DOCSLIB.ORG

Gästrikland Och Järnet

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Gästrikland Och Järnet Gästrikland och järnet Gästrikland I Gästrikland vid Åsmundshyttan i Torsåker har Gillis Andersson tecknar en samlad bild av och järnet spår efter järnhantering påträffats, som är ända järnhanteringens 2000-åriga historia i från omkring tiden vid Kristi födelse. Från tre Gästrikland. Landskapets utveckling efter isti- andra platser i västra Gästrikland finns date- den och dess bebyggelsehistorik inleder boken. ringar mellan Kristi födelse och 500-talet e.Kr. Vikingarnas och bergsmännens järnproduktion Från arkeologiskt håll understryker man att och de olika epokerna i Sveriges järnhistoria ’’i ingen trakt av Sverige är rikedomen på järn- skildras. En kort historik ges för vart och ett vapen och järnföremål i vikingatidens gravar så av Gästriklands 27 olika bruk.Vidare beskrivs stor som i Gästrikland.’’ Gävle som sjöfarts- och handelsstad och dess Järnhanteringen i landskapet utvecklades nära samarbete med järnhanteringens utövare. under medeltiden från böndernas framställning Landskapets tolv kvinnliga brukspatroner har av järn för husbehov till bergsmännens produk- fått ett eget kapitel.Tonvikten i boken har lagts tion för försäljning. Bergsmansbruket i Gästrik- på skildringar av de personer som formade land reglerades med kungliga privilegier första landskapets förindustriella historia. gången 1374. Brukspatronen och karolinen Hans Hierta, Nästa epok var framväxten av bruken på hans efterföljare G. F. Göransson och Sand- 1600-talet. Satsningen på brukspatronerna från vikens tillkomst samt Sandvik AB:s utveckling Kronans sida var en medveten politik.Ambi- ägnas särskilt intresse i de sista kapitlen av tionen att utveckla Sverige till en stormakt boken. krävde ökade resurser, vilka man hoppades att brukspatronerna och deras företag skulle kunna skapa. Handelshusen i Gävle skeppade osmundjärn och stångjärn från Gästriklands bergslag till hamnar främst vid Östersjön men även till bl.a. England, Holland och Portugal. Bergsmännen i Gästrikland producerade således tidigt järn för Från järnåldersugnar till global verkstadsindustri avsalu på en internationell marknad. Gillis Under 1800-talet ägde stora strukturom- vandlingar rum inom järnframställningen. De orsakades av nya produktionsmetoder, Andersson förbättrade kommunikationer, effektivare ener- giförsörjning m.m. Bergsmännens hyttor och hamrar och de flesta av de 27 bruken i Gillis Andersson Gästrikland lades nu ner. Gillis Andersson GÄSTRIKLAND OCH JÄRNET Gillis Andersson GÄSTRIKLAND OCH JÄRNET Från järnåldersugnar till global verkstadsindustri Till Ludwig och Viktor DENNA BOK HAR TILLKOMMIT MED STÖD AV Sparbanksstiftelsen Nya, Västerås Gunvor Göranssons kulturstiftelse, Sandviken Lars Bucans kulturstiftelse, Sandviken Gästriklandsfonden, Gävle AB Sandvikens Tryckeri, Sandviken ©GILLIS ANDERSSON 2000 OMSLAGSBILD: HÖGBO HERRGÅRD.IFÖRGRUNDEN SMEDJAN-ÖVRE HAMMAREN. (GOUACHE AV JOHAN FREDRIK JUHLIN 1837. LMG.) ISBN 91-630-9794-X GRAFISK FORM:KIRSI SELIVERSTOW,KULTUR OCH FRITID,SANDVIKEN TRYCK: AB SANDVIKENS TRYCKERI 2000 Innehåll Förord .................................................... 7 Inledning ................................................. 11 1. Om landskapet Gästrikland Gästrikland reser sig ur havet . 13 Gästrikland efter istiden . 14 2. Järntillverkningens olika epoker Järnåldern . 23 Vikingatiden . 25 Tillverkningsmetodernas utveckling . 28 Bergsmannaepoken . 35 Bruksepoken . 40 3. Om Gästriklands bergsmän Hyttor och hamrar i Torsåkers socken . 56 Hyttor och hamrar i Ovansjö socken . 60 Bergsmansbrukets utveckling 1540–1880 . 65 Hyttor och hamrar i övriga Gästrikland . 68 4. Järnbruken i Gästriklands bergslag Hofors med Robertsholm och Montrose . 69 Gästrike Hammarby . 80 Kratte masugn . 87 Åttersta och Uhrfors med Kungsfors och Kungsgården . 87 Bruken vid Skommarhytteström . 