Översiktsplan Gävle Kommun År 2030

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Översiktsplan Gävle Kommun År 2030 Kortversion av samrådshandling Översiktsplan Gävle kommun år 2030 -med utblick mot år 2050 Vad är en översiktsplan? En översiktsplan ska i stora drag illustrera hur vår framtida Att ta fram en översiktsplan följer en specifik planprocess livsmiljö i Gävle kan komma att se ut. som regleras enligt Plan- och bygglagen. Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strate- Planprocessen består av ett samråd, en granskning och giska instrument där inriktningen för utvecklingen av ett antagande. stads- och landsbygd redovisas. Gävle kommun är inne i ett arbete med att ta fram en översiktsplan för år 2030 med Samråd utblick mot år 2050. Syftet med samråd är att förbättra kommunens beslutsunderlag och att ge dem som berörs av översikts- planen, möjlighet att påverka planens utformning. Samrådet pågår mellan 19 oktober-31 december, 2015. Granskning Efter samrådet bearbetas planen med hjälp av inkomna synpunkter. Därefter ställs den ut för granskning under minst två månader. Det finns möjlighet att lämna synpunkter också under utställningstiden men plan- förslaget bör vara så genomarbetat att det inte kommer in några avgörande ändringar. www.gavle.se/ Antagande gavle2030 Efter granskning beslutar Kommunfullmäktige om att anta planen. Översiktsplanen är sedan vägledande för andra beslut om markanvändningen, exempelvis för detaljplaner och bygglov. Utarbetande Samråd Bearbetning Granskning Justering av Antagande av planförslag (här är vi nu) av planförslag planförslag 2 Översiktsplan 2030 Mål och strategier Fördjupade översiktsplaner Fördjupande översiktsplaner PARK B п Detaljplaner BH Vп Detaljplanerlov och VÄG LOVförhandsbesked och förhandsbesked Nybyggnad, Nybyggnadombyggnad och Ombyggnadförvaltning Förvaltning Bilden visar hur översiktsplanen är vägledande för beslut. Projekt som följer översiktsplanens vilja kan behöva en fördjupad översiktsplan för avgöra markanvändningen mer detaljerat. Med detaljplaner får kommunen juridiskt reglera användningen av mark- och vattenområden. 3 Välkommen till Gävle år 2030! E n a v en Sv n er io ig g e Gävle kommun växer! I utformningen av översiktsplanen har re s i Minskade utsläpp b Strategisk ä r för hälsosamma vi tagit höjd för att vi år 2030 är 120 000 invånare. Nedan o markanvändning s t livsmiljöer t o a beskrivs en framtidsbild av kommunen med utgångspunkt i de m m t Hållbara, e­ektiva i tre övergripande målen i översiktsplanen. x l och tillförlitlig j ä Bebyggelseutveckling ö v infrastruktur k l i samverkan med l /kommunikation o i hållbara transporter m t m n ÖP E En av Sveriges bästa miljökommuner 2030 u En attraktiv n plats för e Hushållning med År 2030 är Gävle en av Sveriges bästa miljökommuner företaganade r naturresurser eftersom vi arbetat aktivt för hållbar tillväxt. Vi värnar och utvecklar kvaliteter och resurser som biologisk mångfald, Övergripande Ta tillvara riktning för på platsens värdefull natur och kulturmiljö, jordbruksmark, vatten och bebyggelsesut- värde vecklingar Socialt Landsbyggds- hållbara tillgång till tätortsnära grönska. I planering och byggande utveckling livsmiljöer tar vi hänsyn och anpassar oss till klimatförändringarna. Att r Målet om en klimatneutral kommun år 2050 ställer krav rakt iljöe iva sm liv på en bebyggelseutveckling som främjar hållbara kommu- nikationssätt, ökad produktion av förnybar energi och att byggande i första hand sker på redan utnyttjad mark. till bra skolor och tätortsnära grönska. Här finns Vi skyddar vårt dricksvatten och säkrar framtida vatten- möjlighet till ett aktivt liv och en stimulerande fritid med försörjning. Våra sjöar, vattendrag och kustvatten har varierande aktiviteter och upplevelser inom kultur, idrott genom flera åtgärder fått en minskad belastning och och friluftsliv. Våra olika landskapstyper