Evert Taube 130503.Indd

Inspelningarna av musiken till denna bok ﬁ nns utgivna av Universal Music och är därmed tillgängliga på Spotify, Itunes och Wimp.

© Bokförlaget Max Ström 2013 www.maxstrom.se Text och musik Evert Taube Urval Sven-Bertil Taube Samtliga texter Petter Karlsson Bildredaktör illustrationer/målningar Maria Taube Bildredaktör foton Jacob Forsell Piano och dragspel Martin Östergren Flöjt Magnus Båge Fiol Hanna Helgegren Trumpet Jonas Lindeborg Notskrift Andreas Andersson Inspelning och mix Roger Krieg Faktagranskning Sanna Hodell och Göran Gynne Formgivning Mikael Engblom Handkolorering omslagsbild Isabelle Alsén Ett större urval av Evert Taubes noter och texter ﬁ nns i boken Evert Taube – Sångboken av Anders Palm och Johan Stenström, utgiven av Bonnier Fakta 2011 Electronic Module published by arrangement with becker&mayer! LLC, Bellevue, WA www.beckermayer.com. All rights reserved. Alla rättigheter förbehålles fabrikanten och ägaren till på detta fonogram inspelade verk. Utan tillstånd är kopiering, uthyrning, utlåning och användning av detta fonogram till offentligt framförande och radiosändning förbjudet. Repro Linjepunkt Tryckt i Kina 2013 ISBN 978-91-7126-275-2 Evert Taube 5o visor i urval av sven-bertil taube

text petter karlsson musikarrangemang martin östergren bokförlaget max ström

Innehåll

Förord av Sven-Bertil Taube 7 visorna 11

Noter och texter a–ö 12 biografi 175

Västkusten 177

Sydamerika 191

Sjösala 209

Medelhavet 225

Stockholm 243

Kronologi 260

Ordlista 261

Förord av Sven-Bertil Taube

kära läsare, lyssnare och sångare! Som mycket ung levde jag i tron att alla pappor skrev och sjöng visor. Många skapades vid den vackra gamla spinetten som stod i min fars kammare. Jag hörde honom ofta prövande repetera ord och toner där inne bakom stängda dörrar. Ibland kom han ut med lutan till hands och framförde något nytt han skrivit. Familjen var ju den närmsta publiken. ”Vad tycker du om det här, Lillefar?” kunde han säga. Jag svarade efter bästa förmåga. Dessa ögonblick gjorde att jag tidigt fängslades av visans speciella konstart. Everts sånger är ju ofta fyllda av märkliga gestalter, fagra kvinnor, hjältar, dramatiska äventyr och exotiska platser. På en skolavslutning blev jag ombedd att sjunga en av pappas visor. Jag valde den längsta jag kunde, ”Möte i monsunen”. Efteråt sa fröken: ”Hälsa pappa att han får godkänt i geograﬁ .” Min far Evert blev 86 år och skrev omkring trehundra visor. Det har inte alltid varit lätt, men ett stort nöje att välja ut femtio stycken ur denna omfattande repertoar. Av största värde är att min vän och ackompanjatör Martin Östergren står för den musikaliska utformningen. Urvalet har jag gjort för att i möjligaste mån spegla rikedomen och mångfalden i hans produktion. Här ﬁ nns mycket av Everts poetiska och musikaliska landskap: bondvalser och wienervalser, sjömansvisor och skillingtryck,

Pappa Taube inbjöd hyllningar till kärleken och till naturen, italienska madrigaler, episka tidigt yngste sonen i en ballader, argentinsk tango ... visvärld som saknar mot- Alla dessa visor står mig mycket nära. Jag själv har sjungit in dem på stycke. Sista framträdan- det tillsammans blev på skiva och gestaltat dem på scen. Då tolkade jag dem på mitt sätt. Nu är Gröna Lunds scen som- det din tur. En visa kan sjungas på så många olika sätt. Det ﬁ nns ingen maren 1975. Då var Evert slutgiltig version. Även idag upptäcker jag nya saker i hans musik och 85 år, Sven-Bertil 40. texter som påverkar mitt utförande. Följande uppslag : Everts visor är en skatt att glädjas åt idag, en skatt att föra vidare till Nationalskalden i sitt kommande generationer. Jag citerar min far: ”Utan sång som går till arbetsrum på Grev Ture- gatan. Notera de eleganta hjärtat kan människan inte leva!” skorna under spinetten. Sjung, av hjärtat, sjung!

Sven-Bertil Taube 7

visorna

”jag har skrivit en del visor. Några av dem har blivit bra”, sa Evert Taube blygsamt. I själva verket skapade han en odödlig visskatt som har blivit den mest älskade av alla. Taubes rim är aldrig krystade, hans historier alltid starka, hans melodier i perfekt samklang med den svenska folksjälen. Att sjunga Taube är att uppleva livet lite starkare, lite tydligare, lite mer.

Att använda ljudspelaren:

• Tryck på mittenknappen för att starta spelaren. Detta aktiverar också den lilla lcd-skärmen som visar numret för den senast uppspelade visan. • Tryck på mittenknappen igen för att spela visan. • Välj den önskade visans nummer med hjälp av knapparna < (bakåt) och > (framåt). För att ﬂ ytta framåt/bakåt med ett spår i taget trycker man en gång. Genom att hålla en av dessa knappar intryckt kan man snabbspola framåt eller bakåt. • Stoppa en uppspelning genom att trycka en gång på mittenknappen. • Öka eller minska ljudet genom att trycka på + eller – på den övre knappen. Den valda ljudvolymen visas till vänster på displayen. • Spelaren stängs automatiskt av efter trettio sekunders inaktivitet. Vill man En gentleman i alla stänga av spelaren manuellt hålls mittenknappen intryckt i tre sekunder. lägen. Evert Taube kunde både kyssa prinsessor på • Spelaren kommer vid ny start att vara inställd på den senast spelade visan. hand och slå sig i slang • Spelaren innehåller tre aaa-batterier. För att byta batterierna skjuts med hamnsjåare. Visorna batteriluckan nedåt. avslöjar en sann humanist som både var folklig och • På sidan av spelaren ﬁ nns ett uttag för hörlurar. världsmedborgare. • Utsätt inte spelaren för fukt eller stötar.

