar i kontakt med hav. Områdets förutsättningar Struktur: Obebyggt betat landskap på slätt i kontakt Beskrivning: Sommarstugebebyggelse från 1900-talets med hav och skog. början som övervägande har en enhetlig färgsättning; Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplade till röd, i kontakt med sjö, f.d. havsvik. framförallt jordbruk och djurhållning. Struktur: Enkel och småskalig bebyggelse på rad mot Resurs: Landskap och bebyggelse är berättar om betydel­ sjö. Ett bostadshus och oftast bara en liten ekonomi­ sen av kombinerat fiske- och fäbodbruk. byggnad på trädgårds- eller skogstomt. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Markanvändning: Bostad . hantering: PBL 8:13, BBR Fornlämning. Resurs: Fritidsboende i små sommarstugor i natur- och sjönära lägen. Riktlinje Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Värden: Ett betat landskap och bebyggelsens struktur hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. med mindre byggnader utanför det centrala jordbruksom­ rådet i närhet av hav. Riktlinje Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Värden: Mindre byggnader på trädgårds- och skogs­ Ny- och ombyggnad: Klass D tomter på en rad mot sjö. Skogsmark i bakgrunden. Markanvändningen för jordbruk och bete. Området Byggnadernas placering, utseende och material. undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ Ny- och ombyggnad: Klass B byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ bakom skogsridå för att inte påverka den öppna byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad områdets struktur och ska inte placeras i det öppna skall ha en enkel och diskret utformning där placering, odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader och rödmålade fasader är traditionellt. har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i

Lindön Häckelsängsfäbodar

28 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad. Kulturhistorisk bebyggelse Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör Sjökalla fäbodar (Ha K13) tas fram.

Områdets förutsättningar Kulturhistorisk bebyggelse Beskrivning: Fäbodvall med inslag av äldre sommar­ Häckelsängsfäbodar (Ha K12) stugor med mindre byggnader där kombinerat bete och fiske har skett. Struktur: Byggnader som är regelbundet placerade på Områdets förutsättningar rad med sommarstugor, bostugor med fähus på vall Beskrivning: Fäbodvall från 1600-talet med mindre samt sjöbodar vid vatten. byggnader där kombinerat bete och fiske har skett. Markanvändning: Bostad och fritidshus med koppling Struktur: Byggnader som är oregelbundet placerade i till natur-och friluftliv. klunga med bostugor med fähus på vall samt sjöboadar Resurs: Fritidsboende i natur- och sjönära läge. vid vatten. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Markanvändning: Bostad och verksamheter knutna hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning till framförallt jordbruk. Resurs: Fritidsboende i natur- och havsnära läge. Riktlinje Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Värden: En av få bevarade fäbodvallar där man också hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning bedrev fiske som senare utvecklades med sommarstugor. Välbevarade byggnader; sommarstugor, bostugor, ekono­ Riktlinje mibyggnader och sjöbodar. Värden: En av få bevarade fäbodvallar där man också Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde bedrev fiske. Välbevarade byggnader; bostugor, ekonomi­ Ny- och ombyggnad: Klass B byggnader och sjöbodar vid vattnet. Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av Ny- och ombyggnad: Klass A vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i påverkas negativt och ska vara av vikt för att området anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma områdets struktur och ska inte placeras i det öppna för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och storlek, placering och utformning gestaltas som underhåll skall ske på ett för byggnaden och området komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll Se: Utformning av byggnader; fäbodar och sommarstugor skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör ning av dessa bör ej ske. tas fram. Se: Utformning av byggnader; fäbodar och fiskelägen Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tas fram.

Sjökalla fäbodar

29 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse Råhällan (Ha K14)

Områdets förutsättningar Beskrivning: Radby efter äldre slingrande vägnät utanför centralorten i Hamrånge. Välbevarade bygg­ nader såväl bostäder som ekonomibyggnader. Omgiven av ett öppet odlingslandskap och skog. Struktur: Radby i framförallt nord/sydlig riktning efter väg kringgärdat av ett öppet jordbrukslandskap. Byggnaderna på de enskilda tomterna är placerade så att de kringgärdar en öppen gårdsplan. Markanvändning: Bostad Resurs: Attraktiv historisk bebyggelse med slingrande Råhällan vägnät och fornlämningsområden som skapar trevliga boende- och besöksmiljöer där ett aktivt jordbruk och djurhållning förstärker kvalitéerna. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR Fornlämning.

Riktlinje Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till den odlade marken. Välbevarade byggnader. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Ny- och ombyggnad: Klass B Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte n

e påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av g RÅHÄLLAN ä v

a vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ l l

ä byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i h

å

anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa R områdets struktur och ska inte placeras i det öppna Ha K14 odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden och området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Ny bebyggelse t.ex. bostadshus kan ske efter nord/ sydliga vägar som redan är bebyggda eller med stöd av trädbevuxna lägen. Luckor mellan äldre och nytillkom­ men bebyggelse är viktigt att tillskapa så att inte långa sammanhängande bebyggelseområden skapas. Undan­ Råhällan tagsvis kan ny bebyggelse placeras efter byvägar med Värdefulla kulturmiljöer bebyggelse i öst/västlig riktning om det finns stöd från Kulturhistorisk bebyggelse befintlig bebyggelse eller av trädbevuxna lägen. H Fornlämningar (RAÄ) Se: Utformning av byggnader; bostadshus samt komple- mentbyggnad. Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör ± tas fram. 0 250 500 Meter

30 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

en I Iggöväg ggöv ägen Hi L1 Hi K1

Hi K1 IGGÖN n

e g ä v ö g Ig Hi K1

Hi K2

Iggön och Säljemar Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse ± Karaktärsområde H Fornlämningar (RAÄ) 0 250 500 Meter

Hille Riktlinje Värden: Småskalig varierad fiskarbebyggelse. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Karaktärsområde Iggön (Hi L1) Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för eller ger identitet åt bygden. Är mångformigt och Områdets förutsättningar artrikt. Har kontinuitet i användning som jordbruks­ Beskrivning: Halvö med småskaliga bebyggelseklungor mark. Innehåller till jordbruksnäringen knutna efter slingrande vägnät. Fiske och jordbruk har varit Ny- och ombyggnad: Klass B näring. Småbruten odlingsmark, skog och havskontakt Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte präglar området. påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av Struktur: Bebyggelseklungor på ön och efter stranden vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ som åtskiljs av odlings- och naturmark. byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i byggnader eller arter som i snabb takt håller på att bli anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa rariteter. Är tillgängligt för besök. Ger besökaren områdets struktur och ska inte placeras i det öppna värdefulla upplevelser. odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas Markanvändning: Bostad och versamhet kopplade till skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader framförallt jordbruk och fiske. har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och Resurs: Havs- och naturnära boende i äldre jordbruks- underhåll skall ske på ett för byggnaden och området och fiskarbebyggelse. traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Se: Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Utformning av byggnader; komplementbyggnad i odlings- hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. landskapet, bostadshus samt komplementbyggnad Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tas fram.

31 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse Iggön (Hi K1) Kulturhistorisk bebyggelse Säljemar (Hi K2)

Områdets förutsättningar Beskrivning: Jordbruksbebyggelse i höjdläge med Områdets förutsättningar odlingsmark mitt på ön med sjöbodar och båthus vid Beskrivning: Litet säsongsfiskeläge ensligt beläget stranden. Fiskarbebyggelse vid strandläge på öns södra med båthus och små bostugor. del. Struktur: Gles småskalig bebyggelse på samägd mark Struktur: Gles småskalig bebyggelse. Byggnaderna på mot havet bevaras de enskilda tomterna är placerade så att de kringgärdar Markanvändning: Bostad och verksamhet knuten till en öppen gårdsplan. Bebyggelsen vid stranden har framförallt fiske. tydliga luckor. Resurs: Levande historisk miljö med fiskarbebyggelse Markanvändning: Bostad och versamhet kopplade till i natur- och havsnära lägen. framförallt jordbruk och fiske. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Resurs: Levande historisk miljö med jordbruks- och hantering: PBL 8:13, BBR. Fornlämning. fiskarbebyggelse i natur- och havsnära lägen. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Riktlinje hantering: PBL 8:17, BBR, Fornlämning. Värden: Områdets struktur med småskalig bebyggelse i direktkontakt med vatten. Enkelheten och näringsverk­ Riktlinje samheten har präglat utformningen. Välbevarade byggna­ Värden: Områdets struktur med småskalig bebyggelse der. Allmän mark vid vatten med sjöbodar och gistvallar. och tomtindelning. Allmän mark vid vatten med Slingrande vägnät. sjöbodar och gistvallar. Slingrande vägnät. Inslag av Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde äldre odlingslandskap. Äldre välbevarade byggnader. Ny- och ombyggnad: Klass B Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Komplementbyggnad får tillkomma samt enstaka ny Ny- och ombyggnad: Klass A bebyggelse i anslutning till befintlig. Ny bebyggelse Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte skall följa områdets struktur och ska inte placeras i det påverkas negativt och ska vara av vikt för att området öppna odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnader­ ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma nas skala, utseende och material. Vissa enskilda för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombygg­ tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad nad och underhåll skall ske på ett för byggnaden och anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. storlek, placering och utformning gestaltas som Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll vikt för att området ska kunna nyttjas. skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ Se: Utformning av byggnader; Fiskeläge. ning av dessa bör ej ske. Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad tas fram. Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tas fram.

