Första Första butiken 1898 styrelsen

J. Hållander

Första varuhuset 1938

G. Englund

O. Klang Första snabbköpet 1949

N. Nordfors

K. Andersson Första stormarknaden 1970

A. Rådberg

K.H. Johansson

Hypermodern strategi 1898 övertygade Gävles makttrio

Den liberale folkbildaren och socialpolitikern G.H. von Kock (1872 -1948) var den avgörande pådrivaren och förslagsställaren då Konsum Gävleborg bildades för 100 år sedan. Han var KFs första förbundssekreterare i ett senare skede ochbetecknas som avgörande också för KFs grundande och utveckling under inledningsåren. von Kock blev senare mest känd för sitt socialpolitiska reformarbete, bl a som statlig inspektör för all kommunal fattigvård.

Han porträtteras i denna artikel av Göran Holmberg, Stockholm, fd reportagechef för KFs veckotidning Vi, presschef i KF och informations- chef i Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO).

Samtidigt kunde man i Gefle Dag- Dessutom fick han stöd av Gefle blad följa en artikelserie om sociala Dagblads redaktör som redigerade ävles folkliga stadsscen, livet på förhållanden i England av agrono- tidningen i en framstegsvänlig och Ggator, torg och i offentliga och slutna men G.H. von Kock, små korta an- tidstypisk socialliberal anda. Den föreningslokaler, var det här vecko- språkslösa enspaltiga epistlar med ett politiska och fackliga arbetarrörelsen slutet överraskande, också seriöst och klart budskap: låt oss svenskar ta lär- hade vid denna tidpunkt inte skapat samhällstillvänt, på en punkt rent av dom av de engelska erfarenheterna, den starka organisationsapparat som epokgörande för hela landet. undvik de engelska misstagen! är grunden för de senare framgångar- Gävle skrev faktiskt svensk historia Artikelserien håller en uppfordran- na. De radikala krafterna i Gävle och under dessa dagar. Det gäller dagarna de ton till förmån för småfolket, i annorstädes i landet, mobiliserades 10 -12 november1898, ett veckoslut synnerhet kroppsarbetarna. efter andra mallar helt enkelt. för 100 år sedan. På lördagen höll “Föreningen för Näringspolitik “Social revolution får det gärna bli, skidlöpningens främjande i Gefle med Utfallet av jättebjörnen Bismark och men den ska ske fredligt, och den omnejd” möte i Stadshuset och Nya djurtämjerskan Margarethes kamp kommer att gå fredligt, om den Stockholmsmagasinet hade fått in ett finns inte bevarad för eftervärlden, sanna kooperativa andan ger sina parti paraplyer, “eleganta i solitt jag antar på goda grunder att den underbara verkningar”. svenskt fabrikat” för 1:75 kr/st och var så arrangerad att kampen kunde von Kock i brev 1898 hos Firma John Blomberg på Kungs- upprepas gång på gång i Gävle och gatan erbjöds gula ärtor, “lättkokta andra motsvarande metropoler. Radikal anda af årets skörd”. Den stora attraktion- Den publicerade artikelserien “Från G.H. von Kock, som var son till över- en,underspecialrubriken “nytt, nytt” det sociala arbetet i England”, några stelöjtnant Richert von Kock och fri- i Gefle Dagblad, utannonserades för intryck av G.H. von Kock, fick där- herrinnan AgatheVrede,uppfostrades de intresserade med hänvisning till emot en landsomfattande effekt, dels i en radikal anda på Östermalm och “grosshandlare Dahlstedts¨ tomt vid för svensk socialpolitisk utveckling, bestämde sig tidigt för att bryta med Nygatan”. men också som näringspolitisk inspi- familjetraditionen beträffande utbild- Där utlovades stor brottningskamp rationskälla. ning och yrke. mellan Jättebjörnen Bismark kallad Richert Gerhard Halfred von Kock Han valde att bli jordbrukare, hade Beck-Olsen nr2 och Djurtämjerskan var en ung man ur Östermalms över- anknytning till en familjegård i Blek- Djurtämjerskan Margarethe. klass i Stockholm utan direkt anknyt- inge och blev agronom i Alnarp1891. ning till Gävle eller Gefle Dagblad. Så småningom fick han jobb som Förklaringen till hans artikelserie, förvaltare vid en gård nära Kristian- “ Det finns inte ett spår till gåpåare och en serie föredrag han höll i stan, stad i Skåne, men insåg att han valt hos honom. Han är den personi- var att han misstrodde möjligheterna fel yrke, vilket ledde till att han fick fierade hänsynsfullheten, som aldrig brusar upp och förgår sig och att väcka opinion i Stockholm, eller ett års tjänstledighet för att studera än mindre med berått mod ger någon annan större stad, och att han sociala frågor i England. Avgörande någon en kindpust”. bedömde att de erfarenheter han ville för detta ovanliga beslut var att han Valfrid Spångberg, liberal publicist berätta om skulle göra störst intryck chockerats över de svåra sociala för- i en homogen arbetarstad. hållanden som hans egna anställda

4 och underställda på gården tvinga- man Olof Danielsson om att de eng- des leva under. G.H. von Kock kom elska arbetarna hade lyckats i sina “Ty ett är säkert: arbetaren får snart makten, och då bör han vara bildad fram till att han ville ändra på miss- kooperativa ansträngningar. och då bör han äga sådant intresse förhållandenaoch hansökte lösningar Fackföreningsfolket var emellertid i ekonomiskt avseende att på problemen i England genom att skeptiskt efter att den s k Smithska våldsamma störningar förhindras”. han läst en artikel om socialt arbete ringrörelsen misslyckats med liknan- i Londons slumkvarter. de ambitioner i ett tidigare skede. von Kock 1898 med plädering för Tillfälligheter och plötsliga infall Arbetarna och deras förtroendemän studier av ekonomi inom tycktes styra hans personliga utveck- var misstrogna, de misstänkte till och kooperationen ling under denna period. med att han var en “guling”, d.v.s. en strejkbrytare, som försökte nästla sig Det var först då han kom i kontakt Hans livsuppgift in i arbetarnas organisationer i stan. med de socialdemokratiskt dominera- I England upptäckte han, också av en G.H. von Kock bröt ned misstroen- de konsumtionsföreningarna i Stock- tillfällighet, den kooperativa företags- det genom sin artikelserie och före- holm,i Göteborg och Malmö som han formen, de kooperativa rörelserna för drag och förmodligen också genom fick starkt gehör för sina engelska konsumenter och producenter, och sitt sätt att uppträda och umgås. En idéer. greps i synnerhet av konsumentkoop- tredje samarbetspartner för honom Det hör till förhistorien att det erationensframgångar. Han kom blev sysslomannen vid fattigvården socialdemokratiska partiet uppträtt fram till att kooperationen var en av Gösta Englund. G.H. von Kock lyc- mycket avvisande mot kooperatörer- lösningarna på fattigdomens sociala kades alltså att övertyga såväl stans na under denna tidsperiod och det problem som hade upprört honom chefredaktör, socialvårdschef som ar- var efter hårda interna uppgörelser hemma i Sverige. Han var då totalt betarnas främste förtroendeman om inom arbetarrörelsen, främst social- omedvetenom att kooperationen re- sitt projekt. Han knöt allianser som demokratin, som de tre storstadsföre- dan var etablerad i Sverige, men att skapade framgång och själv blev han ningarna fick klartecken för att kalla kooperatörerna inte hade lyckats or- en banbrytande kraft för svensk kon- till en konferens 1899 då Koopera- ganisera verksamheten effektivt och sumentkooperation på nationell nivå. tiva Förbundet (KF) kunde bildas i framförallt inte i ett nationellt system. (Se årskrönika om konsumentkoopera- Stockholm. Det var just detta som von Kock tionens utveckling från starten 1898.) senare såg som sin stora möjlighet och Nyckelroll i KF livsuppgift. I synnerhet tog han in- von Kock fick en nyckelroll i KF tryck av de framgångar som en grupp “ Präktiga, kraftiga karlar. Vi blevo först som organisationens sekrete- vävare i Rochdale, utanför Manch- mycket goda vänner. De följde rare och enda anställde, senare som ester, kunde redovisa. Han gjorde en mig ända till Gävle på kvällskvisten. chefredaktör för tidskriften Koope- djupstudie av deras arbetsmetoder, Tänk så långt man skulle komma ratören och som resande agitator sammanhållning och idealbildning. med förtroende på ömse håll.” och upplysningsman. Det var just detta han ville översätta von Kock i brev till sin mor efter 1904 lämnade han KF och blev en till svenska förhållanden. ett opinionsmöte i ledande man inom socialvårdens ut- den 31 oktober 1898 veckling, socialliberal riksdagsman, Opinionsbildning folkbildare av rang och en period Så hamnade alltså denna unge man kansliråd. Han blev utan tvekan en (född 1872) i Gävle för 100 år sedan. av de mest konstruktiva i Sveriges Han betedde sig ytterst modernt och Mönsterförening förvandling från ett av de fattigaste strategiskt även med dagens mått. I Gävle medverkade han till en mön- länderna till en mönsterstat i Europa. Från England hade han inte enbart sterförening efter den engelska före- Och det hela började med att han med sig sin studie, sina anteckningar bilden. Men det var inte nog för den 1898 letade reda på en lokal som kal- och skioptikonbilder, utan också illu- målmedvetneoch energiske G.H. von lades “Ångköket” i Gävle och beslöt strerade skrifter om de kooperativa Kock, han insåg att kooperationen att erövra stan åt kooperationen. framgångarna i England. måste skapa ett rationellt system på Den mannen finns det all anledning Han blev kolportör med små för- nationell nivå och undanröja i syn- att erinra sig i dag. säljningsframgångar från en tillfällig nerhet tveksamheten inom arbetar- Göran Holmberg lokal, det s k Ångköket mitt i stan. rörelsens ledande skikt, men han sak- Han insåg att han måste övertyga de nade såväl personkontakter som kun- Källor för artikeln är: viktigaste opinionsbildarna i Gävle skaper om den splittrade kooperativa Gefle Dagblad 1898. Agnes Wirén (von Kocks dotter) R&S 1980. med närmaste omgivning. Därför rörelsen i Sverige. G H von Kock, banbrytare i svensk socialvård, sökte han upp Gefle Dagblads social- Han sammanställde under sin period Peder Aléx, Symposium 1994. liberale chefredaktör K. M. Lindh i Gävle en broschyr med titeln “Om Den rationella konsumenten, och erbjöd en artikelserie från Eng- arbetarnas konsumtionsföreningar i Lars Eronn R&S 1983. land samtidigt som han kom överens England” som utgavs av Verdandi Kooperativa ideér och människor, Axel Gjöres , R&S 1963. om en serie föredrag på nykterhets- och som han förde med sig till för- Stormår - en folkrörelse växer fram, logerna. Han övertygade, till sist, såg- säljning under föredragsturnéer i Olof Ruin, R&S 1960. verksarbetarnas fackliga förtroende- framförallt mellansverige. Kooperativa Förbundet 1899-1929.

