Översiktsplan Gävle Kommun År 2030

Översiktsplan Gävle kommun år 2030

-med utblick mot år 2050 Antagen av Kommunfullmäktige den 11 december 2017 Översiktsplan för Gävle kommun år 2030 med utblick mot år 2050 Dnr 17KS40

Översiktsplanen är antagen av Kommunfullmäktige 11 december 2017.

Översiktsplanen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsens mark, miljö- och planberedning 2013-09-23. Politisk styrgrupp: kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Styrgrupp: Ulrica Olsson, projektsponsor, Samhällsbyggnad. Övriga medlemmar Bo Bäckström Kommunledningskontoret, Anders Atterbrand/Sara Arnemark, Eva Jackson, Elisabet Jonsson, Åsa Larsson och Helena Werre Samhällsbyggnad.

Projektgrupp: Ulrika Jonsson projektledare, Daniel Andersson bitr. projektledare, Elin Byström planarkitekt, Mikael Ekman kommunekolog, Lena Boox kommun- antikvarie, Maria Höjer miljöutredare, Lo Lennartsson landskapsarkitekt, Marie Grew trafikplanerare Samhällsbyggnad och Harald Knutsen samhällsplanerare, Kommun- ledningskontoret.

Utöver projektgruppen har ett mycket stort antal tjänstemän från olika förvaltningar och bolag bidragit med sin expertkompetens inom olika områden och deltagit i olika arbetsgrupper och workshops.

Författare: Gävle kommun Omslagsfoto/-illustration: Annika Carlsson Foto: Gävle kommun, Daniel Bernstål, Albin Bogren & Karl Bogren/BARINGO, där inte annat anges Bilder, akvareller: Design Annika Carlsson, där inte annat anges Illustrationer kartor: Gävle kommun, där inte annat anges Tryckt av: Reklamab

Gävle i position för en spännande och Ett växande Gävle utmanar! hållbar utveckling! Ett växande Gävle innebär också utmaningar och Gävle har som regionens största stad, goda avvägningar mellan olika intressen. Med förutsättningar att tillsammans med andra utgångspunkt i Gävle kommuns vision och med kommuner i Region Gävleborg att växa på grund stöd av våra strategiska program är översikts av positiv befolkningstillväxt, en bra högskola och planen en grund för kloka beslut kring kommunens tillgång till en god infrastruktur med snabba utveckling avseende bland annat användningen kommunikationer till Stockholmsområdet. Hur av mark- och vatten och hur vi ska förverkliga hela kommunen ska utvecklas hållbart är vad miljömålen. översiktsplanen för Gävle kommun handlar om. På god väg mot år 2030! Ett växande Gävle behöver fler bostäder! Under hösten 2015 var förslaget till översiktsplan Översiktsplanen innehåller därför förslag på var ute på granskning, och många värdefulla syn 10 000 nya bostäder kan byggas, i första hand punkter kom in som bidragit till och påverkat den genom en förtätning av Gävles centrala delar, översiktsplan som nu är klar för antagande. men visar också på möjligheten för alla kommun delar att utvecklas. Tack alla Gävlebor för kloka synpunkter och värdefulla bidrag! Ett växande Gävle behöver bra infrastruktur! Gävleregionen integreras allt mer med den Jag ser med glädje och förväntan, tillsammans växande arbetsmarknaden i Stockholmsområdet med Er alla i Gävle, fram emot Gävle år 2030! samtidigt som Gävle får ökad betydelse som regionens största stad. Gävle har tillgång till bra Inger Källgren Sawela vägar, järnvägar, hamnar och bredband, som Kommunstyrelsens ordförande skapar viktiga förutsättningar för tillväxt. Men i Gävle kommun takt med att Gävle växer måste infrastrukturen utvecklas och förbättras ytterligare, vilket över siktsplanen möjliggör.

Ett växande Gävle behöver fler arbetstillfällen! Översiktsplanen visar därför hur tillgången på mark för näringslivets behov av mark för handel, industri, kontor m m kan tillgodoses. Den visar också att olika funktioner kan och bör blandas – bostäder, verksam heter och offentlig service för att skapa livfulla och attraktiva arbetsplatser och stadsdelar.

I ett växande Gävle har alla möjligheter! I Gävle ser vi varandras möjligheter. Det skapar trygghet och framtidstro. Trygga stadsdelar och bostadsområden åstadkommer vi bland annat genom förtätning och funktionsblandning. Fram tidstro uppnås genom att skola och högskola ges bra förutsättningar så att goda studieresultat uppnås. Framtidstro skapas också genom att näringslivet utvecklas så att alla Gävlebors kompetens efterfrågas och tas till vara. Fotograf Rosie Alm. LÄSHÄNVISNING 4 INLEDNING OCHSAMMANFATTNING gävleÖversiktsplan kommun vritpae hr t oftad paeigudra tgt fa: Vnkat Gve omn, ”Kulturmiljö program kommun”, Gävle i ”Vindkraft norra,västraochsödrakommundelarna”för ochortsanalyser Forsbacka, för Hamrångebygden ochHedesunda. fram: tagits planeringsunderlag omfattande ett har översiktsplanen Till översiktsplanen höräven en”Miljökonsekvensbeskrivning översiktsplan Gävle för för kommun”. Iarbetetmed riktlinjer tillkarta. avförutom dettadokument även av enwebbkarttjänst somredovisar ettomfattande kartunderlag medkopplade Del CKonsekvensbeskrivning ochgenomförandebeskrivning av detvåovanståendedelarna.Översiktsplanen består översiktsplanens allmännaintressen, mål,strategier ochriktlinjerför fördjupningsområden DelBGeografiska och användning framtillår 2030,ochmedutblick motår2050.Översiktsplanen ärindeladitre delar.DelAinnehåller Översiktsplan Gävle för kommun visarhur kommunen villutvecklas, medlångsiktigthållbarmark 2050 år mot utblick med kommun 2030 Gävle år Översiktsplan Läsanvisning 0 6 2 4 5 3 1 hållbar samhällsutveckling. uppavbilden följs hur ”Målochstrategier” kommunen somangerinriktningarför skadriva en I kapitlet redovisas kommunens framtidsbild av Gävle år2030medutblick motår2050.Framtids- strategier och mål 2030, år Framtidsbild riksintressen mark samt riktlinjerför allmänna intressena: byggd miljö,infrastruktur,natur Kapitlet inledsmedatt sätta översiktsplanen iettregionalt perspektiv. Följt av enbeskrivning av de intressen Allmänna ett omfattande kartunderlag medkopplade riktlinjertillkartaochplaneringsunderlag. fortsatta planeringen ochstödjeröversiktsplanens målochstrategier. Iwebbkarttjänsten redovisas utblick mot 2050.Ikapitlet redovisas hur översiktsplanen upp. ochföljas skagenomföras Översiktsplanen enutveckling innehållerenmängdolika ställningstagandenför motår2030med • • Översiktsplanens konsekvenser redovisas i: avKonsekvensbeskrivning ställningstaganden översiktsplanens • • • Geografiska fördjupningsområden Genomförande avGenomförande översiktsplanen somexempelvisfysiska planeringen stårinför klimatförändringar. och mål.Ikapitlet finns även avsnitt kringbefolkningsutveckling och de utmaningar som den andra fördjupade översiktsplaner ochandranationella, regionala ochkommunala styrdokument Här redovisas översiktsplanen, utgångspunkter för somhur översiktsplanen förhåller sig till Utgångspunkter och utmaningar medborgadialogen harbedrivits. Ikapitlet finns även ensammanfattning av översiktsplanen. Här beskrivs vadenöversiktsplan ärochkortfattat undervilken process dentagits framochhur Inledning och sammanfattning av Översiktsplan Gävle för kommun år2030”,Ramböll AB. ”Miljökonsekvensbeskrivning -sammanfattning.” Seäven rapport”Miljökonsekvensbeskrivning utifrån ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbarhetsperspektiv. ”Hållbarhetsbedömning”, ivilken översiktsplanens ställningstaganden konsekvensbeskrivs utveckling av orterna. Forsbacka,”Ortsfördjupningarna för Hamrångebygden ochHedesunda” visarpåmöjligheter till genom byggande av bostäderochverksamheter istrandnäralägen. ”Landsbygdsutveckling istrandnäralägen”, utveckling visarpåmöjligheterför av landsbygden ”Kust ochhav” redovisar tillutveckling förslag av kust - ochvattenanvändning. den Riktlinjernaärvägledandeför - ochkulturmiljöer, miljö-ochriskfaktorer, - ochhavsområdet. - ochvatten Innehållsförteckning 5

171 137 153 153 155 156 162 257 184 252 150 140 160 160 246 251 200 245

169 Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle

INLEDNING OCH SAMMANFATTNIG

214 154

158 136 235 201 254 155 151 Vatten som naturresurs Miljö- och riskfaktorer verksamheter Farliga Luftföroreningar Radon Erosion, ras och skred områden Förorenade Översvämning lågstrålandeElektromagnetiska fält och områden Lågstrålande områden Riksintressen och miljökvalitetsnormer Dricksvattenförsörjning Buller Farligt gods Naturresurser Ortsfördjupningar för Forsbacka, Hamrångebygden Forsbacka, för Ortsfördjupningar och Hedesunda fördjupningsområden Kust och hav Landsbygdsutveckling strandnära i lägen Forsbacka Hamrångebygden Hedesunda översiktsplanenkonsekvensbeskrivning av av Sammanfattning miljökonsekvensbeskrivning hållbarhetsbedömning och översiktsplanenGEnomförande av översiktsplanenGenomförande av Ordlista Beslut om antagande från kommunfullmäktige Geografiska Del C Del B

8 9 71 12 67 47 10 79 85 95 39 26 24 131 113 89 84 84 88 20 46 19 37 80 126 122 130 105 106 104

131

5 32

123 6 107 4 78 29 106 110

129 63 109

Klimatanpassning Klimatförändringar Befolkning Kulturmiljö Gävle i förändring Mötesplatser, samhälls- och kommersiell service Näringsliv och verksamheter underlag kommuns Gävle Energidistribution Produktion av förnybar energi Skydd av kulturvärden Indikatorer och uppföljning kultur-miljöarbetet av Bredband Återvinning och avfallshantering Brandvattenförsörjning avloppsförsörjning och Vatten- Trender och utmaningar Trender Om Översiktsplan för Gävle kommun Byggd miljö försörjning Teknisk Allmänna intressen perspektiv Regionalt Kollektivtrafik Innehållsförteckning Sammanfattning översiktsplan? en är Vad Mål och strategier Utgångspunkter utmaningar och mål kommunala Globala, och regionala nationella, Gävle växer! Bostäder grönstruktur och Natur Friluftsliv och rekreation och infrastrukturKommunikation Cykeltrafik Biltrafik Godstrafik utblick mot 2050 Framtidsbild 2030 Framtidsbild Viktiga infrastruktursatsningar fram med till 2030 år Framtidsbild 2030, mål och strategier Läsanvisning Del A Inledning sammanfattning och kulturvärden och miljöer byggnader, Särskilt värdefulla Natur och friluftsliv Hållbart transportsystem Gångtrafik Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 6 INLEDNING OCHSAMMANFATTNING gävleÖversiktsplan kommun En til kommunikationer. arbetsplatser, ochhållbara service närhetningar för mellanbostäder, skapas bättre förutsätt befolkning Genom att samlabebyggelse och tillkommande kollektivtrafikstråk. ochlängs serviceorter strategiska infrastrukturnoder,i täta staden,vidstations översikts till platser medkollektivtrafik. I innebär att utvecklingen koncentreras En hållbarbebyggelseutveckling Hållbar utveckling kommun. Gävle den fortsattaav planeringen gier ochriktlinjersomärväg Målen ärisinturnedbrutna tillstrate • • • • befolkningsmål fram: I”Framtidsbild 2030”lyfts tre övergripande målochett hållbar riktning. för hurmark- ochvattenanvändningenskaledasien I översiktsplanenredovisarkommunensinviljeinriktning utmaningar förGävlekommunsframtidautveckling. samhällsutveckling innebärstoramöjligheteroch invånare. Enfortsattpositivbefolkningsökningoch Gävle växer ochår2030harGävlekommun120000 Sammanfattning lväx tm 120 000invånare iGävle kommun år2030. Gävle kommun -entillväxtmotor iregionen Attraktiva livsmiljöer istadochpålandsbygd tillväxt ledsihållbarriktning Gävle ärenav Sveriges bästamiljökommuner, där o En attraktiv företagande to

plats för r i r

kommunikation e Hållbar, eektiv

och tillförlitlig g infrastruktur/ i

o planen visasdessalägeniden

Landsbygds-

utveckling n e användning

livet för alla n A trategisk

Det goda

mark-

t i

bebyggelseutveckling invånare v 120 000 2030

ÖP a

Övergripande

strategi för l

v befintliga och

s lägen, i

hälsosamma m Minskade utsläpp för

livsmiljöer

i Bebyggelseutveckling

hållbara transporter

l på platsens T E j i samverkan med

ö a tillvara värde n

e ledande för

r Hushållning med a

naturresurser v

t a

j ö

o OCKELBO r m e m n u SANDVIKEN bostäder + 400-700 FORSBACKA bostäder + 200-300 VALBO Övergripande strategi för bebyggelseutvecklinginomGävle Övergripande strategi för stigande temperaturer. ett föränderligt klimat medökade vattennivåer och En hållbarutveckling handlarocksåomatt planera för tätortsnära naturområden. satsningar pånaturvård ochfriluftsliv, allt i framför kan värnas.Iöversiktsplanen kandu läsaom värdefulla natur ske påredan framförallt ianspråktagenmark såatt gande ocharkitektur av godkvalitet. Bebyggelsen ska god bebyggdmiljöerochettstadsbyg miljömedtrygga En hållbarutveckling handlarocksåomatt skapaen bostäder, arbetsplatser, verksamheter, skolor, omsorg, En växandebefolkning ökar behovet av bebyggelse för Gävle växer! Hagsta Västra Gävle HEDESUNDA + 200bostäder Övriga kommunen BERGBY GÄVLE bostäder + 8000 Gävle stad - ochparkmiljöer ochjordbruksmark + 400bostäder NORRLANDET + 400-600bostäder FURUVIK SKUTSKÄR Hamn Regionaltågstation Järnvägstation Järnväg Väg infrastruktursatsningar Behov avstörre Utvecklingsort Serviceort Kommuncentra kom munens munens SAMMANFATTNING 7 källor ska främjas systemet ska samord -och vandringsled längs Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle INLEDNING OCH SAMMANFATTNIG Översikts förnas med strategin bebyggelseutveckling. dagens och ger riktlinjer för vi ska skydda planen hur en robust säkerställa samt vattentäkter framtidens energi energiförsörjning. Förnybara ut. pekas för vindkraft utredningsområden och flera för är också en förutsättning Bredbandsutbyggnad hållbar tillväxt. kusten föreslås. Hur blir planen verklighet? krävs förverkliga översiktsplanen med att lyckas att För myndigheter Statliga plan. på många olika samverkan ansvarar för privata infrastruktursatsningar, många finansierar och bebyggelsen aktörer stora delar av och förvaltningar bolag svarar för många kommunala tekniska kommunikationer, kommunala av utbyggnad planen service. I försörjningssystem och offentlig den ska genomföras vi tillsam hur och hur beskrivs mans ska möta framtiden. Hur säkerställs teknisk försörjning i kommunen? i försörjning teknisk säkerställs Hur försörjning för i god tid måste planeras att Teknisk klimatföränd och kapacitetskrav klara kommande system ringar. Befintliga för teknisk infrastruktur Större göras. investeringar rustas upp och nya behöver - och avlopps på vatten satsningar Hur utveckla ska Gävle kommun kusten? bostäder och med fler havsnära ska utvecklas Kusten kust och hav Tillgängligheten till besöksmål. stärkta behöver - och avloppslösningar Vatten öka. behöver ut. En inomskärsled byggas och kollektivtrafiken ordnas och en cykel för fritidsbåtar bostadstomter nära kollektivtrafik med utblick mot utblick med nära kollektivtrafik bostadstomter kom Förbättrade eller vid vatten. odlingslandskap regional genom ny annat bland föreslås munikationer och i Hagsta motorvägshållplatser i Hagsta, tågsstation cykelnät. regionala samt Forsbacka, - heten - och Falun mun ochmun - sundets kom gångsfaktor. Norr Stockholm. En Stockholm. - Uppsala - och hälsovård, kultur, idrott och kommunikationer och kommunikationer idrott kultur, - och hälsovård, Forsbacka, Bergby, Hedesunda och Valbo är viktiga är viktiga och Valbo Hedesunda Bergby, Forsbacka, gott och möjliggör ett serviceorter i kommunen att För landsbygden. förserviceutbud den omgivande attraktiva nya översiktsplanen orterna föreslår utveckla Hur ska utvecklingen i kommunens mindre ske orter landsbygden? på är viktigt eftersom rörlig perspektivet Det regionala Vilken rollVilken har i ett Gävle regionalt kommun perspektiv? I takt med att Gävle växer måste infrastrukturen infrastrukturen måste växer Gävle I takt med att av flöde möta ett större att och förbättras. För utvecklas översiktsplanen gods och tjänster föreslår människor, regional Ostkustbana, nya dubbelspårig en ny läge för framtida Bergslags ett nytt tågsstationer, hamn och Gävle av banan, utveckling bor många i en Idag ökar. hos invånarna eller till Stockholms arbetspendlar till grannkommunen av både person- flöde möta ett ökat att För regionen. vara nå målet att och godstransporter och samtidigt på en hållbar och är satsningar tillväxtmotor, regionens infrastruktur en viktig fram tillförlitlig är betydelse i Gävle utvecklas möjlighet att Högskolans näringsliv. full för hela regionens Hur ska byggandet större infrastrukturer av ske? för kommunikation hamn, en ny sträckning för förbindelse rv hamn, en ny 56, en ny samt cykelvägnät mellan E4 och rv regionalt 76, motorvägshållplatser. Den största bebyggelseutvecklingen (80 procent) (80 procent) Den största bebyggelseutvecklingen en föreslås staden stad. Utanför i Gävle ske föreslås och Furuvik Forsbacka, i Valbo, bebyggelseutveckling koncentrera att möjligheter Här finns Norrlandet. till stora infrastruktur med närhet bebyggelsen För att möta befolkningsökningen behövs 10 000 nya behövs 10 000 nya möta befolkningsökningen att För kombineras 2030. Nyproduktion bostäder fram till år bostadsbestånd att i befintligt för med omflyttning behålla en och samtidigt klara den stora ökningen bostadskostnad. diversifierad med arbets ihop Gävle koppla och kollektivtrafikstråk Sandviken utanför kommunen: marknader sjuk miljön och dess den byggda av etc. I planeringen mot finnas måste en utblick fram till år 2030 strukturer vägas mot mer behöver lösningar år 2050. Kortsiktiga tid. över långsiktiga Borlänge och Älvkarleby på är en satsning och Norrlandet Furuvik av utveckling landsbygden - och stadsnära boendeorter. För havs främst riktas till service- utvecklingen att föreslås Bergby även Forsbacka och orterna, där förutom Valbo som serviceorter. föreslås och Hedesunda VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN 8 INLEDNING OCHSAMMANFATTNING gävleÖversiktsplan kommun som rör denfysiskamiljön. fattare, eftersomdevisarvadgävleborna tycker ifrågor borgar näringliv, regionala aktörer ochmyndigheter. Med engagemang ochdiskussionerhosinvånare, plan- ochbygglagen. Syftetmedprocessen äratt skapa Översiktsplanen tasframienprocess somstyrsav Planprocess medborgardialog med • Översiktsplanen: och strategierförmark- ochvattenanvändningen. dokument somredovisarkommunenslångsiktigamål Översiktsplanen förGävlekommunärettstrategiskt En strategisk översiktsplan översiktsplan? Vad en är översiktsplanehandlingen. beskrivning (MKB)hartagits framparallellt med i enlighetmedmiljöbalken. Enmiljökonsekvens Översiktsplanen innehållertydliga konsekvensanalyser mandatperiod. revideradärför planens aktualitet minstengångvarje vägledning ochbeslutsunderlag. Gävle kommun ska Översiktsplanen att fungeraför måstevaraaktuellför kring mark används även sombeslutsunderlag andrabeslut för skyddsdispenser ärnågraexempel. Översiktsplanen miljöbalken. Bygglov, förhandsbesked ochstrand tillståndsprövningar enligtplan- ochbygglagen samt ledande ochanvänds vid beslut omdetaljplanering, En översiktsplan ärinte jurisktbindandeutan väg • • Planprocessens olika skeden översiktsplan Program för Program för ger vägledning för beslutger vägledningför omhur mark och miljökvalitetsnormer. redovisar hur kommunen tillgodoserriksintressen användas, utvecklas ochbevaras ger vägledningomhur denbebyggda miljönska områden skaanvändas dialogerna är viktig för kommunensdialogerna ärviktigför besluts - ochvattenanvändningen iGävle kommun. av planförslag Utarbetande Utarbetande

Samråd - ochvatten- föreningar, av planförslag Bearbetning Bearbetning myndigheter, organisationer ochprivat inom kommunen. Ca150yttrandeninkom från hölls medborgardialoger ochaktiviteter påflera platser under tiden25januari -31mars2017.Under granskningen granskning.Granskningenhölls skulle skickasut för december 2016omatt reviderat tillöversiktsplan förslag inkomna yttranden.Kommunstyrelsen beslutade den6 Efter samrådetharöversiktsplanen reviderats utifrån Granskning inkomna synpunkter. samrådets aktiviteter ochensammanfattning av alla samrådsredogörelsen finnsen redovisning av från myndigheter, organisationer ochprivatpersoner. I kommunen. Under samrådetinkom ca400yttranden medborgardialoger ochaktiviteter påflera platser inom oktober och31december 2015.Under samrådethölls Översiktsplanen samrådmellanden19 skickasut för Samråd programskedet fördes fleramedborgardialoger. framtagande avtill grundför översiktsplanen. Under fullmäktige den27september2010.Programmet ligger Ett program översiktsplanen för antogs av kommun Programskedet utblick motår2050. om att anta översiktsplan Gävle kommun år2030,med Kommunfullmäktige harden11december 2017beslutat granskningen. kommentarer till revideringar medförslag efter ett utlåtande tillsammansmedGävle kommuns Efter granskningenharallayttrandensammanställts i Antagande

Granskning

Justering av Justering av planförslag personer. Antagande avsnitt 9 9 Översiktsplan gävle kommun kommun ÖversiktsplanÖversiktsplan gävle gävle FRAMTIDSBILD 2030: MÅL OCH STRATEGIER

mål och strategier mål och 2030 Framtidsbild strategier och Mål Framtidsbild 2030, 2030, Framtidsbild Del A FRAMTIDSBILDavsnitt 2030 10 och frihetattväljahurvivillleva. Mångfalden gerspännandeupplevelser Framtidsbild 2030 gävleÖversiktsplan kommun Översiktsplan gävleÖversiktsplan kommun FRAMTIDSBILD 2030:MÅL OCHSTRATEGIER nikationssätt, ökad produktion av förnybar energi ochatt på enbebyggelseutveckling somfrämjarhållbarakommu Målet omenklimatneutral kommun år2050ställerkrav oss tillklimat I planering ochbyggande tarvihänsynochanpassar mark, vatten ochtillgångtilltätorts mång och utvecklar kvaliteter ochresurser sombiologisk eftersom viarbetat aktivt hållbartillväxt. för Vivärnar År 2030ärGävle enav Sveriges bästamiljökommuner riktning miljökommuner, hållbar i leds tillväxt där Gävle kommun av -en Sveriges bästa gripande måleniöversiktsplanen. kommunen med utgångspunktideöver 2050. Nedanbeskrivsenframtidsbildav utveckling iriktningmot150000invånareår tagit höjdförenfortsattpositivbefolknings- 2030. Iutformningenavöversiktsplanenharvi kommer atthamerän120000 invånare år Gävle växer ochmåletärattGävlekommun Landsbygdsutveckling värde Ta tillvaraplatsens alla för livet goda Det utveckling för bebyggelse Övergripande strategi bygd i stadochpålands- Attraktiva livsmiljöer fald, värdefull natur ochkulturmiljö, jordbruks-

förändringarna. förändringarna. hållbara transporter samverkan med Bebyggelseutveckling i hälsosamma livsmiljöer resurser Hushållning mednatur- miljökommuner bästa avEn Sveriges M inskade utsläpp för inskade utsläppför nära grönska.

- och nått godkemisk ochekologisk status. har genomflera åtgärder fått enminskadbelastning Våravattenförsörjning. sjöar,vattendrag ochkustvatten Vi skyddar vårtdricksvatten ochsäkrarframtida byggande handsker iförsta påredan ianspråktagenmark. möjlighet tillettaktivt liv ochenstimulerande fritid närhet tillbraskolor ochtätortsnära grönska. Härfinns ochtillgängligaboendemiljöermed Vi hartrygga bruksmiljöer medmera,skaparstoraattraktionsvärden. närhet tillsjöochhav, utblickar över odlingslandskap, bebyggelse sker även pålandsbygden därkvaliteter som bebyggelsen sker istadenochdessnärområde. Ny orter samt längskollektivtrafikstråken. Enstordel av identätaservice staden,istations trerats tillplatser mednärhet tillgodkollektivtrafik och på landsbygden. Bebyggelseutvecklingen harkoncen- människor att besöka, leva och verka i, bådeistadenoch År 2030finnsenmångfald av attraktiva livsmiljöerför landsbygden Attraktiva livsmiljöer istaden och på Klimatneutralt Gävle kommun år 2050. - nära lägen,iservice

1 FRAMTIDSBILDavsnitt 2030 1111 - 4

En tillväxtmotor i regionen effektiv och Hållbar, tillförlitlig infrastruktur och kommunikation En attraktiv plats för företagande Strategisk mark användning Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle FRAMTIDSBILD 2030: MÅL OCH STRATEGIER sättningar försättningar är några framgångs företagande het till attraktiva besöksmål på land, i kustområden och besöksmål het till attraktiva till havs. till stora arbetsmarknadsregioner, närhet Gävles och goda kommunikationer en växande befolkning, förut i regionen. en tillväxtmotor till som gjort Gävle faktorer sörjningen och utbildningsnivån i kommunen ökat. ökat. i kommunen sörjningen och utbildningsnivån och har förbättrats till företag Kompetensförsörjningen både in och kompetens arbetspendling av vi ser en ökad transporter och den digitala Våra ur kommunen. ut människor, av flöde klarar ett ökat infrastrukturen dubbelspårig med ny Arbetet tjänster och varor. ett utbyggt regionaltågstationer, Ostkustbana, nya och cykelstråk, gång- regionala centralstationsområde, logistik- väginfrastruktur, Tolvforsskogens stärkt en hamn och förområde, expansionsmöjligheter Gävle på förutsättningar är exempel god bredbandstäckning för vi står väl rustade som gör att framtiden. och strategiska infrastruktur av Genom utveckling som sin roll stärkt har kommunen knutpunkter logistiknav. tillgänglig genom ökad har utvecklats Besöksnäringen I Gävle kommun är folkhälsan god och god folkhälsan är kommun I Gävle jämlikt Alla delaktiga, känner sig fördelad. engagerade och trygga i samhället.

År 2030 har Gävle ett bra företagsklimat tack vare god tack vare ett bra företagsklimat År 2030 har Gävle och mot omvärlden, inom kommunen kommunikation och funktions- tät en mark, av i utbudet variation miljöer för kreativa och inspirerande stad samt blandad samverkan och utveckling. är en viktig aktör Högskolan utbildning och högre som motor för forskning innovation, och företagsklimat Genom ett förbättrat i regionen. harutbildningsmöjligheter goda arbetsför- Gävle kommun - en tillväxtmotor i regionen - en tillväxtmotor kommun Gävle med varierande aktiviteter och upplevelser inom kultur, inom kultur, och upplevelser med varierande aktiviteter med landskapstyper olika Våra och friluftsliv. idrott och kustlandskap älv- och skogsbygder, jordbruk- boendemiljöer och natur- erbjuder variationsrika och inflytande delaktighet Gävlebornas upplevelser. livsmiljöer attraktiva har skapat vardagsmiljö sin över invånare. och stolta serviceorter har viktiga roller Staden och landsbygdens kommersiell service samt och som noder för offentlig besökande, och fördels invånare sina mötesplatser, som bo att få människor att För och dels för sin omvärld. eller i sin stadsdel erbjuder staden kvar i sin hembygd varierade bostadsformerserviceorterna och och goda kommunikationer. 1 Miljöstrategiskt program, 2013 program, 1 Miljöstrategiskt 2 Vision 2025 mål 3 Näringlivspolitiska 4 Folkhälsoprogrammet Gävle är en av Sveriges mest attraktiva mest attraktiva är en av Sveriges Gävle för företag. platser MÅL OCHavsnitt STRATEGIER 12 12 Översiktsplan gävleÖversiktsplan kommun FRAMTIDSBILD 2030:MÅL OCHSTRATEGIER gävleÖversiktsplan kommun taganden kring Gävlekommuns utveckling. Figuren redovisar sambandmellanmål,strategier ochriktlinjer. Allatre delarutgör tillsammansöversiktsplanens ställnings strategier och Mål tillväxt ledsienhållbar tillväxt En av Sveriges bästa miljökommuner där En tillvä xtm

tranporter med hållbara samverkan utveckling i Bebyggelse- livsmiljöer för hälsosamma Minskade utsläpp naturresurer Hushållning av o En attraktiv företagande to riktning plats för r i r

kommunikation e Hållbar, eektiv

och tillförlitlig g infrastruktur/ io

Landsbygds-

utveckling n e användning

livet för alla n A trategisk

Det goda

mark-

Allmänna intressen fördjupningsområden ochGeogra ska r

t i

bebyggelseutveckling invånare v 120 000 2030

ÖP 120 000invånare år2030 a

Övergripande

strategi för l stad ochpålandsbygd Attraktiva livsmiljöer i

hälsosamma m Minskade utsläpp för

livsmiljöer

Bebyggelseutveckling utveckling bebyggelse- strategi för Övergripande värde platsens Ta tillvarapå för alla Det godalivet utveckling Landsbygds- i

hållbara transporter

l på platsens T E j i samverkan med

a tillvara

Riktlinjer ö värde n

r Hushållning med a

naturresurser v

t a

o r m e m n u Tillväxtmotor redovisas vilkastrategier somberörs. mellan intressen. Ivarjedelavsnitt iöversiktsplanen styr utveckling. Strategier ochriktlinjernaskaanvändas som planens ställningstagandenkringGävle kommuns strategier ochriktlinjernautgör tillsammansöversikts - sedan ienlighetmedstrategierna motmålen.Målen, kommun. Riktlinjernaunderrespektive kapitel styr fortsattoch prioriteringar för utveckling av Gävle målen. Strategierna innehållerplaneringsinriktningar uppnå ochstrategierna att hur uppnå viskaageraför Översiktsplanens måltalaromvadGävle kommun vill • • • • befolkningsmål: Översiktsplanen hartre övergripande målochett mot 2050,samtvårövergripande”Vision2025”. närmare vårframtids Översiktsplanens målochstrategierskaledaoss markanvändning Strategisk för företagande En attraktivplats kommunikation infrastruktur/ och tillförlitlig Hållbar, eektiv i regionen 120 000invånare iGävle kommun år2030. Gävle kommun -entillväxtmotor iregionen. Attraktiva livsmiljöer istadochpålandsbygd. tillväxt ledsihållbarriktning. Gävle -enav Sveriges bästamiljökommuner, där dokument vidintressekonflikter ochprioriteringar MÅL STRATEGIER RIKTLINJER bild omGävleår2030medutblick MÅL OCHavsnitt STRATEGIER 13 13

Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle FRAMTIDSBILD 2030: MÅL OCH STRATEGIER där tillväxt leds i hållbar riktning tillväxt i hållbar där leds Gävle är en av Sveriges bästa miljökommuner, bästa miljökommuner, Sveriges enav är Gävle gen av ny bebyggelse. För att komma till rätta med tidigare miljöskulder miljöskulder med tidigare till rätta komma att För bebyggelse. ny gen av exploatering i första hand sker på redan ianspråktagen mark ianspråktagen på redan i första hand sker exploatering eller kultur som natur- och kulturmiljöer natur- rekreations-, värdefulla skydda skydd långsiktigt eller genom annat reservat vattenresurser framtida och potentiella dagens vattentäkter skydda till förmån och vattenområden för den natur- och opåverkade större skydda friluftslivet och det rörliga mångfalden biologiska kilar och gröna gröna och naturområden, park- tätortsnära värna värdefulla det omgivande med staden och tätorten som förbinder centrala rörelsestråk sammanhängande naturområden. landskapets större MÅL Ett klimatneutralt Gävle år 2050 ställer krav på minskad användning av fossila fossila av på minskad användning år 2050 ställer krav Gävle klimatneutralt Ett därfär skapar kommun energi för förutsättningar förnybar ökad bränslen. Gävle för i framtiden vågkraft. även och kanske som biogas, vindkraft, solenergi produktion varandra skapas ett mer robust som kompletterar energikällor förnybara Med som också är långsiktigt hållbart. energisystem Vi ska arbeta för att ny bebyggelse ska byggas med sunda och miljövänliga material. med sunda och miljövänliga material. ska byggas bebyggelse Vi ska arbeta för ny att i ny Vi ska arbeta för en låg energiförbrukning kylningssystem i uppvärmnings- och byggnader. i befintliga och energieffektivisering bebyggelse Minskade utsläpp för hälsosamma för livsmiljöer utsläpp Minskade samt frisk luft, vatten, rent mark, med ren Vi ska arbeta för hälsosamma livsmiljöer ska vi minska god fysisk planering Med och vibrationsnivåer. rimliga buller- att genom och vattenmiljöer på natur- liksom påverkan hälsostörande effekter, till områden som är mindre störande verksamheter och omlokalisera lokalisera är styrande i förluft och vatten Miljökvalitetsnormer känsliga för påverkan. planerin och vattenmiljöer. mark- rena och för skapa attraktiva att mark saneras förorenad vatten och mark- värdefulla jordbruksmark, som vattenresurser, Naturresurser mångfald ska värnas genom att: biologisk och grönska områden, tätortsnära • • • • • områden som tätbebyggda i och kring våra ser tillgången på grönska kommun Gävle i sker mångfald. Exploatering och biologisk fören viktig förutsättning god folkhälsa ianspråktagen mark. redan och förtätning av första omvandling hand genom ska följas i planering för riktlinjer om prioriteringsgrunder exploatering Kommunens bebyggelse. ny av Vi ska värna om och hushålla med jordens naturresurser och tillgodose dagens behov naturresurser med jordens hushålla Vi ska värna om och sina behov. tillgodose möjligheter att generationers kommande äventyra att utan Hushållning med naturresurser Hushållning Strategier MÅL OCHavsnitt STRATEGIER 14 Översiktsplan gävleÖversiktsplan kommun Översiktsplan gävleÖversiktsplan kommun FRAMTIDSBILD 2030:MÅL OCHSTRATEGIER MÅL till delaktighet ochinflytande över sinvardagsmiljö. Planeringen av denbyggda miljönskaske idialogmed Gävleborna, somgesmöjlighet tillgänglighet tillrekreationsområden ochplatser återhämtning för ochvila. område. Viskavärnaomtillgången tilltätortsnära grönska att öka för närhet och bostadsformer, där olika typer av bostäderochupplåtelseformer blandas inomsamma lek, aktivitet ochspontanidrott närabostadochskola. Bostadsområden skahavarierade Våra ochtillgängliga,medplatser boendemiljöer skavaratrygga ochgrönområden för att sambandförstärksoch gemensammamålpunkterskapas. jämställda. Viskautveckla mellanrummenmellanbefintliga bebyggelsegrupper så förnya offentliga säkraoch för allaochupplevs miljöerså trygga, att deärtillgängliga bostadsområdet, påmötesplatser ochviaolika socialaaktiviteter. Viskabygga och olika bakgrund ochsocialaförutsättningar att mötasochsamverka medvarandrai sociala mötesplatser. Planering av ny bebyggelse människor skagemöjlighetför med inom gångavstånd arbetsplatser, kannåflerafunktionersom service, kulturella och Vi skaeftersträva enblandning av bebyggelse inomstadsdelarochorter,därboende att röra sigmellanmålpunktersomrör ochfritid. boende,arbete,studier,service miljöer skahagodtillgångtillkollektivtrafikför för allamänniskoratt öka möjligheten boende, tillgänglighettillarbete,studierochenstimulerande fritid. Våra bebyggelse med godauppväxtvillkor barnochungdomar,därmöjlighetgestillettgott för och kommunikationer etc.Iplaneringen skavisträva eftersocialt hållbaralivsmiljöer arbetsplatser,områden, lokaler för skolor, omsorg, sjuk- ochhälsovård, kultur, idrott invånare år2030behöver ochbygga viplanera för nya bostäder,verksamhets verkar ochbesöker kommunen. För att skapaplats enbefolkning för om 120000 Gävle kommun skaerbjudaenmångfaldav attraktiva livsmiljöer tilldesombor, alla för livet goda Det Strategier Attraktiva livsmiljöer istad och på landsbygd parkeringar, stations- ochhållplatslägen. bådegodsochmänniskor,för genom satsningar pålogistikområden, pendlar planera ochsamordnaVi skadärför platser smidigabytenmellantransportslagen, för helaresanVi skaplanera för medhållbarakommunikationssätt fråndörrtilldörr. kommunikation. För att minskaantalet resor behöver viverka enökad användning för av digital bygga ut kommunikationsstråk ochförbättra därmångamänniskor vistasochbor. transportslag såatt dessablir attraktivare Gävleborna för ochnäringslivet. Viska gång, cykel, buss,tågochsjöfart.Iplaneringen skaviprioritera satsningar påhållbara Vi måsteställaomvårtresande ochistörre gradväljahållbaratransportsätt som övergripande bebyggelseutvecklingen. riktningför kollektivtrafikförsörjningför ochhållbaragodstransporter,ienlighetmedstrategin transporter. Ny bebyggelsehandbyggas skaiförsta därdetfinnsmöjlighettillgod Gävles utveckling innebärnya kommuninvånare somgerupphov tillfler resor och Bebyggelseutveckling i samverkan hållbara med transporter MÅL OCHavsnitt STRATEGIER 1515 Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle - - FRAMTIDSBILD 2030: MÅL OCH STRATEGIER En hållbar bebyggelseutveckling på landsbygden innebär en satsning på de större på de större innebär en satsning på landsbygden En hållbar bebyggelseutveckling som serviceorter goda som med och Bergby Hedesunda Forsbacka, orterna Valbo, både för har betydelse och mötesplatser ett gott serviceutbud kommunikationer, och möjlig orternas kvaliteter stärka Genom att omgivning. och dess ortens invånare Gävle kommun ska erbjuda en mångfald av attraktiva livsmiljöer på landsbygden. på landsbygden. livsmiljöer attraktiva ska erbjuda en mångfald av kommun Gävle och besöka för förutsättningar verka leva, att uppnå detta ska vi skapa bättre att För som exempelvis och karaktärer orters och byars unika kvaliteter Våra landsbygden. utbud stadens kompletterar och fiskelägen och jordbruksbygder bruksmiljöer, skogs- som ska värnas och användas och kulturmiljövärden natur- Platsernas livsmiljöer. av vid utveckling. en resurs Landsbygdsutveckling heter att utvecklas skapas förutsättningar för livskraftiga orter och en omgivande orter och en omgivande för skapas förutsättningar livskraftiga utvecklas heter att levande landsbygd. Större delen av ny bebyggelse, ca 80 %, ska koncentreras till Gävle stad med en tät och stad med en tät till Gävle ca 80 %, ska koncentreras bebyggelse, ny delen av Större till i anslutning och komplettering genom förtätning, omvandling hållbar utbyggnad med närhet platser på ska ske Bebyggelseutvecklingen bebyggelseområden. befintliga lägen, i staden, i stationsnära och service såsom i den täta till god kollektivtrafik Utanför- staden ska bebyggelse längs kollektivtrafikstråk. områden samt strategiska regional tillväxt i orter där möjlighet finns för en stark framförallt ske utvecklingen och Norr Furuvik och i utvecklingsorterna Forsbacka såsom i serviceorterna Valbo, Gävle kommun ska erbjuda en mångfald av attraktiva livsmiljöer till de som bor, livsmiljöer attraktiva ska erbjuda en mångfald av kommun Gävle år 2030 på 120 000 invånare Målet om en befolkning kommunen. och besöker verkar verksamheter, för arbetsplatser, bebyggelse bostäder, ny behov av innebär ett ökat kommunikationer idrottsanläggningar, kultur, och hälsovård, sjuk- omsorg, skolor, de möjliggör en att sätt på sådant ska ske bebyggelsestrukturer av etc. Planeringen tidshorisont eller orten sett ur en längre staden, stadsdelen av utveckling framtida mål och strategier. övergripande tre översiktsplanens och utifrån Övergripande strategi för bebyggelseutveckling för strategi Övergripande till serviceorterna, i eller i anslutning ska främst ske på landsbygden bebyggelse Övrig ny i stationsnära kollektivtrafikstråk, orter och byar utmed av genom varsam komplettering nya av En utspridning i strandnära lägen (LIS-områden). lägen eller som bebyggelse ska undvikas. till kollektivtrafik närhet i lägen utan bebyggelsegrupper landet. Skapande av attraktiva livsmiljöer handlar också om hur den nya bebyggelsen med bebyggelsen den nya handlar också om hur livsmiljöer attraktiva Skapande av möter och bidrar till en och planering utformning och omsorgsfull god arkitektur platsen. på värden befintliga av utveckling positiv Ta vara på platsens värdeTa av finns goda stor variation för en förutsättningar på landsbygden I staden och skiljer sig från värden Landsbygdens attraktionsvärden. med många olika livsmiljöer vackra av kan utgöras värden Landsbygdens värden. stadens och kompletterar sjöar, utblickar lägen vid kust och landskapsbild, vattennära och kulturmiljöer, natur- attraktionskraft. bidrar till platsens som och andra kvaliteter odlingslandskap, över till service, som närhet till värden kopplad är oftast starkt Stadens attraktionskraft och platser, vackra byggnader natur, och parker handel, arbetsplatser, utbildning, och goda kommunikationer. och nöjesutbud stadsbild, kultur- både stadens och lands behöver livsmiljöer en mångfald av kunna erbjuda att För i platser på som finns lokalt värden De olika tas tillvara. attraktionsvärden bygdens och bebyggelse ny av i planering ska vara utgångpunkt staden och på landsbygden av planeringen i resurs och tillgång miljöer. De ska ses som en offentliga av förnyelse förändringar. MÅL OCH STRATEGIER 16 FRAMTIDSBILD, MÅL,STRATEGIER OCHUTMANINGAR gävle gävleÖversiktsplan Översiktsplan kommun kommun MÅL Gävle kommun tillväxtmotor -en iregionen framtida klimatförändringar. en hållbarochrobust ökade kapacitetsbehov infrastrukturinför ochpåverkan av den övergripande bebyggelseutveckling strategin för ikommunen. Viska arbetaför Utbyggnaden av dennainfrastruktur skaprioriteras iområden somliggerpekasut i En fungerandeinfrastruktur krävs att företag skakunnadriva ocksåför sinverksamhet. ochavfallshantering,återvinning människors ärviktigaförutsättningar för vardag. Den tekniskainfrastrukturen iform av vatten-, värme-,kyla- ochenergiförsörjning, Gävleområde, expansionsmöjligheterför hamnochstärkt väginfrastruktur. utbyggnad av bredband, nya regionala gång- ochcykelstråk, Tolvforsskogens logistik spårig Ostkustbana,nya regionaltågsstationer, ettutbyggt centralstationsområde, effektiva bytespunkter. för framtidenför en För att rustaoss planerar vi ny dubbel - eninfrastruktursomskapargodakommunikationsmöjligheter och smidiga, digital kommunikation somkanmötaettökat flöde av människor, tjänsterochvaror kommunen ochut motvåromvärld. transporteroch Viskaplanera infrastrukturför Ett växande Gävle ärhelt beroende av välfungerande,hållbarkommunikation inom och kommunikation Hållbar,infrastruktur och tillförlitlig effektiv Strategier flera. ska varanåbartför värna ochutveckla allmänhetenstillgänglighet tillkuststränderna.Kusten ochhavet och hav. Detskaske infrastrukturochkollektivtrafik, medförbättrad ochgenom att och flerabostäder,krävs satsningar på ökad tillgänglighettillkustområdetfrånland För att kunnautveckla landsbygden längskustenochgemöjlighettillökat näringsliv levande landsbygd. gång- ochcykelstråk ochenutveckling av regionala en tågstationer ärviktigtför utbyggnad av bredband, nya motorvägshållplatser, pendlarparkeringar, regionala liggande landsbygd. Infrastruktursatsningar, såsomombyggnad av riksväg 56, utveckla tillgänglighetenochtrafiksäkerheten ochomkring tillvåraserviceorter kommuns utveckling, stadochlandsbygd.upprätthålla och bådeför Viskadärför Hållbar, effektiv ochtillförlitlig kommunikationför Gävle ochinfrastrukturärviktigt råvaror. kommun skafrämjaenökad förädlingsverksamhet av skogs-, jordbruks- ochfiske finns för vattenkraft,även framtida Gävle områden vindkraftochvattenförsörjning. produktion av livsmedel, råvaror tillindustrin ochattraktiva bostadsmiljöer.Här hav skavärnas.Dessaresurser lokal skaparmöjlighettilllokal arbetsförsörjning, Landsbygdens naturresurser somskogs- ochjordbruksmark, sjöar,vattendrag och landsbygden kandockvaramöjlig. möjlighet tillkollektivtrafikförsörjning skaundvikas. Enstaka ny bebyggelse på trafiknära lägen.En utspridning av nya friliggandebebyggelsegrupper ilägen utan genom varsamkomplettering av befintliga byarochbebyggelsegrupper i kollektiv Ny bebyggelse skaske iattraktiva istrandnäralägenoch lägeniserviceorterna, - - MÅL OCHavsnitt STRATEGIER 17 Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle Hedesunda. FRAMTIDSBILD, MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FRAMTIDSBILD, MÅL, STRATEGIER Vi stärker Gävles roll som logistiknav genom att möjliggöra för genom att och utveckling expansion som logistiknav roll Gävles Vi stärker och Ersbo. Vi ser hamn, Tolvforsskogen Norrsundets hamn, inom områden som Gävle lägen och bostäder i mer centrala områden för arbetsplatser utveckla möjligheter att och handels- liksom verksamhets- central, Gävle västra och Gävle som vid Teknikparken, i Bo-Jepps norr om E16, samt Forsbacka köpstad, områden som Valbo I närområdet till infrastrukturens knutpunkter ska vi skapa strategiska markområden markområden ska vi skapa strategiska knutpunkter till infrastrukturens I närområdet är viktiga för markområden Dessa strategiska förvalta vidare. att och utveckla för infrastruktur, nivå nationell och ibland på regional även men kommunen, eller bostadsmarknad. näringsliv och möjlighet av mark variation flexibilitet, behov av Vi tar hänsyn till näringslivets detta en kräver verksamheter störande För i planeringen. till strukturomvandling känslig bebyggelse. som beaktar närliggande med skyddszoner långsiktig planering i för som är integrerade lokaler skapa plats handlar det om att tjänstesektorn För sätt eller på annat andra verksamheter tillsammans med i kluster bebyggelsemiljöer, till utbudet koppling stark kräver miljöer. En del företag och inspirerande i kreativa som Gävle kommunikationer mot staden och kopplingen som erbjuds i centrala - plane ska beaktas i den fortsatta företag för typer av olika Platser centralstation. stadens utveckling. ringen av Strategisk markanvändning Strategisk av utgör olika typer för som Gävle geografiska läge och det nav kommuns Gävle för vägar och hamnar, skapar en stor utvecklingspotential järnväg, infrastruktur såsom och bostadsmarknad. både näringsliv Högskolan är en viktig aktör som motor för innovation och högre utbildning och är utbildning för är en viktig aktör som motor och högre innovation Högskolan ska stödja kommun Gävle i regionen. fören framgångsfaktor kompentensförsörjning i staden. En och integreras utvecklas att möjlighet och arbeta för ge högskolan att av det finns en mångfald att av beroende är även framgångsrik kompetensförsörjning till kommunen. som lockar kompetens boendemiljöer attraktiva En attraktiv plats för företagande för plats attraktiv En för till goda förutsättningar bidrar många olika inom företagande kommun Gävle för planera kommunikationer, goda gör vi genom att och näringar. Detta branscher samt stad, och funktionsblandad attraktiv en tät, mark, av i utbudet variation utveckling. och för samverkan miljöer och mötesplatser och kreativa inspirerande MÅL OCH STRATEGIER 18 UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR gävleÖversiktsplan kommun Översiktsplan gävle kommun

Del A Utgångspunkter och utmaningar

Globala, nationella, regionala och kommunala mål Om Översiktsplan för Gävle kommun Trender och utmaningar Befolkning Klimatförändringar Klimatanpassning

UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR 19 Översiktsplan gävle kommun

Globala, nationella, regionala och kommunala mål

Översiktsplanen visar vilka möjligheter som finns för utveckling av mark- och vattenområden i Gävle kommun. Det finns många beslut, mål och visioner som påverkar planens inriktning och innehåll. I detta kapitel beskrivs dessa utgångspunkter. Kapitlet beskriver även hur översiktsplanens olika delar ger vägledning för beslut om mark- och vattenanvändning. MÅLDOKUMENT

Developed in collaboration with _7KH*OREDO*RDOV#WUROOEDFNFRP_ 17 globala mål för hållbar utveckling, Agenda)RUTXHULHVRQXVDJHFRQWDFWGSLFDPSDLJQV#XQRU 2030. J | Non o cial translation made by UNRIC Brussels (September 2015) Globala, nationella och regionala mål planens mål och strategier som har bäring på de Det finns många nationella och regionala mål som har nationella miljökvalitetsmålen. I avsnittet ”Klimatför bäring på översiktlig planering. Det svenska miljömåls ändringar” beskrivs de internationella målen för att systemet består av ett generationsmål, sexton miljö minska klimatpåverkan. kvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Det pågår ett arbete att se över det svenska systemet utifrån FN FN-s hållbarhetsmål, Agenda 2030 hållbarhetsmål, Agenda 2030. På den regionala nivå Agenda 2030 är den nya utvecklingsagendan som finns regionala ”Klimat- och energimål för Gävleborgs består av 17 globala mål med sammanlagt 169 delmål. län” och Region Gävleborgs måldokument ”Nya möjlig De globala målen för hållbar utveckling ersätter heter - Regional utvecklingsstrategi för 2013 - 2020”. millenniemålen. Miljö och utveckling behandlas inte längre som två separata frågor. Agenda 2030 talar om Gävle kommuns miljöarbete styrs och samordnas genom en utveckling som består av tre sinsemellan lika viktiga ett miljöstrategiskt program. Gävle kommun har genom perspektiv: socialt, ekonomiskt och miljömässigt en överenskommelse om genomförande av åtgärder för hållbar utveckling. Flera av målen i Agenda 2030 är ett miljömål och klimatanpassning, 2015, åtagit sig att stöd i den fysiska planeringen. Regeringen har tillsatt arbeta för en uppnåelse av miljömålen på regional nivå. en utredning som senast våren 2017 ska lämna ett Miljöstrategiska programmets övergripande mål stöds fullständigt förslag till handlingsplan ( Dir 2018:18, av översiktsplanens mål och strategier. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling). Gävle kommun kommer att anpassa sitt miljö Nedan finns en tabell som visar vilka av översikts strategiska program efter förslagen.

Tabellen visar hur översiktsplanens mål och strategier bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen.

Grund- Hav i Begränsad Bara Ingen Levande vatten av balans Ett rikt God Ett rikt klimatpå- naturlig Skyddande Säker övergöd- sjöar och god levande Myllrande Levande odlings- bebyggd växt och Mål Strategi verkan Frisk luft försurning Giftfri miljö ozonskikt strålmiljö ning vattendrag kvalitet skärgård våtmarker skogar landskap miljö djurliv

Hushållning med x x x x x x x x x x naturresurser Minskade utsläpp för En av sveriges bästa hälsosamma x x x x x x x x x x x x x x x miljökommuner livsmiljöer Bebyggelseutveck- ling i samverkan med hållbara transporter x x x x x Det goda livet x x x x x x x x x x x x Ta tillvara platsens x x x x värde Attraktiva livsmiljöer i Övergripande stad och på landsbygd strategi för bebyggelseutveckling x x x x x x x x x x

Landsbygdsutveck- x x x x x ling Hållbar, effektiv och tillförlitlig infrastruktur/ x x x x x x x kommunikation En tillväxtmotor i regionen En attraktiv plats för företagande x

Strategisk x x x x x markanvändning

20 UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR Översiktsplan gävle kommun

Gävle kommuns måldokument

Inom Gävle kommun finns det ett flertal styrdokument med mål och riktlinjer som påverkar mark - och vattenanvändningen i kommunen. Dessa mål och riktlinjer ligger till grund för översiktsplanen. I vissa fall kan dock motstridigheter och intressekonflikter förekomma mellan styrdokumenten. Översiktsplanen ger i de fallen riktlinjer för markanvändningen i den fortsatta planeringen. MÅLDOKUMENT

Styrdokumenten ”Grundsyn hållbarhet” och ”Vision 2025” utgör paraplydokument över kommunens styrdokument. Översiktsplanen framtidsbild, mål och strategier har i framtagandet särskilt utgått från dessa Så här kan sambanden mellan de olika dimensionerna illustreras. två dokuments övergripande mål och strategier. Översiktsplanen tydliggör kopplingarna till de olika välgjorda och vackra miljöer, mötesplatser och möjlig styrdokumenten i respektive kapitel. heter för alla. Samhället är integrerat, tryggt, till gängligt och jämställt, och alla erbjuds delaktighet och Grundsyn hållbarhet inflytande. Hållbar utveckling innebär att vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar hushålla med mänskliga och materiella resurser. utveckling består av tre delar: ekologisk, social och Exempel på ekonomisk hållbarhet är att det finns en ekonomisk hållbarhet. arbetsmarknad med tillgång till kompetent arbetskraft Gävle kommun har i ”Grundsyn hållbarhet” tagit fram och goda möjligheter till sysselsättning som ger ett väl ett förtydligande till vad hållbar utveckling innebär och fungerande näringsliv. En fungerande bostadsmarknad, hur de tre dimensionerna hänger ihop. ”Grundsyn med ett väl underhållet fastighetsbestånd, anläggningar hållbarhet” beskriver att den sociala dimensionen är och övriga miljöer är andra exempel. målet om det goda livet för alla och att den ekonomiska dimensionen är ett medel för att uppnå det goda livet. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är starkt Den ekologiska dimensionen är ramen både för målet sammanbundna och är varandras förutsättning och och medlen. Grundsynen ska vara en utgångspunkt för stöd. En långsiktigt hållbar ekonomi förutsätter att allt vi gör som påverkar Gävle kommuns utveckling. Det välståndet fördelas rättvist och att det sker tillväxt. innebär att Gävle kommun vid all planering och vid alla Social utveckling är därför både ett resultat av och en strategiska och politiska beslut ska ta hänsyn till alla förutsättning för ekonomisk utveckling. Den ekologiska tre dimensionerna av hållbarhet. Grundsynen för hur dimensionen handlar om att värna om ekosystemens de tre dimensionerna hänger ihop ska vara vägledande. tjänster och återhämtningsförmåga och är en förutsättning för en långsiktig social välfärd och De tre dimensionerna ekonomisk utveckling. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vatten, jorden och ekosystemens produktionsförmåga Vision 2025 och att minska påverkan på djur och natur, samt främja I Vision 2025 beskrivs en framtidvision för hur livet ska människors hälsa. Ett ekologisk hållbart samhälle är ett se ut i Gävle år 2025. Den beskriver känslan och bilden samhälle med slutna kretslopp och balans mellan av att bo i Gävle och ska fungera som en ledstjärna för processer som bygger upp och bryter ned, utan slöseri alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern. med naturresurser och energi och som bevarar den biologiska mångfalden och genetiska variationen. I ett Visionen innehåller fem strategiska utvecklingsområden; ekologiskt hållbart samhälle utsätts inte naturen för • stärk ledarskapet och samverkan systematisk koncentrationsökning av ämnen från • forma attraktiva livsmiljöer berggrunden, som exempelvis fossilt kol och tung- • stimulera kompetens, innovationer och entreprenörskap metaller eller ämnen från samhällets produktion som • utveckla kommunikationer och infrastruktur kväveoxider och hormonstörande ämnen. • stöd en utveckling av gävlebornas stolthet över sin kommun och profilera Gävle utåt. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där vi strävar efter att Nedan beskrivs de tre strategier som har starkast det goda livet uppfylls för alla. Exempel på social koppling till mark- och vattenanvändning och den hållbarhet är ett fungerande socialt liv med service, byggda miljöns utveckling.

UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR 21 Översiktsplan gävle kommun

Forma attraktiva livsmiljöer: ännu mer attraktiv som etableringsort. • Forma attraktiva boendemiljöer för alla samhälls • Utveckla hållbara regionala kommunikationer som grupper i stadsdelar som kan försörjas med hållbara möjliggör en utvidgning av arbetsmarknaden. Satsa transportlösningar och med ett utbud av service, på tidhållning, priser och framtida höghastighets mötesplatser och grön miljö i form av ren luft, mark lösningar för kollektiva persontransporter för att och vatten. pendling ska bli hållbar och säker. • Ge alla möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av • Utveckla elektronisk kommunikation över hela sin närmiljö. kommunens yta och med omvärlden för utveckling • Utveckla utbudet och kvaliteten i kommunal- och inom utbildning, arbete och livsmiljö. landstingsservice med skola, omsorg, hälso- och sjukvård. Stöd en utveckling av gävlebornas stolthet över sin • Stärk utvecklingen av en stadskärna präglad av kommun och profilera Gävle utåt: mångfald i utbudet av mötesplatser, handel och • Satsa på ett mångkulturellt samhälle där kunskaper upplevelser. och erfarenheter värderas och uppskattas och som • Utveckla utbudet av och tillgängligheten till kultur leder till tryggare och stoltare gävlebor.

MÅLDOKUMENT och fritidsupplevelser såväl i stadskärnan som i • Stärk gävlebornas självbild och stolthet genom att stadsdelarna. lyfta fram alla tillgångar och goda arbeten som görs. • Marknadsför och utveckla det ”Välkomnande Gävle” Utveckla kommunikationer och infrastruktur: och gör gävleborna delaktiga i att sprida detta budskap. • Utnyttja och utveckla Gävles goda kommunikations • Tydliggör Gävles roller utåt som motor för närregionen läge med bra vägar, järnvägar och hamn samt Gästrikland och för hela Gävleborg samt som en del närheten till en internationell flygplats för att bli av Stockholm-Mälardalsregionen.

Grundsyn hållbarhet, Vision 2025 Översiktsplanen visar av- vägningar mellan styrdokument Ekonomiska mål & ramar i frågor som berör mark och vattenanvändning. - - Bostadsförsörjnings- programmet Folkhälsoprogrammet Idrottspolitiska programmet Kulturpolitiska programmet Tillgänglighets programmet Näringslivspolitiska mål Barn-och ungdoms programmet Miljöstrategiska programmet VA-strategi Program och styrdokument Program: • Kulturmiljöprogram

Kommuntäckande översiktsplan Gävle kommun 2030

Planeringsunderlag: • Vindkraft i Gävle kommun Tematiskt tillägg • Ortsanalyser

Tematisk fördjupad översiktsplan Geografiskt fördjupad översiktsplan

tex. FÖP Ostkustbanan tex FÖP Furuvik, FÖP Eskön Översiktsplan Gävle kommun

Detaljplanering, bygglov och tillstånd

Bilden visar hur översiktsplanen och andra styrdokument samverkar för att ge vägledning i beslut om mark- och vattenanvändning.

22 UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR Översiktsplan gävle kommun

Andra styrdokument med koppling till översiktsplanen Miljöstrategiska programmets övergripande mål stöds av översikts planens mål och strategier. En tydlig målkonflikt finns dock med ett av programmets mål om att minska antalet resor och transporter, vilket är svårt att helt uppnå med tanke på den befolkningsutveckling som översiktsplanen tar höjd för. Fler människor ger fler resor. Däremot verkar översiktsplanen för att ökningen av resor främst ska ske med hållbara transporter och att tillväxten ska ske framför allt genom förtätning av staden. Även på landsbygden är bebyggelse MÅLDOKUMENT utvecklingen kopplad till närhet till kollektivtrafik.

Vatten- och avlopps(VA)strategin och Vatten- och avlopps(VA)planen för Gävle kommun beskriver de mest prioriterade fokusområdena inom hela kommunkoncernen och säkerställer att vi även i fortsättningen arbetar fram en god planering för vatten och avlopp.

Bostadsförsörjningsprogrammet anger takt och bostadsmål för Gävle kommun. Programmet ska revideras utifrån nya målsättningar om bostadsbyggnation vilka då kommer överensstämma med översikts planens målsättningar.

Program för social hållbarhet är under framtagande och kommer inkludera dagens måldokument såsom Tillgänglighets-, Folkhälso-, Barn och ungdomsprogrammet. Dessa programs målsättningar stöds av översiktsplanens mål och strategier.

Kulturpolitiska och idrottspolitiska programmets målsättningar med koppling till översiktsplanen har inarbetats i översiktsplanen.

Näringslivspolitiska målen och näringslivsprogrammet med kopplingar till bättre infrastruktur och attraktiva boendemiljöer finns inarbetade i översiktsplanen.

Avfallsplan och renhållningsordningen skapar förutsättningar hur steget ska tas från avfallshantering till resurshushållning. Avfalls planens målsättningar har samma riktning som översiktsplanens mål om hushållning med naturresurser.

UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR 23 Översiktsplan gävle kommun

Om översiktsplan för Gävle kommun

Översiktsplan för Gävle kommun är ett samlingsnamn för Fördjupade översiktsplaner och alla översiktsplaner, det vill säga den kommuntäckande tematiska tillägg översiktsplan med dess fördjupningar och tillägg. Översiktsplanens alla delar ger tillsammans vägledning för mark- och vattenanvändningen i kommunen. I Gävle kommun finns ett stort antal fördjupade översiktsplaner, tematiska såväl som geografiska. I takt med att kommunen förändras behöver översiktsplanen Kommuntäckande översiktsplan revideras och fördjupas. Den kan exempelvis behöva belysa större frågor som gäller hela kommunen utifrån Översiktsplan Gävle kommun år 2030 är den kommun ett visst tema. Då utformas ett så kallat tematiskt täckande översiktsplanen som omfattar hela kommunen tillägg. Geografiskt fördjupad översiktsplan visar

OM ÖVERSIKTSPLANEN och ersätter översikts plan från 1990 när den blir antagen. mark- och vattenanvändning inom ett avgränsat område. En tematiskt fördjupad översiktsplan görs för Hierarki och förhållningssätt ett sakintresse för ett visst geografiskt område. Översiktsplan Gävle kommun år 2030, den kommun täckande översiktsplanen, är överordnad alla fördju I översiktsplanen föreslås att sju gällande fördjupningar pande och temtiska översiktsplaner. upphävs, att det finns behov av revidering av tre fördjupningar. Översiktsplanen lyfter även behovet att Är en fördjupad eller tematisk översiktsplan inte ta fram nya fördjupade översiktsplaner och tematiska samstämmig med den kommuntäckande översiktspla tillägg. Dessa redovisas i avsnittet ”Byggd miljö” och i nen så gäller alltid den kommuntäckande. Genomförandeplanen.

Om det finns fördjupade och tematiska översiktsplaner för samma geografiska område som inte är samstäm miga så gäller den senast antagna planen.

I tabellen visas gällande översiktsplaner för Gävle kommun.

Fördjupad översikts- Antagen Förslag till status/ giltighet plan/tematisk tillägg

Dubbelspår Ostkustbanan 22 juni 2015 Fördjupad översiktsplan gäller. Norrlandet 26 mars 2012 Fördjupad översiktsplan gäller. Eskön 26 okt 2009 Fördjupad översiktsplan gäller. Gävle stad 27 apr 2009 Fördjupad översiktsplan gäller. Behov av revidering/översyn. Furuvik 28 maj 2007 Fördjupad översiktsplan gäller. Behov av revidering/översyn. Avan - Fredriksskans 29 nov 2004 Fördjupad översiktsplan gäller. Behov av revidering/översyn.

Valbo köpcentrum, 29 mars 2004 Upphävs i samband med antagande av översiktsplan Gävle kommun år 2030. södra delen Ersbo-Skogmur 27 jan 2003 Fördjupad översiktsplan gäller. Resecentrum 20 dec 1999 Upphävs i samband med antagande av översiktsplan Gävle kommun år 2030. Kungsbäck 15 juni 1998 Upphävs i samband med antagande av översiktsplan Gävle kommun år 2030. Väg 67 Hedesunda - 17 juni 1996 Upphävs i samband med antagande av översiktsplan Gävle kommun år 2030. Valbo Gävle kustvatten 26 april 1993 Upphävs i samband med antagande av översiktsplan Gävle kommun år 2030. Alderholmen 29 april 1991 Upphävs i samband med antagande av översiktsplan Gävle kommun år 2030. Gävle kommun 26 nov 1990 Ersätts med ny översiktsplan för Gävle kommun år 2030. (ÖP 90) Hedesunda centrum 26 sept 1988 Upphävs i samband med antagande av översiktsplan Gävle kommun år 2030.

24 UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR Fördjupade översiktsplaner

Fördjupad översiktsplan, tematisk Fördjupade översiktsplaner

Översiktsplan gävle kommun

Program

Kulturmiljöprogram Ett kulturmiljöprogram för norra, södra och västra kommundelarna har arbetats fram parallellt med översiktsplanen. Programmet utgör tillsammans med de övriga tre kulturmiljöprogram ett heltäckande kulturmiljöprogram för kommunen. I kulturmiljöprogrammet finns en noggrann och detaljerad redovisning av sakintresset kulturmiljö. OM ÖVERSIKTSPLANEN Kulturmiljöprogrammet är avvägt och samstämt med översikts planens intentioner.

Planeringsunderlag

Planeringsunderlag har tagits fram för att utreda olika sakintressen och ge underlag till översiktsplanens avvägningar.

Vindkraft i Gävle kommun och ortsanalyser Gävle kommun har tagit fram ett planeringsunderlag för vindkraft i kommunen. Underlaget redovisar tekniska fakta och ger förslag till ställningstagande och rekommendationer för vindkraftsutbyggnad.

Ortsanalyser som visar befintliga samhällsstrukturer ligger som underlag till ortsfördjupningarna. Dessa utgör ett viktigt planerings underlag i tolkningen av orternas planförslag. µ

Fördjupade översiktsplaner

Fördjupad översiktsplan, tematisk Fördjupade översiktsplaner

I kartan visas fördjupade översiktsplaner med geografisk omfattning som föreslås fortsätta gälla efter översiktsplanens antagande. Se tabell för vilka fördjupade översiktsplaner som föreslås revideras eller upphävas.

UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR 25

µ Översiktsplan gävle kommun

Trender och utmaningar

Sverige står inför stora förändringar under 2000-talet. Utmaningar i Gävle: För att inte breda ut staden och öka trans- Boverket har sammanfattat fyra megatrender som portarbetet behöver vi förtäta staden. Samtidigt behöver stads presenteras nedan. Dessa trender medför både kärnans attraktivitet ökas så att den kan erbjuda bostadsmiljöer för strukturella och fysiska förändringar i samhälls alla. Vid förtätning av staden ska många intressen samordnas på utvecklingen. Sammanfattningen nedan innehåller även en relativt liten yta; bebyggelsebehov, tätortsnära grönska, trendspaningsföretaget Kairos Futures årliga ”Whats-on kulturmiljövärden och bevarandet av en god livsmiljö är några lista”, I kapitlet redovisas vilka trender och utmaningar exempel. Avfolkningen av landsbygden får konsekvenser för de vi ser i Gävle kommun under planperioden. mindre orterna i kommunen där servicenivån är beroende av befolkningsmängden. Investeringar krävs för en levande landsbygd. Klimatförändringar - det blir varmare Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet Digitalisering och automatisering kraftigt med en uppskattad ökning av jordens medel Tillgång till bra internetuppkoppling är en självklarhet trender och utmaningar temperatur med upp till sex grader under 2000-talet. och kommunikation är en förutsättning för bibehållen Som en effekt minskar istäckets varaktighet på Öster och utvecklad välfärd för våra medborgare, både på sjön och i Västerhavet. Vattennivåerna i Östersjön landet och i staden. Utbyggnaden av fiber har hittills förändras och nederbörden i västsverige tilltar med främst skett i tätorten där utbyggnaden är billigare och ökande risk för erosion längs vattendrag, sjöar och kan ske på kommersiell grund. Digitaliseringen medför kuster, skred och ras samt översvämningar, vilket kan krav på människors nåbarhet och krav på tillförlitlig medföra att dricksvattenförsörjningen slås ut. information utan väntetid. Vi befinner oss i en revolution inom automatisering och robotanvändning. Drönare Utmaningar i Gävle: Bidra till att minska utsläppen av och självkörande bilar är exempelvis redan verklighet. växthusgaser, planera för att omhänderta stora mängder dagvatten, samt undvika byggnation i lägen som kan bli Utmaningar i Gävle: Att förse alla hushåll och företag i utsatta för översvämningar. kommunen med bra internetuppkoppling. Detta är viktigt framför allt på landsbygden. Förväntningarna på kommunen att ge snabba Globalisering och regionalisering - starka tillsammans och korrekta svar utan väntetid ökar från allmänheten. För Ensam är inte stark. Handeln, som är nyckeln för mark- och vattenplaneringen, som är demokratiska processer, fortsatt svensk tillväxt, kommer att ske mer och mer ställs nya krav på att nå ut i mediabruset. Kommunen behöver dra med tillväxtekonomier som Kina och Indien. Sveriges nytta av informationsflöden, samla in och sammanställa fakta på framtid är därför beroende av övriga världen. Gävle ett tillförlitligt sätt. Kan vissa kommunala processer kommuns framtid beror till stor del på hur automatiseras i framtiden? Kan en dator exempelvis svara på utvecklingen sker i hela vår region och i angränsande frågan om jag får installera en kamin eller tillstånd för grävning? regioner. Människor blir mer mobila och arbets marknader växer med krav på snabbare Basnäringar och högteknologi kommunikation för bland annat arbetspendling. Basnäringarna är fortsatt viktiga för svensk export sektor, men tillverkning och handel med hög Utmaningar i Gävle: Att möta och främja tillväxt i hela teknologiska varor kommer att vara stommen för den regionen, att utveckla samarbeten mellan företag, utbildning ekonomiska utvecklingen framöver. För att svenskt och och forskning. Att verka för investeringar för kommunikationer europeiskt näringsliv ska vara fortsatt konkurrens inom vår region, såväl statliga som kommunala och privata. mässigt krävs fortsatta investeringar inom forskning Snabbare och bekvämare kommunikationer och fler hållplats och utveckling. Näringslivet i Gävle kommer även lägen för kollektivtrafiken. framöver att ha sin grund i de verksamheter som hittills präglat Gävle: skogs- och stålindustri, logistik Urbanisering - städerna växer och handel. Samtidigt växer nya marknader inom År 2025 bor det drygt tio miljoner människor i Sverige tjänstesektorn och besöksnäringen och blir allt - de flesta i våra tre storstadsregioner. År 2050 har viktigare. inflyttningen till storstadsområdena lett till att innerstaden har blivit tätare, men också till att stor Utmaningar i Gävle: Att fortsätta att vara lyhörd för de förut stadsområdena innehåller flera städer med egna sättningar som krävs för god tillväxt i de befintliga företagen och kärnor. En större andel av våra kommuninvånare bor i skapa förutsättningar för att vara ett starkt alternativ för nya Gävle stad i framtiden, vilket får konsekvenser för företags val av etableringsort. Att bygga en funktionsblandad stad staden men också för landsbygden. med kreativa miljöer som lockar till etableringar.

26 UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR Översiktsplan gävle kommun

Shopping - på nätet och närproducerat Arbetskraftsbrist och generationsväxling E-handeln växer. Hela världens utbud kan snart nås Signaler om arbetskraftsbrist ljuder i regionen, från din mobiltelefon, var du än befinner dig. Tidigare samtidigt som Gävleregionen har en av rikets högsta ökade den nationella e-handeln, men nu växer även arbetslöshetsnivåer. Särskilt besvärande är arbetslös den internationella. Prenumerationer ökar; fröer, heten bland ungdomar och utrikesfödda. Inom de matkassar, smink och mycket annat kan levereras hem närmaste åren kommer många branscher att ha stora med önskade intervaller. En trend inom livsmedels pensionsavgångar. Kommunkoncernen står också inför industrin är att efterfrågan på lokalt producerade en generationsväxling. Vi ska då gå från en äldre ekologiska varor ökar. generation med hög specialistkompetens, som ofta trender och utmaningar arbetat länge på samma arbetsplats till millennie Utmaningar i Gävle: Att anpassa stadsstrukturen efter nya generationen som har hög digital kompetens och som handelsmönster. Dagens handelsnoder behöver omvandlas för att i förväntas byta arbetsplats oftare. framtiden erbjuda andra upplevelsevärden och mötesplatser. Kan vi ta vara på trenden om lokalt producerade ekologiska varor Utmaningar i Gävle: Samverkan mellan Högskolan och närings genom att samordna inköp i regionen digitalt med möjlighet till livet blir en viktig framgångsfaktor för att svara upp mot den prenumerationer och leveranser? högteknologiska utvecklingen och för att klara generations växlingen. En stor möjlighet finns att nyttja den arbetskraft som Behov av fler attraktiva och långsiktigt hållbara invandringen medför. bostäder På många håll i landet, inte minst i Stockholms Växtvärk för vatten och avlopp området, råder bostadsbrist. Detta beror på Kommunen växer, bebyggelsen blir tätare och nya urbaniseringen och på att människor lever längre, men områden tas i anspråk. Verksamhetsområdet för också på att invandringen ökar på grund av ekonomisk kommunalt vatten- och avlopp utökas och kapaciteten oro och krig i världen. Fler bostäder behövs, men behöver höjas i befintligt nät. Idag finns en nyproducerade lägenheter är dyra att bo i och många investeringsplan för vattenförsörjning som rymmer en kommuninvånare saknar den betalningsförmåga som befolkningsutveckling i Gävle stad fram till 2030. krävs. Tidigare valde vi i större utsträckning att bosätta oss där jobben fanns. Idag väljer vi bostadsort där ett Utmaningar i Gävle: I områden utanför staden står vi inför rikt liv erbjuds även på fritiden. Vi tenderar att lägga kapacitetsutmaningar. I Valbo, Furuvik, Forsbacka och Hamrånge allt större vikt vid vår egen image, vilket också speglas i bygden finns stora begränsningar för fortsatt bebyggelseutveckling valet av boendemiljö. Bostadstillväxten styrs till stor del med anledning av kapacitetsbrister för vattenförsörjning. av den privata marknaden. Ungefär en tredjedel av Duvbackens avloppsreningsverk är dimensionerat för 100 000 nyproduktionen av kommunens bostäder sker i AB personer och närmar sig sin maxkapacitet. En utbyggnad eller Gavlegårdarnas regi; i framtiden spås denna andel vara nybyggnad av vatten- och avloppsnät kommer krävas för att klara lägre. Ur ett hållbarhetsperspektiv är utvecklingen av tillväxtmålet. nya uppvärmningssätt intressant. Solenergi spås vara framtidens vinnare när man löst lagringsproblemet och Välfärdssektorn är en förutsättning som kostar effektiviserat utvinningen. Kommunen har en växande och åldrande befolkning. Det innebär ett större behov av omsorgs- och trygghets Utmaningar i Gävle: Attraktiva och hållbara boendemiljöer med boenden samt gruppbostäder. Befolkningsutvecklingen närhet till service och kommunikationer kommer att vara en viktig i åldersgrupperna 1–19 år, respektive 80 år och äldre blir konkurrensfaktor för utvecklingen i förhållande till Stockholms extra betydelsefull då dessa grupper behöver området. En stor utmaning är att i framtiden erbjuda bra bostäder investeringar i samhällsservice. Ett utbud av bra skolor till låg kostnad för alla olika socioekonomiska grupper. En och förskolor är viktiga faktorer för att skapa attraktiva möjlighet är att genom nyproduktion av attraktiva bostäder skapa boendemiljöer som lockar barnfamiljer att bo i flyttkedjor som gör att bostäder till rätt prisnivå friställs för de kommunen. Det fria skolvalet och inflyttningen till olika målgrupperna. För att nå önskad hållbar utveckling och kommunen gör planeringen av skollokaler mer tillväxt i kommunen måste utbyggnadsområdena attrahera den komplicerad än tidigare. privata marknaden. Utmaningen handlar till stor del om att hitta rätt lägen för bebyggelse samt att marknadsföra planreserven till Utmaningar i Gävle: Att skapa nya boendeformer som tilltalar potentiella byggherrar. En annan utmaning är att bygga i äldre människor, så att villor och småhus kan frigöras för andra attraktiva lägen och samtidigt behålla befintligakvaliteter, samt åldersgrupper. Investeringar i välfärdssektorn, det vill säga skolor, hur fysisk planering kan användas för att öka integrationen mellan förskolor, omsorgsboenden och gruppboenden innebär höga initiala grupper i staden /orterna. kostnader men är en förutsättning för tillväxt.

UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR 27 28 trender och utmaningar avsnitt 120 000 invånare120 000 Gävle växer och år 2030 är vi UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR gävleÖversiktsplan kommun UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR gävleÖversiktsplan kommun

Översiktsplan gävle kommun

Befolkning FA-Nyköping FA-Örebro FA-Eskilstuna FA-Västerås FA-Östergötland FA-Gävle

Befolkningsmål Befolkningsutveckling och mål antal Gävle kommun 1990-2030 personer 120 000 Befolkningsmålet för år 2030 är 120 000 invånare. När vi tagit fram 120 000 115 000 översiktsplanen har vi tagit höjd för en fortsatt positiv befolknings 110 000 utveckling i riktning mot 150 000 invånare år 2050. BEFOLKNING 105 000 100 000 Gävle kommun har de senaste årens haft en stegrande positiv 99 788 (2016) 95 000 befolkningstillväxt och det finns flera faktorer som talar för en fortsatt 90 000 stark befolkningsutveckling, såsom: 85 000 • Gävles gynnsamma geografiska läge 80 000 • god tillgänglighet till en större arbetsmarknad 1990 2000 2010 2020 2030 år • ett utvecklat boendealternativ i attraktiva livsmiljöer. Befolkningsutveckling 1990 - 2016 Befolkningsmål i översiktsplan 2030

Gävles utbyte med Stockholm och Uppsalaregionen har utvecklats starkt de senaste 15 åren. Med förbättrade förutsättningar för arbets Befolkningsökning i pendling och godstransporter bedöms utbytet att fortlöpande antal Gävle kommun 1970-2016 personer förstärkas. Expansionsmöjligheter i tillgängliga lägen tillsammans 1500 med en god kompetenstillgång är en stor potential för näringslivs- utvecklingen. En annan faktor är att Stockholmsregionens utveckling 1000 hämmas av ett otillräckligt byggande, vilket påverkar utvecklings 500 förutsättningarna för angränsande lokala arbets- och bostads 0 marknader i östra Mellansverige.

1970 1980 1990 2000 2010 år Gävles betydelse för en hållbar utveckling av Stockholm - Mälardals regionen blir alltmer tydlig både för regionens invånare och våra företag. Åldersstrukturen i Gävle kommun antal år 2016 och 2030 personer 1 800 Befolkningsutveckling 1 600 1 400 1 200 1 000 Gävle kommuns befolkning har haft en stark tillväxt de senaste 10 800 600 åren. 2007 var befolkningen 92 681 invånare och i december 2016 400 200 99 788 invånare. Under 2016 ökade befolkningen med 911 invånare. 0 Befolkningsökningen har fortsatt under 2017 och i mars passerade -200 -400 antalet kommuninvånare 100 000 invånare. 0 20 40 60 80 100+ ålder Förändring Befolkningsökningen har de senaste åren varit ett resultat av tre faktorer: 2016 2030 (enligt prognos 2017)

• Positivt födelsenetto - antalet gävlebor som föds är större än antalet gävlebor som avlider. Befolkning ålderstruktur • Positivt inrikesflyttnetto - antalet människor som flyttar hit från Gävle kommun jämfört med riket 2016 (procent)

övriga Sverige är större än antalet gävlebor som flyttar till en annan Ålder kommun. 90-94 80-84

• Positivt utrikesflyttnetto - antalet utrikesfödda människor som 70-74 flyttar hit är större än antalet gävlebor som flyttar till ett annat 60-64 50-54

land. 40-44

30-34

20-24

10-14

0-4

Män Överskott Underskott Kvinnor Överskott Underskott

Källa: SCB, Gävle kommun och Tillväxtanalys

UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR 29 Norrlandet Forsbacka tätort med omland 1% 2% Hedesunda tätort med Översiktsplanomland gävle kommunValbo Furuvik 3% tätort med 1% omland Hamrångebygden med 9% omland Forsbacka tätort med omland Norrlandet Forsbacka tätort med omland 4% 1% 2% Furuvik Hedesunda tätort med omland Valbo Furuvik Gävle tätorts omland Gävle tätort 3% tätort med 1% 3% Gävle tätorts omland omland Hamrångebygden med Hamrångebygden med omland 9% omland Forsbacka tätort med omland Hedesunda tätort med omland 4% Furuvik Gävle tätort Norrlandet Gävle tätorts omland Gävle tätort 77% Valbo tätort med omland 3% Gävle tätorts omland Hamrångebygden med omland Hedesunda tätort med omland

Gävle tätort Norrlandet Diagrammet redovisar hur 77% Valbo tätort med omland Gävle kommuns befolkning är fördelad i de olika kommundelarna.

Var bor gävleborna? BEFOLKNING I Gävle kommun finns 16 tätorter och 31 småorter. Den största tät Kulturmiljöprogram

324, 1; 411, 1; 445, 1; 553, 1; 661, 1; 697, 1; 859, 1; 951, 1; 1549, 1; 1754, 1; 7147, 1; 74884, 1 orten i kommunen är Gävle stad. Av kommunens cirka 99 788 (2016) 214 - 553 invånare bor ungefär 80 100 i staden och dess närområde, vilket 554 - 1067

1068 - 1754 innebär ungefär 80 procent av kommunens totala invånarantal. I den näst största tätorten Valbo bor ungefär 8 600 invånare. 1755 - 7147

7148 - 74884 En tätort är en ort som har mer än 200 invånare. Orterna inom kom

214, 0; 337, 0; 1067, 0 munen är ofta belägna i kustnära områden eller längs vattendrag. 214 - 553 Större delen av befolkningen bor i någon av kommunens tätorter och 554 - 1067 µ 1068 - 1754 en mindre del, cirka 6 000 personer, bor i småorterna eller på lands bygden. Det är tätorterna som har växt i samband med de senaste 1755 - 7147 Kartan ovan redovisar var det finns årens befolkningsökning. Antalet boende utanför tätort har minskat permanentboenden i Gävle kommun år 2017. 7148 - 74884 med ca 1 500 personer från 2010 till 2015.

966, -1 214 - 553 Den övre kartan visar hur Gävles befolkning är spridd inom 554 - 1067

1068 - 1754 kommunen. De gröna, gula och röda markeringarna visar vilka delar av kommunen som har permanentboende. De röda och gula 1755 - 7147 markeringarna visar befolkningstäta områden. Kartan visar tydligt Bergby Norrsundet 7148 - 74884 på skillnaden i landsbygdsboende mellan norra och södra kommun delen. I norr är landsbygdens permanentbostäder samlade i större bebyggelsegrupper, ofta längs gamla E4:an, medan södra kommunen Trödje har en mer spridd bebyggelse knuten till byar och gårdar i ett små brutet odlingslandskap. Större sammanhängande områden utan Björke Utvalnäs Åbyggeby permanentboende finns kring Viksjön, öster om Öjaren och nordost Bönan om Oslättfors. Källhagen

Gävle Valbo Furuvik Den nedre kartan redovisar tätorternas utveckling mellan åren 2000 Sälgsjön till 2015. Under de senaste 15 åren har antalet tätorter förändrats då Överhärde Forsbacka bebyggelseområden växt samman eller att befolkningen har minskat Axmar under 200 invånare. Exempel på tätorter som växt samman med andra tätorter är Lund, Hamrångefjärden, Totra, Norrlandet och Bergby Norrsundet Forsby. Nya tätorter tillkomna 2015 är Överhärde och Utvalnäs.

