Från Kolmodin Till H. Dorsin En Diakron Studie Av Ljudupprepningarna Fonologiska Iterationer I Svenska Visor

Från Kolmodin till H. Dorsin En diakron studie av ljudupprepningarna fonologiska iterationer i svenska visor

Per Wingård

Ämne: Självständigt arbete i svenska med litteraturvetenskaplig inriktning Poäng: 15 hp Ventilerad: VT 2016 Handledare: Ola Nordenfors Examinator: Maria Ulfgard

Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser Lärarprogrammet i Svenska Innehåll 1 Inledning ...... 3 1.1 Syfte ...... 4 1.2 Frågeställningar ...... 4 1.3 Disposition ...... 4 1.4 Tidigare forskning ...... 4 1.4.1 Forskning om metrik ...... 5 1.4.2 Forskning om visor ...... 6 1.5 Materialet och dess avgränsningar ...... 8 1.5.1 Definition av visgenren ...... 8 1.5.2 Materialavgränsning ...... 9 1.6 Teoretisk förankring ...... 11 1.7 Metod ...... 12 1.7.1 Avgränsningar ...... 13 1.7.2 Presentation av studiens analytiska förfarande ...... 13 2 Undersökning ...... 15 2.1 Identifierade variabler ...... 15 2.1.1 Registrering av allitteration ...... 15 2.1.2 Identifiering av assonans ...... 16 2.1.3 Kartläggning av olika rim ...... 17 2.1.4 Registrering av visornas rimflätningar ...... 19 2.1.5 Kartläggning av inrim ...... 21 2.1.6 Identifiering av anaforer ...... 22 2.1.7 Strofrelaterade upprepningar ...... 23 2.2 Visornas rimtyper ...... 24 2.2.1 Allitterationer i visorna ...... 24 2.2.2 Assonans i visorna ...... 25 2.2.3 Visornas rimantal ...... 26 2.3 Visornas strukturer ...... 26 2.3.1 Visornas rimflätning ...... 27 2.3.2 Visornas inrim ...... 28 2.3.3 Visornas anaforer ...... 28 2.3.4 Visornas strofrelaterade upprepningar ...... 29

3 Diskussion ...... 30 3.1 Slutsatser ...... 30 3.1.1 Visornas fonologiska iterationer ...... 30 3.1.2 Återkommande metriska mönster i visorna...... 32 3.2 Framtida forskning ...... 32 Källförteckning ...... 33 Primära källor ...... 33 Sekundära källor ...... 33 Bilagor ...... 36 Bilaga 1. Miβtrösta eij o Christen godh ...... 36 Bilaga 2. Een Sommarwisa...... 38 Bilaga 3. Fredmans epistel N:o 2 ...... 40 Bilaga 4. Fredmans epistel N:o 9 ...... 42 Bilaga 5. Mors lilla Olle ...... 44 Bilaga 6. Majas visa ...... 45 Bilaga 7. Den lycklige nudisten (En gla’ polkett) ...... 46 Bilaga 8. Så länge skutan kan gå (Vals på Kariben) ...... 47 Bilaga 9. Fan for i far ...... 48 Bilaga 10. Tomten är en kommunist ...... 50 Bilaga 11. Brev till Henrik Dorsin...... 51

Tabellförteckning

Tabell 1.1 Studiens material ...... 10 Tabell 2.1 Visornas allitterationer ...... 24 Tabell 2.2 Visornas assonans ...... 25 Tabell 2.3 Visornas rimantal ...... 26 Tabell 2.4 Strofernas rimflätning ...... 27 Tabell 2.5 Visornas inrim ...... 28 Tabell 2.6 Visornas anaforer ...... 29 Tabell 2.7 Strofrelaterade upprepningar ...... 29

1 Inledning

En klassisk genreindelning i litteraturvetenskapen särskiljer epik, dramatik och lyrik. Denna tredelning kan spåras till antikens Grekland,1 och medan kategoriseringen får sägas bestå har en viss betydelseexpandering drabbat lyrikbegreppet. Ursprungligen kännetecknades lyriken av att den framfördes med sång ackompanjerad av lyra.2 Successivt har dock lyrik även kommit att gälla (och kanske oftast associerats med) den musikfria poesin – en följd av tryckkonstens framfart och det visuella uttryckets växande betydelse.3 I denna uppsats återvänder jag till lyrikens äldre definition och undersöker visor. I Sverige finns nämligen en rik vistradition, så till den milda grad att värderande metaforer som ”den svenska visskatten” kan läsas i vetenskapliga texter.4 Vistraditionen gäller såväl diktning som framförande och reception av genren och visorna tycks ligga det svenska folket mycket varmt om hjärtat.5 Kanske kan det återkommande intresset härledas till visans omfångsrika innebörd och omvittnade sociala och geografiska spridning. Att med precision avgränsa vistermen blir därför en grannlaga men samtidigt stimulerande utmaning; jag vågar mig på den när uppsatsmaterialet presenteras i avsnitt 1.5.1. Redan nu törs jag dock påstå att ett återkommande inslag i visor är deras respektive ljudupprepningar, hädanefter beskrivet med Ulf Malms beteckning ”fonologiska iterationer”.6 Fonologiska iterationer kan förekomma i flera olika former och även struktureras på en rad sätt; en av de mer kända iterationerna torde vara rimmen. I Malms metriska forskning framhävs de fonologiska iterationerna som ett komplement till lyrikens metrisk-rytmiska utformning; således sorterar Ulf Malm rim och övriga fonologiska iterationer som sekundärrytmiska.7 Innan studiens syfte presenteras vill jag kort kommentera vistexternas symbiotiska relation till deras respektive tonsättning. Visors musik är en vital del av verket och melodierna måste ses som något mer än bara ett komplement till den litterära texten. Därför blir en metrisk studie av visor ointressant om analytikern nonchalerar det sekundärrytmiskas förhållande till musiken, ett faktum som många litteraturforskare har förbisett.8 Uppsatsens tyngdpunkt ligger förvisso

1 Staffan Bergsten & Lars Elleström, Litteraturhistoriens grundbegrepp, Lund: Studentlitteratur 2004, s. 113. 2 Bergsten & Elleström 2004, s. 121. 3 Lars Elleström, Lyrikanalys: en introduktion, Lund: Studentlitteratur 1999, s. 14. 4 Per-Erik Brolinson, Utländska inflytanden på den svenska visan, (Musikvetenskapliga publikationer nr. 2.) Stockholm: Institutionen för musik- och teatervetenskap 2007, s. 5. 5 Jenny Leonardz, ”Västervik satsar på att bli svenskt viscentrum”, Svenska Dagbladet 2003-05-19. 6 Ulf Malm, Meter, rytm och ljudgestaltning i bunden vers. Exemplet Karlfeldt. (Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet nr. 21), (diss.) Uppsala: 1985, s. 49. 7 Malm 1985, s. 49. 8 Per-Erik Brolinson & Holger Larsen, ”Visor till nöjets estrader” Den populära svenska visan. Hedemora: Gidlunds förlag 2004, s. 26. 3 på visornas fonologiska iterationer men när analysernas giltighet kan stärkas av hänvisningar till det musikaliska kommer detta att göras. Den som hoppas på djupdykningar i den aldrig så intressanta musikteorin kommer däremot att bli besviken; uppsatsen är trots allt litteraturvetenskaplig.

1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att kartlägga sekundärrytmik i svenska visor från fem olika århundraden och att utifrån detta material identifiera återkommande sekundärrymtiska mönster över tid.

1.2 Frågeställningar  Vilka fonologiska iterationer karaktäriserar valda visor av Israel Kolmodin, Carl Michael Bellman, Alice Tegnér, Evert Taube och Henrik Dorsin?  Kan man utifrån denna komparativa studie se huruvida sekundärrytmiska mönster återkommer över fem sekler?

1.3 Disposition Ovan har syftet med denna studie samt uppsatsens frågeställningar presenterats. Nedan fortsätter kapitlet med redogörelser för tidigare forskning, materialurvalet och den teoretiska förankringen samt en beskrivning av metodologiska frågor. I det andra kapitlet beskrivs och sammanställs själva undersökningen, vilken sedan sammanfattas och diskuteras i det tredje kapitlet. I slutet av uppsatsen bifogas vistexterna i sin helhet inklusive deras metriska analyser; bilagorna spelar därför en stor roll eftersom analyserna ligger till grund för hela uppsatsen.

1.4 Tidigare forskning Inför denna studie har jag i möjligaste mån dragit nytta av tidigare vetenskapliga landvinningar. Ett bekymmer som har stötts på är dock att metriska arbeten tenderar att utgå från icke tonsatt lyrik och att forskning som rör visor många gånger är biografiskt inriktade eller innehålls- orienterade. Nedan presenteras först den litteratur jag har dragit nytta av i mina analyser, därefter berör jag visforskning som handlar om de lyriker som har författat materialet i föreliggande studie.

1.4.1 Forskning om metrik I sin Lyrikanalys: en introduktion redogör Lars Elleström för hur lyrik kan tolkas och analyseras; därtill resonerar han om sambandet mellan lyrik och musik.9 Utöver att översiktligt introducera lyrikanalysen som arbetsområde presenterar Elleström ett fruktbart sätt att under- söka sångtexters metrik: upptaktsmodellen. Denna metod används i uppsatsens analyser och utgår från att man ser obetonade stavelser som föregår versradens första betonade, som en upptakt. Med en sådan uppfattning ses alla versfötter som fallande. En fördel med upptaktsmodellen är att versfötterna och orden kongruerar i större utsträckning, vilket kan underlätta förståelsen för analyser. Utöver detta handfasta tips presenterar Elleström en rad begrepp för lyrikanalys och delar av terminologin i denna uppsats har hämtats från hans introduktion. Eva Lilja tecknar en omfattande bild av metriken i sin Svensk metrik.10 Till att börja med fördjupar hon läsaren i versteori genom att utveckla vad som egentligen menas med rytm, meter och klang. Lilja fortsätter sedan med en vershistorisk analeps och beskriver hur konsten att uttrycka sig på vers, antingen muntligt eller skriftligt, är sprungen ur antikens retorik. Historie- skrivningen sträcker sig sedan till 1900-talslyrikernas uppgörelse med den systematiska lyriken och vurm för den fria versen. Lilja avslutar sitt verk med att gå till botten med versläran och behandlar exempelvis prosadikt, versmått, pausernas betydelse och taktens roll i lyrik. Att i detta stycke göra Eva Liljas metrikframställning rättvisa är naturligtvis inte möjligt varför jag hänvisar den intresserade till Svensk metrik. Det bör dock understrykas att Liljas verk har varit till stor hjälp i föreliggande studie och att undersökningen utgår från hennes forskning. Ulf Malm är ytterligare en litteraturvetare som bör nämnas i detta sammanhang. I sin avhandling Meter, rytm och ljudgestaltning i bunden vers rustar Malm läsaren med en metrisk begreppsapparat och även Malm har hjälpt mig att hitta en passande terminologi i denna uppsats.11 Eftersom uppsatsen kan tjäna på att de ämnesspecifika begreppen förklaras, presenteras undersökningens begreppsapparat i avsnitt 2.1. Förutom att noggrant redogöra för lyrikterminologi presenterar Malm sin undersöknings teoretiska förankring, något jag har haft nytta av i denna uppsats. Den redan nämnda indelning Malm gör i primär och sekundär rytm, och begreppet fonologiska iterationer (alltså ljudupprepningar) är tydliga exempel på hur Malms forskning bidragit till denna uppsats. Även Kristian Wåhlins vetenskapliga gärningar har understött min studie. I sin Allmän och svensk metrik beskriver Wåhlin den metriska terminologin vilken exemplifieras utifrån lämplig

9 Elleström 1999. 10 Eva Lilja, Svensk metrik, Stockholm: Svenska akademien 2006. 11 Malm 1985. 5 lyrik.12 Han presenterar dessutom lyrikens tolv olika nivåer, vilka samspelar i receptionen av ett verk och bör tas i beaktning vid diktanalys. De valda nivåerna återges och utvecklas i avsnitt 1.7.1 och där har jag begränsat mig till några av Wåhlins nivåer. Således hänvisar jag till Wåhlins forskning för en mer omfattande bild av diktanalytikerns alla utgångspunkter.13 Jörgen Larsson presenterar i sin artikel ”Metrisk strukturalism” en analysmetod som rör just metrisk struktur.14 Larsson framställning har berikat mig med en omfattande metod, ur vilken jag har hämtat inspiration till mina egna analyser. Hur jag har gått tillväga när jag har tillämpat Larssons analysmetod presenteras i avsnitt 1.7.1. När eufonin i det analyserade materialet presenteras utgår jag till stor del från Claes Garléns Svenskans fonologi.15 Jag vill framhålla detta verk eftersom man utifrån Garléns samman- ställning ges orientering i svenska språkets fonetik och prosodi. När rim diskuteras hämtas de fonetiska tecknen från Garlén.

1.4.2 Forskning om visor Israel Kolmodin och hans författarskap har inte getts särskilt mycket uppmärksamhet, trots att hans lyrik återkommer vid allehanda skolavslutningar. En, i huvudsak, innehållslig analys av ”Een Sommarwisa” presenteras dock i Lyrikens liv.16 Redan nämnda Elleström behandlar även han visan när han exemplifierar upptaktsmodellen med ”Een Sommarwisa”;17 således rör Elleströms framställning vad Malm skulle beteckna som ett verks primära rytm.18 Utöver denna forskning är förvånansvärt lite skrivet om Kolmodins engagemang i visdiktning. Det torde knappast vara någon överdrift att beskriva omfånget av Bellmanforskningen i termer av hyllmeter. I denna korta översikt blir begränsningen därför tydlig. För det första bör den amerikanska musikvetaren Massengale framhållas; han undersöker musikalisk-poetisk teknik och presenterar detta i Systerligt förente.19 Trots att Massengale begränsar sig till Bellmans författarskap har Massengale forskning varit mig behjälplig, dels för att han utförligt diskuterar rimflätning, dels för att han uppehåller sig vid relationen mellan musik och lyrik.