5 Årskrönikor 1898 -1998

ett mindre bageri vid Tredje Tvärgatan 15. Verksamheten startade i början av april, men redan i augusti flyttade man till rymligare lokaler på samma gata. Under detta år fattades flera betydelsefulla beslut, bl a bildades en sparkassa. Varukont- roll infördes efter ett system, som utarbetats av Johan Hållander. Vid denna tid förvärvade föreningen sin för- sta fastighet på Skolgatan 18 i Strömsbro för 2.600 kronor. I oktober öppnas den första Kortvarubutik Brynäsgatan 6. Första butiken i källaren på gården nr 19 kortvaruaffären på Södra Fiskargatan 5. vid Första Tvärgatan. varigenom de kunde taga ut oskäliga priser för sina produkter. 1903 vid första femårsperiodens slut, års- Fastigheten Södra Centralgatan inköptes för 1898 fredagen den 16 december, började skiftet 1903-1904, uppgick föreningens med- 26.500:- och den 28 mars började tillverk- försäljningen i en källare på gården nr 19 vid lemsantal till 1.007. Föreningen hade nu 5 ningen i denna fastighet. Första Tvärgatan i Gävle. Butiken hölls öppen speceributiker, 1 kortvarubutik och 1 mjölk- Speceributik öppnades den 7 juli vid Rud- fredags- och lördagskvällar mellan kl. 6-9 och butik. Andelskapitalet var 10.741:04 och dammsgatan 16. försäljningen sköttes av styrelsen. försäljningen under den första femårsperio- Med anledning av inflyttningen i cykelverk- Varor inköptes för 600:70 och försäljningen den uppgick till 739.926:36. staden Alfas lokaler ändrade bageriföreningen uppgick till 429:77 med ett nettoöverskott Under året fattades ett synnerligen viktigt sitt namn till Kooperativa Bageriföreningen på 53:79. Kassabehållningen den 31 decem- beslut för föreningens framtida utveckling, Alfa. ber var 46 öre. nämligen att av återbäringen skulle avsättas 2 öre per handelskrona till medlemsinsatser. 1899 anslöt sig nya medlemmar och käl- Den första april öppnades butik vid S Kansli- larlokalen började bli för trång. I mars öpp- gatan. I oktober flyttade butiken i Strömsbro nades en butik vid Näringsgatan 8. Hyres- in i föreningens fastighet där man även inrät- kostnaden för denna var 100 kronor om året. tat mjölkbutik. I februari anställdes 2 kvinnliga biträden och den 1 juli flyttades butiken vid Första Tvär- 1904 öppnades en skobutik i Strömsbro gatan till en större källarlokal på Andra Tvär- sedan en beräkning givit vid handen att gatan. I november fick butiken vid Närings- 795:40 var behövligt för inköp av ett någor- gatan nya lokaler på Fiskargatan 16. lunda välsorterat skolager. En butik öppnades i Marielund sedan 64 1900 utdelades för första gången återbär- personer antecknat sig som medlemmar. Kvinnogillets styrelse 1907. ing till medlemmarna. Från alla delar av sta- Samma år flyttades ännu en gång butiken Fr v Fru Hanna Lång, Fru Gerda Ring- den kom uppmaningar till styrelsen om att vid Fiskaregatan, denna gång till Lilla Espla- kvist, Fru Augusta Klang, Fru Anna Nord- starta nya butiker. På våren öppnades två, nadgatan 16. lund och Fru Signe Andersson. vid Övre Bergsgatan 30 och i Strömsbro. Verksamheten var nu så omfattande att styr- 1907 togs föreningens bildningsfond för elsen inte längre kunde svara för allt arbete första gången i anspråk. Ett stipendium för och man beslöt att anställa en kassörska samt vistelse vid Brunnsviks folkhögskola samt en föreståndare för varje butik. ett bidrag till Gävle arbetarbibliotek inledde den långa raden av anslag till kulturella ända- mål, som föreningen lämnat under de gångna åren. Några kooperativt intresserade husmöd- rar, som ville taga närmare del av föreningens arbete och tjäna dess syften, bildade ett koop- erativt kvinnogille.

Gossen på bilden heter Cyrillus Wiberg. Han var springpojke i Konsum på Rud- dammsgatan. Fastigheten i Strömsbro. 1905 öppnades föreningens 10:e butik, 1901 insåg föreningen att man även borde Femte Tvärgatan 34. Den lovvärda seden tillhandahålla beklädnadsartiklar och korta att öppna en butik om året vidhölls. varor, och under året tillsattes en kommitté Även Kooperativa Bageriföreningen utvid- för att utreda denna fråga. Föreningens för- gade sin verksamhet. Lokalerna hade börjat säljning omfattade i början endast de allra bli för trånga och man köpte då fastigheten Föreningens personal 1908. nödvändigaste varorna. Södra Centralgatan 20 där cykelverkstaden En vara som man inte kunde tillhandahålla Alfa var inrymd. 1908 inköptes föreningens tredje fastig- i önskad utsträckning var bröd och i novem- het, Tredje Tvärgatan 23, i vilken huvud- ber 1901 framlade representanter för bageri- 1906 antecknades två viktiga tilldragelser affären varit inrymd. En butik öppnades i arbetarfackföreningen ett förslag om att bilda i föreningens historia. Hittills hade denna Sörby. Under den första tioårsperioden en kooperativ bageriförening. inskränkt sig till att arbeta med distribution. förmedlades varor för 3 1/4 miljon kronor. Men den 26 februari beslöt medlemmarna För mången fattig arbetarfamilj medförde 1902 i februari, konstituerades Koopera- vid ett extra sammanträde att öppna ett eget medlemskapet i föreningen bl a en frigörelse tiva Bageriföreningen. Sedan ett insatskapital bryggeri. Beslutet påskyndades av att de pri- från det fördärvliga kreditsystemet, vilket på på 778:50 inbetalats, hyrde bageriföreningen vata bryggerierna ingått en överenskommelse den tiden var allmänt utbrett.

6 1909 var ett oroligt år. Lockout och stor- 1913 uppstod en kontrovers med mjölk- Även bageriföreningen hade efterhand blivit strejk satte hela samhällsmaskineriet i gung- leverantörerna i Gävletrakten, vilken föror- ett betydande företag. Den sammanlagda för- ning. Denna arbetskonflikt förorsakade före- sakade en kännbar förlust för föreningen. säljningen under de 15 åren var 7,1 miljoner ningen en kännbar förlust. Indirekt gjorde medlemmarna en mycket kronor. Årets ekonomiska resultat blev dock trots allt större vinst genom att den planerade pris- relativt gott. Bland inkomstposterna finns höjningen på mjölk inte kunde genomföras 1918 den 1 januari, övertog Konsumtions- utdelningar från Kooperativa Bageriföre- tack vare föreningens insats. föreningen Alfa de båda föreningarnas verk- ningen Alfa med 536:- och från Kooperativa I slutet av året började man sälja sågad och samhet. De gamla föreningarna lever dock Cigarrfabriken Fram med 35:51. huggen ved. Mjölkbutik öppnas på Femte kvar som fastighetsföreningar, och förvaltas Tvärgatan 20. av Alfa som dotterföretag. Efterkrigstiden blev prövande, men föreningen växte oavbrutet. 1914 medförde krigsutbrottet ett starkt Förtroendet hade stärkts under kriget. Rätt- stegrat intresse för föreningen. Under detta visa vid fördelningen av varor och stram pris- och de följande krigsåren med de ständigt politik hade lämnat påtagliga bevis på före- stegrade varupriserna fick föreningen många ningens stora betydelse för konsumenterna. tillfällen att visa sin prisreglerande förmåga. En under året beslutad omläggning av mjölk- 1919 ökade omsättningen med 1,1 mil- distributionen genomfördes. joner till 4,4 miljoner kronor trots efterkrigs- Inte mindre än 6 mjölkbutiker öppnades och tidens osäkra ekonomiska förhållanden med för första gången översteg omsättningen en prisfall, arbetslöshet och varuknapphet. miljon kronor. Under året öppnades en speceributik i Fors- I föreningens tredje fastighet, Tredje Tvär- by. I föreningen var 130 personer anställda. gatan 23, var charkuterifabriken och huvudaffären inrymda.