11 1. Balladen om briggen ”Blue Bird” av Hull

Dm A7 b 6 j j j j j j & 8 œ œ œ™ œ œ œ™ œ œ œ œ œ œ œ™ œ œ ,, Det var ,,Blue Bird,, av Hull, det var,, Blue Bird, en brigg, som med

Dm Gm A7 Dm Gm Dm b j j j j & œ™ œ œ œ™ œ œ ˙™ œ™ œ œ œ™ œ œ svik -deta - stum -par stod på ö- ver So-i ten

C D j Gm C7 b ™ j œ™ œ œ™ j œ™ œ œ œ™ j & œ œ œ #œ œ œ J #œ œ snö -storm med ner -sadi - rigg själ- va jul -af - ton, sjut-o ti --

F j Gm Dm A7 j b ˙™ œ™ œ œ ™ j j j œ œ & œ œ œ œ™ œ œ œ™ œ œ œ™ två. Sur- ra sven -sken till rors! Han kan dre -ja en spak, ro- par

C7 j j F j Dm j j & b œ™ œ œ œ™ #œ œ ˙™ œ™ œ œ œ™ œ œ œ™ œ œ skep -parn. All right boys, lös av! Och Karl Stran -ne från Smö- gen blev

Gm A Dm A7 Dm b œ œ œ j œ™ j j j & J #œ œ œ œ™ œ œ œ™ œ œ ˙™ œ™ sur -rad till rors på ,,Blue Bird,, som var dömd att bli vrak.

12 2 5 Han fi ck Hållö fyrs blänk, fast av saltstänk och snö, – Sa ni ”Blue Bird”, kapten, han stod halvblind – han fi ck den i lo, briggen ”Blue Bird” av Hull? och i lä, där låg Smögen, hans hem, där hans mor Gud i himlen! Var är då min son? just fått brevet ifrån Middlesbrough. Var är pojken, kapten? För vår Frälsares skull! – Nå vad säger du Karl, går hon klar? – Nej, kapten! Det blev dödstyst bland männen i vrån. – Vi får blossa, för här är det slut! (Instrumentalt) Vi har Hållö om styrbord och brott strax i lä. – Ut med ankarna! Båtarna ut! 6 Gubben Stranne tog sakta sydvästen utav. 3 – Spara modern, kapten, denna kväll! Men hon red inte opp. Och hon fi ck ett par brott, Nämn ej namnet på briggen, som har gått i kvav – som tog båten de hade gjort klar. nämn ej ”Blue Bird” av Hull är Ni snäll! – Jag tror nog, sa Karl Stranne, att far min har gått Och kaptenen steg upp. Han var grå, han var tärd – ut emot oss. Jag litar på far! stormen tjöt, knappt man hörde hans ord – Båt i lä! Båt i lä! Det är far – Det är vi! när han sade med skälvande röst till sin värd: Det är far min från Smögen! Hallå! – Karl stod surrad och glömdes ombord! Båt i lä! sjöng han ut, di är här! Jumpa i alle man – I blir bärgade då!

4 Det var Stranne den äldre, en viking, en örn, som på julafton sjuttiotvå tog sitt renade brännvin ur vinskåpets hörn till att bjuda de skeppsbrutna på. – Hur var namnet på skutan, han sporde och slog nio supar i spetsiga glas. – Briggen ”Blue Bird”! – Det tionde glaset han tog och han slog det mot golvet i kras!

13 balladen om briggen ”blue bird” av hull · 1929

I Smögen träffade Taube den gamle ostronfi skaren Samuel Frisk. De bör- jade prata oväder. Frisk berättade om den värsta orkanen Smögen skådat. ”Det var 1871, jag var ute och bärgade skepp hela natten. En skuta från Hartlepool hade gått på grund. Kvar ombord blev en liten skeppspojke. Honom hade vi glömt.” Det var alltså varken ”själva julafton -72” eller ens en brigg från Hull, utan en skuta vid namn ”Nymph” från Hartlepool. Skepparen G S Stone hade sköljts överbord i Sotefjorden klockan 04.40. När briggen gick i kras mot Sandö, blev en pojke, en liten krabat, kvar på däck. Grabben lyckades dock klättra upp i masttåget och tog ett språng i land i samma ögonblick som revet knäckte skrovet och masten gick av. När Taube återberättade historien för sina barn, lade han dessutom till att när de skeppsbrutna karlarna fi ck snaps, fi ck pojken en kopp varm mjölk. Läser man Bohusläns tidning från 1871, fi nns också mycket riktigt en notis om ”Nymphs” skeppsbrott. Däremot inte ett ord om den kvarglömde pojken. I samma text nämns också ett annat fartyg, ”Blueheard” från usa, som fastnat i en skreva i samma veva och bärgats. Var det den som blev ”Blue Bird”, kanske? Att familjen i visan fi ck heta Stranne var heller inget som Taube bara grep ur luften. Hos fi skarparet Eduard och Adeline i Smögen hyrde han rum från och till 1917–19. Huset ligger kvar än idag, men har ny adress: Evert Taubes väg 12. När Sven-Bertil Taube fi ck en bankkontakt på seb i Göteborg som hette Margareta Stranne, visade hon sig för övrigt vara barnbarnsbarn till Lars Stranne, som var sjökapten och gärna delade en god historia med Taube. I släkten fanns också en Karl Stranne, men denne var krympling med klumpfot och hade aldrig varit till sjöss, än mindre stått surrad till rors och glömts vid ett skeppsbrott. Att tragedin utspelar sig nära Hållö är kanske heller ingen slump. Det var där Everts äldre bror Fredrik drunknade 1906. Som så ofta var Taube inte helt nöjd med sin originalversion av visan. Han fortsatte att fi nslipa texten och andra strofen ”saltstänk och snö” fi ck omsider ge vika för ”snöglopp och stänk”. Notera också att den gastkramande slutklämmen fi nns i två versioner. Den andra lyder: ”Och han tog sig åt hjärtat och såg på sin värd: Jesus Christ! There’s a man left on board!” Men kanske insåg Taube att hans publik inte behärskade det engelska språket lika väl som han själv?

15 2. Balladen om Gustaf Blom från Borås

D G ##6 j j j ™ & 8 j j j œ™ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ J Med gam -la High- land Ro- ver, en båt från A- ber - deen, vi A7 D E7 A ## j j & œ œ j j œ œ j j Œ j œ œ œ œ œ œ œ œ œ™ œ låg ut- i San Ped- ro och las -gata -so -Där lin. # D G # j j j j j œ™ œ œ 2 & œ œ œ œ œ™ œ œ œ œ œ œ J 4

träf -fa jag i doc-påTe kan -xa - cos kon- tor en # A7 D G A7 D E7 #24 œ œ œ œ & œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ man från San Fran- cis - co, som ha -de mött min bror, en # A7 D G A7 D & # œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ™ man från San Fran- cis - co, som ha -de mött min bror.

2 4 Men det var inte detta jag skulle tala om, På nittitalet kom jag till New York som matros det var om mannen själv och hans namn var Gustaf Blom, på Clara, sade Blom, det var en brigg från Mönsterås, jag smugglade åt honom en ﬂ aska calvados, i Nordatlanten ﬁ ck vi en snöstorm ifrån nord, han var från Västergötland och uppfödd i Borås, kaptenen, styrman och vår däckslast, allt gick över bord, han var från Västergötland och uppfödd i Borås. kaptenen, styrman och vår däckslast, allt gick över bord.

