Samhällsbyggnad Gävle
Fördjupad översiktsplan Dubbelspår Ostkustbanan
Antagen av Kommunfullmäktige 22 juni 2015 Innehållsförteckning
Planförslaget i korthet 4 Elektromagnetiska fält 30 Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C – kommungränsen 4 Farligt gods och olycksrisker 30 Förorenade områden 30 Inledning 6 Ras-, skred- och erosionsrisk 31 Översvämningsrisk 31 Inledning 7 Sammanfattning miljö- och riskfaktorer 31 Vad är en fördjupad översiktsplan 7 Varför behövs en fördjupad översiktsplan 7 Utredningar och analyser 32 Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan 7 Västlig utfart från Gävle Central 32 Anslutning mellan N Stambanan och Ostkustbanan 32 Bakgrund 8 Regional tågstation Hamrångebygden 32 Ostkustbanan - dagens järnväg och dess funktion 8 Passage Skarvberget 32 Framtida trafik och förväntningar 8 Industrispår Norrsundet 32 Tidigare utredningar 8 Kostnadsbedömning 32 Nationella beslut, ställningstaganden och mål 8 Skärjån/Axmar brukspark 33 Fortsatt arbete 33 Planförslag 10 Fördjupningar tågstopp 34 Planförslag 11 Hagsta 34 Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C och norrut 11 Gävle Västra 35
Planförutsättningar 14 Miljökonsekvensbeskrivning 36
Gällande planer 15 Miljökonsekvensbeskrivning 37 Översiktsplan 90 15 Avgränsning 37 Översiktsplan Gävle stad 2025 15 Miljömål 37 Påverkan på gällande planer 15 Alternativ 38 Sammanfattning 39 Natur och friluftsliv 16 Konsekvensmatris 40 Natur 16 Friluftsliv 17 Förutsättningar för alternativ öst 44 Barriäreffekter 17 Länsstyrelsens granskningsyttrande 48 Kulturmiljö 18 Kulturmiljön längs med föreslagen sträckning 18 Fördjupad översiktsplan Ostkustbanan, Gävle kommun Fornlämningar 19 Antagandehandling, Kommunfullmäktige 2015-06-22 Dnr 12KS130 Landskapsbild 20 Landskapet längs med planförslagets spårsträckning 21 Bilagor: Samrådsredogörelse Naturresurser 22 Granskningsredogörelse Jord och skogsbruk 22 Miljökonsekvensbeskrivning (integrerad) Klimat och energi 22 Förutsättningar för alternativ öst (integrerad) Luft 22 Länsstyrelsens granskningsyttrande (integrerad) Vatten 23 Arbetsgrupp: Regionala och mellankommunala intressen 26 Daniel Andersson (Projektledare), Harald Knutsen (Projektledare), Kommunikationer 27 Maria Lind (Ekolog), Riksintresse kommunikationer 27 Lena Boox (Kommunantikvarie), Vägkorsningar 27 Ann-Sofi Dahlqvist (Miljöutredare)
Miljö- och riskfaktorer 28 Upplaga: 50 ex Järnvägens influensområde 28 Illustrationer: Trafikverket, Gävle kommun Påverkan på boende 28 Kartor: Gävle kommun, Länsstyrelsen Buller 28 © Gävle kommun 2015 Vibrationer 30
2 Välkommen till Gävle år 2030!
För Gävle som arbetsort, studieort och besöksort är Ostkust- banan norrut av stor betydelse. För regionens utveckling är Ostkustbanan förmodligen av ännu större betydelse, och för de nationella godstransporterna från norra Sverige är förmodligen Ostkustbanan av avgörande betydelse.
Dessa behov klarar inte dagens enkelspåriga Ostkustbana att leva upp till. Redan dagens efterfrågan på kapacitet överstiger det antal tåg som kan trafikera banan. Kapacitetshöjande åtgärder har gjorts på banan de senaste åren, men detta bidrag räcker enbart kort tid. Till detta kommer den bekymmersamma utvecklingen av restider, där det idag tar 40 minuter längre med tåg Sundsvall-Stockholm än det gjorde för 10 år sedan. En utveckling som är tvärt emot annan samhällsutveckling. Nästa steg i utvecklingen är dubbelspår!
För att skapa goda förutsättningar för utveckling både i Gävle kommun, regionen och för nationellt viktig exportindustri, är det därför av största vikt att processen med dubbelspår Gävle-Sundsvall drivs framåt med högsta möjliga fart.
Genom denna fördjupade översiktsplan vill vi från Gävle kommun bidra till att driva denna process framåt, dels genom att ta fram beslutsunderlag, dels genom att tala om för Trafikverket och våra medborgare vad vi som kommun vill, och dels genom att vi skapar en samstämmighet mellan alla aktörer på hela sträckan Gävle- Sundsvall.
Jörgen Edsvik Kommunalråd
3 Planförslaget i korthet
Planen utreder för Gävle kommuns del en lokalisering av planerad järnväg för Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall. Tidigare har Trafikverket tagit fram en förstudie för att bygga dubbelspår på denna sträcka. Sträckan inom Gävle kommun är uppdelad i två del- Axmarby sträckor, Gävle Central till Axmartavlan norr om Bergby, samt Axmartavlan till kommungränsen mellan Söder- hamn och Gävle kommun, se figur 1.
Längs båda delsträckorna har två alternativ utretts. I Hamrångefjärden den första sträckningen från Gävle C till Axmartavlan Iggön finns de största komplikationerna. Kommunen har tidigare i processen begärt in synpunkter på båda alternativen från allmänheten, berörda myndigheter och berörda organisationer. Kommunen har sedan Eskön kommit fram till att det västra alternativet längs båda Oslättfors delsträckorna är att föredra ur flera aspekter och är Björke även det alternativ som kommunen valt att förorda. Bönan Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C Gävle – kommungränsen Furuvik Valbo Sammanfattningsvis för de olika alternativen kan följande nämnas:
Alternativ väst, förordat alternativ Spåret tar sig ut ur Gävle stad västerut längs med Hästbo befintlig sträckning av Bergslagsbanan för att sedan i nivå med sjukhuset svänga av norrut förbi Trafikplats Gävle Norra och vidare norr ut på västra sidan av E4. Främlingshem Dubbelspåret ansluter till befintlig sträckning av Ostkustbanan norr om Bergby.
Den västra sträckningen innebär att en regional tågstation norr om sjukhuset kan fungera som sta- Hedesunda tionsläge för både norr-sydgående samt öst-västgående tåg. En regional tågstation föreslås då även väster om Trafikplats Hagsta med strategiskt läge för Hamrånge- Bergby-Norrsundet, samt även till viss del Ockelbo.
Det västliga alternativet innebär att man flyttar det befintliga spåret, som till stor del går genom bebyg- gelse, till en sträckning längs med E4:ans befintliga infrastrukturstråk. Det ger minskade störningseffekter på de boende, samt en liten påverkan på landskapet. Spårsträckningen kan innebära stora kostnader för olika trafiklösningar, framförallt vid passage över I sträckningen Axmartavlan - kommungränsen innebär trafikplats Gävle Norra, passage över Testeboån, passage det förordade västliga alternativet en genare sträckning förbi Skarvsjön och passage över Spångholmsdammen. jämfört med befintligt stråk mot Ljusne/Söderhamn. Alternativet innebär viss oundviklig påverkan på Alternativet skapar möjligheter att i framtiden dra om naturintressen vid passage över Skärjån, men konse- befintlig spårsträckning av Bergslagsbanan ut från kvenserna bedöms vara mindre än ett dubbelspår i Valbo-Hagaström-Lexe, för att istället gå norr om befintlig sträckning. bebyggelsen. Detta leder till en minskad störningspå- verkan från järnvägen. Alternativ öst, befintlig järnvägskorridor I samrådshandlingen fanns alternativ öst med som ett
4 likvärdigt alternativ. I denna handling beskrivs alterna- Dubbelspår, Ostkustbanan tiv öst enbart för att ge en referens/jämförelse mot Spårkorridorer Skärjån förordat alternativ väst. Alternativet går till stor del i Gräns för delsträcka befintlig spårsträckning med undantag från vissa delar Förordad järnvägskorridor Befintlig järnvägskorridor som rätas ut för att klara en modern tågstandard med högre maxhastigheter. Dubbelspåret passerar genom och påverkar värdefulla kulturmiljöer och landskap som Hille by, Varva, Björke-Oppala, Hamrångefjärden och Bergby-Totra, dels på grund av etablering av dubbelspår, Axmarby men också på grund av eventuella trafiklösningar som måste göras, exempelvis planskilda korsningar. Dessa Hari korsningar innebär även stora kostnader.
