Fördrivning Och Ockupation
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Palestina Nu nr 2 2016 FÖRDRIVNING OCH OCKUPATION – om de palestinska flyktingarna PALESTINAGRUPPERNA I SVERIGE 6 10 19 28 Innehåll Katastrofen fortsätter 3 ”Vi glömmer aldrig vår mark” 6 Flyktingar bakom muren 8 Tårar och skratt i Ein el Hilweh 10 På flykt igen 12 Sköra drömmar i Gazas flyktingläger 14 Al Nakba – Katastrofen 1948 24 ”Vi upplever Nakban varje dag” 26 Bland bosättare och soldater 28 Muhammed kom aldrig till Sverige 30 26 Detta är ett specialnummer av Palestina Nu (2/2016) som ges ut av Palestina- Utgivningen av detta material sker med grupperna i Sverige (PGS) som en del av vårt informationsarbete. PGS har sedan stöd från Sida. Sida har ej deltagit i pro- 1976 arbetat för en rättvis lösning på Israel-Palestinakonflikten. PGS är en duktionen och ansvaret för innehållet är ideell partipolitiskt och religiöst obunden organisation med lokalgrupper över utgivarens. hela landet. Vi stödjer det palestinska folkets rätt till självbestämmande genom Palestinagrupperna i Sverige (PGS) informationsarbete och opinionsbildning, samt genom olika former av samarbeten Götgatan 22 A med det palestinska civila samhället. 118 46 Stockholm Telefon: 08-641 72 88 Bli medlem och stöd Palestinagruppernas arbete för en rättvis fred! E-post: [email protected] Hemsida: www.palestinagrupperna.se Skriften kan beställas gratis, mot portokostnad från Palestinagrupperna. Skolor kan Redaktion för detta nummer: Anna Wester beställa den via utbudet.se. (redaktör), Catrin Ormestad och Yvonne Fredriksson Ansvarig utgivare: Anna Wester Omslagsfoto: Anna Wester PALESTINAGRUPPERNA www.palestinagrupperna.se Grafisk form: Eva Byberg I SVERIGE Tryckeri: DanagårdLiTHO AB 2016 Upplaga: 12 000 ex 2 Katastrofen fortsätter HiStorien om de palestinska flyk- tingarna berättas varje dag i Gaza och på Västbanken, i Israel och i flyktinglägren i arabvärlden, och i nästan varje land på jorden – självklart också i Sverige. I den skrivs hela tiden nya kapitel, i takt med att fler palestinier tvingas lämna sina hem och nya generarationer föds i flyktinglägren. Få andra erfarenheter har präglat den pales tinska identiteten, eller definierat vad det innebär att vara palestinier, så som flyk- ten. Och ingen annan händelse, i en histo- ria som är full av sorger och tragedier, har format det kollektiva palestinska medvetan- det så som förlusten av det historiska Pales- tina, och den flykting katastrof som följde. Historien om de palestinska flyktingar- na har ännu inte fått något slut, för för- drivningen pågår fortfarande. Men den började 1948, då staten Israel bildades. Palestinierna kallar det för Al Nakba, katastrofen. Sedan slutet av 1800-talet hade sionis- Catrin och Anna i Gazas hamn. men – en nationalistisk rörelse i Europa som strävade efter att upprätta en judisk delningsplanen skulle tvingas ge upp de palestinska städerna Ramle och stat i Palestina – uppmanat judar att halva sitt land, trots att judarna bara ut- Lydda . Ramles invånare lastades på bus- bege sig dit. Parollen var ”ett land utan gjorde trettio procent av befolkningen sar och kördes iväg, medan Lyddas fick folk till ett folk utan land”. Men i Pales- och ägde sex procent av marken i Pales- gå till fots i sommarhettan. Många du- tina fanns ju redan ett folk, de palestinier tina, motsatte sig planen. Det gjorde kade under. Enligt en fördrivningsorder, som levt där i århundraden. även arabstaterna, och dagen efter det som skrevs under av Yitzhak Rabin – som Efter första världskrigets slut delades brit tiska mandatet gick ut och Israel ut- senare skulle bli Israels premiär minister Mellanöstern upp i franska och brittiska ropades som självständigt, gick de till – skulle Lyddas invånare för drivas, mandat och Palestina hamnade under anfall mot den nybildade staten. ”snabbt och utan hänsyn till ålder …”. brittisk kontroll. Från 20-talet och framåt Fler än 750 000 palestinier fördrevs Ramle och Lydda, som båda var stora blev det en orolig tid. Mellan judar och från sina hem och 400 byar jämnades och livskraftiga palestinska städer, skulle palestinier pågick våldsamheter, bland med marken under Nakban. enligt FNs delningsplan för Palestina ha annat i form av bombattacker, skottloss- Fördrivningen av palestinier började tillhört den föreslagna arabiska staten. ningar och regelrätta massakrer från båda dock flera månader innan kriget, bland Men efter det att de israeliska styrkorna sidor. På 30-talet gjorde palestinierna annat utfördes en massaker i byn Deir intagit städerna i juli 1948 införlivades de uppror mot den brittiska kolonialmakten, Yassin i april 1948, mer än en månad med den judiska staten och döptes om till och på 40-talet var det judiska militanta innan Israels självständighetsförklaring Lod och Ramla. De judar som fortsatte grupper som utförde terrorattacker mot den 14 maj. Planen var att få bort pales- att komma till Israel under 1950-talet flyt- britterna för att få dem att lämna landet. tinierna från de områden som skulle ut- tade in i de nu tömda husen . Bland annat placerade