3 5 Han talte med polisen och ﬂ askan den gick klar, Som jag var äldst i skansen, så tog jag nu befäl vi lämnade San Pedro och körde till en bar, och segla på kompassen till New Foundland, allt gick väl, det var ett slags speak easy, men Blom han var betrodd och när vi kom till New York så blev där rättegång, i Wilmington, Los Angeles och själva Hollywood, men jag gick klar och seglade som båtsman till Geelong, i Wilmington, Los Angeles och själva Hollywood. men jag gick klar och seglade som båtsman till Geelong.

16 6 9 Jag kom i själva rushen och reste för den skull Där har jag nu min business, jag har ett slakteri, som digger ut till Narrowmine, jag ville gräva gull. butiken ville jag att pojken skulle stå uti. Jag grävde och jag vaska och skötte min affär, Men han sov alla dagar och söp varenda natt. och när jag kom till Melbourne, ja, då var jag millionär, Hans hud var vit, hans ögon blå, men själen, den var svart, och när jag kom till Melbourne, ja, då var jag millionär. hans hud var vit, hans ögon blå, men själen, den var svart.

7 10 Jag ville ut och segla, jag ville lukta hav, Nu sitter han i Sing-Sing utmärglad som ett lik, jag köpte mig en skonare, till Queensland mej begav. och själv går jag och sörjer i min blodiga butik, Jag börja ﬁ ska pärlor, jag tappade mitt gull, men mina svarta pojkar från Fidji, kära bror, förlorade en halv million blott för en kvinnas skull, de plöjer Söderhavet blå och hedrar far och mor, förlorade en halv million blott för en kvinnas skull. de plöjer Söderhavet blå och hedrar far och mor.

8 11 Hon var från Fidji Island, jag föll i hennes garn, Jag tänker på den tiden – jag längtar ner till dem, och tvillingar hon ﬁ ck, det var två nästan svarta barn. de är ju nästan svarta, men de har ett lyckligt hem. Så kom den tredje pojken, men den, månntro, var vit – En skiftning i kulören, det gör väl ingenting – jag for till San Francisco och tog pojken med mej dit, nej, hellre snälla svarta barn än vita i Sing-Sing, jag for till San Francisco och tog pojken med mej dit. nej, hellre snälla svarta barn än vita i Sing-Sing!

17 balladen om gustaf blom från borås · 1936

Baltisk adel av börd, men Evert Taube var alltid noga att umgås med alla, såväl hög som låg. Sven-Bertil minns att pappa betonade att ”junkervälde och översitteri har aldrig betraktats med sympati i den här familjen”. Som 16-åring hade Evert sminkat sig svart till Barnens Dag i Göteborg och fått sparbössan fullproppad med hundralappar av baron Oscar Dickson som sa: ”Du förstår, jag har egentligen ingenting emot de färgade.” Resorna runt jorden skulle göra honom själv i det närmaste färgblind när det gällde rasfrågan, som annars var en het potatis både här och var. Att 1936 skriva att ”En skiftning i kulören, det gör väl ingenting – nej, hellre snälla svarta barn, än vita i Sing-Sing” var inte okontroversiellt ens i ett svenskt folkhem. Som ung sjöman hade Taube sett med vilken råhet och förakt de färgade hamnsjåarna ofta behandlades. Hela sitt liv skulle han ha mycket svårt för verklig grymhet. Han var och förblev en sann humanist. Gustaf Blom ska ha varit ”en rekorderlig svensk varvsarbetare, grov och stark”, som Taube träffade i Kalifornien. Själv tyckte Taube att balladen var en av hans viktigaste: ”En av kardinalvisorna i min fortlöpande skildring av svenska pionjärer beyond the seas. Det är en trader av den gamla hårda sorten, den vilda och ädla, det gäller. Handlingen överens- stämmer nästan fullständigt med verkligheten. Den frihet jag tar mig som poet är obetydlig i jämförelse med den noggrannhet jag tillämpar i verk- lighetsskildringen. Därvid utnyttjar jag mitt goda bild- och hörselminne. Jag kan efter 20, 30 år minnas de allra minsta detaljer i ett händelseför- lopp – personernas utseende, klädsel, ordval och tonfall – och allt i en berättelse som gjort intryck på mig förmår jag nästan ordagrant återge i de vändningar och den rytm, som var typisk för berättaren.”

3. Brevet från Lillan

C G7 C A7 3 Dm 3 œ ™ j & 4 œ œ œ ˙™ œ œ œ œ œ ˙ œ œ œ œ œ œ™ œ œ Pap - pa, kom hem! För vi läng-eftar -ter dej! Kom in -nan som - marn är Det - ta har jag skri-vit näs-tan ba -ra själv och jag ska bör -ija

G7 C G7 C & œ œ œ ™ œ œ œ œ ˙ œ œ ˙™ œ œ œ œ ˙ slut, lil -la pap - pa! Ås - kan har gått, och om kväl-len blir det mörkt, sko - lan till hös - ten. Pap - pa kom hem! Jag vet nå - got som du får!

C7 3 F G7 C Fine A‹ E & œ œ œ™ j j Œ œ œ™ œ ˙Œ œ œ œ œ œ œ™ œ œ ˙ J stjär -nanor - syns nu på him -ilen - gen. Allt jag vill ha Nu slu -tar bre - vet från din El - li - nor. F C j D‹ C G7 œ œ ™ ™ Œ & œ #œ œ œ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ är ett hals-avband ko- rall, ingen-an ting -nat, det kos -tar för mycket.

C G7 C C7 3 F & œ œ ˙™ œ œ œ œ ˙™ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ På vå- ran tomt är det nu så myc-ket bär och fullt med ung -harar

G7 C Œ A‹ Em Œ F C Œ & j ™ j ˙ œ™ œ œ ˙ œ œ œ ˙ œ #œ œ œ œ œ fåg -nalar - där. Sjön är så varm och jag ba-dar var -je dag,

Dm A‹ B7 E7 Œ A‹ E7 Œ & œ œ œ œ œ œ œ œ œ ™ j œ œ œ œ œ #œ œ ˙ œ œ œ ˙ och jag hop-ipar u -tan att bli rädd, för nu sim-mar jag så bra. Vi har så fint

20 F C Dm A‹ E7 A‹ D.C. al Fine & ˙ Œ œ œ œ œ#œ ˙ Œ œ#œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ

nu ivå-rat lil-la skjul, och en li-ten gran har vi ock-så sett, den som vi ska ha till jul.

