Regionala Utvecklingsnämnden Datum: 2019-05-22 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bolmen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö

Kallelse Datum: 2019-05-17

Regionala utvecklingsnämnden Datum: 2019-05-22 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bolmen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö

Ledamöter Thomas Ragnarsson (M), ordförande Anna Johansson (C), vice ordförande Joakim Pohlman (S), 2:e vice ordförande Bo Frank (M) Soili Lång Söderberg (M) Patrik Davidsson (C) Bengt Germundsson (KD) Maria Grans (L) Helen Bengtsson (S) Tony Lundstedt (S) Martina Gustafsson (S) Andreas Eidevåg (S) Matthias Sjöberg (V) Ted Strand (SD) Heino Johannesson (SD)

Ersättare Ingemar Swalander (M) Stefan Willforss (C) Patrik Åkesson (KD) Ola Sennehed (L) Conny Simonsson (S) Emelie Öberg (S) Lars-Olof Petersson (S) Robin Berg (SD)

Övriga kallade Christel Gustafsson, Regional utvecklingsdirektör Andreas Liljenrud, biträdande regional utvecklingsdirektör Lena Eriksson, Ekonomichef Kallelse Datum: 2019-05-17

1 Justering av protokoll

Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden utser Joakim Pohlman att jämte ordförande justera protokollet.

Sammanfattning Föreslås att regionala utvecklingsnämnden utser Joakim Pohlman att jämte ordförande justera protokollet. Justering sker 24 maj.

2 Fastställande av dagordning

Sammanfattning Föreslås att regionala utvecklingsnämnden fastställer dagordning i enlighet med utsänd kallelse 2019-05-17.

3 Rapporter från externa uppdrag

Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att med godkännande notera informationen till protokollet.

Sammanfattning Regionala utvecklingsnämndens ledamöter rapporterar från externa uppdrag.

Kallelse Datum: 2019-05-17

4 Regionala utvecklingsdirektörens rapport

Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet.

Sammanfattning Regionala utvecklingsdirektören lämnar aktuell lägesrapport.

5 Introduktion Avdelningen för hållbar tillväxt

Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet.

Sammanfattning Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde lämnas en presentation av avdelningen för Hållbar tillväxt av enhetschef Sunny Sandström.

6 Månadssammandrag april 2019 (19RGK66)

Förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden godkänner Månadssammandrag april 2019 samt överlämnar den till regionstyrelsen för information.

Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för april 2019 uppgår till +1 412 tkr. Överskottet beror på att kostnader ännu inte upparbetats. Verksamheten löper enligt plan. Kallelse Datum: 2019-05-17

Beslutsunderlag  Förslag till beslut Månadssammandrag RUN april 2019  Månadssammandrag RUN april 2019

7 Aktualisering Gröna Kronoberg (18RGK1472)

Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden rekommenderar regionstyrelsen att rekommendera regionfullmäktige att fastställa aktualiserad regional utvecklingsstrategi – Gröna Kronoberg 2025.

Sammanfattning Enligt förordningen (2017:583) om regionalt tillväxt arbete ska Region Kronoberg minst en gång under varje mandatperiod se över den regionala utvecklingsstrategin.

Regionstyrelsen fattade 2018-03-23 beslut om att uppdra åt regionala utvecklingsnämnden att bereda förslag till regional utvecklingsstrategi enligt utredningsförslag 2 – mer omfattande förändring inom befintlig struktur, inför slutligt beslut i regionfullmäktige juni 2019.

Regionala utvecklingsförvaltningen har arbetat fram en aktualiserad strategi utifrån förslag 2 och haft regelbundna avstämningar med regionala utvecklingsnämnden under perioden. Förslag 2 innebar att behålla målbild, övergripande mål och indelningarna ”växa i” och ”växa av”. Det ingick även att förtydliga och utvidga vilka områden som ingår under prioriterade områden för att förenkla kommunikationen av dem. Gröna tråden skulle behållas men tydliggöras.

De största förändringarna från strategin 2015 är att de centrala utmaningarna har uppdaterats. Uppföljning har kompletterats med en nivå med påverkansfaktorer samt en hållbarhetsdimension. Antalet mål har minskats något för att skapa tydligare styrning och utifrån den nya nivån med påverkansfaktorer. Varje prioritering har istället för de tidigare samhandlingspunkterna fått en ny nivå som heter insatsområde, som förtydligar vad som ska göras, och prioriterade målgrupper. De är på en konkretionsnivå som en regional utvecklingsstrategi kan vara på utifrån att den är en paraplystrategi som i sin tur har understrategier. Den gröna tråden har även tydliggjorts i stor utsträckning.

Under aktualiseringen har en nulägesanalys tagits fram. Processen med externa aktörer har varit mindre omfattande än 2015 eftersom det endast Kallelse Datum: 2019-05-17

är en aktualisering och målbilden har inte förändrats. Samtal har förts med kommunala chefsnätverk och andra viktiga nätverk och nyckelpersoner. Det har anordnats en hearing och förslagen diskuterats på Regiondagarna med högsta politiska ledning i kommuner och Region Kronoberg, bolag samt Länsstyrelsen och LNU.

Under perioden 16 februari till 16 april var strategin på remiss till de av regionala utvecklingsnämnden beslutade remissinstanserna. De var länets kommuner, grannregioner, utvalda myndigheter, länets tio större företag och aktörer från civilsamhället. Det fanns även möjlighet för övriga aktörer och invånare att inkomma med synpunkter via Gröna Kronobergs hemsida. Det inkom 26 remissvar. Många kloka synpunkter inkom, förändringar har framför gjorts inom prioritering 1, om hållbara resor och transporter.

Förslag på förändringar utifrån remissvaren presenterades på regionala utvecklingsnämndens möte i april.

Beslutsunderlag  Förslag till beslut Aktualisering Gröna Kronoberg  Förslag till Regional utvecklingsstrategi  Sammanställning hantering av synpunkter på remiss  barnrattsbaserat-beslutsunderlag- RUS

8 Inriktning kring etablering av Science Center i Kronoberg (18RGK1153)

Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen och diskussionen till protokollet.

Sammanfattning Etablering av Science Center i Kronoberg är en del av exit-arbetet med Mot nya höjder-satsningen, då projekten avslutas inom de kommande två åren. Processen bakom den möjliga etableringen startade den 16 november 2017 då en rad intressenter från länet samlades för att inspireras av andra verksamheter i Sverige samt för en första dialog. Mötet visade ett stort intresse kring etableringen och Region Kronoberg åtog sig åt att samordna arbetet vidare.

Science Center.

I december 2018 gav Region Kronoberg Nilsson&Månsson AB i uppdrag att utföra en utredning av förutsättningarna för en etablering. Utredningen har nu gjorts och föreligger som en bilaga i handlingarna. Dessutom har studenter från Linnéuniversitet, genomfört en fältstudie med fokus på attityder till Science Center hos skolelever i Lessebo kommun. Utredningens analys kan sammanfattas i en rad slutsatser och rekommendationer som sammantaget handlar om fyra möjliga scenarier. Processen för att hitta inriktning och kommande steg har startat och ett första steg är denna återrapportering till regionala utvecklingsnämnden.

Beslutsunderlag  Förslag till beslut Inriktning kring etablering av Science Center i Kronoberg  Inriktning kring etablering av Science Center i Kronoberg  Förstudie Science Center i Kronoberg 2019

9 Reviderad Överenskommelse driftsstöd Ung Företagsamhet i Kronoberg (19RGK96)

Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden reviderar överenskommelse mellan Region Kronoberg och Ung Företagsamhet i enlighet med upprättat förslag.

Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden beslutade 2018-11-07 i samband med ramanslag för driftsorganisationer att utöka driftsbidraget till Ung Företagsamhet Kronoberg från 306 000 kr/år till 450 000 kr/år för att i första hand stärka UF i Kronobergs möjligheter till insatser mot grundskolan. I samband med utökat driftsbidrag revideras även överenskommelsen för driftsbidrag mellan Region Kronoberg och Ung Företagsamhet i Kronoberg då beslutet till ökat driftsbidrag innebär viss breddning av verksamheten.

Föreslås att överenskommelsen mellan Region Kronoberg och Ung Företagsamhet Kronoberg revideras i enlighet med beslut om utökat driftsstöd 2019 med följande två tillägg till befintlig överenskommelse (2016):

Under rubriken Ung Företagsamhets åtagande: Kallelse Datum: 2019-05-17

- Att UF även kan medverka i relevanta samarbeten med grundskolan vilket kan utgöras av såväl strategiska samarbeten som direkta aktiviteter.

Under rubriken Uppföljning och Återrapportering av särskilt intresse: - Genomförda aktiviteter i samarbete med grundskolan.

Beslutsunderlag  Förslag till beslut Reviderad överenskommelse Ung Företagsamhet Kronoberg  Förslag till reviderad överenskommelse Ung Företagsamhet Kronoberg(142988) (0)  Överenskommelse Driftsstöd 2019

10 Hållbar mobilitet - lägesrapport (17RK517)

Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar information till protokollet.

Sammanfattning Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde lämnas en aktuell lägesrapport över projektets resultat. Hållbar Mobilitet i Gröna Kronoberg pågår mellan oktober 2017 och augusti 2020 och är i mitten av satsningen.

Lägesrapporten kommer att bestå av en presentation av dels de aktiviteter som är genomförda på de 35 arbetsplatser som deltar (offentliga, kommunala bolag och privata företag), dels kommande aktiviteter fram till augusti 2020.

Beslutsunderlag  Förslag till beslut - Hållbar mobilitet - lägesrapport  Hållbar mobilitet Tidslinje-2017-2020-3

Kallelse Datum: 2019-05-17

11 Konsultstöd till små företag i Kronoberg (17RK551)

Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden ger regional utvecklingsdirektör i uppdrag att ta fram förslag på eventuell fortsättning och utveckling av insatsen Konsultstöd till små företag i Kronoberg.

Sammanfattning Ärendet gäller en statusuppdatering om projektet Konsultstöd till små företag i Kronoberg som avslutas under året samt ett förslag på uppdrag att ta fram beslutsunderlag för hur resultatet kan tas vidare efter projektslut. Projektet har inneburit ett nytt företagsstöd som kompletterar det företagsfrämjande systemet i Kronoberg. Projektet erbjuder företag med F-skattsedel och 0-49 anställda upp till sex timmars kostnadsfri rådgivning av en extern konsult.

I samband med projektslut finns nu möjlighet att se över det arbete som genomförts samt undersöka om systemet kan användas för att nå andra mål inom regional utveckling.

Förslag på eventuell fortsättning på projektet tas upp och hanteras vid Regionala utvecklingsnämndens sammanträde i oktober. Vid eventuell fortsättning av satsningen kommer finansiering att krävas genom antingen utökade medel eller omfördelning inom ram.

Beslutsunderlag  Förslag till beslut Konsultstöd till små företag i Kronoberg  Konsultstöd till små företag i Kronoberg - tjänsteskrivelse

12 Rapportering av uppdrag, projekt och processer (17RK1590)

Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet.

Sammanfattning Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde lämnas en aktuell rapportering av hur regionala utvecklingsförvaltningen förverkligar det Kallelse Datum: 2019-05-17

regionala utvecklingsuppdraget i uppdrag, projekt och processer. En aktuell översikt finns i Insatsrapporten för 2018 som finns med i handlingarna (till RUNS sammanträde). På mötet presenteras statliga uppdrag, regionala uppdrag, fullmäktigeuppdrag, projekt och verksamhet som har utvärderats det senaste 6 - 12 månaderna.

Beslutsunderlag  Rapportering av uppdrag, projekt och processer  Insatsrapport_2018

13 Övriga ärenden

Månadssammandrag april 2019 6 19RGK66

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 19RGK669RGK66 Handläggare: Lena Eriksson, Datum: 2019-05-17

Regionala utvecklingsnämnden

Månadssammandrag april 2019

Ordförandes förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Månadssammandrag april 2019 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information

Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för april 2019 uppgår till +1 412 tkr. Överskottet beror på att kostnader ännu inte upparbetats. Verksamheten löper enligt plan.

Thomas Ragnarsson Christel Gustafsson Regionala utvecklingsnämndens Regional utvecklingsdirektör ordförande

Bilaga: Månadssammandrag april 2019

Sida 1 av 1 APRIL 2019

0 Resultat RUN

Månad – APRIL Rullande Årsbudget Prognos Resultaträkning Budget exkl proj Utfall ack Differens 12 mån 2019 Budgetavv Ack (tkr)

Verksamhetsstöd - 7 274 -7 704 +431 -20 580 -22 297 Projektkontor ekonomiskt stöd -7 118 - 7 243 +125 -18 852 -21 735 Kompetens och lärande - 2 946 -2 919 -26 -9 366 -8 146 Folkhälsa och soc utveckling -2 299 -3 004 +706 -7 218 -8 484

Hållbar tillväxt -3 175 -3 352 +177 -7 770 -9 429 Totalsumma -22 810 -24 222 +1 412 -63 787 -70 091 0

Kommentar: Verksamheten går enligt plan. Resultatet visar endast små differenser på varje avdelning. Dessa beror till största del på att kostnader inte upparbetats alternativt på vissa personalförändringar. Budgeterade heltidstjänster 2019 är 78,9 varav 21,34 är budgeterade att projektfinansieras externt. Externa projektfinansieringen motsvarar drygt 50%. Dessutom är ytterligare 9 tjänster avgiftsfinansierade. Fr o m 2019 tillhör Kurser/utbildningar inte Regional Utveckling utan istället enheten FoUU. Detta berörde fem anställda.

Sjukfrånvaro RUN (i procent av ordinarie arbetstid)

APRIL 2019 APRIL 2018 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Region utveckling totalt 2,4 2,6 1,5 6,0 6,2 5,1 Region Kronoberg totalt 5,6 6,4 3,2 6,2 6,8 4,0

Kommentar: Sjukfrånvaron ligger på en lägre nivå än för Region Kronoberg totalt och även på en väldigt mycket lägre nivå än motsvarande period föregående år. Detta beror på att man nu har fått tillbaka de långtidssjukskrivna i arbete.

1 Aktualisering Gröna Kronoberg 7 18RGK1472

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 18RGK1472 Handläggare: Cecilia Birgersson, Datum: 2019-05-07

Regionala utvecklingsnämnden

Aktualisering Gröna Kronoberg

Ordförandes förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden rekommenderar regionstyrelsen att rekommendera regionfullmäktige att fastställa aktualiserad regional utvecklingsstrategi – Gröna Kronoberg 2025.

Sammanfattning Enligt förordningen (2017:583) om regionalt tillväxt arbete ska Region Kronoberg minst en gång under varje mandatperiod se över den regionala utvecklingsstrategin.

Under aktualiseringen har en nulägesanalys tagits fram. Processen med externa aktörer har varit mindre omfattande än 2015 eftersom det endast är en aktualisering och målbilden har inte förändrats. Samtal har förts med kommunala chefsnätverk och andra viktiga nätverk och nyckelpersoner. Det har anordnats en hearing och förslagen diskuterats på Regiondagarna med högsta politiska ledning i kommuner och Region Kronoberg, bolag samt Länsstyrelsen och LNU.

Sida 1 av 2 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 18RGK1472 Handläggare: Cecilia Birgersson, Datum: 2019-05-07

Förslag på förändringar utifrån remissvaren presenterades på regionala utvecklingsnämndens möte i april.

Thomas Ragnarsson Christel Gustafsson Ordförande regionala Regional utvecklingsdirektör utvecklingsnämnden

Bilaga: Förslag till beslut – Gröna Kronoberg 2025 Nulägesanalys Kronobergs län 2018 Sammanställning hantering av remissvar Barnrättsbaserat beslutsunderlag

Sida 2 av 2 FÖRSLAG TILL BESLUT AKTUALISERAD GRÖNA KRONOBERG REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR KRONOBERGS LÄN 2019-2025 FÖRORD

Gröna Kronoberg 2025 är Kronobergs läns regionala utvecklingsstrategi (RUS) och beskriver hur det ska vara att leva i Kronoberg 2025. En omfattande dialog med cirka 1000 aktörer bidrog 2015 till att vi landade ner i Kronobergs målbild – Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga.

I din hand håller du en aktualiserad version av strategin. Den har skapats utifrån en nulägesbild av vår omvärld och länet.

Kronobergs utveckling påverkas både av vad som händer i omvärlden men också av hur aktörer i länet agerar. Med en gemensamma regional utvecklingsstrategi kan vi, alla aktörer, få information om utvecklingen i Kronobergs län och vad vi behöver påverka och samhandla om. Strategin är ett verktyg för att skapa bättre förutsättningar för en hållbar regional tillväxt och ökad samverkan. Den är antagen av Regionfullmäktige och är därefter styrande för Region Kronobergs arbete med hållbar regional utveckling och stödjande för andra aktörer i länet.

Strategin har fyra prioriteringar: utveckla attraktiva livsmiljöer med god tillgäng- lighet, en plats att vilja leva och bo på, utveckla en innovativ region och ett brett näringsliv samt utveckla kompetensförsörjningen och en god och jämlik hälsa. Hållbarhet och den gröna profilen är genomgående i strategin.

Tillsammans gör vi skillnad för Kronoberg 2025!

Tomas Ragnarsson Christel Gustafsson Ordförande regionala utvecklingsnämnden Regional utvecklingsdirektör

INNEHÅLL

INTRODUKTION...... 6

MÅLBILD...... 10

STRATEGISKT OMRÅDE: Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer...... 12 PRIORITERING 1: Utveckla attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet...... 14 PRIORITERING 2: En plats att vilja leva och bo på...... 18

STRATEGISKT OMRÅDE: Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga och ett ökat humankapital...... 22

PRIORITERING 3: Utveckla en innovativ region och ett brett näringsliv...... 24

PRIORITERING 4: Utveckla kompetensförsörjningen och en god och jämlik hälsa...... 28

GRÖNA TRÅDEN: Kronobergs metod för hållbart regionalt utvecklingsarbete...... 32

GENOMFÖRANDE, ROLLER OCH SAMHANDLINGSFORMER...... 35

LÄRANDE OCH UPPFÖLJNING...... 36

BILAGA 1: Förordningen om regionalt tillväxtarbete...... 38

BILAGA 2: Vad innebär hållbarhet i Kronoberg...... 39

BILAGA 3: Beskrivning och motivering av mål...... 40

BILAGA 4: Sammanfattning insatslogik...... 42 INTRODUKTION

GRÖNA KRONOBERG 2025 FN:s mål för hållbar utveckling – Agenda Den regionala utvecklingsstrategins syfte är att 2030, tematiska mål för den nya sammanhåll- definiera de övergripande målen och priorite- ningspolitiken i EU och Nationella strategin för ringarna för regionen fram till 2025. Samman- hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015- taget ger strategin en övergripande inriktning 2020 är vägledande för Gröna Kronoberg. Målen över vad som ska uppnås och vilka åtgärder som i Gröna Kronoberg som handlar om klimat och behöver genomföras för att nå målbilden. Det energi ligger i linje med de regionala miljömålen är baserat på utgångsläget och en bedömning som Länsstyrelsen ansvarar för. I aktualise- av framtiden. ringen har även hänsyn tagits till uppdaterade Region Kronoberg har valt att, utöver det rekommendationer till länet från OECD och de som förordningen om regionalt tillväxtarbete globala megatrender som påverkar Kronoberg föreskriver, göra den regionala utvecklingsstra- nu och på lång sikt. Megatrenderna är framför tegin till en samlande strategi för utvecklingen allt digitalisering, urbanisering, demografiska av Kronobergs län – vad ska vi arbeta med och förändringar med en åldrande befolkning, skifte hur. Det är dock tillväxt som är i fokus och som i ekonomisk makt till framför allt Asien samt styr från vilket perspektiv mål och insatsområden miljö- och klimatförändringar. finns med. Strategin har getts namnet Gröna Kronoberg 2025 för att hållbarhetsaspekterna är genomgående i strategin.

Alla regioner har en regional utvecklingsstrategi. Det är ett uppdrag från riksdagen som styrs av den statliga förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete (se bilaga 1). Region Kronoberg har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet i länet. Arbetet innebär bland annat att utarbeta en regional utvecklingsstrategi och samordna genomförandet av denna. Det innebär också att löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregio- nerna i länet i förhållande till regionala och nationella mål. Att årligen följa upp, att låta utvärdera och att till regeringen redovisa resultatet av det regionala tillväxtarbetet.

En regional utvecklingsstrategi ska aktualitetsprövas en gång per mandatperiod. Gröna Kronoberg togs fram 2015 och har aktualitetsprövats 2019.

6 7 AVGRÄNSNING OCH KOPPLING vilka mål och insatser som ska genomföras i det MELLAN STRATEGIER kortare perspektivet. Det är i understrategier och För att avgränsa strategin inriktas den på utma- handlingsplaner som aktörer inom olika områden ningsdriven utveckling och på prioriteringar som får möjlighet att samverka runt hur målen i regio- kräver samhandling. Det innebär att den inte nala utvecklingsstrategin ska uppnås. Exempel på kan sammanfatta allt regionalt utvecklingsarbete. understrategier är kompetensförsörjningsstrategin, Istället prioriteras utmaningar och möjligheter trafikförsörjningsprogrammet och kulturplanen. som kräver samhandling över gränser, mellan Handlingsplaner beskriver i sin tur än mer konkret olika områden och aktörer. vad som ska genomföras för att uppnå målen i Då den regionala utvecklingsstrategin är lång- understrategin. siktig och övergripande kopplas understrategier Samordning mellan Gröna Kronoberg och kom- och handlingsplaner till den. De konkretiserar munernas översiktsplanering eftersträvas särskilt.

AGENDA 2030

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN I EU

NATIONELLA STRATEGIN FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH ATTRAKTIONSKRAFT

GRÖNA KRONOBERG

ÖVERSIKTSPLANER I KOMMUNERNA

UNDERSTRATEGI UNDERSTRATEGI UNDERSTRATEGI

HANDLINGSPLANER HANDLINGSPLANER HANDLINGSPLANER

Bild 1, visar kopplingen mellan EU, nationell nivå, Gröna Kronoberg, understrategier och dess handlingsplaner.

STRUKTUR De strategiska områdena utgör ramen för målen Strategin är uppdelad i två strategiska områden: och prioriteringarna och de har centrala utmaningar kopplade till sig. Det är dessa utmaningar • Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer strategin syftar till att bemöta genom mål, prioriteringar och insatsområden. Målen som är • Vi växer av en cirkulär ekonomi med ett långsiktiga kopplar an till uppdraget, regional ökat humankapital tillväxt. För att tydliggöra vad som på kortare sikt kan påverkas för att nå målen finns ett antal

8 påverkansfaktorer knutna till respektive mål. utmaningarna och nå målen. Prioriteringarna Uppföljning kommer även att göras utifrån en påverkar, och är i stor utsträckning beroende av hållbarhetsdimension, se tabell 1 och tabell 2. varandra. Varje prioritering har insatsområden Strategin innehåller fyra prioriteringar. som syftar till att beskriva vad länets aktörer Prioriteringarna är övergripande och visar vilken behöver samhandla kring för att förverkliga riktning vi behöver arbeta mot för att möta prioriteringarna.

MÅLBILD

GRÖNA KRONOBERG

STRATEGISKA OMRÅDEN

VI VÄXER I ÖPPNA VI VÄXER AV EN OCH HÅLLBARA CIRKULÄR EKONOMI MED LIVSMILJÖER FÖRNYELSEFÖRMÅGA OCH ETT ÖKAT HUMANKAPITAL

UTMANINGAR UTMANINGAR

MÅL MÅL

PRIORITERINGAR

UTVECKLA EN UTVECKLA KOMPETENS- UTVECKLA ATTRAKTIVA EN PLATS INNOVATIV REGION FÖRSÖRJNINGEN OCH LIVSMILJÖER OCH ATT VILJA LEVA OCH ETT BRETT EN GOD OCH GOD TILLGÄNGLIGHET OCH BO PÅ NÄRINGSLIV JÄMLIK HÄLSA

INSATSOMRÅDEN INSATSOMRÅDEN INSATSOMRÅDEN INSATSOMRÅDEN

FÖRVERKLIGANDE

GRÖNA TRÅDEN

Bild 2, visar strategins struktur.

9 MÅLBILD

MÅLBILDEN FÖR KRONOBERGS LÄN KALLAS GRÖNA KRONOBERG 2025 OCH HANDLAR OM ATT ”KRONOBERG VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA”. NEDAN FÖLJER EN BESKRIVNING AV GRÖNA KRONOBERG 2025.

GRÖNA KRONOBERG – VI VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA.

Det är flickor och pojkar, kvinnor och män mellan stad och land genom att stärka funk- i olika åldrar som skapar utveckling och tionella samband och genom att förvalta och förnyelse inom alla sektorer - offentlig, privat utveckla landskapets natur- och kulturvärden och ideell. De påverkas av och påverkar utveck- som en grund för utvecklingen. En välutvecklad lingen. De är Gröna Kronobergs intressenter och högskolestruktur och närheten till Linnéuniver- målgruppen för det regionala utvecklingsarbetet. sitet skapar grund för framgångsrika, innovativa Alla behövs för att skapa öppna och hållbara samarbeten. livsmiljöer som är attraktiva att bo, arbeta och Gröna Kronoberg har en stark förnyelse- vistas i. Tillsammans ser vi möjligheter i globala förmåga och växer av en cirkulär ekonomi. och lokala utmaningar. Samhandling kring Näringslivet breddas från sin bas i tillverknings- social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet gör industri till fler tjänste- och serviceföretag och Gröna Kronoberg framgångsrik. Samhandling många kunskapsintensiva små och medelstora genom öppna och transparenta processer och företag verkar här. Det innebär att det finns kompetent ledarskap är den gröna tråden fram en stor samlad erfarenhet av entreprenöriellt till målen i Gröna Kronoberg. arbete. En stark ideell sektor skapar arenor som Gröna Kronoberg är en växande lands- tar vara på människors engagemang och idéer bygdsregion mitt i södra Sverige mellan och som bidrar till en kulturell infrastruktur i storstadsregionerna. Regionen är både liten hela regionen. Vilja och förmåga finns i privat, och stor – en liten befolkning på en relativt stor ideell och offentlig sektor att möta efterfrågan yta. Många små orter växer i och kring en stark av hållbara lösningar på utmaningar som klimat, stråkstruktur där vägarna möts i en stark regional energi, miljö, demografi, social trygghet, hälsa kärna. Orterna och landsbygderna drar nytta och utbildning. En välutvecklad högskolestruk- av strukturen och kompletterar varandra så att tur i regionen skapar grund för framgångsrika livsmiljöerna är öppna och hållbara. Landskapets samarbeten som kombinerar olika kunskaper skogar, marker och sjöar är nära och närvarande i och skapar innovation. människors vardag genom att producera eko- Gröna Kronoberg satsar på att bli en logiska, sociala och ekonomiska värden. Gröna ledande hållbar region. Vi möter efterfrågan Kronoberg utvecklar det ömsesidiga beroendet på hållbara lösningar av lokala och globala

10 utmaningar. Det ger tillväxt och jobb att leva av styrka och motståndskraft och skapa fungerande och bra miljöer för människor att växa i. Genom marknader. Gröna Kronoberg satsar på att bli att påskynda utvecklingen i riktning mot en ett plusenergilän1 som producerar mer energi än cirkulär ekonomi så återuppbygger vi resurser det förbrukar. Den gröna profilen bygger på ett oavsett om det är socialt, ekologiskt eller eko- ansvar både för en helhetssyn och för enskilda nomiskt. Gröna Kronoberg 2025 har för avsikt satsningar. I det ingår våra förtroendevaldas mål att påverka omgivningen positivt, att lämna och prioriteringar kombinerat med individers positiva ekologiska fotavtryck. Det handlar om och gruppers systempåverkande initiativ. Dessa att skapa en helhetssyn för kloka beslut avseende kan komma från alla delar av samhället, både systemoptimering. Det innebär att se avfall från offentlig, privat och ideell sektor. På så vis som näring för nästa tillverkningsprocess, att leder Kronoberg 2025 en hållbar utveckling i använda förnybar energi, att främja mångfald för framkant - som Europas grönaste region.

1 Plusenergilän innebär att produktionen av förnybar energi och biobränsle överstiger den totala energianvändningen i länet, dvs. blir självförsörjande och kan exportera förnybar energi

11 STRATEGISKT OMRÅDE: VI VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER

Här är en beskrivning av det första strategiska olika livsskeden och med olika bakgrund. På ett området som handlar om vad vi ska växa i. övergripande plan har vi valt att dela in attrakti- Det handlar om platsen Kronoberg. Krono- vitet i två dimensioner, en ”fysisk” och en ”social” bergs attraktivitet är central för att kvinnor och varav prioriteringen utveckla attraktiva miljöer och män oavsett ålder och bakgrund ska välja att tillgänglighet främst berör den ”fysiska” dimensio- bosätta sig här, stanna kvar eller återvända. nen och prioriteringen en plats att vilja leva och bo För att få människor att välja Kronoberg på mer berör den ”sociala” dimensionen. Det är behöver vi arbeta med att utveckla livsmiljöer där viktigt att påpeka att det inte finns några vatten- alla kan hitta sin plats och känna sig delaktiga i täta skott mellan dimensionerna. Fysiska miljöer samhället. Det kräver att vi aktivt arbetar med kan till exempelvis påverka sociala förhållanden. samhällsbyggnad- och planering för att utveckla våra livsmiljöer. Det handlar även om möjligheter CENTRALA UTMANINGAR till en aktiv fritid. Fysisk planering – hur vi använder våra mark- • En gles struktur med svag uppkoppling mellan och vattenområden – behöver knytas tätare till tillväxtkärnorna i södra Sverige. åtgärder för tillväxt. All regional utveckling sker inom en avgränsad geografisk yta med förutsätt- • Höga utsläpp från transportsektorn och långa ningar som både kan stimulera och begränsa. körsträckor. Med god och gränsöverskridande planering skapar vi förutsättningar för att tillvarata de • Svag boendeattraktivitet, bostadsbrist och möjligheter som finns på olika platser. oklara planeringsförutsättningar. Attraktivitet är ett både mångbottnat och subjektivt begrepp som inbegriper många olika • Skillnader i makt och delaktighet mellan olika områden varav vissa får folk att vilja flytta till en grupper i samhället och minskad tillit till plats och vissa gör att de som redan bor där trivs. vuxenvärlden bland barn och ungdomar. Det finns frågor som anses som grundläggande för att människor överhuvudtaget ska överväga • Olika förutsättningar att kunna ta del av och att leva på en plats och andra som lockar. Arbetet utöva kultur. med att öka vår attraktionskraft kräver därför ett brett anslag som kan rikta sig till människor i

12 MÅL OCH PÅVERKANSFAKTORER

INDIKATORER MÅL 2025 HÅLLBARHETSDIMENSION

Nybyggda lägenheter

Trångboddhet och bostadsbrist BOSTÄDER Flyttkedjor

Utsatt för brott

Målen och de påverkande faktorerna följs upp utifrån

OCH OCH ett hållbarhetsperspektiv SÄKERHET TRYGGHET TRYGGHET Upplevd trygghet i närområdet där vi bland annat beaktar Agenda 2030.

Nöjesutbud Tillväxtmålen kommer att sättas i relation till mått KULTUR KULTUR Kulturarbetare Ökad attraktivitet

OCH NÖJE OCH som mäter dess påverkan på – fler ska välja att ekologisk, ekonomisk och bo i länet. Inrikes social hållbarhet. Deltagande i föreningar flyttnetto ska för- bättras 2015–2025

Målen och påverkansfakto- Tillit till andra människor rerna kommer även att följas upp utifrån kön, utbildnings- nivåer, inkomstgrupper samt

SOCIALT KAPITAL SOCIALT Valdeltagande härkomst.

Tillgänglighet till livsmedelsbutik I hållbarhetsuppföljningen

PÅVERKANSFAKTORER inkluderas även ett geografiskt Tillgång till höghastighetsbredband perspektiv som särskilt ska be-

Tabell 1. Påverkansfaktorer, indikatorer, mål och hållbarhetsdimension. och mobiltäckning lysa skillnader i utvecklingen mellan olika geografiska delar Vårdtillgänglighet i länet, exempelvis befolk-

SERVICE OCH SERVICE ningsglesa och befolkningstäta TILLGÄNGLIGHET miljöer. Tillgänglighet till kollektivtrafik

Kollektivtrafikresande och kollektivtra- Klimatpåverkan fikens kvalitet ska minska. Utsläpp av koldioxid i Kronobergs län Förnyelsebara fordonsbränslen från fossila bränslen

TRAFIK ska till år 2025 ha minskat till 1,5 ton Tillgång till förnybara godsbränslen per år och länsinvå- nare.

13 PRIORITERING 1: UTVECKLA ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER MED GOD TILLGÄNGLIGHET

Att utveckla attraktiva livsmiljöer med god INSATSOMRÅDE: HÅLLBARA RESOR tillgänglighet handlar om att skapa goda förut- OCH TRANSPORTER sättningar för tillväxt och ett bra och fungerande Här presenteras punkter som ska bidra till ett vardagsliv för alla invånare i regionen. Det sammanhållet och hållbart transportsystem som i behöver också finnas och utvecklas boende- och sin tur bidrar till ökad tillväxt och ett fungerande livsmiljöer där människor mår bra och känner och rikt vardagsliv för alla. sig trygga. För att få till stånd hållbara lösningar för kom- • Klimatsmart transportsystem För att nå munikation, infrastruktur och service, som kan regionens utsläppsmål behöver regionen få ned stärka tillväxt och tillgänglighet i hela regionen transportsektorns klimatpåverkande utsläpp. behöver samhället planeras utifrån ett helhets- Detta kräver nya och mer kraftfulla åtgärder. perspektiv. Platser, orter, städer och regioner bör Fordon behöver bli mer energieffektiva och arbeta mer strategiskt för att hålla ihop, komplet- hållbara bränslealternativ öka, exempelvis tera och dra nytta av varandras kvaliteter. Sam- eldrift. Till detta behöver det finnas en ordning av fysisk planering och hållbar tillväxt på sammanhängande laddinfrastruktur och regionala, kommunala, mellankommunala och en elförsörjning i länet som stödjer denna mellanregionala nivåer är då viktig. Det är även omställning. viktigt att se vårt län ur en global kontext. Det handlar om att satsa på att öka klimatsmarta alternativ. Fler resor behöver

KOPPLING TILL AGENDA 2030 MÅL

GOD HÄLSA OCH JÄMSTÄLLDHET HÅLLBAR ENERGI HÅLLBAR INDUSTRI, HÅLLBARA STÄDER BEKÄMPA KLIMAT- VÄLBEFINNANDE FÖR ALLA INNOVATIONER OCH OCH SAMHÄLLEN FÖRÄNDRINGARNA INFRASTRUKTUR

Av agenda 2030 målen bidrar prioriteringen framför allt till mål 3: god hälsa och välbefinnande, mål 5: jämställdhet, mål 7: hållbar energi för alla, mål 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur, mål 10: minskad ojämlikhet, mål 11: hållbara städer och samhällen samt mål 13: bekämpa klimatförändringen, mål 15: ekosystem och biologisk mångfald. Observera att de globala målen och Agenda 2030 är integrerade och odelbara. Fler mål än de som nämns ovan kan vara relevanta för prioriteringen, direkt eller indirekt.

