DOCSLIB.ORG

Gustaf Theodor Stieler – Parentes Eller Gigant?

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Gustaf Theodor Stieler – Parentes Eller Gigant? SPÅR 2016 Sveriges Järnvägsmuseums årsbok SPÅR 2016 Sveriges Järnvägsmuseums årsbok utgiven i samarbete med Järnvägsmusei Vänner Årsboken Spår utsändes till medlemmarna av Järnvägsmusei Vänner. Redaktionen tar gärna emot artiklar för publicering i kommande år- gångar under adress: Spår Sveriges Järnvägsmuseum Box 407 801 05 Gävle E-post: [email protected] Omslagsbilder Framsida: Under firandet av Sveriges Järnvägsmuseum 100 år var ett av tågen i tidsresan benämnt ”Tidståget”. Det bestod av loket Göta (1875), godsvagn I 301 (1863) samt personvagnarna GDJ AC 20 (1868), KHJ C 35 (1854) och FLJ ACFo 1 (1877). Här fångat vid ban- vaktsstugan Bäck utefter Gävle–Dala järnväg den 24 maj 2015. Baksida: Framför Hennans station står personal, gäster och besökare vid hundraårsfirandet av museet den 23 maj. En del av kläderna är egenhändigt tillverkade. Idé och inspiration gavs vid de seminarier och sykvällar som hölls på museet under vinter och vår 2015. © Sveriges Järnvägsmuseum samt respektive författare och fotograf Grafisk form och produktion: Anders Jansson Typsnitt: Mercury och Whitney Papper: MultiArt Matt 130 g Tryck: Göteborgstryckeriet 2016 ISSN 0283-6484 ISBN 978-91-979236-6-8 Innehåll Lars Berggrund & Robert Herpai Gustaf Theodor Stieler – Parentes eller gigant? ........................................ 7 Björn Edman Minnen från en smalspårsstation – Blomstermåla på 1950-talet ......53 Sven Bårström Spår i ”Spår” – Om spåret som bärande och styrande farbana .......... 71 Lars Olov Karlsson Vad hände vid Sveriges järnvägar 1866? ..................................................119 Lars Olov Karlsson Vad hände vid Sveriges järnvägar 1916? ..................................................124 Anders Olsson Vad hände vid Sveriges järnvägar 1966? .................................................129 Göran Fält (red.), Kerstin Ericsson, Stina Gerhardt & Stina Liljas I trafik 2015 – Äntligen tåg genom Hallandsås ......................................135 Henrik Reuterdahl Jojo, we fix it – Hur en schweizisk Krokodil hittade till Sverige .........149 Henrik Reuterdahl Fiskeby godsmagasin ....................................................................................158 Henrik Reuterdahl Rc1 1007 ............................................................................................................164 Robert Sjöö Sveriges Järnvägsmuseum 2015 – En pigg hundraåring ......................171 Bildkällor ...........................................................................................................190 Medverkande ..................................................................................................192 Lars Berggrund & Robert Herpai Gustaf Theodor Stieler – Parentes eller gigant? Det är inte många som känner till ingenjö- gusts fader Gottlieb var lantbrukare. Carl ren Gustaf Theodor Stieler idag. Ändå var August tog examen 1799 vid Thomasskolan han en av de mest betydelsefulla perso- i Leipzig och studenten vid stadens univer- nerna vid svensk järnvägs tillkomst i mitten sitet 1802. Han hade en vacker och djup bas- av 1800-talet. Symptomatiskt saknas han röst som väckte stor uppmärksamhet. Den i fotoalbumet som Nils Ericson begåvades svenske prinsen Fredrik Adolf hörde ho- med på 65-årsdagen 1867. Utrymmet finns nom och uppmanade honom att ta anställ- för fotot på Stieler, men bilden saknas. Och ning vid Kungliga operan i Stockholm. Han något fotografi av Gustaf Theodor Stieler tvekade, men efter ytterligare uppmaning har vi inte kunnat återfinna. Vi vill berätta från operans direktör Edelcrantz antog hans historia och ställa frågan om han fak- han erbjudandet och