Investigation Into Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Investigation Into Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities LICENTIATE T H E SIS Department of Engineering Sciences and Mathematics Division of Energy Science Robert Fischer Investigation into sustainable energy systems in Nordic municipalities energy systems in Nordic into sustainable Robert Fischer Investigation ISSN 1402-1757 Investigation into sustainable energy ISBN 978-91-7790-560-8 (print) ISBN 978-91-7790-561-5 (pdf) systems in Nordic municipalities Luleå University of Technology 2020 Robert Fischer Energy Engineering Licentiate Thesis Investigation into sustainable energy systems in Nordic municipalities Utredning av hållbara energisystem i nordiska kommuner Robert Fischer Energy Engineering Division of Energy Science Department of Engineering Sciences and Mathematics Luleå University of Technology a © Robert Fischer 2020 Printed by Luleå University of Technology, Graphic Production 2020 ISSN 1402-1757 ISBN 978-91-7790-560-8 (print) ISBN 978-91-7790-561-5 (pdf) Luleå 2020 www.ltu.se b Sammanfattning Kommunala energisystem i nordiska miljöer möter flera utmaningar: det kalla klimatet, storskaliga industrier, en stor andel elvärme och långa distanser driver energiförbrukningen. Medan åtgärder vidtas på efterfrågesidan för att minimera energianvändningen, kan utsläppsminskande åtgärder inom gruvdrift, industrier, uppvärmningen och transportsektorn öka förbrukningen av el och biobränslen. Fortsatt tillväxt av intermittent vind- och solkraft ökar elproduktion, men den planerade avvecklingen av svensk kärnkraft kommer att utmana tillförlitligheten i elsystemet i de nordiska länderna. Flaskhalsar i överförings- och distributionsnäten kan begränsa en potentiell tillväxt av elanvändningen i stadsområden, begränsa ny intermittent utbud, och påverka elutbyte mellan länderna. Miljöhänsyn kan begränsa ökad användning av biomassa. Lokala myndigheter är engagerade i att bidra till nationella klimatmål, samtidigt som de följer sina egna mål för ekonomisk utveckling, ökad självförsörjning av energi och överkomliga energikostnader. Mot bakgrund av dessa omständigheter undersöker denna avhandling befintliga tekniska och ekonomiska potentialer för förnybar energi i Norden med fokus på de nordliga länen i Finland, Norge och Sverige. Forskningen syftar vidare till att utveckla optimala lösningar för hållbara nordiska kommunala energisystem, där samspelet mellan stora energisektorer studeras, med tanke på att minimera årliga energisystemkostnader och samtidigt minska koldioxidutsläppen samt analysera påverkan på elimport till och export från kommunen. Denna forskning formulerar ett integrerad kommunalt energisystem som multimåloptimeringsproblem (multi-objective optimisation problem - MOOP), som löses genom att kombinera simuleringsverktyget EnergyPLAN med en evolutionär algoritm implementerad i Matlab. I ett första steg studeras kopplingen av el- och värmesektorerna, och i ett andra steg effekterna av en integrerad och alltmer förnybar transportsektor på energisystemet. Känslighetsanalys på viktiga ekonomiska parametrar och på olika utsläppsfaktorer utförs. Piteå (Norrbottens län, Sverige) är en typisk nordisk kommun som fungerar som en fallstudie för detta arbete. Forskningens slutsatser innebär att det finns betydande teknisk-ekonomiska potentialer för de undersökta förnybara resurserna. Optimeringsresultaten visar att koldioxidutsläppen från ett nordiskt kommunalt energisystem kan minskas med cirka 60% utan en avsevärd ökning av de totala energisystemkostnaderna och att den högsta elimporten kan minskas med upp till 38%. Resultat för år 2030 visar att transportsektorn kan ha en mycket hög elektrifieringsgrad och samtidigt används biobränslen i tunga fordon. Optimala lösningar är mycket känsliga för elpriser, räntor och utsläppsfaktorer. Detta arbete ger viktiga insikter om