Iggön Säljemar

32 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

n e g ä v rö Vä

n ge vä rds fjä je d rö T

n e g TRÖDJE ä

Q v Hi K3 ls vo

g -O t s s

vä n n Hi L2 a e v g H lsvä ä n Hans-O g e cks g svä Kvi l s-O n en a gen yrväg H lsvä Tittm Hans-O n Hi K4 väge en rhars g Alde vä Trödje en ls g ä v s-O s T an ä r H n ö l å d V j

e

v

ä Trödje Vålnäsberget n g en e g e gen V vä k n svä åln äs Värdefulla kulturmiljöer r Vålnä a K Kulturhistorisk bebyggelse

m v

r a r rn Karaktärsområde o å N s H k Fornlämningar (RAÄ) ro ± k en 0 250 500 Meter Hi K5

Karaktärsområde Trödje (Hi L2) artrikt. Har kontinuitet i användning som jordbruks­ mark. Innehåller till jordbruksnäringen knutna byggnader eller arter som i snabb takt håller på att bli Områdets förutsättningar rariteter. Är tillgängligt för besök. Ger besökaren Beskrivning: Öppet odlingslandskap som ligger i värdefulla upplevelser. anslutning till hav. Byn Trödje koncentreras kring Ny- och ombyggnad: Klass D landsvägen. I övrigt förekommer utspridd bebyggelse Markanvändningen för jordbruk och bete. Området på slätt. undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. Struktur: Obebyggt odlingslandskap på slätt i kontakt Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ med hav där marken är avsedd för odling, bete eller byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplade till pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand framförallt jordbruk och djurhållning. placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller slåtter. Stängsling förekommer. Få och mindre ekono­ bakom skogsridå för att inte påverka den öppna mibyggnader finns för verksamhet knuten till markens landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av användning. byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad Resurs: Ett fortsatt aktivt jordbruk innebär en skall ha en enkel och diskret utformning där placering, historisk kontinuitet på en 1000-årig markanvänd­ färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak ning och slätten kan förbli öppet och därmed upple­ och rödmålade fasader är traditionellt. vas av trafikanter och turister på byvägar. För de tätbebyggda bebyggelseområdena som Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell ingår i detta område och som inte är kulturhisto- hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. risk bebyggelse gäller Ny- och ombyggnad: Klass C Riktlinje Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte Värden: Öppet odlingslandskap som ligger i anslutning påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av till hav och den välbevarade Trödje by. vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde byggnad och ny bebyggelse får tillkomma i anslutning Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- till befintlig och skall följa områdets struktur samt värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för byggnadernas skala, utseende och material. Vissa eller ger identitet åt bygden. Är mångformigt och enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde.

33 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggna­ har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och den och området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör underhåll skall ske på ett för byggnaden och området ej ske och ska föregås av utredning. traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Se: Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i Utformning av byggnader; bostadshus samt komplement- odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad. byggnad Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tas fram. tas fram.

Kulturhistorisk bebyggelse Trödje (Hi K3) Kulturhistorisk bebyggelse Vålnäsberget (Hi K4)

Områdets förutsättningar Beskrivning: Radby på båda sidor om landsväg som Områdets förutsättningar fick sin karaktär efter en brand 1854. Bebyggelsen ligger Beskrivning: Sommarstugebebyggelse från 1900-talets i kontakt med ett öppet odlingslandskap. början på kulle mot hav. Struktur: Dominerande huvudbyggnader kringgärdade Struktur: Enkel och småskalig bebyggelse på kulle mot av ekonomibyggnader. Storlek och struktur vid gårds­ hav. På tomten finns ett bostadshus och oftast bara en anläggningarna bevaras vad gäller byggnader vägar och liten ekonomibyggnad på trädgårds- eller skogstomt. trädgårdar. Markanvändning: Bostad och fritidshus. Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplade till Resurs: Fritidsboende i små sommarstugor i natur- framförallt jordbruk och djurhållning. och havsnära lägen. Resurs: Attraktiv bebyggelse i anslutning till öppet Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell odlingslandskap där ett aktivt jordbruk och djurhåll­ hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. ning förstärker kvalitéerna. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Riktlinje hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. Värden: Mindre byggnader på trädgårdstomter som ligger samlade på en kulle. Skogsmark i bakgrunden. Byggnader­ Riktlinje nas utseende och material. Värden: Områdets struktur med bebyggelsens läge i Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde relation den odlade marken. Dominerande och välbeva­ Ny- och ombyggnad: Klass A rade äldre bostads- och ekonomibyggnader. Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde påverkas negativt och ska vara av vikt för att området Ny- och ombyggnad: Klass B ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i storlek, placering och utformning gestaltas som anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett områdets struktur och ska inte placeras i det öppna högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader ning av dessa bör ej ske. Se: Utformning av byggnader; sommarstuga. Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tas fram.

Kulturhistorisk bebyggelse Hilleviks bruk (Hi K5)

Områdets förutsättningar Beskrivning: Järnbruk vid kusten i drift 1655-1909, därefter jord- och skogsbruk. Klassiskt uppbyggt bruk med mindre herrgårdsanläggning och enhetligt utformade bruksarbetarbostäder. Hamn med byggnader.­ Trödje Struktur: Bebyggelse i östvästlig riktning efter en

34 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

s illevik vägen Hi K5 H n e g ä

sv d n ri g l l Hill u ev T ik sv äg e n HILLEVIK Hi K6

Hillevik Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse ! Skyddade byggnader enl PBL ± " Skyddade byggnader enl BL/BS H Fornlämningar (RAÄ) 0 150 300 Meter

Hilleviks bruk

35 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

allékantad bruksgata. Inga staket som markerar enskilt ägande får tillkomma vid arbetarbostäderna. Herr­ gårdsområdets uppbyggnad i en nord/sydlig axel med dominerande herrgårdsanläggning, lusthus mm i parkmiljö. Markanvändning: Bostad , fritidshus, med koppling till natur, kultur och friluftsliv. Resurs: Vacker historisk bruksbebyggelse som skapar trevlig boende- och besöksmiljö där närhet till hav förstärker kvalitéerna. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. Hillevik Riktlinje Värden: Bebyggelsestrukturen, där uppdelning Kulturhistorisk bebyggelse mellan bostäder för ägare, arbetare och den mellan­ Hillevik (Hi K6) liggande industriverksamheten är tydlig. Miljön är uppbyggd kring en bruksallé i öst/västlig riktning. Byggnaderna har bevarat ett traditionellt utseende Områdets förutsättningar där de skillnaderna mellan verksamhet och lönta­ Beskrivning: Bostadsbebyggelse från 1980-talet. Låga gare/ägare är tydlig. Hamnmiljö ingår med äldre röda fristående bostadsvillor i trädgårds- och natur­ magasin. mark intill Hilleviks bruk. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Markanvändning: Bostad. Ny- och ombyggnad: Se gällande detaljplan. Struktur: Småskaliga enhetlig bebyggelse i skog Planer/Skydd: I. Detaljplan/skydd finns. bibehålles.

S k o g sk Ka löv e n rl rväge sd OSLÄTTFORS

a lsv

ä g ne ge n vä ts Kattfo

K a r ls d al sv äg en n ge vä fors ätt Osl Hi K7 O slättforsvägen

Oslättf orsvägen Oslättfors

N y Värdefulla kulturmiljöer h a m Kulturhistorisk bebyggelse m a Riksintresse Kulturmiljövård r Skyddade byggnader enl PBL 0 150 300 Meter

36 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Oslättfors

Resurs: Småskalig enhetlig villabebyggelse omgiven av och därefter bedrevs jord- och skogsbruk. Klassiskt skog i kontakt med vattendrag. uppbyggt bruk med herrgårdspark och enhetligt Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell utformade bruksarbetarbostäder. Kompletterande hantering: PBL 8:13 BBR, Fornlämning. enhetlig bebyggelse från 1950-tal som ligger i parken. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Struktur: Bebyggelse i östvästlig riktning efter en allékantad bruksgata. Inga staket som markerar enskilt Riktlinje ägande får tillkomma vid arbetarbostäderna. Värden: Enhetlig och småskalig träbebyggelse i Markanvändning: Bostadoch fritdshus med koppling trädgårds- och naturmark. till natur, kultur och friluftsliv. Ny- och ombyggnad: Klass A Resurs: Vacker historisk bruksbebyggelse med engelsk Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte park som skapar trevlig boende- och besöksmiljö där påverkas negativt och ska vara av vikt för att området närhet till Testeboån. ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma Motiv riksintresse: X805: Bostadsbebyggelse från för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ 1700-1800-talen utmed rak bruksgata, brukskapell från tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad 1790-talet samt kolhus och bruksdamm. anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell storlek, placering och utformning gestaltas som hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning Riktlinje av dessa bör ej ske. Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till den Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad odlade marken. Välbevarade byggnader samt förekomst Planer/Skydd: I. Detaljplan/omb med skydd finns. av ekonomibyggnader. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Ny- och ombyggnad: Se gällande detaljplan. Kulturhistorisk bebyggelse Planer/Skydd: I. Detaljplan/skydd finns. Oslättsfors (Hi K7)

Områdets förutsättningar Beskrivning: Järnbruk från 1697 som var i drift till 1887

37 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

BÖNAN

G L6 G L6 G L6

G K10

G L6 G L6 G K10 G L6 LIMÖN G K10 ± 0 250 500 Meter

G K9

G L5 Lövgrund

G L3 G L3 G K7 G K8Gråsjälsbådan Eggegrund G L4

Eggegrund, Gråsjälsbådan, Lövgrund och Limön Värdefulla kulturmiljöer ± Kulturhistorisk bebyggelse Karaktärsområde 0 500 1 000 Meter ! Skyddade byggnader enl PBL H Fornlämningar (RAÄ)

38 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Eggegrund

Struktur: Bebyggelseklungor och enstaka bebyggelse Öar i havet på ö och efter stranden som. Markanvändning: Bostad med verksamhet knutna till framförallt fiske, natur, kultur och friluftliv. Resurs: Havs- och naturnära boende i äldre fiskarbebyg­ Karaktärsområde Eggegrund, Gråsjäls- gelse. bådan, Lövgrund, Limön samt Kusön Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- (G. L3-6) värden: Är representativt för eller ger identitet åt bygden. Är mångformigt och artrikt. Har kontinuitet i användning som jordbruksmark. Innehåller till jordbruksnäringen knutna byggnader eller arter som i Områdets förutsättningar snabb takt håller på att bli rariteter. Är tillgängligt för Beskrivning: Öar med småskaliga bebyggelseklungor besök. Ger besökaren värdefulla upplevelser. efter slingrande stigar. Fiske och jordbruk, framförallt Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell bete och slåtter, har varit näring. Havsstränder, små­ hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. bruten betes- och slåttermark, skog präglar området.

