Samhällsbyggnad Gävle

Fördjupad översiktsplan Dubbelspår Ostkustbanan

Antagen av Kommunfullmäktige 22 juni 2015 Innehållsförteckning

Planförslaget i korthet 4 Elektromagnetiska fält 30 Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C – kommungränsen 4 Farligt gods och olycksrisker 30 Förorenade områden 30 Inledning 6 Ras-, skred- och erosionsrisk 31 Översvämningsrisk 31 Inledning 7 Sammanfattning miljö- och riskfaktorer 31 Vad är en fördjupad översiktsplan 7 Varför behövs en fördjupad översiktsplan 7 Utredningar och analyser 32 Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan 7 Västlig utfart från Gävle Central 32 Anslutning mellan N Stambanan och Ostkustbanan 32 Bakgrund 8 Regional tågstation Hamrångebygden 32 Ostkustbanan - dagens järnväg och dess funktion 8 Passage Skarvberget 32 Framtida trafik och förväntningar 8 Industrispår 32 Tidigare utredningar 8 Kostnadsbedömning 32 Nationella beslut, ställningstaganden och mål 8 Skärjån/Axmar brukspark 33 Fortsatt arbete 33 Planförslag 10 Fördjupningar tågstopp 34 Planförslag 11 Hagsta 34 Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C och norrut 11 Gävle Västra 35

Planförutsättningar 14 Miljökonsekvensbeskrivning 36

Gällande planer 15 Miljökonsekvensbeskrivning 37 Översiktsplan 90 15 Avgränsning 37 Översiktsplan Gävle stad 2025 15 Miljömål 37 Påverkan på gällande planer 15 Alternativ 38 Sammanfattning 39 Natur och friluftsliv 16 Konsekvensmatris 40 Natur 16 Friluftsliv 17 Förutsättningar för alternativ öst 44 Barriäreffekter 17 Länsstyrelsens granskningsyttrande 48 Kulturmiljö 18 Kulturmiljön längs med föreslagen sträckning 18 Fördjupad översiktsplan Ostkustbanan, Gävle kommun Fornlämningar 19 Antagandehandling, Kommunfullmäktige 2015-06-22 Dnr 12KS130 Landskapsbild 20 Landskapet längs med planförslagets spårsträckning 21 Bilagor: Samrådsredogörelse Naturresurser 22 Granskningsredogörelse Jord och skogsbruk 22 Miljökonsekvensbeskrivning (integrerad) Klimat och energi 22 Förutsättningar för alternativ öst (integrerad) Luft 22 Länsstyrelsens granskningsyttrande (integrerad) Vatten 23 Arbetsgrupp: Regionala och mellankommunala intressen 26 Daniel Andersson (Projektledare), Harald Knutsen (Projektledare), Kommunikationer 27 Maria Lind (Ekolog), Riksintresse kommunikationer 27 Lena Boox (Kommunantikvarie), Vägkorsningar 27 Ann-Sofi Dahlqvist (Miljöutredare)

Miljö- och riskfaktorer 28 Upplaga: 50 ex Järnvägens influensområde 28 Illustrationer: Trafikverket, Gävle kommun Påverkan på boende 28 Kartor: Gävle kommun, Länsstyrelsen Buller 28 © Gävle kommun 2015 Vibrationer 30

2 Välkommen till Gävle år 2030!

För Gävle som arbetsort, studieort och besöksort är Ostkust- banan norrut av stor betydelse. För regionens utveckling är Ostkustbanan förmodligen av ännu större betydelse, och för de nationella godstransporterna från norra Sverige är förmodligen Ostkustbanan av avgörande betydelse.

Dessa behov klarar inte dagens enkelspåriga Ostkustbana att leva upp till. Redan dagens efterfrågan på kapacitet överstiger det antal tåg som kan trafikera banan. Kapacitetshöjande åtgärder har gjorts på banan de senaste åren, men detta bidrag räcker enbart kort tid. Till detta kommer den bekymmersamma utvecklingen av restider, där det idag tar 40 minuter längre med tåg Sundsvall-Stockholm än det gjorde för 10 år sedan. En utveckling som är tvärt emot annan samhällsutveckling. Nästa steg i utvecklingen är dubbelspår!

För att skapa goda förutsättningar för utveckling både i Gävle kommun, regionen och för nationellt viktig exportindustri, är det därför av största vikt att processen med dubbelspår Gävle-Sundsvall drivs framåt med högsta möjliga fart.

Genom denna fördjupade översiktsplan vill vi från Gävle kommun bidra till att driva denna process framåt, dels genom att ta fram beslutsunderlag, dels genom att tala om för Trafikverket och våra medborgare vad vi som kommun vill, och dels genom att vi skapar en samstämmighet mellan alla aktörer på hela sträckan Gävle- Sundsvall.

Jörgen Edsvik Kommunalråd

3 Planförslaget i korthet

Planen utreder för Gävle kommuns del en lokalisering av planerad järnväg för Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall. Tidigare har Trafikverket tagit fram en förstudie för att bygga dubbelspår på denna sträcka. Sträckan inom Gävle kommun är uppdelad i två del- Axmarby sträckor, Gävle Central till Axmartavlan norr om , samt Axmartavlan till kommungränsen mellan Söder- hamn och Gävle kommun, se figur 1.

Längs båda delsträckorna har två alternativ utretts. I Hamrångefjärden den första sträckningen från Gävle C till Axmartavlan Iggön finns de största komplikationerna. Kommunen har tidigare i processen begärt in synpunkter på båda alternativen från allmänheten, berörda myndigheter och berörda organisationer. Kommunen har sedan Eskön kommit fram till att det västra alternativet längs båda Oslättfors delsträckorna är att föredra ur flera aspekter och är Björke även det alternativ som kommunen valt att förorda. Bönan Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C Gävle – kommungränsen Sammanfattningsvis för de olika alternativen kan följande nämnas:

Alternativ väst, förordat alternativ Spåret tar sig ut ur Gävle stad västerut längs med Hästbo befintlig sträckning av Bergslagsbanan för att sedan i nivå med sjukhuset svänga av norrut förbi Trafikplats Gävle Norra och vidare norr ut på västra sidan av E4. Främlingshem Dubbelspåret ansluter till befintlig sträckning av Ostkustbanan norr om Bergby.

Den västra sträckningen innebär att en regional tågstation norr om sjukhuset kan fungera som sta- tionsläge för både norr-sydgående samt öst-västgående tåg. En regional tågstation föreslås då även väster om Trafikplats Hagsta med strategiskt läge för Hamrånge- Bergby-Norrsundet, samt även till viss del Ockelbo.

Det västliga alternativet innebär att man flyttar det befintliga spåret, som till stor del går genom bebyg- gelse, till en sträckning längs med E4:ans befintliga infrastrukturstråk. Det ger minskade störningseffekter på de boende, samt en liten påverkan på landskapet. Spårsträckningen kan innebära stora kostnader för olika trafiklösningar, framförallt vid passage över I sträckningen Axmartavlan - kommungränsen innebär trafikplats Gävle Norra, passage över Testeboån, passage det förordade västliga alternativet en genare sträckning förbi Skarvsjön och passage över Spångholmsdammen. jämfört med befintligt stråk mot Ljusne/Söderhamn. Alternativet innebär viss oundviklig påverkan på Alternativet skapar möjligheter att i framtiden dra om naturintressen vid passage över Skärjån, men konse- befintlig spårsträckning av Bergslagsbanan ut från kvenserna bedöms vara mindre än ett dubbelspår i Valbo-Hagaström-Lexe, för att istället gå norr om befintlig sträckning. bebyggelsen. Detta leder till en minskad störningspå- verkan från järnvägen. Alternativ öst, befintlig järnvägskorridor I samrådshandlingen fanns alternativ öst med som ett

4 likvärdigt alternativ. I denna handling beskrivs alterna- Dubbelspår, Ostkustbanan tiv öst enbart för att ge en referens/jämförelse mot Spårkorridorer Skärjån förordat alternativ väst. Alternativet går till stor del i Gräns för delsträcka befintlig spårsträckning med undantag från vissa delar Förordad järnvägskorridor Befintlig järnvägskorridor som rätas ut för att klara en modern tågstandard med högre maxhastigheter. Dubbelspåret passerar genom och påverkar värdefulla kulturmiljöer och landskap som Hille by, Varva, Björke-Oppala, Hamrångefjärden och Bergby-, dels på grund av etablering av dubbelspår, Axmarby men också på grund av eventuella trafiklösningar som måste göras, exempelvis planskilda korsningar. Dessa Hari korsningar innebär även stora kostnader.

Längs med spåret finns många bostäder som skulle få en ökad störning från framför allt buller. Spårdrag- Axmartavlan ningen skulle troligen innebära inlösen av många Hamrångeån fastigheter. Alternativet föreslår även en regional Vifors tågstation inne i Bergby. Norrsundet Bergby Saltarsfjärden Vid byggande av ett nytt spår i befintlig sträckning skulle det närgångna byggarbetet påverka trafiken på Totra Lindön järnvägen och orsaka avbrott och förseningar. Det innebär att viss del av trafiken skulle behöva framföras på vägnätet istället för på järnvägen. Att människor Hamrångefjärden vänjer sig vid andra transportalternativ än tåg kan leda Hagsta till beteendeförändringar i hur människor väljer att förflytta sig. En minskad tillgänglighet i transportsek- torn under en längre tid kan även påverka den regio- nala utvecklingen negativt.

Skarvsjön

Oslättfors Björke

Testeboån

Hille

Forsby Strömsbro Sätra

Gävle Västra Inre fjärden Hagaström Figur 1. Översiktsbild över Brynäs Åsbyggeby Gavleån Gävle C spårkorridorer för norrgående Ostkustbana. Alternativ efter µ Lund Meter befintlig sträckning och 0 1 000 2 000 G3 0a00vle4å 0n00 5 000 föreslagen sträckning.

5 Inledning

I denna del beskrivs formalia kring översiktsplanen och bakgrunden till varför en översiktsplan görs för ett dubbelspår Gävle C – Sundsvall.

Innehåll • Vad är en fördjupad översiktsplan • Varför behövs en fördjupad översiktsplan • Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan • Ostkustbanan - dagens järnväg och dess funktion • Framtida trafik och förväntningar • Tidigare utredningar • Nationella beslut, ställningstaganden och mål

6 Inledning 7 - Vår 2013 Vår Höst 2014 Höst Sommar 2015 Höst-Vinter 2012 Höst-Vinter ...... Inom Gävle kommun finns två aktuella alternativ alternativ finns två aktuella kommun Inom Gävle med förstudie. Ambitionen i Trafikverkets beskrivna det ena välja bort är att översiktsplanen den fördjupade endast ha kvar det alternativ och därmed alternativet, är Ambitionen och byggas. ska projekteras som senare få fram översiktsplanen i den fördjupade också att även det kvarvarande som gör att alternativet material än i förstudien sätt från 2010. På så tydligare beskrivs att järnvägsplanering fortsatta Trafikverkets kommer när fördel är en betydande vilket kunna förkortas, trans med i den nationella sedan kommer projektet portplanen. Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan Utredning Samråd Granskning Antagande ------

utbyggnad till dubbelspår på hela sträckan. till dubbelspår utbyggnad lösningar som inte anses hållbara – både sett ur lösningar som inte sida. och från Trafikverkets synvinkel kommunal med detta arbete vidare att driva kommer Trafikverket för uppnå en sammanhängande korridor att avsikt att ta fram fördjupade översiktsplaner i varje kommun, i varje kommun, översiktsplaner ta fram fördjupade att förutsättningarna de kommunala där man klarlägger och väljer bort de dubbelspåret, för det kommande som benämns ”Samordnad planering” och involverar de och involverar planering” som benämns ”Samordnad regionförbund/ respektive kommunerna, berörda fem syfta till Samarbetet ska och Trafikverket. länsstyrelse kommuner tryckt samhälls på för genom en aktiv att kommuner för skapa goda förutsättningar planering en kommande detta är ett samarbete av resultat Ett järnvägsplanering. 2014-2025 finns den första etappen mellan Sundsvall 2014-2025 planperioden. av och Dingersjö med i slutet och regioner har berörda påskynda projektet att För Trafikverket har tagit fram en förstudie för ett kom fram en har tagit förstudie för ett Trafikverket och mellan Gävle på Ostkustbanan mande dubbelspår för som gäller transportplan Sundsvall. I den nationella Varför behövs en översiktsplan fördjupad avgränsat område. Denna plan är därför område. Denna plan en fördjupad avgränsat översiktsplan. Som komplement till den kommuntäckande översikts till den kommuntäckande Som komplement tas fram. Dessa översiktsplaner kan fördjupande planen ett specifikt inom utvecklingen behandlar den framtida Kommunen ska ha en aktuell kommunövergripande ska ha en aktuell kommunövergripande Kommunen en gång ska aktualitetsprövas vilken översiktsplan varje mandatperiod. Översiktsplanen ska enligt Plan- och bygglagen även även och bygglagen ska enligt Plan- Översiktsplanen tas till all om särskild hänsyn behöver redovisa eller miljö- och riskfaktorer. männa intressen vägledning för den långsiktiga utvecklingen och fysiska och fysiska vägledning för den långsiktiga utvecklingen planeringen. giskt politiskt styrdokument som visar på den tänkta som visar på styrdokument giskt politiskt bebyggelseut samt och vattenanvändningen mark- ska ge Översiktsplanen i kommunen. vecklingen Vad är en översiktsplanVad fördjupad ska kommunen hur är en vision om En översiktsplan strate Den är ett övergripande i framtiden. utvecklas Inledning Bakgrund

Inledning Ostkustbanan - dagens järnväg och dess kvalitetshöjning avseende möjligheterna till snabb och funktion bekväm pendling, något som ger tillgång till en större arbets- och utbildningsmarknad. För företag medger dubbelspåret snabbare och tillförlitligare godstranspor- Dagens Ostkustbana mellan Gävle och Sundsvall är ter. På sikt förväntas regionens dragningskraft både för enkelspårig, och dras med stora och växande kapaci- företag och för boende att öka, vilket även stimulerar tetsproblem. Trafiken är tät och det är långa avstånd bostadsmarknaden. mellan mötesstationerna. Mellan år 2000 och 2010 ökade trafiken med 80% - från 35 tåg till 65 tåg per dygn. På sikt förväntas järnvägens snabbhet och bekvämlig- När Botniabanan och Ådalsbanan nu tagits i bruk het leda till ökad konkurrenskraft gentemot vägtrafi- beräknas trafiken öka ytterligare. År 2020 beräknas ken. Överföring av transporter och resande från väg till efterfrågan på tågtrafik ha nått 100 tåg på sträckan. En tåg betyder minskade utsläpp, vilket är positivt för både sådan trafik fordrar dubbelspår. miljö och klimat.

Kapacitetsbristen leder till långa restider och risk för Snabbhet, punktlighet, tillgänglighet och bekvämlighet kraftiga förseningar. Restiden längs Ostkustbanan är faktorer som kan medverka till en frekventare mellan Gävle och Sundsvall är idag 20-25 minuter pendling, säkrare godstransporter, stärkt näringsliv, längre med snabbtåg jämfört med år 2000, detta på nya jobb och nya marknader. I förlängningen kan det grund av den ökade trafikbelastningen. Risken för medföra en stark regional tillväxt och ekonomisk förseningar ökar dessutom i takt med att fler tåg ska utveckling som även kan ge utslag på nationell och samsas på det enkelspår som finns, och möjligheten att internationell nivå genom närheten till bland annat hämta in förseningar minskar kraftigt. Stockholmsregionen och Bottniska korridoren.

De senaste åren har det skett en utbyggnad av mötes- stationer (7 st) på sträckan. Dessa möjliggör ytterligare Tidigare utredningar några fler tåg på sträckan. Samtidigt innebär fler tåg på ett enkelspår också fler tågmöten. Varje tågmöte • Idéstudie Ostkustbanan – Regional analys av förlänger restiden med i genomsnitt 5 minuter. järnvägens funktion och utveckling, 2006 • Förstudie – dubbelspår Ostkustbanan Gävle-Sunds- Om inte kapacitetsbristen åtgärdas kan det få till följd vall, november 2010 att samhällen och näringsliv längs Norrlandskusten • Samordnad planering för järnvägen mellan Gävle och inte kan utvecklas enligt den potential som finns i Sundsvall, 2014 området. Bristen på transport- och pendlingsmöjlighe- ter riskerar att hämma befintlig industri och arbets- marknad samtidigt som den kan minska regionens Nationella beslut, ställningstaganden attraktionskraft för nyetableringar. och mål

Framtida trafik och förväntningar I nuvarande Nationell Transportplan 2014-2025 finns den första etappen av dubbelspåret med - delen Ett komplett dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall Sundsvall-Dingersjö. Det finns all anledning att tro att krävs för att kunna framföra det antal tåg som efterfrå- resterande delar av dubbelspåret kommer att byggas ut gas år 2020 och samtidigt uppnå korta restider och hög fortlöpande efter detta. En god planberedskap är en punktlighet. Dubbelspåret medger dessutom en stor viktig framgångsfaktor för att projektet ska kunna tidsbesparing i och med att tågen inte behöver stanna prioriteras i detta sammanhang. för möten med andra tåg vilket är särskilt betydelsefullt under högtrafik då många tåg förekommer på banan samtidigt. Risken att ett försenat tåg orsakar förse- ningar för andra tåg minskar därmed betydligt.

Med en utbyggnad till dubbelspår kan restiden mellan Sundsvall och Gävle ta en timme för direkttåg, dvs. en halvering av restiden jämfört med idag. Med regionala tåg, inklusive stopp vid flera hållplatser, kan restiden för motsvarande sträcka bli mindre än 90 minuter.

I första hand kommer dubbelspåret att medföra en

8 Inledning

9 9 Rubrik 1

Ingress

Brödtext 1 Brödtext 2

Rubrik 2 Rubrik 3 Planförslag Rubrik 4

Brödtext 1 I denna del beskrivs vad planen föreslår. Brödtext 2 Innehåll Bildtext • Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C och norrut • Stationslägen • Punktlista • Spåranslutningar • Punktlista • Utvecklingsmöjligheter • Axmartavlan-Norra kommungränsen • Skärjån Citat i bild • Axmarbruk • Komplexa områden för fortsatt arbete Kolofon Rubrik Kolofon

10 Planförslag Planförslag

I likhet med den förstudie som Trafikverket gjort är Dubbelspår, Ostkustbanan planområdet indelat i två delsträckor - delen Gävle C - Hagsta Axmartavlan och delen Axmartavlan - Norra kommun- Strategiskt område regionalt tågstopp gränsen. För båda dessa delsträckor fanns tidigare två alternativa järnvägskorridorer, det östliga alternativet Rv 303 längs befintlig järnvägssträckning och det västliga alternativet väster om E4, se figur 1. Kommunen förordar nu en utbyggnad av dubbelspår längs den nya utpekade sträckningen, det västra alternativet. Tågstopp Hagsta E4 Delen Gävle C - Axmartavlan är 38,5 km lång. Del- sträckan från Axmartavlan fortsätter norrut över µ kommungränsen till Ljusne i Söderhamns kommun och Meter 0 100 200 400 600 800 1 000 den del som ligger i Gävle kommun är ca 9 km.