1910 beslutade medlemmarna att starta egen charkuterifabrik och öppna charkuteri- butiker för att få inflytande på prissättningen på dessa varor. Charkuterifabriken och den första charkuteri- Albert Hållander, butiken var inrymda i fastigheten vid Tredje affärschef under Tvärgatan 23. tiden 1915 - 1929. Speceributik öppnades vid Sörbygatan 74. 1915 hade styrelsens arbetsbörda blivit för Även för Bageriföreningen Alfa skred utveck- stor. J.O. Ödlund som var föreståndare för lingen säkert framåt. bageriet, utsågs nu till styrelsens verkställande En typisk butiksinteriör från 1920. Den ledamot. Som inköpschef anställdes A. Håll- här låg på Sörbygatan. 1911 under de första åren, visade medlem- ander, som dessutom ansvarade för butiken marna sitt intresse bl a genom att mangrant på Sörbygatan 74. 1920 inträffade våldsamma prisfall och bevista årsmötena. Ett exempel härpå var års- Två mjölkbutiker öppnades. omfattande arbetslöshet. Stora delar av vårt mötet den 28 april där man bl a behandlade lands handel och industri lamslogs. Trots det ändringsförslag av stadgarna, öppnande av kunde föreningen hålla sin omsättning och mjölkbutiker och anslag till fonden “Martin öka den med 386.000 kronor. Sundells minne”. Medlemsråden som tidigare varit 8 ökades Åtgärder vidtogs för att nedlägga kortvaru- till 10. Samtidigt fick de ansvaret för före- butiken, som alltid varit förlustbringande. ningens studieverksamhet.

1912 öppnades den andra mjölkbutiken 1921 förvärrades arbetslösheten som redan vid Tredje Tvärgatan 25. Detta gav anled- 1920 drabbat många av föreningens medlem- ning till en strid med mjölkleverantörerna i mar. Matvaror för 10.000 kronor utdelades Gävletrakten, vilka vägrade leverera mjölk till arbetslösa medlemmar för att lindra den till föreningen. Föreningen tvingades en tid värsta nöden. Den ekonomiska kris som för att anskaffa mjölk från längre bort belägna Kvarteret “Mumman” inköptes år 1916. många företag yttrade sig i stora svårigheter orter. Sedan man på detta sätt hävdat sitt påverkade endast i ringa omfattning Alfas oberoende kunde man träffa överenskom- 1916 kännetecknades av varuknapphet, ekonomiska ställning. melse om mjölkleveranser från närmare håll. osäkra politiska förhållanden och gulascheri. Den 17 oktober inköptes fastigheten Bagga- På årsmötet utlöste frågan om en samman- Varuanskaffningen var förenad med stora ren nr 1, Femte Tvärgatan 35. slagning av Gefle Arbetares Konsumtions- svårigheter. Källbackens handelsförening anslöt sig till förening och Kooperativa Bageriföreningen Enligt beslut av halvårsmötet köptes kvarteret Alfa. Alfa en långvarig och het debatt. Mumman, S Centralgatan 23 för 125.000:-, En ny charkuteributik öppnades vid Staket- med där uppförda fastigheter bla en kvarn- 1922 präglades av fortsatt arbetslöshet och gatan 42. byggnad. Efter nödvändiga förändringar flyt- våldsamt sjunkande priser. Omsättningen tades föreningens centrallager, inköpskontor minskade med 17,5 % till 3,8 miljoner och charkuterifabrik dit. Till de anställda ut- kronor. Föreningen hade nu 9 mjölkbutiker delades ett dyrtidstillägg på 2.100 kronor och 12 speceributiker, 4 charkuteributiker och i värnskatt betalade föreningen 9.986:97. 1 skobutik. I stället för trånga och ohygie- niska källarlokaler hade medlemmarna till 1917 är ett märkesår i Gävlekooperationens sitt förfogande stora, ljusa och väl utrustade historia. Detta år bildades Konsumtions- butiker. Dessutom ägde de ett bageri för spis- föreningen Alfa genom sammanslagning av brödstillverkning och ett för matbröd och Gävle Arbetares Konsumtionsförening och konditorivaror, ett bageri i Sandviken, en Kooperativa Bageriföreningen Alfa. charkuterifabrik och ett svagdricksbryggeri Den förra hade under sina 19 år omsatt varor samt en vedgård. för närmare 14 miljoner kronor och utbetalt Fastigheten på Ruddammsgatan 54, tidigare Interiör från speceriavdelning. 648.000:- i återbäring till medlemmarna. känd som “Schärmanska krogen” köptes.

7 Alfred Engström, affärschef under tiden 1929-1937. Butiksgruppen vid Ruddammsgatan 54. Hästparad på gården utanför bryggeriet. 1929 vidtogs en betydelsefull åtgärd. Före- Fastigheten tidigare känd som “Schär- ningen köpte då fastigheten i korsningen av manska krogen”. 1923 kunde föreningen fira sitt tjugofem- Kungsgatan och Drottninggatan, där senare årsjubileum och se tillbaka på en framgångs- 1926 minskade omsättningen från 4,4 milj. föreningens första varuhus öppnades. rik verksamhet och en god ekonomisk ställ- till 4,1 milj. kronor. Detta berodde huvud- Som inköps- och försäljningschef anställdes ning. sakligen på ett kraftigt prisfall på alla viktiga Alfred Engström. I verksamhetsberättelsen, på tillgångssidan, varor samt på den stora kolstrejken i Eng- I samråd med kvinnogillet ordnade förening- finner man bl a föreningens andelar i Folkets land, som förorsakade minskning i arbetstill- en 6 husmodersaftnar, 2500 husmödrar del- Husföreningen, Kooperativa Bageriförening- fällen för en stor del av föreningens medlem- tog i dessa möten. I maj togs den i egen fastig- en Central i Hofors, Kooperativa Syfabriken mar. het inredda butiken i i bruk. Linnéa, Möbelsnickarnas produktionsförening I enlighet med föregående årsmötes beslut och Tryckeri- och Tidningsföreningen. upphörde föreningens bagerirörelse i Sand- 1930 den 24 mars beslöt föreningsmötet Omsättningen var 3.889.517:90 och i före- viken vid årsskiftet 1926 -27. en ändring av stadgarna, varigenom årsmötet ningens tjänst var 185 personer anställda. skulle välja ledamöter till förvaltningsrådet, I sparkassan, som vunnit allmänt förtroende medan förvaltningsrådet i sin tur hade att hade medlemmarna tillgodohavanden på utse en styrelse. 104.695 kronor. Förvaltningsrådets ledamöter: P.J. Dahlberg, Butiksnätet utvidgades med en speceributik i A.Lövgren, E.A. Palm, R.Trång, E. Törnfelt, Lexe, charkuteributik på Femte Tvärgatan 35 L.J. Larsson, A.Johansson, P.J. Andersson, och charkuteri- och speceributiker på Rud- H.Sten, M. Bergsten och I. Rohlin. dammsgatan 54. Styrelsens ledamöter: A.Engström, O. Holm I slutet av året öppnade föreningen sin andra och A.G. Blom. skobutik vid Drottninggatan 17. Tidigare Vid samma tillfälle fick styrelsen och för- var medlemmarna nödsakade att göra sina valtningsrådet två synnerligen viktiga upp- inköp i Strömsbro, där den första skobutiken drag av medlemmarna. Det var dels att verk- var belägen. Tidens krav på snabba transportmedel ställa allsidig utredning och avgiva yttrande Den 1 juli kunde man taga i besittning det tillgodoses. till kommande föreningsmöte angående en ombyggda och moderna finbageriet. mera aktiv prispolitik med eventuellt lägre 1927 installerades kylrum i samtliga char- återbäring. Dels att tillsammans med repre- kuteributiker. Fastigheten i Sandviken, i vil- sentanter för personalen verkställa utredning ken föreningen hade drivit bageri, såldes för och sedermera inkomma till föreningsmötet 60.000 kronor. med förslag i syfte att åstadkomma en lösning Upplysnings- och instruktionsmöten hölls av personalens pensionering. med tal av redaktör Axel Gjöres och rektor Beträffande butikerna skedde den förändring- Harald Elldin. Till julen utsändes 6.000 ex. en att skobutiken i Strömsbro blev husgeråds- av skriften “Geflehem”. butik. Medlemsråden fick enligt årsmötets beslut i uppgift att förutom agitations- och upplys- 1931 var prispolitiken synnerligen aktiv, ningsverksamhet även ansvara för kontroll av och det medförde en allmän prissänkning. kassaapparaterna i samtliga butiker. Den privata handeln måste följa med nedåt. Detta år öppnades tre mjölkbutiker. Föreningens karaktär av prisreglerande faktor i Gävlehushållens tjänst framträdde för varje Så här packade man bröd i bageriet 1923. 1928 företogs en omfattande ombyggnad år allt starkare. och modernisering av föreningens butiker. Frågan om personalens pensionering löstes 1924 ökade omsättningen med 430.000:-. Spisbrödsfabriken såldes till Kooperativa För- genom inrättandet av “3 %-fonden”, vilken Detta uppfattades som ett tecken på att bundet. stadgade, att den anställde skulle avsätta tre krigets efterverkningar började ge vika för Personalens kooperativa och tekniska utbild- procent av sin lön, och att föreningen skulle mera normala förhållanden. Men fortfaran- ning organiserades på ett ändamålsenligt sätt. bidraga med samma belopp. de gick många medlemmar arbetslösa. Kurser ordnades i kooperation, föreningens Den nya bostads- och butiksfastigheten vid Enligt beslut av årsmötet delade föreningen organisation, kundbetjäning och skötsel av Engelbrektsgatan togs i bruk för sitt ända- ut varor för 5000:- till nödlidande arbets- butik. mål, varigenom butiksnätet utökades med en lösa medlemmar. Under året startade även den s k “gruppverk- speceri-,en charkuteri- och en mjölkbutik. Mjölkbutik öppnades vid Tredje Tvärg. 23. samheten”, en ny form för upplysning och Fastigheten i Lexe moderniserades och inrym- propaganda. Teateraftnar med låga biljett- de nu förutom speceri även charkuteri- och 1925 verkställdes en tillbyggnad av char- priser anordnades vid fyra tillfällen. mjölkbutik. kuterifabriken. Ett bilgarage byggdes också Efter trettio års verksamhet hade föreningen Den s k Löfgrenska fastigheten S Central- under året, som en följd av att man börjat 5.884 medlemmar, 14 speceributiker, 7 char- gatan 40 inköptes. Mjölkbutiken vid Norra övergå till moderna transportmedel. kuteributiker, 15 mjölkbutiker, 2 skobutiker, Stapeltorgsgatan 12 flyttades till Ruddamms- Speceri-, charkuteri- och mjölkbutik öppna- charkuterifabrik, bageri och bryggeri. gatan 16. des på Gustavsgatan 6. 168 personer var anställda i föreningen och Beslut fattades om inrättande av enhusgeråds- Även detta år utdelades matvaror för 5.000:- omsättningen uppgick till 3.919.731:77. Den och basaravdelning. Lokaler för detta ända- till nödlidande arbetslösa medlemmar. ekonomiska ställningen var god. mål förhyrdes på Nygatan 19.