med jordbruk- nått god kemisk och ekologisk status. och skogsbygder, älv- och kustlandskap erbjuder varia- tionsrika boendemiljöer och naturupplevelser. Attraktiva livsmiljöer i staden och på landsbygden Gävlebornas delaktighet och inflytande över sin vardags- År 2030 finns en mångfald av attraktiva livsmiljöer för miljö har skapat attraktiva livsmiljöer och stolta invånare. människor att besöka, leva och verka i, både i staden och på landsbygden. Bebyggelseutvecklingen har koncen- Staden och landsbygdens serviceorter har viktiga roller trerats till platser med närhet till god kollektivtrafik och som nod/knutpunkt för offentlig och kommersiell service i den täta staden, i stationsnära lägen, i service- service samt som mötesplatser, dels för sina invånare orter samt längs kollektivtrafikstråken. En stor del av och besökande, och dels för boende i närområdet. bebyggelsen sker i staden och dess närområde. Ny För att få människor att bo kvar i sin hembygd eller i sin bebyggelse sker även på landsbygden där kvaliteter som stadsdel erbjuder staden och serviceorterna varierade närhet till sjö och hav, utblickar över odlingslandskap, bostadsformer och goda kommunikationer. bruksmiljöer med mera, skapar stora attraktionsvärden. Gävle en tillväxtmotor i regionen Vi har trygga och tillgängliga boendemiljöer med närhet År 2030 har Gävle ett bra företagsklimat tack vare god 4 kommunikation inom kommunen och mot omvärlden, variation i utbudet av mark, en tät och funktionsblandad stad H Ä N www.gavle.se/ samt inspirerande och kreativa miljöer för LS E ING ION gavle2030 samverkan och utveckling. Högskolan är EREG en viktig aktör som motor för innovation, forskning och högre utbildning i regionen. Genom ett förbättrat företagsklimat och Kommuncentra goda utbildningsmöjligheter har arbets- Axmar Bruk Serviceort försörjningen och utbildningsnivån i Hamn kommunen ökat. Kompetensförsörj- Regional turistnod ningen till företag har förbättrats och vi a ser en ökad arbetspendling av kompetens n Järnvägsstation Ockelbo a b t både in och ut ur kommunen. s u Ny järnvägs- k t s station O Bergby y N Väg Våra transporter och den digitala infra- Hagsta strukturen klarar ett ökat flöde av männ- Järnväg iskor, tjänster och varor. Arbetet med ny dubbelspårig Ostkustbana, nya regional- tågstationer, ett utbyggt centralstations- Kungsberget område, regionala gång- och cykelstråk, Gävle Högbo Limön Västra Gävle stärkt väginfrastruktur, Tolvforsskogens D Furuviksparken A Rullsand logistikområde, expansionsmöjligheter för L A Valbo R Furuvik Skutskär Gävle hamn och en god bredbandstäck- E Forsbacka G Sandviken I ning är exempel på aktiviteter som gör att O N E vi står väl rustade för framtiden. N Genom utveckling av infrastruktur och strategiska knutpunkter har kommunen Hedesunda stärkt sin roll som logistiknav. Besöks näringen har utvecklats genom ökad tillgänglighet till attraktiva besöksmål IONEN på land, i kustområden och till havs. EG R Gävles närhet till stora arbetsmarknads S M regioner, en växande befolkning, goda L O kommunikationer och förutsättningar för H K företagande är några framgångsfaktorer C O som gjort Gävle till en tillväxtmotor i T regionen. S 5 Var ska Gävle växa? Målet om en befolkning på 120 000 invånare år 2030 I översiktsplanens samrådshandling presenteras två innebär ett behov av ny bebyggelse för bostäder, arbets- alternativa utbyggnadsriktningar som Gävleborna platser, skola, omsorg, sjuk- och hälsovård, kultur, idrott önskas tycka till om. Utbyggnadsriktningarna visar och kommunikationer. För att nå befolkningsmålet behöver vilka stråk som ska prioriteras för investeringar i 10 500 bostäder byggas till år 2030. Bostäderna kan skapas kommunal service och stora infrastruktursatsningar, genom nyproduktion eller genom omvandling av befintliga exempelvis för vatten och avlopp samt kollektivtrafik. byggnader till permanentbostäder. En