Översiktsplanen redovisar kommunens viljeinriktning i Figur 2a. Regionalt tågstopp Hagsta. utvecklingen av staden och den planerade utbyggnaden av dubbelspår längs Ostkustbanan norr om Gävle C. En beskrivning och jämförelse med alternativ järnvägs- sträckning finns i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Dubbelspår, Ostkustbanan Gävle Västra Strategiskt område regionalt tågstopp Sätra

Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C

och norrut Tågstopp Gävle Västra

Det utpekade alternativet följer dagens Bergslagsbana från Gävle Central till Tolvfors Herrgård, där det nya dubbelspåret viker av norrut och passerar norr om µ Gävle sjukhus Meter bebyggelsen i Lexe, för att sedan passera över Hamnle- 0 100 200 400 16:020 0 000 800 1 000 den och sedan över E4 strax norr om den befintliga trafikplatsen. Utrymmet för den nya järnvägsdrag- ningen är begränsat, varför placeringen både i sid- och Figur 2b. Regionalt tågstopp Gävle Västra. höjdled redan nu är ganska tydligt definierad.

Efter passagen av E4 böjer spåret av rakt norrut och Spåranslutningar fortsätter sedan på västra sidan av E4 förbi Hagsta och Enligt planförslaget kommer Ostkustbanan och Norra korsar på bro över E4 vid Vifors (nordväst om Bergby), Stambanan att ha gemensam sträckning från Gävle för att ansluta till befintlig bana i den nybyggda Central och ca 12 km norrut innan en ny förbindelse mötesstationen i Axmartavlan. skapas till befintligt spår mot Ockelbo väster om E4. Befintlig del av Norra Stambanan från denna punkt och Enligt planförslaget passerar spåret mellan bostadsbe- vidare ner genom Åbyggeby och föreslås tas bort byggelsen i Lexe och sydvästra delen av Sätra. Det under förutsättning att verksamheten på Gävle gods- kommer krävas bulleråtgärder, men ingen bostadsbe- bangård kan bedrivas rationellt utan denna förbindelse. byggelse bedöms hamna i riskzon för inlösen. En eventuell industrispårsanslutning till Norrsundet kan ske genom att befintlig del av Ostkustbanan mellan Stationslägen Hamrångefjärden och Axmartavlan behålls som Stationslägen föreslås för regionaltåg i Hamrångebyg- industrispår. den väster om E4, söder om väg 303 i närheten av Hagsta och norr om Tolvfors Herrgård i anslutning till Länssjukhuset (Gävle Västra).

Stationsläget Gävle Västra kan dessutom betjäna både Ostkustbanan, Norra Stambanan och Bergslagsbanan, och därmed kunna omfatta trafikuppläggen för både X-trafik, Tåg i Bergslagen och Upptåget.

11 11 Utvecklingsmöjligheter Komplexa områden för fortsatt arbete Med en ny spårsträckning i väst finns ett antal utveck- Planförslaget redovisar här komplexa områden inför lingsmöjligheter för framtiden: den fortsatta processen, se figur 2c.

• Befintlig Ostkustbana förbi Strömsbro, Hille, Björke, 1. Kopplingar mot Fredrikskans hamn - Ny anslut- Hamrångefjärden m.fl. ska tas bort, vilket öppnar ning mot hamnen har planlagts och byggstart är byggd miljö byggd planförslag upp för ny markanvändning längs med denna planerat till 2017 enligt den nationella transportpla- sträckning. nen. Ett nytt dubbelspår behöver beakta denna • Norra stambanan mellan Gävle och E4, genom anslutning i fortsatt arbete. Forsby och Åbyggeby, ska tas bort för att istället ansluta till den nya västra Ostkustbanan. 2. Flytt av rangerbangård - Ytor för nytt logistikom- • Rangerbangården kan eventuellt flyttas till Tolv- råde i Tolvforsskogen innebär möjligheter att kunna forsskogen för att ge plats åt stadsförnyelse i centralt flytta den nuvarande rangerbangården. Området läge. skulle i så fall frigöras för annan bebyggelse i ett • Nya stationslägen så som Gävle Västra och Hagsta centralt läge. kan byggas ut. • Bergslagsbanan ges möjlighet att flytta utanför 3. Gävle Centralstation - Gävle Centralstation är i bebyggelsen och istället ansluta genom Tolvforssko- behov av en högre kapacitet. Pågående arbete gen, och därmed kan järnvägen på sikt tas bort utreder behovet av fler genomgående spår. En genom Lexe och Hagaström. Detta skulle vara utredning som ser över hela stationsområdet ska mycket positivt för boendemiljöerna och skapa nya också göras. möjligheter för markanvändningen. • Depåer och annan järnvägsverksamhet i Gävle stad 4. Passage Gävle-Valboåsen - Planförslaget innebär kan eventuellt flyttas till ett framtida logistiknav i risker för Gävle-Valboåsen, framförallt i byggskedet. Tolvforsskogen. Dessa områden frigörs i sådant fall Mer detaljerade utredningar behöver göras i senare för annan bebyggelse. skede för att säkerställa den fortsatta dricksvatten- försörjningen från åsen. Axmartavlan - Norra kommungränsen Sedan tidigare har kommunstyrelserna i Gävle (2012- 5. Regionalstation Gävle Västra - Planförslaget pekar 04-10) och Söderhamn (2012-02-09) fattat likalydande ut nytt läge för regional tågstation Gävle Västra. beslut om att förorda det västliga alternativet på Området är utpekat som strategiskt område för sträckningen Axmartavlan-Ljusne som nu föreslås i regionalt tågstopp och kräver fortsatt utredning. översiktsplanen. 6. Passage Hamnleden-E4 - Planförslaget föreslår en Det är viktigt för den fortsatta planeringen att kommu- passage över Hamnleden och E4 i en passage mellan nerna har en samstämmig uppfattning kring val av Sätra och Trafikplats Gävle Norra. En sänkning av järnvägsdragning, och därför måste även frågor som Hamnleden och E4 behöver göras. ligger i Söderhamns kommun vägas in i den bedöm- ning vi gör i Gävle kommuns fördjupade översiktsplan. 7. Anslutning mot nytt verksamhetsområde i Tolvforsskogen - Tolvforsskogen är utpekat som Skärjån nytt verksamhetsområde med stora möjligheter för Den enskilt viktigaste frågan på denna delsträcka är logistik. En detaljerad spårstudie för anslutning till passagen av Skärjån som är ett Natura 2000 område. området ihop med planarbete behöver göras för att Det är viktigt att passagen sker med minsta möjliga möjliggöra för kommande etableringar. påverkan på vattendraget och intilliggande våtmarks- områden, vilket i praktiken innebär kortast möjliga 8. Anslutning mot Bergslagsbanan - Den nuvarande passage. Förutsättningarna för detta bedöms bäst i det Bergslagsbanan går genom samlad bebyggelse. Ett förordade alternativet. Passagen bör även ske väster om västligt alternativ öppnar upp för att i framtiden Nydammen. flytta ut tågtrafiken norr om bebyggelsen och ansluta med Ostkustbanan vid Tolvforsskogen. Axmar Bruk Ett dubbelspår gör inget fysiskt intrång i kulturreserva- 9. Anslutning mot Norra Stambanan - Enligt plan- tet kring Axmar Bruk. Däremot uppstår ett större förslaget ska Norra Stambanan kopplas samman avstånd mellan järnvägen och kulturvärdena vid en med Ostkustbanan väster om E4, strax söder om flytt av järnvägen längre västerut, vilket är positivt för Testeboån. Norra Stambanan öster om E4 till Gävle upplevelsen av kulturreservatet. kan då tas bort.

Överhammaren som idag ligger utanför kulturreserva- 10. Passage Testeboån - Planförslaget föreslår en tet och mellan föreslagen sträckning och befintligt passage över Testeboån, som omfattas av både spår, kan vid flytt av järnvägen åt väster och bättre Natura 2000 och riksintresse natur. Exakt position kunna knytas till kulturreservatet, vilket bidrar positivt behöver utredas i senare skede. Naturvärden och till det samlade kulturvärdet. översvämningsrisk behöver beaktas.

12 Planförslag 13 n e 1 e rk d # r n ö ä e s j f d Bj

ro ä r e n b ä r j f s n e s I l n r l m i Bry a a t l H rö ri 3 2 n a a vl ö St S y H d a # t # b n t i s e r r 4 L y d o a n n rb F å u # a e 5 l v m rrs xm ra a 6 o t # 1 G Ax A N 6 5 Sä n 1 e 7 # 2 d 1 # r 1 1 9 m # ä r # 0 j e ra t f 8 rö 1 t e t 0 # e # M # 0 # o s 0 g

T r 5 a g # n o n n i g t d s a i n e y r a a rå 0 n r t g d 0 n b 0 a a n y yt

H r m l ko å 4 ka u f b d b s

t rg c s a e r r l g n ä e s r å r g v 0 H o p u vä ka ä g 0 e st a s Be t l 0 rs N k v n

3

g e r t e y 3 n r m G o r b ä 1 s y d n j å f r r

ä i l r so d j a l e b O

d

ö sp

0 r t e i V n f g g , a i 0 t i r # t r l o 0 d t

s u # r n 4 å st vä Ås 2 d sa n n i o t i e L u n p f t 1 r r ä r r d r e o r ö o s s n l 0 F G F I Jä B P r o 0 e 0 k

o b r 1 f t b å t u p ä # l S D 0 µ s O -

- - planförslaget. Planförslagets Vid Skarvsjön Där järnvägen Där järnvägen

Figur 2c. Översiktsbild över Figur föreslagen enligt spårkorridor

Dubbelspåret föreslås föreslås Dubbelspåret Planförslaget pekar ut Planförslaget pekar ut Spårkorridoren passerar nära passerar Spårkorridoren

kommungränsen i norr över Skärjån och berör Skärjån och berör i norr över kommungränsen för riksintresse 2000-området Skärjån samt Natura naturvård. passerar Axmarby passerar den även vattentäkten vattentäkten passerar Axmarby passerar den även ett av Vid en byggnation som försörjer Axmar by. dricksvatten av säkerställandet behöver dubbelspår arbete. i fortsatt täkten utredas nordväst om Bergby. Området omfattas av bl.a. bl.a. av Området omfattas om Bergby. nordväst mer fördjupade Delen behöver natur. riksintresse passera på bro men föreslås skede, studier i senare området vid Spångholms sträcka över en längre dammen och E4. nytt läge för regional tågstation vid Hagsta. Lägets vid Hagsta. Lägets tågstation läge för regional nytt Bergby, motsvarar Ockelbo, upptagningsområde och Hamrånge. Norrsundet och E4 passerar Spångholmsdammen spårdragning passera mellan Lilla Mjuggsjön och E4. Passagen och Mjuggsjön passera mellan Lilla på var förmiljön beroende kan innebära risker byggs. spåret finns en trång passage mellan E4 och intilliggande E4 och intilliggande trång passage mellan finns en passera. föreslås dubbelspåret Skarvsjön, där det nya en dubbelspårsut kartlägga hur att Det är viktigt till sjön och E4. både i förhållande kan ske byggnad Passage Axmarby vattentäkt - Passage Axmarby vattentäkt Passage Skärjån - Regionalstation Hagsta - Regionalstation Hagsta - Passage Spångholmsdammen-E4 Passage Lilla Mjuggsjön - Mjuggsjön Passage Lilla Passage Skarvberget/SkarvsjönPassage - 16. 15. 14. 13. 12. 11. Rubrik 1

Ingress

Brödtext 1 Brödtext 2

Rubrik 2 Rubrik 3 Planförutsättningar Rubrik 4

Brödtext 1 I denna del beskrivs förutsättningarna för planens omfattning. Då planen hanterar utbyggnad av Brödtext 2 dubbelspårig järnväg ligger även fokus på detta i beskrivningen av planförutsättningar.

Bildtext Innehåll • Gällande planer • Punktlista • Natur och friluftsliv • Punktlista • Kulturmiljö • Landskapsbild • Naturresurser Citat i bild • Jord och skogsbruk • Klimat och energi Kolofon Rubrik • Luft Kolofon • Vatten • Regionala och mellankommunala intressen • Kommunikationer • Miljö- och riskfaktorer • Järnvägens influensområde • Buller • Vibrationer • Elektromagnetiska fält • Farligt gods och olycksrisker • Förorenade områden • Ras-, skred- och erosionsrisk • Översvämningsrisk • Utredningar och analyser

14 Gällande planer Planförutsättningar

Översiktsplan 90 släcka ut något tidigare ställningstagande, utan bidrar istället till ett förtydligande av gällande översiktsplaner. Kommuntäckande Översiktsplan 90, antagen i novem- ber 1990, pekar ut reservat för dubbelspår i sträckning- arna Gävle-Sandviken, Gävle-Älvkarleby och Gävle- Söderhamn. Planen pekar även ut Tolvfors som s.k. arbetsområde och en förlängning av Hamnleden som anslutning. Översiktsplan 90 är delvis ersatt av Över- siktsplan Gävle stad 2025.

Översiktsplan Gävle stad 2025

Översiktsplan Gävle stad 2025, antagen 2009, tar upp Gällande översiktsplaner, både det västliga och det östliga alternativet av järn- Översiktsplan Gävle stad 2025 vägssträckning, dels genom utpekande av logistikcen- från 2009 och Översiktsplan 90 trum och industriområde väster om Sätra och E4:an, från 1990. och dels genom strategiskt område för ny järnvägs- sträckning i både östligt och västligt alternativ. De övergripande strategiska dragen i Översiktsplan Gävle stad 2025 överensstämmer därmed med fördjupad översiktsplan för Ostkustbanan.

Påverkan på gällande planer

I det västliga alternativet passerar järnvägskorridoren över antal ett områden utpekade i översiktsplanen för Gävle stad 2025. De flesta områdena som pekas ut bedöms inte påverkas av en ny dubbelspårig järnväg då järnvägskorridoren är väl tilltagen och alla delar är inte realistiska för byggande av järnväg. De områden som bedöms kunna påverkas i detta skede är L.G.6, Värde- fulla skogsbiotoper, L.G.4, Skogen vid E4. Järnvägsut- byggnaden i det västra alternativet stöds av utpekade områdena Ö.S.1, L.S.1, Näringen västra, och C.T.1, Ny tågstation Gävle Västra. Påverkan på de kulturområden utpekade som C.K.10, Nynäs industriområde, L.K.1, Tolvfors Bruk och L.K.4, Lexe och Hagaström, bedöms vara liten och en ändring i markanvändning kommer inte att ske där.

Denna fördjupning av översiktsplanen syftar till att ge långsiktiga riktlinjer för en ny järnvägsutbyggnad med dubbelspår som sträcker sig från Gävle Centralstation och norrut mot kommungränsen, och vidare mot Sundsvall. Planförslaget stödjs av tidigare översiktsplan för Gävle stad 2025 som också pekar ut sträckningen väster ut ur staden som ett alternativ till dubbelspår.

Kommunens översiktsplan aktualitetsprövades 2011. Den kommuntäckande översiktsplanen från 1990 anses i enlighet med aktualitetsprövningen inte vara aktuell. Arbete pågår för närvarande med att ta fram en ny kommuntäckande översi.ktsplan. Denna fördjupning strider inte på något sätt mot den nu gällande Över- siktsplan 90. Denna fördjupning behöver därför inte

15 15 Natur och friluftsliv

Natur Testeboån Där spårkorridoren passerar Testeboån finns Testebo-

Planförutsättningar Ur ett naturvårdsperspektiv innebär en ny järnväg att åns naturreservat, två Natura 2000-områden, Teste- landskapet blir uppstyckat och fragmenterat och bildar boån och Testeboån-nedre samt riksintresse för en barriär för många arter, inklusive människan. I naturvård, N84 Testeboån-Lundbosjön med Testeboåns sammanhanget kan alltså ett nytt spår som förläggs delta. I länsstyrelsens naturvårdsprogram har ån högsta parallellt med ett befintligt spår eller annan infrastruk- naturvärdesklassning och den är även utpekad som ett tur, i det här fallet E4, få mindre negativ påverkan än nationellt särskilt värdefullt vatten. Testeboån omfattas ett helt nytt spårläge, samtidigt kan flera spår och vägar av ett utökat strandskydd om 200 meter. Naturvärdena i bredd ge en större barriäreffekt än ett enskilt spårläge. består av ån som sådan med dess växt- och djurliv, t.ex. Genom att ordna planskilda faunapassager kan järnvä- utgör stora delar viktiga uppväxtområden för lax och gens barriärpåverkan mildras något. öring, men även åns omgivningar med varierande stränder, översvämningsmarker, en artrik flora och I utpekad spårkorridor finns flera områden av intresse lövrika partier med inslag av ädellövträd är mycket för naturvården. Dessa områden bör i möjligaste mån viktiga. Genom att anlägga en järnvägsbro nära E4 på undvikas. ett sådant sätt att ån eller dess närmaste omgivning inte påverkas mer än nödvändigt och dessutom lämnar Naturvärden längs med föreslagen sträckning fri passage under för djur och människor bör intrånget i Spårkorridoren berör följande skyddade områden: naturvärdena inte bli alltför stora.

