Evert Taube 130503.Indd
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Inspelningarna av musiken till denna bok fi nns utgivna av Universal Music och är därmed tillgängliga på Spotify, Itunes och Wimp. © Bokförlaget Max Ström 2013 www.maxstrom.se Text och musik Evert Taube Urval Sven-Bertil Taube Samtliga texter Petter Karlsson Bildredaktör illustrationer/målningar Maria Taube Bildredaktör foton Jacob Forsell Piano och dragspel Martin Östergren Flöjt Magnus Båge Fiol Hanna Helgegren Trumpet Jonas Lindeborg Notskrift Andreas Andersson Inspelning och mix Roger Krieg Faktagranskning Sanna Hodell och Göran Gynne Formgivning Mikael Engblom Handkolorering omslagsbild Isabelle Alsén Ett större urval av Evert Taubes noter och texter fi nns i boken Evert Taube – Sångboken av Anders Palm och Johan Stenström, utgiven av Bonnier Fakta 2011 Electronic Module published by arrangement with becker&mayer! LLC, Bellevue, WA www.beckermayer.com. All rights reserved. Alla rättigheter förbehålles fabrikanten och ägaren till på detta fonogram inspelade verk. Utan tillstånd är kopiering, uthyrning, utlåning och användning av detta fonogram till offentligt framförande och radiosändning förbjudet. Repro Linjepunkt Tryckt i Kina 2013 ISBN 978-91-7126-275-2 Evert Taube 5o visor i urval av sven-bertil taube text petter karlsson musikarrangemang martin östergren bokförlaget max ström Innehåll Förord av Sven-Bertil Taube 7 visorna 11 Noter och texter a–ö 12 biografi 175 Västkusten 177 Sydamerika 191 Sjösala 209 Medelhavet 225 Stockholm 243 Kronologi 260 Ordlista 261 Register 262 Förord av Sven-Bertil Taube kära läsare, lyssnare och sångare! Som mycket ung levde jag i tron att alla pappor skrev och sjöng visor. Många skapades vid den vackra gamla spinetten som stod i min fars kammare. Jag hörde honom ofta prövande repetera ord och toner där inne bakom stängda dörrar. Ibland kom han ut med lutan till hands och framförde något nytt han skrivit. Familjen var ju den närmsta publiken. ”Vad tycker du om det här, Lillefar?” kunde han säga. Jag svarade efter bästa förmåga. Dessa ögonblick gjorde att jag tidigt fängslades av visans speciella konstart. Everts sånger är ju ofta fyllda av märkliga gestalter, fagra kvinnor, hjältar, dramatiska äventyr och exotiska platser. På en skolavslutning blev jag ombedd att sjunga en av pappas visor. Jag valde den längsta jag kunde, ”Möte i monsunen”. Efteråt sa fröken: ”Hälsa pappa att han får godkänt i geografi .” Min far Evert blev 86 år och skrev omkring trehundra visor. Det har inte alltid varit lätt, men ett stort nöje att välja ut femtio stycken ur denna omfattande repertoar. Av största värde är att min vän och ackompanjatör Martin Östergren står för den musikaliska utformningen. Urvalet har jag gjort för att i möjligaste mån spegla rikedomen och mångfalden i hans produktion. Här fi nns mycket av Everts poetiska och musikaliska landskap: bondvalser och wienervalser, sjömansvisor och skillingtryck, Pappa Taube inbjöd hyllningar till kärleken och till naturen, italienska madrigaler, episka tidigt yngste sonen i en ballader, argentinsk tango ... visvärld som saknar mot- Alla dessa visor står mig mycket nära. Jag själv har sjungit in dem på stycke. Sista framträdan- det tillsammans blev på skiva och gestaltat dem på scen. Då tolkade jag dem på mitt sätt. Nu är Gröna Lunds scen som- det din tur. En visa kan sjungas på så många olika sätt. Det fi nns ingen maren 1975. Då var Evert slutgiltig version. Även idag upptäcker jag nya saker i hans musik och 85 år, Sven-Bertil 40. texter som påverkar mitt utförande. Följande uppslag : Everts visor är en skatt att glädjas åt idag, en skatt att föra vidare till Nationalskalden i sitt kommande generationer. Jag citerar min far: ”Utan sång som går till arbetsrum på Grev Ture- gatan. Notera de eleganta hjärtat kan människan inte leva!” skorna under spinetten. Sjung, av hjärtat, sjung! Sven-Bertil Taube 7 visorna ”jag har skrivit en del visor. Några av dem har blivit bra”, sa Evert Taube blygsamt. I själva verket skapade han en odödlig visskatt som har blivit den mest älskade av alla. Taubes rim är aldrig krystade, hans historier alltid starka, hans melodier i perfekt samklang med den svenska folksjälen. Att sjunga Taube är att uppleva livet lite starkare, lite tydligare, lite mer. Att använda ljudspelaren: • Tryck på mittenknappen för att starta spelaren. Detta aktiverar också den lilla lcd-skärmen som visar numret för den senast uppspelade visan. • Tryck på mittenknappen igen för att spela visan. • Välj den önskade visans