8 1934 uppgick omsättningen till 3,7 milj. kronor. Förbättrade konjunkturer och ökad medlemsanslutning samverkade till att före- ningen kunde arbeta under gynnsammare för- hållanden än under de svåra krisåren 1930- 1933. Studieverksamheten var livlig och till koop- erativ stämma i Leksand anordnades extra- tåg. I fastigheten S Fiskargatan 16, där föreningen Specialkonsum Nygatan 19. tidigare haft mjölkbutik, inreddes nu även en speceributik. 1932 präglades av allmän ekonomisk dep- Den 17 december öppnades fruktbutik på ression med omfattande arbetslöshet. Strejker Drottninggatan 19. Det första varuhuset stod färdigt 1938. och allmän politisk oro återspeglar sig i före- Invigningen kombinerades med förening- ningens verksamhet. De företag, som inte på- 1935 öppnades mjölkbutiken på Holm- ens fyrtioårsfirande. verkades ogynnsamt av denna kris, torde vara sundsgatan 16. lätt räknade. Konjunkturförbättringen och en fortgående 1938 invigdes föreningens nya varuhus Under året hölls flera medlemsmöten i Läro- ökad förståelse bland medlemmarna och all- under högtidliga former med livlig tillström- verkets aula och i Boulognerskogen, och före- mänheten för kooperationens värde, som den ning av intresserade medlemmar. läsningar anordnades i kooperativa och eko- sunda hemhushållningens bästa stöd, med- Invigningen kombinerades med förening- nomiska ämnen. förde en stark ökning av omsättningen. ens fyrtioårsjubileum, och högtidlighölls med Föreningens nybyggnad på S Centralgatan 40 jubileumsfester för medlemmarna i stadshuset. togs i bruk med moderna lokaler för speceri-, Försäljningen i “Konsumhuset” från starten charkuteri- och mjölkbutiker. den 7 oktober till årets slut uppgick till Affärschefen Albert Hållander, som i många 594.000 kronor. år ägnat föreningen oegennyttigt och själv- Automatisk växel installerades och namn- uppoffrande arbete, avled detta år. anrop infördes för föreningens telefonnät. 5.768 medlemmar prenumereradepå vecko- tidningen Vi. Speceri-, charkuteri- och mjölkbutik öppna- des på Valbogatan 33. Vid fyrtioårsjubileet kunde föreningen blic- ka tillbaka på en framgångsrik verksamhet. 5.955 medlemmar var anslutna och omsätt- ningen uppgick under jubileumsåret till 5,2 En studiegrupp i bokföring. Ledare Algot miljoner kronor. Föreningen förfogade över Lindbom, styrelsens ordförande. 18 speceri-, 13 charkuteri-, 19 mjölk- och brödbutiker och 1 fruktbutik, varuhus, kon- ditori, bar, charkuterifabrik, bageri och bryg- 1936 godkändes ritningarna till det plane- geri. I föreningen var 297 personer anställda. Interiör från charkuteributik. rade varuhuset i Gävle, som framtagits av KFs arkitektkontor. 1939 är det andra världskriget ett faktum. Gruppverksamheten som har till uppgift att 1933 konstaterades en obetydlig, men dock Om framtiden törs ingen sia. Vad som helst öka insikten och vidga kunskapen i ekono- skönjbar uppgång i konjunkturerna. kan hända. Men man avskräcktes ej. miska, kooperativa och andra aktuella frågor En billighetsresa anordnades på sommaren Fastigheten vid Ö Bergsgatan säljs till Folkets ökade kraftigt. 21 grupper var i arbete vid års- till där föreningen ordnat ett under- Husföreningen. Nya stadgar antages. Skydds- skiftet 1936 och 1937. hållningsprogram. 3000 personer deltog. rum iordningställes. Liksom under föregående år har föreningen Specialkonsum, som under en tid drivits av För att underlätta prisjämförelser beslöt före- prenumererat på Konsumentbladet Vi till Kooperativa Förbundet övertogs under året ningen att ange vikten för de vanligaste bröd- samtliga medlemmar. av föreningen. sorterna. Fastigheteni Marielund moderniserades och Omfattande moderniseringar av butikerna på TredjeTvärgatan 23, Ruddammsgatan 16 och nya lokaler inreddes för speceri-, charkuteri- 1940 är ett nytt märkesår i Gävlekoopera- Hattmakargatan 26 företogs under året, och mjölkbutiker. tionens historia. Efter mer än 40 års verk- På våren 1933 förvärvade föreningen frilufts- samhet, var för sig, beslutar de båda konsum- kaféet “Gröna Stugan” i Boulognerskogen. tionsföreningarna Oden i Bomhus och Alfa Lägre priser tillämpades där än vid övriga att sammanföra sina verksamheter. sommarserveringar på samma plats. Sommarhemmet Miramare (Konsumbadet) Gröna Stugan blev en uppskattad tillflykts- inköps för att åt medlemmar och personal ort för föreningens medlemmar. skaffa en plats för vila och rekreation med sol och bad. Harry Älmeby, affärschef under tiden 1937 -1946.

1937 satte två händelser sin prägel på verk- samheten, dels påbörjandet av varuhusbygget och dels föreningsbeslutet om att upphöra med all konsumtionskredit. Den 1 november lämnade Alfred Engström sin befattning som affärschef för att tillträda en liknande befattning i Luleå. En av “Odens” butiker i Kristinelund, Butiksgruppen i Marielund. Han efterträds av Harry Älmeby, Motala. Bomhus.