12 Kristian Wåhlin, Allmän och svensk metrik, Lund: Studentlitteratur 1995. 13 Wåhlin 1995, s. 9 f. 14 Jörgen Larsson ”Metrisk strukturalism”, i Metriken som tolkningshjälp. Metriska diktanalyser (Skrifter utgivna av Centrum för metriska studier), Elena Dahl & Eva Lilja (red.), Göteborg: Centrum för metriska studier 1993. 15 Claes Garlén, Svenskans fonologi, Lund: Studentlitteratur 1988. 16 Lyrikens liv: introduktion till att läsa dikt, Janss, Christian m.fl., Göteborg: Daidalos 2004, s. 268 ff. 17 Elleström 1999, s. 48 f. 18 Malm 1985, s. 49. 19 James Massengale, Systerligt förente. En studie i Bellmans musikalisk-poetiska teknik (Kungl. Musikaliska Akademiens skriftserie nr 25.), Stockholm: Musikaliska akademien 1979. 6

Eftersom metrisk forskning oftast behandlar lyrik som inte är tonsatt har Massengales Systerligt förente varit särskilt förtjänstfull i denna studie. För det andra kan Lyrikens liv återigen nämnas. I denna forskning presenteras en synnerligen intressant beskrivning av ”Fredmans epistel N:o 9”.20 Ännu en gång sker dock den innehållsliga analysen på bekostnad av en metrisk kartläggning. Lennart Reimers redogör i sin avhandling för Alice Tegnérs författarskap och presenterar såväl hennes levnadsteckning som musikaliska och kontextuella analyser av Tegnérs visor.21 Metriken får i denna avhandling stå tillbaka för de övriga delstudierna. Däremot uppehåller sig Reimers vid likheten mellan Tegnérs ”Mors lilla Olle” och Wilhelm von Brauns dikt ”Stark i sin oskuld”.22 Därtill klassificeras ”Mors lilla Olle” och ”Majas visa” som visor som ”odlas under den yngre småbarnsfasen (upp till 4-5-årsåldern)”,23 ett konstaterande som är anmärkningsvärt eftersom inga övriga visor i min egen studie har en lika uttalad publik. Reimers specifika utpekande av Tegnérs målgrupp kan bidra till att man förväntar sig rimrika texter av Tegnér; lyrik och ramsor för barn präglas ofta av en ljudglädje genom rytm och rim.24 Evert Taube är ytterligare en lyriker som har fångat forskarnas intresse. Bland Taubeforskare utmärker sig David Anthin som i sin avhandling för en omfattande diskussion om Taube som scenartist.25 Även Mikael Timm bör framhållas; hans Evert Taube. Livet som konst, konsten som liv saknar visserligen vetenskapliga anspråk men biografin upplevs i det närmaste heltäckande.26 Verket innehåller givetvis flera referenser till Taubes visdiktning. Henrik Dorsins lyrik har inte ägnats någon större uppmärksamhet när det kommer till publicerad forskning. Denna uppsats bryter därför i någon mån ny mark när sekundärrytmiken nu kartläggs i ett urval av Dorsins textproduktion.

20 Lyrikens liv 2004, s. 273 ff. 21 Lennart Reimers, Alice Tegnérs barnvisor (Skrifter från musikvetenskapliga institutionen Göteborg: 8), (diss. Göteborg) Bromma: Edition Reimers 1983. 22 Reimers 1983, s. 118 f. 23 Reimers 1983, s. 13. 24 Eva Lilja, ”Sex metoder att förbinda form med betydelse”, i Metriken som tolkningshjälp. Metriska diktanalyser (Skrifter utgivna av Centrum för Metriska Studier 3), Elena Dahl & Eva Lilja (red.), Göteborg: Centrum för Metriska Studier 1993, s. 16. 25 David Anthin, Evert Taubes scener. Från Cabaret Läderlappen till Gröna lund, (diss. Göteborg) Lund: Ellerström 2007. 26 Mikael Timm, Evert Taube. Livet som konst, konsten som liv, Stockholm: Bonniers 1998. 7

1.5 Materialet och dess avgränsningar I följande avsnitt avgränsas först visan som genre. Därefter redogör jag för studiens material samt varför just dessa visor har valts.

1.5.1 Definition av visgenren Litteraturhistorikern Bengt R. Jonsson har framhållit att litteratur- och musiktermen visa redan ”från början” hade en omfångsrik innebörd,27 så pass omfångsrik att begreppet ”torde vara omöjligt” att definiera exakt.28 Jonsson antar, trots denna antydda uppgivenhet, utmaningen att beskriva genren. Han menar att visan ”är en strofisk dikt med strofisk melodi, såväl litterärt som musikaliskt oftast präglad av en viss enkelhet i stilen”,29 en beskrivning som bland andra visforskarna Per-Erik Brolinson och Holger Larsen lutar sig mot.30 Även tidigare nämnda James Massengale har utifrån sin forskning sökt definiera visgenren. Massengale har sammanställt några grundregler för visan, vilka han kallar ”de poetiska kraven”.31 Dessa gör bland annat gällande: att minst en ton krävs per stavelse; att en versrad som slutar med rim skrivs för varje musikalisk fras; att sluttonerna i den musikaliska frasen i regel avgör rimmets stavelseantal; att musikaliska fraser som liknar varandra färgar av sig på texten och får de musikaliska frasernas versrader att likna varandra. En musikalisk fras kan beskrivas som ”en uppfattad melodisk del, som vanligen är två takter lång men som också kan vara längre”.32 I notskrift markeras en musikalisk fras ofta med så kallade fraseringsbågar. För att fördjupa förståelsen för visbegreppet ytterligare kan man jämföra visan med romansen. Ola Nordenfors gör detta i sin avhandling och där tecknas en bild av visan och romansen som binära oppositioner.33 Med binära oppositioner menar jag att stora likheter finns men att en påtaglig distinktion ändå kan göras. Skillnaden genrerna emellan ligger i att romansen ska framföras av en skolad sångare och att det musikaliska framförandet med största precision ska följa det tilltänkta ackompanjemanget. Vad gäller visor tycks däremot ”förhållandet mellan verket och dess presentation vara ovanligt flexibelt”,34 stränga krav ställs

27 Bengt R. Jonsson, ”Visa och folkvisa. Några terminologiska skisser.”, i Visa och visforskning (Skrifter utgivna av svenska litteratursällskapet i Finland), Ann-Mari Häggman (red.), Helsingfors: 1974, s. 28. 28 Jonsson 1974, s. 28. 29 Jonsson 1974, s. 32. 30 Brolinson & Larsen 2004, s. 14. 31 Massengale 1979, s. 91 ff. 32 Börje Tyboni, Noter. Handbok i traditionell notering. Stockholm: Gehrmans musikförlag 1994, s. 153. 33 Ola Nordenfors. ”Känslans kontrapunkt” Studier i den svenska romansen 1900-1950 (Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, nr. 28), (diss. Uppsala) Stockholm: Almqvist och Wiksell International 1992, s. 15 f. 34 Brolinson & Larsen 2004, s. 20. 8 alltså varken på sångaren eller på att visans melodi ska vara unik eller likvärdig med texten. Detta kan sannolikt förklara varför visor präglas av en neutral melodi och ett ackordiskt ackompanjemang.35 Visan är som synes ingen lättdefinierad term men beteckningen lämpar sig för denna uppsats. Således används hyperonymen visa när materialet presenteras och diskuteras i studien eftersom termen fyller en avgränsande funktion och inte famnar lika vitt som begreppet sång.

1.5.2 Materialavgränsning Musiksatt lyrik av viskaraktär är på intet sätt en svensk företeelse; det finns följaktligen en diger samling texter att välja ur när vismetrik ska kartläggas. Den första avgränsningen skedde utifrån språkliga grunder och valet föll av naturliga skäl på vistexter som ursprungligen författades på svenska. Detta ligger i linje med den gängse uppfattningen som säger att ”litteraturforskning som gör anspråk på vetenskaplighet utgår från diktverken på originalspråk”.36 Nästa steg i processen var att välja vilka svenska författarskap fokus skulle riktas mot. Enligt Staffan Bergsten och Lars Elleström bör litteraturhistoriska analyser vända sig till ”allmän- bildade läsare” och inte bara ämneskollegor.37 Av denna anledning har jag valt författarskap som torde vara (fortsatt) aktuella för den litteraturintresserade. Vistexterna valdes dessutom utifrån följande kriterier: alstren skulle ursprungligen ha uppförts (och helst publicerats) i ett och samma århundrande; visorna skulle ha nått allmän kännedom; vistexterna skulle vara metriskt utmanande men inom rimligt omfång. Det bör understrykas att de nedslag som görs i respektive sekel är just nedslag. Därför kan och bör man inte se vistexterna som representanter för ett helt århundrade eller ett helt författar- skap. Däremot är texterna goda exempel på respektive lyrikers författarskap och att visorna är utgivna i olika århundraden gör att man kan identifiera om fonologiska iterationer, det vill säga ljudupprepningar, återkommer över tid. Materialvalet föll på de texter som tillsammans med sina respektive diktare presenteras nedan i tabell 1.1. Jag är medveten om att endast en av de fem lyrikerna är kvinna och att urvalet kan bidra till att kvinnliga visdiktare osynliggörs. Bland urvalskriterierna fanns könsaspekten dock inte med, istället valdes texterna främst utifrån deras metriska egenskaper, tillblivelsetid och allmänna kännedom. I tabell 1.1 presenteras visorna kronologiskt och om texterna utgavs

35 Lennart Hedwall, ”Om den svenska romansen efter Rangström”, i Nordisk musik och musikvetenskap under 1970-talet. En rapport från 8:e Nordiska Musikforskarkongressen, Göteborg: Musikvetenskapliga institutionen 1980, s. 76. 36 Bergsten & Elleström 2004, s. 26. 37 Bergsten & Elleström 2004, s. 102. 9 samma år har jag låtit psalm- eller epistelnummer avgöra deras placering. (”Miβtrösta eij o Christen godh” hade ursprungligen psalmnummer 247 och ”Een Sommarwisa” nummer 317). Det kan tilläggas att de valda visdiktarna inte nödvändigtvis är melodiernas kompositörer – faktum är att jag bara lyckats säkerställa att en av diktarna dessutom har komponerat sina visor: Alice Tegnér. Läsaren bör också uppmärksammas på att ”Miβtrösta eij o Christen godh” saknar en titel, varför jag väljer att benämna visan utifrån dess inledande versrad.

Tabell 1.1 Studiens material Lyriker Texter Publiceringsårtal Strofantal Ordantal Israel ”Miβtrösta eij o Christen godh”38 1697 39 10 344 Kolmodin ”Een Sommarwisa.” 1697 40 6 207 Carl Michael ”Fredmans epistel N:o 2” 1790 41 3 201 Bellman ”Fredmans epistel N:o 9” 1790 42 4 317 ”Mors lilla Olle” 1895 43 4 112 Alice Tegnér ”Majas visa” 1897 44 4 79 ”Den lycklige nudisten” 1966 45 1 132 Evert Taube ”Så länge skutan kan gå” 1972 46 5 248 Henrik ”Fan for i far” Ej publicerad.47 4 419 Dorsin ”Tomten är en kommunist” Ej publicerad.48 8 399

Det går att invända mot beskrivningen av Kolmodins och Bellmans texter som visor; Kolmodins verk är väl närmast att betrakta som psalmer medan de valda Bellmantexterna ofta benämns epistlar. Visan bör dock förstås som ett överordnat begrepp och psalmer kan ses som andliga visor. Påståendet torde inte vara kontroversiellt, särskilt med tanke på att reformatorn Olaus Petri 1536 gav ut psalmboken Swenske songer eller wisor.49 Vad gäller Bellmans lyrik såg han själv sina verk som litterära alster men den allmänna uppfattningen var redan då att de

38 I denna vistitel används ligaturen β. Grafemvalet är medvetet och syftar till att i möjligaste mån göra uppsatsens materialåtergivning trogen visornas förlagor. 39 Israel Kolmodin, ”Miβtrösta eij o Christen godh”, i Then swenska psalm-boken … öfwersedd och nödtorfteligen förbättrad, och åhr 1697 i Stockholm af trycket vthgången …, Stockholm 1697, s. 259 f. 40 Israel Kolmodin, ”Een Sommarwisa.” i Then swenska psalm-boken … öfwersedd och nödtorfteligen förbättrad, och åhr 1697 i Stockholm af trycket vthgången …, Stockholm 1697, s. 339. 41 Carl Michael Bellman, ”Fredmans epistel N:o 2” i Fredmans epistlar, Stockholm 1790, s. 4 f. 42 Carl Michael Bellman, ”Fredmans epistel N:o 9” i Fredmans epistlar, Stockholm 1790, s. 19 f. 43 Alice Tegnér, ”Mors lilla Olle” I: Sjung med oss, mamma! 18 små visor av A.T. Häfte 3, 2. Uppl., Stockholm: Fr. Skoglunds förlag 1895, s. 13. 44 Alice Tegnér, ”Majas Visa” I: Sjung med oss, mamma! 18 små visor av A.T. Häfte 4, 6. Uppl., Stockholm: Fr. Skoglunds förlag 1897, s. 23. 45 Evert Taube, ”Den lycklige nudisten” I: Hjärtats nyckel heter sång, Stockholm: Bonnier 1966, s. 330. 46 Evert Taube, ”Så länge skutan kan gå” I: Så länge skutan kan gå, Stockholm: Bonnier 1972, s. 313 f. 47 Henrik Dorsin, ”Fan for i far”, brev från H. Dorsin till P. Wingård. 2016-03-10 (hos uppsatsförfattaren) 48 Henrik Dorsin, ”Tomten är en kommunist”, brev från H. Dorsin till P. Wingård. 2016-03-10 (hos uppsatsförfattaren). 49 Bernt Olsson & Lennart Algulin, m.fl., Litteraturens historia i Sverige, 5. Uppl., Stockholm: Norstedts 2009, s. 47. 10 tillhörde visgenren,50 en föreställning som alltjämt lever och bekräftas när Bellmans författar- skap framställs.51 Bellmans inställning till de skrivna visorna är dock motsägelsefull eftersom han ville publicera dem tillsammans med noter,52 något som indikerar att även skalden själv tyckte att verken skulle mottas som visor. När en textkritiker ska analysera en text som har utgivits vid ett flertal tillfällen ställs denna inför ett problem: vilken av utgåvorna ska undersökas? Litteraturprofessorn Bengt Landgren har, i likhet med vad som uttrycks i Lyrikens liv,53 diskuterat frågan och Landgren nämner tre alternativ på lämpliga upplagor. Dessa är: författarens manuskript, den första tryckta versionen eller den sista av författaren själv godkända versionen.54 I föreliggande undersökning närmar jag mig texter som har publicerats åtskilliga gånger, vilket fordrar att primärkällorna väljs med omsorg.55 Jag har därför i möjligaste mån sökt mig till den första tryckta versionen eftersom ordval, stavning och melodier kan vara annorlunda i senare upplagor. Henrik Dorsins texter gick inte att hitta i tryck varför jag kontaktade honom. Efter en kortare korrespondens med Dorsin skickade han de texter jag önskade; mitt första brev till Dorsin återges i bilaga 11.