Berg Iggön Gävle kommuns tätorter och utveckling 2000 - 2015 Hedesunda BM_BEFOLKNING_ORTSSTRUKTUR MOrterinsk medning över 199 5200-20 invånare10 år 2015 Befolkningsförändring 2000-2015 Eskön 0 - 200 Björke Utvalnäs 201 - 500 Ökad befolkning

Bönan 501 - 1000 Oförändrat befolkningsantal* Åbyggeby µHille 1001 - 5000 Norrlandet Minskad befolkning Sätra 5001 - 10000

Bomhus Kartan redovisar kommunens tätorterGävle Furuvik 10001 - 100000 * Förändring < 20 invånare. Valbo Andersberg och dess utveckling mellan 2000 och Källa: SCB. Oförändrad 2015. Källa: SCB, 2016.Forsbacka 0 - 200 201 - 500 Hästbo 30 UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR 501 - 1000 1001 - 5000 5001 - 10000

10001 - 100000 Kågbo

Ökning 1995-2010 Vinnersjö Hedesunda 0 - 200 201 - 500 Ön 501 - 1000 1001 - 5000

5001 - 10000

10001 - 100000

Gävle kommun 0 3 250 6 500 13 000 Meter ORTSSTRUKTUR Skala 1:400 000 Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Gävle Koordinatsystem: SWEREF 99 16 30 Redovisning av fastighetsgränserna i kartan har ingen rättsverkan. ® Tel 026-178000 Höjdsystem: RH2000 Jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar. Ytterligare info i Kartdeklarationen. Översiktsplan gävle kommun BEFOLKNING

UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR 31 KLIMATFÖRÄNDRINGAR 32 UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR gävleÖversiktsplan kommun med uppmot 6 graderenligtRCP8.5. till slutet av seklet.Störst uppvärmningsker vintertid grader enligtRCP4.5 5grader enligtRCP8.5 ochdrygt Temperaturen iGävleborgs län beräknasöka medca3 baserade påstatistiska bearbetningarav modelldata. säsongsvariationer ochmerextrema förhållanden, beskrivs iform av olika klimatindex, dvs. medelvärden, använts hydrologisk för modellering.Resultaten Geografiskt detaljeradeklimatdata hartagits framoch beräkningarnasträckerTiden för sigtill2100. 1961-1991 och1992-2013 ochredovisas iform av kartor. utsläpp (RCP8.5). Jämförelse sker medtids vägar- begränsadeutsläpp (RCP4.5) respektive höga ochberäkningar utifrånobservationer tvåutvecklings dagens ochframtidens klimat iGävleborg baserat på RCP-scenarier, SMHI,Klimatologi Nr 36,2015,beskriver Rapporten, Framtidsklimat iGävleborgs län-enligt hur mycket mängdenväxthus användningen av fossila bränslenblir iframtiden, dvs. Hur klimatet iGävleborgs länutvecklas beror påhur 2013. i länet.Underlagen kommer frånFN-s klimatpanel utvecklingsvägar, såkalladeRCP-scenarier, av klimatet sammanställt enrapportsombygger pånya möjliga Sveriges meteorologiska ochhydrologiska institut har grunden, 2013. 2013-Dennaturvetenskapligapanel: Klimatförändring Rapporten utgavs av Naturvårdsverket, FN:s klimat orsakadeavklimatförändringar människan. rum tagit framenvetenskaplig sammanfattning av FN:s klimatpanel (IPCC)harmedcirka fem årsmellan Klimatförändringar snabbare. typer avgrödor. ävenkommaattväxa Skogenförväntas ningskostnader vintertidochmöjlig effekter avettändratklimatkanvaralägreuppvärm Det finnsävenenökadriskföröversvämningar. Positiva försämra stabilitetenochgeproblemmedrasskred. Var försigochi landet ochattantaletintensivaregnkommeröka. nederbördsmängderna kommerattökaistörredelenav behövas. Klimatscenarierframtillår2100visaratt för attanpassaosstillettförändratklimatkommer kommer attpåverkaplaneringenpåolikasätt.Åtgärder Sveriges bästamiljökommuner. Klimatförändringarna stor tillväxtikombinationmedmåletattblienav Översiktsplanen planerarförettbefolkningsmålmed Klimatförändringar

samverkan kommerdessafaktoreratt gaser ökar i atmosfären. gaser ökar iatmosfären. heter attodlaandra perioderna - dagens 10-15 dagartill25-35motslutet av seklet. dagar medlågmarkfuktighet ökar iframtiden, från generellt ilänetmenfrämstdensydliga delen.Antalet länet. Enligtklimatscenarierna minskarsnötäcket under vår-sommar. Antalet dagarmedsnövarieraröver dynamiken medhögre tillrinninghöst-vinter ochlägre nämnvärt. För demindre vattendragen förändras blir flödenahögre mensommaren påverkas inte medeltal ärflödetlägre då. Under höstenochvintern förloppet menvårflödestoppen kommer tidigare ochi Testeboån ochGavleån. För Dalälven kvarstårårstids För Gävle kommun för ärförhållandena oförändrade finns ibebyggda områden. Gävleborg län” 2016:11sombeskriver varlågpunkter en rapport”lokala avrinningsförhållanden iorter ökningen sker vintertid. Länsstyrelsen hartagit fram jämt fördelad över länet.Denprocentuellt största seklet. Ökningen fortsätter motslutet av sekletochär årstillrinningen meduppemot10%vidmitten av beroende påRCP-scenario. För länetsesenökning av också, maximaldygnsnederbörd kanöka med15-20% vintern. Denkraftigakortvariga nederbörden ökar kommun hör,sker ingenökning av nederbörd på på 50%ökning. Idensödradelenav länet,dit Gävle ökar mestvintertid, ivästra delenav länetvisarRCP8.5 Årsmedelnederbörden ökar med20-30%.Nederbörden störningar iviktiga samhällsfunktioner. och kunskap somverkar bättre för beredskap vid som arbetarmedförebyggande åtgärder, ökad kompetens anpass myndighet medövergripande klimat ansvarför finnsidagingennationellklimatförändringarna Enligt SMHI,somsammanställer information om riktlinjer och mål regionala och Nationella av kväve ochhumus). ozonhalt) ochlevandesjöar ochvattendrag (utläckage mångfald, minskadövergödning, frisk luft (ökad att uppnåflera av våramiljömål,såsombiologisk avloppssystem riskerar att översvämmas. Det ärsvårt spridning ökar närjordbruksmark, deponieroch samtidigt somkylbehovet ökar. Risken smitt för torka.risk för Behovet av uppvärmningav hus minskar, Jordbruksproduktionen ökar mensamtidigt fårviökad ökade risker insektsangrepp för ochandraskador. Ökad skogsproduktion ärenannankonsekvens, liksom jordbruk, djuroch skogsbruk, tillvård ochhälsa. kommunikation, kulturmiljö, vatten ochavlopp, ekosystem, fysiskplanering, energiförsörjning, från tekniskinfrastruktur,mark ochbebyggelse, natur, Hela samhälletpåverkas av allt klimatförändringarna, Klimatförändringarnas konsekvenser ningsfrågan. Det finns ett 30-tal myndigheter Det finnsett30-tal myndigheter ningsfrågan. - KLIMATFÖRÄNDRINGAR 33 Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR - flöden års

svämningar i lag till kommunerna för deras miljöarbete. lag till kommunerna arbetet bör de risker som kan förväntas med de risker arbetet bör styrelsen har även ansvar för tillhandahålla att har även styrelsen Det finns i bedömningen av frekvensen av 100- av frekvensen Det finns i bedömningen Gävle kommun gjorde en risk- och sårbarhetsanalys 2014 och sårbarhetsanalys en risk- gjorde kommun Gävle åtgärder de redovisas om klimatanpassning och i avsnittet från ett förändrat klimat. som kan minska påverkan som har störst risk att är det vattendrag Testeboån är och Gavleån höga flöden. Dalälven drabbas av att parera möjligheter så där finns större reglerade, flöden medföra höga flöden. Å andra sidan kan extrema vid kraftverksdammarna. dammkollaps Klimatförändringar som påverkar som påverkar Klimatförändringar odlingssäsong, får vi en längre temperatur Vid förhöjd men det och skogsägare, är bra för våra jord- vilket skadeinsekter. Vi kommer nya även gynnar dessvärre än de som grödor typer av odla nya få möjlighet att att nätter, vilket tropiska finns idag. Vi kan också få fler understiger +20 inte temperatur nattens innebär att hålla en inomhustemperaturerna grader. Då kan även perioder. Det kan innebära en under längre hög nivå och i värsta risk förökad förvärrade sjukdomstillstånd krävs I nybygggen fall död för känsliga människor. bostäder för känsliga av möjligheter till kylning grupper. Kommunen bör även ta fram en karta över områden fram en karta över ta bör även Kommunen kan ta emot som Ytor bebygga. att är lämpliga som inte och på finnas i tätorter behöver regnmängder extrema för risken kan öka i marken vatten Mer landsbygden. ras och skred. Gävle kommun snö under skulle mindre Bland annat flera osäkerheter. kunna innebära färrevintern 100-årsflöden. Mer regn för över risken skyfall ökar och extrema det behövs en innebär att områden, vilket bebyggda riskområden. kommunens kartläggning av Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten för tillsynsmyndigheten regionala är den Länsstyrelsen liksom för enligt miljöbalken, och miljöskydd naturvård prövning såväl I dricks- och dagvatten. frågor kring i natur samt verksamhet, miljöfarlig av som tillsyn anledning av klimatförändringarna beaktas. av anledning Läns under vårds 34 KLIMATANPASSNING UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR gävleÖversiktsplan kommun riktning. Änså längesaknasdockettbrasätt att mäta detotala Det övergripande måletom klimatneutralitet visarpåenlångsiktig vara klimatneutral år 2050. ska delmålenbidratilldetövergripande måletatt Gävle kommun ska att ifleramålområden.Tillsammans förhindra klimatförändringar påverkar klimatet. Idetmiljöstrategiska programmetför finns delmål utmaningar att minskadeutsläpp somförstärker växthuseffekten och mål somersatte detidigare lokala miljömålen.Världen stora stårinför Gävle kommun antog 17juni2013ettmiljöstrategiskt program med Gävle kommuns miljöstrategiska program kommuner. fokus ärkunskaps kommunernas arbetemedunderlag, kunskaper ochnätverk. Planens anpassnings Länsstyrelsen iGävleborg hartagit framenregional klimat Regional klimatanpassningsstrategi i översiktsplanen stödsocksåmåleniParisavtalet. planen ochenergiplanen. Genomstrategier ochställningstaganden miljöstrategiska programmet, VA-planen, trafikstrategin, avfalls Gävle kommun uppfyller sindelav genommåleni förverkligandet klimatplaner somskavisaåtgärder ochresultat. Varje sigatt vartfemte landförbinder årlämnainnya till ”klartunder”tvågraderochhelstinte varastörre än1,5grader. ska begränsastilltvågrader.Därståriställetatt ökningen skahållas I avtalet skärpsdettidigare måletatt jordens uppvärm Agreement). överens omettnytt globalt klimatavtal: Parisavtalet (TheParis Den 12december 2015påenFN-konferens iPariskom världens länder - ett klimatavtal nytt Parisavtalet 2015 klimatpåverkan minskad för Mål av klimat sårbarhets i detmiljö siktiga beslut omkommande åtgärder medutgångspunkt bland annat påverkar gradenav klimatanpassning. Detkrävs tydliga ochlång infrastruktur” och”Teknisk pekarpåflera beslut försörjning” som Andra avsnitt i dennaöversiktsplan, exempelvis ”Kommunikation och et al2001,kap18,förstastycketur”Executive Summary”. är exempel påklimatanpassning.DefinitionenkommerfrånIPCC, Smit utnyttja nyamöjlighetersomuppstårtillföljdavklimatförändringarna, effekterellerisyfteatt antingen isyfteattmildranegativaförväntade föränd klimat eller ekonomiskasystemtillföljdavverkligaförväntade Klimatanpassning definierassomförändringaridetekologiska,sociala Klimatanpassning ringar. Föränd förändringar påkortförändringar ochlång sikt. strategiska programmets mål.Gävle kommuns risk- och analys från2014omfattar åtgärder att minskapåverkan för strategi somantogs 2014ochsomskastödja utbyte, faktainsamlingoch aktiva nätverk länets för ringar iprocesser, metoderochstrukturer, nationella ning ning • utveckling • • livsmiljöer • • tillväxtmotor iregionen” ochsärskilt strategierna: och pålandsbygd””Gävlekommun en miljökommuner”, ”Attraktiva livsmiljöer istad översiktsplanens mål”GävleenavSveriges bästa Avsnittet ”Klimatanpassning”harkoppling till

infrastruktur ochkommunikation Hållbar, effektiv ochtillförlitlig bebyggelse- Övergripande strategi för med hållbara transporter Bebyggelseutveckling isamverkan hälsosamma Minskade utsläppför Hushållning mednaturresurser En tillvä xtm o En attraktiv företagande to

plats för r i r

kommunikation e Hållbar, eektiv

och tillförlitlig g infrastruktur/ io

Landsbygds-

utveckling n e användning

livet för alla n A trategisk

Det goda

mark-

t i

bebyggelseutveckling invånare v 120 000 2030

ÖP a

Övergripande

strategi för l

hälsosamma m Minskade utsläpp för

livsmiljöer

i Bebyggelseutveckling

hållbara transporter

l på platsens T E j i samverkan med

ö a tillvara värde n

r Hushållning med a

naturresurser v

t a

o r m e m n u KLIMATANPASSNING 35 Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR ”Strategi svämmas vid extrema regn undantas från undantas regn svämmas vid extrema - skogs av innehav 2017, för antagen kommunens I skogspolicy, skogar. mångfald i tätortsnära öka biologisk att finns målet mark, för i staden, med ett förändrat klimat, förbättrad livsmiljö Åtgärder Och nederbörd. extrem av till exempel för minska effekter att krävs arbete om fortsatt har beslutats och VA-plan VA-strategi i antagen ska t ex. mark kommunal Vid försäljning av frågor. dessa med områden som kan över all exploatering. enligt styrdokumentet ska bilda naturreservat Kommunen för bildande av naturreservat” så att mindre naturområden med naturområden mindre så att naturreservat” för bildande av får skydd. nära bebyggelse eller rekreationsvärden höga natur- för möjliggöra småskalig energi att ska verka Energi Gävle på näten. produktion Riktlinjer för klimatanpassning i andra styrdokument: • • • Implementeringen av det miljöstrategiska programmet har skett har skett programmet det miljöstrategiska av Implementeringen målen. I och fram utifrån har tagits sedan 2014 och förslag på åtgärder att komma programmet kan miljöstrategiska klimatlag med en ny anpassas. steg mot en klimat- tar vi stora med åtgärderna lyckas Om kommunen 2050. anpassning fram till utsläppen. En betydande utsläppsminskning krävs för minska att krävs utsläppsminskning betydande En utsläppen. krävs kommun i Gävle klimatförändringarna. Inom verksamheterna bränslen för fossila av minska användningen såsom att anpassningar, också måste Kommunen och transporter. elproduktion uppvärmning, från extrema på befolkningen påverkan som minskar åtgärder finna på dricksvattnet. kvaliteten och försämringarvärmeböljor av • 36 KLIMATANPASSNING UTGÅNGSPUNKTER OCH UTMANINGAR gävleÖversiktsplan kommun Övergripande mål och delmål från miljöstrategiska programmet klimatanpassning berör som Vatten Mark ochbebyggdmiljö Natur Transporter Transporter Transporter Transporter Energi Energi Energi Energi Energi Målområde ekologisk ochkemiskstatus Alla vattenförekomsterskahagod underhålla hållbart Lokalisera, utformaoch bevaras ochförstärkas Den biologiskamångfalden ska Miljöanpassa resorochtransporter hållbara färdmedel Öka andelenresorochtransporter med hållbara färdmedel Öka andelenresorochtransporter med Minska resorochtransporter ska vara klimatneutral år2050 Gävle kommunsomgeografiskt område ska vara klimatneutral år2050 Gävle kommunsomgeografiskt område ska vara klimatneutral år2050 Gävle kommunsomgeografiskt område ska vara klimatneutral år2050 Gävle kommunsomgeografiskt område energin skaanvändaseffektivt Energianvändningen skaminskaoch Övergripande mål Miljöbelastningen från spillvattenska minska. vattendrag ellerkustområden. Förorenat vattenochdagvattenskaintesläppastillsjöar, följd avettförändrat klimat. miljö- ochhälsoeffektervidöversvämningarökadeflödentill Gävle kommunkoncernskaminimera riskenförnegativa Nya byggnaderochanläggningarskaanpassastillettförändrat klimat. implementerade ikommunkoncernensverksamhetsenastår2020. Alla åtgärdsprogram förhotadearter(ÅGP)somberörGävlekommunskavara långsiktigt skyddadeår2020jämförtmed2011. Ytterligare minst1000hektarvärdefulla natur-ochrekreationsområden skavara Gävlebornas ochnäringslivetsresortransporter skavara fossilfriaår2030. Antalet resormedcykelskafördubblas fram tillår2025. Antalet resormedkollektivtrafik skaår2025haökattill15miljonerperår. invånare ochår. Körsträckan medbiliGävlekommunskaår2025haminskattill600milper energiproduktion påellervidfastigheten. detaljplaner, ochidialogenmedbyggherrarna uppmuntra attinvestera ismåskalig på näten.Kommunen kanmöjliggöra förnybarenergiproduktion iöversiktsplaneroch tion. GävleEnergi kanskapaincitamentochmöjliggöra småskaligenergiproduktion Gävle kommunuppmuntrar gävlebornaochnäringslivettillförnybarenergiproduk Produktionen avbiogasskaökamed400%fram tillår2017jämförtmed2012. Produktionen avförnybarenergi skaöka. vara fossilfriår2030. Näringslivets ochgävlebornasenergianvändning ifastigheter ochanläggningarska med 15%fram tillår2020jämförtmed2010. Näringslivet ochgävlebornaskaenergieffektivisera ochminskaenergianvändningen Delmål - Översiktsplan gävle kommun

Del A Allmänna intressen

Regionalt perspektiv Byggd miljö Kulturmiljö Natur och friluftsliv Kommunikation och infrastruktur Teknisk försörjning Naturresurser Miljö- och riskfaktorer Riksintressen Miljökvalitetsnormer

ALLMÄNNA INTRESSEN 37 38 REGIONALT PERSPEKTIV ALLMÄNNA INTRESSEN gävleÖversiktsplan kommun perspektiv Regionalt REGIONALT PERSPEKTIV 39

ommuner iljök a m st bä s e ig r e v S

v naturresurser

a med Hushållning r e

n värde

a tillvara tillvara a

i samverkan med med samverkan i

E T

på platsens på l

hållbara transporter hållbara

Bebyggelseutveckling

livsmiljöer

utsläpp för utsläpp

Minskade Minskade m

hälsosamma

v i ALLMÄNNA INTRESSEN

strategi för för strategi Övergripande Övergripande

a ÖP Tillväxtanalys. 2030

120 000 v invånare bebyggelseutveckling i

a r t t

mark-

Det goda Det

trategisk A n alla för livet

användning

Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle e

n utveckling

Landsbygds- o

infrastruktur/

g och tillförlitlig

Hållbar, eektiv e tillfällen och arbetskraft. kommunikation

r plats för

t företagande En attraktiv

t delningen är i huvudsak baserad på en

v l

l i t n E och tillförlitlig effektiv Hållbar, infrastruktur och kommunikation plats för attraktiv En företagande markanvändning Strategisk FA-region är en analysregion, FA15, Funktionell som på sikt kangrupp kommuner antas vara självförsörjande vad gäller arbets In prognos gällande pendlingsmönstren 2025 och gjord av Avsnittet ”Regionalt perspektiv” har särskild har särskild ”Regionalt perspektiv” Avsnittet till översiktsplanens mål ” Gävle kommun koppling samt strategierna: i regionen” en tillväxtmotor • • • områden. organisationer, organisationer,

området utgör en stor marknad och Stockholm en stor marknad området utgör vecklingen i vår region. vecklingen

- med goda kommunikatio som vårt område är lättillgängligt Samtidigt olika med goda möjligheter till ner, finns här stora naturområden och naturupplevelser. friluftsliv av former och strandnära boende Havs- i Stockholms befolkningen till marknadsföra närheten förär ett stort besöksmål oss. Om vi lyckas på många utveckling har vi stora möjligheter till regional Gävle Infrastruktur geografiskt läge med god tillgång gynnsamt har ett mycket Regionen och bredband. hamn, flyg till infrastruktur både vad gäller väg, järnväg, Naturtillgångar och friluftsliv Närhet till Stockholmsområdet Regionala styrkor Regionala som vi anser vara viktigast för vi listar här är de Gävle De styrkor framhålla och bygga på att extra mycket dem ska vi satsa regionen, planering: på i kommunernas vidare Vi har nära till hav och sjö, vilket är attraktivt både för boende och för är attraktivt och sjö, vilket Vi har nära till hav fritidsaktiviteter. typer av olika Samverkan är viktigt för alla de områden som och nätverk kluster bygga Att näringslivs Gästrikerådet, ovan. Visitgavle, beskrivs som tillsammans kan skapa flera är viktiga aktörer med högskolan olika sammanhang. regionen i helhetslösningar och profilera Varumärkesarbete är strukturer som vi kan skapa med goda lokala och stabilitet Den tillit viktiga för ut oerhört Gävle - en tillväxtmotor i regionen - en tillväxtmotor Gävle i tillväxtmotor - en är ”Gävle perspektivet Målet för det regionala regionen är i att tillväxt om I målet finns en övertygelse regionen”. denna motor som kan driva det finns en kraftfull att av beroende alla viktigt att en motor ska fungera är det också att För utveckling. tillsammans. De enskilt beståndsdelar i maskineriet fungerar utbildning, är kompetensutveckling, viktigaste tillväxtfaktorerna tar på sig rollen Gävle Genom att tillgänglighet och kommunikationer. i övriga till utvecklingen även som motor bidrar kommunen har också olika perspektivet Det regionala i regionen. kommuner Gävleborg dels för Region Gävle, dimensioner. Dels för FA-regionen ha med Det är viktigt att till Stockholmsregionen. och dels i relation om det i även beskrivningen dimensionerna i den fortsatta sig alla tre text ofta benämns som Gävleregionen. Översiktsplanen ska sättas in i ett nationellt och regionalt samman- sättas in i ett nationellt och regionalt Översiktsplanen ska är tydliga. till övergripande mål och program hang där kopplingarna Översiktsplanen ska lyfta fram det regionala perspektivet i planeringen i planeringen det regionala perspektivet ska lyfta fram Översiktsplanen har i och visa vilken roll Gävle kommun och vattenanvändning av mark- teknisk näringsliv, kommunikation, regionen utifrån arbetsmarknad, och utbildning. Nya boende, turism, besöksnäring infrastruktur, uttryckerplan- och bygglagen tydliga förväntningar på ett bättre och och det regionala tillväxt- samspel mellan översiktsplaneringen utvecklingsarbetet. Regionalt perspektiv Regionalt Översiktsplan gävle kommun

Västernorrlands län Arbetsmarknadsregionen Övriga 143 Arbetsmarknadsregionen (FA-regionen) Gävle består av kommunerna Gävleborgs län

539 Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby och Gävle. Denna funktionella Bollnäs Söderhamn region har tillsammans cirka 163 500 invånare (2016 enligt SCB) och 451 23 cirka 72 000 arbetstillfällen (förvärvsarbetande dagbefolkning 2012 36 enligt SCB-RAMS). Stockholms län Ockelbo 253 612 Falun 351 493 Pendling mellan Sandviken och Gävle dominerar inom Gävleregionen, 155 93 Gävle följt av pendlingsutbytet mellan Gävle och Älvkarleby. Utanför FA- Sandviken

147 gränsen dominerar pendlingen till och från Uppsala och Stockholm, 2872 647 Älvkarleby Hofors 3216 1493 men även inpendlingen från Söderhamn och övriga länet. 404 Övriga 468 Dalarnas län Tierp 258 Hedemora 164 Gävles befolkning växer snabbt och når snart 100 000 invånare. Ett större befolkningsunderlag innebär en större lokal marknad för Avesta 35 23 företagen och gynnar utvecklingen av ett mer varierat näringsliv. Heby Befolkningstillväxten ger också ett ökat underlag för utbildning och 546 Övriga forskning, vilket i sin tur är av avgörande betydelse för kommunens Uppsala län och regionens framtida konkurrenskraft. Kunskap och kompetens blir en allt viktigare tillväxtfaktor, både för den konkurrensutsatta Pendling i Gävleregionen år 2015. industriproduktionen och den framväxande tjänstesektorn. Källa: Gävle kommunledningskontor och Tillväxt- analys. Gävles gynnsamma geografiska läge och utvecklade infrastruktur bidrar starkt till den positiva utvecklingen. Gävleregionens utbyte med Stockholm- och Uppsalaregionen ökar i allt snabbare takt. Inpendlingen till Stockholm-Uppsalas arbetsmarknadsregion från Gävleregionen uppgick till 3 600 pendlare år 2012, vilket är en ökning med drygt 50 procent sedan millennieskiftet. Därmed svarar Gävle regionen för den största relativa förändringen i inpendling till Stockholm- och Uppsalaregionen. REGIONALT PERSPEKTIV REGIONALT

Stockholm- och Uppsalaregionen med angränsande regioner utgör en storstadsregion som i ett globalt perspektiv har mycket goda tillväxt möjligheter. Stockholm är navet i storstadsregionens utveckling, men har ett bostadsbyggande som inte motsvarar efterfrågan. Samtidigt som storstadens utveckling hämmas av otillräckligt bostadsbyggande blir förutsättningarna för utveckling mer gynnsamma för angränsande arbetsmarknadsregioner i attraktiva och tillgängliga lägen.

Förmågan att möta en minskande sysselsättning inom tillverknings industrin är bland annat beroende av hur många branscher som finns representerade i regionen. Med ökad branschrepresentation eller branschbredd förbättras möjligheterna till effektiv matchning på den lokala arbetsmarknaden. Branschbredden i Gävleregionen uppgick 2012 till 486 branscher av 832 möjliga.

Vår FA-region är inte tillräcklig stor i sig själv, men kan genom god anslutning söderut uppnå den mångfald av branscher som skapar stor attraktivitet för nya verksamheter.

I omvandlingen från ett näringsliv som dominerats av tillverknings industri till en mer tjänstebaserad näringsstruktur blir styrkor och svagheter i arbetsmarknaden tydliga. Samtidigt som delar av närings livet i FA-regionen har svårt att hitta rätt kompetens har Gävle regionen en av rikets högsta arbetslöshetsnivåer. Särskilt besvärande är arbetslösheten bland ungdomar och utrikesfödda.

Andel arbetssökande av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år i september 2014 (procent) Totalt Kvinnor Män Utrikesfödda 18-24år

Gävleregionen 11,5 11,3 11,6 37,0 24,0 Riket 7,8 7,4 8,2 20,7 15,2 Källa: Gävle kommunledningskontor och arbetsförmedlingen 40 ALLMÄNNA INTRESSEN H Ä N L E Översiktsplan gävle kommun SI N NGEREGIO

BOLLNÄS Regioncentra SÖDERHAMN

Kommuncentra

Serviceort

Utvecklingsort

Hamn

Regionala besöksmål

Axmar Bruk Järnvägsstation a n a b t REGIONALT PERSPEKTIV s Regionaltågstation u k t s O

y Väg N Bergby OCKELBO Järnväg Hagsta

D A Kungsberget Norrlandet L Gävle A Limön Västra R Högbo E

G Gävle Furuvik

I GÄVLE Furuviksparken

O Rullsand

N SANDVIKEN

E N Valbo Forsbacka SKUTSKÄR

HOFORS

Hedesunda DALEN AR ÄL Dalälven M - M L

C O

ALLMÄNNAT INTRESSEN 41 S Översiktsplan gävle kommun

Ljusdal Hudiksvall Denna obalans ställer krav inom flera områden, framför allt 116 383 460 infrastruktur som underlättar pendling och utbildning och som knyter an till arbetsmarknadens behov. Söderhamn 816

938 Många av de nya arbetstillfällen som skapas uppstår i nya branscher

Falun/Borlänge (exempelvis smart logistik och gröna näringar) och handlar ofta om Gävle 614 innovation. Därför är det av stor vikt att skapa miljöer där mindre företag kan samverka och inspirera varandra. Vi ska därför jobba

3591 1907 171 vidare med samarbetet mellan Sandbacka Park i Sandviken och Avesta 500 Högskolan/Teknikparken. Överlag är samarbete och att skapa mötes Ludvika 349 2110 platser både inom FA-regionen och med angränsande FA-regioner 219 viktiga utvecklingsområden. Etablering av sådana mötesplatser ska Fagersta Hällefors 7228 placeras i centrala lägen eftersom goda kommunikationer är en viktig Stockholm Västerås förutsättning.

Örebro Karlskoga 2594 5516 Samtidigt är det viktigt att utveckla traditionella branscher för att Eskilstuna stärka deras konkurrenskraft. Utvecklingen leder ofta till att det blir 2845 4405 Nyköping färre arbetstillfällen, men den skapar samtidigt möjligheter för Östergötland avknoppningar och nya företag i anslutning till de stora företagen, Inpendling till Gävleregionen respektive vilket också bidrar till tillväxt. Stockholmregionen år 2015. Källa: Gävle Kommunledningskontor och Tillväxtanalys. Inom de närmaste åren kommer många branscher att ha stora pensionsavgångar. Utbildningssystemet har därför en stor uppgift att lösa. Generationsväxlingen och invandringen skapar också nya möjligheter. Samverkan mellan högskolan och näringslivet blir en viktig framgångsfaktor för att matcha behov och utbud.

Under den kommande tioårsperioden förväntas 3000 högutbildade (förvärvsarbetande dagbefolkning i åldersgruppen 55+ med minst REGIONALT PERSPEKTIV REGIONALT 3-årig eftergymnasial utbildning, FA-Gävle 2012, Källa: SCB, RAMS) pensioneras i Gävleregionen, främst inom utbildnings- och vård sektorerna. Ljusdal Hudiksvall 267 383

Kompetensförsörjning och utbildning Söderhamn 414 Högskolan i Gävle har för närvarande cirka 15 000 studenter. Sök trycket är stort och eftersom graden av högskoleutbildning i länet Falun/ ligger lägre än riksgenomsnittet, har högskolan en mycket viktig Borlänge Gävle 521 523 regional uppgift. Utbildningstraditionen i vår region är lägre än i många andra delar av landet, och därför är en stark regional högskola Avesta 321 av särskild stor vikt för att locka ungdomar att satsa på en högre

Fagsersta utbildning. 229 Stockholm Västerås 763 Kompetensutveckling är viktig både för arbetssökande och bland 577 anställda. Kompetensutveckling har positiva effekter för såväl de Örebro 580 anställda som för företag och offentlig sektor. Inom exempelvis Eskilstuna Landstinget finns brist på i princip alla yrkeskategorier med krav på 525 eftergymnasial utbildning. När arbetsgivaren tar större ansvar för Nyköping 398 kompetensplanering och kompetensutveckling förbättras möjlig 600 eller fler heterna för verksamheternas utveckling. Östergötland 654 400-599 200-399 Högskolan är med sin forskning en viktig aktör i kontakten med mindre än 200 näringslivet och en motor för innovation i regionen. Högskolan är också tillsammans med företrädare för det lokala näringslivet viktiga ambassadörer när det gäller att marknadsföra regionens möjligheter. Branschbredd efter FA-region år 2015. Utbildningar som är viktiga för den lokala kompetensförsörjningen Källa: Statistiska centralbyrån (RAMS). ska kunna bibehållas och utvecklas vid Högskolan i Gävle.

Utbildningsnivån i FA-region Gävle är generellt sett lägre än riket som helhet. Bland kvinnorna är andelen högutbildade högre än bland männen, vilket ligger i linje med resten av Sverige. Inom FA-regionen råder dock vissa skillnader. Exempelvis har Gävle kommun högre utbildningsnivå än de omkringliggande kommunerna.

42 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Den relativt låga utbildningsnivån kan förklaras med Bostadsförsörjning den långa traditionen av en stark basindustri och en Bostadsbyggandet är eftersatt på många håll i landet, omfattande offentlig sektor. inte minst i Stockholmsområdet. Brist på tillgänglig mark gör det svårt att bygga tillräckligt många När industrins behov förändras ökar kraven på utbildad bostäder, och redan idag ligger produktionen långt och mer kvalificerad arbetskraft. När nya jobb i kunskaps under behovet. Detta kan göra att fler människor söker intensiva och expansiva branscher växer fram ökar sig mot Gävleregionen, vilket kan medföra att företag behovet ännu mer av kvalificerad kompetens. flyttar efter.

En viktig förutsättning för högre utbildning är också Vi har möjlighet att erbjuda olika typer av attraktiva att grundskola och gymnasium håller en hög nivå. God boendemiljöer i stationsnära lägen inom regionen. Vi samverkan mellan skolorna i regionen bidrar till att måste säkerställa en hållbar samhällsutveckling, vilket höja nivån generellt. innebär att bygga klimatsmart, utveckla förnybar energi och tillhandahålla hållbara transportlösningar. I vår strävan att höja regionens generella utbildnings- Dessa aspekter blir också viktiga konkurrensfaktorer för nivå är det viktigt att också öka kompetensen inom utvecklingen i förhållande till Stockholmsområdet. branscher och yrken som inte kräver högskole utbildning. En väl samordnad kompetensutveckling på Attraktivt boende är en viktig konkurrensfaktor där vi alla nivåer är en avgörande framgångsfaktor för kan vinna framgång genom att erbjuda olika typer av regionens utveckling. boende, mindre enheter av bostäder som motverkar

segregation, vattennära lägen, bra skolor, gott utbud av REGIONALT PERSPEKTIV fritidsaktiviteter, varierat utbud av boende för äldre, Infrastruktur studentboende, attraktiv stadskärna med mera. Närheten till Stockholmsområdet med sin stora tillväxt, är förmodligen Gävleregionens största tillgång. Infra- För att åstadkomma detta är det viktigt att vi har ett struktur är en förutsättning för att personer och gods brett engagemang inom regionen, att vi har lokalt kan transporteras mellan orter. God standard på förankrade entreprenörer och ett nära samarbete infrastrukturen är därför en grundläggande fram mellan de kommunala bostadsbolagen. gångsfaktor. För personresor är restiden viktigare än avståndet. Restiden mellan Gävle och Arlanda är exempelvis kortare än för många som bor i de södra delarna av Stockholm.

Gävle har idag ett mycket strategiskt läge där tre nationella stamvägar, tre stomjärnvägar och en av Sveriges största hamnar möts. Utvecklingen kring Gävle hamn ger goda möjligheter till företagsetableringar, inom bland annat logistikområdet tack vare möjlig heterna till omlastning mellan väg, järnväg och sjöfart. Det finns också industrihamnar i Skutskär och Norrs- undet med stora potentialer. Dessutom ligger Arlanda inom en timmes restid.

Infrastrukturen inom FA-regionen håller god standard. Söderut från Gävle finns sedan länge en samman hängande motorväg, och 2017 finns även samman hängande dubbelspår. Vägstandarden västerut längs E16 är god och även norrut längs E4 är standarden förhållandevis god. Väg 56 (Räta Linjen) mellan Gävle och Norrköping närmar sig en sammanhängande 2+1-standard. Det som framför allt saknas är en bättre järnvägsförbin- delse norrut längs kusten, samt en vidare utbyggnad av järnvägskapaciteten mellan Uppsala och Stockholm.

God kvalitet i kollektivtrafiken inklusive enklalös ningar för resenärerna, sammanhängande cykelvägnät som förbinder orter inom regionen, motorvägshållplatser, god vattenförsörjning, god vattenkvalitet, bredbands utbyggnad och grön energi är ytterligare faktorer som är viktiga för att skapa en framgångsrik region.

ALLMÄNNA INTRESSEN 43 Översiktsplan gävle kommun

Besöksnäring, kultur och fritid Kultur Det finns ett brett utbud av verksamheter inom besöks Gävle har som mål i det kulturpolitiska programmet att näring, kultur och fritid i regionen. Samordning, mark vara en av landets mest uppskattade kultur- och konst nadsföring och viljan att stödja lokala entreprenörer är kommuner. Kommunens roll är att skapa förutsättningar de största utmaningarna, såväl för turism, konferenser, och mötesplatser, samt att bidra till samordning och konserter, kulturarrangemang, föreningsliv och frilufts marknadsföring. liv. Vi måste se värdet i att samarbeta och vara goda ambassadörer för varandra, och därigenom bidra till att påverka den mentala bilden av vår region. Föreningsliv Föreningslivet är under strukturförändring. Det är idag För regionens befolkning utgör Gävle ett intressant svårare att locka unga till föreningar, men de ingår besöksmål både för handel (Gävle centrum och Valbo) däremot i andra grupper. Att locka unga till föreningar och för kulturutbudet. För de flesta invånarna i länet är kan ske genom personliga möten, men också genom att Gävle den närmaste urbana miljön, med ett bredare ut bjuda in till digitala möten, eller mer tillfälliga grupper. bud än bostadsorten. Därför utgör även Gävle centrum en viktig funktion för hela länet. Friluftsliv Utevistelse och upplevelser i naturen gör gott för både Turism kropp och själ, vilket gör det allt viktigare att bevara och Besökare gör allt mer efterforskningar om sitt resmål utveckla friluftslivets förutsättningar. Möjlighet till ett online och handlar på nätet. Det gör att regionen måste rikt friluftsliv är idag något som människor uppskattar vara duktig på att informera om sitt utbud och sälja och kan därför ha betydelse för inflyttning och närings bokningar via webben på olika språk. Webbplatsen etableringar till en region eller kommun. Aktiviteter visitgavle.se ger möjlighet för alla att bli bokningsbara inom rekreation, naturturism och rörligt friluftsliv via webben och presentera sig på flera språk. Det finns är dessutom en stor, viktig och växande näringsgren. en stor utvecklingspotential i att presentera hela Gävle Därför är det angeläget att redan i planeringsskedet regionen under samma paraply. tydligt markera var och hur regionen avser att erbjuda attraktiva och lättillgängliga områden för friluftsliv och Det kan också finnas specifika utvecklingsbehov, rekreation så att regionens invånare och besökare får REGIONALT PERSPEKTIV REGIONALT exempelvis att samordna och paketera resor inom möjlighet att uppleva naturen, motionera och må bra. regionen (X-trafik), göra kusten tillgänglig från land och hav (delta i kustutvecklingsprojekt), utveckla om råden kring Dalälven och Färnebofjärden, samarbeta med Hälsingland (Hälsingegårdarna), göra riktade erbjudanden mot specifika grupper (till exempel tyskar och holländare), erbjuda husbilsparkeringar och gäst hamnar med mera.

Närheten till Arlanda och Stockholmsområdet innebär att vi är lättillgängliga för besökare.

Konferenser Konferensanläggningar av hög kvalitet i olika storlekar är viktiga för tillväxten. I övrigt liknar behoven de som gäller för turism, till exempel att deltagarna vill ha ett mervärde i form av aktiviteter eller upplevelser. Teknik och själva arrangemanget kring konferensen är självklart viktigt, men miljön har också stort fokus. En viktig funktion för denna utveckling är Gävle Convention Bureau som idag omfattar Gävle och Sandviken.

Konserter och evenemang Möjlighet till stora och små musikevenemang skapar intresse både för turister och för de som är intresserade av Gävleregionen som bostadsort. Det finns ett stortantal arenor som erbjuder många möjlig heter. Kommunen kan även erbjuda och marknadsföra en kombination av aktiviteter under samma helg, exempelvis en kombination av idrott och kultur, för att locka turister.

44 ALLMÄNNA INTRESSEN REGIONALT PERSPEKTIV 45 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle samverka kring en regional bostadsförsörjning och samverka kring en regional bostadsbolag mellan kommunala utveckla samarbeten regionens invånare och samverka för att erbjuda och lättillgängliga områden för besökare attraktiva med höga upplevelsevärden. friluftsliv och rekreation Storsjöns för att kommun samverka med Sandvikens och Öjarens vatten ska hålla god kvalitet uppnå samarbeta på vattendistriktsnivå för att vattenkvalitetskrav som följer av EU:s vattendirektiv framtida samarbeta i regionen för att trygga den dricksvattenförsörjningen. Bostäder och friluftsliv och Bostäder ska: Gävle kommun • • Vatten och miljö ska: Gävle kommun • • •

samverka med statliga myndigheter och andra samverka med statliga myndigheter och kring åtgärder i järnvägsinfrastrukturen, kommuner och för att öka kapacitet och utveckling av befintliga nya tågstationer verka för utbyggnad av dubbelspår på Ostkustbanan mellan Sundsvall och Gävle fortsätta samverka kring förbättrad infrastruktur till omkringliggande regioner och städer kring Ostkust E16, E4 banan, Bergslagsbanan, Bottniska korridoren, och Räta Linjen (riksväg 56) samverka för en god kvalitet och utveckling av och regionala regionala cykelstråk kollektivtrafik, bytespunkter mellan olika trafikslag utveckla Gävle hamns potential både för regionen och Stockholmsområdet, samt skapa förutsättningar för logistikverksamhet som bygger på Gävles gynnsamma geografiska läge samarbeta i regionen kring teknisk försörjning och vad gäller vatten, avlopp, energi infrastrukturfrågor, och avfallsfrågor. samverka för en positiv utveckling av Gävleregionen samverka för en positiv som arbetsmarknadsregion med ökad branschbredd fortsätta utveckla Gävle stad som regioncentrum och skapa goda förutsättningar för Gävle centrum som regionala handelsplatser köpcentrum Valbo utvecklas ge förutsättningar för regionsjukhuset att och högskole ge förutsättningar för högskolan anknuten verksamhet att utvecklas där även samverka kring kompetensförsörjning, håller hög kvalitet och gymnasieskola grundskola av samverka för samordning och marknadsföring kulturevenemang besöksnäring, konferensverksamhet, och friluftsliv andra arbeta för utveckling av Jungfrukusten och såsom Älvkarleby, Tierp, kustnära mötesplatser, Söderhamn och Hudiksvall. Östhammar, Gävle kommun ska: Gävle kommun • • • • • • Infrastruktur och kommunikationer Arbete, utbildning och handel och Arbete, utbildning ska: Gävle kommun • • • • • • • • Gävle kommun ska samverka med närliggande kommuner, kommuner, med närliggande ska samverka Gävle kommun nationella aktörer för att stärka samt regionala och logistik, transporter, och regionen avseende kommunen kompetensförsörjning, kollektivtrafik, kommunikation, utbildning, handel, turism, friluftsliv, bostadsförsörjning, med mera. sjukvård, vattenfrågor en tillväxtmotor i regionen tillväxtmotor en Övergripande Riktlinjer – Gävle för Översiktsplan gävle kommun

Byggd miljö BYGGD MILJÖ BYGGD

46 ALLMÄNNA INTRESSEN 46 Översiktsplan gävle kommun

En n av e Sv on e Gävle växer! i ri g g re Minskade e i Strategisk s mark- utsläpp för b r hälsosamma ä o användning s t livsmiljöer t o a m m t i x Hållbar, eektiv l Översiktsplanen anger en inriktning för hur en hållbar bebyggelse- j ä och tillförlitlig ÖP ö v Bebyggelseutveckling l infrastruktur/ k l i samverkan med 2030 o i kommunikation

utvecklingen ska ske inom Gävle kommun. Målet om 120 000 invånare t hållbara transporter m

m E 120 000 år 2030 innebär många möjligheter men samtidigt många utmaningar. En attraktiv u plats för invånare n

företagande Hushållning med e I kommunen behöver plats skapas för nya bostäder, arbetsplatser, naturresurser r

verksamhetsområden, skolor, service, kultur och fritid, kommunikationer Landsbygds- Ta tillvara utveckling på platsens värde etc. Översiktsplanen föreslår att tyngdpunkten av bebyggelseutveck- Övergripande Det goda strategi för lingen fram till år 2030 ska ske i Gävle stad. För landsbygden föreslås livet för alla bebyggelseutveckling att utvecklingen främst riktas till serviceorterna Valbo, Forsbacka, At tra öer Bergby och Hedesunda. De havsnära utvecklingsorterna Norrlandet ktiva livsmilj och Furuvik föreslås ges en ökad utveckling. Avsnittet ”Byggd miljö” har koppling till översiktsplanens mål ”Gävle en av Sveriges bästa Bebyggelseutveckling fram till år 2030 miljökommuner”, ”Attraktiva livsmiljöer i stad och på landsbygd”, ”Gävle kommun en tillväxtmo- I Gävle kommun ska en mångfald av attraktiva livsmiljöer kunna tor i regionen” och ”120 000 invånare år 2030” och

erbjudas den som besöker, verkar eller bor i kommunen. Befolknings särskilt strategierna: BYGGD MILJÖ ökningen och målet om 120 000 invånare år 2030 innebär stora möjligheter för kommunen men innebär också många utmaningar. • Övergripande strategi för bebyggelse- För att klara en befolkningsökning på över 20 000 invånare till år 2030 utveckling behöver ungefär 10 000 bostäder byggas. En kommun och stad som • Bebyggelseutveckling i samverkan med växer måste bygga strukturerat och planerat över lång tid utifrån hållbara transporter översiktsplanens mål och strategier. Det kräver samsyn och sam • Det goda livet för alla verkan mellan aktörer. • Ta tillvara på platsens värde • Landsbygdsutveckling En växande befolkning innebär inte bara ett ökat behov av bostäder • Hushållning med naturresurser utan även av plats för flera arbetsplatser, verksamheter, skolor, omsorg, • En attraktiv plats för företagande sjuk- och hälsovård, kultur, idrottsanläggningar, parker och • Strategisk markanvändning kommunikationer. I planeringen av den byggda miljön och dess strukturer fram till år 2030 ska en utblick mot år 2050 finnas. Kort siktiga lösningar behöver vägas mot mer långsiktiga över tid. Planeringen av bebyggelsestrukturer ska ske på sådant sätt att de möjliggör en framtida utveckling av staden, stadsdelen eller orten sett ur en längre tidshorisont.

Övergripande strategi för bebyggelseutveckling OCKELBO BERGBY Översiktsplanen föreslår en övergripande strategi för hur bebyggelse utvecklingen ska ske inom Gävle kommun fram till år 2030 med Hagsta

utblick mot år 2050. För att nå en hållbar bebyggelseutveckling pekar Gävle stad + 8000 bostäder översiktsplanen ut fyra övergripande mål med strategier som ska leda Gävle NORRLANDET Västra VALBO + 400 bostäder utvecklingen i rätt riktning. + 400-700 bostäder GÄVLE FURUVIK SANDVIKEN + 400-600 bostäder

FORSBACKA SKUTSKÄR Strategin innebär att större delen av ny bebyggelse, ca 80 %, ska + 200-300 bostäder koncentreras till Gävle stad med en tät och hållbar utbyggnad genom Övriga kommunen förtätning, omvandling och komplettering i anslutning till befintliga + 200 bostäder

bebyggelseområden. Bebyggelseutvecklingen ska ske på platser med HEDESUNDA närhet till god kollektivtrafik och service såsom i den täta staden, i stationsnära lägen, i strategiska områden samt längs kollektivtrafik stråk.

Utanför staden ska bebyggelseutvecklingen framförallt ske i orter där möjlighet finns för en stark regional tillväxt såsom i serviceorterna Valbo, Forsbacka och i utvecklingsorterna Furuvik och Norrlandet. 10 000 bostäder fram till år 2030.

46 ALLMÄNNA INTRESSEN 47 Översiktsplan gävle kommun

Orterna Valbo, Forsbacka och Furuvik bedöms ha goda förutsättningar att skapa attraktiva boendemiljöer med god kommunikation till de större arbetsmarknadsregionerna: Stockholm och Mälardalsregionen i söder och Sandviken, Falun, Borlänge (Oslo) i väster. Orterna erbjuder även andra attraktionsvärden som exempelvis närhet till service och natur, vackra kulturmiljöer, utblickar över odlingslandskap och sjö- och havsnära boendemiljöer.

I Norrlandet fortsätter bebyggelseutvecklingen i enlighet med gällande fördjupad översiktsplan för Norrlandet, 2012.

Övrig ny bebyggelse på landsbygden ska främst ske i eller i anslutning till serviceorterna, genom varsam komplettering av bymiljöer utmed kollektivtrafikstråk, i stationsnära lägen eller som bebyggelse i strandnära lägen (LIS-områden). En utspridning av nya bebyggelse grupper i lägen utan närhet till kollektivtrafik ska undvikas. Grönstrategi för Gävle En grönstrategi ska tas fram och Genomförandeplanen och beslut om prioriteringar strategin kommer att utgöra ett Parallellt med översiktsplanen är en genomförandeplan framtagen tematiskt tillägg till översiktsplanen. som redovisar hur översiktsplanen ska genomföras och behov av Grönstrategin ska vara vägledande vidare arbete för hela Gävle kommunkoncern med framtagande av kring frågor om hur Gävle ska möta strategiska styrdokument och fördjupade geografiska utredningar. befolkningstillväxten som en fortsatt grön, blå och tät stad där det finns utrymme för såväl människor och Genomförandeplanen utgör ett viktigt prioriteringsunderlag för beslut om resursfördelning och vilka projekt och åtgärder som ska genom BYGGD MILJÖ BYGGD infrastruktur som biologisk mångfald och en grön struktur som ger ett föras de kommande åren. Dokumentet anger en grov prioritering och behagligare lokalklimat, renar luften ska uppdateras årligen. Mer detaljerade beslut avseende prioritering och hjälper till med klimatanpass för planering och exploatering fastställs i kommunplan, budget och ningen. förvaltningarnas verksamhetsplaner.

Arkitekturpolicy för Gävle En arkitekturpolicy för Gävle behöver Hållbar bebyggelseutveckling tas fram för att höja den arkitektoniska kvalitén på det som byggs nytt eller Den byggda miljön ska skapa förutsättningar för det goda livet för alla förändras i Gävle. med attraktiva livsmiljöer och platser för boende, företagande och besökande. Planering och byggande av ny bebyggelse ska ske på sådant I arkitekturpolicyn kommer Gävle sätt att attraktiva miljöer skapas, hushållning sker med naturresurser, kommun uttrycka sina ambitioner för klimatpåverkan minskas, värdefulla natur- och kulturmiljöer värnas bevarande och utveckling av arkitek och att bebyggelsen anpassas till ett föränderligt klimat. turen i Gävle. Med arkitekturpolicyn vill Gävle kommun tydliggöra sina Attraktiva livsmiljöer och platser förväntningar på det som byggs och att arkitektonisk kvalitet ska komma Det goda livet för alla allmänheten till gagn. Genom att öka För att nå målet om attraktiva livsmiljöer i staden och på landsbygden medvetenheten om arkitektur och måste den byggda miljön och den fysiska planeringen skapa förutsätt dess betydelse vill Gävle främja en ningar för det goda livet för alla. Ett gott liv som innebär ett samhälle omsorgsfull arkitektonisk gestaltning eller en plats som är tryggt, tillgängligt, jämställt och integrerat. Ett av hela den byggda och anlagda samhälle där alla erbjuds delaktighet och inflytande. miljön i stad och i tätorter. I Gävle kommun planerar vi för ett gott boende där möjlighet ges att För att uppnå syftet med policyn är kunna ta del av arbete, studier, fritidssysselsättning och andra det viktigt att många aktörer bidrar. upplevelser. Vi planerar platser där människor kan mötas, leka, umgås Målsättningen är att arkitekturpolicyn och vila. Planeringen av den byggda miljön ska skapa möjligheter för ska bli en för alla aktörer gemensam människor att mötas och samverka med varandra i bostadsområdet, plattform för hur man utformar den på mötesplatser och via olika sociala aktiviteter. Offentliga miljöer ska byggda och anlagda miljön. utformas så att de är tillgängliga för alla och upplevs trygga och säkra. Mellanrummen mellan bebyggelsegrupper ska utvecklas så att samband förstärks och gemensamma målpunkter skapas. I alla orter

48 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Övergripande strategi för bebyggelseutveckling

Den övergripande strategin för bebyggelseut veckling innebär att byggandet till största del koncentreras till Gävle stad och till orterna Valbo, Forsbacka, Furuvik och Norrlandet.

Strategin ger en tät, hållbar utveckling av staden och en utveckling utanför staden i orter där möjlighet finns för en stark regional Bergby tillväxt.

Övrig ny bebyggelse på landsbygden ska ske främst inom eller i anslutning till service orterna samt genom varsam komplettering av bymiljöer utmed kollektivtrafikstråk, i Trödje stationsnära lägen eller som bebyggelse i strandnära lägen (LIS-områden). En utsprid ning av nya bebyggelsegrupper i lägen utan närhet till kollektivtrafik ska undvikas. Björke BYGGD MILJÖ Utvalnäs 10 000 nya bostäder år 2030 Åbyggeby Bönan 120 000 invånare år 2030 innebär ett behov Norrlandet om ca 10 000 nya bostäder. Utifrån bebyg gelsestrategin bör följande riktvärden tillämpas. Gävle stad

• Gävle stad 8000 bostäder • Valbo 400 – 700 bostäder Furuvik • Forsbacka 200 -300 bostäder Valbo Sälgsjön • Furuvik 400 - 600 bostäder • Norrlandet 400 bostäder Forsbacka • Övriga kommunen, inklusive service orterna Bergby och Hedesunda 200 bostäder

Övergripande strategi för bebyggelseutveckling Hedesunda Mindre tätort Strategiska markområden Utvecklingsort Serviceort Järnväg Väg Väg - Utredningsalternativ Grön kil

Bebyggelseområden

Gävle stad Prioriterade orter för bebyggelseutveckling 0 5 000 10 000 20 000 Meter Utredningsområden för stadens bebyggelseutveckling

ALLMÄNNA INTRESSEN 49 Översiktsplan gävle kommun

och stadsdelar ska en blandning av olika former av boende efter strävas, med avseende på bostadstyp, storlek och upplåtelseform. En sådan mångfald skapar möjlighet att bo på orten eller i stadsdelen under alla livets skeden och skapar förutsättningar för möten mellan människor i olika åldrar och med olika bakgrunder.

Goda kommunikationer som bra gång- och cykelvägar, kollektivtrafik och digital infrastruktur är viktiga förutsättningar för gott boende liksom tillgång till arbete, studier och fritidsysselsättningar. Närhet och tillgång till såväl samhällsservice som kommersiell service och grönska är andra faktorer liksom säkra och väl fungerande lösningar för vatten, avlopp och elförsörjning.

Översiktsplanens riktlinjer om att samla bebyggelse och befolkning i närhet till kollektivtrafik samt möjliggöra för en mer blandad bebyg gelse skapar bättre förutsättningar för närhet och möjlighet för människor att röra sig med hållbara ressätt mellan bostäder, kommersiell service, samhällsservice och arbetsplatser. Attraktionsvärden I den täta bebyggelsemiljön ska det också finnas plats för grönska. I Många attraktionsvärden bygger på staden och i orterna ska tillgången till tätortsnära grönska i form av närhet i form av korta avstånd eller parker och värdefulla grönområden vara god. Det kräver ett övergripande korta restider och andra är platsspe arbete med stadens och orters grönstruktur och att värdefulla grönom cifika. Exempel på attraktionsvärden råden, gröna kilar och länkar skyddas. Gävle kommuns pågående arbete är tillgång och närhet till arbete, med en grönstrategi kommer ge underlag för avvägningar. BYGGD MILJÖ BYGGD utbildning, service, hav och sjö, parker, odlingslandskap, natur, Ta tillvara och utveckla platsens värde mötesplatser, kulturmiljö, arkitektur Arkitekturen - hus, platser, gator, parker och torg - utgör de fysiska och goda kommunikationer. ramarna för det liv som människor i Gävle lever. Arkitektur är inte bara en väl gestaltad fasad, arkitektur är också en byggnad som är berörande, håller över tid, är användbar och välfungerande. Arkitektur rymmer också viktiga frågor, som syftar till att skärpa Strategiska markområden vid idéinnehållet i varje enskilt nybyggnadsprojekt och att varje projekt infrastrukturnoder ska bidra till den omgivande staden eller bebyggelsemiljön, samspela med sin närmaste omgivning och ha en arkitektonisk idé. Befintliga och planerade: • Gävle hamn Hur miljöer formas och byggs påverkar människors vardagsliv och • Norrsundets hamn välbefinnande, men också hur attraktiv kommunen är för näringslivet • Ersbo och som besöksmål. Det är därför viktigt att de val vi gör, den • Tolvforsskogen planering och den byggnation som utförs, är resultat av noggranna • Teknikparken, Västra Kungsbäck, överväganden och med ambitionen att skapa en långsiktigt hållbar Gustavsbro (E16- E4) miljö av hög arkitektonisk kvalitet. • Området vid riksväg 56 - E16/E4 • Gävle centralstation Arkitektonisk kvalitet är en omsorg om och ett omhändertagande av • Gävle västra regionaltågstation allt i den byggda miljön från helhet till detaljer. Varje gång vi bygger • Furuvik regionaltågsstation nytt eller på annat vis förändrar den byggda miljön har vi ett ansvar • Hagsta regionaltågstation att utveckla Gävle till det bättre.

Stadens, orternas och byarnas unika kvaliteter och karaktärer (inner stad, bruksmiljö, skog- och jordbruksbygd) gör att Gävle kan erbjuda en mångfald av olika miljöer att bo och vara verksam i inom kommunen. De olika attraktionsvärden, karaktärer och identiteter som finns lokalt på olika platser i staden och på landsbygden ska vara utgångspunkt för planering av förändringar. De utgör stora resurser och är en tillgång i skapandet av attraktiva livsmiljöer och platsers/områdens identiteter. I skapandet av attraktiva livsmiljöer ska ny bebyggelse med god arkitektur, omsorgsfull utformning och planering bidra till en positiv utveckling av befintliga värden eller skapa nya värden på platsen.

50 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Attraktiva platser för företagande utveckla besöksnäringen vid besöksmålen krävs att En attraktiv livsmiljö innebär även attraktiva platser för satsningar samordnas och samlas vid besöksmålen. Se företagande. I Gävle kommun ska det finnas förutsätt mer under avsnittet ”Näringsliv och verksamheter” och ningar för ett växande näringsliv inom många olika kapitlet ”Kust och hav”. branscher och sektorer. Genom att planera för goda kommunikationer både fysiskt och digitalt, utveckla Strategiska markområden för stadens och orternas strategiska områden i attraktiva lägen, erbjuda en utveckling variation i utbudet av mark, skapa platser för möten, I fördjupade översiktsplaner och i ortsfördjupningar inspiration och samverkan samt en attraktiv och finns strategiska områden utpekade för stadens och funktionsblandad stad skapar vi förutsättningar för ett orternas utveckling. Se vidare under respektive fördjupad växande företagande. Se vidare under avsnittet översiktsplan och i kapitlet ”Ortsfördjupningar”. ”Näringsliv och verksamheter” . Funktionsblandning – blanda bostäder, service Strategisk markanvändning och verksamheter En strategisk markanvändning inom den byggda Att blanda bostäder, arbetsplatser och service skapar miljön handlar om att identifiera attraktiviteten hos förutsättning för städer och orter som är trygga, rika på platser och ta vara på deras värde. Den framtida upplevelser och möten, och där det är nära till mycket. markanvändningen i strategiska områden ska gynna Förutsättningarna för närhet är större i blandade städer platsen och generera mervärden för platsen, orten, och orter där olika målpunkter finns sida vid sida i kommunen och regionen. stället för åtskilda. Blandningen av olika funktioner

skapar möjlighet till möten mellan människor och ger BYGGD MILJÖ Översiktsplanen ger planeringsinriktningar för olika tryggare miljöer. typer av strategisk markanvändning: • strategiska markområden vid infrastrukturnoder Vid all planering ska en mångfald av olika funktioner • strategiska markområden för utveckling av besöksmål eftersträvas. För att åstadkomma en önskad blandning • strategiska markområden för stadens och orternas ska mark och byggnader i möjligaste mån planeras för utveckling. flera olika användningssätt. Möjligheterna att öka mångfalden kan också tas tillvara genom att verksam För att initiera och möjliggöra utveckling i strategiska heter som inte innebär risk för störning, exempelvis lägen är det av vikt att kommunen bedriver en strategisk tjänsteföretag, tillåts i områden som idag huvud markpolitik. sakligen är bostadsområden.

Strategiska markområden vid infrastrukturnoder Medborgarinflytande och delaktighet Gävle kommuns geografiska läge vid kusten och den Planeringsprocessen i fortsatt planering av kommunen nodpunkt som Gävle utgör för olika typer av infra ska bygga på lokalt inflytande och engagemang i olika struktur, såsom järnväg, vägar och hamnar, skapar stor medborgardialoger. Olika lokala intresseorganisationer utvecklingspotential för näringsliv, besöksnäring och och företagarföreningar ska få goda möjligheter att bostadsmarknad. Kring infrastrukturens nodpunkter medverka i och påverka utvecklingen. skapas strategiska markområden att utveckla och förvalta. Ny markanvändning i ett strategiskt område ska prövas gentemot områdets regionala och kommu nala betydelse och framtida utvecklingspotential.

Gävle kommuns stationsnära lägen och utvecklingen av dem är en viktig del i en hållbar bebyggelseutveckling. Utvecklingen följer strategin ”Bebyggelseutveckling i samverkan med hållbara transporter”. I de stationsnära lägena föreslås ett effektivt nyttjande av marken med högre täthet och blandad bebyggelse. Genom att bygga tätare kring stationerna skapas möjlighet för fler människor att få tillgång till god kollektivtrafik och större arbetsmarknad. Tätare bebyggelse kring stationslägena minskar även behovet av att använda mark för exploatering i stadens eller orternas utkanter.

Strategiska markområden för utveckling av besöksmål I Gävle kommun finns ett antal besöksmål som är av stor betydelse för kommunens varumärke. För att

ALLMÄNNA INTRESSEN 51 Översiktsplan gävle kommun

Prioriteringsgrunder för exploatering Väsentliga samhällsintressen För att använda mark och naturresurser på ett hållbart sätt krävs att vi är sådant som är av stor betydelse hushåller med marken och använder den till det den är mest lämpad för att Gävle kommun ska uppnå för. I kommunens miljöstrategiska program från 2013 anges det målen om ett hållbart Gävle i enlighet övergripande målet ”Mark och naturresurser ska användas hållbart” och med översiktsplanens och andra delmålet ”Mark ska återanvändas i större utsträckning för att minska styrdokuments mål och strategier. bebyggelsens negativa utspridningseffekter”. Med bäring på programmets Det kan vara försvarets intressen, mål uttrycker översiktsplanen riktlinjer för vilken mark som bedöms teknisk infrastruktur, regionalt viktiga lämpligast att exploatera. verksamheter, etablering av kom mersiell och offentlig service i strategiskt viktiga lägen, bostäder Prioriteringsgrunder för val av exploateringsområde: enligt översiktsplanens bebyggelse • I första hand används mark som redan varit eller är ianspråktagen. riktningar i områden nära kollektiv • I andra hand exploateras icke tidigare ianspråktagen mark, så som trafikstråk och servicenoder, samt mindre värdefull park- och naturmark. strategiskt viktiga etableringar för • Undantagsvis ianspråktas brukningsvärd jordbruksmark eller serviceorternas utveckling. värdefull park- eller naturmark.

Ianspråktagen mark Brukningsvärd jordbruksmark får endast användas för bebyggelse eller är mark som är eller har varit anläggning om det krävs för att tillgodose väsentliga samhälls bebyggd, eller som består av hårda intressen och bebyggelsen eller anläggningen inte kan ges en annan ytor, exempelvis parkeringar och tillfredställande placering. Med tillfredställande placering menas att upplagsytor. den är tekniskt och funktionellt lämplig, samt ekonomiskt rimlig. I de fall då avvägningen faller ut till exploateringsintressets fördel ska Jordbruksmark är åker-, betes- och byggnader och anläggningar placeras och utformas så att jordbrukets hagmark. intressen skadas så lite som möjligt. BYGGD MILJÖ BYGGD

Värdefull park- och naturmark En lokaliseringsstudie med konsekvensanalys ska tas fram om I definitionen av värdefull park- och exploatering föreslås på brukningsvärd jordbruksmark eller värdefull naturmark ingår: park- eller naturmark, där minst två alternativa områden utreds parallellt. I de fall värdefull park- eller naturmark exploateras ska Skyddad natur kompensationsåtgärder genomföras enligt framtagna riktlinjer. Områden med höga naturvärden som skyddas genom miljöbalken, till Definition av brukningsvärd jordbruksmark och värdefaktorer för jord- exempel naturvårdsområden, bruket finns under rubriken “Jordbruksmark” i kapitlet “Naturresurser”. naturreservat och Natura 2000-områden. Klimatanpassad lokalisering och utformning Ett förändrat klimat kräver anpassning av hur mark- och vatten Värdefulla park- och naturom områden används och bebyggs. Klimatförändringar som höjda råden utpekade i översiktsplaner medeltemperaturer, stigande havsnivåer, ökat utflöde i älvar och • Områden som inte är skyddade vattendrag, ökade risker för ras, skred och erosion, kräver ett nytt enligt miljöbalken, men som förhållningssätt för hur utformning och placering ska ske av byggnader, bedöms ha höga värden avseende anläggningar och infrastruktur. Planeringen av ny bebyggelse ska naturtyp eller förekomst av arter också ta hänsyn till en ökad frekvens av extrema väderhändelser som eller som utgör viktiga samband värmeböljor och skyfall. mellan olika grön- eller vatten områden (gröna kilar). Utformning av nya bebyggelseområden ska ta hänsyn till översvämnings • Områden som bedöms ha höga risker, möjliggöra iordningställandet av god dagvattenhantering samt rekreationsvärden som parker, skapa ett gott skydd av nuvarande och framtida vattentäkter. tätortsnära rekreationsområden, rekreationsstråk etc. Riktlinjer för byggnation i områden som riskerar att drabbas av översvämning, ras, skred eller erosion finns i kapitlet “Miljö- och riskfaktorer”. I kapitlet “Naturresurser” kan du läsa mer om vilka riktlinjer som finns för skydd av Gävle kommuns nuvarande och framtida dricksvattentäkter från påverkan av exploatering och åtgärder.

52 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Bebyggelseutveckling i Gävle stad

Gävle stad fortsätter att utvecklas till en tät och hållbar stad. Största delen av kommunens bebyggelseutveckling kommer att ske i staden och dess närområde. Bedömningen är att det inom Gävle stad behövs 8000 nya bostäder fram till år 2030, och 20 000 nya bostäder fram till år 2050. Ett gott stadsbyggande handlar om att skapa en god bebyggd Gävle Västra NORRLANDET miljö för de som bor, verkar och vistas i staden. Kompletteringar ska GÄVLE SANDVIKEN FURUVIK bidra till att skapa ett mervärde samtidigt som befintliga värden och VALBO kvaliteter tas tillvara. FORSBACKA SKUTSKÄR

I den fördjupade översiktsplanen för Gävle stad 2025 anges fyra utbyggnadsriktningar för ny bebyggelse i staden: • Centrumnära staden • Vattennära lägen 8000 • Kollektivtrafikstråken bostäder i Gävle stad fram till år 2030. • Tätortsnära landsbygden

Tre nya inriktningar för bebyggelseutvecklingen i Översiktsplan Gävle kommun 2030 är:

• Förtätning, omvandling och utbyggnad BYGGD MILJÖ • Funktionsblandning • Utveckling av strategiska markområden Övergripande strategi för Den fördjupade översiktsplanen för Gävle stad 2025 bedöms vara i behov bebyggelseutveckling av revidering, exempelvis ska inriktning kring bebyggelseutveckling I Gävle stad ska större delen av från Översiktsplan Gävle kommun arbetas in. En ny fördjupad översikts bebyggelseutvecklingen inrymmas. plan för Gävle stad måste ta höjd för en ökad befolkning i staden med Inom staden och dess närområde ska behov av bland annat fler bostäder, offentlig service, grönområden, plats skapas för 8 000 bostäder fram mötesplatser, infrastruktur, arbetsplatser och kommersiell service. Även till år 2030. andra behov måste lösas som exempelvis behov av fler begravningsplat ser, då befintliga inom Gävle stad (Gamla kyrkogården, Skogskyrkogår Fördjupad översiktsplan den och Bomhus kyrkogård) inte nämnvärt kan utökas i omfattning. för Gävle stad För Gävle stad gäller ”Fördjupad Förtätning, omvandling och utbyggnad Översiktsplan för Gävle stad 2025”, Då befolkningstillväxten i staden är högre än vad som förutspåddes i antagen 2009 av Kommunfull mäktige. Översiktsplan Gävle stad finns behov av en ny långsiktig vision för staden. Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram tre strategier: Förtätning grönstruktur strategi, infrastrukturstrategi samt förtätnings- omvand Förtätning innebär ytterligare lings och utbyggnadsstrategi. Strategierna kommer tillsammans att bebyggelse inom befintlig stadsmiljö. utformas som tematiskt tillägg till översiktsplanen. Kommunen behöver ställnings tagande till förtätning i stadens olika Funktionsblandning stadstyper och stadsdelar. För att skapa en socialt hållbar stad med plats för möten och livfulla miljöer dygnet runt behövs funktionsblandning, dvs att bostäder och Omvandling verksamheter/service blandas i samma område. Kommunen planerar Omvandling innebär ändrad markan för hela livsmiljöer med service, verksamheter och grönområden i vändning i centrala områden som kombination med bostäder för att behålla och utveckla närheten i idag har låg exploateringsgrad och staden. Möjligheterna till funktionsblandning är störst i Gävle stad, där låg andel bostäder. efterfrågan på service- och verksamhetslokaler samt bostäder är högst. Utbyggnad Utveckling av strategiska markområden Kring den täta staden ska strategin I Gävle stad finns flera strategiska markområden att utveckla utifrån visa områden för stadens utbyggnad. sina strategiska lägen och andra platsspecifika kvaliteter och värden. Strategin ska även visa när i tid staden behöver växa utanför sina Många av dessa områden ligger vid platser som utgör noder för olika befintliga gränser. typer av infrastruktur, såsom järnväg, vägar och hamnar. Dessa platser har utvecklingspotential för näringslivet, besöksnäringen och/eller bostadsmarknaden. Ny bebyggelse i de strategiska markområdena ska

ALLMÄNNA INTRESSEN 53 Översiktsplan gävle kommun

prövas gentemot områdets regionala betydelse och framtida utvecklingspotential. Av dessa områden ligger följande inom eller i anslutning till staden.

Teknikparken, Västra Kungsbäck, Gustavsbro (E16/E4) Två stora europavägar korsar kommunen i nordsydlig och östvästlig riktning, med stora flöden av person- och godstransporter. Europa vägarnas korsningspunkt skapar attraktivitet och tillgänglighet för områden i stadens västra stadsdelar. Områdets närhet till region sjukhus, högskola och regionaltågstation Gävle västra skapar strategiska områden att utveckla vidare för arbetsplatser och bostäder vid Teknikparken, Gustavsbro, Gävle västra och Västra Kungsbäck.

Gävle hamn, Ersbo och Tolvforsskogen Gävles roll som logistiknav stärks när möjlighet skapas för expansion och utveckling inom områden som Gävle hamn och Ersbo. Ostkust banans planerade nya sträckning skapar ytterligare ett strategiskt markområde att utveckla till ett nytt logistik- och verksamhetsområde i Tolvforsskogen. Hamnarna och andra logistikområden är helt beroende av att flera infrastrukturer knyts samman effektivt och att en hög framkomlighet finns i transportsystemen. Möjlighet för expansion över Kartan nedan redovisar utredningsområden för längre tidsperspektiv är andra viktiga faktorer. Områdenas behov av ny bebyggelse enligt fördjupad översiktsplan för infrastruktur och expansionsmöjligheter ska värnas. Gävle stad, 2009, och viktiga infrastruktursats-

BYGGD MILJÖ BYGGD ningar. Stadens stationsnära lägen, vid central- Område vid riksväg 56 - E16/E4 (Ersbo) station och planerade Gävle västra, är markerade och redovisar hur många som bor och arbetar Trafikverket arbetar med en ny lokalisering av rv 56, se avsnittet inom en zon på 600 meter respektive 1000 meter. ”Kommunikation och infrastruktur”. Området vid den nya korsnings

HILLE F o Bebyggelseutveckling Gävle starsd b y v n Stationsnära läge, 600m, 1000m ä e NORRLANDET g g e ä Järnvägsstation n v FORSBY e Bebyggelseområden i fördjupade översiktsplaner rk ö Viktiga infrastruktursatsningar år 2030 med utblick år 2050 Bj JärnväEg4 Väg STRÖMSBRO en Bönaväg Lv 5 8 3 T SÄTRA a l l GÄVLE å

s v ä

g e 1000m e nd : 4 n oe 87 n b lda 1000m 3 a l täl : 4 t ta s 45 n an 4 ra a l r vä e A a g s g t o ä n n s n A rs N g o n ntal boend K leden A e 1 Hamn al anställ 0 Ant da 00 Ku 1 m 00 0 : m 1 n 8 : 3 ta 1 4 a 5 HAGASTRÖM 2 tg F 7 e 3 Västra ak ä 9 lt St s n vägen k BRYNÄS ge ä å Fu P b rs er ru a t v l s ik r e Ö s k d BOMHUS vä v e ge ä n n g e n Ku Sö n g dra sv äg e n E16 76

ANDERSBERG 76 76 HEMLINGBY

å E4 r0t 5 000 10 000 20 000 s Meter b o v n ä e 54 ALLMÄNNA INTRESSEN d g e e l n ers ng ä p S Översiktsplan gävle kommun BYGGD MILJÖ

Centrala delarna av Gävle stad punkten mellan rv 56 och E4/E16 kommer beroende av läge vara ett strategiskt markområde att utveckla. Fortsatt arbete Stationsnära lägen, Gävle central och Gävle västra ”Fördjupad översiktsplan för Gävle Gävle stads stationsnära lägen och utvecklingen av dem är en viktig stad 2025” ska revideras. Befolknings del i en hållbar bebyggelseutveckling. Gävle central tillsammans med målet om 120 000 invånare innebär ny regionaltågstation vid Gävle västra utgör två attraktiva noder för en betydligt högre och snabbare utveckling av näringsliv, bostadsmarknad och besöksmål i centrala befolkningstillväxt i staden. En Gävle. Utvecklingsprojekt för Gävle västra och Gävle central har översyn av den fördjupade översikts startats upp under 2016 i samverkan mellan Gävle kommun, Region planen krävs för att svara på frågorna Gävleborg och Trafikverket Region Mitt. var och hur staden ska växa.

Kommunstyrelsens samhällsbygg Områdena kring Gävle central och Gävle västra har stor utvecklings nadsutskott har beslutat om att nya potential och ska därför utnyttjas i så hög utsträckning som möjligt tematiska tillägg till översiktsplanen för att dra fördel av stationslägena. Ny bebyggelse ska ges en betydande ska tas fram i form av: täthet och koncentration inom 600 meter från stationen, med arbets • Förtätnings-, omvandlings- och platser, servicefunktioner och stora målpunkter. Högre täthet med utbyggnadsstrategi för Gävle stad bland annat bostäder, arbetsplatser och servicefunktioner byggs i en • Grönstrategi zon om 1000 meter. • Infrastrukturstrategi

Kommunikationsintresset är viktigt för ett växande Gävle och för att uppnå en hållbar utveckling av de båda stationsnära lägena krävs i fortsatt planering avvägningar mellan kommunikationsintresset, exploatering och andra stora allmänna intressen som finns inom områdena bl a riksintresse för kulturmiljö och dricksvattenförsörjning.

ALLMÄNNA INTRESSEN 55 Översiktsplan gävle kommun BYGGD MILJÖ BYGGD

”På landsbygden ska större delen av bebyggelseutvecklingen ske i eller i närhet till serviceorterna Valbo, Forsbacka, Bergby och Hedesunda samt i de mindre orterna Furuvik och Norrlandet.

56 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Bebyggelseutveckling på landsbygden

En hållbar bebyggelseutveckling på landsbygden innebär en satsning på serviceorterna Valbo, Forsbacka, Bergby och Hedesunda och de havsnära utvecklingsorterna Norrlandet och Furuvik. Det är i anslut OCKELBO BERGBY ning till dessa orterna som ny bebyggelse i första hand föreslås Norrsundet tillkomma på landsbygden. Genom att stärka kvaliteten på orterna och Hagsta ge dem möjlighet att utvecklas skapas förutsättningar för livskraftiga Trödje orter och en levande landsbygd omkring dem. Särskilt serviceorterna Björke Åbyggeby Gävle NORRLANDET Valbo och Forsbacka ses ha förutsättningar att växa och redovisas Västra därför med en högre andel bostäder. GÄVLE SANDVIKEN FURUVIK

VALBO Sälgsjön Överhärde SKUTSKÄR I övrigt föreslås ny bebyggelse på landsbygden tillkomma genom varsam FORSBACKA komplettering av orter och byar utmed kollektivtrafikstråk, i stationsnära lägen eller som bebyggelse i strandnära lägen (LIS-områden). En utsprid ning av nya bebyggelsegrupper i lägen utan närhet till kollektivtrafik ska HEDESUNDA undvikas för att minska biltransporter och för att skydda odlingslandskap Berg och naturvärden. Enstaka ny bebyggelse kan dock vara möjlig.

Se vidare under kapitlet “Ortsfördjupningar”, “Landsbygdsutveckling i strandnära lägen” samt i gällande fördjupade översiktsplaner för BYGGD MILJÖ Norrlandet, Furuvik, Eskön och Avan-Fredriksskans. 2000 Gällande planer bostäder i serviceorter, utvecklings orter och på landsbygden fram till år Planberedskapen för bostäder på landsbygden är relativt liten och till 2030. största del knuten till kommunens serviceorter och kuststräckan från Furuvik till Eskön. Ny bebyggelse kommer därför i stor utsträckning behöva tillkomma utöver planberedskapen och prövas genom detalj plan eller förhandsbesked. Vid lokalisering av ny bebyggelse och ny infrastruktur ska stor hänsyn tas till landskapsbild, naturresurser, Övergripande strategi för natur- och kulturmiljövärden, strandskydd, miljö- och riskfaktorer bebyggelseutveckling samt möjligheter att ordna lämplig vatten- och avloppslösning. På landsbygden ska större delen av bebyggelseutvecklingen ske i eller i Serviceorter närhet till serviceorterna Valbo och Serviceorterna har med goda kommunikationer, gott serviceutbud och Forsbacka samt i utvecklingsorterna mötesplatser stor betydelse, inte bara för ortens invånare utan även Furuvik och Norrlandet. för ett större område runt orten. Översiktsplanen föreslår följande fyra tätorter som serviceorter: Valbo, Forsbacka, Bergby och Hedesunda. Riktlinjer för ny Dessa orter fungerar idag som centralorter och nav för sin bygd, där bebyggelse i serviceorter och på stora delar av offentlig och kommersiell service är kopplad till orterna. landsbygd Ny bebyggelse på landsbygden ska ske Bygderna kring våra serviceorter har de senaste 15 åren minskat i som/i: invånare. Serviceorterna har klart sig bättre och har haft en positiv eller • serviceorter som komplettering oförändrad befolkningsutveckling. För att främja en positiv utveckling eller förtätning inom befintlig av orterna och den omkringliggande landsbygden lyfter översiktsplanen bebyggelsestruktur med närhet till fram förslag till förändringar i den fysiska miljön. Syftet med förslagen kollektivtrafik och servicefunktio är att stärka orternas kvalitet, åtgärda eller minska dess brister samt att ner. bibehålla eller öka befolkningsunderlaget för att upprätthålla service. • komplettering eller förtätning En viktig förutsättning för en levande landsbygd är tillgång till skola inom befintlig bebyggelse i orter och barnomsorg, möjlighet till lokal sysselsättning och goda med närhet till kollektivtrafik kommunikationer för arbets- och studiependling. • stationsnära lägen • varsam komplettering av bymiljöer Översiktsplanen föreslår att större delen av ny bebyggelse på lands med närhet till kollektivtrafik bygden ska ske i eller i närområdet till serviceorterna. Förutom ny • LIS- områden (landsbygdsutveck bostadsbebyggelse föreslås att tätorterna utvecklas med bland annat ling i strandnära lägen) tätortsnära grönska, nya gång- och cykelvägar, god infrastruktur i form av vägar och digital kommunikation, förbättrad vatten- och avloppskapacitet och utveckling av verksamhetsområden.

ALLMÄNNA INTRESSEN 57 Översiktsplan gävle kommun

I kapitlet “Ortsfördjupningar” redovisas strategiska med stärkta samband mot väster och arbetsmarknader utvecklingsområden för Forsbacka, Bergby och i Sandviken och Falun/Borlänge. Valbo erbjuder även Hedesunda. andra attraktionsvärden som närhet till service och stadens utbud, natur, utblickar över odlingslandskap Brist på vatten och avlopp i serviceorterna och rekreationsmiljöer vid Gavleån. För serviceorterna är idag vatten- och avloppskapacitet en begränsande faktor som måste ges en lösning både på Orten har ett stort befintligt offentligt och kommer kortare och längre sikt. Gästrike Vatten utreder möjlig siellt serviceutbud. Här finns kommunens största heten till gemensam vattenproduktion med Älvkarleby handelsområde, Valbo köpcentrum, i direkt anslutning kommun, vilket skulle innebära kapacitetsförbättringar till E16. för Furuviks och Gävle stads del. Åtgärder planeras ske på Totra vattenverk för att öka kapaciteten i Hamrång Valbos centrala bebyggelseområden ligger helt eller ebygden. För Valbo och Forsbackas utveckling bedrivs delvis inom riksintresse för dricksvattenförsörjning och idag inga större arbeten för att lösa vatten- och vattenskyddsområdet för Gävles grundvattentäkt, avloppsfrågan. Gävle- Valboåsen. Området direkt söder om E16 utgörs av jordbruksmark och är av riksintresse för kulturmiljö Begränsningarna i vatten- och avloppskapaciteten vården. innebär att en större utbyggnad i serviceorterna ligger först i slutet av planperioden. I Valbo planeras cirka 400 - 700 bostäder fram till år 2030. Med hänsyn till och för att skydda åsen föreslås Valbo ny bebyggelse främst ske norr om Gavleån, mot staden Valbo är kommunens näst största tätort med sina 8 500 vid Valbo backa samt i mindre utsträckning söder om invånare. Valbo har goda möjligheter att skapa attrak E16 i utkanten av odlingslandskapet i enlighet med tiva livsmiljöer med god kollektivtrafikförsörjning. fördjupad översiktsplan för Gävle stad 2025. Valbo ligger strax utanför Gävle stad vid E16 och har ett BYGGD MILJÖ BYGGD strategisk läge utifrån ett regionalt tillväxtsperspektiv I centrala Valbo kan ny bebyggelse tillkomma genom

Kartan nedan redovisar utredningsområden för ny bebyggelse i Valbo enligt gällande fördjupad översiktsplan för Gävle stad 2025.

HAGASTRÖM Valbo

Bebyggelseområden i fördjupade översiktsplaner Riksintresse Dricksvattenförsörjning Riksintresse Kulturmiljövård ÅSBYGGEBY E4

VALBO

E16

Komplettering av karta över Valbo med planerade MACKMYRA bebyggelseområden från gällande fördjupad översikts plan,

0 5 000 10 000 20 000 Meter

58 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun omvandling av centralt belägna industri-/verksamhetsområden och Valbo - fördjupad översiktsplan stora parkeringsområden. Ianspråktagande av jungfrulig mark på åsen för Gävle stad ska minimeras. För Valbo gäller ”Fördjupad Översikts plan för Gävle stad 2025”, antagen Ny bebyggelse får inte medföra risk för förorening av kommunens 2009 av Kommunfullmäktige. vattentäkter eller minskning av tillgången på grundvatten i täkten. En utredning pågår om hur skyddet av grundvattentäkten och exploateringsintressen på Valboåsen kan mötas i avvägningar. Eftersom utredningsresultat ännu inte är framtaget presenteras Fortsatt arbete därför ett intervall för bebyggelseutvecklingen i Valbo. En ökad befolk Den fördjupade översiktsplanen för ning i Valbo kräver investeringar i vatten och avlopp, vägar, skola och Valbo behöver revideras för att förskola. Vattenkapaciteten är idag en starkt begränsande faktor för tydliggöra möjligheterna till utbyggnad av orten. att Valbo ska kunna växa.

Forsbacka I Forsbacka skapas möjlighet för attraktiva vattennära boenden vid Storsjön och Gavleån. Vackra omgivningar kring bruket, närhet till rekreation i skog och vid vatten är stora attraktionsvärden för orten. Forsbackas läge vid E16 skapar goda förutsättningar för en utveckling av orten för boende och företagande. I Forsbacka planeras cirka 300 bostäder fram till år 2030. En ökad befolkning kräver förbättrad BYGGD MILJÖ kollektivtrafikförsörjning, mer utbyggt gång- och cykelvägnät samt investeringar i vatten och avlopp. Befintliga investeringar i skola, förskola och fritidsanläggningar kan nyttjas. Utvecklingen bidrar till ökat serviceunderlag i Forsbacka.

Tre strategiska markområden pekas ut i ”Ortsfördjupning för Forsbacka”; Utveckla Forsbacka centrum och stärka kontakten med Storsjön, möjliggöra attraktiva boendemiljöer i vattennära lägen (Båtviksholmen/Kalvudden) samt utveckla verksamhetsområden i goda kommunikationslägen vid Stentorpsvägen och norr om E16. Se kapitel ”Ortsfördjupning för Forsbacka”.

Bergby Bergby är Hamrångebygdens serviceort. Ny kompletterande bebyg gelse för bostäder kan skapas inom orten eller i anslutning till orten som i Hamrångefjärden och i Norrsundet eller i de omkringliggande byarna. Ett större verksamhetsområde för utveckling finns i Norrsun det. Ny regional tågstation planeras i Hagsta.

Strategiska markområden i Bergby med omland är markområden vid regional tågstation i Hagsta, centrala Bergby, attraktiva vattennära lägen i Norrsundet, Norrsundets hamn samt havsbadet och småbåts hamnen i Norrsundet. Norrsundet med omland är utpekat som ett regionalt besöksmål att utveckla vidare. Se vidare under kapitel ”Ortsfördjupning för Hamrångebygden”.

Hedesunda Hedesunda är Hedesundabygdens serviceort. Ny kompletterande bebyggelse för verksamheter och bostäder kan skapas inom orten eller tillkomma i omgivande byar. Strategiska markområden att utveckla vidare är strandnära bostadsbebyggelse bland annat vid Dalälven på Ön och i Ålbo samt verksamhetsområdet Bojeppsområdet. Se vidare under kapitel ”Ortsfördjupning för Hedesunda”.

ALLMÄNNA INTRESSEN 59 Översiktsplan gävle kommun

Furuvik 1000m Bebyggelseområden i fördjupade översiktsplaner Stationsnära läge, 600m, 1000m

A Regional tågstation A n n ta ta l b Riksintresse Naturvård l o a e n n s d tä l e ld 1 a 0 600m 0 F A 1 0 A n 0 m u n ta 0 ta l b 0 : r l o m 6 u a 8 n e : s n 6 v t d 8 ä 1 ik l e ld 6 s a 0 v 0 6 m ä 0 g 0 : m 4 e 7 YTTERHARNÄS : 4 n 7 9

FURUVIK BYGGD MILJÖ BYGGD

0 5 000 10 000 20 000 Meter

Kartan ovan redovisar planerade bebyggelse- Utvecklingsorter områden enligt gällande fördjupad översiktsplan I Gävle kommun finns det 16 tätorter och ca 31 småorter. I strategin för för Furuvik, samt hur många som bor och bebyggelseutvecklingen lyfts utöver kommunens serviceorter och Gävle arbetar idag inom Furuviks stationsnära läge. stad de två orterna Furuvik och Norrlandet fram som utvecklingsorter. Cirklarna visar en radie på 600 meter respektive 1000 meter. Området vid sjön Trösken omfattas Furuvik både av riksintresse för naturvård och värdefullt Furuvik har goda förutsättningar att kunna utvecklas och växa som område för friluftslivet. havsnära boendeort. Orten kan med sin regionala tågstation vid Ostkustbanan erbjuda goda pendlingsmöjligheter söderut mot Uppsala - Stockholm. Stationen, som trafikeras av Upptåget, är en styrka för orten och ger möjlighet för arbetspendling med tåg och buss till Gävle (10 minuter) och Uppsala (cirka en timme).

Furuviks läge vid havet och sjön Trösken kan skapa goda vattennära boendemiljöer, med närhet till rekreation både i skog och vid vatten. Centralt i Furuvik finns även kommunens största besöksmål Furu Fördjupad översiktsplan viksparken med tillhörande camping. för Furuvik För Furuvik gäller ”Fördjupad Över I Furuvik finns möjlighet för en bebyggelseutveckling med 400 - 600 siktsplan för Furuvik”, antagen 2007 av nya bostäder fram till år 2030. Ny bebyggelse föreslås tillkomma Kommunfullmäktige. främst som nya områden i anslutning till befintlig bebyggelse eller som omvandling av befintliga områden med lägre exploateringsgrad, exempelvis markparkeringar. För att ta vara på stationsläget och främja Fortsatt arbete ett ökat kollektivtrafikresande föreslås att ny bebyggelse koncentreras Den fördjupade översiktsplan för med en högre täthet inom 600 meter från stationen. Inom denna zon Furuvik behöver revideras. ska i första hand bostäder, icke störande verksamheter, service samt större besöksmål prioriteras. I Ytterharnäs möjliggörs nya havsnära bostäder i anslutning till det gamla järnvägsspårets läge.

60 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun VITGRUND Furuvik Norrlandet 1000m HARKSKÄR Bebyggelseområden i fördjupade översiktsplaner Bebyggelseområden i fördjupade översiktsplaner Stationsnära läge, 600m, 1000m Yrkesfiske Hamn A Regional tågstation A n n ta Riksintresse Kulturmiljövård ta l b Riksintresse Naturvård l o a e Riksintresse Naturvård n n s d tä l e ld 1 a 0 600m 0 F A 1 0 A n 0 m u n ta 0 ta l b 0 : r l o m 6 u a 8 n e : s n 6 v t d 8 ä 1 ik l e ld 6 s a 0 v 0 6 m ä 0 g 0 : m 4 e 7 YTTERHARNÄS : 4 n 7 9

FURUVIK

BÖNAN BYGGD MILJÖ NORRLANDET LIMÖN

0 5 000 10 000 20 000 0 5 000 10 000 20 000 Meter Meter

En ökad befolkning bidrar till ökat serviceunderlag i Furuvik och plats Kartan ovan redovisar planerade bebyggelseom- för servicefunktioner och mötesplatser ska avsättas i centrala lägen. råden enligt gällande fördjupad översiktsplan för En ökad befolkning kräver investeringar i vatten, avlopp, skola, Norrlandet samt större arbetsplatser inom förskola och i fritids-/kommunala anläggningar. Vatten- och avlopps området. kapaciten är begränsande för Furuviks utbyggnad. Arbete pågår för gemensam vattenproduktion tillsammans med Älvkarleby kommun.

En revidering av gällande översiktsplan för Furuvik behöver tas fram för att planera och hantera en ökad bebyggelseutveckling.

Norrlandet Längs Norrlandet kan goda boendemiljöer skapas med närhet till hav och sjö, rekreation i skog och vid vatten, samt goda kommunikationer med buss. Norrlandet består av flera olika byar som på ett pärlband följer Bönavägens södra sida. Byarna är sammanväxta och de största byarna utgörs av Bönan, Engesberg och Utvalnäs. Arbete pågår för Fördjupad översiktsplan utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. för Norrlandet För Norrlandet gäller ”Fördjupad Norrlandet har goda förutsättningar att kunna utvecklas och växa som Översiktsplan för Norrlandet”, antagen havsnära boendeort. Inom Norrlandet finns möjlighet för en bebyg 2012 av Kommunfullmäktige. gelseutveckling med 400 bostäder fram till år 2030. Nya bebyggelse grupper planeras främst längs Bönavägens norra sida. En ökad befolkning bidrar till ökat serviceunderlag och plats för servicefunk tioner och mötesplatser ska avsättas i centrala lägen. En ökad befolk ning kräver investeringar i skola, förskola, fritidsanläggningar och väginfrastrukturer.

ALLMÄNNA INTRESSEN 61 Översiktsplan gävle kommun

Fritidshusbebyggelse och omvandlingsområden antog i oktober 2014 en utbyggnadsplan för kommunalt I Gävle kommun finns cirka 5000 fritidshus (SCB 2010). vatten och avlopp för åren 2015- 2020. Planen visar Stora delar av fritidsbebyggelsen ligger i anslutning till vilka områden som uppfyller paragraf sex i ”Lagen om kusten, Storsjön, Dalälven och mindre sjöar och vatten allmänna vattentjänster” och som därmed har behov av drag. Cirka 22 procent (SCB 2010) av fritidshusen är allmän vattenförsörjning. Där beskrivs även prioriterings belägna i ett av Gävle kommuns nio fritidshusområden: ordningen för utbyggnaderna. Hari, Fagervik, Säljemar, Eskön, Utnora, Harkskär- Pålvik-Stora udden, Oxharen (Limön), Limö fiskeläge, Lov- och tillståndsgivning inom och utom Furuvik (södra delen) samt Östnäs. I dessa fritidshus sammanhållen bebyggelse områden finns totalt cirka 900 fritidshus. Kraven för lov- och tillståndsgivning skiljer sig i plan- och bygglagen, beroende på om platsen för I kommunens norra och södra delar finns flera befintliga byggnation ligger inom eller utanför sammanhållen detaljplaner som möjliggör ett 100-tal nya bostads- och bebyggelse. Förändringar av större omfattning inom fritidshustomter, exempelvis vid kusten (Småmuren/ sammanhållen bebyggelse kan kräva att områdes Säljemar och Trödjefjärden), Hamrångefjärden (Lindön) bestämmelser eller en detaljplan upprättas. För exploa och Dalälven (Gamle). För de flesta större fritidshusom tering inom områden som är utpekade som LIS-områ råden gäller detaljplaner med begränsade byggrätter. den i översiktsplanen krävs prövning genom detaljplan. För mindre åtgärder krävs i de flesta fall prövning av Gävle kommun är positiv till att nya områden med förhandsbesked med efterföljande bygglovsprövning. fritidshus tillkommer. Vid detaljplaneläggning av nya bostadstomter eller förändrade byggrätter för fritidshus Lägre bygglovsplikt utanför sammanhållen ställs samma krav, oavsett om området ska användas för bebyggelse och detaljplan fritidshus eller permanentboende. Däremot skiljer sig Utanför detaljplanelagt område och utanför samman Boverkets byggregler mellan fritidshus och permanent hållen bebyggelse är kravet på bygglov lägre för vissa boende vad gäller bland annat tillgänglighet och åtgärder, som exempelvis uppförande av komplement BYGGD MILJÖ BYGGD energikrav. byggnad och liten tillbyggnad till en- och tvåbostads hus i enlighet med plan- och bygglagen 9 kap 6 §. Avsnittet ”Landsbygdsutveckling i strandnära lägen” visar flera nya områden för bebyggelse i strandnära Byggnadsfritt avstånd vid väg och järnväg lägen. Ett flertal av dessa områden är lämpliga att Enligt 47 § väglagen råder ett allmänt förbud inom ett utveckla för fritidshus. område av 12 m från vägområdet utefter allmänna vägar att uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller Omvandling av fritidsboende till permanentboende utföra andra anläggningar som kan inverka menligt på Omvandlingen från fritidsboende till permanent- trafiksäkerheten. Länsstyrelsen har utökat det bygg boende har ökat kraftigt inom Gävle kommun de nadsfria avståndet till 50 m efter E4 och E16 samt till 30 senaste tio åren. Antalet fritidshusområden har sedan m efter rv 56, 76 och länsväg 583. år 2000 minskat från sexton till nio. Det beror dels på att flera fritidshusområden växt samman och dels att Längs järnväg bör ett byggnadsfritt avstånd på 30 m omvandling skett till permanentboende. hållas från spårmitt, undantag kan dock ske. Vid byggnation i närhet till järnväg krävs tillstånd från Denna omvandling till permanentboende ställer helt Trafikverket. nya krav på vatten- och avloppslösningar, infrastruktur och samhällsservice som skolskjuts och hemtjänst. Karaktären på byggnader och omgivande miljöer förändras dessutom då små enkla fritidshus rivs eller byggs om till större hus med ökad standard.

Gävle kommun har ingen principiell invändning mot omvandling av den befintliga fritidsbebyggelsen om kraven på lämpliga vatten- och avloppslösningar, närhet till kollektivtrafik och god standard på vägar kan lösas. I en omvandlingsprocess ska även den förändrade karaktären hos bebyggelsen vägas in i bedömningen. Sammanhållen bebyggelse Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp är bebyggelse på tomter som gränsar till varandra Tillsyn av enskilda avlopp visar att många fastigheter eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark har bristfälliga avlopp och att många ligger inom (Plan- och bygglagen 1 kap 4§). skyddszonen för grundvattentäkt. Kommunstyrelsen

62 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Bostäder

Gävle kommun ska erbjuda attraktiva livsmiljöer både i staden och på landsbygden. I kommunen ska det finnas ett varierat bostadsutbud 10 000 med olika bostadsformer och miljöer som möter olika människors bostäder till år 2030. Gävle kommun behov och efterfrågan av bostäder. En fungerande bostadsmarknad är en ska kontinuerligt arbeta för att ha en viktig framgångsfaktor för att nå målen ”Gävle, en tillväxtmotor i regionen” god planberedskap som möjliggör och ”Attraktiva livsmiljöer i stad och landsbygd”. Översiktsplanen ger en byggande av 10 000 nya bostäder beredskap för en befolkning på 120 000 invånare och 10 000 nya fram till år 2030. bostäder fram till år 2030.

Färdigställda bostäder efter bostadstyp 2013 - 2016 i Gävle kommun

Bostadsförsörjning Antal

700 Gävle kommun har fattat beslut om revidering av bostadsförsörjnings 600 544 programmet för att möta ett växande behov av bostäder inom kommunen. 500 Ett nytt bostadsförsörjningsprogram är under framtagande och 400 374 300 kommer preliminärt antas vid årsskiftet 2017/2018. BYGGD MILJÖ 200 136 100 81 Hur bygger vi bostäder idag? 0 2013 2014 2015 2016 År Det har byggts alldeles för lite bostäder de senaste åren i Gävle kommun. Särskilt boende Att få igång bostadsbyggandet är en av de närmaste årens största Flerbostadhus Rad-/par-/kedjehus utmaningar. Bostadsutmaningen är inte enbart en fråga för Gävle kommun Enbostadshus utan återfinns i flera kommuner med närhet till expansiva regioner. Källa: Samhällsbyggnad och kommunledningskontoret, Gävle kommun, 2017. Attraktiva livsmiljöer för boende

I Gävle kommun ska det finnas en mångfald av attraktiva platser att leva i oavsett om man söker stadens liv och rörelse, grönskan i villaom Om bostäder i Gävle kommun rådet eller lugnet på landsbygden. För att vara en attraktiv plats att leva I Gävle kommun finns 49 289 på är livet mellan husen lika viktigt som bostäderna i sig. Trygghet, lägenheter (Källa: SCB). närhet till natur, goda kommunikationer och dagligvaruhandel är de Bostadsbeståndet består av 23,1 fyra viktigaste värdena för en attraktiv boendemiljö enligt Gävlebornas procent bostadsrätter, 43,6 procent enkätsvar under samrådet. hyresrätter och 33,3 procent ägande rätter (Källa: SCB). Vad som är attraktivt för den enskilde är subjektivt men forskningen visar att vissa faktorer är generella, såsom möjlighet till sysselsättning, Gavlegårdarna äger cirka 70 procent utbildning, närhet till familj och vänner, naturmiljö, kulturutbud och av hyresrätterna vilket motsvarar service. (“Varför är vissa platser mer attraktiva för boende än andra? – en 15 300 lägenheter. forskningsöversikt om de faktorer som skapar boendeattraktivitet”, Tillväxtanalys, PM 2014:13)

I planeringen av nya bebyggelseområden ska natur- och kulturmiljö värden ses som en resurs som ger området karaktär och kvalitet samt en egen identitet. Det som byggs måste också ge något tillbaka till platsen genom att förstärka kvaliteten och tillföra nya värden och funktioner till området och miljön.

Bostadsområden ska erbjuda goda möjligheter att röra sig som gående eller cyklist mellan bostaden och till andra målpunkter som skola, servicefunktioner, naturområden och idrottsanläggningar.

ALLMÄNNA INTRESSEN 63 Översiktsplan gävle kommun

Attraktiva platser med hög efterfrågan ställer ökade krav på bostäders tillgänglighet och Vilka är Gävle kommuns mest attraktiva platser för kommunens möjlighet att erbjuda särskilda boende bostäder? En analys av förfrågningar på mark för former. Anpassningar av befintligt bostadsbestånd småhus (förhandsbesked) visar att områden kring kommer att krävas. Gävle kommun beviljade under 2013 Valbo, Björke-Åbyggeby-Hille har störst efterfrågan. bostadsanpassningsbidrag för cirka 2,7 miljoner kronor. Flest bygglov för småhus ansöktes i områdena Lind backa, Furuvik, Norrlandet (kring Bönan) och Järvsta En åldrande befolkning kräver arbete i många riktningar: under åren 1986-2013. Gemensamma faktorer hos dessa • Öka tillgängligheten i befintligt bostadsbestånd. områden är närhet till rekreationsområden (skogs • Öka tillgängligheten i utemiljön mellan bostäder och mark), vattenkontakt och utblick över odlingslandskap. servicepunkter. Alla områden ligger nära staden med sitt goda utbud av • Inventering av lägenhetsbestånd utifrån till arbetstillfällen, kommunikationer, service, kultur och nöjen. gänglighet. Säkra ett visst antal tillgänglighets anpassade lägenheter i kommunens serviceorter. Variation av bostadsformer • Verka för ökad rörlighet på den lokala bostads Gävle kommun ska erbjuda bra bostäder för alla. I alla marknaden. orter och stadsdelar ska en blandning av olika former av • God mark- och planberedskap samt flexibla detalj boende eftersträvas, med avseende på bostadstyper, planer som möjliggör ändrade markanvändningar. storlekar och upplåtelseformer. En sådan mångfald skapar möjlighet att bo på orten eller stadsdelen under alla Trygghetsbostäder och seniorbostäder livets skeden och skapar förutsättningar för möten mellan Trygghetsbostäder eller seniorbostäder är lägenheter människor i olika åldrar och med olika bakgrunder. avsedda för äldre personer och som ägs av privata När nya bostäder byggs bör de komplettera befintligt aktörer, kooperativ eller i kommunal regi. För att få bostadsutbud vad gäller bostadstyp, storlek och plats i en trygghetsbostad krävs inget biståndsbeslut upplåtelseform. från kommunen. Ett exempel på trygghetsboende är Gavlegårdarnas Tickselbo som rymmer ett 60-tal BYGGD MILJÖ BYGGD Trygga och tillgängliga boendemiljöer lägenheter i anslutning till Sätra centrum. Gävle kommun ska kunna erbjuda goda, tillgängliga och trygga boendemiljöer i stadsmiljön, i tätorterna och Gävle kommun vill verka för en utbyggnad av flera på landsbygden. En omsorgsfullt utformad bebyggelse- trygghetsbostäder både i staden och i anknytning till och utemiljö skapar goda förutsättningar för en trygg serviceorterna på landsbygden. och trivsam boendemiljö för både barn och vuxna. Nya bostadsområden och bostäder ska planeras så att de är tillgängliga för människor med olika funktionsnedsättningar.

Utformningen av boendemiljön styr till stor del hur människor rör sig och träffas i vardagen. Det är viktigt att skapa både privata, halvoffentliga och offentliga platser i och kring boendemiljön. Genomgående entréer, variation i utemiljöer, byggnaders och kvarters utformning och strukturer är exempel på olika sätt att med fysisk planering skapa förutsättningar för olika sociala mötesplatser och tryggare miljöer. Boendemiljöer ska innehålla bullerskyddade bostads gårdar och utemiljöer, samt närhet till mötesplatser, lekplatser och kollektivtrafik.

Den fysiska miljöns utformning har en direkt betydelse för folkhälsan. I en trygg, tillgänglig och säker miljö kan skador och olyckor förebyggas. Dessutom ges större förutsättningar för uteliv och fysisk aktivitet.

En åldrande befolkning ställer högre krav på tillgängliga bostäder Gävle har som i Sverige generellt en åldrande befolkning. Åldersgruppen 80 år och äldre kommer att öka markant efter år 2020. En allt äldre befolkning

64 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Närhet till natur, park, rekreation och odling aktörernas utbyggnad i kombination med kommunens Bostadsområden ska placeras med närhet till parker, egen utbyggnad förväntas ge ett överskott på vård- och natur-, aktivitets- och idrottsområden eller andra omsorgsboenden mellan 2016 och 2020. mötesplatser. Avstånd från bostad till närmaste park eller naturområde ska inte överstiga 300 meter. Kommunens behov av lägenheter i vård- och omsorgs boenden är för 2015 uppskattat till 1 025 lägenheter och Den tätortsnära naturen ska värnas i planeringen. I behovet förväntas öka med cirka 300 lägenheter fram anknytning till nya bostadsområden ska en god till 2025. Det framtida behovet av vård- och omsorgs- variation av spontanidrottsytor finnas för olika åldrar, boenden styrs av många olika faktorer. Medicinsk och kön och intressen. I staden och i orterna ska tillgången teknisk utveckling, förändringar i äldres hälsa, hur till tätortsnära grönska i form av parker och värdefulla kommunen arbetar med att tillgänglighetsanpassa det grönområden vara god. Det kräver ett övergripande ordinarie bostadsbeståndet och hur de verkar för utbygg arbete med orters och stadens grönstruktur och att nad av senior- och trygghetsbostäder är några exempel. skydda värdefulla grönområden som länkar och kilar. Boende för personer med funktionsnedsättning Grönstrukturens utformning måste ta höjd för och Personer med funktionsnedsättningar som har stor anpassas till en tätare bebyggelse där fler människor inverkan på den dagliga livsföringen kan efter ansökan kommer vistas och använda våra parker och grönområ hos kommunen beviljas en särskild boendeform. I Gävle den. Vid komplettering med nya bebyggelsegrupper kommun finns fyra olika sådana boendeformer för måste grönstrukturen ses över och nya tätortsnära vuxna och en för barn och unga. Under 2015 omfattade rekreationsområden avsättas. Intresset för odling i dessa boendeformer i kommunens bestånd samman BYGGD MILJÖ bostadsområden har ökat under de senaste åren. lagt 37 olika boenden med totalt 281 lägenheter. Möjligheter att kunna odla i eller intill bostadsområden Därutöver har en aktör byggt två egna boenden för både på mark och på tak behöver utvecklas och ges målgruppen och under 2016 förväntas ytterligare en aktör utrymme för. ha byggt klart ytterligare ett boende för samma målgrupp.

Mötesplatserna som skapas i gemensamma parker, För närvarande avsätts investeringsmedel för en naturområden, lekplatser eller odlingsområden har ett utbyggnadstakt om två boenden per år för personer stort värde som mötesplats för människor i olika åldrar, med funktionsnedsättning. från olika bostadsområden och stadsdelar.

Särskilda boenden Särskilda boenden är ett samlingsbegrepp för de boendeformer som beviljas äldre och personer med funktionsnedsättning. Särskilda boenden får inte ligga för nära varandra och ska så långt det är möjligt smälta in i det ordinarie bostadsbeståndet för att undvika att bostäderna får en institutionell prägel (SOSFS 2002:9). Vård- och omsorgsboenden ska planeras nära park- eller naturområden och/ eller med gröna gårdar med plats för socialt umgänge.