Lövgrund Limön

39 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Riktlinje fyrbyggnader och på Lövgrund kapell. Värden: Småskalig varierad fiskarbebyggelse. Struktur: Koncentrerad småskalig bebyggelse på Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde samägd mark mot havet bevaras. Ny- och ombyggnad: Klass B Markanvändning: Bostad och fritidshus med verksam­ Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte het kopplade till framförallt fiske samt natur, kultur påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av och friluftlisv. vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ Resurs: Fiskelägen på öar i med värdefulla natur- oh byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i djurliv som ger goda kvalitéer för fritidsboende och anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa turism. områdets struktur och ska inte placeras i det öppna Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas värden: (Eggegrund, Lövgrund, Limön, Römaren) Är skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader representativt för eller ger identitet åt bygden. Är har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och mångformigt och artrikt. Innehåller till underhåll skall ske på ett för byggnaden och området jordbruksnäringen knutna byggnader eller arter som i traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. snabb takt håller på att bli rariteter. Är tillgängligt för Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i besök. Ger besökaren värdefulla upplevelser. odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. tas fram. Riktlinje Värden: Områdets struktur med småskalig bebyggelse i Kulturhistorisk bebyggelse Eggegrund, direktkontakt med vatten. Allmän mark vid vatten med Gråsjälsbådan, Lövgrund, Limön samt sjöbodar och gistvallar. Värdefulla byggnader. Kusön (G. K 7-10) Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Ny- och ombyggnad: Klass A Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte påverkas negativt och ska vara av vikt för att området Områdets förutsättningar ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma Beskrivning: Säsongsfiskeläge beläget på öar med för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ bostugor, båthus och gistvallar. Även jordbruk med tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad odling har förekommit. På Eggegrund och Limön finns anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till

Ha K14

Ha L5

KUSÖN

Kusön Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse ± Axmarfjärden Karaktärsområde H Fornlämningar (RAÄ) 0 250 500 1 000 Meter

40 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA storlek, placering och utformning gestaltas som Riktlinje komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett Värden: Mindre byggnader på skogstomter. Byggna­ högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll dernas utseende och material. skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde ning av dessa bör ej ske. Ny- och ombyggnad: Klass A Se: Utformning av byggnader; Fiskeläge Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör påverkas negativt och ska vara av vikt för att området tas fram. För Limön: II. Detaljplan/omb för DELAR av ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma området bör tas fram. för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till Kulturhistorisk bebyggelse Finnharen, storlek, placering och utformning gestaltas som Milgrund, Dödmansskär Ha K 15- 17) komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ Områdets förutsättningar ning av dessa bör ej ske. Beskrivning: Sommarstugebebyggelse på öar från Se: Utformning av byggnader; sommarstuga. 1900-talets början och framåt. Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör Struktur: Enkel och småskalig bebyggelse mot hav tas fram. bestående av bostadshus och oftast bara en liten ekonomibyggnad på trädgårds- eller skogstomt. Markanvändning: Bostad och fritidshus. Resurs: Fritidsboende i små sommarstugor i natur- och havsnära lägen. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning.

HARI

Ha K15

Ha L4

Ha K16

Finnharen, Milgrund och Dödmansskär Ha K17 Värdefulla kulturmiljöer ± Kulturhistorisk bebyggelse Karaktärsområde 0 250 500 1 000 Meter H Fornlämningar (RAÄ)

41 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Riktlinje Hedesunda Värden: Bebyggelsens struktur och relation till odlingslandskap, ås och älv, skog. Smala grusade vägar. Bygdens höga ålder som boplats och jord­ bruksområde. Karaktärsområde Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Hedesundabygden (He L1) Ny- och ombyggnad: Klass D Markanvändningen för jordbruk och bete. Området undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. Områdets förutsättningar Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ Beskrivning: Byar i öppet slätt- och odlingslandskap byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för med förhistoriska rötter som kringgärdar en senare pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand framvuxen tätort. Inom området finns en äldre kyrko­ placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller miljö. Utanför byarna finns en randzonsbebyggelse i bakom skogsridå för att inte påverka den öppna kontakt med skogen landskapsbilden som. Placering, storlek och utformning Struktur: Det öppna jordbrukslandskapet ska bevaras. av byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad Obebyggt odlingslandskap på slätt i kontakt med skall ha en enkel och diskret utformning där placering, vattendrag där marken är avsedd för odling, bete eller färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak slåtter. Stängsling förekommer. Få och mindre och rödmålade fasader är traditionellt. ekonomi­byggnader finns för verksamhet knuten till För de tätbebyggda bebyggelseområdena som markens användning. Åkerholmar, odlingsrösen, ingår i detta område och som inte är kulturhisto- träddungar och mindre vägar förekommer. risk bebyggelse gäller Markanvändning: Bostad och verksamhet knuten till Ny- och ombyggnad: Klass C frmförallt jordbruk och djurhållning. Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte Resurs: Ett fortsatt aktivt jordbruk innebär en påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av historisk kontinuitet på en 1000-årig mark­ vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ användning. byggnad och ny bebyggelse får tillkomma i anslutning Motiv riksintresse X807: Odlingslandskap i för­ till befintlig och skall följa områdets struktur samt historisk centralbygd med fornlämningar och byggnadernas skala, utseende och material. Vissa ­bebyggelse knutna till gamla kommunikationsleder. enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggna­ värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för den och området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i använd­ ej ske och ska föregås av utredning. ningen som jordbruksmark. Är mångformigt och Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i artrikt. Innehåller till jordbruksnäringen knutna odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbygg- byggnader eller arter, som är eller i snabb takt håller på nad Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området att bli rariteter. Är tillgänglig för besök och ger bör tas fram. ­besökaren värdefulla upplevelser. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning.

Hedesundabygden Brunn

42 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Hedesundabygden ÅSBYVALLEN LIS-bostäder LIS-bostäder, utanför strandskydd LIS-verksamheter Värdefulla kulturmiljöer GILLERÅS He K12LIS.7 Karaktärsområden Kulturhistorisk bebyggelse Riksintresse Kulturmiljövård ! Skyddade byggnader enl PBL " Skyddade byggnader enl BL/BS H Fornlämningar (RAÄ)

)" 56 n ge SÄLLVALLEN ovä Ölb

NORRA BRUNN ÖLBO

N

o

r r a

G

ä BergHe K3 v en l g e BERG vä v o ä lb g Ö e n HEDESUNDA He K3 n väge He L1 ersjö RÅNGSTA Vinn gen jövä He K2 ners Vin KOFFSTA

ÖSTVEDA He K3 ULLANDA VÄSTBYGGEBY He K6He L3 He K5 LANDA He K4

en äg ev ing ys )" G 56 Ö

v

ä

g

e n Dalälven

ÖN He K7 ± He L4 0 250 500 1 000 1 500 Meter LIS.8 LIS.9.1

LIS.9.2 He L2

43 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

He L3 He K4 He K5 LANDA He L1

G

y )" s 56 i n Dalälven g

e

v

ä

g ÖN

e

n He K7

LIS.8 LIS.9.1

LIS.9.2 He L4

He K5 ÅLBO He L2

Ö

v

ä g DALKARLSBO e

n He K7 He K9

LIS.11

SEVALLBO He K9 He L6 JUGANSBO

en väg fors er Söd

HADE

He K8 Hedesundabygden

K o LIS-bostäder l a r t LIS-bostäder, utanför strandskydd LIS.10 o r n p LIS-verksamheter e s v g ä ä gVärdefulla kulturmiljöer v

e e d n Karaktärsområden a H Kulturhistorisk bebyggelse Riksintresse Kulturmiljövård ± ! Skyddade byggnader enl PBL 0 250 500 1 000 1 500 Meter H Fornlämningar (RAÄ)

44 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse småbrutet odlingslandskap i kontakt med Dalälven Brunns samhälle (He K2) och där djurhållning och jordbruk förstärker boende­ kvalitéerna Motiv riksintresse: X807 för Koffsta: Odlingslandskap Områdets förutsättningar i förhistorisk centralbygd med fornlämningar och Beskrivning: Samhälle i jordbruksbygd framvuxet bebyggelse knutna till gamla kommunikationsleder. under 1800-talet där tätortsbebyggelse möter agrar Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell bebyggelse. Intilliggande stationsmiljö. hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. Struktur: Tomter och vägnät i oregelbunden bebyggelse­ struktur som möter odlingslandskap och ås. Riktlinje Markanvändning: Bostad och verksamhet knutna till Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till tätort. den odlade marken. Välbevarade byggnader samt Resurs: Småskalig äldre tätort med närhet till god bevarade ekonomibyggnader. service. Bebyggelsen har utblick mot öppet landskap Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde och skog. Ny- och ombyggnad: Klass B Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ Riktlinje byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i Värden: Tätortens struktur omgiven av odlingslandskap anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa och ås. Äldre välbevarad bebyggelse. områdets struktur och ska inte placeras i det öppna Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas Ny- och ombyggnad: Klass B skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av underhåll skall ske på ett för byggnaden och området vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i Se: Utformning av byggnader; bostadshus samt anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa komplement­byggnad områdets struktur och ska inte placeras i det öppna Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas tas fram. skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden och området Kulturhistorisk bebyggelse traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Hedesunda Prästbod (He K4) Planer/Skydd: II. Detaljplan/omb för delar av området bör tas fram. Områdets förutsättningar Beskrivning: Kyrkoplats på slätt omgiven av öppet Kulturhistorisk bebyggelse odlingslandskapet med kyrka, församlingsgård, Bäck, Koffsta, Ölbo (He K3) kyrkoherdeboställe och begravningsplats. Äldre bebyg­ gelse i form av större gårdsanläggningar och mindre egnahemstomter. Områdets förutsättningar Beskrivning: Klungbyar efter väg i småbrutet landskap med åkerholmar och gärdsgårdar. Välbevarade byggna­ der såväl bostäder som ekonomibyggnader. Struktur: Koncentrerad bebyggelse i klungor omslutna av ett öppet småbrutet odlingslandskap. Inom byarna finns äldre vägnät där gårdarna koncentrerar sig kring tre- och fyrvägskorsningar. Bebyggelsen består av gårdsbebyggelse, ett större och ibland ett ytterligare mindre bostadshus med ekonomibyggnader. Byggna­ derna på de enskilda tomterna är placerade så att de kringgärdar en öppen gårdsplan. Tomterna har trädgår­ dar och kringgärdas av staket Markanvändning: Bostad och verksamhet knutna till framförallt jordbruk och djurhållning. Resurs: Småskalig bybebyggelse i klungor i ett Hedesunda prästbod