• Testeboåns naturreservat Hamrångeån • Natura 2000-områdena Testeboån och Testeboån – Vid passagen av Hamrångeån berör spårkorridoren nedre riksintresse för naturvård, N82 Hamrångeån, en • Riksintresset för naturvård Testeboån-Lundbosjön utpekad nyckelbiotop och Spångholmsdammen, ett med Testeboåns delta våtmarksområde som har fått värdeklass 3 (vissa • Utökat strandskydd vid Testeboån om 200 meter naturvärden) i länsstyrelsens våtmarksinventering. Ån • Riksintresset för naturvård Hamrångeån är utpekad som ett regionalt värdefullt vatten. Ham- • Två biotopskyddsområden rångeån omfattas av det generella strandskyddet om • Natura 2000-området Skärjån 100 meter. De högsta värdena i Hamrångeån finns • Riksintresset för naturvård Skärjån uppströms aktuellt område. Järnvägsbron bör placeras nära E4, där ån är som smalast för att inte göra onödigt Spårkorridoren enligt planförslaget berör ett antal stort intrång på naturvärdena. kända naturobjekt av regional och lokal betydelse som kommer att påverkas i olika hög grad vid en järnvägs- Biotopskyddsområden norr om Skarvsjön etablering, se tabell 1. Två av Skogsstyrelsen beslutade biotopskyddsområden berörs av spårkorridoren. Det ena är beläget i nordöstra kanten av Skarvsjön och består av ett 2,1 ha naturskogs- artat område med äldre tallskog på blockig mark. Det andra är beläget ca 1,5 km rakt norr om Skarvsjön och Tabell 1. Naturintressen inom spårkorridor. består av en äldre naturskogsartad grandominerad Naturintressen inom spårkorridoren Antal blandskog med inslag av grova aspar. För att värna Naturreservat 1 dessa intressen måste järnvägen dras utanför områ- Naturreservatsutredning 1 dena. Natura 2000 2 Skärjån Riksintresse naturvård 3 Spårkorridoren över Skärjån berör Natura 2000-områ- Biotopskydd 2 det Skärjån, riksintresse för naturvård, N73 Skärjån, Nyckelbiotop 2 länsstyrelsens utredningsområde för naturreservat och Naturvärdesobjekt 11 sumpskog utpekad av Skogsstyrelsen. I länsstyrelsens Länsstyrelsens naturvårdsprogram klass 1 1 naturvårdsprogram har ån högsta naturvärdesklass- Länsstyrelsens naturvårdsprogram klass 2 1 ning och den är utpekad som nationellt värdefullt Länsstyrelsens naturvårdsprogram klass 3 3 vatten. Ån omfattas av det generella strandskyddet om Sumpskog klass 3-4 15 100 meter. Naturvärdena består i åns rika flora och "Våtmarksinventering klass 2-4" 8 fauna som har inslag av sydliga arter. Även de lövrika strandskogarna har höga värden med ett rikt fågelliv, t. Växtlokal med rödlistad art 2 ex. hackspettarna gynnas av den goda tillgången på Grönstrukturrapport 8 lövträd. Det är viktigt att detaljstudera placering och

16 utformning av järnvägsbron för att göra så litet intrång Dubbelspår, Ostkustbanan Planförutsättningar i naturvärdena som möjligt. Naturmiljö Skärjån Natura2000 Naturreservat Friluftsliv Riksintresse Naturvård Biotopskydd

Järnvägstrafiken innebär generellt en påverkan på omgivningen i form av buller. Detta innebär att en järnvägsutbyggnad kan komma att påverka områden Axmarby som idag är opåverkade av buller. Hari I området finns inga utpekade friluftsområden. Däre- mot kan påverkan på de berörda naturområdena leda till en negativ effekt på det rörliga friluftslivet. Axmartavlan Ett nytt dubbelspår enligt planförslaget ger en viss Hamrångeån påverkan på det rörliga friluftslivet i och med att det tar Vifors mark i anspråk och bildar en ny fysisk barriär. Samti- Norrsundet digt kommer avvecklandet av den gamla järnvägen att Bergby Saltarsfjärden minska denna befintliga barriär. Totra Lindön Rekreationsområden som främst berörs är grönområ- det norr om Lexe och rekreationsområdet intill Teste- boån i höjd med Åbyggeby. Hamrångefjärden Hagsta Barriäreffekter

Större delen av sträckan sker längs med E4 som idag utgör en barriär för både djurlivet och friluftslivet. Samordnade faunapassager och planskilda korsningar mellan E4 och Ostkustbanan bör kunna minimera eventuella barriäreffekter. I mer tätbebyggda områden där risk för spårspring finns bör åtgärder för att minimera detta ses över i kommande planarbete.

Skarvsjön

Oslättfors Björke

Testeboån

Hille

Forsby Strömsbro Sätra

Gävle Västra Inre fjärden Hagaström Brynäs µÅsbyggeby Gavleån Gävle C Lund Meter Gavleån Natur i Testeboån 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

17 Kulturmiljö

Etablering av dubbelspår innebär en förändring av Nynäs miljön i allra högsta grad. Hur pass stor påverkan blir Egnahemsområde som började planläggas 1913 med

Planförutsättningar beror på flera faktorer. Tvingar etableringen bort oregelbundna tomtformer och storlekar kring Nynäs- närliggande bebyggelse på grund av störningar från plan. Ursprungligen uppfördes husen av järnvägsarbe- järnvägen? Kanske rätas spårdragningen ut i förhållande tare som arbetade i SJ:s närbelägna verkstad. Värdena till befintligt spår för att klara hastighetskrav? Läggs består av bebyggelsens struktur, utformning och spår i ett öppet odlingslandskap? Och framförallt, hur trädgårdar. ser kringliggande miljöer ut och vad finns det för kulturhistoriska värden i den miljön? En spårdragning enligt planförslaget innebär möjligen en ökning av bullret i stadsdelen. Om så är fallet och Järnvägen har funnits väldigt länge och i äldre tid drogs bullerdämpande åtgärder krävs ska dessa ske inom den nära bebyggelsen. Järnvägen har med stationsbygg- spårområdet. nader, andra byggnader och anläggningar ett kultur- värde i sig. Lexe Sommar- och villabebyggelse som växte fram vid Idag blir dock ingreppen i miljön större då järnvägen 1900-talets början. Äldre lantgårdar från 1700-talet byggs för att klara en annan typ av trafik och för att den som t.ex. Stora Lexe finns kvar. Värdena består av kräver insatser för säkerhet och hälsa. Ett dubbelspår bebyggelsens enhetliga och ordnade rutnätsstruktur kräver också större yta och upplevs mer storskaligt. Ett efter landsväg och å med stora trädgårdstomter. dubbelspår kan därför innebära att miljön kring järnvä- Villastilar från 1900-talets första decennier. gen måste byggas om för att klara de mer moderna riktlinjer som tagits fram för t.ex. bostäder eller andra En spårdragning enligt planförslaget innebär möjligen känsliga verksamheter, vilket då innebär en påverkan på en ökning av bullret i stadsdelen. Om så är fallet och miljön och landskapet. bullerdämpande åtgärder krävs ska dessa ske inom spårområdet. Utbyggnad av dubbelspår innebär i regel att befintliga plankorsningar får byggas om till planskilda korsningar Tolvfors eller att vägtrafiken måste dras om. Detta innebär en Järnbruket som fick sin nuvarande struktur kring påverkan på både landskapsbilden och väg- och bebyg- sekelskiftet 1800 och är uppbyggt kring en bruksgata. gelsestrukturen. Även fornlämningar kan beröras. Bruket innehåller ett herrgårdsområde i öster, en bruksgata med arbetarbostäder och ekonomibyggnader. I väster ligger Lövudden med bl.a. den småskaliga gårdsanläggningen, Byggmästare Alms gård. Miljön Kulturmiljön längs med föreslagen och byggnader har höga värden och är skyddad som sträckning byggnadsminne.

En spårdragning enligt planförslaget innebär möjligen Spårkorridoren tangerar kulturmiljöerna riksintresse en ökning av bullret i stadsdelen. Om så är fallet och Sätra, lokala kulturintressen vid Nynäs, Lexe och bullerdämpande åtgärder krävs ska dessa ske inom Tolvfors, samt även Bergby och Vifors. Dessa områden spårområdet. bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Bergby Riksintresse Sätra Mindre tätort i jordbruksbygd på ås och intill väg samt Stadsdelen Sätra som är byggd från mitten av 1960- agrar bebyggelse på slätt. Värdena består av tätortens talet har ett tydligt stadsplanemönster influerat av struktur med bebyggelse efter slingrande vägnät och ABC-tankarna med trafikseparering. Bostäder, service oregelbundna tomtindelningar omgiven av odlings- och närrekreation är placerade innanför en ringled landskap och ås. Så även äldre välbevarad bebyggelse medan arbetslokaler ligger utanför ringleden. Olika som har varierande utryck och ålder samt det öppna typer av bostäder med högre flerfamiljshus i centrum odlingslandskapet. Troligen innebär planförslaget och villor i ytterkanterna. Flertalet enskilda byggnader ingen negativ påverkan. har ett högt kulturvärde. Vifors En spårdragning enligt planförslaget innebär möjligen Järnbruk i drift 1694-1863, därefter jord- och skogsbruk. en ökning av bullret i stadsdelens sydvästra del. Om så Klassiskt uppbyggt bruk med herrgårdspark och är fallet och bullerdämpande åtgärder krävs ska dessa enhetligt utformade bruksarbetarbostäder. Värdena ske inom spårområdet. består av Bebyggelsestrukturen, där uppdelning mellan bostäder för ägare, arbetare och den mellanliggande

18 industriverksamheten är tydlig. Miljön är uppbyggd Dubbelspår, Ostkustbanan Planförutsättningar kring en bruksallé i öst/västlig riktning. Byggnaderna Kulturmiljö har bevarat ett traditionellt utseende där skillnaderna Kulturreservat mellan verksamhet och löntagare/ägare är tydliga. Riksintresse Kulturmiljövård Högsta bevarandevärde Troligen innebär planförslaget ingen negativ påverkan. Mycket högt bevarandevärde Högt bevarandevärde Värdefulla kulturmiljöer Fornlämningar

Fornlämningar finns i skogsområdena där järnvägen är tänkt att passera, vilket vittnar om forna tiders aktivite- ter i skogen. Koncentrationen av fornlämningar är betydligt större längs befintlig järnvägssträckning än längs föreslagen sträckning. Fornlämningarna skyddas genom Kulturmiljölagen och Länsstyrelsen Gävleborg beslutar om eventuella ingrepp och borttagande av Axmartavlan fornlämningar.

µ Meter 0 1 100 2 200 3 300 4 400 5 500

19 20 Planförutsättningar alternativ” påsidan46. befintlig järnväg finnsunderkapitlet ”Förutsättningar föröstligt ävenpå landskapetjämförs ifigur3tillhöger,ochbeskrivning av av av tillförseln endubbelspårig järnväg Påverkan enligtplanförslaget. enbeskrivningHär följer ihur landskapsbildenskullekunnapåverkas människorten ilandskapetbådeför ochdjur. Järnvägen bildaräven fysisktetthindersompåverkar framkomlighe landskapsrummen samt iochanslutning tilldebebyggda miljöerna. Mest påtagligt ärdevisuellaeffekterna av järnvägen ideöppna Ostkustbanan utgör idagenvisuellochfysiskbarriärilandskapet. områdets uppodladearealer förlagda. såsom vattendrag skärigenomterrängenochkringdessaärflera av led längsdennuvarande Ostkustbanan.Naturliga stråkilandskapet Gävle kommuns byarochsamhällenärlokaliserade iettsyd-nordligt dragning kanäven skönjas ibefintligt bebyggelsemönster. Flera av ningar utgör tydliga nordsydliga stråkiterrängen.Ennordsydlig Gamla E4,dennuvarande järnvägsdragningen ochstörre kraftled Befintliga infrastrukturella inslagilandskapetsåsomfrämstvägE4, urlandskapsbildssynpunkt. förändringar utblickar. Dessaöppna landskap äriallmänhetdemestkänsligaför den slutna terrängenochskaparsiktlinjermöjlighettilllängre somviktigaavbrott vattendrag ochsjöarfungerardärför i betade fält, snittliga vegetationsperiod på160-180 dagar/år.Kalhyggen, åkrar, den permanenta grönskan sträcker sigäven utöver områdetsgenom slutenlandskapet enövervägande karaktär,vilket medanledningav Skogarna somfrämstutgörs av barrvegetation bidrartillatt ge en kuperadsmåkulligterräng. för uppodlats.att inorrövergå Isöderärlandskapettämligenflackt i dar medlokala inslagav merfinsedimentära jordarter därlandskapet Kustlandskapet norromGävle dominerasav skogsbeklädda moränjor Landskapsbild - - - - 50% 75% 100% 25% 0 Öppen karaktär, jordbruk Sluten karaktär, skog Bebyggelse Öppen karaktär, vatten västligt alternativ(Planförslag) Landskapkaraktär längs slaget) ochöstligaalternativet västliga alternativet (planför landskapskaraktärer mellan Öppen karaktär, vatten östligt alternativ(Befintligt) Landskapskaraktär längs Figur 3. Jämförelse av Figur 3.Jämförelse (befintligt) - Landskapet längs med planförslagets Dubbelspår, Ostkustbanan Planförutsättningar spårsträckning Landskapsbild Skärjn Landskapstyp Bebyggelse Sluten karaktär, skog Det föreslagna alternativet i väster innebär att en helt Öppen karaktär, jordbruk ny järnväg uppförs på sedan tidigare obebyggd mark, Öppen karaktär, vatten vilket skulle kunna påverka omgivningens landskaps- bild avsevärt. Stråket är dock förlagt i en övervägande skogig terräng vilket reducerar den visuella effekt som Axmarby järnvägen skulle kunna få i ett mer öppet landskap. Dessutom är den föreslaga spårändringen lokaliserad Hari inom samma sträckning som väg E4, vilken redan utgör en visuell och fysisk barriär i området.

Alternativets känsligaste sträcka ur landskapsbildsyn- Amartavlan punkt utgörs av stråkets allra sydligaste etapp, närmast amrngen Gävle stad, där den föreslagna järnvägen är förlagd i Vifors anslutning till de bebyggda miljöerna Sätra och Lexe. Norrsundet Inom den föreslagna sträckningen återfinns dock idag Bergby Saltarsfjärden redan befintlig infrastruktur såsom den större vägen Hamnleden, Bergslagsbanan liksom en mindre kraft- Totra Lindön ledning. Här är det ändå av högsta vikt att järnvägen utformas på ett sätt så att spårens visuella och fysiska barriäreffekt mellan stadsdelarna Sätra och Lexe Hamrångefjärden reduceras, framförallt gällande den sträckning som agsta idag korsas av en cykelled mellan de båda stadsdelarna.

Andra känsliga områden för landskapsbilden är de platser där stråket passerar större vattendrag såsom Testeboån och Hamrångeån.

Utöver stråkets allra sydligaste etapp närmast Gävle passerar det västliga alternativet få bostäder och bebyggda miljöer vilket kan ses som positivt då en järnväg i denna miljö inte skulle komma att utgöra ett visuellt störande inslag för flertalet människor.

Det föreslagna järnvägsspåret från Axmartavlan och norrut följer till stor del Ostkustbanans befintliga Skarvsjön sträckning. I jämnhöjd med Axmarby och norrut blir den föreslagna järnvägskorridoren bredare och inrym- mer övervägande skogig terräng. Dragningen genom skogen skulle ge ringa påverkan på landskapsbilden på Oslättfors grund av den slutna landskapskaraktären. Björke

Befintlig infrastruktur med påverkan på landskapsbil- den som i övrigt återfinns inom stråket är en större estebon kraftledning. Det känsligaste området för järnvägsdrag- ningen ur landskapsbildssynpunkt är det halvöppna landskapet kring Lillsjön och Skärjån i höjd med Axmar bruk. Området som angränsar till den kulturhistoriska värdefulla miljön kring Axmar bruk kan anses känslig Hille även om en visuell påverkan från bruket sett inte är Forsby trolig. Strömsbro

Generellt är den föreslagna spårdragningen mellan Sätra Axmartavlan och kommungränsen förlagd i en miljö ävle ästra innehållande ytterst få bostäder eller bebyggelse. Detta Inre fjärden Hagaström kan ses som positivt då en visuell förändring i landska- Brynäs Åsbyggeby Gavleån ävle pet som järnvägsdragningen skulle innebära, inte kommer att påverka flertalet människor. µ Lund eter 0 1 000 2 000 G3 0a00vleå 0n00 5 000

21 Naturresurser

Jord och skogsbruk ningsområden för vindkraft enligt pågående översikts- planering. Tidigare var några av dessa områden även

Planförutsättningar Bra jordbruksmark kan betraktas som en ändlig resurs riksintressen, men togs bort under 2013 då landets och bör därför beaktas vid nya markanspråk. riksintressen för vindkraft reviderades. Påverkan från en ny Ostkustbana enligt planförslaget anses vara Enligt Miljöbalken 3 kap 4§ bör brukningsvärd jord- relativt liten då spårdragningen föreslås ske längs med bruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att befintlig infrastruktur i form av E4. tillgodose väsentliga samhällsintressen och att detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i Enligt Trafikverket bör vindkraftverk som minst ha ett anspråk. I Gävleborgs län kan tillgången på jordbruks- avstånd till järnvägens närmaste spårmitt motsvarande mark betraktas som begränsad då enbart 4,3 % av länets vindkraftsverkets totalhöjd utökat med 20 meter, se totala areal utgörs av jordbruksmark. figur 4. Avståndet ska dock alltid vara minst 50 meter. (Trafikverket, 2009) I länet finns det dock en rik tillgång på skog där hela 79 % av länets arealer utgörs av skog. Skogen är idag vårt lands mest betydelsefulla, förnyelsebara naturresurs. Den är underlag för en av våra viktigaste näringar och den ger arbete för många människor. Skogen har stor betydelse för landets ekonomi och också för utrikeshan- deln. Skogen har även stor betydelse för friluftsliv och rekreation.