Planeringen av särskilda boenden i Gävle kommun följs upp årligen i ”Omvårdnad Gävles boendeplaner för särskilt boende”.

Vård- och omsorgsboenden Äldre personer med stora vård- och omsorgsbehov kan efter ansökan hos kommunen beviljas särskilt boende i form av vård- och omsorgsboende. I början av 2015 fanns 14 vård- och omsorgsboenden med cirka 950 lägenheter i kommunens bestånd. Därutöver planerar tre privata aktörer att bygga egna vård- och omsorgsbo enden om sammanlagt cirka 190 lägenheter fram till 2018. Kommunen kan utifrån nuvarande förutsätt ningar komma att ta del av de privata aktörernas lägenheter genom att köpa enstaka platser i enlighet med genomförd ramavtalsupphandling. De privata

ALLMÄNNA INTRESSEN 65 Översiktsplan gävle kommun BYGGD MILJÖ BYGGD

”Vid planering av nya och befintliga bebyggelse- områden, både inom kvartersmark och allmän platsmark, ska behov av mötesplatser tillgodoses.

Fotograf: Britt Mattsson

66 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Mötesplatser, samhälls- och kommersiell service

Mötesplatser och tillgång till samhällsservice och exempel är biblioteken som är en viktig del av orternas kommersiell service är viktiga delar av en god social kulturverksamhet och som mötesplats med tillgång till livsmiljö och alla bidrar till att på olika sätt skapa plats medier, kulturutbud, möjligheter till eget skapande och för människor att mötas. fritt lärande och som träffpunkt för föreningar.

Tillgång och kvalitet i de offentliga mötesplatserna i Platser där människor kan mötas tätorterna och stadsdelarna ser olika ut. Behovet av mötesplatser ska tillgodoses i planeringen av nya och befintliga områden. Mötesplatserna ska finnas där människor rör sig och därigenom skapa möjlighet för att människor med olika I planering av nya offentliga mötesplatser eller vid kön, åldrar och bakgrunder kan träffas. Mötesplatsen ska förnyelse av befintliga mötesplatser ska dialog ske skapa utrymme både för spontana och planerade möten med berörda målgrupper för att främja ett lokalt såväl på bostadsgården som i kvarteret och på allmänna engagemang kring platsen. Särskilt ska barn och ungas platser. perspektiv lyftas fram i planeringen. BYGGD MILJÖ

Platser för möten ska skapas i olika miljöer, såsom parker, torg, bostadsgårdar, vid kommersiell service och Samhällsservice och kommersiell service samhällsservice, samt i naturområden. En mötesplats kan vara inrymd i byggnader eller finnas utomhus. Tillgång och närhet till service är andra viktiga delar för Större evenemangsplatser, idrottsområden och anlägg att uppnå en god social livsmiljö. För att skapa god ningar är andra viktiga mötesplatser även ur ett tillgänglighet och främja ett hållbart resande ska regionalt perspektiv. service, dagligvaruhandel, stora lokala målpunkter och andra samhällsfunktioner ges en central placering med Vid planering av nya och befintliga bebyggelseområden, närhet till kollektivtrafik och större bostadsområden. både inom kvartersmark och allmän platsmark, ska behov av mötesplatser tillgodoses. Tillgång till mötes Förutom närhet och tillgänglighet kan samlokalisering platser med god tillgänglighet behövs både i staden och vara en viktig faktor att ta hänsyn till för att främja en på landsbygden. social hållbarhet. Exempelvis kan samlokalisering av samhällsservice såsom förskola och boende för äldre Ett lokalt engagemang kring mötesplatsens utformning och skapande av gemensamma mötesplatser leda till är en viktig pusselbit för att skapa stolthet, identitet och fler möten mellan människor i olika åldrar. ett gemensamt ansvar för vårdande av platsen.

Mötesplatser i den offentliga miljön Offentliga miljöer och mötesplatser ska vara attraktiva och inbjudande, ha god tillgänglighet, vara trygga, hela och rena.

Stadsdelar och bostadsområden med inbjudande och upplevelserika offentliga miljöer ger högre trivsel och stolthet, samt bidrar till välmående. Miljöerna kan skapas både i stor och liten skala med alltifrån stora torg och konstnärligt utsmyckade gångtunnlar till små platser som stimulerar till kreativitet och lek. Mötes platserna bör vara flexibla eftersom behoven kan ändras över tid.

I orterna och stadsdelarna finns offentliga lokaler som skolor och fritidsgårdar som används för ett specifikt ändamål endast under en del av dygnet. Lokalerna är en stor resurs som mötesplatser och kan med ökat samarbete samnyttjas för flera ändamål. Ett annat

ALLMÄNNA INTRESSEN 67 Översiktsplan gävle kommun

Gävle stad byggnad Gävle. Det skulle göra det möjligt för I Gävle centrum och centralt i stadsdelarna finns ett Utbildning Gävle att påbörja sin planering i ett tidigt stort utbud av samhällsservice, olika mötesplatser och skede och ta ställning till behov av ombyggnation eller idrottsområden samlade. Den kommersiella servicen i nyproduktion av skolor och förskolor. form av dagligvaruhandel finns i centrum, vid trafik knutpunkter, centralt i stadsdelarna samt i externa Grundskola köpcentrum i Valbo, Hemlingby och Fjällbacken. I Gävle kommun finns det 38 grundskolor fördelade på Detaljhandel och sällanköpshandel finns främst i kommunala och fristående skolor. 2011 fanns det centrum och i de externa köpcentrumen. ungefär 9 900 elever i grundskolan. Av dem går cirka 20 procent i en fristående skola. De kommunala skolorna För att stärka stadskärnans attraktivitet och stadslivet. ska tillsammans med de fristående skolornas platser ge ger “Gävle centrumplan” förslag på utveckling av plats åt kommunens elever. stadskärnans mötesplatser, handel, stråk och tillgäng lighet. Fram till år 2025 kommer en elevökning att ske. Elevökningen fördelar sig jämnt mellan stadierna men Serviceorter ser olika ut i rektorsområdena. Det är stor brist på Kommunens serviceorter Valbo, Forsbacka, Bergby och elevplatser i centrala Gävle. Behovet av centrumnära Hedesunda har idag ett serviceutbud med stor betydelse grundskolor och planering av strategiska lägen för både för orten och den omkringliggande landsbyg skolor är en viktig planeringsförutsättning för fortsatt den. Exempel på serviceutbud är skola, förskola, bibliotek, planering av Gävle stad och för arbetet med revidering dagligvaruhandel, vårdcentral och kollektivtrafik. av Översiktsplan för Gävle stad 2025. En ny högstadie skola planeras byggas i Nynäsområdet. I orterna ska centrum stärkas som mötesplats. Service, dagligvaruhandel och andra större samhällsfunktioner Grundskolan har en stor tillströmning av nyanlända ska ges en central placering med närhet till kollektiv elever från olika krisområden i världen. Det kommer BYGGD MILJÖ BYGGD trafik. Centrum- och servicefunktioner i orterna ska cirka 50 barn och elever per månad till Gävle, vilket samlas längs centrala stråk längs orternas huvudgator. sammanlagt blir 500-600 elever varje år. Se mer under kapitlet ”Ortsfördjupningar”. Det fria skolvalet gör det svårt att beräkna hur eleverna Mindre tätorter, utvecklingsorter kommer att fördela sig på nya och befintliga skolor. I Furuvik och Norrlandet saknas idag ett bredare Elevökningen under de närmaste åren kan innebära att serviceutbud. Översiktsplanen föreslår en utveckling av någon eller några skolor behöver utökas. Svårigheterna Furuvik och Norrlandet som boendeorter vilket kommer med att göra långsiktiga prognoser över elevströmmar i öka behovet av både offentlig och kommersiell service i kombination med det ökade trycket på skolorna gör att framtiden. I de fördjupade översiktsplanerna för det krävs större flexibilitet i planeringen för att under Furuvik respektive Norrlandet finns mark utpekad för lätta för snabba omställningar. Även skolbyggnaderna utbyggnad av kommunala verksamheter samt för och den intilliggande utemiljön kommer att behöva kommersiell service. kunna ges en mer flexibel användning över tid.

Skolor Utemiljöer vid förskola och grundskola En tätare stadsmiljö innebär nya utmaningar i utformning Förskola av skolbyggnader och skapande av goda utemiljöer. I I Gävle kommun finns cirka 90 förskolor och ett 60-tal staden finns redan idag exempel på förskolebyggnader familjedaghem, varav fyra förskoleavdelningar med i två våningar med gott resultat. Nyetableringar av specialinriktning för barn med ett omfattande behov av förskola och grundskola ska i första hand ske i särskilt stöd. Ungefär 93 procent av barnen mellan ett anslutning till natur, parker eller områden för lek och och fem år behöver idag en förskoleplats. Det är brist på idrott. Utemiljöer ska utformas så att de inte exponeras förskoleplatser i stora delar av staden, främst i centrala för höga bullernivåer. lägen men även i Sätra, Brynäs, Nynäs, Bomhus och Sörby. En utbyggnad av förskoleplatser pågår och i Gävle kommun följer Boverkets allmänna råd om friyta ”Utblicken - Gävle kommuns investeringsplan” finns för lek och utevistelse (2015:1) i utformningen av medel för att riva gamla förskolor och bygga nya under utemiljöer för skolverksamhet. De allmänna råden åren 2018-2021. belyser vilka kvaliteter som bör känneteckna barns och ungas utemiljö vid skola, förskola och fritidshem, samt Det är svårt att få fram tomtmark till utbyggnad av placering av friytor. förskolor. I planeringen av utbyggnad av större bostads områden krävs därför en tidig samverkan mellan Friytan ska vara varierad och rymlig, men också Utbildning Gävle, Gavlefastigheter AB och Samhälls anpassad och placerad så att den ger möjlighet att

68 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun bedriva ändamålsenlig verksamhet utifrån elevernas Kommunala verksamheter, lokalresursplaner ålder. Tillgång till friytan ska vara utan hinder och bör och markförsörjning därmed ligga i direkt anslutning till byggnaden. Behovet av kommunal verksamhet (skola, förskola, gruppboenden och äldreomsorg) förändras kontinuerligt Rimlig storlek på friytan är ungefär 40 kvadratmeter i en kommun i tillväxt, både i orterna och i stadsdelarna. per barn i förskolan och 30 kvadratmeter per barn i Kommunledningskontoret har påbörjat ett arbete med grundskolan, ”Gör plats för barn och unga! En vägledning för att ta fram förvaltningsspecifika lokalresursplaner för planering, utformning och förvaltning av skolan och förskolans att kartlägga och planera verksamheternas framtida utemiljö. Boverket 2015:8”. lokalbehov.

Gymnasieskola För att ge bättre samordning och helhetsperspektiv I Gävle kommun studerar cirka 3 400 ungdomar på över kommunala verksamheters framtida markbehov gymnasieskola. I kommunen finns tre kommunala och behövs en markförsörjningsplan som är kopplad till fem fristående gymnasieskolor. Kommunens förvaltningarnas lokalresursplaner och kommande gymnasieskolor (Vasaskolan, Borgarskolan och Polhem investeringsbehov. En sådan plan skulle ge ett bra skolan) är attraktiva; cirka 90 procent av eleverna söker underlag för kommande fördjupade översiktsplaner och till den kommunala gymnasieskolan. detaljplanering.

Gymnasieskolorna i Gävle erbjuder attraktiva utbild I framtida fördjupade översiktsplaner ska mark för ningar för ungdomar inom kommunen och för hela kommunal verksamhet reserveras. Begreppet regionen. Elever reser dagligen från stora delar av länet kommunal verksamhet ska om möjligt omfatta skola, BYGGD MILJÖ och norra Uppsala län för att delta på grundskole- och förskola, bibliotek och vård- och omsorgsboenden. Syftet gymnasieutbildningar i Gävle. Utbildning Gävles är att ge en mer flexibel användning av marken över tid bedömning är att efterfrågan på gymnasieutbildning än om marken reserveras för ett specifikt syfte, exem kommer att öka under kommande år. Bedömningen pelvis en skola. baserar på befolkningsprognosen som visar att antalet ungdomar i gymnasieålder kommer att öka samt en Begravningsplatser bedömning om att antalet elever från andra kommuner Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksam kommer att öka. Det är därför viktigt i den fortsatta heten i Sverige och därmed ansvarig för att tillhanda planeringen av gymnsieutbildningar i Gävle att utgå från hålla begravningsplatser oavsett ideologisk eller religiös Gävles betydelse som utbildningsort för regionen. tillhörighet. Svenska kyrkan har i sina remissyttranden lyft behovet av fler begravningsplatser, då befintliga För att möta en kommande elevökning och samla inom Gävle stad (Gamla kyrkogården, Skogskyrkogården skolverksamheter planeras en omfattande till- och och Bomhus kyrkogård) inte nämnvärt kan utökas i ombyggnad av Vasaskolan. Behov kommer även att omfattning. I kommande översyn av fördjupad över finnas av ytterligare centrala lokaler i Gävle. siktsplan för Gävle stad ska mark reserveras för ända målet. Högskolan i Gävle Högskolan är en viktig aktör som motor för innovation, forskning och högre utbildning i regionen. Högskolan Fortsatt arbete har sina lokaler i Kungsbäck. Där går cirka 15 000 En markförsörjningsplan ska tas fram som studenter. Högskolan erbjuder fler än 50 utbildnings komplement till förvaltningarnas lokalresursplaner. program och påbyggnadsutbildningar, samt cirka 1 000 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap samt teknik. Akademiska hus och Högskolan i Gävle tar för närvarande fram en ny “Campusplan för Högskolan i Gävle 2030”. Planen beskriver en önskad målbild med bland annat tydliga kopplingar till närområdet och staden, attraktiva mötesplatser inom campus, tydlig annonsering av högskolan och dess verksamhet bland mycket annat.

Gävle kommun ska verka för att ge högskolan och hög skoleanknuten verksamhet möjlighet att utvecklas.

ALLMÄNNA INTRESSEN 69 Översiktsplan gävle kommun BYGGD MILJÖ BYGGD

”Högskolan i Gävle är en viktig aktör som motor för innovation, forskning och högre utbildning i regionen.”

70 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Näringsliv och verksamheter

Näringslivet är en viktig motor för utvecklingen i Gävle kommun. Gävles närhet till stora arbetsmarknadsregioner, en växande befolk- Läs vidare ning, goda kommunikationer och goda förutsättningar för företagande Gävle kommun har flera olika typer är några framgångsfaktorer som gör Gävle till en tillväxtmotor i av måldokument kopplade till regionen. I Gävle kommun finns idag ca 5 000 företag registrerade. näringslivsutveckling: • ”Näringslivspolitiska mål” • ”Näringslivsprogram 2014- 2016”* Näringslivspolitiska mål och program • ”Gästbok Gävle”, strategi för besöksnäringen Gävle kommuns “Näringslivspolitiska mål” och ”Näringslivsprogram • ”Kulturpolitiska programmet” 2014-2016” beskriver flera mål och behov av åtgärder med stark • ”Handelspolicy för Gävle koppling till den fysiska planeringen. Dessa överensstämmer med kommun, 2003” översiktsplanens strategier ”Hållbar, effektiv och tillförlitlig infra struktur” och ”En attraktiv plats för företagande”. För att nå de närings * Nytt Näringslivsprogram är under livspolitiska målen krävs satsningar på goda kommunikationer inom framtagande. kommunen och mot omvärlden, god markberedskap och variation i BYGGD MILJÖ utbudet av mark, en tät och funktionsblandad stad samt inspirerande och kreativa mötesplatser för samverkan och utveckling. Fortsatt arbete

En annan viktig framgångsfaktor för att nå målen är kompetensförsörj Fördjupad översiktsplan för ning. Högskolan i Gävle är här en viktig aktör som motor för innovation, Avan-Fredriksskans forskning och högre utbildning i regionen. Gävle kommun ska verka för Gävle hamns utvecklingsmöjligheter högskolans möjligheter att utvecklas och integreras i staden. En ska utredas vidare genom en framgångsrik kompetensförsörjning är även beroende av tillgången till revidering av den fördjupade mångfald av attraktiva livsmiljöer i staden och på landsbygden för att översiktsplanen för Avan-Fredriks kunna bibehålla och attrahera arbetskraft. Här är tillgång till attraktiva skans. bostäder, bra infrastruktur, utbud av fritidssysselsättningar, bra skolor och möjlighet till ett gott liv viktiga delar som Gävle ska kunna erbjuda. Plan för markförsörjning och fysisk planering för näringslivets utveckling Markberedskap utifrån näringslivets behov Analys av näringslivets behov av markförsörjning, kommunikationer Markberedskap för utveckling av näringslivet behöver innehålla en och infrastruktur samt annan fysisk bred variation i utbudet av mark för att kunna tillgodose näringslivets planering. olika behov och intressen. En markberedskap behöver också inrymma möjligheter för omlokaliseringar av företag och byggklara tomter för Tolvforsskogens verksamhets- att tillgodose behov av snabba etableringar. Gävle kommun har som område mål att ha en beredskap om 60 ha byggklar mark för nya verksamhets Fortsatt planering av verksamhets områden. område/logistiknav vid förslag till nytt läge för Ostkustbanan. Det finns ett stort behov av fortsatt planering för att analysera fram tida behov av markförsörjning för näringslivet samt för att möjliggöra utveckling av verksamhetsområden, som till exempel utveckling av Gävle hamn, Tolvforsskogen med flera områden.

Näringslivets behov av mark varierar beroende på den verksamhet som bedrivs. En grov indelning kan göras i industri/lager, handel, tjänsteföretag och besöksnäring. Många gånger går dessa verksamheter i varandra och olika verksamheter samsas inom samma områden. Ibland gör branschvisa specifikationer det önskvärt att skapa en viss sorts lösningar. Det är därför svårt i en översiktsplan att skapa en entydig beskrivning av behovet, men däremot kan översiktsplanen

ALLMÄNNA INTRESSEN 71 Översiktsplan gävle kommun

ange en ram som möjliggör de olika verksamhetsut Gävle stad vecklingar som efterfrågas. Översiktsplanen måste Kring Gävle stad finns tre utpekade områden för framtida också säkerställa god tillgänglighet för aktuella utbyggnad. Gävle hamn som idag har ca 170 ha och trafikslag till och inom de utpekade verksamhets Granudden söder om fjärden som omfattar ca 30 ha. I områdena. Gävle hamn finns planlagd mark för vidare utbyggnad norrut. Gävle hamn beräknas få en allt större betydelse Områden för verksamheter får naturligt ett fokus mot under åren framöver som importhamn till Stockholm funktion. Samtidigt är det viktigt att skapa trivsamma (norr om Mälaren). För Gävle hamns område i Fredriks miljöer med inslag av grönska och ytor som tar hand skans gäller fördjupad översiktsplan för Avan-Fredriks om dagvattnet. Entréer till verksamhetsområden och skans från 2004. Gävle hamns utvecklingsmöjligheter exponerade läget ska hanteras med särskilt stor behöver utredas vidare genom en revidering av den omtanke. fördjupade översiktsplanen för Avan-Fredriksskans samt att utredningen även inkluderar verksamhetsområden Näringslivets strukturer förändras med tiden. Det söder om fjärden. innebär att verksamhetsområden behöver utformas med en flexibilitet som kan möta kommande föränd Ersbo vid Gävles södra infart från E4 omfattar idag ca 70 ringar. ha. Ledig mark i Ersbo börjar ta slut och det planeras för en utbyggnad söderut. Utvecklingen i Ersbo hänger Strategisk markanvändning - verksamheter ihop med planerna på en ombyggnad av väg 56. och besöksnäring Översiktsplanen pekar ut tre olika typer av strategiska I samband med nybyggnad av dubbelspår på Ostkust markområden som har stora potentialer för utveckling banan blir Tolvforsskogen (väster om E4) det nya stora av näringslivet. De strategiska markområdena är verksamhetsområdet för framtida etableringar. Tanken områden vid större infrastrukturnoder, besöksmål och är också att Tolvforsskogen ska bli ett logistikområde strategiska områden för orters utveckling. Se vidare som ligger i framkant av den tekniska utvecklingen och BYGGD MILJÖ BYGGD under rubriken, Gävle växer, och Besöksnäring samt i kapitlen “Ortsfördjupningar” och “Kust och hav”.

Industri/lager

Hedesunda, Forsbacka, Norrsundet, Hagsta I kommunens ytterområden finns många verksamheter Norrsundet samlade inom fyra tydliga verksamhetsområden. Det är OCKELBO önskvärt att fortsätta utveckla dessa. I Hedesunda gäller BERGBY det området Bojepps, söder om korsningen mellan väg 56 och 509, ca 10 ha. I dagsläget finns inte mycket ledig mark kvar, men här bör en utvidgning av området vara

möjlig. Tolvforsskogen NORRLANDET GÄVLE I Forsbacka finns det utvecklingsmöjligheter både inom Forsbacka Gävle hamn

det befintliga industriområdet öster om Stentorps Karskär/Bomhus vägen och norr om E16 upp mot Bergslagsbanan. Båda SANDVIKEN VALBO områdena har dessutom järnvägsanslutning. FORS- FURUVIK BACKA Ersbo SKUTSKÄR Norrsundets industriområde är ca 100 ha stort. Där finns mycket ledig mark för ytkrävande verksamheter.

Industriområdet har anslutning både med väg, järnväg Bo Jepps och en hamn med mer än 500 meter kajer.

HEDESUNDA Järnvägsstation I Hagsta vid Hagsta krog finns ledig mark för småin Hamn dustri. I samband med utbyggnad av dubbelspår på Verksamhetsområde Ostkustbanan uppstår också ett nytt läge som är Nytt verksamhetsområde intressant för verksamhetsetablering, i korsningen Sjöfart mellan E4 och väg 303 (mot Ockelbo), där en ny Godstransport järnväg Godstransport lastbil tågstation planeras.

Befintliga och planerade större verksamhetsområden i strategiska lägen i Gävle kommun.

72 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun därmed också bidra till att skapa effektivare och mer miljövänliga godstransporter i Gävle. Tolvforsskogen får järnvägsanslutning som skapar nya möjligheter för etableringar. Tolvforsskogen omfattar ca 500 ha.

Ett annat stort verksamhetsområde finns i Karskär/Bomhus där pappersindustrin disponerar ett område på drygt 200 ha. Här finns också andra företag med koppling till skogsindustrin.

Mer specifika etableringar kan vara aktuella utanför denna struktur. Stackbo utanför Valbo är ett sådant exempel där det finns ett unikt läge med hänsyn till energiförsörjning.

I dagens verksamhetsstruktur finns dessutom områden av mer samlad karaktär, ofta med ganska blandad verksamhet (industri/lager, handel och kontor/service) på följande platser - Hemsta 20 ha, Kryddstigen 20 ha, Sörby Urfjäll 60 ha, Fjällbacken 45 ha, Näringen 90 ha, Nybo (Valbo) 20 ha och Joakims Backe 20 ha. Det finns inte mycket ledig mark inom dessa områden, men det pågår en viss omvandling av verksam heter i områdena och de är därför av intresse för olika typer av etable ringar. I de områden som ligger mest centralt finns också ett intresse BYGGD MILJÖ att omvandla till bostäder, samt att andra hänsyn, exempelvis vatten täkten kan göra det särskilt önskvärt med en omvandling. En tydlig utveckling med omvandling till bostäder pågår redan längs Gavleån på Gävle Strand och Södra Skeppsbron.

Handel Handeln är till stor del koncentrerad till tre områden – Stadskärnan, Valbo köpcentrum (inkl. Valbo Köpstad) och Hemlingby. Utbudet varierar och till viss del kan områdena sägas komplettera varandra. Områdena är storleksmässigt jämförbara – Stadskärnan (enligt Centrumplanens avgränsning) 35 ha, Valbo 30 ha och Hemlingby med 30 ha. Det finns planer på ytterligare ytor i Valbo och i Hemlingby. Inom de befintliga områdena finns också potential för etableringar genom omvandling och effektivare markanvändning. För utveckling av handeln i de olika områdena är tillgänglighet med olika trafikslag en avgörande faktor.

Tjänsteföretag Ytbehovet för denna kategori är svårt att definiera, men däremot är placeringen av verksamheterna ofta koncentrerad till vissa platser. Högskolan/Kungsbäck är ett sådant exempel. Det pågår planering av högskolans expansion, tillsammans med kringliggande verksamheter (även bostäder). Högskolans område är ca 20 ha och Kungsbäck är också ca 20 ha. Här finns också möjligheter till näringslivsutveckling på västra sidan E4 i Västra Kungsbäck där redan annan verksamhet finns etablerad. Det område som sträcker sig söderut till Gävle Bro och Ersbo, erbjuder möjligheter till olika typer av verksamheter tillsammans med bostäder. Idag finns också många tjänsteföretag nära stadskärnan. Här finns det också ett konkurrerande intresse av att möjliggöra fler bostäder och mer handel. Området kring Gävle Central är och kommer att bli en allt viktigare mötesplats där etablering av tjänsteföretag förväntas bli särskilt intressant. Med kort restid till/från Uppsala, Arlanda och Stockholm, samt övriga regionen är detta en ”hotspot” för företagseta blering. En ny knutpunkt uppstår också när stationen Gävle Västra etableras, och skapar även intressanta lägen för näringsetablering.

ALLMÄNNA INTRESSEN 73 Översiktsplan gävle kommun

Besöksnäring Dalälven Besöksmål inom Gävle kommun är i första hand Gävle • Ön, Hedesunda (se ”Ortsfördjupningar”, ”Kust och centrum, Furuviksparken, Gavlehov, järnvägsmuséet och hav” och ”LIS”) konferensanläggningar. Dessutom finns lokala besöks mål som kan ha stor lokal betydelse t.ex. Ön (Hede Kulturverksamheter sunda), Axmar bruk, Engesberg/Bönan, samt tillkomsten Ett rikt kulturliv gör en ort attraktiv och lockar nya av gästhamn vid Gävle strand och ställplatser för invånare. Det kulturella målet för Gävle kommun är att husbilar. Besöksmålen kan ofta vara starkt säsongs vara en av landets mest uppskattade kultur- och beroende och antalet besökande kan variera mycket över konstkommuner. Ett grundläggande mål med Gävle tid. Detta ställer stora krav på t.ex. parkeringsytor, där kommuns kulturpolitiska program är att göra kultur det i bästa fall går att hitta lösningar med samnyttjande. verksamheten än mer synlig och skapa ökad delaktighet Besöksnäring kan även kopplas till LIS-områden och bland medborgare, både som utövare och åskådare. fritidsbebyggelse i allmänhet, samt till de besöksmål För att lyckas med det måste den offentliga miljön vara längs kusten som pekas ut i kapitlet ”Kust och hav”. en tillgänglig och inbjudande arena för olika kulturevenemang, aktiviteter, och upplevelser i staden och i När det gäller besöksnäring är det också viktigt att orterna. Gävle kommun ska stödja och uppmuntra tänka regionalt, där samordningen mellan regionens kulturella och konstnärliga inslag inom både offentlig besöksmål är av stor vikt. miljö och kvartersmark. I serviceorterna har orternas bibliotek en roll som mötesplats och kulturcentrum för kommundelarna. Strategiska markområden för utveckling av besöksmål Områden eller platser för kulturverksamhet ska I Gävle kommun finns ett antal besöksmål som är av planeras i centrala lägen i stadsdelar och orter. Vid stor betydelse för kommunens varumärke. För att planering av större kultur- och evenemangs- utveckla besöksnäringen vid besöksmålen krävs att anläggningar är tillgängligheten till platsen en viktig BYGGD MILJÖ BYGGD satsningar samordnas och samlas vid besöksmålen. förutsättning. Anläggningarna ska planeras i lägen I kapitlen ”Ortsfördjupningar” och ”Kust och hav” med god kollektivtrafikförsörjning och tillgänglighet beskrivs de kustnära besöksmålen och i ”Landsbygdsut för gång och cykel. veckling i strandnära lägen (LIS)” beskrivs möjligheter att utveckla verksamheter vid hav, sjöar och vattendrag.

Befintliga och planerade besöksmål:

Gävle • Gävle stads centrum, innerstaden • Gavlehov, Sätra • Gästhamn, Gävle strand - byggnation pågår • Hemlingby köpcentrum

Valbo • Valbo köpcentrum, regionalt handelsområde

Kusten • Axmar bruk med intilliggande kulturreservat, naturreservat och undervattenspark (Axmar Blue Park). Se kapitlen ”Natur och friluftsliv” och ”Lands bygdsutveckling i strandnära lägen (LIS)” • Norrsundet (se ”Ortsfördjupningar”, ”Kust och hav” och ”LIS”) • Säljemar-Iggön (se ”Kust och hav”) • Eskön (se ”Kust och hav” och ”LIS”) • Utvalnäs (se ”Kust och hav”) • Bönan (se ”Kust och hav”) • Engesberg (se ”Kust och hav”) • Engeltofta (se ”Kust och hav”) • Gävle stad (se ”Kust och hav”) • Limön (se ”Kust och hav” och ”Natur och friluftsliv”) • Furuvik (se ”Kust och hav”)

74 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun BYGGD MILJÖ

Bockinvigning, 2016. Fotograf: Daniel Bernstål ALLMÄNNA INTRESSEN 75 Översiktsplan gävle kommun

riktlinjeR för BYGGD MILJÖ

Övergripande riktning för bebyggelseutveckling • Nya utredningsområden för bostäder och • Lokalisering av större utbyggnadsområden ska ske verksamheter föreslås i Hedesunda, Forsbacka och enligt övergripande strategin för bebyggelse Bergby. Se kapitel ”Ortsfördjupningar”. utveckling i Gävle kommun. • Ny bebyggelse i stationsnära lägen vid regionala tågstationer ska ges en hög täthet inom en zon om Bebyggelseutveckling i staden och dess 600 meter. Inom zonen ska i första hand utveckling närområde av bostäder, icke störande verksamheter, större • Lokalisering av ny bostadsbebyggelse och icke besöksmål och servicefunktioner prioriteras. störande verksamheter ska ske: • Nya bebyggelseområden för bostäder och »» som komplettering till och/eller förtätning inom verksamheter föreslås i strandnära lägen. befintlig bebyggelse Se kapitel ”Landsbygdsutveckling i strandnära lägen”. »» i stationsnära lägen • I orter och byar som inte redovisas som »» längs kollektivtrafikstråk utredningsområden i översiktsplanen ska pågående • Mångfald av olika funktioner och användningssätt markanvändning fortgå med utrymme för viss ska alltid eftersträvas i planering av byggd miljö. För utbyggnad i enlighet med riktlinjer kring lokalisering, att lyckas ska mark och byggnader i möjligaste mån prioriteringsgrunder för exploatering, miljö- och planeras för flera olika markanvändningar. riskfaktorer samt kulturmiljöprogram. Nya • I planeringen av nya bebyggelseområden ska bebyggelsegrupper i lägen utan närhet till natur- och kulturmiljövärden ses som en resurs och kollektivtrafik ska undvikas. Enstaka ny bebyggelse vara utgångspunkt för utvecklande av områdets eller kan dock vara möjlig. ortens identitet. • Gävle kommun är positiv till nya områden för • Ny markanvändning och byggnation inom strategiska fritidshusbebyggelse om kraven på lämplig vatten- BYGGD MILJÖ BYGGD markområden vid infrastrukturnoder ska prövas och avloppslösning, närhet till kollektivtrafik och god gentemot områdets regionala och kommunala standard på vägar kan tillgodoses. betydelse och framtida utvecklingspotential. • Gävle kommun är positiv till omvandling av befintlig • Ny bebyggelse i stationsnära lägen inom staden, vid fritidsbebyggelse om kraven på lämplig vatten- och Gävle central och Gävle västra, ska ges en betydande avloppslösning, närhet till kollektivtrafik, god täthet och koncentration inom en zon om 600 meter standard på vägar med mera kan tillgodoses. från stationsläget. Inom zonen ska i första hand arbetsplatser, servicefunktioner och större målpunkter Prioriteringsgrunder för exploatering prioriteras. Inom en zon om 1000 m från stationsläget • Prioriteringsgrunder för exploatering ska följas i exploa ska hög täthet och koncentration i bebyggelsen tering och planering: eftersträvas. »» I första hand används mark som redan varit eller är ianspråktagen. Bebyggelseutveckling i serviceort, tätort och på »» I andra hand exploateras icke tidigare landsbygd ianspråktagen mark, så som minde värdefull • Valbo, Forsbacka, Hedesunda och Bergby föreslås park- och naturmark. fungera som serviceorter. »» Undantagsvis ianspråktas brukningsvärd • Ny bebyggelse för bostäder och icke störande verksam jordbruksmark eller värdefull park- eller heter i serviceort, tätort och på landsbygden ska ske naturmark. som/i: »» Riktlinjer för kompensationsåtgärder vid »» komplettering eller förtätning inom befintlig ianspråktagande av värdefull park- och natur bebyggelsestruktur i serviceort, med närhet till mark samt brukningsvärd jordbruksmark ska kollektivtrafik och servicefunktioner. tillämpas. »» komplettering eller förtätning inom befintlig bebyggelse i ort med närhet till kollektivtrafik Bostäder »» stationsnära lägen • Gävle kommun ska kontinuerligt arbeta för att ha en »» varsam komplettering av bymiljö med närhet till god planberedskap som möjliggör byggande av kollektivtrafik 10 000 nya bostäder fram till år 2030. »» LIS- områden (landsbygdsutveckling i strandnära • Gävle kommun ska erbjuda goda, tillgängliga och lägen) trygga boendemiljöer både i stadsmiljö, tätorter och • I planeringen av nya bebyggelseområden ska på landsbygden. natur- och kulturmiljövärden ses som en resurs och • Trygga, säkra och gena gång- och cykelvägar ska vara utgångspunkt för utvecklande av områdets eller finnas mellan bostaden och andra olika målpunkter. ortens identitet.

76 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

• I alla orter och stadsdelar eftersträvas en blandning Verksamheter, stora arbetsplatser och industri av olika former av boende. När nya bostäder byggs • Större arbetsplatsområden ska planeras i lägen som bör de komplettera befintligt bostadsutbud avseende kan ges god kollektivtrafikförsörjning. bostadstyp, storlek och upplåtelseform. • Verksamhetsområden ska där det är möjligt ha en • Bostadsområden ska placeras med närhet till park, flexibel fysisk planering. natur, aktivitets- och idrottsområden och andra • Utforma miljöer där företag och andra verksamheter mötesplatser. Avstånd från bostad till närmaste park har möjlighet att växa och utvecklas. eller naturområde och mötesplats eller lekplats bör • Regionsjukhuset och högskolan ska ges god lokal och vara högst 300 meter. I nära anslutning till nya regional kollektivtrafikförsörjning. bostadsområden ska en god variation av aktivitets- • Störande eller transportintensiva verksamheter bör i och spontanidrottsytor finnas för olika åldrar, kön möjligaste mån lokaliseras till Ersbo, Gävle hamn, och intressen. Norrsundets hamn, Forsbacka norr om E16 och till ett • Gävle kommun verkar för en fortsatt utbyggnad av nytt logistikområde i Tolvforsskogen. trygghetsbostäder både i staden, i tätorter och på • Gävle kommun är positiv till anläggningar som ger landsbygden. möjlighet till lokal produktion av förnybar energi, som exempelvis vindkraft och biogas. Samhällsservice, kommersiell service och mötesplatser Kultur, rekreation, idrott och besöksnäring Samhällsservice • Gävle kommun ska stödja och uppmuntra kulturella och • I planeringen av nya större bostadsområden ska en konstnärliga inslag i den fysiska miljön.

tidig samverkan ske med skola, omsorg, omvårdnad, • Områden eller platser för kulturverksamhet ska BYGGD MILJÖ samt aktörer inom teknisk försörjning och planeras i centrala lägen i stadsdelar och orter. infrastruktur. Tillgång till lediga platser inom förskola • Större kultur-, evenemangs- och idrottsanläggningar och skola ska beaktas liksom möjligheten att vid ska planeras i lägen med god kollektivtrafikförsörjning behov hitta mark till nya förskolor och skolor. och tillgänglighet för gång och cykel. • Trygga och säkra gång- och cykelvägar ska finnas • Mindre idrottsanläggningar ska i första hand anläggas i mellan olika målpunkter som skola, arbetsplatser, anslutning till bebyggelse för att underlätta för gående bostäder och service. och cyklister att ta sig till platsen längs tillgängliga och • Utbildningsverksamhet, som högskola, gymnasium, trygga gång- och cykelvägar. grundskola och förskola ska vara belägna i närhet till kollektivtrafik med god tillgänglighet för gång och cykel. Medborgardialog, delaktighet och inflytande • Nya förskolor och skolor ska utformas och placeras Planeringsprocessen ska bygga på lokalt inflytande och så att utemiljöerna inte exponeras för höga delaktighet. Berörda målgruppper ska ges möjlighet till att bullernivåer. medverka och påverka utvecklingen. Särskilt ska barn och • Förskolor och grundskolor ska inte lokaliseras i industri- ungas perspektiv lyftas i planeringen. och verksamhetsområden. • Nyetablering av förskola och grundskola ska i första hand placeras i anslutning till natur, park eller område för lek och idrott. • Vård- och omsorgsboenden ska planeras nära park- eller naturområden och/ eller med gröna gårdar med plats för socialt umgänge.

Kommersiell service • Service, dagligvaruhandel och andra stora målpunkter ska placeras centralt i serviceorterna med närhet till kollektivtrafik. • Nyetablering av extern- och volymhandel ska i första hand placeras i Valbo, Södra Hemlingby och i andra redan befintliga etableringar.

Mötesplatser • Vid planering av nya och befintliga bebyggelseområden ska behov av mötesplatser tillgodoses. • I planering av nya eller vid förnyelse av befintliga offentliga mötesplatser ska dialog ske med berörda målgrupper för att främja ett lokalt engagemang kring platsen.

ALLMÄNNA INTRESSEN 77 Översiktsplan gävle kommun

Kulturmiljö KULTURMILJÖ

78 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Kulturmiljö En av en S n ve io r Gävle är en attraktiv kommun med olika typer av bebyggelsemiljöer g ig re Minskade e i Strategisk s mark- utsläpp för b som ger den en tydlig identitet. Ett gott omhändertagande av våra r hälsosamma ä o användning s t livsmiljöer t o a kulturmiljöer bidrar till att öka attraktiviteten och ta tillvara m m t i x Hållbar, eektiv l ä och tillförlitlig j ÖP ö platsens värde. v Bebyggelseutveckling l infrastruktur/ k l i samverkan med 2030 o i kommunikation

t hållbara transporter m

m E 120 000 En attraktiv u Vi ska vårda och stärka kulturvärdena på byggnader och i miljöer så att plats för invånare n

företagande Hushållning med e vår historia går att avläsa. Det är Gävle kommuns historia som åter- naturresurser r

Landsbygds- Ta tillvara speglas med olika människor, boendemiljöer samt verksamheter och utveckling på platsens värde näringar. Det är viktigt att miljöer och byggnader kan användas för sin Övergripande Det goda strategi för ursprungliga funktion eller återanvändas till annat. Det bidrar till vårt livet för alla bebyggelseutveckling arbete med hållbarhet och hushållning. At tra öer ktiva livsmilj

Tillsammans kan vi genom intresse, kunskap och lagstiftning arbeta för en långsiktigt hållbar kulturmiljö för kommande generationer. Avsnittet ”Kulturmiljö” har särskild koppling till översiktsplanens mål ”Attraktiva livsmiljöer i stad och på landsbygd” och strategierna: KULTURMILJÖ Gävle i förändring • Ta tillvara platsens värde • Landsbygdsutveckling I Gävle kommun finns många fornlämningar och de berättar att • Det goda livet för alla området har varit befolkat under lång tid. Fornlämningarna finns framför allt i våra jordbruksbygder och inom Gävle stads äldsta delar men även i områden som idag inte är bebyggda.

Gävle har olika bebyggelsetyper i staden, på landet, i de mindre tätorterna, vid kusten och insjöarna. Det som utmärker Gävle är byggnader och samhällen knutna till industri- och järnhantering, sommarvillor och fiskelägen, samt stadsbebyggelsen i Gävle. Staden kännetecknas av bebyggelse som är uppförd i kvarter som ett rutnät med park- och esplanadstråk, byggnader knutna till hamn och sjöfart, samt alla byggnader som hör till Gävles funktion som residensstad för Gävleborgs län.

Jord- och skogsbruket har skapat en speciell flora och fauna. I södra delen av kommunen har Dalälvsområdet givit specifika möjligheter för strandängsbeten. Längs havsstränderna och på öarna har det kombinerade fiskejordbruket skapat gistvallar och ett småbrutet odlings- och beteslandskap. I de stora byarna i Valbo, Hedesunda, Hille och Hamrånge har stora sammanhängande öppna landskap skapats. I Gävle kommun kan man se två utvecklingar. Den ena är att allt fler människor bor i staden med omnejd. En av orsakerna till det är de förändringar av näringar som sker, vilket innebär att arbetstillfällen försvinner på mindre orter. Industrier läggs ned och jordbruks- och fiskenäringen har sedan länge minskat kraftigt. Den andra utvecklingen är motsatt och innebär en förstärkning av mindre orter i och med omvandlingen av fritidshus och sommarvillor till permanentbostäder.

Det innebär att byggnader och miljöer står utan användning och behöver få ny verksamhet för att kunna finnas kvar. Många av dessa byggnader och miljöer har också höga kvaliteter kopplade till friluftsliv, natur och turism. Samtidigt innebär utvecklingen ett ökat tryck i populära staden med omnejd och i fritidsområden som blir permanentboende. Utvecklingen har inneburit och kommer också att ge förändringar på landskapet. Framför allt växer betes- och odlings mark igen på slätter, i dalgångar och skogsmark. Men det är inte enbart jordbrukslandskapet som har vuxit igen, utan även industri

ALLMÄNNA INTRESSEN 79 Kulturmiljöprogram

Kulturmiljöprogram

Översiktsplan gävle kommun

landskapet med parker, trädgårdar och verksamhetsytor. Utvecklingen är också den motsatta exempelvis på Norrlandet där skogsområden som bäddat in de gamla sommarvillorna i stor utsträckning tagits ned Kulturmiljöprogram för norra, södra då marken har bebyggts. och västra kommundelarna

Gävle kommuns underlag

Kulturmiljöprogram för Eskön Utveckling och förändring i bebyggelsen ger påverkan som kan behöva lämplighetsprövas i detaljplaner, förhandsbesked, bygglov eller i anmälan med startbesked för att se att bl a kulturvärdena inte skadas. Kulturmiljöprogram för Det ställer krav på ett bra kunskapsunderlag som i ett första skede Norrlandet berättar vad som är värdefullt och vad värdet består av.

De viktigaste kunskapsunderlagen består av kulturmiljöprogram, kulturmiljöstrategi, riksintressebeskrivningar och byggnads inventeringar. I vissa ärenden kan det bli aktuellt att ta fram fördjupade underlag.

Plan- och bygglagen, PBL, är den viktigaste lagstiftningen i det arbetet Kulturmiljöprogram för och som anger hur en prövning ska utföras och vilken kunskap som Gävle stad behövs.

Kulturmiljöprogram Kulturmiljöprogram för norra, södra Kulturmiljöprogram redovisar värdefulla kulturmiljöområden samt och västra kommundelarna behandlar behovet av skydd av kulturvärden i utpekade områden. KULTURMILJÖ Programmet beskriver vilka värden som finns i området samt hur området kan utvecklas. Programmen med riktlinjer antas av Kom- munfullmäktige och vägleder i kommande ärenden om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras enligt PBL 3:2. Riktlinjerna fungerar sedan som underlag i detaljplaner, förhands besked, bygglov och anmälan. Gävle kommun har utarbetat kultur µ miljöprogram i samband med framtagande av fördjupade översikts planer. De fördjupade översiktsplanerna för Gävle stad, Norrlandet och Eskön redovisar kulturmiljön på samma enhetliga sätt. Kulturmiljö Kulturmiljöprogram i Gävle kommun program är ett sektorsunderlag för ett samhällsintresse som är avvägt och samstämt med översiktsplanerna och som har antagits av kommunfullmäktige i samband med antagande av översiktsplanerna. Redovisningssättet används nu också i översiktsplanen för Gävle kommun. Tillsammans med detta dokument färdigställs kulturmiljöprogrammet för resterande delar av kommunen, de norra, södra och västra delarna, vilket har varit ett mål inom kommunens miljömålsarbete.

I kulturmiljöprogrammen redovisas områden för kulturhistorisk bebyggelse och karaktärsområden. I programmen redovisas områden, inte enstaka fastigheter.

Kulturhistorisk bebyggelse Kulturhistorisk bebyggelse är Gävle kommuns egen bedömning av koncentrerad bebyggelse i exempelvis en by, ett stadskvarter, ett brukssamhälle eller ett fiskeläge. Inom ett bebyggelseområde finns byggnader och värden som är särskilt betydelsefulla att vårda och stärka och dessa beskrivs med värdebeskrivningar i respektive stadsdel. Ytterligare information finns i kulturmiljöprogrammet. Gävle kommun är positiv till förändring och utveckling så länge föränd- ringen anpassas till kulturvärdena och att kulturmiljöns särdrag kan stärkas och vårdas. För att ge ett långsiktigt juridiskt skydd inom plan- och bygglagen krävs att detaljplaner, alternativt områdesbe- stämmelser, med anpassade bestämmelser arbetas fram. En prioritering har gjorts som visar var ett sådant juridiskt skydd är mest angeläget.

80 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Se mer i vår webbkarttjänst: www.gavle.se/gavle2030

Gåsholma

AXMARBY Viksjön

NORRSUNDET BERGBY

HAMRÅNGEFJÄRDEN ")E4 Katrineholm Säljemar

IGGÖN

Råhällan TRÖDJE

Hillevik ESKÖN

Utnora Oslättfors

Oppala KULTURMILJÖ BJÖRKE Gävlebukten Lundbosjön Norra Åbyggeby

Hille BÖNAN Öjaren Forsby

GÄVLE

FURUVIK Grinduga VALBO ")E4 )"E16 FORSBACKA Överhärde Mårtsbo Storsjön Rörberg

Hästbo Jordåsen

Främlingshem Gräsbäcken Kessmansbo

Kågbo Finnböle

Värdefulla kulturmiljöer

Vinnersjö Riksintresse Kulturmiljövård HEDESUNDA Kulturreservat Östveda Odlingslandskap med natur och kulturvärden Högsta bevarandevärde Dalälven Ön Mycket högt bevarandevärde Högt bevarandevärde Värdefulla kulturmiljöer Ålbo Kulturhistorisk bebyggelse Sevallbo Karaktärsområde

Hade 0 5 000 10 000 20 000 µ Meter

ALLMÄNNA INTRESSEN 81 82 KULTURMILJÖ KULTURMILJÖ ALLMÄNNA INTRESSEN översikts samordning harocksåskett idenfördjupade preciserade avgränsningar enligtnedan.Denna och kulturvärden” därdesammanfalleroch föreslår länsstyrelsens utpekade ”odlingslandskap mednatur- Gävle kommun villsamordna karaktärsområdenmed skydd ärmestangeläget. prioritering hargjortssom visarvarettsådant juridiskt med anpassadebestämmelser,arbetasfram.En krävs att detaljplaner, alternativt områdesbestämmelser långsiktigt juridisktskydd inomplan- ochbygglagen anpassas tillområdetskulturvärden. För att geett utgångspunkt frånpågående markanvändning omden utveckling inomkaraktärsområdenakanske med vårdförutsättning för av kulturmiljön. Förändring och fortsatt jordbruksnäring med odling ochdjurbeteären De flestakaraktärsområdenärjordbruksbygder dären Gävle kommun villstärka och vårda karaktärsområden. relation tillvattenområden ochliknande. tidsepok, stadskvartermedpark ellerindustrimark i med omgivande odlingsmark, enstadsdelfrånviss visar påensärskildtypav struktur.Detkanvaraenby obebyggda områdensomtillsammansmedvägnätet spår. Oftaärdetrelationen mellanbebyggda och av större landskapmedstrukturer av tydliga historiska Karaktärsområden ärGävle kommuns egenbedömning Karaktärsområden Lövgrund gävleÖversiktsplan kommun planen för staden. planen för • • • • • • • • • • • • • Dalkarlsbo samt Ön. avgränsning föreslås enligtkaraktärsområde Sevallbo- Utomälven, Hade,SevallboochDalkarlsbo -ny Ålbo. Ålbo -ny avgränsning föreslås enligt karaktärsområde karaktärsområde Vinnersjö. Vinnersjöbygden -ny avgränsning föreslås enligt Ön, SevallochDalkarlsbosamtÖstveda. ning föreslås enligtkaraktärsområdena Hedesundabygden, Hedesundabygden samt Norra Brunn-ny avgräns- enligt karaktärsområde Kessmansbo- Verkebro medKessmansbo -ny avgränsning föreslås område Grinduga. Grinduga -ny avgränsning föreslås enligtkaraktärs område Överhärde. Mackmyra -ny avgränsning föreslås enligtkaraktärs flera. karaktärsområde Limön,Römaren, Lövgrund,Eggegrundmed Öar iGävlebukten -ny avgränsning föreslås enligt område Trödje. Trödje -ny avgränsning föreslås enligtkaraktärs Totra. enligt karaktärsområdena Berg - Centrala Hamrångebygden -ny avgränsning föreslås Iggön. Iggön -ny avgränsning föreslås enligtkaraktärsområde karaktärsområde Häckelsängs fäbodar. Häckelsängsbodarna -ny avgränsning föreslås enligt område Axmar by. Axmar -ny avgränsning föreslås enligtkaraktärs Hagsta ochHäckelsäng- Verkebo. Översiktsplan gävle kommun KULTURMILJÖ

Kessmansbo

• Kågbo - ny avgränsning föreslås enligt karaktärsområde Kågbo. • Lövåsen - ny avgränsning föreslås enligt karaktärsområde Lövåsen.

Kulturmiljöstrategi Kommunstyrelsen antog kulturmiljöstrategin 2008 och den behandlar prioritering av skydd utifrån kulturmiljöprogram och fördjupade översiktsplaner. Huvudsyftet med strategin är att tydliggöra vilka områden som är prioriterade för nya detalj planer och områdesbestämmelser som värnar och skyddar kulturvärden. Gällande kulturmiljöstrategi är inte kommuntäckande och är framtagen med anledning av programmet för Gävle kommuns lokala miljömål som gällde mellan åren 2005 -2013 samt de fördjupade översiktsplanerna.

Strategin säger: Kulturmiljöprogrammen för Gävle kommun som beslutades av kommunfullmäktige under 1980-och 1990-talen ska revideras då ny kommuntäckande översiktsplan tas fram.

Inom de geografiska områdena för de fördjupade översiktsplanerna för Norrlandet och Gävle Stad ska nya detaljplaner prioriteras för:

• Norrlandet • Villastaden • Strömsbro • Södra Valboslätten

Kulturmiljöstrategin ska revideras så att den omfattar hela Gävle kommun. Det behövs även ett styrdokument med tydligare koppling och uppföljning av de nationella kvalitetsmålen för kulturmiljö. Tidigare har detta hanterats i programmet för de lokala miljömålen men sedan 2013 saknas det.

ALLMÄNNA INTRESSEN 83 Översiktsplan gävle kommun

Riksintressen för kulturmiljö behovet av att skydda värdefulla kulturmiljöer genom att Områden som är utpekade som riksintresse enligt ta fram nya detaljplaner och områdesbestämmelser. miljöbalken är så värdefulla att de har betydelse i ett nationellt perspektiv. Dessa områden är beslutade av Planerna och områdesbestämmelserna behandlar bl a riksantikvarieämbetet. Det ska framgå av översiktsplan bevarande, utveckling och förändring, samt underhåll hur värdena ska beaktas och särskilt värdefulla kultur av byggnader och anläggningar, placering och storlek värden ska skyddas i detaljplan. av nya byggnader, fasad-och takmaterial samt färg- sättning på byggnader och nivåer för bygglovsplikt. Länsstyrelsen Gävleborg ansvarar för kunskapsunderlag för riksintressena. Plan- och bygglagens generella bestämmelser Kulturvärden har ett generellt skydd som ska tillämpas Byggnadsinventeringar vid t ex bygglovsprövning även om detaljplanen inte Byggnadsinventeringar redovisar fastigheter och innehåller några bestämmelser. Varsamhetskravet och byggnader. Gävle kommun har ingen aktuell hel förvanskningsförbudet enligt PBL 8:13 samt 8:17 gäller täckande byggnadsinventering över kommunens värde alltid oavsett om en åtgärd är tillståndspliktig eller inte. fulla byggnader. Bäst redovisning finns dock för tätorten Gävle. De nya inventeringarna beskriver på vilket sätt byggnaden är värdefull samt dess samlade värde. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Några av de utpekade LIS-områdena: Axmar bruk, Axmar, Forsbacka bruk, Fäbodsjön, Ålbo och Ön, ligger inom eller Skydd av kulturvärden i anslutning till kulturmiljöer. Riktlinjerna för de före- slagna LIS-områdena har skrivits med beaktande av kulturmiljön och fornlämningar. I den fortsatta hante- Kulturvärden i miljöer och på byggnader kan skyddas ringen ska noggrannare analyser och avvägningar ske. på olika sätt, både på nationell och lokal nivå. LIS kan bidra till att stärka kulturmiljön genom att ge KULTURMILJÖ möjlighet att bygga nya byggnader för verksamhet och Kulturreservat boende. I de kulturmiljöer som har sin uppkomst av fiske Länsstyrelsen eller kommunen kan besluta om att ett och jordbruk är det av betydelse att verksamheten kan område ska skyddas och förvaltas som ett kultur fortgå för att ge användning av byggnader och mark. reservat enligt Miljöbalken, MB. En skötselplan beskriver målen för arbetet samt vilka åtgärder som måste genomföras för att målen skall nås. Indikatorer och uppföljning av kultur- miljöarbetet Byggnadsminne, begravningsplatser, kyrkor och fornlämningar Mål i de lokala miljömålen och Kulturmiljö- En byggnad som har ett synnerligen högt kultur strategin historiskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde Ett mål i Gävle kommuns lokala miljömål 2005-2013 är med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan att revidera Kulturmiljöprogram för hela kommunen. förklaras som byggnadsminne av Länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen, KL eller av regeringen då det gäller I och med färdigställande av denna översiktsplan och statligt ägda byggnader. Bestämmelserna får även framtagandet av kulturmiljöprogram för de norra, tillämpas på park, trädgård eller annan anläggning av södra och västra kommundelarna är detta mål uppfyllt. kulturhistoriskt värde. Detaljplan för Strömsbro har utarbetats enligt kultur miljöstrategin, medan detaljplaner för Norrlandet är Begravningsplatser och kyrkor inom Svenska kyrkan under framtagande. Detaljplaner och områdes som är uppförda före 1940 är skyddade genom KL. bestämmelser ska också tas fram för Villastaden och Genom beslut kan även yngre ingå. Fornlämningar Södra Valboslätten. är också skyddade i KL.

Nationella miljömål Detaljplaner och områdesbestämmelser Inom framför allt området ”God bebyggd miljö”, som är Kulturvärden i och på byggnader, anläggningar och ett av de 16 delmålen, finns följande precisering för mark kan skyddas genom bestämmelser i detaljplaner kulturvärden i bebyggd miljö: Det kulturella, historiska och områdesbestämmelser. Särskilt värdefulla kultur och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader värden ska skyddas i samband med detaljplaneläggning och bebyggelsemiljöer, samt platser och landskap enligt PBL 2:6 kap. Plan- och bygglagens generella bevaras, används och utvecklas. bestämmelser om varsamhet och förvanskning har preciserats i dessa dokument för att ge ett tydligare stöd. Indikatorer för att uppnå målet är: Kulturmiljöprogram och kulturmiljöstrategi pekar på

84 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

• Tillgång till antikvarisk kompetens. • Tillgång på kulturmiljöunderlag. Fortsatt arbete • Skydd av värdefulla byggnader i detaljplaner och • Då kulturmiljöprogrammen (Gävle stad, Eskön, områdesbestämmelser. Norrlandet och de norra, södra och västra kommunde • Rivningsförbud i detaljplaner och områdesbestämmelser. larna) är avvägda och samstämda med översiktsplanen ska de revideras vid en översyn av översiktsplanen. Även inom de två delmålen ”Ett rikt odlingslandskap” samt • Kulturmiljöstrategin ska revideras. Den ska behandla ”Levande skogar” finns indikatorer som berör kulturvärden. frågor kring prioritering av detaljplaner samt uppföljning. • Ett aktuellt kunskapsunderlag, byggnads Uppföljning av de nationella miljömålen inventeringar, kring enskilda fastigheter behövs. Utifrån de nationellt ställda indikatorerna kan kommunens insats beskrivas på följande sätt: • Antikvarisk kompetens finns inom Samhällsbyggnad Gävle. Ställningstagande i kulturmiljöprogrammet • Tillgång på underlag som beskriver kulturhistoriska och fördjupad översiktsplan för Gävle Stad områden är god, medan underlag som redovisar 2025 enskilda objekt är bristfällig och föråldrad. • Bestämmelser som värnar kulturvärdena införs • Ställningstagandena i den fördjupade översikts generellt i detaljplaner och områdesbestämmelser planen för Gävle stad gäller som ett nytt avvägt där så är motiverat. Få detaljplaner och områdes kulturmiljöprogram. bestämmelser upprättas dock, som enbart har till • Gävle kommun är positiv till förändrade gränser av syfte att skydda kulturvärden. befintliga riksintressen för kulturmiljö. KULTURMILJÖ • Vi har en kunskapslucka när det gäller antalet • Områden utpekade som kulturhistorisk bebyggelse byggnader som är i behov av skydd och rivningsförbud och karaktärsområden ska så långt som möjligt och därför är dessa indikatorer svåra att använda inom skyddas och värnas enligt stadsdelskapitlen. kommunen för att mäta den insats som görs. • Gävle kommun prioriterar avgränsningar för • Gävle kommun har sedan 2013 ingen egen upp karaktärsområden i stället för länsstyrelsens följning kring miljömålen avseende kulturmiljön och utpekade odlingslandskap med natur- och dess värden. kulturvärden. • Parker med särskilda kulturvärden ska bevaras och skyddas. Särskilt värdefulla byggnader, miljöer och kulturvärden Ställningstagande i kulturmiljöprogrammet och den fördjupade översiktsplanen för Vid prövning av ärenden enligt PBL ställs det krav på Norrlandet kunskap om vilka miljöer och byggnader som är värdefulla. Det ska framgå om de är särskilt värdefulla • Fastigheter inom områden med kulturhistorisk enligt PBL 8:13. Sedan Plan- och bygglagen trädde i bebyggelse ska inte delas, med vissa undantag. kraft 2011 har förändringar skett i lagen som ökar • Vid planläggning ska eftersträvas att övriga kravet på aktuell kunskap om särskilt värdefulla fastigheter inom riksintresseområdet och inom byggnader, områden och kulturvärden. Vid prövning av karaktärsområden ska ha en viss storlek. ärenden ska det också framgå vilka konsekvenser en • Äldre kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska inte önskad åtgärd ger på kulturvärdet. rivas. • I detaljplaneskedet utreds om fritidshus kan bevaras. För att fastställa om PBL 8:13 berörs är följande • Hela Norrlandet ska planläggas med nya detalj dokument användbara: planer för att bevara kulturmiljön och säkerställa • Gällande detaljplaner och områdesbestämmelser riksintresset. som innehåller skydd av kulturvärden • Värdefullt kulturlandskap ska inte bebyggas. • Kulturmiljöprogrammen och byggnadsinventeringarna Marken ska hävdas och hållas öppen. • Om underlag saknas eller är bristfälligt behövs ställningstagande eller fördjupade utredningar ske vid aktuellt ärende. Ställningstagande i kulturmiljöprogrammet och fördjupad översiktsplan för Eskön Kulturvärden som är särskilt värdefulla får inte för vanskas enligt PBL 8:13. • Kulturhistorisk bebyggelse och karaktärsområden En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, ska så långt som möjligt skyddas och värnas. miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. • Kulturlandskap skyddas från bebyggelse. • Hänsyn måste tas till de i dagsläget okända lämningar efter äldre tiders bruk och näringar vid framtida bebyggelse.

ALLMÄNNA INTRESSEN 85 Översiktsplan gävle kommun

Första stycket ska tillämpas också på:

1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, 3. allmänna platser, och bebyggelseområden.

• Det ställs krav på att särskilt värdefulla kulturvärden ska skyddas vid detaljplaneläggning enligt PBL 2:6. • Attefallsreglerna är inte tillämpbara inom PBL 8:13 områden eller byggnader enligt PBL 9:4. • Bygglovsplikten är för ett antal andra åtgärder olika beroende på om de berör PBL 8:13 områden eller byggnader enligt PBL kap 9 samt PBF kap 6. KULTURMILJÖ

86 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Riktlinjer för kulturmiljö

• Allmänheten ska ha tillgång till kulturmiljöer och kunna uppleva historien. • Platsens värde och identitet ska värnas och ses som en resurs då det bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. • Gävle kommun vill verka för att stärka och vårda kultur miljöer. Det ska ske genom att identifiera, värdera och tillvarata kulturmiljöer. • Kulturmiljöprogrammen med riktlinjer antas av Kommunfullmäktige och vägleder i kommande ärenden om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras enligt PBL 3:2. • De ställningstaganden som redovisas för de fördjupade översiktsplanerna för Gävle stad, Norrlandet och Eskön gäller även för översiktsplanen för Gävle kommun. • Kulturhistorisk bebyggelse samt karaktärsområden som är utpekade i Kulturmiljöprogrammet för norra, södra och västra kommundelarna ska så långt möjligt skyddas och värnas. • Vid detaljplaneläggning ska kulturvärden redovisade i byggnadsinventeringar samt i utpekade kulturmiljöer och riksintresseområden hanteras enligt ställnings- KULTURMILJÖ taganden i översiktsplanen och kulturmiljöprogrammen (Gävle stad, Eskön, Norrlandet och de norra, södra och västra kommundelarna) enligt Plan- och bygglagens regelverk gäller, vilket bland annat innebär att särskilt värdefulla kulturvärden ska skyddas (PBL 2:6).

ALLMÄNNA INTRESSEN 87 Översiktsplan gävle kommun

Natur och friluftsliv NATUR OCH FRILUFTSLIV NATUR

88 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Natur och grönstruktur

I framtidens Gävle blir tillgången till attraktiva natur- och rekreations- En områden allt viktigare i takt med att kommunen växer och förtätas. Att av en S n ve io r bevara och utveckla grönområden är en viktig beståndsdel i god g ig re Minskade e i Strategisk s mark- utsläpp för b r hälsosamma ä samhällsplanering och en nödvändighet i arbetet för ett hållbart och o användning s t livsmiljöer t o a m m attraktivt Gävle. För att nå framgång behöver kommunen blir bättre på t i x Hållbar, eektiv l ä och tillförlitlig j ÖP ö v Bebyggelseutveckling l infrastruktur/ k att se och framhäva att grönområden har många olika värden och l i samverkan med 2030 o i kommunikation

t hållbara transporter m

n funktioner. m E 120 000 En attraktiv u plats för invånare n

företagande Hushållning med e

naturresurser r Kommunen ska därför arbeta med ett helhetsperspektiv och väga in Landsbygds- Ta tillvara utveckling på platsens grönområdenas betydelse för såväl biologisk mångfald som folkhälsa, värde Övergripande livskvalitet, regional utveckling och samhällsekonomi. Det goda strategi för livet för alla bebyggelseutveckling

At Genom att skydda och utveckla värdefulla natur- och rekreationsområden tra öer ktiva livsmilj

stärks kommunens attraktionskraft som bostadsort, etableringsort och NATUR OCH FRILUFTSLIV turistmål. Samtidigt kan vi tackla två stora samhällsproblem: utarmningen Avsnittet ”Natur och friluftsliv” har särskild av den biologiska mångfalden och ökat stillasittande i befolkningen. koppling till översiktsplanens mål ”Gävle en av Sveriges bästa miljökommuner” och ”Attraktiva Allt fler människor bor i städer och tätorter. Fortsatt urbanisering är en livsmiljöer i stad och på landsbygd” samt tydlig trend i samhället. Den natur som finns i och i närheten av strategierna: tätbebyggda områden blir därför allt viktigare för kommunen att slå • Hushållning med naturresurser vakt om för rekreation, natur- och kulturupplevelser. • Minskade utsläpp för hälsosamma livsmiljöer • Ta tillvara platsens värde • Det goda livet för alla Naturen i Gävle kommun • Landsbygdsutveckling

Gävle kommun karaktäriseras av ett barrskogsdominerat landskap, rikt på myrar och med en flack terräng där utblickarna över landskapet är Viktiga biotoper för biologisk få. De viktigaste avbrotten i det till synes enahanda skogslandskapet är mångfald i kommunen: de stora rullstensåsarna som löper i nord-sydlig riktning genom 1. Skogar med urskogskvaliteter kommunen. 2. Kalkpåverkade granskogar 3. Lövrika strandskogar Kommunen präglas också av en lång kuststräcka med kraftig land- 4. Ädellövbestånd höjning som i kombination med den flacka terrängen skapat tydliga 5. Rika sumpskogar växtzoner längs stränderna. Här hittar man några av de bästa och 6. Hävdade slåttermarker och mest bevarandevärda exemplen längs hela den svenska ostkusten på naturbetesmarker utvecklingsserier där man kan se hur floran successivt förändras vid 7. Örtbackar i kustområdet den gradvisa övergången från Östersjöns brackvatten till helt avsnörda 8. Strandängar sjöar med näringsfattigt sötvatten. 9. Högmossar 10. Kalkkärr I kommunens sydöstra del är markens kalkhalt, genom den senaste 11. Grunda vegetationsklädda inlandsisens inverkan, osedvanligt hög, vilket skapat en kärlväxt- och havsvikar svampflora med få motsvarigheter i landet. 12. Kalkvattentjärnar 13. Naturligt fisktomma vatten Den biologiska norrlandsgränsen, Limes Norrlandicus, är en klimato- 14. Naturligt välbuffrade och oregle- logisk gränszon som går genom kommunen i trakten av Dalälven och rade vattendrag som skapat särskilt artrika miljöer med stort inslag av både sydliga och 15. Större strömsträckor nordliga arter. 16. Fågelsjöar (näringsrika) 17. Ömosaiker och kala skärgårdsöar

ALLMÄNNA INTRESSEN 89 Översiktsplan gävle kommun

Naturvård med människan i fokus Gävleborna uppger att de gärna skulle vilja ägna mer tid i skog och mark. Potentialen för att utveckla naturbaserade Gävle kommun ska bli bättre på att framhäva de gröna upplevelsevärden och naturturism i Gävle kommun är miljöernas betydelse och på att hitta goda argument, därför mycket stor, men hittills ganska dåligt utnyttjad. inte minst ekonomiska, för att satsa på skydd och Med relativt enkla insatser i kommunens grönområden utveckling av grönområden. borde det vara möjligt att öka den fysiska aktiviteten hos befolkningen i stort. Att förbättra möjligheterna till rekreation och naturvistelser kan medföra stora samhällsekonomiska vinster och besparingar. Grönområden har stor Skydd av värdefulla områden betydelse för en hälsosam livsstil och aktiv fritid. Forskning visar på tydliga samband mellan tillgång till Förlusten av biologisk mångfald är ett av våra allvarligaste attraktiva natur- och grönområden och psykisk och globala miljöproblem. Att hejda den är en av vår tids fysisk hälsa. Ur ekonomisk synvinkel innebär därför stora ödesfrågor. I Sverige och i Gävle kommun har den satsningar på grönområden och rekreation stora biologiska mångfalden minskat dramatiskt under de långsiktiga vinster för samhället genom att kostnaderna senaste 150 åren. Våtmarker har dikats ut och det för sjukvården minskar. moderna skogs- och jordbruket har helt förändrat landskapets karaktär. I Gävle kommun finns bara Trender visar att närhet till attraktiva grön- och spillror kvar av de artrika miljöer som var en naturlig naturområden blir allt viktigare argument vid val av del av landskapet på 1800-talet. Lite förenklat kan bostads- och etableringsort. Att många människor man säga att ungefär 90 procent av de gamla värdesätter de gröna miljöerna högt avspeglar sig bland skogarna, våtmarkerna och artrika ängarna har annat i högre priser på bostäder som ligger nära försvunnit. Det krävs därför en kraftsamling för att attraktiva grönområden. Satsningar på höga upplevel- vända utvecklingen. sevärden i tätorternas natur- och grönområden är därmed ett sätt att stärka kommunens attraktionskraft I Sverige är vi långt ifrån att nå det nationella målet att

NATUR OCH FRILUFTSLIV NATUR och locka till sig kvalificerad arbetskraft. minst 20 procent av land- och sötvattensarealen ska vara skyddad år 2020. Knappt 14 procent av arealen är Naturvård kan bidra både till regional utveckling och idag formellt skyddad, varav ungefär nio procent som landsbygdsutveckling genom att gynna det småskaliga naturreservat. I Gävle är cirka sex procent av kommunens näringslivet. Sysselsättning kan skapas för exempelvis totala areal skyddad som naturreservat. När det gäller naturvårdskonsulter, entreprenörer och djurhållare kommunens eget markinnehav i den tätortsnära inom områden som naturinventering, guidning och naturen kring Gävle stad och övriga tätorter ser praktisk naturvårdsskötsel. Naturbaserade fritids- situationen lite ljusare ut. Drygt 15 procent av den aktiviteter har också en ekonomisk dimension genom sin kommunägda skogsmarken kommer att ha skyddats betydelse för naturturism. Idag är turism kopplad till som naturreservat år 2020 enligt de program och naturupplevelser en snabbt växande näringsgren i Sverige. strategier för naturskydd som Kommunfullmäktige antagit. Urbanisering är en tydlig trend i samhället och allt fler människor bor i städer och tätorter. Den natur som Naturreservat inrättas av antingen länsstyrelsen eller finns i och i närheten av tätbebyggda områden blir kommunen. Gävle kommun arbetar aktivt och långsiktigt därför allt viktigare att slå vakt om för rekreation och med att skydda tätortsnära naturområden och har under natur- och kulturupplevelser. åren 2006-2014 bildat fem kommunala naturreservat med en sammanlagd areal på 686 hektar. Gävle kommun För vardaglig rekreation och motion är den tätortsnära har för avsikt att skydda ytterligare tre naturområden grönskan särskilt viktig. Mer än hälften av alla skogsbesök – Limön, Fjärdön och Holmsundsskogen - som natur- sker i tätortsnära skog. En skånsk studie visar i beräk- reservat till år 2020. Kommunen utreder också möjlig- ningar av rekreationsvärdet av tätortsnära skogar att de heten att reservatsskydda Valboåsen och att skydda sociala värdena av skogen är mellan tre och tretton mindre naturområden som biotopskyddsområden eller gånger högre än virkesvärdet. genom naturvårdsavtal.

De naturgivna förutsättningarna för rekreation och På kartan ”Skyddad natur” visas planerat skydd i form av naturvistelser är mycket goda i Gävle kommun, tack både statliga och kommunala utredningsområden, samt vare närheten till havet och flera stora vattendrag, samt befintligt skydd i form av naturreservat, Natura en riklig tillgång till skogsmark. Kommunens fritids- 2000-områden och riksintresseområden för naturvård. vaneundersökningar visar också att utflykter och I webbkarttjänsten redovisas även övrig formellt skyddad naturaktiviteter i form av strövande i skog och mark natur i form av biotopskyddsområden, naturvårds tillhör en av de populäraste fritidssysselsättningarna. avtal, naturminnen och djuroch växtskyddsområden.

90 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Se mer i vår webbkarttjänst: www.gavle.se/gavle2030

Gåsholma

AXMARBY Viksjön

NORRSUNDET BERGBY

HAMRÅNGEFJÄRDEN

E4 Katrineholm Säljemar IGGÖN

Råhällan

TRÖDJE

Hillevik NATUR OCH FRILUFTSLIV ESKÖN Utnora Oslättfors Oppala BJÖRKE Gävlebukten Lundbosjön Norra Åbyggeby

Hille BÖNAN Öjaren Forsby GÄVLE

FURUVIK VALBO Grinduga

E16 E4 FORSBACKA

Överhärde Mårtsbo Storsjön Rörberg

Hästbo Jordåsen

Kessmansbo Främlingshem Gräsbäcken

Kågbo Finnböle

Vinnersjö HEDESUNDA Östveda Skyddad natur

Natura 2000 Dalälven Ön Naturreservat Länsstyrelsens pågående naturreservatsbildning Ålbo Kommunens utredningsområden för långsiktigt skydd Riksintresse Skyddade vattendrag, MB 4:6 Sevallbo Riksintresse Naturvård

Hade

0 5 000 10 000 20 000 Meter

ALLMÄNNA INTRESSEN 91 Översiktsplan gävle kommun

Skydd av biologisk mångfald I kommunen finns i dagsläget 42 naturreservat, knappt 60 biotop- År 2010 antog världens länder en skyddsområden, knappt 60 naturvårdsavtal, ett naturminne, fyra strategisk plan inom FN:s konvention djurskyddsområden, 39 Natura 2000-områden och 17 riksintresseom- om biologisk mångfald vid ett möte i råden för naturvård. Nagoya. Syftet var att bromsa utarmningen av ekosystemen. I webbkarttjänstens karta ”Värdefulla grönområden” redovisas förutom Nagoyaavtalet innehåller ett globalt formellt skyddade naturområden även andra områden med höga mål om att skydda 17 procent av natur- och/eller rekreationsvärden som identifierats i olika inventeringar land- och sötvattensarealen till år utförda i länsstyrelsens, Skogsstyrelsens eller kommunens regi. Flera av 2020, vilket enligt forskningen är den områdena redovisas också i kommunens fördjupade översiktsplaner omfattning som minst krävs för att för Gävle stad, Norrlandet, Eskön, Furuvik, Avan-Fredriksskans och långsiktigt trygga den biologiska Ersbo-Skogmur, men har då fått skiftande men snarlika beteckningar mångfalden. som exempelvis Värdefull natur, Naturvärden osv.

Grönstruktur i tätort Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de produkter Grönstruktur är den samlande benämningen på det gröna nätverk av och tjänster från naturens ekosystem parker, trädgårdar, naturområden, vattendrag, sjöar och hav som finns som bidrar till människans välbefin- i och runt Gävle stad och kommunens övriga tätorter. Grönstrukturen nande och som i många fall är direkt fyller viktiga sociala, ekologiska och kulturella funktioner och bidrar livsnödvändiga. Det kan handla om därmed med viktiga ekosystemtjänster. Vi människor rör oss gärna i vanliga produkter som exempelvis grönområden och får därigenom möjlighet till lek och motion, kan spannmål, kaffebönor och träråvara hålla oss friska, följa årstiderna, se vackra miljöer, syssla med odling samt tjänster som att rena vatten, och mötas. Forskningsrön visar att parker och naturområden har stor reglera klimat och pollinera växter. Vi betydelse för invånarnas hälsa och livskvalitet. Vistelser i grön människor får nyttan antingen direkt,

NATUR OCH FRILUFTSLIV NATUR områden kan bland annat fungera avstressande, höja koncentrations som när växter producerar syre, eller förmågan, hjälpa människor att hantera kriser och påskynda tillfrisk- genom en insats, som när vi bedriver nandet från vissa sjukdomar. jordbruk som ger livsmedel. Ekosys- temtjänster kategoriseras oftast som Tätortens gröna miljöer bidrar också till att skapa ett bättre lokal försörjande (t ex mat, råvaror), klimat genom att exempelvis rena luften från trafikens avgaser, reglerande (t ex vattenrening, dämpa buller och vind, ge svalka under heta sommardagar, rena bullerdämpning), kulturella (t ex dagvatten och utjämna vattenflöden vid kraftiga regn. Detta kommer möjligheter till motion och friluftsliv) att bli allt mer värdefullt i takt med den pågående klimatförändringen och stödjande tjänster (t ex biologisk med bland annat risk för ökad nederbörd och fler extrema regn. mångfald och jordmånsbildning). För- dröjning och rening av dagvatten, Bins och andra insekters pollinering av våra grödor, bär och fruktträd rekreationsmöjligheter, möjlighet till gårdar är ett annat exempel på en viktig ekosystemtjänst som bidrar småskalig odling samt grönska som till vår existens och vårt välbefinnande, och som riskerar att försvinna ger trivsamma och hälsofrämjande i takt med att grönområden i staden exploateras. utemiljöer är exempel på sådana tjänster som är särskilt viktiga i Grönstrukturens användbarhet och värde beror bl a på de ingående stadsmiljö. grönområdenas innehåll, inbördes avstånd och avstånd till bebyggelse. Närheten till grönska från bostaden är en av de faktorer som har störst betydelse för besöksfrekvensen i ett grönområde. Ingen boende i kommunen bör därför ha längre än 300 meter till ett grönområde. För att grönstrukturen ska fungera behöver den i så stor utsträckning som möjligt ha strukturen av ett sammanhängande nätverk. När grönom- råden knyts till en större struktur ökar deras värde. Befintliga grönom- råden ska därför, när det är möjligt, bindas ihop till sammanhängande grönstråk.

Grönstrukturen har många olika karaktärer. De gröna kilarna som leder naturen in i staden fyller bl a funktionen att ventilera staden med frisk luft. Samtidigt skapar de samband mellan stadens grönom- råden och det omgivande landskapet. De lockar människor till utflykter och underlättar för växter och djur att sprida och förflytta sig och

92 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun hitta livsmiljöer. Till de gröna kilarna hör också gröna länkar som Fortsatt arbete binder samman kilarna med stadens parker. Tätortsnära rekreations- områden är lite större sammanhängande naturområden som enkelt Gävle kommun ska fullfölja delmålet i kan nås från tätorternas bebyggelse och som med spårsystem eller sitt miljöstrategiska program från mindre stigar är viktiga för motion, rekreation och naturkontakt. 2013 om skydd av ytterligare 1000 Parker utgör mer eller mindre anlagda områden som kan indelas i hektar värdefulla natur- och rekrea- olika karaktärer beroende på storlek, avstånd till bostaden och inne- tionsområden till år 2020. Detta kan håll. Många av stadens parker och naturområden har även stora ske dels genom att skydda ytterligare kulturhistoriska värden och visar spår av gävlebornas historia. områden som pekats ut i kommunens styrdokument ”Strategi för Årummet kring Gavleån, med Stora Vall, Regementsparken, Gamla bildande av naturreservat” och dels kyrkogården, Valls hage, Boulognerskogen och Stadsträdgården, ingår genom att identifiera och avgränsa i den Västra kilen som är stadens viktigaste grönkil. Västra kilen nya värdefulla tätortsnära naturom- kopplar samman Gävles största sammanhängande centrala parkom- råden för eventuellt långsiktigt skydd råde med både odlingslandskapet på Valboslätten, Valboåsens värde- i Gävle stad och de mindre tätorterna fulla tallskogar och det vidsträckta, omväxlande skogs- och odlings- Forsbacka, Furuvik, Bergby, Norrsun- landskapet sydväst om Kungsbäck. Västra kilen har mycket stor det, Hamrångefjärden, Hedesunda, betydelse för gävlebornas rekreationsmöjligheter och för stadens Säljemar eller Axmar. biologiska mångfald, och är därför särskilt viktig att bevara och NATUR OCH FRILUFTSLIV utveckla i så stor utsträckning som möjligt. Gävle kommun har under år 2016 påbörjat arbetet med att ta fram en När staden växer och förtätas blir den natur som finns i och i närheten kommunövergripande grönstrategi av tätbebyggda områden allt viktigare att slå vakt om. För att skapa som ska ange riktlinjer för hur en ytterligare kvaliteter bör befintliga grönområden i de olika stadsde- sammanhängande struktur av larna ses över och rustas vid behov. Detta är särskilt viktigt i anslut- grönområden i staden och tätorterna ning till kommunens mindre tätorter eftersom de ofta saknar god ska bevaras och utvecklas för både tillgång till gröna, offentliga ytor och mötesplatser. människor och biologisk mångfald. Grönstrategin blir ett viktigt tillägg till Behovet av attraktiva och funktionella grönområden bör integreras i den nya översiktsplanen för kommu- alla delar av den fysiska planeringen. I exploateringsprojekt ska nen och arbetet har därför hög kommunen alltid sträva mot att integrera grönytor och skapa fler prioritet. ekosystemtjänster. Alla nya projekt i kommunen bör ha som utgångs- punkt att skapa attraktiva livsmiljöer, där tillgången på grönska är en Kommunen ska i enlighet med det viktig beståndsdel. miljöstrategiska programmet senast år 2020 ta fram en uppdaterad yt- och grundvattenplan för biologisk återställning i vatten.

Det finns även ett stort behov av att uppdatera naturvårdsprogrammet från 1998, liksom att ta fram policys och skötselplaner för parker och grönytor, lekplatser, spontanidrottsytor, fotbollsplaner och motions- slingor. I flera av kommunens tätorter finns ett underskott på offentliga ytor, vilket måste beaktas i det fortsatta planarbetet och om möjligt åtgärdas.

ALLMÄNNA INTRESSEN 93 Översiktsplan gävle kommun

Se mer i vår webbkarttjänst: www.gavle.se/gavle2030

AXMARBY Viksjön

NORRSUNDET BERGBY

HAMRÅNGEFJÄRDEN

E4 IGGÖN

TRÖDJE

ESKÖN

BJÖRKE Gävlebukten Lundbosjön

BÖNAN Öjaren

GÄVLE NATUR OCH FRILUFTSLIV NATUR

FURUVIK VALBO

E16 E4 FORSBACKA

Storsjön

HEDESUNDA Friluftsliv och rekreation

Värdefulla områden för friluftsliv Tyst område Dalälven Tätortsnära rekreationsområden Riksintresse Friluftsliv Riksintresse Kust- turismoch friluftsliv Elljusspår i kommunens tätortsnära rekreationsområden Gästrikeleden

0 5 000 10 000 20 000 Meter

94 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Friluftsliv och rekreation

Friluftsliv och rekreation har stor betydelse för människors välbefinnande. Utevistelse och upplevelser i naturen gör gott för både Nationella och/ eller kropp och själ. Många människor uppskattar att vistas i naturen och regionala mål och riktlinjer utöva friluftsliv. Att kunna erbjuda ett rikt utbud av möjligheter för Vid sidan av de 16 nationella miljö- friluftsliv har därför betydelse för inflyttning och näringsetableringar kvalitetsmålen som främst berör till en region eller kommun. Friluftslivets förutsättningar blir också allt naturvård, men även i någon mån viktigare att bevara och utveckla när kommunen växer. Naturturism friluftslivet, finns numera även tio och friluftsliv är dessutom en stor, viktig och växande näringsgren. nationella mål för friluftslivet. Rik Därför är det angeläget att redan i planeringsskedet tydligt markera tillgång till natur, individers intresse och var och hur kommunen avser att erbjuda attraktiva och lättillgängliga ideella organisationers engagemang är områden för friluftsliv och rekreation, så att kommunens invånare får viktiga aspekter för människors möjlighet att uppleva naturen, motionera och må bra. möjlighet till friluftsliv. Det är utgångspunkten för de tio mål för

Allas rätt till ett meningsfullt och rikt friluftsliv borde vara en själv- friluftslivspolitiken som regeringen NATUR OCH FRILUFTSLIV klarhet, men undersökningar visar att många människor sällan eller beslutade om i december 2012. aldrig tar sig ut i naturen. Stillasittande livsstilar och osunda matva- Friluftslivsmålen är ett stöd för dess nor gör att ohälsa och övervikt kryper ner i åldrarna samtidigt som aktörer. Det övergripande målet för urbaniseringen gör att allt fler tappar närheten och det naturliga friluftslivspolitiken är att med bland förhållandet till natur och utevistelse. På samma gång har den tät- annat allemansrätten som grund ortsnära naturen ofta svårt att hävda sig då tätorterna växer och stödja människors möjligheter att grönytor splittras. vistas i naturen och utöva friluftsliv.

Områden, ytor och resurser som avsätts för att ge förutsättningar för Friluftslivsmålen: friluftsliv och rekreation ska inte ses som en belastning vid planering • Tillgänglig natur för alla. och beslut, utan som en möjlighet, styrka och viktig konkurrensfördel. • Starkt engagemang och samverkan. • Allemansrätten. • Tillgång till natur för friluftsliv. • Attraktiv tätortsnära natur. God tillgänglighet stimulerar till aktiv fritid • Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling. Tillgång till idrottsanläggningar och ytor för spontan och organiserad • Skyddade områden som resurs för idrott, likväl som möjligheten till friluftsliv och rekreation, är viktiga för friluftslivet. människors välbefinnande. Många friluftsaktiviteter bygger på eget • Ett rikt friluftsliv i skolan. engagemang och kräver inga eller få anläggningar eller andra typer av • Friluftsliv för god folkhälsa. arrangemang. Däremot krävs tillgång till grönområden som kan • God kunskap om friluftslivet. erbjuda friluftsliv och rekreation. Därför är det viktigt att bevara och skapa natur- och grönområden i och omkring tätorter. Det finns också friluftsaktiviteter som kräver en viss infrastruktur i form av skidspår, skidbackar med liftsystem, spår och leder, båtleder och hamnar, offentliga badplatser, rastplatser och annat. När det handlar om sport som exempelvis fotboll, ishockey, tennis och ridsport, är utövandet tydligare kopplat till behovet av en anläggning. Denna infrastruktur behöver byggas och i olika omfattning förvaltas och underhållas. I kommunens tätorter finns flera möjligheter till friluftsliv och rekreation även om möjligheterna att utöva organiserad idrott till viss del begrän- sas av att större idrottsanläggningar saknas.

ALLMÄNNA INTRESSEN 95 Översiktsplan gävle kommun NATUR OCH FRILUFTSLIV NATUR

Å-draget 2011, Albin Bogren

Friluftsliv för alla Förutom dessa särskilt värdefulla områden är kommunen rik på mer ordinära land- och vattenområden där det En viktig fråga angående det framtida utövandet av rörliga friluftslivet med stöd av allemansrätten ges fritidsaktiviteter handlar om hur bra man kommer att tillgång till stora ytor för promenader, cykling, bär – vara på att spontant idka friluftsliv. Vilken typ av och svampplockning, vattensport och mycket annat. friluftsliv ägnar vi oss åt i framtiden och kommer det i så fall krävas stöd och guidning i en annan form och Vid sidan av de större land- och vattenområdena i utsträckning än i dag? Kommunen behöver vara lyhörd kommunen, måste även områdena närmast tätorterna och ha en beredskap för att kunna möta ett friluftsliv erbjuda ett rikt utbud av lättillgänglig natur för alla som kan komma att förändras. smakinriktningar för att invånarna ska kunna idka ett rikt friluftsliv. Kommunens roll är i första hand att skapa goda förutsättningar för friluftsaktiviteter i landskapet. Det Eftersom intresset för idrott och friluftsliv ökar, behöver görs främst genom att säkra tillgången till attraktiva satsningar på befintlig idrottsverksamhet möjliggöras områden, förbättra nåbarheten, anlägga målpunkter tillsammans med nya sportanläggningar. Detta gäller och se till att det finns lättillgänglig information om förutom Gävle stad även de lite större orterna detta utbud. Kommunen behöver se till att större Hedesunda, Forsbacka, Valbo och Hamrångebygden. sammanhängande områden skyddas från exploatering och får utvecklas för rekreation och friluftsliv. Viktiga Gävle kommuns vision enligt det idrottspolitiska områden för friluftslivet sammanfaller ofta med programmet är att kommunens invånare, oberoende av riksintressen för friluftsliv, naturvård och kulturmiljö- kön, etniskt ursprung, nationalitet, psykiska och fysiska vård. Skyddade områden som nationalparker, naturre- förutsättningar samt ekonomi, ska kunna idrotta på servat och kulturreservat är även de viktiga för frilufts- lika villkor. livet. Större vatten- och landområden vid kusten, Dalälven, Gavleån, Storsjön samt området som omfattar Gävle kommun främjar kustnära turism och friluftsliv Testeboån, Lundbosjön och Öjaren är viktiga områden, längs kusten. För att göra kusten mer tillgänglig både liksom vandringsleder, exempelvis Gästrikeleden. från land och vatten behövs bl a fler natur- och gäst-

96 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun hamnar, fler småbåtsleder inom skärgården och utökad goda förutsättningar att ytterligare utveckla den infrastruktur för turbåtar. Vandrings- och cykelleder turismverksamheten. längs kusten, badplatser och andra målpunkter är också viktiga att utveckla. Testeboån-Lundbosjön-Öjaren Testeboån och Lundbosjön hör till Gävletraktens Kultur- och naturmiljöer är viktiga resurser och bidrar populäraste utflyktsmål. Attraktiva fiskevatten, bad- till att erbjuda en vacker boendemiljö och möjligheter möjligheter, en populär kanotled, skridskoled på till rekreation. Gävle kommun vill värna om det rörliga vintern och bärrika omgivningar bidrar till en hög friluftslivet både på land och vatten. Gävle kommun besöksfrekvens. värnar också om strandskyddet för att förhindra en överexploatering av stränderna, för att bevara allmän- Vid Smörnäs i Lundbosjön har Friluftsfrämjandet anlägg- hetens tillgång till stränderna och vattnet, för friluftsli- ningar för lägerskolor och kanot- och båtuthyrning. vet och för den biologiska mångfalden. Testeboån nedströms Lundbosjön har en mycket spännande natur som i många avseenden liknar Nedre Idag saknas ett tydligt kommunalt styrdokument för Dalälvens. Åsträckan nedströms Strömsbro kraftstation friluftsliv. Frågor kring friluftsliv och rekreation ingår och vidare ut mot mynningen i havet erbjuder ett visserligen som en viktig del i andra kommunala styrdokument och program, men för att ta vara på potentialen för friluftsliv och rekreation behöver NATUR OCH FRILUFTSLIV kommunen höja ambitionsnivån och ta fram ett renodlat styrdokument, alternativt en kombinerad natur- och friluftsplan, för dessa frågor.

Värdefulla områden för friluftsliv

Nedan redovisas vattennära friluftsområden med särskilt höga upplevelsevärden, som är viktiga för medborgarnas friluftsaktiviteter och för satsningar på naturturism. Se även kartan ”Friluftsliv och rekreation”. Områdena, som är schematiskt utpekade, ligger i regel på ett lite större avstånd från tätortsbebyggelse och lämpar sig väl för lite längre utflykter. I allmänhet är de också större än de tätortsnära rekreationsområdena.

I några av de utpekade värdefulla områdena för friluftsliv ska kommunen, efter noggrann avvägning mot bl a naturintresset, arbeta aktivt med insatser som för bättrar tillgängligheten och underlättar utövandet av friluftsliv. Vid konflikter mellan friluftsliv och natur ska naturintresset ges företräde.

I de fall där delar av de utpekade värdefulla områdena för friluftsliv ligger i anslutning till tätorter, ska en noggrann avvägning också göras mot tätortsutveck- lingen. Vilket intresse som då ska ges företräde får avgöras från fall till fall.

Nedre Dalälvsområdet Nedre Dalälvsområdet utgör riksintresse för både friluftsliv och naturvård. Ett flertal av områdets mest värdefulla delar har fått ett långsiktigt skydd genom bildande av naturreservat och Natura 2000-områden. Det örika och vidsträckta älvlandskapet är mycket attraktivt ur landskapsbildssynpunkt. Nedre Dalälven ger rika möjligheter till friluftsliv med inriktning mot bad, camping, båtliv, fiske och naturstudier. Området är ett populärt besöksmål för sportfiskare, och det finns

ALLMÄNNA INTRESSEN 97 Översiktsplan gävle kommun

variationsrikt fiske och är ett populärt besöksmål för som naturreservat och Natura 2000-område. Enkla sportfiskare. hängbroar och stigar gör det möjligt att ta sig runt i våtmarksområdet. Det gamla jordbrukslandskapet vid Öjaren är värdefull för friluftslivet, dels som en populär Grinduga i områdets västra del är ett trevligt utflykts- fiskesjö, dels för sina badmöjligheter. Sjön är på grund mål med mycket höga naturkvalitéer och stora kultur- av sin storlek och rikedom på öar mycket omtyckt för historiska värden. Här erbjuds besökaren en naturstig långfärdsåkning på skridskor. Flera av Öjarens öar och och en upplevelse av det småskaliga jordbruk som strandområden är påfallande orörda och saknar präglade stora delar av Sverige ändå in på 1800-talet. bebyggelse. Området kan därför erbjuda kvaliteter som Harnäsbadet vid sjöns norra strand anordnar frilufts- orördhet och stillhet som en viktig del i naturupplevelsen. verksamheter som bad, motionssim, swimrun- Öjarens opåverkade karaktär bör bevaras. tävlingar, motortävlingar och sportfiske. I nära anslutning finns också Furuviks camping och Furuviksparken. Testeboån-Lundbosjön-Öjaren utgör till stora delar riksintresse för naturvård och flera av de mest värde- Axmarkusten fulla delarna är skyddade som Natura 2000-områden Axmarkusten är ett stort sammanhängande, relativt och naturreservat. Några av öarna i Lundbosjön är oexploaterat område med mycket höga natur-, dessutom djurskyddsområden till skydd för fiskgjuse rekreations- och kulturhistoriska värden. Förutsättning- under häckningstid. arna för vattenanknutna natur- och kulturupplevelser är goda med fina bad- och paddlingsmöjligheter, promenad- Gavleån mellan Mackmyra och Forsbacka samt stigar och tillgång till gästbryggor och naturhamnar. Östra Storsjön Området utgör riksintresse för naturvård och här finns Östra Storsjön och området kring sjöns utlopp i Gavleån också kommunens största naturreservat och Natura vid Forsbacka är ett välbesökt friluftsområde. Den östra 2000-område. I området finns även kulturreservatet delen av sjön karaktäriseras av ett stort antal öar och Axmar bruk som bildats i syfte att bevara och vårda vikar, vilket ger en vacker landskapsbild som bidrar till resterna av den gamla bruksmiljön. Brukets 300-åriga områdets attraktivitet. Storsjön erbjuder bra fiske året historia går också att följa under vattnet. Axmar Blue Park

NATUR OCH FRILUFTSLIV NATUR runt och tillhör ett av kommunens viktigaste och mest är en undervattenspark som vänder sig till båtturister, populära sportfiskevatten. Storsjön är också ett mycket kanotister och dykare, och som visar vraken av de pråmar omtyckt utflyktsmål för långfärdsskridskoåkare som här har möjlighet att färdas på plogade banor. Sjön erbjuder också goda möjligheter till bad, paddling, vattenskidåkning och annat båtliv.

Åsträckan mellan Forsbacka och Mackmyra saknar i stort sett bebyggelse och utgör det största samman hängande oexploaterade området längs hela Gavleån. Området är därför av stort intresse för friluftslivet, både som fiskevatten och som strövområde. Ån är här lugn flytande och på sina ställen ganska bred, vilket skapar en tilltalande landskapsbild med vackra utblickar över vattnet. Vid Mackmyra blir ån smalare och delvis forsande. Den stora parken vid Mackmyra bruk, liksom bruksparken i Forsbacka, är exempel på omtyckta utflyktsmål i området. Åsträckan i sin helhet har stor potential att utvecklas vidare till ett rekreativt rörelse stråk med vattenkontakt. Det fåtal allmänt tillgängliga stränder och rekreationsstråk som finns utmed Gavleån ska värnas och utvecklas, och nya stråk bör tillskapas.