9 1944 firade föreningen hundraårsminnet av den första kooperativa föreningen i Roch- dale med en ståtlig fest på Strömvallen med 7.000 deltagare. Erik Orlander, Frågan om personalens pensionering löstes butiksföreståndare definitivt genom anslutning till KFs pensions- i Alfa, segrare i kassa och pensionsstiftelse. Kooperativa Riks- I Källbacken inrättades en mindre mjölkavd- mästerskapen på elning i anslutning till speceributiken. Enny skidor 1941. butiksgrupp öppnades på Flemminggatan 19. Mårtsbo Konsumtionsförening anslöt sig till 1941 införs ransonering på så gott som alla Konsumentföreningen Alfa. Luciadagen 1947 bjöd föreningens speceri- livsmedel. Föreningen följer lojalt de statliga butiker medlemmar och kunder på Lucia- förordningarna och styrelsen uppmanar an- 1945 blir åter ett händelserikt år. Andra kaffe. ställda och medlemmar att respektera dem. världskriget är slut. Ransoneringarna lättar. Stark omsättningsökning präglar årets resul- Men levnadskostnaderna stiger. Föreningens 1947 upphörde KF med tillverkningen av tat. Bland viktigare åtgärder kan nämnas för- prissättning verkar som en broms på prisut- spisbröd i Gävle. I samband med detta åter- bättringar vid Konsumbadet. vecklingen. köpte föreningen den för 20 år sedan för- Till Gävle vilohem lämnades 5.000 kronor i Under krigsåren 1939 -45 ökar medlemsan- sålda fastigheten Sockerbruksgatan 77. bidrag. 170 personer deltog i gruppverksam- talet med 3.700. Detta visar att allt fler inser Föreningen har överflyttat en del av tillverk- heten. Konserverings- och sykurser ordnades. vilka fördelar kooperationen kan ge dem i ningen av bröd dit, varigenom kapaciteten Likaså teateraftnar, föreläsningar och demon- egenskap av konsumenter. avsevärt höjdes. strationer. Till kedjan av moderna och ändamålsenliga Kooperativa Riksmästerskapen på skidor an- butiker kommer nu ytterligare 5, speceri-, 1948 femtio år efter starten var inte min- ordnades av föreningen och tidningen Vi. charkuteri- och mjölkbutiker i Hagaström dre än 10.000 hushåll medlemmar och del- samt mjölkbutikerna vid Timmermansgatan ägare av 78 butiker, en butiksbuss, varuhus, 1942 den 1 januari införs ransonering även och Arbetshusgatan. restauranger, charkuterifabrik, bryggeri och på textilvaror. Trots detta fortsätter förening- bageri som tillsammans uppvisade en årsom- en att öka sin omsättning. Föreningens tjän- sättning på 16 miljoner kronor. ster tages i anspråk av hushållen i ännu större Vad föreningen betytt kan man få en viss utsträckning än tidigare. föreställning om, då man konstaterar att Tillsammans med Kristidsnämnden ordnar den under de gångna åren förmedlat varor föreningen en rad bärplockningsutflykter och för 198 miljoner kronor och lämnat åter- spillvedsinsamlingar. Till inkallad personal ut- bäring på gjorda inköp med ca 6 miljoner betalas beredskapsbidrag. kronor. Kooperativ aftonskola startas, den första i sitt Erik Björklund, slag i Sverige. affärschef Ny utrustning och nya maskiner inköps för under tiden bageriet. Mjölkbutik öppnas i hörnet av Kap- 1946-1960. lansgatan och Hantverkargatan. 1946 sätter Gävleutställningen sin prägel Konditorilokalerna i varuhuset ändras om till på staden och föreningen. Utställningsrestau- självservering. rangen “Blå Fältet” drivs i föreningens regi. Under året öppnades speceri-, charkuteri- 1943 passerar föreningen en ny milstolpe och mjölkbutiker i fastigheten Valbogatan 22 genom att försäljningen för första gången och mjölkbutik vid Fjärde Tvärgatan 14. överskrider 10 miljoner kronor. De små köp- Omsättningsökningen är rekordstor 2,8 mil- en förvandlas till respektabla summor. Sedan joner kronor eller i procent 24,2. 1938 har en fördubbling av omsättningen Föreningens första snabbköp öppnades på Fastigheten i hörnet Hantverkaregatan och skett. Eriksbergsgatan på Brynäs i mars 1949. Hattmakaregatan inköpes och som sommar- Föreningens initiativ att anordna gymnastik hem för personalen inköps motorbåtsklub- för husmödrar har mottagits med stort intres- bens sommarställe på . 1949 är ett nytt märkesår i Gävlekoope- se. Fem grupper med 170 deltagare är i verk- Moderniseringen av bryggeriet slutföres och rationens historia. På Eriksbergsgatan öpp- samhet. Månadsmöten, teaterföreställningar, en helautomatisk tappningsanläggning med nas det första snabbköpet. Vidare har under idrottsutställning, barnfest, filmförevisningar en kapacitet av 3.000 flaskor per timme in- året tillkommit en kombinerad speceri- och m m anordnas under året. stalleras. charkuteributik. Föreningens affärschef Harry Älmeby till- Under studiesäsongen 49-50 startade 28 nya träder befattningen som chef för Statens Pris- grupper som i huvudsak studerade koopera- kontrollnämnd, och som hans efterträdare tiva ämnen såsom “Kooperationen under anställes Erik Björklund, tidigare affärschef i debatt” och “Det är din butik”. Även husmo- Ludvika. dersgymnastiken, barngymnastiken och sago- timmar för barn i åldern 7-12 år samlade många deltagare.

1950 företogs genomgripande ombyggna- der av bageriet. Konsum Gustavsgatan 6 fick en nyinredd charkuteributik. En ny snabb- köpsbutik öppnades i Gavlegårdarnas fastig- het i hörnet Staketgatan och Skeppargatan. I samband med tillkomsten av denna butik kom speceri- och charkuteributiken på Rud- dammsgatan 16 att utnyttjas för centralpake- tering, i första hand för snabbköpsbutikernas Från jubileumsfesten på Strömvallen 1944, 1946 eldhärjades bageriet. Hela övre vån- behov, men även för partiförsäljning och not- som totalt samlade 7.000 deltagare. ingen förstördes. expediering. Mjölkbutiken blev kvar.

10 Under året har föreningens centrallager av- 1958 tog Konsumtionsförening be- vecklats och expedieringen av varor sker nu- slut om att gå samman med Konsum Alfa. mera från Kooperativa Lagercentralen och Tre butiker ställdes om till snabbköp, Björke, Grönsakscentralen, som bildats av förening- Kristinelund och Sörby. arna i Gästrikland. Föreningen rustade sig också för en rationell De av Kooperativa Förbundet tidigare dispo- försäljning av kapitalvaror, en TV-avdelning nerade lager- och kontorslokalerna vid Andra och en avdelning för byggvaror öppnades un- Magasinsgatan i Gävle förhyrdes. der året. Mjölkbutikerna Ruddammsgatan 16, Hill- Det nya centrallagret på samma tomt som mansgatan 16, Engelbrektsgatan 17, Atlas, charkuterifabriken färdigställdes. S Fiskargatan 16 och S Centralgatan 40 har En enhet på specialsidan samt Edmans bageri under året försetts med kyldiskar för mejeri- Kommunaltvätten som övertogs 1954. lades ned. produkter. Skobutik och meteravdelning i varuhuset Genom den ökade försäljningen i varuhuset 1959 passerade omsättningen 50 miljoner fick ny inredning. har föreningen fått se sig om efter nya ut- kronor. Besluten om sammanslagning med rymmen. Av Försäkringsbolaget Trygg för- Konsumtionsföreningen i Årsunda och Valbo 1951 i mars månad öppnade föreningens hyrde man utrymmen som möjliggjorde en vann laga kraft. heminredningsbutik, S Kungsgatan 40. Dit flyttning av sko- och livsmedelsavdelning dit. I maj öppnade föreningen sitt till ytan största överförs försäljningen av möbler, armaturer Den senare blev samtidigt föremål för om- snabbköp, Söderhallen vid Södermalmstorg. och textilier från varuhuset. byggnad till snabbköp. Försäljningen i de Två butiker stängdes. Ett öde som även drab- Under året öppnades snabbköpsbutiker på nya avdelningarna överträffade förväntning- bade restaurangen i Folkets Hus. Staketgatan 24, S Kungsgatan 40 och Svan- arna. Snabbköpsbutiken var föreningens tret- Ett inlämningsställe för tvätt med en så kal- gatan 4 i Strömsbro. Samtidigt som de två tonde. lad “Gardinbar” öppnades på Timmermans- förstnämnda började sin verksamhet, stäng- gatan. des speceri- och charkuteributikerna Rud- 1955 fick föreningen 861 nya medlem- dammsgatan 16 och S Kungsgatan 38. mar. Ombyggnaden av varuhuset blev klart och som första varuhus utanför Stockholm kunde föreningen erbjuda kunderna en rull- trappa mellan varuhusets våningar. Föreningen övertog driften av restaurang, kiosk och bageri i Kastsjö av Korsnäs AB. Under året har 4 butiksgrupper ställts om till snabbköp, Flemminggatan, Engelbrekts- gatan, Ruddammsgatan och Högsta.

1956 fyllde föreningens bryggeri i fastig- heten S Centralgatan femtio år. Medlemsan- talet passerade 12.000 och de anställda när- mar sig 600 personer. Den här bilden är tagen sekunderna innan Under året förvärvades Ekiperingshörnan, Söderhallen, föreningens stora hypermoder- som med hjälp av en smärre ombyggnad an- na snabbköpsbutik, öppnar. slöts till varuhusets lokaler. Sju butiksgrupper ställdes om till snabbköp, 1960 satsades stora resurser på personal- Kassadisken i Konsum Forsby där också Södra Centralg. 40, Skolgatan 18 i Strömsbro utbildning och den kooperativa gruppverk- bröd och mjöl expedierades. Bilden är Hagaström, Lexe, Norelund, Valbogatan 22 samheten redovisade 107 studiecirklar med tagen efter ombyggnaden 1952. och Klippan. 1.100 deltagare. Kvinnogillet hade detta år 515 medlemmar 1952 passerade medlemsantalet 10.000 och 1957 gick föreningen samman med Kon- och den kooperativa husmodersgymnastiken var totalt vid årets slut 10.519. sumtionsföreningarna i Hille och Oppala. mönstrade 18 grupper, representerande över Bageriets nya ugnar och maskiner är instal- Föreningen tillfördes därigenom 400 nya 700 gymnaster. lerade och togs i bruk under året. medlemmar och 4 butiker med en omsätt- Föreningen växer snabbt genom fusioner och I Edmans bageri och brödbutik, som över- ning på tillsammans 1 miljon kronor. En ny detta år går föreningen samman med Kon- togs av föreningen den 1 januari 1952, har fastighet byggdes av föreningen i Mårtsbo, sumtionsföreningarna i Sandviken, Storvik, en nödvändig renovering företagits, varefter som även innehöll en butikslokal som om- Hamrånge, Kungsgården, Järbo, Österfärne- även detta bageri väl fyller kraven på god gående togs i bruk. bo och Ockelbo. hygien och lämpliga arbetslokaler. Butiksgruppen i kvarteret Tallen på Brynäs Medlemsantalet är nu uppe i 26.325 medlem- Tillsammans med övriga konsumtionsföre- har byggts om till snabbköp och konditoriet mar och försäljningen uppgick till fantastiska ningar i Gästrikland byggs nu en ny charku- vid Kristinaplan har lagts ned. 82.680.463:- i de 136 försäljningsställena. terifabrik på Brynäsområdet. Bageriet fick en s k tunnelugn med automa- tisk transportör, som ökade bageriets kapa- 1953 den 1 mars övertogs, efter en över- citet väsentligt. enskommelse med Korsnäs Aktiebolag, dess butiker för speceri-, charkuteri- och special- varor i Kastsjö. Samtidigt träffades en över- enskommelse med Kastets Mjölkonsumtions- förening om övertagande av dess mjölkbutik i samma fastighet som ovannämnda butiker. Vid årets slut hade föreningen 10 snabbköps- butiker.