brevet från lillan · 1938

Det smått sensationella dokumentet bevaras i en av de många bruna kartongerna på Taubearkivet i Göteborg och är från Evert till hustrun Astri: ”San Remo 18 juli 1937. Jag måste ha ett dikterat brev från Ellinor om vädret, blommor, sjön, vad de gör och hur det är och vad hon vill m.m.” Och så slutklämmen som inte ger minsta utrymme för diskussioner: ”Ordna det!” Som ofta under dessa år satt nationalskalden under ett ﬁ konträd vid Rivieran och skrev visor med reservoarpenna. Nu var idéer- na tillfälligt slut. Vad göra? Varför inte sätta ungarna i arbete, det kanske kunde ge något? Och Ellinor skrev. På order, utan tvekan. Resultatet blev en text med ett starkt stråk av vemod, inte minst när sommaren börjar ta slut, precis som i visan: ”Åskan har gått, och om kvällen blir det mörkt.” Brevet från Ellinor blev ”Brevet från Lillan” och redan samma höst en hit i folkhemmet. När Evert efteråt ﬁ ck frågan hur han kommit på temat, ljög han friskt: ”Det var mycket märkligt. En dag satt jag nere vid Rivie- ran och så dimper det ner ett brev från min dotter Ellinor som skriver om hur hon har det hemma på Sjösala. Det var en så underlig stämning i det där brevet. Jag kunde helt enkelt inte låta bli att skriva en visa om det.” Typiskt en man som alltid hävdade att dikten inte alls måste vara mindre sann än verkligheten.

21 4. Brittisk ballad

##2 D G D G & 4 œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ En gång stod jag här i ham-nen när ett skepp låg klart att gå till Väst -in- dien med en Näs -årta i blom-ster -ti - den står jag å -iter den hamn, där John Tay-seglor -lat # D E7 A A7 D G & # œ #œ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ last av järn ombord. Med den flic-kan tryckt i fam-nen som be - dra - git mig just bort i -sinfrån vän. Och jag såg hans fäst-mö vän -ta med ett li - tet barn i # D G D/A A7 D G & # œ œ œ œ Œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ˙ då stod en ung sjö-man och tal - te des -sa ord: ,,Ali-ce, älsk -ling, när till famn och på red-den löp - te skep-pet in i - gen. Då kom bu - det: John är # Em A7 D Em A7 D & # œ œ œ œ œ œ œ Œ œ œ #œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ vå-ren al - la äng-ar stå i blom, ja, när ro - sen knop-pas, him-me-len blir blå, bor-ta, kommer al-drig mer i - gen. Där stod Ali - ce med sitt barn.Då steg jag fram: # B7 Em A7 D & # Œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ minns att då är din John Tay -lor re -dan full - be -fa -sai ren - lor och då, ,, Det är svårt att va - ra kvin- na, ge mig bar - net, du skall fin - na: fast du # G D/A A7 D Da Capo & # œ œ œ œ œ œ œ œ ˙ œ älsk- ling, kan vi gif - ta oss, vi två.,, ,, svek mig, Ali - ce, äl-skar jag dig än.

22 brittisk ballad · 1954

Det walesiska rugbylagets kapten John Taylor blev sedermera sportkom- mentator för bbc i London. Där bor sedan 1973 Sven-Bertil Taube och dessa båda infl yttade ”londoners” blev omsider bekanta. Sven-Bertil kunde inte låta bli att visa John Taylor sin pappas visa om hans namne, den svekfulle sjömannen. ”Ah, det är ju en typisk walesisk visa på alla sätt”, utbrast den yngre Taylor. ”Dels hör efternamnet Taylor (skräddare) till de vanligare. Dels kan man höra en klang från en hel knippe folkvisor, som går ungefär sådär i melodin. Det fi nns tio femton, kanske tjugo sånger från mitt hemland som låter nästan exakt som din pappas visa.” Evert själv hade ju en gång hoppat av sitt fartyg på de brittiska öarna, i North Shields nära Newcastle. Den fl ykten blev berättad 40 år senare i visan om ”Mary Strand”. ”Brittisk ballad” tog däremot avstamp i vänskapen med den seglande författarvännen Martin Koch. År 1933 hade denne publi- cerat visan ”Sailor song”, byggd efter samma mönster som traditionella brittiska sjömansmelodier. 1941 sjöngs den in av Kochs kusin Karin Juel och först ytterligare tolv år senare slog sig Evert Taube ner vid spinetten och gjorde ett eget försök att komponera en ballad med brittisk touch.

23 5. Calle Schewens vals

C 3 Dm G7 3 3 œ œ ™ j & 4 œ œ œ œ œ œ#œ œ œ œ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ

I Ros -la - gens famn på den blom-de man - ö, där vå -nagor- kluc -ka mot

C 3 Dm j ‰ & ˙™ ˙ œ œ œ œ œ œ#œ œ œ œ™ œ ˙ œ œ œ j œ #œ strand, och vas-na sar - vagga och ny- sla - get hö det dof -e-tar

G7 C Am D7 G j Em A‹ & ‰ j œ œ™ œ ˙ œ œ œ œ œ œ ˙™ ˙ œ œ œ œ #œ œ œ #œ mot mig i- bland, där sit-ter jag ut -i ber-påenbänk sån och tit -påtar

D7 G C 3 j ™ ™ j & œ #œ™ œ ˙ ˙ œ œ œ œ œ œ œ#œ œ œ œ œ ˙ œ

tär -nor och mås som stör -ta mot fjär- den i glit- ter och stänk på

Dm G7 C F B¨ & œ ‰ j ‰ j Œ œ b œ œ œ œ™ œ œ #œ œ œ œ ˙™ œ œ œ œ #œ œ J jakt ef-fö ter -dan gu- nås. Själv blan-dar jag fred- ligt mitt kaf -fe med

Gm7 3 C7 F b œ œ œ œ ˙™ ˙ œ & ˙ œ œ œ œ œ œ #œ œ œ œ œ œ œ #œ 3 kron till an -nämge- styr- ka och smak och lyss- nar till drag- spe- lets

B¨ Gm7 C7 F F b œ™ œ ™ j œ œ œ œ œ & œ J œ œ œ œ œ œ œ œ ˙™ ˙ œ œ œ 3 loc-dekan - ton som hörs från mitt stu-ge gu -- mak. Jag är som en

B¨ Gm7 3 C7 F & b œ™ œ œ œ œ œ ˙™ ˙ œ œ œ #œ œ J ˙ œ œ œ œ œ œ #œ œ 3 pojke, fast far -far jag är, ja ros-genpig- sprit- ter i mig! Det

24 F j B¨ j j C7 F & b œ œ j œ™ œ œ™ œ œ œ œ œ œ™ œ™ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ˙™

blir bara vär- re med å -ren det där med dans och med jän- tor- nas blig.