Tröskenområdet Tröskenområdet är av stort intresse för friluftslivet och har potential att utvecklas ytterligare. Trösken nyttjas ofta för skridskoåkning och båtturer eftersom sjön är örik och öarna saknar bebyggelse. På några av öarna finns enkla rastplatser. Vid goda skridskoisar går det att ta sig in i det angränsande vattendraget Viälven upp mot Bultbomurarna. Delar av sjön och våtmarks områdena söder om sjön har fått ett långsiktigt skydd

98 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun och handelsskepp som förlist eller dumpats i det grunda bad är goda på många av öarna. De öar som finns i havsområdet. området bör i största möjliga mån fredas från avverkningar och nyetableringar av bebyggelse. Enstaka Lindön-Björnön-Hamrångefjärden anordningar som gynnar friluftslivet kan dock över- Lindön-Björnön har mycket höga naturvärden och är av vägas, exempelvis allmänt tillgängliga bastubyggnader, riksintresse för naturvård. Här finns ett naturreservat vindskydd eller grillplatser. och flera Natura 2000-områden. Länsstyrelsen arbetar med att bilda ytterligare naturreservat i området. Eskö klubb på Esköns nordöstra del består av hällmarker Området är flackt och rikt på våtmarker och mindre som är attraktiva under sommaren som badklippor och sjöar. Här hittar man några av de bästa exemplen längs under vår och höst som observationsplats för fågel- hela den svenska ostkusten på hur den pågående skådare. Hällmarkstallskogarna bör undantas landhöjningen skapat successiva förändringar i avverkning och ingen ny bebyggelse bör tillåtas på vegetationen vid den gradvisa övergången från Öster- Esköns nordöstra del. sjöns brackvatten till helt avsnörda sötvattenssjöar. Området ger goda förutsättningar för vildmarks- Harkskärsfjärden upplevelser och naturstudier. Kustområdet är örikt och Harkskärsfjärden är ett av kommunens mest orörda lämpar sig väl för friluftsliv med inriktning mot båtliv, kustavsnitt med höga frilufts- och naturkvaliteter. bad och fiske. Det är viktigt att området inte exploateras Fjärden bildar en grund och örik innerskärgård som och att den pågående markanvändningen bedrivs med mot land övergår i stora flacka strandängszoner med en NATUR OCH FRILUFTSLIV särskild hänsyn till naturvärdena. artrik flora med mycket höga bevarandevärden. Området erbjuder goda möjligheter till naturupplevel- Hamrångefjärden utgör ett av kommunens viktigaste ser och lämpar sig särskilt bra för paddling i de grunda och populäraste vatten för utövande av sportfiske. vattnen. På Esköns sydvästspets finns en välfrekventerad Badmöjligheterna är goda. De större öarna i fjärden – naturstig med vindskydd och grillplatser. Harkskärs Fjärdön och Själharen - har höga biologiska bevarande- fjärden är ett Natura 2000-område och av riksintresse för värden. På Fjärdön finns båtbrygga, badplats, grillplatser, naturvård. Länsstyrelsen arbetar med att skydda Hark- enklare informationsskyltar och ett par uppmärkta skärsfjärden som ett marint naturreservat. promenadstigar. Gävle kommun har för avsikt att skydda Fjärdön som ett kommunalt naturreservat Öarna i Gävlebukten senast år 2020. Med sitt tätortsnära läge är öarna i Gävlebukten av stor betydelse för båtburet rörligt friluftsliv, bad, vatten- Iggön sport, fritidsfiske och naturupplevelser. Sex av öarna är Iggön är en av de största öarna längs gävlekusten. Ön är särskilt viktiga att framhäva: småkuperad och till största delen barrskogsbevuxen med inslag av mindre hällmarker. Längs den hårt Vitgrund – Norrskär – Lövgrund – Eggegrund exponerade stranden mot öster hittar man breda Vitgrund-Norrskär är två urbergsöar med inslag av vegetationsfria zoner med flera klapperstensfält. Kring klapperstensfält, blockmarker och kala klipphällar. Iggö by finns välbevarade rester av ett ålderdomligt Vitgrund består även av skogsmark och rester av jordbrukslandskap med en intressant flora. Iggöns igenväxta ängsmarker. Båda öarna är flitigt besökta och erbjuder goda landstigningsmöjligheter med båt i form botaniska värden är mycket höga. Betydelsen för av flytbryggor och naturhamn. På Vitgrund finns en friluftslivet är stort under hela året, bl a som en väl rastplats med eldstad och på båda öarna finns tillgång besökt lokal för fågelskådning där flyttande och till utedass. Öarna, i synnerhet Vitgrund, är kultur rastande fåglar kan studeras från öns östra kust. Det är historiskt intressanta med flera lämningar från viktigt att tillgängligheten till öns stränder inte fiskeepoken i form av exempelvis husgrunder och båt- försämras. länningar. Vattenområdet utanför öarna har betydelse för fritidsfiske. Öarna är skyddade som Natura Kommunen bör ha en restriktiv inställning till ytterligare 2000-område och naturreservat, som förvaltas av fritidsbebyggelse på Iggön. Den kustnära skogen och kommunen. Den östra delen av Vitgrund är dessutom klapperstensfälten bör undantas från avverkningar. ett fågelskyddsområde.

Hilleviksfjärden Lövgrund har varit en traditionell hemvist för Gävles Hilleviksfjärden är en örik innerskärgård som har stort fiskarbefolkning och fiskeläget på Lövgrund var tidigare värde för friluftsliv och naturvård. Området utgör ett av de viktigaste i Gävlebukten. Den välbevarade riksintresse för naturvård och här finns också ett par fiskarbebyggelsen används idag som sommarbostäder, fågelskyddsområden. Fjärden är relativt grund och och här finns också ett vackert träkapell, byggt 1831. Ön vidsträckt med många små öar, block och stenar. har genom sin kalkhaltiga morän en mycket intressant Området är intressant för båtliv och paddling. Här finns flora med höga bevarandevärden. Lövgrund är av riksin- flera mindre naturhamnar och förutsättningarna för tresse för naturvård. Stora delar av ön är oexploaterad,

ALLMÄNNA INTRESSEN 99 Översiktsplan gävle kommun

vilket ökar tillgängligheten för rörligt friluftsliv. På ön båtbryggor och rastplatser samt ett torrdass. Småöarna finns också gästbrygga och en bastu som är tillgänglig norr om huvudön nyttjas i större utsträckning för för allmänheten. båtutflykter och här finns ytterligare tilläggningsplatser för småbåtar, enkla grillplatser och torrdass. Orarna Eggegrund utgör Gävlebuktens östligaste utpost, med används regelbundet som exkursionsområde för en särpräglad natur som formats av det fiskejordbruk naturstudier. Vintertid nyttjas området en del för som tidigare bedrivits på ön. De rester av den ursprung- skoteråkning och turer på långfärdsskridskor görs liga fiskarbebyggelsen som finns kvar på ön nyttjas idag ibland runt Orarna. Den viktigaste friluftsaktiviteten är som fritidshus. Eggegrund har sedan länge varit en dock sportfiske. Vår och höst bedrivs ett ganska viktig fyrplats och här finns förutom själva fyrbyggna intensivt fiske efter havsöring och gädda, och flera den även en före detta fyrvaktarbostad med fyra stora fisketävlingar anordnas i området. lägenheter. Eggegrunds fågelstation huserar i en av lägenheterna och här har bedrivits årlig ringmärkning Mårdängsjön – Hillesjön sedan 1970-talet. Ön är ett populärt utflyktsmål på Två grunda, näringsrika fågelsjöar, där Mårdängsjön högsommaren för båtburna besökare och är en populär räknas till en av länets förnämsta. Landskapsbilden gästhamn för långseglare. På Eggegrund finns två kring de båda sjöarna är mycket tilltalande. gästbryggor, ett par iordningställda grillplatser och ett utedass. Ön lämpar sig utmärkt för bad, fågelskådning Mårdängsjön och Hillesjön är på grund av närheten till och botaniska studier. Eggegrund är av riksintresse för Gävle av stor betydelse för friluftslivet. Vid Mårdängsjön naturvård och är skyddat som Natura 2000-område och finns goda möjligheter till fågelskådning. Från sjöns naturreservat, som förvaltas av kommunen. norra sida kan man ta sig till fots via träspänger till ett anlagt fågeltorn vid sjöns norra strand. Vid den östra Limön-Orarna stranden finns en utsiktsplats intill vägen mot Björke. Limön är ett mycket populärt utflyktsmål med mycket Runt Hillesjön kan man ta sig till fots längs promenad- höga natur- och rekreationsvärden. Naturen är tydligt stigar av enklare standard. Här finns också iordning- präglad av de kalkrika jordarna, den flacka terrängen, ställda grillplatser och vindskydd.

NATUR OCH FRILUFTSLIV NATUR den kraftiga landhöjningen och det tidigare fiskejord- brukets påverkan på landskapet. På öns västra sida Gästrikeleden finns ett gammalt fiskeläge med höga kulturhistoriska Gästrikeleden är en vandringsled som sträcker sig 270 värden, där flera av byggnaderna numera används som km runt i Gästrikland, och som passerar genom fyra sommarbostäder, samt ytterligare ca 150 fritidshus, de kommuner. Anslutningsleder och rundslingor finns. flesta av enklare typ. Sommartid ordnas daglig båt- Leden förvaltas av Sandviken, Hofors, Ockelbo och Gävle turstrafik mellan Limön, Furuvik och centrala Gävle, kommun. Inom Gävle kommun sträcker sig leden längs vilket bidrar till att göra ön till den mest lättillgängliga stora delar av Nedre Dalälven och vidare norrut mot och välbesökta i Gävlebukten. Området är av mycket Gävle innan den viker av västerut mot Valbo och vidare stort intresse för friluftslivet. På Limön finns flera bra in i Sandvikens kommun. Utmed leden finns ett flertal och välskötta stigar, bl a en naturstig med informa- iordningställda rastplatser. Gästrikeleden fyller en tionsskyltar. Här finns också tre badplatser, liksom ett mycket viktig funktion för det rörliga friluftslivet och flertal vindskydd, grillplatser, rastplatser och toaletter folkhälsan. Gävle kommuns ambition är att fortsätta tillgängliga för allmänheten. På ön finns även ett kafé, förvalta leden på ett sätt som förbättrar tillgängligheten. sommarkolloverksamhet och lägenhetsuthyrning för besökande turister. Midsommarfirandet på ön lockar också många besökare. Limön är av riksintresse för naturvård och delar av ön är skyddad som Natura 2000-område. Gävle kommun planerar att bilda ett kommunalt naturreservat på Limön under 2017.

Orarna är den största av öarna i Gävlebukten som med sina artrika strandängar och kalkfuktängar utgör länets allra värdefullaste naturvårdsobjekt. Orarna klassas som riksintresse för naturvård och är även skyddat som Natura 2000-område och naturreservat. Orarna utnyttjas i liten utsträckning för rörligt friluftsliv. För att ta sig till huvudön krävs båt men även med båt är det besvärligt att ta sig iland i de mycket grunda och bitvis blockiga vattenområdena som omger ön. Området är dock ett utmärkt kanotvatten och erbjuder fina möjligheter till fågelskådning. På huvudön finns ett par

100 ALLMÄNNA INTRESSEN NATUR OCH FRILUFTSLIV 101 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle Översiktsplan gävle kommun

Tätortsnära rekreationsområden Tysta områden

Tätortsnära rekreationsområden kan enkelt nås från Ett tyst område är skyddat från buller och är opåverkat tätorternas bebyggelse till fots, med cykel eller en kortare av infrastruktur, bostäder och verksamheter. I Gävle kollektivtrafikresa. De utgörs av relativt stora samman- kommun föreslås ett tyst område i anslutning till hängande områden som med utvecklade stigsystem, Öjaren. Området hyser höga friluftslivs- och rekreations anlagda motionsspår och andra anordningar för frilufts- kvaliteter samtidigt som det har höga naturvärden. Att liv är särskilt viktiga för medborgarnas vardagskontakt området skyddas mot framtida exploatering och annan med naturen, för motion, rekreation och social samvaro. verksamhet som kan orsaka buller innebär inget hinder för pågående markanvändning, som exempelvis jord- Områdena redovisas översiktligt på kartan ”Friluftsliv och skogsbruk. och rekreation” och utgörs av statliga och kommunala tätortsnära naturreservat samt andra välbesökta För att identifiera potentiella tysta områden har natur- eller parkområden i staden eller tätorterna. De kommunen genomfört en bullerkartläggning. flesta av områdena är också sedan tidigare utpekade som värdefulla grönområden i kommunens fördjupade Läs mer i kapitlet ”Miljö- och riskfaktorer”. översiktsplaner.

Gävle kommun ska, efter noggrann avvägning mot bl a naturintresset, arbeta aktivt med insatser som gynnar rekreationsvärdena i flera av de utpekade tätortsnära rekreationsområdena.

Övrig grönstruktur med sociala och rekreativa värden i staden och tätorterna NATUR OCH FRILUFTSLIV NATUR

Utöver de friluftsområden och rekreationsområden som markerats på kartan ”Friluftsliv och rekreation” finns inom staden och tätorterna många viktiga parker och områden med bostadsnära natur. Sådana mindre grönytor är ofta viktiga lek- och rekreationsytor för närboende, skolor (t ex skolskogar) och förskolor, och i många fall även för ekosystemtjänster. För att den gröna strukturen i staden och tätorterna ska fungera bra för rekreation behöver de befintliga parkerna och naturom- rådena ha många olika karaktärer, samtidigt som tillgängligheten och tillgången måste vara god. Om parker och naturområden dessutom i så stor utsträck- ning som möjligt är sammanlänkade som gröna stråk ökar deras betydelse och användbarhet vid promenader och cykelturer. Det finns rekommendationer att gröna rörelsestråk bör ha ett djup på minst 30-40 meter för att man ska uppleva att man är i en grön miljö.

Det finns ett behov av och en stor samhällsnytta med att skapa utrymme för mötesplatser i olika former i parker, naturområden och bostadsområden, både i staden och i de mindre tätorterna. Mer information om mötesplatser finns i kapitlet ”Byggd miljö”.

102 ALLMÄNNA INTRESSEN NATUR OCH FRILUFTSLIV 103 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle Kommunens riksintresseområde för friluftsliv vid för friluftsliv riksintresseområde Kommunens åtgärder som ska skyddas mot Nedre Dalälven värden. påtagligt skadar friluftslivets för turism och rörligt riksintresseområde Kommunens ska skyddas mot åtgärder friluftsliv vid Nedre Dalälven turismens och det rörliga som påtagligt skadar friluftslivets värden. områden för friluftsliv ska stor I utpekade värdefulla värden. Områdena kan hänsyn tas till friluftslivets och turistiska utflykts- utvecklas vidare till rekreativa I några av områdena ska mål i ett regionalt perspektiv. för att förbättra arbeta aktivt med insatser kommunen av friluftsliv. tillgängligheten och underlätta utövandet tätortsnära rekreationsområden bevaras Kommunens rekreation och utvecklas med fokus på tillgänglighet, kommunen ska och friluftsliv. I ett flertal av områdena rekreations- arbeta aktivt med insatser som främjar värdena. förbättra förutsätt- ska arbeta för att Gävle kommun exempelvis ningarna för upplevelsebaserad turism, dykning, sälsafari, mat och paddling, ridning, fiske, hantverk. turism och ska främja kustnära Gävle kommun friluftsliv längs kusten. och Allmänhetens tillgång till stränder ska värnas sjöar anläggs utmed åar, förbättras. Rekreationsstråk och hav där så är möjligt och lämpligt. ska stor I allt planarbete och vid alla exploateringar hänsyn tas till friluftslivets värden. ska skyddas Det utpekade tysta området vid Öjaren mot buller. ska kunna idrottsanläggningar Gävle kommuns och idrottsrörelsen. utnyttjas av både skolan Ytor för spontanidrott ska identifieras och värnas. Friluftsliv och rekreation • • • • • • • • • • • Kommunens riksintresseområden för naturvård ska för naturvård riksintresseområden Kommunens skadar naturmiljön. åtgärder som påtagligt skyddas mot naturområden formellt skyddade Kommunens 2000-områden, biotopskydds- (naturreservat, Natura djurskyddsområden, områden, naturvårdsavtal, och utvecklas i enlighet naturminnen) ska bevaras eller bevarandeplaner. med gällande skötsel- för utpekade utredningsområden Kommunens så att skyddas och skötas långsiktigt skydd ska bevaras och utvecklas. och rekreationsvärdena natur- som är utpekade men Övriga värdefulla grönområden skydd ska så långt det är möjligt som saknar formellt består. bevaras och utvecklas så att dess värden arbete med naturvård, områdesskydd Kommunens natur som och friluftsliv bör fokuseras till tätortsnära många har goda förutsättningar att användas av därför är stor. och där samhällsnyttan människor tätorter ska ha god tillgång Staden och kommunens natur av god kvalitet i en samman- och till parker hängande grönstruktur. tätorter ska alla ha tillgång I staden och kommunens 300 meters till ett grönområde av god kvalitet inom promenadavstånd från bostaden. och Stadens gröna kilar och gröna länkar värnas tillgäng- utvecklas i syfte att förbättra framkomlighet, spridningsfunktion. Bebyggelsetil- lighet och ekologisk inte förstöra lägg som berör gröna kilar och länkar får eller fragmentera viktiga sociala eller ekologiska värden eller samband. I allt planarbete ska stor hänsyn tas till grönområden rekreationsvärden. I och kultur- med höga natur-, alltid mot exploateringsprojekt strävar Gävle kommun att integrera grönytor och skapa fler ekosystemtjänster. Vid exploatering av värdefulla grönområden utpekade i översiktsplan och på jordbruksmark ska det alltid ske kompensation. i I undantagsfall kan det även krävas kompensation värdefulla områden som inte pekats ut tidigare. Natur och grönstrukturNatur • • • • • • • • • • • RIKTLINJER FÖR NATUR OCHRIKTLINJER FRILUFTSLIVFÖR NATUR Översiktsplan gävle kommun

Kommunikation och infrastruktur KOMMUNIKATION

104 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Kommunikation och infrastruktur

Ett växande Gävle är helt beroende av väl fungerande och hållbara En av kommunikationer inom kommunen och ut mot omvärlden. Gävle en S n ve io r g ig kommun ska planera en infrastruktur för transporter och re Minskade e i Strategisk s mark- utsläpp för b r hälsosamma ä o användning s kommunikationer som kan möta ett ökat flöde av människor, tjänster t livsmiljöer t o a m m t och varor. Samtidigt ställer klimatförändringarna krav på att trans- i x Hållbar, eektiv l ä och tillförlitlig j ÖP ö v Bebyggelseutveckling l infrastruktur/ k l i samverkan med 2030 o portsystemet minskar sin påverkan. Infrastrukturen ska skapa goda i kommunikation

t hållbara transporter m

m kommunikationsmöjligheter, hög trafiksäkerhet samt smidiga och E 120 000 En attraktiv u plats för invånare n

företagande Hushållning med e effektiva bytespunkter. naturresurser r

Landsbygds- Ta tillvara utveckling på platsens För att rusta kommunen för framtiden arbetar Gävle kommun för en ny värde Övergripande Det goda strategi för dubbelspårig Ostkustbana, nya regionaltågsstationer, ett utbyggt livet för alla bebyggelseutveckling centralstationsområde, nya regionala gång- och cykelstråk, utveckling At tra öer av Tolvforsskogens logistikområde, expansionsmöjligheter för Gävle ktiva livsmilj hamn och stärkt väginfrastruktur.

Avsnittet ”Kommunikation och infrastruktur” har KOMMUNIKATION koppling till översiktsplanens mål ”Gävle en av Sveriges bästa miljökommuner”, ”Attraktiva Hållbart transportsystem livsmiljöer i stad och på landsbygd” och ”Gävle kommun en tillväxtmotor i regionen” och särskilt Målsättningen med bebyggelse- och stadsutveckling är att skapa det strategierna: goda livet för människor. Ekonomin är medlet för att nå socialt • Hållbar, effektiv, tillförlitlig infrastruktur och hållbara livsmiljöer och miljön sätter spelreglerna för hur mycket kommunikation resurser som människan kan förbruka. Transportsystemet är en av • Bebyggelseutveckling i samverkan med flera komponenter som stödjer och bidrar till utvecklingen av attraktiva hållbara transporter städer och samhällen. Ett hållbart transportsystem är jämställt och • Minskade utsläpp för hälsosamma livsmiljöer tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för • En attraktiv plats för företagande kommande generationer. I det långsiktigt hållbara samhället är • Det goda livet för alla drivmedlet miljöanpassat, tryggheten , tillgängligheten och trafik • Landsbygdsutveckling säkerheten hög, luftkvalitén god och bullernivåerna låga. Dessutom är • Övergripande strategi för bebyggelseutveckling infrastrukturen för kollektivtrafik, gående och cyklister välutbyggd och attraktiv, vilket skapar bättre förutsättningar för människor att leva jämställda liv. För att uppnå det långsiktigt hållbara samhället behövs en kombination av teknikutveckling och ett förändrat beteende Mål för hållbara transporterr där fler människor väljer att gå, cykla, åka kollektivt och samåka. Minska antalet resor och transporter, öka andelen resor och transporter Arbetet med hållbart resande handlar om att inspirera, uppmuntra med hållbara färdmedel och miljöan- och fokusera på de områden där det finns möjlighet att välja alternativ passa resor och transporter. till bilen. Antalet resor kan minska med hjälp av utbyggt bredband, Mål ur ”Miljöstrategiskt program,” vilket ökar möjligheten till distansarbete. 2013.

Miljöstrategiska programmet syftar till att göra Gävle till en av landets bästa miljökommuner. Gävle kommun vill skapa ett långsiktigt Prioritering mellan trafikslag hållbart transportsystem där två tredjedelar av alla resor sker till fots, Där huvudnäten för olika trafikslag med cykel eller kollektivtrafik och att fordonsflottan är koldioxidfri år hamnar i konflikt med varandra ska 2030. Målet är ambitiöst men fullt möjligt om resurser tilldelas för att följande prioritering göras: prioritera hållbara resor. En modern, tät och växande stad har inte 1. Gång och cykel. möjlighet att upplåta så stora ytor som traditionell biltrafik kräver. 2. Kollektivtrafik. Infrastrukturen måste användas på ett effektivare sätt utan att för den 3. Biltrafik. skull begränsa människors rörlighet eller tillgänglighet. Bebyggelse- planeringen är en väldigt viktig komponent och behöver ske i samver- Mål ur ”Trafikstrategi Gävle kommun” från 2008. kan med infrastrukturplaneringen. Det ideala vore om staden kan förtätas på redan ianspråktagen mark. En hög boendetäthet och närhet till offentlig och kommersiell service skapar goda förutsätt- ningar för kollektivtrafik och möjligheten att gå och cykla. Biltrafik

ALLMÄNNA INTRESSEN 105 Översiktsplan gävle kommun

Grunden för kommunens flödena kan även minskas genom bilpooler och samåkning. Transport- trafikplanering utgörs av: systemet ska kunna erbjuda tillgång till de funktioner som individen • Trafikstrategin behöver för att klara sitt dagliga liv. Ungefär tio procent av befolk- Kommunalt styrdokument som ningen har någon form av permanent funktionsnedsättning. Till- utgör en sammanhållande strategi gänglighetsanpassningar är avgörande om den gruppen ska kunna för hur trafiken behöver utvecklas förflytta sig i den offentliga miljön, men samtidigt gynnar åtgärderna för att kunna uppnå ett hållbart alla människor och gör det enklare att förflytta sig. Den allt större och attraktivt samhälle. ökningen av äldre människor ställer också högre krav på utformning • Miljöstrategiska programmet och tillgänglighet. För godstrafiken så måste trafikslagen kunna Kommunalt program som ska samverka effektivt och mer gods behöver kunna fraktas med tåg och styra och samordna kommunens fartyg. För att utveckla en attraktiv och hållbar stad och kommun arbete med miljöfrågor. måste Gävle kommun ta ett helhetsperspektiv där många parter är • Fyrstegsprincipen involverade. Det är viktigt att trafikplaneringen sker i samklang med Trafikverkets arbetsstrategi: Tänk om, optimera, bygg om, bygg nytt. nationella, regionala och lokala mål och strategier samt i riktning mot • Parkeringspolicy och norm översiktplanens mål och strategier. Riktlinjer för hur parkering ska hanteras i kommunen. • Tillgänglighetsprogram Gångtrafik Inriktningsprogram för Gävle kommuns tillgänglighetsarbete. Promenader är ett bra sätt att spara miljön, pengar, förbättra hälsan, • Regionalt trafikförsörjnings trafiksäkerheten och tillgängligheten. Fotgängtrafik är en del av alla program Mål för den regionala resor och resan börjar och avslutas oftast till fots. Att röra sig till fots kollektivtrafiken. ska vara ett naturligt sätt att ta sig fram för kortare sträckor i Gävle • Cykelplan kommun. Ambitionen är att skapa gångstråk med god tillgänglighet, Underlag för översiktlig och hög trafiksäkerhet och trygghet. Särskild vikt läggs vid god kvalitet på detaljerad cykelplanering.

KOMMUNIKATION gångvägnät där barn och ungdomar rör sig mot skola och andra målpunkter.

Hur bostäder och verksamheter är lokaliserade, gatunätet, kvarters- strukturen och möjligheten att röra sig i den bebyggda miljön är grundläggande förutsättningar för hur gångtrafiken fungerar i tätorterna. Separeringsgrad mellan fotgängare och cyklister, mark beläggningens jämnhet, vinterväghållningsstandard, omgivande miljö, belysning och gångpassagernas utformning är exempel på faktorer som påverkar transportkvaliteten och säkerheten för gående. I planering av nya bebyggelseområden eller förändring av markanvändning i befintliga områden ska alltid övervägas hur gångvägnätet påverkas och vilka åtgärder som krävs. Andel av det totala antalet transporter för olika färdmedel 2012. Trafikstrategin anger en genhetskvot som indikator för att mäta hur väl sammanhängande och gent gångvägnätet mellan ny bostadsbebyggelse och viktiga målpunkter är. Genhetskvoten får vara maximalt 1,5 i tätbebyggda områden för att nå målsättningen om ett attraktivt gångvägnät. Genhetskvoten beräknas genom att dividera den faktiska sträckan med fågelvägens längd.

Cykeltrafik

Mål för andel av det totala antalet transporter Att cykla är ett bra sätt att värna om miljön, spara pengar, förbättra för olika färdmedel 2030. hälsan, samt öka tillgängligheten. Gävle har bra förutsättningar för cykling med drygt 20 mil cykelvägar. I Gävle kommun ska det finnas ett heltäckande, bekvämt, sammanhängande och gent cykelnät som ska möjliggöra att cykla korta och längre sträckor. Närmare 45 procent av alla resor är kortare än fyra kilometer. Ungefär en fjärdedel av gävleborna använder cykeln som transportmedel vid sådana korta resor, vilket kan jämföras med bil, där andelen är 50 procent. Med tanke på den stora andelen korta resor finns stor potential att byta

106 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

färdmedel från bil till cykel om cykelvägnätet upplevs att dividera den faktiska sträckan med fågelvägens längd. KOMMUNIKATION attraktivt. Restidskvoten är relationen mellan hur lång tid en sträcka tar med cykel kontra med bil. Det är viktigt att infrastrukturen byggs upp så att cykeln som färdmedel kan användas fullt ut. Det räcker inte med att det finns sammanhängande och säkra cykel Kollektivtrafik vägar; det måste också finnas väderskyddade och säkra parkeringsplatser, cykelvägvisning, belysning, jämn En väl fungerande kollektivtrafik utgör en motor för markbeläggning och god vinterväghållningsstandard utveckling och tillväxt genom att många kan ta sig till för att göra cyklandet attraktivt året om. I planering av och från arbete, utbildning, nöje, handel och besöks- nya bebyggelseområden eller förändring av mark- aktiviteter. Den ökade arbetspendlingen inom samt till användning i befintliga områden ska alltid påver- och från Gävle kommun kräver att de olika transport- kan på cykelvägnätet övervägas, samt vilka åtgärder systemen sammankopplas och ger effektiva pendlings- som krävs. möjligheter i båda riktningarna. Gävle kommuns befolkningstillväxt och målet om ökad andel resor med Både det lokala och regionala cykelnätet behöver kollektivtrafik ställer krav på ett ständigt arbete med kompletteras med saknade länkar. Brister i detalj- att göra kollektivtrafiken mer attraktiv och konkurrens- utformningen behöver också åtgärdas. I översiktsplanen kraftig. Det är viktigt att den framtida bebyggelsen är föreslås ett genomgående regionalt cykelvägnät i öst- väl försörjd av kollektivtrafik. Målsättningen är att västlig riktning mellan Sandviken, Gävle och Skutskär utveckla kollektivtrafiken mellan tätorter och viktiga för att skapa möjligheter att cykla till närliggande målpunkter genom regelbunden, snabb och rak arbetsmarknader och rekreationsområden. Rekreativa linjesträckning. cykelstråk utanför staden som kopplar samman småorter behöver utredas vidare (läs mer under Kust Region Gävleborg är regional kollektivtrafikmyndighet i och Hav), likaså införande av cykelfartsgator och Gävleborgs län och ansvarar för den regionala kollektiv- cykelfält på gator med hastighetsbegränsning 30 trafiken. Regionen väljer att satsa på och prioritera kilometer i timmen i Gävle stad. Det är också viktigt att regional kollektivtrafik i starka pendlingsstråk, områden skapa parkeringsmöjligheter för cyklister vid viktiga där kollektivtrafiken kan vara ett förstahandsval och målpunkter och bytespunkter för kollektivtrafiken för stråk som bidrar till en funktionell arbetsmarknad. att ytterligare underlätta kombinerade resor med cykel Starka pendlingsstråk är stråk med trafik under alla och kollektivtrafik. veckans dagar. Med en utbyggd kapacitet på järnvägen och satsningar på framkomlighet i städer finns goda För att uppnå trafikstrategins mål ska cykelfrågorna möjligheter att kollektivtrafikens konkurrensfördelar lyftas fram i planeringen. Trafikstrategin anger två ökar, vilket leder till ett ökat resande. indikatorer för att mäta kvaliteten på cykelvägnätet: genhetskvot och restidskvot. Genhetskvoten ska vara Effektiva bytespunkter, ökad kapacitet och minskade högst 1,5 i tätbebyggda områden och restidskvoten restider i transportsystemet är viktiga förutsättningar under 1,5 mellan större bostadsområden och viktiga för kollektivtrafiken. Restiden är en av de faktorer som målpunkter i tätorten. Genhetskvoten beräknas genom påverkar valet av färdmedel. Det är därför av stor

ALLMÄNNA INTRESSEN 107 Översiktsplan gävle kommun

betydelse att restiden med tåg och buss är acceptabel Kollektivtrafik och konkurrenskraftig i förhållandet till resor med bil. Pendlarparkering Restidskvoten bör inte överskrida 1,5 för kollektivtrafik i Busslinjer Gävle kommun förhållande till bil i tätbebyggda områden. I planering Järnväg av nya bebyggelseområden eller förändring av markan- vändning i befintliga områden behöver alltid övervägas hur kollektivtrafiknätet påverkas och vilka åtgärder som krävs. Lokalisering av viktiga målpunkter som skolor, vård, handel och annan service ska ske i närhet AXMARBY till kollektivtrafikstråk. Översiktsplanen föreslår att Viksjön mark ska reserveras för strategiska bytespunkter med god kapacitet och framkomlighet. Ett kontinuerligt

NORRSUNDET samarbete mellan kommuner, regionala myndigheter, BERGBY Trafikverket, och de olika aktörerna inom kollektiv trafiken är av stor betydelse för en positiv utveckling av HAMRÅNGEFJÄRDEN arbetsmarknadsregionen. E4 IGGÖN Pendlarparkering När avståndet till en hållplats är mer än 500 meter, är

TRÖDJE parkeringsplatser för bil och cykel, så kallade pendlarparkeringar, en viktig faktor. Det gäller även för ESKÖN människor som bor utanför de starka kollektivtrafik- stråken. Dessa parkeringar gör det möjligt att lösa BJÖRKE Lundbosjön första delen av resan med andra färdmedel för att sedan kunna fortsätta resan med kollektivtrafik. BÖNAN

KOMMUNIKATION Pendlarparkeringar bör också samordnas med idéer Öjaren kring hyr- och lånecykelsystem samt samåkning, för att GÄVLE underlätta färdmedelsbyten ytterligare. I Gävle saknas hänvisade ytor för pendlarparkering i dagsläget. Vissa platser används i praktiken för pendlarparkering, men FURUVIK VALBO arbetet med att i ordningsställa ytor och underlätta E4 E16 färdmedelsbyte behöver förbättras. Översiktsplanen FORSBACKA pekar ut platser där mark för pendlarparkering behöver Storsjön utredas vidare. När möjligheterna att pendla blir bättre blir det också enklare för företag att rekrytera arbetskraft, att utveckla regionen och uppnå positiva miljöeffekter.

Busstrafik Busstrafiken i Gävle kommun omfattas av stadsbusstrafik, landsbygdstrafik och den regionala busstrafiken mellan kommunerna i Gävleborgs län och angränsande län. Stadsbusstrafiken består av stomlinjer med hög turtäthet och lokallinjer med medelhög turtäthet. Turtätheten har stor påverkan på linjens attraktivitet. I tätorten Gävle är boendetätheten i snitt 17 invånare per hektar. Längs linje HEDESUNDA 2, som har flest antal resor, finns i snitt 40 invånare per hektar inom 400 meters radie för dagbefolkningen och 37 Dalälven invånare per hektar för nattbefolkningen. Längs linje 1, som är den näst största linjen, finns i snitt 70 invånare per hektar för dagbefolkningen och 44 invånare per hektar för nattbefolkningen. Även om linje 1 har högre befolkningstäthet så sker färre resor med den än med linje 2. Trafikverket och Sveriges Kommuner och Lands- ting tog fram ett täthetsmått år 2014/2015 som skulle kunna användas i de olika planeringsskedena. Detta täthetsmått visar att nattbefolkningen behöver vara 0 5 000 10 000 20 000 minst 35 invånare per hektar för att trafik med tio Meter minuters mellanrum ska vara möjligt.

108 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Tågtrafik Parkeringsmål för en attraktiv Sverige har som ambition att skapa ett fossilfritt transportsystem och tillgänglig stad: senast år 2045. Järnvägssystemet i Sverige är nästan helt fossilfritt och • Parkering ska medverka till en är ett effektivt alternativ till bil, buss och inrikesflyg för persontranspor- effektiv markanvändning. ter. I Gävle ansluter Bergslagsbanan, Ostkustbanan och Norra stam • Parkering ska medverka till en god banan. På alla stambanorna är det kapacitetsbrist och även genom tillgänglighet till centrum, i första Gävle Centralstation, vilket gör att det blir en intressekonflikt mellan hand för besökare. person- och godstrafik på järnvägen och utvecklingen av tågtrafiken • Parkeringar i Gävle upplevs som begränsas eller inte kan genomföras. Önskemålet är att flytta över viss välskötta och trygga. del av godstågstrafiken till sjöfart och på så sätt avlasta järnvägsnätet och öka kapaciteten för persontågstrafik. Om kapaciteten ökar på Parkeringsmål för ett hållbart banorna kan restiderna sänkas, säkerheten och turtätheten öka och transportsystem: nya trafikupplägg skapas. Det skulle göra att förutsättningarna för • Parkering ska främja resandet till fots, med cykel och kollektivtrafik. arbetspendling förbättras avsevärt. I slutet av 2000-talet började • Parkering används som verktyg för tågresandet ta fart rejält och trenden är att efterfrågan på tåg- att minska trafikarbetet med bil. transporter fortsätter att öka. • Parkering ska medverka till att de skadliga utsläppen från biltrafiken minskar. Biltrafik • Parkering ska medverka till att

godstrafiken i den centrala staden KOMMUNIKATION Gävle kommuns mål är att minska biltrafikandelen från 64 procent år minskar. 2012 till 33 procent 2030. Trafiknätets utformning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och bidra till utvecklingskraft i hela kommunen. Gävle kommun har goda kommunikationsmöjligheter till andra städer. De viktigaste vägarna är E4, E16, riksväg 56 och riksväg 76.

Transportsystemet ska utformas så att medborgarna och näringslivet med lätthet kan nå det utbud och de aktiviteter i samhället som de har behov av eller önskar. Ambitionen är att fler av de korta resorna ska göras till fots eller med cykel och att kollektivtrafiken ska vara det mest attraktiva valet för de lite längre resorna. För en del av befolkningen kommer bilen att fortsätta vara det enda realistiska alternativet. Teknikutvecklingen går i rasande takt och samhället förändras avseende ägande kontra köp av tjänster. Med automatiserade fordon och bilpooler kommer kanske många av oss varken behöva köra eller äga bil i framtiden och en stor andel av fordonsflottan kommer kunna klassas som någon form av kollektivtrafik. Förutsättningarna för varuleveranser, drift och underhåll av transportinfrastruktur och dagens kollektivtrafik kommer se lite annorlunda ut med förarlösa fordon. Resultatet Körsträcka per invånare skulle kunna bli att personbilstrafiken minskar även om befolkningen ökar och bilinfrastruktur kan tas i anspråk för övriga trafikslag och stadsutveckling. Bilpooler, samåkning och autonoma fordon kan vara 750 lösningar för att skapa en tillgänglig och attraktiv stad med män 700 niskan i fokus. 650

600 Parkering 550 Parkering är ett viktigt medel för att styra utvecklingen i den riktning som anges i kommunens trafikstrategi. Parkeringsavgifter och 500 2012 2013 2014 2015 2016 parkeringstillgång är bra styrmedel för att reglera trafik och trängsel i städer och för att få människor att välja andra färdmedel än bilen, Sverige samtidigt som det krävs tillräckligt med bilplatser i rätt lägen för att Gävleborgs län Gävle kommun skapa attraktiva och tillgängliga miljöer. Enligt Gävle kommuns parkeringspolicy ska parkeringen medverka till effektiv markanvänd- ning och främja resande till fots, med cykel och kollektivtrafik. Detta Körsträcka i mil per person och år. Jämförelse kan göras genom t.ex. gemensamma parkeringslösningar, samnytt- mellan Sverige, Gävleborgs län och Gävle kommun jande, bilpool, friköp, minimerad markparkering, pendlarparkeringar, år 2009-2013. Källa: RUS cykelgarage. Parkeringsnormen har flexibla parkeringstal.

ALLMÄNNA INTRESSEN 109 Översiktsplan gävle kommun

CO2-ekv per person i Gävle Miljöbilar 2500 Gävle kommun verkar för att öka andelen miljöanpassade bilar. För att

2000 lyckas krävs det att fordonen kan drivas med fossilfri energi, att det finns tillräcklig tillgång till det fossilfria alternativet. och att antalet 1500 laddstationer och tankställen som erbjuder förnybara bränslen ökar. 1000 De viktigaste laddplatserna för elfordon bedöms vara långsamladdare i 500 hemmiljö för privatbilar och på arbetsplatserna för bilar i företag och

0 organisationer. För att elbilsutvecklingen ska ta fart krävs även en väl 1990 2000 2005 2009 2010 2011 2012 utbyggd publik laddinfrastruktur med såväl snabbladdare, semisnabb- Övriga laddare och långsamladdare. Utbudet av laddstationer i regionen är Tunga lastbilar och bussar Lätta lastbilar begränsat och det vore välkommet om såväl offentliga som privata Personbilar aktörer tog aktiv del i ett kommunalt och regionalt utbyggnadspro- gram för laddningsinfrastruktur. Utsläpp från transporter i koldioxidekvivalenter per person i Gävle, år 1990-2012. Gävle kommun ska ta fram en övergripande strategisk energiplan som Källa: RUS anger planeringsriktningarna för stadens energiarbete och ger en översiktlig bild av nuläget och framtida behov. Det är förutsättningar för att vi ska få en energieffektiv och fossilfri stad. Dessutom samarbetar Trafikverket, Vinnova och Energimyndigheten i ett projekt (Elvä- gar) där två leverantörer (Rosersbergs Framåtskridandes AB och Region Gävleborg) får testa varsin lösning för elvägar i verklig miljö. Försöken beräknas vara avslutade 2018 och syftar till att ge kunskap om hur elvägar fungerar och om tekniken kan användas i framtiden.

KOMMUNIKATION Godstrafik

Väl fungerande godstransporter på väg, järnväg och sjöfart är en förutsättning för att ett samhälle och dess handel ska fungera och är helt avgörande för en stads funktion. I takt med att godsvolymerna ökar och export- och importandelarna stiger, får transporterna en allt viktigare roll för näringslivet. Gävle kommun ska vara klimatneutral år 2050 samtidigt som kommunen är en tillväxtmotor i regionen. Det gäller att det finns rätt infrastruktur för effektiv hantering av det gods som länet och kommunen genererar men även för det gods som ska färdas genom regionen. Gävle hamn är det självklara navet för import och export på ostkusten. Endast 10-15 procent av godset har start- och målpunkt i Gävle kommun, vilket gör Gävle hamn till en mycket viktig regional och nationell hamn.

Gävle ska utvecklas som logistiknav. Den potential som finns i Gävle- området med bland annat tillkommande logistikytor, närheten till Arlanda och Stockholm och att Gävle hamn är ostkustens största containerhamn är oerhört värdefulla förutsättningar för fortsatt tillväxt och utveckling. Att utveckla axeln Finland (Helsingfors) – Sverige – Norge (Oslo) innebär också en intressant möjlighet att förena de tre nordiska länderna. Flera områden har potential för godstransporter inom kommunens gränser. Ersbo och Sörby Urfjäll är exempel på områden för företag med omlastning från lastbil till lastbil. Gävle hamn är området för omlastning mellan väg, järnväg och sjöfart och Tolvfors är det framtida området för omlastning från lastbil till lastbil med stor potential för omlastning mellan väg och järnväg.

Gävle hamn räknar med upp till en tredubbling av godsmängderna fram till år 2030, vilket är mer än Trafikverkets prognos för godstransporter 2030 som snarare handlar om en fördubbling i Gävle. Gävle hamn ska kunna expandera och vara ett modernt intermodalt logistik- centrum där sjöfart, järnväg och vägtransporter möts. Samtidigt finns

110 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

det intressekonflikter med både bebyggelseutveckling och Gävles KOMMUNIKATION dricksvattentäkt Valboåsen. Hamnleden går över Valboåsen, vilken är utpekad som riksintresse för vattenförsörjning. De flesta transporter från Gävle hamn passerar vattentäkten på järnväg eller väg. Vattentäkten måste säkras på kort och lång sikt. Godstransporterna på väg genom centrala Gävle önskar Gävle kommun minska. Fältskärsleden är redan hårt belastad samtidigt som bostadsplaneringen ut mot havet längs Gavleån pågår för fullt och Gävle central behöver byggas om och utökas med fler genomgående spår. Utvecklingen av Hemlingby med handel och bostadsbyggande ökar belastningen på Spängersleden och behovet av ytterligare en koppling mellan riksväg 76 och E4 växer. Hur transportinfrastrukturen för Gävle hamn ska lösas måste utredas.

Väg och järnväg För lastbilstransporterna är Hamnleden, E4, E16 och riksväg 56 vitala stråk inom kommungränsen. Järnvägstransporterna genom Gävleborg är omfattande och Gävle är en viktig knutpunkt i det svenska järnvägsnätet. Bergslagsbanan, Ostkustbanan och Norra stambanan knyts samman i Gävle. Genom att den nord-sydliga axeln med stråken E4/Ostkustbanan och Norra stambanan/ riksväg 83 möter det öst-västliga stråket med E16/ Bergslagsbanan uppstår ett logistiknav i länet och därmed finns förut- sättningar för trafiklösningar som öppnar för affärs- och transportmöj- ligheter. Gävle kommuns önskemål är att andelen godstransporter på järnväg ska öka. För att uppnå det krävs en överflyttning från lastbil till järnväg. Satsningar på järnvägsinfrastruktur är en förutsättning för att den regionala tågtrafiken ska kunna utvecklas. Det är också en förutsätt- ning för att Gävle ska kunna bli en regional tillväxtmotor.

Ökade godstransporter på järnväg ställer krav på stora områden för omlastning. Mark för detta ska reserveras i Tolvfors. En bättre samordning av godstransporter i tätorterna måste ske, eftersom utrymmet är begränsat och transporterna miljöbelastande. Det övergripande målet för godstransporter är att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem för de godstransporter som genereras i eller passerar kommunen. En viktig pusselbit för att nå målet är att det finns vägar och järnvägar med tillräcklig kapacitet, god tillgänglighet till hamnar och godstermi- naler. Elektrifiering av järnvägsspår och anslutningsspår till Gävle hamn skulle medföra en betydande effektivisering i form av kortare transport- tider, eftersom tågen kan angöra hamnen direkt utan att byta lok.

ALLMÄNNA INTRESSEN 111 112 KOMMUNIKATION ALLMÄNNA INTRESSEN gävleÖversiktsplan kommun Översiktsplan gävle kommun

Sjöfart Sjöfartsverket ansvarar för den största farleden längs kusten. Gävle hamn ansvarar för två farleder, Holmuddsrännan från Böna fyr till Fredriksskans och Korsnäs. Gävle kommun ansvarar för ett antal mindre farleder från Axmar i norr till Furuvik i söder. I norra delen av kommunen finns även Norrsundets hamn som har god infrastruktur i form av väg och järnväg, samt möjlighet för stora fartyg att lägga till.

Gävle hamn är länets största hamn, prioriterad nationellt och av riksintresse. Hamnen har ett bra geografiskt läge med kort inseglings- ränna och stort upptagningsområde. Med sitt strategiska läge strax norr om stor-Stockholmsområdet och i direkt anslutning till Sveriges hetaste industriregioner, är Gävle hamn en naturlig knutpunkt. Till hamnområdet hör Fredriksskans på norra sidan om farleden och Granudden på den södra sidan. Gävle hamns expansion fortsätter och ställningen som ostkustens logistiknav förstärks ytterligare. Dessutom ska Stockholm lägga ner sina tre centralt belägna hamnar i Värta, Loudden och Berg, vilket kan innebära en betydande ökning av verksamheten i Gävle hamn. Med de befintliga utvecklingsområdena och de

som byggs anses det finnas tillräckligt mycket kajplats för att tillgodose KOMMUNIKATION behovet på lång sikt. Det kommer dock att finnas behov av ytterligare ytor i kajnära läge. De som finns är idag upptagna av magasin och mindre verksamheter som har hamnrelaterad verksamhet, men som inte behöver ligga nära kajen. För att frigöra utrymme nära kajerna behövs mark längre inåt land, men som ändå ligger i anslutning till hamnen. Snödeponin som ligger i anslutning till Gävle hamn kan behöva flyttas på grund av att hamnen behöver området för att öka sin kapacitet. Ersbo kan vara en möjlig alternativ lokalisering av snötippen.

Luftfart Gävle flygplats ligger 15 kilometer sydväst om Gävle och 15 kilometer öster om Sandviken. Flygplatsen ägs och drivs av Gävle kommun. Kommunfullmäktige har beslutat att verksamheten på Gävle Flygplats AB ska upphöra. Även om verksamheten vid Gävle flygplats inte kommer att drivas vidare av Gävle kommun så kan det komma andra aktörer. Vid byggnation i närheten av flygplatsen är det därmed viktigt att beakta eventuella tillstånd för flygplatsen.

ALLMÄNNA INTRESSEN 113 Översiktsplan gävle kommun

Infrastruktursatsning år 2030, med utblick mot år 2050 12

Infrastrukturåtgärder

Regionala tågstationer 7 Utredningsomr. pendlarparkering Järnväg Väg Väg - Utredningsalternativ 18 Regionala cykelstråk 17 8 1 3 11 4 6 13

10 19

2 19

E16 15 5 14

E4 KOMMUNIKATION 0 2 500 5 000 10 000 Meter

Viktiga framtida infrastruktursatsningar för år 2030 med utblick mot 2050

KOLLEKTIVTRAFIK VÄGAR 1. Gustavsbro 12. Milbostigen 2. Gävlebro 13. Förlängning av Upplandsleden 3. Centrumhållplatsen Rådhuset 14. Förbifart Hemlingby 4. Busshållplats Gävle Centralstation 15. Mackmyra Trafikplats - Valbo handelsområde 5. Forsbacka motorvägshållplats 16. Riksväg 56; Hedesunda – Gävle

JÄRNVÄG LOGISTIKOMRÅDEN 6. Gävle centralstation 17. Tolvforsskogens logistikområde 7. Ostkustbanan Gävle–Sundsvall, dubbelspår 18. Utveckling av Gävle hamn 8. Regional tågsstation Gävle Västra 9. Regional tågstation i Hagsta CYKEL 10. Bergslagsbanan 19. Regionalt cykelvägnät, Sandviken - Gävle - Skutskär 11. Bergslagsbanan - ny sträckning

114 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Fredriksskans, Gävle hamn

Viktiga infrastruktursatsningar fram till år 2030 KOMMUNIKATION med utblick mot 2050

Viktiga infrastruktursatsningar för buss

1. och 2. Gustavsbro - Gävlebro Det finns behov av ökad framkomlighet för kollektivtrafiken mellan Gävle Centralstation och Gustavsbro/Gävlebro, samt av bytespunkt för nationell, regional och lokal busstrafik med pendlarparkering.

3. Centrumhållplatsen Rådhuset Sambandet mellan stadsbussarnas centrumhållplats Rådhuset och regionala bytespunkten vid Gävle centralstation behöver förbättras. Idag är det en brist på kapacitet under stora delar av dygnet vid hållplats Rådhuset. Tillgänglighet, tydlighet och säkerhet vid Rådhus- torget, som fungerar som bytesplats för stadsbussarna, måste öka.

4. Busshållplats Gävle Centralstation Det krävs en förbättrad busshållplats vid Gävle central för den lokala och regionala busstrafiken och en tydligare koppling mellan centralstationen och Rådhuset.

5. Forsbacka motorvägshållplats Norr om Forsbacka, på E16, går buss nummer 41 mellan Sandviken och Gävle, men i dagsläget finns ingen busshållplats nära Forsbacka. Kommunen kommer att utreda behov och effekter av att anlägga motorvägshållplatser i anslutning till E16 i Forsbacka. Mark bör reserveras för motorvägshållplats.

Viktiga infrastruktursatsningar för järnväg

6. Gävle Centralstation Gävle Centralstation är strategiskt viktig för Gävle stad men även för regionen. Kapacitetsproblemen på spåren vid stationen är stora, vilket ställer krav på genomgripande utveckling av hela stationsområdet. De fyra spår som finns idag räcker inte längre. Gävle Centralstation måste utökas med fler spår, servicefunktioner och anslutning till busstrafik

ALLMÄNNA INTRESSEN 115 Översiktsplan gävle kommun

Dubbelspår, Ostkustbanan Dubbelspår, Ostkustbanan # Gävle Västra Spårkorridorer

Strategiskt område regionalt tågstopp Sätra Förordad järnvägskorridor Gräns för delsträcka

# Fortsatt arbete

Industrispår Norrsundet Järnväg som kan flyttas Tågstopp Befintlig järnväg Gävle Västra Potentiell ny spårdragning # Axmarby

µ Gävle sjukhus Hari Meter 0 100 200 400 16:020 0 000 800 1 000

Strategiskt område för en regional tågstation, Gävle Västra, Axmartavlan utpekad i fördjupad översiktsplan för dubbelspår på Ostkustbanan som antogs av Kommunfullmäktige den 22 juni 2015. #Vifors Norrsundet Bergby och pendlarparkeringar. Behov finns av ett genomgå- Saltarsfjärden

ende godsspår. Totra Lindön

7. Ostkustbanan Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall är enkelspårig # Hamrångefjärden med tät trafik och stora kapacitetsbrister. Därför behöver befintlig spårläggning optimeras i väntan på andra åtgärder. En förstudie har gjorts för dubbelspårs-

KOMMUNIKATION utbyggnad mellan Gävle och Sundsvall, en av Sveriges mest belastade järnvägssträckor. Ostkustbanan har en viktig funktion att fylla eftersom den förbinder södra norrlands kustland med Stockholm och järnvägssystemet i de södra delarna av landet. Kommunen har antagit en fördjupad översiktsplan över nytt dubbelspår längs Ostkustbanan. Kommunen tillsammans med Trafikverket # har utrett alternativa spårkorridorer för sträckan Gävle Central till norra kommungränsen. Kommunen förespråkar i den antagna planen en spårdragning väster om E4 fram till Bergby och vidare i ny sträckning väster om befintlig järnväg efter Bergby. Västra alternativet har möjlighet till två regionala tågstationer, # Gävle Västra och Hagsta. Oslättfors 8. Regionaltågsstation Gävle Västra Björke Gävle kommun och Region Gävleborg har önskemål om en ny regional tågstation, Gävle Västra, i anslutning till # Gävle sjukhus. Detta kräver att mark tas i anspråk för spår, pendlarparkering och busshållplatser. En ny # regional tågstation ökar möjligheterna att arbetspendla till och från Gävle, främst till närliggande arbetsplatser som sjukhuset, Gavlehov och Teknikparken. Hille Forsby Strömsbro Sätra # # # # ## # Inre fjärden Hagaström # Brynäs Åsbyggeby Gavleån Utdrag ur plankartan i fördjupad översiktsplan för dubbelspår µ Ostkustbanan, antagen av Kommunfullmäktige 22 juni 2015. Läs Lund Meter 0 1 000 2 000 G3 0a00vle4å 0n00 5 000 mer om planen på kommunens hemsida.

116 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

9. Regionaltågstation i Hagsta Gävle kommun gör stora ansträngningar för att skapa Infrastruktursatsningar, se teckenförklaring i karta till vänster förutsättningar för utveckling av såväl person- som Regionala tågstationer godstrafik. Samtidigt är det angeläget att bygga fler Utredningsomr. pendlarparkering regionala tågstationer för att skapa möjlighet till Järnväg ytterligare arbetspendling och regional utveckling. Ett Väg tågstopp i Hamrångebygden ger möjlighet till nya Väg - Utredningsalternativ pendlingsmönster för boende i området, inte minst i nordlig riktning och koppling mot Gävle central och vidare mot Stockholmsregionen. Detta förbättrar AXMARBY förutsättningarna för företagsamhet och nyetableringar. Viksjön 10. Bergslagsbanan

Bergslagsbanan har stor betydelse för godstransporter NORRSUNDET BERGBY och för utvecklingen i Gävle hamn. Nuvarande kapacitetsbrister gör det dock omöjligt med en fortsatt HAMRÅNGEFJÄRDEN utveckling av gods- och persontrafiken. Nya mötesspår 9 E4 Gävle – Storvik behöver byggas. Dessutom behöver nya IGGÖN utredningar genomföras för ytter-ligare kapacitetshö-

jande åtgärder såsom förläggning av befintliga mötes- KOMMUNIKATION stationer, nya mötesstationer och partiella dubbelspår. TRÖDJE

11. Bergslagsbanan - Ny sträckning ESKÖN Om Ostkustbanan får ny sträckning väster om Gävle, BJÖRKE blir en ny anslutning för Bergslagsbanan möjlig där Lundbosjön järnvägen kan förläggas norr om bebyggelsen. Reservat för framtida sträckning av Bergslagsbanan behöver BÖNAN Öjaren utredas vidare. Åtgärden tillhör perspektivet utblick år 2050. GÄVLE

Viktiga infrastruktursatsningar för väg

12. Milbostigen E16 E4 Ny väg mellan Norra Åbyggeby och Hille för att möjlig- göra ny bostadsbebyggelse. Storsjön

13. Förlängning Upplandsleden Förlängning av Upplandsleden ut till Furuviksvägen för att möjliggöra framtida bostadsbebyggelse i Bomhus.

14. Förbifart Hemlingby Ny förbifart som förbinder riksväg 76, E4 och eventuellt riksväg 56. En eventuell koppling vidare mot Fredrikskans och Granudden bör också utredas

15. Mackmyra Trafikplats - Valbo handelsområde Mindre trafikåtgärder kan behövas vid Mackmyra HEDESUNDA Trafikplats när alla etapper av Valbo Köpstad är utbyggda. Dalälven

16. Riksväg 56, Hedesunda - Gävle Trafikverket planerar att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på riksväg 56 mellan Hedesunda och Gävle. Syftet är att underlätta transporter mellan södra och norra Sverige genom att en del trafik går på riksväg 56 i stället för på det högt belastade vägnätet längs E4 genom Stockholmsregionen. Riksdagen har beslutat att 0 5 000 10 000 20 000 Meter

ALLMÄNNA INTRESSEN 117 Pendlarparkering Väg - Utredningsalternativ SV - Administrativa gränser Allmänn väg Järnväg Allmänn väg SV - Administrativa gränser Vattenyta Öppen mark (landsbyggd) Öppen mark (tätort) Kommungräns Sverigekartan tätorter Sverigekartan kommuner Sverigekartan län Sverigekartan större vägar Sverigekartan hydrografi Sverigekartan vatten Sverigekartan mark

Översiktsplan gävle kommun

Alternativ Riksväg 56 GÄVLE riksväg 56 ska vara en del av det nationella stamvägnätet. Vägen

Väg - Utredningsalternativ har en stor andel tung trafik, vilket leder till problem med framkomlighet och trafiksäkerhet. Tre alternativa sträckningar kvarstår; VALBO alternativ 5 som ansluter till E16 vid Sofiedal, alternativ 7.1 som E16 7.1 E4 FORSBACKA ansluter till E4 vid Ersbo och alternativ 7.2 som ansluter till E4 och Storsjön möjlighet att koppla ihop med förbifart Hemlingby och en sydligare 5 7.2 anslutning till riksväg 76. Gävle kommun förordar alternativ 7.2 eftersom det alternativet tillsammans med en ny länk mellan E4 och 7 riksväg 76 (förbifart Hemlingby) skulle avlasta Spängersleden, möjlig- göra bostadsbyggande i Hemlingby, Bomhus, Järvsta och Furuvik samt skapa en förbättrad tillfart för godstransporter till pappersmassaindu- strierna vid Karskär och Skutskär.

Viktiga infrastruktursatsningar för logistikområden

HEDESUNDA 17. Tolvforsskogens logistikområde

Dalälven Tolvforsskogen är ett viktigt utvecklingsområde för Gävle kommun. Området ligger väster om E4 vid Hamnleden, nära korsningen med E16 och Bergslagsbanan och planeras bli ett större logistikområde. Planeringen av en ny dragning av Ostkustbanan fortskrider, och dubbelspår norrut förbi Tolvforsskogen skulle skapa ett effektivt logistikcenter med järnvägsanslutning och närhet till E4. Stora markområden finns tillgängliga väster om E4 och kan kompensera för Utredningsalternativ för riksväg 56 mellan en framtida avveckling av Näringen och kan inrymma både person- Hedesunda, Valbo och Gävle. och godsbangård samt depåer. KOMMUNIKATION 18. Utveckling av Gävle hamn Utveckling av Gävle hamn i Granudden leder till ökad trafik, som i sin tur leder till krav på nya vägar. Ett alternativ skulle vara en förlängning Fortsatt arbete av Upplandsleden ut till Furuviksvägen, vilket skulle minska genom- • Trafikprognos 2030. Behov finns fartstrafiken på delar av Furuviksvägen. Utredning om läge och av en trafikprognos för hela konsekvenser av vägen på övriga trafiknätet krävs. Ett annat alternativ Gävle kommun. Åtgärd föreslås är en helt ny väg som kopplar samman E4 och Korsnäs. Utredning lyftas till fortsatt arbete/ saknas men kommunen ska utreda konsekvenserna. En eventuell framtagande av infrastruktur- koppling mellan Fredriksskans och Granudden bör också utredas. strategi. • Teknisk Handbok ska tas fram Idag finns en huvudinfart till Fredriksskans samt ytterligare en infart, • En gångplan ska tas fram som den så kallade Bergrumsvägen, som främst används till arbetsrelaterad vägledning för prioritering av trafik i anknytning till hamnens drift. Inom något år kommer båda åtgärder i gångvägnätet infarterna att behövas, varmed Bergrumsinfarten breddas. • En ny cykelplan ska tas fram • Utbyggnad av cykelvägnätet ska Godstrafik i centrum ske enligt Gävles cykelplan samt För att komma till och från hamnen måste lastbilarna ta sig igenom de kompletterande cykellänkar staden. Framkomligheten längs bland annat Fältskärsleden är begränsad som föreslås i översiktsplanen under rusningstrafik och godstransporter är inte önskvärda på sikt. • Pendlarparkeringsplan ska tas Godstrafik med lastbil genom centrala staden behöver minska. fram Godstrafik ska i så stor utsträckning som möjligt ske på E4 och • Godstransportplan ska tas fram riksvägarna. Gävle kommun verkar för en framtida dubbelspårsut- • Program för Tolvforsskogens byggnad av järnvägen samt för lokalisering av ny transportintensiv utveckling ska tas fram verksamhet i goda trafiklägen. • En översyn av gällande FÖP Gävle hamn ska ske Ny spåranslutning Järnvägstrafiken till Gävle hamn är vital för hamnens utveckling. Järnvägsplanen omfattar utformningen av en ny spåranslutning mellan Gävle godsbangård och befintlig järnväg till Gävle hamn (Fredriksskansbanan). Järnvägsplanen omfattar också en elektrifiering av Fredriksskansbanan. Direktanslutningen frigör kapacitet i och med att det möjliggör snabbare genomfart på bangården, vilket i sin tur

118 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

ökar kapaciteten på Ostkustbanan och Bergslagsbanan som idag är hårt belastade. Projektet sker i samarbete med Trafikverket och Region Fortsatt arbete Gävleborg. • Trafikprognos 2030. Behov finns av en trafikprognos för hela Viktiga infrastruktursatsningar för cykel Gävle kommun. Åtgärd föreslås lyftas till fortsatt arbete/ 19. Regionalt cykelstråk, Sandviken - Gävle - Skutskär framtagande av infrastruktur- Ett genomgående regionalt cykelvägnät föreslås i öst- västlig riktning strategi. mellan Sandviken, Gävle och Skutskär. Cykelstråket använder sig till • Teknisk Handbok ska tas fram största del av befintliga gång- och cykelvägnät men behöver komplet- • En gångplan ska tas fram som teras i vissa länkar, exemeplvis Forsbacka- Sandviken och Forsbacka- vägledning för prioritering av Valbo. Stråket skulle öka möjligheten att cykla till närliggande arbets- åtgärder i gångvägnätet marknader och rekreationsområden över kommungränserna. Stråket • En ny cykelplan ska tas fram förbättrar även möjligheten att lokalt ta sig fram som gående och • Utbyggnad av cykelvägnätet ska cyklist mellan lokala målpunkter. ske enligt Gävles cykelplan samt de kompletterande cykellänkar som föreslås i översiktsplanen • Pendlarparkeringsplan ska tas fram

• Godstransportplan ska tas fram KOMMUNIKATION • Program för Tolvforsskogens utveckling ska tas fram • En översyn av gällande FÖP Gävle hamn ska ske

ALLMÄNNA INTRESSEN 119 Översiktsplan gävle kommun KOMMUNIKATION

120 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION OCH INFRASTRUKTUR

Hållbart transportsystem Luftfart • Gävle kommun ska minska antalet resor och • Vid byggnation av större byggnader, vindkraft och transporter. (MSP) master ska hänsyn tas till flygets influensområde. • Gävle kommun ska öka andelen resor och transporter • Vid byggnation i närheten av flygplatsen ska flygets med hållbara färdmedel. (MSP) bullerutbredning beaktas. • Gävle kommun ska miljöanpassa resor och transporter. (MSP) • Gång- och cykeltrafiken har högst prioritet, bortsett längs stomlinjenätet där busstrafiken har högst prioritet, och Europavägar, riksvägar och Hamnleden där biltrafiken är högst prioriterad. (Trafikstrategi) • Gävle ska arbeta utifrån Fyrstegsprincipen. (Trafikstrategi) • Det ska vara lätt att ta sig till och från verksamheter inom Gävle. (Tillgänglighetsprogrammet) • Nyetableringar av stora bostadsområden, skolor, vård, handel och annan service ska kunna nås med gång-,

cykel- och kollektivtrafik. KOMMUNIKATION

Gångtrafik • Genhetskvoten bör inte vara mer än 1,5 i tätbebyggda områden.

Cykeltrafik • Genhetskvoten bör inte vara mer än 1,5 i tätbebyggda områden. • Restidskvoten bör vara under 1,5 mellan större bostadsområden och viktiga målpunkter i tätorter. • Utbyggnad av cykelvägnätet ska ske enligt Gävles cykelplan samt de kompletterande cykellänkar som föreslås i översiksplanen. • Parkeringspolicyn med parkeringstal för cykel ska följas.

Kollektivtrafik • Gävle kommun ska arbeta för att utveckla kollektiv- trafiknoder och bytespunkter. • Restidskvoten bör inte överskrida 1,5 för kollektivtrafiken i förhållande till bilen i tätbebyggda områden. • Gävle kommun ska verka för utbyggnad av järnvägs- infrastrukur.

Biltrafik • Parkeringsnorm och policy ska följas. • Framkomligheten på de primära utryckningsvägarna ska säkras.

Godstrafik • Gävle kommun ska arbeta för att utveckla logistikområden och stärka Gävle hamns utvecklingsmöjligheter. • Gävle kommun ska verka för utbyggnad av väg- och järnvägsinfrastrukur som är viktigt för näringslivet. • Farleden/inseglingsleden till Gävle hamn värnas.

ALLMÄNNA INTRESSEN 121 Översiktsplan gävle kommun

Teknisk försörjning TEKNISK FÖRSÖRJNING

122 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Teknisk försörjning En av en S n ve io r g ig re Minskade e i Strategisk s mark- utsläpp för b För att skapa en attraktiv stad måste den grundläggande servicen r hälsosamma ä o användning s t livsmiljöer t o a fungera. Då behövs en robust teknisk infrastruktur som kan erbjuda m m t i x Hållbar, eektiv l ä och tillförlitlig j ÖP ö både allmänheten och näringslivet förutsättningar att verka och v Bebyggelseutveckling l infrastruktur/ k l i samverkan med 2030 o i kommunikation

hållbara transporter m utvecklas. Den tekniska försörjningen måste planeras i god tid för att t n

m E 120 000 En attraktiv u klara kommande kapacitetskrav och klimatförändringar. En hållbar plats för invånare n

företagande Hushållning med e utbyggnad innebär även att satsa på miljövänliga energikällor och naturresurser r

Landsbygds- Ta tillvara infrastruktur, exempelvis med bredband, för att kunna minska behovet utveckling på platsens värde av resor. Större satsningar ska ske i linje med översiktsplanens övergri- Övergripande Det goda strategi för pande riktlinjer för bebyggelse och planarbetet måste ske i god tid livet för alla bebyggelseutveckling innan en etablering ska finnas på plats. At tra öer ktiva livsmilj

Avsnittet ”Teknisk försörjning” har koppling till Energidistribution översiktsplanens mål ”Gävle en av Sveriges bästa

miljökommuner”, ”Attraktiva livsmiljöer i stad TEKNISK FÖRSÖRJNING och på landsbygd” och ”Gävle kommun en Elnät tillväxtmotor i regionen” och särskilt strategierna: Elnätet inom Gävle är starkt och ger möjligheter till fortsatt utbyggnad • Minskade utsläpp för hälsosamma livsmiljöer och utveckling av bygden. Ledningsnätet är cirka 2 800 kilometer, varav • Hållbara, effektiva och tillförlitliga fyra femtedelar är nedgrävd kabel, vilket minskar risken för avbrott och infrastrukturer och kommunikationer ger god driftsäkerhet.

Samråd med Svenska Kraftnät Elnätet inom Gävle tätort, Forsbacka och Hedesunda ägs av Gävle Inom ett avstånd på 300 m från Energi och är anslutet via sex fördelningsstationer, varav fyra är Svenska Kraftnäts ledningar ska Svenska anslutna till Vattenfalls regionnätsledning på 70 kV, en till Ellevio ABs Kraftnät alltid samrådas med. I normala regionnätsledning på 130 kV och en till Vattenfalls regionnätsledning fall ska kraftledningar med 220 kV ha ett på 20 kV. I övriga kommunen finns fördelningsstationer i Hamrånge skyddsavstånd på 80 m och kraftled- inom Ellevio ABs nät medan östra delen inom Furuvik ansluter till ningar med 400 kV ett skyddsavstånd Vattenfalls nät. Rakt genom kommunen i nord-sydlig riktning leds två på 130 m ( ). stamnätsledningsgator på 400 kV. schablon för enstaka ledningar

Inom Gävle kommun finns sex olika elnätsägare: Gävle Energi, Ellevio AB, Vattenfall, Sandviken Energi, Årsunda Kraft, och Svenska Kraftnät. Deras Ledningsnät koncessionsområden för elnät är distribuerade enligt kartan på nästa sida. Redovisning av kraftnätet finns i webbkarttjänsten. Både Svenska Kraftledningar skapar elektromagnetisk strålning, vilket kan påverka Kraftnäts och övriga ledningar. människors hälsa, se figuren till höger. Därför ska kraftledningar placeras så att strålningspåverkan på människan minimeras. Läs Magnetfält i vidare i kapitlet ”Miljö- och riskfaktorer”. För avstånd utifrån en eller mikrotesla (µT)Magnetfält i mikrotesla (µT) flera ledningars faktiska årsmedelströmvärde krävs en magnetfältsbe- 30 30 räkning. Nätägaren ska alltid samrådas vid exploatering som ger 10 10 stadigvarande vistelse, bostäder och likväl arbetsplatser. 3 3 1 Kända brister i elnätet 1 0.3 0.3 Till Furuvik finns idag en begränsad reservkapacitet där elnätet i 0.1 perioder blir ansträngt. I framtiden diskuteras en samordnad förstärk- 0.1 0.03 ning till området. 0.03 0.01 0.01 0.003 Spänningskvaliteten i Forsbacka är periodvis bristfällig på grund av att 0.003 0.001 elnätet i Forsbacka inte är tillräckligt starkt samt att det är samman- 0.001 kopplat med ett industrinät. En utredning mellan inblandade nät 300 200 100 0 100 200 300 300 200 100 0 100 200 300 Avstånd till kraftledningen (m) aktörer pågår för att komma tillrätta med problemen. Avstånd till kraftledningen (m) Ledningar Ledningar 400 kW 200 A Strålningsnivåer (µT) i 220 kW 500400 A kW 200 A 220 kW 500förhållande A till avstånd för 130 kW 350 A 70 kW 130 kW 350 A 70 kW olika kraftledningar, schablon 40 kW 350 A 20 kW 40 kW 350för Aenstaka ledningar. 20 kW

ALLMÄNNA INTRESSEN 123 Översiktsplan gävle kommun

Naturgas och biogas Verksamhetsområde el Naturgas är ett icke förnyelsebart fossilt bränsle, som

Ellevio AB Kraftledning dock är betydligt renare och mindre skadlig för miljön Gävle Energi AB än andra fossila bränslen som kol och olja. Gasen, vars Sandviken Energi huvudbeståndsdel är metan, utvinns från naturgasfält Vattenfall och transporteras i gasledningar från utvinnings- Årsunda Kraft platserna till användningsplatsen, alternativt som flytande naturgas (Liquefied natural gas, LNG) som oftast transporteras med båt. Användningsområden för Gåsholma naturgas är bland annat uppvärmning av bostäder, AXMARBY Viksjön kraftproduktion och industriell verksamhet.

Biogas är ett förnyelsebart bränsle som bildas när

NORRSUNDET organiskt material bryts ned av mikroorganismer i en BERGBY syrefri miljö. Gasen består av metan och koldioxid. Som fordonsbränsle är både biogas och naturgas mer miljö- HAMRÅNGEFJÄRDEN vänligt än bensin och diesel - även E85. Däremot sker ett E4 visst läckage vid produktionen av biogas. Enligt statens Katrineholm IGGÖN Säljemar energiutredning är biogas det mest miljövänliga fordonsbränslet som finns kommersiellt tillgängligt i Råhällan dagsläget. TRÖDJE Hillevik Gävle Energi har i uppdrag att finna möjligheter och ESKÖN

Utnora realisera lokal och regional produktion av biogas för Oslättfors Oppala BJÖRKE fordon. Detta arbete ska ske i samverkan med både

Lundbosjön Norra offentliga och privata aktörer i regionen. Åbyggeby

BÖNAN Hille Utbyggnaden av gasinfrastruktur är inne i en utvecklings- Öjaren Forsby

TEKNISK FÖRSÖRJNING fas inom Gävle kommun. Det finns för närvarande en GÄVLE tankstation för fordonsgas på Sörby Urfjäll, men däremot inget utbyggt gasnät. På Duvbackens reningsverk finns lokal produktion av biogas där rågas uppgrade- FURUVIK ras till fordonsgaskvalitet. Flera projekt är på gång och ett VALBO Grinduga flertal investeringar planeras. E4 E16 Överhärde FORSBACKA Mårtsbo Storsjön Rörberg Gasreservat Det finns sedan tidigare ett utpekat gasreservat i Gävle Hästbo kommun som pekar ut tidigare tänkt ledningsgata Jordåsen mellan Karskär och väster ut mot Sandviken. Gasreser- vatet anses inte vara aktuellt och bör därför utgå. En

Kessmansbo utredning pågår för ny regional gasledning. Främlingshem Gräsbäcken

Fjärrvärme

Kågbo Gävle Energi har ett fjärrvärmenät som är väl utbyggt Finnböle och som idag finns över hela Gävle stad.

Förstärkningar och energieffektiviseringar som utförs Vinnersjö HEDESUNDA Östveda hos kunder gör att produktionen och fjärrvärmenätet är väl förberett för nyanslutningar och förtätningar inom Ön Dalälven befintlig infrastruktur.

Ålbo Uppvärmningen av fjärrvärmevattnet sker i egen regi

Sevallbo via Gävle Energis helägda dotterbolag Gävle Kraftvärme, via det 50 procentägda Bomhus Energi samt via Hade BillerudKorsnäs. Produktionen består av en mix av biobaserad kraftvärme, restvärme, rökgaskondensering och fossil olja som spets och reserv.

Gävle Energi arbetar aktivt med Gävle kommuns 0 5 000 10 000 20 000 Meter exploateringsplaner för att i ett tidigt skede kunna påverka och möjliggöra för fjärrvärmeanslutningar.

124 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Gävle Energi äger bolaget Bionär tillsammans med Ockelbo och Fjärrvärme Älvkarleby kommuner. Bionär levererar värme och varmvatten till Fjärrvärme är en energiform med hög drygt 550 företags- och privatkunder och har idag fyra mindre fjärr- resurseffektivitet och låg miljöbelast- värmenät inom Gävle kommun samt ett antal mindre produktions- ning. År 2016 var andelen förnybart i anläggningar som förser specifika objekt med miljömässigt hållbara bränslemixen i Gävle 99,3 procent värmelösningar. I Gävle kommun driver Bionär fjärrvärmenätet i med målet 100 procent 2018. Norrsundet, Bergby, Hedesunda och Forsbacka. Primärenergifaktorn är så pass låg som 0,03 (olja har faktorn 1,11). Regionalt fjärrvärmenät Gävle Energi jobbar aktivt med grannkommunerna för att ge förut- sättningar att bygga ett regionalt fjärrvärmenät. Vid en sådan utveckling finns möjlighet att en större del restvärme kan användas i och ytterligare förbättra regionens miljövärden. Dessutom finns då möjlighet att ansluta nya kunder och områden längs den nya ledningsdragningen. Hille

Strömsbro Ett intressant utvecklingsområde är lokal matproduktion, som skulle Sätra Gävle kunna leverera lågtempererad värme till växthus, fiskodlingar med

Hagaström mera. En sådan etablering skulle vara möjlig utefter nya ledningar i Brynäs Åsbyggeby ett regionalt fjärrvärmenät. TEKNISK FÖRSÖRJNING

AndersbergHemlingby Ett regionalt fjärrvärmenät planeras i sträckningen mellan Skutskär i Valbo Älvkarleby kommun till Sandviken, via Gävle stad, i ett öst-västligt stråk. Möjligheterna till effektivt användande av infrastrukturen för fjärrvärme tros därför i framtiden vara bäst längs med detta stråk. Överhärde

Fjärrkyla Gävle fjärrvärmenät I dagsläget har de flesta byggnader i centrala Gävle egen lokal kylproduktion baserad på mindre eldrivna kompressorkylmaskiner. Fjärrvärmenätets utbredning i Gävle Stad Gävle Energis mål med fjärrkylan är att förse Gävle stads fastigheter (ungefärlig utbredning). med en miljömässigt hållbar kyllösning. Produktionssystemet baseras på kylmaskiner samt frikyla från Gavleån.

Ökade temperaturer och ökad risk för värmeböljor i och med kommande klimatförändringar gör det troligt att behovet av kylning ökar i framtiden.

Geoenergi Geoenergi och geotermi bidrar inte idag till elproduktionen i Sverige, eftersom systemen är så kallade lågtemperatursystem. Men även om det inte produceras någon el i geoenergianläggningar, ersätter geoenergin användningen av direktverkande el, uppvärmning med fossila bränslen och kyla och värme från företrädesvis fjärrvärme/ fjärrkyla.

För att uppnå EU:s klimatmål med halverade utsläpp av växthusgaser från 1990 års nivå till år 2050 krävs ett ökat användande av förnybara energislag. Här bedömer SGU att geoenergin kan utgöra en viktig del, men en fortsatt utbyggnad måste ske på ett hållbart sätt, framför allt rörande samspelet med andra samhällsintressen som till exempel undermarksbyggnationer och grundvattenanvändning.

ALLMÄNNA INTRESSEN 125 Översiktsplan gävle kommun

Produktion av förnybar energi

Antal, GWh och MW Intresset för förnyelsebara energikällor har ökat de senaste åren tack 8 000 vare att kunskapen om klimatförändringarna har ökat och ställts i fokus. EU:s mål är att andelen förnybar energi ska uppgå till 20 6 000 procent innan 2020. Minst tolv procent av den totala energin bör enligt dessa mål komma från vindkraft. I Sverige ställs från 2018 4 000 hårdare krav i och med Klimatlagen, där regeringens klimatpolitiska arbete regleras. Varje år ska regeringen lämna en klimatredovisning 2 000 tillsammans med budgeten och vart fjärde år ska en handlingsplan för klimatarbetet tas fram. 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Antal verk (st) Installerad effekt (MW) Elproduktion (GWh) Vindkraft Vindkraft är den förnyelsebara energikälla som ökar mest i världen Utvecklingen i Sverige över producerad energi och är viktig för att minska koldioxidutsläppen. från vindkraft under perioden 1982-2012. Vindkraften fortsätter att öka i Sverige och elproduktionen har ökat från 3,5 TWh 2010 till 14,1 TWh 2015. Vindkraft I planeringsunderlaget ”Vindkraft i Riksdagens mål för den svenska vindkraftsutbyggnaden är att det ska Gävle kommun” finns flera vägle- vara möjligt att producera 30 TWh vindkraft per år 2020, varav 20 dande riktlinjer för vindkraft. Där kan TWh vindkraft på land och 10 TWh till havs (i vattenområden). du läsa mer. Vid utgången av 2015 fanns 3270 vindkraftverk i Sverige. De producerade sammanlagt 14,1 TWh med en installerad effekt av 6037 MW. Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el var cirka tio Försvarets intressen procent 2015. I Gävleborgs län fanns 127 vindkraftverk i slutet av 2015,

TEKNISK FÖRSÖRJNING Vindkraftsutbyggnad kan innebära med en installerad effekt på 323 MW och som producerade 1,1 TWh. konflikt med Försvarsmaktens intressen. Därför ska samråd alltid ske Vindkraftsutbyggnaden har ännu inte tagit fart i Gävle kommun och med Försvarsmakten i samband med kommunen har idag inga större vindkraftverk. Det finns dock flera prövningar av vindkraftverk. områden med goda vindförhållanden och därmed god potential.

Försvarsmakten har påpekat särskild varsamhet i områdena UVK07- Utredningsområden för vindkraft UVK10. I översiktsplanen pekas tolv områden ut som utredningsområden för vindkraft. Syftet är att skapa en helhetsbild över kommunens potentiella vindkraftsområden och få ett väl avvägt underlag inför kommande mer detaljerade lämplighetsprövningar. Utpekade vindkraftsområden har genomgått en enklare prövning och kommunen anser att det är motiverat Samrådspartners och lämpligt med fortsatt prövning för medelstora eller stora vindkraft- Försvarsmakten och radiolänkopera- anläggningar. Frågor kring exploateringsgrad, byggnadshöjd, placering törer är viktiga samrådspartners vid och störningseffekter med mera avgörs i en mer detaljerad utredning av vindkraftsprövningar. området.

Områden utpekade som utredningsområden för vindkraft i översikts- planen ska lämna företräde för andra viktiga samhällsintressen, men utgör en restriktion mot etableringar av enskilda intressen som påtagligt motverkar möjligheten att nyttja området för vindkraft. För fördjupning kring vindkraften i Gävle kommun hänvisar översikts planen till det planeringsunderlag som tagits fram som underlag, ”Vindkraft i Gävle kommun”. Du hittar underlaget på kommunens hemsida.

Områden av riksintresse för vindkraft I Gävle kommun finns två områden av riksintresse för vindkraft: Storgrundet och Finngrundet. Båda dessa områden ligger till havs och endast delvis inom kommunens geografiska område. Gävle kommun ställer sig positiv till havsbaserad vindkraft inom dessa två riksintresse- områden under förutsättning att andra intressen såsom farleder och viktiga naturvärden inte påtagligt skadas.

126 ALLMÄNNA INTRESSEN Storgrundet Översiktsplan gävle kommun (604)

Se mer i vår webbkarttjänst: Knaperåsen-Hälltjärn www.gavle.se/gavle2030 (166)

Gåsholma

AXMARBY Viksjön

UVK11

NORRSUNDET UVK12 BERGBY Finngrundet (605) HAMRÅNGEFJÄRDEN

E4 Katrineholm Säljemar IGGÖN UVK10

Råhällan TRÖDJE UVK09

(179) Hillevik TEKNISK FÖRSÖRJNING UVK08 ESKÖN

Utnora Oslättfors Oppala BJÖRKE Gävlebukten Lundbosjön Norra Åbyggeby UVK07

BÖNAN Hille Öjaren Forsby GÄVLE (608)

FURUVIK VALBO Grinduga

E4 E16 FORSBACKA Överhärde Mårtsbo Storsjön Rörberg UVK06 (189) UVK05 Hästbo Jordåsen UVK04

Kessmansbo Främlingshem Gräsbäcken UVK03 UVK02

UVK01 Kågbo Finnböle

Vinnersjö HEDESUNDA (191) Östveda

Ön Dalälven

Ålbo Vindkraft

Riksintresse vindkraft Sevallbo Utredningsområden för vindkraft

Hade

0 5 000 10 000 20 000 Meter

ALLMÄNNA INTRESSEN 127 Översiktsplan gävle kommun

Prisutveckling för Solenergi solcellssystem i Sverige Solcellstekniken står inför ett kommersiellt genombrott i Sverige och Typiska medelpriser för nyckelfärdiga solcellssystem (exklusive moms) inrapporterade av svenska världen. Investeringskostnaden för tekniken har under senare år installationsföretag kraftigt minskat. Kostnaden i kombination med att tekniken är mycket tillförlitlig har gjort att antalet installationer ökat väsentligt i 100 världen. Tyskland var tidigt ute med statliga subventioner för att 80 skapa en marknad i landet. Tyskland har klart flest installationer i

60 världen och är idag världsledande, även om de flesta solcellsmoduler tillverkas i Kina. 40 27 kr/W 20 16 kr/W 15 kr/W 14 kr/W 0 Solenergi i planeringen 2006 2008 2010 2012 Solceller kan bidra till att skapa energismartare byggnader. För att Fristående solcellssystem för en sommarstuga Nätanslutet lokalt solcellsystem för en villa 0-20 kW solceller ska bli en mer självklar del vid byggnation bör det finnas med Litet nätanslutet lokalt kommersiellt solcellssystem, tidigt i planeringen och stärkas med stöd av detaljplanen. För att 0-20 kW Stort nätanslutet lokalt kommersiellt solcellssystem, solcellerna ska bli en given byggdel bör de finnas med redan vid 20-> kW exempelvis avvägningar om färg- och materialval. Källa: IEA-PVPS Solceller är känsliga för beskuggning. Placering av omkringliggande byggnader och växtlighet har därför stor betydelse för solcellsanlägg- ningarnas produktionsförmåga.

Växtlighet är av stor vikt för både trivsel och miljö. Lövträd kan exempelvis ge ett minskat behov av kylning sommartid. Målet bör vara Fortsatt arbete att förena grönska och solceller. Solceller bör i största möjliga mån placeras på eller vara integrerade i taket. Byggnadernas orientering samt taklutning är också av betydelse för möjligheten att producera Solkarta solel. Om solcellerna integreras i klimatskalet kan värmen som alstras Ett arbete att kartlägga Gävle TEKNISK FÖRSÖRJNING användas till att förvärma tilluft. Likaså kan solcellerna användas som kommuns potential att nyttja solavskärmning samtidigt som el produceras. Lokal elproduktion solenergi på hustak har påbörjats i minskar dessutom de överföringsförluster som sker när energi samarbete mellan Gävle kommun, transporteras genom elnätet för användning på annan plats. Högskolan i Gävle och Gävle Energi, och förväntas färdigställas i början av 2018. Arbetet förväntas ge en Vattenkraft detaljerad bild av potentiell solenergi- Idag står vattenkraften för cirka 45 procent av den totala elproduktionen i produktion kopplat till enskilda Sverige och en stor del av den tillgängliga reglerkapaciteten, vilket gör fastigheters förbrukning. Resultatet vattenkraften till den enskilt största förnybara energikällan i Sverige. kan förhoppningsvis öka intresset för förnybar energi, solenergi. Inom Gävle kommun finns vattenkraft i Gavleån, Testeboån och Hamrångeån. Den största produktionen sker i Gavleån med åtta vattenkraftverk, varav sju ägs och drivs av Gävle Energis dotterbolag Gävle Kraftvärme. Ett drivs av en privat aktör men fallrätten ägs av Gävle kommun. Ett normalår producerar Gävle Kraftvärmes anläggningar ungefär 56 GWh el.

Länsstyrelsen och Gävle Kraftvärme har tillsammans gjort en omfattande utredning om Gavleån för att fastställa ramarna för hur vattenkraftproduktion och det biologiska livet ska kunna samverka. Arbete pågår även för att skapa förutsättningar att bygga ett nytt kraftverk i Forsbacka. Miljötillstånd för byggande, erhölls hösten 2013.

I Testeboån finns i dag två vattenkraftverk som ägs av en privat aktör. Gävle Kraftvärme drev Forsby Vattenkraftverk, som nu är rivet, fram till maj 2004.

I Hamrångeån finns tre vattenkraftverk ägda av privata aktörer.

Äldre vattendomar De flesta av kommunens vattenkraftverk har vattendomar från slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Vattendomarna beslutades under en tid då mängden energi som kunde tas från kraftverken

128 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun bedömdes vara viktigare än den biologiska mångfalden i vattendragen. Det har inneburit att flödet förbi de Utbredning av fiber, bredband flesta kraftstationerna är alltför litet för de organismer Fiber till hushåll (2015) som lever strax nedströms kraftverksdammarna. I 90% - 100% förslaget till åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendi- 55% - 90% strikt för 2015-2021, betonas vikten av att nya vattendo- 40% - 55% 10% - 40% mar tas fram för befintliga kraftverk då dessa utgör 0% - 10% vandringshinder för värdefulla och hotade arter, till exempel ål.

Gåsholma AXMARBY Bredband Viksjön

Få saker i modern tid har påverkat Sverige och världen NORRSUNDET så mycket som bredband och IT. Tillgång till bredband BERGBY är idag en förutsättning för hållbar tillväxt, sysselsätt- ning, företagande, effektiv förvaltning och inte minst HAMRÅNGEFJÄRDEN för att förenkla vardagen för medborgare och företag. E4 Katrineholm IGGÖN Om Gävle ska kunna behålla och attrahera nya företag Säljemar och invånare måste vi kunna erbjuda god tillgång till TEKNISK FÖRSÖRJNING snabbt, tillgängligt och robust bredband. Detta är en Råhällan TRÖDJE förutsättning för att kunna leva, bo och verka i kommunen. Hillevik ESKÖN

Enligt Post- och telestyrelsens (PTS) bredbands- Utnora Oslättfors kartläggning från 2013 hade då 64 procent av kommu- Oppala BJÖRKE nens hushåll och 60 procent av företagen tillgång till Lundbosjön Norra Åbyggeby bredband om minst 100 Mbit/s. Utbyggnaden har BÖNAN Hille hittills skett främst i tätorterna där utbyggnaden är Öjaren Forsby billigare och kan ske på kommersiell grund. Den stora utmaningen blir att nå resten av hushållen och GÄVLE företagen i kommunen, inte minst på landsbygden. År 2016 presenterade regeringen en ny bredbandsstrategi ”Sverige helt uppkopplat 2025” där det översiktliga FURUVIK VALBO Grinduga målet är att 95 procent av alla hushåll och företag bör E16 E4 ha tillgång till minst 100 Mbit/s år 2020. På längre sikt Överhärde FORSBACKA är målen att 98 procent av alla hushåll och företag i Mårtsbo Storsjön hela Sverige bör ha tillgång till minst 1 Gbit/s senast år Rörberg 2025 samt att det bör finnas tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där människor normalt befinner Hästbo Jordåsen sig senast år 2023. Den nya nationella bredbandsstrategin innebär höjda ambitioner jämfört med de regionala

Kessmansbo och kommunala strategierna för bredband. Främlingshem Gräsbäcken De senaste årens satsningar på bredband har givit resultat. Andelen hushåll med tillgång till bredband (100Mbit/s) har mellan åren 2011-2016 vuxit från 60 procent till 84 procent. Kågbo Finnböle

Vinnersjö HEDESUNDA Östveda

Ön Dalälven

Ålbo

Sevallbo

Hade

0 5 000 10 000 20 000 Meter Andel av hushåll med bredband 100m/bit i Gävle kommun

ALLMÄNNA INTRESSEN 129 Översiktsplan gävle kommun

Bredbandsstruktur i Gävle kommun Bredbandsstrategi 2020 I Gävle kommun är samtliga tätorter anslutna till fibernätet. Någon Kommunfulmäktige antog den 29 form av utbyggnad har skett i alla tätorter utom tre: Berg (Hedesunda), september 2014 ”Bredbandsstrategi Lund och Totra. Dessa tre orter är anslutna till ADSL. för Gävle kommun 2014-2020”.

Av Gävles småorter har ungefär hälften anslutits till fibernätet. Mål enligt bredbandsstrategin: År 2020 har 95 procent av företagen Av PTS bredbandskartläggning framgår att samtliga bostäder och tillgång till bredband om minst 100 företag i kommunen har 1 Mbit/s av så kallad ”funktionell tillgång till Mbit/s. internet”. Det framgår också att alla har tillgång till mobilt bredband via 3G, samt att 97 procent har tillgång till 4G. Tillgången till internet År 2020 har 90 procent av hushållen via fiber är mindre med 61 procent täckning i tätorterna och tio tillgång till bredband om minst 100 procent på landsbygden. I fiberstatistiken ingår endast de som är Mbit/s. fysiskt ihopkopplade med fibernätet.

Återvinning och avfallshantering Avfall och återvinning EU-direktivet om avfallshierarkin är Avfallshanteringen i samhället är i huvudsak en mobil verksamhet styrande för all avfallshantering. För med stora krav på fungerande logistik. Det viktiga i den fysiska att bättre skydda miljön ska samhällsplaneringen är framförallt att vägar, vändzoner och hämt- medlemsstaterna vidta åtgärder för ningsställen uppfyller kraven på en säker och rationell hämtning. Å hantering av avfall enligt följande andra sidan tillkommer krav från hushållen på hög tillgänglighet och hierarki som ska tillämpas i priori- god service. Med bra planering och dialog i planprocesserna kan dessa tetsordning: två kravsidor dock tillgodoses på ett bra sätt. 1. Förebygga uppkomst av avfall 2. Återanvändning Återvinningsverksamhet i kommunen 3. Materialåtervinning

TEKNISK FÖRSÖRJNING Gästrike Återvinnares verksamhet är koncentrerad till Utmarksvägen 4. Energiåtervinning 14 och 16 där ledning, administration, åkeriverksamhet, verkstäder, 5. Deponering lager och den största återvinningscentralen är lokaliserade. Övriga tre återvinningscentraler i Gävle kommun är lokaliserade i Hamrånge, Forsbacka och Hedesunda. Gästrike Återvinnare Kommunalförbundet Gästrike All hämtning av hushållsavfall sker i egen regi och körs till Forsbacka Återvinnare har det kommunala Miljöcentrum. Restavfallet lastas om av Gästrike Avfallshantering för ansvaret för all insamling och vidare transport till olika förbränningsanläggningar. Matavfallet behand- behandling av hushållsavfall i Gävle las på Mullbacka komposteringsanläggning som ägs av Ekogas AB. kommun. I direkt anslutning till komposteringsanläggningen finns mark avsatt för möjlig expansion av verksamheten med biogasanläggning och omlastning av material i egen regi. Renhållningsordning Renhållningsordningen är det Det finns 55 återvinningsstationer i kommunen som Förpacknings- övergripande styrdokumentet för och Tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för. avfallshanteringen i Gävle kommun.

Framtida återvinningsverksamhet Gästrike Återvinnare planerar för etablering av en biologisk behandlings- anläggning för utvinning av biogas av matavfall intill nuvarande komposteringsanläggning i Forsbacka (färdig 2017). Det är tänkbart att framtida omlastningshantering etableras i Forsbacka i egen regi. Den utökning av permanent bostadsbebyggelse som sker norr om Gävle kan ställa högre krav på möjlighet att lämna grovavfall och farligt avfall i de norra kommundelarna. Lokalisering av ytterligare en återvinningscentral i Gävles norra delar kan därför bli aktuell.

Vid eventuell exploatering av Tolvforsskogen vid trafikplats Gävle norr för industri och logistik kan det vara en lämplig plats för etablering av ytterligare en kommunal återvinningscentral för att möta den framtida befolkningsutvecklingen och öka tillgängligheten till en återvinningscentral för Gävles norra delar.

130 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Viktigt att beakta i framtida bebyggelseplanering: VA-försörjning

• I centrala lägen är det ont om ytor för källsortering av Axmar vattenverk avfall och trångt för hämtningsfordon. Bostadsbebyg- Totra vattenverk gelse bör därför planeras med gemensamma hämtställen Hedesunda vattenverk för att även undvika frekvent tung trafik inne i bostads- Kronsågen vattenverk området. Sätra vattenverk Valbo vattenverk

• Standard på vägar och vändzoner kan vara bristfällig

i äldre förtätade villaområden och fritidsområden. Gåsholma AXMARBY • Att planera för ytor som säkerställer hushållens Viksjön möjlighet att enkelt lämna avfall till återvinning i nya bostadsområden. NORRSUNDET BERGBY • Större andel permanentboende i befintliga fritids-

områden kräver högre standard på vägar och vänd- HAMRÅNGEFJÄRDEN zoner för att motsvara kraven för regelbunden trafik E4 med tunga hämtningsfordon. Katrineholm IGGÖN Säljemar TEKNISK FÖRSÖRJNING Brandvattenförsörjning Råhällan TRÖDJE

Hillevik Brandvattenförsörjning har i många år varit kopplad ESKÖN

Utnora till dricksvattenledningar i form av brandposter. När Oslättfors dricksvattenledningssystem började införas i tätorter Oppala BJÖRKE Lundbosjön Norra installerades även brandposter för att kunna utnyttja Åbyggeby ledningarnas vatten till brandbekämpning. Då hade BÖNAN Hille räddningstjänsten mindre tillgång till pumpar, och Öjaren Forsby fordon med tankar existerade inte. Detta medförde att brandposter placerades tätt och gav en överdimensio- GÄVLE nering av dricksvattenledningarna för att få ett tillräckligt högt vattenflöde så att vattnet skulle kunna FURUVIK nå branden. Nu för tiden används andra släckmetoder VALBO Grinduga och tankbilar har införts, så istället för att använda E16 brandposter direkt till släckningsarbetet har använd- FORSBACKA E4 Överhärde Mårtsbo ningen övergått till att fylla tank- och släckbilar från Storsjön Rörberg speciella brandposter eller från andra vattentag.

