Avrättningsplatser I Gävleborg Del I

Rapport 2017:22 Desirée Kjellberg, Lena Berg Nilsson & Ola Nilsson De offentliga avrättningsplatserna i Gävleborgs län En sammanställning över länets avrättningsplatser och galgbackar 1610 – 1859 Omslagsbilder: Översta raden: t.v. Ovansjö avrättningsplats i Sandvikens kommun, Gästrikland. Foto: Lena Berg Nilsson, mitten: En galge markerad vid platsen för Gävle galgbacke. Detalj ur lantmäteriakt från 1681 (Lantmäteri- myndigheternas arkiv, 21-HIL-35), t.h. Logotyp för projektet GRÄNSLAND, MELLANRUM, AVGRUNDER. Mellersta raden: t.v. Fornminnesskylt vid Årsunda/Valbo avrättningsplats i Sandvikens kommun, Gästrikland. Foto: Desirée Kjellberg, mitten: Steglingsyxa med initialer ELM, som står för bödel Erik Lyckman som var verksam i Gävleborgs län ca 1793 – 1798. Yxan finns utställd på Sveriges Fängelsemuseum. Foto: Ulf Bodell, t.h. Galgbacken i Sorga i Ljusdals kommun, Hälsingland. Foto: Lena Berg Nilsson. Understa raden: t.v. Avrättningsplatsen vid Ygskorset i Ljusdals kommun, Hälsingland. Foto: Ola Nilsson. mitten: Detalj ur en geometrisk avritning över Skogs socken från år 1700 som visar galgbacken i Stråtjära (Lantmäteristyrelsens arkiv, Skogs sn), t.h. Gävle galgbacke i Gävle kommun, Gästrikland. På platsen finns idag Gävle sjukhus. Foto: Desirée Kjellberg. Upphovsrätt enligt Creative Commons licens CC BY. För villkor se: http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv ISBN 978-91-639-6278-3 Förord ”De offentliga avrättningsplatserna i Gävleborgs län” är en första fortsättning på projektet GRÄNSLAND, MELLANRUM, AVGRUNDER och drivs av Sveriges Fängelsemuseum i Gävle, i samarbete med ArcMontana som ingår i konsultgruppen Landskapsarkeologerna. Sveriges Fängelsemuseum vill med ett historiskt perspektiv skapa plattformar för reflektioner om vår samtid och vår gemensamma värdegrund. Vi inriktar oss på samhällets mörkare sidor, dess maktstrukturer och människans tillkortakommanden. Sveriges Fängelsemuseum drivs av en ideell förening och finns i de byggnader som en gång var Gefleborgs läns slottsarrest från 1732 och Gefleborgs läns cellfängelse från 1847. Att hålla sig innanför murarna medför dock begränsningar när vi diskuterar och problematiserar den historiska formuleringen ”Enom till straff, androm till skräck och varnagel”.1 Alla som dömdes till döden i Gävleborgs län satt i väntan på sitt straff i någon av våra byggnader. När straffet skulle verkställas fördes den dömda med fångtransport tillbaka till den socken där brottet hade begåtts, för att där inför publik avrättas. Fram till 1876 avrättades människor offentligt i Sverige. I Gävleborgs län skedde den sista offentliga avrättningen 1859 på Valbo sockens avrättningsplats. I vårt arbete på Sveriges Fängelsemuseum har vi upplevt att denna historia delvis är bortglömd. Idag kommer många i Sverige i kontakt med dödsstraffet enbart genom populärkulturens iscensättningar eller nyhetsrapporteringens utpekande av diktaturer och krigshärdar i vår omvärld. Att samma sak skett i vår direkta närhet, inför vår åsyn, bara några generationer tillbaka, och är en del av vårt kulturarv är det många som inte vet eller vill kännas vid. Därför inleddes konst- och kulturarvsprojektet GRÄNSLAND, MELLANRUM, AVGRUNDER som ett samarbete mellan Sveriges Fängelsemuseum och Kulturutveckling Region Gävleborg, hösten 2015. Genom att tillsammans med lokalbefolkningen lokalisera avrättningsplatser i Gävleborgs län och därefter rikta blickarna mot dem med hjälp av konstnärliga gestaltningar ville vi skapa samtal om dödsstraffet och mänskliga rättigheter i nutid och dåtid, nationellt och internationellt. Projektet finansierades av Postkodlotteriets Kulturstiftelse. I projektet anlitades sju konstnärskap och sex av de tidigare avrättningsplatserna fick under 2017 platsspecifika tillfälliga gestaltningar. Intresset för projektet har varit stort, både i media och bland privatpersoner. I en enkät som vi genomförde efter ett seminarium hösten 2016 kunde vi utläsa en önskan om att vi ska arbeta för att historien och platserna inte glöms bort efter projektets avslut. Det fanns även en önskan om fördjupande studier av platserna. Gränsland-projektet har fram tills detta arbetat för att lokalisera och belysa avrättningsplatserna i Gävleborgs län. Det har under projektets gång blivit uppenbart att vi behöver ta ett större grepp då en helhetsbild saknas och nya platser och nya källor succesivt har tillkommit. Det har också blivit tydligt att flera arkeologiska och antikvariska frågeställningar behöver belysas. 1 Uttrycket förekommer i många domstolsprotokoll som en förstärkning av dödsdomen när den fastslogs. Fråga: Varför tycker du att projektet är viktigt? Projektet lyfter en historisk omständighet som många saknar kunskap om men som 78,57% inte får glömmas bort. Projektet lyfter ut konsten från de centraliserade rumsligheter där vi vanligen möter 35,71% den och skapar därmed möjligheter för fler grupper att möta konst. Projektet är viktigt ur ett fornlämningsperspektiv. 