Fördjupad Översiktsplan Dubbelspår Ostkustbanan

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Fördjupad Översiktsplan Dubbelspår Ostkustbanan Samhällsbyggnad Gävle Fördjupad översiktsplan Dubbelspår Ostkustbanan Antagen av Kommunfullmäktige 22 juni 2015 Innehållsförteckning Planförslaget i korthet 4 Elektromagnetiska fält 30 Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C – kommungränsen 4 Farligt gods och olycksrisker 30 Förorenade områden 30 Inledning 6 Ras-, skred- och erosionsrisk 31 Översvämningsrisk 31 Inledning 7 Sammanfattning miljö- och riskfaktorer 31 Vad är en fördjupad översiktsplan 7 Varför behövs en fördjupad översiktsplan 7 Utredningar och analyser 32 Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan 7 Västlig utfart från Gävle Central 32 Anslutning mellan N Stambanan och Ostkustbanan 32 Bakgrund 8 Regional tågstation Hamrångebygden 32 Ostkustbanan - dagens järnväg och dess funktion 8 Passage Skarvberget 32 Framtida trafik och förväntningar 8 Industrispår Norrsundet 32 Tidigare utredningar 8 Kostnadsbedömning 32 Nationella beslut, ställningstaganden och mål 8 Skärjån/Axmar brukspark 33 Fortsatt arbete 33 Planförslag 10 Fördjupningar tågstopp 34 Planförslag 11 Hagsta 34 Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C och norrut 11 Gävle Västra 35 Planförutsättningar 14 Miljökonsekvensbeskrivning 36 Gällande planer 15 Miljökonsekvensbeskrivning 37 Översiktsplan 90 15 Avgränsning 37 Översiktsplan Gävle stad 2025 15 Miljömål 37 Påverkan på gällande planer 15 Alternativ 38 Sammanfattning 39 Natur och friluftsliv 16 Konsekvensmatris 40 Natur 16 Friluftsliv 17 Förutsättningar för alternativ öst 44 Barriäreffekter 17 Länsstyrelsens granskningsyttrande 48 Kulturmiljö 18 Kulturmiljön längs med föreslagen sträckning 18 Fördjupad översiktsplan Ostkustbanan, Gävle kommun Fornlämningar 19 Antagandehandling, Kommunfullmäktige 2015-06-22 Dnr 12KS130 Landskapsbild 20 Landskapet längs med planförslagets spårsträckning 21 Bilagor: Samrådsredogörelse Naturresurser 22 Granskningsredogörelse Jord och skogsbruk 22 Miljökonsekvensbeskrivning (integrerad) Klimat och energi 22 Förutsättningar för alternativ öst (integrerad) Luft 22 Länsstyrelsens granskningsyttrande (integrerad) Vatten 23 Arbetsgrupp: Regionala och mellankommunala intressen 26 Daniel Andersson (Projektledare), Harald Knutsen (Projektledare), Kommunikationer 27 Maria Lind (Ekolog), Riksintresse kommunikationer 27 Lena Boox (Kommunantikvarie), Vägkorsningar 27 Ann-Sofi Dahlqvist (Miljöutredare) Miljö- och riskfaktorer 28 Upplaga: 50 ex Järnvägens influensområde 28 Illustrationer: Trafikverket, Gävle kommun Påverkan på boende 28 Kartor: Gävle kommun, Länsstyrelsen Buller 28 © Gävle kommun 2015 Vibrationer 30 2 Välkommen till Gävle år 2030! För Gävle som arbetsort, studieort och besöksort är Ostkust- banan norrut av stor betydelse. För regionens utveckling är Ostkustbanan förmodligen av ännu större betydelse, och för de nationella godstransporterna från norra Sverige är förmodligen Ostkustbanan av avgörande betydelse. Dessa behov klarar inte dagens enkelspåriga Ostkustbana att leva upp till. Redan dagens efterfrågan på kapacitet överstiger det antal tåg som kan trafikera banan. Kapacitetshöjande åtgärder har gjorts på banan de senaste åren, men detta bidrag räcker