14 NORRKÖPING

LINKÖPING

NORRKÖPING

LINKÖPING TRANÅS

TRANÅS

GÖTEBORG VÄSTERVIK

GÖTEBORG JÖNKÖPING NÄSSJÖ VÄSTERVIK

BORÅS JÖNKÖPING NÄSSJÖ BORÅS KUNGSBACKA KUNGSBACKA

VÄRNAMO VÄRNAMO VARBERG VARBERG VÄXJÖ

ALVESTA FALKENBERG VÄXJÖ LJUNGBY NYBRO ALVESTA FALKENBERG HALMSTAD LJUNGBY KALMAR NYBRO ÄLMHULT

HALMSTAD

HÄSSLEHOLM KALMAR ÄLMHULT HELSINGBORG PENDLING MELLAN KOMMUBER 2016 LANDSKRONA PENDLINGSRELATIONER

200500 LUND 5001000 HÄSSLEHOLM 10002000 MALMÖ 20003086

HELSINGBORG PENDLING MELLAN YSTAD TRELLEBORG KOMMUBER 2016 LANDSKRONA PENDLINGSRELATIONER

ske kollektivt och det behöver vara enkelt att i relation mot centrala och östra Europa och 200500 väljaLUND gång och cykel där det är möjligt. För mot Asien. Det ställer ökade krav på kapacitet 5001000 att minska antalet personkilometer är det och effektivitet i dessa transportrelationer. Idag 10002000 MALMÖintressant att utforska innovativa lösningar saknas viktiga länkar mellan Kronoberg och de 20003086 för att öka möjligheten till distansarbete och prioriterade TEN-T-korridorerna i Polen och erbjuda tillgång till tillfälliga arbetsplatser nära de baltiska länderna. Detta berör hamnarna YSTAD TRELLEBORGarbetsgivaren, eller resfria möten. i Småland, Blekinge och Skåne, men också Ett hållbart transportsystem kräver också väg- och järnvägsnätet som kopplar till att nya logistiklösningar utvecklas. Från att dessa knutpunkter. En stor del av närings- stärka den digitala infrastrukturen till att livet, framförallt skogsnäringen, i Kronoberg förbättra omlastning av gods från väg till är beroende av det finmaskiga vägnätet för järnväg (sjöfart) i Kronoberg. att nå omlastningsterminaler och export. Detta vägnät måste även i framtiden hålla • Ökad transportkapacitet för effektiva och acceptabel standard. klimatsmarta transporter för näringslivet. Kronoberg har näringslivet behov av ett • Stärkt tillgänglighet i Sydsverige och i hållbart och robust väg- och järnvägsnät för att Kronoberg. Den flerkärniga strukturen i tillgodose transport av varor för att nå och nås Sydsverige är en tillgång som ska tas tillvara av marknader utanför länet. Särskilt viktigt för genom bra tillgänglighet och korta restider Kronoberg är förbindelserna till grannregio- mellan tillväxtmotorer och regionala kärnor. nernas hamnar. De globala handelsmönstren Givet storstädernas ökade betydelse behöver förändras och handeln växer särskilt snabbt Kronoberg stärka relationen åt Malmö och

15 Köpenhamnshållet. Bättre kommunikationer och från platser utanför de vältrafikerade inom Sydsverige ökar individens valfrihet, stråken är viktigt inte bara för människors stärker arbetsmarknaden och förbättrar till- vardag utan även för att stärka tillgängligheten gången till utbildning, besöksmål, kultur och till besöksmål och evenemang. nöjen. En god tillgänglighet mellan städerna i Sydsverige, och ett starkt samspel mellan dem INSATSOMRÅDE: HÅLLBART och deras omland, kräver ett finmaskigt och SAMHÄLLSBYGGANDE robust nät av infrastruktur. Ett väl fungerande Här presenteras punkter som ska bidra till järnvägsnät och ett nationellt och regionalt hållbart samhällsbyggande och stärkt samband vägnät präglat av hög tillgänglighet är en mellan stad och land. Det handlar om att förutsättning. skapa förutsättningar för attraktiva livsmiljöer En stark uppkoppling mellan Växjö i hela länet. och övriga regionen är också central för att minska sårbarheten i regionen då en stor del • Fortsätta stödja utvecklingen av bredband av arbetstillfällena och arbetskraftsutbudet och digitala servicelösningar. Målet är att är koncentrerat dit. Beroendet är ömsesidigt 98 procent av befolkningen bör ha tillgång till – Växjö är i behov av omlandets arbetskraft snabbt bredband 2025. I ett glest län och i en och boendemarknad samtidigt som omlandet global värld där mycket av utvecklingen sker är i behov av de effekter en växande regional på nätet är det centralt. Det är även viktigt att motor skapar. Samtliga kommuner i länet stödja digitala lösningar för att öka tillgäng- gränsar samtidigt till en annan region och ligheten till service i hela länet och därigenom utbytet med utomregionala orter är av mycket också möjligheten att bo och verka i hela stor betydelse. Inte minst gäller detta för länet. Det gäller inte minst offentlig sektor flera av de mindre kommunerna i länet som som behöver skapa flexibla lösningar. Att få är beroende av arbetskraftsinpendling från vårdhjälp digitalt eller att skapa nya lösningar grannregionerna. En bärande princip i den för att kunna låna böcker utan att personal är regionala planeringen bör därför vara att på plats är två exempel. I ett samhälle där fler prioritera funktionella samband snarare än tjänster blir digitala behöver detta gå hand i administrativa gränsdragningar. Insatser som hand med att höja den digitala mognaden i skapar den högsta sammanlagda konkurrens- befolkningen. Det är viktigt att motverka ett kraften och den lägsta sårbarheten i länet bör digitalt utanförskap som framför allt är vanlig premieras, oavsett om de stärker den inom- bland äldre kvinnor och män. eller utomregionala tillgängligheten. • Definiera en fungerande servicestruktur. • Utveckla flexibla kollektivtrafik- och För att ta tillvara på hela länets potential trafiklösningar i länets glesa miljöer och är det viktigt att upprätthålla en robust landsbygder. För att förbättra tillgängligheten servicestruktur. Det handlar om både kom- och öka det hållbara resandet i länets glesare mersiell och offentlig service som exempelvis miljöer och landsbygder är det viktigt att dagligvaruhandel, drivmedel, post och paket, utforska och utveckla mer flexibla kollek- skolor, vårdcentraler och tandvård. Service är tivtrafik- och trafiklösningar. Det kan till en förutsättning för att människor ska vilja bo exempel handla om kombinationslösningar av och leva på en plats och för att privat och of- kollektivtrafik och samåkning och samordnad fentlig verksamhet ska vara trygga i att etablera transportlogistik Flexibla trafiklösningar till sig där. För orter som saknar ett fullskaligt

16 serviceutbud är det viktigt med goda kom- fysiska planeringen bör i större utsträckning munikationslösningar till platser med ett integrera infrastruktur, näringsliv, kommersiell bredare utbud. Arbetet med att identifiera och och offentlig service och attraktiva livsmiljöer definiera en fungerade servicestruktur behöver för att skapa större social nytta i länet. Det är integreras i en bredare samhällskontext och särskilt viktigt med investeringar där tillgäng- utgå ifrån orten och platsens unika kvaliteter ligheten till större arbetsmarknader är god, och förutsättningar. exempelvis i länets stationssamhällen2. Utgångspunkten för de miljöer och bygg- • Fler bostäder - utveckla boendemiljöer och nader som planeras, byggs och/eller renoveras öka mervärdet av infrastruktursatsningar. ska vara hållbarhet. Fokus är människors behov För att alla invånare ska komma in på bo- av livskvalitet, och god hälsa samt miljövänligt stadsmarknaden behövs fler bostäder och en byggande och hushållning med resurser. Det större variation av olika typer av boende- och handlar om att skapa ett säkert, tryggt, klimats- upplåtelseformer Det innebär bland annat mart och inkluderande samhälle där människor att fler bostäder behöver byggas i länet. Den har tillgång till natur i vardagen.

UNDERSTRATEGIER

—— TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM SAMORDNINGSANSVAR: REGION KRONOBERG

—— LÄNSTRANSPORTPLAN SAMORDNINGSANSVAR: REGION KRONOBERG

—— REGIONALT SERVICEPROGRAM SAMORDNINGSANSVAR: REGION KRONOBERG

—— REGIONAL BREDBANDSSTRATEGI SAMORDNINGSANSVAR: LÄNSSTYRELSEN

—— KOMMUNALA ÖVERSIKTSPLANER SAMORDNINGSANSVAR: RESPEKTIVE KOMMUN

2 Stationssamhällen definieras som noder i kollektivtransportssystemet, med eller utan spårbunden trafik. Stationsläget kan ligga mitt i orten, i utkanten, eller utanför.

17 PRIORITERING 2: EN PLATS ATT VILJA LEVA OCH BO PÅ

Prioriteringen handlar om göra länet mer hela länet. Ett levande kulturliv ökar attraktivite- attraktivt genom att utveckla former för ökad ten, lockar besökare och förbättrar förutsättning- delaktighet och en aktiv fritid för alla, oavsett arna för att människor ska vilja bosätta sig i länet. kön, ålder, bakgrund med mera. Dels handlar det om människor som bor här och det som får dem • Stärkta villkor för professionella kul- att trivas, och dels handlar det om att attrahera turskapare och konstnärer. Att använda kompetenser, besökare och inflyttare. För att nå avtalsrekommendationer, erbjuda nätverk och dit behöver alla vara med i förändringsarbetet. engagera professionella kulturskapare i större Det innebär att arbeta mer strategiskt med utsträckning skapar bättre förutsättningar inkludering och möjlighet till en aktiv fritid. för att attrahera och behålla professionella kulturskapare. Mindre än en procent av INSATSOMRÅDE: SKAPA ETT MER Sveriges professionella kulturskapare bor i LEVANDE OFFENTLIGT RUM SOM Kronobergs län. Ett livskraftigt och utforsk- ARENA FÖR KULTUR, AKTIVITET ande kulturliv bygger på att professionella OCH EVENEMANG kulturskapare kan utveckla sina konstnärskap Här presenteras åtgärdspunkter som ska bidra till och verka under rimliga arbetsvillkor och att stärkt kulturutbud och ökad tillgång till kultur i det finns en bredd på kulturskapare utifrån kön, ålder, bakgrund etc.

KOPPLING TILL AGENDA 2030 MÅL

GOD HÄLSA OCH JÄMSTÄLLDHET ANSTÄNDIGA HÅLLBARA STÄDER VÄLBEFINNANDE ARBETSVILLKOR OCH SAMHÄLLEN OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Av agenda 2030 målen bidrar prioriteringen framför allt till mål 3: hälsa och välbefinnande, mål 5: jämställdhet, mål 8: anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, mål 10: minskad ojämlikhet, mål 11: hållbara städer och samhällen samt mål 16: fredliga och inkluderande samhällen. Observera att de globala målen och Agenda 2030 är integrerade och odelbara. Fler mål än de som nämns ovan kan vara relevanta för prioriteringen, direkt eller indirekt.

18 • Skapa förutsättningar för kultur och att få fler inflyttare exempelvis de som pendlar evenemang på mindre orter. För att säker- till länet idag, behålla studenter i länet som ställa invånarnas tillgång till kultur i hela länet riskerar att flytta, få kronobergare att flytta behöver kulturutbudet anpassas efter länets tillbaka och för att stärka besöksnäringens förutsättningar. Mindre produktioner som kan utveckling. Det innebär att fortsätta att stärka turnera på mindre orter är en förutsättning länet som exempelvis ”berättarregion”,”glas- för att garantera kultur i hela länet liksom ett region”, ”natur- och kulturregion”, samt utvecklat arrangörskap. Det egna utövandet i ”matregion” med fokus på hållbar, närodlad regi av lokala kulturföreningar är också av hög mat. Fler platser i länet, både unika platser vikt. Det skapar högre tillgång till kultur för och vardagsmiljöer, behöver synliggöras och alla invånare i länet även de som inte bor på göras tillgängliga för alla genom exempelvis orten där arrangemanget äger rum. kulturturism. Våra natur- och vattenvärden för exempelvis fiske och rekreation har en stor • Stärk kultur- och evenemangsutbudet i outnyttjad potential som kan utvecklas och tas länets större arbetsmarknadsregioner. För tillvara i större utsträckning. Det är viktigt för att säkerställa god tillgång till kultur för länets att utveckla kvaliteter i vår livsmiljö men även invånare behöver utbudet stärkas i områden för att stärka länets identitet. där människor naturligt rör sig. Det innebär i huvudsak inom länets större arbetsmarknads- INSATSOMRÅDE: SKAPA regioner där människor studerar eller arbetar. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STÄRKT Det skapar högre tillgång till kultur för alla DELAKTIGHET OCH SOCIAL invånare i länet även om de inte bor på orten SAMMANHÅLLNING där arrangemanget äger rum. Här presenteras punkter för att stärka känslan av social sammanhållning genom att möjliggöra för • Stärk Kronobergs varumärke. Det är angelä- invånare att vara delaktiga och kunna påverka get att strategiskt identifiera och lyfta det som samhällsutvecklingen. är unikt för länet och platsen. Det behövs för

19 • Möjliggöra en ökad involvering och aktivt • Stödja föreningslivet för att skapa fler medskapande i samhällsutvecklingen. Det sociala mötesplatser och nyttjande av innebär att i större utsträckning involvera och kultur och friluftsliv. Ge föreningslivet och inkludera invånarna att vara medskapande i civilsamhället i stort bättre förutsättningar att samhällsutvecklingen. För att nå framgång delta i planering och genomförande av lokalt behöver olika medskapande metoder användas och regionalt utvecklingsarbete. Det civila till olika målgrupper. En förutsättning för samhället bidrar till att involvera människor i ökad involvering kan vara att skapa ökad den lokala samhällsutvecklingen och möjliggör tillgång till digital infrastruktur och digital lokala mötesplatser. I Kronoberg finns ett stort kompetens hos alla invånare. För att generellt utbud av föreningsliv och stora möjligheter till öka delaktighet i samhället är människor friluftsliv i skog och mark som skulle kunna boende i socioekonomiskt utsatta områden, nyttjas i större utsträckning. Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning samt barn det ges redskap till alla målgrupper att delta och ungdomar särskilt prioriterad målgrupper. i föreningslivet men nyanlända, barn och Barn- och ungdomar är underrepresenterade ungdomar, personer med funktionsnedsättning i beslutande församlingar och ges begränsade och äldre personer är särskilt prioriterade möjligheter till inflytande lokalt och regionalt. målgrupper. Fler mötesplatser i samhället där Det är även en målgrupp som vi i större olika målgrupper kan mötas exempelvis över utsträckning vill ska stanna kvar i länet eller generationsgränserna är även en viktig del. vilja flytta tillbaka efter studier. Mer specifikt behöver exempelvis patienter få vara med och påverka sin vård eller elever vara med och påverka sin skola i större utsträckning. Här ska betonas ett bemötande som ger likvärdig tillgång till offentliga institutioner oavsett kön, ålder, bakgrund med mera.

UNDERSTRATEGIER

—— REGIONAL KULTURPLAN SAMORDNINGSANSVAR: REGION KRONOBERG

—— REGIONAL KULTURMILJÖPLAN SAMORDNINGSANSVAR: LÄNSSTYRELSEN

—— STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN SAMORDNINGSANSVAR: REGION KRONOBERG

20 21 STRATEGISKT OMRÅDE: VI VÄXER AV EN CIRKULÄR EKONOMI MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA OCH ETT ÖKAT HUMANKAPITAL

Här är en beskrivning av det andra strategiska ett gott liv. Genom att uppmärksamma och arbeta området som handlar om vad vi ska leva och sektorsövergripande med folkhälsoutmaningarna växa av. och motverka den ojämlika hälsan i länet stärks Regional tillväxt handlar om en balans mellan länets humankapital. tillväxt i produktivitet, sysselsättning och befolkning. Ekonomi handlar om att hushålla med resurser. Att vi är effektiva och produktiva är en förutsättning Gröna Kronoberg 2025 satsar på möjligheterna med i dagens globaliserade värld, där konkurrensen är en cirkulär ekonomi. Det är ett industriellt pro- hård. Men det är ingen självklarhet att effektivitet duktions- och konsumtionssystem som innebär ett alltid leder till fler arbeten. Det är ibland, vid större självförnyande samspel mellan ekonomi, samhälle omställningar, tvärtom. Om befolkningen samtidigt och ekosystem för att ge positiva fotavtryck. Det står ökar finns risk att arbetslöshet och sociala klyftor i kontrast till linjär ekonomi som har fokus på att uppstår. Det är därför av grundläggande betydelse optimera endast det ekonomiska systemet. Genom att ständigt hitta nya vägar för att nya arbeten ska att applicera cirkulära processer på vårt samhälle så växa fram i regionen. möjliggör vi en ekonomisk tillväxt som skapar social Förändringstakten blir allt högre. För att nå en nytta. hållbar tillväxt behöver länet en hög förnyelseför- måga inom både privat och offentlig sektor. God CENTRALA UTMANINGAR samordning mellan akademi, näringsliv, ideell och offentlig sektor är en förutsättning för att skapa ett • Stora skillnader i hälsa mellan kvinnor och män gott utvecklingsklimat. Det kan på sikt skapa tillväxt och mellan olika socioekonomiska grupper i i regionen och främja framväxten av nya företag, samhället. branscher och nya grupper av företagande som kan bidra till regionens utveckling. Det är även viktigt • Välfärdsbehoven kommer att öka vilket ställer att främja att alla grupper i samhället har samma höga krav på omställning inom offentlig sektor. möjlighet att bli företagare och att göra den köns- segregerade arbetsmarknaden mer jämställd. • Det råder en omfattande matchningsproblema- Förnyelse och tillväxt sker inte i ett vakuum. Det tik mellan efterfrågan från arbetsgivare och den är flickor och pojkar, kvinnor och män som skapar arbetskraft som finns tillgänglig. den. Den snabba teknikförändringen på arbetsmarknaden har inneburit att människans kunskaper blir • Stort sysselsättningsgap mellan inrikes och allt viktigare. Vi behöver vara kreativa, flexibla och utrikes födda. påhittiga för att klara de framtida utmaningarna på arbetsmarknaden. Både för samhället och individen • För ett län med en hög specialisering inom är det därför av stor betydelse att vi kan erbjuda ett industrisektorn behöver nya arbeten växa fram livslångt och flexibelt lärande, där individer får chans inom nya näringar. att utvecklas och bidra till sin egen och regionens utveckling. Lärande kan även bidra till ökad hälsa • Arbetsmarknaden och utbildningssektorn är i befolkningen. En god hälsa är grundläggande för könssegregerad.

22 MÅL OCH PÅVERKANSFAKTORER

INDIKATORER MÅL 2025 HÅLLBARHETSDIMENSION

- Högutbildade inom näringslivet Produktiviteten - ska öka. Mellan Teknikerindex 2014–2025 ska BRP/ VET Sysselsatt i Kronobergs INNOVA TIONSGRAD TIONSGRAD I NÄRINGSLI I FOU/BRP i näringslivet län öka mer än i riket.

- Nyföretagande Balanserad tillväxt – fler arbetstillfällen. Näringslivsklimat Mellan 2014–2025 ska Målen och de påverkande den sysselsatta dagbe- Tillväxtvilja faktorerna följs upp utifrån folkningen i länet öka ett hållbarhetsperspektiv mer än riksgenomsnit- Snabbväxande företag där vi bland annat beaktar tet (exklusive storstads-

NATIONALISERING Agenda 2030. regionerna). FÖRNYELSEFÖRMÅGA, FÖRNYELSEFÖRMÅGA,

VÄXTKRAFT OCH INTER OCH VÄXTKRAFT Exportintensitet

Beveridgekurvan (arbetslöshet kontra Tillväxtmålen kommer att vakanser) sättas i relation till mått som mäter dess påverkan på Arbetsgivares syn på matchning ekologisk, ekonomisk och Förbättrad match- social hållbarhet. Könsfördelning inom utbildningar ning – fler i arbete. och på arbetsmarknaden År 2025 ska syssel- sättningsgraden för Målen och påverkansfak- Arbetskraftens storlek kvinnor och män i länet torerna kommer även att uppgå till minst 80 %. följas upp utifrån kön, Arbetsmarknadsregionernas storlek utbildningsnivåer, inkomstgrupper samt härkomst.

UTBILDNING OCH MATCHNING OCH UTBILDNING Tillgång till gymnasial- och eftergym- nasial kompetens PÅVERKANSFAKTORER I hållbarhets-uppföljningen Behörighet till gymnasiet alt. gymna- inkluderas även ett geo- sieexamen grafiskt perspektiv som särskilt ska belysa skillnader Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Ett ökat humankapital. i utvecklingen mellan olika

Tabell 2. Påverkansfaktorer, indikatorer, mål och hållbarhetsdimension. geografiska delar i länet, Någon att dela känslor och anförtro Den självskattade hälsa exempelvis befolkningsglesa sig åt (sociala relationer) för kvinnor och män, och befolkningstäta miljöer. flickor och pojkar ska Nedsatt psykiskt välbefinnande förbättras och könsskill- Matvanor naderna minska.

Stillasittande HÄLSA OCH LEVNADSVANOR OCH HÄLSA

Fysisk aktivitet

På väg mot ett pluse- BRP/Energikonsumtion nergilän. 80 % av den totala energianvänd- ningen i Kronobergs ENERGI län kommer år 2025 Produktionen av förnybar energi från förnybara källor.

23 PRIORITERING 3: UTVECKLA EN INNOVATIV REGION OCH ETT BRETT NÄRINGSLIV

Prioriteringen handlar dels om att bredda länets INSATSOMRÅDE: FRÄMJA näringsliv för att minska konjunkturkänsligheten, ENTREPRENÖRSKAP OCH dels om att utveckla länets innovationsförmåga. TILLVÄXTVILJAN Förnyelse, både i form av innovationer i befintliga Här presenteras punkter kopplat till företag, offentlig sektor, akademi och det civila nyföretagande och förnyat näringsliv. samhället och i form av nya företag och branscher är ett av de främsta verktygen för att stärka länets • Stärka det regionala och lokala näringslivs- tillväxt och sysselsättning. Innovation är dessutom klimatet. Företagsklimatet på lokal och principer som genomsyrar en cirkulär ekonomi, regional nivå har stor betydelse för uppkom- där resurser används mer effektivt genom att hela sten av företag och för befintliga företags kretsloppet tas i beaktande för produkter och möjlighet att växa. Det handlar om att främja tjänster. Prioriteringen syftar till att öka länets ett näringslivsklimat som är inkluderande för konkurrenskraft och hållbarhet. alla företagare oavsett kön, ålder, bakgrund med mera och som understödjer ett innovativt klimat. De offentliga aktörerna har god

KOPPLING TILL AGENDA 2030 MÅL

JÄMSTÄLLDHET ANSTÄNDIGA HÅLLBAR INDUSTRI, HÅLLBAR ARBETSVILLKOR INNOVATIONER OCH KONSUMTION OCH OCH EKONOMISK INFRASTRUKTUR PRODUKTION TILLVÄXT

Av agenda 2030 målen bidrar prioriteringen framför allt till mål 5: jämställdhet, mål 8: anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, mål 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur, mål 10: minskad ojämlikhet, mål 12: hållbar konsumtion och produktion samt mål 15: ekosystem och biologisk mångfald.. Observera att de globala målen och Agenda 2030 är integrerade och odelbara. Fler mål än de som nämns ovan kan vara relevanta för prioriteringen, direkt eller indirekt.

24 möjlighet att påverka näringslivsklimatet i INSATSOMRÅDE: STÄRK regionen. Det kan exempelvis ske genom att INNOVATIONSGRADEN I NÄRINGSLIV stärka kontaktytorna mellan det offentliga och OCH OFFENTLIG SEKTOR näringslivet med exempelvis handläggningsti- Här presenteras punkter för att stärka befintligt der och företagsbesök. Det handlar även om näringsliv och offentlig sektor. vilka värderingar och kulturer som förmedlas i olika nätverk och organisationer. Det är • Stärk företagens uppkoppling till de globala särskilt viktigt för att främja framväxten av nya värdekedjorna. Den ökade specialiseringen företag bland unga, utlandsfödda och kvinnor vid produktion av varor och tjänster innebär generellt och för att få befintliga företag att att en mängd aktörer är delaktiga i framtag- vilja växa i större utsträckning. ningsprocessen innan produkten når slutmark- naden. För att bevara framtidens konkurrens- • Stöd entreprenörskap och nyföretagande för kraft behöver länets företag ingå i dessa globala ett breddat näringsliv genom fler service- värdekedjor. En viktig del av konkurrenskraf- och tjänsteföretag. Regionen är i behov av ten är att få tillgång till nödvändig kunskap ett mer diversifierat näringsliv för att stärka oavsett storlek på företaget. Detta kan dels ske omställningsförmågan, särskilt i regionens genom det lokala universitetet, dels genom mindre kommuner. Fler platsbundna företag de kunskapsnätverk av universitet som finns inom exempelvis besöksnäring och de gröna på den internationella och nationella arenan näringarna skulle bidra till att minska regio- vilka digitaliseringen underlättar. Företagen i nens sårbarhet och bidra till en mer attraktiv mindre regioner, likt Kronoberg, kan kom- region. De gröna näringarna är knutna till pensera det begränsade kunskapsunderlaget marken de brukar och besöksnäringen till regionalt genom starka kontakter med dessa platsen. I det fall besöksnäringen är på mindre kunskapsnätverk. Åtgärden är särskilt viktig platser kan de samtidigt som de attraherar för industritäta områden i länet då de påverkas turister och bidra till sysselsättning på lands- i störst utsträckning. bygden. Fler kunskapsintensiva fåmansföretag som omfattar exempelvis management- • Stärk företagens och offentlig sektors konsulter, kulturella och kreativa näringar, digitaliseringsgrad. Länet har en stark IT-konsulter, tekniska konsulter samt jurister, specialisering inom IT och tillverkning. Detta skulle även kunna bidra till ett mer kunskaps- innebär goda förutsättningar för en lyckad drivet näringsliv även i regionens glesare delar. digitalisering av näringslivet och den offentliga Många etablerade företag står även inför en sektorn. Dels kan IT-produkter och tjänster generationsväxling. Nya entreprenörer som utvecklade i Kronobergs län exporteras, dels kan ta över behövs. Studenter är en målgrupp kan tekniksektorns digitalisering bidra till en som bör fångas upp i bättre utsträckning som högre automationstakt och därmed ökade potentiella entreprenörer. Förutsättningarna chanser att behålla produktionen inom länet. för företagande bland utlandsfödda, ungdomar I en industriregion likt Kronobergs län är det och kvinnor generellt behöver förbättras. Det viktigt att företagen anpassar sig och nyttjar sker exempelvis genom att säkerställa att det ny teknik som ett verktyg för att utveckla företagsfrämjande systemet fungerar likvärdigt sin verksamhet. Det handlar både om digi- för alla och genom särskilt stöd till dessa talisering, robotisering och automatisering. underrepresenterade grupper. Digitalisering och smarta produkter är även viktiga för service- och tjänsteföretag. Med hjälp av digitala lösningar blir de inte lika

25 platsberoende vilket skapar nya förutsättningar inom styrkeområden skapar platsspecifika i länet om tillgängligheten till driftssäkert konkurrensfördelar. Länet har en tradition bredband är hög. Inom offentlig sektor krävs av hög konkurrenskraft inom exempelvis stora satsningar på att ställa om verksamheten maskinindustri, IT samt skog-, trä- och med hjälp av digitalisering för att ge invånarna möbelindustrin. För att kunna konkurrera den service de efterfrågar. på en global marknad behöver länet fortsatt utveckla specialiseringen inom dessa näringar • Stärk företagens och offentlig sektors gröna och även samverkan mellan dem. Nya innova- omställning. Miljöteknikutvecklingen bör tioner uppstår ofta i gränslandet mellan olika stärkas ytterligare med att producera mer specialiseringar. Det handlar även om att öka smarta, klimatvänliga produkter och tjänster förädlingsvärdet av produkter som finns i länet vilka ökar möjligheterna för ett effektivt exempelvis skog vilket hänger samman med en resursutnyttjande Länet har exempelvis en grön omställning. Vilka styrkeområden som stor potential i att bidra till grön omställning kan utvecklas hänger även samman med infra- genom att använda skogen som resurs i större struktursatsningar och kompetensförsörjning. utsträckning för exempelvis bioenergi och IT-sektorn är primärt koncentrerad till Växjö. miljövänligt flygbränsle. Universitet och Industrisektorn är mer utspridd och skapar högskolor kan bidra till att omställningen möjligheter till mer lokala specialiseringar. påskyndas. Produktionen i länet bör även Det är viktigt att kunskapsnivån i dessa sträva efter att i större utsträckning införliva branscher ökar och därigenom konkurrensen cirkulär ekonomi. I en cirkulär ekonomi kraften. Detta ska ske i kombination med att minskar miljöbelastningen genom att pro- näringslivet breddas. dukter designas för att kunna återanvändas eller brytas ned och komposteras. Resurserna • Stärk sociala innovationer. Den sociala används mer effektivt när återanvändning, innovationskraften och samhällsnyttan som reparation och återvinning blir normen. För- sociala företag/entreprenörer kan bidra med ändringen gäller inte enbart teknik utan även bör tillvaratas i större utsträckning i länet. Det organisation, samhälle och finansierings- och handlar inte bara om att skapa sysselsättning affärsmodeller. För att bli ett fossilfritt län kan för utsatta grupper utan också att stödja restvärme som i dagsläget går till spillo inom aktörer och företag i deras möjligheter till exempelvis industrin, nyttjas betydligt mer alternativa ägandeformer och nya sätt att driva vilket skulle ge företagen bättre ekonomiska företag. Det leder ofta till nya sätt att lösa förutsättningar och samtidigt vara bra för mil- dagens- och framtidens samhällsutmaningar. jön. Nya sätt att använda restvärmen behöver En sådan utmaning kan exempelvis vara att utvecklas. Att vara på väg mot ett plusenergi- öka länets självförsörjningsgrad av livsmedel. län3 handlar även om att stödja omställningen Näringslivet och offentlig sektor bör generellt med att näringslivet ska använda mer förnybar öka sin kunskap om socialt ansvarstagande. energi. Tillverkningen av förnyelsebar el Kunder och samhället värderar idag ofta behöver även öka inom samhället i stort i takt företag och organisationer utifrån deras arbete med att energibehovet ökar. för ett mer hållbart samhälle.

• Utveckla regionens styrkeområden inom • Skapa nya och flexibla lösningar på näringslivet. Att specialisera sig är en välfärdstjänster. För att klara dagens och förutsättning för att hävda sig i den glo- framtidens utmaningar inom offentlig sektor bala ekonomin. Samarbete mellan företag krävs snabbt nya lösningar för välfärdstjänster.

3 Plusenergilän innebär att produktionen av förnybar energi och biobränsle överstiger den totala energian- vändningen i länet, dvs. blir självförsörjande och kan exportera förnybar energi

26 Att tänka och göra nytt för att möta invånar- att leva ett bra liv, hela livet. Offentlig sektor nas behov – användardriven innovation - blir är idag en stor arbetsmarknad för kvinnor avgörande och kan omöjligt göras utan aktivt vilket ger potential till att stödja innovationer samskapande bland samhällsaktörer. Krono- framför allt bland just kvinnor. De är ofta bergs län har goda förutsättningar genom en underrepresenterade i innovationssatsningar. redan välfungerande samverkan. Ytterligare Nya aktörer behöver involveras, exempelvis steg behöver dock tas för att utmana rådande är civilsamhällets medverkan i innovationsut- system för Kronobergarens förutsättningar vecklingen central och nödvändig.

UNDERSTRATEGIER

—— STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN SAMORDNINGSANSVAR: REGION KRONOBERG

—— KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSSTRATEGI SAMORDNINGSANSVAR: REGION KRONOBERG

—— REGIONAL KULTURPLAN SAMORDNINGSANSVAR: REGION KRONOBERG

—— NÄRMARE KRONOBERGAREN – UTVECKLINGSSTRATEGI INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMORDNINGSANSVAR: REGION KRONOBERG

—— TRÄSTRATEGI SMÅLAND SAMORDNINGSANSVAR: SMÅLANDS TRE REGIONORGANISATIONER OCH LÄNSSTYRELSERNA I DE TRE LÄNEN

—— REGIONAL SKOGSSTRATEGI FÖR SMÅLAND SAMORDNINGSANSVAR: SMÅLANDS TRE REGIONORGANISATIONER OCH LÄNSSTYRELSERNA I DE TRE LÄNEN

—— LANDSBYGDSPROGRAMMET SAMORDNINGSANSVAR: LÄNSSTYRELSEN

—— KRONOBERGS LIVSMEDELSSTRATEGI SAMORDNINGSANSVAR: LÄNSSTYRELSEN

—— STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING SAMORDNINGSANSVAR: LÄNSSTYRELSEN

—— REGIONALT ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR MILJÖMÅLEN SAMORDNINGSANSVAR: LÄNSSTYRELSEN

27 PRIORITERING 4: UTVECKLA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN OCH EN GOD OCH JÄMLIK HÄLSA

Prioriteringen handlar om människor som Av agenda 2030 målen bidrar prioriteringen regionens främsta resurser. Det handlar om att ta framför allt till mål 3: hälsa och välbefinnande, tillvara och öka flickor och pojkars, kvinnor och mål 4: god utbildning för alla samt mål 5: mäns kunskaper och färdigheter genom hela livet. jämställdhet, samt mål 10: minskad ojämlikhet. Det handlar också om att skapa möjlighet för en Observera att de globala målen och Agenda 2030 god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta är integrerade och odelbara. Fler mål än de som de påverkbara hälsoklyftorna. Invånarna utgör nämns ovan kan vara relevanta för prioriteringen, regionens humankapital och är en förutsättning direkt eller indirekt. för att skapa förnyelse. Prioriteringen syftar till att utveckla humankapitalet som en viktig fram- gångsfaktor för regional utveckling.

KOPPLING TILL AGENDA 2030 MÅL

JÄMSTÄLLDHET ANSTÄNDIGA HÅLLBAR INDUSTRI, HÅLLBAR ARBETSVILLKOR INNOVATIONER OCH KONSUMTION OCH OCH EKONOMISK INFRASTRUKTUR PRODUKTION TILLVÄXT

Av agenda 2030 målen bidrar prioriteringen framför allt till mål 5: jämställdhet, mål 8: anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, mål 9: håll- bar industri, innovationer och infrastruktur, mål 10: minskad ojämlikhet, samt mål 12: hållbar konsumtion och produktion. Observera att de globala målen och Agenda 2030 är integrerade och odelbara. Fler mål än de som nämns ovan kan vara relevanta för prioriteringen, direkt eller indirekt.

28 INSATSOMRÅDE: SKAPA BÄTTRE bland aktörer i länet för att bland annat stärka FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD tilliten till vuxna. OCH JÄMLIK HÄLSA Här presenteras punkter för att nå en god och • Främja psykisk hälsa. Insatser inom förskola, mer jämlik hälsa i länet. För att lyckas krävs ett skola, arbetsliv och hälso- och sjukvården strategiskt och medvetet folkhälsoarbete och behövs för att stärka den psykiska hälsan i samhandling mellan många olika aktörer. befolkningen. Brister i skolans funktion och förändringar på arbetsmarknaden har lyfts • Främja goda uppväxtvillkor hos barn och fram som två tänkbara orsaker till psykisk unga och motverka studieavhopp. Det ohälsa, och därför är dessa två viktiga arenor handlar om att satsa på alla barn från födseln i arbetet. Psykisk ohälsa är en anledning och ge varje barn möjlighet att utvecklas till att många flickor och pojkar inte går ut optimalt efter sina egna förutsättningar. Att gymnasiet vilket försvagar deras framtida höja skolresultaten och att motverka studie- möjlighet på arbetsmarknaden, varvid unga avhopp är en central del i att stärka barns som varken arbetar eller studerar (UVAS) är och ungas förutsättningar. Pojkarna i länet är en prioriterad målgrupp. Andra prioriterade överrepresenterade bland elever som hoppar av grupper är nyanlända och ensamkommande, studierna, de presterar sämre än flickorna och personer som står utanför arbetsmarknaden, har en lägre utbildningsnivå varför de är en HBTQ-personer och äldre (över 65 år), där prioriterad målgrupp. Stöd till föräldraskapet ensamhet lyfts fram som en orsakande faktor. är centralt och det behövs en bred samverkan

29 • Främja goda levnadsvanor med särskilt Minst en gymnasial utbildning krävs men fokus på mat och fysisk aktivitet. Hälsosam- även fortsatta chanser till lärande under hela ma levnadsvanor ökar förutsättningarna för en arbetslivet via exempelvis Komvux, universitet god hälsa och minskad sjuklighet. Det hänger eller andra bildningsformer och lösningar. i sin tur samman med exempelvis möjligheter Det innebär att arbetsgivare, såväl privata som att orka arbeta eller vara i annan sysselsättning. offentliga behöver arbeta aktivt och strategiskt Med levnadsvanor menas exempelvis fysisk med sin kompetensförsörjning. Utbildnings- aktivitet, matvanor, tobak- och alkoholbruk. aktörer behöver i sin tur, genom regional Det behövs insatser inom alla levnadsvanor och samverkan med arbetsgivarna, snabbare svara till alla grupper i befolkningen. Fysisk aktivitet på branschernas behov utifrån omvärldens och goda matvanor behöver dock prioriteras krav. För att öka kunskapsnivån och få ett mer upp. För att främja fysisk aktivitet är det viktigt innovativt klimat är det viktigt att minska att det finns grönområden och möjligheter till underrepresentationen av män och kvinnor, spontanidrott. Inom mat behöver bland annat olika bakgrund osv. i olika branscher. En ökad kunskapen om livsmedelstillverkning och vad mångfald och öppenhet ska leda till att locka som är goda matvanor öka. fler talanger och stärka länets- och arbetsgivarnas varumärke. INSATSOMRÅDE: SKAPA BÄTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR • Stärk utlandsföddas ställning på arbets- FÖR MATCHNINGEN PÅ marknaden och i samhället. Utlandsfödda ARBETSMARKNADEN kvinnor men även män utanför arbetsmark- Här presenteras punkter för att främja matchning naden eller med outnyttjad potential behöver mellan arbetsgivare och individer på arbetsmark- snabbare få möjlighet till utbildning. De naden samt bygga den kompetens som efterfrågas behöver även få möjlighet till en strukturerad i länet. bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och • Stärk individens omställningsförmåga. kompetens.. Etableringsaktörer ska samordna Arbetsmarknaden förändras allt snabbare. och effektivisera processen med kartläggning En stor del av de nya arbetena kräver högre och bedömning för individen. Det är viktigt och ibland helt ny kompetens. Länet behöver att insatser är samordnat och kompletterande stärka omställningsförmågan i hela länet i takt mellan kommunerna. Aktörerna ska även med att kunskapsinnehållet på arbetsmark- kunna bidra till att målgruppen bygger naden ökar. Det ställer höga krav på såväl upp bättre kontakter med arbetslivet och individ, arbetsgivare och samhället i stort. samhället i stort. Målet är att öka kunskapen

30 om arbetslivet och att få individen att känna även finnas tillgängligt för vuxna som söker sig mer hemma i länet. Språkinlärning ska stöd och rådgivning för det livslånga lärandet prioriteras och kunna kombineras med studier och ändrade yrkesval. eller arbete som stärker de utlandsfödda sys- selsättningsgrad. Insatser är särskilt viktigt i de • Främja informerade studie- och yrkesval för kommuner som har haft ett högt mottagande. ett livslångt lärande. Det finns ett för lågt intresse om branscher med stora kompetens- • Främja informerade studie- och yrkesval behov bland ungdomar och andra grupper för ett livslångt lärande. Det finns ett som står långt från arbetsmarknaden. Vård- för lågt intresse om branscher med stora och omsorg samt teknikområdet är två av flera kompetensbehov bland ungdomar och andra områden. Det kan motverkas genom att öka grupper som står långt från arbetsmarknaden. kunskapen om koppling mellan utbildning Vård- och omsorg samt teknikområdet är och arbetsliv. En central del är att luckra två av flera områden. Det kan motverkas upp de traditionella genuskontrakten4 för att genom att öka kunskapen om koppling främja att de individuella förmågorna styr mellan utbildning och arbetsliv tidigt under valet av studier och yrke. En välfungerande elevens skolgång. En central del är att luckra och jämställd studie- och yrkesvägledning ska upp de traditionella genuskontrakten för att börja redan i grundskolans tidiga år. Den ska främja att de individuella förmågorna styr även finnas tillgängligt för vuxna som söker valet av studier och yrke. En välfungerande stöd och rådgivning för det livslånga lärandet och jämställd studie- och yrkesvägledning ska och ändrade yrkesval. börja redan i grundskolans tidiga år. Den ska

UNDERSTRATEGIER

—— KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSSTRATEGI SAMORDNINGSANSVAR: REGION KRONOBERG

—— STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING SAMORDNINGSANSVAR: LÄNSSTYRELSEN

4 Genuskontrakt innebär att fler kvinnor väljer traditionellt kvinnliga yrke och tvärt om.

31 GRÖNA TRÅDEN: KRONOBERGS METOD FÖR HÅLLBART REGIONALT UTVECKLINGSARBETE

Kronobergs län står liksom andra regioner inför ska användas i alla led i arbetsmetoden gröna ett antal globala och lokala samhällsutmaningar tråden – från planering till genomförande och för att nå en hållbar samhällsutveckling. Utmär- uppföljning. I det regionala utvecklingsarbetet kande för dessa utmaningar är att de skär genom ska även barn och ungdomar ges inflytande och sektoriella gränser. få komma till tals i frågor som berör dem. Vid För att insatser kopplade till Gröna Kronoberg åtgärder och beslut som berör barnet ska barnets 2025 ska bemöta dess utmaningar och driva en bästa komma i första hand. utveckling som skapar positiv förändring behövs Gröna tråden innehåller utöver de övergripan- ett ledningssystem som ger verktyg för att meto- de komponenterna utmaningsdriven utveckling, diskt och hållbart gå från mål till handling, gröna kompetent ledarskap, mångfald- och jämställdhets- tråden5. Arbetsmetoden, Gröna tråden innehåller integrering och framsyn ett antal verktyg; samhand- ett antal komponenter och verktyg som lägger lingstrappan, planeringsverktyg, intressentanalys, grunden för detta. förändringslogik och lärandecykel. Vilket verktyg Gröna tråden utgår ifrån att samhällsutmaning- som ska användas och i vilken ordning det ska ske arna sätts i centrum och att det finns ett sektors- beror på den enskilda processens behov. övergripande perspektiv. För att uppnå denna så kallade utmaningsdrivna utveckling krävs ett SAMHANDLINGSTRAPPAN kompetent ledarskap som blir ett medel för att ska- Samhällsutmaningar som inte kan inte lösas av en pa kreativitet, förnyelse och innovation. En ledare enskild aktör kräver olika former av samhandling. måste skapa förutsättningar för en ökad medveten- Samhandlingstrappan är ett verktyg som synliggör het och förståelse för en hållbar utveckling. I det stegen i en utvecklingsprocess så att aktörerna kan ingår att bidra till att organisationens processer är agera effektivt tillsammans. Det finns tre huvud- framsynta. Det innebär att skapa beredskap för hur sakliga skäl till samhandling. Det första är att det samhället kan se ut på längre sikt och hur det kan leder till högre kostnadseffektivitet. Det i sin tur påverka verksamheten. Det kan exempelvis handla leder till bättre och effektivare verksamheter som om framtidens digitalisering. Regionalt utvecklingsarbete ska sätta männ- iskan i centrum och komma alla människor i samhället till del, oavsett kön, ålder, bakgrund med mera6. Mångfald- och jämställdhetsintegrering

5 Har sin grund från Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner; Svensk standard SS 854000: 2014 6 Det är förbjudet enligt lag att diskriminera någon på grund av: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Observera att även andra kategorier såsom stad och land, utbildnings- bakgrund eller inkomst kan vara grund för diskriminering.