Längs med spåret finns många bostäder som skulle få en ökad störning från framför allt buller. Spårdrag- Axmartavlan ningen skulle troligen innebära inlösen av många Hamrångeån fastigheter. Alternativet föreslår även en regional Vifors tågstation inne i Bergby. Norrsundet Bergby Saltarsfjärden Vid byggande av ett nytt spår i befintlig sträckning skulle det närgångna byggarbetet påverka trafiken på Totra Lindön järnvägen och orsaka avbrott och förseningar. Det innebär att viss del av trafiken skulle behöva framföras på vägnätet istället för på järnvägen. Att människor Hamrångefjärden vänjer sig vid andra transportalternativ än tåg kan leda Hagsta till beteendeförändringar i hur människor väljer att förflytta sig. En minskad tillgänglighet i transportsek- torn under en längre tid kan även påverka den regio- nala utvecklingen negativt.
Skarvsjön
Oslättfors Björke
Testeboån
Hille
Forsby Strömsbro Sätra
Gävle Västra Inre fjärden Hagaström Figur 1. Översiktsbild över Brynäs Åsbyggeby Gavleån Gävle C spårkorridorer för norrgående Ostkustbana. Alternativ efter µ Lund Meter befintlig sträckning och 0 1 000 2 000 G3 0a00vle4å 0n00 5 000 föreslagen sträckning.
5 Inledning
I denna del beskrivs formalia kring översiktsplanen och bakgrunden till varför en översiktsplan görs för ett dubbelspår Gävle C – Sundsvall.
Innehåll • Vad är en fördjupad översiktsplan • Varför behövs en fördjupad översiktsplan • Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan • Ostkustbanan - dagens järnväg och dess funktion • Framtida trafik och förväntningar • Tidigare utredningar • Nationella beslut, ställningstaganden och mål
6 Inledning 7 - Vår 2013 Vår Höst 2014 Höst Sommar 2015 Höst-Vinter 2012 Höst-Vinter ...... Inom Gävle kommun finns två aktuella alternativ alternativ finns två aktuella kommun Inom Gävle med förstudie. Ambitionen i Trafikverkets beskrivna det ena välja bort är att översiktsplanen den fördjupade endast ha kvar det alternativ och därmed alternativet, är Ambitionen och byggas. ska projekteras som senare få fram översiktsplanen i den fördjupade också att även det kvarvarande som gör att alternativet material än i förstudien sätt från 2010. På så tydligare beskrivs att järnvägsplanering fortsatta Trafikverkets kommer när fördel är en betydande vilket kunna förkortas, trans med i den nationella sedan kommer projektet portplanen. Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan Utredning Samråd Granskning Antagande ------
utbyggnad till dubbelspår på hela sträckan. till dubbelspår utbyggnad lösningar som inte anses hållbara – både sett ur lösningar som inte sida. och från Trafikverkets synvinkel kommunal med detta arbete vidare att driva kommer Trafikverket för uppnå en sammanhängande korridor att avsikt att ta fram fördjupade översiktsplaner i varje kommun, i varje kommun, översiktsplaner ta fram fördjupade att förutsättningarna de kommunala där man klarlägger och väljer bort de dubbelspåret, för det kommande som benämns ”Samordnad planering” och involverar de och involverar planering” som benämns ”Samordnad regionförbund/ respektive kommunerna, berörda fem syfta till Samarbetet ska och Trafikverket. länsstyrelse kommuner tryckt samhälls på för genom en aktiv att kommuner för skapa goda förutsättningar planering en kommande detta är ett samarbete av resultat Ett järnvägsplanering. 2014-2025 finns den första etappen mellan Sundsvall 2014-2025 planperioden. av och Dingersjö med i slutet och regioner har berörda påskynda projektet att För Trafikverket har tagit fram en förstudie för ett kom fram en har tagit förstudie för ett Trafikverket och mellan Gävle på Ostkustbanan mande dubbelspår för som gäller transportplan Sundsvall. I den nationella Varför behövs en översiktsplan fördjupad avgränsat område. Denna plan är därför område. Denna plan en fördjupad avgränsat översiktsplan. Som komplement till den kommuntäckande översikts till den kommuntäckande Som komplement tas fram. Dessa översiktsplaner kan fördjupande planen ett specifikt inom utvecklingen behandlar den framtida Kommunen ska ha en aktuell kommunövergripande ska ha en aktuell kommunövergripande Kommunen en gång ska aktualitetsprövas vilken översiktsplan varje mandatperiod. Översiktsplanen ska enligt Plan- och bygglagen även även och bygglagen ska enligt Plan- Översiktsplanen tas till all om särskild hänsyn behöver redovisa eller miljö- och riskfaktorer. männa intressen vägledning för den långsiktiga utvecklingen och fysiska och fysiska vägledning för den långsiktiga utvecklingen planeringen. giskt politiskt styrdokument som visar på den tänkta som visar på styrdokument giskt politiskt bebyggelseut samt och vattenanvändningen mark- ska ge Översiktsplanen i kommunen. vecklingen Vad är en översiktsplanVad fördjupad ska kommunen hur är en vision om En översiktsplan strate Den är ett övergripande i framtiden. utvecklas Inledning Bakgrund
Inledning Ostkustbanan - dagens järnväg och dess kvalitetshöjning avseende möjligheterna till snabb och funktion bekväm pendling, något som ger tillgång till en större arbets- och utbildningsmarknad. För företag medger dubbelspåret snabbare och tillförlitligare godstranspor- Dagens Ostkustbana mellan Gävle och Sundsvall är ter. På sikt förväntas regionens dragningskraft både för enkelspårig, och dras med stora och växande kapaci- företag och för boende att öka, vilket även stimulerar tetsproblem. Trafiken är tät och det är långa avstånd bostadsmarknaden. mellan mötesstationerna. Mellan år 2000 och 2010 ökade trafiken med 80% - från 35 tåg till 65 tåg per dygn. På sikt förväntas järnvägens snabbhet och bekvämlig- När Botniabanan och Ådalsbanan nu tagits i bruk het leda till ökad konkurrenskraft gentemot vägtrafi- beräknas trafiken öka ytterligare. År 2020 beräknas ken. Överföring av transporter och resande från väg till efterfrågan på tågtrafik ha nått 100 tåg på sträckan. En tåg betyder minskade utsläpp, vilket är positivt för både sådan trafik fordrar dubbelspår. miljö och klimat.
Kapacitetsbristen leder till långa restider och risk för Snabbhet, punktlighet, tillgänglighet och bekvämlighet kraftiga förseningar. Restiden längs Ostkustbanan är faktorer som kan medverka till en frekventare mellan Gävle och Sundsvall är idag 20-25 minuter pendling, säkrare godstransporter, stärkt näringsliv, längre med snabbtåg jämfört med år 2000, detta på nya jobb och nya marknader. I förlängningen kan det grund av den ökade trafikbelastningen. Risken för medföra en stark regional tillväxt och ekonomisk förseningar ökar dessutom i takt med att fler tåg ska utveckling som även kan ge utslag på nationell och samsas på det enkelspår som finns, och möjligheten att internationell nivå genom närheten till bland annat hämta in förseningar minskar kraftigt. Stockholmsregionen och Bottniska korridoren.