97 Högbo Bruk och Sandvikens Jernverks AB . 98 5. Bruken i övriga Gästrikland Tolvfors . 99 Hilleviks masugn . .105 Forsbacka bruk . .105 Mackmyra hammare och Valbo masugn . .112 Oslättfors . .116 Ockelboverken . .117 Axmar bruk . .126 Vifors bruk . .132 Grönsinka med Stålbo, Gammelstilla och Oppsjö . .134 Gysinge . .136 6. Tolv kvinnliga brukspatroner .........................141 7. Gävle, handels- och sjöfartsstad Utvecklingen till huvudort i Gästrikland . .149 Gävles utrikeshandel . .152 8. Från Högbos bergsmän till Högbo Bruk 1999 .......161 9. Hans Hierta – karolin och kammarherre Levnadsbeskrivning i sammandrag . .179 Hans Hiertas anor . .181 Karolinen Hans Hierta . .182 Hans Hiertas nio månaders fångmarsch . .197 Hans Hierta krigsfånge i Solvytschegodsk 1710–1721 . .201 Den fyra månader långa vägen hem till Sverige 1722 . .211 Hans Hierta kammarherre vid kungens hov från år 1722 . .213 10. Släkten Hierta på Högbo bruk Catharina Cederström – Hans Hiertas hustru . .218 Hans och Catharinas åtta barn . .221 Hans och Catharina fick tjugo barnbarn . .223 Hans Hierta i rollen som brukspatron på Högbo bruk . .227 Catharina Cederström i ledningen 1754–1791 . .233 Svärsönerna Nordenadler på Högbo 1797–1854 . .236 11. Från Högbo Järn & Stål till Sandvik AB Göran Fredrik Göranssons livsverk . .237 Sandvikens tillkomst . .255 Sandvik AB – ett globalt företag inom verkstadsindustrin . .269 APPENDIX Biografier och antavlor Hans Hierta – biografier och antavlor . .281 Catharina Cederström – biografier och antavlor . .291 Jacquette af Nordin – antavla . .301 Hjalmar Petre – antavla nr 1 och A . .302 Johan Fredrik af Uhr – antavla . .305 A. H. Göransson – antavla . .306 Rudolf Macheij – antavla . .309 Anders Larsson – Höök på Gysinge bruk och Jacob Andersson Höök på Högbo bruk – antavla . .310 Fältmarskalk Gustaf Mannerheims anfäder på svärdssidan . .311 Litteratur och källförteckning ..........................313 Tabellförteckning ........................................328 Vikter och mått ..........................................329 Bildleverantörer .........................................330 Noter .....................................................331 Personförteckning .......................................339 Ortförteckning ...........................................346 Förord Den svenska järnhanteringen har i århundranden varit en av landets viktigaste näringsgrenar. I Gästrikland har hanteringen 2000-åriga anor. Järnframställningen och dess utveckling, tekniskt, organisatoriskt och ekono- miskt har i modern tid beskrivits av en rad mycket välrenommerade forskare. I denna bok söker jag ge en översiktlig skildring av järnets roll för Gästriklands utveckling och av de många personer, som formade landskapets industriella för- historia. Egna empiriska data presenteras i mycket begränsad omfattning i boken. Arbetet med boken har utförts genom ren litteraturundersökning. Ordet littera- turstudie är därför en kanske mer riktig beteckning än bok på innehållet i detta verk. Den bild jag ger av Järnriket Gästrikland är dock subjektiv, eftersom den grundar sig på mitt urval och min tolkning av olika öppet och, enligt min me- ning, noga redovisade källor. Boken är förhoppningsvis användbar som läsebok lika väl som uppslagsbok. 7 Bokens syfte Bokens syfte är att översiktligt beskriva och redogöra för: ◆ olika epoker i järnhanteringens historia ◆ bergsmännens och järnbrukens historia i Gästrikland ◆ de mest betydelsefulla personerna och familjerna i järnbrukens historia i Gästrikland ◆ bergsmännens och brukspatronernas förbindelser med handelshusen i Gävle ◆ Högbos utveckling från bergsmansverk till järnbruk ◆ härkomst och levnadsöden för karolinen och brukspatronen på Högbo bruk Hans Hierta och hans hustru Catharina Cederström ◆ utvecklingen från Högbo Järn & Stål AB till Sandvik AB och Göran Fredrik Göranssons livsverk. Bokens innehåll lämnar i stort sett svar på de frågor som jag ursprungligen