Första Första butiken 1898 styrelsen J. Hållander Första varuhuset 1938 G. Englund O. Klang Första snabbköpet 1949 N. Nordfors K. Andersson Första stormarknaden 1970 A. Rådberg K.H. Johansson Hypermodern strategi 1898 övertygade Gävles makttrio Den liberale folkbildaren och socialpolitikern G.H. von Kock (1872 -1948) var den avgörande pådrivaren och förslagsställaren då Konsum Gävleborg bildades för 100 år sedan. Han var KFs första förbundssekreterare i ett senare skede ochbetecknas som avgörande också för KFs grundande och utveckling under inledningsåren. von Kock blev senare mest känd för sitt socialpolitiska reformarbete, bl a som statlig inspektör för all kommunal fattigvård. Han porträtteras i denna artikel av Göran Holmberg, Stockholm, fd reportagechef för KFs veckotidning Vi, presschef i KF och informations- chef i Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO). Samtidigt kunde man i Gefle Dag- Dessutom fick han stöd av Gefle blad följa en artikelserie om sociala Dagblads redaktör som redigerade ävles folkliga stadsscen, livet på förhållanden i England av agrono- tidningen i en framstegsvänlig och Ggator, torg och i offentliga och slutna men G.H. von Kock, små korta an- tidstypisk socialliberal anda. Den föreningslokaler, var det här vecko- språkslösa enspaltiga epistlar med ett politiska och fackliga arbetarrörelsen slutet överraskande, också seriöst och klart budskap: låt oss svenskar ta lär- hade vid denna tidpunkt inte skapat samhällstillvänt, på en punkt rent av dom av de engelska erfarenheterna, den starka organisationsapparat som epokgörande för hela landet. undvik de engelska misstagen! är grunden för de senare framgångar- Gävle skrev faktiskt svensk historia Artikelserien håller en uppfordran- na. De radikala krafterna i Gävle och under dessa dagar. Det gäller dagarna de ton till förmån för småfolket, i annorstädes i landet, mobiliserades 10 -12 november1898, ett veckoslut synnerhet kroppsarbetarna. efter andra mallar helt enkelt. för 100 år sedan. På lördagen höll “Föreningen för Näringspolitik “Social revolution får det gärna bli, skidlöpningens främjande i Gefle med Utfallet av jättebjörnen Bismark och men den ska ske fredligt, och den omnejd” möte i Stadshuset och Nya djurtämjerskan Margarethes kamp kommer att gå fredligt, om den Stockholmsmagasinet hade fått in ett finns inte bevarad för eftervärlden, sanna kooperativa andan ger sina parti paraplyer, “eleganta i solitt jag antar på goda grunder att den underbara verkningar”. svenskt fabrikat” för 1:75 kr/st och var så arrangerad att kampen kunde von Kock i brev 1898 hos Firma John Blomberg på Kungs- upprepas gång på gång i Gävle och gatan erbjöds gula ärtor, “lättkokta andra motsvarande metropoler. Radikal anda af årets skörd”. Den stora attraktion- Den publicerade artikelserien “Från G.H. von Kock, som var son till över- en,underspecialrubriken “nytt, nytt” det sociala arbetet i England”, några stelöjtnant Richert von Kock och fri- i Gefle Dagblad, utannonserades för intryck av G.H. von Kock, fick där- herrinnan AgatheVrede,uppfostrades de intresserade med hänvisning till emot en landsomfattande effekt, dels i en radikal anda på Östermalm och “grosshandlare Dahlstedts¨ tomt vid för svensk socialpolitisk utveckling, bestämde sig tidigt för att bryta med Nygatan”. men också som näringspolitisk inspi- familjetraditionen beträffande utbild- Där utlovades stor brottningskamp rationskälla. ning och yrke. mellan Jättebjörnen Bismark kallad Richert Gerhard Halfred von Kock Han valde att bli jordbrukare, hade Beck-Olsen nr2 och Djurtämjerskan var en ung man ur Östermalms över- anknytning till en familjegård i Blek- Djurtämjerskan Margarethe. klass i Stockholm utan direkt anknyt- inge och blev agronom i Alnarp1891. ning till Gävle eller Gefle Dagblad. Så småningom fick han jobb som Förklaringen till hans artikelserie, förvaltare vid en gård nära Kristian- “ Det finns inte ett spår till gåpåare och en serie föredrag han höll i stan, stad i Skåne, men insåg att han valt hos honom. Han är den personi- var att han misstrodde möjligheterna fel yrke, vilket ledde till att han fick fierade hänsynsfullheten, som aldrig brusar upp och förgår sig och att väcka opinion i Stockholm, eller ett års tjänstledighet för att studera än mindre med berått mod ger någon annan större stad, och att han sociala frågor i England. Avgörande någon en kindpust”. bedömde att de erfarenheter han ville för detta ovanliga beslut var att han Valfrid Spångberg, liberal publicist berätta om skulle göra störst intryck chockerats över de svåra sociala för- i en homogen arbetarstad. hållanden som hans egna anställda 4 och underställda på gården tvinga- man Olof Danielsson om att de eng- des leva under. G.H. von Kock kom elska arbetarna hade lyckats i sina “Ty ett är säkert: arbetaren