De senaste åren har det skett en utbyggnad av mötes- stationer (7 st) på sträckan. Dessa möjliggör ytterligare Tidigare utredningar några fler tåg på sträckan. Samtidigt innebär fler tåg på ett enkelspår också fler tågmöten. Varje tågmöte • Idéstudie Ostkustbanan – Regional analys av förlänger restiden med i genomsnitt 5 minuter. järnvägens funktion och utveckling, 2006 • Förstudie – dubbelspår Ostkustbanan Gävle-Sunds- Om inte kapacitetsbristen åtgärdas kan det få till följd vall, november 2010 att samhällen och näringsliv längs Norrlandskusten • Samordnad planering för järnvägen mellan Gävle och inte kan utvecklas enligt den potential som finns i Sundsvall, 2014 området. Bristen på transport- och pendlingsmöjlighe- ter riskerar att hämma befintlig industri och arbets- marknad samtidigt som den kan minska regionens Nationella beslut, ställningstaganden attraktionskraft för nyetableringar. och mål
Framtida trafik och förväntningar I nuvarande Nationell Transportplan 2014-2025 finns den första etappen av dubbelspåret med - delen Ett komplett dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall Sundsvall-Dingersjö. Det finns all anledning att tro att krävs för att kunna framföra det antal tåg som efterfrå- resterande delar av dubbelspåret kommer att byggas ut gas år 2020 och samtidigt uppnå korta restider och hög fortlöpande efter detta. En god planberedskap är en punktlighet. Dubbelspåret medger dessutom en stor viktig framgångsfaktor för att projektet ska kunna tidsbesparing i och med att tågen inte behöver stanna prioriteras i detta sammanhang. för möten med andra tåg vilket är särskilt betydelsefullt under högtrafik då många tåg förekommer på banan samtidigt. Risken att ett försenat tåg orsakar förse- ningar för andra tåg minskar därmed betydligt.
Med en utbyggnad till dubbelspår kan restiden mellan Sundsvall och Gävle ta en timme för direkttåg, dvs. en halvering av restiden jämfört med idag. Med regionala tåg, inklusive stopp vid flera hållplatser, kan restiden för motsvarande sträcka bli mindre än 90 minuter.
I första hand kommer dubbelspåret att medföra en
8 Inledning
9 9 Rubrik 1
Ingress
Brödtext 1 Brödtext 2
Rubrik 2 Rubrik 3 Planförslag Rubrik 4
Brödtext 1 I denna del beskrivs vad planen föreslår. Brödtext 2 Innehåll Bildtext • Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C och norrut • Stationslägen • Punktlista • Spåranslutningar • Punktlista • Utvecklingsmöjligheter • Axmartavlan-Norra kommungränsen • Skärjån Citat i bild • Axmarbruk • Komplexa områden för fortsatt arbete Kolofon Rubrik Kolofon
10 Planförslag Planförslag
I likhet med den förstudie som Trafikverket gjort är Dubbelspår, Ostkustbanan planområdet indelat i två delsträckor - delen Gävle C - Hagsta Axmartavlan och delen Axmartavlan - Norra kommun- Strategiskt område regionalt tågstopp gränsen. För båda dessa delsträckor fanns tidigare två alternativa järnvägskorridorer, det östliga alternativet Rv 303 längs befintlig järnvägssträckning och det västliga alternativet väster om E4, se figur 1. Kommunen förordar nu en utbyggnad av dubbelspår längs den nya utpekade sträckningen, det västra alternativet. Tågstopp Hagsta E4 Delen Gävle C - Axmartavlan är 38,5 km lång. Del- sträckan från Axmartavlan fortsätter norrut över µ kommungränsen till Ljusne i Söderhamns kommun och Meter 0 100 200 400 600 800 1 000 den del som ligger i Gävle kommun är ca 9 km.
Översiktsplanen redovisar kommunens viljeinriktning i Figur 2a. Regionalt tågstopp Hagsta. utvecklingen av staden och den planerade utbyggnaden av dubbelspår längs Ostkustbanan norr om Gävle C. En beskrivning och jämförelse med alternativ järnvägs- sträckning finns i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Dubbelspår, Ostkustbanan Gävle Västra Strategiskt område regionalt tågstopp Sätra
Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C
och norrut Tågstopp Gävle Västra
Det utpekade alternativet följer dagens Bergslagsbana från Gävle Central till Tolvfors Herrgård, där det nya dubbelspåret viker av norrut och passerar norr om µ Gävle sjukhus Meter bebyggelsen i Lexe, för att sedan passera över Hamnle- 0 100 200 400 16:020 0 000 800 1 000 den och sedan över E4 strax norr om den befintliga trafikplatsen. Utrymmet för den nya järnvägsdrag- ningen är begränsat, varför placeringen både i sid- och Figur 2b. Regionalt tågstopp Gävle Västra. höjdled redan nu är ganska tydligt definierad.
Efter passagen av E4 böjer spåret av rakt norrut och Spåranslutningar fortsätter sedan på västra sidan av E4 förbi Hagsta och Enligt planförslaget kommer Ostkustbanan och Norra korsar på bro över E4 vid Vifors (nordväst om Bergby), Stambanan att ha gemensam sträckning från Gävle för att ansluta till befintlig bana i den nybyggda Central och ca 12 km norrut innan en ny förbindelse mötesstationen i Axmartavlan. skapas till befintligt spår mot Ockelbo väster om E4. Befintlig del av Norra Stambanan från denna punkt och Enligt planförslaget passerar spåret mellan bostadsbe- vidare ner genom Åbyggeby och Forsby föreslås tas bort byggelsen i Lexe och sydvästra delen av Sätra. Det under förutsättning att verksamheten på Gävle gods- kommer krävas bulleråtgärder, men ingen bostadsbe- bangård kan bedrivas rationellt utan denna förbindelse. byggelse bedöms hamna i riskzon för inlösen. En eventuell industrispårsanslutning till Norrsundet kan ske genom att befintlig del av Ostkustbanan mellan Stationslägen Hamrångefjärden och Axmartavlan behålls som Stationslägen föreslås för regionaltåg i Hamrångebyg- industrispår. den väster om E4, söder om väg 303 i närheten av Hagsta och norr om Tolvfors Herrgård i anslutning till Länssjukhuset (Gävle Västra).
Stationsläget Gävle Västra kan dessutom betjäna både Ostkustbanan, Norra Stambanan och Bergslagsbanan, och därmed kunna omfatta trafikuppläggen för både X-trafik, Tåg i Bergslagen och Upptåget.
11 11 Utvecklingsmöjligheter Komplexa områden för fortsatt arbete Med en ny spårsträckning i väst finns ett antal utveck- Planförslaget redovisar här komplexa områden inför lingsmöjligheter för framtiden: den fortsatta processen, se figur 2c.