32 HÄR KAN DU HITTA GRÖNA KRONOBERG UNDER KRONOBERG.SE

minskar samhällets totala kostnader. Det andra I samband med att samhandlingstrappan skälet är att samhället genom en samhandling används bör aktörerna gemensamt undersöka mellan myndigheter och/eller aktörer kan bemöta om det finns eventuella gap och hinder för utsatta gruppers behov. Det tredje skälet är att ett effektivt samspel. Det kan vara exempelvis inflytandet hos medborgare och andra aktörer informationsgap kapacitetsgap eller finasiella gap. ökar, vilket gynnar de aktörer som samhandlar.

4 SAMHANDLING HUR SKA DET GÖRAS OCH AV VILKA? 3 SAMARBETE VILKA BEHÖVS FÖR ATT GÖRA DET? 2 SAMSYN VAD BÖR Samhandlingstrappan GÖRAS? illustrerar hur samhandlingen kan 1 SAMTAL VEM VILL gå till; skapa samtal, GÖRA NÅGOT samsyn, samarbete och OCH VARFÖR? samhandling.

33 PLANERINGSVERKTYG INTRESSENTANALYS Designmetodik och designverktyg används för att En mångfald av intressenter ska bidra till regional utveckla innovativa lösningar. De utgår från an- utveckling. Intressenterna ska kunna ta olika vändarens behov och upplevelser men lyfter också roller och ansvar i utvecklingsarbetet över tid fram medarbetarnas och utförarnas perspektiv och kliva in i och kliva av utvecklingsprocesser, på utmaningarna. Det handlar om att ta fram beroende på vad utmaningen är och vilka lösning- de lösningar som skapar värde för de som ska ar som behövs. Intressentanalys är ett verktyg som använda dem, få insikter om invånarnas verkliga synliggör vilka som påverkas av, och kan påverka behov, arbeta i en kreativ och engagerande process utvecklingsarbetet. I arbetet med intressentanalys samt att tillsammans ta fram idéer och testa om är det viktigt att vara medveten om, och hantera de fungerar. Det skapar inga misslyckanden då att olika intressenter har olika förutsättningar att verktygen går ut på att arbeta agilt, det vill säga få inflytande och att vara delaktiga. testa, ändra och testa igen. Processen gör det lättare att fokusera på att lösa ”rätt” problem och sluta göra det som inte skapar värde. Den skapar även goda förutsättningar för att idéer ska bli RUS INNEHÅLLER UPPFÖLJNINGSBARA verklighet och spridas. NYCKELMÅL. Det regionala utvecklingsarbetet syftar till att skapa förändring. Det finns olika planeringsverk- UNDERSTRATEGIER tyg som sätter förändringen, eller det önskade INNEHÅLLER UPPFÖLJNINGSBARA MÅL resultatet, i fokus. Vad dessa planeringsverktyg PÅ KORT- OCH MEDELLÅNG SIKT. har gemensamt är att de förflyttar perspektivet i planeringen från aktiviteter till de resultat och mål som vill uppnås. Planeringen tar sin BESLUT utgångspunkt i de samhällsproblem som behöver lösas, vilket lägger grunden för de resultat och

G G mål som formuleras. Detta resultatinriktade IN L E P N arbetssätt kännetecknas också av ett reflekterande P O O M K förhållningssätt där lärdomar dras av framgångar F R Ö

E R T

A och motgångar, för att kontinuerligt förbättra Å

verksamheten och skapa större nytta för de som D E lever och verkar i Kronobergs län.

D & G IS R K IN E U V S JN ID SI L E ON FÖ RI P N UP G S & ANALY

Lärandecykelns olika steg

34 FÖRÄNDRINGSLOGIK LÄRANDECYKEL Förändringslogik är ett verktyg som ger en Lärandecykel är ett verktyg som används för att överblick av vad som ska förändras, hur det ska förvalta kunskap så att lärande sker systematiskt. gå till och vilka resurser som finns tillgängliga för Det behövs en plan för hur vi förvaltar kunskap arbetet. Förändringslogik synliggör den logiska för att vara säkra på att vi lär oss av det vi gör. kedja som säkerställer att utvecklingsarbetet Om vi inte sprider kunskaper finns det inget leder mot uppsatta mål. Utvecklingsprocessen värde i att följa upp olika insatser. Syftet med blir tydlig, styrkor och svagheter synliggörs och lärandecykeln är att ta ansvar och vara öppna och förutsättningarna att följa upp arbetet förbättras. transparenta. Lärandecykelns steg kan användas i Det ska finnas en ”grön tråd” hela vägen. mindre eller större processer som bidrar till att nå Gröna Kronoberg 2025. Uppföljning av hållbar- hetsdimensionerna är viktigt i alla steg.

GENOMFÖRANDE, ROLLER OCH SAMHANDLINGSFORMER

Regionalt utvecklingsarbete är komplext och sina sakområden. Bägge organisationerna leder kräver många aktörers delaktighet. Olika sak- olika former av samhandling kring regional ut- områden har sina särskilda förutsättningar och veckling. På lokal nivå har kommunerna ansvaret verktygen i gröna tråden behöver anpassas efter för förvaltningen av kommunala resurser och behov. Här beskrivs några olika roller som aktörer för utvecklingen lokalt. Kommunerna är också i länet har i arbetet för att nå regional utveckling. intressenter i regional samhandling. På regional nivå har Region Kronoberg till- Kommunerna, Region Kronoberg och staten växtansvaret vilket bland annat innebär att arbeta har i sin tur viktiga plattformar för samhandling fram, fastställa och genomföra insatser i linje med mellan många olika samhällsaktörer som var och regionens utvecklingsstrategi. Det sker delvis en bidrar till Gröna Kronoberg. Det handlar genom understrategierna som beskrivs i Gröna om att skapa förutsättningar och beredskap Kronoberg. De förverkligas i sin tur genom bland både för hur aktörer arbetar (process) och annat samordning av kommunala chefsnätverk. I vad de arbetar med. årscykel ingår att årligen i Regionala utvecklings- För att nå regional utveckling behövs även nämndens verksamhetsplanering prioritera bland ofta samverkan nationellt och mellanregionalt. insatsområdena i Gröna Kronoberg och besluta Regionsamverkan Sydsverige är en viktig om en verksamhetsplan med handlingsplaner. samverkansplattform inom infrastruktur och Den utgår från den årliga insatsrapport som tas transportplanering, kultur, hälso- och sjukvård fram kopplat till strategin. samt arbetsmarknadsfrågor. Region Kronoberg Länsstyrelsen har rollen att bevaka statens är med tillsammans med övriga sydlänen som är intressen och bidra till regional utveckling utifrån Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar och Skåne.

35 Målsättningen att skapa en grund för ökad tillväxt lingsstrategins mål och indikatorer följs upp. i Sydsverige i ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt Rapporten innehåller även en kartläggning av och socialt hänseende. de insatser som genomförts under året och som För en gles region som Kronoberg – liten kopplar till strategins prioriteringar och mål. befolkning på en relativt stor yta - spelar det roll Årligen tar Region Kronoberg även fram ett flertal när, var och hur aktörerna möts för att skapa ett analyser som syftar till att följa utvecklingen i re- hållbart upplägg. Befintliga nätverk och möten gionen och beskriva de utvecklingsförutsättningar nyttjas för att skapa samsyn och ett strategiskt som finns i Kronobergs län. Varje år genomförs arbete runt en viss utvecklingsfråga. Exempel även ett flertal utvärderingar och uppföljningar på samhandlingsformer är: Kommunalt forum av projekt och verksamheter som får finansiering (för förtroendevalda), nätverk och projekt. från Region Kronoberg. De används för att skapa möten mellan olika Vart fjärde år genomförs en aktualitets- intressenter inom offentlig, privat och civil sektor prövning av utvecklingsstrategin. Syftet med i syfte att nå samhandling och rikta olika resurser aktualitetsprövningen är att säkerställa strategins till gemensamma mål. Under året arrangeras fortsatta relevans. återkommande större mötesplatser och möten där All uppföljning och rapportering av mål, länets utvecklingsaktörer kan delta och påverka indikatorer och påverkansfaktorer i regionala utvecklingen oavsett vilket område de represente- utvecklingsstrategin kommer i möjligaste mån rar, exempelvis vår- och höstforum. att beskrivas uppdelat på kön, härkomst, ålders- grupper och utbildningsnivå. Uppföljningen av LÄRANDE OCH UPPFÖLJNING utvecklingsstrategin kommer även att ta hänsyn Gröna Kronoberg har en lärande- och uppfölj- till de tre hållbarhetsdimensionerna (se: sidan x). ningscykel som syftar till att skapa ett systematiskt Detta kommer att ske genom att vi sätter tillväxt- lärande. Ett systematiskt lärande är viktigt för att målen i relation till mätsystemet BRP+7, som är kunna bedriva ett resurseffektivt och ändamål- framtaget av Tillväxtverket och regionerna. senligt arbete. Uppföljnings- och lärandecykeln En viktig del av analys- och uppföljningsar- beskrivs mer ingående i Gröna Kronobergs betet är att sprida den kunskap som tas fram. uppföljnings- och lärandeplan. Region Kronoberg kommer därför att arbeta Flera analys- och uppföljningsinsatser sker aktivt med att sprida lärande inom redan etablera- löpande under verksamhetsåret. Varje år tar de nätverk och forum. Region Kronoberg fram en rapport där utveck-

7BRP säger inget om värdet av produktionen har lett till ökad livskvalitet för medborgarna. BRP säger heller inget om produktionen är hållbar eller inte. Därför har BRP+ tagits fram. BRP+ omfattar totalt 16 mätområden, så kallade teman, varav 12 teman är kopplade till livskvalitet och fyra är så kallade ”framtidsteman” som indikerar hållbarhet över tid. Vart och ett av dessa teman är breda områden inom vilka kopplingen till livskvalitet kan beskrivas på olika sätt. BRP+ har lånat sitt konceptuella ramverk från OECD:s Better Life Initiative. Better Life, liksom BRP+, består av två delar. En del som visar utfallet för livskvalitet här och nu baserat på ett antal temaområden. En annan del visar på förutsättningar för hållbar livskvalitet över tid utifrån fyra typer av framtidsteman (kapitalstockar).

36 UTKAST

BILAGOR BILAGA 1: FÖRORDNINGEN OM REGIONALT TILLVÄXTARBETE

I Förordningen (2017:583) om regionalt • Upprättas utifrån en analys av de särskilda tillväxtarbete tydliggörs ansvaret för aktörer utvecklingsförutsättningarna i länet. med regionalt utvecklingsansvar och statliga myndigheter i det regionala tillväxtarbetet. • Utarbetas i samråd med berörda kommuner Region Kronoberg har ansvaret för det regionala och landsting samt länsstyrelser och andra tillväxtarbetet i Kronobergs län. I förordningen berörda statliga myndigheter. Strategin ska finns bland annat bestämmelser om att: förankras väl lokalt och regionalt. Även näringslivet och det civila samhällets organi- 1. utarbeta och fastställa en strategi för länets sationer i länet ska erbjudas möjligheter utveckling och samordna insatser för att till samverkan. genomföra strategin. • När ett regionalt utvecklingsprogram har fast- 2. besluta om användningen av vissa statliga ställts eller uppdaterats, lämnas till regeringen medel för regionalt tillväxtarbete. och utvalda myndigheter och aktörer.

3. följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa En regional utvecklingsstrategi kan begränsas till resultaten av det regionala tillväxtarbetet att enbart vara en utgångspunkt vid urvalet av till regeringen. insatser när Region Kronoberg och Länsstyrelsen fattar beslut om statliga medel för regionala Enligt förordningen är en regional utvecklings- tillväxtåtgärder (tillväxtprojekt, företagsstöd och strategi en samlad och sektorsövergripande kommersiell service). Men strategin kan också strategi för det regionala tillväxtarbetet i ett eller göras bredare och då även belysa andra områden flera län. Strategin ska innehålla mål och långsik- såsom regional kulturverksamhet, kompetensför- tiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet sörjning, klimatfrågor och folkhälsa. Finansie- och ligga till grund för regionala strukturfonds- ringskällor för uppfyllande av strategins insatser program, territoriella program, regionala tillväxt- kan då vara andra statliga medel, EU-medel, program samt andra relevanta regionala program olika myndigheters nationella utlysningar samt och insatser. Vidare ska strategin: egna regionala medel.

38 BILAGA 2: VAD INNEBÄR HÅLLBARHET I KRONOBERG

Hållbarhet ska genomsyra alla led i det regio- och män ska ha samma förutsättningar att nå nala utvecklingsarbetet. En hållbar utveckling inflytande i det regionala utvecklingsarbetet. tillgodoser alla människors behov och mänskliga Arbetet ska präglas av respekt för de mänskliga rättigheter utan att äventyra kommande genera- rättigheterna. tioners möjligheter att tillgodose sina. Hållbar- Ett ekologisk hållbart samhälle innebär att hetsperspektivet vilar på tre ben; social, ekologisk skydda planeten från att förstöras genom att och ekonomisk utveckling. De tre perspektiven långsiktigt förvalta naturresurser, konsumera är lika vik¬tiga och varandras förutsättningar. och producera hållbart samt vidta åtgärder mot Människan är i centrum, ekologin sätter ramarna klimatförändringar. I vårt arbete ska vi hushålla och en god ekonomisk hushållning är en förut- med resurser, minimera utsläpp till luft och sättning och ett medel för hållbar utveckling. vatten, bevara biologisk mångfald och ekosys- Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt temtjänster samt verka för en hållbar konsum- och jämlikt samhälle där människor lever ett gott tion, produktion och samhällsplanering. liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett ekonomiskt hållbart samhälle innebär att Ett samhälle med hög tolerans där människors förvalta och utveckla mänskliga och materiella lika värde står i centrum, vilket kräver att resurser på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi verkar människor känner tillit och förtroende till för en varaktig, inkluderande och hållbar eko- varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. nomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning Vi ska verka för att flickor och pojkar, kvinnor med anständiga arbetsvillkor för alla.

39 BILAGA 3: BESKRIVNING OCH MOTIVERING AV MÅL

ATTRAKTIVITET - FLER SKA VÄLJA princip oförändrade samtidigt som de totala ATT BO I LÄNET. ETT FÖRBÄTTRAT klimatpåverkande utsläppen minskat med mer än INRIKES FLYTTNETTO (INRIKES 30 procent. Idag står transportsektorn för ungefär FLYTTNETTO I RELATION TILL 50 procent av de klimatpåverkande utsläppen i BEFOLKNINGEN 2014-2025) länet. Detta beror dels på att stora mängder gods- Inrikes flyttnetto är det främsta måttet för att och persontrafik passerar länet, dels på att länet mäta boendeattraktivitet i en region. Måttet har en relativt gles struktur som genererar många mäter skillnaden mellan hur många människor och långa personresor inom länet. Idag har vi som flyttar till och från Kronobergs län i tyvärr inte tillgång till någon konsumtionsbaserad relation till övriga län i Sverige. Ett positivt utsläppstatistik på regional nivå. inrikes flyttnetto är ett mer rättvisande mått för att studera boendeattraktivitet än den totala PRODUKTIVITETEN SKA ÖKA. befolkningsutvecklingen. De senaste åren har MELLAN 2014-2025 SKA BRP/ länets befolkningstillväxt till stora delar drivits av SYSSELSATT I KRONOBERGS LÄN invandringen till länet. Historiskt sett har dock ÖKA MER ÄN I RIKET sekundäromflyttningen av de som invandrat Bruttoregionprodukt (BRP) per sysselsatt är till länet varit hög och ökningen riskerar att bli ett mått på produktiviteten i en region. BRP är temporär. Det är därför inte säkert att länets ett aktivitetsrelaterat mått som visar hur stor pro- befolkningstillväxt de senaste åren kan sägas bero duktionen är inom en region. Genom att sätta på en ökad boendeattraktivitet. Snarare är det det i relation till antal sysselsatta inom en region mer intressant, ur ett attraktivitetsperspektiv, ges ett mått på hur stort värde en sysselsatt att följa hur många av de som invandrat till producerar i genomsnitt. Ju högre värde, desto regionen som väljer att bo kvar här på sikt, vilket högre produktivitet. En hög produktivitet inne- inrikes flyttnetto fångar upp. De senaste åren har bär i regel en god konkurrenskraft. I Kronobergs länet haft ett av de svagaste inrikes flyttnettona län behöver vi en hög produktivitet för att bevara i Sverige, vilket indikerar att länet har en svag konkurrenskraften, särskilt inom industrisek- boendeattraktivitet. torn. De senaste åren har produktiviteten i länet utvecklats starkt, främst som en följd av att färre KLIMATPÅVERKAN SKA MINSKA. arbetar inom industrisektorn, samtidigt som den 2025 SKA UTSLÄPP AV KOLDIOXID I producerar samma värde. BRP är inte ett mått KRONOBERGS LÄN FRÅN FOSSILA på regional välfärd eller regionala inkomster. BRÄNSELN SKA TILL ÅR 2020 HA Ett problem med BRP är att de inte tar hänsyn MINSKAT TILL 1,5 TON PER ÅR OCH till externa effekter såsom socialt välbefinnande LÄNSINVÅNARE. och effekter på miljön. Att komplettera mått på En hållbar utveckling förutsätter att vi inte ekonomisk utveckling med mått från den sociala förbrukar jordens resurser i den takt som vi gör dimensionen och miljödimensionen är därför väl idag. I Kronobergs län är det främst transport- motiverat. Målet ska sättas i relation till jobbtill- utsläppen som är den stora utmaningen. Sedan växten i länet. 1990 har utsläppen från denna sektor varit i

40 BALANSERAD TILLVÄXT – FLER med de övriga målen. Måttet ger även en bild av ARBETEN. MELLAN 2014– det allmänna matchningsläget på den regionala 2025 SKA DEN SYSSELSATTA arbetsmarknaden, det vill säga om befolkningen DAGBEFOLKNINGEN synes kunna få de arbeten som finns på den I LÄNET ÖKA MER ÄN regionala arbetsmarknaden. Sedan finanskrisen RIKSGENOMSNITTET (EXKLUSIVE har sysselsättningsgraden i länet utvecklats STORSTADSREGIONERNA) mycket svagt som en följd av att befolknings- Denna indikator mäter, till skillnad från BRP tillväxten varit högre än jobbtillväxten. Nivån per sysselsatt, om produktivitetsutvecklingen på sysselsättningsgraden inverkar även på den även genererar arbeten. Det kan vara så att socioekonomiska utvecklingen i en region. En automatiseringar, särskilt i industriberoende län, hög sysselsättningsgrad innebär i regel att antalet leder till att antalet arbeten minskar trots att personer i utsatt ekonomisk ställning minskar. produktiviteten ökar. Men för att utvecklingen ska vara hållbar är det viktigt att även antalet ETT ÖKAT HUMANKAPITAL. DEN yrken som helhet ökar, annars finns risk för SJÄLVSKATTADE HÄLSAN FÖR ökade sociala klyftor och minskad boendeattrak- KVINNOR OCH MÄN SKA ÖKA OCH tivitet. Att antalet sysselsatta i länet som helhet KÖNSSKILLNADERNA MINSKA ökar indikerar att näringslivet diversifieras, Ett gott liv handlar inte endast om tillgång till då jobbtillväxten idag främst återfinns inom arbete utan även om att må bra. De senaste åren service- och tjänstesektorn. Över tid har länet har sjukskrivningar med anledning av psykisk haft en god jobbtillväxt och återhämtat de ohälsa ökat och det finns stora hälsoskillnader arbeten som försvann i samband med nittiotal- mellan kvinnor och män och mellan invånare skrisen – något flera län i landet inte har lyckats med olika utbildningsnivåer. En förbättrad med. Detta tyder på att länet över tid har haft folkhälsa, som till stora delar handlar om en god omställningsförmåga. Sedan finanskrisen prevention, är även ett viktigt led i att klara den har jobbtillväxten i länet dock inte varit lika framtida välfärden. stark och relativt långt under riksgenomsnittet samtidigt som produktivitetsutvecklingen PÅ VÄG MOT ETT PLUSENERGILÄN. varit god. Detta indikerar att länet är i behov 80 % AV DEN TOTALA av en kraftigare jobbtillväxt inom tjänste- och ENERGIANVÄNDNINGEN I servicesektorn. KRONOBERGS LÄN KOMMER ÅR 2025 FRÅN FÖRNYBARA KÄLLOR FÖRBÄTTRAD MATCHNING – Enligt de regionala miljömålen ska Kronobergs FLER I ARBETE. ÅR 2025 SKA län vara ett plusenergilän 2050. Att vara ett SYSSELSÄTTNINGSGRADEN FÖR plusenergilän innebär att produktionen av för- KVINNOR OCH MÄN I LÄNET UPPGÅ nybar energi och biobränsle överstiger den totala TILL MINST 80 PROCENT energianvändningen i länet, dvs. blir självförsör- Måttet mäter hur stor andel av befolkningen jande och kan exportera förnybar energi. Målet i arbetsför ålder, och som bor i Kronobergs är ambitiöst och positionerande; Kronobergs län län, som har ett arbete. Då måttet påverkas av ska vara en av de grönaste regionerna i Sverige. befolkningsutvecklingen kompletterar det målen som handlar om jobb- och produktivitetstillväxt. För det kan vara så att både arbeten och produktiviteten ökar men andelen sysselsatta minskar – detta om befolkningstillväxten inte är i balans

41 BILAGA 4: SAMMANFATTNING INSATSLOGIK

STRATEGISKT OMRÅDE MÅL PRIORITERING INSATSOMRÅDE INSATSOMRÅDEN

Klimatsmart transportsystem Ökad transportkapacitet för effektiva och klimatsmarta Hållbara resor och transporter för näringslivet transporter Stärkt tillgänglighet inom Sydsverige och i Kronoberg Utveckla attrakti- Utveckla flexibla kollektivtrafik- och trafiklösningar i länets va livsmiljöer med glesa miljöer och landsbygder Ökad attraktivitet - fler ska god tillgänglighet välja att bo i länet. Inrikes Fortsätta stödja utvecklingen av bredband och digitala flyttnetto ska förbättras servicelösningar Hållbart samhälls- 2015-2025. Definiera en fungerande servicestruktur byggande Vi växer i öppna Fler bostäder - utveckla boendemiljöer och öka mervärdet av och hållbara Klimatpåverkan ska infrastruktursatsningar livsmiljöer minska. Utsläpp av koldioxid i Kronobergs län från fossila Stärkta villkor för professionella kulturskapare och konstnärer Skapa ett mer bränslen ska till år 2025 ha Skapa förutsättningar för kultur och evenemang på mindre orter minskat till 1,5 ton per år levande offentligt och länsinvånare. rum som arena för Stärk kultur- och evenemangsutbudet i länets större kultur, aktivitet och arbetsmarknadsregioner En plats att vilja evenemang leva och bo på Stärk Kronobergs varumärke

Skapa förutsättningar Möjliggöra en ökad involvering och aktivt medskapande i för stärkt delaktighet samhällsutvecklingen och social samman- Stödja föreningslivet för att skapa fler sociala mötesplatser och hållning nyttjande av friluftsliv Stärka det regionala och lokala näringslivsklimatet Främja entreprenör- Produktiviteten ska öka. skap och tillväxtviljan Stöd entreprenörskap och nyföretagande för ett breddat närings- Mellan 2014-2025 ska BRP/ liv genom fler service- och tjänsteföretag sysselsatt öka mer än i riket Stärk företagens uppkoppling till de globala värdekedjorna Balanserad tillväxt - fler Utveckla en inn- arbetstillfällen. Mellan ovativ region och Stärk företagens och offentlig sektors digitaliseringsgrad 2014-2025 ska den sysselsatta ett brett näringsliv Stärk innovations- Stärk företagens och offentlig sektors gröna omställning dagbefolkningen i länet ökar graden i näringsliv mer än riksgenomsnittet (ex- och offentlig sektor Utveckla regionens styrkeområden inom näringslivet klusive storstadsregionerna) Vi växer av Stärk sociala innovationer Förbättrad matchning - fler en cirkulär i arbete. År 2025 ska syssel- Skapa nya och flexibla lösningar på välfärdstjänster ekonomi med sättningsgraden för kvinnor förnyelseförmå- och män i länet uppgå till Främja goda uppväxtvillkor hos barn och unga och motverka ga och ett ökat minst 80 % studieavhopp humankapital Skapa bättre förut- Ett ökat humankapital. sättningar för en god Främja psykisk hälsa Den självskattade hälsan för och jämlik hälsa Främja goda levnadsvanor med särskilt fokus på mat och kvinnor och män ska öka och Utveckla kompe- fysisk aktivitet könsskillnaderna minska. tensförsörjningen På väg mot ett plusenergi- och en god och Stärk individens omställningsförmåga län. jämlik hälsa 80 % av den totala Skapa bättre Stärk utlandsföddas ställning på arbetsmarknaden och energianvändningen i förutsättningar för i samhället Kronobergs län kommer år matchningen på 2025 från förnybara källor. arbetsmarknaden Främja tillgången på talanger och högutbildade Främja informerade studie- och yrkesval för ett livslångt lärande

42 Hantering av synpunkter från remissinstanser

Uppdraget från Regionstyrelsen var att i aktualiseringen uppdatera nulägesanalysen och utmaningarna, behålla målbild, övergripande mål och indelningarna i växa i och växa av. Det ingick även att förtydliga och utvidga vilka områden som ingår under prioriterade områden för att förenkla kommunikationen av dem. Gröna tråden skulle behållas men tydliggöras.

Remissvar

Region Kronoberg skickade ut en remissversion av Gröna Kronoberg 2025 till länets kommuner, grannlän, utvalda myndigheter, näringsliv och civilsamhället. Det inkom 26 remissvar under remissperioden 16 februari till 16 april 2019. Sex kommuner, fyra grannregioner, tio myndigheter samt sex andra organisationer inkom med svar på remissen. Fyra instanser, myndigheter, svarade att de inte har några synpunkter. I följebrev till remissversionen beskrevs att Region Kronoberg främst efterfrågade synpunkter på påverkansfaktorer och indikatorer samt insatsområden då det är där förändringen har varit störst. De gavs även möjlighet att inkomma med övriga tillägg.

Principer vid hantering av remisserna

 På områden där fler än en remissinstans har inkommit med samma synpunkt ska den beaktas  Det är en aktualisering  Utgå från målbilden  Insatsområden är främst vad som behövs inte hur  Detaljer som hanteras i understrategier ska inte lyftas in i strategin  Perspektiv som är sektorövergripande har inget eget område

Synpunkter

I stort var det flera aktörer som påtalade att de anser att strategin har blivit tydligare och lättare att ta till sig än tidigare version och att den anses vara mer genomarbetad. Det är även några aktörer som påtalar att den hade kunnat vara skarpare. Flera aktörer påtalar att det är bra att kopplingen till agenda 2030 lyfts samtidigt som det finns synpunkter om att den inte belyser tillräckligt med aspekter av klimatproblematiken. Det sociala perspektivet, folkhälsan och kulturen lyfts tydligare i den aktualiserade strategin vilket uppskattas.

Det har inkommit flera kloka synpunkter på indikatorer som inte bör vara med eller som bör vara med. En synpunkt har även inkommit om att anpassningen till regionala miljömålen är för svag.

Flera kommuner lyfter behovet av att Region Kronoberg bör tar på sig att samordna och tydliggöra arbetet framåt.

Det har lyfts i några sammanhang att strategin bör ta större hänsyn till landsbygdsperspektivet och genom att använda mer könsneutrala skrivningar skulle fler känna sig berörda.

Regional utveckling är medveten om att det finns fler aspekter än de som lyfts i strategin som påverkar hållbar regional tillväxt, agenda 2030 och klimatet. Det är bara är en aktualisering och prioriteringarna ligger kvar från 2015 samtidigt om strategin förhåller sig till nationella strategin för nationell tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik. Det är även en strategi och i en strategi måste prioriteringar ske vilket innebär att allt inte kan vara med.

Region Kronoberg har anpassat dokumentet till flera av de synpunkter som inkommit om att ta bort eller lägga till indikatorer där det har varit möjligt. Det ska dock påtalas att vi har valt att hålla indikatorerna allmänt skrivna. Anledningen är att vara fria att, beroende på vad som sker under perioden till nästa strategi, kunna anpassa indikatorer. En annan anledning är att dokumentet inte ska bli för tekniskt. Där det står tillit så menas att indikatorn kommer presenteras både som ”tillit till andra vuxna” och ”tillit till vuxna bland barn och unga”, även om det inte skrivs ut i strategin.

Vad gäller målen så har en anpassning skett till Länsstyrelsens regionala miljömål efter remissversionen. Detta med anledning av att dessa mål sedan tidigare har förankrats med olika aktörer och följs upp regelbundet.

I remissutgåvan fanns målet 2025 ska de klimatpåverkande utsläppen vara höst 2,5 ton per invånare med. Målet skulle mätas genom att inkludera samtliga klimatpåverkande utsläpp, oavsett utsläppskälla. Målet har nu ändrats till att överensstämma med länsstyrelsens miljömål som endast mäter utsläppen från fossila bränslen. Detta innebär en något smalare definition och att målvärdet behöver förändras. I de regionala miljömålen är målsättningen att utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ska år 2020 vara högst 2 ton per invånare. Vårt förslag är att ha målsättningen utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ska år 2025 vara högst 1,5 ton per invånare. Att observera är att det tyvärr inte finns konsumtionsbaserad utsläppsstatistik på regional nivå.

Mätetalet till På väg mot ett plusenergilän har ändrats från produktionen av förnybar energi ska öka och användningen av ej förnybar energi minska” till ”80 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2025 från förnybara källor”. Det ursprungliga förslaget togs fram för att även fånga upp produktionsaspekten och inte endast konsumtionssidan. Vi har dock valt att återgå till det mätetal som används i nuvarande RUS. Dock har vi valt att inkludera produktionssidan som en påverkansfaktor för att även fånga upp produktionssidan när vi följer upp målet.

Beskrivningen av roller och samhandlingsformer som tidigare låg i en bilaga har lyfts in i själva strategin för att tydliggöra hur arbetet genomförs. Till Gröna Kronoberg finns en uppföljningsplan som under hösten 2019 kommer revideras och bli en lärande- och uppföljningsplan som tydligare beskriver processen för hur vi lär av pågående arbete och för det vidare.

Istället för att lyfta landsbygdsperspektivet under respektive punkt har perspektivet beaktats under samtliga punkter. Genom att byta ut där det står kvinnor, män, pojkar och flickor skulle en könsblindhet skapas. Jämställdhet är utpekat av regeringen som en särskilt viktig jämlikhetsfråga, och i jämställdhetsarbetet är en viktig del just att synliggöra kön. Detta för att markera att kvinnor och män har olika förutsättningar och behov i samhället. Alla även HBTQ personer har ett juridiskt kön. Alternativet hade varit att skriva ut samtliga diskrimineringsgrunder under samtliga punkter.

Prioritering 1, utveckla attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet

Flera remissinstanser påtalar att de tycker att det är viktigt att inte se Kronoberg som ett isolerat län. De anser att det inte har lyft tillräckligt att det är flera arbetsmarknadsregioner runt Kronobergs län. Det anses även att strategin fokuserar för mycket på tillgänglighet och kommunikationer inom regionen. Det är även flera remissinstanser som påtalar att tillgången till spårbunden trafik, betydelsen av järnväg och väg inte har lyfts tillräckligt och att hela Sydsverige är viktigt.

Flera remissinstanser lyfter även att konkurrensmässiga och hållbara godstransporter är gemensamma frågor som hela Sydsverige behöver prioritera. De anser att det märks mycket lite av det i förslaget.

Det handlar bland annat om förstärka regionens roll i behovet av kopplingen till hamnar och Baltic- Link stråket.

Flera synpunkter har även inkommit kring byggande att det även bör inkludera ombyggnationer och flera kommentarer kring detaljer av vad som bör tas hänsyn till vid byggande.

Regional utveckling har lyssnat in synpunkterna och har gjort omfattade förändringar under insatsområde Hållbara resor och transporter. Klimatsmart transportsystem har breddats och innefattar även gods och fler klimatsmarta alternativ som tidigare var utspritt på fler punkter.

De punkter som tidigare hette ”stärk tillgängligheten inom Sydsverige med fokus mot Öresundsregionen” och ”Stärk kopplingen mellan och inom arbetsmarknadsregionerna” har slagits samman. Det konstaterades att det inte stärkte dokumentet att ha dem som två olika punkter. Genom att slå samman dem till ”Stärkt tillgänglighet i Sydsverige och Kronoberg” anser vi att kopplingen mellan att stärka relationen i Sydsverige och samtidigt stärka arbetsmarknadsregionerna oavsett om de är inom länet eller inte framgår tydligare.

En helt ny punkt har lagt till som heter ”Ökad transportkapacitet för effektiva och klimatsmarta transporter för näringslivet”. Den tar upp det som flera har påtalat som handlar om gods och logistik framför allt kopplat till hamnar. Skrivningarna bygger på det Sydsvenska positionspapperet för transportplanering.

Vad gäller byggande under ”fler bostäder – utveckla boendemiljöer och öka mervärdet av infrastruktursatsningar” så har det lagts till om att det gäller både byggande eller renovering. Skrivningen som stod gick in i många detaljer som anses inte behöver vara med i en övergripande strategi. Skrivningen har gjort om till att vara lite mer allmän men som täcker in hållbarhetsdimensionerna.

Prioritering 2, en plats att vilja leva och bo på

Det inkom synpunkter kring ”stärk Kronobergs varumärke”, att tydliggöra målgruppen lite tydligare och besöksnäring.

Regional utveckling har tydliggjort att pendlare och studenter är viktiga målgrupper som redan befinner sig i länet men som antingen kan flytta till länet eller bli kvar. Besöksnäringen och våra natur- och vattenvärden har även lyfts.

Prioritering 3, utveckla en innovativ region och ett brett näringsliv

Flera remissinstanser har påtalat att skogsstrategin inte var med bland understrategierna under prioritering 3. Flera remissvar lyfter behovet av att den gröna näringen behöver lyftas mer och att den även är viktig för den biologiska mångfalden.

Regional utveckling hade av misstag inte lagt in skogsstrategin som nu har lagts in i strategin. Vad gäller gröna näringar anser Region Kronoberg, liksom aktörer som påtalat dess betydelse, att den är viktig för länet. Det finns tre understrategier för området; skogsstrategi, livsmedelsstrategi och trästrategi som går in mer i detaljer. Gröna Kronoberg är en övergripande strategi och det anses att gröna näringar får utrymme genom att den lyfts både under ”stöd entreprenörskap och nyföretagande för ett breddat näringsliv genom fler service- och tjänsteföretag”, ”Stärk företagens och offentlig sektors gröna omställning” samt ”utveckla regionens styrkeområden inom näringslivet”. Vissa skrivningar har även tydliggjorts efter remissversionen. Skogen som resurs för biologisk mångfald är

3 viktig men utifrån upplägget på strategin och dess prioriteringar har det inte lyfts in specifikt i strategin. Skogsstrategin lyfter dessa perspektiv.

Prioritering 4, utveckla kompetensförsörjningen och en god och jämlik hälsa

Det är flera remissinstanser som lyfter att det är bra att stärka utlandsföddas ställning på arbetsmarknaden men att en utmaning är den grupp som inte har genomgått någon utbildning alls. Utbildning ska även samordnas bättre och motsvara behoven hos arbetsgivare.

Regional utveckling anser att betydelsen av att ta vara på utlandsfödda och att hjälpa dem in på arbetsmarknaden framgår av skrivningen i strategin. Det finns även en understrategi, regional kompetensförsörjningsstrategi, dess handlingsplan samt SÖK (strategisk överenskommelse för Kronobergs län avseende mottagande och etablering i arbets- och samhällsliv) som hanterar dessa frågor mer i detalj. I handlingsplansarbetet till kompetensförsörjningsstrategin pågår bred samverkan mellan aktörer redan idag.

I strategin har skrivningar tydliggjorts på några ställen exempelvis lyfts alla delar i en valideringsprocess in tydligare.

Barnrättsbaserat beslutsunderlag Ärendenamn: Aktualisering Regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025 Ansvarig: Cecilia Birgersson Verksamhet: Verksamhetsstöd Regional utveckling Barn som berörs av detta beslut: I första hand barn i alla åldrar bosatta i Kronobergs län, i andra hand barn i andra länder som eventuellt påverkas av insatser som andra aktörer som exempelvis företag, kommuner osv bedriver utifrån strategin. Datum: 2019-04-03

Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (art. 2) Ger vi likvärdiga villkor för alla barn som berörs? Vilka barn riskerar att ”hamna utanför”? Gynnas vissa barn på andra barns bekostnad? Regionala utvecklingsstrategin förutsätter principen om likabehandling och förbud mot diskriminering för alla målgrupper inkl. gruppen barn. Flera av insatsområdena fokuserar på likvärdiga villkor för bl.a. barn till exempel att främja goda uppväxtvillkor hos barn och unga och motverka studieavhopp. Det handlar även om att skapa möjligheter så att alla unga som så småningom ska komma in på arbetsmarknaden. Strategin påtalar att mångfald- och jämställdhetsintegrering ska användas i alla led i arbetsmetoden, gröna tråden. Analysen har inte kunnat urskilja några grupper barn som riskerar att ”hamna utanför” eller på något sätt gynnas på andra barns bekostnad.

Barnets bästa (art. 3) Vad är bäst för barn enligt forskning, nationella riktlinjer, praxis i andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet, enligt barn, samt på kort och lång sikt? På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnens bästa i beslutet? Vår nulägesanalys har inte förutsett några konflikter utifrån barnkonventionen eller andra lagar.