ställt mig. Studieområdet blev dock större än vad jag hade planerat. Nya och intres- santa följdfrågor dyker som bekant upp ju mer man tränger in i ett ämne. Innehåll och avgränsningar De viktigaste aktörerna på arenan för Gästriklands järnhantering var landskapets bergsmän, bönder, brukspatroner, deras anställda och handelshusen i Gävle samt Kronan. Innehållet i boken förväntas ge läsaren en mycket översiktlig kunskap om dessa aktörer och deras olika roller och betydelse i Gästriklands förindustri- ella historia. Ett jämförelsevis stort utrymme i boken upptas av kapitlen om Högbo bruk och familjen Hierta. Ett motiv för detta val är att Högbo blev födelseort för det i särklass mest framgångsrika bruket i Gästrikland, Sandvikens Jernverks AB. Min ambition var också att mer ingående skildra en av de många brukspatronerna. Valet föll på Hans Hierta eftersom hans livsöde är både säreget och spännande. Ett annat motiv är att makarna Hiertas och Cederströms förfäder har en ur his- torisk synpunkt ovanligt intressant bakgrund jämfört med övriga bruksägarfa- miljer i landskapet. Familjen ingick dessutom i en ganska snäv släktkrets av 8 bruksägarfamiljer i Gästrikland. En skildring av familjen Hierta på Högbo under- lättade möjligheten att överblicka den dåtida ägarstrukturen inom landskapets järntillverkning. Min redogörelse för järnbruken i kapitel 4-5 är mycket detaljerad, men kan läsas översiktligt om särskilda detaljer ej är av intresse. I bokens sista kapitel finns en översiktlig skildring av Sandvikens Jernverks tillblivelse. Referenser till intressant dokumentation i ämnet finns i bokens litteraturförteckning. Tack Det är många som behöver tackas i ett förord som detta. Mitt varma tack går till: TORKEL BRATT, tidigare informationschef vid Sandvik AB, för oskattbart stöd och aldrig svikande uppmuntran. CARL MAGNUS
Load more

Recommended publications
  • Latrinhã¤Mtning 2019 190409.Xlsx
    Gata Ort Vecka Dag Period Albackavägen 23 B GÄVLE Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Albackavägen 27 GÄVLE Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Albackavägen 5 GÄVLE Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Albackavägen 7 GÄVLE Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Baggbovägen 31 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Balstavägen 35 ÖSTERFÄRNEBO Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Berreksvägen 25 ÖSTERFÄRNEBO Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Brudelsvägen 26 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Brudelsvägen 28 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Brudelsvägen 35 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Byvägen 10 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Byvägen 2 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Crossbanan Fäbovägen HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Dalgränsvägen 32 ÖSTERFÄRNEBO Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Dalgränsvägen 6 ÖSTERFÄRNEBO Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Fasmursvägen 10 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Fasmursvägen 16 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Finnmyravägen 14 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Finnmyravägen 19 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Fäbovägen 61 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Fäbovägen 90 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Färnebovägen 835 ÖSTERFÄRNEBO Udda Torsdag Varannan vecka (vecka 23-37) Gamla Ålbovägen 10 HEDESUNDA Udda Torsdag Varannan
    [Show full text]
  • Jubileumsskrift.Pdf