45 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Struktur: Bebyggelse på slätt omgiven av odlingsland­ Kulturhistorisk bebyggelse skap. Bebyggelsens struktur bevaras. Huvudbyggnad Ullanda (He K5) har en till storleken, placeringen och utformningen framträdande plats. Ofta kringgärdade av park- och trädgård. Huvudbyggnaden är omgiven av ekonomi- Områdets förutsättningar och servicebyggnader som har en enklare och mindre Beskrivning: Radby efter äldre slingrande vägnät. framträdande placering. Välbevarade byggnader såväl bostäder som ekonomi­ Markanvändning: Bostad och verksamheter knutna byggnader. Omgiven av ett öppet odlingslandskap. till framförallt jordbruk och djurhållning. Struktur: Radby i framförallt nord/sydlig riktning Resurs: Attraktiv historisk boendemiljö intill kyrka i kringgärdade av ett öppet jordbrukslandskap. Radbyarna­ ett öppet odlingslandskap där ett aktivt jordbruk och är i större omfattning bebyggd på båda sidor om byvä­ djurhållning, och närhet till Dalälven förstärker garna. Byggnaderna på de enskilda tomterna är place­ kvalitéerna. rade så att de kringgärdar en öppen gårdsplan. Tomterna Motiv riksintresse X 807: Odlingslandskap i för­ har trädgårdar och kringgärdas av staket. Speciellt historisk centralbygd med fornlämningar och bebyg­ karaktäristisk är odlingslandskapet mot vattendrag. gelse knutna till gamla kommunikationsleder. Markanvändning: Bostad och verksamhet knutna till Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell framförallt jordbruk och djurhållning. hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning, Kyrka/begrav­ Resurs: Attraktiv historisk bebyggelse med sling­ ningsplats. rande vägnät och fornlämningsområden som skapar trevliga boende- och besöksmiljöer där ett aktivt Riktlinje jordbruk och djurhållning förstärker kvalitéerna. Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till Motiv riksintresse: X807 för Koffsta: Odlingslandskap den odlade marken. En tydlig huvudbyggnad som i förhistorisk centralbygd med fornlämningar och kringgärdas av ekonomibyggnader eller fristående bebyggelse knutna till gamla kommunikationslede mindre komplementbyggnader. Välbevarade bygg­ Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell nader. Omgivande parker och trädgårdar. hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Ny- och ombyggnad: Klass A Riktlinje Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till påverkas negativt och ska vara av vikt för att området den odlade marken. Välbevarade byggnader. ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ Ny- och ombyggnad: Klass B tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av storlek, placering och utformning gestaltas som vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ områdets struktur och ska inte placeras i det öppna ning av dessa bör ej ske. odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad. skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och tas fram. underhåll skall ske på ett för byggnaden och området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske.

Ny bebyggelse t.ex. bostadshus kan ske efter nord/ sydliga vägar som redan är bebyggda eller med stöd av trädbevuxna lägen. Luckor mellan äldre och nytillkom­ men bebyggelse är viktigt att tillskapa så att inte långa sammanhängande bebyggelseområden skapas. Undan­ tagsvis kan ny bebyggelse placeras efter byvägar med bebyggelse i öst/västlig riktning om det finns stöd från befintlig bebyggelse eller av trädbevuxna lägen. Inte i det öppna odlingslandskapet eller i anslutning till vattendrag. Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör Ullanda tas fram.

46 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Karaktärsområde Ålbo (He L2) artrikt. Innehåller till jordbruksnäringen knutna byggnader eller arter, som är eller i snabb takt håller på att bli rariteter. Är tillgänglig för besök och ger besöka­ Områdets förutsättningar ren värdefulla upplevelser. Beskrivning: Öppet odlingslandskap mot älv i söder Ny- och ombyggnad: Klass D och skog i norr som är bebyggd med en radby. Markanvändningen för jordbruk och bete. Området Struktur: Det öppna jordbrukslandskapet ska bevaras. undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. Obebyggt odlingslandskap på sluttning mot älv där Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ marken är avsedd för odling, bete eller slåtter. Stängs­ byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för ling förekommer. Få och mindre ekonomibyggnader pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand finns för verksamhet knuten till markens användning. placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller Åkerholmar, odlingsrösen, träddungar och mindre bakom skogsridå för att inte påverka den öppna vägar förekommer. landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av Markanvändning: Bostad och verksamhet knutna till byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad framförallt jordbruk och djurhållning. skall ha en enkel och diskret utformning där placering, Resurs: Ett fortsatt aktivt jordbruk innebär en histo­ färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak risk kontinuitet på markanvändning och att land­ och rödmålade fasader är traditionellt. skapet kan förbli öppet. Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Lis-område: Bostäder- och fritidshus föreslås byggas i hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. nära anslutning till karaktärsområdet men påverkas j dess värden. Riktlinje Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till tas fram. den odlade marken. Välbevarade byggnader samt förekomst av ekonomibyggnader. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i använd­ ningen som jordbruksmark. Är mångformigt och

Ålbo

47 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse Ålbo (He K5) Riktlinje Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till den odlade marken. Välbevarade byggnader samt Områdets förutsättningar förekomst av ekonomibyggnader. Beskrivning: Radby i östvästlig riktning efter äldre Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde slingrande vägnät i norr. Gårdarnas odlingsmarker Ny- och ombyggnad: Klass B sträcker sig mot söder, ned mot Dalälven. Mot norr tar Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte skogen vid. Välbevarade byggnader. påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av Struktur: Radbyar i framförallt nord/sydlig riktning vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ kringgärdade av ett öppet jordbrukslandskap. Radby­ byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i arna är i större omfattning bebyggd på båda sidor om anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa byvägarna. Byggnaderna på de enskilda tomterna är områdets struktur och ska inte placeras i det öppna placerade så att de kringgärdar en öppen gårdsplan. odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas Tomterna har trädgårdar och kringgärdas av staket . skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader Speciellt karaktäristisk är odlingslandskapet mot har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och vattendrag. underhåll skall ske på ett för byggnaden och området Markanvändning: Bostad med verksamhet knuten till traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. framförallt jordbruk. Resurs: Attraktiv historisk bybebyggelse som skapar Ny bebyggelse t.ex. bostadshus kan ske efter öst/västliga trevliga boende- och besöksmiljöer där ett aktivt vägar som redan är bebyggda eller med stöd av trädbe­ jordbruk och djurhållning, slingrande vägnät och vuxna lägen. Luckor mellan äldre och nytillkommen närhet till Dalälven förstärker kvalitéerna. bebyggelse är viktigt att tillskapa så att inte långa Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell sammanhängande bebyggelseområden skapas. hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tas fram.

Ålbo

48 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Karaktärsområde Östveda (He L3) bakom skogsridå för att inte påverka den öppna landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad Områdets förutsättningar skall ha en enkel och diskret utformning där placering, Beskrivning: Öppet odlingslandskap i sluttning mot färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak älv med bebyggelse på rad i dess höjdläge. och rödmålade fasader är traditionellt. Struktur: Det öppna jordbrukslandskapet ska bevaras. Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i Obebyggt odlingslandskap på sluttning mot älv där odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad marken är avsedd för odling, bete eller slåtter. Stängs­ Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör ling förekommer. Få och mindre ekonomibyggnader tas fram. finns för verksamhet knuten till markens användning. Åkerholmar, odlingsrösen, träddungar och mindre vägar förekommer. Kulturhistorisk bebyggelse Markanvändning: Bostad och verksamhet knuten till Östveda (He K6) framförallt jordbruk och djurhållning. Resurs: Ett fortsatt aktivt jordbruk innebär en historisk kontinuitet på markanvändning och att Områdets förutsättningar landskapet kan förbli öppet. Beskrivning: Radby efter äldre slingrande vägnät. Motiv riksintresse X807: Odlingslandskap i förhisto­ Välbevarade byggnader. Omgiven av ett öppet odlings­ risk centralbygd med fornlämningar och bebyggelse landskap i kontakt med älv och skog. knutna till gamla kommunikationsleder. Struktur: Radby i nord/sydlig riktning kringgärdat av Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- ett öppet jordbrukslandskap. Radbyn är delvis bebyggd värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för på båda sidor om byvägarna. Byggnaderna på de eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i använd­ enskilda tomterna är placerade så att de kringgärdar en ningen som jordbruksmark. Är mångformigt och öppen gårdsplan. Tomterna har trädgårdar och kring­ artrikt. Innehåller till jordbruksnäringen knutna gärdas av staket . Speciellt karaktäristisk är odlings­ byggnader eller arter, som är eller i snabb takt håller på landskapet mot vattendrag. att bli rariteter. Är tillgänglig för besök och ger besöka­ Resurs: Attraktiv historisk bebyggelse som skapar ren värdefulla upplevelser. trevliga boende- och besöksmiljöer där ett aktivt Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell jordbruk och djurhållning, slingrande vägnät och hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. närhet till Dalälven förstärker kvalitéerna. Markanvändning: Bostad och verksamheter knutna Riktlinje till framförallt jordbruk och djurhållning. Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell den odlade marken och älven. hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. Motiv riks­ Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde intresse X807: Odlingslandskap i förhistorisk central­ Ny- och ombyggnad: Klass D bygd med fornlämningar och bebyggelse knutna till Markanvändningen för jordbruk och bete. Området gamla kommunikationsleder. undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller

Östveda Östveda

49 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Riktlinje tomter, byggnader vägar och trädgårdar. Radbyar i Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till framförallt nord/sydlig riktning kringgärdade av ett den odlade marken. Välbevarade byggnader samt öppet jordbrukslandskap samt skog i kontakt med älv. förekomst av ekonomibyggnader. Fornlämningar. Radbyarna är bebyggda på båda sidor om byvägarna. Gävle kommuns bedömning:1. Högsta värde. Ny- och Markanvändning: Bostad och verksamhet knutna till ombyggnad: Klass A framförallt jordbruk och djurhållning. Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte Resurs: Naturskön smal åsrygg med utblickar mot påverkas negativt och ska vara av vikt för att området Dalälven med ålderdomlig bebyggelsestruktur och ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma vägnät samt odlings- och skogslandskap. Höga för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ boende och friluftslivskvalitéer. tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad Motiv riksintresse X807: Odlingslandskap i för­ anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till historisk centralbygd med fornlämningar och storlek, placering och utformning gestaltas som b­ebyggelse knutna till gamla kommunikationsleder. komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i använd­ ning av dessa bör ej ske. ningen som jordbruksmark. Är mångformigt och Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad artrikt. Innehåller till jordbruksnäringen knutna Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör byggnader eller arter, som är eller i snabb takt håller på tas fram. att bli rariteter. Är tillgänglig för besök och ger ­besökaren värdefulla upplevelser. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Karaktärsområde Ön (He L4) hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning.