hållbar tillväxt och bebyggelseutveckling innebär att vi i allt högre grad måste koncentrera bebyggelsen till: • Den täta staden • Stationsnära lägen • Regionala noder • Serviceorter • Kollektivtrafikstråk www.gavle.se/ gavle2030 6 Alternativ nordligt stråk och Alternativ öst-västligt stråk serviceorter Bebyggelsestråket ”Nordligt stråk” innebär att den Bebyggelsestråket ”Öst-västligt stråk” innebär även den största bebyggelseutvecklingen ca 75 %, sker i Gävle stad. att den största bebyggelseutvecklingen sker i Gävle stad. Från staden går två nordliga utbyggnadsstråk mot Från staden sker bebyggelseutvecklingen i öst-västlig Forsby, Hille, och Åbyggeby samt mot Norrlandet. De riktning mot Valbo-Forsbacka och Furuvik. En naturlig nordliga utbyggnadsstråken står för ca 15 % av det totala utbyggnad av Bomhus i dess östra delar skapar en bostadsbyggandet. Detta alternativ visar en utveckling sammankoppling med Furuvik. Detta alternativ visar en som bygger vidare på den bebyggelseutveckling som bebyggelseutveckling som koncentreras kring stora skett de senaste åren då mycket byggts och investerats i infrastruktur- och kollektivtrafikstråk och leder mot stråket mot Hille/Åbyggeby och Norrlandet. arbetsmarknader utanför kommunen; Sandviken-Falun- Borlänge och Älvkarleby-Uppsala-Stockholm. Bebyggelseriktning Bebyggelseriktning Kommuncentra Kommuncentra Övriga kommunen Serviceorter (Bergby, Fors- Serviceort Serviceort + 200 bostäder backa, Hedesunda) Ockelbo + 300 bostäder Väg Ockelbo Väg Järnväg Järnväg Bergby Bergby Forsby - Hille- Åbyggeby + 800 bostäder Norrlandet +400 bostäder Norrlandet Gävle stad, +800 bostäder + 8000 bostäder Bönan Gävle stad + 8 000 bostäder Gävle Furuvik Gävle Furuvik +200 bostäder +800 bostäder Valbo Skutskär Valbo Skutskär Forsbacka + 200 bostäder + 800 bostäder Sandviken Sandviken Forsbacka +300 bostäder Övriga kommunen + 100 bostäder Hedesunda Hedesunda 7 Hur utvecklar vi ett hållbart
Recommended publications
  • Latrinhã¤Mtning 2019 190409.Xlsx
    Gata Ort Vecka Dag Period Albackavägen 23 B GÄVLE Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Albackavägen 27 GÄVLE Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Albackavägen 5 GÄVLE Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Albackavägen 7 GÄVLE Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Baggbovägen 31 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Balstavägen 35 ÖSTERFÄRNEBO Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Berreksvägen 25 ÖSTERFÄRNEBO Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Brudelsvägen 26 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Brudelsvägen 28 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Brudelsvägen 35 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Byvägen 10 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Byvägen 2 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Crossbanan Fäbovägen HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Dalgränsvägen 32 ÖSTERFÄRNEBO Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Dalgränsvägen 6 ÖSTERFÄRNEBO Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Fasmursvägen 10 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Fasmursvägen 16 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Finnmyravägen 14 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Finnmyravägen 19 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Fäbovägen 61 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Fäbovägen 90 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Färnebovägen 835 ÖSTERFÄRNEBO Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Gamla Ålbovägen 10 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan
    [Show full text]
  • Furuvik 60°38,9N 17°20,4E
