Gästrikland och järnet Gästrikland I Gästrikland vid Åsmundshyttan i Torsåker har Gillis Andersson tecknar en samlad bild av och järnet spår efter järnhantering påträffats, som är ända järnhanteringens 2000-åriga historia i från omkring tiden vid Kristi födelse. Från tre Gästrikland. Landskapets utveckling efter isti- andra platser i västra Gästrikland finns date- den och dess bebyggelsehistorik inleder boken. ringar mellan Kristi födelse och 500-talet e.Kr. Vikingarnas och bergsmännens järnproduktion Från arkeologiskt håll understryker man att och de olika epokerna i Sveriges järnhistoria ’’i ingen trakt av Sverige är rikedomen på järn- skildras. En kort historik ges för vart och ett vapen och järnföremål i vikingatidens gravar så av Gästriklands 27 olika bruk.Vidare beskrivs stor som i Gästrikland.’’ Gävle som sjöfarts- och handelsstad och dess Järnhanteringen i landskapet utvecklades nära samarbete med järnhanteringens utövare. under medeltiden från böndernas framställning Landskapets tolv kvinnliga brukspatroner har av järn för husbehov till bergsmännens produk- fått ett eget kapitel.Tonvikten i boken har lagts tion för försäljning. Bergsmansbruket i Gästrik- på skildringar av de personer som formade land reglerades med kungliga privilegier första landskapets förindustriella historia. gången 1374. Brukspatronen och karolinen Hans Hierta, Nästa epok var framväxten av bruken på hans efterföljare G. F. Göransson och Sand- 1600-talet. Satsningen på brukspatronerna från vikens tillkomst samt Sandvik AB:s utveckling Kronans sida var en medveten politik.Ambi- ägnas särskilt intresse i de sista kapitlen av tionen att utveckla Sverige till en stormakt boken. krävde ökade resurser, vilka man hoppades att brukspatronerna och deras företag skulle kunna skapa. Handelshusen i Gävle skeppade osmundjärn och stångjärn från Gästriklands bergslag till hamnar främst vid Östersjön men även till bl.a. England, Holland och Portugal. Bergsmännen i Gästrikland producerade således tidigt järn för Från järnåldersugnar till global verkstadsindustri avsalu på en internationell marknad. Gillis Under 1800-talet ägde stora strukturom- vandlingar rum inom järnframställningen. De orsakades av nya produktionsmetoder, Andersson förbättrade kommunikationer, effektivare ener- giförsörjning m.m. Bergsmännens hyttor och hamrar och de flesta av de 27 bruken i Gillis Andersson Gästrikland lades nu ner. Gillis Andersson GÄSTRIKLAND OCH JÄRNET Gillis Andersson GÄSTRIKLAND OCH JÄRNET Från järnåldersugnar till global verkstadsindustri Till Ludwig och Viktor DENNA BOK HAR TILLKOMMIT MED STÖD AV Sparbanksstiftelsen Nya, Västerås Gunvor Göranssons kulturstiftelse, Sandviken Lars Bucans kulturstiftelse, Sandviken Gästriklandsfonden, Gävle AB Sandvikens Tryckeri, Sandviken ©GILLIS ANDERSSON 2000 OMSLAGSBILD: HÖGBO HERRGÅRD.IFÖRGRUNDEN SMEDJAN-ÖVRE HAMMAREN. (GOUACHE AV JOHAN FREDRIK JUHLIN 1837. LMG.) ISBN 91-630-9794-X GRAFISK FORM:KIRSI SELIVERSTOW,KULTUR OCH FRITID,SANDVIKEN TRYCK: AB SANDVIKENS TRYCKERI 2000 Innehåll Förord .................................................... 7 Inledning ................................................. 11 1. Om landskapet Gästrikland Gästrikland reser sig ur havet . 13 Gästrikland efter istiden . 14 2. Järntillverkningens olika epoker Järnåldern . 23 Vikingatiden . 25 Tillverkningsmetodernas utveckling . 28 Bergsmannaepoken . 35 Bruksepoken . 40 3. Om Gästriklands bergsmän Hyttor och hamrar i Torsåkers socken . 56 Hyttor och hamrar i Ovansjö socken . 60 Bergsmansbrukets utveckling 1540–1880 . 65 Hyttor och hamrar i övriga Gästrikland . 68 4. Järnbruken i Gästriklands bergslag Hofors med Robertsholm och Montrose . 69 Gästrike Hammarby . 80 Kratte masugn . 87 Åttersta och Uhrfors med Kungsfors och Kungsgården . 87 Bruken vid Skommarhytteström . 97 Högbo Bruk och Sandvikens Jernverks AB . 98 5. Bruken i övriga Gästrikland Tolvfors . 99 Hilleviks masugn . .105 Forsbacka bruk . .105 Mackmyra hammare och Valbo masugn . .112 Oslättfors . .116 Ockelboverken . .117 Axmar bruk . .126 Vifors bruk . .132 Grönsinka med Stålbo, Gammelstilla och Oppsjö . .134 Gysinge . .136 6. Tolv kvinnliga brukspatroner .........................141 7. Gävle, handels- och sjöfartsstad Utvecklingen till huvudort i Gästrikland . .149 Gävles utrikeshandel . .152 8. Från Högbos bergsmän till Högbo Bruk 1999 .......161 9. Hans Hierta – karolin och kammarherre Levnadsbeskrivning i sammandrag . .179 Hans Hiertas anor . .181 Karolinen Hans Hierta . .182 Hans Hiertas nio månaders fångmarsch . .197 Hans Hierta krigsfånge i Solvytschegodsk 1710–1721 . .201 Den fyra månader långa vägen hem till Sverige 1722 . .211 Hans Hierta kammarherre vid kungens hov från år 1722 . .213 10. Släkten Hierta på Högbo bruk Catharina Cederström – Hans Hiertas hustru . .218 Hans och