Riktlinje Områdets förutsättningar Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till Beskrivning: Åsrygg i Dalälven som har utspridd åsen, vägen, älven och den odlade marken. Välbeva­ bebyggelse och mindre radbyar efter äldre slingrande rade byggnader samt förekomst av ekonomibyggna­ väg i kontakt med odlingslandskap och skog. der. Struktur: Storlek och struktur i bykärnorna och vid de Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde större gårdsanläggningarna bör bevaras vad gäller Ny- och ombyggnad: Klass D

Ön

50 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Markanvändningen för jordbruk och bete. Området undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komple­ mentbyggnad finns och kan tillkomma om det behövs för pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller bakom skogsridå för att inte påverka den öppna landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad skall ha en enkel och diskret utformning där placering, färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak och rödmålade fasader är traditionellt. Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbygg- nad Lis-område: Bostäder kan tillkomma som byggs enligt riktlinjerna utformning av byggnader. Av vikt är att byggnader inom Lis-område 9.2 inte är högre än åsryggen vid Övägen. Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tas fram.

Vävarnas hus, Ön

Ön

51 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse Vall-ön och gelse knutna till gamla kommunikationsleder. Löten (He K7) Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning

Områdets förutsättningar Riktlinje Beskrivning: Radby efter äldre slingrande vägnät på ås Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till i kontakt med Dalälven. Välbevarade bostadshus och väg, ås, älv och odlad mark. Välbevarade byggnader. ekonomibyggnader. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde. Struktur: Radbyar som i större omfattning bebyggd på Ny- och ombyggnad: Klass A båda sidor om byvägarna framförallt nord/sydlig Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte riktning och kringgärdade av ett öppet jordbruksland­ påverkas negativt och ska vara av vikt för att området skap. Byggnaderna på de enskilda tomterna är placerade ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma så att de kringgärdar en öppen gårdsplan. Tomterna har för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ trädgårdar och kringgärdas av staket. Speciellt karaktä­ tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad ristisk är odlingslandskapet mot vattendrag. anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till Markanvändning: Bostad och verksamhet knutna till storlek, placering och utformning gestaltas som famförallt jordbruk och djurhållning. komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett Resurs: Attraktiv historisk bybebyggelse som skapar högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll trevliga boende- och besöksmiljöer där ett aktivt skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ jordbruk och djurhållning, slingrande vägnät och ning av dessa bör ej ske. närhet till Dalälven förstärker kvalitéerna. Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad Motiv riksintresse X807: Odlingslandskap i för­ Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör historisk centralbygd med fornlämningar och bebyg­ tas fram.

He L1

ÖN

He K7

LIS.8 LIS.9.1

n e g ä v e g LIS.9.2 in s Ö y v

G ä

g

e

n He L4

ÅLBO He L2 He K5

Ön

LIS-bostäder LIS-bostäder, utanför strandskydd DALKARLSBO LIS-verksamheter He K9 He K7 Värdefulla kulturmiljöer He L6 Kulturhistorisk bebyggelse Brokfjärd Karaktärsområde Riksintresse Kulturmiljövård Fornlämningar (RAÄ)

0 250 500 1 000 Meter

52 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse Riktlinje Hadeholm (He K8) Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till den odlade marken, vägen och älven. En tydlig huvudbyggnad som kringgärdas av ekonomibyggna­ Områdets förutsättningar der. Välbevarade byggnader. Omgivande park. Beskrivning: Stor gård med dominerande huvudbygg­ Fornlämningar. nad och flera ekonomibyggnader. Anläggningen ligger i Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde det öppna odlingslandskapet i kontakt med Dalälven. Ny- och ombyggnad: Klass A Struktur: Bebyggelse omgiven av odlingslandskap i Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte kontakt med älv. Huvudbyggnad har en till storleken, påverkas negativt och ska vara av vikt för att området placeringen och utformningen framträdande plats med ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma intilliggande flyglar på var sida. Kringgärdade av park- för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ och trädgård. Ekonomi- och servicebyggnader som har tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad en enklare och mindre framträdande placering ligger anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till intill. storlek, placering och utformning gestaltas som Markanvändning: Bostad med verksamheter knutna komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett till framförallt jordbruk. högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll Resurs: Gårdsanläggning i öppet odlingslandskap skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ och i kontakt med Dalälven där djurhållning och ning av dessa bör ej ske. jordbruk förstärker boendekvalitéerna Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad. Motiv riksintresse X 807: Odlingslandskap i förhisto­ Planer/Skydd: II. Detaljplan/omb för delar av området risk centralbygd med fornlämningar och bebyggelse bör tas fram. knutna till gamla kommunikationsleder. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR 19, Fornlämning.

Hadeholm

53 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Sevallbo

Karaktärsområde Riktlinje Sevallbo och Dalkarlsbo (He L6) Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till den odlade marken. Välbevarade byggnader samt bevarade ekonomibyggnader. Områdets förutsättningar Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Beskrivning: Småbrutet landskap med åkerholmar och Ny- och ombyggnad: Klass D gärdsgårdar med bebyggelse som är delvis utspridd men Markanvändningen för jordbruk och bete. Området också koncentrerad till klungbyar. undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. Struktur: Koncentrerad bybebyggelse i klungor Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ omslutna av ett öppet småbrutet odlingslandskap byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för bevaras. Bebyggelsen koncentrerar sig kring slingrande pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand tre- och fyrvägskorsningar. Ibland på båda sidor av placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller vägarna. Bebyggelsen består av gårdsbebyggelse, ett bakom skogsridå för att inte påverka den öppna större och ibland ett ytterligare mindre bostadshus med landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av ekonomibyggnader kringgärdade av trädgårdar. Tom­ byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad terna kringgärdas av staket eller förgrenande småvägar. skall ha en enkel och diskret utformning där placering, Markanvändning: Bostad och verksamhet knutna till färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak framförallt jordbruk och djurhållning. och rödmålade fasader är traditionellt. Resurs: Småskalig bebyggelse i klungor i ett små­ Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i brutet odlingslandskap i kontakt med Dalälven och odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad där djurhållning och jordbruk förstärker boendekva­ Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör litéerna tas fram. Motiv riksintresse: X807: Odlingslandskap i förhisto­ risk centralbygd med fornlämningar och bebyggelse knutna till gamla kommunikationsleder.Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning.

54 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett Sevallbo och Dalkarlsbo (He K9) högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ ning av dessa bör ej ske. Områdets förutsättningar Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad. Beskrivning: Klungbyar efter väg i småbrutet landskap Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör med åkerholmar och gärdsgårdar. Välbevarade byggna­ tas fram. der bostadshus och ekonomibyggnader. Struktur: Koncentrerad bebyggelse i klungor omslutna av ett öppet småbrutet odlingslandskap. Inom byarna Karaktärsområde Vinnersjö (He L7) finns äldre vägnät där gårdarna koncentrerar sig kring slingrande tre- och fyrvägskorsningar. Bebyggelsen består av gårdsbebyggelse, ett större och ibland ett Områdets förutsättningar ytterligare mindre bostadshus med ekonomibyggnader. Beskrivning: Öppet odlingslandskap med bevarad äldre Byggnaderna på de enskilda tomterna är placerade så bebyggelse efter landsväg och i glesare klungby. att de kringgärdar en öppen gårdsplan. Tomterna har Struktur: Det öppna jordbrukslandskapet ska bevaras. trädgårdar och kringgärdas av staket Obebyggt odlingslandskap på slätt i kontakt med Markanvändning: Bostad och verksamhet knuten till ravinlandskap där marken är avsedd för odling, bete framförallt jordbruk och djurhållning. eller slåtter. Stängsling förekommer. Få och mindre Resurs: Småskalig bebyggelse i klungor i ett små­ ekonomibyggnader finns för verksamhet knuten till brutet odlingslandskap i kontakt med Dalälven och markens användning. Åkerholmar, odlingsrösen, där djurhållning och jordbruk förstärker boendekva­ träddungar och mindre vägar förekommer litéerna Markanvändning: Nuvarande markanvändning, Motiv riksintresse: X807: Odlingslandskap i förhisto­ jordbruk, skall stöttas. risk centralbygd med fornlämningar och bebyggelse Resurs: Ett fortsatt aktivt jordbruk innebär en knutna till gamla kommunikationsleder. ­historisk kontinuitet på markanvändning och att Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell mindre och ej centralt belägna odlingslandskap kan hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. förbli öppna och därmed upplevas av trafikanter och turister på byvägar. Riktlinje Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för den odlade marken. Välbevarade byggnader. eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i använd­ Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde ningen som jordbruksmark. Är mångformigt och Ny- och ombyggnad: Klass A artrikt. Innehåller till jordbruksnäringen knutna Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte byggnader eller arter, som är eller i snabb takt håller på påverkas negativt och ska vara av vikt för att området att bli rariteter. Är tillgänglig för besök och ger ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma ­besökaren värdefulla upplevelser. för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till storlek, placering och utformning gestaltas som

Sevallbo Vinnersjö

55 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

He K10 Vinnersjövägen

He L7

He K10

Vinnersjö Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse Karaktärsområde ± H Fornlämningar (RAÄ) 0 250 500 1 000 Meter

Vinnersjö

56 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Riktlinje Riktlinje Värden: Det öppna odlingslandskapet och bebyggel­ Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till den sens struktur med mindre byar utanför det centrala odlade marken. Välbevarade byggnader samt förekomst jordbruksområdet. av ekonomibyggnader. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Ny- och ombyggnad: Klass D Ny- och ombyggnad: Klass B Markanvändningen för jordbruk och bete. Området Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller områdets struktur och ska inte placeras i det öppna bakom skogsridå för att inte påverka den öppna odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och skall ha en enkel och diskret utformning där placering, underhåll skall ske på ett för byggnaden och området färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. och rödmålade fasader är traditionellt. Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i Ny bebyggelse t.ex. bostadshus kan ske efter vägar som odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad redan är bebyggda eller med stöd av trädbevuxna lägen. Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör Luckor mellan äldre och nytillkommen bebyggelse är tas fram. viktigt att tillskapa så att inte långa sammanhängande bebyggelseområden skapas. Se: Utformning av byggnader; bostadshus samt komple- Kulturhistorisk värdefull bebyggelse mentbyggnad Vinnersjö (He K10) Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tas fram.