G C 3 Dm G7 3 bnŒ œ œ œ œ œ œœ œ œ œ™ j œ & œ #œ œ ˙ œ œ œ œœ œ œ œ

Se må-sen med lö- jan i näbb han fick sitt! Men jag fick en arm om min

C 3 Dm7 j ‰ & ˙™ ˙ œ œ œ œ œ œ#œ œ œ œ™ œ ˙ œ œ œ j œ #œ hals! O, e-ga vi - ung- dom, mitt hjär- ta är ditt, spel opp, jag vill

G7 C Am D7 G j Em A‹ & ‰ j œ œ™ œ ˙ œ œ œ œ œ œ ˙™ ˙ œ œ œ œ #œ œ œ #œ dan-sa en vals! Det dof-tar, det sjung -er från skog och från sjö, i- natt skall du

D7 G C 3 j ™ œ œ ™ j & œ #œ™ œ ˙ ˙ œ œ œ œ œ œ œ#œ œ œ œ ˙ œ

va -ra min gäst! Här dan-sar Cal- le Sche- wen med Ros- la - gens mö och

Dm7 G7 C Am 3 E7 ‰ ‰ Œ œ & œ œ j œ j ™ œ œ j #œ œ œ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ™ #œ so-len går ner i nord- väst. Då vi -lar min blom-de man-övid din

Am F Am 3 E7 Am 3 & j ˙ œ #œ #œ œ œ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ™ œ œ œ œ œ œ œ œ barm, du dun-kel- blå, vind -lastil - fjärd, och ju -li- natts - skym-en ning-

E7 Am F E7 Am A7 ‰ 3 & j j œ œ œ œ œ œ #œ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ™ œ ˙™ ˙ smy-ger sig varm till so-devan- bus -kar och träd. Min äl -duva,

25 Dm E Dm B7 E7 & j j j j #œ #œ œ™ œ œ œ™ #œ ˙ œ œ œ™ œ œ œ™ œ œ ˙ œ #œ dansar så lyss-denan - tyst och tän-ker att kar -lar är troll, den

Am 3 E7 Am & œ œ j œ œ œ œ œ œ œ œ™ #œ ˙ œ œ skäl -ver, din barns-ga li - hand, som jag kysst och

F E7 3 Am G & Œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ˙™ œ

val -sen för-ar kling - i moll. Men

C 3 j Dm7 G7 3 C & œ œ œ œ œ œ#œ œ œ œ™ œ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ ˙™ ˙ œ œ hej, alla vän- ner som gäs- ta min ö! Jag är bå- de nyk -ter och klok! När

j A7 Dm7 G7 C & œ œ œ œ #œ œ œ œ™ œ œ œ ‰ j œ ‰ j ˙ œ #œ œ œ ˙™ mor- go - nen gryr skall jag vål- ma mitt hö och vitt -ja två- hun-de dra - krok.

Am D7 G j Em Am D7 & ™ œ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ˙ œ œ œ œ #œ œ œ œ œ 3 För-me dö- dig, skym-ning, och drag nu din kos! Det brin-ner i mar -tal - lens

26 G C 3 j A7 & ˙™ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ#œ œ œ œ™ œ ˙ œ

topp! Här dan -sar Cal- le Sche- wen med Ros- la - gens ros, han

Dm7 G7 C j œ ˙™ ˙ Œ & œ œ™ œ œ œ

dan -sar när so -len går opp!

calle schewens vals · 1936

Taubes kanske mest populära visa föddes en julinatt 1931 på Håtö Svan- sar i norra Roslagen. Folk på orten påstår visserligen att Taube jobbade i fl era dagar med texten, men i hans egen version skrevs den under några intensiva timmar på en kartongbit ute på en udde tillhörande godsägare Karl von Scheven (som egentligen stavade så). Många kulturella giganter hade samlats där: tecknaren Albert Engström, konstnären Bruno Lilje- fors, xylografen Karl Andersson och de andra i sällskapet Pelarorden, en herrklubb full av begåvningar. Albert Engström skrev efteråt: ”Här trivdes Anders Zorn och tog gubbarna med storm och man påstår falskeligen att jag här en gång somnat i en myrstack.” Nu skulle unge Taube upptas i det vittra sällskapet. Mitt under lunchen ”arresterades” han av en patrull, beordrades att avlägsna sig och inte återkomma förrän han skrivit en dikt till ”ståthållarens” ära. I instruktionerna ingick att dikten skulle vara ”utförd på ett sådant sätt att den liksom andas den stockholmska skärgårdens och Roslagens högsommarluft och småningom allt dunklare julinätter”. I Taubes version föddes visan i samma ögonblick som han råkade få syn på Karl von Scheven, som slagit sig ner i en berså. En vit- Verklighetens Calle Schewen fångad på sin ö klädd fl icka lösgjorde sig ur snåren. Deras blickar möttes och tillsammans Håtö Svansar. Året var virvlade de bort i dans. Efter Taubes examensprov fi ck han stormande 1949 och blivande världs- applåder av ordenskamraterna. Men en roslagsgubbe i 80-årsåldern, fotografen Lennart Nilsson kunde intyga att det var med hakskägg, blå korderoj och stärkkrage, ska ha vänt sig mot Karl äkta Kronbrännvin i fl askan. von Scheven och sagt med hög röst: ”Det där gjorde du bra, Kalle!”

