EN KAMP OM SJÄLAR ”Vart rike, som har kommit i strid med sig självt, bliver förött, och intet samhälle eller hus som har kommit i strid med sig självt, kan hava bestånd.” Matt. 12:25 En kamp om själar Den evangelisk-lutherska kyrkan i Borgåbygden och dess röda medlemmar under tiden kring år 1918 Lars Schmidt Åbo 2004 CIP Cataloguing in Publication Schmidt, Lars En kamp om själar : den evangelisk-lutherska kyrkan i Borgåbygden och dess röda medlem- mar under tiden kring år 1918 / Lars Schmidt. – Åbo : Åbo Akademis förlag, 2004. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 951-765-206-2 Desktop: Lucas Snellman ISBN: 951-765-206-2 Åbo Akademis tryckeri 2004 Åbo 2004 Förord Jag är medveten om att de händelser jag i det följande undersöker har varit svåra att tala om i Borgåbygden. Samtidigt vet jag att det som hände år 1918 av många har upplevts som stort och viktigt. Mitt intresse att fördjupa min kunskap i Borgåbygdens historia har tvingat mig till detta forsknings- arbete. Speciellt fascinerande har det känts att få göra det ur en kyrko- historisk synvinkel. Jag vill tacka min familj för det stöd som jag har fått. Jag är tacksam för de råd och uppslag som de anställda på pastorskansliet i Borgå domkyrko- församling har gett mig och för att de haft överseende med en förman som ibland förirrat sig hundra år bakåt i tiden. Ett ovärderligt stöd har jag haft i vännen Åke Lindstedt som inte bara hjälpt mig med avhandlingens utformning utan också fungerat som samtalspartner och sålunda upp- muntrat mig att slutföra mitt projekt. Jag känner likaså stor tacksamhet till alla dem som har deltagit i de seminarier i kyrkohistoria vid Åbo Akademi där min avhandling diskuterats. Speciellt glad har jag varit att professor Ingvar Dahlbacka inte bara själv engagerat sig i min forskning utan också vidtalat professorerna Gustav Björkstrand, Fredrik Cleve, Bill Widén och Sixten Ekstrand att medverka vid dessa seminarier. Jag vill också tacka Åbo Akademis förlag som gjort tryckningen möjlig liksom Lucas Snellman, Tove Höglund och Tove Ahlbäck som alla varit med och hjälpt att boken blivit till. När jag skriver detta förord tänker jag med tacksamhet på det starka stöd professor Bill Widén gav mig då jag skrev min licentiatavhandling, utan vilket jag knappast skulle ha tagit itu med detta digra forsknings- arbete. Borgå 16.9.2004 Lars Schmidt Innehållsförteckning 1. Inledning............................................ 13 1.1. Undersökningens syfte .............................. 13 1.2. Forskningsläget ................................... 19 1.3. Källmaterial ...................................... 22 1.4. Metod och uppläggning ............................. 26 A. TIDEN FÖRE DEN 27 JANUARI 1918 2. Det politiska läget i Finland före år 1918 ................... 31 3. Borgåbygden under tiden före inbördeskriget år 1918 ......... 39 3.1. Allmänt ......................................... 39 3.2. Lokalpressen ..................................... 42 3.3. Bygdens invånare ................................. 44 3.4. Det profana föreningslivet i Borgåbygden ............... 51 4. Kyrkan konfronteras med de nya kulturströmningarna från Europa.................... 60 5. Borgåbygden och dess fromhetsliv under tiden före år 1918 .... 68 5.1. Kulturströmningarna når Borgåbygden ................. 68 5.2. Inomkyrklig väckelse .............................. 73 5.3. Borgå domkyrkoförsamling ......................... 79 5.3.1. Allmänt ................................... 79 5.3.2. Kyrkostämma, kyrkofullmäktige och kyrkoråd ..... 79 5.3.3. Församlingens präster ........................ 81 5.3.4. Gudstjänstlivet ............................. 87 5.3.5. Förrättningar och skriftskolor .................. 91 5.3.6. Söndagsskolan ............................. 95 5.3.7. Läsförhören ................................ 96 5.4. Det kristna föreningslivet .......................... 100 5.5. ”Frikyrkligheten” i bygden ......................... 107 B. INBÖRDESKRIGET 1918 – FRÅN DEN 27 JANUARI TILL DEN 16 MAJ 1918 6. Inbördeskriget 1918 .................................. 119 7. Inbördeskriget i Borgåbygden ........................... 125 7.1. Lokalpressen .................................... 125 7.2. Inbördeskriget ................................... 128 8. Den evangelisk-lutherska kyrkan och inbördeskriget ......... 143 8.1. Allmänt ......................................... 143 8.2. Hur reagerade kyrkan? ............................. 143 8.3. Kyrkan och våldet ................................ 146 9. Det religiösa livet i Borgåbygden under inbördeskriget ....... 149 9.1. Lokalpressen .................................... 149 9.2. Borgå domkyrkoförsamling ......................... 153 9.2.1. Kyrkostämma, kyrkofullmäktige och kyrkoråd ..... 153 9.2.2. Församlingens präster ........................ 