enbart kort tid. Till detta kommer den bekymmersamma utvecklingen av restider, där det idag tar 40 minuter längre med tåg Sundsvall-Stockholm än det gjorde för 10 år sedan. En utveckling som är tvärt emot annan samhällsutveckling. Nästa steg i utvecklingen är dubbelspår! För att skapa goda förutsättningar för utveckling både i Gävle kommun, regionen och för nationellt viktig exportindustri, är det därför av största vikt att processen med dubbelspår Gävle-Sundsvall drivs framåt med högsta möjliga fart. Genom denna fördjupade översiktsplan vill vi från Gävle kommun bidra till att driva denna process framåt, dels genom att ta fram beslutsunderlag, dels genom att tala om för Trafikverket och våra medborgare vad vi som kommun vill, och dels genom att vi skapar en samstämmighet mellan alla aktörer på hela sträckan Gävle- Sundsvall. Jörgen Edsvik Kommunalråd 3 Planförslaget i korthet Planen utreder för Gävle kommuns del en lokalisering av planerad järnväg för Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall. Tidigare har Trafikverket tagit fram en förstudie för att bygga dubbelspår på denna sträcka. Sträckan inom Gävle kommun är uppdelad i två del- Axmarby sträckor, Gävle Central till Axmartavlan norr om Bergby, samt Axmartavlan till kommungränsen mellan Söder- hamn och Gävle kommun, se figur 1. Längs båda delsträckorna har två alternativ utretts. I Hamrångefjärden den första sträckningen från Gävle C till Axmartavlan Iggön finns de största komplikationerna. Kommunen har tidigare i processen begärt in synpunkter på båda alternativen från allmänheten, berörda myndigheter och berörda organisationer. Kommunen har sedan Eskön kommit fram till att det västra alternativet längs båda Oslättfors delsträckorna är att föredra ur flera aspekter och är Björke även det alternativ som kommunen valt att förorda. Bönan Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C Gävle – kommungränsen Furuvik Valbo Sammanfattningsvis för de olika alternativen kan följande nämnas: Alternativ väst, förordat alternativ Spåret tar sig ut ur Gävle stad västerut längs med Hästbo befintlig sträckning av Bergslagsbanan för att sedan i nivå med sjukhuset svänga av norrut förbi Trafikplats Gävle Norra och vidare norr ut på västra sidan av E4. Främlingshem Dubbelspåret ansluter till befintlig sträckning av Ostkustbanan norr om Bergby. Den västra sträckningen innebär att en regional tågstation norr om sjukhuset kan fungera som sta- Hedesunda tionsläge för både norr-sydgående samt öst-västgående tåg. En regional tågstation föreslås då även väster om Trafikplats Hagsta med strategiskt läge för Hamrånge- Bergby-Norrsundet, samt även till viss del Ockelbo. Det västliga alternativet innebär att man flyttar det befintliga spåret, som till stor del går genom bebyg- gelse, till en sträckning längs med E4:ans befintliga infrastrukturstråk. Det ger minskade störningseffekter på de boende, samt en liten påverkan på landskapet. Spårsträckningen kan innebära stora kostnader för olika trafiklösningar, framförallt vid passage över I sträckningen Axmartavlan - kommungränsen innebär trafikplats Gävle Norra, passage över Testeboån, passage det förordade västliga alternativet en genare sträckning förbi Skarvsjön och passage över Spångholmsdammen. jämfört med befintligt stråk mot