Områdets förutsättningar Beskrivning: Glest utspridd bybebyggelse i klunga efter äldre slingrande vägnät. Välbevarade byggnader. Omgiven av ett öppet odlingslandskap i kontakt med älv. Struktur: Koncentrerad bebyggelse i klungor omslutna av ett öppet småbrutet odlingslandskap. Inom byarna finns äldre vägnät där gårdarna koncentrerar sig kring slingrande tre- och fyrvägskorsningar. Byggnaderna på de enskilda tomterna är placerade så att de kringgärdar en öppen gårdsplan. Tomterna har trädgårdar och kringgärdas av staket. Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplt till framförallt jordbruk. Resurs: Attraktiv historisk bybebyggelse med slingrande vägnät och fornlämningsområden som skapar trevliga boendemiljö där ett aktivt jordbruk och djurhållning förstärker kvalitéerna.

Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning.

57 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Karaktärsområde Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Kessmansbo-Verkebro (He L8) hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning.

Riktlinje Områdets förutsättningar Värden: Bebyggelsens struktur efter det äldre Beskrivning: Yngre byar i ett öppet småbrutet odlings­ slingrande vägnätet och kontakt med odlingsmar­ landskap. ken. Flera välbevarade gårdar med bostadshus och Struktur: Det öppna jordbrukslandskapet ska bevaras. ekonomibyggnader. Stängsling förekommer. Få och mindre ekonomibygg­ Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde nader finns för verksamhet knuten till markens Ny- och ombyggnad: Klass D användning. Åkerholmar, odlingsrösen, träddungar och Markanvändningen för jordbruk och bete. Området mindre vägar förekommer undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplt till Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ framförallt jordbruk och djurhållning. byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för Resurs: Ett fortsatt aktivt jordbruk innebär en pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand historisk kontinuitet av markanvändning och där placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller landskapet kan förbli öppet och därmed upplevas av bakom skogsridå för att inte påverka den öppna boende och trafikanter. landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för skall ha en enkel och diskret utformning där placering, eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i använd­ färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak ningen som jordbruksmark. Är mångformigt och och rödmålade fasader är traditionellt. artrikt. Innehåller till jordbruksnäringen knutna Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i byggnader eller arter, som är eller i snabb takt håller på odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad att bli rariteter. Är tillgänglig för besök och ger besöka­ Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör ren värdefulla upplevelser. tas fram.

Ö

l b o v ä g e n Ö

l b o v ä g e n

He K11 Ö en Åsb oväg lb ovä Åsb o gen V v e ä rk g e e bro n VERKEBRO vä g n en He L8 äge ov Ö sb lb Å o v ä g e n

He K11

llbäck ä s Ö K vägen l b o v en ä g g Kessmansbo och Verkebro vä e s n k c Värdefulla kulturmiljöer ä b ll Kulturhistorisk bebyggelse

ä Ö K Karaktärsområde l b o H ± v Fornlämningar (RAÄ) 0 250 500 Meter ä g

e

n

58 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse Riktlinje Kessmansbo- Verkebro (He K11) Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till den odlade marken. Välbevarade byggnader. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde. Områdets förutsättningar Ny- och ombyggnad: Klass B Beskrivning: Radbyar efter äldre slingrande vägnät i Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte nord/sydlig riktning. Välbevarade byggnader såväl påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av bostäder som ekonomibyggnader. Omgiven av ett öppet vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ odlingslandskap. byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i Struktur: Radbyar i framförallt nord/sydlig riktning anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa kringgärdade av ett öppet jordbrukslandskap. Radby­ områdets struktur och ska inte placeras i det öppna arna är ofta bebyggda på båda sidor om byvägarna. odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas Byggnaderna på de enskilda tomterna är placerade så skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader att de kringgärdar en öppen gårdsplan. Tomterna har har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och trädgårdar och kringgärdas av staket underhåll skall ske på ett för byggnaden och området Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplat till traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. framförallt jordbruk och djurhållning. Resurs: Attraktiv historisk bebyggelse med sling­ Ny bebyggelse t.ex. bostadshus kan ske efter nord/ rande vägnät och fornlämningsområden som sydliga vägar som redan är bebyggda eller med stöd av skapar trevliga boende- och besöksmiljöer där ett trädbevuxna lägen. Luckor mellan äldre och nytillkom­ aktivt jordbruk och djurhållning förstärker kvalité­ men bebyggelse är viktigt att tillskapa så att inte långa erna. sammanhängande bebyggelseområden skapas. Undan­ Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell tagsvis kan ny bebyggelse placeras efter byvägar med hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning bebyggelse i öst/västlig riktning om det finns stöd från befintlig bebyggelse eller av trädbevuxna lägen. Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tas fram.

Kessmansbo

59 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse Karaktärsområde Lövåsen (He L8) Fäbodsjön (He K12)

Områdets förutsättningar Områdets förutsättningar Beskrivning: Småbrutet öppet odlingslandskap med Beskrivning: Fäbod, Åsbyvallen, och sommarstuge­ stengärdsgård och bebyggelse i utkanten av bebyggelse från 1900-talets början och framåt i kontakt Hedesundaområdet.­ med sjö. Struktur: Det öppna jordbrukslandskapet ska bevaras. Struktur: Enkel och småskalig bebyggelse på rad mot Stängsling förekommer. Få och mindre ekonomibygg­ sjö. Ett bostadshus och mindre ekonomibyggnad på nader finns för verksamhet knuten till markens öppen mark. användning. Åkerholmar, odlingsrösen, träddungar och Markanvändning: Bostad och fritidshus. mindre vägar förekommer. Resurs: Fritidsboende i små sommarstugor i Markanvändning: Nuvarande markanvändning, natur- och sjönära läge. jordbruk, skall stöttas. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Resurs: Ett fortsatt aktivt jordbruk innebär en histo­ hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. risk kontinuitet av markanvändning och där land­ skapet kan förbli öppet och därmed upplevas av Riktlinje trafikanter. Värden: Mindre byggnader på öppen mark, träd­ Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- gårds- och skogstomter i sluttning mot skogssjö. värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för Skogsmark i bakgrunden. Byggnadernas utseende eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i använd­ och material. ningen som jordbruksmark. Innehåller till jordbruks­ Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde näringen knutna byggnader eller arter, som är eller i Ny- och ombyggnad: Klass B snabb takt håller på att bli rariteter. Är tillgänglig för Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte besök och ger besökaren värdefulla upplevelser. påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa Riktlinje områdets struktur och ska inte placeras i det öppna Värden: Bebyggelsens struktur efter det äldre odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas slingrande vägnätet och kontakt med odlingsland­ skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader skapet. Flera välbevarade gårdar. har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde underhåll skall ske på ett för byggnaden och området Ny- och ombyggnad: Klass D traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Markanvändningen för jordbruk och bete. Området Se: Utformning av byggnader; fäbod och sommarstugor. undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. Lis-område: Bostäder- och fritidshus kan byggas väster Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ om vägen med ett respektavstånd till fäbodvallen. För byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för utformning av byggnader; se sommarstugor och pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand bostäder. placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör bakom skogsridå för att inte påverka den öppna tas fram. landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad skall ha en enkel och diskret utformning där placering, färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak och rödmålade fasader är traditionellt. Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tas fram.

Fäbodsjön

60 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

LÖVÅSEN

He L9 KÅGBO

He L9He K4 He K13 Bred fors väg en

Lövåsen och Kågbo Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse Karaktärsområde Fornlämningar (RAÄ) 0 250 500 Meter LÅGBO

Kulturhistorisk bebyggelse en trevlig boende- och besöksmiljö där ett aktivt Lövåsen (He K13) jordbruk och djurhållning förstärker kvalitéerna. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR 19, Fornlämning Områdets förutsättningar Beskrivning: Radby efter äldre slingrande vägnät. Riktlinje Välbevarade byggnader såväl bostäder som ekonomi­ Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till byggnader. Omgiven av ett öppet odlingslandskap. den odlade marken. Välbevarade byggnader. Struktur: Radby i framförallt nord/sydlig riktning Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde kringgärdade av ett öppet jordbrukslandskap. Ny- och ombyggnad: Klass B Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplat till Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte framförallt jordbruk och djurhållning. påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av Resurs: Attraktiv historisk bebyggelse med sling­ vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ rande vägnät och fornlämningsområden som skapar byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa områdets struktur och ska inte placeras i det öppna odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden och området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske.