Inom planförslaget Den föreslagna spårdragningen i väster är förlagd i framförallt skogig terräng. Liten eller ingen påverkan på jordbruksmark bedöms därför ske. Förslaget innebär dock ianspråktagande av skogsbruksområden men liten eller ingen påverkan på skog av betydelse för friluftslivet. Figur 4. Minsta avstånd mellan järnväg och vindkraftverk. Illustration från Trafikverkets rapport Järnvägen i samhällspla- Norr om Axmartavlan är förslaget förlagt i övervägande neringen, 2009. skogsbeklädd terräng och kommer således att ta skogs- bruksmark i anspråk. Alternativet medför liten eller Luft ingen påverkan på skog som är av betydelse för frilufts- livet eller skogsbruket. Alternativet berör inte områden Genom en utbyggnad av Ostkustbanan ges större som kan betraktas som värdefulla för jordbruket. möjlighet att begränsa de totala utsläppen av luftföro- reningar genom att både regional- och fjärrtrafik förs över till tåg istället för bil. Stockholm och Uppsala läns Klimat och energi luftvårdsförbund har beräknat att Gävle kommuns utsläpp av kväveföroreningar år 2010 till 35 % kom För att transporter ska kunna ske på ett hållbart sätt är från trafiksektorn, motsvarande siffror för koldioxid är det viktigt att allt fler transporter sker på järnväg 41 % och för partiklar 24 %. Förändringarna är bl.a. eftersom järnvägen i jämförelse med andra transport- beroende av hur mycket pendlingen påverkas, t.ex. om slag har en liten miljöpåverkan. Detta beror i sin tur på pendlingsstationer anläggs i Hagsta eller Gävle Västra. att järnvägstrafiken är mycket energieffektiv och att den huvudsakligen drivs med el som producerats med Miljökvalitetsnormer för luft små eller inga utsläpp. Enligt Luftkvalitetsförordning (2010:477) finns ett antal miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. De Riksintresse Energiproduktion ämnen som regleras är kvävedioxid/kväveoxider, EU har som mål att 20 % av medlemsländernas totala svaveldioxid och bly, partiklar, bensen, kolmonoxid, energiförbrukning ska komma från förnyelsebara ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. energikällor 2020. I Sverige är motsvarande mål 49 %. I Normerna baseras huvudsakligen på krav i EU-direktiv. juni 2009 antogs av Riksdagen en planeringsram för Inga Miljökvalitetsnormer för utomhusluft överträds i vindkraft på 30 TWH, varav 10 TWH till havs, fram till Gävle kommun. Övervakning av luftkvaliteten sker 2020. genom att Gävle kommun är medlem i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Gävle kommun har inga riksintressen för vindkraft på land, men föreslagen spårdragning tangerar utred-

22 Gällande planer Planförutsättningar

Jordbruk i Björke Vatten

Att bygga ett nytt spår över ytvattenförekomster kan ge skador på dessa. Under byggtiden kan grumling från arbetsplatserna påverka vattnet och det finns även risk att bränslen, oljor eller andra skadliga ämnen kan spridas från upplag, uppställningsytor eller arbetsområ- den. Av stor vikt är att påverkan på det lokala hydrologiska systemet blir så liten som möjligt och att broar, bankar eller trummor uppförs så att dessa inte påverkar fiskmigration eller vattenflödet. I detta skede av planeringen är det inte möjligt att detaljkommentera vilka risker som finns för de nämnda vattenförekomsterna. Vid detaljpro- jekteringen ska hänsyn tas till vattenförekomsterna och genom tillsyn och tillstånd enligt Miljöbalken kan skadeförebyggande åtgärder föreskrivas.

Byggnation på grundvattenförekomster kan även skada dessa. Delar av grundvattenförekomsterna som berörs är även skyddsområden för vattentäkter. Inom dessa finns det särskilda regler kring vilka skadefö- rebyggande åtgärder som kan krävas vid byggnationerna. Schaktning och grävning kan t.ex. vara begränsat till vissa nivåer. Upplag och hantering av kemiska ämnen kan vara begränsat. I delar av grund- vattenförekomsten som inte är skyddsområden ska hänsyn tas till risk för att den skadas, även om det inte finns särskilda bestämmelser utfärdade. Genom tillsyn och tillstånd enligt Miljöbalken kan skadefö- rebyggande åtgärder föreskrivas.

Miljökvalitetsnormer för vatten I december 2009 beslutade vattendelegationerna i respektive vattendi- strikt om miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. Information

23 om vattenförekomsternas normer finns i databasen Tabell 2. Ytvattenförekomster inom planområdet. (VISS, 2013) VISS. MKN God Risk ej Ytvattenförekomst Ekologisk uppnå Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom status MKN vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet Axmartavlan - Norra en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. kommungränsen Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå Skärjån 2021 JA(2015) normen god status till år 2015 och att statusen inte får

Planförutsättningar försämras Asasjöbäcken 2021 JA (2015) Gävle C - Axmartavlan Om den aktuella statusen bedömts som god/hög och det bedöms att det inte finns någon risk för försämring Lössnaren 2021 JA (2015) ska normen fastställas till god/hög status till 2015. SE676044-156662 2015 NEJ Tidsfrist kan ges till 2021 eller som längst till 2027. Spångholmsdammen 2021 JA (2015) Hamrångeån 2021 JA (2015) Vattenförekomster ytvatten Lillån 2021 JA (2015) Lillvadsbäcken 2021 JA (2015) Inom utredningsområdet finns ett flertal vattenföre- komster (vattendrag och sjöar/dammar) som kan SE675420-156682 2021 JA (2015) påverkas under byggnation eller konstruktion. Det Trödjeån 2015 JA utmärkande miljöproblemet är fysiska förändringar av SE674836-156615 2015 NEJ vattendragen. SE674591-156922 2015 NEJ SE674512-157053 2015 NEJ Begreppet fysiska förändringar omfattar egentligen tre Björkeån 2021 JA(2015) olika typer av miljöproblem. Kontinuitetsförändringar Testeboån 2015 JA beror på olika former av vandringshinder i vattenföre- Bäckebrobäcken 2021 JA(2015) komsterna och är generellt ett stort problem i hela Bottenhavets vattendistrikt. Delområde Gästriklands Stabäcken 2015 JA skogsvattendrag är inget undantag och problemen är jämt fördelade inom delområdet. Vattenförekomster Grundvatten Inom området kommer ett antal grundvattenförekom- Flödesförändringar är ett resultat av vattenregleringar ster att beröras. Samtliga har Kemisk status MKN God av olika slag och är vanligt i Gavleån, samt de stora 2015. En av dessa har redan uppnått MKN medan det är sjöarna (t.ex. Storsjön) som ingår i reglersystemet för risk att övriga inte kommer att nå MKN 2015, se tabell 3. Gavleån. Tabell 3. Grundvattenförekomster inom planområdet. Morfologiska förändringar beror ofta på grävningar, (VISS 2013) rensningar och rätningar av vattendrag, främst MKN God Risk ej lokaliserade till de nedlagda flottlederna. Det kan Grundvattenförekomst Ekologisk uppnå också vara olika typer av markanvändning i anslut- status MKN ning till en vattenförekomst, t.ex. jordbruk eller Axmartavlan - Norra kom- skogsbruk som innebär avvikelser från det naturliga mungränsen markslaget i området. I delområdet är miljöproblemet Axmar 2015 NEJ inte så vanligt. Gavleåns avrinningsområde är dock ett undantag. Gävle C - Axmartavlan Lössenåsen 2015 JA De vattenförekomster som berörs har framförallt Sedimentärt magasin 2015 JA miljöproblemen morfologiska förändringar och konti- Gävle-Valboåsen syd 2015 JA nuitetsförändringar. Tabell 2 visar ytvattenförekom- sterna längs med planförslaget och dess förutsätt- ningar för miljökvalitetsnormer (MKN).

24 Vattentäkter sn Planförutsättningar Dubbelspår, Ostkustbanan jn ön S kär Vatten Inom planförslagets spårkorridor finns tre utpekade Lillsjön vattentäkter, Gävle-Valboåsen, Lössenåsen/Hamerånge- nre grundvattentäkt ken ttre grundvattentäkt bä ö fjärden samt sand- och grusavlagring vid Axmar by. j önnebrosjön s attenförekomst vattendrag a s Tabell 4 nedan, redovisar förutsättningarna för vatten- A attenförekomst sjöar täkterna. Asasjön

Vid passage över vattentäkt krävs noggranna utred- ningar för att studera risken att skada vattentäkten. Stora Svantjärnen Axmarby Järnvägen ska utformas på ett sådant sätt att vattentäk- na ka l iksjönrdbäken r ten både under byggskedet och driften kan säkerställa u m Hari t t en fortsatt dricksvattenförsörjning. l S

Gävle-Valboåsen

a Säkerställandet av dricksvattenförsörjningen är särskilt m r n ge Amartavlan viktigt vid Gävle-Valboåsens dricksvattentäkt. Detta n Lössnaren eftersom denna försörjer ca 85 000 människor och Vifors verksamheter, samt att Gävle idag saknar ett alternativ Norrsundet till dricksvattenförsörjning. Bergby n Saltarsfjärden e g n ll r i Totra m Lindön Planförslaget passerar likt idag över Gävle-Valboåsens L n a a primära zon där Bergslagsbanan idag går. Idag råder m r n stora frågetecken kring hur känslig Gävle-Valboåsen är gen inom denna zon. Det är därför lämpligt att låta en mer Hamrångefjärden amrngefjärden detaljerad utredning säkerställa hur ett framtida ylen rmfjärden dubbelspår kan passera denna sträcka.

Tabell 4. Förutsättningar för vattentäkter längs med föreslagen spårkorridor. rö d Axmarby Totra Sätra je vattenverk vattenverk vattenverk n Vattentäkt Sand- och Lössenå- Gävle- grusavlag- sen/ Valboåsen

r ring Hamrånge- ö d j e Axmarby fjärden n rödjen Yt/grundvatten Grund- Ytvatten- Grund- Öster-orrmarksjön vatten påverkat vatten

grund- Björ ken vatten Miljödom för Nej Ja Ja Skarvsjön Bosjön rke vattenuttag Bjö n Oslättfors Distributions- Axmarby Bergby- Gävle- Lundbosjön Björke område Norrsundet Hille-Björke e s t e b Antal anslutna 30 (+ca 100 2 760 70 600 o n sommar- Lundbosjön rdängsjön stugor)

Medeluttag 18 915 23 000 - illesjön m3/dygn 24 000

Vattentillgång Mindre god Mindre god Mindre god ngstärnan Hille Bä Råvatten-kva- God Mindre god Mindre god keb ro Forsby b litet - God äke n Strömsbro Vattenskydds- Nej Ja Ja Sätra område Framtida Ökat Ev. ökat Ökat S Inre fjärden tab vattenbehov ä k Hagaströme n avlen Brynäs Åsbyggeby Gavleån n e n k ke ä ä sb g b n a u t µ s v Lund eter r 0 1 000 2 000 G3 0a00vleå 0n00 5 000 ä

25 Regionala och mellankommunala intressen

Själva uppdraget att ta fram en fördjupad översiktsplan för det nya dubbelspåret på Ostkustbanan grundar sig i

Planförutsättningar det gemensamma arbetet som kallas Samordnad planering och omfattar hela sträckan Gävle-Sundsvall. Detta arbete drivs gemensamt av Trafikverket och Region Gävleborg, med medverkan av alla fem berörda kommuner, samt båda berörda Länsstyrelser.

Denna gemensamma grund innebär också att nyttor och effekter av dubbelspåret bör beskrivas med en regional samsyn, så att den samlade nyttan bli bästa möjliga. Detta kan t.ex. innebära att en kommuns önskemål om regionaltåghållplats kan behöva stå tillbaka för ett regionalt önskemål om en genare sträckning. Som underlag för hela denna samsyn ligger behovet av att vidga våra arbetsmarknadsregioner, skapa förutsättningar för näringslivets utveckling, förbättra tillgången till utbildning och möjliggöra att ta del av varandras kultur- och serviceutbud.

Ett starkt regionalt önskemål som framförts är etable- ring av en hållplats vid Gävle Sjukhus (Gävle Västra). Detta är ett regionalt önskemål som även stämmer väl överens med Gävle kommuns önskemål. Länssjukhuset är en stor arbetsplats och en viktig besökspunkt. Redan idag sker en stor inpendling till Gävle C med Länssjuk- huset som målpunkt (bl.a. med Upptåget). Andra behov som kan stödja ett sådant stationsläge är bostadsområ- det Sätra (10 000 inv.) som ligger i nära anslutning, arenaområdet Gavlehov, pendlarparkering, anslutning för långfärdsbussar m.m.

Även möjligheten till en etablering av ett logistiknav i Tolvforsskogen har ett stort regionalt intresse, liksom kopplingen till Gävle hamn och utvecklingspotentialen som ligger i samverkan mellan dessa två verksamheter.

Slutligen ska det säkerställas att kopplingen och beskrivningen av de lösningar som finns kring kom- mungränsen mot Söderhamn blir synkroniserade.

Gävleborgs Regionala Utvecklingsstrategi (RUS) pekar ut kompetens och infrastruktur som de viktigaste drivkrafterna för en utveckling av regionen. Dubbelspå- ret på Ostkustbanan med sina lägen för regionaltågsta- tioner bidrar till att stärka båda dessa områden. Genom bättre och snabbare pendlingsmöjligheter utökas dagens arbetsmarknadsregioner, säkras kompetensför- sörjning för regionens företag, ges fler möjligheter till utbildning som därmed bidrar till att höja regionens utbildningsnivå. Som bonus uppnås också ett större utbyte inom regionen när det gäller handel, kultur, fritid och besöksnäring.

T.h. Figur 5. Karta över alternativa korridorer för dubbelspårig järnväg mellan Gävle - Sundsvall. Karta tagen ur Trafikverkets Förstudie slutrapport 2010.

26 Dubbelspår, Ostkustbanan Planförutsättningar Kommunikationer Kommunikationer Skärjn GF Plankorsning vägväg

iksintresse ärnväg iksintresse äg iksintresse planerad järnväg Syftet med planen är att ge riktlinjer för en dubbelspå- rig järnvägssträckning av Ostkustbanan mellan Gävle C och kommungränsen i norr. Ett nytt dubbelspår Axmarby innebär en kraftig kapacitetsökning, bättre tillförlitlig- het och restidsförkortning, vilket innebär effekter i Hari övrig kringliggande infrastruktur. Det skapar möjlighet till ökad tillväxt och ett attraktivt alternativ till väg- transporter. Amartavlan amrngen Riksintresse kommunikationer Vifors Norrsundet Planområdet sträcker sig över flera riksintressen för Bergby Saltarsfjärden kommunikation: • Riksintresse för väg E4 som ingår i det av EU utpe- Totra Lindön kade Trans-European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internatio- nell betydelse. Hamrångefjärden • Hamnleden (583), Bönavägen (563) och Fredriks- agsta skansvägen utgör anslutning till Gävle hamn och kombiterminal Fredriksskans som är utpekade som riksintressen. • Bergslagsbanan är av nationell betydelse och sträcker sig mellan Gävle och Kil. Banan ingår i det utpekade strategiska godsnätet. • Ostkustbanan ingår i TEN-T nätet och det strate- giska godsnätet. Banan sträcker sig mellan Stock- holm och Sundsvall. • Planerad järnväg för Ostkustbanan, dubbelspår i helt eller delvis nytt läge, del av Ostkustbanan. • Gävle godsbangård och anslutning till Gävle hamn som är av riksintresse för sjöfart. • Planerad ny järnväg över Näringens industriområde Skarvsjön och elektrifiering av befintligt hamnspår.

Riksintressena för kommunikation överensstämmer med planen. Delar av korridorerna för riksintresse Oslättfors planerad järnväg för Ostkustbanan bör smalnas av där Björke kunskapen ökat. Trafikverket är den sektorsmyndighet som ansvarar för utpekandet av riksintresse för kom- munikation. Gävle kommun förordar det västra alterna- estebon tivet och anser att riksintresse för planerad järnväg längs det östra alternativet (befintlig järnväg) kan utgå.

Vägkorsningar Hille Forsby Längs de befintliga spåren finns cirka 10st vägkors- Strömsbro ningar i samma plan längs Ostkustbanan fram till Axmartavlan och 4st längs Norra Stambanan mellan E4 Sätra och Stigslund. Vid byggande av dubbelspår har Tra- ävle ästra fikverket som policy att bygga planskilt, något som Inre fjärden Hagaström kräver utrymme och ger en stor påverkan på miljön vid Brynäs Åsbyggeby Gavleån ävle byggande av stora konstruktioner. Ignoreras vägkors- ningar till fördel för järnvägen skapas istället en barriär µ Lund eter för vägtrafiken. Vid utbyggnad enligt planförslaget kan 0 1 000 2 000 G3 0a00vleå 0n00 5 000 dessa vägkorsningar helt tas bort.

27 Miljö- och riskfaktorer

a a a En övergripande målsättning inom samhällsbyggande är att skapa en trygg och långsiktigt säker livsmiljö. För att eean

Planförutsättningar nå detta mål krävs att samhället är robust och kan stå emot yttre och inre påfrestningar. I arbetet med det arern robusta samhället måste samhället i sin helhet engage- Garae ras för att nå en hållbar utveckling. rrd

För att öka samhällets förmåga att stå emot påfrest- nr ningar har säkerhets- och beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling kommit att bli en allt viktigare äder uppgift. Figur 6: Trafikverkets generella råd om avstånd till järnvägen för olika typer av verksamheter. Avstånden som anges utgör inte fasta regler utan verksamhetens lokalisering är en bedömningsfråga från Järnvägens influensområde fall till fall. Illustration ritad utifrån Trafikverket, 2009.