    Furuvik 60°38,9N 17°20,4E Inom parkområdet.... ...finns en mindre hamn. Inloppet till En sevärdhet är den gamla befästningen hamnen medger inte mer än 1 meter och på Norra Furuskär som idag är ett muse- förtöjning sker innanför stenpiren. Ham- um helt intakt med kanoner och spa- nen är helt oskyddad för nordväst- till ost- ningsutrustning samt förläggningar för vindar. befäl och manskap. Furuviksparken startades år 1900 och är 2006 invigdes där den nya havsrestau- därmed en av landets äldsta och mest särp- rangen Furuviks Brygga där det planeras räglade djurparker med nordiska och för en ny gästhamn, havscamping och exotiska djur. stugboende. Furuvik är en utpräglad dag- och nöjes- Bilden t h är tagen vid Lilla Furuskär. park med inriktning på barnfamiljer. Furuviksparken: Inom Furuviksparken, som är öppen 026-17 73 00 från mitten av maj till slutet av augusti, www.furuvik.se finns toaletter, sopställ och vatten. 12 Fliskärsvarvet 60°40,7N 17°12,5E I södra delen... ...av Gävle i stadsdelen Bomhus finns Gerda byggdes 1993-2006 och ligger vid Norrlands största fritidsbåthamn som forna Gävle varv när hon inte seglas. hanterar ca 700 båtar, varav cirka 560 har LandMarin: bryggplats. 026-19 52 10 Kranen på varvet lyfter 6 ton på båtvagn Fliskärsvarvets ek. förening: och på slipen hanteras båtar upp till 10 026-19 35 77 ton. www.gavle.se Ett mindre antal gästplatser finns. www.briggengerda.com Cirka 700 meter till Post i butik, bank, livsmedelsaffär och restaurang. LandMarin bedriver sin verksamhet med tillbehörsbutik, motorförsäljning samt båt- och motorreparationer. Ångmaskindrivet slipspel anlagt 1883.
    [Show full text]
  • Kulturmiljöprogram För Norra, Södra Och Västra Kommundelarna, Gävle Kommun
    Antagandehandling Kulturmiljöprogram för norra, södra och västra kommundelarna, Gävle kommun Del av översiktsplan Gävle kommun år 2030 med utblick mot år 2050 Antagen av Kommunfullmäktige den 11 december 2017 Kulturmiljöprogram för norra, västra och södra kommundelarna, Gävle kommun Författare: Lena Boox, Samhällsbyggnad, Gävle kommun Omslagsfoto och foton: Gävle kommun om inte annat anges Tryckt av: Reklamab Edsbyn Upplaga: 80 st Dnr: 17KS40 © Gävle kommun 2017. Citera gärna men ange källa. Innehållsförteckning Innehållsförteckning 7 Syfte 9 Innehåll 9 Hur ska kulturmiljöprogrammet användas? 11 Vad berättar kartan? 11 Riksintressen 11 Kulturhistorisk bebyggelse 11 Karaktärsområden 11 Skydd och reglering 12 Vad berättar texten om varje område och vad beslutas som riktlinje? 12 Hamrånge 16 Kulturhistorisk bebyggelse Axmar bruk (Ha K1) 16 Kulturhistorisk bebyggelse Övre hammaren (Ha K2) 17 Karaktärsområde Axmar by (Ha L1) 18 Kulturhistorisk bebyggelse Axmar by(Ha K3) 19 Kulturhistorisk bebyggelse Gåsholma (Ha K4) 19 Kulturhistorisk bebyggelse Vifors bruk (Ha K5) 21 Karaktärsområde Berg-Hagsta (Ha L2) 21 Kulturhistorisk bebyggelse Berg-Åbyn-Hagsta (Ha K6) 22 Karaktärsområde Häckelsäng-Totra (Ha L3) 23 Kulturhistorisk bebyggelse Heden- Häckelsäng-Totra (Ha K7) 25 Kulturhistorisk bebyggelse Bergby samhälle (Ha K8) 25 Kulturhistorisk bebyggelse Norrsundet (Ha K9) 26 Kulturhistorisk bebyggelse Saltars fjärden (Ha K10) 26 Kulturhistorisk bebyggelse Lindön (Ha K11) 28 Karaktärsområde Häckelsängsfäbodar (Ha L4) 28 Kulturhistorisk bebyggelse Häckelsängsfäbodar
    [Show full text]
  • Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
    FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Bostad 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180004 Vallbacken och Villastaden i Gävle tätort 2180005 Gamla Gävle och längs Gavleån i Gälve tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan och Kyrkogatan i Gävle centrum 2180007 Längs Södra Kungsgatan i Gävle centrum 2180035 Gävle Strand i Gävle tätort FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Butik 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180021 Valbo Köpcentrum i Gävle kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Kontor 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan och Kyrkogatan i Gävle centrum 2180035 Gävle Strand i Gävle tätort FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2102 Bostad 2161002 Ljusdals centrum 2180003 Söder mellan Brunns- och Kaserngatan i Gävle tätort 2180008 Gävle Norr 2180009 Teknikparken i Gävle tätort 2180010 Sörby, Olsbacka och Nynäs i Gävle tätort 2181002 Sandvikens inre centrum 2181004 Sandvikens yttre centrum 2181006 Nya Bruket och Promenaden i Sandvikens tätort 2182002 Söderhamns inre centrum 2182004 Centrum längs ån i Söderhamns tätort 2182006 Norra delen av centrum i Söderhamns