började i oktober 1802 tiskt var en parentes eller en gigant i den sin anställning. Hans mycket djupa bas var svenska järnvägshistorien. inte användbar i så många roller – det var Artikeln grundar sig på forskning av Sarastro i Trollflöjten som var hans bravur- Robert Herpai och Lars Berggrund – den nummer. Dessutom saknade han skådespe- senare har suttit vid tangentbordet. Sven lartalang. Från 1812 blev han sångmästare Bårström har gett viktiga bidrag i analys på operan. Han var dessutom kantor i Ja- och teknisk beskrivning, liksom Elisabeth kobs församling och kyrkoskola sedan 1809. Engström, Anders Sandgren och Bengt Han blev sånglärare på Musikaliska aka- Sandhammar. Många av faktauppgifterna demin 1814, och skrev en av de första läro- kommer från Stielers brevsamling – brev böckerna för sång och musik 1820. från andra, eller kopior på hans egna. En- Gustaf Theodors mor Sophia Elisabeth Någonstans finns dast delvis kan uppgifterna verifieras från Liljeström fanns också i operamiljön. Hen- säkert ett foto på annat håll. nes far Johannes Petter Liljeström var först Gustaf Theodor lakej hos kanslirådet och blivande opera- Stieler. Men då vi Stielers bakgrund direktören Edelcrantz, och han kom till inte funnit det får Namnet Stieler låter tyskt, och Gustaf Operan 1804. Han hade gift sig 1791 med Robert Herpai bli Theodors far var mycket riktigt tysk. Carl jungfrun Lovisa Svedberg i Jakobs kyrka, hans alter ego – August Stieler föddes 1780 i Beyerfeld, och deras enda barn Sophia Elisabeth föd- ungefär så här bör Zwickau i Sachsen. Släkten var av tradition des i mellandagarna julen samma år. Lovisa Stieler ha sett ut. brunns- och kvarnbyggare, men Carl Au- Svedberg var dotter till kammartjänare Pe- 7 ter Svedberg och Anna Greta Cederberg. (Med all sannolikhet – kyrkböckerna ger inte fullständiga uppgifter.) Familjen Liljeström bodde i huset Norr- ström nr 2, bakom operahuset vid Gustaf Adolfs torg. Fadern blev operavaktmästare 1810. Sophia Elisabeth träffade sannolikt ofta sångmästare Stieler. Det ledde till tycke, och de gifte sig i december 1811 och flyttade in i Jakobs kyrkoskola i hörnet av Regeringsgatan och Herkulesgatan. 1817 flyttade skolan till nya lokaler i grannkvar- teret Åskslaget, vid Norra Smedjegatan mitt emot Katolska kyrkan. Dit kom en ny lärare 1819 vid namn Johan Reinhold Hillberg, en man som får betydelse i fortsättningen. Han var född 1793 i Ockelbo. Carl August och Sophia Elisabeth fick flera barn: Johan August 1812, Charlotta Amalia 1814, Carl Wilhelm 1815, Gustaf Theodor 1816, August Fredric 1817 och Lud- vig Herman 1821. Men det var bara Gustaf Theodor och Ludvig Herman som blev mer än tre år gamla. I april 1822 dog Carl Au- gust Stieler i lungsot, och Sophia Elisabeth blev änka med två söner. Hon bodde liksom Hillberg kvar i kyrkoskolan ända till 1828. I november 1828 gifte hon sig med Johan Reinhold Hillberg, som precis utnämnts till komminister i Klara församling. De flyt- tade till kvarteret Duvan på södra sidan av Klara kyrka. De fick sönerna Per Reinhold 1829 och Lars Henric 1831. Per Reinhold Stielers boplatser i döptes av kyrkoherden i Klara församling, Stockholm: Frans Mikael Franzén, känd psalmförfat- var ändå endast 350 riksdaler. Änkan Lovi- 1. Jakobs kyrkoskola, tare (till exempel ”Bereden väg för Herran” sa flyttade så småningom in hos dotter och Regeringsgatan. och ”Vad ljus över griften”) och blivande svärson, och blev kvar i familjen Hillberg 2. Jakobs kyrkoskola, biskop i Härnösand. ända till sin död 1853. Norra Smedjegatan. Sophia Elisabeths far, Johan Petter Lilje- År 1833 utnämndes Hillberg till kyr- 3. Kv Duvan nr 2. ström, dog i vattusot i mars 1825. Som vakt- koherde i Ovansjö i Gästrikland och hela 4. Teknologiska mästare vid Kungliga operan tillhörde han familjen flyttade dit. Sophia Elisabeth