Byggande av ny järnväg innebär att området intill järnvägen utsätts för både miljö- och säkerhetsrisker. Det kan handla om buller och vibrationer, eller risk för urspårning med eller utan farligt gods. Järnvägstrafi- Påverkan på boende kens påverkan på omgivningen medför att viss bebyg- gelse inte lämpar sig nära järnvägen. Det område som För att se hur många boende som påverkas av ett nytt påverkas benämns här som järnvägens influensområde. dubbelspår i förhållande till dagens Ostkustbana har Enligt Trafikverkets underlag för järnvägen i samhälls- antalet boende inom influensområdet räknats för de planeringen bör järnvägen ha en byggnadsfri zon på alternativa spårdragningarna, se figur 7. Det går snabbt minst 30 m (från spårmitt på närmaste spår). Det ger att konstatera att den befintliga järnvägssträckningen, ett skyddsavstånd vid urspårning samt utrymme för framförallt söder om Axmartavlan, påverkar fler boende eventuella räddningsinsatser. Det ger även möjlighet än det föreslagna alternativet. I det föreslagna alterna- till komplettering av riskreducerande åtgärder ifall tivet öppnar sig även flera lösningar för att i framtiden risksituationen förändras. Inom 30 m kan däremot viss kunna bygga bort störande järnvägsdragningar i form verksamhet tillåtas där människor endast tillfälligt av Bergslagsbanan och Norra Stambanan. uppehåller sig, exempelvis parkeringar, trafikanlägg- ningar, garage, förråd och vegetation. En påkoppling av Norra stambanan på den nya Ostkust- banan, i korsningen nära E4, medför att ca 800 boende På 30-50 meters avstånd är det på grund av buller och slipper störningar från järnvägen varav ett hundratal vibrationer som alstras från järnvägstrafiken, svårt att ligger inom 50 m från järnvägen. upprätthålla en god boendemiljö. Ny bebyggelse som planeras i närheten av järnvägen bör därför alltid En västlig spårkorridor skapar även framtida möjlighe- utredas om det verkligen är lämpligt att bygga där. Ny ter till en omdragning av Bergslagsbanans sträckning bebyggelse i närheten av järnvägen kan också skada genom Valbo-Hagaström för att istället gå norr om järnvägens funktion och framtida förutsättningar för bebyggelsen för att sedan ansluta till Ostkustbanan vid utveckling vilket också kan påverka järnvägens riksin- Tolvforsskogen, norr om Hagaström. Den lösningen tresse. innebär att ca 1000 personer färre påverkas av järnvä- gen (inom 150 m), varav ca 200 personer ligger inom Enligt Trafikverket är det först efter cirka 150 meter, vid område med hög störningsrisk (0-50 m), se diagrammet öppen terräng och utan skyddsåtgärder, som det går att i figur 7 och kartan i figur 8. försäkra sig om att samtliga riktvärden uppnås och att störningarna blir ringa. Gävle kommun har därför valt Det går även att konstatera att det västra alternativet att analysera störningar inom zonerna 0-30, 30-50 och påverkar betydligt färre antal boende inom de mer 50-150. I figur 6, ges generella råd om avstånd till kritiska zonerna, 0-30 och 30-50, än vad dagens järnvägen för olika typer av verksamheter. Avstånden Ostkustbana gör. som anges utgör inte fasta regler utan verksamhetens lokalisering är en bedömningsfråga från fall till fall. Buller

Järnvägen alstrar buller och vibrationer från spårbun- den trafik beroende av tågtyp, hastighet, tåglängd och

28 DubDbueblbseplåsrp, åOrs, tOksutsktubsatnbaannan PDoutbPDebounetbteilbasnelpteilåasrrlp,e åOrrs, tOksutsktubsatnbaannan PotPeontteianlteiar ler GF GFPlanPklaonrsknoirnsgn invgä gvvääggväg GF GFPlanPklaonrsknoirnsgn invgä gvvääggväg ärnväärngv säogm s osmku sllek uklulen knuan fnlyatt aflysttas BäerfniBnväetälrfinginv tjsäloigrmn jsvä oäsrmknguv äsllekg uklulen knuan fnlyatt aflysttas esetesbteobonn Planförutsättningar PBoetfeiPBnnoetlttfiigein nltjlä ltinigreny lj lvä snärpnyg vsrädpgrargdnrainggning PotePnottienll tnieyl l snpyGällande srdprargdnrainggning planer

HilHleille

NoNrrolarrnladnedt et FoFrsobrysby

StrSötmrösmbrsobro

SäSträatra GäGvälevle

ävälev le äsätrsatra InreIn frjeä rfdjäernden

HaHgagstarsötmröm ävälev le BryBnräynsäs ÅsÅbysgbyggegbeyby GaGvlaevålneån BoBmohmuhsus µµ LuLnudnd eter eter 0 0 500 5001 0001 000 2 0002 000 3 0003 000 GaGv 0l0ae0vå 0l0ne0ån 5 0005 000

Ovan. Figur 8. Potentiella antalet tåg. Även faktorer som bankroppens uppbyggnad, olika typer järnvägsdragningar som kan av spårkomponenter, spårets underhåll och tillstånd, terräng- och minska störningsnivån från markförhållanden i omgivningen och intilliggande byggnaders järnvägen. Gäller vid utbygg- konstruktion och läge har betydelse för vilka buller- och vibrationsni- nad enligt planförslaget. våer som uppstår. Överlag i Sverige är den dominerande bullerkällan kontakten mellan hjul och räls. Grovt kan man dela upp bullret i Nedan. Figur 7. Antalet följande intervall: permanentboende inom influensområde för järnväg. Se • mindre än 30 km/tim, motorljudet dominerar även figur 8. • 30-300 km/tim, rullningsljudet dominerar • mer än 300 km/tim, det aerodynamiska ljudet dominerar. 2500

Järnvägs- och fordonskonstruktioner kan även medföra specifikt buller

2000 som exempelvis kurvskrik, bromsgnissel, inbromsningsljud och ljud 50-150m från järnvägsbroar, växlar och räls med skarvar. Slammer från vagns- 30-50m 0-30m delar är också en källa till buller. I anslutning till stationer och 1500 mötesspår kan bullernivån påverkas lokalt av acceleration eller inbromsning. Tågens signalhorn och ljud från ringklockor vid järn- vägsövergångar kan även påverka bullernivåerna. 1000

Olika typer av tåg har olika ljudstrålningsegenskaper och dessa

500 varierar som funktion av tågets hastighet. En fördubbling eller halvering av hastigheten innebär att ljudnivån ökar eller minskar med 4–10 dBA. En fördubbling eller halvering av tåglängden eller trafik- 0 mängden innebär generellt 3 dBA högre eller lägre ekvivalent ljudnivå. A B C D E Den maximala ljudnivån berörs inte på samma sätt av mängden trafik A - Befintliga Ostkustbanan, Gävle C - Norra kommungränsen B - Alternativ enligt planförslag (västligt alternativ) eftersom den maximala ljudnivån fastställs utifrån det bullrigaste C - N Stambanan, Åbyggeby (försvinner troligtvis i alt. väst) D - Bergslagsbanan, Valbo (framtida möjlighet med alt. väst) tåget. Antalet händelser med höga maximalnivåer har dock störst E - Bergby-Hamrånge (endast industrispår i alt. väst) betydelse för bullerstörningen.

29 Vibrationer svagt då inget tåg är i närheten, men ökar när tåget passerar. Magnetfältet får en varaktighet på några Järnvägstrafik, främst godstrafik, kan ge upphov till minuter och är starkast vid järnvägen och avtar med störningar och obehag för de som bor nära spåret i form avståndet från banan, se figur 9. Då det inte finns något av vibrationer. Hur höga nivåer och hur långt vibratio- tåg på den aktuella sträckan alstras normalt inget nerna fortplantas beror på en rad faktorer. Starkaste magnetfält. (Trafikverket, 2003) vibrationerna uppkommer när tunga godståg passerar över lösa jordar, oftast leror. Vibrationerna kan spridas

Planförutsättningar över stora områden och kan påverka större byggnader. I Farligt gods och olycksrisker fasta jordar (exempelvis morän) blir vibrationsnivåerna mycket lägre och spridningen betydligt mindre. Med farligt gods menas ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på Boende nära järnvägen som utsätts för vibrationer kan människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras drabbas av sömnstörningar, insomningsproblem, rätt under en transport. Farligt gods kan till exempel ha koncentrationssvårigheter eller allmän trötthet. explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva, eller frätande egenskaper. Människans känseltröskel är cirka 0,2 mm/s vägd RMS vid låga frekvenser. Svensk standard SS 460 48 61 för Transporter av farligt gods på land, till sjöss eller i komfort i byggnader anger 0,4 mm/s vägd RMS som luften ska följa de regler som gäller för respektive gräns för måttlig störning och 1,0 mm/s vägd RMS för transportslag. Byggande intill rekommenderade leder sannolik störning. Vägd RMS är ett värde som är för farligt gods innebär att hänsyn måste tas till risken anpassat efter de frekvensområden som människan för olyckor. Det är inte möjligt att förutse och ta hänsyn upplever som mest störande. 0,4 mm/s vägd RMS är till alla tänkbara förhållanden och därför bör en även riktlinje för vad som inte bör överskridas vid bedömning göras från fall till fall huruvida en riskut- permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler redning ska göras. Avstånd till bebyggelse skiljer sig enligt Naturvårdsverket och Trafikverket (Trafikverket, även beroende på användning då konsekvensen för en 2009). olycka skiljer sig beroende på vilken typ av bebyggelse det handlar om. Långsiktigt ska ingen utsättas för vibrationsnivåer över 1 mm/s vägd RMS i sovrum nattetid (22.00–06.00). Plankorsningar är där järnväg och väg korsar varandra i Högsta acceptabla vibrationsnivå är 2,5 mm/s vägd RMS samma plan. Trafikverket har som grundprincip att vid nattetid (22.00–06.00). (Trafikverket, 2006) investerings- och större reinvesteringsåtgärder, bygga bort befintliga plankorsningar, exempelvis genom att bygga planskilda lösningar. Detta grundar sig i att Elektromagnetiska fält plankorsningar innebär en risk för olyckor med kata- strofala konsekvenser. Runt omkring alla elledningar och elektriska apparater finns två typer av fält, de elektriska fälten och de magnetiska fälten. Dessa fält har ett gemensamt namn, Förorenade områden elektromagnetiska fält. Fälten är starkast närmast källan men avtar snabbt i takt med att avståndet ökar. Förorenade områden kan innebära risker i samband med anläggningsarbeten. Den största koncentrationen Eftersom hälsoeffekter från elektromagnetiska fält på finns i de tätbebyggda områdena kring Näringen. Längs lång sikt inte kan uteslutas har myndigheterna valt att med spårkorridorerna fram till och med kommungrän- rekommendera en viss försiktighet, både för allmänhe- sen i norr är i övrigt antalet utpekade förorenade ten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande områden väldigt få med några stycken längs det rekommendationer vid samhällsplanering och byg- befintliga östra stråket och nästan inga längs det västra gande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: stråket.

• Sträva efter att utforma eller placera nya kraftled- ningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för elektromagnetiska fält begränsas.

• Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda elektromagne- tiska fält.

• Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. (Strålsäkerhets- myndigheten, 2009) Figur 9: Elektromagnetiska fältets styrka i förhållande till avståndet. Illustration från Trafikverkets rapport Järnvägen i Vid järnvägen är magnetfältet från kontaktledningen samhällsplaneringen, 2009.

30 Gällande planer

Ras-, skred- och erosionsrisk Sammanfattning miljö- och riskfaktorer

Planförslaget omfattas inte av de översiktliga ras- och Sammanfattningsvis ger järnvägen en negativ påver- skredutredningar som gjorts i kommunen. Risken för kan på framförallt boende i närheten av järnvägen. ras, skred och erosion ska utredas i fortsatt plan- och Först ca 150 m från järnvägen kan påtaglig störning byggprocess. Enligt översiktliga jordartsdata omfattas helt undvikas. större delen av planförslaget av morän eller annan hårdare jordart, medan några få partier omfattas av En utbyggnad av dubbelspår enligt planförslaget lösare jordarter. Lösare jordarter kan hittas i områdena innebär att påverkan på människors hälsa och säkerhet kring Axmar by, norr om Bergby, strax söder om Hagsta, kan minskas genom att färre boende finns längs det strax söder om passagen över Testeboån samt centrala nya förslaget. Totalt sett innebär planförslaget en Gävle. minskning på ca 1000 färre boenden inom 150 m från järnvägen, varav ca 300 ligger inom 50 m från järnvä- gen, och av dom ca 100 inom 30 m. Översvämningsrisk Planförslagets nya sträckning norr om Axmartavlan Översvämning innebär en risk för järnvägen genom att skiljer sig inte speciellt mycket ifrån den befintliga det kan underminera banvallen och förhindra fram- Ostkustbanans sträckning vad gäller påverkan på komligheten. Därmed kan en olycka uppstå där männ- boende. iskor och samhället tar skada. Längs planförslaget är det främst passagen av Testeboån som påverkas av en påtaglig översvämningsrisk. Detta påverkar utform- ningen av järnvägen över området och kan påverka byggkostnaden för att skapa en säker passage. Tekniska frågor kring passagen av Testeboån utreds i senare skede.

31 Utredningar och analyser

Västlig utfart från Gävle Central Ockelbo där den idag passerar under E4, viker ett nytt spår in på det befintliga spåret som fortsätter mot

Planförutsättningar Enligt planförslaget kommer Ostkustbanan och Norra Ockelbo, medan det nya dubbelspåret fortsätter vidare Stambanan att ha en gemensam sträckning från Gävle norrut nära intill E4 på västra sidan och passerar Central, förbi Tolvfors, Lexe och korsningen med E4 och Testeboån så nära E4 som möjligt. skiljs åt strax söder om Testeboån där Norra Stambanan viker av mot nordväst i riktning Ockelbo, medan Denna lösning bygger på att dagens järnvägsspår vidare Ostkustbanan fortsätter norrut på västra sidan av E4. ner mot Åbyggeby, Forsby och slutligen nuvarande godsbangård, kan tas bort. En förutsättning för detta är I den första delen tills spåren har passerat E4 är det att de funktioner som ska finnas kvar på godsbangår- även önskvärt på sikt att Bergslagsbanan ska följa med i den fram tills verksamheterna kan flyttas antingen till samma sträckning, och därefter vika av västerut norr Gävle hamn eller en ny godsbangård i det nya logistik- om Hagaström och ansluta till befintlig järnväg norr området finns, kan fortsätta med en ”säcklösning” – om Valbo. Vid en sådan lösning kommer järnvägen att d.v.s. utan anslutning in från norr. försvinna från dagens sträckning genom Lexe och Hagaström. Regional tågstation Hamrångebygden En gemensam spårsträckning för både Ostkustbanan, Norra Stambanan och Bergslagsbanan kommer att Vid byggande av dubbelspår längs västligt alternativ är bestå av tre eller fyra spår tills banorna skiljs åt väster förslaget att placera ett tågstop i Hagsta strax söder om om E4. Sedan blir det två spår vidare norrut. Den korsningen med väg 303. Det nya dubbelspåret kommer föreslagna regionaltågstationen kommer med andra här att passera över väg 303 strax väster om trafikplat- ord att ligga längs den sträckning där alla tre banor sen med E4 och en station placeras lämpligen direkt passerar. En lösning för hur detta kommer att fungera söder om väg 303 intill vägen mot Råhällan. med anslutning till perronger finns som underlag, men presenteras inte i den fördjupade översiktsplanen utan kommer att bearbetas vidare i senare skede. I området Passage Skarvberget strax öster om den planerade regionaltågstationen ligger en transformatorstation där det kommer att Längs med föreslagen sträckning finns en trång krävas mer exakt projektering för att säkerställa passage mellan E4 med tillhörande rastplats och konsekvenserna. En utbyggnad ska dock troligtvis intilliggande Skarvsjön, där det nya dubbelspåret ska kunna genomföras utan fysiskt intrång i transforma- passera. Det är viktigt att klarlägga hur en dubbelspårs- torstationen. utbyggnad kan ske både i förhållande till sjön och E4.

Den nya spårsträckningen kommer att passera norr om bebyggelsen i Lexe och korsa över Hamnleden och Industrispår Norrsundet vidare över E4. Det är viktigt att klargöra hur dessa korsningspunkter ska utformas eftersom det kan I dagsläget trafikeras inte industrispåret till Norrsun- påverka omfattningen och behovet av ombyggnader på det, men spåret rustades för några år sedan och är i dessa vägar. Det finns även här ett underlag som visar förhållandevis gott skick. Vid utbyggnad enligt planför- att det finns goda möjligheter att lösa dessa frågor utan slaget måste spåret från Hamrångefjärden, genom allt för stora konsekvenser. Bergby till anslutningen mot den nya Ostkustbanan i Axmartavlan finnas kvar. Efter korsningen av E4 har det preciserats en framtida spårdragning både för Ostkustbanan/Norra Stambanan samt en framtida lösning för Bergslagsbanan på ett sätt Kostnadsbedömning som gör det möjligt att påbörja en exploatering av det planerade logistikområdet i Tolvforsskogen innan Trafikverket har tagit fram en översiktlig kostnadsbe- dubbelspåret byggs. Även utrymme för ett framtida dömning för båda alternativen på delen Gävle-Axmar- behov av godsbangård i detta område har beaktats. tavlan. Denna visar på en skillnad med ca 10% där det västliga alternativet är dyrast. Det finns ingen sam- hällsekonomisk beräkning gjord, men däremot har Anslutning mellan N Stambanan och Trafikverket presenterat hastighetsprofiler för de två Ostkustbanan alternativen som visar att det västliga alternativet har en potential på ca 30 km/tim högre genomsnittshastig- het än det östra alternativet. Detta ger troligen väsent- Det nya dubbelspåret når Norra Stambanan mot liga vinster i en samhällsekonomisk beräkning. Likaså

32 Gällande planer Planförutsättningar

finns en oro hos Trafikverket kring utbyggnad i det Fortsatt arbete östra alternativet och de störningar som det kan innebära för befintlig tågtrafik. Detta kan också ge Den fördjupade översiktsplanens syfte är att beskriva betydande påverkan på en samhällsekonomisk förutsättningarna för ett nytt dubbelspår från Gävle beräkning. Centralstation till norra kommungränsen, samt ta ställning till val av spårkorridor. Flera utredningar har gjorts under framtagandet av den fördjupade översikts- Skärjån/Axmar brukspark planen, men flera saker behöver utredas vidare i en annan detaljeringsgrad. I den kartskala och med den övergripande beskrivning som dubbelspåret har i översiktsplanen är det svårt att Följande delar ser översiktsplanen som viktigt att tydligt se hur en framtida lösning för passage över utreda vidare då de anses vara av en mer komplex art, Skärjån blir. Även om en möjlig passage i den västra se även figur 2c på sidan 13: delen av den östra korridoren inte kan uteslutas, bedöms förutsättningarna vara bättre i det västra 1. Hamnens framtida sammankoppling med alternativet. Passagen bör dock ske väster om Nydam- Ostkustbanan och eventuell omlastningsplats men (m.a.o. i det västra alternativets västra hälft). 2. Flytt av rangerbangård 3. Utveckling av Centralstation Ett fysiskt intrång i det nybildade kulturreservatet 4. Passage av Gävle-Valboåsen kring Axmar Bruk är inte aktuellt i något av alternati- 5. Utveckling av regionalstation Gävle Västra ven. Däremot uppstår ett större avstånd mellan 6. Passage av Hamnleden och E4 järnvägen och kulturvärdena vid val av det västra 7. Anslutning mot logistikområde Tolvforsskogen alternativet. Detta upplevs positivt ur kulturmiljösyn- 8. Möjligheter för anslutning mot ny Bergslags- punkt. bana norr om Hagaström 9. Anslutning mot Norra Stambanan Överhammaren som idag ligger utanför kulturreserva- 10. Passage över Testeboån gentemot översväm- tet och mellan de två aktuella dubbelspårskorridorerna ningsrisk och naturintressen kommer då också att bättre kunna knytas till kultur- 11. Passage av Skarvberget/Skarvsjön reservatet vilket bidrar positivt till det samlade 12. Passage av Lilla Mjuggsjön kulturvärdet. 13. Utveckling av regionalstation Hagsta 14. Passage av Spångholmsdammen och E4 15. Passage av Axmarby vattentäkt 16. Passage av Skärjån

33 Fördjupningar tågstopp

För den regionala trafiken och därmed för regional Hagsta utveckling, har utvecklingen av regionala tågstopp

Planförutsättningar mycket stor betydelse. Orter som har tillgång till Hagsta är det naturliga läget för regional tågstation tågstationer har bättre förutsättningar för befolknings- längs föreslagen spårsträckning, nära både E4 och väg utveckling och näringslivsetablering. De stationsnära 303. lägena är dessutom ofta mer intressanta för olika typer av exploatering. Inom planförslaget finns två utpekade Bebyggelsen i Hamrångebygden är såpass utspridd att platser för regionala tågstopp, ett i Hagsta och ett söder ett stationsläge oavsett placering kommer att kräva om Sätra nära sjukhuset, kallat Gävle Västra, se figur 10. ytterligare åtgärder för att få en god tillgänglighet. Den föreslagna placeringen vid väg 303 väster om Hagsta har förhållandevis få bostäder inom gång-/cykelav- stånd. Det kommer därför att krävas en kompletterande lösning med kollektivtrafik för transport till tågstatio- nen. Utformningen av en sådan lösning blir viktig i det Axmarby fortsatta planarbetet.