Ny bebyggelse t.ex. bostadshus kan ske efter nord/ sydliga vägar som redan är bebyggda eller med stöd av trädbevuxna lägen. Luckor mellan äldre och nytillkom­ men bebyggelse är viktigt att tillskapa så att inte långa sammanhängande bebyggelseområden skapas. Undan­ tagsvis kan ny bebyggelse placeras efter byvägar med bebyggelse i öst/västlig riktning om det finns stöd från Lövåsen befintlig bebyggelse eller av trädbevuxna lägen. Inte i

61 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

det öppna odlingslandskapet eller i anslutning till undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. vattendrag. Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ Se: Utformning av byggnader; bostadshus samt komplementbyggnad byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand tas fram. placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller bakom skogsridå för att inte påverka den öppna landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av Karaktärsområde Kågbo (He L9) byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad skall ha en enkel och diskret utformning där placering, färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak Områdets förutsättningar och rödmålade fasader är traditionellt. Beskrivning: Småbrutet öppet odlingslandskap som Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i omgärdas av skog mot älv med bebyggelse på rad. odlingslandskapet, bostadshus samt komplementbyggnad Struktur: Obebyggt odlingslandskap på sluttning mot Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör älv där marken är avsedd för odling, bete eller slåtter. tas fram. Stängsling förekommer. Få och mindre ekonomibygg­ nader finns för verksamhet knuten till markens användning. Åkerholmar, odlingsrösen, träddungar och Kulturhistorisk bebyggelse mindre vägar förekommer. Kågbo (He K14) Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplat tilll framförallt till jordbruk och djurhållning. Resurs: Ett fortsatt aktivt jordbruk innebär en Områdets förutsättningar historisk kontinuitet på markanvändning och att Beskrivning: Radby efter äldre slingrande vägnät. landskapet kan förbli öppet. Välbevarade byggnader. Omgiven av ett småbrutet Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- öppet odlingslandskap i kontakt med älv. värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för Struktur: Radby i framförallt nord/sydlig riktning eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i använd­ kringgärdad av ett öppet jordbrukslandskap. Byggna­ ningen som jordbruksmark. Är mångformigt och derna på de enskilda tomterna är placerade så att de artrikt. Innehåller till jordbruksnäringen knutna kringgärdar en öppen gårdsplan. Tomterna har trädgår­ byggnader eller arter, som är eller i snabb takt håller på dar och kringgärdas av staket Speciellt karaktäristisk är att bli rariteter. Är tillgänglig för besök och ger besöka­ odlingslandskapet mot vattendrag. ren värdefulla upplevelser. Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplat till Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell framförallt jordbruk och djurhållning. hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning. Resurs: Attraktiv historisk småskalig bebyggelse som skapar trevliga boende- och besöksmiljöer där Riktlinje ett aktivt jordbruk och djurhållning, slingrande Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till vägnät och närhet till Dalälven förstärker kvalité­ den odlade marken. Välbevarade byggnader samt erna. förekomst av ekonomibyggnader. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde hantering: PBL 8:13, BBR 19, Fornlämning. Ny- och ombyggnad: Klass D Markanvändningen för jordbruk och bete. Området

Kågbo Kågbo

62 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Riktlinje Riktlinje Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till Värden: Miljön är uppbyggd kring en bruksallé i öst/ den odlade marken. Välbevarade byggnader samt västlig riktning samt en bruksgata i nord/sydlig förekomst av ekonomibyggnader. riktning. Bebyggelsestrukturen där uppdelning Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde mellan bostäder för ägare och arbetare är tydlig. Ny- och ombyggnad: Klass A Herrgårdsområdets har en friare uppbyggnad med Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte dominerande herrgårdsanläggning i parkmiljö och påverkas negativt och ska vara av vikt för att området flera äldre villor. Bruksarbetarbostäder på rad efter ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma gata. Hyttbyggnad med flera andra industribyggna­ för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ der ligger vid forsarna mellan arbetarbostäderna och tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad herrgårdsområdet. Byggnaderna har bevarat ett anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till traditionellt utseende. Allékantade vägar. storlek, placering och utformning gestaltas som Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett Ny- och ombyggnad: Klass A högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ påverkas negativt och ska vara av vikt för att området ning av dessa bör ej ske. ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad. för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad tas fram. anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till storlek, placering och utformning gestaltas som komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll Valbo skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ ning av dessa bör ej ske. Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad Lis-område 6.3: Bostäder kan tillkomma inom riksin­ Kulturhistorisk bebyggelse tresseområde utan att skada dess värden. Av vikt är att Forsbacka (V K7) dessa ges en sammanhållen, enhetlig och diskret utformning då de vänder sig mot bebyggelse inom riksintresset. Områdets förutsättningar Planer/Skydd: II. Detaljplan/omb för DELAR av områ­ Beskrivning: Järnbrukssamhälle vid Gavleån i drift från det bör tas fram. 1651. Bebyggelsestruktur från 1700-talet med ett påkostat herrgårdsområde med brukspark och enhetligt utformade bruksarbetarbostäder efter bl.a. en allékan­ tad bruksgata. Brukssamhälle med samhällsfunktioner och service såsom skola, kyrka och affär. Struktur: Strukturen bibehålls. Bebyggelse i östvästlig riktning efter en allékantad bruksgata. Inga staket som markerar enskilt ägande får tillkomma vid arbetarbo­ städerna. Herrgårdsområdets uppbyggnad i en nord/ sydlig axel med dominerande herrgårdsanläggning, lusthus mm i parkmiljö. Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplade till tätort. Resurs: Vacker historisk bruksbebyggelse med engelsk park vid å och sjö som skapar trevlig boende- och besöksmiljö. Motiv för Riksintresse X811: Rätvinklig plan, herr­ gårdsanläggning från 1700-talet med ekonomibyggna­ der och park, arbetarbostäder från 1800-talets början utmed bruksgatorna, industriområde vid bruksdamm med de flesta av järnbruks verkstadsbyggnader från omkring 1900 bevarade. Tjänstemannavillor från 1800-1900-tal. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR, Byggnadsminne, Fornlämning

63 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

E16

LIS.6.5

Sa FORSBACKA nd LIS.6.4 vi S k t sv e ä n g t e o n r p

s

v

ä Gavleån

g

e

n

LIS.6.1

Sto rgatan V K7

d Vär shusvägen MJÖLNARHOLMEN LIS.6.3

LIS.6.2 Valbovägen Forsbacka

LIS-bostäder

LIS-bostäder, utanför strandskydd HELIGA n Värdefulla kulturmiljöer e LANDET g Kulturhistorisk bebyggelse ä v s Riksintresse Kulturmiljövård ik v Skyddade byggnader enl PBL o B Skyddade byggnader enl BL/BS

Fornlämningar (RAÄ)

0 250 500 Meter Byggnadsminne

besökaren värdefulla upplevelser. Karaktärsområde Överhärde (V L3) Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning.

Områdets förutsättningar Riktlinje Beskrivning: Öppet odlingslandskap med mindre byar Värden: Ett öppet odlingslandskap och bebyggelsens i form av radbyar utkanten av Valboområdet. struktur med mindre radbyar utanför det centrala Struktur: Obebyggt odlingslandskap på slätt i kontakt jordbruksområdet. Landskapet formas av bäckravin. med ravinlandskap där marken är avsedd för odling, Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde bete eller slåtter. Stängsling förekommer. Få och Ny- och ombyggnad: Klass D mindre ekonomibyggnader finns för verksamhet Markanvändningen för jordbruk och bete. Området knuten till markens användning. Åkerholmar, odlings­ undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. rösen, träddungar och mindre vägar förekommer. Enstaka bostadsbebyggelse och mindre komplement­ Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplad till byggnad finns och kan tillkomma om det behövs för framförallt jordbruk och djurhållning. pågående markanvändning. Byggnad skall i första hand Resurs: Ett fortsatt aktivt jordbruk innebär en placeras på moränkulle, intill trädbevuxna lägen eller historisk kontinuitet på en 1000-årig markanvänd­ bakom skogsridå för att inte påverka den öppna ning och att mindre och ej centralt belägna odlings­ landskapsbilden. Placering, storlek och utformning av landskap kan förbli öppet och därmed upplevas av byggnad skall inte dominera i landskapet. Byggnad trafikanter och turister på byvägar. skall ha en enkel och diskret utformning där placering, Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- färg- och materialval samspelar. Byggnad med sadeltak värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för och rödmålade fasader är traditionellt. eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i använd­ Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad i odlings- ning som jordbruksmark. Innehåller till jordbruksnä­ landskapet, bostadshus samt komplementbyggnad ringen knutna byggnader eller arter som i snabb takt Planer/Skydd: III. Detaljplan för hela området bör tas fram. håller på att bli rariteter. Är tillgängligt för besök. Ger

64 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Forsbacka bruk, herrgården

Kulturhistorisk bebyggelse Överhärde (V K8)

Områdets förutsättningar Beskrivning: Radbyar efter äldre slingrande vägnät. Välbevarade byggnader såväl bostäder som ekonomi­ byggnader. Omgiven av ett öppet odlingslandskap i kontakt med bäckravinlandskap. Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplad till framförallt jordbruk och djurhållning. Struktur: Storlek och struktur i de äldre bykärnorna och vid de större gårdsanläggningarna bör bevaras vad Forsbacka bruk gäller tomter, byggnader vägar och trädgårdar ska beva­ ras. Radbyar i framförallt nord/sydlig riktning kringgär­ dade av ett öppet jordbrukslandskap. Radbyarna är i större omfattning bebyggd på båda sidor om byvägarna. Speciellt karaktäristisk är odlingslandskapet mot vattendrag. Resurs: Attraktiv historisk bybebyggelse med slingrande vägnät och fornlämningsområden som skapar trevliga boende- och besöksmiljöer där ett aktivt jordbruk och djurhållning förstärker kvalitéerna.­ Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR 19, Fornlämning

65 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Ma n su e gnsvä g g n en ä e v

s g

å ä k v G i ä o n p s e b trikeled S l a

MACKMYRA V

n

e

g

ä v

)"E16 o

b l

a n

V e äg sv rg be s )"E16 g Här gäller Översiktsplan Gävle stad n med tillhörande kulturmiljöbilaga Ä

gen Än Skjutbanevä g sbe rgsvä g en

V L3

n V K8 e g ä v o b l T a v V ä r st Överhärde ig e n Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse ÖVERHÄRDE Karaktärsområde ± Valbovägen )"56 H Fornlämningar (RAÄ) 0 250 500 Meter

Riktlinje Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till den odlade marken. Välbevarade byggnader. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Ny- och ombyggnad: Klass A Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte påverkas negativt och ska vara av vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till storlek, placering och utformning gestaltas som komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll Överhärde skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ ning av dessa bör ej ske. Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad. Planer/Skydd: III. Detaljplan för hela området bör tas fram.