Vi har tagit hänsyn till barnens bästa genom att utgå från nationella styrande dokument som exempelvis nationella folkhälsopolitiken.

Intentionen i Regionala utvecklingsstrategin och dess understrategier är att skapa goda förutsättningar för barn främst på lång sikt, och i det långa loppet även för barn i framtida generationer. Detta via att skapa en mer hållbar tillväxt genom cirkulär ekonomi i näringsliv och offentlig sektor, minska klimatpåverkan genom större möjligheter att åka kollektivt, förutsättningar för alla grupper i samhället att få ett jobb och att ta del av kultur oavsett vart du bor samt en ökad hälsa för alla grupper i samhället.

Det stora jobbet att ta hänsyn till barnperspektivet sker i insatserna till understrategierna snarare än i detta övergripande strategiska dokument. Avsnittet om verktyg i gröna tråden ska ge stöd för Region Kronoberg och länets aktörer att beakta olika grupper i samhället, att bl.a. ha ett barnperspektiv.

Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (art. 6) Hur påverkar beslutet barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling? Har beslutet negativ påverkan på (vissa) barns förutsättningar för en optimal utveckling? Regionala utvecklingsstrategin går ut på att skapa en god utveckling i länet som säkerställer barn (och alla invånares) rätt till goda förutsättningar för bästa uppnåeliga hälsa och barns rättigheter till goda förutsättningar för en optimal utveckling.

Analysen har inte kunnat urskilja någon negativ påverkan på barns förutsättningar för en optimal utveckling. Strategin utgår från att arbeta utmaningsdrivet och därmed att ha en helhetssyn på samhällsutmaningar för barnens (och alla invånares) bästa.

Rätt till delaktighet (art. 12) Vad behöver vi förstå ur barnets perspektiv för att beslutet ska bli relevant för barn? I den gröna tråden specificeras att i barn och ungdomar ska ges inflytande och komma till tals i de frågor som berör dem. Frågor som rör den regionala utvecklingsstrategin ur ett barns perspektiv handlar om barns åsikter kring attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet, en plats att vilja leva och bo på samt en god och jämlik hälsa. Vilka barn har vi involverat / vilka barn har vi inte involverat? Hur har de varit delaktiga? Om barn inte varit delaktiga, förklara varför! Eftersom den regionala utvecklingsstrategin endast är på aktualisering har processen med att involvera olika grupper i samhället har varit begränsad till samverkansaktörer, vilket är en brist ur ett barnrättsperspektiv. För att ändå stämma av med barns åsikter har redan insamlade data setts över. Detta inkluderar Barn och ungaenkäten.

Vilka åsikter har de barn som berörs av beslutet lyft fram och vilken vikt lägger vi vid barns uttryckta åsikter i beslutet? I ovan nämnda dokument bedöms barnens åsikter ligga i linje med intentionen av den regionala utvecklingsstrategin. Vi har inte kunnat se några åsikter som skulle kunna innebära revideringar av liggande förslag.

Andra rättigheter som berörs av detta beslut: x Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård (artikel 23, 24 och 39) x Rätt till en trygg och säker uppväxt, skydd mot alla former av våld och övergrepp (art. 19, 32-40) x Rätt till utbildning (artikel 28 och 29) x Rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27) x Rätt till vila, lek, kultur och fritid (artikel 31) x Rätt till information och demokratiska rättigheter (artikel 12, 13, 14, 15, 16 och 17) Rättigheter som rör föräldraskap och omhändertagande (artikel 5, 9, 18, 20, 21 och 25) x Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering (artikel 12, 24, 26, 31 m.fl.) Rättigheter för barn från minoritetsgrupper, barn på flykt samt barn i asylprocessen (artikel 7, 8, 9, 10, 20, 22 och 30) Beskriv hur de rättigheter som berör beslutet har beaktats: Barn berörs i främsta hand av rättigheter som handlar om bästa uppnåeliga hälsa, rätt till utbildning, rätt till trygg och säker uppväxt, rätt till kultur och rätt till fungerande samhällsservice och samhällsplanering.

Regionala utvecklingsstrategin bedöms vara förenlig med barnkonventionen inom dessa områden.

Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer Inför framtida revideringar av den regionala strategin bör man på ett tidigt stadium identifiera vilka frågor man behöver lyfta med barn och unga för att få med deras perspektiv.

Inriktning kring etablering av Science Center i Kronoberg 8 18RGK1153

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Mariana Johannesson Regional utveckling – Kompetens och Lärande Datum: 2019-05-08

Regional utvecklingsnämnden

Inriktning kring etablering av Science Center i Kronoberg

Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen och diskussionen till protokollet.

Thomas Ragnarsson Christel Gustafsson Nämndsordförande Regional utvecklingsdirektör

Bilaga: Inriktning kring etablering av Science Center i Kronoberg Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län

Sida 1 av 1 Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Datum: 2019-05-08

Inriktning kring etablering av Science Center i Kronoberg

Ärende Etablering av Science Center1 (SC) i Kronoberg är en del av exit-arbetet kopplat till Mot nya höjder-satsningen, nationellt och regionalt. Projekten avslutas inom de kommande två år. Processen bakom möjliga etablering av SC startade den 16 november 2017 då en rad intressenter från länet samlades för att inspireras av andra verksamheter i Sverige samt för en första dialog om etablering av SC i Kronoberg. Mötet visade ett stort intresse kring etableringen och Region Kronoberg åtog sig åt att samordna arbetet vidare.

Mot nya höjders aktiviteter i form av tillfälliga utställningar har under tiden implementeras och lett till att flera aktörer har gått vidare i att förstärka de förutsättningarna som kan komma att krävas för att bli SC-verksamhet. Vid arbetsmötet den 3 oktober 2018 presenterade Huseby och Nibe sina framsteg, bland annat samarbetet med Nobelmuseet och Linnéuniversitet. Gruppen lyfte följande: ”Vikten av att fortsätta ta hänsyn och åt att tillvarata våra olikheter i länet, vilka stärker oss!”

Region Kronoberg gav Nilsson&Månsson AB i uppdrag att utföra en utredning av förutsättningarna för en etablering. Utredningen har gjorts genom utgångspunkt i olika studier, litteraturstudier, omvärldbevakning samt intervjuer till nyckelaktörer i länet. Dessutom har studenter från Masterprogrammet for peace and development hos Linnéuniversitet, genomfört en fältstudie med fokus på attityder till SC hos skolelever i Lessebo kommun. Utredningens analys kan sammanfattas i en rad slutsatser och rekommendationer som sammantaget handlar om fyra möjliga scenarier kring etableringen av SC i Kronoberg. Processen för att hitta inriktning och kommande steg har startat och ett första steg är denna återrapportering till regionala utvecklingsnämnden.

16 november 2016 Möte med Resultat: Residenset intressenter - Stort intresse i en sådan etablering från hela länet från offentligheten, akademin, 1 Det finns ingen entydig definition av begreppet Sciencenäringslivet Center. I Sverige och civil finns samhället. ett tjugotal Science Centers. Föreningen Svenska Science Centers har -en definition Region iKronoberg sina medlemskriterier. samordnar Anläggningen ska bla.: 1.Ha en permanent anläggning arbetetmed verksamhet vidare. året om, med egen personal och driftsbudget. 2. Erbjuda interaktiva utställningar och metoder 3. Ha en pedagogisk plattform som3 oktober utgår från 2018 det entreprenöriellaMöte med lärandet. 4. ErbjudaResultat: ämnesövergripande program för skola, förskola och allmänhet. 5. Skapa tvärvetenskapliga upplevelser med fokus på naturvetenskap, teknikLjungby och matematik. 6.Bedrivaintressenter kompetensutveckling - Noderför pedagoger inom inomlänet skola har utformas,och förskola. 7. Ha väsentlig del av verksamhetenfrån hela som länetvänder sig till allmänhetendelvis utifrån 8.Vila Mot på vetenskaplig nya höjders grund. 9.Vara öppet forum för aktuell debatt och vetenskapsdialog.projekt 10.Arbeta aktiviteter med hållbar samhällsutveckling, med fokus på integration, miljö- och Region mångfald. Kronoberg 11.Arbeta medsamordnar framtida kompetensförsörjning och breddad rekrytering. 12. Samarbetaarbetet medvidare omgivande och utreder samhällsaktörer vidare. Dessa kriterier gäller som nämnt enbart medlemskapet i föreningen. Det finns alltså platser som kallar sig Science Center, men som inte är medlemmar i föreningen. Utredning av etablering av Science center i Krononergs län, Nilsson&Månsson AB, april 2019. Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Datum: 2019-05-08

December 2018 - Förstudie Resultat: april 2019 framtagning - Slutsatser och rekommendationer - En fältstudie bland elever i åk-6 i Lessebo kommun - Två förslag

Genomförande De kommande steg inför eventuell etableringen av Science center i länet kan avgöras utifrån en rad scenario som i sin tur beror på olika faktorer. En av dem är Regionens beslut kring sin egen roll och åtagande. Andra är kopplad till intressenternas unika och olika förutsättningar. Samt ett fungerande samspel mellan kommunerna, andra myndigheter, lärosänten och näringslivet plus aktörer på nationell och internationell nivå.

För att kunna gå vidare mot den inriktning som Regionen bestämmer att ta, har fyra scenarier utarbetas vilka presenteras härmed. De är delvis en förenkling av förstudiens många slutsatser samt en bild av de steg som varje scenario kan komma att innefatta i sitt vidare genomförande. De fyra scenarier är:

- Utgå från kraven hos Science Center förening – en anläggning i länet - Science center = Mot nya höjder = ett regional struktur plus noder i länet - Enskilda noder med en viss regional samordning - Avsluta projekttiden utan vidare satsning

En En regional Inga Enskilda anläggning i struktur med satsningar noder länet noder vidare

Scenario 1. En anläggning i länet Även om utredningen pekar idag på att ingen aktör lyfter en anläggning som val för en SC i länet, kan det vara en möjlighet att sträva efter, i så fall skulle processen innehålla bl.a. att:

- Länets aktörer samlas bakom beslutet om en anläggning som motsvarar Föreningen för Science centers krav. - Finansiering och styrning bearbetas. - Långsiktighet beaktas. - Frågor kring transport av skolklasser kan komma att lyftas.

Scenario 2. En regional struktur med noder Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Datum: 2019-05-08

Utgår från förstudiens förslag 1(se sida 23 i utredningen). Processen bakom detta scenario kräver samarbete med utvalda intressenter. Utredningen pekar på ett unikt koncept i länet där olika noder i länet utifrån egna intresse och förutsättningar arbetar för att utveckla en stor del av de aktiviteter som en SC- verksamhet erbjuder idag. Utredningen pekar ut 4 noder i länet och flera andra områden kan komma att utvecklas. De 4 utpekade noder är:

- NIBE/Nobel, Markaryd - Huseby Bruk, Alvesta - Epic/GoTech, Växjö - Ljungby Business Arena, Ljungby

Utredningen hänvisar till att Mot nya höjders pedagogiska stöd, mobila verksamhet, utrustning och etablerade samarbete med Tekniska museet och Linnéuniversitet, kan fungera vidare som en regional struktur som samlar länet under ett Science center-arbetssätt. Strukturen utvecklas vidare och kan även komma att erbjuda andra, nya och nödvändiga funktioner till noderna såsom: - Samordning av nodernas verksamheter - Sätta strukturer för samverkan med kommunerna om skolbesök - Samordning av utställningsverksamheten och sluta avtal med nationella aktörer, t.ex. museer. Viktigt så snart som möjligt eftersom konkurrens finns från andra aktörer! - Stöd vid ansökningar om projekt-och fondmedel - Sätta strukturer för avtal med länstrafiken gällande transporter för skolelever. - Främja utvecklingen av fler noder i länet. - Pop up-labb med aktiviteter i tomma lokaler. - Makerbussens utbud utökas med flera praktiska hands-on aktiviteter

Processer bakom denna etablering kan komma då att innehålla, bland annat:

- Beslut kring Region Kronobergs egna resurser och roll. - Nodernas roll och stöd – Val av vilka noder som stödjs och vad innebär detta stöd? - Den gemensamma strukturen, innehåll, finansiering, styrning… bearbetas och beslutas. - Ta del av flera röster från målgruppen, elever, lärare... - Förankra vidare och avtala åtagande - Genomföra en översyn av partnerskap med de nationella aktörerna - Sträva efter nya samarbetspartner på nationell nivå

Scenario 3. Enskilda noder Utgår från förstudiens förslag 2 (se sida 24 i utredningen), enskilda noder med viss regional samordning. Utredningen redovisar i förslaget ett mindre åtagande från Regionen och att noderna själva driver sina verksamheter.

Processer bakom denna typ av samordningen inkluderar: Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Datum: 2019-05-08

- Beslut kring Region Kronobergs egna resurser och roll - Stöd till noderna – Vilka och vad innehåller detta stöd?

Scenario 4. Ett annat möjligt scenario är också att avsluta projekten (Mot nya höjders Lab och Maker Tour-Mot nya höjder) utan att vidareutveckla eller etablera ett Science Center i länet.

Här är då viktigt att kommunicera detta beslut till alla intressenter.

Vidare analys Utredningen analyserar vidare scenario 1 och 2 och samlar fördelar och nackdelar samt SWOT-analyser kring varje förslag. Utredningen lyfter andra exempel i Sverige och i världen för att kunna jämföra denna unika satsning. Utredningen pekar dock på att ingen annan verksamhet med en noder-koncept har kunnat upptäckas.

Utredningen analyserar också etableringen utinfrån ett geografiskt perspektiv. De närmaste SC-anläggningarna ligger i Jönköping, Karlshamn och Oskarshamn. Utredningen lyfter däför behovet av en djupare målgrupssanalys och marknadsanlays vid etablering av en publik verksamhet i länet. Samtidigt som utredarna ser en fördel med att det finns ett geografiskt tomrum för SC-aktiviteter i omrdet som inkluderar Halland, delar av Kalmar och Jönköping (se sidan 19 i utredningen).

Ekonomiska effekter/konsekvenser av förslaget Förstudien presenterar presumtiva budgetar som skulle behövas ses över och aktualiseras vid beslut av inriktningen. Förstudiens kostnaders baseras på Mot nya höjder nuvarande verksamhet.

En regional Inga En anläggning Enskilda struktur med satsningar i länet noder noder vidare

Ny kostnadskalkyl Beslutsunderlag Diarienr: 19RGK958 Handläggare: Datum: 2019-05-08

bearbetas Enligt förstudien Enligt förstudien Inga kostnader

Exempel från 3 800 000 kr * 1 000 000 kr * andra Science center i Sverige

*sidan 24-25 i uterdningen.

Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslås att notera informationen och följa upp processen för vidare diskussion och beslut kring inriktning. Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län nilsson-mansson.se Erica Månsson | [email protected] | 076 788 27 01 Alexandra S Nylén | [email protected] | 076-788 58 11

Grafisk form: Kristina Gustafsson | [email protected] Foto omslag: Hanno Lans, Wikicommons

2 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Sammanfattning

En central utmaning för länet är kopplad till kompetensförsörjning och matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ett av de områden där det råder brist på kompetens är naturvetenskap och teknik. Enligt statistisk från Skolverket har Kronobergs län dessutom en låg förmåga att attrahera elever till utbildningar inom dessa ämnen. Sedan 2014 har därför det regionala projektet Mot Nya Höjder drivits för att öka intresset för teknik, matematik och naturvetenskap. Från 2018 utvecklades projektet ytterligare tillsammans med Tekniska museet, vilket innebar att en mobil verksamhet tillkom. Projektet avslutas i sin nuvarande form under 2019. De involverade parterna ser dock en potential i att låta framgångarna från satsningen leva vidare i någon form av fortsatt verksamhet. Ett av de förslag som kommit upp är en science center-etablering.

Region Kronoberg har gett Nilsson & Månsson AB i uppdrag att utföra en utredning av förutsättningarna för en etablering av Science Center i Kronobergs län. Utgångspunkten för utredningen ska beakta möjligheten av ett Science Center utifrån en nodstruktur. Projektet påbörjas 2018-12-17 och avslutas 2019-04-15. Utredningen har gjorts genom bakgrundsstudier, omvärldsanalys och intervjuer. En studentgrupp från Linnéuniversitetet har även genomfört en fältstudie bland skolelever för att förstärka analysen av intressentgruppens behov.

I Kronoberg finns i dag det digitala och mobila projektet Maker Tour-Mot Nya Höjder samt där utöver fyra platser i länet där science center-liknande verksamhet pågår i olika stor omfattning. Mest etablerat är arbetet i Markaryd med satsningen NIBE/Nobel och på Huseby Bruk i Alvesta. I Ljungby drivs frågan om ett Science Center av Ljungby Business Arena och Ljungby kommun. I Växjö finns Epic Teknikens hus, med placering vid Linnéuniversitetet och som drivs av föreningen GoTech. Av de fyra platserna är endast Huseby Bruk öppet för allmänheten.

Utredningen bedömer att det i dagsläget inte finns utrymme för någon enskild satsning på ett stort Science Center i länet. Det finns däremot en potential att bygga upp en fastare struktur för ett Science Center utifrån nodperspektivet. Satsningen av Maker Tour-Mot nya höjder och de andra pågående satsningarna i Alvesta, Växjö, Markaryd och Ljungby, utgör en grund för att etablera en fastare science center-struktur med en permanent organisation och fasta noder. Satsningen bör utgå från intressenternas behov och resurser på respektive ort, vilket medför att noderna kan se olika ut. En gemensam länsövergripande organisation skapas för samordning av vissa funktioner som till exempel pedagoger, maker-buss, avtal med nationella aktörer om utställningar och samordning. Att skapa en fortsättning på Mot Nya Höjder utan tidsglapp är avgörande för att upprätthålla samverkansformer och hävda verksamheten i konkurrens med andra.

Science Center i Kronoberg kan alltså gestalta sig som en nodbaserad organisation. Graden av gemensam överbyggnad skiljer de två alternativa upplägg som utredningen pekar på. Huvudalternativet som föreslås omfattar de lokala noderna i Markaryd, Alvesta, Ljungby och Växjö. Noderna sköter enligt förslaget egen drift separat. Inom den gemensamma överbyggnaden finns tre pedagoger, en samordnare samt en mobil enhet. Till förslaget hör även en semi-mobil verksamhet i form av ett Pop up-labb för att ytterligare stärka utvecklingen av arbetsmetoder och nå ut i hela regionen. Det kan röra sig om att nyttja tillgängliga lokaler, t.ex. bibliotek, i länets orter där tillfälliga labb-miljöer byggs upp och som kan kompletteras med utställningar. Viktigt är att avtal tecknas snarast med nationella aktörer om utställningar då det finns konkurrens om detta.

Mål, styr- och uppföljningssystem för den gemensamma funktionen bör tas fram och fastställas. Verksamheternas effekter utvärderas även systematiskt, till exempel via Linnéuniversitetet. Balans ska finnas mellan förväntningar på Science Center och rimlig måluppfyllelse. Många gånger har science center-verksamhet fått bära stora förväntningar på resultat som de inte lever upp till. Vi föreslår en bredare målbild än den som enbart syftar till att öka antalet sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Referensgrupper av unga bör inrättas för arbetet ute i noderna. På sikt bör noderna sträva mot att bli besöksmål öppna för allmänheten för att stärka länets attraktivitet och för att få en bredare intäktsbas.

Finansieringslösning föreslås utgå från befintliga aktörer och finansieringsmodellen för Maker Tour-Mot nya höjder (från Region Kronoberg, Tillväxtverket, Länsstyrelsen, Linnéuniversitetet samt sponsring från näringslivet).

Utredarna pekar också på utvecklingsmöjligheter genom etablering av nya noder, till exempel i Älmhult och genom interregionalt samarbete. Utveckling av nya teman omfattar bland annat förslag om medicinteknik, glas och platsutveckling.

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 3 Inledning

Bakgrund Kronobergs län har en god tillväxt vad gäller befolkning och sysselsättningsgrad. Generellt sett uppvisar länet också en positiv produktivi- tetstrend. För att bibehålla en god konkurrenskraft krävs dock att kompetensförsörjningen inom olika områden säkras. Region Kronoberg ser att en central utmaning för länet är kopplad till kompetensförsörjning och matchning. “Gröna Kronoberg 2025” är Region Kronobergs utvecklingsstrategi för öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga. Den fungerar styrande för regionens arbete med regional utveckling samt fungerar vägledande för olika aktörers samhandling mot gemensamma mål. I strategin finns fyra definierade prioriteringar. Utmaningarna kring regionens kompetensförsörjning och matchning gentemot arbetslivet faller under prioriteringarna 3 och 4, det vill säga ”utveckla diversifiering och innovationsförmåga” samt ”utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa”.

När det gäller området naturvetenskap, teknik och matematik går utbildningsvägarna i huvudsak via det offentliga utbildningssystemet. Här finns dock problem som att rekryteringsbasen till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar är för liten. Enligt statistisk från Skolverket har Kronobergs län en särskilt låg förmåga att attrahera elever till utbildningar som inriktar sig mot teknik och naturvetenskap.

Region Kronoberg äger utifrån sin kompetensförsörjningsstrategi en rad satsningar kopplade till att stärka den långsiktiga kompetensför- sörjningen. Projektet ”Mot nya höjder” är en av dem. Mot nya höjder startades 2014 inför en internationell astronautkonferens i Växjö. Mot bakgrund av vetskapen om att intresse för naturvetenskap, teknik och matematik bland regionens elever är generellt sett lågt, drogs en satsning riktad mot skolorna igång. Under ett läsår förbereddes länets elever inför konferensen med olika rymdutmaningar. Efter konferensen har konceptet levt vidare med utmaningar, bloggande och belöningar för länets skolor. Deltagande organisationer var Region Kronoberg, Länsstyrelsen Kronoberg, GoTech och Linnéuniversitetet.

År 2018 gick Mot nya höjder samman med Tekniska museets mobila satsning Maker tour. Det gemensamma konceptet “Maker tour – Mot nya höjder” ägs och drivs av bland andra Region Kronoberg och Tekniska museet. Projektet vill bidra till att öka intresset för teknik, naturvetenskap, matematik och programmering bland barn och unga. Projektet har utvecklat ett särskilt arbetssätt med samverkan mellan näringslivet, utbildningsväsen, civilsamhället och offentliga organisationer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Maker tour – Mot nya höjders utbildningskoncept innehåller utmaningar inom naturvetenskap, teknik och matematik som elever genomför och som läraren sedan bloggar om. Konceptet innehåller också en så kallad Maker-buss som besöker skolan och utbildar både elever och lärare i teknikutveckling och programmering. Finansiering sker via Tillväxtverket, Vinnova, Tekniska museet, Region Kronoberg, Linnéuniversitetet och Länsstyrelsen i Kronobergs län.

2017 togs ett första steg för utvecklingen av ett Science Center i Kronobergs län. Initiativet kom sig genom att Maker Tour - Mot Nya Höjder anordnade ett möte med representanter för länets kommuner och ett antal representanter från näringslivet. En arbetsgrupp bildades för att fortsätta arbetet med att undersöka förutsättningarna för en etablering av ett Science Center. Projektet Maker Tour - Mot Nya Höjder går också in i ett slutår med nuvarande organisation. De involverade parterna ser potential i att låta framgångarna från satsningen leva vidare i någon form av fortsatt verksamhet. Ett av de förslag som kommit upp är i en science center-etablering.

Den arbetsgrupp som bildats har en utgångspunkt i det regionala perspektivet, vilket i sin tur fått till följd att tanken föddes på ett Science Center med formen av en nodstruktur. På så sätt skiljer sig initiativet från de flesta andra Science Centers i Sverige, där utgångspunkten för etablering ofta haft en grund i lokala förhållanden och starka band till specifika industriföretag. I Kronoberg har processen snarast varit den omvända genom att ett ursprungligt regionalt och mobilt projekt ges en fortsättning i mer lokalt förankrade, platsspecifika noder. Arbets- gruppen har initierat föreliggande förstudie som ett led i att fördjupa analysen av förutsättningarna kring etableringen av ett Science Center i Kronobergs län med utgångspunkt i en nodstruktur.

4 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Uppdrag Region Kronoberg har gett Nilsson och Månsson AB i uppdrag att utföra en utredning av förutsättningarna för en etablering av Science Center i Kronobergs län. Nilsson & Månsson AB är ett konsultföretag som arbetar med kultur, ledarskap och hållbar utveckling. Nilsson & Månsson AB har ramavtal med Region Kronoberg, gällande konsulter för regional utveckling. Projektet påbörjas 2018-12-17 och avslutas 2019-04-15. Kontaktpersoner på Region Kronoberg har varit Marcus Brunskog och Mariana Gomez Johannesson.

I utredningen har ingått: • Fördjupad analys av förutsättningar för etableringen av Science Center i Kronoberg. • Strategisk kartläggning av aktörerna/organisationer/intressenter, deras behov och möjliga roller i ett Science Center • Exempel och lärdomar från andra regioner och verksamheter • Presentation av handlingsförslag för fortsatta insatser i processen samt bedömning av för- och nackdelar med handlingsförslag • Översiktlig kostnadsanalys av handlingsförslag

Utredningen redovisas i en rapport tillsammans med ett antal dragningar för arbetsgruppen och aktuella intressenter som utses av uppdragsgivaren.

Metod Utredningen har gjorts genom utgångspunkt i bakgrundsstudier och intervjuer. Ett urval av intressenter gjordes i samråd med uppdragsgiva- re i början av utredningen. I övrigt har litteraturstudier och omvärldsanalys gjorts bland annat via research och materialgenomgång.

För en del av omvärldsanalysen gavs ett särskilt uppdrag till Mimmi Tegnér, strateg vid sektionen för Processledning och strategi inom ÅF:s avdelning för samhällsutveckling i Malmö. Mimmi Tegnér har tidigare arbetat med science center-frågor i sin roll som processledare för satsningen Wisdome inom Malmö Museer.

Intervjuer har skett utifrån en semistrukturerad mall med frågor om syn på Science Center, lokala förhållanden, regional täckning, eventuell önskad roll, egna behov och resurser. Intervjuerna har skett genom möte eller per telefon. De flesta har intervjuats en gång, men i enstaka fall har kompletterande uppgifter inhämtats via telefon eller e-post.

Masterprogrammet för Peace and Development, Linnéuniversitetet, genomförde en fältstudie med fokus på attityder till Science Center hos skolelever i Lessebo kommun. De har i sin studie använt workshops, intervjuer, videoberättelser, enkät och observation. Metoderna beskrivs utförligare i bilaga 1. Studien har genomförts av Jennifer Wood, Mara van der Kamp, Shant Kerbabian, Emil Thillberg och Mohammad Ali Khan.

Omvärldsbeskrivning

Definitioner och begrepp

Science Center Det finns ingen entydig definition av begreppet Science Center. Gemensamt för dessa platser kan dock sägas vara att de skapar kopplingar mellan människor och naturvetenskap och ger möjligheter att utforska och upptäcka tillsammans kring teknik, naturvetenskap och matematik. I Sverige finns ett tjugotal Science Centers. Föreningen Svenska Science Centers utgår från följande definition i sina medlemskriterier. Anläggningen ska: • Ha en permanent anläggning med verksamhet året om, med egen personal och driftsbudget • Erbjuda interaktiva utställningar och metoder • Ha en pedagogisk plattform som utgår från det entreprenöriella lärandet • Erbjuda ämnesövergripande program för skola, förskola och allmänhet • Skapa tvärvetenskapliga upplevelser med fokus på naturvetenskap, teknik och matematik • Bedriva kompetensutveckling för pedagoger inom skola och förskola • Ha väsentlig del av verksamheten som vänder sig till allmänheten

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 5 • Vila på vetenskaplig grund • Vara öppet forum för aktuell debatt och vetenskapsdialog • Arbeta med hållbar samhällsutveckling, med fokus på integration, miljö och mångfald • Arbeta med framtida kompetensförsörjning och breddad rekrytering • Samarbeta med omgivande samhällsaktörer

Dessa kriterier gäller som nämnt enbart medlemskapet i föreningen. Det finns alltså platser som kallar sig Science Center, men som inte är medlemmar i föreningen.

Nod I uppdragsbeskrivningen beskrivs att utgångspunkten för utredning kring etablerandet av Science Center i länet ska beakta möjligheten av en nodstruktur. Begreppet nod är inte helt självklart för alla i sin betydelse. Därför försöker vi här resonera lite om nod-begreppet och de närlig- gande alternativ som finns.

En nod beskrivs i Nationalencyklopedin som lat. nodus ’knut’. Ordet har bäring inom en mängd områden som till exempel teknologi, biologi och medicin. Det används bland annat i forskningssammanhang och då avses generellt en nod som en samlande plats som knyter ihop mindre enheter. Strukturen symboliserar tanken på att kommunikation och delandet av kunskap från olika håll underlättas genom en samman- länkning till ett centrum. I kulturella sammanhang används ibland termen kulturell nod som en motsvarande samlingspunkt (kring en fråga/ ett tema) till vilket ett spritt nätverk av aktörer kan vara knutet.

Ibland används istället termen ”hub”, som exempelvis i EU-kommissionens satsning ”European Creative Hubs Network”. Kulturrådet nämner satsningen på sin hemsida men har då valt att istället för hub använda termen nod. På sin webbplats definierar EU-kommissionen en kreativ nod som en mötesplats som delvis upplåter plats för nätverkande och/eller organisations- och affärsutveckling för de kulturella och kreativa sektorerna. Ytterligare en alternativ term i det här sammanhanget är ”nav” och som utgör en liknande bild av en samlingspunkt med förgreningar.

I det följande används dock fortsatt termen nod med en betydelse av en fysisk och digital samlingsplats för aktivitet, nätverkande och kun- skapsutbyte dit olika slags aktörer är kopplade. Relationen kan vara mer eller mindre stark och aktörerna kan vara allt från enskilda privatper- soner till internationella institutioner.

STEAM STEAM är en förkortning av Science, Technology, Engineering, Arts and Matemathics. STEAM nämns ibland i samband med Science Cen- ters eftersom inriktningarna på många sätt sammanfaller. STEAM är ett samlingsbegrepp som används för att integrera dessa ämnen i olika typer av utbildningsprogram. Syftet är att stimulera intresset för ämnena samt att främja innovativt och kritiskt tänkande. Den konstnärliga aspekten, Arts, har tillkommit senare för att tillföra perspektiv inom design och kreativitet. I uppdraget kring etableringen av Science Center i Kronoberg nämns STEAM som en utgångspunkt, där den konstnärliga aspekten utgör en viktig del.

Science Centers i Sverige – organisation och ekonomi Till föreningen för svenska Science Centers finns i dagsläget 20 platser kopplade, från Malmö i söder till Luleå i norr. De olika Science Centren har enligt egen statistik cirka 2 miljoner besökare årligen. Organisationsformerna för de olika Science Centren varierar; Aktiebolag, kon- sortie-AB, ideell förening, stiftelse, kommunalt bolag, kommunal verksamhet, regional verksamhet, som del av universitet och som del av museum.

Uppdragen mellan centren varierar också, delvis beroende på vem eller vilka som står bakom organisationen. De allra flesta har en blandad finansiering och det är svårt att generalisera kring finansiella lösningar. Det lokala näringslivet bidrar ofta, men sällan i form av direkt grundfi- nansiering, utan oftare genom projekt eller i nominellt eller indirekt stöd. Näringslivsstiftelser är viktiga för flera Science Centers (t ex Knut och Alice Wallenberg, Ljungbergfonden, Sparbanksstiftelser).

De flesta center har ett kommunalt stöd, vilket dock varierar i storlek. Många kommuner har avtal med ett Science Center som innebär att kommunen stöttar genom en motprestation som till exempel kan innebära ett antal elevbesök per år. För Science Centers som uppfyller kriterier för statligt bidrag via Skolverket, finns även den möjligheten till delfinansiering. I Sverige är det cirka 15 anläggningar som får bidrag. Det statliga bidraget utgör generellt sett mindre än 10 % av finansieringen. Bland kriterierna finns att verksamheten ska rikta sig mot allmänheten, ha haft verksamhet minst ett år samt vara en självständig verksamhet med en stabil grund för finansiering annan än genom statsbidrag. Ungefär hälften av anläggningar får någon form av regionalt stöd, men storleken på detta varierar stort. Västra Götaland står för den absolut

6 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län största delen av bidrag till sina centers, medan det regionala stödet för övriga utgör en mindre del av finansieringen. Den generella siffran för regionalt stöd är här mindre än 10%. Kopplat till de regionala stöden är finansieringsformer via till exempel Tillväxtverket och Struktur- och Socialfonder. En stor del av centrens finansiering utgörs av egna intäkter i form av projektbaserade insatser med externa medel samt egna intäkter genom inträde.

Nationella och internationella exempel

Kreativum Science Center, Karlshamn Kreativum i Blekinge AB är sedan ett år tillbaka ett kommunalt bolag med Karlshamns kommun som huvudman. Dessförinnan var det ett fristående aktiebolag. Företaget har 15 tillsvidareanställda och mellan 25–30 säsongsanställda. Hälften av den ordinarie personalen är pedagoger medan de säsongsanställda främst är gymnasieelever och studenter.

Innehåll/inriktning Kreativum arbetar just nu med att definiera vad deras nisch är, berättar Mathias Roos, vd. Deras kärnidé handlar om de olika val för en hållbar omställning som vi som samhälle behöver göra. Oavsett om det är teknik, naturvetenskap eller energi går det att knyta till frågan om vart är vi på väg som samhälle. Utgångspunkten i de globala målen gör också att det går att passa in vilket tema som helst till vilken aktör som helst. Näringslivet, i alla fall de stora företagen, har fokus på samma frågor. Det gör att vi kan bedriva vår verksamhet mot alla målgrupper.

Finansiering Affärsanalyser görs löpande. Det kommunala bolaget upplevs som en tryggare bolagsform. Som många Science Center erfar är det svårt att dra runt ett fristående bolag helt på egna intäkter. Kreativum har förstärkt sin roll som en verksamhet som levererar samhällsnytta genom att de bidrar till kompetensförsörjningen och skapar intresse och förståelser för hållbar utveckling. De analyserar affären i förhållande till det och det är inget som går att fånga kortsiktigt. Finansieringen består av bidrag från kommunen, egna intäkter och bidrag från Skolverket. Företagssamarbeten utifrån mer från tematiska satsningar och handlar inte om sponsring utan mer regelrätta samarbeten. Det kan vara kring evenemang eller utvecklingen av utställningar.

Framgångsfaktorer Att vi arbetar med en tydlig kopplingen till våra ägares måluppfyllelse: skolorna i första hand som vi har en tät dialog med. Men även det regionala näringslivet. Det är viktigt att vara relevant för det omgivande samhället.

Utmaningar Att få till en hållbar finansiering och en ekonomisk långsiktighet. Tjänsten blir dyrare och dyrare att producera, men köpkraften hos den största intressenten, dvs skolorna, blir inte större. Snarare hoppas de kunna producera bättre undervisning till en lägre kostnad. Kostnaderna ökar helt enkelt snabbare än intäkterna. Kreativum för även en dialog med regionen som ju är mottagare av nyttan när det kommer till den regionala kompetensförsörjningen. Om det blir en större satsning på ett Science Center i Kronobergs län är det av intresse att diskutera hur de olika centra kan komplettera varandra. Det är viktigt att vara och en har en egen inriktning, en egen nisch. Då kan regionen gynnas av att det finns flera platser för besökarna att åka till.

Navet Science Center, Borås Navet är Sjuhärads Science Center med uppgift att främja intresse för teknik, naturvetenskap och matematik för lärare, barn, ungdomar och allmänhet. Navet startades av Högskolan i Borås som ett projekt under två års tid, sen tog Borås stad över driften och ansvaret. I och med att högskolan tog initiativet till centret har de haft en nära koppling till verksamheten. Navet grundades 1996 och var en kommunal verksamhet fram till 2006. Sedan dess är Sjuhärads kommunalförbund huvudman och styrgruppen består av fem kommunalråd. Navet har ungefär 18 personer tillsvidareanställda, varav 10 pedagoger, 1 ½ teknikertjänst där den biträdande chefen även har hand om ekonomi, marknadsföring och bokningar.

Finansiering Finansieringen kommer från kommunerna genom särskilda avtal, vilket uppgår till 36% av intäkterna, en nästan lika stor del består av egna intäkter. Det kan vara utställningar som de bygger själva och säljer vidare, utbildningar, produktion av egna böcker, klassrumsmaterial etc. Denna verksamhet har växt fram under tid. Cirka 15% av finansieringen kommer från Skolverket, Navet är en av de största bidragsmottagarna. 13% finansieras av Västra Götalandsregionen. Där utöver arbetar de med många internationella projekt, t.ex. EU-projekt. Navet arbetar med flera ICLD-projekt som får medel från SIDA, just nu i Indonesien och Vietnam. Genom de internationella kontakterna får personalen mycket värdefull input. De är också ute och föreläser mycket i länder såsom Albanien, Irland m.fl.

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 7 Innehåll/inriktning Navet erbjuder kompetensutveckling för vuxna, tema för elever, fritidsaktiviteter, konferenser, föreläsningar och event. När det gäller teman tenderar det att gå mot längre åtaganden för skolorna. När en klass bokar ett besök får de förarbete, de genomför sitt besök och får med sig eftermaterial att arbeta vidare med i klassen. Flera teman pågår under ett helt läsår. Det innebär att eleverna kommer in till Navet på olika temabesök, de åker på studiebesök till företag och genom detta långsiktiga arbete skapar centrets pedagoger en relation med eleverna. Tekniktemat som genomförs med årskurs 8 avslutas med ett stort event tillsammans med flera företag. Denna typ av samarbeten gör större avtryck hos eleverna, Navet strävar därför mer och mer att arbeta på detta sätt.

Det är alltid två till tre pedagoger som möter varje klass, pedagogerna arbetar aldrig ensamma. I dessa möten sker verksamhetsutvecklingen, pedagogerna pratar med lärarna, noterar elevernas reaktioner och observerar hur deras program tas emot.

Navet har ungefär 25 000 elever på temabesök per år. Under 2018 hölls olika typer av kompetensutveckling för sammanlagt 6 381 pedagoger varav 3 674 i programmering och digital kompetens. 3776 elever utbildades i programmering under förra året.

Framgångsfaktorer I utvärderingen som Kontigo gjorde i Västra Götalandsregionen konstaterades att Navet är kostnadseffektiva. En annan framgångsfaktor är att de skapar en nära relation till de aktörer de möter. Alla pedagoger arbetar med alla teman, sen kan vissa pedagoger ansvara för forskning och utveckling inom vissa områden. Men det finns ingen uppdelning i att bara vissa medarbetare arbetar med utveckling.

Största utmaningarna En av de stora utmaningarna är att få tid och skapa utrymme till utveckling. Det gäller att pedagogerna som utvecklar verksamheten både hinner med den kontinuerliga driften och skolbesöken och att de får tillräckligt med utmaningar och utrymme för utveckling. Under veckorna finns ett litet utrymme för det mellan kl. 15-16.30, men i övrigt avsätter Navet en utvecklingsperiod om cirka 10 dagar i starten av varje termin innan skolorna börjat, ibland även några dagar före jullovet. En annan utmaning handlar om att få ihop personalens tjänstgöringstider. Alla måste arbeta under högsäsong, helst inga semestrar utom på skolloven. Det är också svårt att konkurrera med andra arbetsgivare, eftersom lönenivån är låg.