29 Evert Taube 1890 –1976

1890: 12 mars föds Evert Taube i Göteborg, nummer fyra i en 1934: Andre sonen föds: Sven-Bertil. Evert försörjer familjen barnaskara på tretton. Modern Julia och sonen far ut med konserter, tidningsartiklar och föredrag. till hemmet på Vinga där fadern, sjökaptenen Carl 1936: Evert instiftar samfundet Visans Vänner. Gunnar Taube, är fyrmästare. 1937: Sommarhuset byggs pa Sjösala vid Stavsnäs i Stock- 1897: Evert börjar i skolan på Vinga. holms skärgård. Här fi nner Evert ro att skriva, och här 1904–1905: Familjen fl yttar in till Göteborg. Evert går en tid föds snart fi guren Rönnerdahl. i skola i Malmö, bor hos farbrodern Axel. Sedan Latin- 1942: Under krigsåren vistas Evert ofta på Ängön i Bohuslän läroverket i Göteborg. och inspireras till nya visor och böcker. 1906: Familjen fl yttar till Kustens varv. Evert slutar skolan och 1945: Andra resan till Argentina, Evert återser bl.a. ”Sambo- börjar studera konst, på Valand och hos teatermålarna rombón”. på Storan. 1948: Under efterkrigsåren gör Evert konsertturnéer runt 1907: Evert ”rymmer” till Stockholm för att bli konstnär, Skandinavien och en långresa med dottern Ellinor till hankar sig fram och försöker komma in på Konst- Mellanamerika. akademien. Han blir antagen, men får inte ekonomiskt 1950: På sin 60-årsdag får Evert Taube ta emot Svenska stöd hemifrån. Akademiens Bellmanspris. 1908: Evert tvingas gå till sjöss, första resan ombord på S/S 1951: Vid Medelhavet fi nner Evert sitt tusculum, La Petite ”Australic” till bl.a. Australien. Arbetar som sjöman i Réserve i Antibes. Hit ska han återvända regelbundet sammanlagt ett och ett halvt år. varje år till 1970, och här får han en nytändning som 1909: Tillbaka i Stockholm, bohemliv med konstnärsvänner. prosaförfattare, bl.a. med fl era artikelserier för 1910: Evert prövar på konststudier i London, tvingas åter gå Tidningen Vi och med fl era prosaböcker. till sjöss. Denna gång med S/S ”Princess of Wales” till 1952: Resa till Guatemala. Sydamerika. Han blir kvar nära fem år i Argentina. 1955: Leder opinionen mot avfallsdumpning i Riddarfjärden. 1915: Första världskriget tvingar Evert att resa hem för att Debuterar i teve. göra värnplikt. Efter en sommar i Bohuslän återvänder 1958: Ingriper för att rädda Mosebacke och Södra Teatern i han till Stockholm och konststudierna. Stockholm. 1916–1917: Värnplikt vid fl ottan. Efter hemförlovningen för 1960: Evert får Samfundet De Nios stora pris. Instiftar med Evert ett ambulerande liv som konstnär och skribent Tidningen Vi Taube-stipendiet, blir själv första stipen- i Stockholm och på västkusten. Möter åter Albert diaten på sin 70-årsdag. Engström, som blir hans läromästare. Evert skriver sig 1961: Mottager Frödingstipendiet. Uppträder för första och bor ofta hos Albert i Grisslehamn, och är en tid gången på Gröna Lund. förlovad med Alberts dotter Malin. 1964–1965: För en teveserie återvänder Evert för tredje 1918: Evert debuterar som scenartist i Smögen, och som gången till Argentina, inspelningar även i Frankrike, författare med prosaboken Inte precis om kvinnorna. Italien, Brasilien och Sverige. 1919: Första vissamlingen: Sju sjömansvisor och Byssan Lull. 1966: Evert blir fi losofi e hedersdoktor vid Göteborgs 1920: Evert möter konstnärinnan Astri Bergman i Paris. De universitet. tillbringar en tid i San Remo och förlovar sig i Florens, 1969: Sista stora turnén genom Sverige. Sjösala förstörs men Astri kallas hem och förbindelsen bryts för fyra år. i en mordbrand. 1922: En seglats från Stockholm till Bohuslän, med konstnä- 1970: Evert väljs in i Musikaliska Akademien. ren Kurt Jungstedt och Everts lillebror Gösta, resulterar 1971: Evert uppträder på Liseberg, sista besöket i Göteborg. i genombrottsboken På kryss med Ellinor. Evert gör sig Skriver visan ”Änglamark” till fi lmen Äppelkriget. ett namn som visartist och far på riksturné. 1972: Konstutställningen ”Tre syskon Taube”: Evert, Karin och 1924: Instiftar sällskapet Pax Aurea på Den Gyldene Freden. Märta på Kronhuset i Göteborg. Återförening med Astri, de förlovar sig igen på hösten. 1973: Sista framträdandet pa Gröna Lund. 1925: Astri och Evert gifter Sig i Jacobs kyrka, bröllopsfest 1974: En ny visa av Evert publiceras i Tidningen Vi, ”Balladen på Freden, bröllopsresa till Italien. om Midsommarön”. 1926: Sonen Per-Evert föds. 1976: Evert Taube avlider 31 januari på Saltsjöbadens 1928: Evert gör en halvårslång sjöresa med M/S ”Mirrabooka” sjukhus. till Sydamerika, USA och Australien. 1930: Dottern Ellinor föds. Källor: bl.a. Inga-Britt Fredholms bildbiografi er 1931: Evert diktar ”Calle Schewens vals” pa Håtö Svansar i När jag var en ung caballero och Kom i min famn. Stockholms skärgård. Stor succe!

260 Ordlista

Backen – överbyggnad i fören på ett fartyg Kolbox – lastutrymme för kol vid ångpannan Bahia – delstat i Brasilien Kron – Kronbrännvin Baldakin – takhimmel av orientaliskt ursprung, dyrbart tyg Källnymf – mytologiskt vattenväsen, najad Balsamiska – väldoftande Lova upp – styra upp ett skepp mot vinden Bardisan – spjut Lull – av verbet ”lulla” i betydelsen vagga och nynna, Bark – segelfartyg med tre till fem master. Sista masten – jämför engelskans lullaby (vaggvisa) aktra masten, har gaffelsegel, övriga råsegel – alltså Manlucka – lucka genom vilken man kan krypa ner i en rektangulära segel ångpanna eller tank Blomsterkonungen – Carl von Linné Martall – förkrympt och knotig tall Boliner – rep (tåg) som är fästa vid ett råsegel och kan Mesan – snedsegel på masten närmast aktern spänna seglet förut – framåt Narrowmine – guldgrävardistrikt i Australien Box – förvaringsutrymme för kol Paulun – himmelssäng Brassa för fyllning – vrida råseglen så att de fylls med vind Regina – biograf i Stockholm Brigg – tvåmastat segelfartyg med råsegel på båda masterna Riggad – välklädd Buckla – sköld Rio de la Plata – ﬂ odmynning mellan Argentina och Uruguay Burnus – arabisk yllemantel med kapuschong Rivoli – biograf i Stockholm Byssan – köket ombord. Även en ordlek med verbet vyssja Rospigg – invånare i Roslagen Cadiz – kuststad i sydvästra Spanien Råsegel – rektangulärt segel som i överkant är fäst vid en rå, Camarin på Malabár – ort på Indiens sydvästkust en grov tvärgående stång av trä eller järn Chilenita – lilla chilenskan Salopp – kort ärmlöst damplagg i tunt tyg Conquistadór – spanska erövrarna på 1400–1500-talen San Pedro – hamnstad i Kalifornien, USA Cordilljären – bergskedjan Cordillera de la Costa Santa Cruz – hamnstad på Teneriffa Crêpe de chine – lövtunt, genomskinligt tyg i natursiden Segla på värmen – segla i tropikerna Dagg – pinoredskap bestående av kort repstump, med knutar Sing-Sing – fängelse utanför New York Donkeyman – besättningsman som skötte den lilla ångmaskin Skonare – segelfartyg med två eller ﬂ era master på däck som användes vid lastning och segelhissning Skot – lina som man reglerar seglets förhållande till vinden med Dreja en spak – stå till rors och styra skeppet Skott’na – skotten, väggar som går tvärs i fartyget och delar Estancia – farm, herrgård det i olika sektioner Feiths – konditori i Stockholm Slagga – bryta loss och raka ut utbränt kol i ångpannan Flying jib – seglet som sitter längst fram på skeppets bog- Slinger – krängningar, jämför ”slingra” spröt och alltså är det förligaste seglet Släjs, släjsa – ett spett som användes för att hacka loss och Fyrar – eldstäderna i en ångpanna krossa utbränt kol i ångpannan Gasolin – bensin Slör – segla med vinden snett bakifrån Gastar – besättningsmän Speak easy – lönnkrog Geelong – hamnstad i södra Australien Sphinx – danssalong i Stockholm Gipp – när en segelbåt seglar med vinden och seglen förs Steamer – ångfartyg över från den ena sidan till den andra Stimen – ångtrycket i en ångmaskin; jfr engelskans steam Good Hope – Godahoppsudden i Sydafrika Stora Skuggan – område på Norra Djurgården i Stockholm Gå sex om sex – Jobba i sextimmarsskift Sviktade stumpar – revade segel; stumparna var ett smek- Hagenbeck – djurpark i Hamburg namn för en typ av råsegel Hard up – pank Tarapacá – En region i norra Chile Hornet – Kap Horn, brukar kallas Sydamerikas sydligaste Trimmer – lassare av kol udde, men är egentligen en ö; ökänd för sina stormar Tusculum – antik stad söder om Rom, viloplats efter ett Jam – sylt, marmelad långt arbetsliv Kadens – Avslutande ackordföljd, fri solistisk improvisation Tyll – tunt tyg vid slutet av en sats Tåg – rep Kalkar – blomkalkar Valparaiso – kuststad i Chile Kastilien – region i Spanien Vamos a bailar este tango! – Låt oss dansa denna tango! Kesar – skutta glatt omkring Vattras – ge vågmönster Kistelärka – liten förvaringslåda i sjömanskista Vålma – räfsa ihop slaget gräs och lägga det i högar, vålmar, Koketter – person som uppträder utmanande eller eggande, för att torka till hö jämför franskans coquette, liten tupp Wilmington – stad i North Carolina, USA