dog i Institutet. hovstaten, och bouppteckningen finns på december 1851 av hetsig feber (hennes mor 5. Kv Loen – här Nedre borgrätten i Stockholm. Där nämns överlevde henne alltså). Johan Reinhold, bodde Stieler efter både guldur, Rörstrandsporslin och frack, prost i församlingen sedan 1837, avled hös- återkomsten 1864. bonjour och syrtut, men boets behållning ten 1868 av slag. 8 Gustaf Theodors utbildning på 1830-talet Gustaf Theodor Stieler föddes 8 augusti 1816 och växte upp i Jakobs kyrkoskola. Elevarbete från Teknologiska Under livet använde han omväxlande Gus- Institutet, som visar över- taf och Theodor eller båda när han un- föring från cirkelformig till dertecknade brev. Hans lillebror Ludvig upp- och nedgående rörelse, Herman föddes i juli 1821. De blev faderlösa 36 cm hög i trä och metall. när Gustaf Theodor var 5½ år gammal. G.T. Stieler 23 mars 1833. När han var 12 år gammal gifte modern om Tekniska museet TM1592. sig, och de flyttade till Stora Vattugatan i Klara. Han skrevs in som elev vid Teknolo- giska Institutet (TI) i Stockholm 1831. Han hade bland annat Bagge och Åkerman som lärare. Jonas Samuel Bagge var en av Sve- Träbro i Tumba med kon- riges främsta bergsmekaniker. Han var på struktionsdetaljer och mate- 1830-talet adjunkt i fysik och mekanik vid rialberäkning. Ritning av TI, senare professor vid Bergsskolan i Fa- Stieler juli 1839. lun. Joachim Åkerman var fysiker, kemist och ämbetsman. På Stielers tid var han adjunkt i fysik på TI, där han senare skulle bli föreståndare. Teknologiska Institutet grundades 1825, men invigdes först 1827. Det låg vid denna tid på Mäster Samuelsgränd 43, mellan dagens Sergels torg och Hötorget. Under- visningen var i början mer praktisk än teo- retisk. Huvudämnen var mekanik och kemi. Det var först på 1840-talet som undervis- ningen fick en mer vetenskaplig inriktning. Från 1871 tog institutet över civilingenjörs- utbildningen från Högre artilleriläroverket i Marieberg, och 1877 blev man Tekniska högskolan. År 1833 skrev Stieler ut sig från TI och flyttade upp till Ovansjö med sin familj. Under 1834 praktiserade han som lantmä- tarelev i Ljusdal
Load more

Recommended publications
  • Why Did Japan Choose the 3'6" Narrow Gauge? Akira Saito
    Feature Origin of 3'6" Gauge Why Did Japan Choose the 3'6" Narrow Gauge? Akira Saito ‘The reason why narrow gauge (1067 mm) locomotives were made stronger by Crimean War, becoming the first was adopted for early Japanese railways making them bigger, explaining why the managing engineer of Norway’s Railway is unclear.’ This is the first sentence of 7' broad gauge once offered advantages Construction Bureau. Chapter 6 in A History of Japanese over Robert Stephenson & Company’s 4'8" Norway only became fully independent Railways, 1872–1999 written by four standard gauge. Until the mid-1850s, a from Sweden at the beginning of the 20th well-known specialists in Japanese railway builder could only choose century and was nominally under railways and published in English by between standard gauge and broad gauge, Sweden’s control when Stephenson and EJRCF. (Some Japanese readers might explaining why standard gauge was called Pihl brought the first rail technology to hope for a Japanese version too.) narrow gauge in those days! the country. Clearly, the cheaper narrow I was invited to the publishing party on Gradually, standard gauge spread gauge would have offered advantages to the book’s completion and while glancing throughout Britain and into other parts the builders partly because of Norway’s through my copy I came across the above of Europe but when the builders began difficult topography with many sentence. Surely, I thought, more can be to look towards exports to less-developed mountains, lakes and fjords and partly said on the subject than just that.