de en bomb i King göra den judiska staten. David hotell i Jerusalem, där britterna Ryktet om massakern i Deir Yassin de allra FleSta flyktingarna trodde hade ett administrativt högkvarter. spred sig snabbt mellan de palestinska emellertid att de snart skulle återvända städerna och byarna, vilket fick många till sina byar och städer. De låste sina 1947 antoG Fns generalförsamling att fly i rädsla över vad som väntade. På hus och tog med sig nycklarna, somliga en resolution som rekommenderade att andra ställen såg de framryckande israe- lämnade kvar sina djur. Palestinierna i Pales tina skulle delas upp i en judisk och liska styrkorna till att befolkningen läm- Galiléen i norr flydde till Libanon, Syrien en arabisk stat. Palestinierna, som enligt nade sina hem. Så skedde till exempel i eller till Västbanken, som efter kriget 3 1948 kom att tillhöra Jordanien. Palesti- arkiv Foton: UNRWA/PGS nierna i söder begav sig för det mesta till Gaza. Totalt 85 procent av den pales- tinska befolkningen i det som blev Israel fördrevs under 1948. För flyktingarna vidtog därefter en svår tid. Hopträngda i provisoriska tältläger höll de hoppet vid liv om att de snart skulle kunna återvända hem. Den 11 december 1948 antog FN reso lution 194 som slog fast att ”de flyk- tingar som önskar leva i fred med sina grannar ska ha rätt att återvända till sina hem så snart som möjligt, och att de som inte vill återvända ska få kompensa- tion”. Rätten att återvända har varit en av de viktigaste positionerna för palesti- nierna i alla fredsförhandlingar. Men Israel har aldrig haft några planer på att låta flyktingarna återvända. 1967 kom en ny flyktingvåg, som ett resultat av Sexdagarskriget mellan Israel och arabstaterna, då Israel ockuperade Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem. Runt 300 000 palestinier flydde från om- råden som erövrades av Israel. Och flyktingarna, de blev kvar i lägren. Tälten ersattes så småningom av skjul som allt eftersom åren gick förvandlades till riktiga hus, först av sten och trä och sedan betong. FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA (United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East), gjor- de vad den kunde för att ge humanitär hjälp och ordna skolor och arbeten, men de palestinska flyktinglägren förblev över- befolkade, ohälsosamma platser. Där människor levde utan något annat hopp än att en dag återfå allt det man förlorat. näStan Sjuttio år har gått sedan Pales tinas landsvägar fylldes av hundra- tusentals flyende män, kvinnor och barn, men lägren finns fortfarande kvar och de palestinska flyktingarnas antal har vuxit till uppskattningsvis 5,6 miljoner. Detta gör dem till världens näst största befolk- ning på flykt – det är bara Syrien som i dag har fler människor på flykt än Pales- tina. Den palestinska flyktingkatastrofen är också världens äldsta olösta, och den är unik på så vis att flyktingstatusen har förts vidare från generation till generation . Ytterligare något som gör den palestin- ska flyktingkatastrofen så speciell är att den aldrig har upphört. Nya kapitel skrivs 4 hela tiden i den långa och tragiska histo- heten, framför allt på grund av muren, är från Palestina, Ali som drömmer om att rien om den palestinska fördrivningen, för andra anledningar till att palestinier fort- bli Gazas svar på Mr Bean, Samira, som den etniska rensningen pågår fortfarande farande tvingas lämna sina hem, snart önskar att männen i Gaza kunde vara på de ockuperade områdena. Tusentals sjuttio år efter Al Nakba . mer som i filmerna och Muhammed, palestinier – från byarna i södra Hebron Frågor som rör flyktingar diskuteras vars dröm är att få se Eiffeltornet, och till beduinlägren i norra Jordandalen – ofta i teoretiska termer, och flyktingarna som tror att alla måste vara lyckliga i lever varje dag under hotet om att få sina blir till siffror och ett svårlöst problem. I Europa , eftersom de har el varje dag. hus rivna, eller sin rätt att bo i Östra Jeru- den här skriften vill vi ge människor på Efter 68 år av fördrivning och 49 år av salem återkallad. Sedan 1967 har mer än flykt ett ansikte och en röst. Vi möter ockupation, måste det palestinska folket 14 000 jerusalempalestinier fått sina bland annat Zahra som tvingades föda få sin frihet och omvärlden har ett ansvar uppe hållstillstånd indragna. På Västban- sitt barn i en container, Muhammed som att sätta press på Israel så att detta sker. ken och i Östra Jeru salem rivs varje år drunknade tillsammans med sin tvååriga För att det ska bli en hållbar fred krävs hundratals palestinska hem, antingen dotter Lana när han försökte fly till rättvisa och det innebär bland annat ett som en form av kollektiv bestraffning, Sverige undan kriget mot Gaza 2014. Vi slut på de palestinska flyktingarnas eller för att husen saknat bygglov. Bo- träffar Bahyia som bor i ett palestinskt lidande . sättar våld och begränsningar i rörelsefri- flyktingläger i Libanon och minns flykten Catrin Ormestad och Anna Wester Foto: Yvonne Fredriksson PALESTINSKA FLYKTINGAR Enligt UNRWA finns det 5,6 miljoner palestinska flyktingar.