• Befintlig Ostkustbana förbi Strömsbro, Hille, Björke, 1. Kopplingar mot Fredrikskans hamn - Ny anslut- Hamrångefjärden m.fl. ska tas bort, vilket öppnar ning mot hamnen har planlagts och byggstart är byggd miljö byggd planförslag upp för ny markanvändning längs med denna planerat till 2017 enligt den nationella transportpla- sträckning. nen. Ett nytt dubbelspår behöver beakta denna • Norra stambanan mellan Gävle och E4, genom anslutning i fortsatt arbete. Forsby och Åbyggeby, ska tas bort för att istället ansluta till den nya västra Ostkustbanan. 2. Flytt av rangerbangård - Ytor för nytt logistikom- • Rangerbangården kan eventuellt flyttas till Tolv- råde i Tolvforsskogen innebär möjligheter att kunna forsskogen för att ge plats åt stadsförnyelse i centralt flytta den nuvarande rangerbangården. Området läge. skulle i så fall frigöras för annan bebyggelse i ett • Nya stationslägen så som Gävle Västra och Hagsta centralt läge. kan byggas ut. • Bergslagsbanan ges möjlighet att flytta utanför 3. Gävle Centralstation - Gävle Centralstation är i bebyggelsen och istället ansluta genom Tolvforssko- behov av en högre kapacitet. Pågående arbete gen, och därmed kan järnvägen på sikt tas bort utreder behovet av fler genomgående spår. En genom Lexe och Hagaström. Detta skulle vara utredning som ser över hela stationsområdet ska mycket positivt för boendemiljöerna och skapa nya också göras. möjligheter för markanvändningen. • Depåer och annan järnvägsverksamhet i Gävle stad 4. Passage Gävle-Valboåsen - Planförslaget innebär kan eventuellt flyttas till ett framtida logistiknav i risker för Gävle-Valboåsen, framförallt i byggskedet. Tolvforsskogen. Dessa områden frigörs i sådant fall Mer detaljerade utredningar behöver göras i senare för annan bebyggelse. skede för att säkerställa den fortsatta dricksvatten- försörjningen från åsen. Axmartavlan - Norra kommungränsen Sedan tidigare har kommunstyrelserna i Gävle (2012- 5. Regionalstation Gävle Västra - Planförslaget pekar 04-10) och Söderhamn (2012-02-09) fattat likalydande ut nytt läge för regional tågstation Gävle Västra. beslut om att förorda det västliga alternativet på Området är utpekat som strategiskt område för sträckningen Axmartavlan-Ljusne som nu föreslås i regionalt tågstopp och kräver fortsatt utredning. översiktsplanen. 6. Passage Hamnleden-E4 - Planförslaget föreslår en Det är viktigt för den fortsatta planeringen att kommu- passage över Hamnleden och E4 i en passage mellan nerna har en samstämmig uppfattning kring val av Sätra och Trafikplats Gävle Norra. En sänkning av järnvägsdragning, och därför måste även frågor som Hamnleden och E4 behöver göras. ligger i Söderhamns kommun vägas in i den bedöm- ning vi gör i Gävle kommuns fördjupade översiktsplan. 7. Anslutning mot nytt verksamhetsområde i Tolvforsskogen - Tolvforsskogen är utpekat som Skärjån nytt verksamhetsområde med stora möjligheter för Den enskilt viktigaste frågan på denna delsträcka är logistik. En detaljerad spårstudie för anslutning till passagen av Skärjån som är ett Natura 2000 område. området ihop med planarbete behöver göras för att Det är viktigt att passagen sker med minsta möjliga möjliggöra för kommande etableringar. påverkan på vattendraget och intilliggande våtmarks- områden, vilket i praktiken innebär kortast möjliga 8. Anslutning mot Bergslagsbanan - Den nuvarande passage. Förutsättningarna för detta bedöms bäst i det Bergslagsbanan går genom samlad bebyggelse. Ett förordade alternativet. Passagen bör även ske väster om västligt alternativ öppnar upp för att i framtiden Nydammen. flytta ut tågtrafiken norr om bebyggelsen och ansluta med Ostkustbanan vid Tolvforsskogen. Axmar Bruk Ett dubbelspår gör inget fysiskt intrång i kulturreserva- 9. Anslutning mot Norra Stambanan - Enligt plan- tet kring Axmar Bruk. Däremot uppstår ett större förslaget ska Norra Stambanan kopplas samman avstånd mellan järnvägen och kulturvärdena vid en med Ostkustbanan väster om E4, strax söder om flytt av järnvägen längre västerut, vilket är positivt för Testeboån. Norra Stambanan öster om E4 till Gävle upplevelsen av kulturreservatet. kan då tas bort.
Överhammaren som idag ligger utanför kulturreserva- 10. Passage Testeboån - Planförslaget föreslår en tet och mellan föreslagen sträckning och befintligt passage över Testeboån, som omfattas av både spår, kan vid flytt av järnvägen åt väster och bättre Natura 2000 och riksintresse natur. Exakt position kunna knytas till kulturreservatet, vilket bidrar positivt behöver utredas i senare skede. Naturvärden och till det samlade kulturvärdet. översvämningsrisk behöver beaktas.
12 Planförslag 13 n e 1 e rk d # r n ö ä e s j f d Bj
ro ä r e n b ä r j f s n e s I l n r l m i Bry a a t l H rö ri 3 2 n a a vl ö St S y H d a # t # b n t i s e r r 4 L y d o a n n rb F å u # a e 5 l v m rrs xm ra a 6 o t # 1 G Ax A N 6 5 Sä n 1 e 7 # 2 d 1 # r 1 1 9 m # ä r # 0 j e ra t f 8 rö 1 t e t 0 # e # M # 0 # o s 0 g
T r 5 a g # n o n n i g t d s a i n e y r a a rå 0 n r t g d 0 n b 0 a a n y yt
H r m l ko å 4 ka u f b d b s
t rg c s a e r r l g n ä e s r å r g v 0 H o p u vä ka ä g 0 e st a s Be t l 0 rs N k v n
3
g e r t e y 3 n r m G o r b ä 1 s y d n j å f r r
ä i l r so d j a l e b O
d
ö sp
0 r t e i V n f g g , a i 0 t i r # t r l o 0 d t
s u # r n 4 å st vä Ås 2 d sa n n i o t i e L u n p f t 1 r r ä r r d r e o r ö o s s n l 0 F G F I Jä B P r o 0 e 0 k
o b r 1 f t b å t u p ä # l S D 0 µ s O -
- - planförslaget. Planförslagets Vid Skarvsjön Där järnvägen Där järnvägen
Figur 2c. Översiktsbild över Figur föreslagen enligt spårkorridor
Dubbelspåret föreslås föreslås Dubbelspåret Planförslaget pekar ut Planförslaget pekar ut Spårkorridoren passerar nära passerar Spårkorridoren
kommungränsen i norr över Skärjån och berör Skärjån och berör i norr över kommungränsen för riksintresse 2000-området Skärjån samt Natura naturvård. passerar Axmarby passerar den även vattentäkten vattentäkten passerar Axmarby passerar den även ett av Vid en byggnation som försörjer Axmar by. dricksvatten av säkerställandet behöver dubbelspår arbete. i fortsatt täkten utredas nordväst om Bergby. Området omfattas av bl.a. bl.a. av Området omfattas om Bergby. nordväst mer fördjupade Delen behöver natur. riksintresse passera på bro men föreslås skede, studier i senare området vid Spångholms sträcka över en längre dammen och E4. nytt läge för regional tågstation vid Hagsta. Lägets vid Hagsta. Lägets tågstation läge för regional nytt Bergby, motsvarar Ockelbo, upptagningsområde och Hamrånge. Norrsundet och E4 passerar Spångholmsdammen spårdragning passera mellan Lilla Mjuggsjön och E4. Passagen och Mjuggsjön passera mellan Lilla på var förmiljön beroende kan innebära risker byggs. spåret finns en trång passage mellan E4 och intilliggande E4 och intilliggande trång passage mellan finns en passera. föreslås dubbelspåret Skarvsjön, där det nya en dubbelspårsut kartlägga hur att Det är viktigt till sjön och E4. både i förhållande kan ske byggnad Passage Axmarby vattentäkt - Passage Axmarby vattentäkt Passage Skärjån - Regionalstation Hagsta - Regionalstation Hagsta - Passage Spångholmsdammen-E4 Passage Lilla Mjuggsjön - Mjuggsjön Passage Lilla Passage Skarvberget/SkarvsjönPassage - 16. 15. 14. 13. 12. 11. Rubrik 1
Ingress
Brödtext 1 Brödtext 2
Rubrik 2 Rubrik 3 Planförutsättningar Rubrik 4
Brödtext 1 I denna del beskrivs förutsättningarna för planens omfattning. Då planen hanterar utbyggnad av Brödtext 2 dubbelspårig järnväg ligger även fokus på detta i beskrivningen av planförutsättningar.