    [Show full text]
  • Executive Report
    AGENDA ITEM: 8 MIDDLESBROUGH COUNCIL EXECUTIVE REPORT Proposed Albert Park and Linthorpe Road Conservation Area Executive Member for Regeneration and Economic Development: Councillor Charles Rooney Executive Director for Neighbourhoods and Communities: Kevin Parkes PURPOSE OF THE REPORT 1. To gain approval to proceed with the public consultation prior to designating Albert Park and Linthorpe Road Conservation Area, recognising the significance of Albert Park and the surrounding historic buildings and areas. SUMMARY OF RECOMMENDATIONS 2. That the Executive approves the proposed Conservation Area boundary and supporting Albert Park and Linthorpe Road Draft Conservation Area Appraisal and Management Plan; and, 3. That the Executive approves the commencement of the public consultation on the designation of Albert Park and Linthorpe Road Conservation Area, and the associated Article 4 Direction. IF THIS IS A KEY DECISION WHICH KEY DECISION TEST APPLIES? 4. It is over the financial threshold (£150,000) It has a significant impact on 2 or more wards √ Non Key DECISION IMPLEMENTATION DEADLINE 5. For the purposes of the scrutiny call in procedure this report is Non-urgent √ Urgent report If urgent please give full reasons BACKGROUND AND EXTERNAL CONSULTATION 6. In recent years the Council has placed increased importance on conserving the town’s heritage, in a way not seen for decades. This has included: a. designation of the ‘Marton and The Grove Conservation Area’ in 2008; b. the introduction of an Article 4 Direction conserving the traditional features, such as windows and doors, in Linthorpe Conservation Area in 2009; c. the creation and approval of the Local List of historic sites in 2011; d.
    [Show full text]
  • Jernbanemagasinet 3 2018.Pdf
    Jernbane- magasinetNR. 3/2018 Konkurranse er sunt, og NSB har gjort oss bedre. PHILIPP ENGEDAL, adm. direktør i Flytoget AS Mot nye høyder Flytoget gjør alle dystre spådommer til skamme og regner med å sette ny passasjerrekord i år. NY STATSRÅD NYTT DOBBELTSPOR NY UTREDNING Ser enorme muligheter Sparer tusener hver måned Fjerntogenes tur! Det aktuelle bildet Full fart! Med åpningen av Farriseidet – Porsgrunn 24. september er Grenlandsregionen med 100000 innbyggere igjen koblet til jernbanenettet. 22 kilometer med dobbeltspor korter ned reisetiden med over 20 minutter mellom Grenland, Vestfoldbyene og resten av Østlandet. Det har tatt seks år og kostet vel sju milliarder kroner å bygge den moderne banestrekningen. FOTO ØYSTEIN GRUE 2 JERNBANEMAGASINET JERNBANEMAGASINET 3 Innspill FOTO: ØYSTEIN GRUE ØYSTEIN FOTO: Puls Har du fått med deg at ... … CargoNet kommer til å kutte i antall avganger på Innhold hovedstrekningene. Årsaken Nr. 3/2018 er dårlig lønnsomhet i gods- trafikken på bane. En forskjell … flere hundre tog blir 08 benyttet under NATO- Når Jernbanemagasinet øvelsen Trident Juncture - spør den nye samferdsels- den største øvelsen i Norge To aktører som ministeren om folk vil på mange tiår. merke forskjell på han og … styret i Bane NOR opererer side om forgjengeren, svarer han: ønsker å opprette et eget side gir de rei- –Jeg håper da det! aksjeselskap for produksjon sende flere valg- og vedlikehold. Etableringen 12 Milliard-utbytte av datterselskapet skal muligheter. Flytoget AS har siden starten 8 drøftes med fagforeningene PHILIPP ENGEDAL før endelig vedtak gjøres. i 1998 tilført den norske statskassa 1,5 milliarder … tre togselskap er med kroner i form av utbytte.