50,00% Projektet bidrar till samtal om nutid/dåtid och mänskliga rättigheter. 71,43% Jag tycker inte att projektet är viktigt. 0,00% Annat 7,14% Exempel från de övriga kommentarerna i enkäten: -Varje kommun borde sätta upp minnesmärken vid varje avrättningsplats. -I och med att själva konstverken är tillfälliga vore en idé att skapa en tydlig bevarandedokumentation av platserna och deras konstverk. -En plan för kontinuerlig tillsyn av konstverk och skyltar. Vid många historiska platser, t ex gravfält, vandaliseras ofta skyltar och det tar många år innan de ersätts med nya. Vet inte om det nämndes, men samla konstverken i en snygg och billig bok/broschyr ihop med kort info och en karta som distribueras till museer, bibliotek och turistbyråer i Gävleborg så att intresserade kan göra utflykter. -Hoppas projektet kan påskynda utvecklingen för mänskliga rättigheter. Utmana kommunerna att märka ut övriga platser, det tar bättre om det kommer från högre ort. - Det är synd att inga medel avsätts för grundforskning utförd av utbildade, t ex historiker och arkeologer. Borde vara lika stora delar av detta som av den konstnärliga biten. -Historien får inte glömmas. -Ta fram skrivet material om platserna tex domar för publicering och att sätta upp en klimattålig tavla med historia som Gävle kommun gjort. För att möta dessa behov och kunskapsluckor initierades därför projektet De offentliga avrättningsplatserna i Gävleborgs län, i regi av Sveriges Fängelsemuseum i samarbete med Landskapsarkeologerna/ArcMontana i Hudiksvall. Med bidrag från Länsstyrelsen Gävleborg inleddes det arkeologiska fältarbetet och sammanställningen av källor som presenteras i denna rapport. Vår förhoppning är att denna rapport sedan kan ligga som grund för fördjupade studier och undersökningar framöver, både för oss själva i ett fortsatt projekt, men även för andra. Desirée Kjellberg Sveriges Fängelsemuseum Innehåll SAMMANFATTNING .......................................................................................................................................... 8 INLEDNING .......................................................................................................................................................... 9 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING .............................................................................................................................. 12 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING ................................................................................................................................. 12 OM AVRÄTTNINGAR I SVERIGE ................................................................................................................. 12 HÄXPROCESSERNA I GÄVLEBORGS LÄN 1672–1675 .......................................................................................... 15 PROJEKTET GRÄNSLAND, MELLANRUM, AVGRUNDER ..................................................................... 17 INSAMLING, METOD OCH KÄLLOR ...................................................................................................................... 18 AVRÄTTADE PERSONER I GÄVLEBORGS LÄN ....................................................................................... 19 ÖVRIGA DÖDSDOMAR ........................................................................................................................................ 27 SKARPRÄTTARE I GÄVLEBORGS LÄN ................................................................................................................. 28 DET ARKEOLOGISKA FÄLTARBETET ....................................................................................................... 29 ANTIKVARISK BAKGRUND .................................................................................................................................. 29 METOD ............................................................................................................................................................... 29 KRITERIER FÖR ANTIKVARISK BEDÖMNING ........................................................................................................ 31 RESULTAT AV FÄLTBESIKTNINGEN .................................................................................................................... 31 AVRÄTTNINGSPLATSER I GÄSTRIKLAND ............................................................................................... 34 GÄVLE KOMMUN .......................................................................................................................................... 36 GÄVLE STAD .....................................................................................................................................................

Load more