Denna översiktsplan pekar ut ytan för tågstopp vid Hagsta som strategiskt område för regionalt tågstopp, se figur 11. Utpekandet syftar till att säkerställa intres- Hamrångefjärden set för tågstoppet, men också verksamheter som kan Hagsta dra nytta av närheten till tågstoppet. Iggön Förutsättningar allmänna intressen för tåg- stopp Hagsta: Området inskränker inga särskilt utpekade allmänna Eskön intressen. Inom 1 km från tänkt stationsläge finns ca 30 Oslättfors Björke boende och inom 3 km finns ca 550 boende.

Bönan Fördelar: • Gott om utrymme Gävle • Möjlighet till pendlarstation • Ökad tillgänglighet, framförallt norrut via järnväg Gävle Västra Furuvik • Ligger nära E4 och anslutning mot Ockelbo (Rv 303) Valbo • Stör få allmänna intressen

Nackdelar • Få boende med gång- och cykelavstånd Hästbo

Främlingshem Dubbelspår, Ostkustbanan Hagsta

Strategiskt område regionalt tågstopp

Rv 303 Hedesunda

Tågstopp Hagsta µ E4 Meter 0 100 200 400 600 800 1 000

Figur 10. Översikt över placering av regionala tågstopp. Redovisas i Figur 11. Utpekat område för tågstopp Hagsta. röd ruta.

34 Dubbelspår, Ostkustbanan Planförutsättningar GällandeGävle Västra planer Strategiskt omrde regionalt tgstopp

gstopp ävle ästra

µ eter 0 50 100 200 300 00 500

Figur 12 Utpekat område för tågstopp Gävle Västra.

Gävle Västra • Inom 1 km från tänkt stationsläge finns ca 5 000 boende och inom 3 km finns ca 40 000 boende. Många remissinstanser har uppmärksammat den potential som ett nytt stationsläge vid Länssjukhuset Fördelar: har. Gävle kommun har bland annat av den anled- • Bidrar till ökat användande av hållbara transporter ningen startat ett planarbete för en utveckling av en då järnvägen blir mer tillgänglig. regionaltågstation - Gävle västra. I planarbetet ska en • Ger ökad tillgänglighet till Länssjukhuset, Gävle beskrivning ske av de olika intressen som kan gynnas sjukhus. av ett sådant stationsläge, samt vilken påverkan detta • Ger ökad tillgänglighet till verksamhetsområde kan få på övriga spåranläggningar i Gävle. Planarbetet Teknikparken. ska också omfatta exploateringsmöjligheter som kan • Är ett alternativt läge för pendlarparkering, avlastar uppstå till följd av en ny tågstation. Gävle C från pendlartrafik. • Ökar tillgängligheten för boende i Sätra (ca 10 000 Denna översiktsplan pekar ut ytan för tågstopp Gävle personer), och områden med omnejd till stationslä- Västra som strategiskt område för regionalt tågstopp, se get, att resa regionalt. figur 12. Utpekandet syftar till att säkerställa intresset • Skapar möjlighet till ny bussgata mellan sjukhusom- för tågstoppet, men också verksamheter som kan dra rådet och Sätra. nytta av närheten till tågstoppet. Hur området nyttjas • Ger attraktionskraft åt nya verksamheter att etablera på bästa sätt i samband med ett nytt tågstopp behöver sig nära stationsläget. utredas vidare. Nackdelar: Förutsättningar allmänna intressen för tåg- • Kan öka belastning på vattentäkt Gävle-Valboåsen. stopp Gävle Västra: • Nuvarande högspänningsledning och transforma- • Området angränsar till vattentäkt Gävle-Valboåsen. torstation behöver troligtvis flyttas/justeras. • Området angränsar till Tolvfors och Lexe, områden • Kan negativt påverka Tolvfors och Lexe som är av av kulturhistoriskt värde. kulturhistoriskt värde. • Elanläggningar i form av högspänningsledning och fördelningsstation tillhörande Vattenfall finns inom området.

35 Rubrik 1

Ingress

Brödtext 1 Brödtext 2

Rubrik 2 Rubrik 3 Miljökonsekvens- Rubrik 4

Brödtext 1 Brödtext 2 beskrivning Bildtext Här beskrivs planförslagets miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser utifrån den översiktliga bild planen ger i detta skede. • Punktlista • Punktlista Innehåll • Avgränsning • Miljömål Citat i bild • Alternativ • Konsekvensmatris Kolofon Rubrik Kolofon

36 Miljökonsekvensbeskrivning 37 - - - - -

- - -

säkerhet och buller bedöms utbyggnadsalternativet utbyggnadsalternativet och buller bedöms säkerhet miljömålet. av bidra till uppfyllande alternativen – Flera av och djurliv rikt växt- Ett ytor vilket orörda tidigare av innebär exploatering fauna för flora och skapa barriäreffekter att riskerar mångfalden. den biologiska som på sikt kan påverka som exempelvis anpassningsåtgärder Genom olika i känsliga områden kan ekodukter anläggning av uppfylla. vara möjligt att målet ändå antas ternativet innebär ett ökat avstånd från bebyggelse från bebyggelse avstånd ett ökat innebär ternativet bidrar till måluppfyl vilket effekter, positiva erhålls lelse. på – Risk för god kvalitet påverkan av Grundvatten bidrar finns, men alternativet grundvattenresurser i bort från grundvattentäkter järnvägen flytta till att på enskild vatten kan ske stora delar. Viss påverkan vidtas åtgärder stor vikt att försörjning.av Det är är övervägande för påverkan Risken under byggtiden. för måluppfyllelsen. positiv tar skogsmark alternativet – Delar av Levande skogar och byggskedet i anspråk. Hänsyn tas i planerings- i träd. Intrången och grova skog till skyddsvärd för miljömålsuppfyllelsen. är negativt skogsmark innebär att rikt odlingslandskap – Alternativet Ett av delar kan tas bort genom järnväg befintlig i odlings intrång minskat odlingslandskapet. Ett för måluppfyllelsen. landskap är positivt kan utbygg – På enstaka platser miljö God bebyggd kultur i skyddsvärda intrång göra nadsalternativet för måluppfyllelsen. är negativt miljöer, vilket för annat bland skyddsåtgärder Genom planerade genare och mer energibesparande väg. Detta bidrar väg. Detta bidrar och mer energibesparande genare och växthusgaser av utsläpp på sikt till minskade miljömåluppfyllelse. ökad på trafikering medger ökad – Dubbelspåret Frisk luft på sikt kan leda till minskade utsläpp vilket järnväg miljömålsuppfyllelse. och ge från vägtrafiken alternativet – I delar av Levande sjöar och vattendrag passera små och stora att järnvägen kommer av på exakt utformning Beroende vattendrag. under skyddsåtgärder passager och vidtagna bety mer eller mindre påverkan blir byggskedet dande förandra djur. fisk och gör alternativet – delar av våtmarker Myllrande våt enligt Länsstyrelsernas i våtmarker intrång miljömålet påverkar vilket marksinventering, negativt. där utbyggnadsal strålmiljö – På de sträckor Säker • • • • • • • • • - - - - -

Begränsad klimatpåverkan – Utbyggnaden med nytt med nytt – Utbyggnaden Begränsad klimatpåverkan och kommer för kapaciteten järnvägen spår ökar för förutsättningarna avlasta att därmed öka får en Tåg som idag måste ta omvägar vägtrafiken.

• Miljökonsekvensbeskrivning Följande nationella miljökvalitetsmål som kan komma som kan komma miljökvalitetsmål nationella Följande för de aktuella planerna av påverkas att Ostkustbanan har identifierats: ningar. miljökvalitetsmål Nationella beaktas i planen eller programmet. Här följer en eller programmet. beaktas i planen natio de, för planförslaget relevanta, av redovisning mål och lokala regionala samt nella miljökvalitetsmål miljökonsekvensbeskriv i kommunernas som berörs Enligt Miljöbalken kap. 6 § 12 ska miljökonsekvensbe Enligt Miljöbalken hur av en beskrivning inkludera skrivningen och andra miljöhänsyn miljökvalitetsmål relevanta Miljömål samt den förstudie som Trafikverket tagit fram i tagit den förstudiesamt som Trafikverket 2010. november alternativet. Konsekvensanalysen är avgränsad till de är avgränsad Konsekvensanalysen alternativet. influensområde. inklusive spårkorridorerna alternativa för med riksintresse överensstämmer Spårkorridorerna för Ostkustbanan Gävle-Sundsvall, järnväg planerad förordas ett av alternativen. I MKB:n beskrivs dock båda beskrivs I MKB:n alternativen. ett av förordas betrakta att blir där det östra alternativet alternativen västra för det förordade som ett jämförelsealternativ utbyggnad av dubbelspårig järnväg, både för både delen järnväg, dubbelspårig av utbyggnad till norrut och delen vidare - Axmartavlan Gävle I denna granskningshandling kommungränsen. Avgränsning för två alternativ I samrådshandlingen beskrevs bygglagen ska översiktsplanens konsekvenser när det bygglagen ska översiktsplanens konsekvenser hälsa och gäller inverkan på miljön, betydelsen för sociala samt säkerhet, hushållning med naturresurser, framgå. samhällsekonomiska aspekter också tydligt hur den fördjupade översiktsplanen medverkar till en hur den fördjupade upprättas hållbar utveckling ska det enligt miljöbalken Enligt plan- och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Den fysiska planeringen ska medverka till att nå en lång Den fysiska planeringen I det arbetet är kommunens siktig hållbar utveckling. ett viktigt instrument. För att avgöra översiktsplanering till att vara en bredare analys av planen utifrån de tre till att vara en bredare ekologisk, social och ekonomisk. hållbarhetsaspekterna: I detta avsnitt redovisas konsekvenser av Gävle kom av Gävle redovisas konsekvenser I detta avsnitt för dubbelspårig muns fördjupade översiktsplan – Sundsvall. Konsekvensanalysen Ostkustbana Gävle men syftar också utgör en miljökonsekvensbeskrivning, Övriga relevanta mål I och med att alternativet till största delen går i ett Förutom de nationella miljökvalitetsmålen finns ett skogslandskap blir påverkan på landskapsbilden väldigt antal regionala och lokala miljömål som huvudsakligen liten. Sträckningen måste däremot passera flera utgörs av länsstyrelsens och kommunens egna konkre- naturvärden vilket kan påverka dessa intressen, tiseringar av de nationella miljökvalitetsmålen. Övriga framförallt längs med Testeboån och Hamrångeån relevanta mål som planen berör är de nationella samt ett antal lokala intressen. transportpolitiska målen, de nationella folkhälsomålen och samtliga mål som berör såväl det lokala näringsli- Utbyggnaden av dubbelspår kan ge skador på vattenfö- vets som regionens utveckling i stort. rekomsterna, framförallt under byggtiden. Redan idag

Miljökonsekvensbeskrivning passerar Bergslagsbanan i det västra alternativet över vattentäkt Gävle-Valboåsen. Lössenåsen/Hamrångefjär- Alternativ dens vattentäkt passeras också en kortare sträcka av det västra alternativet. Påverkan bedöms bli relativt liten. Nedan följer en beskrivning av de olika alternativen och deras konsekvenser. Nedanstående text kompletteras av Ett västligt alternativ beräknas få en genomsnittshas- konsekvensmatrisen som följer, där en påverkansbe- tighet på cirka 275km/h vilket är en väsentlig ökning dömning gjorts för de olika aspekterna. från dagens snitthastighet.

Nollalternativet Östligt alternativ (Jämförelsealternativ) Nollalternativet innebär att dagens enkelspåriga Det östra alternativet följer mestadels det befintliga järnväg behålls med nödvändiga drift- och underhålls- stråket bortsett från några uträtningar av spårdrag- åtgärder. Nödvändiga drift- och underhållsåtgärder ningen. Det innebär att störningsbilden ökar då förutom vidmakthållande av dagens anläggning kan flertalet bostäder ligger nära järnvägen. Det leder innebära att bullerskyddsåtgärder, enstaka åtgärder för troligtvis i sin tur till att flera bostäder kan behöva lösas att bygga bort plankorsningar och förbättringar av in på grund av att man inte klarar riktvärdena för buller signalsystem med mera utförs. och vibrationer m.m. En sådan förändring av miljön kan påtagligt påverka landskapsbild och kulturmiljö- Nollalternativet innebär även en begränsad kapacitet värden. Vägkorsningar kommer att behöva byggas om längs Ostkustbanan, Gävle – Sundsvall. Högre belast- till planskilda korsningar. Planskilda korsningar ning på sträckan ökar även restiden. Det behov av kommer att resultera i en minskad fysisk barriäreffekt transporter som finns längs sträckan måste lösas via av järnvägen men ger konsekvenser i form av ökad andra transporter, troligtvis via vägnätet. visuell påverkan på landskapet.

Ett dubbelspår är en investering som gynnar den Det östra alternativet passerar flera naturvärden som regionala utvecklingen. Utmed Norrlandskusten finns påverkas vid en utbyggnad av dubbelspår. Framförallt en befolkningskoncentration med ca 750 000 invånare, över Testeboån och Hamrångeån där höga naturvärden en omfattande del av svensk basindustri och stor i form av riksintresse, naturreservat och Natura 2000 potential för tillväxt. Hög kapacitet och pålitlig trafik på finns, men också vid naturreservatet Sjugarna och järnväg är helt avgörande för såväl näringslivet som riksintresse och naturreservat Mårdängssjön. samhällsutvecklingen i övrigt. Vid ett nollalternativ begränsas därför både tillväxtmöjligheter och utveck- Utbyggnaden av dubbelspår kan ge skador på vattenfö- ling mot ett mer hållbart samhälle. rekomsterna, framförallt under byggtiden. Det östra alternativet passerar över vattentäkt Gävle-Valboåsen Gävle C – Axmartavlan och Lössenåsen/Hamerångefjärdens vattentäkt redan idag genom befintlig sträckning av Ostkustbanan. Västligt alternativ Påverkan bedöms bli påtaglig då järnvägen i större delar Vid ett västligt alternativ tas befintlig sträckning bort. går längs åsen. Det innebär en förflyttning av järnvägstrafik från det befintliga spåret som till stor del går nära bebyggelse, Ett västligt alternativ beräknas få en genomsnittshas- till att i största delen gå i skogslandskap. Det innebär tighet på cirka 243km/h vilket är en ökning från dagens att många människor slipper störningar från järnvä- snitthastighet. gen, medan väldigt få ökar sin störningsnivå. Axmartavlan – Norra kommungränsen I ett västligt alternativ ses också möjligheter till att bygga en regional tågstation vid Lexe, norr om Gävle Västligt alternativ sjukhus, med trafik i både nord-syd och öst-västlig Det västliga alternativet tar en genare väg mot Ljusne. I riktning. Potential att i framtiden ansluta Bergslagsba- och med att alternativet går genom ett skogslandskap nan norr om Valbo/Hagaström vid Tolvforsskogen finns så bör påverkan på landskapsbilden bli liten. Eventuellt också med i det västliga alternativet. Enligt översikts- kan visuella störningar ske vid passage av Skärjån. I den planen finns även planer på ett verksamhetsområde för gemensamma sträckningen för östligt och västligt logistik i Tolvforsskogen väster om Sätra, vilket då även alternativ kan viss påverkan ske på odlingslandskapet kan kopplas till järnvägen. och kulturmiljön kring Axmar by.