strategier för koldioxidminskning för integrerade energisektorer i ett perspektiv på nordiska kommuner. Min framtida forskning kommer att förfina transportmodellen, utveckla och tillämpa ett ramverk för beslutsanalys med flera kriterier (multi- criteria decision analysis - MCDA) som ska stödja lokala myndigheter att fastställa tekniskt och ekonomiskt hållbara lösningar i deras energiplanering. c d Abstract Municipal energy systems in Nordic environments face multiple challenges: the cold climate, large-scale industries, a high share of electric heating and long distances drive energy consumption. While actions on the demand side minimize energy use, decarbonization efforts in mining, industries, the heating and the transport sector can increase the consumption of electricity and biofuels. Continued growth of intermittent wind and solar power increases supply, but the planned phase out of Swedish nuclear power will pose challenges to the reliability of the electricity system in the Nordic countries. Bottlenecks in the transmission and distribution grids may restrict a potential growth of electricity use in urban areas, limit new intermittent supply, peak electricity import and export. Environmental concerns may limit growth of biomass use. Local authorities are committed in contributing to national goals on mitigating climate change, while considering their own objectives for economic development, increased energy self-sufficiency and affordable energy costs. Given these circumstances, this thesis investigates existing technical and economic potentials of renewable energy (RE) resources in the Nordic countries with a focus on the northern counties of Finland, Norway and Sweden. The research further aims to provide sets of optimal solutions for sustainable Nordic municipal energy systems, where the interaction between major energy sectors are studied, considering multiple objectives of minimizing annual energy system costs and reducing carbon emissions as well as analyzing impacts on peak electricity import and export. This research formulates an integrated municipal energy system as a multi-objective optimization problem (MOOP), which is solved by interfacing the energy system simulation tool EnergyPLAN with a multi-objective evolutionary algorithm (MOEA) implemented in Matlab. In a first step, the integration or coupling of electricity and heating sectors is studied, and in a second step, the study inquires the impacts of an increasingly decarbonized transport sector on the energy system. Sensitivity analysis on key economic parameters and on different grid emission factors is performed. Piteå (Norrbotten County, Sweden) is a typical Nordic municipality, which serves as a case study for this research. The research concludes that significant technical potentials exist for the investigated resources. Optimization results show that CO2 emissions of a Nordic municipal energy system can be reduced by about 60% without a considerable increase in total energy system costs and that peak electricity import can be reduced by up to 38%. The outlook onto 2030 shows that the transport sector could be composed of high electrification shares and biofuels. Technology choices for optimal solutions are highly sensitive to electricity prices, discount rates and grid emission factors. The inquiries of this research provide important insights about carbon mitigation strategies for integrated energy sectors within a perspective on Nordic municipalities. Future work will refine the transport model, develop and apply a framework for multi-criteria decision analysis (MCDA) enabling local decision makers to determine a technically and economically sound pathway based on the optimal alternatives provided, and analyze the existing policy framework affecting energy planning of local authorities. e f List of appended papers This licentiate thesis is based on the following papers: Paper I Fischer R.; Elfgren E.; Toffolo A. Energy Supply Potentials in the Northern Counties of Finland, Norway and Sweden towards Sustainable Nordic Electricity and Heating Sectors: A Review. Energies 2018, 11, 751; doi:10.3390/en11040751 Paper II Fischer R.; Elfgren E.; Toffolo A. Towards Optimal Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities. Energies 2020, 13, 290; doi:10.3390/en13020290 Paper III Fischer R.; Elfgren E.; Toffolo A. Optimal Sustainable Transport Solutions Integrated into a Nordic Municipal Energy System. (Conference paper: NORPIE2019) Author contributions R.F.: conceptualization; data curation; formal analysis; investigation; methodology; software; writing—original draft. E.E.: supervision; validation; writing—review and editing. A.T.: formal analysis; methodology; software; supervision; validation; writing—review and editing. g h Acknowledgements First, I am most thankful to Andrea Toffolo and Erik Elfgren, my supervisors at LTU, for the encouragement, guidance and constructive discussions. I also want to express my gratitude to Carl- Erik Grip for sharing his endless experience. I would further like to recognize the project partners of the Arctic Energy project and the LECo project for their help and support during this period. Åsa Wikman and her team at Piteå municipality, Kjell Skogsberg at Energikontor Norr in Luleå, Silva Herrmann at Jokkmokk municipality and Orla Nic Suibhne at WDC, Ireland deserve special recognition for most valuable contributions. Thank you! Finally, I would like to thank friends and family for supporting me during this period. I want to express my deepest gratitude to my wife Annika for her unwavering support, encouragement and tolerance of my absences. I also want to thank my children Felix, Emil and Linnéa for their patience, especially during the last stage of this thesis. Funding This research was supported by the
Recommended publications
  • 8 Alternativ 69 8 Kilometer 8 / N 6 Piteå Hamn Haraholme N 2 4 Utredningsområde Utredningskorridorer 505 Pitholme Pite Havsbad © Lantmäteriet 2001
    8 Alternativ E4 Arbetet med att identifiera möjliga järnvägskorridorer och alternativa dragningar för Norrbotniabanan inleddes Böle 2004 med förstudier för delsträckorna Umeå-Skellefteå, Skellefteå-Piteå samt Piteå-Luleå. Efter arbetet med för- � Piteåbanan � studierna tog Banverket i april 2006 beslut om att gå vidare med järnvägsutredningar uppdelat på sex delsträckor. 374 På sträckan länsgränsen Västerbotten/Norrbotten-Piteå kan tre korridorer identifieras, en E4-nära korridor och två korridorer över Pitholmen. Inom dessa korridorer finns ett antal olika utformningsalternativ. Effekter och konsekven- ser av en dragning enligt de olika korridorerna beskrivs kapitel 10-13. � 8.1 Metod Alternativgenerering Sjulsnäs Öjebyn � Vid framtagning av korridoralternativ för Norrbotnia­ Alternativ från förstudien banan är det många aspekter som skall beaktas. Till de viktigaste aspekterna hör följande � Efter avslutad förstudie beslutade Banverket att utreda 373 � PITEÅ kvarstående sträckningar vidare i denna järnvägs­ • Järnvägens funktion Svensbyn utredning. De alternativ som Banverket gick vidare med Bergsviken • Geografiska och topografiska förhållanden Munksund från förstudien var korridor Öst samt delar av korridor Mitt, vilka redovisas i figur 8.1.1. • Övrig planering • Bebyggelse Hortlax Pitholmen I söder finns en bred korridor vid Kälen. Denna delar sig i två, på vardera sidan om Jävreträsken. Den västra av • Miljö och naturresurser 503 dessa delar sig i sin tur i två delar, på vardera sidan om • Byggnadstekniska förhållanden Blåsmark sjön Avan och strålar åter samman längs E4 via Bergsvi­ I kapitel 1 Inledning, presenteras de projektmål som for­ 505 ken och vidare norrut. Korridoren öster om Jävreträsken mulerats för Norrbotniabanan och som legat till grund 506 Piteå hamn delar sig i två vid Pitsund.