Hästbo För att möjliggöra en säker och effektiv räddningsinsats Jordåsen i framtiden behöver tillgång på brandvatten beaktas tydligare i kommunens fysiska planering. Byggnader och verksamheter kan placeras på mer eller mindre Kessmansbo Främlingshem Gräsbäcken lämpliga platser med hänsyn till tillgången på brandvatten. Följande frågeställningar bör tas i beaktande:

• Har räddningstjänsten rätt förutsättningar för att Kågbo Finnböle göra en räddningsinsats i planerade områden? • Hur säkerställs att rätt förutsättningar lämnas till

ansvariga fastighetsägare och verksamhetsutövare? Vinnersjö HEDESUNDA • Finns det alternativa lösningar till Östveda brandvattenförsörjning? Ön Dalälven

Ålbo Vatten- och avloppsförsörjning Sevallbo

Med vatten- och avloppsförsörjning avses produktion och Hade distribution av dricksvatten samt rening och avledande av avloppsvatten. Med avloppsvatten avses både spillvatten och dagvatten. Det finns både kommunala vatten och avlopp som drivs av Gästrike Vatten, och enskilda vatten 0 5 000 10 000 20 000 och avlopp. För att uppnå hållbara vatten- och avloppssys- Meter tem krävs kretsloppsanpassade lösningar.

ALLMÄNNA INTRESSEN 131 Översiktsplan gävle kommun

Beroende på var i kommunen bebyggelseutvecklingen sker påverkas Vatten- och vatten och avloppsnätet olika. Den infrastruktur för vatten och avlopp, tillsammans med de naturresurser som finns, avgör tillgången på avloppsstrategin (VA) vatten i olika delar av kommunen. Det är oftast stora, kostsamma och VA-strategin utgör, tillsammans med tidskrävande processer att bygga ut vatten- och avloppssystemet, VA-översikten, grunden för en vilket betyder att byggnads- och investeringsplaneringen måste ske i VA-plan i Gävle kommun. Strategin god tid för att klara en snabbt ökande befolkning. omfattar de vattentjänster som nämns i lagen om allmänna vatten- I befintlig investeringsplan för vatten och avlopp finns utrymme för tjänster. en befolkningsutveckling i staden enligt översiktsplanens mål fram till 2030. I och med de nya befolkningsmålen och riktlinjer för bebyg- I VA-planen omsätts de vägval och gelse behöver investeringsplanen för vatten och avlopp revideras och prioriteringar som beslutats i ta höjd för kommunens tillväxt i hela kommunen. En anpassning strategin till handlings- och åtgärds- behöver göras avseende översiktsplanens riktlinjer för bebyggelse, planer. Läs mer i VA-strategin. framför allt i områden som har begränsningar i systemet för nyex- ploatering redan idag, såsom Valbo, Furuvik, Forsbacka och Hamrång- ebygden. För tillfället pågår utredningar för att stärka dricksvattenför- Dagvattenhantering i VA-strategin sörjningen i kommunen, dels via vattenresurser inom kommunen, men också via regionalt samarbete med grannkommuner. • I planer för förändrad markan- vändning och exploatering ska avledning av dagvatten minimeras. Vatten- och avloppsstrategi • För att behålla vattnets naturliga Kommunfullmäktige beslutade den 26 maj 2014 att anta Gävle kretslopp ska lokalt omhänderta- kommuns vatten- och avloppsstrategi. Strategin beskriver de fokus- gande av dagvatten eftersträvas, områden som anses vara de mest prioriterade inom hela kommunkon- särskilt vid avledning till slutna cernen för att i fortsättningen kunna arbeta fram en god planering för system, för att minska risken för vatten och avlopp. Denna ska i sin tur skapa förutsättningar för översvämning. långsiktigt hållbara lösningar, möjliggöra minskad miljöpåverkan och • Vid större exploateringar där flera

TEKNISK FÖRSÖRJNING underlätta samhällsutvecklingen. En VA-plan är framtagen och aktörer är involverade är det av innehåller de åtgärder som krävs för att uppnå målen i vatten- och stor vikt att det lokala omhänder- avloppsstrategin. tagandet av dagvattnet sker samordnat och utifrån ett helhetsperspektiv. Kommunala verksamhetsområden • I områden där vatten förekommer Gävle kommuns vatten- och avloppssystem är väl utbyggt. Drygt 90 naturligt, i lågpunkter, våtmarker procent av invånarna är anslutna till det kommunala nätet. Stor och sankmarker, ska marken, om samverkan sker i regionen genom det gemensamma driftbolaget möjligt, nyttjas för dagvattenän- Gästrike Vatten som utvecklar och sköter driften av vatten- och damål och inte bebyggas. avloppsystemet på uppdrag av ägarkommunerna. Verksamhetsområ- • Förorenat dagvatten ska renas så den för vatten, spillvatten och dagvatten finns i: nära källan som möjligt och volymen dagvatten som leds bort i • Forsbacka ledningar ska minimeras. • Furuvik • Gävle • Hamrångebygden (Axmar och Norrsundet) • Hedesunda • Valbo

Furuviksområdet försörjs med vatten- och avloppstjänster från Älvkarleby kommun.

Förutom verksamhetsområden finns även ett antal så kallade försörjningsområden. Det är avtalslösningar där fastighetsägarna är anslutna till det allmänna spill- och/ eller dricksvattennätet via inkopplingspunkter, men ledningssystemet ägs och förvaltas av fastighetsägarna själva.

Utanför ovan nämnda områden finns inget kommunalt vatten och avlopp. Där är vatten- och avloppslösningarna många och varierande.

132 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Vatten- och avloppsverk Utbyggnadsplan för vatten och I kommunen finns sex vattenverk varav ett inte används idag; avlopp Axmarby, Totra, Hedesunda, Överhärde (ej i drift), Valbo och Sätra. Gävle kommun arbetar med att Samtliga vattenverk förutom Hedesunda ser ett ökat behov av vatten- ansluta områden med mindre kapacitet. Sätra vattenverk är det överlägset största med drygt 74 500 lämpliga VA-anläggningar till det anslutna. Det försörjer Gävle stad från E4 i väster till Bomhus i öster kommunala VA-nätet. Det är och Björke i norr, samt Norrlandet, se karta föregående uppslag. kommunens skyldighet enligt 6 § LAV, lagen om allmänna vattentjäns- Totalt i kommunen planeras en ökning med över 10 000 bostäder ter. Kommunen har tagit fram en fram till 2030. Med planerade investeringar bedöms Sätra vattenverk prioriteringslista och för närvarande klara det kommande behovet fram till 2030 inom hela försörjnings- finns följande områden beslutade i området. utbyggnadsplanen för 2016-2022: Hamrånge, Rörberg, Heliga Landet, Från Valbo vattenverk, som försörjer Hagaström, Valbo och Forsbacka, är Åbyggeby, Forsby, Sälgsjön. Se även den tillgängliga kapaciteten redan begränsad. Omfattande utredningar webbkarttjänst. har påbörjats för att ta fram kort- och långsiktiga åtgärder för att öka kapaciteten från såväl Valbo som Sätra vattenverk för att möta kommande behov. Både alternativa och kompletterande vattentäkter utreds. Fortsatt arbete Investeringar behöver även göras för att öka kapaciteten i Bergby,

Hamrångefjärden och Norrsundet. Kapaciteten från vattenverket TEKNISK FÖRSÖRJNING Nytt reningsverk Gävle stad (Totra) bedöms enbart täcka nuvarande behov. I och med att Gävle växer ökar även kraven på rening av spillvatten. En I Axmar finns för närvarande ingen kapacitet för nyanslutningar och lokaliseringsutredning för utbyggnad en utredning krävs. Den nya Ostkustbanans dubbelspår kan komma eller nybyggnad av nytt reningsverk att påverka vattenförsörjningen i Axmar, varför en utredning kring för att klara framtida befolkningsök- vattenförsörjning inväntar utredningar rörande ny Ostkustbana. ningar behöver tas fram. Dagens reningsverk Duvbacken försörjer I Furuvik finns redan idag problem med begränsningar i ledningsnä- Gävle, Forsbacka, Valbo och Hille. tet och vattenkapacitet från vattenverket. Idag bedöms endast ett fåtal bostäder kunna byggas innan investeringar gjorts. Översiktsplanen pekar ut området runt nuvarande reningsverk, Duv- Gävle kommun har fyra avloppsreningsverk: Axmarby, Norrsundet, backen, som strategiskt utrednings- Hedesunda och Duvbacken. Duvbackens avloppsreningsverk, som är område för nytt reningsverk, se det största, har biologisk rening och bidrar till biogasproduktionen i webbkarttjänst. kommunen. Duvbacken försörjer Gävle, Forsbacka, Valbo och Hille. Duvbacken är dimensionerat för 120 000 personekvivalenter (pe). Det nuvarande tillståndet ligger dock på 100 000 pe. På lång sikt krävs en utbyggnad eller nybyggnad för att klara den ökande befolkningen och anslutningar till reningsverket samt anpassning för kommande lagstiftning för avloppsreningsverk, exempelvis för läkemedel. Utred- ning för nytt större reningsverk är påbörjad (150 000-200 000 pe). Inre fjärden

Gemensamhetsanläggningar och enskilda avlopp Det finns idag cirka 6 500 enskilda avlopp i kommunen. Sedan 2005 har ett inventeringsarbete av de enskilda avloppsanläggningarna i kommunen pågått. Erfarenheten från denna inventering visar att man i områden som bedöms ha hög skyddsnivå räknar med att 70 procent av de enskilda avloppen inte uppnår en godtagbar rening. BRYNÄS n ge bå ter I kommunen finns även sju större enskilda gemensamhetsanlägg- Ös ningar för avlopp som överstiger 25 personekvivalenter. Dessas sköts ofta gemensamt av de boende som är anslutna till anläggningen. De n gemensamhetsanläggningar som finns i kommunen fungerar väl och e g det finns idag inga planer på att införliva dessa i något kommunalt å b r verksamhetsområde. e 1:30 000 t µ s Ö Kommunstyrelsen antog i oktober 2014 en utbyggnadsplan för kommunalt vatten och avlopp för 2015- 2022. Planen visar de områden Utredningsområde för nytt större reningsverk. som uppfyller 6§ Lagen om allmänna vattentjänster och som därmed Utredning påbörjad 2017 för 150 000-200 000 pe. har ett behov av allmän försörjning av vatten och avlopp, samt i vilken prioriteringsordning utbyggnaden ska ske, se webbkarttjänst.

ALLMÄNNA INTRESSEN 133 Översiktsplan gävle kommun

Utredningsområden för vattenförsörjningsanläggningar Gävle växer och för att säkerställa att det även i framtiden finns en robust dricksvattenförsörjning behöver mark tas i anspråk för vatten- försörjningen. Det finns ett stort behov av mer vatten och bättre redundans i nuvarande vattenförsörjningen för att uppnå en hållbar tillväxt. För att öka såväl kapacitet som redundans behöver fler vattenförsörjningsanläggningar etableras. Var nya anläggningar kan anläggas är naturgivet och lägesbundet till den isälvsavlagring som Gävle-Valboåsen utgör. Se planeringsunderlag för utredningsområden för vattenförsörjningsanläggningar i Översiksplanens webbkarttjänst.

Dagvatten Vi står inför stora utmaningar inom dagvattenområdet. Det är nödvändigt att vid planering och exploatering ta höjd för klimatför- ändringar, och genom effektiva åtgärder minska risken för över- svämning och skador för att skapa en hållbar utveckling. Det innebär att dagvattenhanteringen i befintlig stadsmiljö behöver utvecklas, både vad gäller hantering, bortledning och rening. Lågpunkter i kombination med en stor andel hårdgjord yta kan innebära stora problem för fastigheter och byggnader om inte dagvattnet kan ledas undan.

Gävle kommuns gällande dagvattenpolicy antogs av kommunfullmäktige 2004. Här framgår bland annat klassificering av recipienter samt arbetsgång för dagvattenhantering i olika planskeden. TEKNISK FÖRSÖRJNING

Vatten och avloppsstrategin framhäver bland annat:

• Kommunen prioriterar utbyggnad av kommunal VA-försörjning genom översiktsplaner och detaljplaner. Kompletteringar av befintlig försörjning ska först och främst ske i centrumnära, kollektivtrafiknära och vatten- nära lägen. • I planer för förändrad markanvändning och exploatering ska avledning av dagvatten minimeras. • I områden där vatten förekommer naturligt, i lågpunkter, våtmarker och sankmarker, ska marken, om möjligt, nyttjas för dagvattenändamål och inte bebyggas. • Vid planering och åtgärdande av VA-lösningar ska hänsyn tas till effekter av ett förändrat klimat. • Vid val av VA-lösningar i ny och befintlig bebyggelse ska reningsteknik som förbättrar statusen för omkringliggande vattenförekomster krävas. • Inom områden med värdefulla vattenförekomster ska kommunen vara restriktiv till ny exploatering om den kan antas ha en negativ påverkan på befintliga och framtida vattentäkter. • Dagvatten ska i första hand omhändertas, fördröjas och/eller renas inom den enskilda fastigheten. • Föroreningar i dagvatten, som kan försvåra möjligheten att uppnå god status enligt Vattendirektivet, ska renas innan det når recipienten. • Förorenat dagvatten ska renas så nära källan som möjligt och volymen dagvatten som leds bort i ledningarna ska minimeras.

Läs mer i Gävle kommuns vatten- och avloppsstrategi.

134 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

RIKTLINJER FÖR TEKNISK FÖRSÖRJNING Solenergi • Vid nybyggnation ska möjligheten att utvinna solenergi Energidistribution beaktas. Utformning och placering av byggnader bör gynna en framtida utvinning av solenergi.

El-nät • Åtgärder på ledningsnätet ska främja ett driftsäkert nät Vattenkraft inom Gävle kommun. • Vattenkraftens negativa påverkan på miljön ska • För att minska sårbarheten vid olyckor och extrema minimeras vid effektivisering eller utbyggnad av väder ska Gävle kommun arbeta för att ledningsdrag- vattenkraftverk. ningar ska ske med marklagd kabel istället för luftburen • Gävle kommun anser att påverkan på kultur- och ledning där så är lämpligt. naturmiljö ska väga tungt i avvägningar kring etablering • Elektriska anläggningar ska förläggas så att exponering av vattenkraftverk. för magnetfält begränsas. Nyetablering av bostäder, skolor och förskolor ska undvikas där elektromagnetiska fält från kraftledningar och andra elinstallationer Bredband överstiger 0,4 µT, enligt strålskyddsmyndighetens • Gävle kommun är positiv till en utbyggnad av bredband riktlinjer. om minst 100 Mbit/s till landsbygd och stad. • Vid nybyggnation ska bredband genom fiber anslutas eller om möjligt förberedas.

Naturgas och biogas • Gävle kommun ska verka för att utbyggnad av bredband TEKNISK FÖRSÖRJNING • Gävle kommun är positiv till en fortsatt utveckling av samordnas med andra markjobb, såsom VA och infrastruktur för biogas. vägarbeten.

Fjärrvärme, fjärrkyla Återvinning och avfallshantering • Åtgärder på ledningsnätet ska främja ett driftsäkert nät • Hushållen i Gävle kommun ska ha god tillgänglighet till för fjärrvärme och fjärrkyla inom Gävle kommun. källsortering av hushållsavfall, återvinningsmaterial och • Gävle kommun ska arbeta för en fortsatt utbyggnad av förpackningar. fjärrvärme, fjärrkyla eller andra miljövänliga alternativ. • Hushållen i Gävle kommun ska ha goda möjligheter att lämna grovavfall och farligt avfall på ett miljöriktigt sätt. • Infrastrukturen ska möjliggöra ett trafiksäkert och Förnybar energi arbetsmiljösäkert sätt för hämtning och transport av hushållens avfall.

Vindkraft • Områden utpekade som utredningsområden för vindkraft Brandvattenförsörjning ska lämna företräde för andra viktiga samhällsintressen, • Utformning av brandvattenlösning ska utredas tidigt i men utgör en restriktion mot etableringar av enskilda planprocessen. Räddningstjänsten ska samrådas med så intressen som påtagligt motverkar möjligheten att nyttja tidigt som möjligt. området för vindkraft. • Etablering av stora och medelstora vindkraftsanläggningar ska i första hand göras inom områden som utpekats som Vatten- och avloppsförsörjning riksintresse för vindkraft eller inom kommunalt utred- • Riktlinjer i VA-strategin ska följas. ningsområde för vindkraft. • Utbyggnad av vatten- och avloppsanläggningar ska i • Etablering av vindkraftverk ska ske så att inte natur- eller första hand ske i översiktsplanens övergripande kulturmiljövärden påtagligt skadas. riktningar för bebyggelseutveckling. I andra hand • Etableringar av vindkraftverk bör prioriteras i områden centrumnära, kollektivtrafiknära och vattennära. som redan är bullriga, till exempel utmed större vägar eller järnvägar. • Gävle kommun förordar grupper av större vindkraftverk framför enstaka större kraftverk. • Samordning mellan berörda kommuner ska ske när en etablering av vindkraft aktualiseras nära kommungränsen. • Vid planering av stora och medelstora vindkraftsetable- ringar ska i efterföljande prövning finnas villkor om hur vindkraftverken ska nedmonteras och marken återställas. • Etablering i känsliga stadsmiljöer, med höga kultur- eller naturvärden, ska undvikas. • Lämpligheten vid etablering av gårdsverk eller miniverk bedöms utifrån varje enskild plats.

ALLMÄNNA INTRESSEN 135 Översiktsplan gävle kommun

Naturresurser TEKNISK FÖRSÖRJNING

136 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun Naturresurser

Naturresurser kan delas in i förnyelsebara (exempelvis vind, sol och skog) samt icke förnyelsebara (exempelvis olja, kol och mineraler) och En av en S måste förvaltas väl så att de räcker till framtida generationer. Över- n ve io r g ig re Minskade e siktsplanen hanterar framför allt vatten- och råvarutillgångar samt de i Strategisk s mark- utsläpp för b r hälsosamma ä o användning s areella näringarna jordbruk, skogsbruk och fiske. t livsmiljöer t o a m m t i x Hållbar, eektiv l ä och tillförlitlig j ÖP ö v Bebyggelseutveckling l infrastruktur/ k l i samverkan med 2030 o i kommunikation

t hållbara transporter m

m E 120 000 Vatten som naturresurs En attraktiv u plats för invånare n

företagande Hushållning med e

naturresurser r

Landsbygds- Ta tillvara utveckling på platsens värde Vattendirektivet Övergripande Det goda strategi för livet för alla bebyggelseutveckling Inom EU-samarbetet antog alla länder år 2000 det så kallade Ramdi-

At rektivet för vatten. Direktivet syftar till ett långsiktigt och hållbart tra öer ktiva livsmilj nyttjande av våra vattenresurser och har sin grund i en insikt om att Europas invånare måste vårda sina vattenresurser bättre om inte framtida generationer ska få sänkt levnadsstandard. Vidare finns en Avsnittet ”Naturresurser” har särskild koppling NATURRESURSER insikt om att vatten är gränslöst och att vi måste samarbeta över till översiktsplanens mål ”Gävle en av Sveriges nationsgränser och andra administrativa gränser om vi ska kunna bästa miljökommuner” och ”Attraktiva livsmiljöer försäkra oss om god tillgång på bra vatten. i stad och på landsbygd” och strategierna: • Hushållning med naturresurser I Sverige har direktivet implementerats bland annat genom att fem så • Övergripande strategi för bebyggelseutveckling kallade vattenmyndigheter har grundats. Gävle tillhör Bottenhavets vattendistrikt, vars vattenmyndighet är en del av Länsstyrelsen i Väster- norrland. Vattenmyndigheterna har haft uppdraget att fastställa de nya åtgärdsprogrammen för 2017-2021.

Vattenskyddsföreskrifter Havsmiljödirektivet Vattentäkterna skyddas genom Just nu arbetar HaV (Havs- och vattenmyndigheten) med ett åtgärds- vattenskyddsområden som regleras program för havsmiljön för Nordsjön och Östersjön enligt havsmiljöför- av vattenskyddsföreskrifter. Dessa ordningen, vilket är det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirek- fastställs av Länsstyrelsen. I Gävle tiv. EU har slagit fast att den marina miljön i Europa är ett värdefullt arv kommun skyddas följande områden som måste skyddas och bevaras. Målet är att alla EU:s havsområden ska av vattenskyddsföreskrifter: ha nått en god miljöstatus senast 2020. Havsmiljödirektivet införlivades i svensk lagstiftning med havsmiljöförordningen hösten 2010. • Gävle-Valboåsen • Lössenåsen-Hamrångefjärden Åtgärdsprogrammet för havsmiljön ska ange vilka åtgärder som krävs • Hedesundaåsen för att miljökvalitetsnormerna för havet ska kunna följas så att god havsmiljö kan uppnås. Läs vidare här: http://www.gavle.se/ Bygga-bo-miljo/Vatten-och-avlopp/ Vattenskyddsomraden/ Miljökvalitetsnormer och status Vattenmyndigheten har beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster i distriktet. Inom vattenförvaltningen används miljökvalitetsnormer för att ange krav på vattnets kvalitet, VISS vilka uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. VattenInformationssystem Sverige (VISS) är en databas som har Exploatering eller annan åtgärd får ej medföra att vattenförekomstens utvecklats av vattenmyndigheterna, status försämras eller förhindra att miljökvalitetsnormen nås. Läs mer länsstyrelserna och Havs- och om miljökvalitetsnormer på sidan 169. För vattenmyndighetens vattenmyndigheten. VISS förvaltas senaste bedömning se www.viss.se. idag av Länsstyrelsen i Kalmar.

I VISS finns klassningar och kartor över Vattenförekomster alla Sveriges större sjöar, vattendrag, En vattenförekomst är ett homogent vattenområde, exempelvis en sjö, grundvatten och kustvatten,se en sträcka i en å eller en älv. En vattenförekomst kan både vara ytvatten www.viss.lansstyrelsen.se. och grundvatten. I Gävle kommun finns totalt 226 vattenförekomster.

ALLMÄNNA INTRESSEN 137 Översiktsplan gävle kommun

I webbkarttjänsten redovisas samtliga statusklass- Grundvattenmagasin ningar och riskbedömningar för varje vattenförekomst. <1 l/s I kartan på nästa uppslag redovisas kvalitetskrav för 1-5 l/s ekologisk status och potential. Löptexten nedan 5-25 l/s redovisar riskbedömningarna ur Vatteninformations- 25-125 l/s system Sverige (VISS) 2017-09-05. >125 l/s

Grundvattenförekomster Gåsholma AXMARBY I kommunen finns 11 kända grundvattenförekomster av Viksjön varierande storlek, varav en i sedimentärt berg respektive urberg. Grundvattenförekomsterna återfinns i jordlagret, framför allt i form av sand- och grusföre- NORRSUNDET komster som utgörs av de långsträckta åsar som BERGBY normalt nyttjas för råvattenuttag. Tillgången på vatten i grundvattenförekomsterna enligt Sveriges geologiska HAMRÅNGEFJÄRDEN undersökning, SGU, finns redovisade i kartan till E4 Katrineholm IGGÖN vänster. Säljemar Alla klassificerade grundvattenförekomster ingår i vatten- Råhällan myndighetens arbete med vattenförvaltningen. Av dessa TRÖDJE har tre bedömts ha otillfredsställande kemisk status och Hillevik ESKÖN riskerar att inte nå miljökvalitetsnormen till beslutat

Utnora målår. Samtliga bedöms ha tillräcklig kvantitativ status Oslättfors Oppala BJÖRKE idag. För aktuell bedömning, se VISS.

Lundbosjön Norra Åbyggeby BÖNAN Ytvattenförekomster NATURRESURSER Hille Öjaren Forsby Av kommunens 201 ytvattenförekomster riskerar drygt två GÄVLE tredjedelar att inte uppnå god ekologisk status till beslutat målår enligt VISS. I dagsläget är flertalet ytvattenförekom- sters kemiska status inte klassificerad utan överallt FURUVIK överskridande ämnen. VALBO Grinduga E4 E16 Överhärde FORSBACKA Mårtsbo Havet som vattenförekomst Storsjön Rörberg Havet utanför Gävle kommun är uppdelad i flera vattenförekomster för bedömning av kvalitetstatus. Hästbo Samtliga kustvatten har fått miljökvalitetsnormen god Jordåsen kemisk status och de flesta har bedömts kunna uppnå god ekologisk status. Undantaget är Inre och Yttre

Kessmansbo fjärden där samhällsintresset av att fortsätta hamnens Främlingshem Gräsbäcken verksamhet gör att de har fått kvalitetskravet måttlig ekologisk status.

Kågbo Finnböle Dricksvattenförsörjning

Tabell: Sammanställning över vattenförekomster i Gävle Vinnersjö HEDESUNDA Östveda kommun. Statistiken avspeglar senaste publika klassningen för vattenförekomster 2017-09-05 (VISS). Ön Dalälven Vattentyp Antal Längd/area Ålbo Grundvatten 11 626,75 km2

Sevallbo Kust 14 1 065,77 km2

Hade Sjö 47 252,53 km2

Utsjövatten 1 7 014,43 km2 (mellan 1-12 nm)

Vattendrag 154 528,79 km 0 5 000 10 000 20 000 Meter Summa 227

138 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Se mer i vår webbkarttjänst: www.gavle.se/gavle2030

Gåsholma

AXMARBY Viksjön

NORRSUNDET BERGBY

HAMRÅNGEFJÄRDEN

E4 Katrineholm Säljemar IGGÖN

Råhällan TRÖDJE

Hillevik ESKÖN NATURRESURSER

Utnora Oslättfors Oppala BJÖRKE Gävlebukten Lundbosjön Norra Åbyggeby

BÖNAN Hille Öjaren Forsby GÄVLE

FURUVIK VALBO Grinduga

E16 E4 FORSBACKA Miljökvalitetsnormer 2016-2021 Överhärde Mårtsbo Storsjön Kvalitetskrav ekologisk status/potential Rörberg Vattendrag, Kvalitetskrav ekologisk status/potential Hög ekologisk status Hästbo God ekologisk potential 2021 Jordåsen God ekologisk potential 2027 God ekologisk status God ekologisk status 2021

Kessmansbo God ekologisk status 2027 Främlingshem Gräsbäcken Måttlig ekologisk status Måttlig ekologisk status 2027 Sjöar, Kvalitetskrav ekologisk status/potential Hög ekologisk status God ekologisk potential 2021 Kågbo Finnböle God ekologisk potential 2027 God ekologisk status God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 Vinnersjö HEDESUNDA Måttlig ekologisk status Östveda Måttlig ekologisk status 2027 Kustvatten, Kvalitetskrav ekologisk status/potential Dalälven Ön Hög ekologisk status God ekologisk status Ålbo God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 Sevallbo Måttlig ekologisk status 2027

Hade

0 5 000 10 000 20 000 Meter

ALLMÄNNA INTRESSEN 139 Översiktsplan gävle kommun

Översiktsplan Gävle kommun år 2030 pekar ut en Vattenresurser hållbar utveckling med ett ambitiöst befolkningsmål på

Primärt skyddsområde för grundvatten 120 000 invånare till år 2030. Det innebär stora utma- Sekundärt skyddsområde för grundvatten ningar för att säkerställa en robust dricksvattenförsörj- Prioriterad grundvattenresurs ning i framtiden, där ny infrastruktur, nya bostäder och Prioriterad ytvattenresurs nya verksamhetsområden konkurrerar med mark- och vattenområden som är viktiga för dricksvattenförsörj- ningen. Detta i och med att Gävle stads dricksvattenför- sörjning idag är beroende av vattnet i Gävle-Valboåsens Gåsholma Axmar grundvattenmagasin som till stora delar ligger under Lössenåsen AXMARBY staden. En ökad befolkning kommer innebära ett ökat Viksjön tryck på vattenuttag ur Gävle-Valboåsen som idag under vissa perioder har vattenbrist.

NORRSUNDET BERGBY Robust dricksvattenförsörjning HAMRÅNGEFJÄRDEN För att Gävle ska kunna utvecklas hållbart behöver

E4 Säljemar kommunen se dricksvattenförsörjningen ur ett hel- IGGÖN Hamrångefjärden hetsperspektiv och ta fram en långsiktig strategi för denna. Kommunen behöver se över vilka riskfaktorer

Råhällan som påverkar dricksvattenförsörjningen, hur vattenka- TRÖDJE paciteten kan öka för att försörja ett framtida Gävle Hillevik med upp emot 150 000 invånare år 2050, och hur ESKÖN kvaliteten på vattnet kan förbättras. Utnora Oslättfors Testeboån Oppala BJÖRKE Genom att ur ett helhetsperspektiv arbeta för att stärka Lundbosjön Norra Åbyggeby en robust dricksvattenförsörjning såväl som åtgärder

NATURRESURSER BÖNAN som är strategiskt viktiga för Gävle kommun, kan Hille Öjaren Forsby mindre viktiga åtgärder och exploatering behöva stå tillbaka inom åsens tillrinningsområden. Gävle-Valboåsen GÄVLE

För Gävle kommun innebär robust dricksvattenförsörj- Gavleån FURUVIK ning att möjliggöra uttag ur kompletterande vattenre- VALBO Grinduga surser utöver Gävle-Valboåsen och skapa bättre förut-

E16 E4 sättningar för redundans i vattenförsörjningssystemet. FORSBACKA Överhärde Mårtsbo Storsjön Rörberg Utmaningar kopplat till dricksvattenförsörjningen:

Hästbo • förorenade områden på Gävle-Valboåsen Jordåsen • ny Ostkustbana över Gävle-Valboåsen • leder med farligt gods över Gävle-Valboåsen • centrumnära exploateringsprojekt i anslutning till Kessmansbo Främlingshem Gräsbäcken Gävle-Valboåsen (Näringen, Blåsåsen, Kungsbäck m.m.) • befintlig bebyggelse på Gävle-Valboåsen • anslutning av nya vattenresurser Kågbo Finnböle • grundvattenbildning och ökad kapacitet • klimatförändringar.

Vinnersjö HEDESUNDA Östveda Vattentäkter

Ön Dalälven Idag nyttjas flera vattentäkter inom Gävle-Valboåsen, Lössenåsen och en mindre grusavlagring i Axmarby som Ålbo vattentäkter för den kommunala vattenförsörjningen.

Sevallbo

Hade

0 5 000 10 000 20 000 Meter

140 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Samtliga vattentäkter inom Gävle kommun är grundvattentäkter som Utredningsområden för på vissa håll är ytvattenpåverkade. Konstgjord grundvattenbildning vattenförsörjningsanläggningar stöttar dessutom upp den naturliga grundvattenbildningen i Gävle- I webbkarttjänsten finns utrednings- Valboåsens östliga delar samt vid Totra vattenverk. områden för nya vattenförsörjnings- anläggningar utpekade. Områdena För att skapa en robust vattenförsörjning behöver vattensystemet utreds med avseende på lämplighet byggas ut med kompletterande vattentäkter. Flera vattentäkter ökar för nya brunnsområden, nya infiltra- kapaciteten och kan också fungera som komplement för varandra. tionsområden för att förstärka grundvattenbildningen eller för Vattenskyddsområden annan vattenförsörjningsanläggning. Vattenskyddsområden och vattenskyddsföreskrifter finns för samtliga vattentäkter utom för Axmarby. De befintliga vattenskyddsområdena och skyddsföreskrifterna för Gävle-Valboåsen ses över och ska revideras. Riksintresse för dricksvatten- försörjning Det finns idag inte något skydd av potentiella framtida vattentäkter. Gävle-Valboåsen pekas ut som Behov finns dock att skydda såväl nuvarande som kommande vatten- riksintresse för dricksvattenförsörj- täkter från skadliga verksamheter. Översiktsplanens ambition är att ningen. Läs mer i kapitel ”Riksintres- skydda alla vattenresurser som är viktiga för kommunens nuvarande sen och miljökvalitetsnormer”. och kommande vattenförsörjning. Översiktsplanen vill förtydliga behovet av att skydda vattenskyddsområdena även utanför dess avgränsning i det så kallade influensområdet, dvs tillrinningsområdet. NATURRESURSER Fortsatt arbete Prioriterade vattenresurser Ökad kunskap om Gävle- En prioriterad vattenresurs är en vattenresurs som är viktig för dagens Valboåsen eller framtida dricksvattenförsörjning. Resursen har bedömts viktig En större hydrogeologisk utredning utifrån dess kvalitet och kvantitet samt geografiska placering gent- av Gävle-Valboåsen pågår som emot behovet utifrån befolkningstäthet. kommer att utmynna i en hydrogeologisk beskrivning av åsen och dess Omfattande utredningar pågår för att hitta kompletterande vatten- tillrinningsområden. Resultatet täkter som underlag för en långsiktig plan för kommunens och kommer bland annat att ligga till regionens vattenförsörjning. grund för revidering av nytt vatten- skyddsområde och ge en fördjupad kunskap om förutsättningarna för dricksvattenförsörjningen i kommunens planeringsarbete.

ALLMÄNNA INTRESSEN 141 Översiktsplan gävle kommun

Klimatpåverkan på vattenförekomster Materialtäkter Vid framtida klimatförändringar förväntas förutsätt-

Befintliga täkter ningarna för vatten påverkas genom ökad humushalt i såväl grund- som ytvatten, vilket ökar vattenverkens Beviljad bearbetningskoncession, mineral Ansökt bearbetningskoncession, mineral behov av rening. Påverkan kommer även att ske på Beviljade utredningstillstånd, mineral grund av ökad nederbörd och skyfall, framför allt Beviljade torvtäkter genom högre risk för översvämningar. Det finns även risk att grundvattenbildningen minskar då mer vatten rinner av på ytan och inte hinner infiltreras lika Gåsholma mycket. Både ytvatten och grundvatten kan få föränd- AXMARBY rade nivåer, vilket kan leda till att vattnet kommer i Viksjön kontakt med förorenade områden i större utsträckning. Det i sin tur kan leda till ökad spridning av förore- ningar. Läs vidare i kapitlet ”Miljö- och riskfaktorer”. NORRSUNDET BERGBY

HAMRÅNGEFJÄRDEN Tabell: Sammanfattning av SMHI:s översiktliga klimat- förändringsanalys avseende parametrar som är relevanta för ")E4 Katrineholm IGGÖN dricksvattenförsörjningen (SOU 2015:51). Säljemar

Parameter Förändring

Råhällan TRÖDJE Lufttemperatur Ökning i hela landet, främst i norra Sverige och främst vintertid. Hillevik ESKÖN Medelnederbörd Ökning i hela landet, främst i Norrlands Utnora inland och framför allt vinter och vår. Oslättfors Oppala BJÖRKE

Lundbosjön Norra Åbyggeby Kraftig Ökning i hela landet. korttidsneder- NATURRESURSER BÖNAN börd Hille Öjaren Forsby Vattentillgång Ökning av årsmedel i hela landet förutom östra Götaland, Ökningen är störst på GÄVLE vintern. Minskning på sommaren, främst i östra Götaland.

100-årsflöde och Ökning i stora delar av landet. Minskning i FURUVIK 200-årsflöde Norrlands inland, norra kustlandet samt VALBO Grinduga nordvästra Svealand.

E16 ")E4 )" Lågflöden Mer vanligt i Götaland och Svealand, FORSBACKA främst östra Götaland. Överhärde Mårtsbo Storsjön Rörberg Havsnivåer Stigande havsnivå, nettoökningen störst i södra Sverige.

Hästbo Jordåsen

Kessmansbo Råvarutillgångar och areella näringar Främlingshem Gräsbäcken

Torvtäkter

Kågbo Torv utvinns främst för energiproduktion men även för Finnböle produktframställning. Sverige står för cirka tio procent av världens torvutvinning, men den utgör ändå endast en marginell del av den totala energi- Vinnersjö HEDESUNDA Östveda produktionen.

Ön Dalälven Inom Gävle kommun finns idag runt tio täkter för

Ålbo energitorv och en för torv i materialsyfte. Samtliga bedrivs av Neova AB som är en stor aktör i branschen.

Sevallbo Majoriteten av täkterna är belägna mellan Valbo och Hedesunda, men det finns även täkter i Hamrånge och Hade längs E4:an mot Uppsala.

Torven bryts ur myrmarker och återväxten är långsam. Det råder delade meningar om torven ur energiproduk- tionssynpunkt ska räknas som fossilfri eller inte. Det µ 0 5 000 10 000 20 000 kan dock konstateras att när en myr brutits på sin torv Meter

142 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun kommer ingen ny brytning att kunna ske inom överskådlig framtid. Torvtäkter Torven bör därför i ett planeringsperspektiv hanteras som ändlig Energitorvtäkterna och material resurs. torvtäkterna prövas enligt miljöbal- ken innan de får påbörjas, eller om Torvtäkternas miljöpåverkan förlängning av brytningen önskas. Kommunen har då möjlighet att yttra Täkterna innebär en påverkan på omgivningen genom buller och sig om lämplighet, lokalisering och utsläpp till luft, speciellt damm. Flödena i nedströms liggande vatten vilka skyddsåtgärder som krävs för kan påverkas och miljögifter som är lagrade i myrarna kan frigöras till verksamheten. Kommunen bedriver vattnen. Vidare ger verksamheten upphov till transporter. tillsyn enligt miljöbalken över materialtorvtäkterna. Naturen och landskapsbilden förändras genom utvinningen. Täktverksamheterna innebär att myrarna måste torrläggas, men de kan efter avslutad verksamhet sedan omvandlas till våtmark.

Myrarna fyller en viktig funktion i ekosystemet. De renar vatten, utjämnar vattenflöden, bidrar till den biologiska mångfalden och är uppskattade för rekreationsändamål. Myrarna är även viktiga för ett flertal hotade arter. Torvtäkter får därför enligt lag inte tillkomma i myrmarker som utpekats som värdefulla ur naturskyddssynpunkt. NATURRESURSER Hantering av torvtäkter i Gävle kommun För att minska påverkan från täkterna bör dessa planeras i områden som är mindre känsliga för störning, till exempel på behörigt avstånd från bostäder och i mindre värdefulla naturområden. Samtidigt är verksamheterna bundna till områden med rätt kvalitet på torven. En avvägning mellan de olika aspekterna måste därför göras. Vid planeringen bör även myrmarkernas funktion som vattenrenare och flödesutjämnare beaktas.

Med tanke på att tillgången på torv är begränsad och myrmarkerna överlag anses som värdefulla, samtidigt som det råder oklarheter gällande torvens bidrag till klimatpåverkan, bör alternativa energikäl- lor övervägas. Etablering av ny torvtäkt bör endast tillåtas om marken har låga naturvärden.

Materialtäkter I täktverksamheterna inom Gävle kommun utvinns främst berg material, morän och naturgrus. Dessa material användas främst vid byggnationer, men även för produktframställning. Då denna typ av material är en ändlig resurs och täktverksamheterna ger upphov till oåterkalleliga förändringar av naturen, är det viktigt att hushålla med resursen. Detta gäller framför allt naturgrus, då tillgången på dessa material är mest begränsad och de åsar ur vilka dessa bryts ofta är viktiga grundvattenresurser. För närvarande ersätts naturgrus i allt större utsträckning med bergmaterial och morän.

Inom Gävle kommun finns idag runt femton täkter för materialutvin- ning. Dessa drivs av olika aktörer och är belägna runt om i kommunen, även om majoriteten finns kring Gävle stad. När brytning är klar avslutas täkten och nya tillkommer på andra platser. Då samhällena växer finns ett ökat behov av dessa material.

Materialutvinningen i täkterna är mycket viktig för samhällsutveck- lingen. Användandet av dessa resurser måste dock planeras noga för att de ska räcka till i framtiden och så att påverkan på omgivningen minimeras. Där det är möjligt och hållbart bör alternativa material användas. Detta gäller framför allt naturgrus, som finns i begränsad mängd och ofta är värdefull ur ett dricksvattenperspektiv.

ALLMÄNNA INTRESSEN 143 Översiktsplan gävle kommun

Materialtäkternas miljöpåverkan Materialförsörjningsplan Täkterna innebär en påverkan på omgivningen genom buller, vibratio- I dagsläget finns ingen materialför- ner och utsläpp till luft. Vidare ger verksamheterna upphov till sörjningsplan för regionen. Regionen transporter. Naturen och landskapsbilden förändras genom utvin- ansvarar för att en sådan tas fram ningen. Många gånger utgör verksamheten en risk för grundvattnet, och länsstyrelsen utför arbetet. En framför allt vid brytning i åsar och andra naturgrusformationer. Inom sådan plan skulle vara värdefull vid vattenskyddsområden är nyetablering av täktverksamheter ofta kommunens planering. förbjuden. Efter avslutad verksamhet är utövaren skyldig att efterbe- handla området. Ekonomisk säkerhet ska finnas ställd för att försäkra att efterbehandling blir utförd. Nationell mineralstrategi Regeringen antog 2013 en ny natio- Hantering av materialtäkter i Gävle kommun nell mineralstrategi. Denna syftar till att stärka Sveriges position som EU:s För att minska påverkan från täkterna bör dessa placeras i områden ledande gruvnation. Målet är att som är mindre känsliga för störning, till exempel på behörigt avstånd gruvindustrin expanderar samtidigt från bostäder och i områden med mindre värdefull och känslig natur. som brytningen sker på ett hållbart Samtidigt är verksamheterna bundna till områden med rätt kvalitet sätt. I strategin framgår att hänsyn på materialet. Närhet till de platser där materialet ska användas ger ska tas till andra intressen, som mindre påverkan från transporter. En avvägning mellan de olika miljö- och naturvärden. aspekterna måste därför göras. Många gånger är det ur störningsper- spektiv bättre att utöka befintliga täkter i stället för att etablera nya.

Gävle kommun bör med tanke på samhällsutvecklingen främja tillgången på efterfrågade material. Nya täktverksamheter ska planeras så att de inte äventyrar drickvattenförsörjningen och stör omgivningen så lite som möjligt. Samtidigt bör det finnas täkter i de delar av kommunen där materialet efterfrågas. NATURRESURSER Där så är möjligt bör befintliga täkter utökas i stället för att nya områden tas i anspråk. Bostäder och annan bebyggelse som riskerar att störas bör inte planeras i anslutning till täkterna. Genom att arbeta på detta sätt kan kommunen bidra till att minska påverkan från täkterna och de transporter de genererar, samtidigt som tillgången på material säkras.

Gruvor I gruvverksamhet utvinns olika mineraler för produktframställning. Mineralerna är en ändlig resurs.

Det finns inga aktiva gruvor i Gävle kommun, men ett flertal tillstånd för att söka efter mineraler har beviljats under årens lopp. Dessa tillstånd är tidsbegränsade. I dagsläget finns gällande undersöknings- tillstånd för flera områden i kommunen. I två av dessa områden har en ansökan om bearbetningskoncession, dvs rättigheten att få utvinna materialtillgången, lämnats till Bergsstaten. Ett av dessa två områden har beviljats. Området är beläget vid Brunnsvik, söder om Forsbacka. Om koncession beviljas prövas gruvan enligt miljöbalken innan brytning kan komma till stånd. Kommunen har vid prövningen möjlighet att tycka till om lämplighet, lokalisering och vilka skyddsåt- gärder som kan krävas för den eventuella verksamheten. För senaste uppdateringen kring mineralrättigheter, se SGUs karttjänster.

En eller flera gruvetableringar i Gävle kommun skulle kunna leda till stor påverkan i närområdena och nedströms liggande vatten. Samti- digt skulle dessa under den tid de är aktiva bidra till arbetstillfällen. Endast en marginell del, två promille, av värdet hos de brutna mineralerna tillfaller dock samhället och markägarna.

Gruvors miljöpåverkan Gruvor innebär en stor påverkan på omgivningen genom buller, vibrationer och utsläpp till mark, luft och vatten. Både yt- och grundvatten riskerar att

144 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun NATURRESURSER

påverkas. Vidare ger verksamheterna upphov till transporter. Naturen och landskapsbilden förändras genom utvinningen. Även efter avslutad drift kan störningar för omgivningen förekomma, främst i form av spridning av föroreningar. Gruvorna kan också utgöra säkerhetsrisker genom exempelvis rasrisk vid sandmagasin.

Att återställa en avslutad gruvverksamhet innebär ofta stora kostnader. Dessa kostnader tas i bästa fall av gruvbolaget men det finns exempel där samhället fått ta ansvar för efterbehandlingen. Krav på att gruvbolaget lämnar ekonomisk säkerhet för efterbehandlingen måste därför ställas i samband med tillståndsgivning.

Hantering av gruvor i Gävle kommun Gävle kommun ska verka för att eventuella gruvverksamheter inte placeras på olämpliga platser ur störningssynpunkt och att de bedrivs och efterbehandlas så att påverkan på omgivningen minimeras.

I samband med tillståndsgivning är det viktigt att krav ställs på gruvbolagen att vidta tillräckliga skyddsåtgärder för att minimera påverkan på omgivningen. Krav på att lämna ekonomisk säkerhet för efterbehandling måste också ställas.

Bostäder och annan bebyggelse som riskerar att störas bör inte placeras i anslutning till etablerade eller planerade gruvverksamheter.

Vid en eventuell etablering kan vägnätet i det aktuella området behöva ses över och anpassas till den ökande mängden tung trafik.

ALLMÄNNA INTRESSEN 145 Översiktsplan gävle kommun

Jordbruk Jordbruk Jordbrukets främsta uppgift är att producera livsmedel,

Produktionsplats djurhållning djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål, Högsta bevarandevärde men bidrar även till natur- och kulturvärden, rekreations- Mycket högt bevarandevärde möjligheter och ett öppet och variationsrikt landskap. Högt bevarandevärde Dessa värden upprätthålls genom lantbrukarens aktiva Jordbruksblock brukande av åkrar, ängs- och hagmarker.

Det lokala jordbruket ger miljömässiga fördelar. Genom Gåsholma att finnas nära slutanvändaren minskar transporter av AXMARBY mat och råvaror och klimatpåverkan blir mindre. Ett Viksjön samhälle med en lokal matförsörjning är också långsik- tigt mer robust.

NORRSUNDET BERGBY En trend inom djuroch livsmedelproduktionen är att enheterna blir allt större, för att jordbruket ska vara HAMRÅNGEFJÄRDEN lönsamt. Jordbruket behöver i regel mer mark än själva E4 odlingsytan. Jordbruksmarken måste vara lätt tillgäng- Katrineholm IGGÖN Säljemar lig med maskiner och arbetsfordon från kringliggande fastigheter för att kunna brukas rationellt. Lantbruks-

Råhällan företagen är beroende av närhet till varandra för TRÖDJE maskinsamarbete och kunskapsutbyte. Utspridd Hillevik bebyggelse och exploatering som skiljer de olika ESKÖN jordbruksfastigheterna åt försämrar möjligheten att Utnora Oslättfors dra nytta av synergieffekterna. Oppala BJÖRKE

Lundbosjön Norra Åbyggeby Verksamhet och näring

NATURRESURSER BÖNAN Hille Öjaren Forsby Jordbruket ska i första hand betraktas ur näringslivs- GÄVLE synpunkt då det förser samhället med såväl arbetstill- fällen som livsmedels-, råvaru- och energiproduktion. Jordbrukaren idkar ofta verksamhet som omfattar mer

FURUVIK än jordbruket, till exempel väghållning, skogsarbete och VALBO Grinduga snöröjning. Verksamheten måste drivas långsiktigt för

E16 E4 att säkerställa arbetstillfällen och för att kunna inves- FORSBACKA tera, expandera och upprätthålla befintlig verksamhet. Överhärde Mårtsbo Storsjön Rörberg

Natur- och kulturmiljövärden Hästbo Jordåsen Jordbruket bidrar till bevarandet av odlingslanskapets specifika naturvärden och det kulturhistoriskt värde- fulla öppna landskapet. Det finns flera naturtyper och Kessmansbo Främlingshem Gräsbäcken småbiotoper knutna till odlingslandskapet som är särskilt artrika och därmed värdefulla att bevara. Den biologiska mångfalden kräver en variation av olika miljöer i odlingslandskapet och att dessa binds sam- Kågbo Finnböle man i gröna stråk som fungerar som spridningsvägar för växter och djur. De gröna stråken måste därför tas i beaktande vid exploatering eller ändrad användning av Vinnersjö HEDESUNDA jordbruksmark och närliggande områden. Jordbruket Östveda bidrar också till naturvården genom att djur som betar

Ön Dalälven håller landskapet öppet.

Ålbo Jordbruket är en viktig del av vår gemensamma historia

Sevallbo och har ett kulturhistoriskt värde. Genom att hålla landskapet öppet med bete, livsmedels- och foderpro- Hade duktion skapas rika odlingslandskap och en levande landsbygd.

0 5 000 10 000 20 000 Meter

146 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Jordbruket och klimatet Förtydliganden vid exploatering på jordbruks- Jordbruket kommer att påverkas i väsentlig utsträckning mark: av ett förändrat klimat. Sammantaget är bedömningen från klimatdebatten att förändringarna i Sverige i det 3 kap. 4 § miljöbalken: stora hela är positiva genom en längre växtsäsong, möjlighet till ökade och fler skördar samt att det blir Vid exploatering av jordbruksmark gäller 3 kap. 4 § möjligt att odla nya grödor. En längre växtsäsong miljöbalken: ” Brukningsvärd jordbruksmark får tas i innebär också en förlängd betessäsong, vilket gynnar anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om den djurbaserade produktionen. Samtidigt påverkas det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsin- jordbruket negativt av ökad nederbörd, ändrade neder- tressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett bördsmönster, ökade skadedjursangrepp och förändrad från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att utbredning och förekomst av ogräs. Växtskyddsproble- annan mark tas i anspråk. (MB 3:4)” men kommer att öka i omfattning och inom animalie- produktionen ökar risken för nya smittor. Brukningsvärd jordbruksmark: • Bedömning om jordbruksmarken är bruknings- värd eller inte bör göras från fall till fall. Jordbruket i Gävle kommun • Brukningsvärd jordbruksmark avser mark som I Gävle kommun finns ett antal områden med samlad med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga jordbruksmark som bidrar till en öppen landskapsbild, förutsättningar är lämpad för jordbruksproduk- karaktäriserad av odling och jordbruk. Dessa större och tion (prop. 1985/86:3 s. 158). mindre odlingslandskap finner vi i norra kommunen • I bedömningen av brukningsvärd jordbruksmark runt Axmar by, Hamrånge och Trödje, norr om Gävle bör följande ingå: NATURRESURSER stad runt Björke, Hille och Åbyggeby, väster om Gävle »» Jordbrukets storlek; total areal måste vara stad i Valbo längs E16 och norra delarna av Valbo och minst två hektar för att gården ska räknas vidare söderut längs riksväg 56 och i södra delen av som jordbruksfastighet. Sammanhållen kommunen i Hedesunda och Vinnersjö (se kartan på jordbruksmark är nödvändigt för att lantbru- föregående sida). Samtliga områden, förutom norra ket ska kunna skötas rationellt. delen av Valbo, finns utpekade som odlingslandskap »» Jordbruksmarkens lokalisering är av stor med högt bevarandevärde i Länsstyrelsens bevarande- betydelse för att minimera transporter och program för odlingslandskapet. kostnader. »» Markens dräneringsförmåga samt förekom- sten av brukningshinder. Hantering av jordbruksmark i Gävle kommun »» Huruvida marken (i de fall marken inte brukas Konkurrensen om jordbruksmarken ökar. Expande- idag) skulle kunna bli aktuell för odling i rande samhällen, infrastruktursatsningar och rekrea- framtiden. tionsmöjligheter är exempel på andra intressen som »» Gårdsstöd; är marken berättigad till stödet gör anspråk på jordbruksmarken utöver själva produk- bör marken bedömas som brukningsvärd tionen. Exploatering för bebyggelse och infrastruktur jordbruksmark. innebär ofta oåterkalleliga förändringar av markan- vändningen. Jordbruksmark är en naturresurs av Väsentligt samhällsintresse: nationell betydelse för produktion av livsmedel, Se beskrivning i kapitel ”Byggd miljö” sidan 52. djurfoder och råvaror för energi- eller industriändamål. Den skyddas av 3 kap. 4 § miljöbalken, som reglerar under vilka förutsättningar den får användas till annat än jordbruksproduktion. Andelen jordbruksmark har minskat Andelen åkermark i träda inom Gävle kommun har Det har tagit lång tid att skapa dagens jordbruksmar- ökat från sex till tio procent mellan 1981 och 2007. ker. Ny jordbruksmark kan endast skapas på vissa typer Under samma period minskade den totala åkerarea- av marker. Eftersom tillgången på jordbruksmark är len i kommunen med åtta procent. Andelen åkermark begränsad kan befintliga marker få ökad i träda inom riket har ökat från två till tio procent betydelse i framtiden i och med omställningen mot ett under samma period, samtidigt som den totala mer hållbart samhälle. Det är därför viktigt att inte åkerarealen minskade med tio procent i riket. nyttja jordbruksmarken för oåterkalleliga exploateringar. Läs mer om hanteringen av jordbruksmark under förtydligandet till höger, ”Riktlinjer” och i kapitlet ”Byggd miljö, prioriteringsgrunder för exploatering”.

ALLMÄNNA INTRESSEN 147 Översiktsplan gävle kommun

Djurhållning Boverket har i ett regeringsuppdrag i rapport 2011:6, I den bostadsnära skogen undviks hyggen, samtidigt ”Vägledning för planering för och invid djurhållning”, som sociala, estetiska, biologiska och trygghetsska- fastlagt hur bedömning av lämplighet för djurhållning pande värden främjas. I den övriga tätortsnära skogs- eller annan markanvändning nära djur ska ske. Otill- marken gäller hög generell naturvårds- och rekrea- räckliga skyddsavstånd och för täta djurbestånd kan tionshänsyn. Hyggenas storlek tillåts inte överstiga 2-4 orsaka konflikter mellan djurhållning, bostäder eller hektar, och i rekreationsskogen ska hyggesfria metoder andra intressen, vilket måste beaktas i planeringen. tillämpas där så är lämpligt. Kommunens skogsinnehav Djurhållning med tillhörande betesmarker och marker är miljöcertifierat. I vissa fall har kommunen en högre för foderodling finns spridda inom kommunen. De utgör ambitionsnivå än certifieringen kräver. viktiga verksamheter på landsbygden och i närheten av mindre orter. Större anläggningar med djurhållning finns också nära ren tätbebyggelse, exempelvis Gävletra- Fiske vet. Djurhållning gör att markerna hålls öppna om I Gävle kommun, liksom utmed resten av kusten, finns djuren betar. Produktion av jordbruksprodukter är också få aktiva yrkesfiskare kvar. Det finns dock goda förut- viktig som föda till människor och djur. Det öppna sättningar för sportfiske och kommunen ser positivt på kulturlandskapet och den biologiska mångfald är en utveckling av hållbar fisketurism. beroende av jordbrukens betesdjur och odlingar. Problem med bostadsbebyggelse nära djurhållare uppstår när Åtgärder som underlättar för naturligt förekommande avstånden är alltför små eller om antalet djur är alltför fiskebestånd ska stödjas. Det kan innebära att freda stort i förhållande till tillgängliga arealer. grunda havsvikar eller att undanröja vandringshinder i kustmynnande vattendrag. Sådana åtgärder kommer såväl yrkes- som sportfisket till gagn och bidrar även till Skogsbruk förbättrad status i vattenförekomsterna. Gävle är en kommun med stor andel skogsmark. Skogen har både ekonomiska, ekologiska och sociala värden. Enligt Skogsvårdslagen 1 §, är skogen en nationell Vattenbruk

NATURRESURSER tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att Anläggningar för vattenbruk kan medföra nya arbets- den uthålligt ger god avkastning samtidigt som den tillfällen och närproducerad mat. Kommunen anser biologiska mångfalden bevaras. Miljöbalken 3 kap. 4 §, dock att höga miljökrav ska ställas vid prövning av beskriver skogen som ett nationellt intresse som så sådana anläggningar. Lokalisering av vattenbruksan- långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt läggningar ska exempelvis undvikas helt inom värde- försvårar ett rationellt skogsbruk. fulla och känsliga vattenmiljöer eller där vattengenom- strömningen är liten. Etablering av fiskodlingar är olämpligt inom ett avstånd av 50 kilometer från Skydd av värdefull skog Dalälvens mynning, då detta kan hota avelsfisket och Arbetet med formellt skydd av skogsmark är en viktig kompensationsodlingen av den unika laxen och del i bevarandet av värdefulla skogar. Länsstyrelsen och havsöringen från Dalälven. Skogsstyrelsen har tillsammans fastställt en länsstra- tegi för hur biologiskt värdefulla skogar ska bevaras. Strategin beskriver hur arbetet med bildande av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal ska Skogspolicy genomföras. Länsstyrelsen arbetar med naturreservats- Gävle kommun tog 2017 fram en skogspolicy som bildning som det viktigaste verktyget i skyddsarbetet, anger övergripande mål och riktlinjer för hanteringen medan Skogsstyrelsen använder sig av skyddsformerna av den kommunägda skogen. biotopskydd och naturvårdsavtal. Kommunen har också möjlighet att bilda naturreservat i skogsmark, vanligt- vis med fokus på tätortsnära rekreationsskogar med höga sociala värden.

Tätortsnära skog Skötseln av den kommunägda tätortsnära skogsmarken sker i enlighet med det övergripande mål som anges i kommunens skogspolicy, som antogs 2017. Målet anger att kommunkoncernens skog ska brukas för att uppnå höga och långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden. För att uppnå målen i skogspolicyn har riktlinjer för skötseln tagits fram där skogen delas in i tre zoner - bostadsnära skog, rekreationsskog och produktionsskog. Syftet med zonindelningen är att anpassa skötseln efter närheten till bebyggelse och hur skogen används.

148 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Riktlinjer för Naturresurser

Vatten Jordbruk • Ny exploatering eller andra åtgärder får inte medföra • Exploatering på jordbruksmark är kopplat till 3 kap. 4 § risk för förorening av kommunens vattentäkter eller Miljöbalken, kommunen har sammanställt ett förtydli- minska tillgången på grundvatten i täkterna. Utöver gande vid exploatering på jordbruksmark på sidan 149. befintliga vattentäkter gäller detta även för: • Prioriteringsgrunder för exploatering gäller vid exploa- »» prioriterade vattenresurser utpekade i tering av brukningsvärd jordbruksmark (se även kapitel översiktsplanen, se kartmaterial ”Byggd miljö”, sidan 52): »» potentiella framtida vattentäkter »» I första hand används mark som redan varit eller är • Om ny exploatering eller åtgärd kan antas medföra skada ianspråktagen. på vattenresurser enligt första punkten, måste utredning »» I andra hand exploateras icke tidigare ianspråkta- redovisa hur vattentäkten säkerställs. gen mark, så som mindre värdefull park- och • Ny exploatering eller åtgärd enligt första och andra punkten naturmark. måste även beakta vattenresursens influensområde. »» Undantagsvis ianspråktas brukningsvärd jordbruks- • Gävle kommun ska verka för att minska risken för mark eller värdefull park- eller naturmark. negativa konsekvenser på Gävle-Valboåsen och dricks- • Om exploatering av jordbruksmark är aktuellt efter att vattenförsörjningen av Gävle stad. prioriteringsgrunderna har tillämpats ska följande • Gävle kommun ska verka för att minska föroreningar i aspekter alltid beaktas och vägas mot exploateringsin-

kommunens vattentäkter. tresset för att bedöma om exploatering är lämplig: NATURRESURSER • Gävle kommun ska verka för att förbättra statusen i »» Jordbruksmarkens förutsättningar för rationellt kommunens vattenförekomster, både vad gäller jordbruk i form av exempelvis bördighet, markens ekologisk som kemisk status. sammanhängande struktur och omgivning. »» Exploateringens påverkan på landskapet. »» Exploateringens påverkan på kulturmiljön. Torvtäkter »» Exploateringens påverkan på naturmiljön. • Innan nya torvtäkter tillåts behöver det tilltänkta • Vid exploatering av jordbruksmark ska alltid kompensa- myrområdets funktion i ekosystemet klarläggas. På tionsåtgärd ske enligt kommunens riktlinjer för kom- myrmarker som fyller en viktig funktion ur naturskydds- pensationsåtgärder. eller vattensynpunkt ska inga täkter tillåtas. • Exploatering av områden nära jordbruksmark får inte • Nya täktverksamheter ska inte lokaliseras så att de stör medföra olägenhet för jordbruksnäringen. omgivningen mer än nödvändigt. • Bostäder och annan bebyggelse som riskerar att störas ska inte planeras i anslutning till täkter. Skogsbruk • Kommunen ska verka för att täkterna bedrivs så att • Kommunal planläggning och annan exploatering ska påverkan på omgivningen minimeras. göras på ett sådant sätt att det inte hindrar eller försvårar ett rationellt skogsbruk. • Skogsbruket ska vara långsiktigt hållbart. Materialtäkter • Den tätortsnära skogen ska brukas med extra stor • Nya täktverksamheter ska inte lokaliseras så att de hänsyn till de sociala och ekologiska värdena. äventyrar dricksvattenförsörjningen eller så att de • Skogens potential för naturturism och friluftsliv ska tas påtagligt stör omgivningen. tillvara och värnas. • Kommunen ska verka för att täkterna bedrivs så att påverkan på omgivningen minimeras. • Där så är möjligt ska befintliga täkter utökas istället för Fiske att nya områden tas i anspråk. • Etablering av fiskodlingar ska inte tillåtas inom ett • Naturgrus ska endast användas i undantagsfall. område om 50 kilometer från Dalälvens mynning. • Etablering av fiskodlingar ska inte tillåtas i: »» grundområden Gruvor »» avsnörda vikar med dålig vattenomsättning • Gävle kommun ska verka för att eventuella gruvverk- »» vattenområden med mindre vattendjup än tio samheter inte förläggs på olämpliga platser ur stör- meter ningssynpunkt, och att de bedrivs och efterbehandlas på ett sätt så att påverkan på omgivningen minimeras.

ALLMÄNNA INTRESSEN 149 Översiktsplan gävle kommun

Miljö- och riskfaktorer MILJÖ OCH RISKFAKTORER

150 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

En Miljö- och riskfaktorer n av e S n ve io r g ig re Minskade e i Strategisk s mark- utsläpp för b r hälsosamma ä o användning s t livsmiljöer t De miljö- och riskfaktorer som beskrivs är sådana faktorer som kan o a m m t Hållbar, eektiv i påverka kommunens planering på olika sätt. Vissa av dem innebär ett x l ä och tillförlitlig j ÖP ö v Bebyggelseutveckling l infrastruktur/ k l i samverkan med kommunikation 2030 o ökat krav på detaljerade utredningar när detaljplaner ska tas fram, i

t hållbara transporter m

m andra att kommunen uppdaterar underlag eller genomför helt nya E 120 000 En attraktiv u plats för invånare n utredningar eller beräkningar. företagande Hushållning med e

naturresurser r

Landsbygds- Ta tillvara Med hänsyn till de klimatförändringar som kommer att uppstå under utveckling på platsens värde planeringsperioden, behöver många underlag granskas och i vissa fall Övergripande Det goda strategi för omvärderas. Markområden kan bli olämpliga för bebyggelse eller livet för alla bebyggelseutveckling infrastruktur i framtiden. En del av de framtida osäkerheterna åter- At tra öer finns under rubriker som ”fortsatt arbete” och ”klimatanpassning”. För ktiva livsmilj att målen om ökad befolkning, minskade klimatutsläpp och hållbara transportsystem ska kunna uppfyllas, kommer frågor om miljö, Avsnittet ”Miljö- och riskfaktorer” har särskild hållbarhet och risker för människors hälsa att vara än mer väsentliga i koppling till översiktsplanens mål ”Gävle en av planeringen, vilket ställer krav på omvärldsbevakning och proaktiva Sveriges bästa miljökommuner” och ”Attraktiva politiska beslut. En viktig förutsättning är att tillgången på dricksvat-

livsmiljöer i stad och på landsbygd” samt MILJÖ OCH RISKFAKTORER ten är säkrad och att avloppsreningsverken har fullgod kapacitet. strategierna:

• Hushållning med naturresurser • Minskade utsläpp för hälsosamma Buller livsmiljöer • Det goda livet för alla Buller är framför allt ett problem i större tätorter. I Europa liksom i Gävle kommun utgör vägtrafiken den vanligaste orsaken till buller störning. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag, men buller kan också orsaka stress Vad är buller? reaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömn Buller definieras som icke önskat ljud störningar. och mäts som ljudstyrka eller ljudtryck i enheten decibel. Buller kan Det är främst tätorter, större vägar såsom E16 och E4, järnvägen, samt uppkomma från exempelvis indu närområdet kring flygplatsen Rörberg och skjutbanor som är bullerut strier, fläktar, vägar, järnvägar och satta i Gävle kommun. Ny infrastruktur och ny bebyggelse ska plane skjutbanor, men man kan även störas ras så att en god ljudmiljö skapas. Indirekt påverkas även ljudnivån i av ljud från konserter, grannar, bebyggda områden av kommunens ställningstaganden kring hållbara tvättstugor och marknader. transportsystem och användandet av mindre bullrande alternativ som gång, cykel och mer tystgående kollektivtrafik. Påverkan från buller kan vara en orsak till sämre hälsa genom bland annat skadlig påverkan på hjärta, kärl Bullerkartläggning i Gävle kommun och blodtryck. Störst hälsopåverkan Större kommuner med över 100 000 invånare ska genomföra buller uppstår från nattligt buller och från kartläggningar och utarbeta åtgärdsprogram enligt EU. Sannolikt buller som inte kan förutses. Buller kommer även Gävle kommun att vara en av dessa kommuner, vilket från tågtrafik som återkommer innebär att en kartläggning ska göras och ett åtgärdsprogram tas fram regelbundet upplevs som mindre år 2022-2023. Reglerna som styr detta finns i förordningen (2004:675) störande än exempelvis skjutbane om omgivningsbuller och i miljöbalken. Sveriges kommuner och ljud. landsting leder ett nätverksarbete för de kommuner som berörs, ett nätverk som även Gävle kommun deltar i.

Bullerkartläggningen från 2013 inkluderar väg-, tåg- och flygtrafik, Fortsatt arbete industribuller från Gävle hamn och dess farled, samt skjutbanor. Industribuller inkluderas inte eftersom det vid kartläggningen 2012 i Kommunen arbetar aktivt med Gävle kommun inte finns några IED-anläggningar. Metoden syftar bulleråtgärder i utsatta områden. Då primärt till att kartlägga antalet boende i bullerutsatta områden, inte invånarantalet överskrider 100 000 att ge ett detaljerat planeringsunderlag. Hela resultatet finns i ska ett förslag till åtgärdsprogram rapporten, ”Bullerkartläggning, Gävle kommun 2012-12-05, reviderad upprättas och fastställas. 2013-09-25. WSP Akustik”. Medel för åtgärder längs kommunala Kartläggningen visar att det finns områden längs trafikerade vägar och vägar behöver anslås. järnvägar där boende utsätts för allt för höga ljudnivåer. Hur många

ALLMÄNNA INTRESSEN 151 Översiktsplan gävle kommun

personer som är bosatta i dessa områden är redovisat. Planering av ny bebyggelse Gävle kommun kommer att fortsätta bevaka frågan och Vid planering av nya bostäder och verksamheter ska sammanställa de områden som är mest utsatta. En ny hänsyn tas till bullerpåverkan på eller från omgiv- kartläggning kommer att göras 2018. ningen. I Gävle är det främst buller från vägar och järnvägar som är av betydelse, men även från flygfält och industrier. Kommunens arbete med bullerskyddsåtgärder Kommunen arbetar med bulleråtgärder längs Enligt miljöbalken är det rekommenderade riktvärden kommunala vägar genom hastighetsbegränsningar, för respektive bullerkälla som ska vara utgångspunkten genom att vid bussupphandling välja tysta fordon, vid planläggning. Ibland krävs detaljerade utredningar anlägga gena gång- och cykelstråk, använda restidskvo som visar om en bra ljudmiljö för bostäder, kontor, ter som gynnar kollektivtrafiken vid planering, gång- skol- och vårdlokaler kan åstadkommas eller inte. Vid och cykellösningar, parkeringsnorm, norm för antal beräkningar av ljudnivåer vid nybyggnation av bostäder cykelparkeringar vid ny bostadsbebyggelse med mera. ska alltid hänsyn tas till prognoser för ökad mängd Trafikverket arbetar med riktade bullerskyddsåtgärder trafik. längs statliga vägar och järnvägar. Gävle kommun följer ”Förordningen om trafikbuller” 2015:216, men även Boverkets och Naturvårdsverkets Förändringar i miljöbalk och plan- och bygglag vägledningar gällande industri- och annat I juni 2015 antogs en ny förordning om trafikbuller verksamhetsbuller. (2015:216) och den är ändrad 2017. Även ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen i januari 2015 syftar till att förbättra samordningen av miljöbalken Buller i parker och grönområden och plan- och bygglagen för att underlätta planering I parker och grönområden i tätorterna är behovet av och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. tystnad stort. Utredningar visar att människan upp lever ett område som tyst om det har 20 dB(A) lägre Ändringarna innebär bland annat nya krav i plan- och ljudnivå än omgivningen (se även “Tysta områden”). bygglagen på förebyggande av olägenhet för Gävle eftersträvar att parker och grönområden ska människors hälsa i fråga om omgivningsbuller vid skyddas mot trafikbuller.

MILJÖ OCH RISKFAKTORER utformning och placering av bostadsbyggnader. Vidare ställs nya krav på redovisning av bullervärden vid Tysta områden planläggning och bygglovsprövning. Tysta områden är kartlagda i bullerutredningen från 2013. De är områden med liten eller ingen fordonstrafik, Enligt miljöbalken får tillsynsmyndigheten som långt från industrier, flygplats, hamnar, järnvägar och huvudregel inte besluta om förelägganden eller förbud skjutbanor. För att bevara dessa områden krävs skydds vid tillsyn av omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad, avstånd till den verksamhet som orsakar bullret. om det i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett Kommunen kan bevara tystnaden genom exempelvis bygglov har angetts beräknade bullervärden och detaljplan eller områdesbestämmelser. omgivningsbullret inte överskrider dessa värden. I trafikbullerförordningen med ändring 2017 är det tillåtet med högre ekvivalent ljudnivå i fasad (60 dB(A) Bullrande verksamheter för lägenheter större än 35 m². Verksamheters bullerriktvärden regleras genom tillstånd eller likande beslut om försiktighetsåtgärder Utöver trafikbullerförordningen har både Boverket och enligt miljöbalken. Det gäller även buller vid konserter Naturvårdsverket under 2015 tagit fram vägledningar och andra evenemang utomhus. Skjutbanor får sina för industri och annat verksamhetsbuller som styr tillstånd via polismyndigheten. I tillstånden anges tider kommunens arbete: Boverkets vägledning, ”Industri- då skjutning tillåts pågå och vilken typ av ammunition och annat verksamhetsbuller vid planläggning och som används. bygglovsprövning av bostäder”, rapport 2015:21. Dess utom Naturvårdsverkets ”Industri- och annat verksam hetsbuller”, rapport nr. 6538. Gävle flygplats I Rörberg söder om Valbo ligger Gävle flygplats. Kom I Boverkets ”Gör plats för barn och unga”, rapport munfullmäktige har beslutat att verksamheten på 2015:8, ges vägledning inför planering, utformning och Gävle Flygplats AB ska upphöra. Även om verksamheten förvaltning av skolans och förskolans utemiljö där vid Gävle flygplats inte kommer att drivas vidare av följande framgår: ”På skolgårdar eller förskolegårdar är Gävle kommun så kan det komma andra aktörer. Vid det önskvärt med högst 50 dBA ekvivalentnivå dagvärde byggnation i närheten av flygplatsen är det därmed på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation viktigt att beakta eventuella tillstånd för flygplatsen och pedagogisk verksamhet. En målsättning kan vara och bullerpåverkan på omgivningen. att resten av ytorna ska ha högst 55 dBA.”

Gävle kommun har som ambition, att så långt det är möjligt, klara denna målsättning.

152 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Farligt gods fönster, olika typer av varningslarm, vall, dike eller plank göra att avstånden kan minskas utan att risken Transporter av olika slags varor sker bland annat längs för skador vid en olycka ökar. vägar och järnvägar. Vissa varor klassas som farligt gods och kan få stor påverkan på omgivningen vid en olycka. Gävle kommun anser att säkra uppställningsplatser för Som farligt gods räknas ämnen som kan explodera, fordon som fraktar farligt gods ska finnas längs alla omvandlas till farlig gas, som kan förstöra vattendrag rekommenderade vägar. Ett samarbete mellan länssty och brunnar vid utsläpp, eller på annat sätt är farliga relsen, polisen och kommunen behövs för att se över var för människor och miljön. uppställningsplatser kan placeras och hur de ska skyltas. Länsstyrelsen anvisar rekommenderade vägar för trans porter av farligt gods. De rekommenderade vägarna är i huvudsak europa- och riksvägar samt vissa sträckor till Fartygstrafik i hamnarna och inom farleder t ex större industriområden. Transporter med farligt Gävle hamn med Fredriksskans och Granudden tog 2015 gods sker även längs vägar inne i Gävle stad och andra emot mer än 1000 fartyg. Flera av dessa är lastade med tätbebyggda områden. Delvis på grund av att alla farligt gods. Farleden är muddrad och de största målpunkter inte har en rekommenderad väg, och delvis fartygen behöver lots vid passagen förbi Holmudden in på grund av att transporten har rätt att köra där så mot hamnarna. Risken för en olycka med utsläpp av länge vägen inte är förbjuden för farligt gods. miljöfarliga ämnen eller kemikalier finns och går inte

att bortse från. Det finns även trafik med större fartyg MILJÖ OCH RISKFAKTORER Det saknas idag nationella riktlinjer för när en riskana till havs med risk för olyckor genom kollisioner, lys ska tas fram vid exploatering av mark i närheten av grundstötning eller annat. Påverkan av en olycka till en väg eller järnväg där transporter av farligt gods sker. havs eller i kustområdet blir stor och kostsam. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) handbok om transporter av farligt gods från juni 2012 Sjöfartsverket reglerar säkerheten för sjöfartens föreslås att risken vidare bör undersökas om placering infrastruktur. Gästrike Räddningstjänst och Kustbevak av verksamheter eller bostäder sker inom 150 meter ningen samarbetar för att avgränsa och minska från en transportled för farligt gods. Denna vidare spridningen av farliga ämnen som läcker ut i samband undersökning görs då med hjälp av en riskanalys. med olyckor. Avståndet inom vilket en riskanalys bör genomföras kan vara både längre och kortare, beroende på vilken typ av ny markanvändning som övervägs. Farliga verksamheter SKL framhåller att avståndet 150 meter inte är en nationellt fastställd riktlinje. Däremot finns regionala riktlinjer och rekommendationer som olika länsstyrel ser tagit fram. Flera av dessa förordar att en riskanalys Allmänt bör genomföras inom 150 meter från en transportled I Gävle kommun finns i dagsläget ett antal farliga för farligt gods. verksamheter enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och verksamheter som omfattas av Seveso-lagstift Längs de rekommenderade vägarna måste riskerna för ningen. Dessa verksamheter finns i anslutning till olyckor och eventuella riskreducerande åtgärder mot tätorter och bostäder. Konsekvenser av en olycka på skador beaktas. Passerar rekommenderade vägar för någon av dessa anläggningar skulle därför kunna bli farligt gods genom vattenskyddsområden ska skydd allvarliga. mot spridning av farliga ämnen till grundvattnet finnas. Vid alla farliga verksamheter och Seveso-verksamheter finns vissa risker som är direkt kopplade till risk- Gävle kommun anser att ett markområde på minst 25- avståndet. Riskavståndet är till för att verksamheten 30 meter närmast transportleder för farligt gods ska ska kunna fungera även på sikt på den aktuella platsen lämnas helt obebyggd. Trafikverket har krav att inom 12 med hänsyn till de speciella förhållanden som råder i meter från väg och järnväg ska inget som hindrar form av till exempel terräng och vegetation. Vid framkomligheten finnas. Avståndet räknas från kanten planering av ny markanvändning eller ändring av av vägområdet och från närmaste räls på järnvägen. befintlig markanvändning i anslutning till dessa Om byggnader ska uppföras närmare än 150 meter från verksamheter ska riskerna som förknippas med väg och järnväg ska en bedömning av behovet av verksamheterna alltid beaktas. skyddsåtgärder göras dvs en bedömning ska göras om det behövs en riskanalys eller inte. Verksamheter som klassas som farliga eller som ingår i Seveso-lagstiftningen ska kontinuerligt värdera sina Vad en riskanalys för farligt gods bör innehålla och egna risker och arbeta för att minska dem. Vissa av förslag på riskreducerande åtgärder samt gestaltningen verksamheterna är också skyldiga att informera av dessa går att läsa i SKL:s handbok om transport av allmänheten i närområdet om risker i verksamheten. farligt gods från 2012. När det finns en utredning om riskerna med bedömning av sannolikheten och konse Med hjälp av de riskavstånd som verksamheterna kvenserna för en olycka, kan åtgärder som fasader utan kommer fram till i sina riskanalyser kan kommunen

ALLMÄNNA INTRESSEN 153 Översiktsplan gävle kommun

genomföra en effektiv och säker planering av nytt eller Vägdamm som virvlar upp innehåller också partiklar befintligt område. Kommunen ska sträva efter att hålla som uppstår när vägbanor, däck och andra bildelar slits. farliga verksamheter, Seveso-verksamheter och övriga Även uppvärmningsanläggningar kan påverka luft verksamheter med inneboende risker så långt från kvaliteten - bland annat bildar vedeldning partiklar. allmänheten som möjligt. Partiklar förs även hit med vindar från andra länder. Industri och verksamheter i kommunen bidrar också Vid förtätningar eller nyetableringar i anslutning till med utsläpp. dessa verksamheter ska kommunen i ett tidigt skede föra en dialog med den aktuella verksamheten, Gästrike Goda möjligheter för gång- och cykel, samt väl Räddningstjänst och kommunens säkerhetsavdelning. fungerande kollektivtrafik anges i översiktsplanen som Dialogen syftar till att vidare utreda lämplighet, och viktiga faktorer för att minska biltrafiken. En medveten eventuella åtgärder som behöver vidtas innan området placering av bostäder och service kan också minska runt den farliga verksamheten eventuellt kan bebyggas. behovet av att använda bilen.

På grund av den inneboende risken med dessa typer av En fortsatt fjärrvärmeutbyggnad minskar utsläppen verksamheter ska kommunen alltid sträva efter att från ved- och oljeeldning. placera nya farliga verksamheter och Seveso-verksamheter så långt bort från allmänheten som möjligt. Miljökvalitetsmålet “Frisk luft” utgör det långsiktigt hållbara målet för nivåer av föroreningar i luften. Dessa halter är beräknade så att de inte ska kunna skada Farlig verksamhet människor eller miljö. Miljökvalitetsmålets halter är Verksamheter där en olycka kan innebära allvarlig betydligt lägre än de som utgör miljökvalitetsnormer skada på människor eller miljö klassificeras som farlig och ställer genom detta högre krav på minskningar. verksamhet enligt 2 kap. 4§ i lagen om skydd mot olyckor (LSO 2:4). Övervakningen av luftkvaliteten i Gävle kommun följer de nationella riktlinjer som tagits fram av Naturvårds verket. Övervakning sker genom mätningar och Seveso beräkningar som Östra Sveriges Luftvårdsförbund gör. Vissa verksamheter omfattas av lagen om åtgärder för För kommunen beräknas kontinuerligt kvävedioxid-,

MILJÖ OCH RISKFAKTORER att förebygga och begränsa följderna av allvarliga partikelhalter (PM10) och andra luftföroreningar. Dessa kemikalieolyckor (1999:381). Denna lag kallas även beräkningar visar att miljökvalitetsnormerna för Seveso-lagstiftningen och bygger på ett EU-direktiv. kvävedioxid och partiklar (PM10) inte överskrids inom Enligt lagen delas Seveso-verksamheter in i en högre Gävle kommun. De högsta halterna återfinns på några och en lägre kravnivå. Indelningen beror på mängden vägsträckor med stora trafikmängder (exempelvis E4 kemikalier som verksamheten hanterar. och E16) och i trånga gaturum som exempelvis Staket gatan, Västra vägen, Fältskärsleden och Södra Kungsga tan. Miljökvalitetsnormerna gäller där människor Övriga verksamheter stadigvarande vistas. Det innebär att exempelvis en I kommunen finns även andra verksamheter med trottoar i innerstaden omfattas, medan en vägren intill inneboende risker som också bör beaktas i detalj- en motorväg inte gör det. planeringen. Det kan röra sig om industrier som hanterar gaser, brandfarliga eller explosiva varor. Dessa Mätningar av partiklar (PM10) och kvävedioxider (NO2) verksamheter omfattas inte nödvändigtvis av lagar som har utförts på Södra Kungsgatan i Gävle under 2013 och Seveso eller LSO men bör ändå beaktas i planeringen. 2014 och fortsätter 2016. Mätningarna visar att miljö kvalitetsnormerna sannolikt inte överskrids vid ett Kommunen ska sträva efter att hålla verksamheter med normalår, men att ytterligare mätningar behövs för att inneboende risker så långt från allmänheten som möjligt. säkerställa detta. Risk för överskridande av miljökvali tetsnormer gäller framför allt NO2 och miljökvalitets målen klaras inte för PM10 eller NO2. Luftföroreningar

Luftföroreningar bidrar till bildning av ozon och sprids Miljökvalitetsnormer för utomhusluft långa sträckor med vindarna. Detta kan i sin tur orsaka Miljökvalitetsnormer finns i miljöbalken, utifrån försurning och övergödning av mark och vatten. Även EG-direktivet för utomhusluft, och reglerar de luftföro miljögifter som dioxin, polycykliska aromatiska reningshalter som enligt lag inte får överskridas. kolväten (PAH), kvicksilver och kadmium sprids med Miljökvalitetsnormerna anger en högsta acceptabel utsläpp till luften. föroreningsnivå till skydd för människors hälsa och miljön. Flera luftföroreningar har skadeverkan även I Gävle kommun är trafiken den största källan till under nivån för miljökvalitetsnormerna och därför luftföroreningar och halterna är direkt kopplade till måste halterna hållas så låga som möjligt. mängden trafik. Även gaturummets öppenhet påverkar halterna. I avgaserna finns bland annat kvävedioxid, Miljökvalitetsnormer i utomhusluft finns för kvävedi bensen och små partiklar från förbränningen. oxid, partiklar (PM10, PM2,5), svaveldioxid, kolmonoxid,

154 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel, bly och ozon. Kom Luftföroreningar och påverkan munen ansvarar för att kontrollera att miljökvalitetsnormerna följs. på hälsa Ozon övervakas och kontrolleras av Naturvårdsverket. Luften består av 78 procent kvävgas och 21 procent syrgas. Det är i den Även om miljökvalitetsnormerna inte överskrids är det viktigt att vi sista återstående procenten som alla minskar luftutsläppen. Forskning visar att människors hälsa påverkas de förorenande gaser och partiklar mer av luftföroreningar än man tidigare kunnat visa. Biltrafiken ökar, som skadar hälsa och miljö finns. vilket gör att utsläppen också ökar. Därför krävs insatser som mot Luftföroreningar kommer framför allt verkar denna trend. Attitydpåverkan för ökad användning av kollektiv från biltrafiken, energisektorn och trafiken, bättre bilar och minskad dubbdäcksanvändning är viktiga industriell verksamhet. De består av åtgärder för att minska påverkan från biltrafiken. kemiska föreningar, metaller och förbränningspartiklar. En större överflyttning från bil till andra trafikslag är bara möjlig i tätorter, andra större orter samt i stråk med en väl utbyggd kollektiv Luftföroreningar från bland annat trafik. I övriga delar av kommunen kommer den tekniska utvecklingen trafik, uppvärmning och industri av fordonen att ha störst betydelse för minskad negativ miljöpåverkan. processer orsakar flera problem i miljön. På nationell nivå är det främst Gävle kommun verkar för att miljökvalitetsnormerna för luftkvaliteten städerna som har problem med dålig inte överskrids genom att skapa möjligheter för hållbara transporter luftkvalitet. Olika partiklar och

och genom att planeringen medverkar till ett minskat bilberoende. På kvävedioxid är de största källorna till MILJÖ OCH RISKFAKTORER längre sikt ska även miljökvalitetsmålet uppfyllas. Åtgärder kan bli problem och kan även påverka aktuella längs centrala gator i Gävle eftersom även mätvärdena vid invånarnas hälsa. Luftföroreningar Södra Kungsgatan var höga 2014. Åtgärder som kan bli aktuella är förvärrar astma, ger luftrörsbesvär exempelvis förbättrad gaturenhållning, dammbindning, restriktioner och kan orsaka hjärt- och kärl i dubbdäcksanvändning, förändrad hastighet, trafikminskande sjukdomar samt kronisk bronkit. åtgärder och satsningar på cykelvägnätet.

Radon Luften i Gävle Enligt Östra Sveriges Luftvårdsför Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att mellan 400 och 500 bund är halterna av bensen låga till lungcancerfall per år i Sverige orsakas av radon i inomhusmiljön. mycket låga inom Gävle kommun. Ungefär 90 procent av dessa är rökare. Om radonhalten sänks i alla Inte heller arsenik, kadmium, bly, hus som har halter över gränsvärdet 200 Bq/m3 kan man på lång sikt nickel, bens(a)pyren, svaveldioxid och undvika cirka 200 lungcancerfall varje år enligt Strålsäkerhetsmyndig kolmonoxid utgör något problem för heten. hälsa och miljö inom kommunen, då halterna är mycket låga och långt Radongas i bostäder kan komma från tre olika källor: under miljökvalitetsnormen enligt • marken under och runt huset Luftvårdsförbundets utredning. • byggnadsmaterialet • vatten som används i hushållet.

Inom Gävle kommun finns utpekade högriskområden för markradon. Radonhalten i mark ger dock ett osäkert underlag för att bedöma Radon radonvärdet inomhus. Gränsvärdet 200 Bq/m³ är fastställt och det är Radon är en osynlig och luktfri lämpligt och motiverat att bostäder och andra byggnader där radioaktiv gas, som bildas när det människor stadigvarande vistas ska byggas genom radonskyddat radioaktiva grundämnet radium utförande. I Gävle kommun anser vi, utifrån erfarenhet från mer än 18 sönderfaller. Radonhalten mäts i 000 mätresultat, att byggnader skall uppföras med radonskyddat enheten bequerel per kubikmeter byggnadssätt i hela kommunen, utom längs rullstensåsar, där radon inomhusluft (Bq/m3) och ska inte säkert byggande ska tillämpas. vara högre än 200 i bostäder. När gasen i sin tur sönderfaller bildas radondöttrar, som är radioaktiva Erosion, ras och skred metallatomer som lätt binder sig till rök och damm. Vi andas in dem vilket Erosion, skred och ras är exempel på snabba massrörelser i jordtäcket kan skada våra luftrör och lungor när eller i berg. Stora skador kan orsakas dels på mark och byggnader inom de radioaktiva metallatomerna det drabbade området, dels inom det nedanförliggande markområde sönderfaller och sänder ut alfa där erosions-, skred- och rasmassorna hamnar. Påverkan på miljön strålning. Det kan leda till lungcancer. och naturen kan bli stora då massorna kan innehålla farliga ämnen som sprids i vattnet. Vid all planering och lovgivning ska geotekniska säkerhetsfrågor vara klarlagda.

ALLMÄNNA INTRESSEN 155 Översiktsplan gävle kommun

Erosion, skred och ras kan ha många olika orsaker, dels naturliga och Fortsatt arbete dels genom människans ingrepp. Ofta är det en kombination av flera orsaker. Störst risk för skred och ras råder i jordslänter som innehåller Översyn av ras-, skred- och jordlager med låg hållfasthet och i bergslänter med svagheter i erosionsrisker berggrunden. När nya höjddata och nya beräk ningar av kommande höjningar av Det är vanligt med erosion, skred och ras i samband med snösmältning, havsytan tillgängliggörs för hela tjällossning, under perioder med stora regnmängder och vid hårda kommunen ska en ny strandlinje vindar på havet. Under våren och hösten dunstar inte regnvattnet bort längs kusten markeras och en lika lätt som under varma sommardagar. En stor del av det regn som då förnyad bedömning av ras-, skred- faller stannar kvar i jorden. När vattentrycket blir högt i marken kan ett och erosionsrisk i intressanta skred eller ett ras inträffa. Klimatförändringarna kan innebära mer områden längs vattenförekomster häftiga korta regn och längre regnperioder vintertid vilket ökar risken utföras. för ras och skred. En högre havsnivå innebär att områden som inte tidigare utsatts för erosion påverkas.

I Gävle kommun finns förutsättningar för erosion längs kusten: vid Inre fjärden, i de norra delarna av Yttre fjärden och vid Hilleviksfjärden. En högre havsnivå till följd av klimatförändringarna kan innebära att ytterligare 15-55 meter av marken närmast mot havet kan komma att påverkas av ökad erosion utöver den erosion som redan idag före kommer. En schablon på ca 25 procent av utsträckningen kan läggas till på grund av stormar, översvämning, tillfälliga högvatten eller andra säsongsbetonade effekter.

Längs vattendragen i Gävle kommun finns förutsättningar för erosion utmed Gavleån, från Gävle till Valbo samt utmed Testeboån, främst från Gävle och fram till cirka fem kilometer norr om Åbyggeby.

MILJÖ OCH RISKFAKTORER Klimatförändringarna innebär i huvudsak att medelhöga vattenflöden kan förväntas få längre varaktighet, vilket innebär att erosionen även längs vattendrag kan komma att öka.

Områden med förutsättningar för skred och ras har inventerats översiktligt av MSB (dåvarande Räddningsverket) 2008. Gavleån, Testeboån, Hamrångeån och Norrsundet ingick i stabilitets karteringen. En zonindelning togs fram som visar grundförutsätt ningarna för skred och ras.

Förutsättningarna för ras, skred och erosion längs kuststräckan har också utretts. Utredningen pekar ut områden vid Axmarfjärden, Norrsundet, Hamrångefjärden, Olvikarna, Harkskärsfjärden samt Inre och Yttre fjärden.

I den översiktliga ras- och skredriskkarteringen från 2008-02-29, gjord av Räddningsverket, SWECO VBB Geoteknik Göteborg, finns rekom mendationer för vilka utredningar som krävs inom respektive stabilitetszon. Gävle kommun följer dessa rekommendationer.

Förorenade områden

Föroreningsläget i kommunen kan enkelt beskrivas som att områden med tidigare eller pågående industriell verksamhet alltid kan miss tänkas innehålla föroreningar i marken och under vatten. Flera kartor med uppgifter om förorenade områden finns i webbkarttjänsten.

Riskerna i potentiellt förorenade områden utgår från tidigare och nuvarande verksamheter och visar behovet av fortsatta utredningar. Områdena är inte avgränsade till ytan eller provtagna utan bygger på historiska uppgifter. ”Ej riskklassade områden” kan innebära allt från liten till mycket stor risk för föroreningar, utgår från verksamheten på fastigheten nu och tidigare och är inte bedömda.

156 ALLMÄNNA INTRESSEN HILLE Översiktsplan gävle kommun

Potentiellt förorenade områden E4 NORRLANDET

1 - Mycket stor risk FORSBY 2 - Stor risk 3 - Måttlig risk STRÖMSBRO 4 - Liten risk Ej riskklassad SÄTRA GÄVLE

HAGASTRÖM BRYNÄS ÅSBYGGEBY BOMHUS

E16 E4

ANDERSBERG MILJÖ OCH RISKFAKTORER E16 HEMLINGBY

VALBO

MACKMYRA E16 E16

0 5 000 10 000 20 000 ÖVERHÄRDE Meter

Potentiellt förorenade markområden, delvis inventerade enligt MIFO-metoden. Källa: Länsstyrelsens och kommunens inventeringar och register 2017.

Historiskt har många verksamheter hanterat kemika Valbo. Länsstyrelsen har dessutom inventerat flera lier och farligt avfall på ett sätt som förorenat mark och branscher, bland annat sågverk och impreg vatten i sin närhet. Exempel på sådana verksamheter är neringsverksamheter. impregneringsverksamheter, sågverk, verkstadsindu strier, gasverk, bensinstationer, skrotningsverksamhet, Sanering av deponier ytbehandlingsindustri och deponier. Marken kan också Gävle kommun genomför ett arbete med sanering av/ ha förorenats av att förorenade massor använts vid skydd mot fortsatt spridning av farliga ämnen från utfyllnad. Vanliga föroreningar som påträffas är ”kommunala” nedlagda deponier. Samhällsbyggnads tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PCB nämnden har ett antaget mål för saneringen. Viktiga och dioxiner. deponier ska åtgärdas enligt en fastställd tidplan.

Frågor om sanering av områden, som är så förorenade att sanering krävs, uppstår vanligen i samband med Föroreningar inom vattenskyddsområden ändrad markanvändning. Miljöbalken styr kraven på Kommunen kommer sannolikt att starta projekt som sanering utifrån vad marken ska användas till. Plan – kommer att omfatta sanering av förorenade områden och bygglagen kräver att all mark ska vara lämplig till inom vattenskyddsområden. Ett lämpligt sätt att starta sitt nya ändamål. Detta utreds i planprocessen. I ett sådant arbete är genom MIFO förorenade områden där nuvarande markanvändning fas 1-inventeringar och ansvarsutredningar. För att fortsätter ställs mer sällan krav på sanering. Krav på prioritera vilka områden som har störst behov av sanering i sådana fall utförs genom förelägganden i sanering t ex utifrån vattendirektivets krav, bör en tillsynsarbetet. projektplan med rangordning av områden finnas. I dagens läge finns ingen sådan plan framtagen. Skyddet av grund- och ytvatten som drickvattenresurs, ställer Genomförda inventeringar av förorenade också krav på sanering av förorenade områden. områden

Gävle kommun har inventerat förorenade områden på norra Brynäs, Näringen och i Svedens industriområde i

ALLMÄNNA INTRESSEN 157 Översiktsplan gävle kommun

Förslag på strategi avseende förorenade områden: Fortsatt arbete Det finns ett behov av att skapa en prioriteringslista för kommande Klimatförändringars påverkan tillsynsarbete. Listan ska utgå från redan kända förorenade områden. på förorenade områden Förorenade områden inom t ex vattenskyddsområden samt i närhet av En översyn av ställningstaganden för recipienter bör prioriteras. I vissa fall kommer ansvarsutredningar att förorenade områden bör ske när nya krävas. Det finns också behov av att initiera MIFO fas 1-inventeringar av fakta kommer fram om hur klimat branscher eller nedlagda objekt som kommunen har tillsyn på och förändringar påverkar förorenade som inte ingått i länsstyrelsens branschkartläggningar. områden.

Fortsatt inventering av identifierade Förorenade områden och klimatförändringar förorenade kommunala objekt enligt Klimatförändringarna förväntas innebära mer regn och skyfall, lika MIFO planeras. många högflödessituationer i vattendrag som idag samt ökad ytavrin ning. Grundvatten nära markytan kan kontamineras av regn som för med sig föroreningar från vägar, järnvägar, förorenade industri områden eller bekämpningsmedel från jord- och skogsbruk, direkt till grundvattenmagasinet.

Om markanvändningen ändras från miljöfarlig verksamhet till en mer känslig markanvändning, exempelvis bostäder, skola eller parkområde ska markundersökningar utföras. Detta gäller vid all fysisk planering, bygglov och förhandsbesked. Om en befintlig miljöfarlig verksamhet förändras, byggs ut eller liknande kan kommunen med stöd av miljöbalken, ställa krav på undersökningar. Resultaten av undersök ningarna avgör behovet och omfattningen av en eventuell sanering. Sådana bedömningar görs med stöd av miljöbalken.

Översvämning MILJÖ OCH RISKFAKTORER

Klimatanalyser visar på förändringar i avrinningens säsongsfördel ning. Sammanfattningsvis innebär detta en längre varaktighet av medelhöga flöden medan mycket höga flöden, som idag återkommer framförallt under vårfloden, blir mer ovanliga. Se avsnittet om klimat och rapporten Framtidsklimat i Gävleborgs län- enligt RCP-scenarier, SMHI, Klimatologi Nr 36, 2015,

Klimatförändringarna tyder på en minskande trend av 100-årsflödens storlek under detta sekel. Översvämningar till följd av framtida 100-årsflöden bedöms därför inte bli mer omfattande än översväm ningar till följd av dagens 100-årsflöde.