    [Show full text]
  • Cykelkarta 2012
    T Spartallsv e S Varvav r ra n s äge s Bygdev v v Hillevägen ä ks g ru Ö e lb s n ege te T rv ä g e n Bysmedsv S Varvav Klensmedsv Furbergsvägen Gävle Frideborgsvägen FORSBY Vret- backa Forsbygränd 4 km Forsby Kungsstens- kroken Skidstavallen Forsbyvägen skolan Stålbogatan ® Testebovallen Gamla Bö Tallbo n a ägen Lindbacka v v särskola e n e n g r ä ä j v t e Strömsbro Sanatorievägen s gen s n ä T HC av r g n e ö jä o B s t k la s L Sandmog m s S t i a e g n G o d b k S b o Jörgen Forsbyvägen a R å a c l n Strömsbro Gamla Bönavägen k la Lägergatan a r Stigshöjden skola r v o ä s Folkers väg g v e ä n g e Fabriksgatan STRÖMSBRO n Skogsslingan rv Rösgatan ga Hillevägen yg Lövdal yb Strömsbro Iskällargatan N kyrka Backrundan STIGSLUND Oscarsbron Storgatan Primulav Skolgatan Svärdsgatan Färgerigatan Björkevägen Lerviksvägen Fabriksgatan Lerviks Källa 3 km Stigsrundan Gävle Böna- golfklubb J krysset o Furumov n s t Hamnleden o Brännerig r Källhagen n p Skvattramsvägen Sätrahöjden e Salamanderv s g v ä ä g v e Källsprånget s Ängsullsvägen g Norrlandsgatan Jonstorp n Dagcenter n u Lervik Vinbärsvägen Jaktstigen Vallarstigen K Stigslunds a r skola r o Skyttestigen Gävle N Tuvstarrvägen ryttarsällskap "/ Laxgången Ulvsmygen Furumov Ulvsäter- Strömsbrovägen Hamnleden Lv 583 SÄTRA skolan Avabron Kaveldunsv t Tallåsvägen Älgpasset Krusbärsvägen e Norrbågskrysset Gunder Hägg s s Stadion a p vägen Norrbågen Klasbärsv v Sätra HC Nyöstervägen ä R Sätra Gråstensv Lexvallsbron Sätrahöjden Centrum Ulvsäters Maria- 2 km Gästrike n Idrottsvägen Sätravallen
    [Show full text]
  • Väg 56, Hedesunda - Valbo/Gävle Gävle Kommun, Gävleborgs Län Vägplan, Val Av Lokaliseringsalternativ 2015-12-02 TRV 2013/64545
    SAMRÅDSHANDLING Väg 56, Hedesunda - Valbo/Gävle Gävle kommun, Gävleborgs län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2015-12-02 TRV 2013/64545 Yta för bild eller mönster Trafikverket Postadress: Box 417, 801 05 Gävle E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådshandling. Väg 56, Hedesunda-Valbo/Gävle. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2015-11-02 Författare: WSP Dokumentdatum: 2015-12-02 Ärendenummer: TRV 2013/64545 Kontaktperson: Ragnhild Brandeskär, Trafikveket Innehåll 1 Sammanfattning ..............................................................................................4 2 Beskrivning av projektet ..............................................................................8 2.1 Planläggningsprocessen...............................................................................8 2.2 Bakgrund .......................................................................................................9 2.3 Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) ........................................................9 2.4 Beslut om betydande miljöpåverkan ......................................................... 10 2.5 Ändamål och projektmål ............................................................................ 10 2.6 Övergripande mål och lagar ....................................................................... 11 3 Avgränsningar och metoder .................................................................... 15 3.1 Geografiska avgränsningar ......................................................................