1954 övertog föreningen Kommunaltvät- ten efter en överenskommelse med Gävle stad. Nu hade föreningen möjlighet att tvätta Konsum Seljan i Sandviken ligger i ett butiksrockar och andra personalkläder på Den nybyggda fastigheten i Mårtsbo dit typskt ytterområde, men har samma stan- ett tillfredsställande sätt. verksamheten flyttade under hösten 1957. dard som föreningens centrala butiker.

11 1964 stängdes ytterligare 21 butiker och antalet butiker uppgår nu till 79. Varuhusen i Sandviken och Gävle antar nam- net Domus. Föreningen planerar för ett nytt varuhus i Gävle och köper tomt nr 3 i kv. Kärrlandet. Hilding Stake Då en ny varuhusbyggnad knappast kan upp- affärschef föras i Gävle under de närmaste åren köper under tiden föreningen detta år även ett stort markområ- 1961-1969. de i Valbo för öppnande av ett s k externt varuhus. Konsum Norrsätra som öppnades 1967. 1961 uppgick föreningarna i Älvkarleby, Gruppverksamheten har nu formen av afton- Karlholm och Gästrike-Hammarby i Alfa skolor och studiecirklar. Under hösten star- 1967 fick Norrsätra i Sandviken ett nytt och tillförde föreningen 14 butiker. Bageriet tades 89 studiecirklar med ca 900 deltag- modernt snabbköp och varuhuset i Bollnäs i Karlholm övertogs av föreningen. ande medlemmar. Kooperativa Klubben höll blev klart under året. Inom Kvinnogillets 11 kretsar verkade 650 9 möten under året och deltagarantalet var Bland de mindre butikerna fortsatte kon- aktiva medlemmar och i samarbete med olika över 1.800 personer. centrationen med nedläggning av 14 enheter, organisationer bedrevs ungdomsverksamhet bland dessa en restaurang och två livsmedels- kring temat “Ung Linje”. bussar. Tidningen Vi hade 15.891 prenumeranter i En ny demokratisk organisation antogs, som föreningen. tvingats fram dels på grund av att föreningen Till ny affärschef, efter Erik Björklund ut- vuxit våldsamt geografiskt och medlemsmäs- sågs Hilding Stake, som närmast kom från sigt, dels påskyndad av den parlamentariska Skellefteå Konsumtionsförening. dräkt KFs Parlamentariska utredning föreslog att föreningarna skulle få. 1962 närmade sig medlemsantalet 30.000 och 828 personer var anställda i föreningen. 1968 fattar KF beslut om samordning av Ett flertal utredningar genomförs under året den regionala produktionen och bagerier och och dessa visar att det inte är ekonomiskt charkfabriker övergår i KFs ägo. möjligt att fortsätta handel i småbutiksform. Föreningens sjuttionde verksamhetsår, präg- Förutom lägre kostnader visade det sig att När varuhuset i Sandviken 1964 bytte lades av god försäljningsökning, ökad konso- storbutiker, egna såväl som konkurrenternas, namn till Domus var det stor fest i och lidering och fortsatt medlemstillväxt. drar till sig allt fler kunder oavsett var de är runt varuhuset. Första spadtagen tas för den planerade stor- belägna. Ett betydligt större sortiment, kylut- marknaden i Valbo och Domusvaruhuset i rustning och trivsamhet blir viktiga värden 1965 hölls 60 kooperativa studiecirklar Hofors. som kompenserar det längre avståndet mellan och 32 grupper var aktiva i husmodersgym- Konsum Alfa övertar Sebra Shoppingcenter butikerna. nastiken. Utbildningen av förtroendevalda i Sörby och skaffar sig därmed en utvecklings- Livlig studie- och gymnastikverksamhet, om- skedde i samarbete med ABF och Koopera- potential i detta nya bostadsområde, en am- fattande gilles- och klubbverksamhet utmärk- tiva Förbundet på temat Samgång-Framgång. bition som föreningen haft länge och som er även detta år. Under året beslutades om en fusion med medlemmarna önskat. Konsumtionsföreningarna i Hofors, Ljusne Husmodersgymnastiken firar tjugofemårs- och Marma-Bergvik. jubileum och på distriktsstämmorna under- Butiksnätet minskades med 6 butiker. höll bl a de populära Göingeflickorna.

1966 kan betecknas som samarbetets och prisaktiviteternas år. Genom fusionerna mel- lan föreningarna i Hudiksvall, Ljusdal, Boll- näs, Edsbyn, Kilafors och Konsum Alfa har bildandet av en länsförening skett. En undersökning som Pris- & Kartellnämn- Tore Almgren, den vidtagit i bl a Gävle, visade att förening- affärschef en tillhör de tre med lägsta priserna i landet. under tiden Föreningens målmedvetna lågprispolitik med- 1969 - 1978. Under 1963 fick medlemmarna i Årsunda förde att föreningen frångick den fasta åter- och Järbo de gamla nerslitna bussarna er- bäringen, som därmed kan variera år från år. 1969 vidtogs många genomgripande åt- satta med nya. Försäljningen passerade 200 miljoner kronor gärder, främst när det gäller butiksbeståndet. och 50.000 medlemshushåll. Detta har varit nödvändigt för att anpassa 1963 under föreningens sextiofemte verk- 106 studiecirklar startades under hösten, 40 verksamheten till de krav, som de flesta nu- samhetsår, fortskred koncentrationen av bu- fler än året innan. varande och blivande medlemmar ställer på tiksnätet och antalet nedläggningar uppgick modern butiksstandard. till 17 enheter. Utvecklingen går mot färre “Prisbromsen” var också en viktig händelse men större butiker. Trots det stora antalet under året. Dess stora betydelse omvittnas butiksnedläggelser stiger omsättningen från av alla, inte minst från fackligt håll uttalade 97 till 104 miljoner kronor. Det ekonomiska man stor tillfredsställelse med aktionen. resultatet är också tillfredsställande, främst be- Ett stort antal butiker moderniserades och nya roende på vidtagna rationaliseringsåtgärder. enheter öppnades i Brynäs, Bergvik och Ho- Varuhuset i Gävle, som fyller tjugofem år, fors. passerar 15 miljoner kronor i försäljning. Föreningens administration samordnas under Jubileet föregicks av en synnerligen omfattan- året med KF Lagercentral och de båda kon- de nydaning interiört i varuhuset och själva toren flyttar till Näringen i Gävle, där också jubileet firades med stora prisnedsättningar en ny och modern lagercentral tas i bruk. och andra uppskattade arrangemang. Från den 1 december inträdde Tore Almgren Under året öppnades ett nytt bageri i Sand- som VD efter Hilding Stake, som avlidit viken. Domusrestaurangen i Ljusdal. under hösten.