får snart makten, och då bör han vara bildad fram till att han ville ändra på miss- kooperativa ansträngningar. och då bör han äga sådant intresse förhållandenaoch hansökte lösningar Fackföreningsfolket var emellertid i ekonomiskt avseende att på problemen i England genom att skeptiskt efter att den s k Smithska våldsamma störningar förhindras”. han läst en artikel om socialt arbete ringrörelsen misslyckats med liknan- i Londons slumkvarter. de ambitioner i ett tidigare skede. von Kock 1898 med plädering för Tillfälligheter och plötsliga infall Arbetarna och deras förtroendemän studier av ekonomi inom tycktes styra hans personliga utveck- var misstrogna, de misstänkte till och kooperationen ling under denna period. med att han var en “guling”, d.v.s. en strejkbrytare, som försökte nästla sig Det var först då han kom i kontakt Hans livsuppgift in i arbetarnas organisationer i stan. med de socialdemokratiskt dominera- I England upptäckte han, också av en G.H. von Kock bröt ned misstroen- de konsumtionsföreningarna i Stock- tillfällighet, den kooperativa företags- det genom sin artikelserie och före- holm,i Göteborg och Malmö som han formen, de kooperativa rörelserna för drag och förmodligen också genom fick starkt gehör för sina engelska konsumenter och producenter, och sitt sätt att uppträda och umgås. En idéer. greps i synnerhet av konsumentkoop- tredje samarbetspartner för honom Det hör till förhistorien att det erationensframgångar. Han kom blev sysslomannen vid fattigvården socialdemokratiska partiet uppträtt fram till att kooperationen var en av Gösta Englund. G.H. von Kock lyc- mycket avvisande mot kooperatörer- lösningarna på fattigdomens sociala kades alltså att övertyga såväl stans na under denna tidsperiod och det problem som hade upprört honom chefredaktör, socialvårdschef som ar- var efter hårda interna uppgörelser hemma i Sverige. Han var då totalt betarnas främste förtroendeman om inom arbetarrörelsen, främst social- omedvetenom att kooperationen re- sitt projekt. Han knöt allianser som demokratin, som de tre storstadsföre- dan var etablerad i Sverige, men att skapade framgång och själv blev han ningarna fick klartecken för att kalla kooperatörerna inte hade lyckats or- en banbrytande kraft för svensk kon- till en konferens 1899 då Koopera- ganisera verksamheten effektivt och sumentkooperation på nationell nivå. tiva Förbundet (KF) kunde bildas i framförallt inte i ett nationellt system. (Se årskrönika om konsumentkoopera- Stockholm. Det var just detta som von Kock tionens utveckling från starten 1898.) senare såg som sin stora möjlighet och Nyckelroll i KF livsuppgift. I synnerhet tog han in- von Kock fick en nyckelroll i KF tryck av de framgångar som en grupp “ Präktiga, kraftiga karlar. Vi blevo först som organisationens sekrete- vävare i Rochdale, utanför Manch- mycket goda vänner. De följde rare och enda anställde, senare som ester, kunde redovisa. Han gjorde en mig ända till Gävle på kvällskvisten. chefredaktör för tidskriften Koope- djupstudie av deras arbetsmetoder, Tänk så långt man skulle komma ratören och som resande agitator sammanhållning och idealbildning. med förtroende på ömse håll.” och upplysningsman. Det var just detta han ville översätta von Kock i brev till sin mor efter 1904 lämnade han KF och blev en till svenska förhållanden. ett opinionsmöte i Bomhus ledande man inom socialvårdens ut- den 31 oktober 1898 veckling, socialliberal riksdagsman, Opinionsbildning folkbildare av rang och en period Så hamnade alltså denna unge man kansliråd. Han blev utan tvekan en (född 1872) i Gävle för 100 år sedan. av de mest konstruktiva i Sveriges Han betedde sig ytterst modernt och Mönsterförening förvandling från ett av de fattigaste strategiskt även med dagens mått. I Gävle medverkade han till en mön- länderna till en mönsterstat i Europa. Från England hade han inte enbart sterförening efter den engelska före- Och det hela började med att han med sig sin studie, sina anteckningar bilden. Men det var inte nog för den 1898 letade reda på en lokal som kal- och skioptikonbilder, utan också illu- målmedvetneoch energiske G.H. von lades “Ångköket” i Gävle och beslöt strerade skrifter om de kooperativa Kock, han insåg att kooperationen att erövra stan åt kooperationen. framgångarna i England. måste skapa ett rationellt system på Den mannen finns det all anledning Han blev kolportör med små för- nationell nivå och undanröja i syn- att erinra sig i dag. säljningsframgångar från en tillfällig nerhet tveksamheten inom arbetar- Göran Holmberg lokal, det s k Ångköket mitt i stan. rörelsens ledande skikt, men han sak- Han insåg att han måste övertyga de nade såväl personkontakter som kun- Källor för artikeln är: viktigaste opinionsbildarna i Gävle skaper om den splittrade kooperativa Gefle Dagblad 1898. Agnes