38 Miljökonsekvensbeskrivning 39 - - - - argumenten för val av alternativ väst ligger på denna alternativ för val av argumenten kommun. delsträcka i Söderhamns Skillnaden mellan alternativen är inte särskilt stor särskilt är inte Skillnaden mellan alternativen om det kan anses vara även kommun, inom Gävle väst, som exempel med alternativ fördelar marginella De viktigaste spårdragning. vis har något genare Axmartavlan Norra kommungränsen - de samhällsekonomiska konsekvenser som anses bli som anses bli konsekvenser de samhällsekonomiska av där utbyggnaden störst i ett östligt alternativ sträckning. i befintlig sker dubbelspår Däremot riskerar kostnaderna att bli ca 10% högre i det ca 10% högre bli att kostnaderna riskerar Däremot inte ingår dock kostnadsanalysen I västra alternativet. omvandlas till en mer lämpad stadsbebyggelse. Det till en mer lämpad stadsbebyggelse. omvandlas till möjligheter innebär även västra alternativet Stambanan och Bergslagsba Norra av omstrukturering nan, för bostadsområden. slippa passera nära att utveckla ett nytt logistikområde väster om E4 i Tolv logistikområde ett nytt utveckla i en mängd verksamheter innebär att vilket forsskogen, och områdena i staden hit kan flyttas Gävle centrala skapa nya positiva förutsättningar för förutsättningar staden. Dels positiva skapa nya norr om tågstation regional en tänkt stärka genom att att Också möjligheten Västra. Gävle sjukhus, Gävle nollalternativ och det östliga alternativet. nollalternativ att flera möjligheter har även Det västra alternativet spår påverkar även spårtrafiken negativt under byggti negativt spårtrafiken även spår påverkar på med en snitthastighet den. Det västliga alternativet 275km/h förbättring jämfört ger en väsentlig med både Den bebyggelse som det östra alternativet passerar som det östra alternativet Den bebyggelse något som riskerar höga kulturvärden, genom har även framförallt dubbelspår, av vid utbyggnad påverkas att efter befintligt Byggande korsningar. planskilda vid nya det västra alternativet går genom skogslandskap. Det går genom skogslandskap. det västra alternativet antal finns fler i det östra alternativet innebär att störningar. av som kan påverkas järnvägen boende intill Gävle C - Axmartavlan det är att mellan alternativen Den största skillnaden och går genom stor del bebyggelse östliga alternativet Sammanfattning alternativ kan viss påverkan ske på odlingslandskapet på odlingslandskapet ske kan viss påverkan alternativ kring Axmar by. och kulturmiljön kan visuella störningar ske vid passage av Skärjån och i Skärjån av vid passage störningar ske kan visuella Axmar bruk. I den vid till kulturreservatet anslutning för sträckningen gemensamma östligt och västligt Östligt alternativ skogslandskap går genom ett alternativet att I och med Eventuellt liten. bli på landskapsbilden så bör påverkan Konsekvensmatris

Gävle C - Axmartavlan Tabell 5. Visar den påverkan som bedöms för vardera alternativ i sträckan Gävle C - Axmartavlan. Konsekvensma- trisen är uppdelad i faktorer och temagrupper, där varje temagrupp har bedömts i en sammanvägd bedömning. Miljökonsekvensbeskrivning Stor positiv påverkan Medel positiv påverkan Liten eller ingen påverkan Medel negativ påverkan Stor negativ påverkan Mycket stor negativ påverkan

Västligt alternativ Östligt alterntativ (Jämförelsealternativ) Nollalternativ Riksintresse Passerar en kortare sträcka över Passerar en längre sträcka över riksintressen Inga nya intrång sker i riksintresse för natur. natur riksintresse Natur, Testeboån-Lundbosjön för Natur, Testeboån-Lundbosjön, och Hamerångeån Hamerångeån och Mårdängsjön-Hillesjön. Passerar en kortare sträcka över Natura Passerar längre sträcka över Natura 2000 Inga nya intrång sker i Natura 2000 2000 område, Testeboån område, Testeboån - nedre. områden. Natura 2000 Naturreservat Passerar en kortare sträcka över Passerar en längre sträcka över/förbi Inga nya intrång sker i naturreservat. Naturreservat, Testeboån. naturreservat Sjugarna. Passerar även Natur Natur genom utredningsområde för naturreservat Natur Mårdängsjön och nedre Testeboån. Inom området finns 19 rödlistade objekt. De Inom området finns rödlistade objekt. Inga nya intrång sker i naturmiljön. Övriga flesta bör kunna undvikas. Inom och Området tangerar till ett biotopskyddsom- naturvärden tangerande till området finns 2 biotop- råden. skyddsområden. Berörs ej Berörs ej Berörs ej Riksintresse friluftsliv 6 § 3 kap. och 2 § 4 kap. Berör inga utpekade friluftsområden. En Berör inga utpekade friluftsområden. Berör inga utpekade friluftsområden. Friluftsliv och liten påvekan kommer att ske i och med att Passerar genom område som idag är Passerar genom område som idag är turism naturmark tas i anspråk. Innebär samtidigt järnväg. järnväg. att mark längs befintlig järnväg frigörs och återställs.

Friluftsliv Finns inga utpekade, kan dock påverka Friluftsliv Finns inga utpekade stora opåverkade Friluftsliv Finns inga utpekade stora opåverkade Stora opåverkade framtida utpekande av stort opåverkat områden. Passerar genom område som idag områden. Passerar genom område som idag områden område. är järnväg. är järnväg. Tysta områden Sträcker sig främst längs E4, men kan längs Sträcker sig främst längs bebyggd miljö. I Påverkas ej. vissa sträckor påverka områden som kan övrigt längs befintlig järnväg. anses vara tysta. Områden kring befintlig sträckning blir tystare.

Barriäreffekter Korsningar sker planskilt, och utom Bredare barriär inom bebyggelse. Inga nya barriärer skapas i den fysiska miljön bebyggelse. Positiv effekt genom att på grund av järnvägen. befintlig järnväg tas bort. Riksintresse Passerar förbi RI kultur, Sätra Tangerar RI kultur, K 801, Strömsbro Tangerar RI kultur, K 801, Strömsbro kulturmiljö

Berörs ej Berörs ej Berörs ej Kulturreservat Kulturhistorisk bebyggelse finns i Nynäs Kulturhistorisk bebyggelse finns i Hille by Inga nya intrång sker i kulturmiljön. industriområde, Tolvfors och Lexe. Idag med kyrka, Varva-Mårdäng, Hillevägen. finns Bergslagsbanan som är dubbelspårig Kulturhistoriskt värdefulla miljöer finns i en kortare bit ut ur Gävle stad, sedan centrala Hamrånge/Bergby, samt söder om enkelspårig. Vid etablering av ny regional Hamrånge. Dessa miljöer ses som känsliga Kulturvärden tågstation planeras fyra spår i sträckningen för större intrång och förändring av miljön. fram till västra sidan om E4. Inget intrång Ett dubbelspår innebär ett större intrång i kommer att ske på området för Tolvfors miljön än ett enkelspår. Viss bebyggelse kan bruk, dock kan den regionala tågstationens komma att trängas undan, vilket då närvaro påverka upplevelsen av påverkar miljön. Eventuella planskilda kulturmiljön. lösningar mellan väg och järnväg innebär

Kulturmiljö Kulturmiljö stor påverkan på miljön. Kulturmiljö Inga utpekade landskapsvärden. Odlingslandskap med varierande karaktärer Inga nya intrång sker i landskapsbilden. Sträckningen går mestadels genom i Björke, Trödje samt centrala Hamerång- skogslandskap. Den känsligaste miljön finns ebygden. Eventuella planskilda lösningar Landskapsbild i södra delen, genom Gävle stad. Öppna mellan väg och järnväg kan innebära stor delar vid Testeboån och Hamerångeån kan visuell påverkan i den nuvarande [Citatockså ses i sombild] känsliga Ute delar facipsustour landskaps- kulturhistoriska miljön. consynpunkt. utpat wis diamet velis Fornlämningar finns i skogsområdena som Fornlämningarna är koncentrerade till Inga nya intrång sker. vittnar om forna tiders aktiviteter i skogen. byarna vilket berättar att det är gamla Fornlämningar dolor si.Ex exero odigna faci Omfattning på påverkan är osäker då bolägen. Omfattning på påverkan är osäker tionsefornlämningarna tatum inte är venis tillräckligt doloreutredda. då fornlämningarna inte är tillräckligt utredda. modiatie do odiam doleni. Fortsätter på nästa sida

40 Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvensmatris, Gävle C - Axmartavlan fortsättning

Västligt alternativ Östligt alterntativ (Jämförelsealternativ) Nollalternativ Jord- och Lite eller ingen åkermark påverkas av Åkermark vid Hille och Björke och Bergby/ Inga nya intrång sker. skogsbruk alternativet. Hamrånge påverkas genom utökning till dubbelspår. Transporter med tåg minskar utsläppen av Transporter med tåg minskar utsläppen av Transporter med tåg minskar utsläppen av miljögifter från transportsektorn. miljögifter från transportsektorn. miljögifter från transportsektorn. Denna Luft förbättring uteblir jämfört med de andra alternativen. Vatten Västra alternativet framförs kortare delar Östra alternativet framförs längre sträckor I nollalternativet alternativet framförs på vattentäkt för Gävle-Valboåsen idag på vattentäkt för Gävle-Valboåsen och längre sträckor på vattentäkt för genom Bergslagsbanan, och kortare Lössenåsen/Hamerångefjärden. All järnväg Gävle-Valboåsen och Lössenåsen/ sträckning över Lössenåsen/ Hamerånge- på känsliga vattenområden innebär en risk. Hamerångefjärden. All järnväg på känsliga fjärden. Ett parti på ca 100m över Flera vattenförekomster med risk att inte vattenområden innebär en risk. Gävle-Valboåsen innebär dock en risk då uppnå miljökvalitetsnormerna passeras av detta område kräver schaktning genom alternativet. primär zon för vattentäkten. Ett fåtal Naturresurser Naturresurser Naturresurser vattenförekomster med risk att inte uppnå miljökvalitetsnormerna passeras av alternativet. Passerar genom/tangerar f.d. riksintresse- Passerar genom/tangerar f.d. riksintresse- Inga intrång sker. Riksintresse område för vindkraft, X027 och X021 område för vindkraft, X021 Vindkraft Bättre infrastruktur för tåg innebär bättre Bättre infrastruktur för tåg innebär bättre En minskning av järnvägsburen trafik Klimat och energi möjligheter för ett hållbart resande. möjligheter för ett hållbart resande. innebär en ökning av mindre hållbar trafik på vägnätet, vilket ger mer utsläpp av miljögifter. Många boende som idag är bullerutsatta får Sträcker sig genom tät bebyggelse med Befintliga bullerstörningar kvarstår och kan Buller minskad störning. Ett fåtal nya bostäder bostäder nära inpå. Har mycket stor negativ öka något med ökad trafik. I och med att påverkas av ny järnvägssträckning. Skapar påverkan på miljön för boende nära inget nytt spår byggs mister man även möjlighet att bygga bort Bergslagsba- järnvägen. Vid utbyggnad av dubbelspår möjligheten att rätta till vissa störda nans sträckning genom Valbo. kommer störningsnivån att öka i och med områden. mer trafik. Eventuellt kommer bostäder att lösas in som ej kan uppnå en tolerant störningsnivå. Vibrationer Förekommande jordart längs med Förekommande jordart längs med Befintliga vibrationsstörningar kvarstår och nytillkommen sträckning nära bebyggelse, sträckningen nära bebyggelse är i huvudsak kan öka något med ökad trafik. I och med Tolvfors söder om Sätra, är morän som sand som förmedlar vibrationer i relativt att inget nytt spår byggs mister man förmedlar vibrationer i relativt låg grad. hög grad. Vid utbyggnad av dubbelspår möjligheten att rätta till vissa störda Längs med befintlig sträckning mellan kommer störningsnivån att öka i och med områden. Sjukhuset och Gävle C förekommer främst mer trafik. Eventuellt kommer bostäder att sand och grus. Ett fåtal nya boende till inga lösas in som ej kan uppnå en tolerant boende kommer att påverkas av störningsnivå. vibrationer. När idag befintligt spår tas bort kommer antalet boende som störs att minska drastiskt. Liten eller ingen förändring sker. Liten eller ingen förändring sker. Liten eller ingen förändring sker. Miljö- och riskfaktorer och Miljö- riskfaktorer och Miljö- riskfaktorer och Miljö- Magnetiska fält Förorenade Den största koncentrationen finns i de Den största koncentrationen finns i de Förorenade områden kan innebära risker i områden tätbebyggda områdena kring Näringen. tätbebyggda områdena kring Näringen. I samband med anläggningsarbeten. Nästan inga längs med den nya västliga övrigt finns några längs befintlig Eftersom anläggningsarbeten blir sträckningen. järnvägssträckning mellan Gävle C och begränsade i nollalternativet bedöms Norra kommungränsen. påverkan vara liten. Borttagning av befintlig järnvägssträckning Omgivningens känslighet längs spåret blir Omgivningens känslighet längs spåret blir "Farligt gods/ innebär att risken för konsekvenser densamma som idag. Dock ökar trafiken densamma som idag. Dock kan risken öka Risk för olyckor" minskar. Andelen känsliga områden något. Samt att avståndet till vissa något i och med ökad trafik. I och med att (exempelvis vattentäckter, bostäder) intill anläggningar kan minska i och med att ett inget nytt spår byggs mister man järnvägen minskar. dubbelspår tar mer plats än det befintliga möjligheten att rätta till vissa störda spåret. områden. Riksintresse för kommunikationer Riksintresse för kommunikationer Inga intrång sker. Riksintresse tillgodoses. tillgodoses. kommunikationer Nytt spår byggs i helt ny sträckning. Utbyggnad av nytt dubbelspår i befintlig Mindre påverkan vid byggande av Kommunika- sträckning kan skapa problem för mötesstationer. tioner under järnvägstrafiken under byggprocessen i byggtiden form av trafikstörningar. Utbyggnad av nytt dubbelspår ökar både Utbyggnad av nytt dubbelspår ökar både Kapacitetsbehov löses med utbyggnad av Kommunika- kapacitet och minskar restiden. Möjliggör kapacitet och minskar restiden. Kan mötesstationer, men kommer aldrig att Kommunikationer Kommunikationer Kommunikationer tioner god förbindelse till en eventuell hållplats vid innebära flera vägkorsningar som är svåra kunna fylla behovet. Restiderna kommer Lexe. att bygga planskilt, vilket ger viss påverkan troligtvis att öka och tillförlitligheten att på övriga kommunikationer. minska. Måluppfyllnad Dubbelspåret är en förutsättning för de Dubbelspåret är en förutsättning för de Nollalternativet uppfyller inte de transportpolitiska målen. Miljömål transportpolitiska målen. Miljömål avseende transportpolitiska målen. Den störningsnivå avseende luft och klimat påverkas positivt, luft och klimat påverkas positivt. som är idag blir den samma med eventuellt samt även mål avseende boendemiljön i Alternativet går inte i linje med mål för god en liten ökning. Mål för klimat och luft förhållande till det östliga alternativet. bebyggd miljö. främjas inte då tillkommande transporter [Citat i bild] Ute facipsusto måste läggas på framförallt vägnätet istället för järnväg. conGynnar utpat regional wisutveckling. diamet Hög kapacitet velis Gynnar regional utveckling. Hög kapacitet Vid ett nollalternativ begränsas den Regional Övrigt Övrigt Övrigt utveckling och pålitlig trafik på järnväg är helt och pålitlig trafik på järnväg är helt regionala utvecklingen då den är i starkt doloravgörande si.Ex för såväl exero näringslivet odigna som faciavgörande för såväl näringslivet som behov av tillförlitliga, effektiva och hållbara samhällsutvecklingen i övrigt. Alternativet samhällsutvecklingen i övrigt. transportmöjligheter. tionseskapar även tatum nya tillväxtmöjligheter venis dolore där nuvarande ostkustbana går då mark frigörs modiatieoch störningsbilden do förändras.odiam doleni.

41 Konsekvensmatris, Axmartavlan - Norra kommungränsen Tabell 6. Visar den påverkan som bedöms för vardera alternativ i streckan Axmartavlan - Norra kommungränsen. Konsekvensmatrisen är uppdelad i faktorer och temagrupper, är varje temagrupp har bedömts i en sammanvägd bedömning.

Miljökonsekvensbeskrivning Stor positiv påverkan Medel positiv påverkan Liten eller ingen påverkan Medel negativ påverkan Stor negativ påverkan Mycket stor negativ påverkan

Västligt alternativ Östligt alterntativ (Jämförelsealternativ) Nollalternativ

Riksintresse natur Passerar över riksintresse natur, Skärjån. Passerar över riksintresse natur, Skärjån. Inga nya intrång sker i riksintresse för Osäkert om spårdragning kommer ske natur. intill befintlig bana eller inte.

Natura 2000 Passerar genom Natura 2000 område, Passerar genom Natura 2000 område, Inga nya intrång sker i Natura 2000 Skärjån. Skärjån. Osäkert om spårdragning områden. kommer ske intill befintlig bana eller inte.

Naturreservat Natur Berörs ej Natur Berörs ej Natur Inga nya intrång sker i naturreservat.

Övriga Inom området finns 1 rödlistad art som Inom området finns 1 rödlistad art som Inga nya intrång sker i naturmiljön. naturvärden bör kunna undvikas. Passerar förbi bör kunna undvikas. Passerar förbi odlingslandskapet vid Axmar med natur odlingslandskapet vid Axmar med natur och kulturvärden. och kulturvärden.

Riksintresse Berörs ej Berörs ej Berörs ej friluftsliv 6 § 3 kap. och 2 § 4 kap.

Friluftsliv och Berör inga utpekade friluftsområden. En Berör inga utpekade friluftsområden. Inga nya intrång sker. turism liten påvekan kommer att ske i och med Passerar genom område där järnvägen att naturmark tas i anspråk. Innebär ligger idag. samtidigt att mark längs befintlig järnväg frigörs och återställs. Friluftsliv Friluftsliv Friluftsliv Stora opåverkade Finns inga utpekade stora opåverkade Finns inga utpekade stora opåverkade Inga nya intrång sker. områden områden, kan dock påverka framtida områden. utpekande av stort opåverkat område.

Tysta områden Kan komma att påverka områden som Sträcker sig i områden där järnvägen går Påverkas ej. idag anses vara tysta. idag.

Barriäreffekter Järnvägen går utom bebyggelse Järnvägen går utom bebyggelse Järnvägen går utom bebyggelse

Riksintresse Passerar förbi RI kultur, Sätra Tangerar RI kultur, K 801, Strömsbro Berörs ej kulturmiljö

Kulturreservat Berörs ej Tangerar kulturreservat för Axmar bruk Tangerar kulturreservat för Axmar bruk

Kulturvärden Passerar likt idag odlingslandskapet vid Passerar likt idag odlingslandskapet vid Inga nya intrång sker i kulturmiljön. Axmar med natur och kulturvärden. Axmar med natur och kulturvärden.

Landskapsbild Alternativet följer mestadels skogsland- Alternativet följer mestadels skogsland- Inga nya intrång sker i landskapsbilden. skap med ringa påverkan på landskaps- skap med ringa påverkan på landskapsbil- bilden. Passerar odlingslandskapet vid den. Passerar likt idag odlingslandskapet Axmar med natur och kulturvärden. Det i vid Axmar med natur och kulturvärden. Kulturmiljö Kulturmiljö Kulturmiljö övrigt känsligaste området ur Det i övrigt känsligaste området ur landskapsbildssynpunkt är det halvöppna landskapsbildssynpunkt är det halvöppna landskapet vid Skärjån. landskapet kring Lillsjön vid Skärjån där järnvägen idag passerar.

Fornlämningar Få utpekade fornlämningar inom Få utpekade fornlämningar inom Inga nya intrång sker. alternativet. alternativet.

Jord- och Påverkan på jord och skogsbruk bedöms Påverkan på jord och skogsbruk bedöms Inga nya intrång sker. skogsbruk vara liten. vara liten.

Luft Transporter med tåg minskar utsläppen Transporter med tåg minskar utsläppen Transporter med tåg minskar utsläppen av miljögifter från transportsektorn. av miljögifter från transportsektorn. av miljögifter från transportsektorn. Denna förbättring uteblir jämfört med de andra alternativen.