    [Show full text]
  • Jernbanemagasinet Nr 2 2012
    NR 2•2012 – Hvor lenge må jeg vente? Øyvind Jørgensen kan få redusert den daglige arbeidsreisa mellom Fredrikstad og Oslo med 42 minutter. Hvor lenge han må vente, er opp til politikerne å bestemme. SIDE 4–9 SIgnaler Innhold Utfordringene framover transportbehovet i norge vil øke betraktelig i årene framover, og vi trenger et velfungerende samferdselsnett for å møte det. Dette er vi skjønt enige om, statens vegvesen, jernbaneverket, Kystverket og avinor, som sammen står bak forslaget til nasjonal transportplan for perioden 2014-2023. Derfor peker vi også på mange av de samme utfordringene. Én av dem er at det i alle transportsektorene er nødvendig å styrke vedlikeholdet for å stoppe forfall og for å sikre et pålitelig trans- 26 portnett som også er i stand til å stå imot klimaendringer og Stor jobb perioder med ekstremvær. En stadig større jobb å vedlike- Den andre store utfordringen er befolkningsveksten som jernbaneverkets utbyggings- holde 4 200 km ventes. bare i Oslo og akershus sier prognosene til statistisk direktør girer om: jernbaneverket med jernbane- sentralbyrå at befolkningen vil øke med nesten en halv million 14 omstilles til å bli en byggherre for spor når mer innbyggere de neste 30 år. Vegtrafikk kan ikke bli transportløs- Girer om større utbygginger. enn halvparten ningene for alle disse, og det blir nødvendig med en sterk er 100 år eller satsing på kollektivtrafikk i og rundt de store byene. mer … jernbanen har her en viktig i rolle og kan utgjøre en ryggrad i kollektivtrafikksystemet rundt flere av byene våre. i intercity- utredningen som jernbaneverket nylig la fram, viser vi hvordan en moderne jernbane kan binde hele Østlandsområdet sammen til en felles arbeids- og boregion.
    [Show full text]
  • Growth and Transition in the Cleveland Iron and Steel Industry, 1850 to 1914
    Durham E-Theses Growth and Transition in the Cleveland Iron and Steel Industry, 1850 to 1914. JAMES, STEPHEN How to cite: JAMES, STEPHEN (2013) Growth and Transition in the Cleveland Iron and Steel Industry, 1850 to 1914., Durham theses, Durham University. Available at Durham E-Theses Online: http://etheses.dur.ac.uk/6957/ Use policy The full-text may be used and/or reproduced, and given to third parties in any format or medium, without prior permission or charge, for personal research or study, educational, or not-for-prot purposes provided that: • a full bibliographic reference is made to the original source • a link is made to the metadata record in Durham E-Theses • the full-text is not changed in any way The full-text must not be sold in any format or medium without the formal permission of the copyright holders. Please consult the full Durham E-Theses policy for further details. Academic Support Oce, Durham University, University Oce, Old Elvet, Durham DH1 3HP e-mail: [email protected] Tel: +44 0191 334 6107 http://etheses.dur.ac.uk Growth and Transition in the Cleveland Iron and Steel Industry, 1850 to 1914. Stephen James Abstract The dramatic expansion of the iron industry in Cleveland from 1850 propelled the district briefly to the position of the world’s largest iron-producing centre and brought about the formation of a major industrial cluster in a previously unindustrialised area. By the end of the 1870s, however, its prosperity was threatened by developments in steel-production technology and the growth of iron and steel output in the US and Germany.