    [Show full text]
  • Nyinflyttad En Tidning För Alla Nya Pitebor Så Här Fungerar Kommunen Kommunfullmäktige Är Kommunens Högsta Peter Roslund (S) Beslutande Församling
    2012 NYinflyttad En tidning för alla nya pitebor Så här fungerar kommunen Kommunfullmäktige är kommunens högsta Peter Roslund (S) beslutande församling. Fullmäktige samman- kommunalråd och kommunstyrelsens träder åtta gånger per år. Sammanträdena, ordförande. som hålls i Stadshusets sessionssal, är öppna Telefon: 0911-69 60 02, 070-577 10 68 för allmänheten och annonseras i den lokala [email protected] tidningen, mötet direktsänds även på Piteå Närradio på 92,8 Mhz. Helena Stenberg (S) Kommunstyrelsen fungerar som kommu- kommunalråd och kommunstyrelsens nens ”regering” och är politisk nämnd för vice ordförande. kommunledningskontoret och leder och sam- Telefon: 0911-69 60 01, 070-665 58 15 ordnar kommunens verksamhet. Kommun - [email protected] styrelsen har uppsikt över de olika nämnderna och de kommunala bolagens verksamheter. Kommunens politiker fattar dagligen beslut om en mängd frågor som påverkar ditt var- Kontakta dina politiker dagsliv, till exempel om ditt barns förskola och Piteå kommun har två kommunalråd: skola, hur ditt bostadsområde ska utvecklas, Peter Roslund (S) och Helena Stenberg (S). hur gator, torg och parker ska utformas. Ett sätt att påverka den kommunala verk- samheten är att vara med och välja vilka poli- tiker som ska styra kommunen. Foto: Viveka Östermalm Helena Stenberg Peter Roslund Håll koll på vad som händer På kommunens webbplats www.pitea.se hittar kalender som erbjuder aktiviteter året runt. Det du det mesta om vad som händer och sker i finns även en tillväxtblogg som har fokus på Piteå. Kultur, gator och vägar, förskola och fri- näringslivsfrågor. tidshem, stöd och omsorg, utbildning, närings- För den som har någon form av lässvårighet liv och mycket mer.
    [Show full text]
  • F Premiering Av Mindre Jordbruk, Ansökningar 1908-1924
    ARKIV 1436 Norrbottens Läns Hushållnings sällskap VOL 460 Innehåll: F PREMIERING AV MINDRE JORDBRUK, ANSÖKNINGAR 1908-1924 Inkomna ansökningar för belöning av odlingsflit (namn, ort, år, antal ansökningar), alfabetiskt register: A Aili Isak, Vitsaniemi nr 2 Aili Hietaniemi förs. 1910 Andersson Emil, Vitå nr 3 och 14 Råneå förs. 1912 Andersson Joh., Junosuando nr 8 Poromaa Pajala förs. 1912 Andersson Karlström Justinus Kaunisvaara nr 17 Suoja Pajala förs. 1910 Andersson N.A., Innanbäcken nr 3 Nederkalix förs. 1909, 1911 x2 Andersson N.A., Sörbyn nr 2 Degersel Råneå förs. 1911 Andersson Oskar, Blåsmark nr 7 Keupskiftet nr 1 Hortlax förs. 1924 Andersson P.O., Bjumisträsk nr 1 Töre förs. 1911 Andersson Ruben, Hortlax nr 17 Ängsbacka Hortlax förs. 1924 Andersson W.J., Ängesträsk nr 1 Råneå förs. 1911 Andrée N.P., Rasmyran nr 2 Överluleå förs. 1909 Antonsson Joh., Forsnäs nr 1 Råneå förs. 1911 Anunti Johanna, Kukkola nr 38 Anundi Karl Gustav förs. 1912 Auno A. Felix, Keräsjoki nr 3 Parvias... Nedertorneå förs. 1911-1912 x2 B Bengtsson Joel, Glommersträsk nr 2-12 Arvidsjaur förs. 1920, 1922, 1924 x3 Berggren A.H., Hedberg nr 1 Arvidsjaur förs. 1910 Berggren Joh., Hedberg nr 1-3 Arvidsjaur förs. 1910, 1913 x2 Bergkvist Oskar, Blåsmark nr 1 Piteå landsförs. 1910 Berglund A.V., Svensbyn nr 41 Piteå landsförs. 1917, 1920, 1922, 1924 x4 Berglund Johan, Kopparnäs nr 2 Norrfjärdens förs. 1920 Berglund N.A., Hemmingsmark nr 4 Hortlax förs. 1924 Berglund P.A. Öjebyn nr 31 Piteå landsförs. 1909 Bergman A.F., Manjärv nr 2 Älvsby förs. 1922 Bergman E.J., Åträsk nr 1 och 2 Piteå landsförs.