1.6 Teoretisk förankring I denna uppsats tangerar min studie de ryska formalisternas intressen: att se hur något gestaltas.56 Ytterligare en likhet jag delar med formalisterna är att jag låtit studien färgas av den nykritiska traditionen som har präglat västerländsk litteraturforskning sedan 1930-talet.57 Det faller sig nämligen naturligt att en metrisk textanalys utgår från den givna texten snarare än författarens biografi. Men kan en text verkligen analyseras utan att hänsyn tas till den omgivning i vilken texten skapats? Det kan man inte enligt nyhistoricismen, en forskningsgren som har framhållit att en text inte kan ses som autonom utan istället bör relateras till det omgivande samhället.58 Eftersom föreliggande undersökning utgår från ett diakront perspektiv är det av intresse att nämna när verken tillkom. Det är alltså inte frågan om att belysa texterna ur ett litteratursociologiskt perspektiv men när kontextuella faktorer, så som diktarens ursprung

50 Massengale 1979, s. 49. 51 Olsson & Algulin m.fl. 2009, s. 128. 52 Massengale 1979, s. 49. 53 Lyrikens liv 2004, s. 263. 54 Bengt Landgren, ”Vad är en litterär text?”, i Litteraturvetenskap: en inledning, Staffan Bergsten (red.), Lund: Studentlitteratur 2002, s. 20 f. 55 Lyrikens liv 2004, s. 263. 56 Paul Tenngart, Litteraturteori, Malmö: Gleerups 2008, s. 13. 57 Jimmy Vulovic, Narrativanalys, Lund: Studentlitteratur 2013, s. 122 f. 58 Vulovic 2013, s. 124. 11 eller tilltänkt målgrupp, kan bidra till att besvara frågeställningarna i avsnitt 1.2 bör kontextuella faktorer enligt min mening ges utrymme. Ovan framhölls påståendet om visornas anspråkslösa utformning fram, men att analysera visors texter kan sannerligen vara en prövning. Vislyriken är tätt förknippad med sin musik. Därför kommer denna litteraturvetenskapliga studie tangera den interartiella forskningen, i vilken man tar hänsyn till konstarter som kompletterar texten.59 Vistexternas förhållande till musiken har framhållits så till den milda grad att Bellmanentusiasten Pelle Ödman hävdar att det vore brottsligt att låta ”melodiens [sic!] karaktär av menuett i exempelvis Fr. Ep:r 9 [sic!] […] plånas ut av textens konstnärliga fulländning”.60 En metrisk analys av vistexter som nonchalerar metrikens förhållande till musiken framställer materialet som vore det dikter; så är emellertid inte fallet. Därför kommer denna uppsats i kontakt med musikteori även om tyngdpunkten ligger på metrik, närmare bestämt den sekundära rytmiken.

1.7 Metod Syftet med denna uppsats är delvis, som nämndes i avsnitt 1.1, att kartlägga metriken i svensk tonsatt lyrik. När metriska undersökningar ska genomföras kan analytikern antingen välja en perceptorisk eller en akustisk analys.61 Denna studie gjordes utifrån en perceptorisk analys. Dels för att tillvägagångssättet förespråkas av forskare som framhåller att det är den upplevda metriken och inte det fysikaliskt mätbara som bör uppmärksammas, dels för att en akustisk analys fordrar sofistikerad utrustning och omfattande fonologiska kunskaper.62 Föreliggande undersökning är komparativ eftersom jag jämför olika texter för att hitta återkommande mönster. Dessutom kan studien beskrivas som kvantitativ, en följd av att jag har sammanställt ett antal variabler: de fonologiska iterationerna. Min arbetsmetod har därför varit deduktiv eftersom jag inledningsvis bestämde vad i materialet som skulle identifieras.63 För att undersökningen ska upplevas reliabel presenteras respektive fonologisk iteration med exempel i avsnitt 2.1.

59 Staffan Bergsten, ”Från litteraturhistoria till litteraturvetenskap”, i Litteraturvetenskap: en inledning, Staffan Bergsten (red.), Lund: Studentlitteratur 2002, s. 16. 60 Pelle Ödman, ”Om Bellmans-sång”, i Bellmansstudier. Trettonde samlingen. Utgivna av Bellmanssällskapet. Stockholm. 1959, s. 129. 61 Wåhlin 1995, s. 98. 62 Jfr Wåhlin 1995, s. 98 f. 63 Merete Watt Boolsen, Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle, Malmö: Gleerups 2007, s. 26. 12

1.7.1 Avgränsningar Det har redan påpekats att denna studie har inriktat sig på metriken men i uppsatsen görs inga anspråk på en heltäckande metrisk analys. I stället har jag avgränsat mig till att analysera en nivå av de auditiva rytmnivåer Jörgen Larsson presenterar: den eufoniska nivån.64 Och när det kommer till eufonin har ytterligare en avgränsning gjorts för att begränsa antalet variabler. Därför nöjer jag mig med att titta på de fonologiska iterationerna, alltså enstaka eller kombinerade fonem som upprepas i texten, och hur dessa iterationer bildar vertikala och horisontella strukturer. De iterationer som kartläggs är allitterationer, assonanser, rim, anaforer och strofrelaterade upprepningar. För att ge en omfattande och rättvisande bild av visorna eufoniska nivån måste man dock integrera ytterligare analysnivåer. Därför har även Wåhlins nivåindelning varit vägledande, eftersom han bland annat redogör för dikters grammatiska och metriska nivåer samt en kontextuell nivå: författarens kontext.65

1.7.2 Presentation av studiens analytiska förfarande Det första som gjordes i denna studie var att överföra respektive text från dess källa till formatet som presenteras i uppsatsens bilagor 1-10. I primärkällorna är alla vistexter, förutom Tegnérs båda, presenterade utan sina respektive notskrifter; bortsett från Tegnérs visor speglar därför textåtergivningen i bilagorna de undersökta källorna. Vad gäller Kolmodins texter har emellertid smärre förändringar gjorts eftersom visorna i Then swenska psalm-boken av platsekonomiska skäl är komprimerade.66 Versraderna som nuförtiden disponeras vertikalt har i Then swenska psalm-boken en horisontell struktur vilket gör att slutrim och versrader inte med samma lätthet går att identifiera. Således har jag valt att återge ”Miβtrösta eij o Christen godh” och ”Een Sommarwisa.” enligt nutidens gängse vertikala disposition,67 för att underlätta läsandet av uppsatsens analyser. Förändringen är inte obetydlig men torde vara okontroversiell. I min egen versradsindelning utgick jag från de musikaliska fraserna; sådana avgör vanligtvis versraderna, vilka alltså är melodiskt och rytmiskt sammanhållna. Ett argument för

64 Larsson 1993 s. 57. 65 Wåhlin 1995, s. 9 f. 66 Then swenska psalm-boken 1697. 67 Den svenska psalmboken med tillägg. 2002, Stockholm: Verbum, s. 326 f. 13 att denna versradsindelning fungerar är att den förekommit i annan forskning, bland annat när ”Een Sommarwisa” diskuteras i Lyrikens liv68 och framställs i Elleström.69

68 Lyrikens liv 2004, s. 269 f. 69 Elleström 1999, s. 48. 14

2 Undersökning

I följande kapitel presenterar jag inledningsvis vad i materialet som har undersökts; i denna redogörelse ryms även exempel på de kartlagda variablerna. Därefter presenteras studiens resultat. Denna del är tudelad: först sammanställs vistexternas olika fonologiska iterationer, därpå avhandlas hur dessa ljudupprepningar bildar strukturer i respektive visa.

2.1 Identifierade variabler Nedan presenteras visornas fonologiska iterationer. Avsnittet innehåller ett, för sammanhanget, tämligen omfattande apparat med metaspråkliga termer. Detta görs för att uppnå vetenskaplig precision, en ambition som delas med Jens F. Ihwe vars mening är att ”the richer the metalanguage that is used in describing the ’text’; the more specific the assertion we can make about that text and its relations to other texts”.70 Därtill finns förhoppningen om att en noggrann redogörelse för studiens tillvägagångssätt kan höja analysernas reliabilitet. Termerna, som exemplifieras genom utdrag (inklusive versradsnummer) ur studiens material, baseras på Lilja.71Av förståeliga skäl kan texterna inte återges in extenso, detta görs istället i bilaga 1-10.

2.1.1 Registrering av allitteration Av flera skäl kändes det naturligt att börja med allitterationen: dels för att denna typ av likhet återfinns ordinitialt, dels för att allitteration som eufoniskt verkningsmedel har förekommit mycket länge och kan härledas till den keltiska poesin.72 Likheten uppstår om samma konsonant eller om olika vokaler inleder flera ord i följd. Henrik Dorsin har utnyttjat detta verkningsmedel i sin visa ”Fan for i far” där titeln, som återkommer i varje strof, innehåller den tonlösa labiodentala frikativan [f] vilken alltså upprepas två gånger. Förekommer den ordinitiala upprepningen av fonem vid betonade stavelser talar metrikern om stavrim.73 Ett målande exempel på stavrim kan hämtas ur Carl Michael Bellmans ”Fredmans epistel N:o 9”, vilken alltså presenteras i bilaga 4. … 14 Handskar i hand och hattarna på. …

70 Jens F. Ihwe, ”On the Foundation of Generative Metrics”, i Poetics (16) 1975, s. 371; citerad i Malm 1985, s. 16. 71 Lilja 2006. 72 Wåhlin 1995, s. 62 f. 73 Lilja 2006, s. 612. 15

I bilagornas metriska analyser har en betonad stavelse markerats med ett tankstreck och de obetonade med en båge. I uppsatsen diskuteras betoningsmönstren inte i termer av versfötter. För den versfotsintresserade kan dock Malms utförliga beskrivning rekommenderas.74

2.1.2 Identifiering av assonans Den klangbildande assonansen bildas genom att ”partiell likhet mellan stavelser” förekommer.75 Fenomenet kallas på goda grunder för halvrim eftersom assonansen kännetecknas av ljudlikheter som visserligen finns i orden men inte innefattar hela stavelser. Assonansen förgrenar sig i tre delar: helassonans, halvassonans och konsonans. Det har funnits invändningar mot att assonansidentifieringen kan bli överdriven och att analytikern därför endast ska markera ”det avsiktliga”.76 Detta vill jag opponera mig mot, dels för att lyrikern kan få till assonanser i sina texter utan att de är avsiktliga, dels eftersom Liljas tredelade assonansindelning pekar på att man i möjligaste mån ska identifiera samtliga assonanser.77 Nedan ges exempel på de tre sorterna och inledningsvis presenteras helassonansen i vilken kombinerade vokal- och konsonantljud i betonad stavelse upprepas. Ett tydligt exempel på helassonans är nedan fetmarkerat och understruket, med förhoppningen om att särskilja helassonansen från halvassonans och konsonans (vilka också fetmarkeras i metriska analyser). Exemplet är hämtat från inledningen till Israel Kolmodins ”Een Sommarwisa”.

1 Then blomstertijd nu kommer 2 Medh lust och fägring stoor 3 Nu nalkas liufwe sommar … När ljudlikheter enbart förekommer i intilliggande och betonade stavelsers vokaler eller konsonanter talar man om halvassonans. Det hela kan exemplifieras tydligt i en versrad hämtad från Evert Taubes ”Så länge skutan kan gå”: … 28 och kan valsa omkring uti Havanna! … Ovan är två grafem av typen < a > fetmarkerade och när versraden artikuleras framgår det att de alla uttalas [a] (vilket kallas ”parallell oscillation” av Malm).78 Notera dock att endast två [a]

74 Malm 1985, s. 33. 75 Lilja 2006, s. 88. 76 Jfr Malm 1985, s. 51. 77 Lilja 2006, s. 88. 78 Malm 1985, s. 61. 16

är betonade, endast dessa är exempel på halvassonans. Den markerade halvassonansen förstärks av att stavelserna inleder musiktakterna i versradens melodi. Den tredje typen av assonans gäller återkommande konsonantljud. Fenomenet brukar benämnas med hyponymen konsonans,79 och gäller alltså upprepade ljud som inte inleder ord (eftersom detta är allitteration, vilket beskrivs ovan). När konsonans upplevs behöver stavelsen inte vara betonad eftersom konsonanter inte kan vara stavelsekärnor i svenskan. Konsonans illustreras här med det markerade [l] i ”Mors lilla Olle”, se gärna bilaga 5 för hela texten. 1 Mors lilla Olle i skogen gick ...

2.1.3 Kartläggning av olika rim I nästa steg av analyserna identifierades slutrimmen och dessa är vanligtvis antingen manliga, kvinnliga eller löpande. Dessa slutrim är alla helrim vilket innebär att ”två ord [eller fler] är likalydande från och med den sista betonade stavelsen” enligt Lilja.80 Rimmen får i normalfallet en relationsskapande funktion i det att versrader sammanbinds till större enheter.81 Nedan presenteras exempel på respektive slutrim och deras beteckning. Låt oss börja med de manliga slutrimmen; dessa är enstaviga och betecknas med gemen. Exemplet nedan illustrerar att rimmen inte är beroende av identisk stavning, istället är det ordens finala fonologi som blir avgörande. Nedan avslutas båda versraderna med ljudkombinationen [al:s] och exemplet är hämtat från uppsatsens åttonde bilaga där Evert Taubes visa ”Så länge skutan kan gå” återges. Rimmen är i dessa exempel kursiverade, enligt gängse praxis; en dylik markering förekommer dock inte i analyserna. … 24 Men inte hindrar det alls a82 25 Att du är glad och ger hals, a … De kvinnliga rimmen skiljer sig från de manliga i det att de förra är tvåstaviga. I analyser markeras kvinnliga rim med versal och rimmen kännetecknas av att betoningen ligger på den första av stavelserna. Carl Michael Bellman utnyttjade detta och exemplet nedan är hämtat från hans ”Fredmans epistel N:o 9”, se bilaga 4. Rimmet nedan syftar på den ordfinala delen [ʉ:dƐn:] men bortsett från tredje ordet i respektive versrad är versraderna identiska. Detta bekräftar

79 Lilja 2006, s. 88. 80 Lilja 2006, s. 88. 81 Malm 1985, s. 51. 82 OBS! I undersökningskapitlets exempel antyder rimbeteckningen att utdragen återger visans första rim; i bilagorna kan beteckningen dock se annorlunda ut eftersom utdragen kan ha föregåtts av andra versrader inklusive rim. 17

Massengales poetiska krav som säger att likhet i musikaliska fraser kan speglas i textens versrader;83 de musikaliska fraserna som versraderna skrivits till är nämligen helt likalydande. … 66 Här är Bacchus buden, A 67 Här är Kärleks Guden, A ... Den tredje sortens rim är, som ovan nämndes, de löpande. Dessa är trestaviga och har på svenska döpts till löpande.84 Återigen får Taubes visdiktning exemplifiera; denna gång är utdraget hämtat från bilaga 7 och dess återgivna visa ”Den lycklige nudisten”. Som framgår betecknas löpande rim med en versal följt av en gemen. … 19 Sund är glädjen bland nudisterna Aa 20 luft och sol utplånar bristerna Aa … För att med säkerhet kunna avgöra om rim föreligger eller ej kan analytikern ta hänsyn till det Wåhlin benämner som ”kontextfaktorer”.85 Med hjälp av sådana kan exempelvis lyrikerns dialektala hemvist klarläggas, vilket kan förklara om rimmen ska läsas på dialekt eller inte; här aktualiseras alltså en kontextuell nivå i dikten i form av författarens biografiska kontext. En hyperonym till detta fenomen är dialektrim och ett framträdande dialektrim är det så kallade Stockholmsrimmet där man uttalar det aningen öppnare fonemet [Ɛ:] som det mer tillslutna fonemet [e:].86 Den på Lidingö uppvuxna Henrik Dorsin har utnyttjat möjligheten i sin visdiktning, därför får Stockholmsrimmet exemplifieras med ett utdrag ur Dorsins ”Tomten är en kommunist”. … 19 Tomten är en kommunist, ett eko utav Lenin (a) B 20 Tomten är en kommunist, ja det är helt min menin’ (a) B 21 Tomten är en kommunist, som dock fått mediatränin’ (a) B … I exemplet ovan framgår att den förväntade velara nasalen [ŋ] har ersatts av den tonande alveolara nasalen [n]. Detta, i kombination med den sista versradens Stockholmsrim, bidrar till att de två första versraderna framhålls extra. Rimmen som uppstår genom de modifierade uttalen gör alltså att tomtens påstådda samröre med kommunismen accentueras särskilt tydligt,87 något som bidrar till textens dråpliga innehåll. En tolkning av detta slag har emellertid

83 Massengale 1979, s. 93 f. 84 Lilja 2006, s. 622. 85 Wåhlin 1995, s. 10. 86 Lilja 2006, s. 629. 87 Jfr Lilja 2006, s. 88. 18 belackare: Ulf Malm avfärdar resonemang om samspelet mellan innehåll och form som frekventa men sällan ”vetenskapligt lödiga” och därför ”spekulativa”.88 Utöver de manliga, kvinnliga och löpande slutrimmen kan man stöta på ytterligare varianter. Till att börja med finns de så kallade slöa rim, i vilka rimmen endast ligger på den obetonade ändelsen. Detta bryter alltså mot slutrimsregeln som säger att det identiska i fonetiken ska inkludera rimmens betonade stavelser och eventuella efterföljande stavelser. De slöa rimmen exemplifieras nedan med fetma och sötma i den sjätte strofen i Kolmodins ”Een Sommarwisa”. … 45 Tin fotspår drype av fetma. a 46 Bespisa medh titt ord - 47 Och med theβ liufwe sötma a … Som framgår av det ovan anförda exemplet har jag markerat fetma och sötma med upphöjda gemener. I dessa slöa rim finns ju en fonetisk likhet, dock alltså inte från den betonade stavelsen och framåt varför beteckningen med upphöjda grafem känns legitim. Dessutom finns skriftrimmen. I dessa är ord(delarna)s grafemsammansättning identisk men uttalet signalerar inte samma tydliga likheter. Att markera skriftrim har blivit aktuellt i denna studie tack vare Alice Tegnérs ”Majas visa”, som återges i bilaga 6. … 6 och körsbärsträdet stod i blom, a 7 och svalan, kvick och munter - 8 just hit med våren kom. a … Medan blom uttalas [blʊm:] och artikulerandet av kom är [kɔm:] finns alltså en likhet i den finala bokstavskombinationen < om >. Som synes förekommer alltså skriftrim i Tegnérs visa. Någon vedertagen markering av skriftrim i lyrikanalyser har inte gått att hitta, i denna studie används därför genomstrukna bokstäver för att på samma gång illustrera den identiska stavningen och det ofullständiga i ordens fonetiska identitet.