261 Register

BALLADEN OM BRIGGEN ”BLUE ELDAREVALSEN HÄR ROSEMARIE, SYNS BLÅA BIRD” AV HULL Musik och text: Evert Taube NÄMDÖFJÄRDEN Musik och text: Evert Taube © Universal Elkan & Schildknecht AB Musik och text: Evert Taube © 1956 AB Nordiska Musikförlaget. Tryckt Tryckt med tillstånd av Gehrmans © Universal Elkan & Schildknecht AB med tillstånd av Ehrlingförlagen AB. Musikförlag AB. Tryckt med tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB. BALLADEN OM GUSTAF BLOM ELLINOR DANSAR FRÅN BORÅS Musik och text: Evert Taube HÄR ÄR DEN SKÖNA SOMMAR Musik och text: Evert Taube © 1946 Intersong-Förlagen AB, adm. av Musik och text: Evert Taube © Universal Elkan & Schildknecht AB Warner/Chappell Music Scandinavia AB © Gehrmans Musikförlag AB Tryckt med tillstånd av Gehrmans Tryckt med tillstånd av Notfabriken Mu- Tryckt med tillstånd. Musikförlag AB. sic Publishing AB/Faber Music Ltd. INBJUDAN TILL BOHUSLÄN BREVET FRÅN LILLAN FLICKAN I HAVANNA Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube Musik: Horatio Palmer Text: Evert Taube © Reuter & Reuter Förlag. Tryckt med © Körlings Förlag AB. Tryckt med till- © Universal Elkan & Schildknecht AB tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB. stånd av Gehrmans Musikförlag AB. (50%). Tryckt med tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB. KARL-ALFRED OCH ELLINOR BRITTISK BALLAD Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube FRAGANCIA © Universal Elkan & Schildknecht AB © Reuter & Reuter Förlag. Tryckt med Musik och text: Evert Taube Tryckt med tillstånd av Gehrmans tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB. © Reuter & Reuter Förlag. Tryckt med Musikförlag AB. tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB. CALLE SCHEWENS VALS KNALLE JULS VALS Musik och text: Evert Taube FRITIOF ANDERSSONS Musik och text: Evert Taube © Universal Elkan & Schildknecht AB PARADMARSCH © Reuter & Reuter Förlag. Tryckt med Tryckt med tillstånd av Gehrmans Musik och text: Evert Taube tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB. Musikförlag AB. © Universal Elkan & Schildknecht AB Tryckt med tillstånd av Gehrmans KOM I MIN FAMN (SOMMARNATT) DAMEN I SVART MED VIOLER Musikförlag AB. Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube © Universal Elkan & Schildknecht AB © Intersong-Förlagen AB, adm. av FRITIOF I ARKADIEN Tryckt med tillstånd av Gehrmans Warner/Chappell Music Scandinavia AB Musik och text: Evert Taube Musikförlag AB. Tryckt med tillstånd av Notfabriken © Körlings Förlag AB. Tryckt med till- Music Publishing AB/Faber Music Ltd. stånd av Gehrmans Musikförlag AB. LINNÉA (JAG HAR SKRIVIT TILL MIN FLICKA) DANSEN PÅ SUNNANÖ FRITIOF OCH CARMENCITA Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube © Universal Elkan & Schildknecht AB © Tryckt med tillstånd av Schlager- © Körlings Förlag AB. Tryckt med till- Tryckt med tillstånd av Gehrmans förlaget Lani Musik. stånd av Gehrmans Musikförlag AB. Musikförlag AB.

DEN GLADE BAGARN I SAN REMO HAVSÖRNSVALS MAJ PÅ MALÖ Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube © Körlings Förlag AB. Tryckt med till- © Körlings Förlag AB. Tryckt med till- © 1943 Intersong-Förlagen AB, adm. av stånd av Gehrmans Musikförlag AB. stånd av Gehrmans Musikförlag AB. Warner/Chappell Music Scandinavia AB Tryckt med tillstånd av Notfabriken DEN LYCKLIGE NUDISTEN HULDAS KARIN Music Publishing AB/Faber Music Ltd. (EN GLA’ POLKETT) Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube © Gehrmans Musikförlag AB © Tryckt med tillstånd av Schlager- Tryckt med tillstånd. förlaget Lani Musik.