    [Show full text]
  • Stavangerenmedlemsblad for Byhistorisk Forening Stavanger Nr
    StavangerenMedlemsblad for Byhistorisk Forening Stavanger Nr. 1 2008 – 18. årgang I redaksjonen: Vigdis Hovda, Axel H. Leversen, Kjell Petter Løhre og Hans E. Næss. Leder 3 Av Hans E. Næss Innkalling til årsmøte 4 Årsberetning 2007 5 Stavanger bys historie 8 Av Vigdis Ofte Uforlignelige Søragadå 17 Av Hans Eyvind Næss Torvet/Torget tusenårsstedet i Stavanger (1) 22 Av Gunnar A. Skadberg Historisk dokumentasjon om Vålandstårnet 41 Av Bodil Wold Johnsen Medlemskap tegnes ved innbetaling av kr. 250,- for enkelt medlemmer og kr. 400,- for familiemedlemmer. Institusjonsmedlemskap kr. 200,- Beløpet innbetales til konto 3201.25.37300. Adresse: Postboks 351, 4001 Stavanger. www.byhistoriskforening.org Org.Nr. 984 289 669 ISSN 0806 - 184 X Program for Byhistorisk forening 2008 www.byhistoriskforening.org Onsdag 20. februar Foredrag av Engwall Pahr-Iversen med tittel: «Mirakelbrødre og kolosterjomfruer – byhistorier» Sted: Arkologisk Museum. Kl. 19.00 Onsdag 26. mars Foredrag av Grete Storholm med tittel : «Kolonihagenes historie i Stavanger» Sted: Arkologisk Museum. Kl. 19.00 Tirsdag 22. april Foredrag av Jone Laugaland med tittel: «Fjordabåtene. Ryfylke – Stavanger. Båtenes betydning for regionen» Sted: Arkologisk Museum. Kl. 19.00 Onsdag 28. mai Byvandring med Gunnar Skadberg som guide «På kant med loven – glimt fra Stavangers lokalhistorie» Sted: Kiellandhagen. Kl. 19.00 Onsdag 27. august Byvandring med Grete Storholm som guide «Vandring i kolonihagene Strømvig – Rosendal/Ramsvig» Sted: Strømvig. Kl. 19.00 Onsdag 24. september Foredrag av Øistein Døvik med tittel: «Jernbanen i Stavanger – Fortid og Fremtid» Sted: Arkologisk Museum. Kl. 19.00 Onsdag 29. oktober Foredrag av Gunnar Nerheim med tittel: «Smedvig Familiens virke/betydning for Stavanger» Sted: Arkologisk Museum.
    [Show full text]
  • ALBERT PARK and LINTHORPE ROAD CONSERVATION AREA Appraisal and Management Plan
    ALBERT PARK AND LINTHORPE ROAD CONSERVATION AREA Appraisal and Management Plan April 2013 CONTENTS Section Content Page 1.00 Introduction 1 CONSERVATION AREA BOUNDARY 2.00 Conservation Area Boundary 2 APPRAISAL 3.00 Location and Population 3 4.00 Origins and Development 6-7 5.00 Archaeology 12 6.00 Character, Architectural Qualities, Materials & Details 13 (Street-by-Street Analysis) 14-17 7.00 Buildings that make a Positive Contribution 18 8.00 Spaces and Views 19-20 9.00 Trees and Soft Landscaping 21 10.00 Setting of the Conservation Area 23 11.00 Negative Factors 23 12.00 Neutral Factors 23 MANAGEMENT PLAN 13.00 Management Plan 24 14.00 Preservation 25-29 15.00 Enhancement 30 APPENDIX I Albert Park List Description APPENDIX II Listed Buildings APPENDIX III Local List Buildings APPENDIX IV Tree Preservation Orders REFERENCES LIST OF MAPS Map 1 - Conservation Area Boundary 4 Map 2 – Aerial photograph 5 Map 3 – Historical Development 8 Map 4 – Historic Map c.1850 9 Map 5 – Historic Map c.1890 10 Map 6 – Historic Map c.1914 11 Map 7 – Tree Preservation Orders 22 1 INTRODUCTION 1.01 Section 69 of the Planning (Listed Buildings and Conservation Areas) Act 1990 requires local planning authorities to designate as conservation areas any “areas of special architectural or historic interest the character or appearance of which it is desirable to preserve or enhance”. Also from time to time authorities are required to review the extent of conservation areas within their districts. 1.02 Section 71 of the Act requires local planning authorities to formulate and publish proposals for the preservation and enhancement of conservation areas and to submit them for consideration to a public meeting.