2.1.4 Registrering av visornas rimflätningar När rimmen i lyrik identifieras och markeras blottas på samma gång verkens rimflätning; den inledande rimflätningen ger då vanligtvis upphov till en strukturförväntan.89 Rimflätning är ett intressant fenomen eftersom det kan förekomma både inom och mellan versraderna, eller för att tala med Lilja som benämner fenomenen ”horisontella och vertikala iterationer”.90 Gränsen

88 Malm 1985, s. 19. 89 Malm 1985, s. 53. 90 Lilja 2006, s. 87. 19 för hur olika rimflätningar kan konstrueras torde endast sättas av fantasin; nedan nöjer jag mig därför med att exemplifiera de varianter jag har påträffat i studiens material. Vanligtvis presenterar metrikböcker parrim först när det kommer till rimflätningar. Som namnet avslöjar följer versraderna varandra i par: den första och andra versraden är sammanbundna av ett rim medan den tredje och fjärde kopplas ihop på samma sätt men med ett annat rim. Rimflätningen har redan förekommit när manliga, kvinnliga och löpande rim presenterades och här illustreras parrimmen med de inledande raderna i Israel Kolmodins visa ”Miβtrösta eij o Christen godh” som presenteras i bilaga 1. 1 Miβtrösta eij o Christen godh a 2 När synden giör tigh sorgse modh: a 3 För Gudh är synden hatelig b 4 Förtwifla eij/ thet skadar tigh. b … Förekommer en dubbel uppsättning av en versrad utan slutrim följt av en versrad med slutrim, benämns en sådan flätning balladrim. Inte sällan markeras det uteblivna rimmet med ett < x > men i vissa av studiens analyser krävdes så många rimbeteckningar att just < x > togs i bruk. Därför används ett minustecken, < - >, för att markera uteblivet rim i versradens slut. Detta kan exemplifieras med ett utdrag ur bilaga 6 där jag återger ”Majas visa”. 1 När lillan kom till jorden, - 2 det var i Maj, när göken gol, A 3 sa’ Mamma att det lyste - 4 av vårgrönt och av sol. A … I vissa fall stöter den lyrikintresserade även på strofer där rimmen avslutar mer än tre på varandra följande versrader. Detta kallas för tiradrim och förekommer i Henrik Dorsins ”Fan for i far”, vars hela text och analyser presenteras i bilaga 9. … 32 Och fan for i far a 33 När dansen var klar a 34 Katrin och han blev kvar a 35 På skänken i köket bjöds kaviar a … Rimmar istället varannan versrad benämns en sådan konstruktion korsrim. Återigen kan Kolmodins lyrik användas som exempel för en rimflätning; denna gång illustreras dock korsrim med ”Een Sommarwisa” från bilaga 2. … 5 Then blida sol upwärmer A 6 Alt hwad haar warit dödt; b 7 Då hon oβ skrider närmer, A 8 Blir thet på nyo födt. b …

Utöver dessa ovan presenterade rimflätningar finns det något mer avancerade varianter vari fler sorters rimflätningar förekommer. Rimflätningar med tre till fem olika rim i versradernas slut byggs upp av just flätrim. Bellman tycks ha funnit dessa flätrim eufoniska och därför får flätrimmet exemplifieras med ett utdrag ur ”Fredmans epistel N:o 9”, se bilaga 4. … 1 Käraste Bröder, Systrar och Vänner, A 2 Si Fader Berg han skrufvar och spänner A 3 Strängarna på Fiolen B 4 Och stråken han tar i hand. c 5 Ögat är borta, Näsan är klufven; D 6 Si hur han står och spottar på skruven; D 7 Ölkannan står på stolen: B 8 Nu knäpper han litet grand; c … En variant av flätrimmen är de så kallade släprimmen. I dessa ”släpar” ett rim efter, vilket innebär att rimmen inte står i direkt anslutning till varandra. Exemplet ovan illustrerar detta genom rimmen Fiolen – stolen och hand – grand. Ännu tydligare kan släprimmen åskådliggöras genom att ånyo återge ett utdrag ur Henrik Dorsins ”Fan for i far”, vilken hittas i bilaga 9. 1 Far och mors relation var komplex a 2 Vart gifta 40 år men inte mycket sex a 3 Lördagsmys det var surt vin och kex a 4 Och inte så mycket mera B 5 Far var revisor, torr som ett flarn c 6 Det var knappt ens vi barn la märke till karln c 7 Och mor gick i tjocka tröjor av garn c 8 Tro fasen att dom stagnera’ B …

2.1.5 Kartläggning av inrim Inrim förekommer inom versrader eller inom versrader som följer tätt på varandra. Således kan de fungera sammanbindande både vertikalt och horisontellt och nedan ges exempel på förekomster som har identifierats i uppsatsmaterialet. En undergrupp till inrimmen kallas olyckligtvis just inrim.91 Dessa inrim saknar dessvärre beteckningsnormer; jag har dock valt att markera inrim som inte återkommer i versradens slut i parentes och med ett multiplikations- tecken följt av antal förekomster där så är nödvändigt. Inrimsundergruppen inrim kännetecknas av dess placering inuti, men ej i slutet av, versraden och det går att illustrera med Henrik Dorsins ”Tomten är en kommunist” som presenteras i bilaga 10. … 28 Är varje julklapp tomten ger ett hot mot kapitalet (a*2) …

91 Lilja 2006, s. 625 f. 21

Om man i versradens slut kan hitta rim som även kan identifieras inom versraden och dessutom med högst två stavelser mellan rimmen är man ett slagrim på spåren. Evert Taube utnyttjar stilmedlet i sin ”Den lycklige nudisten”, något som här exemplifieras utifrån bilaga 7. … 6 Uti dur, går i ur, går i skur, är kultur (Bb*2) a*4 … Exemplet är särskilt spännande eftersom det utöver att visa på slagrim genom fonem- kombinationen [ʉ:r] dessutom innehåller ett dubbelrim, något som kännetecknas av ett rim uppbyggt av minst två ord. Dubbelrimmet är i exemplet understruket för att hålla isär det från slagrimmet. Ett slagrim uppbyggt av dubbelrim torde vara tämligen ovanligt. Lyckas man identifiera ett bindrim, och det gör man om man nagelfar Tegnér, är det tal om ett rim som kan identifieras inuti versraden och i slutet av densamma. Ett exempel på detta hittas tidigt i ”Mors lilla Olle”, se bilaga 5. … 3 Läpparna små utaf bär äro blå. a*2 … Ytterligare en inrimsvariant, som dessutom ligger bindrimmet nära, är kransrimmet. Här rimmar versradens första och sista ord med varandra och Bellman utnyttjar konstruktionen i versrad 51, den allra sista, i ”Fredmans epistel N:o 2”, vilken återges i bilaga 3. … 51 Är hvad Sancte Fredman lär. a*2 … Inrim kan som sagt även löpa horisontellt i texten, alltså från en versrad till en annan. Om inrim i olika versrader kombineras med versradsfinala rim kallas konstruktionen kedjerim. Sådana finns det gott om exempel på i ”Fredmans epistel N:o 9” eftersom de musikaliska fraserna upprepas vid ett flertal tillfällen. Exemplet nedan är hämtat från analysen i bilaga 4. … 9 Grinar mot solen, (A) B 10 Pinar Fiolen, (A) B …

2.1.6 Identifiering av anaforer En anafor kännetecknas av att två eller flera på varandra följande satser eller rader inleds likadant. Stilfiguren känns igen från retoriken,92 men kan även påträffas i lyriska texter.

92 Janne Lindqvist Grinde, Klassisk retorik i vår tid, Lund: Studentlitteratur 2008, s. 281. 22

Eftersom strofrelaterade upprepningar bildas genom ljudupprepningar har även förekomster av sådana kartlagts i uppsatsmaterialet. Återigen kan ”Fredmans epistel N:o 9” verka som exempel, denna gång är det ett utdrag ur bilaga 4 som återges med understrukna anaforer. … 65 Här är Musik och Flickor hvar dag, 66 Här är Bacchus buden, 67 Här är Kärleks Guden, 68 Här är all ting, här är jag.

Exemplet är mycket lämpligt eftersom Bellman utnyttjar anaforen såväl i versradsinledningar som i respektive grammatisk sats. I detta fall synliggörs således att även den grammatiska nivån i visorna har analyserats. I jakten på anaforer utgick jag från den satsdefinition som Svenska Akademien har föreslagit.93 Ett argument för att likställa anaforer med rim är att även anaforerna bygger på identiska fonologiska strukturer. När det gäller anaforer är sådana emellertid inte bara lika till formen utan även till ordens betydelse. Därigenom kan en distinktion mellan anaforer och rim tecknas eftersom rim byggs upp av fonologisk likhet och semantisk olikhet mellan två (eller fler) ord.

2.1.7 Strofrelaterade upprepningar I materialet förekommer vissa upprepningar av samma ord (både enstaka och i flertal) som förekommer på ett givet ställe i en strof alternativt en stroftyp. (d.v.s. en strof som skiljer sig musikaliskt och metriskt från andra strofer i visan; sådana har, då de förekommer i bilagorna, betecknats med fetmarkerad versal). Dessa strofrelaterade upprepningar skiljer sig från anaforer vilka är närstående versradsinledande upprepningar. Ett exempel på vad jag anser vara en strofrelaterad upprepning är attributet ”käraste” som inleder varje strofs c-del i Bellmans ”Fredmans epistel N:o 9”. Denna typ av upprepning har markerats med kursivering vilket framgår av följande utdrag från bilaga 4: … 13 Käraste Bröder dansa på tå, … 30 Käraste Systrar altid honnett, … 47 Käraste Systrar tagen i ring, … 64 Käraste Bröder här är behag, …

93 Svenska Akademiens grammatik. 4, Satser och meningar. Stockholm: Svenska akademien 1999, s. 3. 23

Exemplet ovan visar inte bara en strofrelaterad upprepning, därtill kan man faktiskt notera en kiasm i anaforernas efterföljande ord. Diktarjaget vänder sig, som synes, mot den manliga publiken i den första och sista strofen medan de kvinnliga åhörarna adresseras däremellan.

2.2 Visornas rimtyper Följande avsnitt disponeras efter den ordning som de olika ljudupprepningarna presenterades i. Således redogörs det först för respektive visas olika allitterationer vilket följs av materialets assonanser och olika rim.

2.2.1 Allitterationer i visorna Det finns alltså två typer av allitterationer. I tabell 2.1 presenteras förekomster av allitterationer byggd på konsonanter och allitterationer utifrån vokaler, se avsnitt 2.1.1. Därtill kan man, som sagt, tala om stavrim; även sådana presenteras i tabell 2.1.

Tabell 2.1 Visornas allitterationer

Visa Allitterationer Allitterationer Stavrim genom konsonanter genom vokaler Miβtrösta eij o Christen godh 10 7 3 Een Sommarwisa 7 6 4 Fredmans epistel N:o 2 10 1 5 Fredmans epistel N:o 9 13 - 6 Mors lilla Olle 4 3 2 Majas visa 2 - 1 Den lycklige nudisten 5 2 2 Så länge skutan kan gå 18 5 6 Fan for i far 29 4 16 Tomten är en kommunist 21 2 7

I tabell 2.1 framgår det att allitterationer där begynnelseljudet är konsonantiskt är vanligast hos Dorsin och i Taubes ”Så länge skutan kan gå”. Därefter placerar sig i tur och ordning visorna av Bellman, Kolmodin och Tegnér. Vad gäller förekomster av allitteration med vokaler intar Kolmodins texter en särställning eftersom hans båda visor uppvisar flest vokaliska allitterationer. Återigen är ”Så länge skutan kan gå” ett exempel på en av de mer allitterations- rika visorna. Vad tabell 2.1 dessutom avslöjar är att det inte finns någon visa där det finns fler allitterationer med vokaler än allitterationer med konsonanter. Resultatet är en smula anmärkningsvärt eftersom svenskan innehåller lika många konsonant- som vokalfonem: 18 stycken. Vad gäller stavrimmen så förekommer sådana oftast i Dorsins båda visor. Ännu en

24 gång utmärker sig ”Så länge skutan kan gå” genom flera förekomster medan Bellmans och Kolmodins respektive visor intar en mellanposition. Även här sticker Tegnérs visor och Taubes ”Den lycklige nudisten” ut till följd av den påtagliga frånvaron av stavrim. Avslutningsvis bör det kommenteras att förekomsterna av allitteration med fördel kan relateras till visornas ordantal, vilka presenterades i tabell 1.1.

2.2.2 Assonans i visorna Visornas assonans (eller halvrim) presenteras nedan i tabell 2.2. Här kan det vara på sin plats att påminna om att det för hel- och halvassonanser krävs betonade stavelser, medan konsonanserna räknas, oavsett om de står i betonad ställning eller inte.