Bildtext Innehåll • Gällande planer • Punktlista • Natur och friluftsliv • Punktlista • Kulturmiljö • Landskapsbild • Naturresurser Citat i bild • Jord och skogsbruk • Klimat och energi Kolofon Rubrik • Luft Kolofon • Vatten • Regionala och mellankommunala intressen • Kommunikationer • Miljö- och riskfaktorer • Järnvägens influensområde • Buller • Vibrationer • Elektromagnetiska fält • Farligt gods och olycksrisker • Förorenade områden • Ras-, skred- och erosionsrisk • Översvämningsrisk • Utredningar och analyser
14 Gällande planer Planförutsättningar
Översiktsplan 90 släcka ut något tidigare ställningstagande, utan bidrar istället till ett förtydligande av gällande översiktsplaner. Kommuntäckande Översiktsplan 90, antagen i novem- ber 1990, pekar ut reservat för dubbelspår i sträckning- arna Gävle-Sandviken, Gävle-Älvkarleby och Gävle- Söderhamn. Planen pekar även ut Tolvfors som s.k. arbetsområde och en förlängning av Hamnleden som anslutning. Översiktsplan 90 är delvis ersatt av Över- siktsplan Gävle stad 2025.
Översiktsplan Gävle stad 2025
Översiktsplan Gävle stad 2025, antagen 2009, tar upp Gällande översiktsplaner, både det västliga och det östliga alternativet av järn- Översiktsplan Gävle stad 2025 vägssträckning, dels genom utpekande av logistikcen- från 2009 och Översiktsplan 90 trum och industriområde väster om Sätra och E4:an, från 1990. och dels genom strategiskt område för ny järnvägs- sträckning i både östligt och västligt alternativ. De övergripande strategiska dragen i Översiktsplan Gävle stad 2025 överensstämmer därmed med fördjupad översiktsplan för Ostkustbanan.
Påverkan på gällande planer
I det västliga alternativet passerar järnvägskorridoren över antal ett områden utpekade i översiktsplanen för Gävle stad 2025. De flesta områdena som pekas ut bedöms inte påverkas av en ny dubbelspårig järnväg då järnvägskorridoren är väl tilltagen och alla delar är inte realistiska för byggande av järnväg. De områden som bedöms kunna påverkas i detta skede är L.G.6, Värde- fulla skogsbiotoper, L.G.4, Skogen vid E4. Järnvägsut- byggnaden i det västra alternativet stöds av utpekade områdena Ö.S.1, L.S.1, Näringen västra, och C.T.1, Ny tågstation Gävle Västra. Påverkan på de kulturområden utpekade som C.K.10, Nynäs industriområde, L.K.1, Tolvfors Bruk och L.K.4, Lexe och Hagaström, bedöms vara liten och en ändring i markanvändning kommer inte att ske där.
Denna fördjupning av översiktsplanen syftar till att ge långsiktiga riktlinjer för en ny järnvägsutbyggnad med dubbelspår som sträcker sig från Gävle Centralstation och norrut mot kommungränsen, och vidare mot Sundsvall. Planförslaget stödjs av tidigare översiktsplan för Gävle stad 2025 som också pekar ut sträckningen väster ut ur staden som ett alternativ till dubbelspår.
Kommunens översiktsplan aktualitetsprövades 2011. Den kommuntäckande översiktsplanen från 1990 anses i enlighet med aktualitetsprövningen inte vara aktuell. Arbete pågår för närvarande med att ta fram en ny kommuntäckande översi.ktsplan. Denna fördjupning strider inte på något sätt mot den nu gällande Över- siktsplan 90. Denna fördjupning behöver därför inte
15 15 Natur och friluftsliv
Natur Testeboån Där spårkorridoren passerar Testeboån finns Testebo-
Planförutsättningar Ur ett naturvårdsperspektiv innebär en ny järnväg att åns naturreservat, två Natura 2000-områden, Teste- landskapet blir uppstyckat och fragmenterat och bildar boån och Testeboån-nedre samt riksintresse för en barriär för många arter, inklusive människan. I naturvård, N84 Testeboån-Lundbosjön med Testeboåns sammanhanget kan alltså ett nytt spår som förläggs delta. I länsstyrelsens naturvårdsprogram har ån högsta parallellt med ett befintligt spår eller annan infrastruk- naturvärdesklassning och den är även utpekad som ett tur, i det här fallet E4, få mindre negativ påverkan än nationellt särskilt värdefullt vatten. Testeboån omfattas ett helt nytt spårläge, samtidigt kan flera spår och vägar av ett utökat strandskydd om 200 meter. Naturvärdena i bredd ge en större barriäreffekt än ett enskilt spårläge. består av ån som sådan med dess växt- och djurliv, t.ex. Genom att ordna planskilda faunapassager kan järnvä- utgör stora delar viktiga uppväxtområden för lax och gens barriärpåverkan mildras något. öring, men även åns omgivningar med varierande stränder, översvämningsmarker, en artrik flora och I utpekad spårkorridor finns flera områden av intresse lövrika partier med inslag av ädellövträd är mycket för naturvården. Dessa områden bör i möjligaste mån viktiga. Genom att anlägga en järnvägsbro nära E4 på undvikas. ett sådant sätt att ån eller dess närmaste omgivning inte påverkas mer än nödvändigt och dessutom lämnar Naturvärden längs med föreslagen sträckning fri passage under för djur och människor bör intrånget i Spårkorridoren berör följande skyddade områden: naturvärdena inte bli alltför stora.
• Testeboåns naturreservat Hamrångeån • Natura 2000-områdena Testeboån och Testeboån – Vid passagen av Hamrångeån berör spårkorridoren nedre riksintresse för naturvård, N82 Hamrångeån, en • Riksintresset för naturvård Testeboån-Lundbosjön utpekad nyckelbiotop och Spångholmsdammen, ett med Testeboåns delta våtmarksområde som har fått värdeklass 3 (vissa • Utökat strandskydd vid Testeboån om 200 meter naturvärden) i länsstyrelsens våtmarksinventering. Ån • Riksintresset för naturvård Hamrångeån är utpekad som ett regionalt värdefullt vatten. Ham- • Två biotopskyddsområden rångeån omfattas av det generella strandskyddet om • Natura 2000-området Skärjån 100 meter. De högsta värdena i Hamrångeån finns • Riksintresset för naturvård Skärjån uppströms aktuellt område. Järnvägsbron bör placeras nära E4, där ån är som smalast för att inte göra onödigt Spårkorridoren enligt planförslaget berör ett antal stort intrång på naturvärdena. kända naturobjekt av regional och lokal betydelse som kommer att påverkas i olika hög grad vid en järnvägs- Biotopskyddsområden norr om Skarvsjön etablering, se tabell 1. Två av Skogsstyrelsen beslutade biotopskyddsområden berörs av spårkorridoren. Det ena är beläget i nordöstra kanten av Skarvsjön och består av ett 2,1 ha naturskogs- artat område med äldre tallskog på blockig mark. Det andra är beläget ca 1,5 km rakt norr om Skarvsjön och Tabell 1. Naturintressen inom spårkorridor. består av en äldre naturskogsartad grandominerad Naturintressen inom spårkorridoren Antal blandskog med inslag av grova aspar. För att värna Naturreservat 1 dessa intressen måste järnvägen dras utanför områ- Naturreservatsutredning 1 dena. Natura 2000 2 Skärjån Riksintresse naturvård 3 Spårkorridoren över Skärjån berör Natura 2000-områ- Biotopskydd 2 det Skärjån, riksintresse för naturvård, N73 Skärjån, Nyckelbiotop 2 länsstyrelsens utredningsområde för naturreservat och Naturvärdesobjekt 11 sumpskog utpekad av Skogsstyrelsen. I länsstyrelsens Länsstyrelsens naturvårdsprogram klass 1 1 naturvårdsprogram har ån högsta naturvärdesklass- Länsstyrelsens naturvårdsprogram klass 2 1 ning och den är utpekad som nationellt värdefullt Länsstyrelsens naturvårdsprogram klass 3 3 vatten. Ån omfattas av det generella strandskyddet om Sumpskog klass 3-4 15 100 meter. Naturvärdena består i åns rika flora och "Våtmarksinventering klass 2-4" 8 fauna som har inslag av sydliga arter. Även de lövrika strandskogarna har höga värden med ett rikt fågelliv, t. Växtlokal med rödlistad art 2 ex. hackspettarna gynnas av den goda tillgången på Grönstrukturrapport 8 lövträd. Det är viktigt att detaljstudera placering och
16 utformning av järnvägsbron för att göra så litet intrång Dubbelspår, Ostkustbanan Planförutsättningar i naturvärdena som möjligt. Naturmiljö Skärjån Natura2000 Naturreservat Friluftsliv Riksintresse Naturvård Biotopskydd
Järnvägstrafiken innebär generellt en påverkan på omgivningen i form av buller. Detta innebär att en järnvägsutbyggnad kan komma att påverka områden Axmarby som idag är opåverkade av buller. Hari I området finns inga utpekade friluftsområden. Däre- mot kan påverkan på de berörda naturområdena leda till en negativ effekt på det rörliga friluftslivet. Axmartavlan Ett nytt dubbelspår enligt planförslaget ger en viss Hamrångeån påverkan på det rörliga friluftslivet i och med att det tar Vifors mark i anspråk och bildar en ny fysisk barriär. Samti- Norrsundet digt kommer avvecklandet av den gamla järnvägen att Bergby Saltarsfjärden minska denna befintliga barriär. Totra Lindön Rekreationsområden som främst berörs är grönområ- det norr om Lexe och rekreationsområdet intill Teste- boån i höjd med Åbyggeby. Hamrångefjärden Hagsta Barriäreffekter
Större delen av sträckan sker längs med E4 som idag utgör en barriär för både djurlivet och friluftslivet. Samordnade faunapassager och planskilda korsningar mellan E4 och Ostkustbanan bör kunna minimera eventuella barriäreffekter. I mer tätbebyggda områden där risk för spårspring finns bör åtgärder för att minimera detta ses över i kommande planarbete.