    [Show full text]
  • Fördjupad Översiktsplan Landsbygdscentra Hortlax.Pdf
    Fördjupad versiktsplan landsbygdscentra Hortlax Dokumentnamn Dokumenttyp Senast reviderad Beslutsinstans Frdjupad versiktsplan Plan 2021-03-22 § 23 Kommunfullmäktige landsbygdscentra Hortlax Dokumentansvarig/processägare Version Diarienummer Giltig till 19SBN689 Samhällsbyggnad 2 2025-12-31 21KS61 Dokumentinformation Frdjupad översiktsplan landsbygdscentra Hortlax Dokumentet gäller för Alla anställda och frtroendevalda inom Piteå kommun Sid 1 Läsanvisning FÖP Landsbygdscentra är frdjupningar av versiktsplanen ÖP 2030 ’Vårt framtida Piteå’ antagen av KF 2016. Handlingen ’FÖP Landsbygdscentra’ består av fem olika delar – en för varje landsbygdscentra. De innehåller beskrivningar av och frslag fr teman och intressen som identifierats vara viktiga fr utvecklingen av landsbygden och landsbygdscentra. Planeringsunderlag och frslag redovisas parallellt i samma dokument. Riktlinjer och förslag som är gemensamma för alla landsbygdscentra redovisas i ett kapitel lika fr samtliga. Frutsättningar och riktlinjer och frslag som är ortsspecifika redovisas på temakartor och i text för respektive ort. Texterna är också förklaringstexter till mark- och vattenanvändningskartan. Mark- och vattenanvändningskartan (bifogad) utgr den frdjupade versiktsplanens geografiska avgränsning. Kartan redovisar frslag fr olika teman och intressen och avväganden gjorda dem emellan. Frslagen utgr rekommendationer fr användningen av mark och vatten. De ger underlag fr att rikta och samordna kommunens egna resurser och också motivera tillskott av resurser, exempelvis i form
    [Show full text]
  • 15 Maj - 4 Juni 2017
    välkommen! En flykting, en främling, en vän Under 10 dagar vill vi belysa den livsresa människor som kommit hit från krigets fasor i Syrien, Afghanistan, Somalia eller de EU emigranter som sitter vid våra butiker gjort. Vi vill uppmuntra till bön och förståelse för dessa människor och den verklighet de lever i. Låt oss tillsammans vara den goda kraft som motverkar de krafter som vill söndra, stänga och förstöra. Låt oss genom förkunnelsen finna ljus i vad Gud säger om flyktingen och främlingen. Välkommen! Arr: Piteå Kristna Råd (PKR) Betelförsamlingen Rosvik Munksund EFS Bergsviken EFS Norrfjärden EFS Blåsmark EFS Norrfjärdens församling Djupvikskyrkan Pingstförsamlingen i Piteå/ Hemmingsmark EFS Strömnäskyrkan Hortlax EFS Piteå EFS Hortlax församling Piteå församling Håkansö Baptistförsamling Piteå Missionsförsamling Högsböle EFS Sjulnäs EFS Kustkyrkan Jävre Storfors EFS Livets Bröd Svensbyn EFS PINGST bön 15 maj - 4 juni 2017 Bön för staden lördag 27 maj och 3 juni kl 09.00 i EFS Piteå. Bön för Sverige tisdag 30 maj kl 14.00 i EFS Piteå. ”Vår vän - den helige ande” Bön varje dag för vår värld från Kristi himmelfärdsdag Shutterstock Illustration: fram till Pingtsdagen. gudstjänster pingst Torsdag 25/5 19.00 Malmgården, Hortlax Gästtalare: 2-4 En främling ska du inte förtrycka Niklas Piensho, predikant och författare. Annhita Parsan, Helen Johansson. juni Fredag 2/6 19.00 Storstrand Fredag 26/5 19.00 Missionskyrkan Ge sitt liv för sina vänner. Han blev kallad Guds vän - Sinnesromässa Niklas Piensho, Johan Blomqvist, Annhita Parsan, Gösta Degerman och LP-kören. Håkan Nylander och LP sångarna. Lördag 27/5 19.00 Strömnäskyrkan. Fredag 2/6 21.30 Storstrand Herrens vän han är Detta befaller jag er: att ni ska älska varandra.