Tabell 2.2 Visornas assonans

Visa Helassonans Halvassonans Konsonans Miβtrösta eij o Christen godh 1 2 8 Een Sommarwisa 3 2 4 Fredmans epistel N:o 2 - 1 7 Fredmans epistel N:o 9 3 2 25 Mors lilla Olle 3 2 21 Majas visa - 4 17 Den lycklige nudisten - 3 22 Så länge skutan kan gå 3 2 16 Fan for i far 5 7 45 Tomten är en kommunist 19 6 25

Låt oss börja med helassonanserna. Henrik Dorsins ”Tomten är en kommunist” innehåller klart flest helassonanser; detta kan förklaras med att titeln återkommer 13 gånger i visan. Väljer man att bortse från upprepningen av titeln finns dock ytterligare sex belägg för helassonans och även i ”Fan for i far” är helassonansens närvaro påtaglig. I övrigt är det, om man bortser från Kolmodins ”Miβtrösta eij o Christen godh”, anmärkningsvärt att helassonansen antingen förekommer tre gånger eller är helt frånvarande i det övriga materialet. Halvassonansen tycks också den vara Dorsins domän, konstruktionen förekommer sju respektive sex gånger i hans två visor. Tegnérs ”Majas visa” är den visa som innehåller näst flest halvassonanser: fyra stycken. I övrigt är halvassonansen inte särskilt vanlig, mellan en till tre gånger har den identifierats i de övriga visorna. Konsonansen är även den mest identifierad i en Dorsinvisa, nämligen ”Fan for i far” tack vare de 45 förekomsterna. Därefter är denna assonans ganska jämt fördelad över de andra visorna, bortsett från Kolmodins båda visor och Bellmans ”Fredmans epistel N:o 2” vilka utmärker sig genom det låga antalet konsonanser.

2.2.3 Visornas rimantal Rimmen i respektive visa har räknats och presenteras nedan i tabell 2.3. Notera att samtliga rim har sammanställts, varför det inte spelar någon roll om de är positionerade initialt, medialt eller finalt i en versrad. Hur många gånger respektive rim förekommer i visorna framgår i uppsatsens bilagor. Observera att de ofullständiga rimmen, skriftrim och slöa rim, har räknats för sig.

Tabell 2.3 Visornas rimantal

Visa Manliga Kvinnliga Löpande Slöa Skrift- Totalt rim rim rim rim rim antal rim Miβtrösta eij o Christen godh 19 1 - 2 1 23 Een Sommarwisa 10 10 - 1 1 22 Fredmans epistel N:o 2 9 9 1 - - 19 Fredmans epistel N:o 9 8 25 2 - - 35 Mors lilla Olle 5 - - 1 - 6 Majas visa 2 1 - - 1 4 Den lycklige nudisten 6 1 3 - - 10 Så länge skutan kan gå 5 4 - 2 - 11 Fan for i far 19 4 - 3 - 26 Tomten är en kommunist 14 15 - 3 - 32

I tabell 2.3 visas kartläggningen av texternas olika rim. Här framgår det att manliga rim förekommer ofta i Kolmodins, Bellmans och Dorsins visor men att samtliga visor innehåller denna rimkvalitet. Vad gäller kvinnliga rim intar Kolmodin, Bellman och Dorsin återigen en framskjuten position vad gäller antalet förekomster medan Tegnérs ”Mors lilla Olle” sticker ut i det att den saknar kvinnliga rim. Löpande rim påträffas i båda Bellmans visor och i Taubes ”Den lycklige nudisten” medan slöa rim har identifierats i de flesta visor, framför allt i Dorsins och Kolmodins. Avslutningsvis avslöjar tabell 2.3 att skriftrimmen, likt de löpande rimmen, är en relativt sällsynt företeelse: endast Kolmodins båda visor och Tegnérs ”Majas visa” uppvisar skriftrim.

2.3 Visornas strukturer I följande avsnitt redogör jag för hur rimmen bildar olika strukturer, till att börja med inom stroferna och därefter inom versraderna i form av inrim. Därefter presenteras visornas anaforer vilket följs av en beskrivning av visornas strofrelaterade upprepningar.

2.3.1 Visornas rimflätning För att se hur rimmen bildar en intrastrofisk struktur i respektive vistext har deras rimflätning granskats. Nedan presenteras rimflätningen ur respektive visas första strof. Följer flera olika strofer på varandra, vilket är fallet i Taubes ”Så länge skutan kan gå” och Dorsins ”Tomten är en kommunist”, har samtliga stroftyper presenterats. Dessa har numrerats med romerska siffror för att undvika sammanblandning med versradsnumreringen. Anledningen till att arabiska siffror (0-9) inte används är att versraderna har numrerats med sådana siffror i uppsatsens bifogade analyser. I tabell 2.4 presenteras den gängse rimflätningen i respektive visa; detta görs eftersom rimflätningen i exempelvis ”Een Sommarwisa” och ”Majas visa” är inkonsekvent. Därtill presenteras endast regelbundna inrim i tabell 2.4. Notera även att rimflätningen endast presenterar rimmens antal stavelser och inte huruvida rimmen är slöa eller av typen skriftrim.

Tabell 2.4 Strofernas rimflätning Visa Rimflätning Miβtrösta eij o Christen godh aabbcc Een Sommarwisa AbAbCdCd Fredmans epistel N:o 2 AbbbCAdddCeCeCFFe Fredmans epistel N:o 9 AABcDDBc(E)B(E)B(FF)CggHHg Mors lilla Olle aabb Majas visa -a-a Den lycklige nudisten Aabbbccccdd-EeEeEe-FfFfFfggg-HhHh-ii Så länge skutan kan gå Stroftyp I: aaaaaaBBccc Stroftyp II: dEdE Stroftyp III: cccaaa Fan for i far aaaBccccBdede-f(f)ff- Tomten är en kommunist Stroftyp I: (a)B(a)B(c)D(c)D(c)D(e)F(e)F(g)H(g)HgH Stroftyp II: (i)J(i)J(i)J,k*2,i*2 Stroftyp III: (L)m(L)m

Som man ser i tabell 2.4 är parrim den vanligaste rimflätningen; strukturen förekommer i ”Miβtrösta eij o Christen godh” och ”Mors lilla Olle” samt i Bellmans och Taubes båda visor. Även korsrim är vanligt och återfinns i”Een Sommarwisa”, ”Så länge skutan kan gå” och ”Fan for i far”. Tiradrim har identifierats i såväl Taubes båda visor som Dorsins ”Fan for i far”. I övrigt präglas Bellmans båda visor och Dorsins ”Fan for i far” av det komplexa och heterogena flätrimmet som i dessa visor bland annat byggs upp av släprim, samtidigt som Tegnérs ”Majas visa” består av balladrim och ”Tomten är en kommunist” kännetecknas av kedjerim.

2.3.2 Visornas inrim I tabell 2.5 presenteras visornas olika inrim. Här kan det vara på plats med en påminnelse: inrim kan fungera som både hyperonym och hyponym. När begreppet inrim förekommer inom tabellen avser det hyponymen, alltså ett rim som förekommer i versraden men ej finalt. Ett exempel på förekomster av hyponymen inrim ges i avsnitt 2.1.5.

Tabell 2.5 Visornas inrim Visa Inrim Slagrim Bindrim Kransrim Kedjerim Miβtrösta eij o Christen godh - - - - - Een Sommarwisa - - - - - Fredmans epistel N:o 2 - - - 1 - Fredmans epistel N:o 9 4 - - - 4 Mors lilla Olle 1 - 2 - - Majas visa - - - - - Den lycklige nudisten 1 1 - - - Så länge skutan kan gå 8 - - - - Fan for i far 6 5 - - Tomten är en kommunist 7 - 8 - 14

Tabell 2.5 visar att inrimmet inrim är vanligast i de undersökta visorna. Inrimmet förekommer frekvent i Henrik Dorsins visor och detsamma gäller för Taubes ”Så länge skutan kan gå” samt Bellmans ”Fredmans epistel N:o 9”. Näst vanligast bland inrimssorterna är bindrim. Bindrim har framför allt identifierats i ”Tomten är en kommunist” och ”Fan for i far” men det förekommer vid två tillfällen i ”Mors lilla Olle”. Näst på tur i antal förekomster kommer kedjerimmen, vilka endast har hittats i ”Tomten är en kommunist” och ”Fredmans epistel N:o 9”. Till sist kan även de enstaka förekomsterna av slagrim i ”Den lycklige nudisten” och av kransrim i ”Fredmans epistel N:o 2” noteras.

2.3.3 Visornas anaforer Visornas anaforer presenteras nedan i tabell 2.6. Här beskrivs vilka som är dels versradsinledande, dels satsinledande anaforer som inte förekommer versradsinitialt. Därtill tillkännages det totala antalet anaforer i respektive visa.

Tabell 2.6 Visornas anaforer Visa Versradsinledande Endast satsinledande Totalt antal Miβtrösta eij o Christen godh 3 - 3 Een Sommarwisa 3 - 3 Fredmans epistel N:o 2 3 - 3 Fredmans epistel N:o 9 2 1 2 Mors lilla Olle - - - Majas visa 1 - 1 Den lycklige nudisten 3 1 4 Så länge skutan kan gå 6 - 6 Fan for i far 2 - 2 Tomten är en kommunist 5 - 5

Tabell 2.6 visar att versradsinledande anaforer förekommer i samtliga visor utom ”Mors lilla Olle”. De är vanligast förekommande i Evert Taubes ”Så länge skutan kan gå” och i Henrik Dorsins ”Tomten är en kommunist” vilket är ett resultat av att titeln eller delar av titeln upprepas flera gånger i respektive visa. I ”Den lycklige nudisten” finns en versradsmedial anafor i den sjätte versraden där satsens subjekt ”polkan” är underförstått och därför utelämnat. Vän av ordning torde reagera på att ”Fredmans epistel N:o 9” endast innehåller sammanlagt två anaforer, trots att det finns förekomster av två versradsinledande och en anafor som inte är versradsinledande. Detta kan förklaras genom att den anafor som inte är versradsinledande är inbäddad i en av visans versrader, något som illustreras med understrykningar i bilaga 4.

2.3.4 Visornas strofrelaterade upprepningar Nedan presenteras i tabell 2.7 de strofrelaterade upprepningar som har hittats i visorna. Av platsekonomiska skäl presenterar tabell 2.7 endast de visor där fenomenet förekommer.

Tabell 2.7 Strofrelaterade upprepningar

Text Antal förekomster Fredmans epistel N:o 9 1 Fan for i far 1 Tomten är en kommunist 1

I tabell 2.7 framgår att tre visor ur uppsatsmaterialet har strofrelaterade upprepningar. I ”Fredmans epistel N:o 9” rör det sig om ett ord som upprepas inledningsvis i respektive strofdel av typen C. I ”Fan for i far” handlar det om två versrader som ständigt återkommer i respektive strofdel av typen A2 och i ”Tomten är en kommunist” repeteras titeln tre gånger om i varje strofinledningen i stroferna av typen B.

3 Diskussion

I nedanstående avsnitt diskuterar jag inledningsvis de slutsatser som kan dras utifrån den genomförda undersökningen. I denna diskussion återgår jag till frågeställningarna och samman- fattar de viktigaste resultaten i undersökningskapitlet. Därefter föreslår jag vilken forskning metriskt intresserade kan hänge sig åt i framtiden.

3.1 Slutsatser I denna diakrona studie har jag sökt kartlägga sekundärrytmiska strukturer i svenska visor för att blottlägga återkommande mönster. I undersökningen har jag inte bara tagit hänsyn till respektive text, utan även till kontextuella faktorer så som lyrikernas ursprung; sådana faktorer (som diktarens dialektala hemvist) kan spela roll när ljudupprepningar ska identifieras. Den nykritiska texttolkningen som omnämndes i avsnitt 1.6 har därför inte följts slaviskt – ett sådant tillvägagångssätt hade begränsat en sekundärrytmisk studie som denna. Innan jag drar några slutsatser vill jag påminna om att min studie baseras på ett försvinnande litet material som samlades ihop efter punktnedslag i den svenska vishistoriens fem senaste sekler. Några vågade slutsatser om vismetrikens utveckling kan man därför knappast förvänta sig. Istället söker jag besvara uppsatsens inledande frågeställningar och detta görs utifrån undersökningen som har presenterats i kapitel 2.

3.1.1 Visornas fonologiska iterationer Uppsatsens första frågeställning kan besvaras med att en oerhörd mångfald av allitterationer, assonanser och rim har identifierats i materialet. Resultatet är inte särskilt överraskande eftersom olika visor ofta bjuder på en mängd metriska mönster – bara i det medeltida Provence trubadurlyrik har man funnit belägg för 1001 olika rimformer.94 Låt mig börja detta avsnitt med visorna som är diktade av Israel Kolmodin och Alice Tegnér för att sedan komma in på de övriga lyrikernas alster. Man kan konstatera att de Kolmodin och Tegnérs visor kännetecknas av en utebliven metrisk komplexitet eftersom de har relativt få förekomster av allitterationer och assonans, samtidigt som visorna i huvudsak består av manliga rim. Skriftrimmen, alltså rim baserade på stavning och inte uttal, förekommer i båda Kolmodins visor och i Tegnérs ”Majas visa”; det har dock inte gått att registrera skriftrim i det övriga materialet. De rimflätningar som kan identifieras i

94 Wåhlin 1995, s. 42 f. 30 de båda diktarnas visor är även de tämligen enkla: parrim, balladrim och korsrim kännetecknar Kolmodins och Tegnérs vistexter. Inrim och bindrim förekommer i ”Mors lilla Olle” och tre anaforer kan identifieras i Kolmodins respektive visor. Visorna skrivna av Carl Michael Bellman, Evert Taube och Henrik Dorsin är desto mer komplexa. De fonologiska iterationer Bellman, Taube och Dorsin har nyttjat är en heterogen samling och att i generella ordalag sammanfatta visornas olika ljudupprepningar låter sig svårligen göras. Vad man kan slå fast är dock att både Taube och Dorsin har utnyttjat flera sorters strofer i sina visor och att Bellmans lånade musikstycken präglas av olika melodiska upprepningar. Detta skulle kunna förklara varför högre krav ställs på lyrikerns förmåga att dikta eufoniskt. Både Bellman och Taube kan uppvisa exempel på löpande rim och rimflätningen i Bellmans, Taubes och Dorsins är skiftande vilket är resultatet av att rimflätningar kombineras. Tabell 1.1 redogör för ord- och strofantal. Utifrån den och avsnitt 2.2 och 2.3 kan man se att metrisk komplexitet inte tycks hänga ihop med visornas längd. Går man istället till visornas målgrupp framstår frånvaron av metrisk komplexitet en smula överraskande eftersom barn- tillvänd lyrik ofta präglas av rimmens närvaro. Just Tegnérs visor skrevs ju enligt Reimers för en yngre publik,95 men dessa utmärker sig i min undersökning genom att vara tämligen rimfattiga. Ligger förklaringen till skillnaderna i den sekundära rytmiken istället i att Kolmodins och Tegnérs visor skulle sjungas kollektivt? Med risk för att bli spekulativ ska jag ändå våga mig på en gissning: ska en församling stämma upp i en visa gynnas sången troligtvis av att visan är metriskt enkel. Kolmodins visor har utan tvekan framförts i grupp och detta var också syftet. Men även barnvisor tenderar att framkalla kollektivt sjungande och kanske hade Tegnér sång- barheten i åtanke när hon komponerade sina båda ”Mors lilla Olle” och ”Majas visa”. Bellman, Taube och Dorsin var och är däremot inte bara lyriker utan även artister som själva framför(de) sina alster. Därför torde en metriskt komplex text med varierad rimflätning, många sorters inrim och flerstaviga rim inte vara bekymmersamt på samma sätt som om visan hade sjungits i grupp. Det metriskt enkla jag beskriver ska dock inte ses som en värdering av visorna, däremot har den sångvänliga metriken sannolikt bidragit till den enorma spridning Kolmodins och Tegnérs visor har fått.