12 1975 har Domus i Hofors “nypremiär”ef- I oktober 1973 var det äntligen dags att ter en omfattande omdisponering och över- Domus Stormarknad, som också har bygg- slå upp portarna till Domus City i Gävle. tagande av EPAs restaurang. varor och möbler i sitt sortiment erbjuder konsumenterna ett komplement till övriga 1973 var det dags för nästa stora föränd- 1977 byter, efter stor vånda, Konsument- försäljningsställen. Lätt att parkera, över- ring i föreningen, öppningen av nya Domus föreningen Alfa namn till Konsumentföre- skådligt och lätt att handla till lägre priser i Gävle, som sannolikt var det mest omdis- ningen Gävleborg eller i dagligt tal Konsum ska locka kunderna till stormarknaden. kuterade bygget i Gävle. Varuhuset var byggt Gävleborg. Flera regionföreningar i landet har över två kvarter, Stortorget och rakt över antagit namn efter det landskap eller län de 1970 kan betecknas som ett framgångsrikt Skeppargatan. En gågata rakt igenom varu- verkar i och föreningens nya namn anknyter år i ett kärvare ekonomiskt klimat. Försälj- huset dämpade opinionen. direkt till det länsomfattande verksamhets- ningsökningen var den största på många år Stormarknaden i Valbo bytte namn till Obs! området. och även om prisökningarna avräknas åter- och i Hudiksvall nyöppnas Domus efter en Visserligen har föreningen butiker och varu- står en reell ökning som innebär en större genomgående modernisering. hus även i norra Uppland, men detta är ett marknadsandel för föreningen. Den totala omsättningen ökade jämfört med område som i många andra sammanhang Den externa etableringen, Domus Stormark- året innan med nästan 32 miljoner kronor. kopplas samman med Gävleborgs län. nad i Valbo, öppnades i maj. En etablering som skedde i samarbete med Tempo och 19 1978 passerade årsomsättningen 600 mil- fackhandlare. Nya livsmedelshallar öppnade joner kronor, en ökning med 5,7 %. i Sätra , Björksätra i Sandviken,Kungsgården, Prisökningarna under året uppgick till 9 % Storvik, Ockelbo, Kilafors och Edsbyn. så resultatet blev sålunda negativt trots för- I och med tillkomsten av nya stora enheter säljningsökningen. så läggs 24 mindre butiker och bussar ned. Föreningen öppnade tre nya butiker, i Hille, Föreningen fusionerar med Konsum Skut- vid S Centralgatan och i Årsunda. Butiken skär och får därmed 4 nya butiker. i Stråtjära läggs ned. Det totala investerings- Medlemsantalet passerar 60.000 hushåll. beloppet för de följande fem åren har fast- lagts till 50 miljoner kronor. 1971 präglades av de snabbt vikande kon- Under 70-talet investerades stora belopp Tore Almgren, flyttar till Göteborg och blir junkturerna. Minskningen i den privata kon- i ny- och tillbyggnader av Domus. 1974 VD i Konsum Väst. sumtionen blev betydligt kraftigare än man var det Skutskärs tur att få ett nytt och Till ny VD utser styrelsen Hans Bäckström, räknat med och arbetslösheten var betydligt fräscht varuhus. tidigare verksam i KF Revision. större än i flertalet regioner. Under året har också prisstopp varit rådande 1974 var “Konsumentägt” årets koopera- samtidigt som kostnaderna har ökat. tiva tema, som kommunicerade den koo- För föreningen såväl som för detaljhandeln perativa affärsidéns särart ställt i relation till i dess helhet har således situationen enkelt ut- de privatägda konkurrenterna. tryckt varit sådan att inkomsterna stått stilla Försäljningsframgångarna var många och eller till och med minskat, samtidigt som kost- stora, nämnas bör Domus Gävle som under naderna ökat. sitt första hela verksamhetsår, i ny skepnad, Planerna för ett nytt Domus i Gävle, som fördubblade försäljningen till nästan 50 mil- startade redan 1957 började nu ta form. joner kronor. Driftsresultatet nådde tråkigt nog inte samma positiva höjder. 1972 delades 6,3 miljoner kronor ut i åter- Konsum Sörby byter namn till Servus och Här hälsas föreningens nye VD Hans bäring. Köptrohet diskuteras och man kon- blir därmed föreningens första butik med Bäckström välkommen av avgående VD staterar att om medlemmarna ökar sina inköp kvälls- och söndagsöppet. Tore Almgren. med 10:- i veckan så skulle föreningen kunna ge dem ytterligare ca 3,2 miljoner tillbaka i 1975 behandlar medlemmarna ett förslag 1979 introduceras de blåvita varorna till återbäring. till Konsumentkooperativt Handlingsprog- ständigt lågt pris. Slopad reklam, enklare för- Arbrå får ett nytt snabbköp och fem enheter ram som senare ska fastställas av Koopera- packningar och effektiv hantering ska hålla läggs ned. Den 31 januari upphör förening- tiva Förbundet. priserna nere. en med sin bryggeriverksamhet. Under året var det nyöppning av Domus Konsumentrösterna var genomgående upp- Hofors och Domus Ljusdal efter om- och skattande, men konkurrenterna var inte all- tillbyggnader. Konsumtvätten i Gävle läggs tid lika positiva. ned och 7 butiker moderniseras. Nya former för butiksrådsverksamheten dis- kuteras och de sammanställda synpunkterna 1976 öppnas en ny butik i Bomhus och blir föreningens remissvar till Kooperativa 11 butiker rustas upp och moderniseras inom Förbundet. Gävle- och Sandviken, men även butikerna i Den totala försäljningsökningen blev 9,1 % Ramsjö och Bergsjö har genomgått om- och och antalet medlemshushåll närmar sig nu tillbyggnader. 70.000. Butiksbeståndet uppgår till 59 enheter. Dess- I Hagaström öppnar föreningen en ny butik utom har föreningen varuhus i Gävle, Skut- och Konsumtionsföreningen Åshammar an- skär, Sandviken, Hofors, Bollnäs, Hudiksvall sluter sig till Konsum Gävleborg. Två butik- Nya Konsum Arbrå som öppnades 1972. och Ljusdal samt Obs! Stormarknad i Valbo. er stängs, Forsby och Engelbrektsgatan.

13 1980 blev ett år där den privata konsum- Under året har en ny organisation för butiks- 1987 justerar föreningen sin affärsorganisa- tionskurvan vände nedåt, orsakat av bl a höjd rådsverksamheten antagits och drygt 1.900 tion och de administrativa kostnaderna mins- moms och segdragna löneförhandlingar med nya medlemmar anslöt sig till föreningen. kas. Föreningens resultat förbättras med 20 storkonflikt som följd. 1 öre på varje matkasse till vår egen U-hjälp miljoner kronor och den positiva resultat- En ny butik öppnas i Älvkarleby och flera “Utan Gränser” gav 1,1 miljoner kronor till utvecklingen kan tillskrivas samtliga verksam- butiker samt varuhuset i Bollnäs rustas upp. fattiga länder. hetsgrenar. Inför Obs! tioårsjubileum kunde föreningen Butiken i Friggesund rustas upp och en ut- presentera en ny, bättre och kundvänligare byggnad av butiken på Granvägen i Hofors stormarknad, som mottogs mycket positivt påbörjas. Obs! i Valbo och Domus i Bollnäs av medlemmar och kunder. får nya livsmedelsavdelningar och Domus Under året togs också det första spadtaget Skutskär öppnas efter en totalrenovering. för det efterlängtade nya Domusvaruhuset i Tre butiker provar något “nytt” och håller Sandviken. distriktsstämma i butiken. Föreningen fusionerade med Konsument- föreningen och de kooperativa varumärkena samordnas under namnet COOP.

1981 var ett mycket besvärligt år för svensk Servus Triangeln ersatte föreningens buti- detaljhandel. Totalt sett hade den privata ker i Stigslund och Strömsbro. Genom ett konsumtionen den kraftigaste minskningen samarbete med OK kan föreningen också sedan 40-talet. För föreningens del blev för- erbjuda bilburna kunder en unik service. säljningen 751 miljoner kronor, en ökning med 21 miljoner. Ökningen räckte dock inte Med konceptet Kom gav sig föreningen in 1984 ökade föreningens försäljning med för att täcka de automatiska prisökningarna. i konkurrensen på den snabbt växande låg- drygt 63 miljoner kronor trots fortsatt kon- Trots en omfattande kostnadsanpassning in- prismarknaden. sumtionsminskning och arbetslöshet. nebär den minskade försäljningsvolymen en Den positiva försäljningstrenden är ett svar på resultatförsämring för föreningen och en åter- 1988 domineras av föreningens nittioårs- föreningens offensiva satsningar under året. bäringspaus tas. Medlemssiffrorna visar dock firande. Som höjdpunkt på jubileumsåret an- Nya butiker öppnas i Hedesunda, Norrsund- en positiv utveckling och det totala antalet ordnas en Konsumdag i Furuvik, som besök- et, Järvsö och Gävle. Dessutom satsades 13 medlemmar är nu 71.834. tes av över 7.000 medlemmar. miljoner kronor på upprustning av butiks- Succén med de blåvita varorna fortsätter. För Ett nytt koncept KOM Lågpris öppnas i Sör- nätet. föreningens medlemmar, som handlar Blåvitt by i Gävle. Genom ett begränsat sortiment, Föreningen får en rekordtillströmning av nya istället för motsvarande märkesvaror, beräk- rationellare hantering av varorna och enklare medlemmar, 2.211 stycken. nas besparingarna till 9 miljoner kronor, inredning kan föreningen där erbjuda kund- under året. erna en prisnivå som ligger mellan 5-10 proc- 1985 bojkottar föreningen alla varor från Efter ett flertal motioner från medlemmar ent under övriga butiker. Sydafrika för att visa sitt missnöje med beslutar föreningsstämman att upphöra med Ett antal enheter blir föremål för förändringar Apartheidregimen. försäljningen av de s k herrtidningarna. bl a Domus Gävle, Konsum Söderhallen och Ny butik öppnas i Gästrike-Hammarby och Konsum Granvägen i Hofors. Karlholm. Hassela byggs om och uppfräsch- Föreningen fick 2.777 nya medlemmar under ningen av det övriga butiksnätet fortsätter. året och sålde för 1.100 milj. kronor i sina Under sommaren utnyttjade 2.200 medlem- 44 butiker, 7 Domus och 1 Obs! mar möjligheten att till förmånspris få åka Ett offensivt år där föreningen också lägger buss med Konsums Medlemsresor till Åland, fast ett minst lika offensivt handlingsprogram Gustavsberg och Furuvik. för det kommande året.