Kvalitetssäkring NAVET kom 2016, 2017 och 2018 på delad första plats bland Sveriges alla Science Center i Skolverkets årliga kvalitetsmätning. Skolverket gör en kvalitetsmätning inför fördelningen av det statliga permanenta verksamhetsstödet. 2018 fick Navet tillsammans med Teknikens hus i Luleå 35 av 40 möjliga poäng.

Upptech, Jönköping Science Center Upptech är en regional mötesplats för aktörer inom områdena teknik, naturvetenskap och entreprenörskap. Verksamheten är en del av ut- bildningsförvaltningen i Jönköpings kommun och arbetar integrerat med kommunens skolor. Upptech har även KomTek-kurser på kvällstid, teknikvärldens motsvarighet till Kulturskolan.

Organisation Upptech är en egen enhet inom utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun och är en av flera stödfunktioner till skolan. I förvaltningen ingår även modermålsenheten, AMA (arbetsmarknadsåtgärder) och kulturskolan. Verksamheten har 13 tillsvidareanställda och ett 20-tal timanställda, främst gymnasieelever som arbetar på kvällar och helger.

Innehåll/inriktning Upptech har verksamhet för skolor under veckodagarna, medan det är öppet för allmänheten enbart fredag-söndag. Därtill har de fortbildning för lärare och pedagoger samt konferensverksamhet. Mycket av fortbildning för skolan förläggs på Upptech, där fokus ligger på programmering och tekniska fortbildningar. En stor del av verksamheten är också förlagd till skolorna, Upptechs pedagoger håller i utbildningar i NTA, med särskilda NTA-lådor. Även naturskolans verksamhet är knuten till centret, med utomhuspedagogik för både elever och lärare. (NTA står för Naturvetenskap och teknik för alla. Det är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare. NTA står för Naturvetenskap och teknik för alla. Det är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare.)

Ekobussen är deras egna koncept och består av en buss som till hälften är ombyggd till ett biologilabb. Denna används för högstadie- och gymnasieelever som får åka ut på heldagar i naturen där de labbar och experimenterar. I Upptechs verksamhet finns också KomTek på kvälls-

8 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län tid, en kommunal entreprenörs- och teknikskola. KomTek håller fritidskurser och anordnar lovaktiviteter för barn och ungdomar som vill lära sig mer om teknik, mekanik, programmering och design. Kurser hålls både höst, vår och sommar.

Finansiering Kommunbidraget från två skolnämnder står för medparten av finansieringen (förskole- och grundskoleförvaltningen samt gymnasie- och ar- betsmarknadsförvaltningen). Upptech omsatte cirka 13 miljoner kr under 2018 där 1 miljon kr kom från Skolverket. Egenfinansieringen i form av intäkter och försäljning uppgick till cirka 1 miljon kr.

Upptech har en referensgrupp med representanter från högskolan, näringslivet och grundskolan, den är dock inte beslutande. Centret startade som ett samarbete med universitet och näringsliv. Fokus för arbetet framöver är att återknyta kontakterna med näringslivet. Behovet av kompetensförsörjning till industrin är stort, framför allt till högteknologiska företag.

Framgångsfaktorer Upptech har alla bitar för att vara oumbärliga för skolan. Det är det enda Science Centret i Sverige som ägs direkt av skolan. Arbetssätten är väl inarbetade och etablerade i kommunen. Ekobussen har funnits i 25 år och NTA är väl inarbetat i skolorna.

Största utmaningar En av utmaningarna är att verksamheten inte är en lagstadgad del av skolan och att hävda sig mot skolans behov kan vara svårt vid be- sparingsåtgärder. En annan utmaning är förnyelsen av utställningshallen, den ser fortfarande ut som 2002 när centret öppnade. Upptechs interaktiva lärmiljö har inte utvecklats i den takt som skett på andra håll. Upphandlingar, det som är optimerat för skolan är inte optimerat för Upptech. Upptech är det enda Science Center i Region Jönköping som består 13 kommuner.

Exploratoriet, Skellefteå Science Center Exploratoriet grundades för två år sedan. Tidigare fanns ett embryo i form av en mindre verksamhet som var integrerad med en gymnasieskola. Den var enbart till för skolelever och sköttes av två halvtidstjänster som även arbetade på skolan. Denna verksamhet hade en vänförening där Boliden, Skellefteåkraft och lokala företag ingick. Från detta skalade man upp och skapade ett fristående Science Center eftersom det saknades i regionen.

Organisation Under den 2,5 år långa utvecklings- och uppbyggnadsfasen arbetade man för att hitta sponsorer till investeringen och för en drift på 3–5 år. De bildade en stiftelse som i sin tur bildade ett aktiebolag. Det var ett krav från näringslivet att det inte skulle bli en kommunal verksamhet. Därför har kommunen varit noga med att inte ha för många representanter med i styrelsen. I styrelsen sitter representanter från IF Metall, Boli- den AB, Skellefteå Kraft, Skellefteå kommun, Handelskammaren och Norran. Antalet anställda är sju tillsvidareanställda, en på 20% arbetar på gymnasiet, en konsult 75%, 10-12 extrapersonal för event, helger och lov. Den ordinarie personalen arbetar aldrig under helger.

Finansiering Kommunen ger ett bidrag om 3 miljoner årligen, men får 2 miljoner tillbaka i hyra. Därtill finns avtal med företag som har bundit upp sig att bidra med finansiering under ett eller flera år. Man söker även andra inkomster, t.ex. genom konferensverksamhet. Exploratoriet har fått en mindre summa av Skolverket i år eftersom det var första året de kunde söka. Nästa år finns möjlighet att söka mer medel, men de statliga medlen ökar inte och det är nu 20 Science Center som delar på drygt 25 miljoner. För särskilda satsningar söker man sponsring, men i övrigt arbetar de med olika sponsringspaket på årsbasis. Inträde, shop och caféet ger också intäkter. Exploratoriet arrangerar även femkamper för vuxna och får in en hel del intäkter från konferensbokningen. Det är en avvägning då man upplever att konferensverksamheten tär på den verksamhet som borde vara vikt för skolorna.

Innehåll/inriktning Personalens kompetens och vilka tillfälliga utställningar som finns att hyra bestämmer till stor del innehållet i verksamheten. Exploratoriet arbetar mycket med kommunens kulturskola och deras kulturpedagog. En av de anställda på centret är NO-lärare. Verksamheten har mycket fokus på programmering, kemi och teknik.

Framgångsfaktorer En av de största framgångsfaktorerna har varit att både näringslivet och kommunen varit så drivande i etableringen av centret. Kommun valde att satsa 17 miljoner på centret, under förutsättning att näringslivet bidrog med 6,5 miljoner till etableringen. Att hitta bra personal, få till ett bra team med medarbetare som fungerar bra tillsammans är också en framgångsfaktor. Det är många 16-åringa tjejer (naturvetare) som arbetar på Exploratoriet för tillfället, de gör ett väldigt bra jobb. Att ha en nära koppling till företagen i regionen är också en styrka. Kontak-

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 9 terna med de stora företagen som har medel har varit gynnsamma på flera sätt. Skoleleverna har fått bygga legorobotar hos ett av de största träföretagen. Det är även bra för företagen att få möta ungdomar.

Största utmaningar Ekonomin är en utmaning. Det är viktigt att den som leder verksamheten de första åren har erfarenhet av att ha drivet eget företag eller har haft hela ansvaret för ekonomin i en verksamhet. Det är också viktigt att få in pengar till att utveckla verksamheten och förnya den, så att folk vill återvända, men också för att få personalen att stanna.

Avstånden i kommunen. Skellefteå kommun är stort. Det är svårast att nå ut till dem som befinner sig långt bort. Att få skolor att resa en tim- me i varje riktning för ett besök är en utmaning. De arbetar därför mycket utåtriktat och åker ut till skolorna, framför allt med programmering.

Förnyelse är en utmaning. Det är svårt att hitta intressanta vandringsutställningar, ofta är de dyra. De önskar att Science Centers över lag var bättre på att samarbeta.

Byggnadens begränsningar. Att bygga ett nytt center kostar mycket och det är lätt att man bygger fast sig i en byggnad. Därför är det bra med en buss som gör att man kan variera sig.

Höja statusen för Science Centers: Att få alla att förstå vilken potential som ryms i ett Science Center.

Science Gallery, Dublin, Irland “Ignite creativity and discovery where science and art collide” Science Gallery i Dublin arbetar med målgruppen 15–25 åringar och arrangerar öppna inbjudningar bland forskare, innovatörer, konstnärer och utvecklare på en rad olika aktuella teman som bidrar grund till utställningar och program som förändras ofta. Science Gallery i Dublin grundades år2008 och har som mission: “to ignite creativity and discovery where science and art collide”. De arbetar med att involvera det omgivande samhället och strävar efter att föra samman personer med olika bakgrund.

• 440 000 besökare per år • Primära målgrupp är unga 15–25 år, ca 40% av besökarna tillhör denna målgrupp • Motivering till val av målgrupp: det är en ålder när man fattar avgörande beslut om sin framtid • 45% av deltagarna i utbildningsprogrammen kommer från underrepresenterade målgrupper • Fritt inträde är viktigt för att skapa ett underlag av regelbundna besökare • Varje utställning har ett öppet upprop efter idéer till ett specifikt tema • De får in 100–500 ansökningar per utställning och från dem väljs i genomsnitt 24–32 idéer ut • Förslagen kommer från konstnärer och designers, vetenskapsmän, ingenjörer och forskarteam • Global Science Gallery Network – flera platser i världen etableras utifrån samma koncept. Finns för närvarande på 7 platser är världen och är nära knutna till universitet (Dublin, London, Bengaluru, Detroit, Rotterdam, Venedig).

Nyckeln till framgång Placeringen – Central position i Dublin där olika stråk korsas (socialt stråk, affärsstråk, stråk från förorten). Finansieringen - Finansieringsformen ger dem större frihet än traditionella museer på Irland: 12% från staten, 32% intäkter från verksamheten, konferensintäkter, vandringsutställningar mm, 43% fundraising, 13% TCD Arbetssättet – dels de öppna inbjudningarna, dels referensgrupp (advisory board), arbeta med ämnet för att få det tillräckligt smalt/relevant

Nemo Science Museum, Amsterdam, Nederländerna På Nemo Science Museum i Amsterdam arbetar man tätt med forskare från hela landet. De har en väl utbyggd webbplattform för vetenskapskommunikation och utvecklar ett labb för stadsutvecklingsfrågor tillsammans med flera aktörer i staden. Nemo Science Museum öppnade 1997 som det första egentliga Science Centret i Nederländerna. De har 665 000 besökare per år och den största målgrupp är barnfamiljer med barn från 6–8 år och uppåt. I den arkitektoniskt spektakulära byggnaden i centrala Amsterdam ryms fem våningar med interaktiva utställning- ar, ett kemilabb och en energipark på den stora takterrassen.

Plattform för vetenskapskommunikation Från att ha varit ett traditionellt Science Center tog de över en föremålssamling från ett lokalt museum och beskriver sig nu som ett Science Museum. Sedan ett par år tillbaka har museet även knutit till sig Nemo Kennislink, en plattform för vetenskapskommunikation som förmedlar vetenskap på ett populärvetenskapligt sätt till 3,2 miljoner besökare per år. De har fått hög rankning av Google, som även är en av museets

10 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län huvudsponsorer. På Kennislink (som betyder ungefär kunskapslänken) arbetar 15 skribenter med att skriva artiklar om aktuell forskning inom teknik, naturvetenskap, matematik, språk och psykologi. Samarbetet med Kennislink har bidragit till att Nemo Science Museum upplevs som mer relevant bland vuxna, enligt chefen för vetenskapskommunikation Jeroen Wiegertjes.

Museet har ett nära samarbete med forskare från hela landet. På söndagar håller forskare från Amsterdams universitet föredrag för 12–13-åringar och i labbet ”Science live” får forskare använda publiken för olika undersökningar.

Labb för att samskapa staden Just nu pågår ett arbete med att utveckla ett ”city lab”. Det handlar om att utveckla metoder för att involvera medborgarna och samskapa staden där man utgår från Nemos interaktiva förhållningssätt. Labbet är ingen fysisk plats på museet, snarare en verksamhet som kan äga rum på olika platser i staden och involvera både forskare, start-ups och kommunen. I år planerar de att genomföra tre större events som ska ligga till grund för aktiviteter nästa år. ”We make the city” är en festival på takterrassen som äger rum i juni. Här kommer publiken att fungera som en första testbädd och deltagarna bjuds in till en diskussion om hur man använder sensorer i staden, en fråga om hur det offentliga rummet kan behållas offentligt. Labbet utvecklas i nära samarbete med lokala partners och flera universitet. De forskare som följer projektet kommer undersöka hur labbet lyckas med att engagera och involvera allmänheten. En sak de vill ta reda på är vad som motiverar människor och vilka förutsättningarna är för att stadens medborgare ska kunna och vilja delta i utvecklingsarbetet.

Analys

Varför ska man skapa Science Centers? I vår kartläggning blir det uppenbart att det finns stora och spretiga förväntningar på Science center-verksamhet. Samtidigt definieras inte verksamheten på något tydligt sätt. Ett Science center kan se ut lite hur som helst. Det gäller inte bara för svenska förhållanden, utan generellt. Bland de huvudsakliga argumenten för Science center-verksamhet återfinns sådant som att Science center:

• Bidrar till landets behov av framtida kompetensförsörjning, inte minst för näringslivet • Stärker det livslånga lärandet • Leder till ökat intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik • Leder till engagemang i natur och teknik även på ledig tid • Ökar sökantalet till gymnasieprogram med teknisk och naturvetenskaplig inriktning • Ökar attraktionskraften för en plats • Är en resurs för skolan och erbjuder lärandemiljöer som skolan inte har tillgång till • Stärker människors självkänsla och entreprenöriella förmåga

Det övergripande syftet med Mot nya höjder 2.0 formuleras på följande sätt i den ansökan som kom att beviljas regionala utvecklingsmedel: ”Med insatsen ’Mot nya höjder’ vill vi stimulera barn och ungas intresse för teknik, naturvetenskap och matematik. Men det handlar egent- ligen om glädjen och nyfikenheten i att upptäcka, lära och få utlopp för sin kreativitet. Effekten däremot blir att fler söker utbildningar inom tekniska bristområden, vilket är en utmaning för Kronoberg.”

Det finns utvärderingar av Science Centers av olika slag, men direkta forskningsrön kring deras inverkan på till exempel ökat antal ansök- ningar till utbildningar eller höjd kunskapsnivå saknas. En reflektion är att anledningen till att utvärderingar saknas, eller inte kan anses helt träffsäkra, kan vara att målen för Science center-verksamheter ibland har varit otydliga. I utvärderingen av Science Center i Västra Götaland som Kontigo gjort 2017 påtalas till exempel att verksamheterna bör ta fram och belägga en effektkedja: resurs – aktivitet – resultat – effekt.

Ett värdefullt perspektiv i sammanhanget presenterar Therese Eklöf från Visualiseringscenter Norrköping i en rapport efter att hon deltagit i Science Center World Summit 2014. Hennes råd för de som vill säkra rollen för Science Center i framtiden är:

1. Gör hemläxan noga Vad är ert uppdrag och målet med verksamheten? Skaffa en tydlig vision. Formulera målen och verksamhetsplanen så att alla är överens om vad som ska levereras. Inkludera målgrupperna i arbetet, även finansiärerna. 2. Bygg förtroende för er verksamhet Se till att det ni vill berätta är förankrat i forskning. Gör samarbetet med forskarna till en kvalitetsstämpel.

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 11 3. Hitta ungdomarna och kliv in i deras värld Vi måste hitta ungdomarnas arenor och deras språk, våga lyssna på dem, engagera dem. 4 Klargör och säkra er betydelse Håll koll på statistik över kunskapsutvecklingen i regionen, besökarnas omdömen och utveckling av kompetensförsörjning i regionen. 5. Skaffa vänner och bygg nätverk Science Centers har en position i samhället som befinner sig mellan museum, busfabrik och vetenskapscentrum. Den otydliga stämpeln kan ibland skapa problem när det gäller finansiering och uppdrag. Vinn respekt genom att knyta an och engagera parterna i arbetet och i vetenskapen! 6. Använd ny teknik Teknik är inget självändamål, förringa inte innehållet till förmån för avancerad teknik utan använd de tekniska lösningarna som förmedlingsförstärkare.

Ovanstående utgör en bas för att skapa tydliga strukturer för ledning, styrning och uppföljning av de mål som en science center-verksamhet slår fast. Det hela är givetvis en balansgång mellan administrativ börda och kontroll och styrning. Mot bakgrund av de breda förväntningarna och otydliga definitionerna rekommenderar vi ändå att ett tydligt uppföljningssystem tas fram utifrån de identifierade målen och den fast- ställda visionen. I en tänkt nodstruktur krävs dels regionala mål, dels lokala mål utifrån respektive nods förutsättningar. Här är det inte minst viktigt att anknyta till de lokala arenorna för samarbete mellan skola och näringsliv som redan finns, till exempel skola-näringslivsgrupper och programråd för gymnasieprogram. När parterna för Science Center i Kronoberg är identifierade bör ett grundarbete av den här typen göras för att minska riskerna för ett glapp mellan förväntningar och utfall.

Om målet med verksamheten mer renodlat gäller att öka antalet sökanden till en viss utbildning finns andra metoder så som Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege att tillgå. Här har antalet sökanden till gymnasieprogram kunnat påvisas efter genomförande. Ett Science Center har ofta ett bredare anslag än att endast öka intresset för utbildningsprogram. I det fortsatta arbetet i Kronoberg är det dock viktigt att dessa mål görs tydliga och uppföljningsbara.

Vetenskapligt kapital (Science Capital) är en metod för att utveckla, mäta och utvärdera hur människor relaterar till naturvetenskap. Metoden är framtagen av Kings College London och Science Museum London och bygger på Pierre Bourdieus teorier om kulturellt kapital. Vetenskap- ligt kapital består av fyra delar; vad du vet, hur du tänker, vad du gör och vilka du känner i relation till naturvetenskap. Mängden vetenskapligt kapital styr hur en person uppfattar sina möjligheter i ämnet. Mängden kapital påverkas från flera håll; skola, hem, fritid, attityder och värde- ringar. Kapitalet kan användas som ett verktyg för att hitta vägar för att öka intresset för ämnet hos en bredare målgrupp. Genom att utjämna det vetenskapliga kapitalet kan man ge bättre livsmöjligheter överlag för fler. Med utgångspunkt i resonemanget kan ett bredare anslag och målsättning intas när det gäller etablering av Science Center. Effekter kan följas med kvalitativ uppföljning med anknytning till Agenda 2030 och social hållbarhet. I ett bredare perspektiv handlar det om flera av de prioriterade områdena i utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg. • Utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga • Utveckla diversifiering och innovationsförmåga • Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa

Nuvarande verksamheter i Kronbergs län I dagsläget finns det digitala och mobila projektet Maker Tour-Mot Nya Höjder samt där utöver fyra platser i länet där science center-liknande verksamhet pågår i olika stor omfattning. Mest etablerat är arbetet på NIBE/Nobel, Markaryd respektive Huseby Bruk, Alvesta. I Ljungby drivs frågan om ett Science Center av Ljungby Business arena, en fristående näringslivsorganisation. I Växjö finns Epic Teknikens hus. Initiativet om att etablera Science Center i Kronoberg kan sägas ha en annorlunda process än den som hittills varit vanlig i Sverige. I landet generellt har utgångspunkten för etablering ofta haft en grund i lokala förhållanden och starka band till specifika industriföretag. I Kronoberg har processen däremot varit den omvända genom att ett ursprungligt regionalt och mobilt projekt ges en fortsättning i mer lokalt förankrade noder.

Maker Tour-Mot nya höjder Maker tour – Mot nya höjder är ett regionalt utbildningskoncept som strävar efter att göra det enkelt för lärare att öka sina elevers intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Konceptet innehåller en rörlig enhet i form av en buss, laborativa utmaningar, bloggande och belöningar för deltagande klasser. ”Maker tour – Mot nya höjder” jobbar också för att bygga broar mellan skolan och näringslivet. Konceptet startades 2014 i Kronobergs län som ”Mot Nya Höjder” och gick 2017 ihop med Tekniska museets satsning ”Maker Tour”. Vid sammanslag- ningen tillkom den rörliga enheten i form av en så kallad Maker-buss. Sedan dess finns konceptet ”Maker tour-Mot nya höjder” i Kronoberg och från 2018 även i Gävleborgs län. Även Gotlands län har kopplats på under 2019.

12 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Konceptet innehåller, förutom utmaningar som eleverna utför och som läraren sedan bloggar om också en Maker-buss. Bussen besöker skolor i hela länet och utbildar både elever och lärare i teknikutveckling och programmering. Finansiering sker via Tillväxtverket, Tekniska museet, Region Kronoberg, Linnéuniversitetet och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Projektet har från början försökt utveckla ett särskilt arbetssätt med samverkan mellan näringslivet, utbildningsväsen, civilsamhället och offentliga organisationer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Satsningen har ett antal så kallade ambassadörer kopplade till olika delar och teman. I dagsläget utgörs ambassadörerna av rallykartläsaren Tina Thörner, artisten Steve Angello, astronauten Christer Fuglesang och idrottaren Carolina Klüft.

Mot Nya Höjder har under 2018 utvärderats av Institutet för lokal och regional demokrati. De sammanfattar resultatet så här: ”Vad gäller det övergripande syftet så har, anser utvärderaren, projektet jobbat framgångsrikt med att stimulera barn och ungas intresse för teknik, naturvetenskap och matematik. Man har haft höga ambitioner, gjort mycket och slutligen fått väldigt bra respons tillbaka. Syftet anger i mångt och mycket riktningen att gå, där den långsiktiga effekten handlar om att fler söker utbildningar inom de tekniska bristområdena. Det sistnämnda går dock av naturliga skäl inte att följa upp redan nu.”

Vi konstaterar att Mot Nya Höjders mål är i stort kopplade till kompetensförsörjningsfrågan. Huruvida detta uppfylls på sikt är oklart och några planer på vidare uppföljning av projektet saknas i dagsläget. Följeforskning från Linnéuniversitetet kan komma att bli aktuell.

Framgångsfaktorer Inom region Kronoberg tas Mot nya höjder upp som ett exempel som drivits enligt regionens metod för så kallad samhandling. Samhandling sker när aktörer på olika nivåer (lokalt, regionalt, nationellt internationellt) och från olika sektorer (privat, ideell, offentlig) agerar på gemensamma utmaningar och drar mot samma mål. Mot Nya Höjder har samlat en rad olika typer av aktörer som gemensamt riktat insatser mot ett mål om att stimulera kompetensförsörjningen inom naturvetenskap och teknik i regionen. Samhandlingstrappan som modell beskrivs i fyra etapper:

4 SAMHANDLING HUR SKA DET GÖRAS OCH AV VILKA? 3 SAMARBETE VILKA BEHÖVS FÖR ATT GÖRA DET? 2 SAMSYN VAD BÖR GÖRAS? 1 SAMTAL VEM VILL GÖRA NÅGOT OCH VARFÖR?

Andra framgångsfaktorer för Maker Tour-Mot Nya Höjder har enligt projektledningen varit: • Projektets förmåga att tillhandahålla ett pedagogiskt redskap som adresserar länets kompetensförsörjning. • Tillgänglighet för hela länet. Projektet kommer ut till användarna istället för tvärt om. • Ny teknik och digitalisering som alla förstår och har råd med. • Maker-tanken med fokus på att producera istället för att konsumera. • Fokus på att våga testa och tillit till egna förmågor. • Fokus frivillighet, dvs på de klasser som verkligen vill vara med.

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 13 • Pedagogiskt projektmaterial i linje med skolans läroplan. • Skiftande teman med interaktiva arbetssätt som skapar intresse och nyfikenhet hos eleverna. • Projektets ambassadörer har fungerat som viktig draghjälp • Samarbeten som involverat olika slags parter inom näringsliv, utbildningsväsen, civil samhället och offentliga organisationer där man haft en gemensam utmaning i länets långsiktiga kompetensförsörjning.

Fler möjligheter enligt utredaren • Projektet är välkänt och inarbetat och har en rad viktiga samarbetsparter och kontakter. Möjligheter ligger i att projektet permanentas och får fastare organisationsformer. Med utgångspunkt från befintliga och eventuellt kommande fasta Science Center-noder kan verksamheten kompletteras och stärkas. • Projektets upplägg med fokus på mobila aktiviteter och uppsökande verksamhet ger värdefulla erfarenheter till andra science center och möjlighet att utforma nya arbetsformer som når ut till en bredare målgrupp än fasta science center. • Inriktningar för kommande teman kan också kopplas till regionala förutsättningar och kulturhistoria. Exempelvis skulle glaset som industriell och konstnärlig faktor kunna utgöra grunden för teman kring utmaningar och materialkunskap.

Utmaningar enligt utredaren • Långsiktig finansiering och permanentande • Ta fram och belägga en effektkedja för verksamheten • Utveckla teman för utmaningar • Koppla till en eventuell science center-satsning • Nå fler lärare och föräldrar

NIBE/Nobel, Markaryd Från starten i Markaryd för drygt 60 år sedan, har NIBE vuxit till ett internationellt företag med över 15 000 anställda. NIBE med flera aktörer i Markaryd har sedan tidigare känt ett behov av att agera för att stärka kompetensförsörjning inom naturvetenskap och teknik och har ordnat aktiviteter som studiebesök på industrier för skolelever. Företaget har nyligen låtit renovera en äldre industrifastighet i Markaryd på platsen där verksamheten startade på 1950-talet. Genom ett samarbete med Nobelmuseet i Stockholm formades en gemensam satsning med en ut- präglad science center-ambition, ”Nobel Mot Nya Höjder”. Till industrifastigheten lånades en utställning från Nobelmuseet in under ett halvår, där elever fick lära känna Alfred Nobels arbete och själva genomföra vetenskapliga experiment. Till besöket hörde också ett arbetsplatsbesök på en industri i kommunen för att visa hur nyutvecklad teknik används i verkligheten. Ett tiotal industrier i Markaryds kommun har tillsammans med Maker Tour-Mot nya höjder gått samman för satsningen att erbjuda studiebesök på industrierna. Nobel Mot Nya Höjder var öppet för skolelever från hela länet och hade även ett par enstaka tillfällen öppna för allmänhet. Pedagoger knöts till utställningen i ett samarbete mellan Markaryds kommun och befintliga pedagoger inom Mot Nya Höjder.

NIBE och Nobelmuseet diskuterar en fortsättning på sitt samarbete. Det är i skrivande stund inte klart på vilket sätt det kommer att vara upp- lagt. NIBE har dock ambitionen att tillsammans med näringsliv och Markaryds kommun fortsätta med någon form av satsning för att stärka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik.

Det finns ett väl utvecklat samarbete mellan NIBE och Huseby Bruk i Alvesta som också bedriver en science center-liknande verksamhet. Till exempel samarbetade man om att till utställningen i Markaryd även tillföra ett antal verk av en konstnär som arbetar med textil och led-teknik.

Framgångsfaktorer enligt projektansvarig • Utvecklat nätverk mellan företagen i Markaryd • Utvecklat samarbete med Nobelmuseet • Bra samarbete med kommunen • Bra samarbete med Mot nya höjder och Huseby • Stöd från NIBE som redan investerat i verksamheten, vilja att utveckla och förmåga att genomföra • Internationella kontakter

Fler möjligheter enligt utredaren • Fortsatt renovering av ytterligare lokaler för att etablera ett Science Center • Företagsmiljö med möjlighet till event och övernattning

14 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Utmaningar enligt utredaren • Skapa ett Science Center som är öppet för allmänheten i anslutning till dagens utställning och maker-verkstad • Kopplingen till akademin kan göras tydligare

Huseby Bruk, Alvesta Huseby bruk är ett välkänt besöksmål med kopplingar till kultur- och industrihistoria. Miljön kring bruket är öppet året runt och byggnaderna med bland annat utställningar är säsongsöppna. Inom området finns också ett Naturum. Sedan några år har Huseby Bruk ett samarbete med Linnéuniversitetet, ”Huseby i världen”, med koppling till den industrihistoria som präglar bruket. Projektet har delvis finansierats av Kampradstiftelsen. I en gemensam satsning tillsammans med Linnéuniversitetet, Tekniska museet i Stockholm och Mot Nya Höjder, erbjöd Huseby under säsongen 2017 en kulturhistorisk och interaktiv utställning med naturvetenskapliga experiment för elever och allmänhet.

Samarbetet med Linnéuniversitetet fortsätter nu med inriktning på vatten och på Huseby finns i år en interaktiv vattenutställning. Linnéuni- versitetet undersöker samtidigt möjligheterna att bygga upp en kunskapsmiljö kring vattenforskning på Huseby. Samverkansparter är Växjö kommun, Alvesta kommun och Länsstyrelsen i Kronobergs län. En arbetsgrupp kommer att ta fram ett förslag till finansiering och upplägg för etableringen av en ny kunskapsmiljö som presenteras i maj 2019. En diskussion pågår också om utvecklingen av Naturrum som kan bli en del i den nya kunskapsmiljön.

Samarbetet med Tekniska museet fortsätter också med möjlighet till inlån och/eller samproduktion av utställningar med inriktning på naturvetenskap och teknik. Närheten till Naturrum nämns också som en tänkbar utvecklingsmöjlighet för att bygga på en science center-inriktning.

Framgångsfaktorer enligt verksamhetsansvarig • Intresseväckande kulturhistorisk miljö • Etablerat besöksmål med öppet för allmänheten • Upparbetat samarbete med Linnéuniversitetet, ”Huseby i världen” • Befintlig verksamhet kring Naturum • Naturlig koppling till vatten – dämningarna • Samarbete med Tekniska museet • Bra samarbete med Mot nya höjder och NIBE/Nobel, Markaryd

Möjligheter enligt utredaren • Utveckla en kunskapsmiljö med vatten- och tekniktema, senare även med fokus på skog • Etablera ett Science Center med ett stort geografiskt upptagningsområde för skolelever • Stärka Science Center som är öppet för allmänheten • Tillgängliggöra kulturarvet och kulturmiljön med hjälp av ny teknik, till exempel VR (virtual reality) och AR (augmented reality)

Utmaningar enligt utredaren • Är idag en relativt liten organisation med liten personalstyrka • Finansiering från bolagsägare och Fastighetsverket (fastighetsägare)

Epic/GoTech, Växjö GoTech är en ekonomisk förening som drivs av ett antal teknikföretag. Syftet är att öka intresset för en yrkeskarriär inom teknik och industri, framförallt hos barn och ungdomar. Detta för att på sikt kunna säkra den framtida kompetensförsörjningen för Kronobergs teknik- och industriföretag. GoTech driver flera projekt, bland annat Epic. Epic står för Entrepreneurship, Production, Innovation & Communication - en kunskapsmiljö som erbjuder den allra senaste tekniken för tillverkningsindustrin. Inom Epic finns idag tillgångar som utrustning, lokaler, kopplingar till Linnéuniversitetet och också en vilja att medverka till etablerandet av ett Science Center med fokus på teknik och industri. Epic utgör i dagsläget en miljö för teknik och industri som ganska enkelt kan vidareutvecklas till en science center-nod.

Framgångsfaktorer enligt projektägare • Unikt samarbete mellan teknikföretag, gymnasieskola och Linnéuniversitetet • Nyinköpt avancerad maskinpark med möjlighet till t.ex. 3D-print • Ge nytt perspektiv på teknikyrken • Linnéuniversitetet kan erbjuda attraktiv labbmiljö för anställda

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 15 Möjligheter enligt utredaren • Upparbetade arbetsformer för labbverksamhet och interaktivt lärande • Entreprenöriellt fokus på lärande • Närhet till teknikföretag – bra matchning mellan behov och utbildning • Stora ytor och eventuellt utbyggnadsmöjlighet även för allmänhet • Lång erfarenhet av utåtriktad verksamhet med fokus på att öka intresset för teknik/industri

Utmaningar enligt utredaren • En något snävare kunskapsmiljö med fokus på industri • Läget från stadscentrum kan försvåra tillgänglighet för allmänheten • Otydlig part, vad är Epic, vad är GoTech?

Ljungby Business Arena, Ljungby Ljungby Business Arena är en fristående näringslivsorganisation som bland annat har en fokusgrupp inriktad på skola-näringsliv. Som ett led i att stärka kompetensförsörjningen har organisationen engagerat sig för möjligheten att etablera ett Science Center i Ljungby. Ljungby Business Are- na har varit representerade i Mot Nya Höjders möten och deltar nu i den arbetsgrupp som tillsatt föreliggande utredning om etablering av Scien- ce Center i Region Kronoberg. Enligt Ljungby Business Arena finns ett stort intresse bland ett flertal företag i Ljungby om att bidra till ett Science Center. Man menar också att satsningen bör rikta sig även till allmänheten förutom till skolelever. Under våren 2019 gör Ljungby Business Arena en gemensam satsning med Ljungby bibliotek kring ett antal makerspace-evenemang runt om i kommunen. Biblioteket har inlett verksamheten med ett makerspace, där man erbjuder olika aktiviteter kring programmering och digitala spel.

Framgångsfaktorer enligt aktuella intressenter • Förankring hos näringslivet – stort behov av kompetensförsörjning, stor vilja! • Samarbete med kommunen, bl a näringslivsavdelningen

Möjligheter enligt utredaren • Påverka kompetensförsörjningssituationen i västra Kronobergs län • Koppling till biblioteket ger nya ingångar • Lämpligt tema för Science Center med flöden och logistik • Skapa ett Science Center som är öppet för allmänheten • Samordna Science Center med högskolecentrum, biblioteket och/eller Ljungbergmuseet

Utmaningar enligt utredaren • Hitta lämplig plats och lämpliga former för samarbete för Science Center

Intressenter – behov och roller

De intressenter som utredningen omfattar har tagits fram i samråd med uppdragsgivaren och omfattningen har begränsats av uppdragets resurser. Listan är inte fullständig, men här finns representanter för olika intressentgrupper som näringsliv, nyttjare, kommunala, regionala och nationella aktörer. Vi konstaterar att gruppen nyttjare är underrepresenterad i analysen och endast täcks in genom den begränsade fältstudie som gjorts bland ett antal barn och som genomförts av studenter vid Linnéuniversitetet. Uppdragsgivaren har definierat den huvudsakliga mål- gruppen för såväl Maker Tour-Mot nya höjder som för Science Center till barn och unga i åldern 10-16 år samt deras lärare och föräldrar. Genom en begränsad intressentlista står det klart att individnivån i intressentanalysen är mindre klarlagd i förhållande till andra behov och intressen. Det innebär i sin tur att det i analysen råder en dominans av intressen från övergripande intressenter så som näringsliv, tjänstepersoner, beslutsfatta- re och politiker. De sistnämnda besitter en högre grad av makt och inflytande än enstaka personer som likväl anses vara huvudsaklig målgrupp. Vad gäller nyttjare från skolor är det viktigt att väga in erfarenheter från projektet Maker Tour- Nya Höjder och ta till vara på dessa då former för en annan typ av Science Center skapas. Ytterligare insatser för att få bättre koll på behov hos olika typer av brukare kan behöva göras i ett senare skede.

I följande tabell görs en översiktlig genomgång av intressenter som hörts i föreliggande utredning. Tabellen utgör en intressentanalys som visar på behov, roller och möjligheter till bidrag.

16 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Intressent Behov Roll Kan bidra med

Näringsliv

EPIC/GoTech* Kompetensförsörjning, Väl fungerande Kan eventuellt drifta och hysa Lokaler praktisk utbildning på gymnasie- och Uni- Science Center Utrustning versitetsnivå inklusive forskning. Kompetens Kontaktnät

Visma Spcs Kompetensförsörjning inom IT Möjlig roll i samband med Kompetens etapp 2 i WeXO

NIBE Kompetensförsörjning Kan driva och hysa Science Kontakt med Nobelmuseet Center Lokal förankring med kommun och näringsliv Investeringar Befintlig lokal

Ljungby Business Arena Kompetensförsörjning industri Kan driva science center- Kompetens Attraktivitet i form av besöksmål verksamhet Teknik/utrustning Kontaktnät

IKEA museum Attraktivitet för Älmhult Samarbete med Science Kompetens Kompetensförsörjning Center i etablering av egen Kontaktnät pedagogisk verksamhet Koppling till IKEA utveckling med koppling till hållbarhet

Videum Science Park Attraktiv inkubatorsmiljö Eventuell hyresvärd Lokaler att hyra ut

Vi företagare i Tingsryds Kompetensförsörjning, nyttjar Kreativum Koppla samman mobil verk- Nätverk kommun Mobil SC-verksamhet med direkt koppling samhet med näringsliv Kompetens till näringsliv

Regionala aktörer

LNU ledning Skapa attraktiva kunskapsmiljöer Styrgrupp Kompetens Öka tillströmning till LNU Medverkan via EPIC Kunskapsmiljö kring vatten på Tillämpning av innovationer utanför LNU Huseby LNUs roll till Science Center bör förtydligas i strategiska avtal med region och värdkommuner Ingen finansiering

LNU ansvar Mot Nya Höjder Plats för fortbildning för lärare och Brygga mellan LNU, SC, lärare, Erfarenhet av konkret scien- föräldrar elever och besökare ce-främjande verksamhet i Komplettering av mer avancerad Följeforskning skolor utrustning Upparbetade kontakter Vetenskaplig kompetens

Region Kronoberg Kompetensförsörjning ur ett regionalt Styrgrupp Reglerad koppling till AV-media utvecklingsperspektiv Vill ej driva verksamheten efter- Regionalt utvecklingsperspektiv Samverkan med näringsliv som man är en utvecklings- Kontaktnät Attraktivitet organisation Kompetens Utveckla besöksmål i länet

Huseby Bruk Utveckla besöksmål En av noderna Science Center öppet även för Utökade samarbeten allmänhet Kunskapsmiljö i samarbete med LNU med tema vatten och teknik Upparbetat besöksmål Närhet till Naturum Kompetens Lokaler

*Epic Teknikens hus, med placering vid Linnéuniversitetet, drivs av GoTech och syftar till att vara en kunskapsmiljö som erbjuder senaste tekniken för tillverkningsindustrin.