Vatten Båda alternativen framförs förbi Båda alternativen framförs förbi Inga nya intrång sker. vattentäkt vid Axmar by med viss risk för vattentäkt vid Axmar by med viss risk för påverkan. Denna täkt är inte utpekad påverkan. Denna täkt är inte utpekad men men bör ändå tas stor hänsyn till. bör ändå tas stor hänsyn till. Naturresurser Naturresurser Naturresurser Riksintresse Berörs ej Berörs ej Berörs ej vindkraft

Klimat och energi Bättre infrastruktur för tåg innebär Bättre infrastruktur för tåg innebär bättre En minskning av järnvägsburen trafik bättre möjligheter för ett hållbart möjligheter för ett hållbart resande. innebär en ökning av mindre hållbar trafik resande. på vägnätet, vilket ger mer utsläpp av miljögifter.

Fortsätter på nästa sida

42 Referenslista 43

tillväxtmöjligheterna på grund av begränsade godstransporter, längre järnvägssystem. opålitligare restider och Låg känslighet i området. sker. förändring ingen eller Liten i objekt förorenade utpekade få Väldigt befintlig sträckning. Omgivningens känslighet spåret blir längs densamma som idag. Dock kan risken öka något i och med ökad trafik. Mindre påverkan vid byggande av mötesstationer. Kapacitetsbehov löses med utbyggnad av att inte kommer men mötesstationer, kommer Restiderna fylla behovet. kunna troligtvis tillförlitligheten och att öka att minska. begränsas nollalternativ ett Vid Låg känslighet i området. intrång sker. Inga de uppfyller inte Nollalternativet transportpolitiska Den målen. störningsnivå som är idag blir den samma med eventuellt en liten ökning. Mål för klimat och luft främjas inte då transporter läggas måste tillkommande på framförallt vägnätet istället för järnväg.

Miljö- och riskfaktorer och Miljö- Kommunikationer Övrigt Nollalternativ

och pålitlig trafik på järnväg är helt som näringslivet såväl för avgörande samhällsutvecklingen övrigt. i Få känsliga bostäder eller verksamheter eller bostäder känsliga Få området. inom finns verksamheter eller bostäder känsliga Få området. inom finns sker. förändring ingen eller Liten i objekt förorenade utpekade få Väldigt sträckning. östlig Passerar områden. känsliga få Känsliga Axmar vattentäkt är delar övriga samt vattenförekomster. kommunikationer Riksintresse för tillgodoses. Utbyggnad av nytt dubbelspår i befintlig sträckning kan skapa problem för i byggprocessen under järnvägstrafiken form av trafikstörningar. Utbyggnad av nytt dubbelspår ökar både restiden. minskar Byggande och kapacitet i befintligt spår kan ge en negativ av form i byggprocessen under påverkan trafikstörningar. Dubbelspåret är en förutsättning för de transportpolitiska Miljömål målen. påverkas klimat luft och avseende positivt. kapacitet Hög utveckling. regional Gynnar

Miljö- och riskfaktorer och Miljö- Kommunikationer Övrigt Östligt alterntativ (Jämförelsealternativ)

Dubbelspåret är en förutsättning för de transportpolitiska Miljömål målen. påverkas klimat luft och avseende positivt. Hög utveckling. regional Gynnar kapacitet och pålitlig trafik på järnväg är helt avgörande för såväl näringslivet som samhällsutvecklingen övrigt. i Inget utpekatInget förorenat objekt västlig i sträckning. Passerar områden. känsliga få Känsliga Axmar vattentäkt är delar övriga samt vattenförekomster. kommunikationer Riksintresse för tillgodoses. Nytt spår byggs i helt ny sträckning. Utbyggnad av nytt dubbelspår ökar både restiden. minskar och kapacitet Få känsliga bostäder eller verksamheter eller bostäder känsliga Få området. inom finns verksamheter eller bostäder känsliga Få området. inom finns sker. förändring ingen eller Liten

Övrigt Kommunikationer Miljö- och riskfaktorer och Miljö- Västligt alternativ

Regional Regional utveckling Måluppfyllnad Kommunikationer Riksintresse kommunikationer Kommunikationer byggtidenunder områden "Farligt gods/ olyckor" för Risk Magnetiska fält Förorenade Buller Vibrationer Konsekvensmatris, AxmartavlanKonsekvensmatris, fortsättning kommungränsen, Norra - Trafikverket, 2010. Förstudie Dubbelspår Ostkustbanan Gävle - Sundsvall. Förstudie Dubbelspår Ostkustbanan Gävle 2010. Trafikverket, [2013-02-27] 2013. http://www.viss.lansstyrelsen.se/ VISS, Trafikverket, 2003. Elektromagnetiska 2003. Elektromagnetiska omkring järnvägen. fält Trafikverket, från spårbunden linjetrafik – riktlinjer och tillämpning. 2006. Buller och vibrationer Trafikverket, i samhällsplaneringen. Järnvägen 2009. Trafikverket, Gävle kommun, 1990. Översiktsplan 1990. 1990. Översiktsplan kommun, Gävle stad 2025. Gävle 2009. Översiktsplan kommun, Gävle 2025. översiktsplan stad - Del av Gävle 2009. Kulturmiljöbilaga kommun, Gävle 2009. MagnetfältStrålskyddsmyndigheten, och hälsorisker. Referenslista Referenslista Förutsättningar för alternativ öst (jämförelsealternativ)

I detta kapitel beskrivs förutsättningarna för det alternativ där järnvägen går idag, det östra alterna- tivet, och som är det alternativ som planförslaget jämförs med.

Innehåll • Gällande planer • Natur • Friluftsliv • Kulturmiljö • Landskap • Jord och skogsbruk • Vatten • Utredningar och analyser

44 Förutsättningar för alternativ öst Alternativ Öst

Alternativet följer i huvudsak befintlig bana på hela • F.L.1, Karaktärsområde Varva sträckan. Det handlar dock inte enbart om att bygga ett • H.L.1, Karaktärsområde Varva och Hille by, nytt spår intill befintligt. Eftersom det befintliga spåret • H.K.1, Hille by med kyrka innehåller många kurvor som begränsar möjligheten att • H.K.2, Varva, Mårdäng uppnå önskad hastighet, kommer det behöva byggas • H.K.3, Hillevägen, helt nytt dubbelspår på många sträckor. Befintligt spår • H.G.1, Mårdängssjön rör sig i sidled inom den redovisade korridoren, se karta • H.G.5, Åar på sidan 47, vilket gör att byggnationen av ett nytt • H.R.1, Riksintresse natur, Mårdängsjön & Hillesjön, dubbelspår kan behöva korsa befintligt spår vid ett • H.L.2, Karaktärsområde Björke-Oppala flertal platser. Det stora antalet påverkade områden i det östliga För dubbelspår eftersträvas planskilda korsningar alternativet beror dels på hög täthet av olika intressen mellan väg och järnväg. Detta är dessutom ett absolut och utpekande av ny bebyggelse, och dels på en bredare krav vid höga hastigheter upp mot 200 km/tim och tilltagen spårkorridor. däröver. Förutom byggnationen av järnvägsspår, kommer det därför att krävas omfattande vägombygg- Naturmiljö nader (t.ex. Björke, Hamrångefjärden, Bergby). Spårkorridoren berör följande skyddade områden:

Alternativet passerar mycket bebyggelse. Det kommer • Natura 2000-område Testeboån – nedre att krävas omfattande bulleråtgärder för bostäder, och • Riksintresset för naturvård Testeboån-Lundbosjön förmodligen kommer ett antal bostäder behöva lösas in. med Testeboåns delta • Utökat strandskydd vid Testeboån om 200 meter. • Riksintresset för naturvård Mårdängsjön-Hillesjön • Sjugarnas naturreservat Förutsättningar • Natura 2000-området Skärjån • Riksintresset för naturvård Skärjån

Gällande planer Samtliga spårkorridorer berör ett antal kända naturob- Flera områden ur översiktsplan för Gävle stad 2025 jekt av regional och lokal betydelse som kommer att påverkas på något sätt om det östra alternativets påverkas i olika hög grad vid en järnvägsetablering. spårkorridor pekas ut i översiktsplanen. Följande områden skulle vid val av östligt alternativ behöva Friluftsliv ändras till strategiska områden i väntan på att ett I området finns inga utpekade friluftsområden. järnvägsspår fastställs, alltså områden som endast Däremot kan påverkan på de berörda naturområdena eventuellt kan bebyggas först när järnvägens position leda till en negativ effekt på det rörliga friluftslivet. fastslagits: Ett nytt spår längs befintlig sträckning ger inte särskilt • F.B.2, Lövbacksvägen, stor påverkan på det rörliga friluftslivet. Samtidigt • F.B.3, Vretbacka, skulle ett avvecklande av spåret minska eller ta bort den • delar av H.V.1, Område för sportaktivitet/industriom- befintliga barriär som spåret utgör. råde, • delar av H.B.3, Västerbacken, Längs befinglig spårkorridor tangeras främst grönom- • delar av H.B.4, Horsnäs, rådena intill Mårdängs- och Hillesjön och Testeboån • delar av H.B.5, Fransbovägen. som fungerar som rekreationsområden.

Flera områden med utpekade värden kan komma att Kulturmiljö påverkas, vilka är följande: Den östliga spårkorridoren tangerar Trödje som är ett landskap med natur- och kulturvärden av regionalt • F.K.1, Västra Strömsbro, intresse. Spårkorridoren går också in på följande • F.K.4, Stigs gård, kulturmiljöer: • F.K.5, Persbacka, • F.G.4, Testeboåns strandnära grönområden, Strömsbro - riksintresse för kulturmiljö. En breddning • F.G.5, Grönområde Forsby, av spårområdet påverkar bebyggelsestruktur, gatunät, • F.G.8, Nya rekreationsleder stads- och landskapsbild och värdefulla byggnader. • F.R.1, Riksintresse natur, Testeboån – Lundbosjön Spårområdet kan ev. hamna på mark som nu är med Testeboåns delta, bebyggd med gata eller byggnad eller som är obebyggd • F.R.3, Riksintresse kulturmiljö Strömsbro, mark som är viktig för områdets värden. Byggnader är

45 skyddade genom detaljplan samt flertalet byggnader spårdragning, inte minst genom krav på planskilda har ett skydd genom kulturminneslagen. övergångar för korsande infrastruktur. Planskilda korsningar kommer att resultera i en minskad fysisk Hille by och kyrka - lokalt intresse. En breddning av barriäreffekt av järnvägen men ger konsekvenser i form spårområdet påverkar bebyggelsestruktur, landskaps- av ökad visuell påverkan på landskapet. bild och värdefulla byggnader. Spårområdet kan ev. hamna på mark som nu är bebyggd med gata eller Det östliga stråket passerar flera landskapsrum som byggnad eller som är obebyggd mark som är viktig för möjliggör långa utblickar. Exempel på sådana är det granskningsyttrande områdets värden. öppna jordbrukslandskapet mellan Forsby och Varva, vid Hille, Björke, Mårdängsjön liksom vid Hamrånge- Varva - lokalt intresse. En breddning av spårområdet fjärden, Bergby och sjön Lössnaren. I dessa miljöer påverkar landskapsbild och jordbruk/bete. Mark som utgör den befintliga järnvägen redan ett störande används för bete eller odling kan behöva tas i anspråk. visuellt inslag då spåret är väl synligt i landskapet. Ytterligare järnvägsbank påverkar landskapsbilden. Framförallt bör hänsyn tas till det öppna odlingsland- skapet kring Björke, Trödje samt i Hamrångebygden, Björke-Oppala - lokalt intresse. En breddning av vilka är utpekade som områden med höga natur- och spårområdet påverkar landskapsbild och jordbruk/bete. kulturvärden. I landskapsbilden ingår synliga fornlämningar som ger karaktär. Regionalt intresse landskap med natur- och Spårets intrång i naturreservatet Sjugarna kan även det kulturvärden . Mark som används för bete eller odling räknas som ett känsligt område för visuell förändring kan behöva tas i anspråk. Ytterligare järnvägsbank av landskapet. Trots områdets dominans av skogsbe- påverkar landskapsbilden. klädd terräng finns här flera öppna landskapsrum där järnvägens visuella effekt är påtaglig. Hamrångefjärden - lokalt intresse. En breddning av spårområdet påverkar bebyggelsestruktur, landskaps- De bebyggda miljöer där stråket passerar är också bild, gatunät, stads- och landskapsbild, värdefulla känsliga områden ur landskapsbildsynpunkt för att byggnader. Spårområdet kan ev. hamna på mark som järnvägsspåret här kan komma att innebära ett stö- nu är bebyggt med gata eller byggnad eller som är rande visuellt inslag i flertalet människors vardags- obebyggd mark som är viktig för områdets värden. miljö. Stråket (den föreslagna korridoren från förstu- dien) gör intrång framförallt på flerbostadsbebyggelsen Bergby-Totra - lokalt och regionalt intresse landskap mellan det befintliga järnvägsstråket och Testeboån med natur- och kulturvärden. En breddning av spårom- (BFR Stigs Gård), Hille, Björke, Trödje (västra delen av rådet påverkar bebyggelsestruktur, landskapsbild och Tittmyrvägen), Hamrånge och Bergby. I dessa områden värdefulla byggnader. Spårområdet kan ev. hamna på är det av högsta vikt att varsamt utforma järnvägsspå- mark som nu är bebyggd med gata eller byggnad eller ret för att det så diskret som möjligt ska smälta in i som är obebyggd mark som är viktig för områdets miljön. Exempel på sådana åtgärder kan vara att värden. Mark som används för bete eller odling kan konstruera en låg banvallsprofil samt att utnyttja behöva tas i anspråk. Ytterligare järnvägsbank påverkar vegetation som en visuell ridå mellan spår och omgi- landskapsbilden. vande landskap. Användandet av vegetation är ett effektivt sätt att reducera järnvägens visuella inslag i Den östra korridoren tangerar kulturmiljöerna vid landskapsbilden, men kan innebära en försämrad Axmar by som är av regionalt intresse för landskapet, utblick över landskapet för de resenärer som färdas med natur- och kulturvärden. Östra alternativet längs järnvägsspåret. passerar även förbi Axmar Bruk, utpekat som kulturre- servat av lokalt intresse. Jord och skogsbruk Det östliga alternativet passerar flera av kommunens Båda alternativen berör fornlämningar. I det östra jordbruksmarker såsom åkermarken vid Hille, Björke alternativet är dessa koncentrerade till byarna vilket och Bergby/Hamrånge. Alternativet medför att jord- berättar att det är gamla bolägen. Koncentrationen av bruksmark tas i anspråk då det befintliga järnvägsstrå- fornlämningar är betydligt större längs befintlig ket utökas till dubbelspår. järnvägssträckning än längs föreslagen västlig sträck- ning. I de fall där Trafikverkets föreslagna spårkorridorer möjliggör helt nya sträckningar (i korridorernas bredare Landskap partier) är det viktigt att planera järnvägsdragningarna Det östliga alternativet är förlagt i ett skiftande land- på ett sätt som undviker att separera odlingsenheter. skap där stråket passerar flertalet samhällen, skog, Allt för uppstyckade brukningsenheter medför en industribebyggelse, vattendrag och öppna landskaps- försvårad och icke rationell produktion för jordbruket. rum i form av uppodlad mark. Ur ett landskapsbildper- Detta kan komma att bli aktuellt vid jordbruksmarken spektiv kan den östliga sträckningen å ena sidan väster om Varva, väster om Hillesjön, vid Björke och betraktas som ett mindre visuellt ingrepp i landskapet sydväst om Lössnaren. då stråket följer samma sträckning som den befintliga Ostkustbanan. Å andra sidan innebär utökningen till Det östliga alternativet bedöms även medföra ianspråk- dubbelspår väsentliga förändringar från dagens tagande av skogsmark om än i liten utsträckning. Liten

46 eller ingen påverkan bedöms ske på skog av betydelse Dubbelspår, Ostkustbanan Spårkorridorer för friluftslivet. Skärjån Alternativ Öst Gräns för delsträcka Vatten Förordad järnvägskorridor Befintlig järnvägskorridor Inom utredningsområdet finns ett flertal vattenföre- komster (grundvatten, vattendrag och sjöar/dammar) som kan påverkas under byggnation eller konstruktion. Det utmärkande miljöproblemet är fysiska förändringar av vattendragen. Axmarby

De ytvattenförekomster som berörs har framförallt Hari miljöproblemen morfologiska förändringar och konti- nuitetsförändringar. De flesta ytvattenförekomsterna har Ekologisk MKN satt till 2021, och samtliga bedöms ej uppnå normen till 2015. Axmartavlan Hamrångeån Inom området kommer ett antal grundvattenförekom- Vifors ster att beröras. Samtliga har Kemisk status MKN God Norrsundet 2015. Tre av dessa har redan uppnått MKN medan det Bergby Saltarsfjärden är risk att övriga inte kommer att nå MKN 2015. Totra Lindön

Utredningar och analyser I båda alternativen har en regional tågstation i Ham- Hamrångefjärden rångebygden pekats ut. I det östliga alternativet är en Hagsta placering mest trolig i Bergby, strax norr om kyrkan.

Översvämningsrisk Testeboån Det östliga alternativet passerar vid Stigslund/Forsby nära Testeboån. Här kommer järnvägen att ligga i ett område som är utpekat med förhöjd risk för översväm- ning. Detta kommer att kräva särskilda insatser för att förebygga.

Passage Mårdängsjön Det östliga alternativet kommer att passera Mårdäng- sjön i närheten av dagens järnväg. Befintlig geometri och fornminnen på östra sidan gör det troligt att en utbyggnad till dubbelspår behöver ske i våtmarksområ- det mot Mårdängsjön. Förutom de viktiga naturintres- sen som påverkas kommer detta också att innebära Skarvsjön geotekniska svårigheter. Oslättfors Björke

Testeboån

Hille

Forsby Strömsbro Sätra

Gävle Västra Inre fjärden Hagaström Brynäs µÅsbyggeby Gavleån Gävle C Lund Meter 0 1 000 2 000 G3 0a00vle4å 0n00 5 000

47 Länsstyrelsens granskningsyttrande

Enligt 3 kap 4§ PBL (2010:900) ska länsstyrelsens granskningsyttrande redovisas tillsammans med översiktsplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. I denna plan upplever kommunen att länsstyrelsen har godtagit planen.

Innehåll • Redogörelse för ärendet • Allmänt • Synpunkter utifrån Länsstyrelsens särskilda bevakningsområden/statliga intressen

48 granskningsyttrande 49 50 granskningsyttrande granskningsyttrande 51 Gävle kommun 801 84 Gävle www.gavle.se