    Första Första butiken 1898 styrelsen J. Hållander Första varuhuset 1938 G. Englund O. Klang Första snabbköpet 1949 N. Nordfors K. Andersson Första stormarknaden 1970 A. Rådberg K.H. Johansson Hypermodern strategi 1898 övertygade Gävles makttrio Den liberale folkbildaren och socialpolitikern G.H. von Kock (1872 -1948) var den avgörande pådrivaren och förslagsställaren då Konsum Gävleborg bildades för 100 år sedan. Han var KFs första förbundssekreterare i ett senare skede ochbetecknas som avgörande också för KFs grundande och utveckling under inledningsåren. von Kock blev senare mest känd för sitt socialpolitiska reformarbete, bl a som statlig inspektör för all kommunal fattigvård. Han porträtteras i denna artikel av Göran Holmberg, Stockholm, fd reportagechef för KFs veckotidning Vi, presschef i KF och informations- chef i Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO). Samtidigt kunde man i Gefle Dag- Dessutom fick han stöd av Gefle blad följa en artikelserie om sociala Dagblads redaktör som redigerade ävles folkliga stadsscen, livet på förhållanden i England av agrono- tidningen i en framstegsvänlig och Ggator, torg och i offentliga och slutna men G.H. von Kock, små korta an- tidstypisk socialliberal anda. Den föreningslokaler, var det här vecko- språkslösa enspaltiga epistlar med ett politiska och fackliga arbetarrörelsen slutet överraskande, också seriöst och klart budskap: låt oss svenskar ta lär- hade vid denna tidpunkt inte skapat samhällstillvänt, på en punkt rent av dom av de engelska erfarenheterna, den starka organisationsapparat som epokgörande för hela landet. undvik de engelska misstagen! är grunden för de senare framgångar- Gävle skrev faktiskt svensk historia Artikelserien håller en uppfordran- na. De radikala krafterna i Gävle och under dessa dagar.
    [Show full text]
  • Gata Ort Vecka Dag Period Sjötorpsvägen GÄVLE Udda Fredag
    Gata Ort Vecka Dag Period Sjötorpsvägen GÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) VackermyraväGÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Sikviksvägen 2GÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Sjöhagsvägen GÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Gamla FuruvikGÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) FuruviksvägenGÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) HakuddsvägenGÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) HakuddsvägenGÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) HakuddsvägenGÄVLE udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Östnäsvägen FURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) GammelhemsvFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) GammelhemsFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Västnäsvägen FURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) ÄngshyddevägFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) ÄngshyddevägFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) ÄngshyddevägFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) BredviksvägenFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) SvartstensvägFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) SvartstensvägFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) BredviksvägenFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) SvartstensvägFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Havsvägen 32FURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Havsvägen 30FURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) KällvretsvägenFURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Havsvägen 18FURUVIK udda Fredag Varannan vecka (vecka 23-37) Sälgsjövägen GÄVLE
    [Show full text]
  • Kulturmiljöprogram För Norra, Södra Och Västra Kommundelarna, Gävle Kommun