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 17 Intressent Behov Roll Kan bidra med

Destination Småland Besöksmål som kan locka besökare att Medverka i utveckling av ett Kompetens om besöksnäringen stanna längre i länet publikt Science Center Marknadsföringskompetens Aktiviteter för familjer vid sidan naturupp- Marknadsföra ett publikt Nationella aktörer levelser Science Center

Nationella aktörer

Tekniska museet Nationellt uppdrag Samarbetspart Kompetens inom interaktiva Långsiktighet i Mot nya höjder-satsningen Produktion av utställningar utställningar Kontaktnät Kompetensutveckling för pedagoger i Science Center Samarbete kring Maker-bussar Leasing av viss utrustning

Nobel museet Nationellt uppdrag Samarbetspart med NIBE Utställningar Kontaktnät

Tillväxtverket Metoder för att stärka kompetensförsörj- Ev. finansiär Kompetens om kompetensför- ning på sikt. Metoder för att nå ut och Sprida kunskap om nya sörjning stärka små och medelstora företag på metoder Kanaler för spridning av nya landsbygden, har ett särskilt regeringsupp- metoder drag kring detta Ev. finansiering

Kommunala aktörer

Ljungby kommun Kompetensförsörjning Eventuellt driva nod i samarbe- Kompetens Besöksmål te med fler parter Kontaktnät Skolbesök Stark näringslivsförankring

Växjö kommun Kompetensförsörjning Eventuell roll via EPIC/Gotech Samordning av näringslivsaktö- Attraktivitet WeXO eller annat näringslivs- rer i Växjö samarbete Kompetens Kontaktnät

Nyttjare

Elever i Kosta och Skruv Tillgång till möten/besök Besökare Medskapare Referensgrupp för innehåll Hands-on-aktiviteter Användare Annan infallsvinkel än i den vanliga skolan Medskapare Besök utanför skolan Referensgrupp för innehåll

18 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Geografi och upptagningsområde

Avstånden till närmaste Science Center utanför Kronoberg län påverkar givetvis målgrupper och utvecklingsmöjligheter i Kronoberg. De närmaste science center-anläggningarna ligger i Jönköping, Karlshamn och i Oskarshamn. Det är relativt långt mellan de närliggande anläggningarna och de potentiella noderna i Kronobergs län.

Markaryd – Kreativum, Karlshamn, 18-20 mil Alvesta (Huseby) - Jönköping, 12 mil Ljungby- Jönköping, 11 mil Oskarshamn – Alvesta, 15 mil

Kommunerna i länets södra delar har möjlighet att ansluta till verksamheten vid Kreativum i Karlshamn medan kommunerna i nordost kan samverka med Xperiment i Oskarshamn. Upptech i Jönköping kan vara aktuellt för samarbete i nordväst. En annan aspekt är givetvis konkurrens och anläggningarna kan redan idag ha upptagningsområden som sammanfaller med de tänkta Science center-noderna i Kronobergs län. I perspektivet av att starta mera publika anläggningar bör en djupare målgruppsanalys genomföras.

Upptech

Xperiment

Alvesta

Ljungby

Markaryd

Kreativum

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 19 Fältstudie

Genom ett samarbete med Linnéuniversitetets masterutbildning i Peace and Development kunde vi knyta en studentgrupp till förstudien och som inom ramen för sin utbildning genomfört en fältstudie bland barn i Kosta och Skruv i Lessebo kommun. I fältstudien undersökte de inställningen hos eleverna kring frågor om naturvetenskap och teknik. Nilsson & Månsson tillhandahöll bakgrundsmaterial och formulerade frågor som var intressanta ur utredningens och uppdragsgivarens synvinkel. Deltagande studenter var Jennifer Wood, Mara van der Kamp, Shant Kerbabian, Emil Thillberg och Mohammad Ali Khan. Eftersom studentgruppen var flerspråkig är rapporten skriven på engelska, med undantag för en sammanfattning även på svenska.

Utifrån bakgrundsmaterialet formulerades gemensamt följande frågor som utgångspunkt för fältstudien: • How does science and technology impact the everyday life of the students? • How does the future of the region look like according to the students? • What would a science centre look like according to the students?

Tidigare studier har visat att det finns problem med att ställa frågor till ungdomar om generella begrepp som naturvetenskap, intresse, skolämne med mera. Enligt forskningsprojektet The Relevance Of Science Education, ROSE, bör frågeställningarna vara mera konkreta och handla om res- pondenternas vardag. På frågan om man är intresserad av NO-ämnen får man svaret NEJ, men när frågor ställs om t.ex. miljöförstöring, dataspel och rymden, så blir svaren annorlunda. Det har visats sig att intresset för naturvetenskap och teknik finns, men att det kopplar till andra saker som till exempel media, än till teman som används i skolans undervisning. Ett sätt att lättar nå elever tycks alltså vara att koppla till frågor som är angelägna för dem. Frågorna i Lessebo-studien kom därför att röra sig om vad som är viktigt i livet, synen på framtiden, synen på problemen i världen, hur ser man på miljön och hur samhället kommer att förändras. För att få kunskap om hur vi kan göra aktiviteter kring teknik och naturvetenskap attraktiva behöver vi veta mera om hur aktiviteterna kan kopplas till målgruppens attityder till allmänna existentiella frågor.

Uppdragsgivaren har sedan tidigare pekat ut högstadieelever och deras lärare som den huvudsakliga målgruppen för Science Center. Initialt valdes denna målgrupp också för fältstudien. Lessebo som ort valdes eftersom kommunen har haft en förhållandevis hög befolkningsminskning under senare år. Samtidigt är kommunen en av de kommuner i Sverige som tagit emot flest nyanlända i förhållande till sin storlek. Antalet elever som inte når målen i grundskolan är förhållandevis hög, liksom antalet elever som inte går vidare till eller avslutar gymnasiet. I Lessebo finns dock ett antal skolor som deltagit i Maker Tour-Mot nya höjder. Den initiala målgruppen med högstadieelever i Lessebo fick omprövas då dessa var upptagna med nationella prov under tiden för fältstudien. Målgruppen blev därför 10-12- åringar. Studenterna besökte en skola i Skruv och två skolor i Kosta och genomförde workshops, intervjuer, videointervjuer och observation. Rapporten bifogas i sin helhet till denna förstudie, här återges sammanfattning och rekommendationer.

Sammanfattning Denna rapport undersöker studentens önskemål och behov för ett vetenskapscenter inom Lessebo Kommun. Forskningen genomfördes i form av workshops och ostrukturerad intervju med barn i åldrarna 11-12 år i klassrumsmiljö. Den teoretiska ramens deltagande modell för utveckling användes för att strukturera forskningen. Deltagande video metoder användes också i denna forskning och en kort video gjordes med detta material för att följa med denna rapport. Denna rapport skrevs av freds- och utvecklings studenter på Linnéuniversitetet på uppdrag av Nilsson & Månsson AB. Eleverna uttryckte intresse för vetenskapen, särskilt om det var i relation till sina egna liv och särskilt med teknik. Det drogs slutsatsen att eleverna skulle dra stor nytta av ett vetenskapscenter i regionen.

Rekommendationer • Both students and teachers wish to have a science centre that is easily accessible for all students of Lessebo kommun. • Connect the activities to technology, mainly video making. • Connect the activities to the students every day lives. • Activities that allow students to partake in and experience things first hand.

20 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Förslag

Gemensam bild av vad Kronobergs Science Center kan vara Under arbetets gång har det visat sig att olika intressenter och andra intervjupersoner har relativt olika bilder av vad ett Science Center kan vara. Många ser bilden av en storslagen anläggning som till exempel Universeum i Göteborg eller Kreativum i Karlshamn, andra vet inte alls vad ett Science Center är. Som beskrivits finns inte heller någon entydig definition av begreppet Science Center. Vi har i den här utredningen valt att i fortsättningen använda en något bredare definition än vad till exempel Svenska Science centerföreningen gör. Vi tar här vår utgångspunkt i de speciella förutsättningar som finns i Kronobergs län med en relativt liten befolkning och vissa glest befolkade områden. Utgångspunkten för utredningen är att titta på möjligheten att etablera ett Science Center i Kronobergs län utifrån en nodstruktur för att nå en bredare och jämnare spridning. Vi ser i dagsläget inte heller att det finns utrymme för någon riktigt stor enskild satsning som ovan nämnda exempel från Göteborg och Karlshamn. Det finns däremot en stor potential att bygga upp en fastare struktur för ett Science Center utifrån nodperspektivet. Satsningen av Maker Tour-Mot nya höjder och de andra pågående satsningarna i Alvesta, Växjö, Markaryd och Ljungby, utgör en grund för att etablera en fastare Science Center-struktur med en permanent organisation och fasta noder. Satsningen bör utgå från intressenternas behov och resurser på respektive ort, vilket medför att noderna kan se olika ut. De får utvecklas organiskt och asymmetriskt. En gemensam länsövergripande funktion skapas dock för samordning av vissa funktioner såsom till exempel pedagoger, maker-bussar, utställningssamordnare med mera. Science Center i Kronoberg kan alltså gestalta sig som en nodbaserad organisation. Graden av gemensam överbyggnad eller paraply kan dock diskuteras och som utgör grunden för de olika alternativ som pekas ut som möjliga vägar för organisation och finansiering. Till satsningen kan också knytas flera mobila verksamheter så som Makerbussar och uppbyggda pop up-labb.

Huseby/ Alvesta

Epic/ Samordning Nibe/ Växjö Markaryd

Ljungby

Definitioner och kriterier Vi ser ett behov av att ta tillvara de unika erfarenheterna från projektet Maker Tour-Mot nya höjder och också de specifika förutsättningarna i regionen när vi definierar begreppet Science Center. Några särskilda kriterier för centrets storlek eller typ av utrustning ges inte här. Vi föreslår följande definition av Science Center i Kronobergs län: ”Permanent anläggning som skapar tvärvetenskapliga och interaktiva upplevelser med fokus på naturvetenskap, teknik och matematik som vilar på vetenskaplig grund och utgår från det entreprenöriella lärandet. Verksamheten tar sin utgångspunkt i STEAM: Science, Technology, Engine- ering, Arts och Mathematics.”

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 21 Det är också viktigt att slå fast hur samarbetet mellan noderna ska fungera och ta fasta på de framgångsfaktorer som identifierats i det tidigare arbetet. Ett prestigelöst och öppet förhållningssätt är en grund för till exempel det goda samarbetet som vuxit fram mellan NIBE/Nobel och Huseby bruk. Denna värdegrund bör ligga till grund för samarbetet i den nya science center-etableringen.

Upplägg och finansiering Vi har hittills inte kunnat finna några motsvarande exempel på Science Center som är organiserade utifrån en nodstruktur. I Västra Götaland finns dock sex Science Centers: Universeum i Göteborg, Navet i Borås, Dalénium i Stenstorp, Innovatum i Trollhättan, Balthazar i Skövde och Mole- kylverkstan i Stenungsund. Dessa har olika teman och inriktningar och Västra Götalandsregionen ger dem alla ett årligt verksamhetsstöd och avsätter vid sidan av det även en pott för att stimulera samarbete. I en utvärdering som Kontigo genomförde i maj 2017 konstateras bland annat att verksamheterna har ojämn kvalitet och att en tydligare mållogik bör eftersträvas.

Med utgångspunkt i en nodstruktur för organisationen uppstår direkt frågan om hur stor del av verksamheterna som ska samordnas av en regiongemensam organisation och hur stor del som de aktuella noderna själva ska ansvara för. I dagsläget finns fyra potentiella noder i Kronobergs län: • Huseby Bruk, Alvesta, ett etablerat besöksmål som redan startat science-verksamhet och bygger upp en kunskapsmiljö på vattentema tillsammans med Linnéuniversitetet. • NIBE/Nobel, Markaryd som byggt upp en utställning tillsammans med Nobelmuseet och en besöksanläggning för skolklasser utifrån Mot nya höjders utmaningar. • Ljungby Business Arena, Ljungby kommun, intressediskussion och pilotsatsning tillsammans med Ljungby bibliotek våren 2019 • Epic/GoTech, Växjö, avancerat labb för verkstadsindustri och utbildning

Som tidigare nämnts varierar storlek och finansieringsformer mellan de 20 Science Centers som finns i Sverige idag. Omsättningen varierar från under 1 miljon kr till över 100 miljoner. Egna intäkter utgör den största intäktskällan. Enligt föreningen Svenska Science Center ingår här bland annat entréavgifter, visningar, konferenser och mindre projekt. I snitt utgör egna intäkter 54% av intäkterna, följt av kommunala bidrag som utgör 18%. Regionala bidrag utgör endast 5% av intäkterna och består till stor del av de bidrag från Västra Götalandsregionen som ges de sex Science Centers som finns där.

I de förslag på upplägg som utredningen skissar ingår i dagsläget endast en publik anläggning (Huseby). Destination Småland pekar på behovet av besöksmål för hela familjen vid sidan om upplevelser i naturen. Med en dragare som ett publikt Science Center-föreningen kan besökare lockas att stanna längre, vilket är en nyckelfaktor för att utveckla hållbar turism. För att säkra finansieringen och för att bidra till länets attraktivitet ser vi det angeläget att på sikt öppna fler publika noder/Science Centers. En annan viktig aspekt för att för att säkra finansiering är att välja en associationsform som ger möjlighet att ansöka om stöd hos fonder med mera. Aktiebolag och kommunal förvaltning begränsar möjligheten att söka stöd. Enligt föreningen Svenska Science Center baserar många sin verksamhet på projektstöd för särskilda satsningar och har en ganska begränsad basfinansiering. Något som i längden kan trötta verksamheterna.

En långsiktig och geografisk spridd verksamhet kräver finansiering från såväl kommuner som region. En kommunal finansiering av den lokala science center-noden kan vara relativt enkelt att motivera, men det krävs också finansiering till samordning, utveckling och spridning i de kommuner som inte har en science center-nod. Vi uppfattar att det är oklart hur stort intresset är från länets kommuner att bidra till finansiering av en regional samordning av verksamheten. Här blir det avgörande med en regional, eller annan finansiering utöver de kommunala åtagandena i respektive nod.

Vi har valt att beskriva ett par varianter av upplägg som i första hand varierar utifrån graden av regional samordning. Region Kronoberg fungerar idag som ett paraply för Maker Tour-Mot nya höjder, men genom intervjuer framgår att regionen som utvecklingsorganisation i första hand inte är intresserade av att framgent själva driva den här typen av verksamhet. Den nuvarande finansieringen av projektet fasar ut under år 2019. Snarare än att verksamheten försvinner har vi dock utgått från att Maker Tour-Mot nya höjder ändå kommer att finnas kvar, kanske med fortsatt regional finansiering.

En möjlighet är att science center-funktionen då skapas genom att de olika noderna går ihop med Maker Tour-Mot nya höjder. Maker Tour Mot- Nya höjder blir då den mobila delen av det nya konceptet Science Center. Det upparbetade samarbetet med Linnéuniversitetet om framtagande av utmaningar kvarstår. Maker-bussen kvarstår och utgör en mobil nod i science centerfunktionen. På sikt bör man överväga att utöka med ytterligare en Maker-buss, då med möjlig sponsring från näringslivet. För att ytterligare förstärka mobiliteten föreslås en semi-mobil verksamhet i form av pop up-labb. Denna kan göra gästspel på olika orter under en till sex månader i tillfälliga lokaler som upplåts för t.ex utställning och labb/ experimentverkstad.

22 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Vägvalet består i hur och var de regiongemensamma funktionerna och “gamla” Mot Nya Höjder ska vara organiserade och vilka resurser som kan tas i anspråk för detta. En avgörande fråga är Region Kronobergs inställning i organisationsfrågan och i finansieringsfrågan. Kan Region Krono- berg tänka sig att även fortsättningsvis vara arbetsgivare för de regiongemensamma resurserna? Hur stor finansiering kan Region Kronoberg stå för? Näringslivets medverkan bygger i hög grad på lokal förankring, och för att satsningen ska få genomslag i hela regionen krävs regional medfinansiering. De flesta andra Science Centers i Sverige har en förhållandevis hög grad av kommunal finansiering, utöver intäkter som kommer från direkta avtal med kommuner om skolbesök. Det är oklart hur stor denna finansiering kan bli i Kronoberg med dess utgångspunkt i en nodstruktur. Den kommunala medfinansieringen kan komma att se olika ut för de olika noderna och det är här den regionala finansieringen kan säkra en jämn tillgång till science center-upplevelser för barn och unga i Kronobergs län.

Vi försöker nedan beskriva ett par varianter av tänkbara upplägg för Science Center i Kronoberg. Den första varianten innehåller ”gamla” Maker Tour-Mot nya höjder samt de i dagsläget fyra platser/noder som är igång, dvs Huseby Bruk, Alvesta, NIBE/Nobel, Markaryd, Epic/GoTech, Växjö och Ljungby Business Arena, Ljungby. Till detta läggs en överbyggnad/paraply. De ekonomiska sammanställningarna är inte fullständig eftersom det i dagsläget är svårt att prognostisera såväl intäkter som utgifter. Merparten av drift och investeringar kommer att ligga på noderna. Här blir fortsättningsvis kontakter med kommuner och näringsliv avgörande.

Variant 1

Science Center - Mot nya höjder Science Centerfunktionen och Maker Tour- Mot nya höjder går ihop i en gemensam funktion som här kallas Science Center - Mot nya höjder. Möjliga associationsformer beskrivs senare under en egen rubrik. Verksamheterna samordnas vad gäller pedagoger, maker-buss, utrustning och framtagande av utmaningar i samarbete med Linnéuniversitetet.

Till verksamheten knyts också pop up-labb för att ytterligare stärka utvecklingen av arbetsmetoder och nå ut i hela regionen. Det kan röra sig om att nyttja tomma lokaler i länets orter där tillfälliga labb-miljöer byggs upp som kan kompletteras med utställningar. Pop up-labb pågår max sex månader på varje plats. Dessa kan anpassas efter tillgång på lokaler och lokalt intresse från näringsliv och skola. Science Center-Mot nya höjder omfattar som helhet följande aktiviteter.

Aktiviteter övertagna från Maker Tour- Mot nya höjder: • Terminsvisa utmaningar som publiceras på www.motnyahojder.com för grundskole- och gymnasieelever att lösa • Drift av sajten www.motnyahojder.com • Workshops för lärare, skolledare och arbetsliv • Outreach för forskare på Linnéuniversitetet till medverkande skolklasser • Maker-buss • Kontakt med Maker Tour nationellt nätverk

Tillkommande funktioner: • Samordning av nodernas verksamheter • Sätta strukturer för samverkan med kommunerna om skolbesök • Samordning av utställningsverksamheten och sluta avtal med nationella aktörer, t.ex. museer. Viktigt så snart som möjligt eftersom konkurrens finns från andra aktörer! • Stöd vid ansökningar om projekt-och fondmedel • Sätta strukturer för avtal med länstrafiken gällande transporter för skolelever • Främja utvecklingen av fler noder i länet • Pop up-labb med aktiviteter i tomma lokaler • Makerbussens utbud utökas med flera praktiska hands-on aktiviteter

Förslag antal anställda: Tre pedagoger (antalet inkluderar de två pedagoger som nu finns inom Maker Tour- Mot nya höjder), en samordnare, särskilda medel söks för personalförstärkning för pop up-labb.

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 23 Budgetskiss: Kostnader Kostnad kr Pedagog 1 heltid Samordnare, 1 heltid Utställningskostnader - inlån Maker buss Produktionspersonal utställningar Lokalkostnad för samordningsfunktioner OH Marknadsföring, inköpt tjänst (motsvarande halvtid) Övriga marknadsföringskostnader, tex trycksaker, webbsida Utvecklingsmedel till nya projekt/satsningar Resor/transporter Ungefärlig summa 3 800 000 *Till detta kommer även kostnad för länstransporter för elever

Nodernas roll innehåller i detta förslag: • Drift av den lokala noden (kan vara öppet för allmänhet eller inte) • Utställningar i samverkan med andra aktörer (kostnader för inlån) • Bygg, konstruktion i samband med utställningar • Pedagogresurs med kommunal eller annan finansiering (förstärker gemensamma pedagogfunktion) • Kontakt med de andra noderna och samordnare • Kontakt med lokalt näringsliv och kommun • Ansökningar om projekt- och fondmedel (med visst stöd från samordnare) • Marknadsföring av egen science center-verksamhet • Avtal med kommuner om skolbesök, öppet för elever från hela länet

Noderna har separata budgetar och kan ha intäkter från exempelvis, sponsring, entréavgifter och kommunala avtal om ersättning för skolbesök.

Variant 2

Enskilda noder med viss regional samordning De fyra befintliga noderna, NIBE/Nobel, Huseby Bruk, Epic/GoTech och Ljungby Business Arena driver sina egna noder och upprättar ett funktionellt samarbete i de frågor som de anser relevanta. Samarbete mellan noderna kan på sikt uppmuntras genom att en särskild projektpott inrättas på Regional Utveckling, Region Kronoberg, enligt exempel i Västra Götaland. En samordnande funktion tillsätts och noderna samverkar som idag med Maker Tour-Mot nya höjder. Hur organisation och finansiering av Maker Tour-Mot nya höjder löses återstår tas ställning till. Vi räknar ändå med att Maker Tour-Mot nya höjder i någon mån permanentas och fortsätter med nuvarande bemanning av två pedagoger samt en samordnare. Följande aktiviteter fortsätter inom Maker Tour-Mot nya höjder: • Terminsvisa utmaningar som publiceras på www.motnyahojder.com för grundskole- och gymnasieelever att lösa • Drift av sajten www.motnyahojder.com • Workshops för lärare, skolledare och arbetsliv • Outreach för forskare på Linnéuniversitetet till medverkande skolklasser • Maker-buss • Kontakt med Maker Tour nationellt nätverk

För den tillkommande nodsamordningen förslås en samordnare på halvtid med uppgifter: • Viss samordning av nodernas verksamheter • Upprätta ramavtal med nationella museer kring utställningar • Viss samordning av utställningsverksamheten • Kontakter med Maker Tour-Mot nya höjder • Nationellt nätverk

24 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Budgetskiss: Kostnad Kostnad kr Samordnare, 1 halvtid Utställningskostnader - inlån Maker buss Digitala redskap - investeringar Produktionspersonal utställningar Lokalkostnad för samordningsfunktioner, kontor/garage Administration samordningsfunktioner (ekonomi, arbetsgivaransvar, telefon, IT) Övriga marknadsföringskostnader, tex trycksaker, webbsida Utvecklingsmedel till nya projekt/satsningar Resor Ungefärlig summa 1 000 000 *Till detta kommer även kostnad för länstransporter för elever

Nodernas uppgift i Variant 2: • Drift av den lokala noden (kan vara öppet för allmänhet eller inte) • Utställningar i samverkan med andra aktörer (kostnader för inlån) • Bygg, konstruktion i samband med utställningar • Pedagogresurs med kommunal eller annan finansiering (förstärker gemensamma pedagogfunktion) • Kontakt med de andra noderna och samordnare • Kontakt med lokalt näringsliv och kommun • Ansökningar om projekt- och fondmedel • Marknadsföring av egen science center-verksamhet • Avtala med kommuner om skolbesök, öppet för elever från hela länet

Noderna har separata budgetar och kan ha intäkter från exempelvis, sponsring, entré och kommunala avtal om ersättning för skolbesök.

Andra varianter Ovan skissas två varianter på upplägg men flera handlingsalternativ finns givetvis. Ett tredje scenario är att inte skapa någon struktur alls för science center-verksamhet i Kronobergs län. Då riskerar man att förlora de goda erfarenheterna från Maker Tour-Mot nya höjder som gjorts med investeringar, kontaktnät och arbetssättet med samarbete mellan skola, universitet och näringsliv. Ett fjärde scenario är att bygga upp ett traditionellt Science Center i Kronoberg som lever upp till föreningen Sveriges Science Centers medlemskriterier som bl.a. innebär öppet för allmänhet- en. Detta skulle kräva stora investeringar.

För- och nackdelar I det följande gör utredningen en översiktlig SWOT-analys av respektive alternativ.

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 25 Variant 1

Science Center - Mot nya höjder

Styrkor Svagheter Självständighet för noderna Högre regionala kostnader Tydlig part i samarbeten med t.ex. nationella aktörer Balans mellan lokalt självbestämmande och regional samordning Samordningsvinster Samlad marknadsföring Når ut brett regionalt med maker-buss och pop up-labb

Möjligheter Hot Utvecklingspotential mot nya noder Noderna känner sig styrda Driva strategiska frågor Bristande system för transport av skolelever Utveckla nya arbetsmetoder för uppsökande verksamhet

Variant 2

Enskilda noder

Styrkor Svagheter Självständighet för noderna Svårt att få avtal med nationella aktörer, t.ex. utställningar Lägre regionala kostnader Brist på samsyn i science center-frågan i regionen Brist på gemensam utvecklingsstrategi Minskade synergieffekter

Möjligheter Hot Utvecklat funktionellt samarbete mellan noderna Risk för kvalitetsskillnader mellan noderna Inspirera till nya noder eftersom formerna för noderna är fria Urvattnat science center-begrepp Inga fler noder skapas i länet Ojämn tillgång på science center-aktiviteter i länet för målgruppen Uppdraget som nod kan bli övermäktigt

Associationsformer Associationsformerna för de 20 Science Centers som finns i Sverige varierar. Associationsformen är nära kopplad till finansieringen och för Sci- ence Center i Kronoberg bör en associationsform som utgår från de regionala förutsättningarna väljas. I tabellen nedan listas ett antal förslag på associationsformer samt ett antal för- och nackdelar för respektive förslag som utredningen identifierat.

26 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Associationsform Fördelar Nackdelar

Verksamheten är placerad som en del av Nära koppling till AV-medias verksamhet. Region Kronoberg, Regional utveckling, Regional utveckling, Region Kronoberg. Professionell arbetsgivare. är en utvecklingsorganisation och det Nära koppling till det regionala utvecklingsarbe- är, enligt dem, mindre lämpligt att driva tet och kompetensförsörjningsfrågan. verksamhet. Vissa medel från t.ex. fonder kan inte sökas.

Verksamhet i kommunal förvaltning kopplad Professionell arbetsgivare. Risk för favorisering av den egna noden. till någon av de befintliga noderna. Kännedom om kommunala förhållanden. Risk för att tappa regionala utveck- Upparbetat samarbete med näringsliv och lingsperspektivet. skolor.

Nybildad stiftelse med NIBE/Nobel, Huseby Borgar för långsiktighet och autonomi. Stiftelsen går inte att ändra, vad händer Bruk, Epic/GoTech, Ljungby Business Arena, Möjlighet att söka sponsorer och bidrag som om tio år? Region Kronoberg och aktuella kommuner stiftelse. Ingen flexibilitet vid förändrad inriktning. som stiftare.

Ideell förening som äger ett aktiebolag med Borgar för långsiktighet och autonomi. Viss extra byråkrati med två personunion i aktiebolagsstyrelsen och styrel- Möjlighet att söka sponsorer och fondmedel till organisationer. sen för föreningen. den ideella föreningen. Kräver inköp av arbetsgivartjänster. Arbetsgivartjänster köps in från någon av nod- Flexibelt vid behov av ny inriktning. kommunerna eller Region Kronoberg.

Hållbarhetsaspekter Flera av intressenterna har lyft fram olika aspekter på hållbarhetsfrågor som tänkbara fokusområden/ teman för Science Center. Från föreningen Svenska Science Centers sida menar man att oavsett valt tema för respektive center så är hållbarhetsaspekter en grundläggande utgångpunkt. Linnéuniversitetets ledning lyfter särskilt fram möjligheten att skapa attraktiva kunskapsmiljöer med bäring på Agenda 2030. Man pekar på att det finns en risk att science center-verksamhet fokuserar ensidigt på teknik och inte antar ett bredare anslag som innefattar hållbarhet.

Verksamheten bör drivas utifrån ett hållbarhetsperspektiv där en hållbarhetsgenomlysning genomförs för att lägga grunden till att bygga upp en hållbar verksamhet. Det gäller en analys som inkluderar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet, kopplad till jämställdhet, mångfald, till- gänglighet, miljö samt barn och unga. Vad som också är viktigt är att, som tidigare nämnts, genomföra en fördjupad intressentanalys som bland annat belyser faktorer som makt och inflytande, passiv och aktiv intressent. I uppbyggnad av en egen science center-verksamhet bör hållbarhets- aspekter finnas med som en självklar utgångspunkt och som genomsyra upphandling, transport, drivmedel, inköp med mera. Verksamheten kan också bidra med kunskap och verktyg för att hjälpa målgruppen att göra hållbara val. En annan aspekt är att koppla hållbarhetsperspektiv till innehållet vad gäller teman, utmaningar och experiment.

Intresset för hållbarhetsfrågor är stort bland Sveriges Science Centers och föreningen Svenska Science Centers önskar sig ett särskilt uppdrag inom hållbarhetsområdet för att öka kunskapen om de globala målen och för att kunna vara en resurs för skolan i dess arbete med hållbar utveckling. Innovation och cirkulär ekonomi är andra intressanta temaområden.

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 27 Utvecklingsmöjligheter för Science Center Kronobergs län

Fler noder i interregionalt samarbete - The Glass Factory Som den geografiska analysen visar saknas närhet till science center-verksamhet i stora delar av Kronobergs län. Vid etablering enligt variant 1 eller variant 2 saknas fortfarande närhet till ett Science Center för länets östra delar. Strax utanför länsgränsen ligger The Glass Factory i Boda som på kort tid har etablerat ett besöksmål och en utbildningsverksamhet i det gamla glasbruket. The Glass Factory har drivit flera projekt med anknytning till science-verksamhet och är intresserade av att utveckla denna verksamhet ytterligare. Här finns naturliga kopplingar till naturvetenskap, t.ex. inom kemi och materialkunskap med utgångspunkt i glaset. Här finns också betydelsefulla kopplingar till den del som kopplar till ”Arts” inom begreppet STEAM (Science, Technology, Energy, Arts, Mathematics) och som används som ett ledbegrepp för inriktning av många Science Centers. I The Glass Factory finns givna möjligheter att använda och uppleva perspektiv från konst, design och hantverk. Glasindustri och glashantverk är också mycket viktiga aspekter för regionen ur en kulturhistorisk vinkel, eftersom stora delar av Kronoberg på olika sätt har starka band till det som brukar benämnas som Glasriket.

Älmhult Det finns flera utvecklingsmöjligheter för science center-verksamhet i Älmhults kommun. Vid kontakt med IKEA Museum framkommer ett intresse kring samverkan med fokus på utveckling av pedagogik. IKEA Museum deltar i nätverket för Science Center som Tekniska museet driver. Andra intressanta ämnen utifrån IKEA:s perspektiv kan handla om nya material, tekniker och cirkulär ekonomi. Utan att fått tydliga svar från IKEA, som just genomgår en större strukturförändring, kan vi konstatera att det finns en stor potential för framtida samarbetsmöjligheter.

Vidare diskuterar Region Kronoberg just nu en utställning från Naturhistoriska riksmuseet med anknytning till Carl von Linné. Linnés Råshult och Möckelsnäs kan också utgöra potentiella noder i en framtida science center-satsning i länet, eventuellt med fokus på medicinteknik.

Växjö I samtal med aktörer som representerar det starka IT-klustret i Växjö-regionen framkommer problemet med kompetensförsörjning. Det är en snabbt växande bransch som lider av svårigheter att rekrytera kompetenta medarbetare. Flera stora satsningar görs, såsom Visma Spcs:s och Castellums projekt WeXO, där man tillsammans ska skapa en samlingsplats för digital innovation i Växjö. Det nya huset blir i första hand ett ”community” där nätverkande och idéspridning står i centrum. Visionen är att skapa ett småländskt Silicon Valley och WeXO ska ligga i anslutning till Visma Spcs:s kontor. I projektets andra etapp kan finnas utrymme för att etablera ett IT-baserat Science Center. Här finns ett visst intresse från Visma utifrån behovet av kompetensutveckling för personal. I området kring I11 finns alltså ett tydligt IT-kluster med flera stora aktörer som Visma Spcs, Fortnox, Sigma med flera. Ett lämpligt fokus för en sådan science center-satsning är programmering och klassisk IT.

Flera noder kan vara aktuella i Växjö utifrån de olika behoven och branscherna. Förutom ovan nämnda IT-kluster finns möjligheterna inom Epic/ GoTech. Från Växjö kommuns sida ser man positivt på idén om att etablera ett science center på sikt. Växjö kommun gör en större satsning på ett samarbete med företaget IST med fokus på utveckling av pedagogik. Inom ramen för denna skulle också en science center-satsning kunna vara möjlig. Andra möjligheter finns i samband med Vidéum Science Parks satsning på Vidéum VR eller inom den innovationslabb-miljö som håller på att etableras där.

Nya teman Kompetensförsörjning och utbildningsgrad är som tidigare nämnt överlag en generell utmaning för regionen. Det gäller inte minst inom området vård och omsorg. Här skulle kunna göras intressanta kopplingar mellan nuvarande science center-inriktning och medicin-/teknik-området. I vård- och omsorgscollege i Kronobergs län samverkar åtta kommuner, Region Kronoberg, privata vårdföretag, fackliga organisationer och utbildningsanordnare för att forma relevanta utbildningar. Utbildningarna utformas bland annat för att matcha arbetsgivarnas behov av kompetens, ge större möjligheter till jobb efter utbildning och för att öka samsyn. Motsvarande vård- och omsorgscollege finns i 22 regioner i Sverige. Region

28 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Kronoberg anordnade i början av 2019 även en pröva-på-verksamhet för alla åttondeklassare i Ljungby och Växjö. I en så kallad upplevelseverk- stad fick sammanlagt 2200 elever delta i verksamheten under en dag på lasaretten i Växjö och Ljungby. Satsningen var ett led i att marknadsföra utbildningar inom vård och omsorg för elever som står inför ett kommande gymnasieval.

Utifrån länets intresse för samhällsutvecklingsmetoden cultural planning, som används som utgångspunkt i den regionala kulturplanen och den regionala utvecklingsplanen, kan ett annat fokusområde vara metoder att involvera medborgare och samskapa platsen/staden. Här kan man utgå från Science Centers interaktiva förhållningssätt med förebild i Nemo Science Museum Amsterdam som utvecklat ett city lab. Ett city lab är en verksamhet som kan äga rum på olika platser i staden och kan involvera forskare, start ups, allmänhet, konstnärer med flera. Science Centers interaktiva angreppssätt används här för att öka intresse och deltagande bland medborgare i viktiga samhällsfrågor.

Teknik och digitalisering är ett område som varit i fokus i hela samhället under en tid. Även inom områden som traditionellt inte kopplas ihop med Science Centers finns numera satsningar som anknyter till detta. Här kan till exempel biblioteken och deras roll för att överbrygga de digitala klyftorna nämnas. I Bibliotekslagen slås också fast att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Här finns alltså flera gemensamma ingångar för biblioteken och Science Center, något som till exempel givits aktualitet i det pågående samarbetet mellan Ljungby Business Arena och biblioteket i Ljungby och som nämnts tidigare. Biblioteken har en spridd och upparbetad infrastruktur och tillgänglighet som kan vara till nytta även för vidare samarbeten kring frågor om digital kompetens.

Även ämnen utanför de traditionella ämnena för Science Centers är värda att nämna inom ramen för kompetensförsörjning. Det kan bland annat röra sig om frågor inom samhällsvetenskap och humaniora. Här kan den tidigare nämnda variabeln ”Arts” inom begreppet STEAM åter vara värt att nämnas. Ett konstnärligt anslag eller aspekter av design och hantverk är delar som inte alltid självklart omfattas i satsningar kring Science Centers. Det kan ha flera skäl och säkert i vissa fall bero på osäkerhet kring på vilket sätt aspekterna hör ihop och hur det kan gestaltas och komma verksamheten till del. Ändå lyfts de konstnärliga och designinriktade aspekterna upp som viktiga i samtal med olika aktörer. Ett antal kulturaktörer har regionalt uppdrag och förväntas väga in möjligheter att nå ut i hela länet med sin verksamhet. Inte minst inom scenkonst finns många exempel på multimediala verk och arbetssätt, något som kan utgöra ingångar till eventuella samarbeten.

Den regionala kulturplanen för Kronoberg har ett antal prioriterade områden som också kan lämpa sig att väga in för att bredda ingångarna till en science center-verksamhet som bygger på konceptet STEAM. Här kan till exempel nämnas satsningen på ”Det fria ordet i Kronoberg”. Det innehåller insatser för att främja läsning och litteratur, men innehåller också satsningar kring yttrandefrihetsfrågor och dess bäring på ett demokratiskt samhälle. Här finns möjligheter att tänka brett inom science center-frågan och även väga in demokrati och frihetsfrågor som rör exempelvis fri forskning, de demokratiska implikationer som ligger i att ha en grunduppfattning om vad programmering innebär eller var och hur man finner vägar för att göra sin åsikt hörd i dagens medielandskap. Även inom detta område finns aktörer som har ett regionalt uppdrag där samarbeten kan sökas, exempelvis på projektbasis. Redan i dag finns ett exempel på brett samarbete med inriktning mot mediefrågor och yttrandefrihet genom den årligt återkommande temadagen ”Fria ordets dag” som riktar sig till alla sjätteklassare i Växjö kommun. Aktiviteterna under dagen handlar om demokrati, medier och källkritik och eleverna får möjlighet att själva pröva på olika tekniska plattformar. Satsningen har tillkommit genom ett samarbete mellan de olika mediehusen, AV Media/Region Kronoberg, Det fria ordets hus/Kultur- och fritidsförvaltningen samt utbildningsförvaltningen i Växjö kommun.

Även i kulturhistorien i länet finns ingångar som kan kopplas med Science Center. Vi har tidigare nämnt glasbruken och kopplingen till glaset som material och dess särskilda teknik. Huseby Bruk har sedan tidigare byggt ett samarbete med Tekniska museet och Linnéuniversitetet med utgångpunkt i brukets industrihistoria kopplat till järn. Satsningen har resulterat i en utställning med inriktning på både historiska och samtida aspekter och med en interaktiv del som utgör en grund för en vidare satsning inom science center-tanken.

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 29 Slutord

Vi avslutar med några sammanfattande reflektioner. • De goda erfarenheterna och arbetssättet med samarbete mellan skola, universitet och näringsliv i projektet Maker Tour-Mot nya höjder tas till vara och får fastare former och organisation.

• Att skapa en fortsättning på Mot Nya Höjder utan tidsglapp är avgörande för att upprätthålla samverkansformer och hävda verksamheten i konkurrens med andra.

• Att etablera ett enda stort Science Center av typ Kreativum är inte aktuellt i dagsläget. I Kronobergs län har Science-verksamheten byggts upp utifrån lokala initiativ och en mobil verksamhet.

• Vi bedömer att det finns goda förutsättningar för ett nodbaserat Science Center i Kronoberg. Utgångspunkt finns i de platser som redan nu är verksamma på lite olika sätt och några nya platser som visat stort intresse. Det platser som är aktuella är Huseby Bruk, Alvesta, NIBE/Nobel, Markaryd, Ljungby Business Arena, Ljungby samt EPIC/GoTech, Växjö.

• Vi förslår ett Science Center bestående av dessa noder samt en regional samordningsfunktion där även ett antal pedagoger finns som en gemensam resurs. Hit knyts också den mobila verksamheten i Maker Tour -Mot nya höjder som också den blir en del av Science centret. Förslaget kallas i rapporten för Variant 1.