Risken för översvämning längs vattendrag minskar om vattendraget är reglerat genom vattenkraftsdammar eller andra dammar. Så är förhållandena i Gavleån och Dalälven. Områden längs Testeboån är mer utsatta för översvämningsrisker eftersom ån har färre dammar i sitt lopp. Risken för översvämning längs med kusten beror främst på klimatförändringar.

158 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Skyfall är största risken Gavleån Den största risken för skador genom översvämningar är Där ingår också Storsjön, Jädraån från Kungsfors och vid skyfall och i redan bebyggd miljö. Där är möjlighe Hoån från Hofors. Rapporten heter ”Översvämnings- terna för stora mängder regnvatten att avrinna starkt kartering utmed Gavleån inkluderande Storsjön, begränsad av byggnader och vägar. Översvämningskart Jädraån från Kungsfors samt Hoån från Hofors”, läggningar är beroende av noggrann heten i data för rapport Nr 21, 2014-08-28. topografin. En nationell höjdmodell (NNH) finns för hela Sverige från 2015. Länsstyrelsen Gävleborg har Den översiktliga karteringen som MSB gjorde 2014 visar genomfört en kartläggning av påverkan av större på små risker med översvämningar. Sträckan från nederbördsmängder. Rapporten har namnet ”Lokala Storsjön ner till utloppet är i sin helhet reglerad genom avrinningsförhållanden i orter i Gävleborgs län” 2016:11. en rad vattenkraftverk som ägs av Gävle Energi. Detta gör att det finns få och små översvämningskänsliga Byggnads- och miljönämnden fastslog riktlinjer för att områden längs sträckan. Eventuellt bör en ny bedöm minska risken för skada i samband med översvämning i ning göras om avtappningsmöjligheterna från Storsjön ett beslut den 21 mars 2012. Vid fysisk planering och ändras i samband med omprövningen av miljödomen hantering av olika lov följer Gävle kommun dessa för vattenkraftverket i Forsbacka. riktlinjer. Undantag kan göras om mer detaljerade utredningar finns, om åtgärder vidtas eller om det finns starka motiv för att göra avsteg. Dalälven

Dalälven är också kartlagd med nya, mer detaljerade MILJÖ OCH RISKFAKTORER höjddata. Rapporten heter ”Översvämningskartering Ny kartläggning av risk för översvämning längs utmed Österdalälven, Västerdalälven , Oreälv och vattendrag Dalälven med biflödena Lillälven och Faluån”, rapport Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, Nr 4, reviderad 2015-06-15. har under 2014-2015 gjort en ny översiktlig över svämningskartering med nya mer detaljerade höjddata Risken för översvämning begränsas av att Dalälven är för Gavleån, Testeboån och Dalälven. Resultatet finns i reglerad genom flera kraftverk. Hedesundafjärden, Gävle kommuns GIS-system. Bramsöfjärden, -Ö vägen och campingen på Ön är de områden i Gävle som kan beröras av höga flöden i Dalälven. Vid planering och bygglovsärenden måste Testeboån detta detaljstuderas. Kartläggningen av Testeboån finns i rapporten ”Över svämningskartering utmed Testeboån, sträckan från Åmot till utloppet i Bottenhavet”, rapport Nr 30, Storsjön 2015-05-11. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, uppdaterade översvämningskarteringen 2014. Rapporten I Gävle kommun rinner Testeboån från Lundbosjön ner heter ”Översvämningskartering utmed Gavleån till utloppet i Bottenhavet. Den enda reglering som inkluderande Storsjön, Jädraån från Kungsfors samt finns kvar söder om Lundbosjön är det gamla kraftver Hoån från Hofors”, rapport Nr 21, 2014-08-28. Av de nya ket i Strömsbro. Ån har historiskt sett haft kraftiga översvämningskartorna framgår att flertalet flöden förändringar i vattenflödet under året och har vid tre endast har ringa påverkan, både i Storsjön och i Övre tillfällen de senaste 100 åren haft flöden över det så Säljet och i Forsbacka. kallade 100-årsflödet. Det är främst området söderut från Åbyggeby som är bebyggt och som kan vara i Under 2011 utfördes en översvämningsskyddsplan för riskzonen för översvämningar. Forsbackaområdet vid Storsjöns utlopp. Rapporten heter ”Översvämningsskyddsplan för Forsbacka, terra Under 2011 utfördes även översvämningsskyddsplaner firma”, 2011-12-29. Då gjordes kontroller av tidigare för två områden längs Testeboån: vid Åvägen i Forsby beräkningar, liksom förnyade nivåberäkningar. och vid Stigs Gård. Kontroll av tidigare utförda beräk ningar och förnyade nivåberäkningar gjordes. Övriga sjöar och vattendrag Åvägenområdet har cirka tio byggnader som riskerar Underlaget för sjöar, vattendrag och kustområden i att bli översvämmade vid 100-årsflöden. ”Översväm norra delen av kommunen är tämligen begränsat. Det ningsskyddsplan för Åvägenområdet i Forsby, terra finns inga karteringar gjorda förutom den översiktliga firma”, 2011-12-29, ger förslag på hur en permanent stabiliseringskarteringen från 2008. Det är främst skyddsbarriär kan skapas, bland annat genom att kring Hamrångefjärden, Hamrångeån och Norrsundet använda den befintliga vägen som skyddsvall. Det krävs som det finns byggnader som kan påverkas. Ham dock andra åtgärder som kompletterande vallar och rångeån är ett reglerat vattendrag och risken bedöms förberedda pumpgropar samt blockering av trummor. därför som mycket liten. Små bäckar kan vid skyfall snabbt få höga flöden. Området kring Stigs gård har bättre förutsättningar att motstå högre flöden som visas i ”Översvämnings- skyddsplan för Stigs gård, terra firma”, 2011-12-29.

ALLMÄNNA INTRESSEN 159 Översiktsplan gävle kommun

Bottenhavet Principer för bedömning av risker Den framtida medelvattennivån i havet längs kommunens kust kan, med för översvämningar längs sjöar dagens kunskap, förväntas bli 50-60 centimeter högre fram till 2100 och vattendrag jämfört med dagens förhållanden om man tar hänsyn till landhöjningen. Historiskt sett har landhöjningen i Gävleborgs län varit större än Markområden med stor havsnivåhöjningen. Vid extremvattenstånd vid tillfälliga lågtryck kan sannolikhet för översvämningar havsytan uppgå till ungefär två meter över dagens medelvattennivå. I områden som hotas av 100-årsflöde ska det inte tillkomma någon En utredning avseende förutsättningar för naturolyckor på grund av bebyggelse alls, med undantag för höjda framtida havsnivåer längs kuststräckan utfördes år 2012. Det var komplementbyggnader så som SGI (Statens geotekniska institut) och SMHI (Sveriges meteorologiska och garage och uthus. hydrologiska institut) som i rapporten (2012-01-24 Gävle kommun, Förutsättningar för naturolyckor längs kusten) redovisade kunskapsläget. Markområden med viss sannolikhet för översvämningar Vattenståndet beräknades kunna höjas med 0,28 meter så att medel Områden som hotas av högsta vattenståndet år 2100 ligger på 0,355 meter (RH2000) och 100-årsnivån dimensionerande flöde kan ha år 2100 på 1,66 meter (RH2000). Längst in i Gävle hamn, Norrsundet, samhällsfunktioner av mindre vikt. Hamrångefjärden och Axmarfjärden är nivåerna 0,10 meter högre på Exempel är byggnader av lägre värde, grund av vinduppstuvning. Kartor som visar vattenståndet med byggnader av mer robust konstruktion, 100-års återkomsttid togs också fram. Kartor som visar områden med vägar med förbifartsmöjligheter, risk för översvämning på öarna längs kusten har uppdaterats. enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. Elektromagnetiska fält och lågstrålande områden Markområden med låg sannolikhet för översvämningar Vid kraftledningar uppstår elektriska och magnetiska fält. Strålsäker I områden som inte hotas av 100-års hetsmyndigheten har utfärdat föreskrifter och allmänna råd med flöde eller högsta dimensionerande gränsvärden. Målet är att skydda boende mot alltför höga nivåer av flöde ska riskobjekt och samhälls strålningspåverkan från ledningarna. På grund av misstankar om MILJÖ OCH RISKFAKTORER funktioner av betydande vikt samband mellan elektromagnetiska fält och cancersjukdom manar placeras. Några exempel är offentliga Strålskyddsmyndigheten till viss försiktighet. Läs mer under kapitlet byggnader som sjukhus, vårdhem, ”Teknisk försörjning”. skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, Lågstrålande områden järnväg, vatten- och avfalls anläggningar, el- och teleanlägg Sedan ett flertal år pågår en diskussion i samhället om strålning från ningar samt industrier med stor lokala tekniska strålkällor kan påverka hälsan. Det finns personer som miljöpåverkan. Även sammanhållen upplever stort obehag av el- och magnetfält och som söker en plats i bostadsbebyggelse bör placeras vår kommun där emissionen är mycket liten eller obefintlig. ovanför nivån för högsta Strålsäkerhetsmyndigheten har det nationella ansvaret för frågan. dimensionerande flöde. Den har ett vetenskapligt råd som i rapporter 2013:19 och 2014:16 sammanfattat de forskningsrapporter som finns på området. Strålsäkerhetsmyndigheten har även gett ut en broschyr: ”Magnetfält och hälsorisker” som upplysning till allmänheten.

I Gävle kommun finns många stora kraftledningar och ett flertal Fortsatt arbete mobilmaster. Överflygning sker med flygplan och flera järnvägar går genom kommunen. Det finns mindre områden där påverkan via Översyn av översvämningsrisk elektromagnetiska fält från kraftledningar, transformatorstationer Översvämningskartor som redovisar och järnvägar är relativt liten. översvämningsrisken längs Gavleån ska revideras utifrån aktuell miljödom Hela Gävle kommun påverkas dock av sändare från mobilmaster och för vattenkraftverket i Forsbacka. överflygning av flygplan. Vissa små områden ligger i radioskugga, men När nya data kring havsnivåhöjningar dessa kan idag inte säkert kartläggas och varierar dessutom över tid. blir tillgängliga ska översvämnings Till exempel kan ett skyddande skogsområde avverkas och radio kartorna längs kusten uppdateras. skuggan upphöra.

Kommunens bedömning är att Gävle kommun inte har några områden med så låga emissioner att de kan klassas som lågstrålande och så stora att de kan innehålla en tillräcklig skyddszon. Stora svårigheter finns att via planläggning ge ett sådant område ett så långsiktigt skydd, att de låga nivåerna kan bibehållas över den tid översiktsplanen ska gälla. 160 ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun

Riktlinjer för miljö- och riskfaktorer

Buller Erosion, ras och skred • Gävle kommun följer Förordningen om trafikbuller • Vid all exploatering och lovgivning ska geotekniska 2015:216, men även Boverkets och Naturvårdsverkets säkerhetsfrågor vara klarlagda. Detta gäller särskilt områ vägledningar gällande industri- och annat verksamhets den längs vattendrag och i områden där stabilitetskarte buller. Fler vägledningar är att vänta inom bullerområdet. ring skett. • I samband med plan- och bygglovsärenden ska kommu nen när så krävs begära in detaljerad utredning som Förorenade områden visar om en bra ljudmiljö för bostäder, kontor, skol- och • Gävle kommun ska arbeta proaktivt med förorenade vårdlokaler kan åstadkommas eller inte. områden för att få en bättre kunskapsbild av hur • Vid beräkningar av ljudnivåer vid nybyggnation av belastningen ser ut både från pågående och nedlagda bostäder ska alltid hänsyn tas till prognoser för ökad miljöfarliga verksamheter. Känsliga områden, exempel mängd trafik. Sammanvägd bullerpåverkan ska framgå vis vattenskyddsområden, ska prioriteras för MIFO- av utredningen. inventeringar med stöd av miljöbalken för att skydda • När så krävs i särskilt bullerutsatta områden, ska Gävle människors hälsa och miljön. Risken för att förorenade kommun verka för att ljudklass B i fasad för utomhus områden frigör gifter till vattendrag och dricksvatten buller används, vid nybyggnation av bostäder. täkter genom översvämningar, ras och skred ska • Gävle kommun har ambitionen, att så långt det är beaktas. MILJÖ OCH RISKFAKTORER möjligt, klara följande målsättning, vilken framgår av • Vid ändrad markanvändning från miljöfarlig verksamhet Boverkets vägledning ”Gör plats för barn och unga!” till mer känslig markanvändning, som bostäder, skola, (2015:8). På skolgårdar eller förskolegårdar är det eller park ska markundersökningar utföras. Detta gäller önskvärt med högst 50 dBA ekvivalentnivå dagvärde på vid all fysisk planering som exempelvis planläggning, de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation bygglov och förhandsbesked. och pedagogisk verksamhet. En målsättning kan vara att resten av ytorna ska ha högst 55 dBA.” Översvämningar • Gävle kommun eftersträvar att parker och grönområden Generella riktlinjer vid sjöar och vattendrag: ska skyddas mot trafikbuller. • Nya huvudbyggnader i områden lägre belägna än den vattennivå som uppstår vid 100-årsflöden, längs sjöar Farligt gods och vattendrag, ska inte medges. Undantag görs för • Gävle kommun anser att ett markområde om minst enkla byggnader som garage och uthus. 25- 30 meter närmast transportleder för farligt gods ska • Infrastrukturanläggningar ska inte uppföras under lämnas helt obebyggt. Trafikverket kräver ett 12 meters Beräknat Högsta Flöde (BHF). I tveksamma ärenden ska område helt utan hinder längs vägar och järnvägar. en riskanalys upprättas av fastighetsägaren för att • Gävle kommun anser att om byggnader ska uppföras klargöra eventuella risker. Analysen ska påvisa vilka närmare än 150 meter från väg och järnväg för transport åtgärder som kan reducera risken till acceptabel nivå. av farligt gods, ska en bedömning av behovet av riskreducerande skyddsåtgärder göras. Gästrike Rädd Storsjön: ningstjänst och kommunens säkerhetsavdelning ska För Storsjön används Sandvikens kommuns riktlinjer. alltid kontaktas i ett tidigt skede då ny markanvändning • Som lägsta nivå för grundläggning och isolering, ska en övervägs i anslutning till leder där farligt gods transpor nivå om +64,40 meter (RH2000), medges för bygglov teras. för nya huvudbyggnader. • Säkra uppställningsplatser för fordon som fraktar farligt • För nivåer mellan +63,50 och +64,40 meter (RH2000) gods ska finnas längs alla rekommenderade transport kan bygglov ges till mindre tillbyggnader och för nivåer vägar. under +63,50 meter (RH2000) kan bygglov endast ges för enklare oisolerade komplementbyggnader. Luftföroreningar • Gävle kommun ska verka för förbättrad kvalitet på Bottenhavet: utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft • Detaljplaner och bygglov för nya huvudbyggnader, ska följas liksom miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”. större bryggor och vägar på markområden lägre än • Klimat- och hälsopåverkande utsläpp från biltrafiken ska +2,00 meter (RH2000) i Bottenhavet medges inte. minska. Antalet gator med NO2 i intervallet 48-60 µg • Större infrastrukturanläggningar ska klara +2,50 meter per kubikmeter och antalet gator med partiklar (PM10) i (RH2000) för att detaljplan/bygglov ska medges. intervallet 39-50 µg per kubikmeter i utomhusluft ska • Nivåerna avser bostadens lägsta nivå för undersida av minska. isolering i golvbjälklag.

Radon Elektromagnetiska fält • Inom Gävle kommun ska bostäder och andra byggnader • Ny etablering av bostäder, skolor och förskolor ska inte där människor stadigvarande vistas alltid byggas ske där elektromagnetiska fält från kraftledningar och radonskyddat, förutom längs med rullstensåsar där det andra elinstallationer överskrider 0,4 µT. alltid skall byggas radonsäkert. • VId exploatering närmare än 300 meter från Svenska Kraftnäts ledningar, ska alltid samråd ske.

ALLMÄNNA INTRESSEN 161 162 162 RIKSINTRESSEN ALLMÄNNA INTRESSEN gävleÖversiktsplan kommun normer och miljökvalitets- Riksintressen RIKSINTRESSEN 163163 N 73 N 74 N 81 N 82 N 83 N 84 X 85 X 86 X 87 X 90 X 91 X 92 X 93 X 94 X 96 N 131 N 132 ObjektID

ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle

Riksintresseområde för naturvård Skärjeån Axmarkusten Axmar högmosse-Gnagmur Hamrångeån Lindön-Björnön-Iggösundet med Testeboån-Lundbosjön delta Testeboåns öster om Öjaren Myrarna Mårdängsjön-Hillesjön Harkskärsfjärden Limön-Orarna Eggegrund – Lövgrund - Lomsmuren-Lomsjön-Svartsjömu av riksintresseområdet ren (delar ligger inom Gävle kommun) sydost om Gävle Kalkområdet - Karinmossen-Karinsjön-Kalkmos - sen-Bysjön-Bysjömossen-Buksjö mossen Nedre Dalälven Hilleviksfjärden Runstensängen ------

Riksintressen Riksintresseområden för naturvård som är riksintresse finns 17 områden kommun I Gävle 2000-områden. Enligt 3 kap 6 § miljö- och 39 Natura för naturvården skyddas för naturvården riksintresse ska områden som är av balken 2000 är Natura kan skada naturmiljön. som påtagligt mot åtgärder Dessa områ naturområden. skyddade av gemensamma nätverk EU:s för riksintresseområden kommunens anger att Översiktsplanen skadar naturmiljön. som påtagligt mot åtgärder ska skyddas naturvård i vidtagits har skyddsåtgärder områdenas kärnvärden skydda att För Reser naturreservat. eller kommunala statliga bildande av av form Riksintresseområden kommun Gävle inom varje För enligt 4 kap 8 § miljöbalken. också riksintresse den utgör som beskriver 2000-område ska det finnas en bevarandeplan Natura och bevarandeåtgärder. möjliga hot, förslag till skötsel naturvärden, som är ett kunskaps- och bevarandeplanerna upprättar Länsstyrelsen planeringsunderlag. av länsstyrel främst av riksintressena, pågår i flera vatsutredningar Limön pågår en För och friluftsliv”. ”Natur sen, se karta i kapitlet och Limön-Orarna riksintresset (inom reservatsbildning kommunal 2000-området Limön). Natura Övergripande ställningstagande Övergripande uppfattning myndigheternas de statliga delar i huvudsak Kommunen hänsyn till har tagit Kommunen riksintresseområden. om utpekade så långt det är möjligt och kommer i översiktsplanen riksintressena - i samband med detaljplane tillgodose och bevaka riksintressena att - vid annan tillstånds samt och förhandsbesked, ring, bygglovsgivning kommunen nedan anges hur varje riksintresse Under prövning. tillgodose riksintressena. att kommer övergripande Riksintresseområden ska beaktas när någon vill ändra markanvänd Riksintresseområden Vad innebärVad det ett att område pekats ut som riksintresse? vård, kulturmiljövård, energiproduktion eller kommunikationer. eller kommunikationer. energiproduktion kulturmiljövård, vård, hushåll miljöbalkens genom pekas ut riksintresse Områden som är av redovisar 3 och 4. I översiktsplanen i kapitel ningsbestämmelser ska tillgodoses. riksintressena hur kommunen från en myndighet beslut av någon form ningen och ändringen kräver om på sådana ändringar är ansökan för genomföras. kunna att Exempel eller koncessionsansökningar detaljplaneläggning, förhandsbesked, markanvändningen Om den planerade väg och järnväg. av byggande att är huvudregeln på ett riksintresse skada skulle innebära påtaglig inte påverkas får tillstånd. Pågående markanvändning ändringen inte som riksintresse. ut ett område pekats att av Vad är ettVad område riksintresse?av av nationell är är geografiska områden som riksintresse Områden av natur som exempelvis för samhällsintressen olika betydelse en rad 164 RIKSINTRESSEN ALLMÄNNA INTRESSEN gävleÖversiktsplan kommun Nedre Dalälven friluftsliv Riksintresseområde för Farleder Gävle hamn Sjöfart Planerad nyriksväg 56 och Korsnäsvägen Hamnleden, Spängersleden,Österbågen anläggningar avriksintressse Vägar somförbinderkommunikations- Riksväg 56 E16, delavVästervägen E4 Väg Sundsvall Planerad nyOstkustbanaGävle- lande avtransportfunktionen Järnvägsspår Gävlehamn-säkerstäl- Bangård förgodshantering banan, Norra Stambanan Stomnätet –Ostkustbanan,Bergslags- Järnväg Avesta till Skutskär Område utmedDalälvenfrån och rörligtfriluftsliv Riksintresseområde förturism Sätra Forsbacka bruk Södra Valbobygden Hedesunda –Ön(tvåområden) Oslättfors bruk Norrlandet –Utvalnäs Strömsbro Gävle stad kulturmiljövård Riksintresseområde för Nedre Dalälven vattendrag Riksintresseområde för kommunikation ochinfrastruktur Riksintresseområde för

Fx 04 ObjektID K 812 K 811 K 808 K 807 K 805 K 802 K 801 K 800 ObjektID ObjektID ObjektID ObjektID och Stenbäcken. delta (inomriksintresse Testeboån-Lundbosjön medTesteboåns delta), Gråskälsbådan (inomriksintresse Eggegrund-Lövgrund), Testeboåns kommunen somreservatsförvaltare ärVitgrund-Norrskär, Eggegrund- stärkt skydd genomnaturreservatsbildning. Deområdensomhar Flera av Natura av 2000-områdenasom förvaltas kommunen harfått riksintresse Mårdängsjön-Hillesjön). Natura 2000-områdetTesteboån nedre) ochMårdängsjön (inom (inom riksintresse Testeboån-Lundbosjön medTesteboåns delta samt nens utredningsområden långsiktigtskydd; för Testeboån-nedre gare ettparområdeninomriksintresse naturvård för ut somkommu I kommunens reservatsstrategi, ochiöversiktsplanen, pekasytterli utvecklingen av Gävle. riksintresse. Denationella infrastrukturerna harettstortvärde för länkar mellantransportsystemområden ochriksväg56ärocksåav riksintressen. Annaninfrastruktur sombangårdar, kommunikations- europavägarna, järnväg, stambanorför Gävle hamn, farleder medflera nyttjandet av anläggningen.IGävle kommun ärinfrastruktur som skyddas motåtgärder tillkomsten sompåtagligt kanförsvåra eller som ärav särskildbetydelsenationell infrastruktursomska för Riksintressen infrastrukturutgörs av för mark- ochvattenområden infrastruktur kommunikation för och Riksintresseområden naturvård. ler områdettillstoradelarmedriksintressen friluftsliv för och rörligt friluftsliv enligt4kap2§miljöbalken. Geografiskt sammanfal Område kringNedre Dalälven omfattas av riksintresse turismoch för friluftsliv rörligt och turism för Riksintresseområde påtagligt skadarfriluftslivets värden. nen angesatt riksintresseområdet skaskyddas motåtgärder som riksintresseområde Nedre för Dalälven ochBilludden. Iöversiktspla Nedre Dalälven. Isöderangränsarkommungränsen motytterligare ett I Gävle kommun finnsettområde av riksintresseför friluftsliv vid friluftsliv för Riksintresseområde värnas ifortsatt planering. kommuntäckande vägledninghur kulturmiljön iGävle kommun ska befintliga kulturmiljöbilagor, vilket innebär att det nu finnsen framtaget parallellt medöversiktsplanen. Programmet kompletterar Ett kulturmiljöprogram norra,västraochsödrakommundelarna för är planeläggning skasärskilt värdefulla kulturvärden skyddas. landskapsbilden såatt riksintresset inte påtagligt skadas.Viddetalj- områden skasärskildhänsyntastilldenkulturhistoriska miljönoch fornlämningsområden ochöppnaodlingslandskap.Inomdessa miljövård. Dessaområdenomfattar värdefulla bebyggelsemiljöer, I Gävle kommun finns åtta områdensomär av riksintresseför kultur kulturmiljövård för Riksintresseområden vattenreglering kraftändamålutföras. ellervattenöverföring för miljöbalken. Inomriksintresseområdet fårinte vattenkraftverk, Nedre Dalälven omfattas av riksintresse vattendrag enligt4kap6§ för vattendrag för Riksintresseområde

- - - - - Översiktsplan gävle kommun

Se mer i vår webbkarttjänst: www.gavle.se/gavle2030

Gåsholma

AXMARBY Viksjön

NORRSUNDET BERGBY

HAMRÅNGEFJÄRDEN

E4 Katrineholm Säljemar IGGÖN

Råhällan TRÖDJE RIKSINTRESSEN

Hillevik ESKÖN

Utnora Oslättfors Oppala BJÖRKE Gävlebukten Lundbosjön Norra Åbyggeby

BÖNAN Hille Öjaren Forsby GÄVLE

Riksintressen Gävle kommun FURUVIK Riksintresse Vattenförsörjning VALBO Grinduga Riksintresse Vattenförsörjning E4 E16 Natur och friluftsliv, kulturmiljö

FORSBACKA Överhärde Riksintresse Naturvård Mårtsbo Natura 2000 Storsjön Rörberg Riksintresse Turism och rörligt friluftsliv Riksintresse Kulturmiljövård Riksintresse Friluftsliv Hästbo Kulturreservat Jordåsen Riksintresse Vattendrag Energiproduktion Riksintresse Energiproduktion Kessmansbo Riksintresse Energimyndigh. vind, land, hav 2013 Främlingshem Gräsbäcken Yrkesfiske Riksintresse Yrkesfiske hamn Riksintresse Yrkesfiske hav Riksintresse kommunikation- och infrastruktur Kågbo Järnväg - befintlig station för resandeutbyte Finnböle Järnväg - befintlig bangård, terminal m.m. Järnväg - befintlig Järnväg - planerad Vinnersjö HEDESUNDA Järnväg - framtida Östveda Sjöfart - befintlig farled inkl. buffertzoner Hamn - befintlig

Ön Dalälven Väg - befintlig Väg - planerad Ålbo Väg - framtida

Sevallbo 0 5 000 10 000 20 000 Hade Meter

ALLMÄNNA INTRESSEN 165 166 RIKSINTRESSEN ALLMÄNNA INTRESSEN gävleÖversiktsplan kommun Gävle- Valboåsen dricksvattenförsörjning Riksintresseområde för Finngrundet Storgrundet Vindkraft Mackmyra vattenverk energiproduktion Riksintresseområde för Storfjärden Gävlebukten, Lövstabukten, Iggön Skärså, Ljusnefjärden, Axmarfjärden, Yrkesfiske hav Utvalnäs Bönan Engesberg Yrkesfiske hamn yrkesfisket Riksintresseområde för

ObjektID ObjektID ObjektID Järnväg net minimeras. ske såatt risken olyckor för somkanledatillförorening av grundvatt Det ärav viktatt åtgärder pådennationella infrastrukturen fortsätter sörjning. Valboåsen ärocksåriksintresse dricksvatten för sen, somutgör enviktignaturresurs Gävle för kommuns vattenför Flera av destorainfrastrukturerna ärbelägnapåellerkorsar Valboå ”Naturresurser”. vattentäkter ochframtida vattenresurser. Läsvidare under kapitlet Översiktsplanen att skydda innehållerriktlinjerför bådebefintliga 2016. Områdetomfattar Gävle-Valboåsen medinfluensområde. Nytt riksintresseområde harbeslutats dricksvattenförsörjning för för dricksvattenförsörjning Riksintresseområde kommunalt utredningsområde vindkraft. för områden somutpekats somriksintresse vindkraftellerinom för handskagörasinom medelstora vindkraftsanläggningariförsta produktion. Iöversiktsplanen föreslås att etablering av storaoch I Gävle kommun finnstre områdensomär av riksintresseför energi energiproduktion för Riksintresseområden mot åtgärder sompåtagligt kanskadaderasvärden. yrkesfiskeför för fiskens ochviktigaområden reproduktion skaskyddas och Utvalnäs. Översiktsplanens riktlinjersägeratt riks riksintresse yrkesfisket. för Tre hamnarär utpekade iEngesberg, Bönan En stordelav Gävle kommuns havsområde längskustenutgörs av yrkesfisket för Riksintresseområden manfaller medandraallmännaintressen. från 2004.Farlederna yrkessjöfarten för skaprioriteras därdesam- översyn av denfördjupade översiktsplanen Avan-Fredriksskans för verksamhetsområdet möjliglyfter översiktsplanen frambehovet av riksintresse, 2013”.För att hamn-och göraenframtida expansionför Trafikverkets rapport”Riksintresset Gävle hamn–precisering av Gävle hamnärav riksintresse kommunikation för ochfinnsbeskrivet i Sjöfart kommundelen. Detärav storviktatt processen fortsätter ochslutförs. riksväg56utgör,planerad upptarenstordelav infrastrukturför sydvästra dragningarna somföreslagits. Detmarkområde somriksintresset för markägareovisshet för ochboendekringdealternativa väg och vägutredningar kringvägenharpågått undermångaårochgeren och därfinnsettstarkt behov av att öka trafiksäkerheten. Förstudier Norrköping ochGävle. SträckanHedesunda -Valbo ärolycksdrabbad Riksväg 56ärettviktigtstråkgenomGävle kommun ochförbinder Väg Läs merikapitlet ”Kommunikation ochinfrastruktur”. Gävle västraochHagstaiHamrångbygden. Av regional betydelse äräven satsningar pånya regionaltågstationer i • • • • betydelse fram: I översiktsplanen lyfts viktigainfrastruktursatsningar av nationell ny järnvägsdragning av Bergslagsbanan norromHagaström/ Valbo. kapacitetshöjande åtgärder påGävle central elektrifiering av järnvägsspåret tillGävle hamn utbyggnad av Ostkustbananmeddubbelspår västeromE4:an intresseområden intresseområden försörjning. försörjning.

- - - MILJÖKVALITETSNORMER 167 - ALLMÄNNA INTRESSEN

Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle

Fortsatt arbete Åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen kommuner ska samarbeta i innebär att flera vattenråd för gemensamma vattenavrinnings områden. Beslut krävs om vem som ska ansvara för det arbetet. Medel behöver avsättas för åtgärder. Målen i miljöstrategiska programmet om klimat neutralt och fossilfritt kan innebära lägre halter av Medel ska avsättas för bevakning luftföroreningar. och för eventuella åtgärder för att klara miljö kvalitetsnormerna för utomhusluft när stadens befolkning växer. invånarantal når över 100 000 När kommunens ska en utredning visa var bullret överskrider ska redovisa vilka riktlinjerna. Kommunen åtgärder som ska vidtas för att minska buller störningarna. ett tiotal olika ämnen. EU-kommissionen genomför en ämnen. EU-kommissionen ett tiotal olika och det är luftpolitik Europas av översyn omfattande av miljö- att omfattas kommer fler ämnen att troligt efter 2020. kvalitetsnormer övervaka luftkvaliteten uppgift att Det är en kommunal en norm för om ämne över något åtgärder och vidta överskridas. att skrids eller riskerar för omgivningsbuller Läs mer om miljökvalitetsnormer riskfaktorer”. ”Miljö- och under avsnitt Miljökvalitetsnormer fisk musselvatten och för och för fisk- miljökvalitetsnormer även Det finns kommun 2001:554). I Gävle (i förordning musselvatten av fisk – eller omfattas som finns idag inga vatten musselvattendirektivet. Miljökvalitetsnormer omgivningsbuller för för miljömål som miljökvalitetsnormer Det finns såväl - om omgivnings störande buller. Enligt förordningen med kommuner och buller (2004:675) har Trafikverket och kartlägga att en skyldighet 100 000 invånare över den period för buller. Under åtgärdsprogram upprätta att kommun Gävle gäller, kommer som översiktsplanen varför med en kartläggning passera 100 000 invånare, ska påbörjas. förslag till åtgärder - - - - Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer utomhusluft för utfärdade- Regeringen om miljökvalitets en förordning syftar till att 1998. Normerna normer för utomhusluft uppfylla att hälsa och miljön samt människors skydda - har revide Förordningen inom EU. gemensamma krav idag omfattar flera gånger. Miljökvalitetsnormerna rats Vattenmyndigheten inom Bottenhavets vattendistrikt vattendistrikt inom Bottenhavets Vattenmyndigheten samt en förvaltningsplan, antog miljökvalitetsnormer 2009. för distriktets vattenförekomster åtgärdsprogram - för vattenmiljö kvalitetskrav det finns Det innebär att (MKN) för större erna, så kallade miljökvalitetsnormer En ny och grundvatten. kustvatten sjöar, vattendrag, är under framta förvaltningsplan och åtgärdsplan genomföra att är skyldiga och kommuner Myndigheter för att i åtgärdsprogrammet som fastslagits de åtgärder Inom vattenförvalt uppnå miljökvalitetsnormerna. ning av vatten. Grundvatten har ett eget dotterdirektiv, har ett eget dotterdirektiv, Grundvatten vatten. ning av (EG-direktiv grundvatten av om skydd Direktivet 2006/118/EG). gälla till 2021. att gande. De kommer för ange att miljökvalitetsnormerna ningen används Ett sätt avseenden. olika i flera kvalitet på vattnets krav - på en vattenföre och kvalitet status få en bild av att en webbaserad vattenkartan, använda är att komst aktuell redovisar där vattendistrikten kartapplikation på vattenförekomster. status för under vatten Läs mer om miljökvalitetsnormer ”Naturresurser”. avsnitt sökning (SGU). Direktivet syftar till att åstadkomma en åstadkomma syftar till att (SGU). Direktivet sökning och en långsiktigt hållbar använd bra vattenkvalitet Miljökvalitetsnormer vatten för för (2000/60/EG) trädde i kraft vatten Ramdirektivet lagstiftning i i svensk 2000 och har implementerats fler och i föreskrifter dess förordningar miljöbalken, Under Geologiska och Sveriges från Naturvårdsverket Kommunen har ansvar för att uppnå miljökvalitets har Kommunen åtgärder eller inriktnings normerna genom planering, redovisar hur kommunen beslut. Översiktsplanen planerar att uppnå gällande miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande Miljökvalitetsnormer i miljöbalken 1999 för att styrmedel som infördes miljöpåverkan från diffusa komma till rätta med och jordbruk. trafik till exempel utsläppskällor som går att hitta i miljöbalkens Miljökvalitetsnormerna tillhörande förordningar. femte kapitel med 168 MILJÖKVALITETSNORMER ALLMÄNNA INTRESSEN Översiktsplan gävleÖversiktsplan kommun Översiktsplan gävle kommun

Del B Geografiska fördjupningsområden

Kust och hav Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Ortsfördjupningar för Forsbacka, Hamrångebygden och Hedesunda

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 169 Översiktsplan gävle kommun KUST OCH HAV

Kust och hav

170 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun Kust och hav

Kusten och havsområdet är värdefulla och viktiga utvecklingsområden Havs- och vattenmyndigheten för Gävle kommun. Kustens attraktionskraft gör att många dras hit. är den myndighet som ansvarar för Här kan man bo nära naturen och samtidigt ha ett rimligt avstånd till Sveriges havsområde. Syftet med att servicen i Gävle eller något av de andra kustsamhällena. Andra söker ta fram havsplaner är att verka för sig till havet för att bada, fiska, åka skridskor, köra skoter, fågelskåda, havets långsiktiga förvaltning och åka båt eller njuta av havet på annat sätt. Översiktsplanens intentioner utveckling. är att utveckla kusten och havet med fler bostäder och besöksmål och www.havochvatten.se att de värden som finns i naturområdena och i kulturhistoriskt viktiga miljöer samtidigt stärks.

För att öka attraktiviteten kring kommunens havsområde behöver satsningar ske på tillgängligheten till kusten både från land och vattnet. Även den visuella kontakten med havet är viktig för att vi ska se och uppleva havet från land. Havet har stor betydelse för närings livsutveckling, sjöfart, yrkesfiske och energi men också för friluftsliv, turism och boende.

Gränser mellan kommunal och nationell havsplanering

Gävle kommuns planeringsområde för kust och hav omfattar området från kustområdet på land ut till territorialgränsen (ca 2,2 mil utanför baslinjen som i Gävle går utanför Eggegrund). Området mellan baslinjen och den ekonomiska zonen omfattas av en havsplan som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tar fram. Den kommunala översiktsplanen och havsplanen överlappar varandra till viss del.

Gällande översiktsplaner KUST OCH HAV

Det finns sex fördjupade översiktsplaner som berör kust och hav i Gävle kommun: Gävle stad 2025, antagen 2009, Norrlandet, antagen 2012, Eskön, antagen 2009, Furuvik, antagen 2007, Gävle hamn - Avan-Fredriksskans, antagen 2004, samt Gävle kustvatten, antagen av kommunfullmäktige 1992. Den sistnämnda ersätts med detta kapitel.

Kartan visar vilken instans som ansvarar för vilka delar av havsområdet. Illustration Boverket Jenny Lilja.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 171 Översiktsplan gävle kommun

Kusökalv Se mer i vår webbkarttjänst: www.gavle.se/gavle2030

Kusön

GåsholmGåsholmaa

AXMARBY

Kust och hav Finnharen Î Båthamn

^ Kommunal badplats

Milgrund Besöksmål Fritidshusområde Cykel- och vandringsled Dödmansskär Farleder FårholmenNORRSUNDET BERGBY Ny farled Farled Statlig farled Lindön Riksintressen Riksintresse Hamn Riksintresse Vindkraft Riksintresse Naturvård HAMRÅNGEFJÄRDEN Iggöhällan Riksintresse Kulturmiljövård ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Riksintresse Kommunikation Sjöfart ! ! ! ! ! ! Hamrångefjärden Hamrångeån Igelnäsrabbarna Riksintresse Yrkesfiske GF Riksintresse Yrkesfiske Hamn Småmuren Säljemar Katrineholm Naturreservat Säljemar IGGÖN Natura 2000 Utvidgat strandskydd Utvidgat strandskydd 300m på öar Utvidgat strandskydd 200m Utvidgat strandskydd 300m Hålöklubben

")E4 Enmaren

TRÖLångmarenDJE KUST OCH HAV

Hillevik Hillevik ESKÖN

Utnora Norrskär

Utnora Vitgrund Oppala BJÖRKE Harkskär Gävlebukten

Norra Utvalnäs Lövgrund Åbyggeby

Engesberg BÖNAN

Hille

Engeltofta Limön Forsby

GÄVLE

Orarna

Sikvik 0 2 500 5 000 10 000 µ Vårvik Meter )"E16

)"E16 FURUVIK

172 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Grinduga Översiktsplan gävle kommun

Allmänhetens tillgänglighet till kustområdet

Människors möjlighet att se och uppleva havet har en stark framtoning i planen. Kommunen ska verka för att öka tillgänglig- AXMARBY Viksjön heten till havet både från land och från vattnet. Planen pekar ut besöksmål, värdefulla havsbad, områden av särskilt intresse för NORRSUNDET friluftslivet, samt båtlivets viktiga infrastruktur för att tydliggöra BERGBY vilka platser som är särskilt viktiga att skapa tillgänglighet till. En HAMRÅNGEFJÄRDEN skyltad vandrings- och cykelled föreslås liksom en inomskärsled E4 IGGÖN för fritidsbåtar.

Kustområdets vägnät har sin stomme i den gamla E4:an (väg 583). Den TRÖDJE går i nordsydlig riktning längs kusten och är aldrig längre än fem ESKÖN kilometer från strandlinjen. Väg 583 är försedd med kollektivtrafik. BJÖRKE Gävlebukten Bussförbindelse finns även längs Bönavägen. Norr om Harkskär saknasLundb osjön väg nära strandlinjen som kan knyta ihop byarna längs kusten, BÖNAN Öjaren bortsett från ett antal skogsbilvägar med låg standard. Från hav och GÄVLE land är stora delar av kustlinjen otillgänglig då marken är blockig och på sina ställen oländig. Det är svårt att ta sig från land till kusten FURUVIK annat än vid de större orterna och möjligheterna till att anlägga med VALBO båt från havet är begränsade. E16 E4 FORSBACKA

Storsjön Vandrings- och cykelled längs kusten Kartan visar vilka området i havsområdet som är Skyltning och marknadsföring av en vandrings-och cykelled längs av särskilt intresse för friluftslivet. kommunens kuststräcka skulle bidra till att förbättra tillgängligheten till kustområdet. Ett förslag till möjlig sträckning för en led har inkommit under samrådsskedet och kommunen ställer sig positiv till detta. Till största delen följer leden befintliga skogsvägsträckningar, endast en komplettering behövs mellan Norrsundet/Häckelsängs bodarna och Hari. Utmärkning för sjöfarten KUST OCH HAV HEDESFörUNDA förändringar av utmärkningFriluftsliv oförch r ekreation sjöfarten ska tillstånd först Vsökasärdefulla om rhosåden fö r friluftsliv Tyst område Dalälven Farleder för yrkestrafik och fritidsbåtar Transportstyrelsen. Tätortsnära rekreationsområden Riksintresse Friluftsliv Riksintresse Kust- turismoch friluftsliv Elljusspår i kommunens tätortsnära rekreationsområden Farlederna till Norrsundet, Gävle hamn och Skutskär utgör riks Gästrikeleden intresse för kommunikation och är viktiga både för kommunen, länet

0 5 000 10 000 20 000 och Sverige. Möjligheten för fartyg att ta sig till och från hamnarna i Meter Gävle och Norrsundet, samt att kunna trafikera de transportleder för sjöfart som finns inom Gävle kommuns havsområde, är viktiga för såväl Gävle som region och för Sverige. På de ställen där intresset för farlederna för yrkestrafiken sammanfaller med andra intressen anser kommunen att farlederna för yrkestrafiken ska prioriteras.

Inomskärsled för fritidsbåtar Förutom farleder för yrkestrafik finns flera småbåtsleder till fritids hamnar i Gävle, Sikvik, Vårvik, Furuvik, Limön, Norrlandet, Eskön, Hillevik, Finnharen, Säljemar, Gåsholma och Axmarfjärden. Kommunen ansvarar för några av dessa leder vilket innebär ansvar för utprickning och underhåll av leden. I övrigt sköts lederna av ideella krafter, i många fall fritidsbåtsklubbar. För några farleder är under hållsansvaret oklart, som exempel kan nämnas farleden in till Axmar- bruk och Axmar brygga. Dessa farleder löper risk att plockas bort från sjökorten om ingen tar på sig ägarskapet.

En inomskärsled för fritidsbåtstrafik som kopplar ihop kuststräckan med Älvkarleby kommun och Söderhamns kommun skulle stärka attraktiviteten för besöksnäringen i kommunen. Kommunen ska verka för att underhålla och anlägga en inomskärsled för fritidsbåtar.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 173 Översiktsplan gävle kommun

Ett genomförande kräver att ett projekt formas för detta. Farleden för Utdrag ur riktlinjer för fritidsbåtar får inte påverka natur- och kulturmiljövärden eller fisket bebyggelseutveckling på negativt. Underhåll och drift av farleder är relativt dyrt och måste landsbygden genomföras kontinuerligt för att upprätthålla standarden och sjö • Nya bebyggelsegrupper i lägen säkerheten. En genomgång av de farleder som finns inom kommunens utan närhet till kollektivtrafik ska havsområde behöver ske. undvikas. Enstaka ny bebyggelse kan dock vara möjlig. En passage som tillåter kajakpaddlare och kanotister att passera • Gävle kommun är positiv till nya innanför Iggön vid Strömsundet behövs för att undvika paddling ut på områden för fritidshusbebyggelse. öppet hav vid hård vind. Kommunen ska istället verka för att anlägga • Gävle kommun är positiv till en stig för att underlätta passage mellan iläggningsplatser för kajaker omvandling av befintlig fritidshus- och kanoter. Muddring är inte en långsiktig lösning pga landhöj- bebyggelse till permanent- ningen. bostäder om kraven på lämplig vatten och avloppslösning, närhet Kommunen ska samverka med grannkommunerna för att öka till- till kollektivtrafik, god standard på gängligheten från Gävle kommun till fina målpunkter vid havet, även vägar med mera kan lösas. i Älvkarleby och Söderhamns kommun.

Utvecklingen av gästhamnar i kustområdet och på öarna har ökat och det finns flera gästhamnar med varierande standard. Vissa utgörs endast av en brygga och andra är fullt utrustade med bränslepump, toalett, restaurang, med mera. Nya kommunala satsningar på gäst hamnar ska prioriteras till de besöksmål som anges nedan.

Fler attraktiva kustnära bostäder

Längs kusten finns flera orter med viktiga funktioner för kommunen och med kulturhistoriskt intressanta miljöer: Axmarbruk, Axmar by, Gåsholma, Hari, Norrsundet, Säljemar-Iggön, Hillevik, Eskön, Utnora, Harkskär, Utvalnäs, Bönan, Engesberg och Furuvik. Möjligheten att utveckla attraktiva bostads- och fritidshusområden i vattennära lägen vid dessa orter är stor. Orterna har stora rekreationsvärden. Fler bostäder ger underlag till att stärka servicen på respektive ort. KUST OCH HAV Inom befintliga detaljplanelagda bebyggelseområden finns en reserv i form av obebyggda tomter. Det är angeläget att dessa marknadsförs och bebyggs. Vissa områden som ligger inom strandskydd, så kallade LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen), pekas ut som lämpliga för bebyggelse i översiktsplanen. Ungefär 20 nya bostäder möjliggörs på detta sätt vid kusten vid Axmar by och Norrsundet. Läs mer i kapitlet ”Landsbygdsutveckling i strandnära lägen”. På Eskön finns 1000 nya bostäder vid kusten ca 70 nya bostäder föreslagna i en fördjupad översiktsplan. Ungefär 30 I översiktsplanen möjliggörs ca 1000 bostäder föreslås även i ”Ortsfördjupningen för Norrsundet”. nya bostäder vid kusten. Furuvik 400-600 bostäder För att ha möjlighet att utveckla bostäder i större skala behöver Norrlandet 400 bostäder vattenförsörjningen säkras och en utbyggnad av kollektivtrafiken ske. Eskön 70 bostäder Flera av orterna har idag svårt med vattenförsörjning och vattentill LIS Norrsundet och Axmarby 20 gång. Där är endast enstaka kompletteringar av bostadshus möjliga. bostäder En kapacitetsutredning kring vatten, avlopp och utbyggnad av Ortsfördjupning Norrsundet 30 kollektivtrafik är nödvändig för att möjliggöra framtida större bostads bostäder etableringar i kustområdet.

Vid planeringen av kustnära bostäder ska bebyggelsen samlas och koncentreras, för att kunna bevara en så stor del som möjligt av kustområdena tillgängliga för allmänheten. Allmänhetens tillgäng lighet och nåbarhet till stranden ska värnas. Vid all planering av ny bebyggelse ska en fri passage närmast strandlinjen säkerställas för

174 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun allmänheten, och gemensamma båtplatser ska eftersträvas i stället för enskilda bryggor och pirar.

Besöksmål vid havet utvecklas

För att kusten ska utvecklas måste den vara tillgänglig för besökare. Det ska vara lätt att ta sig till och från kusten både från land och vatten. Det finns flera platser med höga natur- och kulturvärden att besöka längs kusten.

För att stärka besöksnäringen vid kust och hav krävs att satsningar samordnas och samlas vid utpekade orter. På detta sätt stärker aktivite- terna varandra och satsningar på infrastruktur underlättas. Följande orter föreslås vara platser som kommunen ska prioritera i framtida reinvesteringar: Furuvik, Limön, Engeltofta, Engesberg, Bönan, Utvalnäs, Eskön, Säljemar-Iggön, Norrsundet och Axmarbruk. Dessa platser utgör besöksmål för turister till stor del tack vare kultur historiska värden. Vissa av orterna erbjuder service, båthamn och i de flesta fall badplats. Framtida satsningar för besöksnäringen kan med fördel ske vid dessa platser för att ytterligare förstärka målpunkterna. De äldre fiskelägen som finns längs kusten är kulturhistoriskt intres santa utflyktsmål med aktiva yrkesfiskare som erbjuder besökare och ortsbor att köpa fisk direkt från havet. För den fiskeintresserade erbjuds goda möjligheter till sportfiske.

Även Gävle stads koppling mot havet ska stärkas och fler aktiviteter utvecklas i anslutning till Inre fjärden där havet möter staden. En blandning av urbana och marina aktiviteter ska synas i stadsbilden och utvecklas för att marknadsföra Gävle som kuststad. KUST OCH HAV

Natur- och kulturvärden

Utveckling av kust- och havsområdet ska ske på ett sådant sätt att befintliga värden stärks och bevaras. Det gäller både natur och kultur- miljövärden. Stora delar av kust- och havsområdet är av riksintresse för naturvård. Delar av dessa områden är dessutom utpekade som Natura 2000-områden. Läs mer i kapitlet " Natur och Friluftsliv". Ett kulturreservat finns i Axmarbruk och ett riksintresseområde för kulturmiljövård finns längs Norrlandet. Läs mer i kapitlet " Kulturmiljö".

Strandskydd I Sverige omfattas alla stränder av strandskydd om 100 meter. Strand skyddet gäller från strandlinjen, både in mot land och ut i vattnet. Undervattensmiljön omfattas alltså också av skyddet. För områden som är särskilt värdefulla gäller ett utökat strandskydd om 200 eller 300 meter. I Gävle kommun omfattas stora delar av kuststräckan av utökat strandskydd. Läs mer om strandskyddsbestämmelser i kapitlet ”Landsbygdsutveckling i strandnära lägen”.

Två djuphamnar

Gävle kommun är en kustkommun som dragit stor nytta av sitt geografiska läge. Inom kommunen finns två hamnar för handelsfartyg så kallade djuphamnar: Gävle hamn och Norrsundets hamn. Båda hamnarna är djuphamnar som gör det möjligt för stora fartyg att

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 175 Översiktsplan gävle kommun

anlägga. Gävle hamn är dessutom ett riksintresse för kommunikation. Fortsatt arbete Hamnarna är mycket viktiga näringar för kommunen och bör ges En avvägning ska ske mellan hamnar- utrymme att utvecklas. En avvägning behöver ske mellan hamnarnas nas behov och omkringliggande behov och omkringliggande tätorters behov av expansion för bostads- tätorters behov av expansion för bebyggelse. Risk- och säkerhetsaspekter samt störningar från ham- bostadsbebyggelse. För Gävle hamn narna i form av buller och försämrad luftkvalitet behöver utredas och behövs en ny fördjupad översiktsplan åtgärdas inför den framtida markanvändningen. som klarlägger hamnens framtida markanvändning i förhållande till Norrsundets hamn övriga allmänna intressen. I Norrsun- I Norrsundet är hamnen av stor vikt för möjligheten att locka entre det behövs en detaljplan som prenörer och företag att etablera sig på orten. Vid nyetableringar ska klarlägger hamnens markanvändning. hamnens intressen prioriteras före utveckling av bostäder. Norrsun dets hamn behöver detaljplaneläggas för att klargöra framtida markanvändning i området. Farleden in till hamnen kan behöva VISS åtgärder för att kunna ta emot stora fartyg i framtiden VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas som visar hur Gävle hamn samtliga vattenförekomster i Sverige Gävle hamn (Fredriksskans och Granudden) har det senaste året mår (ekologisk status och kemisk investerat stort i infrastruktur och större ytor för lagring inom status). I systemet visas även hamnområdet. Gävle hamns expansion fortsätter och ställningen som miljökvalitetsnormer, dvs bestäm- ostkustens logistiknav förstärks ytterligare. Stockholm kommer att melser om kraven på kvaliteten i lägga ned ett antal hamnar vilket kan innebära en betydande ökning vattnet. av verksamheter i Gävle hamn. Hamnens befintliga område kommer att räcka för utvecklingsbehovet fram till 2030. Behovet på längre sikt är ytor i kajnära läge. Hamntillståndet medger en tredubbling av godsvolymerna, vilket är sannolikt på längre sikt (utblick 2050). I Gävle stad är bostadsbehovet stort. För att hamnens långsiktiga expansion och framtida markanspråk ska kunna tillgodoses i samklang med bostadsutvecklingen behöver en ny fördjupad översiktsplan tas fram som visar den framtida markanvändningen kring hamnområdet. Ett så kallat influensområde, som visar luftkvalitet och utbrednings område för bland annat buller, behöver definieras för att visa hur hamnen och närområdet kan disponeras.

KUST OCH HAV Pappersindustri

Den tunga pappers- och massaindustrin kräver stora resurser från havet och är lokaliserad i direkt närhet till vattnet med god tillgång till hamnar och kylvatten till industrin. I Gävle kommun finns idag endast en stor pappersindustri, på Granudden i Bomhus, sedan pappers industrin i Norrsundet lades ned. Historiskt sett har industrierna varit stora arbetsgivare och flera orter har vuxit fram i anslutning till fabrikerna. Industrierna har bidragit till stora utsläpp i havsmiljön och idag finns problem kopplade till fiberbankar och tungmetaller i vatten och bottensediment. Utsläppen bidrar på vissa håll i kommunen till en försämrad ekologisk status i havsmiljön. Detta påverkar fisket negativt då dioxiner i vissa fiskarter överstiger de gränsvärden som rekommenderas för födointag hos människor. Länsstyrelsen driver ett projekt med syfte att följa upp vilka effekter nedläggningen av Norrsundets bruk har på kust- och vattenmiljön. Framöver bidrar nedläggningen till förbättrad boendemiljö, möjligheter att utveckla besöksnäringen och ökad attraktivitet i området. Industriområdet i Norrsundet kan användas för nya ändamål.

176 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Vattenbruk

Vattenbruk är ett samlingsnamn för odling av akvatiska djur och växter, vilket innefattar odling av fiskar, musslor, kräftdjur och alger. Förfrågningar för vattenbruk längs norrlandskusten har ökat under de senaste åren, men inte inom Gävle kommuns vattenområde. Gävle kommuns kustområde är flackt med en märkbar landhöjning, vilket skapat unika och känsliga miljöer längs stora delar av kusten. Flera viktiga vattendrag för vildlax och vildöring mynnar ut i havet. De kustmynnande vattendragen är av stor betydelse för yrkes- och fritidsfisket. Dessa vattendrag bör därför värnas. En etablering av vattenbruksverksamhet i form av fiskodling skulle påverka såväl den närmaste marina miljön som landskapsbilden och friluftslivet. Detta kan på sikt skada de marina värden som finns i området genom exempelvis smittspridning till den vilda fisken, korsningar mellan vild och odlad fisk, samt övergödning.

Möjligheterna för framtida vattenbruksverksamhet i form av fiskodling inom kommunens havsplaneringsområde, dvs ut till territorialgränsen, bedöms som små. Enligt kommunens riktlinjer kan viss havsbaserad fiskodling vara möjlig, men med många restriktioner. Landbaserade fiskodlingar som nyttjar fjärrvärme eller spillvärme från större industrier till odlingsbassängerna bedöms däremot vara möjliga i större utsträckning.

Fortsatt arbete Fiske Reproduktionsområden för fisk samt fångstområden för fritids- och Gävle kommuns kuststräcka har en lång historia som fiskevatten. När yrkesfiske behöver kartläggas för att norrlandskusten industrialiserades på 1800-talet omvandlades kunna bedöma påverkan från andra fiskelägen till fasta bosättningar. Havet har alltid haft stor betydelse intressen. för överlevnaden för de samhällen som finns utspridda längs kusten. KUST OCH HAV Idag finns 20 fiskare med yrkesfiskelicens i kommunen, vilka bör beredas möjlighet att fortsätta sin verksamhet framöver. Fortsatt arbete En kapacitetsutredning för vatten och En förutsättning för ett fungerade fiske är att kommunen identifierar avlopp för kusten behöver genom- och skyddar de områden i havet som är viktiga för fiskens reproduk tion, föras. exempelvis lekområden. Markområden på land behöver också säkerstäl- las för yrkesfiskets verksamhet, liksom pågående verksamhet i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Då fisket är en del av det ursprungliga Oljeskyddsplan nyttjandet för flera av kustsamhällena bör denna verksamhet gå hand i Gävle kommun har en oljeskyddsplan hand med ett utvecklande och bevarande av dessa miljöer. Kommunen som syftar till att skapa beredskap har två stora riksintresseområden för yrkesfisket. mot skdor till följd av oljeutsläpp längs kusten. Karttjänsten Miljöatlas infomrerar om känsliga områden vid Riksintressen kusten.

Riksintressen för yrkesfiske Vattenområdet mellan Utposten, Västra Banken och Eggegrund är av riksintresse för yrkesfisket. Även vattenområden i norra delen av kommunen utgör del av ett större område av riksintresse för yrkes fisket. Områdena har betydelse bland annat som lek- och uppväxtom råde för strömming och sik, och som vandringsstråk för lax, havsöring och sik. Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värden för yrkesfisket. Tre hamnar är utpekade som riksintresse för yrkesfisket: Bönan, Utvalnäs och Engesberg.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 177 Översiktsplan gävle kommun

Riksintressen för vindkraftproduktion ningar räknar man inte med att kunna få ner till Finngrundet och Storgrundet är utpekade som riks godkända nivåer till år 2027. Inre och yttre fjärden har intressen och strategiskt viktiga för vindkrafts dessutom ytterligare tidsfrister för några ämnen. produktion. Ytterligare ett havsområde är utpekat som Eventuella åtgärder för att få ner halterna måste utredningsområde för vindkraft. Gävle kommun ställer utredas till senast 2021 för att hinna vara godkända till sig positiv till havsbaserad vindkraft inom dessa två 2027. riksintresseområden under förutsättning att andra intressen såsom farleder och viktiga naturvärden inte påtagligt skadas. Läs mer i kapitlet ”Teknisk försörj- Oljeskyddsplan för Gävle kommun ning”. Kommunstyrelsen i Gävle antog 2013-05-21 en Olje- skyddsplan för Gävle kommun. Planen syftar till att Samverkansprojekt längs kusten skapa beredskap mot skador till följd av oljeutsläpp. Planen ska revideras vart fjärde år. Oljeskyddet innefat- Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att anslag tar både förebyggande återgärder och operativ bered- ska användas för att stödja och förstärka kommunernas skap med materiella och personella resurser. En förberedelser och genomförande av översiktsplanering i karttjänst, "Miljöatlas", finns som informerar om havet. Bidraget har namnet KOMPIS – kommunal känsliga områden och objekt och om kustens strandty- planering i statlig samverkan. Gävle kommun har sökt per. medel för ett samverkansprojekt med kustkommunerna i Gästrikland och Uppland samt Region Gävleborg. Framtida anspråk och risker Under 2016 och 2017 pågår arbetet med att ta fram ett Havsplanering och de resurser som tas i anspråk av mellankommunalt planeringsunderlag för kust och verksamheter och aktiviteter kopplade till havsmiljön hav. påverkar miljön på flera olika sätt. På havet är sikt linjerna långa och stora konstruktioner syns på långt Miljökvalitetsnormer (MKN) håll, vilket innebär att de kan upplevas från land och Nedan redovisas en sammanfattning av vilka miljökvali- påverka uppfattningen av landskapet och havsmiljön. tetsnormer som gäller för havsvattenförekomsterna i Gävle De marina miljöerna är känsliga och vi delar vår kommun. En sammantagen redovisning av MKN för havsmiljö med samtliga nationer runt Östersjön. Detta samtliga vattenförekomster i Gävle kommun finns i bidrar till att resurserna måste samutnyttjas och kapitlet "Naturresurser". planeras för framtida hållbarhet.

Ekologisk status I dagsläget finns inga kända planer på ytterligare De flesta vattenförekomster i Gävle kommun har MKN anspråk på havet men i framtiden kan förfrågningar god Ekologisk status till år 2027. Anledningen till den kring havskablar, utvinning av vågenergi, flytande KUST OCH HAV förlängda tidsfristen är att övergödningen till stor del vindkraft, utvinning av grus, dricksvattenutvinning kommer från utsjön. Föreslagna åtgärder för att uppnå med mera inkomma till kommunen. Dessa frågor MKN är framför allt riktade mot övergödning från kräver utredningar och samarbeten mellan olika jord- och skogsbruk. kommuner och länder beroende på läge.

Inre och Yttre Fjärden har MKN måttlig ekologisk Samarbeten krävs även kring de risker som idag hotar status år 2027. Anledningen till förlängd tidsfrist är att vår havsmiljö. För att få bukt med problem som över de hydromorfologiska förhållandena är påverkade av gödning, döda bottnar och utarmning av biologisk hamnens verksamhet, övergödning samt eftersom mångfald krävs krafttag. Vi människor står för i stort riktvärdena för bl a arsenik, koppar, zink i vatten och sett alla utsläpp och annan påverkan på havsmiljön. icke dioxinlika PCB:er i sediment överskrids. Föreslagna Flera av de utsläpp som påverkar havsmiljön kommer åtgärder är framför allt efterbehandling av miljögifter, från landbaserade aktiviteter och företag kring kusten. skyddszoner för skogsbruk och åtgärder som minskar Historiskt sett har flera stora pappersbruk nyttjat våra övergödning pga dagvatten och enskilda avlopp. kuststräckor vilket har bidragit till problem med utsläpp i havet. Fårholmen (Norrsundet) och Hamnskär (mellan Lindön och Iggön) har MKN god ekologisk status. Delområden Kemisk ytvattenstatus Samtliga havsvattenförekomster i Gävle kommun har Kustvattnet har indelats i åtta delområden. Varje MKN god kemisk ytvattenstatus med undantag för de område beskrivs kortfattat och den huvudsakliga överallt överskridande ämnena bromerade difenyletrar markanvändningen anges. och kvicksilver med deras föreningar. Dessa förore-

178 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Axmar skärgård Axmar skärgård är det största sammanhängande skär- Kust och hav, delområden gårdsområdet längs den södra bottenhavskusten. Det är Båthamn relativt oexploaterat och huvuddelen är naturreservat. Kommunal badplats

Inom området finns Natura 2000-områden bildade för Besöksmål

Gåsholma, Synskär och Gåshällan, samt för ett större Fritidshusområde område runt Kusön och Kusökalv. I Kusöarkipelagen finns Farleder ett värdefullt reproduktionsområde för fisk samt stora Ny farled Statlig farled fångstområden av betydelse för såväl yrkes- som fritids- Farled fisket. I Axmar naturreservat häckar havsörn. Skärjåns mynningsområde i Axmarbruk och det utanförliggande grundområdet är ekologiskt känsliga. Kusökalv

Området har fina paddlingsmöjligheter och är ett av AXMAR SKÄRGÅRD kommunens viktigaste områden för rörligt friluftsliv till havs (se karta i kapitlet ”Natur och friluftsliv”). Kusön Iläggningsplatser för kajak finns i Trollharen, som ligger utanför kommunen, Axmarbruk, Axmarby och Gåsholma. Inom området finns ett flertal bryggor och Gåsholma naturhamnar. En sandstrand för bad finns på Kusöns sydvästra sida. Finnharen FINNHARSFJÄRDEN Milgrund Axmarbruk är ett stort besöksmål i länet. Farleden in till Axmar brygga är så pass djup att segelbåtar tar sig NORRSUNDET in. Idag råder oklarheter om vem som är ansvarig för Fårholmen farleden. I Axmarbruk finns förutom gästhamn även en Lindön havscamping, gästbrygga och Axmar brygga havskrog. Området vid Axmarbruk omfattas av ett kulturreservat. Iggöhällan SALTARSFJÄRDEN Oavsett om du paddlar, snorklar eller är sportdykare, kan du uppleva gästrikekusten under vattenytan här. Hamrångeån

IGGÖN KUST OCH HAV Småmuren Kusö fiskeläge, liksom Gåsholma, Synskär, Gåshällan, Säljemar Axmarby och Axmarbruk utgör en särskilt värdefull miljö ur kulturhistorisk synpunkt. Hålöklubben TRÖDJEFJÄRDEN OCH HILLEVIKSFJÄRDEN TRÖDJE Framtida markanvändning Långmaren Enmaren Axmarkusten utgör med sina stora naturvärden ett område av riksintresse. Området ska skyddas mot Hillevik ESKÖN åtgärder som påtagligt kan skada dess värden. Det ska framför allt användas för naturvård men även för fiske HARKSKÄRSFJÄRDEN BJÖRKE och friluftsturism. Axmarbruk ska fortsätta utvecklas Utnora Gävlebukten som regionalt besöksmål. I Axmar by och Axmarbruk Harkskär föreslås LIS-områden, läs mer under kapitlet ”Lands Utvalnäs bygdsutveckling i strandnära lägen”. Gävle kommun är Lövgrund BÖNAN positiv till ny bebyggelse i och intill Axmar by, Axmar- Engesberg bruk och Gåsholma. Detta förutsätter att bland annat Limön vatten- och avloppsproblemen kan lösas på ett tillfreds Engeltofta GÄVLEBUKTEN ställande sätt. Bebyggelse utanför befintliga samhällen GÄVLE OCH ÖARNA ska undvikas. Vattenområdet ska normalt inte få fyllas ut eller överbyggas. Ägarskapet för småbåtsfarleden in till Axmar brygga ska utredas och fastställas. FURUVIK Finnharsfjärden INRE FJÄRDEN YTTRE FJÄRDEN Finnharsfjärden omfattar området söder om Gåsholma ner till Norrsundet. I norra delen finns Hari, som är kommunens största fritidshusområde med ett havsbad i privat ägo. I Norrsundet finns en av kommunens två 0 2 500 5 000 10 000 E4 Meter djuphamnar. Industriområdet har tidigare inrymt en

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 179 Översiktsplan gävle kommun

större pappermassaindustri och ska fyllas med nya möjlighet till ett mångsidigt nyttjande av området. företag. Det finns bland annat planer på en terminal för Samtidigt har området genom sin närhet till samhället flytande naturgas (LNG-terminal). Industriområdet en särskild betydelse för friluftslivet. Området kring omfattas av områdesbestämmelser. Hamrångefjärden samt kustområdet söder om Lindön är ett av kommunens viktigaste områden för rörligt Vattenområdet mellan Sundsmarnäset (Skämningsön) friluftsliv till havs (se karta i kapitlet ”Natur och och farleden in till Norrsundet har tidigare påverkats av friluftsliv”). Delar av området är av riksintresse för utsläpp från sulfatfabriken, sågverket och det naturvård. Anledningen är bland annat de ostörda kommunala avloppsreningsverket. Inom området finns landhöjningsserier från havsvik till sjö som här finns ett större lek- och uppväxtområde för fisk. Det har representerade, samt övergången från bräckt till sött tidigare påverkats negativt av utsläppen från cellulosa vatten vid Hamrångeåns mynning vid Bondsundet. industrin. På Granskär och Kråkhararna har havsörn Området är i hög grad känsligt, särskilt mynnings observerats. området och grundområdena. Dess fortsatta naturvärde är bland annat beroende av en bibehållen god vatten På industriområdet i Norrsundet finns både industri- kvalitet. Inom området finns viktiga fiskreproduktions och småbåtshamn med gästhamn, liksom möjlighet till områden och fångstområden av betydelse för såväl tankning av båtar. Vid Kvistholmen finns en badplats. yrkes- som fritidsfisket. Kustområdet söder om Gås- Ön Granskär, som ligger direkt utanför industri holma ner till Iggön hyser flera fågelrika delområden. I området, är industriområde i den södra delen, medan själva Saltarsfjärden finns en koloni med svarthake den norra delen samt Milgrund har betydelse för dopping. Vid Hogården fiss häckningsplats för skratt- skogsbruk och rörligt friluftsliv. Det finns ett 20-tal mås och fisktärna. fritidshus utanför Hari, men området saknar detaljplan. För Dödmansskär utanför Norrsundet finns en byggnads I söder vid Iggön ligger Småmurens fritidshusområde, plan med 19 tomter avsedda för fritidsbebyggelse. där det även finns en badplats. Det finns önskemål från föreningslivet att kunna passera med kanot och kajak Framtida markanvändning innanför Iggön. Strömsundet, den tidigare naturliga Området är viktigt för friluftsliv, fiske, fritidsbebyggelse passagen mellan fastlandet och Iggön har växt igen. med mera. Vattenområdet har tidigare tagit emot utsläpp från bland annat skogsindustrin. Vattenkvaliteten i Framtida markanvändning området bör förbättras ytterligare genom miljö- Vattenområdet ska användas för naturvård, friluftsliv, saneringsåtgärder för att säkra fiskens lämplighet som fritidsfiske, sjöfart, yrkesfiskets anläggningar med livsmedel. Norrsundets verksamhetsområde med mera. Markanvändning som behövs för att stärka djuphamn ska ges möjlighet att utvecklas. Hamnen och friluftslivet i området ska prioriteras. Områdets industriområdet är viktiga förutsättningar för ortens naturvärden behöver formellt skydd och naturreservats framtid. Vid en avvägning mellan olika allmänna utredningar pågår. Om det uppstår en konflikt mellan KUST OCH HAV intressen ska hamnens intressen väga tungt. Nya friluftsliv och naturvärden i de utpekade värdefulla verksamheter kan placeras här förutsatt att de inte områdena för friluftsliv så bör naturvärdena ges påverkar vattenkvaliteten eller inkräktar på områdets företräde. En prickad inomskärsfarled mellan Iggön och användning för fritidsändamål. Norrsundet kan Gåsholma föreslås i översiktsplanen. Kommunen ska utvecklas till ett viktigt besöksmål i kommunen även verka för att anlägga en stig vid Strömsundet/ eftersom här finns god service. Läs mer om Norrsundet Iggön för att underlätta passage mellan iläggningsplat- i kapitlet ”Ortsfördjupningar”. En detaljplan behöver ser för kajaker och kanoter. Området vid Säljemar, upprättas för Norrsundets hamn för att klargöra Iggön och Småmuren kan utvecklas till ett viktigt förutsättningar för framtida etableringar i och intill besöksmål i kommunen eftersom orterna tillsammans hamnen. Småbåtshamnen i Norrsundet kan utvecklas innehåller många besöksmål. med mer service. Småbåtsfarleden in till Hari med hamn och badplats ska utvecklas. En prickad inom- Trödjefjärden och Hilleviksfjärden skärsfarled mellan Iggön och Gåsholma föreslås i Hilleviksfjärden är grund och rik på öar, vilket bildar en översiktsplanen. vacker skärgård. Fjärden är av riksintresse för natur vård. På öarna finns häckningsplatser för fisk- och Saltarsfjärden silvertärna. Öar med höga ornitologiska värden är Saltarsfjärden, mellan Norrsundet ner till Iggön och Klubbstenarna, Trödjehällan och Skommaren. Området vattnen utanför, är relativt opåverkad av tidigare i Hilleviksfjärden är ett av kommunens viktigaste för utsläpp från Norrsundet. Saltarsfjärden har i jämförelse rörligt friluftsliv till havs (se karta i kapitlet ”Natur och med Hamrångekusten i övrigt speciella förutsättningar. friluftsliv”). Upplevelsevärdena för båt- och friluftslivet Vattendjupet är förhållandevis stort, också helt nära är stora. Flera mindre naturhamnar finns för båtlivet, land. Det gör att vattenutbytet är relativt gott, vilket gör bland annat på Hålön. området mindre känsligt för miljöpåverkan. Detta ger

180 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Trödjefjärden har speciella förutsättningar tack vare rekreationsområden. Området är av mycket stort sitt stora bottendjup och skyddade läge. Här finns till intresse för såväl stadsutveckling, naturvård, friluftsliv exempel en av Gävlekustens få goda naturhamnar. och fiske. Hilleviksfjärden är av stor betydelse för fisket, dels tack vare sina grunda bottnar som lämpar sig för många Stora delar av områdena kring Inre fjärden har fiskarters lek, uppväxt och födosök. Trödjeån är dess omvandlats från hamn- och industriområde till nya utom tillgänglig för havsvandrande fisk. Området är bostads-och verksamhetsområden. Gävle stad byggs ut direkt påverkat av endast ett mindre utsläpp från österut för att möta havet och skapa nya attraktiva Trödje reningsverk. Två fågelskyddsområden finns i stadsdelar. På norra sidan fjärden finns Testeboåns områdets yttre delar: Gräsrabbarna och Skommarrevet. delta som är av riksintresse för naturvården, natur reservat och Natura 2000-område. Här finns också ett Framtida markanvändning stort grönområde med golfbana och ridklubb. Från Vattenområdet ska användas för sjöfart, naturvård, staden kan man gående eller med cykel färdas via Norra friluftsliv och fiske. Det är viktigt att behålla och helst Hamnpiren och järnvägsbanken över till Barsagrundet förbättra vattenkvaliteten i området. En prickad och vidare till Norrlandet. Barsagrundet fungerar idag inomskärsfarled mellan Eskön och Iggön föreslås i som ett visuellt skydd mellan Inre fjärden och hamnen. översiktsplanen. Eventuellt bör gästhamn ordnas. Ett lämpligt läge är i Trödjefjärden tack vare vattendjupet, Gävle hamn är länets största hamn och nationellt eller vid Eskön/Hillevik för att även ge närhet till service prioriterad. Den har möjlighet att transportera ankom och andra upplevelsevärden. mande och avgående gods via Ostkustbanan, stam banan, Bergslagsbanan, samt Europavägarna E4 och Harkskärsfjärden E16. Gävle hamns expansion fortsätter och ställningen Harskärsfjärden är liksom Hilleviksfjärden grund och som ostkustens logistiknav förstärks ytterligare. relativt rik på öar. Området har stor betydelse för Dessutom ska Stockholm lägga ner några hamnar vilket många fiskarters lek och uppväxt. De inre delarna av kan innebära en betydande ökning av verksamheten i Harkskärsfjärden är ett Natura 2000-område och av Gävle hamn. Läs mer om hamnen i kapitlet riksintresse för naturvård. Strandängarna är ekologiskt ”Kommunikation och infrastruktur”. känsliga och beroende av god vattenkvalitet. Området är ett av kommunens viktigaste för rörligt friluftsliv till På fjärdens södra strand finns T-uddens naturreservat havs (se karta i kapitlet ”Natur och friluftsliv”), framför med möjlighet till rekreation, båtangöring och fritids allt eftersom det ligger nära Gävle stad och kan erbjuda fiske från brygga. T-udden är ett tätortsnära grön KUST OCH HAV ett stadsnära friluftsliv. Det gäller såväl de inre delarna område som har stor betydelse för stadens attraktivitet av området som öarna Norrskär och Vitgrund längre ut. och för folkhälsan. På södra sidan finns också en stor Dessa öar är både naturreservat och Natura hamn för fritidsbåtar (Fliskär). 2000-område. Inom området finns ett fågelskyddsom- råde, Skrammelhararna. För Eskön gäller fördjupad Vattenområdet är påverkat av många olika utsläpp, inte översiktsplan för Eskön, antagen av kommunfullmäktige bara från verksamheter i Gävle utan också från Gavleån den 26 oktober 2009. och Testeboån som mynnar i fjärden. Vattenomsättningen i fjärden är dock snabb, vilket är positivt för vatten Framtida markanvändning kvaliteten i området. I fjärdens bottensediment finns höga Kust och vattenområdet ska användas för naturvård, halter av metaller med delvis okänt ursprung. Höga halter friluftsliv och fiske. Det är viktigt att den goda vatten av organiska miljögifter, utöver metaller, finns i fjärdens kvaliteten bibehålls, framför allt i de inre delarna av bottensediment. Harkskärsfjärden. Friluftslivet bör främjas genom att småbåtsleden innanför Eskön hålls öppen och genom Framtida markanvändning anläggning av gästhamn vid Eskön enligt förslag i den Kust- och vattenområdet ska användas för stadsutveckling, fördjupade översiktsplanen för Eskön. Eskön kan hamn, sjöfart, naturvård, friluftsliv och fiske. Den pågående utvecklas till ett viktigt besöksmål i kommunen. omvandlingen skapar nya förutsättningar för Inre fjärden Platsen sammanlänkar två värdefulla områden för och dess strandområden. För hamnområdet Avan/Fredriks friluftslivet och innehåller viss service, badplats och skans behövs en ny fördjupad översiktsplan som visar hur gästhamn. hamnens intressen kan kombineras med en samtida utveckling av staden och havsområdet nära hamnen. Gena Inre fjärden och lättorienterade gång- och cykelvägar från innerstaden Inre fjärden är det vattenområde som sträcker sig från ut till omgivande kustområden ska särskilt värnas i Gävles centrala delar ut till Gävle hamn. Vattenområdet planeringen. med angränsande stränder utgör ett tätortsområde som rymmer alla de verksamheter som finns i en större Yttre fjärden tätort, som bostadsområden, arbetsområden och Yttre fjärden sträcker sig från Fredriksskans och ut till

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 181 Översiktsplan gävle kommun

det grunda området kring Limön och Orarna. Skutskär. Ackumulationsbottnar finns mellan Bönan och Kvaliteten på vattenmiljön påverkas av tillförseln av Lövgrund samt mellan Lövgrund och Eggegrund. Dess- föroreningar från Inre fjärden och från Korsnäsverken utom sker påverkan genom Dalälvens utflöde. Vid samt genom utlösning av ämnen som lagrats i Eggegrund finns gästrikekustens mest framstående häck- sedimenten på fjärdens botten. Vattenutbytet i fjärden ningsplats för kustfåglar. Området är delvis av riks är litet och andelen ackumulationsbottnar är hög. intresse för yrkesfisket och av betydelse för fritidsfisket. För Yttre fjärdens norra strand, Norrlandet, finns en gällande fördjupad översiktsplan. Även om tillgänglig- Gävlebukten och öarna är av riksintresse för yrkessjö heten till kusten är begränsad, har området ändå stor farten. Förutom den norra farleden, som har en trång betydelse för rekreation och friluftsliv främst tack vare passage förbi Holmudden, genomkorsas området av närheten till staden. Flera badplatser finns längs ytterligare en farled, mellan Limön och Orarna. strandsträckan, bland annat vid Engeltofta och Enges- Lotsarna är stationerade i Bönan. Området har också berg. Vidare finns hamnar för fritidsbåtar. stor betydelse för fritidssjöfarten, inte minst för seglingstävlingar. Det gäller främst området mellan Vattnen utanför Norrlandet nyttjas också för vatten Limön, Utvalnäs och Lövgrund, ett område som också aktiviteter. Fjärdens södra strand upptas helt av är strategiskt för yrkessjöfarten. hamn- och industriverksamhet. Yttre fjärden genom På Lövgrund finns en allmän bastu och brygga. Limön korsas av flera farleder, såväl till Fredriksskans som till har två badplatser och övernattningsbostäder. Granudden, Korsnäs och Inre fjärden. Området har vidare mycket stor betydelse för frilufts Framtida markanvändning livet, med bland annat Engesbergsbadet och campingen Området ska användas för sjöfart, hamn- och industri i norr, Limön med turbåtsförbindelser, Vårviksbadet verksamhet, bostäder, friluftsliv, båtliv och fiske. Nu och Furuvik i söder. Såväl Furuvik som Vårvik, Limön, gällande fördjupade översiktsplan för Norrlandet anger Engeltofta, Engesberg, Bönan och Utvalnäs är platser cirka 400 nya bostäder, relativt jämt fördelade längs som är viktiga för besöksnäringen i kommunen. hela kustremsan. Framtida markanvändning Vattenkvalitén i Yttre fjärden bör förbättras ytterligare Området ska användas för sjöfart, fritidssjöfart, frilufts- genom miljöskyddsåtgärder i cellulosaindustrin. Dessa liv, naturvård, fiske och turism. Det är angeläget att rekommendationer skall ses mot bakgrund av att fjärden bibehålla en god vattenkvalitet i området, inte minst har mycket dåliga förutsättningar som recipient. med tanke på dess betydelse för fisket. Ytterligare minskade utsläpp från cellulosaindustrin är mycket Gävlebukten och öarna angeläget. Området sträcker sig från Norrlandet vid Holmudden i norr, till kusten vid Sikvik och Furuvik i söder och Småbåtslederna inom området föreslås utvecklas. Det KUST OCH HAV omfattar öarna Limön, Orarna, Lövgrund och Egge är av stor vikt att farleden på insidan av Orarna behålls grund. Samtliga är av riksintresse för naturvård. som en skyddad farled inomskärs mellan Furuvik och Området påverkas av utsläppen från Korsnäsverken och Gävle. Furuviks gästhamn och havscamping utvecklas under vissa förhållanden också av utsläppen från och i området bör ett havsbad anläggas för att ytter Skutskärsverken. Området är av stor betydelse för ligare förstärka besöksmålet Furuvik. Kajanläggningen friluftslivet. Fritidshus och båthamnar finns på alla öar vid Bönan bör rustas och möjliggöra fler båtplatser då utom Orarna. Orarna är relativt opåverkat av mänsklig Bönan är en viktig målpunkt vid kusten. Det är angeläget aktivitet och har ett mycket känsligt fågelliv framförallt att minska fritidsbåttrafiken i den norra farleden, som på den södra sidan av ön, på de många små fågelöarna så långt möjligt bör reserveras för yrkessjöfarten. och de orörda skogsområdena. Passagen är trång utanför Holmudden och man bör Vattenområdet utanför öarna har betydelse för såväl undvika att blanda olika sorters trafik där. Fritids fritidsfisket som yrkesfisket. Eggegrund är, med sin båtarna bör i största möjliga utsträckning styras dels fyrplats, av betydelse för sjöfarten och ingår i till den södra farleden och dels till en parallell farled riksintresseområdet för yrkesfiske. Eggegrund och uppe vid den trånga passagen. Utsläppen från cellulosa Orarna är naturreservat och kommunen jobbar med industrin har minskat, vilket har positiv effekt i området. naturreservatsbildning för Limön. Samtliga nämnda öar, Det är dock angeläget att minskningarna fortsätter, av utom Lövgrund, är dessutom Natura 2000-områden. allmänna miljöskäl och särskilt med hänsyn till områdets betydelse för fisket. Ytterligare prickning av farleder till Området har förutsättningar för ett rikt och varierat havsbaden i Älvkarleby kommun skulle vara av stor vikt växt- och djurliv. Grundområdena är viktiga för många för fritidsbåttrafiken. Detta ska ske i samverkan med fiskarters lek och uppväxt. Vattnet har hög ekologisk Älvkarleby kommun. status i hela området enligt VISS. Området är påverkat av utsläppen från främst cellulosaindustrierna i Gävle och

182 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

RIKTLINJER FÖR KUST OCH HAV

Riktlinjer som presenteras nedan gäller för utveckling Fiske och vattenbruk av kust- och havsområdet. Utöver dessa gäller de • Riksintressen för yrkesfisket och vattenområden som är riktlinjer som redovisas i kapitlet ”Allmänna intressen”, viktiga för fiskens reproduktion ska skyddas mot samt ”Ortsfördjupning för Hamrångebygden”. åtgärder som påtagligt kan skada deras värden. • Etablering av fiskodlingar ska inte tillåtas inom ett Bostäder område om 50 kilometer från Dalälvens mynning. • Nya bostäder vid kusten ska utvecklas i anslutning • Etablering av fiskodlingar ska inte tillåtas i: till befintliga orter och fritidshusområden med närhet »» grundområden till kollektivtrafik. »» avsnörda vikar med dålig vattenomsättning »» vatten med mindre vattendjup än tio meter. Tillgänglighet • Allmänhetens tillgänglighet till kusten och havet ska öka. För detta krävs investering i kollektivtrafik och att det rörliga friluftslivet prioriteras längs stränderna och till stränderna. • Vid all planering av ny bebyggelse ska en fri passage närmast strandlinjen säkerställas för allmänheten. Gemensamma båtplatser eftersträvas i stället för enskilda bryggor och pirar.

Natur- och kulturvärden • Utvecklingen av kust-och havsområdet ska ske på ett sådant sätt att de värden som finns i området stärks och bevaras. Det gäller för både naturområden och kulturhistoriskt viktiga miljöer.

Besöksnäring • Gävle stad, Furuvik, Limön, Engeltofta, Engesberg, Bönan, Utvalnäs, Eskön, Säljemar-Iggön, Norrsundet KUST OCH HAV och Axmarbruk är viktiga besöksmål vid kusten. • För att stärka besöksmålen vid kusten ska investeringar i infrastruktur och offentlig miljö prioriteras till dessa platser, exempelvis farleder, bryggor, gästhamnar, båtplatser, dass, skyltning och parkeringsplatser.

Farleder • Riksintresset för farlederna för yrkessjöfarten ska prioriteras där de sammanfaller med andra allmänna intressen. • Kommunen ska verka för att underhålla och anlägga en inomskärsled för fritidsbåttrafiken som länkar ihop Gävle kommun med Älvkarleby och Söderhamns kommuner. • Farleder för fritidsbåtar får inte påverka natur- och kulturmiljövärden eller fisket negativt.

Djuphamnar • De två hamnar som finns i Gävle kommun, Gävle hamn och Norrsundets hamn, ska ges utrymme att utvecklas. • I Norrsundet ska hamnens intressen prioriteras högre än intresset för bostadsutveckling.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 183 Översiktsplan gävle kommun

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS

184 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Gävle kommun vill främja utvecklingen på landsbygden bidrar till att stärka landsbygden. En hållbar lands- och öka befolkningsunderlaget för att upprätthålla och bygdsutveckling inom LIS-områden för bostäder stärka service även i kommunens mindre tätorter. Det förutsätter att de boende har möjlighet att nyttja gör kommunen bland annat genom att i översiktsplanen landsbygdens serviceutbud. Det kan vara genom god peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära tillgänglighet till livsmedelsbutiker, skola, kollektivtra- lägen, så kallade LIS-områden, där vissa lättnader i strand- fik, pendlarparkering eller annan service. skyddet ska gälla. LIS-områden pekas ut för bostads- och verksamhetsändamål. Verksamheter inom naturturism och besöksnäring har behov av natursköna platser för att vara attraktiva och Gävle kommun pekar ut sammanlagt 24 LIS-områden - gynnas därför ofta av vattennära lägen. Turismnäringen 17 områden för bostäder och sju områden för verksam- skapar nya arbetstillfällen och kan öka antalet besökare, heter. Merparten av områdena ligger i anslutning till och därigenom bidra till en levande landsbygd. någon av serviceorterna Hedesunda, Forsbacka eller Bergby. Regelverk för strandskydd och LIS LIS-områden möjliggör ca 500 nya bostäder i strandnära lägen samt utveckling av turism och besöknäringar med fokus på natur- och kulturbaserade upplevelser. Generellt och utökat strandskydd Strandskyddet regleras i miljöbalken och har två syften - dels att långsiktigt trygga den allemansrättsliga tillgången till strandområden, dels att bevara goda Landsbygdsutveckling i Gävle kommun livsvillkor för djuroch växtlivet på land och i vatten.

Strandskyddet är ett generellt skydd som gäller vid alla Definitionen av landsbygd kuster, sjöar och vattendrag oavsett storlek. Gävle kommun utgår i LIS-utredningen från Glesbygds Det skyddade området är normalt 100 meter från verkets definition av landsbygd. Definitionen bygger på strandkanten både på land och i vattenområdet och tillgänglighet till större tätorter med 3000 invånare inkluderar även undervattensmiljön. LIS eller mer. Enligt Glesbygdsverkets definition är det omland som ligger inom 5 minuters resväg med bil från Länsstyrelsen kan under vissa förutsättningar utvidga dessa tätorter att betrakta som närområde som inte ska strandskyddet upp till 300 meter för särskilt värdefulla definieras som landsbygd. Områden som ligger 5-45 områden. I Gävle kommun omfattas 10 områden längs minuters resväg med bil från dessa tätorter definieras kusten av utökat strandskydd om 300 meter, och ett som tätortsnära landsbygd. Med utgångspunkt i denna område av utökat strandskydd om 200 meter. För definition är hela Gävle kommun, med undantag för inlandsvattnen omfattas Dalälven (300 meter) och Gävle stad och Valbo med tillhörande närområden, att Testeboån (200 meter) av det utökade skyddet. betrakta som landsbygd. Inom ett strandskyddsområde är det förbjudet att uppföra Landsbygdsutveckling i Gävle kommun nya byggnader, ändra byggnaders användning eller utföra Gävle kommun har flera tätorter på landsbygden som andra anläggningar eller anordningar som strider mot ligger på gränsen till att kunna upprätthålla offentlig strandskyddets syften. Åtgärder som medför att allmän- och kommersiell service. Kommunen har för att främja heten hindras eller avhålls från att beträda ett strandom- servicen på landsbygden pekat ut strategiska serviceor- råde, eller som väsentligt förändrar livsvillkoren för växt- ter där servicen är extra viktig att bevara eller utveckla och djurlivet, är alltså inte tillåtna. Kommunen får i det för att hålla landsbygden levande och attraktiv. Runt enskilda fallet ge dispens från förbuden om det finns dessa orter är det särskilt viktigt att stimulera till fler särskilda skäl. En dispens får endast ges om det är attraktiva bostäder. Gävle kommun vill använda LIS förenligt med strandskyddets syften. som en möjlighet att skapa långsiktigt positiva syssel- sättningseffekter, fler attraktiva bostäder och stärka LIS möjliggör lättnader i strandskyddet serviceunderlaget på landsbygden, framförallt i service- För att kunna upphäva eller medge dispens från strand- orterna, samt även utveckla friluftsliv och turism. skyddet får man i normalfallet endast beakta sex särskilda skäl som har preciserats i miljöbalken. Kom- Fler boende som nyttjar landsbygdens serviceutbud munen kan dock i sin översiktsplan redovisa områden

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 185 Översiktsplan gävle kommun

för landsbygdsutveckling i strandsnära lägen, så kallade LIS-områden, där vissa lättnader i strandskyddet ska gälla. Syftet är att ta tillvara strändernas attraktionskraft och på så vis stimulera en utveckling på landsbygden.

I utpekade LIS-områden tillkommer ytterligare två särskilda skäl vid prövningen av upphävande eller dispens från strandskyddet. Ett särskilt skäl kan vara att ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anlägg- ning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Om prövningen gäller en dispens för att uppföra enstaka en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får man i stället beakta Anpassning till topografin. Om det finns en naturlig klack längs som särskilt skäl om huset eller husen avses att uppföras med stranden blir den fria passagen något smalare än i fallet ovan. i anslutning till ett befintligt bostadshus. Illustration: Ulrika Åkerlund/Boverket

Villkoren enligt miljöbalken för att ett LIS-område ska kunna pekas ut är följande: • Området är lämpligt för utvecklingen av landsbygden, dvs bidrar direkt eller indirekt till långsiktigt positiva sysselsättningseffekter eller ökat serviceunderlag på landsbygden. • Området är av sådant slag och har en så begränsad Vid tätare bebyggelse är det viktigt att gränsen mellan privat och omfattning att strandskyddets syften fortfarande allmänt är tydligt markerad, t.ex. genom en häck, ett staket eller tillgodoses långsiktigt. en trädridå. Illustration: Ulrika Åkerlund/Boverket • Området har liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften.

Fri passage För att säkerställa allmänhetens tillgänglighet till strandlinjen och bevara goda livsvillkor för djuroch växtlivet, ska en fri passage bevaras mot strandlinjen. Den fria passagen bör anpassas till djurliv. Om strandkanten är Beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyd- bevuxen med vass och är en viktig häckningsplats för fåglar så kan LIS det, både inom och utanför LIS-områden, ska inte den fria passagen för människor förläggas längre från stranden. omfatta ett område som behövs för att mellan strand- Illustration: Ulrika Åkerlund/Boverket linjen och byggnaderna eller anläggningarna säker- ställa fri passage. Detta gäller dock inte om en sådan LIS-arbetet i Gävle kommun användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. Den fria passagen kan Kriterier vid utpekande av LIS-områden variera i bredd beroende av terrängen, men ska minst Om utveckling i strandnära lägen ska bidra till en vara ”några tiotal meter ”, så att allmänheten obehind- hållbar landsbygdsutveckling som gynnar de mindre rad kan gå utmed stranden. Följande figurer kommer tätorterna är det viktigt att urvalet av LIS-områden följer från strandskyddshandboken och vägleder hanteringen kriterier som främjar just hållbarhet. Hållbarhetsper- av fri passage. spektivet innebär bl a att samla nya bostadsetableringar på ett fåtal ställen i anslutning till befintliga bebyggelsestrukturer med närhet till olika typer av service och infrastruktur. Det innebär också att inte exploatera i lägen där andra allmänna intressen, som exempelvis miljö, natur, friluftsliv eller kulturmiljö kan ta skada.

Utöver de kriterier som kommunen fastställt finns det förutsättningar som gör ett LIS-område mer hållbart och som därför ska vägas in som positiva aspekter vid Om landskapet är flackt och öppet så behöver den fria passagen en lämplighetsprövning. Det är exempelvis om området vara så pass bred att det uppfattas som möjligt att passera utan kan nyttja befintlig kollektivtrafik, har nödvändig infra- att göra intrång på hemfridszonen. Illustration: Ulrika Åkerlund/ struktur såsom el, vatten och avlopp, bredband, eller på Boverket annat sätt bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.

186 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Urvalskriterierna kan delas in i tre kategorier beroende • Områden av stort värde för friluftslivet ska inte pekas ut. på vilken typ av exploatering som prövas: • Allmänna kriterier – gäller generellt oavsett vilken Kriterier för verksamheter typ av ändamål exploateringen har. • Området ska ge långsiktiga och positiva sysselsätt- • Bostadskriterier – gäller vid exploatering i form av ningseffekter för bygden. bostäder. • I första hand ska områden pekas ut kring befintliga • Verksamhetskriterier – gäller vid exploatering i form av turismanläggningar som är i behov av utveckling. LIS verksamheter. Riktlinjer för fortsatt prövning och utveckling i Allmänna kriterier utpekade LIS-områden • Området ska stimulera till ett ökat befolkningsun- Fastighetsägare inom de utpekade LIS-områdena ges en derlag på kommunens landsbygd. möjlighet att pröva vidare utveckling av bostäder eller • Områden med höga naturvärden ska inte pekas ut. verksamheter på fastigheten, men har ingen genomför- • Etablering av ny bebyggelse vid orörda kuststräckor, andeskyldighet. sjöar och vattendrag skall i största möjliga mån undvikas. I oexploaterade områden kan dock LIS- Krav på detaljplan och fri passage områden pekas ut för verksamheter inom naturtu- Gävle kommun har valt att ställa krav på att alla rism och rörligt friluftsliv. utpekade LIS-områden ska detaljplaneläggas vid • Områden med stor risk för översvämning, ras, skred exploatering. På så vis säkerställer kommunen att och dylikt ska inte pekas ut. utbyggnaden av LIS-områden sker på ett långsiktigt • Området ska inte motverka att de nationella miljö- hållbart sätt, då dessa områden också är strategiskt målen uppnås och inte minska möjligheterna att viktiga för landsbygdsutvecklingen. Detaljplanen är en uppnå eller upprätthålla miljökvalitetsnormer. fortsättning och fördjupning av den mer övergripande lämplighetprövningen som gjorts i översiktsplanen. Kriterier för bostäder • Området är lokaliserat på ett maximalt avstånd om Under detaljplanearbetet utreds områdenas förutsätt- 200 meter från befintlig bebyggelse. ningar och lämplighet för exploatering mer noggrant • En acceptabel vatten- och avloppslösning ska vara ur ett flertal miljöaspekter. Att ett område pekats ut möjlig att anordna. som LIS-område innebär inte per automatik att det • Befintlig väginfrastruktur måste finnas i närområdet. kommer att bedömas som lämpligt för exploatering i • Området ska bidra till att stärka befintlig service i nästa skede. närliggande tätorter på landsbygden.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 187 Översiktsplan gävle kommun

Detaljplaneläggning ska alltid föregås av en naturvär- desbedömning och VA-utredning. I många fall krävs LIS-områden, översikt också arkeologisk utredning. !P LIS-område

Även om ett flertal av de utpekade LIS-områdena i översiktsplanen har avgränsats ända ner mot strandlinjen, ska all exploatering anpassas för att säkerställa fri !P 1. passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djuroch växtlivet i en zon närmast vattnet. Den fria 2. !P !P!P passagen kommer att variera i bredd beroende på de AXMARBY förutsättningar som finns på respektive plats, och Viksjön kommer att utredas vidare i detaljplaneskedet. Det är också viktigt att anpassa bebyggelsen så att man NORRSUNDET säkerställer ”gröna släpp” eller passagemöjligheter ner BERGBY !P!P!P till strandlinjen från omkringliggande landområden. !P 3. 4. Ett beslut om att upphäva strandskyddet i detaljplan 5. HA!PMRÅNGEFJÄRDEN eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta !P ")E4 IGGÖN den fria passagen eller de ”gröna släppen”.