Ljusne/Söderhamn. Alternativet innebär viss oundviklig påverkan på Alternativet skapar möjligheter att i framtiden dra om naturintressen vid passage över Skärjån, men konse- befintlig spårsträckning av Bergslagsbanan ut från kvenserna bedöms vara mindre än ett dubbelspår i Valbo-Hagaström-Lexe, för att istället gå norr om befintlig sträckning. bebyggelsen. Detta leder till en minskad störningspå- verkan från järnvägen. Alternativ öst, befintlig järnvägskorridor I samrådshandlingen fanns alternativ öst med som ett 4 likvärdigt alternativ. I denna handling beskrivs alterna- Dubbelspår, Ostkustbanan tiv öst enbart för att ge en referens/jämförelse mot Spårkorridorer Skärjån förordat alternativ väst. Alternativet går till stor del i Gräns för delsträcka befintlig spårsträckning med undantag från vissa delar Förordad järnvägskorridor Befintlig järnvägskorridor som rätas ut för att klara en modern tågstandard med högre maxhastigheter. Dubbelspåret passerar genom och påverkar värdefulla kulturmiljöer och landskap som Hille by, Varva, Björke-Oppala, Hamrångefjärden och Bergby-Totra, dels på grund av etablering av dubbelspår, Axmarby men också på grund av eventuella trafiklösningar som måste göras, exempelvis planskilda korsningar. Dessa Hari korsningar innebär även stora kostnader. Längs med spåret finns många bostäder som skulle få en ökad störning från framför allt buller. Spårdrag- Axmartavlan ningen skulle troligen innebära inlösen av många Hamrångeån fastigheter. Alternativet föreslår även en regional Vifors tågstation inne i Bergby. Norrsundet Bergby Saltarsfjärden Vid byggande av ett nytt spår i befintlig sträckning skulle det närgångna byggarbetet påverka trafiken på Totra Lindön järnvägen och orsaka avbrott och förseningar. Det innebär att viss del av trafiken skulle behöva framföras på vägnätet istället för på järnvägen. Att människor Hamrångefjärden vänjer sig vid andra transportalternativ än tåg kan leda Hagsta till beteendeförändringar i hur människor väljer att förflytta sig. En minskad tillgänglighet i transportsek- torn under en längre tid kan även påverka den regio- nala utvecklingen negativt. Skarvsjön Oslättfors Björke Testeboån Hille Forsby Strömsbro Sätra Gävle Västra Inre fjärden Hagaström Figur 1. Översiktsbild över Brynäs Åsbyggeby Gavleån Gävle C spårkorridorer för norrgående Ostkustbana. Alternativ efter µ Lund Meter befintlig sträckning och 0 1 000 2 000 G3 0a00vle4å 0n00 5 000 föreslagen sträckning. 5 Inledning I denna del beskrivs formalia kring översiktsplanen och bakgrunden till varför en översiktsplan görs för ett dubbelspår Gävle C – Sundsvall. Innehåll • Vad är en fördjupad översiktsplan • Varför behövs en fördjupad översiktsplan • Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan • Ostkustbanan - dagens järnväg och dess funktion • Framtida trafik och förväntningar • Tidigare utredningar • Nationella beslut, ställningstaganden och mål 6 Inledning Inledning Vad är en fördjupad översiktsplan Inom Gävle kommun finns två aktuella alternativ beskrivna i Trafikverkets förstudie. Ambitionen med En översiktsplan är en vision om hur kommunen ska den fördjupade översiktsplanen är att välja bort det ena utvecklas i framtiden. Den är ett övergripande strate- alternativet, och därmed endast
Recommended publications
  • Gävleborgs Län
    Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Rapportnr: 2015:4 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Förord Vattenplanering och säkring av dricksvatten är en av de många utmaningar som ett förändrat klimat innebär. Arbetet med regional vattenförsörjningsplan ingår därför som en del i Länsstyrelsernas regeringsuppdrag att samordna och driva på anpassningen till ett förändrat klimat. För att säkerställa en god vattenförsörjning både idag och i framtiden måste planering och styrning ske på flera nivåer i samhället. Arbetet med att säkerställa vattenförsörjningen inbegriper riktlinjer från ett stort antal nationella myndigheter, lagar, förordningar och föreskrifter. På den regionala nivån är det länsstyrelsens ansvar att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Många begrepp förekommer inom vattenförsörjningsområdet och det kan upplevas som en svårighet att förstå kopplingen mellan regional vattenförsörjningsplan, kommunernas vattenförsörjningsplaner, kommunernas vatten- och avloppsvatten- planer (som efterfrågas i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram). Med hjälp av den regionala vattenförsörjningsplanen kan förhållandet mellan olika planer klargöras och därmed underlätta förståelsen och arbetet med framtagande av dessa. Det är länsstyrelsens ambition att den regionala vattenförsörjnings- planen både som dokument och process ska vara användbar både för länsstyrelsens eget arbete och för kommunerna i deras arbete på lokal nivå. Per Bill Landshövding Gävleborg 3 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Innehållsförteckning 1 Inledning 6
    [Show full text]
  • Furuvik 60°38,9N 17°20,4E
    Furuvik 60°38,9N 17°20,4E Inom parkområdet.... ...finns en mindre hamn. Inloppet till En sevärdhet är den gamla befästningen hamnen medger inte mer än 1 meter och på Norra Furuskär som idag är ett muse- förtöjning sker innanför stenpiren. Ham- um helt intakt med kanoner och spa- nen är helt oskyddad för nordväst- till ost- ningsutrustning samt förläggningar för vindar. befäl och manskap. Furuviksparken startades år 1900 och är 2006 invigdes där den nya havsrestau- därmed en av landets äldsta och mest särp- rangen Furuviks Brygga där det planeras räglade djurparker med nordiska och för en ny gästhamn, havscamping och exotiska djur. stugboende. Furuvik är en utpräglad dag- och nöjes- Bilden t h är tagen vid Lilla Furuskär. park med inriktning på barnfamiljer. Furuviksparken: Inom Furuviksparken, som är öppen 026-17 73 00 från mitten av maj till slutet av augusti, www.furuvik.se finns toaletter, sopställ och vatten. 12 Fliskärsvarvet 60°40,7N 17°12,5E I södra delen... ...av Gävle i stadsdelen Bomhus finns Gerda byggdes 1993-2006 och ligger vid Norrlands största fritidsbåthamn som forna Gävle varv när hon inte seglas. hanterar ca 700 båtar, varav cirka 560 har LandMarin: bryggplats. 026-19 52 10 Kranen på varvet lyfter 6 ton på båtvagn Fliskärsvarvets ek. förening: och på slipen hanteras båtar upp till 10 026-19 35 77 ton. www.gavle.se Ett mindre antal gästplatser finns. www.briggengerda.com Cirka 700 meter till Post i butik, bank, livsmedelsaffär och restaurang. LandMarin bedriver sin verksamhet med tillbehörsbutik, motorförsäljning samt båt- och motorreparationer. Ångmaskindrivet slipspel anlagt 1883.