Skarvsjön
Oslättfors Björke
Testeboån
Hille
Forsby Strömsbro Sätra
Gävle Västra Inre fjärden Hagaström Brynäs µÅsbyggeby Gavleån Gävle C Lund Meter Gavleån Natur i Testeboån 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000
17 Kulturmiljö
Etablering av dubbelspår innebär en förändring av Nynäs miljön i allra högsta grad. Hur pass stor påverkan blir Egnahemsområde som började planläggas 1913 med
Planförutsättningar beror på flera faktorer. Tvingar etableringen bort oregelbundna tomtformer och storlekar kring Nynäs- närliggande bebyggelse på grund av störningar från plan. Ursprungligen uppfördes husen av järnvägsarbe- järnvägen? Kanske rätas spårdragningen ut i förhållande tare som arbetade i SJ:s närbelägna verkstad. Värdena till befintligt spår för att klara hastighetskrav? Läggs består av bebyggelsens struktur, utformning och spår i ett öppet odlingslandskap? Och framförallt, hur trädgårdar. ser kringliggande miljöer ut och vad finns det för kulturhistoriska värden i den miljön? En spårdragning enligt planförslaget innebär möjligen en ökning av bullret i stadsdelen. Om så är fallet och Järnvägen har funnits väldigt länge och i äldre tid drogs bullerdämpande åtgärder krävs ska dessa ske inom den nära bebyggelsen. Järnvägen har med stationsbygg- spårområdet. nader, andra byggnader och anläggningar ett kultur- värde i sig. Lexe Sommar- och villabebyggelse som växte fram vid Idag blir dock ingreppen i miljön större då järnvägen 1900-talets början. Äldre lantgårdar från 1700-talet byggs för att klara en annan typ av trafik och för att den som t.ex. Stora Lexe finns kvar. Värdena består av kräver insatser för säkerhet och hälsa. Ett dubbelspår bebyggelsens enhetliga och ordnade rutnätsstruktur kräver också större yta och upplevs mer storskaligt. Ett efter landsväg och å med stora trädgårdstomter. dubbelspår kan därför innebära att miljön kring järnvä- Villastilar från 1900-talets första decennier. gen måste byggas om för att klara de mer moderna riktlinjer som tagits fram för t.ex. bostäder eller andra En spårdragning enligt planförslaget innebär möjligen känsliga verksamheter, vilket då innebär en påverkan på en ökning av bullret i stadsdelen. Om så är fallet och miljön och landskapet. bullerdämpande åtgärder krävs ska dessa ske inom spårområdet. Utbyggnad av dubbelspår innebär i regel att befintliga plankorsningar får byggas om till planskilda korsningar Tolvfors eller att vägtrafiken måste dras om. Detta innebär en Järnbruket som fick sin nuvarande struktur kring påverkan på både landskapsbilden och väg- och bebyg- sekelskiftet 1800 och är uppbyggt kring en bruksgata. gelsestrukturen. Även fornlämningar kan beröras. Bruket innehåller ett herrgårdsområde i öster, en bruksgata med arbetarbostäder och ekonomibyggnader. I väster ligger Lövudden med bl.a. den småskaliga gårdsanläggningen, Byggmästare Alms gård. Miljön Kulturmiljön längs med föreslagen och byggnader har höga värden och är skyddad som sträckning byggnadsminne.
En spårdragning enligt planförslaget innebär möjligen Spårkorridoren tangerar kulturmiljöerna riksintresse en ökning av bullret i stadsdelen. Om så är fallet och Sätra, lokala kulturintressen vid Nynäs, Lexe och bullerdämpande åtgärder krävs ska dessa ske inom Tolvfors, samt även Bergby och Vifors. Dessa områden spårområdet. bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Bergby Riksintresse Sätra Mindre tätort i jordbruksbygd på ås och intill väg samt Stadsdelen Sätra som är byggd från mitten av 1960- agrar bebyggelse på slätt. Värdena består av tätortens talet har ett tydligt stadsplanemönster influerat av struktur med bebyggelse efter slingrande vägnät och ABC-tankarna med trafikseparering. Bostäder, service oregelbundna tomtindelningar omgiven av odlings- och närrekreation är placerade innanför en ringled landskap och ås. Så även äldre välbevarad bebyggelse medan arbetslokaler ligger utanför ringleden. Olika som har varierande utryck och ålder samt det öppna typer av bostäder med högre flerfamiljshus i centrum odlingslandskapet. Troligen innebär planförslaget och villor i ytterkanterna. Flertalet enskilda byggnader ingen negativ påverkan. har ett högt kulturvärde. Vifors En spårdragning enligt planförslaget innebär möjligen Järnbruk i drift 1694-1863, därefter jord- och skogsbruk. en ökning av bullret i stadsdelens sydvästra del. Om så Klassiskt uppbyggt bruk med herrgårdspark och är fallet och bullerdämpande åtgärder krävs ska dessa enhetligt utformade bruksarbetarbostäder. Värdena ske inom spårområdet. består av Bebyggelsestrukturen, där uppdelning mellan bostäder för ägare, arbetare och den mellanliggande
18 industriverksamheten är tydlig. Miljön är uppbyggd Dubbelspår, Ostkustbanan Planförutsättningar kring en bruksallé i öst/västlig riktning. Byggnaderna Kulturmiljö har bevarat ett traditionellt utseende där skillnaderna Kulturreservat mellan verksamhet och löntagare/ägare är tydliga. Riksintresse Kulturmiljövård Högsta bevarandevärde Troligen innebär planförslaget ingen negativ påverkan. Mycket högt bevarandevärde Högt bevarandevärde Värdefulla kulturmiljöer Fornlämningar
Fornlämningar finns i skogsområdena där järnvägen är tänkt att passera, vilket vittnar om forna tiders aktivite- ter i skogen. Koncentrationen av fornlämningar är betydligt större längs befintlig järnvägssträckning än längs föreslagen sträckning. Fornlämningarna skyddas genom Kulturmiljölagen och Länsstyrelsen Gävleborg beslutar om eventuella ingrepp och borttagande av Axmartavlan fornlämningar.