nummer med hjälp av knapparna < (bakåt) och > (framåt). För att fl ytta framåt/bakåt med ett spår i taget trycker man en gång. Genom att hålla en av dessa knappar intryckt kan man snabbspola framåt eller bakåt. • Stoppa en uppspelning genom att trycka en gång på mittenknappen. • Öka eller minska ljudet genom att trycka på + eller – på den övre knappen. Den valda ljudvolymen visas till vänster på displayen. • Spelaren stängs automatiskt av efter trettio sekunders inaktivitet. Vill man En gentleman i alla stänga av spelaren manuellt hålls mittenknappen intryckt i tre sekunder. lägen. Evert Taube kunde både kyssa prinsessor på • Spelaren kommer vid ny start att vara inställd på den senast spelade visan. hand och slå sig i slang • Spelaren innehåller tre aaa-batterier. För att byta batterierna skjuts med hamnsjåare. Visorna batteriluckan nedåt. avslöjar en sann humanist som både var folklig och • På sidan av spelaren fi nns ett uttag för hörlurar. världsmedborgare. • Utsätt inte spelaren för fukt eller stötar. 11 1. Balladen om briggen ”Blue Bird” av Hull Dm A7 b 6 j j j j j j & 8 œ œ œ™ œ œ œ™ œ œ œ œ œ œ œ™ œ œ ,, Det var ,,Blue Bird,, av Hull, det var,, Blue Bird, en brigg, som med Dm Gm A7 Dm Gm Dm b j j j j & œ™ œ œ œ™ œ œ ˙™ œ™ œ œ œ™ œ œ svik -deta - stum -par stod på ö- ver So-i ten C D j Gm C7 b ™ j œ™ œ œ™ j œ™ œ œ œ™ j & œ œ œ #œ œ œ J #œ œ snö -storm med ner -sadi - rigg själ- va jul -af - ton, sjut-o ti -- F j Gm Dm A7 j b ˙™ œ™ œ œ ™ j j j œ œ & œ œ œ œ™ œ œ œ™ œ œ œ™ två. Sur- ra sven -sken till rors! Han kan dre -ja en spak, ro- par C7 j j F j Dm j j & b œ™ œ œ œ™ #œ œ ˙™ œ™ œ œ œ™ œ œ œ™ œ œ skep -parn. All right boys, lös av! Och Karl Stran -ne från Smö- gen blev Gm A Dm A7 Dm b œ œ œ j œ™ j j j & J #œ œ œ œ™ œ œ œ™ œ œ ˙™ œ™ sur -rad till rors på ,,Blue Bird,, som var dömd att bli vrak. 12 2 5 Han fi ck Hållö fyrs blänk, fast av saltstänk och snö, – Sa ni ”Blue Bird”, kapten, han stod halvblind – han fi ck den i lo, briggen ”Blue Bird” av Hull? och i lä, där låg Smögen, hans hem, där hans mor Gud i himlen! Var är då min son? just fått brevet ifrån Middlesbrough. Var är pojken, kapten? För vår Frälsares skull! – Nå vad säger du Karl, går hon klar? – Nej, kapten! Det blev dödstyst bland männen i vrån. – Vi får blossa, för här är det slut! (Instrumentalt) Vi har Hållö om styrbord och brott strax i lä. – Ut med ankarna! Båtarna ut! 6 Gubben Stranne tog sakta sydvästen utav. 3 – Spara modern, kapten, denna kväll! Men hon red inte opp. Och hon fi ck ett par brott, Nämn ej namnet på briggen, som har gått i kvav – som tog båten de hade gjort klar. nämn ej ”Blue Bird” av Hull är Ni snäll! – Jag tror nog, sa Karl Stranne, att far min har gått Och kaptenen steg upp. Han var grå, han var tärd – ut emot oss. Jag litar på far! stormen tjöt, knappt man hörde hans ord – Båt i lä! Båt i lä! Det är far – Det är vi! när han sade med skälvande röst till sin värd: Det är far min från Smögen! Hallå! – Karl stod surrad och glömdes ombord! Båt i lä! sjöng han ut, di är här! Jumpa i alle man – I blir bärgade då! 4 Det var Stranne den äldre, en viking, en örn, som på julafton sjuttiotvå tog sitt renade brännvin ur vinskåpets hörn till att bjuda de skeppsbrutna på. – Hur var namnet på skutan, han sporde och slog nio supar i spetsiga glas. – Briggen ”Blue Bird”! – Det tionde glaset han tog och han slog det mot golvet i kras! 13 balladen om briggen ”blue bird” av hull · 1929 I Smögen träffade Taube den gamle ostronfi skaren Samuel Frisk. De bör- jade prata oväder. Frisk berättade om den värsta orkanen Smögen skådat. ”Det var 1871, jag var ute och bärgade skepp hela natten. En skuta från Hartlepool hade gått på grund. Kvar ombord blev en liten skeppspojke. Honom hade vi glömt.” Det var alltså varken ”själva julafton -72” eller ens en brigg från Hull, utan en skuta vid namn ”Nymph” från Hartlepool. Skepparen G S Stone hade sköljts överbord i Sotefjorden klockan 04.40. När briggen gick i kras mot Sandö, blev en pojke, en liten krabat, kvar på däck. Grabben lyckades dock klättra upp i masttåget och tog ett språng i land i samma ögonblick som revet knäckte skrovet och masten gick av. När Taube återberättade historien för sina barn, lade han dessutom till att när de skeppsbrutna karlarna fi ck snaps, fi ck pojken en kopp varm mjölk. Läser man Bohusläns tidning från 1871, fi nns också mycket riktigt en notis om ”Nymphs” skeppsbrott. Däremot inte ett ord om den kvarglömde pojken. I samma text nämns också ett annat fartyg, ”Blueheard” från usa, som fastnat i en skreva i samma veva och bärgats.