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Sammanträdesprotokoll
    På grund av dataskyddsförordningens bestämmelser visas inte vissa ärenden i detta protokoll. ProtokolletSid 1(53) kan dock begäras ut i sin helhet. Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2020-12-16 Plats och tid Förvaltningshuset, Amsterdam, kl. 09:00-15:56 Ajournering kl. 9:46-10:07, 15:22-15:36 Paragraf §§333-372 Närvarande Se sidan 2 Justeringens plats och tid All star; Förvaltningshuset 2020-12-21 ................................................................................................................... Sekreterare Anette Paulsen ................................................................................................................... Ordförande Daniel Olsson (S) ................................................................................................................... Justerare Christer Larsson (SD) Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2020-12-16 Anslag sätts upp 2020-12-21 Anslag tas ned 2021-01-12 Förvaringsplats för protokollet Förvaltningshuset Arkiv plan 1 ................................................................................................................. Underskrift Anette Paulsen Gävle kommun 801 84 Gävle Växel 026-17 80 00 [email protected] http://www.gavle.se Sid 2(53) Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2020-12-16 Närvaro Ledamöter Närvarande Frånvarande Tjänstgörande ersättare Daniel Olsson, ordförande (S) x Eva Lövqvist (S) x Kent Edin (S) x Elin Pöllä
    [Show full text]
  • Översvämningskartering Utmed Testeboån
    Översvämningskartering utmed Testeboån Sträckan från Åmot till utloppet i Bottenhavet Rapport nr: 30, 2015-05-11 2 3 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 651 81 Karlstad, Tel 0771-240 240, av WSP Sverige AB, 121 88 Stockholm-Globen, Arenavägen 7, Tel 010-722 50 00, Fax 010-722 87 93 Att mångfaldiga det innehåll i denna rapport som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, helt eller delvis, är tillåtet förutsatt att MSB anges som källa. Lantmäteriet har rättigheterna till bakgrundskartorna i rapporten. MSB diarienr 2014-3373 Konsult ärendenr 10200198 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................ 6 2. Allmänt om översvämningskartering ...................................... 7 2.1 Flöden och återkomsttid ........................................................ 7 2.2 Uppdatering av den översiktliga översvämningskarteringen ....... 8 2.3 Användning av översvämningskartor....................................... 8 2.4 Immateriella rättigheter ........................................................ 9 3. Beräkningar - förutsättningar och genomförande ................. 10 3.1 Beräkning av flöden ............................................................ 10 3.2 Modellbeskrivning av vattendraget........................................ 12 3.3 Hydrauliska beräkningar ...................................................... 12 3.3.1 Antaganden ..........................................................................................
    [Show full text]
  • SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Månadsmöten Och Årsmöte 2021
    SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Månadsmöten och Årsmöte 2021 sid 1 Plats och tid: Månadsmöte Digitalt på Microsoft T eam s, 2021 -02 -02 kl. 18.00 - 20.35 Beslutande: Svante Wallberg ordf. Pontus Andersson Tommy Berglund Per Modén Christer Lantz Ove Wahlgren Lars -Ove Molin Per Modén Marianne Lundqvist Jan Eriksson Ralf Åkerblom Viktoria Hallin Roger Sjödin Daniel Englund Sture Larsson sekr. Övriga närva- Erika Engvall Stefansson, Hans Helmersson, Pia Pernu. rande: Utsedd att justera: Jan Eriksson Tid och plats för juste- Utsändes med e-post för godkännande. ring: Underskrift efter överenskommelse Protokollet 1-5 omfattar para- graferna: Underskrifter: Sekreterare: ……………………………………. Ordförande: ……………………………………. Justerande:……………………………………. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Månadsmöten och Årsmöte 2021 sid 2 § 1 Inledning. § 1 Ordföranden hälsade de på nätet närvarande välkomna till dagens sammanträde. Protokollsjusterare utsågs. Dagordningen kompletterades och godkändes. § 2 Information om RÖRELSESATSNINGEN I SKOLAN. § 2 Medverkande från Bergby skola, RF-SISU och Rädda Barnen . Ordföranden hälsade de informerande välkomna; Pontus Andersson, Per Modén och Viktoria Hallin från Bergby skola, Pia Pernu från RF-SISU verksamhetschef i Gävleborg. Jenny Myrberg från Rädda Barnen hade fått förhinder. Josefin Wennelin arbetar som strateg på Enheten för Social hållbarhet i Gävle kommun. Josefine Wennelin, Pia Pernu och Jenny Myrberg ingår i Rörelsesatsningens styr- grupp och koordinerar frågor inom respektive organisation. Erika Engvall Stefansson Av medlen som tilldelats Landsbygdsutvecklingen i Gävle kommun har hittills 15 % gått till personella resurser 82% fysiska projekt (anläggningar), 3% till sociala projekt varav 2,5% riktade till barn och unga. "Rörelsesatsningen i skolan" riktar sig till barn och unga med skolan som arena. Rörelsesatsningen i skolan startade i Gävle å 2020. De skolor som deltog var Fors- backa, Andersberg, Brynäs (Staffansskolan) och Bomhus (Sjöängskolan och Lill- hagsskolan).