    Antagandehandling Kulturmiljöprogram för norra, södra och västra kommundelarna, Gävle kommun Del av översiktsplan Gävle kommun år 2030 med utblick mot år 2050 Antagen av Kommunfullmäktige den 11 december 2017 Kulturmiljöprogram för norra, västra och södra kommundelarna, Gävle kommun Författare: Lena Boox, Samhällsbyggnad, Gävle kommun Omslagsfoto och foton: Gävle kommun om inte annat anges Tryckt av: Reklamab Edsbyn Upplaga: 80 st Dnr: 17KS40 © Gävle kommun 2017. Citera gärna men ange källa. Innehållsförteckning Innehållsförteckning 7 Syfte 9 Innehåll 9 Hur ska kulturmiljöprogrammet användas? 11 Vad berättar kartan? 11 Riksintressen 11 Kulturhistorisk bebyggelse 11 Karaktärsområden 11 Skydd och reglering 12 Vad berättar texten om varje område och vad beslutas som riktlinje? 12 Hamrånge 16 Kulturhistorisk bebyggelse Axmar bruk (Ha K1) 16 Kulturhistorisk bebyggelse Övre hammaren (Ha K2) 17 Karaktärsområde Axmar by (Ha L1) 18 Kulturhistorisk bebyggelse Axmar by(Ha K3) 19 Kulturhistorisk bebyggelse Gåsholma (Ha K4) 19 Kulturhistorisk bebyggelse Vifors bruk (Ha K5) 21 Karaktärsområde Berg-Hagsta (Ha L2) 21 Kulturhistorisk bebyggelse Berg-Åbyn-Hagsta (Ha K6) 22 Karaktärsområde Häckelsäng-Totra (Ha L3) 23 Kulturhistorisk bebyggelse Heden- Häckelsäng-Totra (Ha K7) 25 Kulturhistorisk bebyggelse Bergby samhälle (Ha K8) 25 Kulturhistorisk bebyggelse Norrsundet (Ha K9) 26 Kulturhistorisk bebyggelse Saltars fjärden (Ha K10) 26 Kulturhistorisk bebyggelse Lindön (Ha K11) 28 Karaktärsområde Häckelsängsfäbodar (Ha L4) 28 Kulturhistorisk bebyggelse Häckelsängsfäbodar
    [Show full text]
  • Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
    FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Bostad 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180004 Vallbacken och Villastaden i Gävle tätort 2180005 Gamla Gävle och längs Gavleån i Gälve tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan och Kyrkogatan i Gävle centrum 2180007 Längs Södra Kungsgatan i Gävle centrum 2180035 Gävle Strand i Gävle tätort FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Butik 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180021 Valbo Köpcentrum i Gävle kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Kontor 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan och Kyrkogatan i Gävle centrum 2180035 Gävle Strand i Gävle tätort FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2102 Bostad 2161002 Ljusdals centrum 2180003 Söder mellan Brunns- och Kaserngatan i Gävle tätort 2180008 Gävle Norr 2180009 Teknikparken i Gävle tätort 2180010 Sörby, Olsbacka och Nynäs i Gävle tätort 2181002 Sandvikens inre centrum 2181004 Sandvikens yttre centrum 2181006 Nya Bruket och Promenaden i Sandvikens tätort 2182002 Söderhamns inre centrum 2182004 Centrum längs ån i Söderhamns tätort 2182006 Norra delen av centrum i Söderhamns
    [Show full text]
  • Översvämningskartering Utmed Testeboån
    Översvämningskartering utmed Testeboån Sträckan från Åmot till utloppet i Bottenhavet Rapport nr: 30, 2015-05-11 2 3 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 651 81 Karlstad, Tel 0771-240 240, av WSP Sverige AB, 121 88 Stockholm-Globen, Arenavägen 7, Tel 010-722 50 00, Fax 010-722 87 93 Att mångfaldiga det innehåll i denna rapport som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, helt eller delvis, är tillåtet förutsatt att MSB anges som källa. Lantmäteriet har rättigheterna till bakgrundskartorna i rapporten. MSB diarienr 2014-3373 Konsult ärendenr 10200198 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................ 6 2. Allmänt om översvämningskartering ...................................... 7 2.1 Flöden och återkomsttid ........................................................ 7 2.2 Uppdatering av den översiktliga översvämningskarteringen ....... 8 2.3 Användning av översvämningskartor....................................... 8 2.4 Immateriella rättigheter ........................................................ 9 3. Beräkningar - förutsättningar och genomförande ................. 10 3.1 Beräkning av flöden ............................................................ 10 3.2 Modellbeskrivning av vattendraget........................................ 12 3.3 Hydrauliska beräkningar ...................................................... 12 3.3.1 Antaganden ..........................................................................................