262 MIN ÄLSKLING SKÄRGÅRDSFRUN VALS I VALPARAISO Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube © 1943 Intersong-Förlagen AB, adm. av © 1954 AB Nordiska Musikförlaget © 1942 Intersong-Förlagen AB, adm. av Warner/Chappell Music Scandinavia AB Tryckt med tillstånd av Ehrling- Warner/Chappell Music Scandinavia AB Tryckt med tillstånd av Notfabriken förlagen AB. Tryckt med tillstånd av Notfabriken Music Publishing AB/Faber Music Ltd. Music Publishing AB/Faber Music Ltd. SOM STJÄRNOR SMÅ MÖTE I MONSUNEN Musik och text: Evert Taube VALS PÅ MYSINGEN Musik och text: Evert Taube © 1963 Intersong-Förlagen AB, adm. av Musik och text: Evert Taube © Universal Elkan & Schildknecht AB Warner/Chappell Music Scandinavia AB © Körlings Förlag AB. Tryckt med till- Tryckt med tillstånd av Gehrmans Tryckt med tillstånd av Notfabriken stånd av Gehrmans Musikförlag AB. Musikförlag AB. Music Publishing AB/Faber Music Ltd. VIOLAVÀ (TARANTELLA I NOCTURNE STOCKHOLMSMELODI DÅRARNAS GRÄND) Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube © Gehrmans Musikförlag AB © 1941 AB Nordiska Musikförlaget. Tryckt © 1957 AB Nordiska Musikförlaget Tryckt med tillstånd. med tillstånd av Ehrlingförlagen AB. Tryckt med tillstånd av Ehrling- förlagen AB. OXDRAGARSÅNG SÅ LÄNGE SKUTAN KAN GÅ Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube VÄSTANVIND © Gehrmans Musikförlag AB © Reuter & Reuter Förlag. Tryckt med Musik och text: Evert Taube Tryckt med tillstånd. tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB. © 1946 Intersong-Förlagen AB, adm. av Warner/Chappell Music Scandinavia AB PEPITA DANSAR SÅ SKIMRANDE VAR ALDRIG Tryckt med tillstånd av Notfabriken Musik och text: Evert Taube HAVET Music Publishing AB/Faber Music Ltd. © Körlings Förlag AB. Tryckt med till- Musik och text: Evert Taube stånd av Gehrmans Musikförlag AB. © Reuter & Reuter Förlag. Tryckt med ÄLSKLIGA BLOMMOR SMÅ tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB. Musik och text: Evert Taube PIERINA (BLÅ ANEMONERNA) © Körlings Förlag AB. Tryckt med till- Musik och text: Evert Taube TANGO I NIZZA stånd av Gehrmans Musikförlag AB. © Gehrmans Musikförlag AB Musik och text: Evert Taube Tryckt med tillstånd. © Körlings Förlag AB. Tryckt med till- ÄNGLAMARK stånd av Gehrmans Musikförlag AB. Musik och text: Evert Taube ROSA PÅ BAL © Reuter & Reuter Förlag. Tryckt med Musik och text: Evert Taube TATUERAREVALSEN tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB. © 1946 AB Nordiska Musikförlaget Musik och text: Evert Taube Tryckt med tillstånd av Ehrling- © Universal Elkan & Schildknecht AB förlagen AB. Tryckt med tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB. SJÖSALA VALS Musik och text: Evert Taube VALS I FURUSUND © 1962 Intersong-Förlagen AB, adm. Musik och text: Evert Taube Warner/Chappell Music Scandinavia AB © Reuter & Reuter Förlag. Tryckt med Tryckt med tillstånd av Notfabriken tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB. Music Publishing AB/Faber Music Ltd. VALS I GÖKOTTAN SJÖSALAVÅR Musik och text: Evert Taube Musik och text: Evert Taube © Körlings Förlag AB. Tryckt med till- © Intersong-Förlagen AB, adm. av stånd av Gehrmans Musikförlag AB. Warner/Chappell Music Scandinavia AB Tryckt med tillstånd av Notfabriken Music Publishing AB/Faber Music Ltd.

263 Bildregister

Alla illustrationer och målningar av Evert Taube, med undan- Sid 251 Bo Schreiber, Aftonbladet, IBL bildbyrå tag för målningen på sid 109, som är gjord av Astri Bergman Sid 253 Fotograf okänd Taube. © Evert Taube / BUS 2013/© Astri Bergman Taube / Sid 254 Jacob Forsell BUS 2013. Bilderna på följande sidor är hämtade från Moderna Sid 256 Tommy Wiberg, Expressen, Scanpix Museet/Albin Dahlström: 19, 23, 27, 35, 49, 61, 67, 71, 74, 77, Sid 257 Jacob Forsell 93, 99, 105, 112, 116, 121, 123, 128, 131, 132, 151, 162, 171, 172. Sid 258 Per Kagrell, Expressen, Scanpix

Omslag Oscar Norberg Sid 6 Roland Palm, Sjöbergs bilder Sid 8–9 Roland Andersson Sid 10 Oscar Norberg Sid 28 Lennart Nilsson, Scanpix Sid 37 Marianne Greenwood Sid 64 Oscar Norberg Sid 82 Taubearkivet, Göteborgs universitetsbibliotek Sid 143 Ur Lisebergs samlingar, foto: Jacob Forsell Sid 168 Taubearkivet, Göteborgs universitetsbibliotek Sid 174 H. Bergström, Marstrand 1922 Sid 176 Åke Dahl Sid 181 Taubearkivet, Göteborgs universitetsbibliotek Sid 185 Taubearkivet, Göteborgs universitetsbibliotek Sid 186 Bonnierarkivet, Scanpix Sid 190 Ur Sven-Bertil Taubes samlingar Sid 193 Taubearkivet, Göteborgs universitetsbibliotek Sid 194 Taubearkivet, Göteborgs universitetsbibliotek Sid 197 Taubearkivet, Göteborgs universitetsbibliotek Sid 198 Ur familjen Bonniers samlingar Sid 201 Bild från estancian San Martín, Argentina Sid 203 Kirre Johansson Sid 204 Taubearkivet, Göteborgs universitetsbibliotek Sid 205 Gunnar Nilsson Sid 207 Fotograf okänd ETT SÄRSKILT TACK TILL: Sid 208 Karl Sandels, IBL bildbyrå Jette Binger Sid 210 Karl Sandels, IBL bildbyrå Inga-Britt Fredholm Sid 213 Lennart Nilsson, Scanpix Christer Hederström Sid 214 Jonny Graan, Expressen, Scanpix Kaspar Kofod Sid 218 Anders Svahn, Sjöbergs bilder Anders Larsson Sid 221 Ur familjen Taubes samlingar Carl Magnus Lilienberg Sid 224 John Wahlbärj Ehrling Matz Sid 227 Taubearkivet, Göteborgs universitetsbibliotek Moderna Museet Sid 228 John Wahlbärj Margareta C Nilsson Sid 230 Marianne Greenwood Helen Näslund Sid 233 Ur Inga-Britt Fredholms samlingar Herman Omstedt Sid 234 Marianne Greenwood Anders Ramstedt Sid 237 Lars Nyberg, Expressen, Scanpix Pia Schmidt de Graaf Sid 239 Marianne Greenwood Jonas Sjöberg Sid 241 Zeders studio, Stockholm Stefan Ståhle Sid 242 Taubearkivet, Göteborgs universitetsbibliotek Erik G Svensson Sid 245 Ur Lisebergs samlingar Jesper Taube Sid 246 Anders Svahn, Sjöbergs bilder Mikaela Taube Sid 249 Jacob Forsell Eva Wahlbärj

264