    [Show full text]
  • Kulturmiljöprogram För Norra, Södra Och Västra Kommundelarna, Gävle Kommun
    Antagandehandling Kulturmiljöprogram för norra, södra och västra kommundelarna, Gävle kommun Del av översiktsplan Gävle kommun år 2030 med utblick mot år 2050 Antagen av Kommunfullmäktige den 11 december 2017 Kulturmiljöprogram för norra, västra och södra kommundelarna, Gävle kommun Författare: Lena Boox, Samhällsbyggnad, Gävle kommun Omslagsfoto och foton: Gävle kommun om inte annat anges Tryckt av: Reklamab Edsbyn Upplaga: 80 st Dnr: 17KS40 © Gävle kommun 2017. Citera gärna men ange källa. Innehållsförteckning Innehållsförteckning 7 Syfte 9 Innehåll 9 Hur ska kulturmiljöprogrammet användas? 11 Vad berättar kartan? 11 Riksintressen 11 Kulturhistorisk bebyggelse 11 Karaktärsområden 11 Skydd och reglering 12 Vad berättar texten om varje område och vad beslutas som riktlinje? 12 Hamrånge 16 Kulturhistorisk bebyggelse Axmar bruk (Ha K1) 16 Kulturhistorisk bebyggelse Övre hammaren (Ha K2) 17 Karaktärsområde Axmar by (Ha L1) 18 Kulturhistorisk bebyggelse Axmar by(Ha K3) 19 Kulturhistorisk bebyggelse Gåsholma (Ha K4) 19 Kulturhistorisk bebyggelse Vifors bruk (Ha K5) 21 Karaktärsområde Berg-Hagsta (Ha L2) 21 Kulturhistorisk bebyggelse Berg-Åbyn-Hagsta (Ha K6) 22 Karaktärsområde Häckelsäng-Totra (Ha L3) 23 Kulturhistorisk bebyggelse Heden- Häckelsäng-Totra (Ha K7) 25 Kulturhistorisk bebyggelse Bergby samhälle (Ha K8) 25 Kulturhistorisk bebyggelse Norrsundet (Ha K9) 26 Kulturhistorisk bebyggelse Saltars fjärden (Ha K10) 26 Kulturhistorisk bebyggelse Lindön (Ha K11) 28 Karaktärsområde Häckelsängsfäbodar (Ha L4) 28 Kulturhistorisk bebyggelse Häckelsängsfäbodar
    [Show full text]
  • Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
    FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Bostad 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180004 Vallbacken och Villastaden i Gävle tätort 2180005 Gamla Gävle och längs Gavleån i Gälve tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan och Kyrkogatan i Gävle centrum 2180007 Längs Södra Kungsgatan i Gävle centrum 2180035 Gävle Strand i Gävle tätort FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Butik 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180021 Valbo Köpcentrum i Gävle kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Kontor 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan och Kyrkogatan i Gävle centrum 2180035 Gävle Strand i Gävle tätort FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2102 Bostad 2161002 Ljusdals centrum 2180003 Söder mellan Brunns- och Kaserngatan i Gävle tätort 2180008 Gävle Norr 2180009 Teknikparken i Gävle tätort 2180010 Sörby, Olsbacka och Nynäs i Gävle tätort 2181002 Sandvikens inre centrum 2181004 Sandvikens yttre centrum 2181006 Nya Bruket och Promenaden i Sandvikens tätort 2182002 Söderhamns inre centrum 2182004 Centrum längs ån i Söderhamns tätort 2182006 Norra delen av centrum i Söderhamns
    [Show full text]
  • Ancient Natural Sacred Sites in Gävleborg Region, Sweden
    ävleborg County has been inhabited since the Stone Age. There is OTHER SACRED PLACES IN THE REGION TO VISIT GStone Age settlements that are 9000 years old. During the Bronze Age, large stone cairns were built along the coast. The Iron Age is prominent 15 S:T OLOFS SPRING IN JÄRVSÖ with a large amount of graves and settlements. The parishes were Along the road Kalvstigen, between Järvsö and conformed during the Middle Ages. Gävleborg is the Swedish county Delsbo, and then a small road to the Southeast most rich in forest. The forest, the Baltic Sea coast, farming and the iron N 6841487 E 565304 have formed the history and is still visible in the cultural sites. According to tradition the spring has magical The route goes along the county coast from the south towards the north. power, and King Olov baptized a lot of locals here It starts in Gävle city and ends in Gnarp parish. It contains sites both in the on his way to Norway. 6 9 10 forest, in a coastal environment and in the rural landscape. There are sacred springs, ancient graves, runic stones and many other sites. 12 SKINNLIPPssTENEN 6 KLAPERN IN NoRRALA 9 THE ANCIENT CULT PLACE CENTRE In the area of Tallåsen, North of Ljusdal. On the Next to the road between Norrala and Skärså IN HÖG Southwest side of lake Letssjön N 6804907 E 610226 Around the church in Hög parish, east of Information about the road Information about the length N 6862835 E 550840 Hudiksvall conditions: most roads are kept of the route and hours: Mighty cairns from the Bronze Age.