    [Show full text]
  • The Fishing Guide
    THE FISHING GUIDE YOUR GUIDE TO SPORT FISHING IN PITEÅ 1 © Piteå Kommun 2008 ISBN: 978-91-633-2941-8 Text: Thomas Johansson, Riitta Hovinen in cooperation with the angling societies of Piteå. Layout and illustrations: Ulrika Weinz Fishing illustrations: Pedagogisk Information AB Maps: Krister Vikström Photo: Krister Berg, Tomas Berg, Lars-Gunnar Bergman, Stefan Forssten, Thomas Johansson, Robert Lundberg, Robert Sand- ström, Tore Sundström, Krister Vikström The guide is printed on environmentally friendly paper. Print: Accidenstryckeriet in Piteå AB, 2008. 2 Contents Page SPORT FISHING IN PITEÅ 4 COMMON FISH SPECIES 6 THE ANGLER’S ABC 12 ANGLING SOCIETIES 15 Arnemark Angling Society 18 Hemmingsmark Angling Society 20 Höträsket Angling Society 24 Koler Angling Societyg 26 Lillpite Angling Society 30 Långträsk Angling Society 34 Norrfjärden Angling Society 36 Piteå Angling Society 40 Roknäs Angling Society 44 Sikfors Angling Society 46 Sjulnäs Angling Society 48 Sjulsmark Snowmobile and Angling Society 50 Svensby Angling Society 54 Öjeby Hunting Society Angling Section 58 THE COAST 62 THE PITEÅ RIVER 64 SVEAFISKE 66 FISH RECIPES 70 IMPORTANT INFORMATION 74 3 Sport fishing in Piteå Welcome to the fishing waters of Piteå! Even though we cannot guarantee any catches we dare to say that the conditions for successful angling are exceptionally good here. We boast a wide diversity of fisheries and offer unrivalled accessibility. Here you have unique options. Fly fishing on wild rivers, pole fishing in the city centre, ice fishing on remote forest lakes and spin fishing throughout our fam- ous archipelago are just some your options. Furthermore, our waters are well stocked with perch, pike, grayling, rainbow trout, char and trout.
    [Show full text]
  • UNIQUE PLACES to VISIT PITEÅ CITY PITEÅ to ÄLVSBYN Piteå Is Located on the Southern Coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 Km
    UNIQUE PLACES TO VISIT PITEÅ CITY PITEÅ TO ÄLVSBYN Piteå is located on the southern coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 km. Travel time approx 40 min. mouth of the Pite River and not far from the arctic circle. a place of PITEÅ ÄLVSBYN STORFORSEN contrasts. Light and darkness, warmth and cold, the mountains and ATTRACTIONS the archipelago. Sweden’s highest water temperatures are often STORMYRBERGET recorded at Pite Havsbad which is known as the Nordic Riviera – Feel the scent of new-mown hay, a soft horse muzzle against your hand. Enjoy a trip The Pite River Valley is located in the southern region of Swedish The first half of the overall journey from Piteå to Jokkmokk hard to believe if you heard the ice crunching against the hull of the to the forest landscape or a delicious meal made from on-farm products. Stormyr- berget is a farm stay and guesthouse just to the north of Piteå. Set in the rolling Lapland and this touring route describes the area from the follows the Pite river, through forest land, and past the mighty icebreaker Arctic Explorer a few months earlier. The sea of the Gulf farms lands close between the river and the forest lands. Ideal for both a day visit municipalities of Piteå and Älvsbyn, across the arctic circle and Storforsen falls, Europes largest rapids. From Storforsen to of Bothnia also serves as an area for skating, dog sledding and snow with lunch or stay a night or two in one of the farm cottages. on to Jokkmokk.