95 Reimers 1983, s. 13. 31

3.1.2 Återkommande metriska mönster i visorna I denna komparativa studie har det framkommit att alla visor använder allitterationer genom konsonanter och att iterationer som stavrim, halvassonans, konsonans och manliga rim har kunnat identifieras. Ingen rimflätning har kunnat registreras i samtliga visor men parrimmen förekommer ofta, ibland i kombination med andra rimflätningar. De övriga fonologiska iterationerna som undersöktes har inte gått att hitta i alla visor varför jag hänvisar till under- sökningen i kapitel 2 för en mer detaljerad redogörelse. Jag vågar dock dra slutsatsen att stavrim och manliga rim har varit och tycks förbli ett vanligt sätt för lyrikern att bygga upp sina visor. Ett inte särskilt överraskande påstående men ett faktum som genom denna studie går att leda i bevis.

3.2 Framtida forskning Av utrymmesskäl är materialet i denna uppsats högst begränsa; det finns således all anledning att kartlägga ljudupprepningar i ytterligare visor. ”Den svenska visskatten” är närmast oöverskådlig och därför en god källa för den metriskt intresserade visentusiasten, förslagsvis kan då fler kvinnliga visdiktare inkluderas. I denna undersökning anlades ett diakront perspektiv men givetvis kan man även vända sig till olika verk med tätare publiceringar. Den som ger sig i kast med detta kommer i likhet med mig att upptäcka att visorna är enklare att stillsamt avnjuta än att noggrant nagelfara. När ett resultat går att skönja är dock möjligheten stor att man berikar litteraturforskningen med nya resultat eftersom överraskande få har fördjupat sig i svenska visors olika rimtyper och rimmönster. I denna uppsats registrerades respektive variabel genom perceptoriska analyser och Wåhlin förespråkar på goda grunder denna metod.96 Tillämpas en akustisk metod säkerställs visserligen reliabiliteten men då krävs, som nämndes i avsnitt 1.7, avancerad utrustning. Och att med objektiv precision beskriva lyrik är knappast fruktbart. Istället rekommenderar jag kommande analytiker att låta det upplevda ligga till grund för metriska undersökningar. Lyrikens huvud- sakliga syfte är trots allt att upplevas. Finns det då ytterligare metriska undersökningar mitt valda material kan få utstå? Onekligen! Denna studie gör inga anspråk på att vara fullständig och jag har som tidigare nämnts riktat in mig på den sekundära rytmiken. Därför vill jag råda likasinnade att inte defenestrera mina avhandlade visor. Tvärtom kan ytterligare undersökningar utöka kunskaperna om denna uppsats material, vars primära rytmik ännu inte är helt utforskad.

96 Wåhlin 1995, s. 98 f. 32

Källförteckning Primära källor Bellman, Carl Michael, ”Fredmans epistel N:o 2” i Fredmans epistlar, Stockholm 1790, s. 4 f.

–, ”Fredmans epistel N:o 9.” i Fredmans epistlar, Stockholm 1790, s. 19 f.

–, Musiken till Fredmans epistlar, Stockholm 1790.

Den svenska psalmboken, 1697 års koralbok, Stockholm: Gidlund 1985.

Dorsin, Henrik, ”Fan for i far”. Brev från H. Dorsin till P. Wingård. 2016-03-10 (hos uppsatsförfattaren).

–,”Tomten är en kommunist”. Brev från H. Dorsin till P. Wingård. 2016-03-10 (hos uppsatsförfattaren).

”Henrik Dorsin – Fan for i far” (2014) Youtube https://www.youtube.com/watch?v=rbF7ouytDRk (16/5 2016).

”Henrik Dorsin – Tomten är en kommunist” (2014) Youtube https://www.youtube.com/watch?v=unauzWMcyso (16/5 2016).

Kolmodin, Israel, ”Miβtrösta eij o Christen godh”, i Then swenska psalm-boken … öfwersedd och nödtorfteligen förbättrad, och åhr 1697 i Stockholm af trycket vthgången …, Stockholm 1697, s. 259-261.

–, ”Een Sommarwisa”, i Then swenska psalm-boken … öfwersedd och nödtorfteligen förbättrad, och åhr 1697 i Stockholm af trycket vthgången …, Stockholm 1697, s. 339.

Taube, Evert, ”Den lycklige nudisten”, i Hjärtats nyckel heter sång, Stockholm: Bonnier 1966, s. 330-332.

–, ”Så länge skutan kan gå”, i Så länge skutan kan gå, Stockholm: Bonnier 1972, s. 313-317.

Tegnér, Alice, ”Mors lilla Olle”, i Sjung med oss, Mamma! 18 små visor av A.T., Häfte 3, 2 uppl. Stockholm: Fr. Skoglunds förlag 1895, s. 13.

–, ”Majas visa”, i Sjung med oss, Mamma! 18 små visor av A.T., Häfte 4, 6 uppl. Stockholm: Fr. Skoglunds förlag 1897, s. 23.

Sekundära källor Anthin, David, Evert Taubes scener. Från Cabaret Läderlappen till Gröna lund, (diss. Göteborg) Lund: Ellerström 2007.

Bergsten, Staffan, ”Från litteraturhistoria till litteraturvetenskap”, i Litteraturvetenskap: en inledning, Staffan Bergsten (red.), Lund: Studentlitteratur 2002, s. 9-18.

Bergsten, Staffan & Elleström, Lars, Litteraturhistoriens grundbegrepp, Lund: Studentlitteratur 2004.

Brolinson, Per-Erik & Larsen, Holger, ”Visor till nöjets estrader”. Den populära svenska visan, Skrifter utgivna av svenskt visarkiv 20. Hedemora: Gidlunds förlag 2004.

Brolinson, Per-Erik, Utländska inflytanden på den svenska visan. (Musikvetenskapliga publikationer nr 2.) Stockholm: Institutionen för musik- och teatervetenskap 2007.

Den svenska psalmboken med tillägg, Stockholm: Verbum 2002.

Elleström, Lars, Lyrikanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur 1999.

Garlén, Claes, Svenskans fonologi, Lund: Studentlitteratur 1988.

Hedwall, Lennart, ”Om den svenska romansen efter Rangström”, i Nordisk musik och musikvetenskap under 1970-talet. En rapport från 8:e Nordiska Musikforskarkongressen, Göteborg: Musikvetenskapliga institutionen 1980, s. 75-85.

Jonsson, Bengt R., ”Visa och folkvisa. Några terminologiska skisser”, i Visa och visforskning (Skrifter utgivna av svenska litteratursällskapet i Finland), Ann-Mari Häggman (red.), Helsingfors, 1974, s. 27-41.

Landgren, Bengt, ”Vad är en litterär text?”, i Litteraturvetenskap: en inledning, Staffan Bergsten (red.), Lund: Studentlitteratur 2002, s. 19-32.

Larsson, Jörgen, ”Metrisk strukturalism”, i Metriken som tolkningshjälp. Metriska diktanalyser, Elena Dahl & Eva Lilja (red.), Göteborg: Centrum för metriska studier 1993, s. 51-67.

Leonardz, Jenny, ”Västervik satsar på att bli svenskt viscentrum”, Svenska Dagbladet 2003-05- 19.

Lilja, Eva, ”Sex metoder att förbinda form med betydelse”, i Metriken som tolkningshjälp. Metriska diktanalyser (Skrifter utgivna av Centrum för Metriska Studier 3), Elena Dahl & Eva Lilja (red.), Göteborg: Centrum för Metriska Studier 1993, s. 9-18.

–, Svensk metrik, Stockholm: Svenska akademien 2006.

Lindqvist Grinde, Janne, Klassisk retorik för vår tid, Lund: Studentlitteratur 2008.

Lyrikens liv: introduktion till att läsa dikt, Janss, Christian m.fl., Göteborg: Daidalos 2004.

Malm, Ulf, Meter, rytm och ljudgestaltning i bunden vers. Exemplet Karlfeldt. (Skrifter utgivna av litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, nr. 21), (diss.) Uppsala: 1985. 34

Massengale, James, Systerligt förente. En studie i Bellmans musikalisk-poetiska teknik (Kungl. Musikaliska Akademiens skriftserie nr 25.) Stockholm: Musikaliska akademien 1979.

Nordenfors, Ola, ”Känslans kontrapunkt” Studier i den svenska romansen 1900-1950 (Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, nr. 28), (diss. Uppsala) Stockholm: Almqvist & Wiksell International 1992.

Olsson, Bernt & Algulin, Lennart, m.fl., Litteraturens historia i Sverige, 5. Uppl., Stockholm: Norstedts 2009.

Reimers, Lennart, Alice Tegnérs barnvisor (Skrifter från musikvetenskapliga institutionen Göteborg: 8), (diss. Göteborg) Bromma: Edition Reimers 1983.

Svenska Akademiens grammatik. 4, Satser och meningar. Stockholm: Svenska akademien 1999.

Tenngart, Paul, Litteraturteori, Malmö: Gleerups 2008.

Timm, Mikael, Evert Taube. Livet som konst, konsten som liv, Stockholm: Bonniers 1998.

Tyboni, Börje, Noter. Handbok i traditionell notering, Stockholm: Gehrmans musikförlag 1994.

Vulovic, Jimmy, Narrativanalys, Lund: Studentlitteratur 2013.

Watt Boolsen, Merete, Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö: Gleerups 2007.

Wåhlin, Kristian, Allmän och svensk metrik, Lund: Studentlitteratur 1995.

Ödman, Pelle, ”Om Bellmans-sång”, i Bellmansstudier, Trettonde samlingen, Utgivna av Bellmanssällskapet, Stockholm. 1959, s. 127-144.

Bilagor

I uppsatsskrivandet har det funnits en ambition att beskriva hur de fonologiska iterationerna har markerats i analyserna. Det skadar dock knappast att påminna om hur bilagornas analyser ska förstås. Därför följer här en repetition av vad respektive symbol och markering betecknar. Till att börja med har antalet strofer markerats i vänstermarginalen; detta har gjorts med romerska siffror följt av en klammer som avgränsar respektive strof. Till höger om strofindelningen följer en versradsnumrering med syftet att förenkla hänvisningar till visornas versrader. Därefter återges vistexterna. I dessa har jag fetmarkerat allitterationer och assonanser. Därtill är anaforer understrukna medan strofrelaterade upprepningar har kursiverats. Vid sidan av texterna presenteras visornas metriska schema. I detta schema symboliseras betonade stavelser av tankstreck medan bågarna betecknar obetonad stavelse. I det metriska schemat återkommer dessutom lodräta streck. Detta streck fungerar som en versfotsavdelare och tydliggör således det metriska schemat. I högermarginalen har rimmens kvalitet betecknats med grafem. På detta sätt har rimmen markerats: manliga rim med gemen; kvinnliga rim med versal; löpande rim med versal följt av gemen; skriftliga rim med genomstruken bokstav; slöa rim med upphöjd bokstav; uteblivna rim med ett minustecken. Längst ut i högermarginalen har strofinterna upprepningar av metriskt och musikaliskt slag markerats med klamrar och fetmarkerad versal. När strofer är lika men inte identiska betecknas de med samma versal men med olika siffror.

Bilaga 1. Miβtrösta eij o Christen godh97

1 Miβtrösta eij o Christen godh – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – 98 a 2 När synden gör thig sorgse modh: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – a 3 För Gudh är synden hatelig ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – b I 4 Förtwifla eij/ thet skadar tigh. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – b 5 Medh ödmjuk böön fall Gudh til foot ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – c 6 Medh godh förtröstan giör sann boot. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – c

7 Ty JEsus Gudz enfödde Son – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – 99 d 8 Är kommen nedh av himels thron ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – d II 9 I werlden för them synden swår ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – e 10 Hårdt trycker/ at man nåder får: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – e 11 I döden han sigh gifwit haar, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – f

97 Israel Kolmodin, ”Miβtrösta eij o Christen godh”, i Then swenska psalm-boken … öfwersedd och nödtorfteligen förbättrad, och åhr 1697 i Stockholm af trycket vthgången …, Stockholm 1697, s. 259-261. 98 Accentanalysen är baserad på notskriften i Den svenska psalmboken. 1697 års Koralbok, Stockholm: Gidlund 1985, s. 494 f. 99 Respektive strofs inledande versrad kan verka en smula besynnerlig eftersom den inledande daktylen ger intrycket av en oregelbundenhet man sällan ser i musik. Skanderingen under analysen gjordes dock utifrån noterna till visans tillhörande melodi, vilken inleds med en halvnot följt av två fjärdedelsnoter. 36

12 Och all wår synd han på sigh baar ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – f

13 Haar tu otahligt godt bortmist: – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – g 14 Otahligt godt haar JEsus Christ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – g 15 Förwärfwat tigh/ tin Frälserman ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – h III 16 Som seger öfwer döden wann. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – h 17 Rättferdighet haar han upfylt, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – - 18 Medh sin förtienst Gudz wrede stillt. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – -

19 Haar tu förtörnat HErran Gudh – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – i 20 Och öfwerträdt hans helga Budh ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – i 21 Och qwäljes uthaf lagsens hot: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – c IV 22 Hos JEsum finner tu godh boot ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – c 23 Gudz wrede haar han på sig lagt, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – j 24 Och haar thig friden återbracht. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – j

25 Förskräckes tu för ewig dödh – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – k 26 För Satans wåld och helw’tis glödh ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – k 27 Tin JEsus haar alt nederlagt ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – l V 28 Dödh/ helwetit och Satans makt: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – l 29 Haar wärfwat tigh rättferdighet ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – m 30 Gudz nådh och frid i ewighet. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – m

31 Om troon tigh synes alt för swagh – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – n 32 Och fast förminskas dagh från dagh: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – n VI 33 Tin JEsus som haar troon begynnt, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – - 34 Fullbordat ock; han är så sinnt: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – - 35 En rykand’ weka släcks eij uth ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – o 36 Then swaga troo når ock godt sluth. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – o

37 Tin bättring ofullkomlig syns: – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – - 38 För Gudh rettfärdig ingen finns: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – - 39 Gudh giör tin boot och bättring sann ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – h VII 40 Om tu i trona håller an. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – h 41 Hans Ord och löfte thet förmå, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – p 42 I tolmod sått tin lijt ther på. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – p

43 Ästu Gudz godhet intet wärd; – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – q 44 Gudh haar af nådh tigh allt förährt: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – q 45 Tin JEsus undfår syndare ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ r VIII 46 Som äro rätt bootferdige. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ r 47 Til honom fly/ hans dyra blodh ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – a 48 Och hans förtienst är tigh nu godh. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – a

49 Om tigh stoor swaghet kommer på – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – p 50 Befall then Gudh/ som allt förmå. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – p 51 Hos JEsum finnes tröst och rådh ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – S IX 52 Ty han är rijk av gunst och nådh: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – S 53 Sann läkdom emot syndens brist ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – g 54 Uthi hans såår tu finner wiβt. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – g