    [Show full text]
  • Översvämningskartering Utmed Testeboån
    Översvämningskartering utmed Testeboån Sträckan från Åmot till utloppet i Bottenhavet Rapport nr: 30, 2015-05-11 2 3 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 651 81 Karlstad, Tel 0771-240 240, av WSP Sverige AB, 121 88 Stockholm-Globen, Arenavägen 7, Tel 010-722 50 00, Fax 010-722 87 93 Att mångfaldiga det innehåll i denna rapport som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, helt eller delvis, är tillåtet förutsatt att MSB anges som källa. Lantmäteriet har rättigheterna till bakgrundskartorna i rapporten. MSB diarienr 2014-3373 Konsult ärendenr 10200198 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................ 6 2. Allmänt om översvämningskartering ...................................... 7 2.1 Flöden och återkomsttid ........................................................ 7 2.2 Uppdatering av den översiktliga översvämningskarteringen ....... 8 2.3 Användning av översvämningskartor....................................... 8 2.4 Immateriella rättigheter ........................................................ 9 3. Beräkningar - förutsättningar och genomförande ................. 10 3.1 Beräkning av flöden ............................................................ 10 3.2 Modellbeskrivning av vattendraget........................................ 12 3.3 Hydrauliska beräkningar ...................................................... 12 3.3.1 Antaganden ..........................................................................................
    [Show full text]
  • SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Månadsmöten Och Årsmöte 2021
    SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Månadsmöten och Årsmöte 2021 sid 1 Plats och tid: Månadsmöte Digitalt på Microsoft T eam s, 2021 -02 -02 kl. 18.00 - 20.35 Beslutande: Svante Wallberg ordf. Pontus Andersson Tommy Berglund Per Modén Christer Lantz Ove Wahlgren Lars -Ove Molin Per Modén Marianne Lundqvist Jan Eriksson Ralf Åkerblom Viktoria Hallin Roger Sjödin Daniel Englund Sture Larsson sekr. Övriga närva- Erika Engvall Stefansson, Hans Helmersson, Pia Pernu. rande: Utsedd att justera: Jan Eriksson Tid och plats för juste- Utsändes med e-post för godkännande. ring: Underskrift efter överenskommelse Protokollet 1-5 omfattar para- graferna: Underskrifter: Sekreterare: ……………………………………. Ordförande: ……………………………………. Justerande:……………………………………. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Månadsmöten och Årsmöte 2021 sid 2 § 1 Inledning. § 1 Ordföranden hälsade de på nätet närvarande välkomna till dagens sammanträde. Protokollsjusterare utsågs. Dagordningen kompletterades och godkändes. § 2 Information om RÖRELSESATSNINGEN I SKOLAN. § 2 Medverkande från Bergby skola, RF-SISU och Rädda Barnen . Ordföranden hälsade de informerande välkomna; Pontus Andersson, Per Modén och Viktoria Hallin från Bergby skola, Pia Pernu från RF-SISU verksamhetschef i Gävleborg. Jenny Myrberg från Rädda Barnen hade fått förhinder. Josefin Wennelin arbetar som strateg på Enheten för Social hållbarhet i Gävle kommun. Josefine Wennelin, Pia Pernu och Jenny Myrberg ingår i Rörelsesatsningens styr- grupp och koordinerar frågor inom respektive organisation. Erika Engvall Stefansson Av medlen som tilldelats Landsbygdsutvecklingen i Gävle kommun har hittills 15 % gått till personella resurser 82% fysiska projekt (anläggningar), 3% till sociala projekt varav 2,5% riktade till barn och unga. "Rörelsesatsningen i skolan" riktar sig till barn och unga med skolan som arena. Rörelsesatsningen i skolan startade i Gävle å 2020. De skolor som deltog var Fors- backa, Andersberg, Brynäs (Staffansskolan) och Bomhus (Sjöängskolan och Lill- hagsskolan).