    [Show full text]
  • Gävleborgs Läns Författningssamling
    Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen _________________________________________________________ 21FS 2019:3 Utkom från trycket den 29 mars 2019 Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt vissa lokala trafikföreskrifter i Gävleborgs län Länsstyrelsen upprättar, med stöd av 13 kap. 1 § trafikförordningen (1998:1276), följande sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt vissa lokala trafikföreskrifter inom Gävleborgs län. I denna sammanställning redovisas I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter III. Förteckning över kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 och 4 (BK1 och BK4) _______________________ Denna sammanställning gäller för tiden 1 april 2019 - 31 mars 2020. LÄNSSTYRELSEN 3 I Gällande bestämmelser och övriga upplysningar Gällande bestämmelser Bärighetsklasser 4 kap. 11 § trafikförordningen (1998:1276) Axel/boggi/trippelaxeltryck och bruttovikt De värden som gäller för respektive bärighetsklass återfinns i 4 kap. 12-14 §§ samt i bilaga 1 – 3 till trafikförordningen (1998:1276). Övriga upplysningar Bärighetsklasser – tillåtna belastningar Av förteckningarna i kapitel II och III och Trafikverkets väginformationskarta framgår vilken bärighetsklass de vägar tillhör som inte är enskilda. Kartan kan beställas hos Trafikverket. Ytterligare upplysningar om vilka bärighetsklasser som gäller lämnas av Trafikverket, tfn 0771-921 921. Tillfälliga ändringar av tillåten belastning Med stöd av 10 kap. 14 § första stycket, 1, 2 och 10 c trafikförordningen (SFS 1998:1276) och till följd av tjällossning, långvarigt regn eller av annan anledning, kan tillåten belastning på väg tillfälligt begränsas eller trafik med fordon eller visst slag av fordon, tillfälligt förbjudas. Sådan begränsning tillkännages med vägmärken. Vid tillfällig begränsning av belastning får dock fordon eller fordonståg med en högsta bruttovikt av 16 ton föras på vägen om det behövs för: 1.
    [Show full text]
  • Bredbandsstrategi För Gävleborgs Län 2012-2020
    Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Länsstyrelsen Gävleborg Foto omslag: www.sxc.hu 2 Förord Kommunikation i alla dess former är en förutsättning för tillväxt och hållbar utveckling i vårt samhälle. Bredband är en digital motorväg som ger möjlighet till snabb kommunikation och tillgång till information och tjänster. Det är viktigt att alla i Gävleborgs län kan ta del av det digitala samhälle som växer fram. Företagens och hushållen tillgång till bredband med hög kapacitet och kvalitet har stor betydelse för en positiv utveckling i hela Gävleborg. Ett snabbt och säkert bredband ökar länets attraktivitet. Tidigare företagsetableringar avgjor- des av tillgången till råvara, strömmande vatten och möjlighet till transport av framställda varor. I dag är det andra faktorer som avgör valet av lokalisering. Tillgång till välutbildad arbetskraft och snabba transporter spelar fortfarande stor roll men även snabb kommunika- tion i form av bredband. Man kan med rätta påstå att bredband idag är en av de grundläggan- de infrastrukturerna och är lika viktigt som väg-, vatten- och elnät. För individen gör bredbandet det möjligt att välja ett attraktivt boende i vårt län. Vare sig det är vid vatten, på en bondgård eller mitt i tätorten. Bredbandet ska vara så väl utbyggt i länet att vi fritt kan göra valet av boende och ändå ha möjlighet till snabb kommunikation via bredband. Bredband är också en bärare av viktig samhällsinformation. Alla medborgare ska ha möjlig- het att ta del av sådan såväl elektroniskt som i annan form. Detta är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga.