    [Show full text]
  • Nyinflyttad En Tidning För Alla Nya Pitebor Så Här Fungerar Kommunen Kommunfullmäktige Är Kommunens Högsta Peter Roslund (S) Beslutande Församling
    2013 NYinflyttad En tidning för alla nya pitebor Så här fungerar kommunen Kommunfullmäktige är kommunens högsta Peter Roslund (S) beslutande församling. Fullmäktige samman- kommunalråd och kommunstyrelsens träder åtta gånger per år. Sammanträdena, som ordförande. hålls i Stadshusets sessionssal, är öppna för all- Telefon: 0911-69 60 02, 070-577 10 68 mänheten och annonseras i den lokala tidning- [email protected] en. Mötet direktsänds även på Piteå Närradio på 92,8 Mhz. Helena Stenberg (S) Kommunstyrelsen fungerar som kommu- kommunalråd och kommunstyrelsens nens ”regering” och är politisk nämnd för kom- vice ordförande. munledningskontoret och leder och samordnar Telefon: 0911-69 60 01, 070-665 58 15 kommunens verksamhet. Kommun styrelsen [email protected] har uppsikt över de olika nämnderna och de kommunala bolagens verksamheter. Kommunens politiker fattar dagligen beslut om en mängd frågor som påverkar ditt vardagsliv, Kontakta dina politiker till exempel om ditt barns förskola och skola, Piteå kommun har två kommunalråd: hur ditt bostadsområde ska utvecklas, hur gator, Peter Roslund (S) och Helena Stenberg (S). torg och parker ska utformas. Ett sätt att påverka den kommunala verk- samheten är att vara med och välja vilka politi- ker som ska styra kommunen. Håll koll på vad som händer På kommunens webbplats www.pitea.se hittar kalender som erbjuder aktiviteter året runt. Det Kommunalråden Helena Stenberg och Peter Roslund. Foto: Viveka Östermalm du det mesta om vad som händer och sker i finns även en tillväxtblogg som har fokus på Piteå. Kultur, gator och vägar, förskola och fri- näringslivsfrågor. tidshem, stöd och omsorg, utbildning, närings- För den som har någon form av lässvårighet liv och mycket mer.
    [Show full text]
  • Towards Optimal Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities
    energies Article Towards Optimal Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities Robert Fischer * , Erik Elfgren and Andrea Toffolo Energy Engineering, Luleå University of Technology, SE-97187 Lulea, Sweden; [email protected] (E.E.) andrea.toff[email protected] (A.T.) * Correspondence: robert.fi[email protected]; Tel.: +46-920-49-1454 Received: 27 November 2019; Accepted: 30 December 2019; Published: 7 January 2020 Abstract: Municipal energy systems in the northern regions of Finland, Norway, and Sweden face multiple challenges: large-scale industries, cold climate, and a high share of electric heating characterize energy consumption and cause significant peak electricity demand. Local authorities are committed in contributing to national goals on CO2 emission reductions by improving energy efficiency and investing in local renewable electricity generation, while considering their own objectives for economic development, increased energy self-sufficiency, and affordable energy costs. This paper formulates a multi-objective optimization problem about these goals that is solved by interfacing the energy systems simulation tool EnergyPLAN with a multi-objective evolutionary algorithm implemented in Matlab. A sensitivity analysis on some key economic parameters is also performed. In this way, optimal alternatives are identified for the integrated electricity and heating sectors and valuable insights are offered to decision-makers in local authorities. Piteå (Norrbotten, Sweden) is used as a case study that is representative of Nordic municipalities, and results show that CO2 emissions can be reduced by 60% without a considerable increase in total costs and that peak electricity import can be reduced by a maximum of 38%. Keywords: municipal energy system; multi-objective optimization; renewable energy sources; EnergyPLAN 1.