55 Slätt ingen utan JEsus kär – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – t 56 I Himlen och på jorden är ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – t 57 Som glädia kan een syndig siäl: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – u X 58 I Crhisto är oβ ewigt wäl. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – u 59 Hålt tigh medh troon til honom fast ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – v 60 Han hielper tigh af all thin last ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – v

Bilaga 2. Een Sommarwisa.100 1 Then blomstertijd nu kommer ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ101 - A 2 Medh lust och fägring stoor ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – a

3 Nu nalkas liufwe sommar ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ - A 4 Tå gräs och örter groor. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – a I 5 Then blida sol upwärmer ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ B 6 Alt hwad haar warit dödt; ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – c B 7 Tå hon oβ skrider närmer, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ B 8 Blir thet på nyo födt. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – c

9 The fagra blomsterängiar ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ D A 10 Och åkrens ädla sädh ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – e

11 The grönskand’ örtesängiar ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ D A 12 Och alla gröna trädh, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – e II 13 The skola oβ påminna ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ F 14 Gudz godhets rikedom: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – g B 15 At wij Gudz nådh besinna ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ F 16 Som råder åhret om ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – g

17 Man hörer foglar siunga ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ H A 18 Medh mångahanda liudh; ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – i

19 Skal icke tå wår tunga ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ H A 20 Lofsäija HErran Gud? ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – i III 21 Min siäl uphög Gudz ähra ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ J 22 Medh lof och glädiesång ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – k B 23 Som frögda wil och nähra ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ J 24 Oβ medh wälgierning mång. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – k

25 Tu ädle JEsu Christe ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ L A 26 Wår glädjesool och skjin ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – m

27 Blif hos oβ til wårt sidste; ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ L A 28 Upwärm wårt kalla sinn ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – m IV 29 Gif kärlets eld i hierta: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ N 30 Förnya siäl och and: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – o B 31 Wänd bort all sorg och smärta ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ N 32 Medh tine milda hand. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – o

33 Tu Sarons blomster skiöna ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ P A 34 Tu Lilja i grön dahl ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – q V 35 Ach! wärdes siälen kröna ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ P A 36 Med dygder til stort tahl: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – Q

100 Israel Kolmodin, ”Een Sommarwisa”, i Then swenska psalm-boken Then swenska psalm-boken … öfwersedd och nödtorfteligen förbättrad, och åhr 1697 i Stockholm af trycket vthgången …, Stockholm 1697, s. 339. 101 Accentanalysen är baserad på notskriften i Den svenska psalmboken. 1697 års Koralbok, 1985, s. 830. 38

37 Tin nådh låt henne fuchta, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ R 38 Som dagg uthaf Zion, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – s B 39 At hon må liufligt luchta ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ R 40 Som roos i Libanon. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – s

41 Wälsigna åhrets gröda ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ T A 42 Och watna tu wårt land: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – o

43 Gif oβ nödtorftig föda; ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ T A 44 Wälsigna sjö och strand. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – o VI 45 Tin fotspår drype af fetma. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ u 46 Bespisa medh titt ord ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – V B 47 Och med theβ liufwe sötma ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ u 48 Oβ uppå thenna jord. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – V

Bilaga 3. Fredmans epistel N:o 2102 Til Fader Berg, rörande Fiolen.103 1 Nå skrufva Fiolen, ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ104 A 2 Hej! Spelman skynda dej. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – b

3 Kära Syster, hej! ᴗ ᴗ | – ᴗ | – b A 4 Svara inte nej, ᴗ ᴗ | – ᴗ | – b 5 Svara Ja så bli Vi glada. ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ C

6 Sätt dej du på stolen, ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ A 7 Och stryk din Silfversträng; ᴗ | – ᴗ | – ᴗ| – d

8 Röda stråken släng, ᴗ ᴗ | – ᴗ | – d A 9 Och med armen sväng; ᴗ ᴗ | – ᴗ | – d I 10 Gör ej Fiolen skada. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ C

11 Du svettas, stor sak, ᴗ | – ᴗ ᴗ | – e 12 I Bränvin skall du bada; ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ C B 13 Ty under detta Tak ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – e 14 Är Bacchi Lada. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ C

15 V:cllo. – – Ganska rigtigt105 – ᴗ | – ᴗ F

16 Ditt kall är vigtigt ᴗ | – ᴗ | – ᴗ F C 17 Båd för Öra, Syn och Smak. – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – e

18 Bland Nymphernas skara ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ G 19 Är du omistlig man; ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – h

20 Du båd vill och kan ᴗ ᴗ | – ᴗ | – h A II 21 Mer än någon ann ᴗ ᴗ | – ᴗ | – h 22 De unga hjertan binda, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ I

102 Carl Michael Bellman, ”Fredmans epistel N:o 2”, i Fredmans epistlar. Stockholm 1790, s. 4 f. 103 Bellman presenterade i sina respektive epistlar en ingress, vilken satte in visorna i ett sammanhang. I uppsatsens undersökning har dessa ingresser inte analyserats eftersom de inte fyller någon metrisk funktion. Däremot tas de med eftersom ingresserna alltid finns med när epistlarna återges grafiskt. 104 Accentanalysen är baserad på notskriften i Carl Michael Bellmans Musiken till Fredmans epistlar. Stockholm 1790, s. 4 f. 105 I Bellmans båda verk ”Fredmans epistel N:o 2” och Fredmans epistel N:o 9” återges inslag av violoncell, trots att det inte är fråga om notskrift utan i huvudsak en framställning av den verbala texten. Violoncellon återges med tankstreck och ”utmärka at där strekarne [sic!] stå, bör rösten imitera det utsatte instrumentets ljud, efter den melodi som noterene utvisa” (Bellman, 1790, ”Underrättelse”). Därför ser jag inga anledningar att utesluta inslag av celli i den verbala texten, när epistlarnas texter återges här. 40

23 Och kärlekens snara ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ G 24 På dina strängar står; ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – j

25 Hvarje Ton du slår, ᴗ ᴗ | – ᴗ | – j A 26 Du et hjerta får, ᴗ ᴗ | – ᴗ | – j 27 At konstigt sammanlinda. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ I

28 Just på en minut, ᴗ | – ᴗ ᴗ | – k 29 Små ögon blifva blinda, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ I B 30 Och flickorna til slut ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – k 31 De bli så trinda. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ I

32 V:cllo. – – Hur du bullrar! – ᴗ | – ᴗ L

33 Men Nymphen kullrar, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ L C 34 Och du skrattar med din trut. – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – k

35 Jag älskar de sköna, ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ M 36 Men Vinet ändå mer; ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – n

37 Jag på båda ser, ᴗ ᴗ | – ᴗ | – n A 38 Och åt båda ler ᴗ ᴗ | – ᴗ | – Nn 39 Men skiljer ändå båda. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ O

40 En Nymph i det gröna, ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ M 41 Och Vin i gröna glas: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – p

42 Lika godt Calas, ᴗ ᴗ | – ᴗ | – p A 43 Båda om mig dras. ᴗ ᴗ | – ᴗ | – p III 44 Ge stråken mera kåda; ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ O

45 Confonium tag där ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – q 46 Uti min gröna Låda; ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ O B 47 Och Vinet står ju här. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – q 48 Jag är i våda. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ O

49 V:cllo. – – Supa, dricka, – ᴗ | – ᴗ R 50 Och ha sin flicka, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ R C 51 Är hvad Sancte Fredman – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – q*2 lär.106

106 Carl Michael Bellman kursiverade i regel personnamnen i sina verk. Jag har valt att göra likadant för att återge uppsatsmaterialet så nära originalet som möjligt. Här kan noteras att epitetet Sancte inte har kursiverats 41

Bilaga 4. Fredmans epistel N:o 9107 Til Gumman på Thermopolium Boreale och hännes Jungfrur. 1 Käraste Bröder, Systrar och Vänner, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ108 A 2 Si Fader Berg han skrufvar och spänner109 – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ A A 3 Strängarna på Fiolen – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ B 4 Och stråken han tar i hand. ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – c

5 Ögat är borta, Näsan är klufven; – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ D 6 Si hur han står och spottar på skrufven; – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ D A 7 Ölkannan står på stolen: – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ B 8 Nu knäpper han litet grand; ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – c

I 9 V:cell. – – – Grinar mot solen, – ᴗ ᴗ | – ᴗ (E) B 10 V:cell. – – – Pinar Fiolen, – ᴗ ᴗ | – ᴗ (E) B B 11 V:cell. – – – – – – – – – 12 Han sig förvillar, drillar ibland. – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (F*2) C

13 Käraste Bröder dansa på tå, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – g 14 Handskar i hand och hattarna på. – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – g 15 Si på Jungrun Lona, – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ H C 16 Röda band i Skona, – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ H 17 Nya strumpor himmelsblå. – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – g

18 Si Jergen Puckel fläktar med hatten, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ I 19 Pipan i munn, och bränvin som vatten – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ I A 20 Dricker han och gör fukter – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ J 21 Med hufvud och hand och fot. ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – k

22 Guldguler rock med styfva Ducriner; – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ L 23 Tätt uti nacken hårpiskan hänger; – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ L A 24 Ryggen i hundra bugter, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ J 25 Och kindbenen stå som klot; ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – k II 26 V:cell. – – – Gapar på noten, – ᴗ ᴗ | – ᴗ (M) N 27 V:cell. – – – Skrapar med foten, – ᴗ ᴗ | – ᴗ (M) N B 28 V:cell. – – – – – – – – – 29 Pipan han stoppar, hoppar emot. – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (O*2) k

30 Käraste Systrar altid honnett,110 – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – p 31 Bröderna dansa jämt Menuett, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – p C 32 Hela natten fulla. – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ Q 33 Rak i lifvet Ulla, – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ Q

medan den omsjungna Fader Berg emellanåt får sitt epitet kursiverat i övriga epistlar. Detta framgår i exempelvis uppsatsens bilaga 4. 107 Carl Michael Bellman, ”Fredmans epistel N:o 9”, i Fredmans epistlar, Stockholm 1790, s. 19 f. 108 Accentanalysen är baserad på notskriften i Carl Michael Bellmans Musiken till Fredmans epistlar, Stockholm 1790, s. 11. 109 Första gången Fader Berg nämns i ”Fredmans epistel N:o 9” är varken hans namn eller epitet kursiverat; detta är anmärkningsvärt eftersom Bellman tycks ha strävat efter att kursivera personnamn och emellanåt även epitet. Inkonsekvensen blir särskilt tydlig när ej heller Bacchus namn kursiveras i versrad 66. 110 Observera att även de s.k. strofrelaterade upprepningar är kursiverade; det torde dock räcka med att överblicka den föregående eller efterföljande strofen för att se om kursiveringen rör Bellmans personnamnkursiveringar eller mina egna markeringar av återkommande element i stroferna. 42

34 Ge nu hand, håll takten rätt. – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – p

35 Si hvem är det i Nattråck så nätter, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ R 36 Med gula böxor, hvita stöfletter, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ R A 37 Som dansar här med Lotta, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ S 38 Den där som har röd Peruk? ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – t

39 Ta mej sju tusen! se två i flocken, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ U 40 Sydda Manschetter, snören på råcken. – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ U A 41 Drick Fader Berg och spotta; – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ S 42 Tvi Svagdricka gör mig sjuk. ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – t

III 43 V:cell. – – – Kruset ska rinna; – ᴗ ᴗ | – ᴗ (V) Ww 44 V:cell. – – – Huset ska brinna, – ᴗ ᴗ | – ᴗ (V) Ww B 45 V:cell. – – – – – – – – – 46 Ingen ska klämta. Flämta min buk. – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (X*2) t

47 Käraste Systrar tagen i ring, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – y 48 Dansa och fläkta, tumla och spring; – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – y 49 Var nu blind och döfver; – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ Z C 50 Spelman ger nu öfver, – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ Z 51 Raglar med Fiolen kring. – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – y

52 Hej! mina Flickor lyfta på kjolen, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ B 53 Dansa och skratta, hör Basfiolen; – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ B A 54 Ge Fader Berg Confonjum – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ Åå 55 Och Hoglands med gröna blan. ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ä

56 Hör Fader Berg, säg du hvad hon heter, – ᴗ ᴗ | – || – ᴗ ᴗ | – ᴗ Ö 57 Hon där vid skänken vindögd och feter? – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ Ö A 58 Gumman på Thermopoljum, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ Åå 59 Hon är det, ja ta mig Fan. ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ä

111 IV 60 V:cell. – – – Trumpen och blinder, – ᴗ ᴗ | – ᴗ (Æ) Ç 61 V:cell. – – – Gumpen är trinder, – ᴗ ᴗ | – ᴗ (Æ) Ç B 62 V:cell. – – – – – – – – – 63 Hals-fräs min gumma; brumma Dulcjan. – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (Ë*2) ä

64 Käraste Bröder här är behag, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ñ 65 Här är Musik och Flickor hvar dag, – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ñ 66 Här är Bacchus buden, – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ Ü C 67 Här är Kärleks Guden, – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ Ü 68 Här är all ting, här är jag. – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ñ

111 I denna metriska analys var rimtyperna fler än antalet bokstäver i det svenska alfabetet. Detta tarvade viss kreativitet och lösningen blev att låna in grafem från utländska alfabet. Valen föll på följande grafem: < Æ >, < Ç >, < Ë >, < ñ >, < Ü >. Anledningen till att just dessa tecken valdes är att de ej torde vara okända för läsaren samtidigt som de kan utskrivas med såväl gemen som versal varför analysen fortfarande visar om respektive rim är manligt, kvinnligt, löpande, slött eller av typen skriftrim. 43

Bilaga 5. Mors lilla Olle112 1 Mors lilla Olle i skogen gick, – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | –113 a 2 rosor på kind och solsken i blick. – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – a I 3 Läpparna små utaf bär äro blå. – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – b*2 4 ”Bara jag slapp att så ensam här gå!” – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – b

5 Brummeli brum, vem lufsar där? – ᴗ ᴗ | – || ᴗ | – ᴗ | – c 6 Buskarna knaka. En hund visst det är. – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c II 7 Lurvig är pälsen. Men Olle blir glad: – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (d*2) 8 ”Å, en kamrat, det var bra, se god dag!” – ᴗ ᴗ | – || ᴗ | – ᴗ ᴗ | –

9 Klappar på björnen med händer små, – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – b 10 räcker fram korgen: ”Se där, smaka på!” – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – b III 11 Nalle han slukar mest allt vad där är: – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c*2 12 ”Hör du, jag tror, att du tycker om bär!” – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c

13 Mor fick nu se dem, gav till ett skri. – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – e 14 Björnen sprang bort, nu är leken förbi! – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – e IV 15 ”Å, varför skrämde du undan min vän? – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – f 16 Mor lilla, bed honom komma igen!” – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – f

112 Alice Tegnér, ”Mors lilla Olle” I: Sjung med oss Mamma! 18 små visor av A.T. Häfte 3, 11. Uppl. Stockholm: Fr. Skoglunds förlag. 1895, s. 13. 113 Accentanalysen baseras på notskriften i: Tegnér 1895, s. 13. 44