    [Show full text]
  • Bostadsförmånsvärden Länsvis För Hela Riket
    Bilaga Hyresnivåer 2003 Stockholm Stockholms innerstad (Östermalm,Norrmalm, Kungsholmen, Södermalm Värdeår 1 rkv 1 rk 2 rkv 2 rk 3 rk 4 rkv 5 rk - 30 m2 40 m2 50 m2 60 m2 75 m2 95 m2 115 m2- -1949 878 845 754 723 723 713 705 1950-1954 804 788 747 728 705 702 696 1955-1959 842 788 794 742 710 695 686 1960-1964 880 862 842 806 757 721 698 1965-1969 939 912 876 855 813 755 742 1970-1974 994 967 937 901 858 801 787 1975-1979 1082 1016 980 947 897 830 812 1980-1984 1169 1123 1093 1047 991 944 890 1985-1989 1260 1220 1163 1096 1063 1021 948 1990-1994 1418 1309 1179 1130 1078 1057 1014 1995-1998 1765 1633 1556 1464 1278 1166 1070 1999-2003 2061 1922 1760 1683 1527 1399 1209 Stockholms närförorter (Stockholms stad utom innerstaden) Värdeår 1 rkv 1 rk 2 rkv 2 rk 3 rk 4 rkv 5 rk - 30 m2 40 m2 50 m2 60 m2 75 m2 95 m2 115 m2- -1949 759 718 702 693 679 658 624 1950-1954 806 753 730 712 694 667 640 1955-1959 810 769 743 720 703 689 669 1960-1964 828 775 758 728 712 706 689 1965-1969 851 800 774 751 740 723 704 1970-1974 863 813 786 765 749 735 716 1975-1979 940 881 819 800 781 769 745 1980-1984 1004 941 853 847 834 806 783 1985-1989 1077 1060 965 907 879 846 809 1990-1994 1183 1119 1076 1027 975 925 894 1995-1998 1294 1183 1164 1115 1066 1005 945 1999-2003 1502 1385 1265 1183 1101 1056 1003 Stor-Stockholm norr (Järfälla, Upplands-Bro, Sigtuna, Upplands-Väsby, Ekerö, Sollentuna, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Danderyd, Täby, Vallentuna, Åkersberga, Vaxholm, Norrtälje) Värdeår 1 rkv 1 rk 2 rkv 2 rk 3 rk 4 rkv 5 rk - 30 m2 40 m2 50 m2 60 m2 75 m2 95 m2 115
    [Show full text]
  • GÄSTRIKLANDS TIDNING GÄSTRIKLANDS PÅ PRENUMERERA Ådala Med Envishet Med Envishet Ådala Lillemot Förnyar Lillemot
    gastriklandstidning.se VECKA 47 18 MAT Fredag 23 november 2018 Mättande Nr 47 • Årgång 51 • Pris 15 kronor Ingår i Sveagruppen Tidnings AB vid elden Lillemot förnyar Börja med att kolla Ådala med envishet om det är lämpligt. 7 NYHETER 8 JOAKIM LINDGREN 3 NYHETER Nya gränser för miljö- gift i mat 6 NYHETER Svensk visskatt på Valhalla När komposteringsprocessen kommer igång ryker det om avfallet som på 25 dagar blir till fast och flytande gödsel och biogas i Forsbacka. FOTO: EBBA PETTERSSON 14 NYHETER Eldkvällar Rykande matavfall startar julen 3SIDOR blir gas i Forsbacka TEMA 10 BIOGASANLÄGGNING Det osar och ryker – Vi har fått till en stadig process, säger MILJÖ & om gästrikarnas mat- och trädgårdsavfall Jonas Hellström, vd vid Gästrike ekogas ENERGI när det går in i den nya gasanläggningen i som jobbar för fler gasmackar och att fler SIDORNA 8–10 Forsbacka för att bli biogas och gödsel. ska köra på den lokala ekogasen. PRENUMERERA PÅ GÄSTRIKLANDS TIDNING POSTTIDNING A Ring vår kundtjänst på telefon 021–471020-36 1238 9233 för att börja prenumerera eller besök gastriklandstidning.se/kundservice/prenumerera/ 2 Gästriklands Tidning fredag 23 november 2018 Kära läsare! Debatt GÖR DIN RÖST HÖRD! Skicka dina åsikter till redaktionen som debatt inlägg eller insändare. Skriv ditt inlägg och skicka med e-post till: [email protected] eller skicka med post till: Gästriklands Tidning, e senaste åren har varit ganska tuffa för oss i Storgatan 9–11, 806 45 Gävle. mediabranschen. Både läsare och annon­ sörer får nya vanor och ingenting fungerar D som det gjorde förr. Trots det har vi i Svea­ gruppen gott hopp om framtiden! I väntan på en regering Sveagruppen är ett mediehus som gör sammanlagt sex lokala landsbygdstidningar i Sörmland, Uppland, Gästrik­ Eftersom Sveriges riksdag ännu Nedan följer satsningar som för att ge rätt förutsättningar.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Gävle (Pdf, 2,1