    [Show full text]
  • Mini Rough Guide to Middlesbrough
    THE MINI ROUGH GUIDE to TEESSIDE THE MINI ROUGH GUIDE to TEESSIDE THE MINI ROUGH GUIDE to TEESSIDE Credits Author: Linda Blackburne Senior Editor: Ros Walford Designer: Nicola Erdpresser Factchecking: Stuart Forster Proofreading: Alex Whittleton Cartographer: Ed Wright Senior Prepress Designer: Daniel May Production: Olivia Jeffries, Stephanie McConnell Account Manager: Michael Stanfield Publisher: Keith Drew Teesside University contributors: Editorial: Michelle Eaves, Laura Haveron Photography: Judy Hume, Rachel Lonsdale Middlesbrough Council contributors: Editorial: Rachel Grey, Yaffa Phillips This second edition published 2016 by Rough Guides Ltd, 80 Strand, London WC2R 0RL Copyright © 2014, 2016 Rough Guides Ltd. Maps © Rough Guides Contains Ordnance Survey data © Crown copyright and database rights 2014 002–299429–Jun/16 ISBN: 978-0-2412-8689-0 Published in association with Teesside University and Middlesbrough Council The publishers and authors have done their best to ensure the accuracy and currency of all the information in this book. However, they can accept no responsibility for any loss, injury, or inconvenience sustained by any traveller as a result of information or advice contained in the guide. Contents Introducing Teesside 4 Highlights of Teesside 4 Map of Teesside 6 Teesside’s history 8 Captain Cook 10 Did you know? 12 Who’s who 14 Cultural events 16 Teesside University 18 Green spaces 20 Galleries and museums 22 Sculpture trail 24 Sports 26 Outdoor activities 28 Walking and cycling routes 30 Children’s activities 32 Around
    [Show full text]
  • Sammenrediert Rsmelding 2006
    Årsmelding Norsk kulturråd 2006 Årsmelding Norsk kulturråd 2006 ........................................................................................... 1 Innledning .............................................................................................................................. 3 Råd og utvalg .......................................................................................................................... 4 Norsk kulturfond ................................................................................................................. 7 Hovedfordeling av Norsk kulturfond 2006 .................................................................................... 8 Oversikt over søknader 2006 ..................................................................................................... 8 Statistikk ................................................................................................................................9 Fylkesvise fordelinger i 2006.....................................................................................................11 Forholdet mellom antall søknader og tildelinger fordelt på fylker i 2006...........................................12 Administrasjonsutgifter........................................................................................................13 Driftsutgifter ..........................................................................................................................13 Inntekter ...............................................................................................................................13
    [Show full text]
  • Downloaded From: Version: Published Version Publisher: Middlesbrough Institute of Modern Art, MIMA
    Warwick, tosh (2019) A Town of Immigrants: Histories of Migration. New Mappings of Europe . Middlesbrough Institute of Modern Art, MIMA. Downloaded from: https://e-space.mmu.ac.uk/624648/ Version: Published Version Publisher: Middlesbrough Institute of Modern Art, MIMA Please cite the published version https://e-space.mmu.ac.uk A Town of Immigrants: Histories of Migration by Tosh Warwick New Mappings of Europe | 2019 A Town of Immigrants: Histories of Migration by Tosh Warwick Middlesbrough Institute of Mordern Art Introduction This slim publication is one of four produced as part of formed the foundation for the essay published here. We New Mappings of Europe. A partnership between four are grateful to Tosh for this ongoing collaboration and for art and education institutions, New Mappings of Europe sharing his research in such succinct terms. charts and brings to attention stories of migration that make up our cities and inform cultural organisations. This publication was made possible through a fruitful Through it, MIMA has aimed to embed overlooked and thoughtful partnership with Akademie der bildenden narratives and voices into the public spaces and collections Künste, Austria; Moderna galerija MG+MSUM, Slovenia of Middlesbrough. The programme at MIMA, through 2018 and Museum of Yugoslavia, Serbia and with funding from and 2019, took the shape of an exhibition highlighting the the European Commission. This cross-European endeavour long histories of migration that have formed our context, has formed an important intellectual space for us at a time and a public programme of discussions and workshops of political change. MIMA is made up of contributions by through which diverse people found points of commonality.