    [Show full text]
  • Översiktsplan Mark- Och Vattenanvändningskarta
    DEFINITIONER MARK- OCH Piteå kommun VATTENANVÄNDNINGSKARTAN Översiktsplan för Piteå Bebyggelse utvecklingsområde förtätning Områden där möjligheter till förtätning utreds. Kulturmiljö, utvecklingsområde Kulturmiljöer med stora skyddsvärden och stor utveck- Bebyggelse, befintlig Område där bebyggelse redan finns. lingspotential för nyttjande. Utvecklingsprogram upprättas. Kulturmiljö hänsynsområde Skyddade kulturmiljöer att tillvarata, vårda och förstärka. Bebyggelse, planerad Område där bebyggelse föreslås. (riksintresse, byggnadsminne, fornlämning, Vårdprogram upprättas. Bebyggelse, utredningsområde Område som kan vara aktuellt för bebyggelse. Länets kulturmiljöprogram) Konflikt med andra planeringsintressen kan finnas. Landsbygd Geografisk indelning utifrån tillgänglighet (tid, vägnät, Utredningar krävs. hastighet). Landsbygd är det område som det tar mindre Befintliga vindkraftverk Område där vindkraftverk redan finns. än 40 minuter att nå från Piteå centrum. Omfattar inte Ekopark Ekoparker är naturområden som Sveaskog frivilligt valt att Piteå stad, inre och yttre skärgård. skydda för naturvårds- och friluftsändamål. Skogsbruket i Landsbygdscentra Orter med centrala samhällsfunktioner inom utbildning, vård ekoparker är anpassat med tanke på värden för natur- och och omsorg, fritid och kultur samt kommersiell service. friluftsliv. Dessa bedrivs bara i de delar av ekoparken där Landsbygdscentra har antingen en strategisk placering befintliga värden inte påverkas. i kommunen kopplat till infrastruktur och människors Flygplats - rörelsemönster
    [Show full text]
  • 5 Samebyarna E12 EJFASTSTËLLD
    Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK
    [Show full text]
  • Nyinflyttad En Tidning För Alla Nya Pitebor Välkommen HEM Till Piteå!
    NYinflyttad En tidning för alla nya pitebor Välkommen HEM till Piteå! Vår strävan och vår vision är att Piteå ska upplevas som platsen dit man kom- mer när man kommer hem. Vi tycker att vi har goda förutsättningar. Vi är musikstaden, dansstaden, skärgårdsstaden, staden där man tror att det mesta är möjligt. Inte minst genom att kombinera vår gamla tradition som industristad med en ny inriktning där kultur och energi spelar strategiskt viktiga roller. Som vårt riktmärke in i framtiden lyser Acusticums spira över staden. Acusticum som blivit en spännande kreativ mötesplats för utveckling inom ljud, musik och upplevelser, en plats där kultur, utbildning och näringsliv möts i nya kombinationer. Ett annat riktmärke för framtiden är vår strävan att utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Det är en spännande resa där vi under 2010 tog flera viktiga kliv framåt – tre anläggningar inom området förnyelsebar energi invigdes. Nämligen Sunpines biodieselfabrik på Haraholmen, DME-anläggningen vid ETC/Solander Science Park och första etappen av vind- kraftsparken i Markbygden. Ett annat exempel är planerna på ett klimatsmart bostadsområde på Furunäset som vi kallar Lusthusbacken. I Piteå brukar vi säga att vi har nära till allt, till världen utanför, till varandra och till naturen. All- deles inpå knutarna har vi en upplevelserik natur med möjlighet till fiske, jakt och friluftsliv och dessutom har vi en fantastisk skärgård. Under sommarmånaderna erbjuder Piteå ett stort utbud av upplevelser. Då är det nästan dagligen musik- och dansuppträdanden på gatorna och de stora musik-, sport- och mässarrangemangen drar hundratusentals besökare. Hälften av de turister som kommer till Norrbotten kommer just hit.
    [Show full text]