• Noderna driftas var och en för sig men utställningar, pedagoger och utmaningar/experiment samutnyttjas. Noderna samverkar med näringsliv och skola på orten. Transporter för skolbesök från andra kommuner underlättas genom avtal med Länstrafiken. I samordningen ligger även uppgiften att teckna avtal med nationella museer för utbyte av utställningar.

• För att öka tillgängligheten till Science-verksamhet föreslås pop up-labb, dvs tillfälliga nedslag på olika orter. Utställningar, labb och experiment görs tillgängliga under ett antal månader i tillgängliga lokaler, t.ex. bibliotek, på respektive ort.

• Mål för verksamheterna, både lokala och regionala bör tas fram och fastställas. Ett uppföljningssystem kopplas till verksamheten genom Linnéuniversitetet. Balans ska finnas mellan förväntningar på Science Center och rimlig måluppfyllelse. Många gånger har Science center- verksamhet fått bära stora förväntningar på resultat som de inte lever upp till. Vi föreslår en bredare målbild än den som enbart syftar till att öka antalet sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik.

• En värdegrund för den regionala strukturen utarbetas gemensamt.

• Anknyta till lokala arenor för samarbete mellan skola och näringsliv som redan finns, till exempel skola-näringslivsgrupper och programråd för gymnasieprogram.

• Det bör finnas beredskap för hur man hanterar om de olika noderna går olika bra och/eller skiljer sig mycket i storlek och strategi.

• Referensgrupper av unga bör inrättas för arbetet ute i noderna.

• På sikt ska noderna sträva mot att bli besöksmål öppna för allmänheten för att stärka länets attraktivitet och för att få en bredare intäktsbas. Besöksmål för familjer är efterfrågat.

• Överväga processtöd i en uppstartsfas för att bygga hållbara arbetsformer.

30 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Källor

Bibliotekslag (2013:801)

Cederberg, E., Hallin, G., Kempinsky, T. 2017. Science Center i Västra Götaland. Utvärdering av sex science centers. Rapport från Kontigo.

Gröna Kronoberg 2015, Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län. Region Kronoberg.

Jidesjö, A. 2012. En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle – Innehåll, medierna och utbildningens funktion. The Swedish National Graduate School in Science and Technology Education, FontD, Department of Social and Welfare Studies Linköping University.

Kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län 2016-2025. Region Kronoberg.

Så ska science centers förbättra världen. Eklöf, Therése. Blogginlägg från Science Center World summit i Mechelen 2014. Riksantikvarieämbetets hemsida.

Utvärdering 2018. Mot nya höjder 2.0. Samverkan, nytta och resultat 2016 - 2017. Rapport Institutet för lokal och regional demokrati.

ROSE, The Relevance of Science Education, www.roseproject.no/ http://www.kreativum.se/ http://www.navet.com/ http://upptech.se/ http://exploratoriet.se/ https://dublin.sciencegallery.com/ https://www.nemosciencemuseum.nl/en/ https://www.nemosciencemuseum.nl/en/about-nemo/organization/nemo-kennislink/

Intervjulista: Christel Gustavsson, regional utvecklingsdirektör Region Kronoberg Birgitta Kristoffersson, Ljungby Business Arena Per-Åke Adolfsson, näringslivschef Ljungby kommun Robert Unt, affärschef Videum Science Park David Svensson, VD Videum Science Park Monika Skagne, kommunchef Växjö kommun Peter Aronsson, rektor Linnéuniversitetet Bengt Swanström, styrelseledamot Föreningen Teknikens Hus (EPIC), ordförande GoTech Katrine Lindwall, Universitetsadjunkt fakulteten för teknik, Linnéuniversitetet Cecilia Johansson, VD IKEA museum Peter Skogh, museidirektör Tekniska museet Sofie Magnusson, Huseby Bruk Jens Ahlstrand, Executive Support Manager, Visma Spcs Karin Palmér, samordnare näringslivsfrågor Region Kronoberg Jan Sjökvist, fd verksamhetsansvarig Experimenthuset Christine Sundberg Carendi, ordförande Svenska Science Centerföreningen Daniel Rosqvist, ansvarig Science Center-verksamhet, Tekniska museet Christel Fritiofson, projektledare NIBE/Nobel, NIBE Industrier Ulf Savbäck, enhetschef kompetensförsörjning och digitalisering, Tillväxtverket

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 31 Oskar Wijk, VD Destination Småland Annika Bray, verksamhetschef Skellefteå Science Center Mathias Roos, vd Kreativum Science Center, Karlshamn Adam Starck, verksamhetschef Upptech, Jönköping Lotta Johansson, verksamhetsledare Navet Science Center, Borås Magnus Jonsson, näringslivsutvecklare, Uppvidinge kommun Anne Engmann Sommer, verksamhetsledare, Vi Företagare i Tingsryds kommun

32 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län Övriga kontakter

Olof Björkmarker, strategisk kommunikatör och marknadsförare, Lessebo kommun Christopher High, lektor, Institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet Diana Unander, forsknings- och projektkoordinator, Institutionen för datavetenskap och medieteknik, Linnéuniversitetet

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 33 Bilagor

Wood, J., van der kamp, M., Kerbabian, S., Thillberg, E., Khan, M. 2019. Lessebo Science Centre. Faculty of Social Sciences. Master of Science in Peace and Development Work

34 Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län

Faculty of Social Sciences Master of Science in Peace and Development Work

Lessebo Science Centre

22 March 2019

Jennifer Wood (19910218-T428, [email protected]) Mara van der Kamp (19920814-T649, [email protected]) Shant Kerbabian (870827 - T856, [email protected]) Emil Thillberg (19940215-NOPE, [email protected]) Mohammad Ali Khan (19750101-R279, [email protected])

Acknowledgements

We would like to express our gratitude to everyone who has helped our team to make this research possible. We would like to thank the Lessebo Kommun for providing us the opportunity to conduct research within their community, with a special thanks to Therese Linner. We would also like to thank Roger Wisberg, for letting us conduct the research at his schools.

Our gratitude goes out to Rosita Sand for allowing us to take over her classes to conduct our workshops and helping us with translating. We would also like to thank Jonas Andersson, without whom we would not have been able to conduct our first workshop. Him selflessly providing his time and effort was immensely valuable for our team. We would also like to acknowledge the efforts of our professor Dr. Chris High in supporting us and providing us with the know how, guidance and logistical support without which this work would not be possible. Lastly we would like to thank all the students who participated in our workshops. Without them this research report would have not come together.

Abstract

English This report explores student’s desires and needs for a science centre within Lessebo Kommun. Research was carried out in the form of workshops and unstructured interviews with children aged 11-12 years old in a classroom setting. The Participatory Model of Development theoretical framework was used to structure the research. Participatory video methods were also used in this research and a short video was made with this material to accompany this report. This report was produced by Peace and Development Masters students at Linnaeus University on behalf of Nilsson & Månsson AB. The students expressed an interest in science, particularly if it was in relation to their own lives and particularly with technology. It was concluded that the students would benefit greatly from a science centre in the region.

Svenska Denna rapport undersöker studentens önskemål och behov för ett vetenskapscenter inom Lessebo Kommun. Forskningen genomfördes i form av workshops och ostrukturerad intervju med barn i åldrarna 11-12 år i klassrumsmiljö. Den teoretiska ramens deltagande modell för utveckling användes för att strukturera forskningen. Deltagande video metoder användes också i denna forskning och en kort video gjordes med detta material för att följa med denna rapport. Denna rapport skrevs av freds- och utvecklings studenter på Linnéuniversitetet på uppdrag av Nilsson & Månsson AB. Eleverna uttryckte intresse för vetenskapen, särskilt om det var i relation till sina egna liv och särskilt med teknik. Det drogs slutsatsen att eleverna skulle dra stor nytta av ett vetenskapscenter i regionen.

Table of contents

Table of contents 1. Introduction 1.1 Background 1.2 Research objective and questions 1.3 Stakeholder analysis 2. Methodology 2.1 Research design 2.2 Limitations 2.3 Delimitations 2.4 Conducting the research 3. Theoretical framework 3.1 The participatory communication model 4. Results 5. Analysis 6. Conclusions 7. Recommendations

Bibliography Appendix I. Terms of Reference (ToR) Appendix II: Interview Guide Appendix III: Consent

1. Introduction This report is part of the field study course for the Master programme Peace and Development Work at Linnaeus University. On behalf of Nilsson & Månsson AB the team conducted research amongst primary school kids, aged 12, in the Lessebo community, to contribute to the research to determine the feasibility of a science centre in Lessebo.

Lessebo Lessebo is a small municipality within Kronoberg district, Sweden, with a total population of 8800 (Lessebo Kommun, 2019). The municipality is located in the south east of the district and was formed after the governance reform of 1971 (SCB, 2015). The municipality saw a decrease in population throughout the 90s and early 2000s, but this has been offset by the resettlement of refugees and immigrants leading to an increase in population numbers and a higher than average share with an immigration background at around 40-50 % according to the SCB 2015 survey (SCB 2015). The municipality contains 4 densely built up urban areas which contain primary schools with some after school centres. Lessebo town itself contains lower secondary schools and special needs schools. (Lessebo Kommun, 2019)

During the immigration wave in 2014 to 2015 Lessebo received a higher than average share of refugees which in turn led to a rapid shift in demographics within the school system adding challenges to the system such as language barriers. Coupled with the difficulties of integration this has led to a lower grade and attainment of högskolebehörighet (lowest level of grade and proficiency which has to be attained to apply for Universities in Sweden) (FN 2). This itself follows a similar national trend (SCB, 2016, Lärarförbundet, 2018A) While there is an increase at the national level regarding students completing secondary school from 71% to 76% for 3-year programs. However, Lessebo has for some time and still is struggling with education, both in terms grades and a lower than average number of student achieving högskolebehörigt (Skolverket, 2018A; Skolverket 2018B; Lärarförbundet 2018B).

Furthermore, there has been a national documented need for more teachers, especially within the natural sciences and technology (Skolverket 2018C, SCB 2017). This has also been observed in Lessebo where the ratio of licensed teachers for scientific subjects’ hovers at around 50-70 % of those employed (FN 1, Skolverket 2019.)

1.1.2 Mot Nya Höjder. Reaching the Stars The Maker Tour-Mot Nya Höjder initiative (MNH) was launched in the aftermath of Sweden sending its first astronaut to the International Space Station. The initiative is active in multiple provinces including Kronoberg. (MNH, 2019) The initiative is a synthesis of two separate education concepts, the Maker tour founded by the Tekniska Museet (The Technical Museum) in 2016 and the Mot Nya Höjder initiated by the district level government of Kronoberg in 2014. (MNH, 2019)

Both of these initiatives aim at increasing student interest for the natural sciences, mathematics and technology. This is done by touring the different schools and rewarding the schools for completing challenges within the different subject areas. Recognizable people such as Christer Flugesang and Carolina Klüft take on the role of ambassadors for various challenges as further motivation.

The program is Coordinated by Region Kronoberg and the Technical Museum. The 2047 Science Centre runs the work in Gävleborg. The challenges are developed by the Linnaeus University which are then used by the teachers of participating schools.

The Maker bus itself was as mentioned developed by The Technical Museum who designs concept and content of the buses and educates the staff who drive the bus but Region Kronoberg manages the bus in Kronoberg district and similarly the 2047 Science Centre manages the bus in Gävleborg.

The overarching funding is provided by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth, the Technical Museum, the Kronoberg Region, the Linnaeus University and the County Administrative Board Kronoberg. (MNH, 2019:ibid) The reasoning behind this is the future need within the workforce for people with the competences associated with the subjects (MNH, 2019).

1.1.2 Previous research on students and science within the context of Learning (working title) The idea of researching children’s perception of school subjects goes back to the 1970s and 1980s with much research being conducted within the area (Driver, Guesne & Tiberghien 1985:VII). Osborne et al; Driver, Guesne & Tiberghien introduced ideas of how children view the world and science in particular. A key finding was how children explain concepts which to them are unknown scientifically and how these are viewed by the children and teachers. Specifically, that children will develop ideas similarly as any ‘adult’ individual, and that these ideas and preconceived notions can be stable and difficult to modify. Even after consulting textbooks or attending the same lecture children will modify or not modify their explanations for a phenomenon independent of each other and what the teacher might have wanted or expected (Driver, Guesne & Tiberghien 1985:2-3). Driver Guesne and Tiberghien (1985) provides the explanation that the student doesn’t see the need to move beyond their, from a scientific point of view, ad hoc explanations as these do quite well explain a given phenomenon in a practical setting. Thus, concluding that students are not blank slates to be programmed but instead their capacity for learning is based on ‘what is in their heads’ as well as the teaching context. Given that it would be unreasonable for a teacher to adapt the education for the individual ideas of student, even in the 80s studies had shown that general themes could be discerned in student thinking. (Driver, Guesne & Tiberghien 1985:8)

Building upon the concept that context and extra curricular experiences affect learning researchers explored the ways informal and non formal learning affects formal learning. Tamir (1991) found that informal, non-formal and formal learning all affected each other, especially formal learning was heavily affected by the context of the other. More specifically the Prokops and Tunnicliffe (2007) showed that 10-12 year old students overall held a very low opinion of biology but where much more inclined towards ‘biology related activities’ in their free time such as animal rearing etc. Furthermore, a student with higher level of preference for hobbies and interests related to biology showed a lager interest for biology as a school subject. (Prokop, Prokop & Tunnicliffe 2007:38) While it might seem easy to applicate the general themes of student thinking hinted at by early and even contemporary authors to achieve a blueprint for education this has in practicality not been the case. In recent studies there has been a line of thought in which children are less interested in Science subjects but show a much higher interests in the practical application of it, such as hobbies including gaming, programming, editing, birdwatching etc (Jidesjö, 2012) and again the informal setting is found to play a large role especially in the contrast it provides to traditional classroom environments. Andre, Durkensen & Volman (2017) specifically identify museums as a good avenue for informal learning activity in conjunction with formal learning, noting that physical activity and scaffolding . This highlight the difficulty of engaging children in a manner that allows individual expression and connection to their interests as these are highly individualistic (Driver, Guesne & Tiberghien 1985:3). This is on the other hand balanced by the needs of the state in which the education has to be standardized, resource effective and follow the future trends of the needed workforce and other socioeconomic factors and the role of education in society overall (Apple, 2017). However, in practice no system can be adapted at such a individual level. As such current research still mostly exists within the frame of either identifying generalities within segments of groups and populations. Furthermore, research is continually trying to update the general trends of student thinking as they are influenced by culture changes and technological advancements, the most evident being the mass access to communication and knowledge through the internet (Sarıtepeci & Çakir, 2015).

To conclude, research has shown that students develop and modify explanations for phenomena dependent on preconceived notions and the existing learning context. As a response to this concept researchers has attempted to find general patterns in student thinking, however, these general trends are continually evolving as a product of culture and circumstance. Furthermore, practical and physical activity beyond the classroom can provide a good avenue for enhancing the learning context.

1.2 Research objective and questions In order to determine the feasibility of a science centre in Lessebo, the idea is analyzed from the perspective of several stakeholders. One of these angles is the view of students and their feeling towards a science centre. The previous section has showed that the Lessebo area is confronted with a high dropout rate amongst students and experiences difficulty to engage students in science topics in school. The aim of the science centre will be to raise the level of

skill set in the community and to engage the students in order for them to continue their education. The objective of this project is to determine how school kids, aged 11-12, feel about science and how science impacts their everyday life, as well as how they feel about a science centre.

In order to reach the above mentioned objective, this research objective focuses on the following research questions.

● How does science and technology impact the everyday life of the students? ● Hur påverkas studenterna av vetenskap och teknologi i vardagen ● How does the future of the region look like according to the students? ● Hur kommer regionen se ut i framtiden enligt studenterna ● How would a science centre look like according to the students? ● Hur skulle ett science center kunna se ut enligt studenterna

1.3 Stakeholder analysis For this research it is important to consider the different kind of stakeholders involved. To analyze this, the Soft Systems Methodology (SSM) is used (Checkland & Poulter, 2006). SSM is used to understand complex situations and solve ‘problematical’ settings. It is a flexible process to analyze these situations and design systems ideas to take action to improve these situations. For this report two parts of the SSM are used: the PQR formula and the CATWOE analysis.

To understand the role of all the stakeholders, the PQR formula is used. Part of the SSM, PQR stand for three questions: What? How? and Why? The best way to understand the use of this formula is by putting it in a sentence: ‘’Do P, by Q in order to contribute to achieve R’’ (Checkland & Poulter, 2006; 39). This analysis focusing on the three main stakeholders; the Lessebo Kommun, the school in the Lessebo Kommun and the students of those schools. For these stakeholders the PQR formula would like this:

● For the Lessebo kommun this research is a system to get a better understanding of the attitudes towards science and technology in Lessebo, by conducting research on the interests in science and technology by students in order to in the long run improve the skill set and raise the level of the community. ● For the schools in the Lessebo kommun this research is a system to increase the interest in science and technology among its students by allowing research to be conducted at their school in order for more students to continue with their education towards science and technology and in the long run get more science teachers. ● For the students of the schools in the Lessebo kommun this research is a system to have an influence on content of a science centre in Lessebo by giving their opinions about science and technology in order to get a science centre that will appeal to them.

Another part of the Soft Systems Methodology is the CATWOE analysis. CATWOE stands for Customer, Actor, Transformation, Worldview, Owner and Environment. By looking at an issue from these different perspectives, a deeper understanding of the problem situation is possible (Checkland & Poulter, 2006). This stakeholder analysis will only focus on the Customer, Actor and Owner component, since the other components have been discussed in the background chapter. To understand the role that stakeholders have in this research, an analysis is made of how they are a customer, actor and owner in relation to this research. This analysis can be directly related to the PQR formula and can be expressed as show in the table below.

2. Methodology

The following chapter will look into the methodological framework used for this study. It will discuss the research design, limitations and delimitations and an overview of how this research was conducted.

2.1 Research design To conduct this field research, a qualitative, participatory research approach was used. To gather the perspectives and thoughts of the student the research design focused heavily on observation, facilitation and participation. Thus, data was collected by conducting workshops at two primary schools, which included a participatory video component. Informal, unstructured interviews were conducted in parallel with the workshops. The participatory methods are used as an empowering process, which ‘’enables local people to do their own analysis, to take command, to gain confidence, and to make their own decisions. In theory this means that ‘we’ participate in ‘their’ project, not ‘they’ in ‘our’ project’’ (Mikkelsen, 2005; 54). Still as with all research, especially qualitative, researcher bias and preconceptions will have to be acknowledged, the way this will be countered in this design is through the use of the participatory method.

2.1.1 Workshops

The Workshops taps into some methodological aspect of the participatory method in that by conducting workshops we let the students take charge of the process in a group dynamic and observing their behavior and the results of the given tasks. Through observation we can understand what the student themselves consider a priority rather than a researchers presumptions. (Mikkelsen, 2005:55,87,94). A practical application of this is to allow the students had the opportunity to make their own media. By using video, the students could take ownership of the process and from the footage data can be collected. Workshops reseamle focus groups in that a targeted group is brought together for an elaboration session on given topics (Mikkelsen, 2005:94). A purposive sampling strategy is used for the workshops based on the criterias of the TOR (See appendix 1), as well as practical considerations outlined in the Limitations and Delimitations chapters.

2.1.2 Informal/unstructured interviews

Informal or unstructured interviewing are a type of interviewing in which the interviewer has a list of topics or general themes to be covered, but the style of questioning is very informal and much of the initiative is left to the interviewee with the researcher mostly asking follow up questions (Bryman: 2014:213). The dynamic of this method is to allow the interviewee to express their own opinions and highlight their own priorities rather then only following the preset of the researcher. There is a risk however where the interviewee opens discussions into areas which are of no interest to the scope of the research, therefore the role of the researcher is to steer the conversation through open ended questions or the themes of the interview guide. (Bryman, 2014:ibid) Parallel to the workshops, informal interviews were conducted. Since the interviews were held at the same time as the workshops, the sampling was based on an opportunistic approach (Bryman, 2016:p). Because of the somewhat chaotic nature of the workshops, interviewees had to be chosen based on availability. The language abilities of the students was also considered when choosing the interviewees, since some students did not feel comfortable enough to speak in English. However, some students did speak Arabic or Urdu next to Swedish, which allowed our team to have informal interviews with these students even though they could not speak English.

2.1.3 Ethical Considerations An field study requires a high standard of ethics, our research in particular as it involved minor and children in a school environment. Therefore these, as identified by Bryman (2016:120) ethical considerations guided our research as well as the actions taken to mitigate them.

1 Harm to participants; Research which overtly harm the participants are generally frowned upon, harm can be defined in many different manners such as psychological, harm to a participants development, loss of self esteem etc (Byman, 2016:126). However, the workshops were conducted in an environment in which the participants are already expected

to contribute to discussion, namely the classroom. We also judge the topic to be non sensitive as well.

2 Lack of informed consent; Given the age group of the participants informed consent will be acquired through consent forms following the guidelines of the Etikprövnings Myndigheten (2019:§13-19). The consent forms had to be signed by the parents and detailed the kind of information which would be gathered and the scope of the research. (See Appendix IV) Furthermore, meetings were conducted with Principals and Teachers in advance to inform and develop the research.

3 Invasion of privacy; Data will be transcribed and edited in such a manner so as to remove the individual identity of participants.

4 Deception; This is closely connected to informed consent, however given the research topic there is no need for omitting information regarding the researchers or scope of the research.

2.2 Limitations

This research has had to deal with limitations, which had an effect on conducting the research. These limitations will be discussed in this section. One of the largest limitations for this project was lack of time. This research project consisted of four weeks, during which time the team had to find the connections, plan and execute the workshop and write this report. Considering that gaining trust from any kind of participant can be challenging, it was especially difficult to create the environment for the students to feel free to engage in conversation in such a short time span, particularly in Björkskolan. Language was a major limitation for this research. The students all spoke Swedish, with some students also speaking Arabic and they had varying levels of English. Our research group were all English speaking with one Swedish speaker, one Arabic speaker and one Urdu speaker. We had planned to conduct the workshop and interviews in Swedish as this was the language spoken by the children. The language barrier became a significant issue with our workshops in Kosta, because of the absence of our Swedish speaking team mate. On the first day of the workshop another student from our course was able to help us and acted as an interpreter for the workshop. However, on the second day, the teacher of the class spoke English so helped us by interpreting the workshop Although this allowed us to conduct the workshop, it gave us some drawbacks, for example, her priority was to teach the students, not to inform our research, which sometimes meant that she would go into a discussion with the children that was not necessarily relevant for our research. Transport was a significant issue. We were working in Kosta and Skruv, which are 49,0 Km and 47.5 Km from Vaxjo respectfully. We did not have a driver in our group, so we were dependant on public transport, which meant we had to consider the bus schedule in our plans as well as having to spend a lot of time waiting for transport.

We had intended to have a gender balance of participants. However, it was easiest for the schools to work specifically with one class, therefore the gender balance was down to the natural make-up of the class. In Kosta there were 9 girls to 8 boys, which was almost balanced. However, in Skruv, there were 6 boys to 2 girls. This meant that the overall sample was 14 boys to 11 girls.

2.3 Delimitations To conduct our research in the short time span available, some choices had to be made. These delimitations will be discussed next. There are five schools in Lessebo kommun: four primary schools and one high school. The principles of two primary schools and the high school expressed interest of participation in the project. We contacted all three schools, however, during the period of the research, the high school would be doing national exams, so were unable to conduct our research there. So as a result we organized workshops in the two primary schools: Björkskolan and Lustigkulla. The TOR specified the research was to be carried out for the ages between 10-16. As we were working in primary schools, this narrowed our age selection to 10-12. Due to the aforementioned time restraints, we had time to work with one class and opted to work with the oldest age group of 12. The main reason for this was it was expected that the older group would have a better working knowledge of English, as well as having a better understanding of science and technology. We also concluded that the older children would be easier to engage with and the research would be of more reliance to them.

2.4 Conducting the research Our first port of call to conduct the research was to meet with Katrin, whom worked at the university conducting research in the field and was working within the Towards New Heights project. Katrin provided us with the wider context of the project and put us in touch with Therese. Therese is the head of education for Lessebo Kommun and had been in touch with various schools for participation in our projects. Through this, we got in contact with the headmaster's to discuss conducting the research and organise practicalities. We then spoke to the teachers of the classes we would be working with to gain more in depth information of the class and what they were currently studying. The teacher of the class in Bjorkskolan was unwell, so we were unable to speak to them during beforehand and spoke to the headmaster instead. Once the specific details were in place, we finalised the details for the workshops.

We organised to hold two workshops in the Lustigkullaskolan and one in the Björkskolan. in Kosta, we had two three-hour sessions and one 2.5 hour session in Skruv. We had a lot more time in Kosta and therefore conducted more activities there. Firstly, in both sessions we introduced ourselves and briefly what we were doing. We chose to not mention the idea of building a science centre in Lessebo as we figured it wasn’t necessary and we did not want to raise the children’s expectations. We then played a few games, such as two truths and a lie and follow John; with the children to break the ice and understand the class dynamic

better. We also provided fika for the children to make the research progress more enjoyable for them and make them feel more at ease. Caution was taken to cater for all children regardless of allergies etc.

As for the research activities, one tool we used was ‘Mentimeter’. The idea behind mentimeter was that we ask a question, ie “What is science” and the children use their computers to anonymously add words and phrases in answer to the question. This provided us with information about their current thought on science and what it means to them and their lives. We also asked the question “What is a science centre?”. In the workshops in both schools we did an activity asking the children to draw and/ or write their day in terms of science and technology. This got the children to think about how science is used in their day to day lives and how broad science and technology can be. It also gave us an insight into the children’s lives: what is important to them, their hobbies and interests etc.

At the Kosta workshop, we asked the children to write on post-it notes, one thing they enjoyed about the workshop and one thing they didn’t and asked them to stick them on the sheet with a happy and frowning face. This allowed us to evaluate and tweak for the next workshops.

On the final day of the Kosta workshop we asked the children to interview each other on their phones asking what they think Kosta will look like in the future. This activity was intended to make them think about Kosta and Lessebo and what it could be in relation to science.

During the workshops we took notes of observations of behaviours; actions and comments. We also conducted unstructured, informal interviews with the children during the breaks. This was to gain a deeper understanding of their answers as well as to hear more from the quieter children and well as avoid the peer pressure that could arise from a group setting.

As we were working with children we had to make ethical considerations. We did this by sending the parents and guardians of the children consent forms to ask for their permission for the students to participate in the research. These consent forms were available in English, Swedish and Arabic as these were the languages spoken by the children. We also requested permission for video and audio recording. Ethical considerations were also taking into account during the research design. We took effort to imagine the children’s perspective of our workshops and any issues that might arise from this.

3. Theoretical framework To structure this research, we followed the Participatory Model of Development as a theoretical framework. In this section we will discuss the components of this model and the use of it during our project.

3.1 Participatory Model of Development The research we have done is to find out the feasibility of establishing a full frame science centre in the Lessebo municipality. Our aim of the research was to find out the attitudes of school children towards science and technology and how they view a possible science centre. This led us to use the different dimensions of The Participatory Model of Development by Jan Servaes to analyse our data. “The participatory model calls for upward, transactive, open and radical forms of planning that encompass both grassroots collective actions, and large-scale processes (i.e., planning in the large). This kind of planning and research is centrally conceived with human growth, learning processes through mobilization, and the basic aim is to involve the people under study to cooperate with one another in the planning and research process, with the planner or researcher as a facilitator and participant” (Servaes, 2008: 214), which are our main reasons of conducting our research based on this theoretical framework. Another key aspect of this model is involvement of government and NGOs in the development framework, which applies to our research as well.

This theory comprises of four major aspects to explain development in terms of the research we are conducting. Firstly, the participatory model sees people as the controlling actors or participants for development where people have self-appreciation and local culture is respected. Which means it is a bottom-up process of development. Secondly, the model also sees people as the core of development. The model describes ‘development’ as boosting up the spirits of a local community to take pride in its own culture, capacity and environment which aims to educate and awaken people to be active in self and communal improvements. Thirdly, the model emphasises on the local community, monistic universalism, dialogue, and on freedom. Finally, the model allows redistribution of power through involvement of wide participation. Making community as a full-fledged democratic one, participation aims towards redistributing the elites’ and stakeholders power (Servaes, 2008: 202).

In addition, participatory research methods focus on a combination and interpretation of quantitative and qualitative data. The six stage research data collection process involved both the project staff and local people. The methods are normally used to collect data: (a) surveys, (b) community meetings, (c) focus groups, (d) analysis of programming, (e) document analysis and (f) participatory observation, which as a research team we followed to collect and analyse our data (Servaes, 2008: 215).

4. Results

The TOR of Lessebo Science Centre led the research team to organize focus group workshops, participatory observations and community interviews to get the data to be analysed for figuring out the need of a science center in the municipality. One of the focus groups of students for the research was exposed to science bus and another group was not. However, this difference of availing the science bus did not put that much significant difference in the data we received from them in focus group discussion. In addition to the interview in community and school level we got some significant data as well.

4.1 How does science and technology impact the everyday lives of the students?

In the focus group discussions with the students, the research team tried to figure out student’s view towards science in conjunction with their daily life. The research team asked the students what science is. The majority of the students described science in relation to the natural sciences using words such as: chemistry, research, experiments, laboratories, nature, mathematics, physics, space and food. Whereas, some mentioned about it as: inventions; everything is science; doctor; technology; using knowledge; biology (including human organ); home as science. A few commented that science is: Alfred Nobel; interesting; fun; cool; focused; handle something; mentimeter; knowing something; think; easy and hard; scientist; learning and all you can. In response to directly asking the students about how they used their science in their daily lives, they mostly mentioned about use of technology in both the workshops. Use of mobile phone; car; bus; cycle; microwave oven; bread toaster; laptop; electricity; watching TV and playing video games are considered as use of science in their daily life. When asked directly if they liked science there were mixed responses. A couple of students said yes, however most were of the opinion that is was “okay” and some responded that it was “boring” or flat out said no. One student began imitating banging his head against the desk when asked this. However, they stated, unprompted, that they liked technology.

figure 1: Science as by Lustigkulla Figure 2: Science as Bjorkskolan

During the informal and unstructured one to one interviews with the students, they also mentioned about the use of mobile phones, TV, video games, laptop as a use of science in their daily life. In general, the students were very aware of the variety of ways they use science in their daily lives and its importance. Additionally, through observations, it was clear to see how they use technology in their free time. It was observed that during breaks they used video conference calls; played online games; Googeling teachers etc. When asked about their hobbies, they almost exclusively were technological; stating they liked to play video games; use social media platforms such as: Tik Tok, Snapchat, Instagram and Facebook.

4.2 How does the future of the region look like according to the students?

In the second question, the research team wanted to know the point of view of student’s about the future of Kosta and Skruv and Lessebo more generally. According to them, the towns would become larger and become apart of Lessebo town as well as their municipality would become a bigger community with more people in general. They also foreseen new buildings and smart houses which could be operated and controlled by mobile; more new shops; new and better roads for communication; more electric cars because of end of fuel; mobile houses: more new schools for higher level; new bigger glass factory with new outlets and medical centre. They also mentioned about hi-tech schools so that students would not need to go school everyday and students could study online from home through their laptop. The also predicted that household chores e.g. cooking food, cleaning etc. would be done by the robots. The driverless auto-cars will turn on automatically before they get into it and came to take them from office or school. Future municipality will also be more colourful, will have less carbon-dioxide and lot of tourist will come to visit as it will became famous in the world. The use of robots was mentioned repeatedly and with enthusiasm.

They also think in future the municipality would have less forest because people would cut the trees to build new houses, hotels, shops for extra people, which they viewed as a positive thing. Money coming from selling the trees would be used to build new establishments in the municipality. Surprisingly, some students said the municipality would remain the same as it is now or may become desolate and look like a poor country with some sand and no houses in the region. They also think, due to climate change the municipality might not exist or might became better or became worse. The research team also asked about the students’ future occupation and found they wanted to be a Child doctor or IT programmer, policemen, engineers, builders, athletes, footballers and some did not know. When asked about whether they seen themselves staying in Lessebo, they unanimously said no. The Majority wanted to move to larger towns and cities within Sweden and one student stated that he wanted to move to USA.

4.3 How would a science centre look like according to the students?

In response to third major question about a science center, students were asked to express their answers in two ways. Initially, when asked what they think of when hearing science centre, the research team got answers including: world; natural science; research; laboratory; discovering things; chemistry/chemical laboratory; doing job are major respondent criteria. In addition to this, they also answered: experiment; physics; biology; nuclear plant; technic; medicine and space. As well as students also thought KFC; Adidas; Gucci; McDonalds; Burger King as its part.

Figure 3: Science Centre as of LustigKulla Figure 4: Science Centre as of Björkskolan

After viewing videos of how a science center looks like, students were again given a group task for how they want to design a science center for them. Experiments with things; earth; IT programming/phones/computers; water experiments; games café; zero gravity; physics (sound/ low pitch high pitch); earthquake; volcano; wind tunnel; VR-gaming (space); robot carousel; maze; forrest; jojo (vertical human swing); food experiments; mind ball; watch flowers form; science-biology; biology- the body as a whole; radio- music; electricity; doctors; food and its components; light; illusions; temperatures; various air experiments (test the air); greenhouse effects; how exercise affects us?; weightlessness; ball of death; baking; technology- chemistry and biology; animals and their importance for the earth; nature and humans are the components of a science centre by the students. The teacher stated that the school used to organise trips to a relatively nearby science centre named Kreatrium. However, financial restraints of travel costs meant that this was no longer ongoing.

figure 5: Science center in group discussion.

5. Analysis

How does science and technology impact the everyday life of the students?

Looking into the findings from the workshops with the students some key aspects could be noticed in terms of the students identifying what science is and linking it to their lives. When asked about what science is in general the students responses would be related to aspects they have discussed at school or were exposed to via school like the Reach for the Stars Programme. Some of the aspects mentioned by the students include maths, chemistry, laboratories, nature, physics and space. Students also mentioned experiments, technology and food in reference to chemical reactions when cooking more specifically baking was mentioned.

However when students were asked to link science to their daily lives by creating stories, the most dominant element was technology. Students mentioned mobile phones, video games, computers, the internet and learning science from different TV programs. This is an important indicator of how technology is imbedded in the lives of students and how difficult it is to link other forms of science to their daily lives, this could be due to how easy and competitive technology is to be used in schools and homes for education. Having labs and conducting various experiments in schools would be costly and as per our discussions with teachers funding is one of the main issues in Lessebo especially when it comes to these sort of activities. One way of addressing this would be a science center that would simplify and present other forms of science to the students’ lives in a fun and attractive way.

Group discussions with students also showed a good level of awareness of the impact of science and technology on lives as one student mentioned how science could be used for good but also for “evil” and giving an example of the invention of dynamite. Another example of that was given by another student mentioning mixing various chemicals and creating something good that you could eat or poison.

Another dynamic that was very insightful to observe was the sort of activities students engaged in during their break. Students used brakes to use Google Hangouts and video chat with one another or play different online games.

How does the future of the region look like according to the students?

When it comes to the second element of our research concerning the future of the region and how it will look like according to the students some of the findings were contradictory. Majority of students have a positive outlook about the future when asked how the region will look. Students believe the region will develop, new roads will be constructed, new buildings will be built, new stores, technologically smart houses, more tourists and hotels. Overall students gave a positive answers when asked about the future of Lessebo. However answering questions of their future and whether they see themselves establishing a life in the region the majority of students don’t think they will remain in the region. Many of the students want to move to bigger cities like Vaxjo, Oland, Gothenburg and Malmo. Time was not enough to dig deeper in time frame available to understand why this contradiction exists. But it could be explained with the general issue with suburban areas in Sweden regarding the lack of opportunities when it comes to jobs and education.

While discussing the future state of Lessebo, some students expressed concerns when it comes to Lessebo even existing due to climate change. The discussion that followed was an interesting indicator of how students get information and the level of their awareness when it comes to climate change. Students showcased an understanding of the severity of the climate issue expressing concerns for their forests that they think will be destroyed to build new building. They mentioned how this planet is our only planet and we should take good care of it. When asked about ways to combat climate change some of their answers did refer to technological solutions for example electric cars and sorting the garbage for recycling.

4.3 How would a science centre look like according to the students?

From the workshops, it was clear that, the students, particularly in Bjorkskolan, struggled with the question of “what is a science centre?” and many answered that they did not know. This is believed to explain some of the answers during the Mentimeter exercise, which led them to lose focus and mess around. It became apparent that many of the children had never been to a science centre and had no reference point for what it was.

This presented the research team with a challenge, as we had to give the students an idea of the general concept of a science centre, which we did by showing them promotional videos of some science centres. However, this meant that when designing their own science centre, activities from the videos were replicated which they found interesting or fun. For example, every group added a “Jojo” (vertical human swing), which was in one of the videos, in their science centre design. However, there were also many original ideas also presented. There were three consistent themes that can be drawn from their designs. Firstly, activities that they could psychically engage with and experience, such as zero gravity. Secondly, there were several different types of experiments suggested. Thirdly, they expressed a desire to have several technological activities in the science centre. They responded well to the idea of kinaesthetic learning opportunities that are not possible in the classroom.

6. Conclusion

The research we have done gives us an outline about the need for a science center in the Kronoborge region. Making science and technology as an interesting and creative subject at primary level or at high school level is indeed important for bringing out the interest of science for the students in the region or largely a country. The dream of a future region showed students enthusiast for a developed, independent and technologically advanced region which will be self-sufficient to run itself. However, engaging students in science and developing a future workforce for the region is not an easy task as students seems to spread over the Sweden for their future in different occupation. Thinking about the world and the nature, places for experiment, different science activities which we discussed in results and analysis showed the need and interest of students for a science center. Though they seems to

leave the region they showed what would need to be in the science centre for their future generation.

7. Recommendations

● There is a need for a science centre in Kronoberg within easy access to students in remote communities, such as Kosta and Skruv to encourage and develop their interest in science and technology. ● Present other forms of science to the students’ lives in a fun and attractive way. ● The science centre should make use of technology, particularly video games, as this was a hobby/ interest displayed by the vast majority of the children indicated across all gender and cultures. ● Science centre should have physical activities the children can engage with to differentiate from usual classroom activities related to science. ● The science centre should have the opportunity for students to express their creativity and experiment. ● Include all the schools in the Star program for increasing interest towards science and technology.

Bibliography

Andre. L, Durksen. T & Volman. M. L. 2017. Museums as avenues of learning for children: a decade of research. Journal of Learning Environment Research. Vol 20:1. [online] Available at: https://link.springer.com/article/10.1007/s10984-016-9222-9 [Accessed 14/03/2019]

Apple. M. ed. 2017. Cultural and Economic Reproduction in Education: Essays on class, ideology and the State. Routledge:New York.

Bryman, A. (2014) Social research methods. Oxford University Press. 4th Edition, Oxford.

Bryman, A. (2016) Social research methods. Oxford University Press. 5th Edition, Oxford.