Bilaga 6. Majas visa114 1 När lillan kom till jorden, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ115 - 2 det var i Maj, när göken gol, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – a I 3 sa’ Mamma att det lyste ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ - 4 av vårgrönt och av sol. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – a

5 Sjön glittrade som silver, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ - 6 och körsbärsträdet stod i blom, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – b II 7 och svalan kvick och munter, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ - 8 just hit med våren kom. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – b

9 Gullvivans plym sågs vaja, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ C 10 bofinken slog så glada slag: ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – d III 11 då blev jag döpt till Maja, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ C 12 ty lillan, det var jag. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – d

13 Och därför, säger Mamma, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ - 14 så är jag nästan alltid glad, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – - IV 15 jag tycker hela livet ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ - 16 är som en solskensdag. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – d

114 Alice Tengér, ”Majas visa”, i Alice Tegnérs bästa, 18 små visor av A.T. Häfte 4. Stockholm: Fr. Skoglunds förlag 1897, s. 23. 115 Accentanalysen baseras på notskriften i: Tegnér 1897, s. 23. 45

Bilaga 7. Den lycklige nudisten (En gla’ polkett)116

1 Inte dansar jag vals, ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – 117 a 2 nej det passar ej alls ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – a 3 i nudistens attityd ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – b A 4 för i valsen är man pryd ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – b 5 men se polkan går i nord som i syd ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – b

6 uti dur, går i ur, går i skur, är kultur, ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (D) c*4 7 har en frisk och frejdig fart ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – e A2 8 o, vad det är underbart ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – e 9 att få naken dansa polka. ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – –

10 Hoppsansa, se opp i svängarna! – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ Ff 11 Hoppsansa, se opp i svängarna! – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ Ff B1 12 Polkan går på gröna ängarna – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ Ff I 13 polkan är nudistens musik. – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | –

14 O, hur skönt att utan kläderna – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ Gg 15 långt från hala dansgolvsbräderna – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ Gg 16 dansa få i sommarkväll – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – h B2 17 en polka naturell naturell ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – || ᴗ ᴗ | – h 18 o, vad polkan gör mig säll! Hej! ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – | – (h)

19 Sund är glädjen bland nudisterna – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ Ii 20 luft och sol utplånar bristerna – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ Ii C 21 ifrån hjässan ner till vristerna, – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ Ii 22 att vara naken gör ditt sinne rent. – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ | –

23 Ria faderia faderia faderallala rallala ralla, – ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ j D 24 Ria faderia, faderia faderallala, ho å hoppsansa. – ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – j

116 Evert Taube, Hjärtats nyckel heter sång, Stockholm: Bonnier 1966, s. 330. 117 Accentanalysen baseras på notskriften i Taube 1966, s. 331 f. 46

Bilaga 8. Så länge skutan kan gå (Vals på Kariben)118

1 Så länge skutan kan gå, ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – 119 (a*2)b 2 så länge hjärtat kan slå, ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – b 3 så länge solen den glittrar på böljorna blå, ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (c*2)b*2 4 om blott en dag eller två ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – b 5 så håll tillgodo ändå, ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – b I 6 för det finns många som aldrig en ljusglimt kan få! ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – b A 7 Och vem har sagt att just du kom till världen ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ C 8 för att få solsken och lycka på färden? ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ C 9 Att under stjärnornas glans ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – d 10 bli purrad ut i en skans, ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – d 11 att få en kyss eller två i en yrande dans? ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (b*2) d

12 Ja vem har sagt att just du skall ha hörsel och syn, – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – e 13 höra böljornas brus och kunna sjunga! ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ F II B 14 Och vem har sagt att just du ska ha bästa menyn – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – e 15 och som fågeln på vågorna gunga! ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ F

16 Och vid motorernas gång ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – g 17 och ifall vakten blir lång, ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – g 18 så minns att snart klämtar klockan för dig: ding, – ding, – dång! ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – g 19 Så länge skutan kan gå, ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (a*2) b 20 så länge hjärtat kan slå, ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – b III 21 så länge solen den glittrar på böljorna blå ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (c*2) b A 22 så tag med glädje ditt jobb fast du lider, ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ H 23 snart får du vila i eviga tider! ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ H 24 Men inte hindrar det alls ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – i 25 att du är glad och ger hals, ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – i 26 så kläm nu i med en verkligt sju sjungande vals! ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – i

27 Det är en rasande tur att du lever, min vän, ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c 28 och kan valsa omkring uti Havanna! ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ J IV B 29 Om pengarna tagit slut gå till sjöss om igen ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c 30 med Karibens passadvind kring pannan. ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ J

31 Klara jobbet med glans, ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – d 32 gå i land någonstans, ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – d 33 ta en kyss eller två i en yrande dans! ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (b) d V A2 34 Så länge skutan kan gå, ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (a*2) b 35 så länge hjärtat kan slå ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – b 36 så länge solen den glittrar på böljorna blå. ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (c*2) b

118 Evert Taube, Så länge skutan kan gå, Stockholm: Bonnier 1972, s. 313 f. 119 Accentanalysen baseras på notskriften i: Taube 1972, s. 315 f. 47

Bilaga 9. Fan for i far120 1 Far och mors relation var komplex – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | –121 a 2 Vart gifta 40 år men inte mycket sex ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – a 3 Lördagsmys det var surt vin och kex – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – a 4 Och inte så mycket mera ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ B A1 5 Far var revisor, torr som ett flarn – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (c*2) d 6 Det var knappt ens vi barn la märke till karln ᴗ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – d * 2 7 Och mor gick i tjocka tröjor av garn ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – d 8 Tro fasen att dom stagnera’ ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ B

9 Men så en morgon efter en natt – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (e*2)f I 10 När storm och åska had’ stämt träff ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – g B 11 Ur brevinkastet damp med ett splatt – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (h*2)f 12 En kurstidning från ABF ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – g

13 Så, tjosan det sa ᴗ | – ᴗ ᴗ | – 14 Och fan for i far ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c 15 Han sade ”Jag tar ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c A2 16 En kurs här som de har” ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – c 17 Han kunde ej veta; skenet bedrar ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c 18 Ty brevbärar’n hade bockfot ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – –

19 Följande torsdag i folkets hus – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – i 20 I en sal på källarplan med lysrörsljus – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – i 21 Far var i tid men tyst som en mus – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – (c*2) i 22 För här skulle dansas hambo ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ J A1 23 Danspartnern som han fick blev Katrin – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – k 24 Nyss fyllda 57 och fet som margarin ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – k 25 Men i hans grepp blev hon som en karbin – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ ᴗ | – k 26 I händerna på John Rambo ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ J

27 Upp på linoléet sväva’ dom fram – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – l II 28 Talang för detta hade han ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – m B 29 Så gubbarna sluta’ dansa av skam ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – l 30 Och tanterna tjöt ”Vilken man!” ᴗ | – ᴗ ᴗ | – || – ᴗ | – m

31 Så, tjosan det sa ᴗ | – ᴗ ᴗ | – 32 Och fan for i far ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c 33 När dansen var klar ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c*2 A2 34 Katrin och han blev kvar ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – c 35 På skänken i köket bjöds kaviar ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c 36 Och djävulen stampa takten ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – – n*2

120 ”Fan for i far”. Brev från H. Dorsin till P. Wingård. 2016-03-10 (hos uppsatsförfattaren). 121 Accentanalysen baseras på: ”Henrik Dorsin – Fan for i far” (2014), Youtube https://www.youtube.com/watch?v=rbF7ouytDRk (16/5 2016). 48

37 Veckan därpå så kom inga män – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – n 38 Där fanns bara far som tupp i hönsgården – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ n 39 Han dansa’ med kvinsen en efter en ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – n*2 40 Och hångla med lejonparten ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ O 41 Ja där i pentryt lägrade han – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – p A 42 Gunvor, Britt– Marie, Charlotte och – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – p Marianne 43 Och ledar’n för kursen som va en man ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – p 44 Slank med utav bara farten ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ O

III 45 Men svartsjukan grodde och så till slut ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – q 46 Sa dom nu fick det va nåck – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – r B 47 Far vår från kursen kastades ut – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – q 48 Men han ville ju va bock – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – r

49 Så, tjosan det sa ᴗ | – ᴗ ᴗ | – 50 Och fan for i far ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c 51 Han tänkte jag tar ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c A2 52 En annan kurs, dom har ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – c 53 Platser på keramikkursen kvar – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c 54 Och djävulen gnugga händer ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – –

55 Nästa dag fast i salen breve – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – s 56 Far i uppknäppt skjorta gjorde sin entré – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – s 57 Där i kaftan satt Siv, 63 – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – s 58 Och drejade mitt i salen ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ T A1 59 Far var forcerad, omdömet bortblåst – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ ᴗ | – (c*2) u 60 Han satte sig bak Siv och snart han hade låst ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – u 61 Armarna om som Patrick Swejs i ”Ghost” – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ ᴗ | – (v *2) u 62 Och kärringa blev ju galen ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ T

63 Pappa blev paria – folk ropte usch – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – w IV 64 Och allting kom ju fram till mor ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – x B 65 Som kontrade med, hon själv gått en kurs ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – w 66 I knyppling och bedrivit hor. ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – x

67 Så, tjosan det sa ᴗ | – ᴗ ᴗ | – 68 Och fan for i far ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c 69 ”Nu har jag inget kvar ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – c*2 A2 70 Mitt arma liv jag tar” ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – c 71 Och rätt ner i älven kasta sig far ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – c 72 Och djävulen gick på lunchrast ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – –

Bilaga 10. Tomten är en kommunist122

1 Vi satt en jul på Strandvägen uti vår tolvrumslya ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ 123 (a) B 2 Lollo, jag och familjen samt Noppe och hans nya – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (a) B 3 Vi hade delat ut paket för flera hundra tusen ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (c) D A 4 Då det från öppna spisen lät och snart bland juleljusen ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ D 5 Stod en farbror röd och fet med skägg som värsta busen – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (c) D

I 6 Han sa han hette tomtefar och ”Har ni varit snälla?” ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (e*2 f*2) G 7 Vad det med saken göra har när inkomsten ska gälla ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (f) G 8 Sen fick vi klappar ur hans kappsäck, en så dålig smak ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – (h) i 9 Ja, han var inte lite fräck, jag svimma med ett brak ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – (h, j*2) i A 10 När han sa han var’t i Skarpnäck – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (e*2) h 11 Och gjort samma sak – ᴗ | – ᴗ | – i

12 Tomten är en kommunist, för honom är vi lika – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (k) L 13 Tomten är en kommunist, fattiga som rika – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – || – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (k) L II 14 Tomten är en kommunist, ja man vill bara skrika – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (k) L B 15 Julen är en klassmarkör som tomten jämt förstör – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – (a*2) m *2 16 Så sanningen är först som sist att han är kommunist ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – k *2

17 Han går till alla kojor, från spärrvakts till monarks ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – (N) o III 18 Kalla det för nojor, men visst liknar han Karl Marx – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – (N) o C

19 Tomten är en kommunist, Ett eko utav Lenin – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (k) P 20 Tomten är en kommunist, ja det är helt min menin’ – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (k) P IV 21 Tomten är en kommunist, som dock fått mediatränin’ – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (k) P B 22 Så han god och glad kan stå och säga ”Ho, ho, ho!” – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – (e*2) q*2 23 Men jag sett igenom denna list för han är kommunist ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – k*2

24 Meningen med julen är att vi ska konsumera – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (a*2, r) S 25 Men om varenda proletär nu slutar att spendera ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (r) S 26 Och istället tomten ber om klappar går det galet – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (t) U A 27 Julhandeln går plötsligt ner, så bakom omslagsskalet – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (t) U 28 Är varje julklapp Tomten ger ett hot mot kapitalet ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (t, v*2) U V 29 I hans verkstad så sätts tonen av ett ultimatum – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (W) X 30 Man ska jämt ha produktionen färdig ett visst datum – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (W) X 31 Men om efterfrågan finns där sådant skits det i – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – (Y) z A 32 Och han gör inte några vinster på sin industri ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – (Y) z 33 Det ord för detta kaos som finns är planekonomi ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – (Y) z

34 Tomten är en kommunist, röd som själva satan – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – || – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (k) Å 35 Tomten är en kommunist, släng ut honom på gatan – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (k) Å VI 36 Tomten är en kommunist, så slå han i prostatan – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (k, q*2) Å B 37 Hans fördelningspolitik den stinker Bolsjevik – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ä*2 38 Han blivit NK:s antikrist, för han är kommunist ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – k *2

39 Det är ju så man kiknar när man julaftonskväll ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – (e*2, Ö) ӕ124 VII 40 Möts av en man som liknar en fryntlig finsk Fidel ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – (Ö) ӕ C

41 Tomten är en kommunist, Fast klapparna är fina – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (k) Ë 42 Tomten är en kommunist, är dom nog made in Kina – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (k) Ë VIII 43 Tomten är en kommunist, låt USA få skina – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ (k) Ë B 44 Och skicka största drönaren och spränga Nordpolen ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ ᴗ | – ᴗ | – ᴗ ᴗ (ñ*2) a*2 45 Så marknaden får ro till sist för tomten är en kommunist ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – ᴗ | – k*2

122 ”Tomten är en kommunist”. Brev från H. Dorsin till P. Wingård. 2016-03-10 (hos uppsatsförfattaren). 123 Accentanalysen baseras på: ”Henrik Dorsin – Tomten är en kommunist” (2014), Youtube https://www.youtube.com/watch?v=unauzWMcyso (16/5 2016). 124 I likhet med analysen i bilaga 4 används även här grafem som inte finns i det svenska alfabetet eftersom det svenska alfabetets 29 tecken inte är tillräckligt för att beteckna textens alla rim. 50

Bilaga 11. Brev till Henrik Dorsin. Hej Henrik! Mitt namn är Per Wingård och jag är en lärarstudent vid Uppsala universitet. I vår ska jag skriva ett examensarbete om metrik i svensk musiksatt lyrik; då tänkte jag jämföra några av dina texter med lyrik av Israel Kolmodin, Carl Michael Bellman, Alice Tegnér och Evert Taube. Jag har fastnat för dina sångtexter eftersom jag tycker att de har många språkliga finesser och en spännande rimflätning utöver att innehållet många gånger har roat mig. Inför analyserandet av texterna har jag stött på ett problem. De övrigas texter har varit någorlunda lättillgängliga i tryckt form, men dina texter har jag framför allt hört. Därför undrar jag om du skulle ha möjlighet att få dina texter på papper. Vore detta möjligt skulle du kunna maila dem eller posta dem till adressen nedan, alternativt om du vill räcka över dem till mig i Stockholm. Texterna skulle vara en väldig tillgång i mitt arbete och utifrån dem skulle jag kunna ge dina texter en plats i det litteraturhistoriska forskarsamhället. Jag har nämligen inte hittat någon forskning som rör din lyrik, varför det vore intressant att ställa den bredvid de ovan nämnda diktarnas alster. I dina texter skulle jag alltså analysera metriken men har du frågor får du gärna kontakta mig så kan jag utveckla mina idéer. I sådana fall kan jag då också önska de texter jag vill ha. (Har ännu ej bestämt mig, men det blir nog två av följande: ”Tomten är en kommunist”; ”En gaffel kort”; ”Fan for i far”; ”Bloopers med djur”; ”Bögarnas fel”.)

Varma hälsningar Per Wingård