    6 Veda 0 9 Hari Baståsen Hedsjön Mörtebo Skärpan Viksjö Svartsbo Spaksjön Storrönningen Svartandal Åmot Långänget Råbacken Källsjön Karlsviken 583.2 DRIFTOMRÅDESKARTA Kvarnåsen Västerbo 5 Tomtnäs 7 Norrbo 578.1 575.3 Nysjö fäbodar Strand Mo 8 543 2 548 . Rönnbacken 49 Sjökalla 5 Gävle Vallsbo 5 Bergby 7 !$ Nilslarsberg 5 Norrsundet Berg 57 5 547 Åkrarna Åbyn 7 57 546 8 7 Svartnäs Gammelfäbodarna Österbacken V Svartnäs 7 Åbyggeby Båtpers 303 583.1 Ockelbo 583 Fagervik 303.1 Stenbäcken Medskogs Datum: 2020-08-27 5 fäbodar Ulvsta 79 6 580 7 Skala (A3): 1:320 000 Spjärsbodarna 5 Vittersjö Katrineholm 573 Hyn St Björnmossen Säljemar Långfäbodarna 0 2,5 5 7,5 10 12,5 km Vittersjö Kolforsen © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Åbron Jädraås Brattfors 542 Råhällan 545 Trödje Vintjärn 4 Gammelboning 57 571 50 Hillevik 8 Ulvtorp Vägar i driftområdet Ivantjärn 570 Driftklass 1-3* Utnora Oslättfors Driftklass 4-5* 8 Ågs bruk 8 Medskog 567 Björke 4 Böle 569 Isala Kungsberg Oppala 27 Driftklass ej angiven 8 544 Kalltjärn 2 Mårdäng 88 Kungsfors Östansjö Botjärn Kyrkbyn Österbyn Bönan 883 Hillsjöstrand Mitträcke/mittremsa Ön Hunsen Åbyggeby Svärdsjö 880 Kyrkbyns fäbodar Vettsjön Brattberget Grusväg 2 Järbo 30 Gävlebukten 8 Lumsheden Tunnel 82 82 Hillersboda Vreten 5 Nyfäboden Överbyn 1 88 Ytterbyn Färjeled Stocksbo 583 Lövåker 5 Stensjön 33 Utbredning annat driftområde** Vattan Gävle Överbyn 551 Storbodarna 541 Västbyggeby 7 Jäderfors Furuvik 8 6 Dalfors Åttersta fäbodar 8 78 76 0 Dalsäng 9 Sågarbo Långsand Hagmuren 537 Valbo 7 7 8 Åshammar 7 Allmänninge
    [Show full text]
  • Bilaga 4 Nedlagda Deponier
    Bilaga 4 till Kretsloppsplaner för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby 2021 – 2025 Nedlagda deponier Remissversion Bilaga ”Nedlagda deponier” 1 (28) Innehållsförteckning 1. INLEDNING .................................................................................................................................. 3 2. IDENTIFIERING OCH RISKKLASSNING .................................................................................. 3 Tidigare genomförd identifiering och riskklassning .................................................................... 3 Identifiering och riskklassning enligt MIFO-metoden ................................................................ 4 3. KARTOR ÖVER NEDLAGDA DEPONIER ................................................................................ 6 Översikt ............................................................................................................................................. 6 Gävle .................................................................................................................................................. 7 Hofors ................................................................................................................................................ 9 Ockelbo ............................................................................................................................................ 10 Sandviken.........................................................................................................................................
    [Show full text]