1986 steg den privata konsumtionen i Sverige med 3,4 % och gav goda tider för detaljhandeln och föreningens försäljning passerade för första gången miljardstrecket. Nya butiker öppnas i Ockelbo, Bollnäs, Häll- bo och Strömsbruk. Allt har diskuterats och ifrågasatts, men Under året stängs 6 mindre butiker. 1982 står det färdigt, ett av landets moder- Livsmedelsprogrammet “Väg pris mot kvali- naste varuhus, Domus Sandviken. tet” sjösätts och Juvelbagarn inför datum- stämpling av bröd och tar bort alla tillsatser 1982 öppnas ett nytt Domus i Sandviken i brödsortimentet. och två nya butiker i Vallhov, Sandviken och i Kristineberg, Hudiksvall. Ytterligare Vid föreningens nittioårsfirande i Furu- två butiker bytte profil till Servus, Brynäs vik fick medlemmarna ta del av koopera- och Sätra i Gävle. tionens historia genom “De bröto bygd” Vid årsskiftet har föreningen 39 Konsum- som framfördes av Norrsundets Arbetar- butiker, 15 Servus, 7 Domus och 1 Obs! teater. 1983 präglades av fortsatt arbetslöshet och 1989 tar föreningen kraftiga extraordinära vikande konsumtion. På temat “Mera för kostnader för nya enheter och förändring av pengarna” startar en kampanj, med kraftfulla gamla enheter. Domus Skutskär och Hofors insatser för att hjälpa de unga familjerna, som profileras om till stormarknader. är värst utsatta i dessa åtstramningstider. Gävlebutikerna i Brynäs och Bomhus samt Domusfastigheten i Gävle säljs och kapital Norrsätrabutiken i Sandviken görs om till frigörs för offensivare satsningar. Butiksbygg- Kooperativa iHällbo rönte stora framgång- KOM-lågpris. en startar i , Järvsö, Hedesunda, ar under öppningsåret. Mycket tack vare Konsum Smedjan i Bollnäs nyöppnar i mars Strömsbro och Domus City renoveras och ett aktivt medlemsliv och nära samarbete och livsmedelsavdelningen i Domus Gävle nyinvigs under våren. mellan butiksråd och personal. har färdigställts efter en ombyggnad.

14 Ett omfattande aspirantprogram startar under 1995 förstärktes butiksnätet av lågpris- året med utbildning av chefsaspiranter och butiker ytterligare genom att Domus Bollnäs detaljhandelsaspiranter. ställs om till Prix. Konsum Storvik, Frigge- Till detta kommer också den breda bransch- sund och Hassela får en förstärkt matprofil utbildningen för att möta 90-talets krav på när de omprofileras till Gröna Konsum. detaljhandeln. Konsumbutikerna i Hofors och Västanbyn Att tillhandahålla “Rena och oförfalskade läggs ned. varor” har varit en ledstjärna i verksamheten Medlemmarna får 14 miljoner kronor i olika ända sedan starten och nu blir även den medlemserbjudanden detta år, vilket är 4 mil- yttre miljön en angelägenhet för föreningen. joner mer än föregående år. Under året genomförs femtio studiecirklar i Satsningen på miljö och miljövänliga pro- “Handla Naturligt” där såväl medlemmar Konsum Eken blev nästa stora trafikorien- dukter intensifieras och blir mer märkbar - som personal och förtroendevalda deltar med terade butik som öppnas i Gävle. både i butik och marknadsföring. liv och lust. I butikshyllorna utmärks miljö- vänliga och hälsosamma produkter med gra- 1992 investeras 18 miljoner i föreningens 1996 renodlar föreningen butiksprofilerna nar och nyckelhål. butiker och varuhus, bl a i Ockelbo, Söder- och gör om fem Faktabutiker till Prix och Antalet distriktsstämmor var rekodartat, 42 st, hallen i Gävle och Obs! Valbo. I Valbo Köp- minskar därmed antalet butikskoncept från och antalet motioner från medlemmarna centrum vidtas också en större tillbyggnad fem till fyra. likaså -- 39 stycken. dit IKEA Möbelvaruhus flyttar in. Konsum Triangeln byggs till och ökar sin Försäljningen per årsanställd ökar för fjärde försäljning kraftigt. Konsum Järvsö blir året i rad, under året med 3 procent. Det in- Gröna Konsum och Konsum Årsunda läggs nebär en effektivisering med 25 procent på ned. Restaurangerna i Bollnäs och Hudik- fyra år, vilket betyder att föreningen säljer lika svall överlåts till privata entreprenörer. mycket med en personalstyrka som är en Under året lämnas över 20 miljoner kronor fjärdedel mindre. tillbaka till medlemmarna i olika rabatter. Anslutningen av nya medlemmar är rekord- stor -- i siffror 3.354 personer. Butikerna i Bergsjö, Torsåker, Lingbo och Järbo stängs. I mars öppnar föreningen sin nya trafik- orienterade storbutik, som fått namnet Seglet -- ett namn som anknyter till sjö- staden Gävle. 1990 kan Konsum Gävleborg trots en all- mänt vikande marknad redovisa det bästa bokslutet på många år. Ett resultat av flera Under -97 var det Konsum i Norrsundets års målmedvetet struktur- och effektivitets- tur att få den “gröna” profilen. Affärs- arbete. chefen Birgitta Fagerlund t.v och Carita Den 22 mars öppnas Seglet -- Gävles största I Wega Köphus i Sandviken öppnar Prix, Westerberg är mycket nöjda med resultatet. dagligvarubutik -- dessutom den energisnål- föreningens nya lågpriskoncept. aste. Om- och tillbyggnader vidtas i Arbrå och 1997 nyöppnar Domus Hudiksvall, som Ljusne, och Kom-butikerna byter namn till 1993 utökades föreningens försäljningsyta genom en ombyggnad till “galleria” har fått Fakta. Under året stängs 6 butiker. De sen- med 6.800 kvm, bl a genom köp av Wega ett nytt tidsenligt utseende. Föreningen för- aste 10 åren har totalt 18 butiker lagts ned. Köphus i Sandviken där ett nytt lågpriskon- värvar mark i Hudiksvall för en framtida cept introduceras -- Prix. externetablering. 1991 i januari förordar KFs styrelse en in- Gröna Konsumprofilen blir också tydligare Butikerna i Karlholm och Norrsundet om- tegrerad företagsform som långsiktig lösning och tydligare. En ny trafikorienterad butik, profileras till Gröna Konsum och i Söder- på ett övergripande strukturarbete mellan Konsum Krysset, etableras i Gävle och be- hallen påbörjas en större ombyggnad som Kooperativa Förbundet och konsumentföre- fintliga butiker omprofileras, bl a Konsum innebär större försäljningsyta och en ny stra- ningarna. I mellansverige har det sedan länge Edsbyn. Under året stängs 2 butiker i Sand- tegisk entre mot Södra Kungsgatan. förekommit olika samarbetsprojekt och dis- viken och butiken i Los. Efter flera år av negativ försäljnings- och kussioner förs nu om bildandet av en stor- resultatutveckling stängs butikerna i Ströms- förening --Konsum Svea. bruk och Alfta. Efter noggranna överväganden beslutar sig styrelsen för att ej delta i denna fusion. 1998 100 år har nu gått sedan förening- Antalet ledamöter i styrelsen minskas, som en grundades. Under primitiva förhållanden resultat av en motion till föreningsstämman. började affärsverksamheten i en fuktig källar- Styrelsen består nu av sju förtroendevalda lokal på Tredje Tvärgatan i Gävle. Pionjär- ledamöter mot tidigare sexton. I september erna kunde knappast föreställa sig att de där- anordnades för första gången en butiksråds- med lade grunden till ett länsomfattande konferens, som ett tillskott i den parlamen- miljardföretag, idag med 22 Konsumbutiker, tariska verksamheten. 9 Prixbutiker, 4 Domusvaruhus och 1Obs! Konsum Eken -- en mönsterbutik för både Med öppningen av Krysset har föreningen Stormarknad, som tillsammans beräknas sälja kunder och anställda öppnar i början av året fyra stora trafikorienterade butikeri Gävle. för 1,3 miljarder kronor under jubileumsåret. och butikerna i Älvkarleby och Kilafors byggs Konsumentföreningen Gävleborg har genom ut. I Servus Kilafors passar man också på att 1994 introduceras Medmerakortet i före- alla år varit en viktig faktor för en sund pris- byta tillbaka till namnet Konsum och blir ningen och etableringen av lågprisbutiker konkurrens i detaljhandeln och därmed också därmed den första butiken med den nya fortsätter med omprofilering av Domus Skut- haft en stor betydelse för medlemmarnas hus- Gröna Konsumskylten. skär och Hofors till Prixenheter. hållsekonomi. Konsum Smedjan utnämns till Årets Butik En annan nyhet detta år är “Post i butik”, Vi -- 900 medarbetare och 76.517 ägare/ av KF Handel AB. Änglamark introduceras som i samarbete med Posten etablerats i tre medlemmar har ett gemensamt ansvar för att som nytt varumärke, och består vid introduk- butiker. den kooperativa affärsidén får samma viktiga tionen av ett sortiment på ca 20 miljöan- Stora investeringar i data skedde under året roll under nästa århundrade. passade produkter. med bl a ett nytt redovisningssystem. En bra idé blir aldrig gammal!

15