    [Show full text]
  • Bredbandsstrategi För Gävleborgs Län 2012-2020
    Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Länsstyrelsen Gävleborg Foto omslag: www.sxc.hu 2 Förord Kommunikation i alla dess former är en förutsättning för tillväxt och hållbar utveckling i vårt samhälle. Bredband är en digital motorväg som ger möjlighet till snabb kommunikation och tillgång till information och tjänster. Det är viktigt att alla i Gävleborgs län kan ta del av det digitala samhälle som växer fram. Företagens och hushållen tillgång till bredband med hög kapacitet och kvalitet har stor betydelse för en positiv utveckling i hela Gävleborg. Ett snabbt och säkert bredband ökar länets attraktivitet. Tidigare företagsetableringar avgjor- des av tillgången till råvara, strömmande vatten och möjlighet till transport av framställda varor. I dag är det andra faktorer som avgör valet av lokalisering. Tillgång till välutbildad arbetskraft och snabba transporter spelar fortfarande stor roll men även snabb kommunika- tion i form av bredband. Man kan med rätta påstå att bredband idag är en av de grundläggan- de infrastrukturerna och är lika viktigt som väg-, vatten- och elnät. För individen gör bredbandet det möjligt att välja ett attraktivt boende i vårt län. Vare sig det är vid vatten, på en bondgård eller mitt i tätorten. Bredbandet ska vara så väl utbyggt i länet att vi fritt kan göra valet av boende och ändå ha möjlighet till snabb kommunikation via bredband. Bredband är också en bärare av viktig samhällsinformation. Alla medborgare ska ha möjlig- het att ta del av sådan såväl elektroniskt som i annan form. Detta är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga.
    [Show full text]
  • Fritidsgårdar Gävle Kommun
    KULTUR OCH FRITID FRITIDSGÅRDAR GÄVLE KOMMUN Andersberg HELGES FUBB Hedesunda Bergby ZEBRAN VÄVAREN Strömsbro Bomhus LEGENDEN TREFFEN Sätra Brynäs BRYNJAN SOFFAN Valbo Forsbacka KNOPPEN Aktivitetshus Helges Andersbergs Centrum VINDDRAGET 22 802 77 GÄVLE TEL 026–64 22 22 FAX 026–65 24 62 E-POST [email protected] HEMSIDA www.helges.org FACEBOOK Helges Akti- vitetshus ÖPPET (FRITIDSGÅRD, TONÅR- Helges drivs av: Gefle IF. Förestån- INGAR) dare: Lars Hall tel 070–351 94 93 Måndag–torsdag, söndag 17.30–21.30 Fredag 17.30–23.00 ATT GÖRA PÅ HELGES Lördag 15.00–20.00 Fritidsklubb, gym, musik, sångcoach- ing, café, thaiboxning, karate, boxning, ÖPPET FRITIDSKLUBB (MELLAN- fotboll, teater, dans, afrikansk dans, STADIET) breakdance, tjejgrupp, ungdoms- Måndag–torsdag 13.00–17.00 ambassadörer, gårdsvärdar, DJ-kurs, Fredag 12.00–17.00 integrationsprojekt, språkcafé, mö- tesplatsen, rep. rum musik, skapande GYM ÖPPET verksamhet, media, biljard, bordten- Måndag, onsdag, fredag 09.00–21.00 nis, ansiktsmålning, parklek 7-12 år, Tisdag, torsdag 09.00–19.00 (tjejträ- läger, resor, fiske. ning 19.00-21.00) Låg- och mellanstadiedisco lördag Lördag 10.00–14.00 16.00–21.00 1 ggr/mån. Söndag 17.00–21.00 Fritidsgården Zebran Fritidsgården Bergby Legenden Bomhus BERGBYV. 10, 817 40 BERGBY KLOCKAR CALLES GATA 3 TEL 0297–105 00. Postadress Tredje 804 29 GÄVLE Tvärgatan 34, 802 84 Gävle TEL 026–19 37 98 (kontor) E-POST [email protected] TEL 026–19 37 95 (café) HEMSIDA www.zebranbergby.com E-POST [email protected] FACEBOOK Fritidsgården Zebran FACEBOOK Legenden Unga Örnar