154 9.2.3. Gudstjänstlivet .............................. 157 9.2.4. Åsiktsyttringar vid läsförhören ................. 157 C. TIDEN EFTER INBÖRDESKRIGET 10. Ett delat samhälle ................................... 165 11. Borgåbygden och dess invånare efter inbördeskriget ........ 170 11.1. Döda bland de vita och de röda .................... 170 11.2. Hurudana var de människor som deltog i inbördeskriget? 173 11.2.1.Språkfördelningen bland de röda ............. 174 11.2.2.Hur gamla var de som mördades, sköts eller arke- buserades under och strax efter inbördeskriget? . 176 11.2.3.Vilka yrken hade de som aktivt tog del i inbördeskriget? .................... 178 11.2.4.Vilken anknytning hade de röda till arbetarföreningarna? ................ 183 12. Finlands kyrka efter inbördeskriget ...................... 188 13. Den evangelisk-lutherska församlingen i Borgåbygden efter inbördeskriget ...................... 194 13.1. Allmänt ....................................... 194 13.2. Borgå domkyrkoförsamling ....................... 195 13.2.1.Kyrkostämma, kyrkofullmäktige och kyrkoråd . 195 13.2.2.Församlingsprästernas agerande efter inbördeskriget ........................ 198 13.2.3.Det andliga arbetet ........................ 200 13.2.3.1. Gudstjänstlivet .................... 200 13.2.3.2. Förrättningar och skriftskolor ......... 200 13.2.3.3. Söndagsskolan .................... 202 13.2.3.4. Läsförhören ...................... 203 13.3. Det kristna föreningslivet ......................... 205 13.4. Övrigt religiöst liv efter inbördeskriget .............. 208 D. ORSAKER OCH FÖLJDER 14.Orsaker och följder .................................. 213 14.1. Allmänt ....................................... 213 14.1.1. Trohet till kyrkan ......................... 213 14.1.2. Den röda ideologin ........................ 216 14.1.3. Tvångsrekrytering och löfte om sold .......... 219 14.1.4. De sociala orsakerna till inbördeskriget ........ 220 14.2. Arbetarföreningarnas förutsättningar att samla sympatisörer ........................... 222 14.2.1. Staden .................................. 224 14.2.2. Socknen ................................ 228 14.3. Religionsfrihetslagen ............................ 233 14.4. Gudstjänst- och ”kyrkomakts”-renässans efter inbördeskriget .............................. 236 15. Församlingen och de röda ............................. 240 16. English summary .................................... 247 17. Förteckning över kartor, tabeller och bilagor .............. 250 18. Källor och litteratur .................................. 252 19.Bilagor............................................ 278 20. Förkortningar och namnindex .......................... 296 1. Inledning 1.1. Undersökningens syfte För den finländska historieforskningen har de händelser som ägde rum år 1918 varit ett svårt och ömtåligt ämne. En orsak till detta var att man aldrig riktigt gav sig tid att seriöst ta reda på den egentliga orsaken till den tudelning av samhället som hade utgjort grogrund för inbördeskriget. Den forskning som gjordes kring inbördeskriget bedrevs i första hand av personer som redan under kriget hade stått på den segrande sidan. Det blev därför ofta svårt att åstadkomma en objektiv forskning. Krigshändelserna beskrevs på segrarnas villkor. När sedan tiden skulle ha varit mogen för en objektiv forskning kom nya faktorer in i bilden, vilka i sin tur kom att påverka forskarnas syn på händelseförloppet. Det var inte alltid lätt att vara objektiv med en socialistisk stormakt som granne, då denna dessutom hade varit aktiv part i det som skedde. Därtill fanns det en mycket effektiv propagandaapparat, som bl.a. ledde till kraftiga vänstervindar i vårt land på 1960- och 1970-talet. Dessa vindar färgade av sig i samtidens litteratur och massmedia, något som resulterade i att Rysslands men också Tysklands roll i händelserna kring 1918 av många marginaliserades Händelserna år 1918 har under årens lopp omvärderats. Detta kommer till synes bl.a. i de svårigheter som historieskrivarna har haft när det gällt att hitta en gemensam benämning för händelserna år 1918. Var det krig som utkämpades i Finland våren 1918 ett frihetskrig, en revolution, en terrorhandling, ett klasskrig, ett uppror, ett medborgarkrig eller ett inbördeskrig? De vita betraktade kriget år 1918 som ett frihetskrig, som slutgiltigt garanterade Finlands självständighet. Ur de vitas synvinkel var de röda landsförrädare. De vita ansåg nämligen att en seger för de röda skulle ha 13 inneburit att Finland förr eller senare skulle ha förenats med Rådsryssland. A. R. Cederberg, som år 1943 publicerade boken ”Suomen uusinta historia 1898-1944” (Finlands nyaste historia), karakteriserar sålunda händelserna 1918 enbart som ett frihetskrig.1 Upptakten till kriget hade otvivelaktigt