µ Meter 0 1 100 2 200 3 300 4 400 5 500
19 20 Planförutsättningar alternativ” påsidan46. befintlig järnväg finnsunderkapitlet ”Förutsättningar föröstligt ävenpå landskapetjämförs ifigur3tillhöger,ochbeskrivning av av av tillförseln endubbelspårig järnväg Påverkan enligtplanförslaget. enbeskrivningHär följer ihur landskapsbildenskullekunnapåverkas människorten ilandskapetbådeför ochdjur. Järnvägen bildaräven fysisktetthindersompåverkar framkomlighe landskapsrummen samt iochanslutning tilldebebyggda miljöerna. Mest påtagligt ärdevisuellaeffekterna av järnvägen ideöppna Ostkustbanan utgör idagenvisuellochfysiskbarriärilandskapet. områdets uppodladearealer förlagda. såsom vattendrag skärigenomterrängenochkringdessaärflera av led längsdennuvarande Ostkustbanan.Naturliga stråkilandskapet Gävle kommuns byarochsamhällenärlokaliserade iettsyd-nordligt dragning kanäven skönjas ibefintligt bebyggelsemönster. Flera av ningar utgör tydliga nordsydliga stråkiterrängen.Ennordsydlig Gamla E4,dennuvarande järnvägsdragningen ochstörre kraftled Befintliga infrastrukturella inslagilandskapetsåsomfrämstvägE4, urlandskapsbildssynpunkt. förändringar utblickar. Dessaöppna landskap äriallmänhetdemestkänsligaför den slutna terrängenochskaparsiktlinjermöjlighettilllängre somviktigaavbrott vattendrag ochsjöarfungerardärför i betade fält, snittliga vegetationsperiod på160-180 dagar/år.Kalhyggen, åkrar, den permanenta grönskan sträcker sigäven utöver områdetsgenom slutenlandskapet enövervägande karaktär,vilket medanledningav Skogarna somfrämstutgörs av barrvegetation bidrartillatt ge en kuperadsmåkulligterräng. för uppodlats.att inorrövergå Isöderärlandskapettämligenflackt i dar medlokala inslagav merfinsedimentära jordarter därlandskapet Kustlandskapet norromGävle dominerasav skogsbeklädda moränjor Landskapsbild - - - - 50% 75% 100% 25% 0 Öppen karaktär, jordbruk Sluten karaktär, skog Bebyggelse Öppen karaktär, vatten västligt alternativ(Planförslag) Landskapkaraktär längs slaget) ochöstligaalternativet västliga alternativet (planför landskapskaraktärer mellan Öppen karaktär, vatten östligt alternativ(Befintligt) Landskapskaraktär längs Figur 3. Jämförelse av Figur 3.Jämförelse (befintligt) - Landskapet längs med planförslagets Dubbelspår, Ostkustbanan Planförutsättningar spårsträckning Landskapsbild Skärj n Landskapstyp Bebyggelse Sluten karaktär, skog Det föreslagna alternativet i väster innebär att en helt Öppen karaktär, jordbruk ny järnväg uppförs på sedan tidigare obebyggd mark, Öppen karaktär, vatten vilket skulle kunna påverka omgivningens landskaps- bild avsevärt. Stråket är dock förlagt i en övervägande skogig terräng vilket reducerar den visuella effekt som Axmarby järnvägen skulle kunna få i ett mer öppet landskap. Dessutom är den föreslaga spårändringen lokaliserad Hari inom samma sträckning som väg E4, vilken redan utgör en visuell och fysisk barriär i området.
Alternativets känsligaste sträcka ur landskapsbildsyn- A martavlan punkt utgörs av stråkets allra sydligaste etapp, närmast amr nge n Gävle stad, där den föreslagna järnvägen är förlagd i Vifors anslutning till de bebyggda miljöerna Sätra och Lexe. Norrsundet Inom den föreslagna sträckningen återfinns dock idag Bergby Saltarsfjärden redan befintlig infrastruktur såsom den större vägen Hamnleden, Bergslagsbanan liksom en mindre kraft- Totra Lindön ledning. Här är det ändå av högsta vikt att järnvägen utformas på ett sätt så att spårens visuella och fysiska barriäreffekt mellan stadsdelarna Sätra och Lexe Hamrångefjärden reduceras, framförallt gällande den sträckning som agsta idag korsas av en cykelled mellan de båda stadsdelarna.
Andra känsliga områden för landskapsbilden är de platser där stråket passerar större vattendrag såsom Testeboån och Hamrångeån.
Utöver stråkets allra sydligaste etapp närmast Gävle passerar det västliga alternativet få bostäder och bebyggda miljöer vilket kan ses som positivt då en järnväg i denna miljö inte skulle komma att utgöra ett visuellt störande inslag för flertalet människor.
Det föreslagna järnvägsspåret från Axmartavlan och norrut följer till stor del Ostkustbanans befintliga Skarvsjön sträckning. I jämnhöjd med Axmarby och norrut blir den föreslagna järnvägskorridoren bredare och inrym- mer övervägande skogig terräng. Dragningen genom skogen skulle ge ringa påverkan på landskapsbilden på Oslättfors grund av den slutna landskapskaraktären. Björke
Befintlig infrastruktur med påverkan på landskapsbil- den som i övrigt återfinns inom stråket är en större estebo n kraftledning. Det känsligaste området för järnvägsdrag- ningen ur landskapsbildssynpunkt är det halvöppna landskapet kring Lillsjön och Skärjån i höjd med Axmar bruk. Området som angränsar till den kulturhistoriska värdefulla miljön kring Axmar bruk kan anses känslig Hille även om en visuell påverkan från bruket sett inte är Forsby trolig. Strömsbro
Generellt är den föreslagna spårdragningen mellan Sätra Axmartavlan och kommungränsen förlagd i en miljö ävle ästra innehållande ytterst få bostäder eller bebyggelse. Detta Inre fjärden Hagaström kan ses som positivt då en visuell förändring i landska- Brynäs Åsbyggeby Gavleån ävle pet som järnvägsdragningen skulle innebära, inte kommer att påverka flertalet människor. µ Lund eter 0 1 000 2 000 G3 0a00vle å 0n00 5 000
21 Naturresurser
Jord och skogsbruk ningsområden för vindkraft enligt pågående översikts- planering. Tidigare var några av dessa områden även
Planförutsättningar Bra jordbruksmark kan betraktas som en ändlig resurs riksintressen, men togs bort under 2013 då landets och bör därför beaktas vid nya markanspråk. riksintressen för vindkraft reviderades. Påverkan från en ny Ostkustbana enligt planförslaget anses vara Enligt Miljöbalken 3 kap 4§ bör brukningsvärd jord- relativt liten då spårdragningen föreslås ske längs med bruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att befintlig infrastruktur i form av E4. tillgodose väsentliga samhällsintressen och att detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i Enligt Trafikverket bör vindkraftverk som minst ha ett anspråk. I Gävleborgs län kan tillgången på jordbruks- avstånd till järnvägens närmaste spårmitt motsvarande mark betraktas som begränsad då enbart 4,3 % av länets vindkraftsverkets totalhöjd utökat med 20 meter, se totala areal utgörs av jordbruksmark. figur 4. Avståndet ska dock alltid vara minst 50 meter. (Trafikverket, 2009) I länet finns det dock en rik tillgång på skog där hela 79 % av länets arealer utgörs av skog. Skogen är idag vårt lands mest betydelsefulla, förnyelsebara naturresurs. Den är underlag för en av våra viktigaste näringar och den ger arbete för många människor. Skogen har stor betydelse för landets ekonomi och också för utrikeshan- deln. Skogen har även stor betydelse för friluftsliv och rekreation.