    [Show full text]
  • MARTON VILLAGE and the GROVE CONSERVATION AREA: CHARACTER APPRAISAL and MANAGEMENT PLAN
    MARTON VILLAGE and THE GROVE CONSERVATION AREA: CHARACTER APPRAISAL AND MANAGEMENT PLAN Stokesley Road, Marton, Middlesbrough November 2005 MARTON VILLAGE and THE GROVE CONSERVATION AREA: CHARACTER APPRAISAL Contents: 1. Introduction page 2 Part I: Character Appraisal 2. Conservation Area Designation and Boundary page 5 3. Historical Origins and Development page 8 4. Archaeology page 14 5. Activities and Uses page 14 6. Townscape Character Analysis page 15 7. Architectural Character: Marton Village page 17 8. Architectural Character: The Grove page 21 9. Prevailing Materials and Local Traditions page 27 10. Natural Heritage page 29 11. Setting page 32 12. Views and Vistas page 34 13. Negative and Neutral Factors page 36 14. Issues and Threats page 37 15. Preservation and Enhancement page 38 Part 2: Management Plan 16. Management Plan page 39 Maps and Appendices Appendix 1 Middlesbrough Local Plan Policies page 47 Appendix 2 Schedule of Addresses within the proposed Conservation Area page 49 Appendix 3 Listed Buildings Text descriptions page 50 Aerial view Map 1: Proposed boundary and sub-areas Map 2: Conservation Area Buildings Map 3: Green Character Map 4: Setting and Key Views 1 MARTON VILLAGE and THE GROVE CONSERVATION AREA: CHARACTER APPRAISAL AND MANAGEMENT PLAN 1. INTRODUCTION 1.1. Conservation Areas: Planning and Legal Framework Conservation Areas were first introduced by the Civic Amenities Act 1967. The Act has now been incorporated and expanded into the Planning (Listed Buildings and Conservation Areas) Act 1990 which provides the statutory basis for planning control within Conservation Areas. This current Act imposes a duty on the local planning authority to designate Conservation Areas (where appropriate) and to bring forward policies and proposals for the preservation and enhancement of such areas.
    [Show full text]
  • The Cleveland Naturalists' Report on the Flora of the Coast
    A CLEVELAND NATURALISTS' FIELD CLUB BULLETIN 1994 THE CLEVELAND COAST FLORA AND HISTORY 1INTRODUCTION................................................................................................ 1 1.1DETAILS OF THE SURVEY........................................................................ 2 2THE RIVER TEES AND THE SOUTH GARE.................................................... 3 3THE FLORA OF THE COAST............................................................................ 8 3.1SOUTH GARE ............................................................................................ 8 3.2COATHAM DUNES................................................................................... 13 3.3COATHAM AND REDCAR ....................................................................... 14 3.4REDCAR STRAY....................................................................................... 16 3.4.1THE FLORA OF THE STRAY ............................................................ 17 3.5MARSKE.................................................................................................... 18 3.5.1THE FLORA OF THE COAST BETWEEN MARSKE AND SALTBURN. 19 3.6CAT NAB................................................................................................... 21 3.6.1THE FLORA OF CAT NAB................................................................. 21 3.7SALTBURN................................................................................................ 22 3.8SALTBURN TO SKINNINGROVE............................................................
    [Show full text]