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Gävle (Pdf, 2,1
    6 Veda 0 9 Hari Baståsen Hedsjön Mörtebo Skärpan Viksjö Svartsbo Spaksjön Storrönningen Svartandal Åmot Långänget Råbacken Källsjön Karlsviken 583.2 DRIFTOMRÅDESKARTA Kvarnåsen Västerbo 5 Tomtnäs 7 Norrbo 578.1 575.3 Nysjö fäbodar Strand Mo 8 543 2 548 . Rönnbacken 49 Sjökalla 5 Gävle Vallsbo 5 Bergby 7 !$ Nilslarsberg 5 Norrsundet Berg 57 5 547 Åkrarna Åbyn 7 57 546 8 7 Svartnäs Gammelfäbodarna Österbacken V Svartnäs 7 Åbyggeby Båtpers 303 583.1 Ockelbo 583 Fagervik 303.1 Stenbäcken Medskogs Datum: 2020-08-27 5 fäbodar Ulvsta 79 6 580 7 Skala (A3): 1:320 000 Spjärsbodarna 5 Vittersjö Katrineholm 573 Hyn St Björnmossen Säljemar Långfäbodarna 0 2,5 5 7,5 10 12,5 km Vittersjö Kolforsen © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Åbron Jädraås Brattfors 542 Råhällan 545 Trödje Vintjärn 4 Gammelboning 57 571 50 Hillevik 8 Ulvtorp Vägar i driftområdet Ivantjärn 570 Driftklass 1-3* Utnora Oslättfors Driftklass 4-5* 8 Ågs bruk 8 Medskog 567 Björke 4 Böle 569 Isala Kungsberg Oppala 27 Driftklass ej angiven 8 544 Kalltjärn 2 Mårdäng 88 Kungsfors Östansjö Botjärn Kyrkbyn Österbyn Bönan 883 Hillsjöstrand Mitträcke/mittremsa Ön Hunsen Åbyggeby Svärdsjö 880 Kyrkbyns fäbodar Vettsjön Brattberget Grusväg 2 Järbo 30 Gävlebukten 8 Lumsheden Tunnel 82 82 Hillersboda Vreten 5 Nyfäboden Överbyn 1 88 Ytterbyn Färjeled Stocksbo 583 Lövåker 5 Stensjön 33 Utbredning annat driftområde** Vattan Gävle Överbyn 551 Storbodarna 541 Västbyggeby 7 Jäderfors Furuvik 8 6 Dalfors Åttersta fäbodar 8 78 76 0 Dalsäng 9 Sågarbo Långsand Hagmuren 537 Valbo 7 7 8 Åshammar 7 Allmänninge
    [Show full text]
  • Bilaga 4 Nedlagda Deponier
    Bilaga 4 till Kretsloppsplaner för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby 2021 – 2025 Nedlagda deponier Remissversion Bilaga ”Nedlagda deponier” 1 (28) Innehållsförteckning 1. INLEDNING .................................................................................................................................. 3 2. IDENTIFIERING OCH RISKKLASSNING .................................................................................. 3 Tidigare genomförd identifiering och riskklassning .................................................................... 3 Identifiering och riskklassning enligt MIFO-metoden ................................................................ 4 3. KARTOR ÖVER NEDLAGDA DEPONIER ................................................................................ 6 Översikt ............................................................................................................................................. 6 Gävle .................................................................................................................................................. 7 Hofors ................................................................................................................................................ 9 Ockelbo ............................................................................................................................................ 10 Sandviken.........................................................................................................................................
    [Show full text]