    [Show full text]
  • Bredbandsstrategi För Gävleborgs Län 2012-2020
    Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Länsstyrelsen Gävleborg Foto omslag: www.sxc.hu 2 Förord Kommunikation i alla dess former är en förutsättning för tillväxt och hållbar utveckling i vårt samhälle. Bredband är en digital motorväg som ger möjlighet till snabb kommunikation och tillgång till information och tjänster. Det är viktigt att alla i Gävleborgs län kan ta del av det digitala samhälle som växer fram. Företagens och hushållen tillgång till bredband med hög kapacitet och kvalitet har stor betydelse för en positiv utveckling i hela Gävleborg. Ett snabbt och säkert bredband ökar länets attraktivitet. Tidigare företagsetableringar avgjor- des av tillgången till råvara, strömmande vatten och möjlighet till transport av framställda varor. I dag är det andra faktorer som avgör valet av lokalisering. Tillgång till välutbildad arbetskraft och snabba transporter spelar fortfarande stor roll men även snabb kommunika- tion i form av bredband. Man kan med rätta påstå att bredband idag är en av de grundläggan- de infrastrukturerna och är lika viktigt som väg-, vatten- och elnät. För individen gör bredbandet det möjligt att välja ett attraktivt boende i vårt län. Vare sig det är vid vatten, på en bondgård eller mitt i tätorten. Bredbandet ska vara så väl utbyggt i länet att vi fritt kan göra valet av boende och ändå ha möjlighet till snabb kommunikation via bredband. Bredband är också en bärare av viktig samhällsinformation. Alla medborgare ska ha möjlig- het att ta del av sådan såväl elektroniskt som i annan form. Detta är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga.
    [Show full text]
  • Biogas Value Chain in Gävleborg Feedstock, Production and Use
    No 6 Biogas Value Chain in Gävleborg Feedstock, Production and Use Muhammad Arfan © Muhammad Arfan 2019 Research Report No. 6 urn:nbn:se:hig:diva-30714 Distribution: Gävle University Press SE-801 76 Gävle, Sweden [email protected] Biogas Value Chain in Gävleborg Feedstock, Production and Use Muhammad Arfan Faculty of Engineering and Sustainable Development Department of Building Engineering, Energy Systems and Sustainability Science Abstract This report aims to identify the current status and future opportunities for biogas as an alternative fuel for road transport in the Gävleborg region. The regional actors along the value chain are mapped by their role in feedstock supply, production and use of the biogas. Mapping and analysis of biogas development generally in Sweden and particularly in the Gävleborg region has been conducted primarily through literature, national and regional statistics and through interviews with the regional actors. About 15 companies were reached through emails and phone calls during the interview process. 3 In 2017, about 3.5-4.0 million Nm of raw biogas (50-65% CH4) was produced in the region of which 3.6 GWh was upgraded. The region has two plants with upgrading facilities, one in Forsbacka, which produces gas mainly from food waste and Duvbacken, the wastewater treatment plant in Gävle. The gas produced at these two big facilities is upgraded and mostly used as transport fuel in the region, and for the industry. Gas produced from other sources is either used for heat and electricity production or flared to avoid methane emissions to the environment. The region has 14 buses and more than 500 other vehicles running on biogas.
    [Show full text]