Ny bebyggelse och nya anläggningar ska utformas med TRÖDJE tydliga avgränsningar så att det alltid är tydligt för

allmänheten att strandområdet är allmänt tillgängligt ESKÖN och så att det är tydligt var gränser för privata tomter !P 12. eller verksamheter finns. BJÖRKE Lundbosjön

BÖNAN LIS-områden i Gävle kommun Öjaren GÄVLE Gävle kommun pekar ut sammanlagt 24 LIS-områden i översiktsplanen - 17 områden för bostäder och sju områden för verksamheter. Områdena bedöms främja FURUVIK VALBO landsbygdsutvecklingen genom att stimulera till ökat )"E16 ")E4 bostadsbyggande, gynna turismen och besöksnäringen, !P!P LIS FORSBAC!PKA!P öka sysselsättningen och skapa underlag för förstärkt !P 6. Storsjön service på landsbygden. LIS-områdena är geografiskt spridda över hela kommunen och merparten ligger i anslutning till någon av serviceorterna Hedesunda, Forsbacka eller Bergby.

Varje LIS-område redovisas med en övergripande områdesbeskrivning, förslag till utveckling, motiv för utpekande och lokal hänsyn. 7. !P Flera av LIS-områdena har även utpekade tillhörande utvecklingsområden som bedöms lämpliga för samma

typ av exploatering som avses inom LIS-områdena, dvs HEDESUNDA bostäder eller verksamheter. Skillnaden mellan LIS- områden och utvecklingsområden är att utvecklings- 8. Dalälven områden ligger utanför strandskyddszonen. !P!P!P 9.

Cirka 500 nya bostäder bedöms kunna rymmas inom de !P 11. utpekade LIS-områdena och utvecklingsområdena. Inom de utpekade LIS-områdena för verksamheter ges 10. !P möjlighet att utveckla turism och besöksnäringar med fokus på natur- och kulturbaserade upplevelser.

µ 0 5 000 10 000 20 000 Meter

188 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Teckenförklaring LIS-kartor Förslag till utveckling

Î Båthamn Verksamhetsområde med fokus på besöks- och turist- Farled med kommunalt huvudmannaskap näringen. Befintlig restaurangnäring och annan närings- Möjlig båtväg verksamhet i närområdet, exempelvis havscamping, ska  Kommunal badplats ges möjlighet att utvecklas. Etablering av mindre ") Utredningsområde bostäder verksamheter som knyter an till områdets historiska ) Utredningsområde verksamheter värden och naturvärden, som exempelvis café, rökeri,

! !

Befintligt rekreationsstråk kanotuthyrning, guidade turer etc, lämpar sig väl i N¾ ytt rekreationsstråk området. Området kan även kompletteras med enstaka Alternativ anslutningsväg ¾ övernattningsstugor för besökande turister. LIS-bostäder LIS-bostäder, utanför strandskydd Motiv för utpekande LIS-verksamheter LIS-verksamheter, utanför strandskydd Etablering av fler verksamheter i området har stor potential att bidra till landsbygdsutveckling i form av nya arbetstillfällen och fler besökare i norra delen av kommu- 1. Axmar bruk nen och möjliggör därmed en utveckling av besöksnä- ringen i kommunen och regionen. Alla typer av besöksbo- Områdesbeskrivning ende och övernattning bedöms gynna landsbygden. De Axmarfjärden Området ")ligger i norra delen av kommunen, vid höga kultur- och naturvärdena på platsen ger goda LI)S.2.1 Axmarkusten," som är ett stort sammanhängande, förutsättningar för fortsatt utveckling av turism. Området relativt oexploaterat kustområde med mycket höga kring Axmar bruk är ett besöksmål av regional betydelse natur-, rekreations- och kulturhistoriska värden. som kommunen vill främja utvecklingen av. Området har Området ligger i direkt anslutning till Axmar bruk. potential att utvecklas till ett attraktivt besöksmål med Bruksmiljön och delar av havsmiljön är kulturreservat. ett variationsrikt utbud av natur- och kulturbaserade Området utgör också riksintresse för naturvård och i upplevelser. LIS.2.2") ") närhetenÎ finns kommunens") största naturreservat") och LIS.2.3 LånNaturagvarpet 2000-område. I översiktsplanen är Axmarkus- Lokal hänsyn ten utpekat som värdefullt område för friluftsliv som • Nya byggnader och anläggningar ska anpassas till kan utvecklas vidare till ett rekreativt och turistiskt platsens småskaliga och glest bebyggda miljö. Av vikt utflyktsmål. Översiktsplanen pekar även ut Axmar bruk är att nya byggnader och anläggningar ges ett sparsma- som ett särskilt viktigt besöksmål att utveckla. LIS- kat och diskret utseende men med hög arkitektonisk

området0 130 2 6ligger0 i5 2direkt0 anslutning till befintligt utformning.

Meter µ LIS verksamhetsområde i form av restaurang, havscamping • Området ligger på en udde i havet med stor bety- för husbilar och undervattenspark, samt inom ett område delse för landskapsbilden. Omfattande skogsavverk- som markerats som kulturhistorisk bebyggelse i kultur- ning måste därför undvikas i samband med exploate- miljöprogrammet. Läs mer i ”Kulturmiljöprogram för ring. norra, södra och västra kommundelarna”. • Omgivande vattenområde är ekologiskt känsligt. Avloppsanläggningar ska därför utformas enligt kommunens krav på hög skyddsnivå. • Särskild hänsyn ska tas till naturvärden i anslutning

x till Skärjåns mynning. m

r s 2. Axmar by t Norrfjärden i g Î Områdesbeskrivning Axmar by är belägen i Hamrånge socken. Länge försörjde sig de boende i Axmar by på skogs- och LIS.1 jordbruk samt fiske, där fisket var huvudnäringen, vilket tydligt präglat byn. Byn är belägen i den inre

Sörfjärden delen av Axmarfjärden som här kantas av sjöbodar,

g i båthus och bryggor. Tre LIS-områden föreslås i Axmar

t s by. r AXMAR a BRUK m x Förslag till utveckling A Samtliga LIS-områden avser bostäder. Befintlig bebyg- 0 125 250 500 Meter µ gelse kompletteras med ytterligare bostäder för att skapa en mer sammanhållen bebyggelsestruktur. Kartan visar LIS-området som föreslås i Axmar bruk.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 189 Översiktsplan gävle kommun

förslagsvis inom besöksnäringen. LIS-området i anslutning till havsbadet (3.2) avser verksamheter Axmarfjärden kopplade till turismoch besöksnäring, i första hand LIS.2.1 camping och enklare övernattningsstugor.

LIS.2.2 n Î a LIS.2.3 t Î Långvarpet a g s g ä LIS.3.1 v n r ä J ") ") 0 250 500 1 000 Meter µ  Kartan visar de LIS-områden som föreslås i Axmar by. LIS.3.2 Motiv för utpekande

Axmar by har stor potential att utvecklas mot fler 0 75 150 300 Meter µ permanentboenden. Befintlig bebyggelse ligger vackert vid fjärden och kan utan större ingrepp i miljön kompletteras med ny bebyggelse. Utbyggnad inom Kartan visar de LIS-områden som föreslås på Fårholmen och vid områdena skulle bidra med ett behövligt tillskott av Saltarsfjärden. bostäder i norra delen av kommunen och skapa underlag för service i Bergby och Norrsundet. Motiv för utpekande Etablering av fler verksamheter på Fårholmen och vid Lokal hänsyn havsbadet vid Kvistholmen har potential att bidra till • Exploatering i område 2.3 ska anpassas till angräns- landsbygdsutveckling i form av nya arbetstillfällen och ande höga botaniska naturvärden. möjliggör en utveckling av besöksnäringen i kommunen och regionen. Fler besökare och turister förbättrar LIS 3. Fårholmen och Saltarsfjärden också förutsättningarna för service i Bergby och Norrsundet Områdesbeskrivning Fårholmen är en skogsbeklädd halvö strax nordost om Norrsundet är ett utpekat besöksmål som kommunen Norrsundet. Naturen består till största delen av barr- vill främja utveckling av. De höga naturvärdena i det blandskog med inslag av äldre tallar och grova lövträd. närliggande kustområdet kring Lindön-Björnön ger Stränderna är steniga och flacka. På Fårholmens östra särskilt goda förutsättningar för fortsatt utveckling av sida finns bebyggelse som främst tillkom under kustturism. Här finns potential att skapa ett attraktivt 1950-talet då arbetarna på Norrsundets bruk fick besöksmål för naturbaserade upplevelser. tillåtelse att uppföra sommarbostäder på platsen. Flera av bostäderna är idag omvandlade till permanentbostä- Lokal hänsyn der. På Fårholmens västra sida har det tidigare funnits • En kulturhistorisk utredning och dokumentation sågverk och mindre industrier som numera är ned- kan behöva göras i område 3.1, då det finns läm- lagda. Norrsundets reningsverk är idag lokaliserat till ningar efter äldre verksamheter. platsen som i övrigt endast hyser enstaka bebyggelse. • Hänsyn ska tas till känd fartygslämning som finns strax öster om område 3.2. Ett LIS-område (3.1) föreslås på Fårholmen, i anslutning till tidigare verksamhetsområden på platsen.

Söder om Fårholmen, vid Saltarsfjärdens södra strand, finns ett populärt havsbad vid Kvistholmen. Här föreslås ytterligare ett LIS-område (3.2).

Förslag till utveckling LIS-området på Fårholmen (3.1) avser verksamheter,

190 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

4. Hamrångefjärden och Norrsundet låglänta, med inslag av sumpskog och våtmarker. Fjärden är relativt kraftigt exploaterad med strandnära Områdesbeskrivning fritids- och permanentbebyggelse i de norra, södra och Hamrångefjärden var tidigare en havsvik med skyddad västra delarna. hamn och en viktig transportnod för båttrafiken utmed kusten. Idag är fjärden, på grund av landhöjningen, i stort Norrsundet har främst prägel av industriort. Orten sett avsnörd från Bottenhavet och förbindelsen upprätt- växte fram i slutet av 1800-talet då den numera hålls endast via två smala utlopp som inte är möjliga att nedlagda såg- och massafabriken lokaliserades hit. Ån passera med båt. Fjärden hyser stora rekreationsvärden och som rinner genom Norrsundet är ett av de smala utlopp är bl a ett av kommunens viktigaste och populäraste vatten som förbinder Hamrångefjärden med Bottenhavet. Ån för utövande av sportfiske. är reglerad via en kraftstation för att styra vattennivån i Hamrångefjärden. Längs ån finns vackra närströvom- råden för Norrsundetborna och enstaka bebyggelse som llväge n a V tätnar ju närmare samhället man kommer. S t or T ma K rä v rn i Totalt föreslås fyra LIS-områden i anslutning till dg s s å g th Hamrångefjärden och årummet i Norrsundet. rd a o ta sg n lm a sv ta äge A n n Förslag till utveckling ll ég n a ta Tre av områdena (4.1, 4.2 och 4.4) avser bostäder. ta a LIS.4.1 n g Område 4.3 avser verksamheter med fokus på besöksnä- s g ä ring, turism och friluftsliv. Befintlig verksamhet med v rn guidade turer till Fjärdön, fisketävlingar m m ska ges ä J möjlighet att utvecklas. Etablering av mindre verksamheter som knyter an till områdets historiska värden och naturvärden lämpar sig väl i området.

Motiv för utpekande 0 75 150 300 Meter µ Utbyggnaden inom områdena skulle bidra med ett behövligt tillskott av bostäder i direkt närhet till tätor- terna Norrsundet och Hamrångefjärden, samt skapa Kartan visar det LIS-område som föreslås i Norrsundet. underlag för förstärkt service, kollektivtrafik m m i Bergby och Norrsundet. Möjlighet finns att eventuellt koppla på LIS kommunalt vatten och avlopp. Områdena möjliggör n

e N äg en sv o g d r ä n r rsv rsu s lskä or u äl N n H d s v LIS.4.2 äg en LIS.4.4 LIS.4.3

H en amrångeväg

0 75 150 300 Meter µ

0 75 150 300 Meter µ Kartan visar de LIS-områden som föreslås i Hällskär.

De största ön i fjärden, Fjärdön, har höga biologiska Kartan visar det LIS-område som föreslås i Hamrånge. bevarandevärden och stor betydelse för friluftslivet. Gävle kommun har för avsikt att skydda Fjärdön som bostäder i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, vilket kommunalt naturreservat senast år 2020. skapar en mer sammanhållen bebyggelsestruktur. Stränderna kring Hamrångefjärden är flacka och Etablering av fler verksamheter vid Hällskär (4.3)

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 191 Översiktsplan gävle kommun

möjliggör en utveckling av besöksnäring, turism och Motiv för utpekande friluftsliv i regionen. Strandområdet nyttjas redan idag Området ligger strategiskt placerat längs den infra- bl a som utgångspunkt för båttransporter av besökare strukturellt viktiga vägen som knyter samman de norra till guidade vandringar på den intilliggande ön Fjärdön, delarna av kommunen med Ockelbo kommun. På sikt men även för annat friluftsliv. Norrsundet är ett har området stor potential att utvecklas om Ostkustba- utpekat besöksmål av regional betydelse som kommu- nans nya planerade dragning blir av och en regionaltåg- nen vill främja utveckling av. De höga natur- och station, motorvägshållplats och pendlarparkering byggs rekreationsvärdena på Fjärdön och i Hamrångefjärden i Hagsta. Möjligheterna att pendla till arbete och gör att området har potential att utvecklas till ett studier skulle då förbättras markant i hela bygden, och attraktiv besöksmål. göra området kring Skäggaren till ett attraktivt boendealternativ. En utbyggnad vid Skäggaren skulle bidra Lokal hänsyn med ett välbehövligt tillskott av bostäder i Hamrång- • I område 4.2 ska ett respektavstånd hållas till intillig- ebygden, samt skapa underlag för service, kollektivtra- gande nyckelbiotop med höga naturvärden (kalkpå- fik m m i Bergby och Norrsundet. verkad barrskog med sällsynta svampar). Skogsav- verkning får inte ske för nära nyckelbiotopen, då Lokal hänsyn detta kan leda till kanteffekter som påverkar nyckel- • Ett respektavstånd ska hållas till intilliggande biotopen negativt. sumpskogsområde. De hydrologiska förhållandena • I område 4.2 ska ett respektavstånd dessutom hållas får inte försämras i sumpskogen i samband med till intilliggande mindre våtmarksområde. Exploate- exploatering. ring med bostäder får inte försämra de hydrologiska • Områdets avgränsning har förskjutits åt väster, förhållandena i våtmarken. närmare befintlig bebyggelse och väg, i enlighet med länsstyrelsens synpunkter och önskemål under 5. Skäggaren granskningen.

Områdesbeskrivning 6. Storsjön och Gavleån i Forsbacka Skäggaren är en mindre sjö belägen i kommunens nordvästra del längs väg 303 mot Ockelbo. Sjön omges av Områdesbeskrivning skogsmark, främst barrskog, med inslag av löv. Strand- Gävle kommun delar Storsjön med Sandvikens kom- området kring sjön är bitvis sankt och det förekommer mun. Östra Storsjön och området kring sjöns utlopp i partier av sumpskog i anslutning till det föreslagna Gavleån vid Forsbacka är relativt hårt exploaterat med LIS-området. I norr passerar väg 303 nära sjön med fin bostäder. Samtidigt är det ett välbesökt friluftsområde utsikt över vattnet. I nordöst och sydväst finns ett fåtal som nyttjas för både sommar- och vinteraktiviteter som LIS fritidshus, men i övrigt är sjön oexploaterad. exempelvis fiske, båtliv, paddling, vattenskidåkning och långfärdsskridskor. Den östra delen av sjön karaktärise- Skäggaren ras av ett stort antal öar och vikar, vilket ger en vacker

n landskapsbild som bidrar till områdets attraktivitet. e g ä Kring Storsjön finns en problematik med övergödning v o lb och utsläpp, vilket påverkar vattenkvaliteten negativt. e k c Ett omfattande arbete med att få bukt med detta har O påbörjats och vattenkvaliteten börjar sakta förbättras. Sjön har sitt utlopp i Gavleån och vattennivån regleras

LIS.5 genom Forsbacka kraftstation som anlades i utloppet för att försörja dåvarande Forsbacka järnbruk. Tre LIS-områden föreslås i anslutning till Storsjön - ett längs sjöns norra strand strax väster om Forsbacka samhälle (6.1), och två strax söder om samhället vid sjöns utlopp i Gavleån (6.2 och 6.3). Område 6.3 ligger delvis inom utpekat karaktärsområde för kulturmiljö och i direkt anslutning till Forsbacka bruks riksintres- 0 75 150 300 seområde för kulturmiljövård. Läs mer i ”Kulturmiljö- Meter µ program för norra, södra och västra kommundelarna”.

Kartan visar LIS-området vid sjön Skäggaren. Gavleåns övre del strax nedströms Forsbacka är lugnfly- tande och ganska bred, vilket skapar en tilltalande Förslag till utveckling landskapsbild med vackra utblickar över vattnet. Området avser bostäder. Området utgör en del av åsträckan mellan Forsbacka och Mackmyra som i stort sett saknar bebyggelse och

192 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

gatan som därmed är det största sammanhängande oexploa- Ström terade området längs hela Gavleån. Området är därför av stort intresse för friluftslivet, både som fiskevatten och som strövområde.

Två LIS-områden föreslås i anslutning till Gavleåns LIS.6.3 östra strand, strax nordost om bruksparksområdet (6.4 och 6.5). Område 6.4 ligger precis inom 200 meter från befintlig bebyggelse i söder och uppfyller därmed

kommunens kriterium för lokalisering av LIS-områden. S

t Område 6.5 kan däremot inte komma ifråga för exploa- o V r alboväge s n LIS.6.2 j tering förrän på längre sikt, under förutsättning att det ö v ä n sker en etappvis utbyggnad av Forsbacka tätort i östlig ge g ä e v riktning, med start på Gavleåns södra sida, i enlighet n y B med förslaget i ortsfördjupningen för Forsbacka (F.B.8,

LIS 6.4). 0 75 150 300 Meter B µ yvägen Förslag till utveckling Områdena avser bostäder. Befintlig bebyggelse komplet- Kartan visar de LIS-områden som föreslås i Forsbacka. teras med ytterligare bostäder för att skapa en mer sammanhållen bebyggelsestruktur och stärka Fors- E16 backa som serviceort. )"

LIS.6.5 Motiv för utpekande Utbyggnaden inom områdena skulle bidra med ett behövligt tillskott av bostäder i direkt närhet till LIS.6.4 Forsbacka och skapa underlag för förstärkt service, S t

e kollektivtrafik m m i tätorten. Områdena 6.2 och 6.3 n

o bidrar även till att skapa en sammanhållen bebyggelse r p n eå s vl genom att binda samman Forsbacka med Forsbacka by. v a G

Det upplevda avståndet som finns mellan orten och byn g

e skulle därmed minska. n LIS ") S a n rdshus n d ä väge v V ik s 0 125 250 500 v Meter µ ä g Valbovägen e n Kartan visar de LIS-områden som föreslås vid Gavleån i Forsbacka.

LIS.6.1

område 6.1 behövs ett samarbete med Sandvikens kommun för att lösa frågan kring vatten- och avlopp på  ett tillfredställande sätt. Här finns spridd befintlig bebyggelse och en komplettering med fler bostäder skulle bidra positivt till områdets utveckling.

Områdena 6.4 och 6.5 bedöms vara viktiga för Fors- 0 75 150 300 backas långsiktiga utveckling genom att skapa attrak- Meter µ Forsbackafjärden tiva bostäder nära Gavleån och nära naturen. I samband med utbyggnad av områdena skapas förutsättningar att Kartan visar det LIS-område som föreslås norr om Forsbacka vid anlägga ett nytt rekreationsstråk utmed Gavleån. En ny Storsjön. anslutningsväg söderut mot Forsbacka tätort behöver anläggas för att öka tillgängligheten till service och Områdena 6.1-6.3 ligger på ett acceptabelt avstånd från kollektivtrafik i Forsbacka. Område 6.4 ligger precis kollektivtrafik och områdena 6.2 och 6.3 kan enkelt inom 200 meter från befintlig bebyggelse i söder. kopplas till kommunens vatten- och avloppsnät. För Området uppfyller därmed kommunens kriterium för

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 193 Översiktsplan gävle kommun

lokalisering av LIS-områden. Område 6.5 kan på sikt 7. Fäbodsjön också uppfylla lokaliseringskriteriet under förutsätt- ning att Forsbacka byggs ut etappvis i östlig riktning Områdesbeskrivning från Forsbacka tätort med start vid Gavleåns södra sida. Åsbyvallen ligger i anslutning till riksväg 56 norr om På så vis är det möjligt att skapa en sammanhållen Hedesunda. Fäbodsjön ligger invid åsen och är omgiven bebyggelse mellan Forsbacka tätort och de utpekade av skogsmark. I direkt anslutning till Fäbodsjön finns LIS-områdena. den tidigare fäbodvallen Åsbyvallen, som har kulturhistoriskt intresse. Läs mer i ”Kulturmiljöprogram för Lokal hänsyn norra, södra och västra kommundelarna”. Den norra • Lämningar efter äldre verksamheter finns i område delen av området är relativt oexploaterat, men i övrigt 6.3, vilket innebär att ytterligare arkeologisk utred- finns en del bostäder, främst fritidshus, längs sjön. ning kan bli aktuell. En stenåldersboplats finns på udden, vilket innebär att bebyggelsen behöver läggas Förslag till utveckling långt från stranden. Tillkommande bebyggelse Området avser bostäder. behöver anpassas till riksintresset för kulturmiljö- vård. Motiv för utpekande • Ett rekreationsstråk ska anläggas utmed vattnet i En utbyggnad skulle bidra med ett behövligt tillskott av område 6.3. bostäder i närheten av Hedesunda och skapa underlag • Områdena 6.4 och 6.5 innehåller fornlämningar, bl a för förstärkt service i tätorten. i form av äldre boplatser, vilket innebär att ytterligare arkeologisk utredning kan bli aktuell. Lokal hänsyn • I områdena 6.4 och 6.5 ska ett respektavstånd hållas • Kulturlämningar finns i nära anslutning till områ- till intilliggande sumpskogsområde, översvämnings- det. Kulturmiljövärdena ska beaktas. marker och andra strandnära områden med höga naturvärden. • Ett rekreationsstråk ska anläggas utmed Gavleån vid områdena 6.4 och 6.5 för att förbättra allmänhetens tillgänglighet till vattnet och det stora samman- hängande grönområdet mellan Forsbacka och Valbo. Fäbodsjön LIS.7 • Område 6.4 och 6.5 saknar idag en gen anslutning mot Forsbacka och kollektivtrafiken längs Valbovä- gen. En trafiksäker och gen anslutning mot Fors- backa krävs för både bil, gång och cykel. LIS • Länsstyrelsen har i granskningsyttrandet påpekat att områdena 6.2-6.3 endast är lämpliga om en zon på ca 25 meter mellan strandlinjen och bebyggelsen undantas exploatering. Kommunen har efter gransk- )"56 ning förtydligat resonemanget kring fri passage och även på karta redovisat ett nytt strandnära rekrea-

tionsstråk i område 6.3. 0 125 250 500 Meter µ • Länsstyrelsen har i granskningsyttrandet motsatt sig exploatering i områdena 6.4-6.5 med motive- ringen att det saknas ett tydligt resonemang Kartan visar det LIS-område som föreslås vid sjön Fäbodsjön. gällande huruvida områdena kommer bidra till en utveckling av landsbygden. Kommunen har därför 8 - 11 Nedre Dalälven efter granskning utvecklat det generella resonemanget kring landsbygdsutveckling och även försökt Områdesbeskrivning förtydliga hur och varför områdena bidrar till att Dalälven rinner genom södra delen av Gävle kommun utveckla Forsbacka. och är på sina ställen mycket bred, med en variation av trögt flytande vatten och forsande partier. Det örika och vidsträckta älvlandskapet är mycket attraktivt ur landskapsbildssynpunkt. Landskapet har varit befolkat under lång tid och här finns rikligt med fornlämningar. De viktigaste fornlämningsplatserna i Gävle kommun ligger kring Hedesunda och den smala och långsträckta Ön, som är en del av Hedesundaåsen som här korsar älven i nord-sydlig riktning. Ön har länge varit en naturlig färdväg och korsningspunkt över Dalälven.

194 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Nedre Dalälven utgör riksintresse för naturvård, Förslag till utveckling friluftsliv, turism, vattendrag och kulturmiljövård. Området avser bostäder. Riksintresset för naturvård är enligt länsstyrelsens värdeomdöme kopplat till naturtyper som exempelvis Motiv för utpekande välvda och koncentriska mossar, älvängar, översväm- Utbyggnaden skulle bidra med ett behövligt tillskott av ningskärr, naturbetesmarker, naturliga slåttermarker, bostäder i närheten av Hedesunda och skapa underlag sumpskogar och andra lövdominerande naturskogar. för förstärkt service, kollektivtrafik m m i tätorten. Dessa naturtyper återfinns inte i de föreslagna LIS- Området är vackert beläget. I den norra delen finns områdena, och påverkan på riksintresset bedöms därför möjlighet att skapa attraktiva tomter med fina som liten. utblickar över Dalälven och Ön. Området har god tillgänglighet till kollektivtrafik och närhet till service i Invid Nedre Dalälven föreslås tre LIS-områden för Hedesunda. bostäder och två för verksamheter, vilka presenteras nedan med motiveringar. Lokal hänsyn • En kulturhistorisk utredning och dokumentation 8. Ålbo behöver göras då det finns lämningar efter äldre verksamheter. Områdesbeskrivning • Med hänsyn till riksintresset för kulturmiljövård ska Området ligger mellan de äldre radbyarna Ålbo och vegetation sparas mellan befintliga radbyar och ny Böle/Vretas där ett aktivt småskaligt jordbruk bedrivs. bebyggelse. Ny bebyggelse ska anpassas till platsens Området består till största delen av barrskog med inslag småskaliga och glest bebyggda miljö. Storskalig av lövträd och sumpigare partier. I anslutning till bebyggelse bedöms inte som lämpligt i området. områdets södra del finns ett mindre skogsparti med • Ett respektavstånd ska hållas till utpekat mindre äldre lövrik barrnaturskog med höga naturvärden. I naturvärdesobjekt (lövrik barrnaturskog) i anslut- nära anslutning till området finns även en del jord- ning till områdets södra del. bruksmark som brukas extensivt. Områdets avgräns- • Länsstyrelsen har i granskningsyttrandet motsatt sig ning har justerats så att jordbruksmark, strandängar avgränsningen av området och påpekat att området och lövrika strandskogar undantagits. Området är till bör utgå helt, alternativt gränsjusteras så att jord- största delen oexploaterat, med undantag för ett fåtal bruksmark, lövrika strandskogar, orörda betesängar äldre byggnader och ett antal bryggor och upplägg- och andra strandnära marker undantas. Länsstyrel- ningsplatser för båtar. sen har även påpekat att om området kan planläggas på ett småskaligt sätt med mindre gårdar av gles- bygdskaraktär och med odlingsmöjligheter, så kan LIS det möjligen accepteras. Kommunen har därför efter granskning reviderat områdets avgränsning och även förtydligat vikten av att ny bebyggelse anpassas till platsens småskaliga och glest bebyggda miljö.

9. Ön

LIS.8 Områdesbeskrivning Den smala och långsträckta Ön är en del av Hedesun-

n daåsen som sticker ut i Dalälven och korsar denna i e g ä nord-sydlig rikting. Området har historiskt varit en v e g naturlig färdväg och korsningspunkt över älven och är in s y så än idag. Det har funnits mänsklig aktivitet på Ön G under mycket lång tid och det finns rikligt med fornlämningar i området. Öns dominerande läge i Hedesundafjärden med ett omväxlande och intressant kulturlandskap, och med gamla knotiga strandtallar, är av stor betydelse för landskapsbilden. Området har också stor betydelse för rekreation, med goda förutsätt- 0 125 250 500 Meter µ ningar för bad, camping och annat rörligt friluftsliv. Brokfjärd

På Ön föreslås två LIS-områden, ett för verksamheter Kartan visar det LIS-område som föreslås i Ålbo söder om Hedesunda. (9.1) och ett för bostäder (9.2). Område 9.1 utgörs av skogsmark med inslag av värdefulla äldre tallar omedel- bart norr om befintlig campinganläggning på Öns

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 195 Översiktsplan gävle kommun

västra sida. Område 9.2 består av medelålders talldomi- • Särskild hänsyn ska tas till gamla tallar och andra nerad skog utan särskilda naturvärden på Öns östra naturvårdsträd i samband med exploatering i sida. område 9.1.

Förslag till utveckling 10. Hadeholm Område 9.1 avser verksamhetsområde med fokus på besöks- och turistnäringen. Befintlig campingverksam- Områdesbeskrivning het ska ges möjlighet att utvecklas. Andra mindre Området ligger vid en oexploaterad vik i den södra verksamheter som knyter an till områdets historiska delen av Nedre Dalälven. Området är barrskogsbevuxet värden och naturvärden kan också lämpa sig väl i områ- med visst inslag av lövträd i fuktigare partier. Viken är det. Område 9.2 avser bostäder. delvis igenvuxen med vass. En skogsbilväg leder nästan hela vägen fram till området, som i övrigt är oexploate- Edesfjärden rat. Området erbjuder vackra utblickar över Dalälven.

Förslag till utveckling n e g • Verksamhetsområde med inriktning på besöks- och ä LIS.9.1 v turistnäringen, exempelvis enstaka övernattnings-

Ö stugor för besökande turister.

Motiv för utpekande Etablering av fler verksamheter i Nedre Dalälvsområdet  har stor potential att bidra till landsbygdsutveckling i den södra delen av kommunen genom att locka fler LIS.9.2 besökare och därmed stärka underlaget för service i Hedesunda. Besöksnäringen i kommunen och regionen ges också en möjlighet att utvecklas. Alla typer av besöksboende och övernattning bedöms gynna lands-

0 75 150 300 bygden. Nedre Dalälvsområdets höga kultur- och natur- Meter µ värden ger goda förutsättningar för fortsatt utveckling av turism, och kommunen vill främja den utvecklingen. Kartan visar de LIS-områden som föreslås på Ön söder om Området har potential att utvecklas till ett attraktivt Hedesunda. besöksmål med ett variationsrikt utbud av natur- och kulturbaserade upplevelser. LIS Motiv för utpekande Utveckling av befintliga verksamheter och etablering av fler verksamheter i område 9.1 har stor potential att Hedesundafjärden bidra till landsbygdsutveckling i form av fler arbetstill- fällen och besökare i kommunens södra del, och bidrar därmed till att stärka underlaget för service i Hedesunda. Alla typer av besöksboende och övernattning bedöms gynna landsbygden. Nedre Dalälvsområdets höga kultur- och naturvärden ger goda förutsättningar för n fortsatt utveckling av turism, och kommunen vill främja e g LIS.10 ä den utvecklingen. Området har potential att utvecklas v e till ett attraktivt besöksmål med ett variationsrikt utbud d a av natur- och kulturbaserade upplevelser. H

Utbyggnad inom område 9.2 skulle bidra med ett behövligt tillskott av bostäder samt skapa underlag för

förstärkt service, kollektivtrafik m m i Hedesunda. 0 125 250 500 Meter µ Området är vackert beläget och flera attraktiva tomter kan skapas. Kartan visar det LIS-område som föreslås i Hadeholm. Lokal hänsyn • Kulturhistoriska lämningar finns i område 9.1, vilket innebär att ytterligare utredning kan bli aktuell. Lokal hänsyn • Stor risk för oupptäckta lämningar i område 9.2, vilket • En arkeologisk utredning krävs innan exploatering innebär att ytterligare utredning kan bli aktuell. kan genomföras.

196 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

11. Hällskog med anslutning mot Utskärsvägen. Område 12.2 avser verksamheter med inriktning mot besöksnäring, Områdesbeskrivning exempelvis restaurangverksamhet eller mindre Hällskog är beläget i den sydöstra delen av Nedre verksamheter med koppling till rörligt friluftsliv och Dalälven, i närheten av Sevallbo. Området består till rekreation. största delen av medelålders barrblandskog utan särskilda naturvärden. En befintlig bilväg leder fram till Motiv för utpekande området, som är bebyggt med sex fritidsfastigheter. Utbyggnad inom område 12.1 skulle tillsammans med Gemensam hamn och badplats finns i direkt närhet till den redan pågående bostadsexploateringen i angräns- området. Ett LIS-område föreslås i anslutning till den ande område bidra med ett behövligt tillskott av tillfartsväg som leder till hamnområdet. kustnära bostäder i kommunen och skapa underlag för förstärkt service på Eskön. Servicen är idag begränsad Förslag till utveckling till en lanthandel under sommarhalvåret. Möjlighet Området avser bostäder. Befintligt bebyggelse område finns till samnytt jande av den avloppsanläggning som om sex fritidshus kompletteras med ytterligare bostäder. tas fram inom pågående exploateringsprojekt, där även bredband planeras att byggas ut. Motiv för utpekande En utbyggnad skulle bidra med ett behövligt tillskott av Etablering av verksamheter på Eskön har potential att bostäder och skapa underlag för förstärkt service i bidra till landsbygdsutveckling genom att skapa fler Hedesunda. Området är vackert beläget och attraktiva arbetstillfällen och locka fler besökare och därmed tomter kan skapas. stärka underlaget för service på Eskön. Den kustnära besöksnäringen i kommunen, som har behov av natursköna, vattennära lägen för att vara attraktiv, ges också en möjlighet att utvecklas. I och med Esköns Hällskogsfjärden starka koppling till natur och friluftsliv finns goda möjligheter att skapa ett attraktivt besöksmål. Intill finns en planlagd småbåtshamn som skulle kunna samnyttjas av verksamheten.

LIS.11 M a r v ä n g ge e vä n gs LIS lsko äl H LIS.12.1 Uts kärs vägen

0 75 150 300 Meter µ

LIS.12.2 Kartan visar det LIS-område som föreslås i Hällskog.

12. Eskön

0 25 50 100 Områdesbeskrivning Meter µ Området ligger på södra Eskön i anslutning till ett pågående exploateringsprojekt för nya bostäder och Kartan visar de LIS-områden som föreslås på Eskön. småbåtshamn. Området utgörs av kraftigt utgallrad skogsmark utan särskilda naturvärden, men som angränsar till andra områden med höga natur- och Lokal hänsyn rekreationsvärden, bl a Eskö klubb på Esköns nordöstra • Stora delar av område 12.2 omfattas av översväm- del och Harkskärsfjärden i väster. Två LIS-områden ningsrisk, vilket behöver beaktas vid exploatering. föreslås på platsen - ett för bostäder och ett för verk- Enligt kommunens riktlinjer (se kapitlet ”Miljö- och samheter. riskfaktorer”) ska detaljplaner och bygglov ej medges på markområden lägre än 2 meter över havet. Förslag till utveckling Markförstärkningar kommer därför att krävas. Område 12.1 avser bostäder, ca två friliggande villor, • I områdets närhet finns ett av länets viktigaste

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 197 Översiktsplan gävle kommun

marina grundområden. Påverkan på den marina miljön behöver därför noga beaktas. De marina värdena som omfattar både vegetation och fiskför- yngring är väl dokumenterade. • Länsstyrelsen har i granskningsyttrandet bedömt område 12.2 som olämpligt med hänvisning till de dokumenterat höga marina värdena i anslutning till området och att området tar strand i anspråk som är tillgängligt för allmänheten. Kommunen har uppmärksammat de marina värdena men har svårt att ta ställning till hur dessa påverkas i ett så tidigt skede. Detta bör hanteras och utredas närmare i detaljplanen. Som i alla andra LIS-områden ska även här den fria passagen för allmänheten beaktas. Kommunen har efter granskning försökt förtydliga resonemanget kring fri passage.

Riktlinjer för utveckling AV OMRÅDEN FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN, LIS-områden

Riktlinjer som presenteras nedan gäller för utveckling av LIS LIS-områden. Utöver dessa gäller de riktlinjer som redovisas i kapitlet ”Allmänna intressen” eller andra fördjupningar.

• Utpekade LIS-områden ska detaljplaneläggas innan exploatering. • I samband med detaljplaneläggning av LIS-områden ska alltid en naturvärdesbedömning och VA- utredning genomföras. • All exploatering ska ske på ett sådant sätt att allmänhe- tens tillgång till den närmaste strandremsan säkras och så liten skada som möjligt åsamkas växt- och djurlivet. Den fria passagen ska vara tillräckligt stor så att allmänheten obehindrat kan gå utmed stranden. • Ny bebyggelse och nya anläggningar ska utformas med tydliga avgränsningar så att det alltid är tydligt för allmänheten att strandområdet är allmänt tillgängligt och så att det är tydligt var gränser för privata tomter eller verksamheter finns. • Nya verksamheter för vilka det är en förutsättning eller avsevärd fördel att ligga vid vattnet ska prioriteras. • Etablering av verksamheter som gynnar besöksnäringen ska prioriteras. • Bostadsområden ska utformas på det sätt som bäst gynnar utveckling av landsbygden. Gena väganslut- ningar mot serviceorter ska prioriteras.

198 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun LIS

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 199 Översiktsplan gävle kommun ORTSFÖRDJUPNINGAR

Ortsfördjupningar för Forsbacka, Hamrångebygden och Hedesunda 200 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun Forsbacka

Forsbacka har stora möjligheter att utvecklas som serviceort och attraktiv ort för boende och företagande. De vackra vattennära Strategiska områden för Fors- omgivningarna, läget mellan Gävle och Sandviken med närhet till E16, backas utveckling samt ortens vackra bruksmiljöer är kvaliteter som ger goda förut sättningar för att skapa attraktiva livsmiljöer och utveckling av Utveckla centrala Forsbacka och näringslivet. kontakten mot Storsjön Området vid Storsjön - Valbovägen Forsbacka är tillsammans med Valbo, Furuvik och Norrlandet utpekad - Storgatan är ett strategiskt som en utvecklingsort i den övergripande strategin för bebyggelseut markområde för utvecklingen av veckling. Forsbacka. Utveckla närhet och tillgänglighet till Storsjön genom ökade samband mellan Storsjön och centrala Forsbacka. Centrum som Förslag till Forsbackas utveckling mötesplats behöver utvecklas.

Forsbackas roll som serviceort och attraktiv ort för boende och Nya attraktiva vattennära företagande utvecklas genom att: bostäder Området vid Båtviksholmen/ • Forsbackas vackra bruksmiljöer ger orten en egen stark karaktär Kalvudden är ett strategiskt markom- och identitet. Ortens höga värden inom bebyggelse och struktur råde att utveckla för bostäder. ska ses som utgångspunkt och tillgång i planering av ny bebyggelse Området ligger centralt i Forsbacka och gestaltning av allmänna platser. med närhet till både Storsjön och Gavleån. Med omsorgsfull gestaltning • Forsbackas identitet som vattennära ort stärks genom att kontak- och struktur kan området stärka ten mot Storsjön och Gavleån ökar med ny bebyggelse i vattennära ortens attraktivitet och identitet. lägen, fler utblickar över vatten, rekreationsstråk längs vatten och ökad kontakt mellan centrum och Storsjön. Utveckling av verksamhets-

områden i goda kommunika- ORTSFÖRDJUPNINGAR • Centrum utvecklas som mötesplats. tionslägen Området norr om E16 och området • Nya bostäder och icke störande verksamheter planeras i centrala längs Stentorpsvägen är strategiska lägen, genom förtätning och omvandling av befintliga områden. markområden för utveckling av attraktiva verksamhetsområden. • Nya bostäder planeras i vattennära lägen vid Storsjön och Gavleån Läget vid E16, och Bergslagsbanan, med närhet till service och kollektivtrafik. mitt emellan Gävle och Sandviken, ger Forsbacka goda förutsättningar för ett • Variation av olika bostadstyper och former eftersträvas vid näringsliv som söker etableringslägen byggande av nya bostäder. Forsbacka ska kunna vara en boendeort med goda kommunikationer. under livets alla olika skeden. Prioriterade åtgärder: • Tillgängligheten till och tillgången på natur och tätortsnära • Förbättrad kapacitet för vatten rekreationsområden för boende och besökande värnas och och avlopp. utvecklas. • Regionalt gång- och cykel- vägstråk mellan Sandviken och • Verksamhetsområden i goda kommunikationslägen utvecklas. Gävle. • Bättre kollektivtrafik till Fors- • Satsningar på åtgärder för att öka attraktiviteten att resa kollek- backa - motorvägshållplats vid tivt eller med cykel genomförs. E16.

• Satsningar på åtgärder för att förbättra vatten- och avlopps kapaciteten genomförs.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 201 202 ORTSFÖRDJUPNINGAR Översiktsplan gävleÖversiktsplan kommun GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Kort historik och beskrivning av orten Om Forsbacka Invånare: cirka 1 800 personer bor i tätorten Forsbacka med omland. Forsbacka bruk Största åldersgruppen är 45-64 år (27 Det är läget vid de stora forsarna, med Gavleån som rinner ut ur %), 65 år och äldre (24 %). 12 % är Storsjön, som gett Forsbacka dess namn, backen vid forsen eller födda utanför Sverige. (2016). forsarna. Det är även läget vid forsen och möjligheten till vattenkraft som skapade förutsättningarna för den järnhantering som skett på platsen sedan slutet av 1500-talet. Brukets födelseår brukar anges till 1651 då bruket fick tillstånd att driva en hammare med två härdar.

Forsbackas framväxt är i stor utsträckning sammanvävd med järnbru- kets utveckling. Det var bruket som på 1800- och tidigt 1900-tal stod för den offentliga servicen på orten och byggandet av bostäder. Idag kan vi se spår av Forsbackas brukshistoria i den vackra bruksmiljön med herrgård, bruksbostäder, park, skola, industribyggnader och den rätvinkliga gatustrukturen. Det är dessa miljöer med höga kultur miljövärden som ger Forsbacka dess identitet och karaktär och som särskiljer orten från andra orter i kommunen. Bruksmiljön är omtyckt och lyfts fram och värnas av Forsbackaborna. Befolkningsutveckling 1995 - 2015 för Forsbacka med omland. Bebyggelse och kulturmiljö

75- år 66-74 år

Befintlig bebyggelse och struktur 45-64 år 25-44 år Forsbackas brukshistoria ger än idag tydliga avtryck i hur orten är 16-24 år uppbyggd. Orten har en tydlig rutnätstruktur av gator och bebyggel- 6-15 år sens placerad mot gata. Huvudgatan Storgatan förbinder herrgården 0-5 år och gamla bruket med verksamhetsområden, bostäder och servicefunk- 0 200 400 600 800 ORTSFÖRDJUPNINGAR tioner i väster. Forsbacka tätort med omland

Senare tillägg av bebyggelse under 1960 - 80-talet har följt den äldre Befolkningens åldersfördelning 2016. planstrukturen i centrala delar men har avvikit från strukturen genom småhusbebyggelse i friliggande grupper i ortens norra delar. Förvärvsarbetande: 77 % i ålders- gruppen 20 - 64 år är förvärvsarbe- Söder om Gavleån förändras karaktären och strukturen med bebyg tande (2015). gelse i tätare bymiljöer i Forsbacka by, Skottvallen och Heliga Landet. Eftergymnasial utbildning: män 17 %, kvinnor 28 % (2015). Kulturmiljövärden Forsbackas bruksmiljö är inte bara unik i kommunen, utan också ett Offentlig service: Forsbacka skola riksintresse för kulturmiljövården. Forsbacka bruks bebyggelse och F-6, förskola. planstruktur är arkitekturhistoriskt riksintressant. Riksintresset omfattar herrgårdsanläggningen med ekonomibyggnaderna, bruks Boendeformer: 37 % av befolkningen parken från 1700-talet, samt industri- och bostadsbebyggelse från det i Forsbacka med omland bor i förra sekelskiftet. De flesta gamla verkstadsbyggnaderna från järn småhus, 62 % i flerbostadshus och 1 % brukets industriområden intill bruksdammen är bevarade. i övriga boendeformer (2015).

Riksintresset omfattar även tjänstemannavillorna från 1800- och 1900-tal. Statistik: Statistika centralbyrån, OSDB Bruksbostäderna från slutet av 1800-talet som ligger längs Storgatan är (AM101) och Gävle kommuns kommun också skyddade, liksom flera industribyggnader inom det så kallade gamla ledningskontor. järnverksområdet, gamla bruket, som är från början av 1900-talet.

Kulturmiljövärdena är viktiga för Forsbackas identitet och ger möjlig- het till särskilda kvaliteter för boende och verksamhet. Kulturvärdena Läs vidare kan exempelvis ge en grund för kulturturism. För att stärka och om kulturmiljöer i kapitlet ”Kultur- bibehålla bruksmiljöns värden och kvaliteter krävs en gemensam miljö” och i ”Kulturmiljöprogrammet medvetenhet och vilja hos alla fastighetsägare, boende och verksam- för norra, västra och södra hetsutövare att utveckla och bevara värdefulla miljöer, strukturer och kommmundelarna”. kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 203 Översiktsplan gävle kommun

Forsbacka bruks herrgård.

Ortsborna har själva i ortsanalys dialogen pekat ut miljön

ORTSFÖRDJUPNINGAR vid gamla bruket, herrgårdsmiljön och bruksparken, samt Storgatan, som värdefulla miljöer att värna om.

Stora kulturhistoriska värden är en tillgång för orten, men kan i viss mån även vara en belastning. God omsorg och underhåll av värdefull bebyggelse och miljöer krävs för att upprätthålla de goda kvaliteter som bruksmiljön skapar. Nedgångna och extensivt utnyttjande industri byggnader i centrala miljöer kan skapa otrygga miljöer. Den äldre värdefulla bebyggelsen bör ges möjlighet till förändrad användning med beaktade av de kulturhistoriska värdena. Här krävs samverkan och dialog mellan fastighetsägare, kommunen och länsstyrelsen för att tydliggöra möjligheterna till förändring.

Skydd av värdefull kulturmiljö Riksintresseområdet sammanfaller med det område som i Kulturmiljöprogrammet är utpekat som en ort Värdefulla kulturmiljöer i Forsbacka. med högsta värde avseende kulturhistorisk bebyggelse. Riksintressets kulturvärden ska skyddas och värnas enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Behov finns att revidera föråldrade detaljplaner samt plan- lägga där detaljplan saknas. I samband med detalj

204 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Läs vidare i planeringsunderlaget Ortsanalys för Forsbacka

FORSBACKAS starka och svaga sidor

Forsbackas starka och svaga sidor samt utveck- lingsmöjligheter har analyserats i en förenklad Styrkor Svagheter SWOT-analys . I en SWOT-analys identifieras • Forsbacka bruk - mlljöerna kring bruket • Service ortens styrkor/kvaliteter, svagheter/brister och • Närhet till Storsjön och Gavleån • Kollektivtrafik faktorer som kan påverka orten utifrån i form av • Föreningslivet • Allmänna platser möjligheter/målbilder och hotbilder (Strengths, • Blandad bebyggelse • Gång- och cykelvägnätet Weaknesses, Opportunities and Threats). • Geografiska läget mellan Gävle och Sandviken

Möjligheter Hot

• Utveckla orten till en attraktiv • Ekonomi - minskade arbetstillfällen boendeort inom orten • Utveckla näringslivet inom orten • Minskat serviceutbud • Urbaniseringen

• Bruksmiljöer förfaller • Klimatförändringar- översvämningsrisker

Utdrag från ”Ortsanalys för Forsbacka”.

planering ska särskilt värdefulla kulturvärden skyddas Valbo, som ligger cirka åtta kilometer från Forsbacka, ORTSFÖRDJUPNINGAR enligt 2 kap 6 § plan- och bygglagen. Se ”Kulturmiljö- har den service som inte finns i orten, exempelvis program för de norra södra och västra kommunde- apotek, vårdcentral, detaljhandel och bank. larna”.

Bostäder Utveckla och stärk centrum Ett brett utbud av bostadsformer skapar en god förut Forsbackas centrala delar med offentliga och kommersi- sättning för en blandad befolkning och ger möjlighet ella byggnader är viktiga mötesplatser för bygden och att bo på orten under livets olika skeden. Särskilt viktigt föreslås utvecklas och stärkas. Dagens centrumbildning är att serviceorterna kan erbjuda varierade bostads ligger vackert belägen strax intill Storsjön vid Valbovä- former. gen/Storgatan. Platsen har en viss visuell kontakt med vatten men inget fysiskt samband. Centrum föreslås Forsbacka har idag ett brett utbud av olika bostadstyper utvecklas så att platsen utformas med tydligare sam- och upplåtelseformer. I orten finns villor, radhus, band mot Storsjön och att fler centrala mötesplatser kedjehus och flerbostadshus. 2010 bodde ca 55 % av skapas. Utveckling av platsen skulle även skapa en mer ortsbefolkningen i småhus och 45 % i flerbostadshus. inbjudande entré till Forsbacka. Centrum- och servicefunktioner ska i huvudsak samlas längs Storgatan.

Service och verksamheter Forsbacka är till stora delar en boendeort, där cirka Verksamhetsområden hälften av den förvärvsarbetande befolkningen arbetar Norr om E16 finns ett större verksamhetsområde med utanför orten. Ungefär 450 personer arbetade i Fors- goda anslutningar till järnväg och E16. Området är inte backa 2015, främst inom branscherna utbildning, fullt utbyggt, utan det finns möjligheter för nya tillverkning, utvinning, transport och kommunikationer. etableringar. I området finns Mullbacken, Gästrike Återvinnares kompostanläggning och Ekogas biogas- Det finns ett utbud av offentlig och kommersiell service anläggning. Översiktsplanen föreslår en utveckling av på orten, exempelvis Forsbacka skola f-6, Lergökens verksamhetsområdet. förskola, kyrka, idrottsanläggning och bibliotek. Kom- mersiell service finns i form av dagligvaruhandel, frisör, Centralt i Forsbacka längs Stenstorpsvägen finns ett kiosk, restauranger, café, bilreparatör och tvätteri. större verksamhetsområde med bland annat Ovako,

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 205 Översiktsplan gävle kommun

Lindberg & Son och Gamla bruket. Den äldre industribebyggelsen innehåller stora kulturhistoriska värden och är en värdefull del av Forsbackas identitet som bruksort. Det är värdefullt att den äldre industribebyggelsen kan utvecklas genom nya användningar och verksamheter.

Ny bebyggelse i attraktiva lägen Forsbacka har många starka kvaliteter som skapar förutsättning för en fortsatt god utveckling som serviceort och som attraktiv ort för boende och företagande. De främsta kvaliteterna är ortens geografiska läge, bruksmiljön, vattenkontakten och närheten till natur och rekreations- områden. För att attrahera nya invånare och behålla befintliga Våren 2014 hölls ett samråd med ortsborna kring förutsätts ett visst basutbud på orten av bland annat god offentlig en ortsanalys av Forsbacka. Synpunkter som service, omsorg och skola, god kollektivtrafikförsörjning och viss inkom är sammanfattade i planeringsunderlaget kommersiell service. Orten måste även upplevas som en trygg och ”Ortsanalys för Forsbacka”. Bilden visar ord och säker plats att leva på. platser som lyftes vid samrådet. Forsbackas befintliga utbud av samhällservice och fritidsanläggningar för idrott och kultur, exempelvis bibliotek, har kapacitet att inrymma fler invånare och besökare. De tekniska infrastrukturerna för vatten och avlopp är begränsande faktorer för ortens utveckling, där vatten- tillgången i Valbo vattenverk samt ledningsnätets dimensioner utgör flaskhalsar. Se mer under avsnittet ”Teknisk försörjning”.

OCKELBO BERGBY

Hagsta Nya tomter för bostäder och verksamheter i Forsbacka

Gävle stad I Forsbacka ska ny bebyggelse ske som förtätning i centrala delar, + 8000 bostäder komplettering i anslutning till orten eller som sammanlänkning av Gävle NORRLANDET Västra VALBO + 400 bostäder + 400-700 befintliga bebyggelsegrupper. Bebyggelsen ska stärka de olika område- bostäder GÄVLE FURUVIK SANDVIKEN + 400-600 bostäder skaraktärerna och vara del av en befintlig struktur eller utgöra en länk

FORSBACKA SKUTSKÄR + 200-300 mellan befintliga bebyggelsegrupper/strukturer. I Forsbacka ska en bostäder bebyggelseutveckling möjliggöras om ca 200- 300 bostäder. Övriga kommunen + 200 bostäder Det är viktigt att slå vakt om kvaliteten som närheten och de korta HEDESUNDA avståden i orten utgör och inte sprida ut bebyggelsen för långt från de centrala delarna och ortens serviceutbud.

Ny bebyggelse föreslås ske som kompletteringar till befintlig bebyg

ORTSFÖRDJUPNINGAR gelse i anknytning till 200-300 • bruksmiljön • befintliga bymiljöer med närhet till kollektivtrafik i Forsbacka by, nya bostäder i Forsbacka fram till år Skottvallen och Solbacka 2030. • i vattennära lägen vid Storsjöns och Gavleåns stränder, med närhet till kollektivtrafik.

Nya bostäder föreslås i olika typer av boendemiljöer för att öka mång- Övergripande strategi för falden av livsmiljöer på orten. De nya bostäderna har gemensamt att bebyggelseutveckling i Gävle de ska samverka med områdets natur- och kulturmiljövärden och kommun ligga kollektivtrafiknära.

I strategin för bebyggelseutvecking pekas Forsbacka ut som serviceort Tomter på planlagd mark och som med sitt attraktiva läge både Stora delar av centrala Forsbacka är detaljplanelagd och utbyggd enligt för boende och företagande bedöms gällande planer. Endast några enstaka kompletteringar är möjliga kunna ha en högre utvecklingstakt utifrån gällande detaljplaner: jämfört med serviceorter som Bergby och Hedesunda. 300 bostäder F.B.1 ”Birkavägen” planeras kunna byggas i Forsbacka till Obebyggd tomtmark, planlagd för småhusbebyggelse ca 13 000 kvm. år 2030. Markägare Gavlegårdarna och Gävle kommun.

206 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Se mer i vår Forsbacka webbkarttjänst: Småbåtshamn www.gavle.se/gavle2030

Utredningsområde bostäder

Utredningsområde verksamheter

Motorväghållplats Forsbacka

Gröna kilar Värdefulla grönområden Tätortsnära rekreation PeGndalavrplearåkenring Regionalt cykelvägnät Värdefulla områden för friluftsliv Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS-bostäder LIS-bostäder, utanför strandskydd F.V.1 Riksintresse Kulturmiljövård

E16

F.B.10 LIS.6.5

t Sa e nd n v FORSBACKA t ik o F.V.2 sv r LIS.6.4 ä p ORTSFÖRDJUPNINGAR g s e F.B.10 n v F.V.4 ä g

F.B.1 n Gavleån F.B.2

F.B.3 LIS.6.1 F.V.3 Storgatan F.B.8

rdsh ä usvägen MJÖLNARHOLMEN LIS.6.3 V F.B.4

LIS.6.2 Valbovägen

HELIGA F.B.5 FÄRNBYGGEHOLMEN LANDET F.B.7

F.B.9 F.B.6

Forsbackafjärden n e g ä v s ik v o B LESANDSÖN

0 250 500 1 000 Meter

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 207 Översiktsplan gävle kommun

F.V.3 ”Gamla Bruket” områden/släpp ner mot Storsjön. Utvecklingsområde för verksamheter. Detaljplan finns. F.B.10, LIS 6.4, 6.5 ”Vid Gavleån” Beaktande: äldre industribebyggelse, delvis stora kulturmiljö Område för småhusbebyggelse, permanentbostäder värden, riksintresse för kulturmiljövården, risk och bullerhänsyn till eller fritidshus med närhet till Gavleån. Beaktande: befintliga bostäder, risk för förorenad mark. detaljplan krävs, rekreationsstråk ska skapas längs ån, infrastruktur med koppling till Forsbacka, höga naturvärden, F.V.4 ”Sandviksvägen/Idrottsvägen” översvämningsrisk, fornlämningar, vatten- och avloppskapaci- Markområde planlagt för garage- och parkeringsända tet behöver utredas. mål, ca 14 000 kvm.

Utredningsområden för verksamhetsområden föreslås: Utredningsområden för bostäder och verksamheter Utöver planlagda områden för ny bebyggelse föreslås F.V.1 ”Norr om E16” nya utredningsområden vid: Utökning av verksamhetsområde med god tillgäng lighet till järnväg och E16. Lämpligt för transportinten- F.B.2 ”Birkavägen” siv verksamhet. Beaktande: naturvärden, vägstandarder och Område för flerfamiljshus i nära anslutning till natur, vägstrukturer, framtida järnvägsspårsanslutningar, riskhänsyn till service och befintlig bostadsbebyggelse. Beaktande: bör befintliga verksamheter, dagvattenhantering. detaljplaneläggas, tillräckligt bred grön länk ska sparas mellan bostäderna och Stentorpsvägen, hänsyn till gång- och cykelväg, F.V.2 ”Stentorpsvägen” vatten - och avloppskapacitet behöver utredas. Utveckling av befintligt verksamhetsområde vid Stentorpsvägen med god tillgänglighet till E16. Beak- F.B.3, LIS 6.1.”Svartlandet” tande: bör detaljplaneläggas, risk- och bullerhänsyn till bostäder, Komplettering med enstaka småhustomter vid Stor- naturvärden längs Gavleån, behov av gång- och cykelväg, sjön. Beaktande; detaljplan krävs, risk för ras och översvämning, motorvägshållplats vid E16, industrispårsanslutning, dagvatten- vatten- och avloppskapacitet behöver utredas. hantering, risk för förorenad mark.

F.B.4, LIS 6.2, 6.3. ”Båtviksholmen/Kalvudden” Område för tät och varierad bostadsbebyggelse i Infrastruktur nära anslutning till Forsbackas centrala delar. Beaktande: detaljplan krävs, riksintresse för kulturmiljövård, risk för över- Forsbacka ligger strategiskt mitt emellan Gävle och svämning, rekreationsstråk längs Gavleån, fornlämningar, Sandviken, strax söder om E16. Avståndet till Valbo är dagvattenhantering. Område utpekat som strategisk markområde: åtta kilometer, Gävle 20 kilometer och Sandviken tio utformning ska ske med stor hänsyn till kultur- och naturmiljön kilometer. Forsbacka nås via E16 (trafikplats Forsbacka och med en arkitektur som stärker ortens karaktär och identitet. och Stentorpsvägen) eller via Valbovägen/ Sandviksvä- gen/Gävlevägen. Tillgängligheten till orten är god med F.B.5 ”Forsbacka by” bil men sämre med cykel och kollektivtrafik. Förtätning med enskilda småhustomter inom befintlig bymiljö. Beaktande: vägstandarder, vatten- och avloppskapacitet.

ORTSFÖRDJUPNINGAR Gatustruktur F.B.6 ”Forsbacka by” I ortens centrala delar har gatorna till stora delar kvar Komplettering med nya grupper av småhusbebyggelse i sin ursprungliga rutnätsstruktur. Ortens huvudgator anslutning till befintlig bymiljö. Beaktande: bör detaljpla- utgörs av Storgatan i väst-östlig riktning och Stentorps- neläggas, vägstandarder och vägstrukturer, utpekad grön kil vägen i nord-sydlig riktning. Ortens rutnätstruktur av (naturvärden) mellan Forsbacka by och Skottvallen, vatten- och gator är en del av riksintresset och en viktig del av avloppskapacitet behöver utredas, dagvattenhantering. ortens karaktär.

F.B.7 ”Skottvallen” Komplettering med småhusbebyggelse i befintlig Gång- och cykelvägar bymiljö. Beaktande: vatten- och avloppskapacitet behöver I Forsbacka norr om Gavleån finns ett utbyggt gång- utredas. och cykelvägnät som förbinder bostadsområden med varandra och med Storgatan. Bostadsområdet i nord- F.B.8 ”Norr om Värdshusvägen” väst samt arbetsplatsområden längs Stentorpsvägen Område för småhusbebyggelse med närhet till Gavleån. saknar gång- och cykelvägsanslutningar. Gång- och Beaktande: bör detaljplaneläggas, riksintresse för kulturmiljövård, cykelvägar som ansluter söderut till Forsbacka by dagvattenhantering. saknas också, vilket begränsar tillgängligheten för gående och cyklister som rör sig mellan Forsbacka by F.B.9 ”Heliga Landet” och Storgatan där skola, bibliotek och dagligvaruhandel För området Heliga Landet med närområde kommer en är lokaliserade. Gång- och cykelvägar saknas även längs utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp bidra till Valbovägen/ Sandviksvägen som skulle kunna förbinda bättre förutsättningar för omvandling av fritids Forsbacka med Valbo köpcentrum och arbetsplats bostäder till permanentbostäder. Beaktande: översväm- områden vid Sandvik. ningsrisker, vägstandarder, bibehållande av allmänna gröna

208 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun S te n Forsbacka Se mer i vår t o webbkarttjänst: r E16 www.gavle.se/gavle2030 p Utredningsområde bostäder s

v ä Utredningsområde verksamheter g

e Utredningsområde verksamheter LIS.6.5 n Strategiska markområden Centrumfunktioner Mariehov Idrottsanläggningar spårområde Befintlig cykelväg Ny gång- och cykelväg

Motorväghållplats Forsbacka

v Pendlarparkering g äge n n n i Småbåtshamn e R g FORSBACKA ä Värdefulla grönområden v F.V.2 r e Tätortsnära rekreation t s ns ij te v Gröna länkar e gs ä M g g Befintligt rekreationsstråk la e S n Nytt rekreationsstråk

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen K

o S

l h LIS-bostäder t e u LIS-bostäder, utanför strandskydd ata n ag n s F.V.4 ri t a v n o I äge r d Mariehov IP M r p S o Gavleån t s a t v s Birka n v vägen ä d ä F.B.1 F.B.2 g vi g e e

ksv n n Bergsgatan ä d L g n u e g rä n n n lg e a t Elisabet t ke a gatan n i g

V d n Esplanad ra en ORTSFÖRDJUPNINGAR

St n

S s torg i atan l n a F.V.3 gat Po St Ström orgatan

S te nt äge o rpsv n

Forsbacka- n LIS.6.3 ge fjärden vä n ns e ma n gs F.B.4 e g er k vä B P a r s hu ds S är t o V r V s albovägen j LIS.6.2 ö v vägen ä By g

B yvägen Sko

t t F.B.5 v

l n HELIGA l F.B.7 e e n g LANDET ä v K n s e k o g i l ä u v v

d jö o d s r 0 125 250 500 B

s o

t v Meter

S ä F.B.9

g F.B.6 e n svägen En holm GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 209 Översiktsplan gävle kommun

Förslag till nya gång- och cykelvägar: Forsbacka är genomsprängd av informell grönstruktur i form av villaträdgårdar och här finns många värdefulla, • gång- och cykelväg som förbinder Forsbacka by och äldre träd på privat mark. centrum.

• gång- och cykelväg som förbinder Offentliga platser och parker verksamhetsområden längs Stentorpsvägen Forsbacka upplevs i huvudsak som en grön ort med två med centrum. centralt belägna allmänna parkområden, Pilparken och Kilen. Pilparken utgör en viktig mötesplats och erbjuder • ett regionalt cykelvägsnät mellan Gävle (Valbo- lek, utegym, hundrastgård och platser för vila. Området Forsbacka) och Sandviken genom utbyggnad av i sin helhet har stort värde för grönstrukturen i Fors gång- och cykelvägar längs Valbovägen/ Gävlevägen. backa. I anslutning till Pilparken ligger Forsbacka kyrka omgiven av bevarad natur. I ortsanalysdialogen har Forsbackaborna lyft frågor kring otrygga miljöer på grund av brister i och avsak- En viktig del av grönstrukturen är också de planterade nad av belysning vid gångvägar, busshållplatser och trädalléerna längs Storgatan och de övriga gatorna intill korsningspunkten Valbovägen/ Värdshusvägen/ flerbostadshusen som förstärker gaturummen och den Skottvallen. rutnätsstruktur som planerades i slutet av 1800-talet. Söder om ån vid herrgården ligger Bruksparken.

Kollektivtrafik För att öka attraktiviteten för kollektivtrafiken som Värdefulla grönområden färdmedel behöver turtätheten öka och restiden Den stora bredden av rekreationsmöjligheter är en förkortas. Forsbacka uppnår inte översiktsplanens kvalitet på orten. Här finns olika slags parker, miljöer ställningstagande om en restidskvot på 1,5 för buss och områden som uppfyller olika behov, men som också jämfört med bil. En motorvägshållplats för buss föreslås behöver värnas och underhållas för att bibehålla sitt vid E16 -Stentorpsvägen med intilliggande pendlar värde. parkering för att kunna ta del av expressbusstrafiken mellan Sandviken och Gävle. • Bruksparken är viktig att värna både ur ett kulturhistoriskt och rekreationsmässigt perspektiv. Forsbackas kollektivtrafik försörjs med stadstrafiklinje För att bibehålla sitt värde krävs kontinuerligt 91 som går sträckningen Gävle – Valbo – Forsbacka – underhåll av parkmiljön. Bruksparken är en del av Sandviken. Turtätheten är en gång i timmen. Restiden riksintresset för kulturmiljövården. mellan Forsbacka och Gävle är 38 minuter, till Valbo elva minuter och till Sandviken 15 minuter. • Rekreationsstråk och promenadvägar längs Gavleåns södra och norra sida utvecklas och förstärks. Linjesträckningen för bussen och befintliga hållplats lägen gör att stora delar av tätortens bostadsområden • Pilparken, Forsbackas stadsdelspark med den enda ligger inom 300 meter från en busshållplats. Områden allmänna lekplatsen, är belägen i grönområdet intill

ORTSFÖRDJUPNINGAR som har längre avstånd än 300 meter är bostadsområ- Forsbacka kyrka. det i nordost, delar av Forsbacka by samt industriområ- det i öst. • Laduholmen är en viktig och omtyckt nöjes- och rekreationsplats för Forsbackaborna, med badplats Norr om Forsbacka, på E16, går direktbuss 41 mellan och dansbana. På sikt kan hela området och holmen Sandviken och Gävle. Närmaste hållplatser är Valbo, utvecklas mot rekreation och publika ändamål. ungefär åtta kilometer bort, eller vid Mossvägen i Sandviken cirka sju kilometer bort. • Området mellan Valbovägen/Sandviksvägen och Storsjön har förutsättningar att kunna utvecklas vidare som mötesplats vid vattnet och som småbåts- Pendlarparkering hamn. Storgatans och Forsbacka centrums kontakt Pendlarparkeringar föreslås i anslutning till E16, med Storsjön är viktiga att stärka. Forsbacka trafikplats, Sandviksvägen (Mariehov) och centrala Forsbacka (Storgatan). • Idrottsplatsen, Mariehov, och grönområdena vid motionsspåret är viktiga mötesplatser, idrotts- och rekreationsområden. Natur, grönstruktur och rekreation Storsjön och Gavleån Området kring Forsbacka med Storsjöns stränder och Vattnet är en stor tillgång. I Forsbacka och dess närom- Gavleån samt skogslandskapet erbjuder vackra natur råde finns stora natur- och landskapsbildsvärden men miljöer och god tillgång på tätortsnära natur. Förut också bebyggelse- och rekreationsvärden knutna till sättningarna för ett rikt friluftsliv är goda. Stora delar Storsjön och Gavleån. Vattenkontakten är och har varit av strandområdena söder om Forsbacka är emellertid en viktig del i Forsbackas identitet både visuellt, exploaterade av bostadsbebyggelse. upplevelsemässigt och som energikälla.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN ORTSFÖRDJUPNINGAR 211 Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Storsjön med dess öar erbjuder massor av aktiviteter på sommaren, som båtliv, fiske, kanot och bad. På vintern plogas en bana för skrid- skoåkning upp. Söderut vid Forsbacka by och framför allt vid Heliga Landet är stora delar av stränderna exploaterade med få platser där allmänheten kommer ned till strandkanten.

Vid Gavleån, Övre säljet, ges vackra utblickar över vattnet från de omkringliggande bebyggelsemiljöerna. Bebyggelsen sträcker sig ofta ner till vattnet och det finns få områden som är iordningställda platser eller stråk för allmänheten att vistas på vid vattnet.

Tillgängligheten till vattnet ska värnas och föreslås utvecklas genom anordnade av rekreationsstråk längs Gavleån och fler platser med koppling till vatten.

Teknisk försörjning

Forsbacka och Forsbacka by har kommunalt vatten och avlopp. Hushållen försörjs med vatten från Valbo vattenverk och avlopp leds till Duvbackens reningsverk i Gävle. Kapaciteten i ledningsnätet och vattentillgången är begränsande faktorer vid exploatering i Forsbacka.

En särskild utredning krävs inför exploatering. Utbyggnad av kommunalt avlopp till Heliga Landet är planerad till år 2020.

Miljö- och riskfaktorer

I området runt den gamla industrin finns markområden där mer eller mindre miljöfarlig verksamhet har bedrivits genom åren. Vilka områden som är förorenade är inte känt i detalj. Vid ny exploatering krävs utredning och markprover för att bedöma riskerna.

Vattendomen för Storsjöns reglering kommer under översiktsplanens tidsperiod att omprövas med hänsyn bland annat till ett förändrat klimat.

Vissa delar av bebyggelsen runt Storsjön på Gävle kommuns sida

ORTSFÖRDJUPNINGAR kommer att anslutas till det kommunala ledningsnätet. Övriga delar kommer att behålla enskilda lösningar. Risken för översvämningar begränsar det område nära Storsjön där enskilda avloppsanläggningar och dricksvattenbrunnar kan anläggas. Problem finns med kvaliteten (järn, mangan, färg) på det grundvatten som används i grävda brunnar.

I planeringen av ny bebyggelse ska hänsyn tas till risker för översväm- ning, ras, skred och erosion. Se riktlinjer för miljö- och riskfaktorer i kapitlet ”Allmänna intressen”.

212 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun riktlinjer FÖR FORSBACKA upprätthålla siktlinjer ner mot vattnet från bebyggelsen. Riktlinjer som presenteras nedan gäller för utveckling av Forsbacka. Utöver dessa gäller de riktlinjer som redovisas i Infrastruktur kapitlet ”Allmänna intressen”. • Mark för ny motorvägshållplats för busstrafik reserveras vid E16. Möjlighet ges för anordnade av cykel- och Bostäder bilpendlingsparkering. • Ny bostadsbebyggelse ska ske genom komplettering av befintliga miljöer, eller genom att länka och bygga • Mark reserveras för utbyggnad av gång- och cykelnätet samman olika bebyggelsegrupper. Ny bebyggelse ska mot intilliggande byar, mot Sandviken - Valbo och längs främst ske i anslutning till bruksmiljön, bymiljöer och i Stentorpsvägen mot E16. vattennära lägen.

Kulturmiljö Verksamheter • Värdefulla kulturmiljöer och byggnader ska skyddas och • Verksamhetsområdet norr om E16 ges möjlighet att värnas. Detaljplanering ska skydda miljö och byggnad. expandera. • Riksintressets kulturvärden ska skyddas och värnas enligt plan- och bygglagen. Behov finns att revidera föråldrade detaljplaner samt planlägga där detaljplan Mötesplatser och centrum saknas. I samband med planuppdrag ska särskilt • Utveckla Forsbacka centrum med tydligare vattenkon- värdefulla kulturvärden skyddas enligt plan- och takt och fler mötesplatser. Centrum- och servicefunk- bygglagen 2:6. tioner ska samlas i huvudsak längs Storgatan.

Natur, grönska och rekreation • Värna värdefulla tätortsnära grönområden, gröna stråk och kilar för rekreation. Värna och öka tillgängligheten till vatten för alla. Skapa rekreationsstråk i vattennära lägen. Öka upplevelsen av vatten genom att skapa och ORTSFÖRDJUPNINGAR

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 213 Översiktsplan gävle kommun Hamrångebygden

Hamrångebygden har med sina höga natur- och kulturmiljövärden och goda sociala strukturer (föreningsliv, gemenskap) förutsättningar att utvecklas och förstärkas som en attraktiv plats att bo, besöka och verka i. Den stora utmaningen är urbaniseringen, precis som för många andra orter på landsbygden - att på kort sikt minska konsekvenserna av ett vikande invånarantal och på lång sikt hitta en balans i invånarantalet.

Sammanfattning av översiktsplanens förslag till utveckling:

• Bergbys roll som serviceort stärks både för sina egna invånare och för hela Hamrångebygden och dess omland. Centrala mötesplatser utvecklas och centrum- och servicefunktioner samlas i centrala stråk. Möjligheter för attraktiva boendemiljöer och varierande bostadsformer skapas.

• Norrsundet stärks som kustort. Läget vid havet och ån ger möjlighet till nya å- och havsnära bostäder. Småbåtshamnen och havsbadet lyfts fram och utvecklas. Natur– och rekreationsområden vid Fjärdön och Skatudden ska värnas och utvecklas.

• Norrsundets hamn och industriområde, som är ortens stora verksamhetsområde, ges möjlighet att utvecklas inom befintligt område i första hand och därefter i västlig riktning.

• Möjligheter skapas till ny bebyggelse i strandnära lägen (Hamrångefjärden, ån och havet) och genom varsam komplettering av befintliga bebyggelsegrupper i kollektivtrafiknära lägen med utblick mot odlingslandskap.

• Ny regionaltågstation, motorvägshållplats och pendlarparkering föreslås i Hagsta, som blir en ny resandenod i Hamrångebygden som förbättrar hela bygdens möjligheter att pendla till arbete och studier i nordlig, sydlig och västlig riktning.

• Det öppna odlingslandskapet ska värnas för att ge förutsättningar för en levande jordbruksnäring (livsmedelsproduktion) och de kvaliteter och värden som landskapet ger i form av upplevelser, utblickar och kulturmiljö.

• Den tätortsnära grönskan och större sammanhängande naturområden ska värnas för lek, rekreation, friluftsliv och biologisk mångfald. Naturmiljön skapar förutsättningar för att utveckla besöksnäringen. Fjärdön ska skyddas. ORTSFÖRDJUPNINGAR

Våren 2014 hölls ett samråd med ortsborna kring en ortsanalys av Hamrångebygden. Synpunkter som kom in sammanfattades i ett planeringsunderlag, ”Ortsanalys för Hamrångebygden”.

214 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Kortfattad historik och beskrivning av Hamrångebygden Om Hamrångebygden

Invånare: cirka 3670 personer bor i Hamrångebygden ligger cirka 30 kilometer norr om Gävle stad och Hamrångebygden med omland. Ca består av en komplex, storskalig jord- och skogsbygd som täcker stora 3070 personer bor i Hamrångebyg- delar av norra Gävle kommun. den, varav cirka 1550 personer i Bergby, Hamrångefjärden och Totra Bygden har länge varit befolkad och spår från flera olika tidsåldrar är samt cirka 970 personer i Norrsundet. väl synliga på flera platser. De största orterna är Bergby, Hamrånge- Största åldergrupperna är 45-64 år fjärden, Axmar och Norrsundet, med Bergby som centralort och (28 %) och 65 år och äldre (27 %). 9 % Norrsundet som bygdens historiska industricentrum. Till Hamrång- är födda utanför Sverige (2016). ebygden räknas även flera mindre byar, bland annat Axmar bruk, Katrineholm och Hamrångefjärden.

Traditionellt har befolkningen försörjt sig genom jord- och skogsbruk, fiske, järnframställning och förädling av skogsråvaror. Det gynn samma läget vid havet och den lugna viken har gett bygden många historiska fördelar med bördig mark och kontroll över vatten transportvägar. Idag har landet rest sig ur havet och Hamrångefjär den, som tidigare var viktig som hamn, är nästan helt avsnörd från havet. Endast två smala utlopp finns kvar. Det är idag omöjligt att ta sig från havet in i fjärden med båt. Hamnen ligger sedan lång tid tillbaka i Norrsundet. Befolkningsutveckling 1995 - 2015 för Hamrångebygden med omland. Närheten till sjön Hamrångefjärden, Hamrångeån och havet och tillgången till bördig jordbruksmark har varit avgörande för var orterna vuxit fram baserade på olika näringar och präglar än idag 75- år starkt deras identiteter. 66-74 år 45-64 år 25-44 år Hamrångeborna arbetade 2015 främst inom branscherna omvårdnad 16-24 år ORTSFÖRDJUPNINGAR och omsorg samt utbildning, följt av handel, jordbruk, skogsbruk och 6-15 år fiske. 0-5 år 0 200 400 600 800

Hamrångebygdens omland Hamrångebygden Axmar Skärjån bruk

Tönnebrosjön Kusön Befolkningens åldersfördelning 2016.

Förvärvsarbetande: 76 % i åldern Asasjön Högbacka Axmarfjärden 20-64 år förvärvsarbetar (2015). Gåsholma Högbackasjön Högmossen Eftergymnasial utbildning: 12 % män, Axmarby Veda 20 % kvinnor (2015).

Viksjön Hari Offentlig service: Bergby skola f-9, förskola, Solberga vård- och omsorgsboende.

")E4

Lössnaren Boendeformer: 71 % av befolkningen i Storsjön Vifors Hamrångebygden bor i småhus, 25 % i Norrsundet flerbostadshus och 3 % i övriga Bergby Saltarsfjärden Sjökalla boendeformer (2015).

Berg Totra Lindön

Åbyn Statistik: Statistiska centralbyrån, OSDB Hagsta (AM101) och Gävle kommuns kommunled-

Hamrångefjärden Hamrångefjärden ningskontor. Läxen Fagervik

0 5 000 10 000 20 000 Säljemar Måsµen Meter Katrineholm

Karta över Hamrångebygden.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 215 216 ORTSFÖRDJUPNINGAR GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN gävleÖversiktsplan kommun Översiktsplan gävle kommun Bergby

Bergby är historiskt sett Hamrångebygdens administrativa centrum och Strategiska områden för här finns många viktiga servicefunktioner, såsom vårdcentral, bibliotek, Bergbys utveckling skola i årskurserna f-9, Solberga vård- och omsorgsboende samt ett stort kommersiellt serviceutbud. Det har också varit motivet till att välja Regional tågstation i Hagsta Bergby som serviceort. Serviceorten Bergby är viktig både för sina egna En ny regional tågstation i Hagsta, invånare och för befolkningen i hela Hamrångebygden. med motorvägshållplats och pendlarparkering, skulle avsevärt öka möjligheterna för arbets- och studiependling samt fritidsresor Förslag till Bergbys utveckling söderut, västerut och norrut. Mark- området vid stationsläget är intres- Bergbys roll som serviceort och attraktiv boendeort utvecklas genom sant att utveckla för verksamheter. Utveckling av centrum • nya bostäder i attraktiva centrala lägen eller med utblick Förtätning föreslås av centrala över odlingslandskap Bergby med fler bostäder nära service- och centrumfunktioner. • nya bostäder utanför Bergby i strandnära lägen vid Möjlighet till omvandling av mark till Hamrångefjärden eller genom varsam komplettering av andra markanvändningar eller omkringliggande bymiljöer förändring av befintliga byggnaders användning. • ett utbud av varierande bostadsformer så att Bergby kan erbjuda ett boende under livets alla skeden

• centrala mötesplatser för människor från orten och hela bygden

• samlade servicefunktioner i stråket Totravägen/Vijvägen

• förbättrat gång- och cykelvägnät till Norrsundet,

Hamrångefjärden och Hagsta ORTSFÖRDJUPNINGAR

• förbättrad kollektivtrafik med ny regional tågstation, motorvägs- hållplats och pendlarparkering i Hagsta

• utveckling av den tätortsnära grönskan för lek och rekreation

• skydd av värdefulla grönområden för friluftsliv och biologisk mångfald.

Bebyggelse och kulturmiljö

Bergby har en stark och tydlig identitet som jordbruksbygd. Orten ligger på en ås omgärdad av dalgångar där den bördiga jorden brukas som åkermark. Äldre jordbruksbebyggelse och gårdar finns både i och omkring tätorten. Bergby bildades ursprungligen på mark från fyra olika byar.

Befintlig bebyggelse och struktur Orten har en sammanhållen, relativt tät bebyggelse som övervägande utgörs av friliggande villor. Inslag finns också av radhus, parhus och flerbostadshus.

Bebyggelsen är en blandning av karaktärer från olika tidsåldrar. Där huvudgatorna Totravägen och Vijvägen möts finns ortens centrum- punkt. Här är bebyggelsen högre och tätare med flerfamiljshus, butiker, samlingslokaler, skola och torg. Kyrkan och den gamla brandstationen i västra Bergby är tydliga landmärken och skapar en identitet i orten. Kyrkan ligger på en skogsklädd höjd i ortens utkant och syns tydligt i det öppna landskapet.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 217 Översiktsplan gävle kommun

Kulturmiljövärden Bostäder Kulturmiljövärdena i Bergby är kopplade till de rika För att ge möjlighet för boende under livets olika fornlämningar som finns i området och bygdens långa skeden behövs ett utbud av blandade bostadstyper, tradition som boendeort, samt till det öppna jordbruks upplåtelseformer och bostäder med god tillgänglighet. landskapet. Dalgångarna som omger Bergby bör hållas Särskilt viktigt är att serviceorten Bergby kan erbjuda öppna och användas som jordbruksmark även fortsätt ett varierat utbud av bostäder. ningsvis. Gårdarna och det öppna odlingslandskapet har ett mycket högt bevarandevärde för kulturmiljön. I Hamrångebygden finns idag generellt ett underskott på framför allt lägenheter och hyresrätter. 2010 bodde Fornlämningsområden från yngre järnåldern, med ca 74 procent av Bergbyborna i småhus, ca 22 procent i järnbruk och större gravfält, finns i bygdens norra del flerbostadshus och ca 4 procent i övrig boendeform. och söder om Bergby skola. Det finns också brister i befintliga lägenheter. Fler Det går även att spåra ortens långa historia i de vägar familjshusen har i hög utsträckning halvtrappor och som används idag. Sträckningarna är i stort sett saknar hiss. Bristen på tillgängliga bostäder och desamma som när vägarna anlades som kyrkvägar på ökningen av en åldrande befolkning gör att behovet av 1200-talet. bland annat trygghetsbostäder ökar. I Hamrångebyg- den arbetar lokala utvecklingsgrupper tillsammans med Gävle kommun för att utreda möjligheten för Vifors bruk nyproduktion av trygghetsbostäder. Norr om Bergby finns Vifors bruk med sin herrgårds miljö och bevarade bruksbostäder. De påminner om att även Bergby haft ett järnbruk. Stora delar av den äldre Service och verksamheter bebyggelsen har en tradition tillbaka till 1200-talet. Se Bergby har under lång tid varit administrativt, service- vidare under ”Kulturprogram för norra, västra och och kommersiellt centrum för bygden. Här fanns södra kommundelarna”. tidigare kommunalhus och ting. Orten utgör än idag serviceort för bygden med ett relativt stort utbud av både offentlig och kommersiell service. Skydd av värdefull kulturmiljö För att skydda värdefulla kulturmiljöer finns behov av att revidera föråldrade detaljplaner samt planlägga där Utveckla och stärk centrum detaljplan saknas. I samband med detaljplanering ska I Bergby finns en tydlig central platsbildning med särskilt värdefulla kulturvärden skyddas enligt plan- torget i korsningen Totravägen/Vijvägen. Här finns och bygglagen 2:6. Se ”Kulturmiljöprogram för de norra, stora delar av serviceutbudet samlat, med daglig södra och västra kommundelarna”. varuhandel, restauranger, butiker och samlingslokaler. I närheten till centrum ligger även Bergby centralskola och bibliotek.

Bergbys centrala delar med både offentliga och kom-

ORTSFÖRDJUPNINGAR mersiella byggnader är viktiga mötesplatser för bygden och föreslås utvecklas och stärkas för att bibehålla sin attraktivitet och service. Centrum- och servicefunktioner ska i huvudsak samlas längs befintliga stråk och platser längs Vij- och Totravägen.

Ny bebyggelse i attraktiva lägen I Bergby och Hamrångefjärden med omgivningar föreslås ny bebyggelse tillkomma genom förtätning i centralorten, kompletteringar i ortens utkanter, i befintliga bebyggelsemiljöer samt i vattennära lägen vid Hamrångefjärden.

Nya tomter för bostäder och verksamheter i Bergby

I Bergby föreslås ny bebyggelse tillkomma genom komplettering med nya byggnader i centrala lägen. Kompletteringen kan ske genom förtätningar på redan ianspråktagen mark för att skapa en mer effektiv markanvändning eller genom omvandling av befintliga Värdefulla kulturmiljöer i Bergby. byggnader och tomter till nya användningssätt. Andra

218 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Läs vidare i planeringsunderlaget Ortsanalys för Hamrångebygden

Bergbys starka och svaga sidor

Bergbys starka och svaga sidor samt Styrkor Svagheter utvecklingsmöjligheter har analyserats • Sammanhållen bebyggelse • Få allmänna platser i en förenklad SWOT-analys . I en - närhet till skola och service • Kollektivtrafik endast söderut - saknas SWOT-analys identifieras ortens • God lokal service mot Ockelbo, och norrut mot styrkor/kvaliteter, svagheter/brister • Närhet till höga natur- och Söderhamn och Hudviksvall. och faktorer som kan påverka orten kulturmiljövärden samt vatten • Långa avstånd till andra orter med utifrån i form av möjligheter/målbilder • Vacker omgivning, utblickar över offentlig - och kommersiell service och och hotbilder (Strengths, Weaknesses, odlingslandskap och vatten kringliggande arbetsmarknader Opportunities and Threats).

Möjligheter Hot

#gävle2030 • Utveckla näringar inom turism och • Ekonomi - för höga kostnader och rekreation risktagande för nyproduktion av • Attraktiva boendemiljöer med goda bostäder pendlingsmöjligheter • Minskad befolkning ger minskad • Bra förutsättningar för att kunna öka servicenivå

andelen kollektivtrafik • Minskade arbetstillfällen lokalt • Minskat kollektivtrafikutbud

Utdrag från ”Ortsanalys Hamrångebygden”.

förtätningssätt kan vara att höja exploateringen i Utredningsområden för bostäder och verksamheter centrala delar genom påbyggnad av befintliga Utöver planlagda områden för ny bebyggelse föreslås byggnader. nya utredningsområden: ORTSFÖRDJUPNINGAR

Vid planering av ny bebyggelse ska hänsyn tas till hur B.B.4 ”Centrala Bergby” områdets kulturmiljövärden och den tätortsnära Komplettering och förtätning inom centrala delar av grönskan påverkas. Vid en flytt av Ostkustbanan till orten. Behov av främst flerbostadshus. Kommunalägd ett läge väster om E4:an öppnas nya möjligheter för och privat mark. exploatering av mark i de centrala delarna. Beaktande: trafikbuller järnväg, kulturmiljövärden, omvandling av bebyggelse till annan användning. Den centrala marken bör i första hand utnyttjas för tätare bebyggelse av bostäder, centrum- och service- B.B.5 ”Söder om hembygdsgården” funktioner och mötesplatser. Komplettering med ny småhusbebyggelse för ca 10- 20 bostäder. Området ligger i direkt anslutning till befintlig småhusbebyggelse med närhet till centrum- Tomter på planlagd mark funktioner. Privatägd mark. Beaktande: trafikbuller I Bergby finns en mindre planberedskap för bebyggel- järnväg, kulturmiljövärden. seutveckling i äldre detaljplaner genom: B.B.6 ”Bergbyvägen” B.B.1 ”Höjdvägen” Komplettering med nytt mindre område längs Obebyggda småhustomter, tre tomter, på kommunal- Bergbyvägen för småhusbebyggelse alternativt lägre ägd mark. flerbostadshus. Området ligger nära centrum funktioner, skola och rekreationsområde på Näset. B.B.2 ”Tallbacksvägen” Kommunalägd och privat mark. Beaktande: fornläm- Obebyggda småhustomter för radhus och friliggande ningsområden, järnvägsbuller. småhus, tre tomter, på kommunal- och privatägd mark. B.V.1 ”Hagsta” Nytt verksamhetsområde och ny regionaltågstation B.B.3 ”Verkstadsvägen” föreslås vid väg 303 i Hagsta. Område med god Obebyggda småindustri- och bostadstomter, sex tillgänglighet till E4 och väg 303. tomter på kommunal- och privatägd mark.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 219 Spångholmsvägen E4 Översiktsplan gävle kommun

Se mer i vår Hamrångebygden - Bergby Vifors IP VIFOwebbkarttjänst:RS www.gavle.se/gavle2030 Pendlarparkering

Utredningsområde bostäder

Vifors Strategiska markområden byväg Centrumfunktioner Befintlig cykelväg Heden Ny gång- och cykelväg Heden Idrottsanläggningar

Tätortsnära rekreation

Riksintresse Naturvård

Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse n H ige Karaktärsområden llst e Fjä d e n

i r k

e n vägen lla a k B.B.5 jö S H

H B.B.1

ö n

n d e e v g g ä

ä g v V e svä g S n i a jö j St n v e k rke H e a i ä n l g g la V v ä v e ä v ä n d g g e e e H n n BERGBY H e d He e rtevä n ge T B.B.2 S n a

ORTSFÖRDJUPNINGAR l t l a b

t a i n o c k n s e s väg v ä Lo g t e ta n v H äg n e e ge T d n ravä otr Tot n avä e B.B.4 e ge n H g n gen e ä övä l v Viksj g rgs H o olbe äc nle S klevägen den ägen Gärdsv Vijvägen Ekvägen en V n äg e v H e le g m r u a H k ä

m st v B y e B.B.3 r a b r å g d Å b n y svä g v ä e g v g e ä n e g

n n e e 0 5 000 10 000 20 000

n g Meter

ä v s d B.B.6 e m 220 GEOGRAFISKAS FÖRDJUPNINGSOMRÅDENn e

Åb Översiktsplan gävle kommun

Nya tomter för bostäder vid Hamrångefjärden H.V.1, LIS 4.3 ”Hällskär” Längs Hamrångefjärdens stränder föreslås komplette- Mindre verksamhetsområde med fokus på besöksnä- ringar med totalt 20-40 nya småhustomter till befint- ring, turism och friluftsliv. Beaktande: detaljplan krävs, liga bebyggelsegrupper vid exempelvis Hamrångefjär- naturvärden, strandskydd, vatten- och avloppkapacitet. den, Lindön och Fagervik. Befintlig bebyggelse utgörs till stor del av fritidshusbebyggelse som på sikt kan omvandlas till permanentbostäder. Områdena Fager- Infrastruktur vik, Hamrångefjärden och Hällskär finns med i ”Utbyggnadsplan för kommunalt vatten- och avlopp” med planerad anslutning 2018. Gatustruktur och entréer till orten Bergby nås via Hamrångevägen eller E4, avfart vid Tomter på planlagd mark Hagsta. Hamrångevägen löper mellan Gävle och Bergby Runt Hamrångefjärden finns en mindre planberedskap för att sedan fortsätta upp mot Söderhamn. Vägen för bebyggelseutveckling i äldre detaljplaner genom: ansluter till Bergby söderifrån och passerar väster om det som idag är ortens centrum. Bergby har flera H.B.1 ”Näsuddens fritidsområde” tydliga entréer och längs ortens huvudgator Totravägen Finns två obebyggda planlagda småhustomter på och Vijvägen ligger de flesta servicefunktionerna privatägd mark. samlade. Gatorna utgör tydliga stråk som förbinder orten i nordsydlig och östvästlig riktning. H.B.2 ”Lindön” Finns ca 11 obebyggda planlagda småhustomter på privatägd mark. Se karta för Norrsundet. Gång- och cykelvägar I Bergby finns gång- och cykelväg längs Bergbyvägen, på H.B.3 ”Fagervik” sträckan från parhusen i söder fram till skolan. Totra Befintlig bebyggelse vid Hamrångefjärden utgörs till vägen och Vijvägen kantas till viss del av trottoar. I övrigt stor del av fritidshusbebyggelse. Området är till stora samsas bilar, cyklister och fotgängare på samma yta. delar detaljplanelagt. Området ingår i ”Utbyggnadsplan för kommunalt vatten- och avlopp” med planerad Behov av nya gång- och cykelbanor finns både för att anslutning 2018. tas sig mellan orterna Bergby, Hamrångefjärden och Norrsundet och inom orterna. I Bergby behöver en

översyn ske av trafiksäkra skolvägar. Vid byggnation av ORTSFÖRDJUPNINGAR Utredningsområden för bostäder och verksamheter regional tågstation i Hagsta bör nya gång- och cykel- Positivt för bebyggelseutvecklingen vid Hamrånge vägsförbindelser mellan stationen, Bergby och Ham- fjärden är två större förslag till förändringar; dels flytt av rångefjärden anläggas. järnvägen och dels utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Stora delar av bebyggelseområdet Hamrånge fjärden påverkas idag starkt av buller och vibrationer Kollektivtrafik från järnvägen. Vid en flytt av Ostkustbanan till nytt Bergby, Hamrångefjärden och Norrsundet är väl läge väster om E4:an öppnas nya möjligheter för fler försörjda med kollektivtrafik. Bussen går med god bostäder i vattennära lägen söder om Hamrångefjärden. turtäthet till och från Gävle med en restid på 45 minuter. Axmar by har lägre tillgänglighet till Utöver planlagda områden för ny bebyggelse föreslås kollektivtrafik. Det finns ingen kollektivtrafik alls i nya utredningsområden: nordlig riktning mot Söderhamn och Hudiksvall.