66 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse Gävle stad Grindduga (G K1)

Områdets förutsättningar Karaktärsområde Grinduga (G L1) Beskrivning: Klungby efter äldre slingrande vägnät som bildar en trevägskorsning. Bebyggelsen formar sig kring en allmänning. Byggnader från 1800-tal samt Områdets förutsättningar 1950-talets mitt då skogsbruk etablerades i området. Beskrivning: Småbrutet odlingslandskap med hävdade Omgiven av ett öppet odlingslandskap. slåtter- och betesmarker vid by bebyggelse. Struktur: Storlek och struktur i byn och vid gårdsan­ Struktur: Det öppna småbrutna landskapet ska bevaras läggningarna bör bevaras vad gäller tomter, byggnader genom odling, bete eller slåtter. Stängsling före­ vägar och trädgårdar. kommer. Åkerholmar, odlingsrösen, träddungar och Markanvändning: Bostad och verksamhet kopplat till mindre vägar förekommer. Koncentrerad bebyggelse i framförallt jordbruk. väster. Markanvändning: Bostad och verksamhet Resurs: Attraktiv historisk bebyggelse som skapar kopplat till framförallt jordbruk och djurhållning. en trevlig boendemiljö där en aktiv hävd av marken Resurs: En fortsatt hävd innebär en historisk förstärker kvalitéerna. kontinuitet på en 1000-årig markanvändning och Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell att ett mindre och ej centralt beläget odlings­ hantering: PBL 8:13, BBR . landskap kan förbli öppet. Motiv för odlingslandskap med natur- och kultur- Riktlinje värden: Bevarar en helhetsbild. Är representativt för Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i den odlade marken. Välbevarade enhetliga byggnader ­användning som jordbruksmark. Har kontinuitet i samt förekomst av ekonomibyggnader. användning som jordbruksmark. Är mångformigt och Gävle kommuns bedömning: 3. Högt värde artrikt. Innehåller till jordbruksnäringen knutna Ny- och ombyggnad: Klass B byggnader eller arter som i snabb takt håller på att bli Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte rariteter. Är tillgängligt för besök. Ger besökaren påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av värdefulla upplevelser. vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplement­ Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell byggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa områdets struktur och ska inte placeras i det öppna Riktlinje odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnadernas Värden: Ett öppet och hävdat småbrutet odlings­ skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader landskap och bebyggelsens struktur koncentrerad har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och kring en trevägs korsande nät. underhåll skall ske på ett för byggnaden och området Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde. traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Planer/Skydd: II. Detaljplan/omb för DELAR av ­området Ny- och ombyggnad: Klass A bör tas fram. Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte påverkas negativt och ska vara av vikt för att området ska kunna nyttjas. Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restrik­ tivt. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Ny byggnad skall till storlek, placering och utformning gestaltas som komplementbyggnad. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Riv­ ning av dessa bör ej ske. Utformning av byggnader; komplementbyggnad i odlings- landskapet. Planer/Skydd: III. Detaljplan för hela området bör tas fram.

Grindduga

67 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Här gäller Översiktsplan Gävle stad med tillhörande kulturmiljöbilaga G K5 G L2

G K3 F u r u v i k s v ä g e n

FURUVIK )"76

G K2 GRINDUGA

G K1 G L1 Grindduga, Hakudden Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse Karaktärsområde ± ! Skyddade byggnader enl PBL 0 250 500 Meter H Fornlämningar (RAÄ)

Kulturhistorisk bebyggelse öppna odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnader­ Trösken (G K2) nas skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombygg­ nad och underhåll skall ske på ett för byggnaden och Områdets förutsättningar området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Beskrivning: Sommarstugebebyggelse från 1900-talets Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte början och framåt i kontakt med sjö. påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av Struktur: Enkel och småskalig bebyggelse på rad mot vikt för att området ska kunna nyttjas. sjö. Ett bostadshus och mindre ekonomibyggnad på Se: Utformning av byggnader; sommarstuga, bostadshus öppen mark. samt komplementbyggnad Markanvändning: Bostad och fritidshus. Planer/Skydd: III. Detaljplan/omb för hela området bör Resurs: Fritidsboende i små sommarstugor i natur- och tas fram. sjönära läge. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR. Karaktärsområde Furuvik (G L2)

Riktlinje Värden: Mindre byggnader på öppen mark, trädgårds- Områdets förutsättningar och skogstomter i sluttning mot sjö. Skogsmark i Beskrivning: Småskaliga bebyggelseklungor sling­ bakgrunden. Byggnadernas utseende och material. rande vägnät som har sitt ursprung i fiske och jordbruk Gävle kommuns bedömning: 3. Högt värde samt senare tillkommen fritidsbebyggelse i form av Ny- och ombyggnad: Klass B större sommarvillor från 1800-1900-talet samt kring Komplementbyggnad får tillkomma samt enstaka ny mitten av 1900-talet. bebyggelse i anslutning till befintlig. Ny bebyggelse Struktur: Bebyggelseklungor och tomter efter stranden skall följa områdets struktur och ska inte placeras i det som åtskiljs av naturmark bevaras.

68 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

G K5

G K3 G L2 G K3

YTTERHARNÄS

)"76 FURUVIK

Trösken, Furuvik, Ytterharnäs, Fleräng G K2 Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse Karaktärsområde ! Skyddade byggnader enl PBL " Skyddade byggnader enl BL/BS H Fornlämningar (RAÄ)

Trösken ± G K4 0 250 500 Meter

Markanvändning: Nuvarande fortsätter. Resurs: Havs- och naturnära boende i äldre jordbruks- och fiskarbebyggelse eller sommarvillor och fritidshus. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR, Fornlämning.

Riktlinje Värden: Småskalig varierad bebyggelse och stora fritt liggande tomter med dominerande sommarvillor. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i anslutning till befintlig. Ny bebyggelse skall följa områdets struktur och ska inte placeras i det öppna odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnader­ nas skala, utseende och material. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombygg­ nad och underhåll skall ske på ett för byggnaden och området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av vikt för att området ska kunna nyttjas. Se: Utformning av byggnader; bostadshus samt komple- mentbyggnad Planer/Skydd: III. Detaljplan för hela området bör tas fram. Trösken

69 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR Norra, SÖDRA och västra KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse Kulturhistorisk bebyggelse Ytterharnäs-Östervik, Havsvägen (G K3) Fleräng-Flerängsudde (G K4)

Områdets förutsättningar Områdets förutsättningar Beskrivning: Bebyggelse som ursprungligen haft sitt Beskrivning: Bebyggelse som tillhört Harnäs bruk; ursprung i fiske- och jordbruksnäringen samt sommar­ Flerängs herrgård och Flerängsudde. Herrgårdsan­ villor och fritishus. läggning med anor från 1600-talets slut samt Struktur: Den varierande strukturen som känneteck­ sommarvilla från 1900-talets början. nar områdets olika bebyggelsetyper. Struktur: Bebyggelse på rad mot vatten. Där huvud­ Markanvändning: Nuvarande fortsätter byggnaden vänder sig mot vattnet medan ekonomi­ Resurs: Levande historisk miljö i natur- och havs­ byggnader m.m. ligger på sidan eller bakom. nära lägen. Markanvändning: Bostäder. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Resurs: Vacker historisk sommar- och herrgårdsbe­ hantering: PBL 8:13, BBR. byggelse som skapar trevlig boendemiljö vid vattnet. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell Riktlinje hantering: PBL 8:13. BBR. Värden: Områdets oregelbundna och varierande struktur med småskalig bebyggelse och tomtindelning Riktlinje men även inslag av större tomter och byggnader. Värden: Bebyggelsestrukturen med större välbevarade Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde huvudbyggnader samt ekonomibyggnader som ligger Ny- och ombyggnad: Klass B på trädgårdstomter mot Trösken. Komplementbyggnad får tillkomma samt enstaka ny Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde bebyggelse i anslutning till befintlig. Ny bebyggelse m. skall följa områdets struktur och ska inte placeras i det Ny- och ombyggnad: Klass A öppna odlingslandskapet och ta hänsyn till byggnader­ Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja nas skala, utseende och material. Vissa enskilda befintlig verksamhet men prövas restriktivt. Höjd, byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombygg­ placering och material på ny byggnad anpassas efter nad och underhåll skall ske på ett för byggnaden och tomt/fastighet. Ny användning kan vara möjlig om området traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. kulturvärdet inte påverkas negativt men prövas Ny användning kan vara möjlig om kulturvärdet inte restriktivt och ska vara av vikt för att området ska påverkas negativt men prövas restriktivt och ska vara av kunna nyttjas. Ny byggnad skall till storlek, place­ vikt för att området ska kunna nyttjas. ring och utformning gestaltas som komplement­ Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad byggnad. Flera enskilda byggnader har ett högt Planer/Skydd: III. Detaljplan för hela området bör tas kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll fram. skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Se: Utformning av byggnader; komplementbyggnad Planer/Skydd: III. Detaljplan för hela området bör tas fram.

Furuvik Ytterharnäs

70 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR NORRA, SÖDRA OCH VÄSTRA KOMMUNDELARNA

Kulturhistorisk bebyggelse Hakudden (G K 5)

Områdets förutsättningar Beskrivning: Sommarvillor på stora tomter i skogsmark från sekelskiftet 1800/1900- talet. Struktur: Fritt och glest liggande tomter och byggnader i natur- och parkmark bibehålls. Markanvändning:Bostäder och fritidshus. Resurs: Vacker villabebyggelse med natur- och havsnära lägen. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BBR 19-20, Fornlämning enl. KML.

Riktlinje Värden: Stora tomter i skogsmark med dominerande sommarvillor som vänder sig mot havet. Sommarvil­ lorna är uppförda i panelarkitektur med snickarglädje. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Ny- och ombyggnad: Klass B: Komplementbyggnad får tillkomma samt enstaka ny bebyggelse i anslutning till befintlig och skall följa områdets struktur samt byggna­ dernas skala, utseende och material. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för området traditionellt sätt. Vissa enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Rivning av dessa bör ej ske. Planer/Skydd: I Detaljplan för hela området finns.

Fleräng

Hakudden

71 Gävle kommun 801 84 Gävle www.gavle.se