Inom planförslaget Den föreslagna spårdragningen i väster är förlagd i framförallt skogig terräng. Liten eller ingen påverkan på jordbruksmark bedöms därför ske. Förslaget innebär dock ianspråktagande av skogsbruksområden men liten eller ingen påverkan på skog av betydelse för friluftslivet. Figur 4. Minsta avstånd mellan järnväg och vindkraftverk. Illustration från Trafikverkets rapport Järnvägen i samhällspla- Norr om Axmartavlan är förslaget förlagt i övervägande neringen, 2009. skogsbeklädd terräng och kommer således att ta skogs- bruksmark i anspråk. Alternativet medför liten eller Luft ingen påverkan på skog som är av betydelse för frilufts- livet eller skogsbruket. Alternativet berör inte områden Genom en utbyggnad av Ostkustbanan ges större som kan betraktas som värdefulla för jordbruket. möjlighet att begränsa de totala utsläppen av luftföro- reningar genom att både regional- och fjärrtrafik förs över till tåg istället för bil. Stockholm och Uppsala läns Klimat och energi luftvårdsförbund har beräknat att Gävle kommuns utsläpp av kväveföroreningar år 2010 till 35 % kom För att transporter ska kunna ske på ett hållbart sätt är från trafiksektorn, motsvarande siffror för koldioxid är det viktigt att allt fler transporter sker på järnväg 41 % och för partiklar 24 %. Förändringarna är bl.a. eftersom järnvägen i jämförelse med andra transport- beroende av hur mycket pendlingen påverkas, t.ex. om slag har en liten miljöpåverkan. Detta beror i sin tur på pendlingsstationer anläggs i Hagsta eller Gävle Västra. att järnvägstrafiken är mycket energieffektiv och att den huvudsakligen drivs med el som producerats med Miljökvalitetsnormer för luft små eller inga utsläpp. Enligt Luftkvalitetsförordning (2010:477) finns ett antal miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. De Riksintresse Energiproduktion ämnen som regleras är kvävedioxid/kväveoxider, EU har som mål att 20 % av medlemsländernas totala svaveldioxid och bly, partiklar, bensen, kolmonoxid, energiförbrukning ska komma från förnyelsebara ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. energikällor 2020. I Sverige är motsvarande mål 49 %. I Normerna baseras huvudsakligen på krav i EU-direktiv. juni 2009 antogs av Riksdagen en planeringsram för Inga Miljökvalitetsnormer för utomhusluft överträds i vindkraft på 30 TWH, varav 10 TWH till havs, fram till Gävle kommun. Övervakning av luftkvaliteten sker 2020. genom att Gävle kommun är medlem i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Gävle kommun har inga riksintressen för vindkraft på land, men föreslagen spårdragning tangerar utred-
22 Gällande planer Planförutsättningar
Jordbruk i Björke Vatten
Att bygga ett nytt spår över ytvattenförekomster kan ge skador på dessa. Under byggtiden kan grumling från arbetsplatserna påverka vattnet och det finns även risk att bränslen, oljor eller andra skadliga ämnen kan spridas från upplag, uppställningsytor eller arbetsområ- den. Av stor vikt är att påverkan på det lokala hydrologiska systemet blir så liten som möjligt och att broar, bankar eller trummor uppförs så att dessa inte påverkar fiskmigration eller vattenflödet. I detta skede av planeringen är det inte möjligt att detaljkommentera vilka risker som finns för de nämnda vattenförekomsterna. Vid detaljpro- jekteringen ska hänsyn tas till vattenförekomsterna och genom tillsyn och tillstånd enligt Miljöbalken kan skadeförebyggande åtgärder föreskrivas.
Byggnation på grundvattenförekomster kan även skada dessa. Delar av grundvattenförekomsterna som berörs är även skyddsområden för vattentäkter. Inom dessa finns det särskilda regler kring vilka skadefö- rebyggande åtgärder som kan krävas vid byggnationerna. Schaktning och grävning kan t.ex. vara begränsat till vissa nivåer. Upplag och hantering av kemiska ämnen kan vara begränsat. I delar av grund- vattenförekomsten som inte är skyddsområden ska hänsyn tas till risk för att den skadas, även om det inte finns särskilda bestämmelser utfärdade. Genom tillsyn och tillstånd enligt Miljöbalken kan skadefö- rebyggande åtgärder föreskrivas.
Miljökvalitetsnormer för vatten I december 2009 beslutade vattendelegationerna i respektive vattendi- strikt om miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. Information
23 om vattenförekomsternas normer finns i databasen Tabell 2. Ytvattenförekomster inom planområdet. (VISS, 2013) VISS. MKN God Risk ej Ytvattenförekomst Ekologisk uppnå Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom status MKN vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet Axmartavlan - Norra en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. kommungränsen Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå Skärjån 2021 JA(2015) normen god status till år 2015 och att statusen inte får
Planförutsättningar försämras Asasjöbäcken 2021 JA (2015) Gävle C - Axmartavlan Om den aktuella statusen bedömts som god/hög och det bedöms att det inte finns någon risk för försämring Lössnaren 2021 JA (2015) ska normen fastställas till god/hög status till 2015. SE676044-156662 2015 NEJ Tidsfrist kan ges till 2021 eller som längst till 2027. Spångholmsdammen 2021 JA (2015) Hamrångeån 2021 JA (2015) Vattenförekomster ytvatten Lillån 2021 JA (2015) Lillvadsbäcken 2021 JA (2015) Inom utredningsområdet finns ett flertal vattenföre- komster (vattendrag och sjöar/dammar) som kan SE675420-156682 2021 JA (2015) påverkas under byggnation eller konstruktion. Det Trödjeån 2015 JA utmärkande miljöproblemet är fysiska förändringar av SE674836-156615 2015 NEJ vattendragen. SE674591-156922 2015 NEJ SE674512-157053 2015 NEJ Begreppet fysiska förändringar omfattar egentligen tre Björkeån 2021 JA(2015) olika typer av miljöproblem. Kontinuitetsförändringar Testeboån 2015 JA beror på olika former av vandringshinder i vattenföre- Bäckebrobäcken 2021 JA(2015) komsterna och är generellt ett stort problem i hela Bottenhavets vattendistrikt. Delområde Gästriklands Stabäcken 2015 JA skogsvattendrag är inget undantag och problemen är jämt fördelade inom delområdet. Vattenförekomster Grundvatten Inom området kommer ett antal grundvattenförekom- Flödesförändringar är ett resultat av vattenregleringar ster att beröras. Samtliga har Kemisk status MKN God av olika slag och är vanligt i Gavleån, samt de stora 2015. En av dessa har redan uppnått MKN medan det är sjöarna (t.ex. Storsjön) som ingår i reglersystemet för risk att övriga inte kommer att nå MKN 2015, se tabell 3. Gavleån. Tabell 3. Grundvattenförekomster inom planområdet. Morfologiska förändringar beror ofta på grävningar, (VISS 2013) rensningar och rätningar av vattendrag, främst MKN God Risk ej lokaliserade till de nedlagda flottlederna. Det kan Grundvattenförekomst Ekologisk uppnå också vara olika typer av markanvändning i anslut- status MKN ning till en vattenförekomst, t.ex. jordbruk eller Axmartavlan - Norra kom- skogsbruk som innebär avvikelser från det naturliga mungränsen markslaget i området. I delområdet är miljöproblemet Axmar 2015 NEJ inte så vanligt. Gavleåns avrinningsområde är dock ett undantag. Gävle C - Axmartavlan Lössenåsen 2015 JA De vattenförekomster som berörs har framförallt Sedimentärt magasin 2015 JA miljöproblemen morfologiska förändringar och konti- Gävle-Valboåsen syd 2015 JA nuitetsförändringar. Tabell 2 visar ytvattenförekom- sterna längs med planförslaget och dess förutsätt- ningar för miljökvalitetsnormer (MKN).
24 Vattentäkter s n Planförutsättningar Dubbelspår, Ostkustbanan j n ön S kär Vatten Inom planförslagets spårkorridor finns tre utpekade Lillsjön vattentäkter, Gävle-Valboåsen, Lössenåsen/Hamerånge- nre grundvattentäkt ken ttre grundvattentäkt bä ö fjärden samt sand- och grusavlagring vid Axmar by. j önnebrosjön s attenförekomst vattendrag a s Tabell 4 nedan, redovisar förutsättningarna för vatten- A attenförekomst sjöar täkterna. Asasjön
Vid passage över vattentäkt krävs noggranna utred- ningar för att studera risken att skada vattentäkten. Stora Svantjärnen Axmarby Järnvägen ska utformas på ett sådant sätt att vattentäk- na ka l iksjön rdbä ken r ten både under byggskedet och driften kan säkerställa u m Hari t t en fortsatt dricksvattenförsörjning. l S
Gävle-Valboåsen