Catharinas åtta barn . .221 Hans och Catharina fick tjugo barnbarn . .223 Hans Hierta i rollen som brukspatron på Högbo bruk . .227 Catharina Cederström i ledningen 1754–1791 . .233 Svärsönerna Nordenadler på Högbo 1797–1854 . .236 11. Från Högbo Järn & Stål till Sandvik AB Göran Fredrik Göranssons livsverk . .237 Sandvikens tillkomst . .255 Sandvik AB – ett globalt företag inom verkstadsindustrin . .269 APPENDIX Biografier och antavlor Hans Hierta – biografier och antavlor . .281 Catharina Cederström – biografier och antavlor . .291 Jacquette af Nordin – antavla . .301 Hjalmar Petre – antavla nr 1 och A . .302 Johan Fredrik af Uhr – antavla . .305 A. H. Göransson – antavla . .306 Rudolf Macheij – antavla . .309 Anders Larsson – Höök på Gysinge bruk och Jacob Andersson Höök på Högbo bruk – antavla . .310 Fältmarskalk Gustaf Mannerheims anfäder på svärdssidan . .311 Litteratur och källförteckning ..........................313 Tabellförteckning ........................................328 Vikter och mått ..........................................329 Bildleverantörer .........................................330 Noter .....................................................331 Personförteckning .......................................339 Ortförteckning ...........................................346 Förord Den svenska järnhanteringen har i århundranden varit en av landets viktigaste näringsgrenar. I Gästrikland har hanteringen 2000-åriga anor. Järnframställningen och dess utveckling, tekniskt, organisatoriskt och ekono- miskt har i modern tid beskrivits av en rad mycket välrenommerade forskare. I denna bok söker jag ge en översiktlig skildring av järnets roll för Gästriklands utveckling och av de många personer, som formade landskapets industriella för- historia. Egna empiriska data presenteras i mycket begränsad omfattning i boken. Arbetet med boken har utförts genom ren litteraturundersökning. Ordet littera- turstudie är därför en kanske mer riktig beteckning än bok på innehållet i detta verk. Den bild jag ger av Järnriket Gästrikland är dock subjektiv, eftersom den grundar sig på mitt urval och min tolkning av olika öppet och, enligt min me- ning, noga redovisade källor. Boken är förhoppningsvis användbar som läsebok lika väl som uppslagsbok. 7 Bokens syfte Bokens syfte är att översiktligt beskriva och redogöra för: ◆ olika epoker i järnhanteringens historia ◆ bergsmännens och järnbrukens historia i Gästrikland ◆ de mest betydelsefulla personerna och familjerna i järnbrukens historia i Gästrikland ◆ bergsmännens och brukspatronernas förbindelser med handelshusen i Gävle ◆ Högbos utveckling från bergsmansverk till järnbruk ◆ härkomst och levnadsöden för karolinen och brukspatronen på Högbo bruk Hans Hierta och hans hustru Catharina Cederström ◆ utvecklingen från Högbo Järn & Stål AB till Sandvik AB och Göran Fredrik Göranssons livsverk. Bokens innehåll lämnar i stort sett svar på de frågor som jag ursprungligen ställt mig. Studieområdet blev dock större än vad jag hade planerat. Nya och intres- santa följdfrågor dyker som bekant upp ju mer man tränger in i ett ämne. Innehåll och avgränsningar De viktigaste aktörerna på arenan för Gästriklands järnhantering var landskapets bergsmän, bönder, brukspatroner, deras anställda och handelshusen i Gävle samt Kronan. Innehållet i boken förväntas ge läsaren en mycket översiktlig kunskap om dessa aktörer och deras olika roller och betydelse i Gästriklands förindustri- ella historia. Ett jämförelsevis stort utrymme i boken upptas av kapitlen om Högbo bruk och familjen Hierta. Ett motiv för detta val är att Högbo blev födelseort för det i särklass mest framgångsrika bruket i Gästrikland, Sandvikens Jernverks AB. Min ambition var också att mer ingående skildra en av de många brukspatronerna. Valet föll på Hans Hierta eftersom hans livsöde är både säreget och spännande. Ett annat motiv är att makarna Hiertas och Cederströms förfäder har en ur his- torisk synpunkt ovanligt intressant bakgrund jämfört med övriga bruksägarfa- miljer i landskapet. Familjen ingick dessutom i en ganska snäv släktkrets av 8 bruksägarfamiljer i Gästrikland. En skildring av familjen Hierta på Högbo under- lättade möjligheten att överblicka den dåtida ägarstrukturen inom landskapets järntillverkning. Min redogörelse för järnbruken i kapitel 4-5 är mycket detaljerad, men kan läsas översiktligt om särskilda detaljer ej är av intresse. I bokens sista kapitel finns en översiktlig skildring av Sandvikens Jernverks tillblivelse. Referenser till intressant dokumentation i ämnet finns i bokens litteraturförteckning. Tack Det är många som behöver tackas i ett förord som detta. Mitt varma tack går till: TORKEL BRATT, tidigare informationschef vid Sandvik AB, för oskattbart stöd och aldrig svikande uppmuntran. CARL MAGNUS