H.B.4, LIS 4.4 ”Hamrångefjärden” Enstaka småhustomter på privatägd mark. Pendlarparkeringar Beaktande: trafikbuller från järnväg och Hamrångevägen, risk för Pendlarparkeringar föreslås i anslutning till Bergby översvämning och ras, vatten- och avloppskapacitet. centrum, vid Hagsta trafikplats och vid den föreslagna nya regionala tågstationen i Hagsta. H.B.5 ”Söder om Hamrångevägen” I området föreslås ny småhusbebyggelse, ca 15-tal tomter på kommunalägd mark. Beaktande: trafikbuller Ostkustbanan och ny regionaltågstation i Hagsta från järnväg och Hamrångevägen, vatten- och avloppskapacitet. I Bergbys västra utkant löper järnvägen, Ostkustbanan, i nordsydlig riktning och bildar en barriär ut mot H.B.6, LIS 4.2 ”Hällskär” angränsande odlingslandskap och Hamrångeån. Inga I Hällskär finns möjlighet att integrera nya småhus- tågstopp sker idag i Bergby. I den fördjupade översikts- tomter med befintliga bebyggelsetomter i ett attraktivt planen för Ostkustbanan planeras en omlokalisering av vattennära läge. Området ingår i ”Utbyggnadsplan för järnvägen väster om E4. Längs den nya sträckningen kommunalt vatten- och avlopp” med planerad anslut- föreslås i Hagsta en ny resandenod för Hamrångebyg- ning 2018. Beaktande: detaljplan krävs, naturvärden som närhet den, med regionaltågstation och motorvägshållplats. till nyckelbiotop och våtmarksområde, strandskydd, vatten- och Det skulle avsevärt öka möjligheterna för arbetspend- avloppkapacitet. ling och fritidsresor söderut och norrut.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 221 E4

ig s t Översiktsplan gävle kommun ar m Ax

Lössnaren

VIFORS N.V.2

en B.B.5 g NORRSUNDET vä V No lls i r j r va N.B.2 N.B.5 v B.B.1 ä g e n N.V.1 N.V.3 BERGBY LIS.3.1 B.B.2 Saltarsfjärden N.B.3 SJÖKALLA B.B.4 N.B.1 V erk n N.B.4 s ijväge LIS.3.2 t V LIS.4.1 a d n a B.B.3 s t v a

ä sg

g g

e ä n B.B.6 v rn BERG Jä H TOTRA LINDÖN a m H.B.2 r LIS.4.2 å LIS.4.3 H.B.6 n To g trav en e äg sväg å en rrsund n No E4 ORTSFÖRDJUPNINGAR ÅBYN

HAGSTA H.B.1

n ge vä ga Ha

Ockelbovägen B.V.1 H am Hamrångefjärden r Hamrångefjärden ån HAMRÅNGEFJÄRDEN gev ägen H.B.4 n ge ä v LIS.4.4 lla ä am h H.B.5 H rånge å väg R en H.B.3

0 500 1 000 2 000 Meter FAGERVIK E4

222 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN E4 ig s t ar Översiktsplan gävle kommun m Ax

Se mer i vår webbkarttjänst: www.gavle.se/gavle2030

Lössnaren

VIFORS N.V.2

ä sg

g g ORTSFÖRDJUPNINGAR e ä n B.B.6 v rn BERG Jä H TOTRA LINDÖN a m H.B.2 r LIS.4.2 å LIS.4.3 H.B.6 n To g trav en e äg sväg å en rrsund n No Bergby och Norrsundet E4 ÅBYN Motorväghållplats

Pendlarparkering HAGSTA H.B.1 Regionaltågstation - Ungefärligt läge n Småbåtshamn ge vä ga Utredningsområde bostäder Ha

Utredningsområde verksamheter

Utredningsområde verksamheter Strategiska markområden Befintlig cykelväg - Fördjupning Ockelbovägen B.V.1 H am Hamrångefjärden Ny gång- och cykelväg - Fördjupning r Hamrångefjärden ån Cykel- och vandringsled HAMRÅNGEFJÄRDEN gev ägen LIS-bostäder H.B.4 n LIS-bostäder, utanför strandskydd ge ä LIS-verksamheter v LIS.4.4 lla LIS-verksamheter, utanför strandskydd ä amr h H.B.5 H ånge Tätortsnära rekreation å väge R n H.B.3 Länsstyrelsens pågående naturreservatsbildning Kommunens utredningsområden för långsiktigt skydd 0 500 1 000 2 000 Primärt skyddsområde för grundvatten Meter Sekundärt skyddsområde för grundvatten FAGERVIK Värdefulla områden för friluftsliv E4 Riksintresse Naturvård

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 223 Översiktsplan gävle kommun

Ostkustbanans nya sträckning kommer tillsammans används för rekreation av skolan och är en utflykts- med E4:an utgöra barriärer och minska tillgänglig plats för eleverna. heten för det rörliga friluftslivet. I fortsatt arbete med järnvägsdragningen bör särskilt belysas hur samband • Vifors idrottsplats i ortens norra del är ett mycket kan upprättas mellan viktiga målpunkter för frilufts- uppskattat och välanvänt rekreationsområde och livet väster om spårkorridoren och bebyggelse mötesplats. områden i öster. • I anslutning till Bergby finns även ett spårområde med elljus som nyttjas både vinter och sommar. Natur, grönstruktur och rekreation

Terrängen i Bergby är kuperad och orten omges av två Offentliga platser och parker långsträckta parallella dalgångar på var sida av åsen. De I Bergby och Norrsundet föreslås en översyn av de öppna dalgångarna är brukade odlingslandskap och offentliga platserna då behovet av mötesplatser är stort den mer kuperade terrängen på åsen består av bland- och utbudet begränsat. Möjligheten till fler parker och skog. Dalarna har var sin å som flyter igenom dal- mötesplatser behöver utredas. Idag finns en mindre gången och som mynnar ut i Hamrånge- offentlig lekplats samt en stor lekyta i anslutning till fjärden. Skogsområdet på åsen, i folkmun kallad Näset, Bergby skola. Vid skolan finns lekutrustning för olika är rik på mossa och svamp och har höga biologiska åldrar och spelplaner för fotboll och basket. värden. Området har också ett stort värde som tät- ortsnära rekreationsområde. Teknisk försörjning Odlingslandskapet flikar in i Bergby och bidrar med grönska och öppenhet i orten och förstärker intrycket Bergby försörjs idag med vatten från vattenverket i av att orten är grön. Det omslutande odlingslandskapet Totra. Avloppsvattnet leds sedan till reningsverket i innebär även att tillgången på tätortsnära skog och Norrsundet. Kapaciteten i vattenverket i Totra är begrän- natur för rekreation är begränsad. Nya gröna länkar i sad och åtgärder krävs för att möjliggöra de exploate- öst- västlig riktning bör eftersträvas vid ny planering. ringar som föreslås i översiktsplanen. En utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp till Hamrångefjärden är Närheten till vattnet med Hamrångeån, Hamrångefjärden planerad till år 2018. och havet medför stora kvaliteter och möjligheter för ett rikt friluftsliv. Ån är kantad av lummig grönska, i form av stora träd och buskar. Området är ett uppskattat friluftsin- Miljö- och riskfaktorer slag då det går att fiska och paddla här. Det finns några i ordninggjorda offentliga platser längs ån och vid Ham Fler tåg på järnvägen, ny dragning av Ostkustbanan och rångefjärden som ökar tillgängligheten till vattnet. en ny regionaltågstation kommer att ge större eller minskad bullerpåverkan på den närliggande omgivningen, vilket kan innebära större eller mindre krav på Värdefulla grönområden och idrottsplatser skyddsavstånd eller bullerdämpande åtgärder i sam-

ORTSFÖRDJUPNINGAR I närheten till Bergby finns ett flertal värdefulla band med ny exploatering. Se riktlinjer för Miljö- och natur- och rekreationsområden som särskilt ska värnas: riskfaktorer i kapitlet ”Allmänna intressen”.

• Hamrångeån är av riksintresse för naturvård. Här finns en rik och exklusiv flora med höga bevarandevärden. Ån utgör också, tillsammans med Hamrångefjärden, ett potentiella lekvatten för havsöring. Området längs ån är också ett värdefullt rekreationsområde för Hamrångeborna.

• Totrabadet vid Hamrångefjärden är en viktig mötesplats och rekreationsområde sommartid med badplats och brygga.

• Norr om Bergby, öster om sjön Lössnaren, ligger Hådells gammelskog, som både är ett Natura 2000-område och naturreservat.

• ”Näset” är ett viktigt tätortsnära rekreationsområde på åsen vid Bergby. Länsstyrelsen arbetar med att skydda ”Näset” som naturreservat.

• ”Skolskogen” norr om hembygdsgården är ett värdefullt grönområde i ortens norra del. Området

224 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN ORTSFÖRDJUPNINGAR 225 Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun ORTSFÖRDJUPNINGAR

226 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Flygbild över Norrsundet. Översiktsplan gävle kommun Norrsundet Strategiska områden för Norrsundets strategiska läge vid havet skapar stora möjligheter för Norrsundets utveckling orten att utvecklas vidare som en kustort med attraktiva platser för boende, besökare och näringsliv. • Regional tågstation i Hagsta En ny regional tågstation i Hagsta, med motorvägshållplats och pendlarparkering, skulle Förslag till Norrsundets utveckling avsevärt öka möjligheterna för arbets- och studiependling samt Norrsundet ska stärkas som kustort genom fritidsresor söderut, västerut och norrut. Markområdet vid • utveckling av centrum som mötesplats och ökad kontakt mot havet stationsläget är intressant att utveckla för verksamheter. • ny bostadsbebyggelse i centrala, å- och havsnära lägen • Nya attraktiva vattennära • utveckling av småbåtshamnen och havsbadet bostäder i centrala lägen Området längs ån utgör strate- • att värna och utveckla natur– och rekreationsområden vid Fjärdön giskt markområde för utveckling och Skatudden av flerbostadshus i centrala vattennära lägen. • utveckling av Norrsundets hamn och industriområde, i första hand inom befintligt område och därefter i västlig riktning. Fårholmen utgör strategiskt markområde för ny småhus- bebyggelse i havsnära lägen. Kort historik och beskrivning om Norrsundet • Norrsundets hamn Norrsundet var från början ett segelbart sund in till Hamrångefjärden. Utveckling av Norrsundets hamn Platsen användes tidigt som fäbodmark för bönderna kring dagens med nya verksamheter. Bergby, där man även hade sina fiskeplatser. På 1600-talet började marken kring sundet användas som lastplats för järnvaror från bruken • Norrsundets havsbad och ORTSFÖRDJUPNINGAR i bygden. Under 1800-talet blev området lastplats för timmervaror. En småbåtshamn såg anlades 1868 och en fast bosättning grundlades på platsen. Utveckling av Norrsundets havsbad samt småbåtshamnen i Norrsundet har främst prägel av industriort. Orten växte fram i slutet centrala Norrsundet är två av 1800-talet då såg- och massafabriken lokaliserades hit. Livet i orten viktiga strategiska områden för har till stora delar kretsat kring arbetet på sågen och massafabriken. utveckling av Norrsundet som Samtidigt fanns en stark och levande fiskenäring. Mycket av bebyg kustort. gelsen är präglad av dåtidens ideal kring egnahemsrörelsen och av att arbetarna skulle ha en dräglig livsmiljö.

Hamrångefjärden Hamrångefjärden växte fram under 1900-talet och består av rand bebyggelse längs sjön Hamrångefjärden. Orten består av flera tidigare små bosättningar som växt samman. Där dagens ort finns, fanns tidigare flera fiskebodar och fäbodvallar som idag infogats i bebyggelsen.

Axmar Axmar är ett jordbrukssamhälle och ligger vackert vid havet. Timmer flottning, skogsbruk, tjärning och fiske var förr, utöver jordbruk, viktiga näringar för orten.

Axmar bruk grundlades 1671 då bergmästaren Claes Depken fick privilegier för en masugn. Axmar bruk brändes ned under rysshärj- ningarna på 1700-talet men byggdes upp igen. 1865 stod herrgården färdig, men revs 1970. Idag finns endast ett litet lusthus och den engelskinspirerade parken kvar. Dock finns flera äldre byggnader som användes vid järnframställningen bevarade. Bruket hade sin glans period under 1800-talet då flera hundra personer hade sin försörjning här och levde på bruksområdet.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 227 Översiktsplan gävle kommun

Bebyggelse och kulturmiljö

Befintlig bebyggelse och strukturer

Bebyggelsen i Norrsundet består främst av småhus av olika karaktärer och tidsåldrar, men även en mindre del flerfamiljshus. Järnvägsgatan är Norrsundets huvudgata. Den förbinder orten i nord-sydlig riktning. Längs gatan ligger centrumfunktioner som affär, kiosk, pizzeria och samlingslokaler samlade. Området med Norrsundets hamn och kringliggande industri– och verksamhetsområde matas via Norrsundsvägen som går strax utanför orten i väster.

Väster om Järnvägsgatan ligger bebyggelsen i en tydlig rutnätsstruktur. Här finns lägre flerfamiljshus, radhus och friliggande småhus. Delar av området utgörs av ett egnahemsområde med en enhetlig karaktär i en tydlig rutnätsstruktur.

Ortens östra del har en betydligt friare struktur. Bebyggelseområdet öster om ån, Kvistholmen, var från början ett komplementsamhälle till orten, där de som inte kom överens med brukspatronen fick tillstånd av markägaren att uppföra sina bostäder. Värdefulla kulturmiljöer i Norrsundet.

Längre ner mot havet ligger Saltarsfjärdens fiskeläge, där det idag finns verksamma fiskare kvar. Vid Saltars- Bostäder fjärden ligger Norrsundets havsbad. För att ge möjlighet för boende under livets olika skeden behövs ett utbud av blandade bostadstyper, upplåtelseformer och bostäder med god tillgänglighet. Kulturmiljövärden Norrsundet har sitt ursprung både som gammalt I Hamrångebygden finns idag generellt ett underskott fiskeläge och bruksort och har kulturmiljövärden på framför allt lägenheter och hyresrätter. I Norrsundet kopplade till båda dessa. Kulturmiljövärdena är viktiga bodde 2010 ca 70 procent av ortsborna i småhus och 30 för bygdens identitet och ger möjlighet till särskilda procent i flerbostadshus. I Hamrångebygden arbetar kvaliteter för boende och verksamhet. Kulturvärdena lokala utvecklingsgrupper tillsammans med Gävle ger även en grund för kulturturism. kommun för att utreda möjligheten för nyproduktion

ORTSFÖRDJUPNINGAR av trygghetsbostäder. De äldsta delarna av Norrsundet, kring Kvistholms vägen och Lindövägen, har höga kulturhistoriska värden. Här finns äldre bebyggelse och smala gator som Service och verksamheter vindlar sig fram mellan bebyggelse som uppfördes I Norrsundet finns en förskola, Bergbackagården. ursprungligen som arbetarbostäder till sågfabrikens Grundskoleelever tillhör Bergby centralskola med arbetare. Även Saltarsfjärdens fiskeläge hyser ett föreskoleklass - åk 9. Det kommersiella serviceutbudet kulturhistoriskt värde. Här är mycket av den ursprung- består av dagligvaruhandel och mindre restauranger. liga bebyggelsen och gatustrukturen bevarad från den tid då platsen var ett livligt fiskeläge. Utveckla och stärk centrum I anslutning till Norrsundet finns även höga Norrsundets centrala delar är en viktig mötesplats för kulturmiljövärden t ex på Kusön, Axmar bruk och by, ortsborna och bör utvecklas och stärkas för att bibehålla sin Gåsholma fiskeläge och Lindöns sommarstugeområde. attraktivitet och service. Centrum- och servicefunktioner ska i huvudsak samlas i befintliga stråk och platser längs Järnvägsgatan - Skolgatan - Egnahemsgatan. Skydd av värdefull kulturmiljö För att skydda värdefulla kulturmiljöer finns behov av att revidera föråldrade detaljplaner samt planlägga där Besöksnäring detaljplan saknas. I samband med detaljplanering ska Norrsundet är i översiktsplanen framlyft som ett av särskilt värdefulla kulturvärden skyddas enligt plan- kommunens besöksmål längs kusten där satsningar och bygglagen 2:6. Se ”Kulturmiljöprogram för norra behöver ske och samordnas för att öka attraktiviteten södra och västra kommundelarna”. och tillgängliggöra kust och hav. Se vidare under kapitlet ”Kust och hav”.

228 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Verksamheter samheter inom exempelvis besöksnäring. Grönområde Hamrångebygdens största verksamhetsområde finns i längs ån bibehålls. Beaktande: hänsyn till närhet till järnväg, Norrsundet med hamn och andra verksamheter. Fram buller och farligt gods, översvämningsrisk från ån och havet, till 2008 låg här Norrsundets pappersmassabruk. strandskydd och möjlighet för allmänhet att röra sig längs ån. Området är utpekat som ett strategisk område för utveckling av verksamhetsområde. N.B.4, LIS 4.1 ”Ån” I området söder om Kvistholmsvägen på åns västra sida Ny bebyggelse i attraktiva lägen föreslås område för småskalig bostadsbebyggelse i I Norrsundet kan ny bebyggelse tillkomma genom vattenära läge. Området ligger i anslutning till befintlig förtätning och kompletteringar i ortens utkanter, i bostadsbebyggelse vid Vallvägen och Kvistholmsvägen. centrala och vattennära lägen. Genom att förtäta orten Delar av området är idag detaljplanelagt för små på central mark som tidigare använts för bebyggelse industriändamål. Området korsas av industrivatten och industri kan attraktiva områden för flerbostadshus ledning till Norrsundets hamn. och verksamheter skapas. Beaktande: detaljplan krävs, strandskydd, översvämningsrisk från ån, industrivattenledning, befintlig bebyggelse, vattenkapacitet. De mindre byar som finns utspridda i Hamrångebyg- den ligger ofta nära ett kollektivtrafikstråk. Ny bebyg- N.B.5 ”Fårholmen” gelse kan med varsamhet infogas i och komplettera Fårholmen har potential att utvecklas med nya havs- dessa miljöer. Bebyggelseområden bör hållas samlade. nära småskalig bostadsbebyggelse med närhet till Ny bebyggelse ska ta hänsyn till och anpassas utifrån service, längs Fårholmsvägens östra sida. natur- och kulturmiljön och karaktären i närområdet. Beaktande: naturvärden, fornlämningar, närhet till reningsverk, För områden med höga kulturmiljövärden, se Kultur vägstandarder, vattenkapacitet, ej utbyggt avloppsnät. miljöprogrammet. N.V.1 ”Småbåtshamnen” För ny bebyggelse som föreslås i strandnära lägen, så Utvecklingsområde för verksamheter mellan småbåts- kallade LIS-områden, se även kapitlet ”Landsbygdsut hamnen och järnvägen. Beaktande: närhet till bostäder, veckling i strandnära lägen”. strandskydd.

N.V.2 ”Norrsundets hamn” Nya tomter för bostäder och verksamheter i Utvecklingsområde för Norrsundets hamn. Ny detalj Norrsundet plan för området är under framtagande. Den mark som

I Norrsundet gäller till stora delar äldre detaljplaner och idag är avsatt för storskalig industri kan utvecklas för ORTSFÖRDJUPNINGAR områdesbestämmelser för bostadsbebyggelse och flera mindre företag. Närheten till havet och den verksamhetsområde. De östra delarna vid Kvistholmen befintliga djuphamnen är viktiga att bevara och gör är ej planlagda. området intressant för flera olika typer av verksam heter. Om det finns behov av expansion av industri bör detta i första hand ske på redan ianspråktagen mark Tomter på planlagd mark och därefter i västlig riktning. I Norrsundet finns en planberedskap för ny bebyggelseutveckling i äldre detaljplaner genom: N.V.3, LIS 3.1 ”Västra Fårholmen” På Fårholmens västra sida mittemot småbåtshamnen N.B.1 ”Centrala Norrsundet” förelås område för verksamheter, främst kopplat till Två obebyggda planlagda tomter för allmänt ändamål besöksnäring. Beaktande: naturvärden, fornlämningar, närhet vid ån. Attraktivt och vattennära läge för utveckling av till reningsverk, vägstandarder, vattenkapacitet, ej utbyggt bostäder och verksamheter inom exempelvis besöks avloppsnät. näring. N.V.4, LIS 3.2 ”Norrsundets havsbad” N.B.2 ”Norra Norrsundet” Söder om Fårholmen, vid Saltarsfjärdens södra strand, Detaljplan för småhus- och flerfamiljsbebyggelse finns ett populärt havsbad vid Kvistholmen som ges mellan Norrsundets hamn och centrala Norrsundet. möjlighet att utvecklas för turism och besöksnäring. Delar av detaljplan för bostäder närmast Norrsundets Beaktande: naturvärden, fornlämningar, vägstandarder. hamn, nordöst om Norra Skolgatan, föreslås upphävas på grund av risk för störningar från verksamheter i hamnområdet.

Utredningsområden för bostäder och verksamheter I Norrsundet föreslås följande utredningsområden:

N.B.3 ”Centrala Norrsundet vid ån” Centralt läge vid ån på båda sidor om Bergbackavägen och längs Vallvägen. Attraktivt och vattennära läge för utveckling av tätare flerbostadsbebyggelse och verk-

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 229 Översiktsplan gävle kommun

Läs vidare i planeringsunderlaget Ortsanalys för Hamrångebygden NORRSUNDETS starka och svaga sidor

Styrkor Svagheter • Närhet till service • Isolerat läge Norrsundets starka och svaga sidor samt utveck- och rekreation • Få allmänna platser lingsmöjligheter har analyserats i en förenklad • Infrastruktur • Kollektivtrafik - västerut och norrut SWOT-analys . I en SWOT-analys identifieras • Vacker natur och omgivning • Dåligt med gång- och cykelvägar ortens styrkor/kvaliteter, svagheter/brister och • Närhet till vatten • Få arbetsplatser faktorer som kan påverka orten utifrån i form av • Blandade bostadsformer • Tudelad identitet, industriort och möjligheter/målbilder och hotbilder (Strengths, fiskeläge Weaknesses, Opportunities and Threats).

Möjligheter Hot • Utveckla näringar inom • Ekonomi - för höga kostnader/ turism och rekreation risktagande för nyproduktion av • Attraktiva boendemiljöer i bostäder vattennära lägen med • Minskad befolkning - minskad goda pendlingsmöjligheter servicenivå • Minskade arbetstillfällen lokalt

• Minskat kollektivtrafikutbud

Utdrag från ”Ortsanalys Hamrångebygden”.

Fabriksvägen och fortsätter i en båge runt ytterkanten, Nya tomter för bostäder och verksamheter i för att sedan ansluta till Norrsundetvägen. Järnvägen, Axmar bruk och Axmar by ett industrispår, skär rakt genom orten.

Utredningsområden för bostäder och verksamheter Gång- och cykelvägar A.V.1, LIS 1 ”Axmar bruk” I Norrsundet finns en gång- och cykelväg som går I Axmar bruk föreslås ett utredningsområde för parallellt med Järnvägsgatan, en gång- och cykelväg verksamheter i anslutning till Axmar brygga. från skolan och norrut, samt två mindre sträckningar Beaktande: detaljplan krävs, strandskydd, kulturreservat, där den ena är en passage över ån och den andra binder naturreservat. ihop bostadsområdena öster om ån. I övrigt samsas

ORTSFÖRDJUPNINGAR cyklister och bilar på samma vägar. I Norrsundet är A.B.1, LIS 2 ”Axmar by” Vallvägen utpekad som rekommenderat cykelstråk. I Axmar by finns möjlighet till attraktiva tomter för Behov av nya gång- och cykelbanor finns för att tas sig småhusbebyggelse i vattennära läge i byns förläng- mellan orterna Bergby, Hamrångefjärden och Norr ning på båda sidor om viken. Beaktande: detaljplan krävs, sundet. I Bergby finns många viktiga målpunkter för strandskydd. Norrsundetborna, exempelvis Bergby skola f-9 och serviceutbudet med vård och omsorg samt kommersiell Se även områden redovisade under Bergby samt service. kapitlet ”Landsbygdsutveckling i strandnära lägen”.

Kollektivtrafik Infrastruktur Bergby, Hamrångefjärden och Norrsundet är väl försörjda med kollektivtrafik. Buss går med god tur täthet till och från Gävle med en restid på 45 minuter. Det finns däremot ingen kollektivtrafik i nordlig Gatustrukturer och entréer till orten riktning mot Söderhamn och Hudiksvall. Norrsundet nås via Hamrångevägen eller från E4 via En ny resandenod föreslås för Hamrångebygden i avfart vid Hagsta. Norrsundet nås från Hamrånge Hagsta med regionaltågstation samt motorvägshåll- vägen via Norrsundetvägen. plats. Stationen och hållplatsläget skulle avsevärt öka möjligheterna för arbets- och studiependling samt Norrsundetvägen övergår till Järnvägsgatan när den fritidsresor norrut för Norrsundetborna. passerar genom orten. Järnvägsgatan är ortens huvudgata och går genom de centrala delarna av Norrsundet, ut till industriområdet där den övergår i

230 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Se mer i vår Hamrångebygden - Norrsundet webbkarttjänst: www.gavle.se/gavle2030 Utredningsområde bostäder

Utredningsområde verksamheter

Utredningsområde verksamheter Strategiska markområden Centrumfunktioner LIS-bostäder LIS-verksamheter LIS-verksamheter, utanför strandskydd Ny gång- och cykelväg Cykel- och vandringsled Ny farled

Hamn

N.V.2 Utredningsområde - Pendlarparkering Värdefulla kulturmiljöer Kulturhistorisk bebyggelse Riksintresse Naturvård Kommunens utredningsområden för långsiktigt skydd

NORRSUNDET

No n rrv ge n alls vä e g ä v s N.B.2 N.B.5 d ORTSFÖRDJUPNINGAR n u rs r o N N.V.1 N.V.3

LIS.3.1

Saltarsfjärden

N.B.1 N.B.3

LIS.3.2 N.B.4 LIS.4.1

n ata sg äg rnv Jä

LINDÖN

H.B.2

0 125 250 500 Meter GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 231 Översiktsplan gävle kommun

Pendlarparkeringar Teknisk försörjning Pendlarparkeringar föreslås i anslutning till Norr sundets centrum vid Egnahemsgatan och vid regional- Norrsundet försörjs idag med vatten från vattenverket i tågstation i Hagsta. Totra. Avloppsvattnet leds vidare till reningsverket i Norrsundet. Kapaciteten i Totra är begränsad och åtgär- der krävs för att möjliggöra större exploateringar. En Natur, grönstruktur och rekreation utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp till Hamrångefjärden är planerad till år 2018. Norrsundet består till stor del av friliggande villor med trädgårdar och upplevs på grund av detta som väldigt grönt. Det är nära till havet och öppet vatten, vilket Miljö- och riskfaktorer präglar orten. Norrsundet är omgivet av skogsmark och närheten till naturen, havet och Hamrångefjärden är Vid planering av bostäder i centrala Norrsundet påtaglig. Tillgänglighet till Hamrångefjärden, utveck- behöver hänsyn tas till buller från järnvägen, industri- ling av havsbadet och tillgänglighet till kulturmiljön spåret. längs forsarna ska värnas. Större orörda områden och strandsträckor ska lämnas orörda för att värna om Norrsundets läge vid havet och ån innebär även att strandskydd, grönstråk och allmänhetens tillgänglighet hänsyn behöver tas till översvämnings-, ras-, skred- och till vattnen. erosionsrisker vid planering av ny bebyggelse. Se riktlinjer för Miljö- och riskfaktorer i kapitlet ”All- männa intressen”. Värdefulla grönområden och idrottsplatser • Skatudden är ett viktigt rekreationsområde för Hamrångebygden och bör ges en fortsatt utveckling av naturvärden och möjlighet till rekreation. Skatudden är en del av riksintresseområdet för naturvård för Lindön, Björnön och Iggösundet.

• Fjärdön är ett viktigt rekreationsområde i Ham- rångefjärden och bör ges en fortsatt utveckling av naturvärden och möjlighet till rekreation. Fjärdön med öarna Kyrkgrund och Tjuvharen pekas ut som utredningsområde för långsiktigt skydd. Gävle kommuns målsättning är att skydda Fjärdön som ett kommunalt naturreservat senast år 2020.

• Vid Saltarsfjärden ligger Norrsundets havsbad som har utvecklingspotential. Området pekas ut som ett av verksamhetsområdena i kapitlet ”Landsbygdsut-

ORTSFÖRDJUPNINGAR veckling i strandnära lägen”, LIS 3.2.

• I sydöstra Norrsundet ligger ortens idrottsplats, Lindövallen. Här finns fotbollsplaner som på vintern spolas till isplaner.

• I anslutning till Lindövallen finns ett viktigt tät- ortsnära rekreationsområde med elljusspår som vintertid spåras för längdskidåkning.

Offentliga platser och parker Norrsundet har två offentliga parker vid Bergsgatan och Egnahemsgatan. I övrigt finns några allmänna klippta gräsytor. Allmänna lekplatser finns vid gamla skolan samt en nyligen rustad lekplats i parken vid Egnahems- gatan. Vid Järnvägsgatan finns en mindre torgbildning i anslutning till livsmedelsaffären.

I både Bergby och Norrsundet föreslås en översyn av de offentliga platserna, då behoven av mötesplatser är stort och utbudet begränsat. Möjligheten till fler parker och mötesplatser behöver utredas.

232 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Riktlinjer för hamrångebygden

Riktlinjer som presenteras nedan gäller för utveckling av Infrastruktur Hamrångebygden. Utöver dessa gäller de riktlinjer som • Ny regionaltågstation, motorvägshållplats och pendlar- redovisas i kapitlet ”Allmänna intressen”. parkering föreslås i Hagsta, varvid gång- och cykelväg- nät bör anläggas till stationsläget. Bostäder • Nya gång- och cykelvägar bör anläggas mellan orterna I Hamrångebygden ska ny bostadsbebyggelse i första hand Bergby, Hamrångefjärden och Norrsundet. ske som • Ny gång- och cykelväg bör anläggas mellan Bergby • komplettering till och förtätning av befintlig skola och Bergby centrum. bebyggelse inom Bergby och Norrsundets tätorter • Småbåtshamnen i Norrsundet ska ges möjlighet till • kompletteringar i befintliga bymiljöer med närhet till utveckling. kollektivtrafik • komplettering av befintlig bebyggelse i vattennära Verksamheter lägen (LIS-områden). • Etableringar av industri hänvisas i första hand till redan ianspråktagen mark på exempelvis Norrsundets Kulturmiljö industri- och hamnområde. I andra hand ges verksam- • Särskilt värdefulla kulturmiljöer och byggnader ska hetsområdet vid Norrsundets hamn- och indsutriom- skyddas och värnas vid detaljplanering. Se ”Kulturmiljö- råde möjlighet att utvecklas i västlig riktning. program för norra, södra och västra kommundelarna”. • Öppna odlingslandskap i de dalgångar som omger Centrum och mötesplatser Bergby ska värnas. • Centrum- och servicefunktioner samlas i huvudsak i centrala stråk i Bergby längs Vijvägen - Totravägen och i Natur, grönska och rekreation Norrsundet längs Järnvägsgatan - Skolgatan. • Värdefulla natur- och rekreationsområden ska värnas • Utveckla Bergbys och Norrsundets centrum som och ges möjlighet för utveckling. mötesplatser. • Värna i planeringen de tätortsnära grönområdena, gröna stråken och kilarna för rekreation. • Större orörda områden och strandsträckor ska lämnas orörda för att värna strandskydd, grönstråk och

allmänhetens tillgång till vattnet. ORTSFÖRDJUPNINGAR • Ta vara på de höga natur- och rekreationsvärden som finns i bygden genom utveckling av befintliga naturreservat. • Näsets och Fjärdöns höga natur- och rekreationsvärden bör skyddas genom naturreservatsbildning.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 233 234 ORTSFÖRDJUPNINGAR GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN gävleÖversiktsplan kommun Översiktsplan gävle kommun Hedesunda

Hedesunda har stora möjligheter att utvecklas vidare till en attraktiv boendeort med förankring i sin historia och med vackra boendemiljöer i Strategiska områden för direkt närhet till natur och rekreation. Närheten till Dalälven ger goda Hedesundas utveckling förutsättningar att utveckla upplevelseturism och besöksnäring. • Bojeppsområdet Översiktsplanens förslag till utveckling av orten: Bojeppsområdet vid rv 56 är ett strategiskt viktigt område för • Hedesunda är omgiven av ett öppet jordbrukslandskap, med närhet Hedesundas näringslivsutveck- till Dalälven, vilket ger vackra utblickar och tydlig naturkontakt. ling. Området kan utökas och Möjligheten till öppna landskap och vyer ska värnas där så är möjligt. utvecklas med fler verksamheter. Tillgänglighet och tillgång till natur och tätortsnära rekreations- Behov av utredning kring vatten områden bör värnas och utvecklas för boende och besökare. och avlopp.

• Utbyggnad ska ske på den mark som ligger i direkt anslutning till • Attraktiva lägen för utveck- befintlig bebyggelse. Jordbruksmarken ska så långt som möjligt ling av besöksnäring sparas. Komplettering av bebyggelse inom strandskyddat område vid Områden vid Dalälven är Dalälven får ske inom de så kallade LIS-områdena. intressanta för utveckling av besöksnäring. Särskilt lyfts • För att utveckla bygden och bidra till fler boende får komplette- området på Ön fram samt ökad ringar av bebyggelse ske i bymiljöer runt Hedesunda. tillgänglighet för gående och cyklister både till och på Ön. • Läget i närheten av riksväg 56 är gynnsamt och möjlighet till att etablera fler industritomter ska ges i det så kallade Bojeppsområdet. • Nya attraktiva vattennära bostäder Områden längs Dalälven vid Ön Kort historik och beskrivning om Hedesunda och Ålbo är strategiska områden för utveckling av ny bostadsbe-

Hedesundabygden är en gammal jordbruksbygd i Gävle kommuns byggelse i vattennära lägen i ORTSFÖRDJUPNINGAR södra delar, intill Nedre Dalälven och dess rika natur och frilufts anslutning till Hedesunda. områden.

Bygdens centrala delar utgjordes i äldre tid av kyrkbyn, med anor från medeltiden. Under 1800-talets senare hälft försköts Hedesundas centrum norrut när tätorten Brunn utvecklades. Brunn har sitt ursprung i de fem jordbruksbyarna Rångsta, Vall, Ås, Harv och Brunn som låg i en båge kring åsens södra del och som med tiden kom att växa ihop. 1901 blev orten ett stationssamhälle och den största av byarna, Brunn, gav orten dess namn.

Hedesunda var från början en egen kommun, men införlivades i Gävle kommun 1969. Idag utgör Hedesunda centrum för en stor del av kommunens sydligaste delar.

Riksväg 56, Räta linjen, mot Valbo, passerar väster om orten och riksväg 509 mot Gävle passerar rakt igenom orten. Avståndet till Gävle är 40 kilometer, till Valbo 30 kilometer och till Uppsala 80 kilometer.

Våren 2014 hölls ett samråd med ortsborna kring en ortsanalys för Hedesunda. Synpunkter som inkom är sammanfattade i planeringsunderlaget ”Ortsanalys för Hedesunda”. Bilden visar ord och platser som lyftes vid samrådet.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 235 Översiktsplan gävle kommun

Bebyggelse och kulturmiljö Om Hedesunda Invånare: cirka 1 780 personer är boende i tätorten Hedesunda. I omlandet kring Hedesundabygden Befintlig bebyggelse och struktur bor ytterligare 900 personer. Största Hedesundas historia som utpräglat jordbrukssamhälle gör sig påmind åldergrupperna är mellan 45- 64 år genom bebyggelsens karaktär, med även hur det omgivande åkerland- (25 %) och 65 år och äldre (24 %). 6,6 skapet tränger in i orten och skapar vackra utblickar. Hedesunda % är födda utanför Sverige (2016). tätort har en småstadsbetonad prägel, den upplevs som samman hållen och relativt tät, trots att bebyggelsen överlag är låg med en majoritet av småhusbebyggelse i en till två våningar.

På åsen som löper i nord-sydlig riktning längs östra Hedesunda ligger bland annat missionskyrkan, Hedesunda skola, biblioteket och vattentornet. Missionskyrkan och vattentornet är så pass höga att de blir framträdande och fungerar därför som landmärken. Det som uppfattas som identitetsskapande bebyggelse för Hedesunda, och som särskiljer orten från andra, är den integrerade äldre jordbruksbebyg- gelsen som gör ortens historia närvarande.

Befolkningsutveckling 1995 - 2015 i Kulturmiljövärden Hedesundabygden - Grååsen Delar av Hedesunda utgör riksintresse för kulturmiljövården tack vare dess karaktär som odlingslandskap i förhistorisk centralbygd, med både fornlämningar och bebyggelse knutna till gamla kommunikations leder. Här finns stenåldersboplatser, gravfält från såväl äldre som 75- år yngre järnålder och järnframställningsplatser på åsen i Dalälven. Det 66-74 år finns även rester av pågående våtmarksslåtter utmed älven som ingår 45-64 år i riksintresset. 25-44 år 16-24 år 6-15 år 0-5 år Bostäder 0 200 400 600 800 I Hedesunda finns det få lägenheter jämfört med andelen småhus. I Hedesunda tätort med omland Hedesunda bodde 2015 ca 76 procent av ortsborna i småhus, 19 procent Hedesunda tätort i flerbostadshus och ca 5 procent i övriga boendeformer.

Befolkningens åldersfördelning, 2016. För att ge möjlighet för boende under livets olika skeden behövs ett utbud av blandade bostadstyper, upplåtelseformer och bostäder med Förvärvsarbetande: 81 % av befolkningen i god tillgänglighet. Särskilt viktigt är att serviceorterna kan erbjuda ett

ORTSFÖRDJUPNINGAR åldern 20- 64 år förvärvsarbetar (2015). varierat utbud av bostäder.

Eftergymnasial utbildning: 11 % män, 25 % kvinnor (2015). Service och verksamheter Hedesunda har ett relativt stort utbud av service, både offentlig och Offentlig service: Hedesunda skola kommersiell. Utbudet är viktigt både för orten och för ett större omland. f-6, förskola, vård- och omsorgsbo- Serviceutbud, mötesplatser och centrumfunktioner är främst lokalise- endet Ängslyckan. rade längs Södra Gävlevägen med exempelvis hälsocentral, dagligvaruhandel, Folkets hus, skola, bibliotek, restauranger och kollektivtrafik. Boendeformer: 76 % av befolkningen bor i småhus, 19 % i flerbostadshus Arbetet med att stärka centrum och öka trafiksäkerheten för gående och ca 5 % i övriga boendeformer och cyklister har pågått under perioden 2014- 2015. En ny gång- och (2015). cykelväg har byggts längs Södra Gävlevägen och en ombyggnad har skett av Hedesunda torg. Statistik: Statistiska centralbyrån, OSDB (AM101) och Gävle kommuns kommunled- Ca 600 personer arbetar inom Hedesunda tätort med omland. De ningskontor. största näringarna är tillverkning , utvinning, jord- och skogsbruk, vård och omsorg samt transporter.

Verksamheter Området kring Bojepps, riksväg 56 och riksväg 509 är idag planlagt för industri. Störande och transportintensiva etableringar ska i första hand hänvisas till området. Behov finns av fler industritomter och

236 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

Läs vidare Hedesundas starka och svaga sidor i planeringsunderlaget Ortsanalys för Hedesunda Hedesundas starka och svaga sidor samt utvecklingsmöjligheter har analyserats i en förenklad SWOT-ana- Styrkor Svagheter lys. I en SWOT-analys identifieras • Brett och nära serviceutbud • Smalt bostadsutbud - övervägande ortens styrkor/kvaliteter, svagheter/ • Vackra omgivningar, odlingslandskap småhus brister och faktorer som kan påverka och Dalälven • Saknas gång- och cykelvägar orten utifrån i form av möjligheter/ • Egenföretagande • Brist på allmänna platser målbilder och hotbilder (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats). Möjligheter Hot

• Skapa attraktiva boendemiljöer • Ekonomi - för höga kostnader och • Utveckla näringslivet risktagande för nyproduktion av • Förbättra kommunikationer bostäder • Minskad befolkning ger minskad servicenivå • Minskade arbetstillfällen lokalt • Minskat kollektivtrafikutbud

Utdrag från ”Ortsanalys för Hedesunda”.

utökad planläggning för verksamheter i anslutning till riksväg 56 och Bojeppsområdet.

ORTSFÖRDJUPNINGAR Ett centralt befintligt verksamhetsområde vid riksväg 509 och befintlig dagligvaruhandel är intressant att utveckla med fler icke störande verksamheter som vill ligga närmare bostadsbebyggelse och service. Detaljpla- nering pågår för utvidgning av verksamhetsområdet.

Området på Ön är viktigt för besöksnäringen vid Dalälven. Norr om campingområdet pekas ett LIS- område ut för utveckling av ytterligare verksamheter kopplat till besöksnäringen. Se även kapitlet ”Lands- bygdsutveckling i strandnära lägen”.

För näringslivets utveckling i Hedesunda är det viktigt att inte enbart titta på attraktiva lägen för verksamheter utan ta ett helhetsperspektiv: attraktiva livsmiljöer, god kommunikation, vägar, kollektivtrafik och bredband. Här är även de LIS-områden som pekas ut för verksamheter och bostäder viktiga, då de möjliggör Värdefulla kulturmiljöer i Hedesunda. bostadsbyggande och verksamheter i attraktiva strand- nära lägen.

Ny bebyggelse i attraktiva lägen Hedesunda har stora möjligheter att utvecklas som serviceort och attraktiv boende- och verksamhetsort med förankring i sin historia som jordbruksbygd och i vackra miljöer vid Dalälven. I Hedesunda föreslås ny bebyggelse skapas genom förtätning i centralorten, genom varsam komplettering i befintliga bebyggelsemiljöer och i vattennära lägen vid Fäbodsjön och Dalälven.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 237 Översiktsplan gävle kommun

Lokalgata i Hedesunda.

Nya tomter för bostäder och verksamheter i bebyggelseutveckling i äldre detaljplaner genom: Hedesunda centralort H.B.1 ”Norrkroksvägen” Hedesundas karaktär med centrerad bebyggelse och I området finns ett 15-tal obebyggda planlagda småhus-

ORTSFÖRDJUPNINGAR omgivande öppna odlingslandskap ska bevaras. Orten tomter. Kommunal ägd och privatägd mark. föreslås i första hand växa inåt, där större samman- hängande jordbruksmark utanför ortsgränsen lämnas H.B.2 ”Stationsvägen” orörd och åsen värnas som värdefullt område för Planlagd mark för flerfamiljshus i två våningar intill närrekreation. På sikt eller vid större etableringar vård- och omsorgboendet Ängslyckan. Kommunalägd kommer ny mark utanför befintliga bebyggda områden mark. att behöva tas i anspråk för ny bebyggelse. H.B.3 ”Åsvägen” Hedesundas roll som serviceort innebär att orten utöver Planlagd mark för tre småhustomter. Privat mark. bostäder behöver inrymma en mängd olika servicefunktioner och mötesplatser samlade centralt i när H.B.4 ”Åbrovägen” heten till Södra Gävlevägen. Planlagd mark för ca 12 småhustomter. Privat mark.

Ny bebyggelse bör i första hand ske som förtätning inom orten. Förtätning kan ske genom att omvandla Utredningsområden för bostäder och verksamheter befintliga fastigheter och byggnader till annan använd- Översiktsplanens riktlinjer innebär att brukningsvärd ning, eller bygga på lucktomter inom bebyggelseområ- jordbruksmark undantagsvis ska kunna tas i anspråk det. för bebyggelse om det krävs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, och att detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Tomter på planlagd mark Största delen av marken i centrala Hedesunda är I avvägningen mellan Hedesundas möjlighet att detaljplanelagd och inom orten finns 25 olika utvecklas och andra intressen, föreslås delar av den gällande detaljplaner. Det finns planberedskap för insprängda jordbruksmarken kunna nyttjas för ny

238 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun

a Hedesunda m Se mer i vår

l a webbkarttjänst:

Sa www.gavle.se/gavle2030 Utredningsområde bostäder

a b Centrumfunktioner a

n Pendlarparkering

Gång- och cykelväg n

e Befintlig cykelväg g ä en v äg s sv Ny gång- och cykelväg g l n al ä lv l l Värdefulla grönområden l Sä i L Tätortsnära rBekEreaRtioGn rra Riksintresse Naturvård o N s n Riksintresse Friluftsliv e lm g a ä Värdefulla kulturmiljöer M v Kulturhistorisk bebyggelse

Karaktärsområden L il lä Sö n g d s ra v ä g e n

s a s s g i ä N v

g vä s N Ås an H.B.1 orrk v rm ro äg o ks en N väg n en HEDESUNDA ge N vä H G or bo e äv ra l d le n Ö f v ge a äg vä ll e N o s n orra lb v H Ö ä ag G g alu äv e nd lev n sv ä äg ge en n ORTSFÖRDJUPNINGAR

G S ä v ö l d n e r n väge v a äge Sme ä sjöv g ner e Vin n n n gen äge Is e jövä arv ban g ners Åk evä ä Vin gen v H.B.5 ro H.B.3 Åb orra en N väg lse fte R i å St H.B.4 ng st av ä Sk ge olv n ägen en as Mejeriväg ss Bl H.B.5 a g n ek

L e v vä äg g e Kv n ä v a Ne s dre en t L rn Nyväg urb en a erg re v s g en n väg v ä ä äg en Ö v sv o s g ation i rg Boj e St s e ep n psvägen n H.B.2 rb Lu gen P e karvä n oma äge Sk dav Åk ve Öst

e G

Sä g ä

ä s

n v t ri g e l k s v e t u ä l e v G d ä e Ba g

ra n e

d n c k

a Sö

v 0 125 250 500 ä g Meter e

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 239 Översiktsplan gävle kommun

bebyggelse. Väsentliga samhällsintressen som gynnar Utredningsområden för bostäder och verksamheter Hedesundas utveckling bedöms vara byggnation av För att kunna erbjuda bostadsbebyggelse i vattennära bostäder, offentlig service som förskola, skola, vård- och lägen föreslås nya områden på Ön, norr om Ålbo och i omsorgsboende, samt utveckling av näringslivsverk- Hällskog. Områden för verksamhetsutveckling föreslås samhet. Det är viktigt att området inte byggs igen helt på Ön och vid Hadeholm. Områdena ligger delvis inom utan att grönstråk och siktlinjer bevaras ut mot den strandskyddsområde och är därför utpekade som öppna jordbruksmarken som omger orten. Riktlinjer för områden för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen prioriteringsgrunder för exploatering ska följas med (LIS). krav på framtagande av lokaliserings- och konsekvensanalys. H.B.8, LIS 7 ”Fäbodsjön” Komplettering av befintlig bebyggelse med mindre Utöver planlagda områden för ny bebyggelse föreslås grupp med friliggande småhusbebyggelse. Beaktande: nya utredningsområden vid: detaljplaneläggning krävs, hänsyn till landskapsbild, natur-, friluftslivs- och kulturmiljövärden, strandskydd. H.B.5 ”Stationsvägen” Längs Stationsvägen söder och norr om gamla stations- H.B.10, LIS 8 ”Ålbo” byggnaden föreslås ett mindre antal småhustomter. Friliggande småskalig småhusbebyggelse längs Gysin- Beaktande: jordbruksmark (betesmark), karaktärsområde i gevägen mellan Ålbo och Böle/Vretas. Beaktande: Kulturmiljöprogrammet. detaljplaneläggning krävs, hänsyn till landskapsbild, jordbruksmark, fornlämningar, natur-, friluftsliv- och kulturmiljövärden, H.V.1 ”Bojeppsområdet” strandskydd. Utveckling av befintligt verksamhetsområde. Störande och transportintensiva etableringar ska i första hand H.B.11, LIS 9.2 ”Ön” hänvisas till området. Behov finns av fler industri Komplettering av befintlig bebyggelse med friliggande tomter och utökad planläggning för verksamheter i småhusbebyggelse. Beaktande: detaljplaneläggning krävs, anslutning till riksväg 56 och Bojeppsområdet. hänsyn till landskapsbild, fornlämningar, natur-, friluftslivs- och Beaktande: delvis utpekat som karaktärsområde i kulturmiljö kulturmiljövärden, strandskydd. programmet, utredning kring vatten- och avloppsanslutning behövs. H.V.2, LIS 10 ”Hadeholm” Utveckling av verksamheter inom besöksnäring. Beaktande: detaljplaneläggning krävs, hänsyn till landskapsbild, Nya tomter för bostäder och verksamheter i fornlämningar, natur-, friluftslivs- och kulturmiljövärden, befintliga bebyggelsemiljöer med närhet till strandskydd. kollektivtrafik H.V.3, LIS 9.1 ”Ön” Utanför centralorten kan ny bebyggelse varsamt Komplettering av mark för verksamheter inom besöks- infogas i de äldre bymiljöerna som ligger i anslutning näring i anslutning till befintligt verksamhetsområde till kollektivtrafikstråken, exempelvis Ölbo. I byarna för camping. Beaktande: detaljplaneläggning krävs, hänsyn till finns möjlighet att skapa vackra attraktiva tomter i landskapsbild, fornlämningar, natur-, friluftslivs- och kulturmiljö-

ORTSFÖRDJUPNINGAR skogsbrynen med utblick över det öppna landskapet. värden, strandskydd och befintlig verksamhet. Här finns även möjlighet att kombinera boende med olika former av djurhållning och verksamheter, H.B.12, LIS 11 ”Hällskog” exempel vis hästar. Komplettering med friliggande småhusbebyggelse i anslutning till befintliga fritidshus. Beaktande: detaljpla- neläggning krävs, hänsyn till landskapsbild, natur-, friluftslivs- och Nya tomter för bostäder och verksamheter i kulturmiljövärden, strandskydd. vattennära lägen

Längs Dalälven finns befintlig planberedskap i Gamle Infrastruktur viken och Östveda för att kunna skapa vattennära tomter för bostadsbebyggelse genom:

H.B.6 ”Gamleområde” Gatustruktur Småhusbebyggelse, ca 48 tomter, i anslutning till Väster om Hedesunda går riksväg 56 som sträcker sig i befintligt fritidshusområde vid Gamleviken. nord-sydlig riktning. Vinnersjövägen korsar riksväg 56 och leder in till Hedesunda tätort, varefter den övergår i H.B.7 ”Östveda” Ölbovägen. För att ta sig till de centrala delarna av Småhusbebyggelse, ca fem tomter, i anslutning till Hedesunda fungerar Södra Gävlevägen som en huvud- befintlig bebyggelse. gata, och det är längs den vägen som större delen av servicen i orten finns samlad. Södra Gävlevägen fortsätter förbi centralorten söderut och förbinder Ön med fastlandet. Bostadsgatorna inne i centralorten har en småskalig karaktär där de flesta saknar trottoar.

240 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN Översiktsplan gävle kommun SÄLLVALLEN Se mer i vår Hedesunda webbkarttjänst: www.gavle.se/gavle2030 Utredningsområde bostäder

Utredningsområde verksamheter

NORRA Utredningsområde verksamheter BRUNN StrateÖgiLskBa mOarkområden Ny gång- och cykelväg

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS-bostäder 56 LIS-bostäder, utanför strandskydd LIS-verksamheter

Värdefulla grönområden Tätortsnära rekreation en vägGröna kilar lbo Ö Natura 2000 BERG Riksintresse Naturvård

Riksintresse Kulturmiljövård

Riksintresse Friluftsliv H.B.1 G No HEDESUNDA äv rra lev äg en

RÅNGSTA H.B.5 H.B.3 H.B.4 en H.B.5 väg H.V.1 ersjö H.B.2 Vinn KOFFSTA ORTSFÖRDJUPNINGAR

ULLANDA VÄSTBYGGEBY

G LANDA ä S v ö le d v r ä a g e n

en äg ev g Ö sin y v G ä g e

n 56

Dalälven

ÖN

LIS.8

0 500 1 000 2 000 H.V.3 Meter H.B.10 LIS.9.1 H.B.11

LIS.9.GEOGRAFISKA2 FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 241 242 ORTSFÖRDJUPNINGAR GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN gävleÖversiktsplan kommun Översiktsplan gävle kommun

Gång- och cykelvägar utan enbart små platsbildningar, exempelvis bänken Längs Ölbovägen och Vinnersjövägen löper gång- och under trädet vid torget och bänkarna runt brunnen vid cykelvägar som knyter ihop Berg och Ölbo med Hede- banken. Den tydligaste platsbildningen i Hedesunda är sunda centralort. Dessa är separerade från bilvägen torget vid korsningen Södra Gävlevägen och Skolvägen. med belysning vid sidan av cykelvägen. Längs Södra Handelscentrumet har legat kring detta torg de senaste Gävlevägen finns en gång- och cykelväg fram till 150 åren. Hedesunda torg och skolan. Söderut till Öns olika besöksmål och friluftsområden saknas gång- och En närpark med lekplats finns i de västra delarna av cykelväg. Hedesunda, mitt i småhusbebyggelsen, mellan Mejeri vägen och Rångstavägen. Parken har en halvprivat Ny gång- och cykelväg föreslås längs Södra Gävlevägen karaktär och består av en större sammanhängande ner mot Öns olika besöksmål och friluftsområden. gräsyta med två fotbollsmål, samt en nyare lekplats med färgglada och moderna lekredskap för alla åldrar. Parken har olika slags ytor för lek, vilket är viktigt då Kollektivtrafik det finns begränsat med allmänna lekplatser i orten. Genom Hedesunda går två busslinjer, 48 och 49. Länsbussarna stannar på två hållplatser i de centrala delarna, Hedesunda busstation och Hedesunda Värdefulla grönområden och besöksmål: rondellen. Linje 49 fortsätter mot Ölbo och Berg, och • Dalälven är ett värdefullt område för friluftsliv, linje 48 fortsätter norrut längs Norra Gävlevägen. Linje naturvård och besöksnäring. Området är av riks 49 har betydligt fler avgångar än linje 48 som enbart intresse för naturvård, friluftsliv, turism och rörligt har sju avgångar på vardagar, medan linje 49 har 16 friluftsliv. avgångar. Bussresan tar 46 minuter mellan Gävle och Hedesunda. • Ön är ett värdefullt rekreationsområde med höga natur- och kulturmiljövärden. På Ön finns flera Större delen av Hedesundas befolkning har mindre än viktiga besöksmål för de boende och för besökare, 300 meter till en busshållplats. Småhusområdet i västra som festplatsen, Åsudden, Ögården, Sandsnäsbadet Hedesunda och delar av småhusområdet norr om och Skaparbyn. Vinnersjövägen, samt delar av den äldre villabebyg gelsen i sydöst, har dock mer än 300 meter till närmaste • Idrottsområdet och spårområdet är ett värdefullt busshållplats. rekreationsområde. ORTSFÖRDJUPNINGAR

• Området på Hedesundaåsen är ett värdefullt område Natur, grönstruktur och rekreation för närrekreation i skogsmark.

Teknisk försörjning Naturmiljö och rekreation I Hedesunda finns ingen anlagd grönska, såsom alléer Hedesunda centralort försörjs genom kommunalt och trädrader i gaturummen och det är brist på anlagda vatten och avlopp. Ortens vattentäkt är Hedesundaåsen parker. Trots det uppfattas Hedesunda som grönt, vilket vilken är en del av Gävle-Valboåsen. Det finns inga beror på trädgårdarnas grönska och kontakten med ytterligare vattentäkter som nyttjas idag. Kapaciteten omkringliggande åkerlandskap. Den omkringliggande för vatten- och avloppsförsörjningen är god och bedöms åkermarken flikar in i orten, vilket skapar en stark kunna möjliggöra en utbyggnad. De mindre orterna kontakt med odlingslandskapet med vackra utblickar. I runt Hedesunda förses till största delen av enskilda kontrast till åkerlandskapet finns den tallskogs vatten- och avloppslösningar. dominerade naturmarken uppe på åsen. Åsen är viktigt ur närrekreationssynpunkt då det råder brist på parker och offentliga platser. Miljö- och riskfaktorer Dalälven och Ön är ett värdefullt natur-, kulturmiljö- vård- och rekreationsområde. Området längs Dalälven Området runt Hedesunda tätort består av jordbruksmark är av riksintresse för både naturvård och kulturmiljö och är präglat av aktiva jordbruk. Se prioriteringsgrunder vård samt kommunens enda riksintresseområde för för exploatering i kapitlet ”Allmänna intressen” för friluftsliv. avvägningar mellan exploatering och jordbruksmark. En stor del av centrala Hedesunda, längs Gävlevägen, ligger På Ön finns flera viktiga besöksmål för de boende och inom sekundärt skyddsområde för vattentäkt. I kapitel för besökare, som festplatsen, Åsudden, Ögården, ”Naturresurser” anges riktlinjer för exploatering på Sandsnäsbadet och Skaparbyn. vattentäkter. Ny exploatering och åtgärder får inte medföra risk för förorening av kommunens vattentäkter eller minska tillgången på grundvatten i täkten. Se Tätortsnära grönska riktlinjer för miljö- och riskfaktorer i kapitlet ”Allmänna Det finns inga stora anlagda offentliga parker i Hedesunda, intressen”.

GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 243 Översiktsplan gävle kommun

riktlinjer FÖR HEDESUNDA

Riktlinjerna som presenteras nedan gäller för utvecklingen Natur, grönska och rekreation av Hedesunda. Utöver dessa gäller de riktlinjer som • Ta vara på de höga natur- och rekreationsvärden som redovisas under ”Allmänna intressen”. finns i bygden genom utveckling av befintliga naturreservat och skydd av värdefulla områden. Bostäder • I allt planarbete ska tätortsnära grönområden, gröna I Hedesunda ska ny bostadsbebyggelse i första hand ske som: kilar och gröna stråk värnas. • kompletteringar och förtätningar inom Hedesunda • Behåll och utveckla idrottsplatsen och spårområdet. centralort. Centralorten föreslås växa inåt med en • Stärk rekreationsmöjligheter och kulturmiljön på Ön. blandad bebyggelse av bostäder och icke störande • Öka tillgängligheten till Dalälven och möjligheten till verksamheter. Värdefull jordbruksmark bevaras. friluftsliv, fiske och vattennära rekreation. • kompletteringar i befintliga bymiljöer med närhet till kollektivtrafik. Infrastruktur • ny bebyggelse och kompletteringar i vattennära lägen. • Förbättra möjligheten att ta sig med cykel från Hede- sunda till badplatsen och festplatsen på Ön. Verksamheter • Utveckla verksamheter inom turism och besöksnäring i Mötesplatser och centrum vattennära lägen. • Centrum- och centrumfunktioner samlas i huvudsak • Utveckla industriområdet Bojepps för fler verksamheter. längs Södra Gävlevägen.

Kulturmiljö • Värdefull kulturmiljö och byggnader ska skyddas och värnas. Vid detaljplanering ska skydd av miljö och byggnad ske. ORTSFÖRDJUPNINGAR

244 GEOGRAFISKA FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN KONSEKVENSBESKRIVNING 245 245 KONSEKVENSBESKRIVNING

Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle

av översiktsplanen Sammanfattning miljökonsekvensbeskrivning av och Konsekvensbeskrivning Konsekvensbeskrivning hållbarhetsbedömning Del C

Punktlista Punktlista Brödtext 2 Brödtext Brödtext 2 Brödtext • Rubrik Kolofon Kolofon • Citat i bild Bildtext Brödtext 1 Brödtext Rubrik 4 Rubrik 3 Rubrik 2 Brödtext 1 Brödtext Ingress Rubrik 1 246 KONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSBESKRIVNING gävleÖversiktsplan kommun och hållbarhetsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning av Sammanfattning Hållbarhet”. olika dimensionerna”Grundsyn Så härillustrerassambandenmellande för måletochmedlen. Den ekologiskadimensionenärramen medel förattuppnådetgodalivet. Den ekonomiskadimensionenärett det godalivetföralla. Den socialadimensionenärmåletom antagen år2013att: definierar i”GrundsynHållbarhet”, nås enhållbarutveckling.Gävle hållbarhet. Närdessatresamverkar ekonomisk hållbarhetochekologisk av tredelområden:socialhållbarhet, En hållbarutvecklingbeskrivsoftabestå behov’’. ners möjligheteratttillgodosesina utan attäventyrakommande generatio- ”utveckling somtillgodoserdagensbehov Bruntlandrapporten år1987somen Begreppet Hållbarutvecklingbeskrevsi utveckling Hållbar

De huvudsakliga positiva miljökonsekvenser som översiktsplanens hur kommunen prioriterar ochplanerar ikommande skeden. konsekvenser. Även härpåverkas konsekvenserna istorutsträckning av den somkangeupphov tillstoraellermycket stora,negativa kommunala av fritidsbebyggelse samt riktlinjerkringöversvämningsdrabbade områ och farleder, ochexploatering förtätning närainfrastruktur,omvandling exploatering av park, natur och jordbruksmark, utveckling av kustzonen Gällande översiktsplanens allt riktlinjerkring riktlinjerärdetframför prioriterar ochplanerar ikommande skeden. kvenser. Gradenav konsekvens ärberoende av hur kommunen en delgeupphov tillstoraellermycket stora,negativa lokala konse- Gällande demarkanspråk somredovisas påkartaiöversiktsplanen kan negativa effekter av utspridd bebyggelse imångtoch mycket kanundvikas. samt Dettagerettihuvudsak serviceorter. samlat markanspråk ochatt Planalternativet exploatering medför ihuvudsak ianslutning tillGävle stad Huvudsakliga miljökonsekvenser landsbygd. veckling sker även iHedesunda ochBergby samt iomkringliggande orterna Valbo, Forsbacka, Furuvik ochNorrlandet. Mindre bebyggelseut att byggandet delkoncentreras tillövervägande tillGävle stadsamt i övergripandePlanförslagets bebyggelse-utveckling riktningför innebär dubbla motnollalternativet. 1375nya invånare/år fram till2030–alltså merändet svarar ungefär 120 000invånare år2030ochtill150000invånare år2050.Detmot- att befolkningen medför förslaget iGävle kommun kan öka till kommun respektive gällandeÖversiktsplan Gävle stad2025.Plan- som bedömts inaktuellautgår ochersätts av ny översiktsplan Gävle för föreslårI planförslaget Gävle kommun att befintliga översiktsplaner ning runt 600nya invånare/år. nativet är102000invånare är2025,vilket innebärenbefolkningsök enligt nollalternativet. Planeringsbefolkningsmängden nollalter för översiktsplaner somkommer att styrautvecklingen ikommunen kommun omny översiktsplan inte antas. Gävle kommun har15 I nollalternativet beskrivs hur utvecklingen bedömsske iGävle av alternativ Redovisning bilaga tillöversiktsplanen. kommun”, RamböllAB,2017.Heladokumentetfinnsävenmedsom ett utdragfrån”MiljökonsekvensbeskrivningförÖversiktsplanGävle översiktsplanens mål,strategierochriktlinjerkaninnebära.Texten är hållbarhet samtenbeskrivningkringdemiljökonsekvensersom utifrånsocial,ekologiskochekonomisk översiktsplanen somgjorts Nedan redovisasensammanfattningavhållbarhetsbedömning

- - - KONSEKVENSBESKRIVNING 247 - - - Bebyggelse- utveckling i Utveckling kulturmiljöer inom och i stadens samt utkanter odlingsland skapet Planerad i utveckling till anslutning tätortsnära samt natur områden med höga naturvärden Kustbandet Kustbandet och tät ortsnära områden påverkas Utbyggnad Utbyggnad nära trafikleder, vattentäkter etc Jordbruk- och Jordbruk- skogsmark - och vatten täkter av påverkas utvecklingen andel Ökad hårdgjorda ytor, försämrad - dagvatten hantering Positiva Positiva konsekvenser KONSEKVENSBESKRIVNING Teknisk Teknisk försörjning av Utbyggnad vindkraft i områden med höga kulturvärden av Utbyggnad vindkraft i områden med höga naturvärden Utbyggnad av av Utbyggnad vindkraft, biogas m m Exploatering - vid vattenre surser, av vindkraftverk, mm Konsekvenser Konsekvenser av beroende tillkommande bebyggelse Häftiga skyfall, - översväm ningar - Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle Mycket små Mycket (försumbara) konsekvenser - Kommunika tioner & infrastruktur Utveckling kring regionala noder, GC-stråk att riskerar påverka kulturmiljöer av Planering regionala noder i till anslutning naturvärden av Utbyggnad vindkraft i områden med höga naturvärden Utbyggt Utbyggt ger GC-nät positiva konsekvenser och Positiva negativa konsekvenser, Hagsta, m m GC-vägar Verksamheters Verksamheters och infrastruk turers placering - Små negativa Små negativa konsekvenser Den övergripande strategin för strategin bebyggelseutveckling Den övergripande i utvidgning till stor del genom markbehov, medför nya ianspråk redan eller bebyggelse till befintlig anslutning tagen mark i staden eller orterna, vilket är positivt. är positivt. vilket i staden eller orterna, tagen mark av miljökonsekvenserna nedan sammanfattas I tabellen och ut- markanspråk riktlinjer, översiktsplanens byggnadsstråk. de av är en sammanfattning Tabellen tabeller som finns i kartor och i konsekvensbedömningar 3. i kapitel avsnitt olika miljökonsekvensbeskrivningens Friluftsliv & Friluftsliv turism (LIS, ortsanalys) Tillkommande och bebyggelse infrastruktur kring Axmar bruk, Ön i Utveckling till anslutning höga mycket naturvärden Positiva och Positiva negativa konsekvenser, (riktad turism, LIS) resp. Tillkommande Tillkommande och bebyggelse infrastruktur Exploatering i Exploatering för riskområden översvämning - - - Verksamheter Verksamheter (LIS, hamn, tågstopp) Utveckling kring regionala noder, GC-stråk att riskerar påverka kulturmiljöer av Utveckling kustzonen att riskerar påverka naturvärden Ev utveckling - verksamhe av ter i kustområ det Konflikt Konflikt mellan olika typer av verksamheter Anspråkta jord- gande av och bruksmark - grundvattenre surser - Översväm ningskänsliga områden Måttliga Måttliga negativa konsekvenser - - - Lokala konsekvenser av ÖP:s markanspråk (sammanvägt) Lokala konsekvenser av Bostäder (LIS, ortsanalys) Förändring och av markintrång i kulturmil jöer i Planering anslutning till värdefull naturmiljö Utbyggnad kan påverka - rekreations områden - Intressekon flikter riskavstånd och ny bebyggelse Påverkan på Påverkan - jordbruks och mark vattenresur ser Utbyggnad i Utbyggnad riskområden för över svämning - - Stora negativa Stora negativa konsekvenser jöer Övergripande konsekvenser av ÖP:s riktlinjer (sammanvägt) Exploatering medför påverkan på värdefullt odlingslandskap och kulturmil Exploatering medför att värdefull kan naturmiljö tas i anspråk av Utveckling kustzonen, av omvandling fritidsbebyggelse Förtätning och Förtätning av utbyggnad bostäder, av utveckling farleder Ökade bostads- Ökade bestånd, verksamheter och infrastruk tur Planering av av Planering i exploatering förhållande till klimataspekten Mycket stora Mycket negativa konsekvenser Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation Hälsa och säkerhet Naturresur- ser Klimat- anpassning De huvudsakliga negativa miljökonsekvenser som miljökonsekvenser negativa De huvudsakliga medför främst är att markanspråk översiktsplanens och kulturmiljöer jordbruksmark vattenresurser, - för tillkom markanspråk ökat t ex till följd av påverkas ökar. då befolkningen mande bebyggelse miljöer, skydd av vattentäkter, minskat markanspråk för markanspråk minskat vattentäkter, av miljöer, skydd av utbyggnad torvtäkt vissa verksamhetsområden, och nyuppförande av avseende riktlinjer cykelbanor, och gång- samt vattennivåer till framtida i förhållande bebyggelse lägen. i strategiska och LIS-områden VA av utbyggnad riktlinjer medför är skydd av värdefulla natur- och kultur natur- värdefulla av medförriktlinjer är skydd - av miljökonsekvensbeskrivning kartor och tabeller som finns i de olika avsnitten i de bedömningar av konsekvenser sammanfattar Tabellen enligt teckenförklaringen konsekvens av graden redovisar vissa av aspekterna under tabellen. För Färgerna ens kapitel 3 ”Miljökonsekvenser”. - konsekvensbedöm fall en sammanvägd redovisar i dessa Tabellen konsekvenser. av olika grader flera ge markanspråk kan olika riktlinjer eller Där det finns risk dettakonsekvens har MKB hanterat avsnitten av kapitel 3 Miljökonsekvenser. i de olika ning av det som redovisas en för Det medförsom en möjlig konsekvens. kan minskasmiljöpåverkan i många fall överskattade och att sett kan vara generellt att konsekvenser planering. via en fortsatt bra eller undvikas 248 KONSEKVENSBESKRIVNING omformuleras vidbehov. de planeringsbeslut upp,utvärderas somtasföljs och det av störstaviktatt bådedeövergripande målenoch man nårdit. För att utvecklingen skagååt rätt hållär målen omenhållbarutveckling ärdetinte säkert att Även omöversiktsplanen stärker deövergripande positivt urettsocialt ochekonomiskt perspektiv. tur samt medkopplingar tillangränsandekommuner är områden somliggerianslutning tillbefintlig infrastruk terna. Enutveckling koncentrerad tillredan bebyggda avinnebär enförtätning stadenochtillväxt av serviceor Den övergripande bebyggelseutvecklingen riktningenför mm. till infrastruktur,allmänservice motverkas av vissaLIS-områdens bostäder)avstånd (för En hållbarekonomisk utveckling bedömsdelvis rande av vindkraft. företagande, LIS-områden vidkustenochmöjliggö- avtagna, förtätning staden,attraktiva områdenför exploatering iområdensomredan ärdelvis ianspråk bedöms stärkas av kommunikationer, förbättrade En hållbarutveckling urettekonomiskt perspektiv nor samt vissaav LIS-områdena. ortsfördjupningarna, utbyggnad av gång- ochcykelba rade kommunikationsmöjligheter, utveckling enligt En hållbarsocialutveckling bedömsstärkas av förbätt exploatering av jordbruksmark. markanspråk närahav ochandravattenmiljöer samt drift av vindkraft(kollisionsrisk flygande för arter), perspektiv bedömsmotverkas av markanspråkoch för solfångare. Enhållbarutveckling urettekologiskt förnybart bränsle,möjliggörandeav vindkraftoch tagna, utbyggnad av ochfjärrkyla fjärrvärme baserat på exploatering iområdensomredan ärdelvis ianspråk bedöms stärkas av kommunikationer, förbättrade En hållbarutveckling urettekologiskt perspektiv Hållbarhetsbedömning dricksvattenförsörjning för Gävle-Valboåsen för dricksvattenförsörjning ochgrund riktlinjer ellermarkanspråk. Däremot kanriksintresse för särskilt känsligaområdenbedömsinte beröras av Riksintressen enligtmiljöbalkens kapitel 3ochekologiskt allmänna hänsynsreglerna. osv. Översiktsplanen bedömsvaraförenlig medde studera miljökonsekvenser, alternativ, tillåtgärder förslag allmänna hänsynsreglerna ytterligare ochmerdetaljerat planeringen. Fortsatt planering kommer att utreda de tillutredningarges förslag ochåtgärder viddenfortsatta förekommer inom kommunen ochimiljöbedömningen de högstaskyddsvärdena, riksintressen ochliknande,som Översiktsplanen ärideflestafrågoranpassad efter heter. alternativa olika lokaliseringar typerav för verksam- plan och ochmiljöbedömning föreslagit riktlinjerför Kommunen harviaplaneringsprocessen medöversikts- bedömning Samlad KONSEKVENSBESKRIVNING gävleÖversiktsplan kommun ------• • • • • • siktsplanen tack vare miljöbedömningen: Bland annat åtgärder följande harinarbetats iöver separat rubrikochingårinte ikonsekvensbedömningen. planering utöver översiktsplanens redovisas under inte varit möjligt.Åtgärder som rekommenderas ifortsatt påverka planens utformning, mendethariallafrågor Målsättningen harvarit att miljöbedömningenska Arbetet medMKBharocksåstämts av medlänsstyrelsen. kommun ochRamböll haringått ienprojektgrupp. arbetet medMKBskett parallellt medplanarbetet. Gävle främjas. För att integrera miljöaspekternaiplanen har miljöaspekter iplanarbetet såatt enhållbarutveckling Syftet medmiljöbedömningochMKBäratt integrera översiktsplanen på påverkan MKB:ns målen riskerar att motverkas. bebyggelse påjordbruksmark att sombedömsmedföra exploatering ellerriktlinjerkringLIS, vindkraftoch skogar ochEtt riktodlingslandskap.Detärframförallt att påverkas negativt; Myllrande våtmarker, Levande nationella miljökvalitetsmålen. Tre mål riskerar dock mednollalternativet jämfört förbättring gällandede Översiktsplanens ideflestafallen riktlinjermedför stämma medgällandeMKN. bedöms utvecklingen åt rätt föras hållochöverens- bedömas idetaljdettaskede. Omriktlinjernaföljs generella kanpåverkan påmiljökvalitetsnormer inte Då riktlinjernaiöversiktsplanen ärövergripande och balkens kapitel 4. förenlig medhushållningsbestämmelserna imiljö- mot miljöbalken. Översiktsplanen vara bedömsdärför alternativ exploateringen, saknasför striderdeninte utveckling av befintliga tätorter, ochandralämpliga påverka riksintressen. Såvida exploateringen gäller Exploatering medstödiöversiktsplanens riktlinjerkan hushållningsprinciperna imiljöbalkens kapitel 3. mark innebäratt översiktsplanen ärförenlig med kompensationsåtgärder videxploatering av jordbruks- Kommunens prioriteringsgrunder samt riktlinjerför ochliknande. sen sominfrastruktur,energiförsörjning exploatering äracceptabel väsentliga samhällsintres för - av exploatering medstödav översiktsplanen. Ensådan beaktande. Även jordbruksmark kankomma att beröras vattenförekomster komma att beröras ochskatasi detaljplanering av LIS-områden. Naturvärdesinventering inför skagenomföras bruksmark. ring av värdefull park- ochnaturmark samt jord kompensationsåtgärderRiktlinjer för videxploate - exploateringprioriteringsgrunder för av jordbruksmark. lokaliseringsstudier isambandmed Riktlinjer för vatten. Grönstrategi samt biologisk plan återställning för för Riktlinjer och förtydliganden påkartaavseende fyra LIS-områden. Säkerställande av frirörlighet längsstrandzonenför - - KONSEKVENSBESKRIVNING 249 BU* hög grad KONSEKVENSBESKRIVNING stad Medverkar till målet i Medverkar Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle land Översiktsplan stad Medverkar till målet Medverkar Nollalternativ land I antagandehandlingen av översiktsplanen har flera har flera översiktsplanen av I antagandehandlingen m m gjorts som strategier riktlinjer, av förtydliganden En del i MKB. åtgärder med föreslagna överensstämmer arbete i som förslag till fortsatt redovisas åtgärderna av i genomförandeplanen. finns samt översiktsplanen - - Berör inte målet inte Berör Motverkar målet Motverkar Socialt hållbara livsmiljöer med goda uppväxtvill livsmiljöer hållbara Socialt kor Trygga och tillgängliga boendemiljöer med för lek mm plats grönområden, till närhet grönska om tillgången till tätortsnära Värna och funktionsblandning bostadsformer, Varierade kulturutbud på tillgänglighet fokus miljöer med Offentliga och trygghet till med närhet på platser Bebyggelseutveckling och service god kollektivtrafik fungerande och hållbara kommunikationer Väl bytespunkter Smidiga och effektiva inom de infrastruktur utvecklas Teknisk bebyggelseriktningarna övergripande förGoda förutsättningar inom företagande branscher och näringar många olika stad och funktionsblandad attraktiv Tät, till i närområdet markområden Strategiska för infrastruktur utvecklas knutpunkter att utan med naturresurser och hushålla Värna generationer kommande äventyra närnatur och vatten, mark- värdefull Jordbruk, mångfald värnas och biologisk Hälsosamma livsmiljöer saneras, miljövänliga material mark Förorenad väljs, låg energiförbrukning för förnybar Skapa förutsättningar ökad energiproduktion omställning till hållbart God kollektivtrafik, smidiga bytespunkter resande, ling Övergripande mål/strategi för en hållbar utveck Övergripande mål/strategi grad tätortsnära rekreationsområden och värdefulla och värdefulla rekreationsområden tätortsnära förområden friluftsliv. och industri- trafikbuller samt om Förtydliganden verksamhetsbuller. annat alla ska finnas längs Säkra uppställningsplatser gods. farligt vägar för av transport rekommenderade samt kompletterad Översvämningskartering till och anpassning bebyggelse förtydliganden om klimatförändringar. framtida Motverkar målet i hög Motverkar Ekonomiskt Ekologiskt Socialt Kategori Tabell Samlad bedömning av översiktsplanens uppfyllande av social. ekonomisk och ekologisk hållbarhet sett ur ett landsbygds- och hållbarhet sett ur ett landsbygds- ekologisk och uppfyllande av social. ekonomisk Samlad bedömning av översiktsplanens Tabell samt uppfyllande av bebyggelseutveckling. stadsmiljöperspektiv • • • *BU = Bebyggelseutveckling *BU 250 KONSEKVENSBESKRIVNING KONSEKVENSBESKRIVNING gävleÖversiktsplan kommun GENOMFÖRANDE 251 Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle

GENOMFÖRANDE AV ÖVERSIKTSPLANEN GENOMFÖRANDE AV

översiktsplanen Genomförande översiktsplanen av Genomförande av Genomförande Del C

Punktlista Punktlista Brödtext 2 Brödtext Brödtext 2 Brödtext • Rubrik Kolofon Kolofon • Citat i bild Bildtext Brödtext 1 Brödtext Rubrik 4 Rubrik 3 Rubrik 2 Brödtext 1 Brödtext Ingress Rubrik 1 252 GENOMFÖRANDE 2014. Befolkningsutveckling sedan1970-taletfram till GENOMFÖRANDE AV ÖVERSIKTSPLANEN gävleÖversiktsplan kommun Genomförande av översiktsplanen Genomförande 1000 1500 500 0 1970 1980 1990 2000 2010 sationer, företagochmyndigheter. och samverkanmedmedborgare,liksomnärasamarbeteorgani- För attlyckaskrävsförutomsamverkaninomkommunen,ävendialog giskt ochmålinriktatsättmedlångsiktigtperspektiv. så attprioriteringarochinvesteringarskerpåettsamordnat,strate- Det krävsenstarksamverkanmellannämnder, ochbolag förvaltningar att helaorganisationentarettgemensamtansvarföruppnåmålen. översiktsplanenkrävs och medutblickmotår2050.Förattförverkliga kommuns målsättninghurkommunenskautvecklasframtillår2030 Översiktsplanen presenterarenframtidsbildsommotsvararGävle ningen. denkommunalatillhörande dokumenten för uttryck viljeinrikt kommunen ochden privata marknaden utgör översiktsplanen ochde inte finns utbyggd, eller planeras att byggas ut. Isamspeletmellan där denkommunala eller tekniskainfrastrukturen samhällsservicen att varamöjligtatt tillmötesgå önskemål omexploatering iområden områden. För att nåenkostnadseffektiv utbyggnad kommer detinte att marknadenför skakunna reagera ochexploatera ilämpliga som kommer att prioriteras avseende offentliga investeringar. Detta vara tydlig ivilkariktningarutbyggnaden skaske ochvilkaområden investeringarna ochutbyggnaderna. Gävle kommun behöver därför digt viktigtatt exploateringarna sker samordnat meddekommunala samhällsekonomiska nyttan skabli såhögsommöjligtärdetsamti exploateringar bådeverksamheter för ochbostäder.För att den Det behöver finnasen efterfrågan frånmarknaden att investera i kommer inte att kunnainitieras och drivas enbartikommunal regi. plats. Denutveckling ochutbyggnad somöversiktsplanen pekarut För att Gävle skaväxakrävs att marknaden serGävle somenattraktiv målinriktat sätt. ringar ochinvesteringar sker påettsamordnat, strategiskt och samverkan ochbolag såatt mellannämnder,förvaltningar priorite- atttar ettgemensamt uppnåmålen.Detinnebärenstark ansvarför För att utveckla Gävle ärdetviktigtatt helakommunorganisationen behöver arbetetdrivas genomdialogochsamverkan. ningar sombehövskommer kunnaske medkommunala medel,därför gare, civilsamhället, företag ochmyndigheter. Långtifrånallasats- engagemang ochinitiativ frånmånga olika aktörer såsommedbor För att nåmåleniöversiktsplanen krävs enkraftsamling.Detbehövs Utmaningar för genomförande Befolkningstillväxten skaalltså ske hållbartillväxt. inomramenför befolkningsmål att Gävle skaväxatill120000invånare till2030. ska uppnås.Utöver detre övergripande hållbarhetsmålen finnsett respektive mål.Strategierna beskriver hur detre övergripande målen målen ärnedbrutna itiostrategier, medtre ellerfyrastrategier för attraktiva livsmiljöer ochvaraentillväxtmotor iregionen. Detre att Gävle 2030skavaraenav Sveriges bästamiljökommuner, erbjuda sätt, bådeursocial,ekologisk ochekonomisk synvinkel. Detinnebär Översiktsplanen angeratt Gävle skaväxapåettlångsiktigthållbart Målbild - - - GENOMFÖRANDE 253 Översiktsplan gävle kommun Översiktsplan gävle GENOMFÖRANDE AV ÖVERSIKTSPLANEN GENOMFÖRANDE AV - - - - Genom att arbeta med ett rullande översiktsplanearbete förblir arbeta med ett rullande översiktsplanearbete Genom att undviks. översiktsplanen av hög och kraftiga omtag kompetensen kontinuer sätt tas fram för på ett strukturerat behöver att Arbetssätt är kopplade som dokument strategiska kommunens Det är viktigt att bostadsförsörjnings - exempelvis och vattenanvändningen, till mark- Det gör kommunens med översiktsplanen. samverkar programmet, styrdokument kommunala av och tillämpningen inriktning tydligare en aktuell översiktsplan. men kräver enklare, blir För att ha en aktuell översiktsplan krävs att kommunen ständigt kommunen att krävs ha en aktuell översiktsplan att För arbeta fram en kommunöver Att planering. arbetar med översiktlig arbete. från grunden är ett väldigt omfattande gripande översiktsplan relevanta kompetens, stå på, bibehållen en stadig grund att Med förvalt samarbete mellan kommunala och ett uppbyggt underlag lika omfattande. arbetet inte blir ningar och bolag, detta är framtagandet En del av uppdaterad. ligt hålla översiktsplanen en genomförandeplan. av Rullande översiktsplanering Rullande - om översikts besluta ska under varje mandatperiod Kommunfullmäktige - Det är översikts eller delvis. helt revideras är aktuell eller behöver planen och tillägg. fördjupningar i dess helhet som ska bedömas, inklusive planen Aktualitetsprövning översiktsplanen av Översiktsplanen som juridiskt dokument kan Däremot ett juridiskt bindande dokument. är inte Översiktsplanen - och vatten mark- frågor rörande av vid prövningar utfall den påverka är aktuell. översiktsplanen att Därför krävs i kommunen. användning Översiktsplanen vara aktuell ska revideras samhället förändras översiktsplanen I och med att behöver och byggla med jämna mellanrum för hållas aktuell. Enligt plan- att vara aktuell för kunna vägleda i att översiktsplan gen ska kommunens byggande, och frågor som berör tillstånd enligt miljöbalken bygglov, med naturresurser. hushållning samt och vatten, mark av användning ska planeringen och statliga för den regionala att Detta är viktigt även vid ställningstaganden, exempelvis kunna väga in kommunens har också kommunens I översiktsplanen infrastruktur. ny av planering intressen. statliga och regionala ta ställning till möjlighet att Uppföljning av översiktsplanen av Uppföljning Fortsatt samlas en genomförandeplan arbete i men ska ske riktningar utbyggnaden i vilka ut pekar Översiktsplanen behöver Prioriteringarna det ska ske. ordning i vilken inte prioriterar arbete Därför samlas fortsatt faktorer. till många olika tas med hänsyn en rad genomförandeplan ut som pekar i en kommuntäckande för att tas fram eller revideras behöver som styrdokument strategiska I Genomförandeplanen görs kan se ut. prioriteringarna hur klargöra detalje- Mer årligen. uppdateras och dokumentet prioritering en grov - görs i kom och exploatering planering avseende rade prioriteringar de strategiska Utöver budget och verksamhetsplaner. munplan, Det ut. områden geografiskt strategiska pekas ett antal dokumenten platsens utifrån utredningar fördjupade är områden som kräver ska platsen hur specifika att få en helhetssyn över för förutsättningar målen. i linje med de övergripande utvecklas Översiktsplan gävle kommun Ordlista

Biogas = Biogas bildas när organiskt material bryts ner 12 § miljöbalken). Inom dessa områden kan rätten till av mikroorganismer i syrefri miljö, så kallad anaerob jakt, fiske eller allmänhetens, inklusive markägarens, rötning. Biogas används bland annat för uppvärmning, rätt att uppehålla sig inom området begränsas, men i elproduktion och som drivmedel för fordon. övrigt råder inga begränsningar av rätten att bruka mark eller vatten. Beslutet innebär en inskränkning i Biologisk mångfald = Ett uttryck för hur många arter allemansrätten men är ett svagare skydd än exempelvis eller hur många livsmiljöer, biotoper, det finns inom ett naturreservat eftersom pågående markanvändning får begränsat ekosystem. fortskrida (utom vid tiden för besöksförbud). Djur- skyddsområden ligger främst vid kusten och har Biotopskyddsområde = Mindre mark- eller vattenom- tillkommit för att freda häckande sjöfågel eller säl. råde som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärt kan förklaras Ekosystemtjänster = Alla de produkter och tjänster som biotopskyddsområde (7 kap 11 § miljöbalken). som naturens ekosystem ger oss människor och som Endast områden upp till 5 ha kan omfattas av biotop- bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Begreppet och skydd. Skogsvårdsstyrelsen och kommunen är besluts- tankesättet används för att synliggöra de värden som myndighet vad gäller biotopskydd av särskilt skydds- naturen ger oss människor, och för att visa hur bero- värda miljöer i skogsmark. I jordbruksmark omfattas ende vi är av att naturens ekosystem fungerar. vissa typer av småbiotoper av ett generellt biotopskydd, nämligen alléer, källor med omgivande våtmark, Expressbuss = Långväga busstrafik. odlingsrösen, pilevallar, småvatten och våtmarker, stenmurar och åkerholmar. Externhandel = Handel som är lokaliserad utanför etablerade centrum av tätorter och bostadsområden. Buller = Oönskat ljud. Det finns riktvärden som inte får Handeln består bl a av volymhandel och sällanköpsvaror. överskridas vid planering och byggnation. Ljud mäts i dB(A). Maximal ljudnivå är den högsta nivå på buller Fjärrkyla = Storskaligt system för kylning som fung- som kan accepteras under en viss tidsperiod. Ekvivalent erar enligt samma princip som fjärrvärme. ljudnivå är en genomsnittlig ljudnivå under en tidsperiod. Fjärrvärme = Storskalig metod för produktion och distribution av värme. Värmen produceras i en central Bygglov = Skriftligt tillstånd från kommunen att produktionsanläggning och fördelas genom ett rörsys- genomföra en byggnadsåtgärd som enligt plan- och tem till konsumenterna, flerbostadshus, lokaler eller bygglagen, PBL, kräver lov. Ett bygglov ska följa detalj- småhus, där den används för uppvärmning genom planen eller områdesbestämmelserna på platsen. radiatorer och/eller för tappvarmvattenproduktion.

Byggnadsminne = Det starkaste skyddet en byggnad Fornlämning = Lämningar efter människors verksam- eller anläggning i Sverige kan ha. Objektet ska vara av het under forna tider, som har tillkommit genom äldre nationellt intresse. Byggnader, parker, trädgårdar eller tiders bruk och som är varaktigt övergivna. andra anläggningar av kulturhistoriskt värde går under lagen. Objekt som i Sverige är byggnadsminnesmärkta Förhandsbesked = Den som planerar att utföra en skyddas enligt kulturminneslagen (KML) och förord- bygglovspliktig åtgärd kan ansöka om ett förhandsbe- ningen om statliga byggnadsminnen. Beslut om sked innan ansökan om bygglov görs. Ett förhandsbe- byggnadsminnen meddelas av Länsstyrelsen i respek- sked anger om en viss åtgärd kan tillåtas på en viss tive län. plats eller inte.

Cykelfartsgata = Gata anpassad utifrån cyklister. Bilar Förnybar energi = Energi som kommer från en får köra på gatan men på cyklisternas villkor. energikälla som hela tiden förnyar sig och därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig tid. Sol-, vind-, Cykelfält = Ett körfält på gatan för cyklister. vatten-, bio- och geotermisk energi räknas som förnybara energislag. Dagvatten = Regn- och smältvatten från t ex tak, gator och parkeringar. Genhetskvot = Den faktiska sträckan mellan två punkter dividerat med fågelvägens längd. Detaljplan = Kommunernas planläggning av mark och vatten i detalj. Detaljplaneringprocessen regleras av Genomfartstrafik = Trafik utan målpunkt inom ett plan- och bygglagen (PBL). definierat område.

Djurskyddsområde = Ett område som avsätts för att Gestaltning = Samordning av olika aspekter och skydda sällsynta eller störningskänsliga djurarter (7 kap egenskaper till en funktionell och visuell helhet.

254 ORDLISTA Översiktsplan gävle kommun

Godsbangård = Hanterar olika typer av godsvagnar. På Kulturminneslagen (KML 1988:950) = Lag om kultur- godsbangården kan man både lasta och lossa godsvag- minnen m m som reglerar fasta fornlämningar, nar och rangera dem. fornfynd, kyrkliga kulturminnen liksom vissa kulturfö- remål och värdefulla byggnader. Länsstyrelsen är Grundvatten = Vatten som fyller hålrummen i berg myndighetsutövare. och jord och som nedåt begränsas av ett ogenomträng- ligt lager. Det vatten som under en viss nivå utfyller Lokaliseringsstudie = En jämförande studie av olika hålrum, porer och öppna sprickor i jordlagren och i alternativa lokaliseringar av ett projekt eller verksam- berggrunden. het.

Grön kil = Sammanhängande grönområde som löper in Lucktomt = En obebyggd tomt bland flera bebyggda. mot staden från omgivningarna utanför. Fungerar bl a som spridningsväg för växter och djur från det omgi- Långsiktigt skydd = Säkerställande/bevarande av grön- vande landskapet och bidrar till att ventilera orten eller område genom formellt, lagligt skydd, exempelvis staden med frisk luft. genom naturreservatsbildning.

Grön länk = Samband mellan olika grön- och vatten- Miljöbalken (MB) = Lagsamling som trädde i kraft 1999 områden. Utgör del av grönstruktur. och ersatte femton tidigare lagar, däribland naturre- surslagen. Miljöbalken innehåller bl a tillämpningsom- Grönstruktur = Ett samlande begrepp för alla gröna råde, övergripande regler och bestämmelser, regler för områden i staden eller orten såsom parker, trädgårdar, miljö- och naturvård, och olika former av verksamheter skogar, ängar och rekreationsområden. samt regler för hur prövning av olika ärenden och tillstånd ska gå till och hur tillsyn ska bedrivas. Hållbar utveckling = Utveckling där man tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generatio- Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) = En MKB ners möjligheter att tillgodose sina behov. Tre olika används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan delar av hållbarhet brukar lyftas fram - ekonomisk-, som en planerad verksamhet kan medföra. Miljökon- ekologisk- och social hållbarhet. sekvensbeskrivning krävs för alla verksamheter som påverkar miljön. Influensområde = Ett område inom vilket det kan finnas olika åtgärder som riskerar att påtagligt försvåra Miljökvalitetsnorm (MKN) = Föreskrifter om kvalite- utnyttjandet av en anläggning. ten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, utfärdade av regeringen efter beslut inom EU, för att skydda hälsa Infrastruktur = Vägar, järnväg, fiber (bredband), elnät, eller miljö. vatten- och avloppledningsnät är exempel på fysisk infrastruktur. Natura 2000 = EU:s nätverk av skyddade områden (7 kap 28 § miljöbalken). Omfattar värdefulla naturområ- Karaktärsområden = Bedömning av odlingslandskap, den med arter eller naturtyper som är särskilt skydds- bebyggelse- och vägstrukturer med tydliga historiska värda ur ett europeiskt perspektiv. Länsstyrelserna spår som föreslås ska skyddas och värnas. ansvarar för att ta fram förslag på nya Natura 2000-områden. Kollektivtrafik = Passagerartrafik med tåg eller buss som är tillgänglig för allmänheten med tåg eller buss. Naturgas = Naturgas är en blandning av gaser, främst lätta kolväten såsom metan, som finns i fickor i jord- Kommersiell service = Tillgång till handel och skorpan. Naturgas utvinns ur separata gasfyndigheter, tjänster som inte är offentligt finansierade, t ex eller i samband med oljeutvinning. dagligvaruhandel, frisörer, klädaffärer, banker, restauranger etc. Naturminne = Ett särpräglat naturföremål får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som natur- Kommunallagen (1991:900) = Lag som reglerar minne, om det behöver skyddas eller vårdas särskilt (7 kommunernas och landstingens organisation och kap 10 § miljöbalken). Naturminnesförklaringen får ansvarsområden. omfatta även det område på marken som krävs för att bevara naturföremålet och ge det behövligt utrymme. Kulturhistorisk bebyggelse = Bebyggelseområde med Områden som kan naturminnesförklaras måste vara värden som är särskilt betydelsefulla att bevara och mindre än 1 ha. Oftast rör det sig om botaniska min- skydda. nesmärken som gamla träd eller sällsynta växtplatser för ovanliga arter. Kulturmiljö = Med kulturmiljö avses i allmänhet den miljö som formats av människan med byggnader och Naturreservat = Mark- eller vattenområde som, med mark som berättar om vår historia och där det finns stöd av 7 kap miljöbalken, skyddas efter beslut av värden som är särskilt betydelsefulla att bevara och länsstyrelsen eller kommunen i syfte att bevara biologisk skydda. mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose friluftslivets behov av områden.

ORDLISTA 255 Översiktsplan gävle kommun

Naturvårdsavtal = Civilrättsligt avtal som kan tecknas Spillvatten (ofta benämnt avloppsvatten) = Beteck- mellan en fastighetsägare och staten eller kommunen i ningen på vatten som kommer från diskhoar, toaletter, syfte att skydda områden med höga naturvärden eller duschar och olika processer i industrin. sociala värden. I avtalet kommer man överens om en viss ekonomisk ersättning för fastighetsägaren mot att Stationsnära lägen = Markområden i närheten av denne avstår från till exempel skogsbruk. Ett natur- järnvägsstation. vårdsavtal kan löpa över som längst 50 år Strandskydd = Strandskyddet regleras i 7 kap miljöbal- Offentlig service = Benämns också samhällsservice. ken och omfattar land- och vattenområdet intill 100 Offentligt finansierad verksamhet såsom förskolor, - 300 m från strandlinjen vid medelvattenföring. Inom skolor, hälsocentraler, tandvård, hemtjänst, vård- och strandskyddsområde är det förbjudet att uppföra nya omsorgsboenden, kollektivtrafik etc. byggnader eller att vidta andra åtgärder som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda området Primärenergifaktor = Primärenergifaktorn är ett eller som väsentligt skadar växt- och djurlivet. mått på hur effektivt energi från naturresurser, som trä, sol, vatten, vind, kol och olja, används innan Vattendirektivet = Ramdirektivet för vatten (Europa- energin når användaren, till exempel i form av el till en parlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om glödlampa. upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) kallas ofta för Vattendirekti- Personbangård = Hanterar personvagnar och här kan vet eller Ramdirektivet. Syftet med direktivet är att även visst underhåll och städning av vagnarna ske. skapa en helhetssyn på Europas och de enskilda ländernas vattenresurser och att få en enhetlig, Personekvivalent = Mått på föroreningsbelastning sammanhållen och övergripande lagstiftning för som används vid dimensionering av enskilda avlopp vatten. och som motsvarar den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn. Vattenskyddsområde = Ett av länsstyrelse eller kommun inrättat vattenskyddsområde är i Sverige ett Plan- och bygglagen (PBL 2010:100) = Reglerar geografiskt område till skydd för en vattenförekomst planläggning av mark, vatten och byggande. PBL med betydelse för vattentäkt. Skyddet kan avse innehåller bland annat bestämmelser för översiktspla- antingen en existerande vattentäkt eller möjlig ner, detaljplaner, bygglov och bygganmälan. framtida vattentäkt.

Recipient = En sjö, ett vattendrag eller kustvatten i Vattentäkt = Med vattentäkt avses bortledande av havet som tar emot smutsigt vatten från en verksam- yt- eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeut- het. vinning eller bevattning (11 kap 5 § miljöbalken).

Regional nod = Korspunkt där olika större infrastruk- Verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA- turer möts. område) = Område inom vilket det finns kommunalt vatten och avlopp. Restidskvot = Total restid med cykel eller buss dividerat med restid med bil mellan två punkter. Vindkraftverk = Maskinkonstruktion som omvandlar kinetisk energi (rörelseenergi) ur vinden till elektricitet. Riksintresse = Mark- eller vattenområden som långsiktigt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan Ytvatten = Det vatten som, i motsats till grundvatten, skada det värde som konstituerat riksintresset. Riksin- är synligt på jordens yta i sjöar, vattendrag, hav och tressen skyddas enligt hushållningsbestämmelserna i 3 våtmarker. och 4 kap i miljöbalken. Åtgärdsvalsstudie = Metod som används i tidigt Sammanhållen bebyggelse = Bebyggelse på tomter planeringsskede och som ska leda till transportlös- som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, ningar som ger större sammantagen effekt. gata eller parkmark (1 kap 4 § PBL). Översiktsplan (ÖP) = Plan som visar den översiktliga Serviceort = En ort med god samhälls- och kommersi- mark- och vattenanvändningen inom en kommun. Ska ell service som kommunen bedömer utvecklingsbar enligt plan- och bygglagen finnas i varje kommun och inför framtiden. Ortens serviceutbud vänder sig till ska aktualitetsprövas under varje mandatperiod. både ortens invånare och bygden runt om. Orten har Översiktsplanen är vägledande för fortsatt planering eller kan ges god kollektivtrafikförsörjning. och lovgivning, men är inte juridiskt bindande.

Solcell = Anordning bestående av ett halvledarmaterial som har förmåga att avge en elektrisk ström när den utsätts för ljus.

256 ORDLISTA 257 Översiktsplan gävle kommun

258 Översiktsplan gävle kommun

259 Gävle kommun 801 84 Gävle www.gavle.se