Checkland, P. & Poulter, J. (2006) Learning for Action : A Short Definitive Account of Soft Systems Methodology and Its Use, for Practitioners, Teachers and Students. Chichester: Wiley, 2006. Print.

Driver. R, Guesne. E & Tiberghien. A. 1985. Children’s Ideas In Science. Open University Press: Philadelphia

Lessebo Kommun, 2019. Barn och Utbildning. Lessebo Kommun. [online] Available at: https://lessebo.se/sidor/barn-och-utbildning.html

Lärarförbundet, 2018B. Låg andel elever som uppnår högskolebehörighet och låg lärartäthet gör att Lessebo placerar sig bland de lägst rankade skolkommunerna. Lärarförbundet. [online] Available at: https://www.lararforbundet.se/basta-skolkommun/2018/lessebo

MNH, 2019. Mot Nya Höjder. Region Kronoberg. [online] available at: http://kronoberg.motnyahojder.com/

Prokop, Prokop & Tunnicliffe 2007. Is biology boring? Student attitudes toward biology. Journal of Biological Education. Vol 42:1. [online] Available at: https://doi.org/10.1080/00219266.2007.9656105

Sarıtepeci. M & Çakir H. 2015 The Effect of Blended Learning Environments on Student's Academic Achievement and Student Engagement: A Study on Social Studies Course. Education and Science. Vol 40:177 [online] Available at: DOI: 10.15390/EB.2015.2592 [Accessed 15/03/2019]

Servaes, J. (2008) Communication for Development and Social Change (Ed.), P. 201-216, SAGE Publications, ISBN: 978-0-7619-3609-1 (PB)

SCB 2015. SCB:s medborgarundersökning – våren 2015 Lessebo kommun. Statistiska Central Byrån. [pdf] Available at:

https://www.scb.se/Grupp/Applikationer/Medborgarundersokningar/_dokument/V2015/Rapport/Rap port-Lessebo-2015.pdf

SCB, 2016. Integration – utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet. Statistiska Central Byrån. [pdf] available at: https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0105_2016A01_BR_LE0105BR1602.pdf

SCB 2017. Tilltagande brist på lärare och specialistsjuksköterskor. Statistiska Central Byrån [online] available at: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och- forskning/analyser-och-prognoser-om-utbildning-och-arbetsmarknad/trender-och-prognoser- om-utbildning-och-arbetsmarknad/pong/statistiknyhet/trender-och-prognoser-2017/

Skolverket, 2018 A. PM - Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2018. Skolverket. [online] available at: https://www.skolverket.se/publikationer?id=4018

Skolverket 2019. Grundskolan - Personalstatistik med behörighet - per ämne och kategori- Lessebo. Skolverket. [online] Available at: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=personal_am ne2&p_flik=G&p_verksform=11&p_hman=&p_niva=S&p_amne=&P_VERKSAMHETSA R=2018&P_KOMMUNKOD=0761&P_LANKOD=07&p_skolkod=&p_hmankod=

Tamir. P. 1991. Factors Associated with the Relationship between Formal, Informal, and Nonformal Science Learning. The Journal of Environmental Education. Vol 22:2 [online] Available at: https://doi.org/10.1080/00958964.1991.9943052 [Accessed 12/03/2019]

Appendix I. Science Centre Lessebo - Terms of Reference (ToR)

This field project will contribute to a preliminary feasibility study for the Kronoberg Science Centre, focussing on the attitudes to technology and science of middle school pupils in Lessebo.

Sponsoring organisation: The project is on behalf of Nilsson & Månsson AB, a consultancy company based in Växjö that works with sustainable development, culture and leadership and organization. Nilsson & Månsson has been commissioned by Region Kronoberg to conduct a preliminary study on the establishment of a Science Center in Kronoberg County.

Background Kronoberg County is growing quickly – the population is increasing and there have been positive trends for jobs, employment and productivity. Business confidence is high, and local companies express an optimism that future growth will continue. However in order to maintain its competitiveness, there is a need for the county to support the development a broader economic base, with a more knowledge-driven business community. In building an attractive skills base linked to the future needs of business in the county, a central challenge is that the recruitment base for science and technology is too narrow. Statistics from the Swedish National Agency for Education, suggest that Kronoberg County has a particularly low ability to attract students to education that focuses on technology and science. As well as being an economic issue, it is a democratic issue: In today's increasingly digitized society, there are many people who lack sufficient technical understanding to be able to participate in society on equal terms.

Region Kronoberg has therefore set in motion a number of initiatives to strengthen the long- term skills supply in the county. "Towards new heights" was one of these, a multi- stakeholder effort to increase interest in technology, science, mathematics and programming among children and young people. One of the ongoing initiatives that came out of the project aims to establish a new Science Centre for Kronoberg. The vision for the centre is that it will consist of a number of nodes spread across the county , each oriented on a particular place in relation to the knowledge and business perspective there.

Kronoberg County is large and the population is increasingly concentrated in central locations such as urban Växjö. Many of the municipalities have a decreasing population, with the most extreme trend in recent years in Lessobo municipality. At the same time, Lessebo has received more newly arrived migrants in proportion to its size than most other municipalities in Sweden. There are also a relatively high number of pupils who do not achieve educational targets set for primary schooling, and of those who do not move on to or finish secondary school.

The fixed nodes in towns such as Lessebo will be supplemented by a mobile solution, a so- called “Makerbuss” that will move throughout the county. The nodes are intended to attract people of different ages and backgrounds, but the main main target group will be children / young people aged 10-16 and their parents and teachers. One of the tasks in Nilsson & Månsson’s preliminary study for the establishment of a Science Center in Kronoberg County is to examine the attitude, needs and wishes of different stakeholder groups in relation to a Science Centre.

Task The group is asked to contribute to the preliminary study by looking more closely at what high school students (10-16 year olds) in Lessebo think and feel about science, mathematics and technology, and in what ways a Science Centre could be something for them, and increase their interests in these subjects. What does this suggest would attract them to attend a Science Centre or visit a Maker bus? In order to gain knowledge about which activities can make technology and science attractive, we also need to know more about how the activities can be linked to the target group's attitudes to general existential issues.

It has been shown that young people are generally interested in science / technology, but that this interest links to other things than the themes used in school teaching. There are often difficulties with asking questions about general concepts about science, interests, school subjects and so on. According to the ROSE[1] project, engagement with young people around issues of science and technology needs to take a more concrete approach and relate with the respondents' everyday lives. When asked if they are interested in the natural sciences, they say no, but when questions are asked about eg. environmental pollution, computer games, space etc., the answers are completely different. The questions in the Lessebo study are therefore also about what is important for young people: in life, in their view of the future, current global issues, and social and environmental change.

Methods The study will draw on the following three strands of knowledge: · Qualitative interviewing and participant observation with young people in Lessebo · Participatory workshops in a school setting · Science education expertise at LNU and within broader expert networks (eg the Wellcome Trust Foundation’s global networks).

Guiding questions · What do young people feel about science and technology? · In what ways do they find natural science relevant to their own lives? · Through which media (TV, games, social media etc) do they experience science? · Which current issues do they feel are important to them, which relate to science and technology? · What do they think will happen to society and the environment in the future? What do we need to do to make things better?

· How do different ages and genders respond differently to science and technology issues? Initial Contact: Alexandra Stiernspets Nylén [email protected]; Erica Månsson [email protected].

Briefing meeting – Tuesday 26th February: 3pm, Videum Reception

Additional resources: Contact person at LNU for the Towards New Heights project: Katrin Lindwall PhD Thesis: Anders Jidesjö (2012) ”En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle: Innehåll, medierna och utbildningens funktion”, Linköping University

Appendix II: Interview guide

Appendix III: Science Center workshops, Lustigkulla Skola. Kosta

Mentimeter, What is Science?

Large size

Chemistry Research Experiments Mathematics Physics Food

Medium size

Inventions Nature Everything is Science Everything Doctor Technology

Small size

The Brain work Study Me Having Fun Scientists Technics Easy and Hard Fun Laboratories All you can School Cool Focus Trying Using your knowledge Doctor Material Jobb Humans Home Science Biology Learning Knowing things Interesting School Subject

Mentimeter, What is a Science Center?

Large size

Earth Discovering things Laboratorium Natural Science

Medium size

Not Social Science Experiments Investigating Chemicals x2 New Things IDK

Small size

There we learn about Natural Science x2 Invent new things 2 Space Mathematics Subjects Chemicals Chemistry stuff Chemical materials Chemistry Chemistry Teacher Sometimes dangerous Laboratorium X2 Explore new things Test things A place for scientists A place for science Experiments Mines Mentimeter New things Biology

Medicin KFC McDonalds Nuclear plants Learn how things Function Medicin Social Science Most things Books Ich Weiß Nicht Blablabla Adidas Air World Burger King

Design a Science Center

SC1

Volcano Wind tunnel VR-Gaming (space) Experiments Robot carousel Maze Forrest Mindball JoJo (vertical swing)

SC2

Experiments with things Earth Programming/games/Phones/computers Water experiments Computers Games Café PC Lever principle? Zero Gravity JoJo experiment Physics (sound/ low pitch high pitch) VR-Games Earthquake Food experiments One way windows Mindball Watch Flowers form IT Programming Science- Water- Biology- programming. Biology- The body- senses IT- Games- TV- Phone- Radio- music

SC3

Water Electricity Doctors Food and its components Light Illusions Sound Temperatures Various air experiments (test the air) Body parts (future serial killer?) Robots Earthquakes Greenhouse effects The brain Our senses IT Conducting experiments How exercise affects us JoJo

SC4

Weightlessness The senses Experiments Ball of death The Brain Baking Technology- Chemistry and Biology Air JoJo Earthquake Animals and their importance for the Earth- nature and humans.

Observations/Notes (Ali) (day 2)

Day started with recap of day 1. It seems students liked the workshop. What is SC? discovering the earth careful about earth no one will live global warming atmosphere - caring our nature environmental impact reducing greenhouse effect you have to think by yourself about SC from where you learned/ got to know about these stuff? science world (a TV program) why you wrote world use less electricity proper utilization of gurbages less private car on road to reduce polluted air return of unused bottles (plastic/others) zero chemical in food and daily cosmetics use more electric car be a good example to others more use of public transport need to plan long rout transport for reducing air travel as it is harmful for world Recycle products/materials or other things

Do you want to visit a SC? yes, no, not interested students are aware of the negative side effect of science. About science info… some acquired it by themselves and others from TV and School.

Which one of the examples in video u want to try? robotics water experiment freefall

How do you see Kosta after 10 Y? Big School Better Roads Will Be more people in the region Everything will be better Updated infrastructure WIll have a medical Center Will have more hotels and tourists to visit region house with more technology/smart houses which can controlled by mobile phone environment friendly houses

due to end of fuel, more electric cars will be on road schools will have more technology so students can study online from home or anywhere from Sweden. Kosta will grow more and the whole region will called as ‘Kosta’ not as ‘Lessobo’ are they stay at kosta in future? No. But they will visit during holidays and return after finishing job what kind of job will you do in future? Veterns Doctors IT Programmer Athlet Retail store Professional driver and spend money for kosta development more concerned about environment and Natural Science

Informal Interview with D2K

Hi, where are you from? I dont know, I born Here.

What do you like most? Eating/Food

What do you do in your leisure time? Play with friends. play video games (not that much in front of parents)

Do you have any idea whether you are using science in your daily life? Ummm….( it seems he was confused or do not have any idea about use of science in daily life). When I gave him example like in the morning he woke up using mobile alarm… then his answer was “Yes” and he mentioned about Mobile, TV, Laptop.

He wrote: Natural Science and World (In answer to science)

What would you want to be in future? I don’t know

Do you want to visit any science centre? (After we showed them the video) yes.

What things you want to do there? Water experiment, Robot, air experiment, earthquake and everything.

If you asked to build your own science centre, what are the science thing you want to be there? Robot, Jojo, air experiment, video games, building

If you asked to build a science centre for others, what are the science thing you want to be there? and why? Everything in the video. Because all of them are fun.

Rosita interview she feels the need of SC in the region Good thing of science should be in the SC to teach and make student learn Schools should have budget for SC visit every year Community put emphasis on Math and IT Accessibility of the SC (can visit anytime) --- she was provoking for publicity of Kosta…???

Appendix IV: Workshop at Björkskolan, Skruv

Science story of Björkskolan, Skruv stu 1 mobile for morning Alarm -> wash -> Breakfast: use microwave oven -> get dressed -> using Cycle to School -> return Home at 2:30pm -> watch youtube in Mobile -> go to bed

Stu 2

Mobile Alarm -> Switch on the Table Lamp -> Breakfast: use bread toaster -> Milk from Fridge -> use mobile on the way to school -> use Chromebook at school -> return home -> play video game (PS4 Pro) -> go to bed.

Stu 3

Mobile Alarm -> Switch on the Lamp -> Breakfast: use Fridge -> use mobile on the way to school -> use Chromebook at school -> return home -> play video game (PS4 Pro) -> go to bed.

Stu 4 mobile for morning Alarm -> Breakfast: use microwave oven -> wash Corner-> get dressed -> using car to Play ground -> return Home by car -> use Mobile -> use chromebook stu 5 wake up 6:00/6:30 from bed -> take breakfast at 6:30/7:00 -> Do toothbrush -> go school by Foot 8:00 -> use chromebook at school, study -> go to rest or play football -> playground on monday to friday 12:30-13:15 -> watch movies (Spegelvänd) 13:15-14:50 -> go back home stu 6 mobile alarm 7:20 -> Breakfast/TV 7:30 -> toothbrush 7:50 -> School 8:05 -> Lecture at school 8:10 -> use cycle to home 14:30 -> play fortnite 15:30 -> eat food 16:30 -> play again 17:30 - watch TV 20:00 -> sleep 22:00

stu 7 mobile alarm 7:20 -> watch TV 7:30 -> breakfast 7:40 -> school by bus 8:10 -> use Laptop 8:40 -> return home by bus 14:30 -> Play 14:40 -> 18:45 stu 8 wake up by mobile phone 7:00 -> eat breakfast -> cycle to school -> lecture at school use laptop -> cycle back to home -> Play fortnite

Notes Mara What is science? - Mentimeter + discussion - Everything, which makes it cool - ‘’Science is everywhere’’ - It is interesting because 1+1=2 and that never changes - Math is fun - The brain is where everything happens - Space → it’s about the world - Baking/cooking

Break → the kids were video calling each other in group chats Break → the kids were playing on gurka.se Break → some of the girls were playing a game, didn’t catch the name?

Making story in flipchart paper: One student said drawing is more interesting than writing. Difficulty connecting science to their everyday life.

What is a science centre? - Mentimeter + discussion - You can discover things about earth - Building - We have to be careful with the earth we have

Discussion on environmental issues: - Global warming. The earth will be destroyed if we don’t do something. - Gasses - Ice is melting - Green houses - Biology/chemistry are involved in those processes

Where do you find out about these issues? On the news/TV

What can you do to help the climate? - Less electricity - Less cars - Recycling - Factories need to be aware of environment - Less chemicals in food

- More electric cars - Buy second hand stuff/ go to flea markets instead of buying new things. - Go biking

Watching the videos on science centres: They all want to try the robot.

Future of Kosta: - Better roads - New buildings - More people will move to Kosta - Better football field - Grow so big that it connects to Lessebo and takes them over - Get a general physician in the town - More tourists - More shopping possibilities - More hotels - More technology in house/smart houses - Built houses so they are good for the environment (or at least nog bad) - Cars that drive on their own - Schools with more technology

Other observation → Kids want to move to the bigger cities.

Interviews

Najah → Wants to be a ‘’baby doctor’’, but later in the group setting said she want to be a programmer. Likes science, math and biology. Is really into programming, in her free time she is on code.org, where you can design apps. Kid with the hat → Plays Fortnite with friends (via headsets). Likes to use tiktok. Alvin → Doesn’t know what he want to be when he grows up, but he loves to travel. Said he doesn’t use his computer much in his free time, more spend time with friends irl. Felix → Is not interested in science, thinks it is boring. Also not big into gaming.

General observations: Shy class with little will to engage in an insecure environment. A few strong personalities overwhelmed the class. Little to no connection to science outside the school connection. Meaning that there is no real connection to science as a potential standalone concept, rather its loosely connected to NO and the classroom environment. Therefore, there is a low level of interest by this association. There was some expressing that practical experiments would make science funnier, but this is more likely connected to the thought of playing with no real link to learning science. A possible explanation would be the fact that there are few activities Workshop discussion What is science center:

Those who had experience with a science centre referenced the experiments there. There was few mentions of how technology or science played into their everyday lives and when prompted. Class trips to science centres or other similar activities where more common a few years ago but not presently. The students had conducted programming with school-based programs but none at home. An interest existed for a science centre and the kids thought this would be a good way to make science more fun and accessible. Informal Interviews (groups during breaks) Hobbies, Video games, Fortnite. Ice hockey.

Notes Shant:

Kosta Day 1 Mentimeter - what is science - Everything is science, when we move, when we eat … - Science is interesting - when you use your brain to save things, everything happens in the brain - space - mixing, chemical reactions - to use your brain because you have to think

(overall in the mentimeter and stories, science is connected to technology, cars, cards “bank card”, and some mentioned chemistry in relation to food and baking. what is science center? - The earth.. Discover things about the earth - Build things with science - we have to be careful with planet earth - Global warming - earth will be destroyed, and air pollution - too many cars with gas emissions

- Ice is melting - they learned about global warming from the news and the school

Day 2:

So what can we do about global warming - less electricity usage - less cars - sort the garbage - pant (swedish term) bottles - use good things in factories - no chemicals in our food - no chemicals in things we use personally (toothpaste, deodorant etc) - use electric cars - use ecological things - be role models - reuse stuff - use bikes (After watching 2 videos on science centers) - Teacher discussed how transportation and funding issues are the problem with taking kids to science centers - Kids love the science center - X10 love the robot hand - one water experiment and one programming

How will Kosta look in the future? - build new shops - new roads - new buildings, houses. more people will come - everything is going to be better - upgrade the football pitch - it will grow and be part of lessebo - more popular to love, more health centers and tourists - big christmas lights - trees will be taken down to build more buildings - smart technological houses

- ecological and environmental housing - electrical slef driving cars - more techy schools - Tosten will make the place grow bigger - old people will stay (most kids want to leave) - they want to live in (Oland, Vaxjo, Sweden in a city, Malmo, The US)

Meeting with There-ass: - Education is mandatory till the age of 16 - We can get various stats related to education for any background info (skolveket.se / kolada) - the science center would be part of various initiatives the kommuns are thinking of implementing in the direction of improving the jobs and education prospects - many kommuns could come together to build the science center - Kosta has one of the worst school results record in terms of stats and listing with the teacher’s union - no structure and procedures in kosta school - “New Swedes” students between the ages of 15-16 comprise 46% of the students - There are issues with the teachers in lessebo as they are not able to adapt to new realities when it comes to new arrivals and the change in the structures. Teachers always refer to how it was before …

Skruv workshop: general notes: Class is very quiet. New arrivals are quite compared to the school in Kosta No one wants to be put on the spot, everyone is not engaged As advised by the headmaster the class was divided into two groups to have discussions amongst themselves, which worked.

What would you do in the future? job?

Programmer (one kid - Swedish) Lawyer (one kid Syrian girl) Footballer (one kid syrian boy) Pilot or engineer (one kids Syrian boy)

Maybe doctor (Swedish girl) watched a video on a science center. After the video .. Do like this video? YES! Do you want to go to the science center? YES!! Why? Because it’s fun! it makes science fun! Do you think science is fun in general? Not really … depends what form of science is the most fun? technology is the most fun

The stories: how are things in the story related to science? Lamp - electronic toaster - electronic mobile - electronic battery -

Q&A with Headmaster - Skruv: Headmaster knows the students well in comparison Kosta school changed 6 principles the last 6 years. Skruv had on principle who ruled with an iron fist for 5 years as a result kosta in flexible with little structure but skruv is too structured

Headmaster is trying to work with difference, when Swedish boy for example laugh not necessarily in reaction to something the new swedes said or did but it makes it difficult for new swedes to talk

A lot of the students have been to Kreativum center they like programming and working with robots

Parent’s education in skruv in general in low which impacts the students New arrivals have more ambition with education compared to the established swedes.

Jenn Notes Kosta: Day 1

· Tarkan(?): Doesn’t like science because it’s “boring”

· Rest of the kids on table (Jonas’s table 1) like science or think it’s okay

· We should interview Tarkan

· Many love Tik Tok

· They use Snapchat, Twitter, Facebook, Instagram

· Overall interest high in technology

· During the break they all did a video conference call

· They all like something called fortnight?

· Playing Gurke.se

· Googling teachers on break Day 2

· Boys kept fighting, much time spent breaking this up

· Boys very keen to be on camera, girls keen to record/ interview

· Heard something about robots

· Teacher has come and taken over. Has changed the vibe and students participation- very noticeable change in Kalfan

· Teacher is being interviewed now, not sure who’s idea this was

· Lots of chat about lack of teachers in the future (suspected teachers influence here)

· Glass factory brings half a million tourists each year

· Big Christmas fair, lots of lights

· Toasten (?) owns much of Kosta and has transformed the glass factory

· Kids don’t want to stay in Kosta. Want to go to bigger city’s in Sweden. One kid wants to go to America

· Kids used to go to Science centre called Kreatrium

· Transport is too expensive to travel to this science centre now, or any science centre Interviews: Anna, Sara, Kalfan, Rassam with Rosita’s input

· Weather change in recent years, lots more snow. Apparent water shortage in Lessebo

· Increase in crime due to bad weather ie farmers stealing bundles of hay (Rosita)

· Better bus service (LOL) More people living in Kosta that don’t drive

· Ambitions: Sara: Dr, learn to drive; Kalfan: Policeman; Rassam: Engineer; Anna: Athletics, wants to go to the nature (?) gymnasium; interested in animals and nature

· They think more people will come to Kosta and it will expand and become part of Lessebo town

· “Everything is going to be better”

Skruv ● 8 Students: 2 girls, 6 boys ● Aged 11-12 ● They really don’t like maths ● Girls interviews: In spare time they like to visit their cousins in Lessebo & Vaxjo; play football; Fortnite; TiK Tok ● Boys love to watch and play Hockey, don’t like the Lakers! ● Split into smaller groups: 2 boys, Patrik and Hugo talking lots. Girl hardly spoke ● Response to video: Name Tom Tits is hilarious; “Looks fun” ● “Do you think science is fun?” Class: “no” no kid immitating banging head on desk ● Technik is fun ● Teacher and classroom assistants left room, kids VERY fidgity ● Kids were mixing different flavours of juice during the break ● Overall parent education in Skruv lower than Kosta ● 2 schools have very different cultures

Appendix IV: Consent form

Linnaeus University, Department of Social Science, PG Vejdes Väg, 351 95 Växjö

Contact: Jennifer Wood E: [email protected] Phone: 076735537861 Date: 11/03/2019

CONSENT FORM

Dear parent/ guardian of STUDENT NAME ,

We are writing to request consent for the participation of students for research purposes. The purpose of the research is to inform decision makers of the students wants and needs for a proposed Science Centre in Lessebo. The overarching purpose of the research is to allow the students to mould a science centre for their use and to encourage engagement of the students in science.

The research will be carried out by master’s students from Linneuniversitetet within the Peace and Development Work program, on behalf of the consultancy firm Nilsson & Månsson. The activities of the research will include workshops within school classes and individual interviews with students. These activities may require audio/ video recording.

The research shall be conducted within ethical guidelines detailed below: Participation in this research is entirely voluntary and you, as parent/ guardian determine the student’s participation on behalf of the student. You and/or the student reserve the right to revoke consent of participation at any time of the research process, without needing to give reason. You have the right to request viewing of any reports or material produced as a product of this research. Participating students will not be able to be identified by any audio, video or written material produced within this research.

Should you have any questions or require further clarification, please contact us on the details provide above.

En översättning av detta dokument finns på svenska.

.ﺗﺮﺟﻤﺔ ھﺬا اﻟﻤﺴﺘﻨﺪ ﻣﺘﻮﻓﺮة ﺑﺎﻟﻠﻐﺔ اﻟﻌﺮﺑﯿﺔ

I, the parent/ guardian of <<<<<>>>>> understand and DO / DO NOT (delete as appropriate) give consent for the named student to participate in the above-mentioned research.

Name: ______Signed: ______Date: ______

Video consent

Dear parent/ guardian of STUDENT NAME ,

We are writing to request consent for the usage of video and audio produced by the students during the workshops conducted on the 14th and 15th of May 2019. This footage was edited for presentation purposes to promote science initiatives for students in Lessebo. As such the footage (with consent) can be published on the website for the Linnaeus University and the Region Kronberg website as well as being used for presentation purposes.

Should you have any questions or require further clarification, please contact us on the details provide above. Consent is being given by providing by signing below.

Linnaeus University, Department of Social Science, PG Vejdes Väg, Växjö 351 95

Contact: Emil Thillberg E:[email protected]

Date: 26/03/2019

SAMTYCKE FORMULÄR

Samtycke formulär

Kära förälder / vårdnadshavare av (studentens namn) ______

Vi skriver för att begära samtycke till att använda video och ljudfiler som producerats av eleverna under workshops som genomfördes den 14 och 15 maj 2019. Detta material har redigerats för presentation för att främja naturvetenskapliga initiativ och möjligheter för elever i Lessebo. Således kan bilderna (med samtycke) publiceras på webbplatsen för

Linnéuniversitetet webbsida och Region Kronbergs webbsida samt användas för presentationer.

Om du har några frågor eller behöver ytterligare förtydliganden, vänligen kontakta oss på de detaljer som anges ovan.

Samtycke ges genom att signera nedan

En översättning av denna dokument finns på Engelska.

.ﺗرﺟﻣﺔ ھذا اﻟﻣﺳﺗﻧد ﻣﺗوﻓرة ﺑﺎﻟﻠﻐﺔ اﻟﻌرﺑﯾﺔ

Jag, föräldern / vårdnadshavaren av (studentens namn)______förstår och ger samtycke till den namngivna studenten att eventuellt visas i den redigerade film ovan. Namn: ______Underskrift: ______Datum: ______

Transcript of Student self-interviews Interviewee (I), journalist (J) Teacher (T) 3 digit numbers identify video, the rest are timestamps

Ali’s group 079; J- How do you think Kosta will look like in 5 years?

I – I think they will build new houses, new stores and new (carts mobile homes?) J- How do you think Kosta will look like in 5 years? I2- New stores, new houses, changed houses a few more and new apartments and such

128; J- And you? (5 year question I guess) I_ I think there will be some new roads and that you will (be a news anchor?) J_(to I2) What are you laughing at? BLABLABLA 153; J- How do you think kosta will look like in 5 years 3-13 seconds not usable I think they will build more at the school to make it better and that they will build more stores, they will… the roads and there will be more technology maybe J- What do you think kosta will be like? I2- I think they will build more stores and make more roads. J- good.

156 J- How do you think Kosta will look in 5 years? I1- I think there will be more like buildings and the wont build more buildings (breakdown until 14) I1 I think they will build more at the school so it becomes better and they will build more stores and they will redo the roads and there will be more technology. J and how do you think Kosta will look like in 5 years.? I2- I think they will build more stores and they will have more like, more, roads J- Good (FOOKIN SHIT IT’S THE EXAKT SAME CLIP AS ABOVE HOW DOES IT DUPLICATE?!)

160 Same as 079

185 Same as 128

Mara’s Group 583 J How do you think Kosta will look like in 5 years? I1- It will look newer, like, new buildings, new ways in which they build. J- alright I understand exactly J repeat of question and responds with swearing, not usable after 20 15-20, I2- I think Kosta will be a little bigger city maybe 585 Same as above? 593.

Its gonna look more new, its going to look less worn-down and it will look much newer. J- okay (repeats question) I2- I think Kosta will look a little bigger, not like a big city but a little bigger.

597 cranky kids

612 J What do you think the future will look like I laughs her ass off

617 ffs why keep this??Q?!!?!?!?!

620 J- How do you think Kosta will look like in the future? I1- Ehm I think kosta will be, not a big city but (a) bigger (city) because them (or company name) are building a lot of new high-rises and such. J- Why do you think.. How do you think Kosta will look like in the future? I2- As it does now. Still J-In what way? 24 collapse!!!!

641 TAKE IT AWAY 653 WHYYYYYY 661 J-How do you think Kosta will look like in the future? I1- Ehm, I think Kosta will be a little bigger (city) because they are building a lot of new houses and things you can do. (dead after 18)

676 J, ze question I1- I think it will be bigger, that it will be taller. J- What do you mean with higher? I1- That (TORSTEN) will build upon all the houses so that they will become bigger and taller J- So you mean that a small ordinary house will become a highrise? I1- Grunts yes J-… on another house? I1 Because they build on top of the houses J that’s very weird (spins and shouts, 29) What do you think kosta will be like in 5 years? I2- Ehm as it looks now J how does it look now? I2- As it does now, like it always has (39 fight starts , stabbing ensues)

678 A mess 689. Even they ask why you are filming this

717 Something about torsten (who is dis???!!!) Kids being kids? 815 J 5 year question I1 I think it will look more colory maybe (Swedish verb dont question) J What do you mean more colory? I1- Stronger colours, some villages like that. J What will the stronger colors (thoughts?) be? No answer J 5 year question I2- Like it looks now but more pretty maybe J-Prettier? What will be prettier? I2- I don’t know. J- No answers, no answers from any of you? I1. Everything will be more expensive J- More expensive why is that? I1- Because the prices are increasing more and more recently. J- Okay okay Kosta is becoming a bigger community. Switch I2 takes the pen of inquisitiveness I2 How do you think Kosra will be in 5 years? J- Ithink Kosta will rule the ….. kick down doors. Because he own all of kosta already (might be torsten) 831. J 5 year question I1- As it does now. J now, what do you mean by now I1 as it does now. Camera flip- to window. it looks like this

850 J- okay- 5 year question. J no answrs I1 wait yes. I think it will look like a poor country. J Like a poor country, how is that? I1- with some sand here and there and no houses.

Shant’s Group

411 I- A bigger glass foundry. A new high school (Swedish equivalent for university level school) For 7s 8s and 9s (classnumbers which point to rather highlevel, Ill explain if needed but overall more education!!!!) Rest us unintelligible 430

J- Ehm now we will be asking some people about what they think kosta will be like in 5 years. Let us ask those (epic camera work) J-Hi, how do you think Kosta will be like in 5 years or more? I1- Ithink there will be a new school, a high school (think he means hög stadiet instead of högskola) for 7s 8s and 9s and a new food store. A bigger glass foundry, bigger hotel, bigger outlet and improved roads. J- Do you think it will be a COOP or an ICA? I1- (Unclear but I think Coop?) J- Thank you, now, how do you think Kosta will look like in 5 years? I2- I think Kosta will become bigger, bigger then skruv. Smaller forrest and a bigger area here, Kosta. And a bigger outlet. Bigger glass foundry and a new outlet in the beginning of Kosta J- Okay thanks

525 J- Hi, what do you think Kosta will be like in 5 years? I1- I think Kosta will grow, that there will be more forest, more (root or routes. no idea)…. We will build bigger. And more glass foundry, a bigger glass foundry and another outlet. Eh like, two, one in (somewhere) and then it will be two that are like open. An it will grow they will cut down the forests to be able to build. And from those trees they will get money so they can build the houses. J- Okay so you think it (kost) will become more popular and bigger? I1- Yes, I think så. The glass foundry was the first one to be built in Sweden. J- And what do you think then? I2 I think the same but also a new outlet. (LEARN TO LISTEN THAT’S WHAT HE SAID!!)

546 ACTION!!! J-Okay, now we will ask them (how this is?) we will go to them. Hi, how do you think Kosta will look after 5 years or more? I1- I think there will be a new outlet, a new hotel and a new medical centre, hospital, less forest and more tourists. J-Do you mean there will be a bigger (selection?) something something. 28-32 is wierdish J- What do you think? I2- I think it will be more popular, and like, the glass foundry will be the most the most popular in Sweden. And it will become bigger. 45 BLABKA 48 J- Thank you very much

621 ACTIOOON J- What do you think Kosta will look like in 5 years? I1- Asså I think it will look like, it will be, like, Kosta will grow and become bigger and bigger. And those who go on vacation will come here more and more so the hotel and those will become bigger and the glass foundry will become more popular. Kosta will also become more popular. J- Do you think they will cut down more forest here? I1- Yes I think so because they will make it bigger (kosta) and I think they will cut down more forest and they make money of the forest, of what they cut down, and they will be able to build more houses and buildings and such from that money. J- And you then? I2- Flubs until 52 Think there will be a new medical centre here and a dentist and there will grow more forest a more (something) J- okay 689 (1) Hi hi hi J- How do you think Kosta will look in 5 years? I1- Ehm I think there will be a medical centre here, and it will become bigger. Aannd the schools will build more and more. J- Do you think there will grow more forest here in Kosta? I1- Nah, and the glass factory will grow more and more, and it will become more, I think, a bank. A bank J- Thanks, and you? I2- I think there will be more ??? here and less snow(?) J- But don’t you think that the glass foundry will grow and draw more people here? I2- Yes there will be more people and more… glass foundry. 694- IT’S A MESS!!!!

Jenn 987 BLOOPPERS 049. J- How do you think Kosta will look after 5 years or more in the future? Teacher says focus on school. T- I think there could be more home-schooling through technology and IT. I1- So you don’t have to be in the classroom T-Exactly I1- Ill be sitting in front of a screen at home and (teacher makes the Swedish inhale of approval) still be a part of the lesson T- So it might be that there is one day during the week when you are at home and spend the rest in school if there is a shortage of teachers because they say there will be a shortage of teachers… so now we need some more. I liked all the ideas of Kosta expanding, because that means it will bring more companies to kosta

I1- Yes T- We liked that one, and maybe a bigger school and more primary schools and a better collaboration (interrupts the student all the time!!) J- How do you think the mobile will work (then)? T- I think like I1s idea that it will be used a lot more to start up the home at home (guessing app control n such stuff, toaster make me bread!!) The cars will be self-driving so it will start the car before I go to it. It will drive to pick me up. (interrupted the students again 5 times) J- What do you think the fuel in the car will be like? Will there still be petrol or will it run out? T- In the future I think petrol a diesel will run out. So in a few hundred years it will be electric. I1- Yea, electricity or something else which… (interrupted) Discusses various fuel and energy sources but a lot of talking over each other

J- What about houses. T- Ithink there will be regulation for more environmental houses I1- I think more people will think about the environment. T and J ask eachother questions about robots,

089 Teacher and someone who struggles a bit with Swedish ask the questions together. T/J- What does Kosta look like in 50 years? I1- Ehm I think the community has gotten a little bigger with regards to population. I think the houses are(will be) more developed and technological. I2- I think there will be new techn-technologies and such T- When you say that the houses will be more technological what are your thoughts? I1- Kinda like, as it already is today with vacuum cleaners (Romba) lawnmowers and then like the house turning on music by itself. Maybe even that you wont have to cook the food yourself. T Who cooks the food? I1- A robot (laugh) T a robot. I2 what do you think about robots? I2- I don’t know but it might be arriving. T- Do robots exist? (non verbal yesses) T- Do you think the will further develop them? I2- Yes maybe T- Do you agree with I1 that they would be able to cook food and such, clean within the home? I2- Not cooking food but they could clean the house. T- How will society look? I1 Thought that it would be bigger I2- I don’t actually know T no but what do you think? That is what we are (training, exercising in) to think more. (A combination of thinking and believing, no clear translation) I2- Ehm it will, maybe will, eh better cars

T better cars, in what way are they better? I2- EHM I1- Ithink there will be self-driving cars. They are already T- (interrupts) they are already on their way I1 So you wont need anyone driving.

127; J- How do you think Kosta will look like in 5 years? (flubs the question until 13) I1- Better or worse?

J/T- BOTH I1- I think we will use less carbon dioxide and less fuel J- and you? I2- …Idont know something good. J-Okay, how will you, what do you think the environment will look like? I2- Maybe better maybe worse. Maybe we don’t exist anymore. Maybe the climate becomes warmer and maybe we all die. T-(INTERUPPTS) Do you think it happens so fast in 5 year? I1- Nah maybe like a hundred years. A couple of thousand J- I2? Or if we stop I2- I don’t know

Transcript of Maker Bus interview. [20/03/2019]

E-Emil S-Shant I-Interviewee [comments and timestamps] (direct translation or very unclear speech) Interview starts at 30 seconds

E-Could you describe Makerbus, the concept, goal and such?

I-The Maker bus is included in a concept called Mot nya höjder, and Mot Nya Höjder, exist in Kronoberg, it is in gävleborg and on Gotland. But it started here in 2015 as I said. The bus is a collaboration with the technical museum and it is also they who design the contents of the bus. So the bus is rolling(traversing, going whatever), you can say, with our concept is a bus here in Kronoberg, two in Stockholm, but they are not owned by new heights but are seperate.

E- okay I-Owned by Sandvik, sponsor. And then we have one in gävleborg and one on gotland. This

bus can then be booked by teachers who are, by classes registered with Mot Nya Höjder and then this bus comes with technology, together with IT educators, and conducts a student lesson and even a teacher lesson, you can say, Follow up work .

What is important with the contents of the bus is, partly, that curiosity [is piuqed? this part is a little unclear] should be awakened or become larger, but also that the teacher dares to get on board and [continue to] work on what we have done. So it's not a cool programming thing but, if you see it as the start of something or some event that comes when you are working with something [context is that something is the challenges or curriculum] so that it is, like, not separated from the school curriculum but it should, as well, be included in it. The teacher should get on board and do follow up work , and we also give up to how the teacher can work on what came out with. So they will carry out challenges and as a reward, the bus will then have them even more challenges after they have to cope with then? Nah as it is not like a reward, it has been a reward when it came here for the first time but now it looks like an extra spice in our project that they can book. Then we always have challenges, or rewards that come at the end of the semester but the bus is just a spin off of an extra small thing that is there to inspire technology and science and mathematics.

E- Is it the teacher who reports or is it like the principal?

It is the teacher who enrolls and their class towards new heights, then there are those schools where all classes are registered and then we profile them a little extra. 4min Looking at our website, you have looked at it?

[4:26]

E- This project is part of [LIKSOM] a general project [conext is effort] from the region [province level government] to make science more interesting for the students then?

I-This started in 2015 when we got a (goddamn amount) of astronauts to this province. You know of this?

E-Yes, the association for astronauts.

I- And then one [the powers that be] wanted to build a knowledge [base with the students] both before but also after the astronauts had been here and the n started this [project]. And you saw in the province that this became very good [it was successful] [5.05-510 Flubbing] Kronberg, Gotland and Gävleborg are the provinces where the least (or more are there,) fewer applicants for education that has to do with science and technology. They are ,like, at the bottom. At the same time if one looks at Kronoberg, Kronoberg is a province with an incredible [high]number of companies, large companies that needs to have, for example, an engineer. So then it was seen (that this was needed to do something about) and why not in

[focus on] at an early age so that it is already established there [at the young age] and then it can continue and hence the linnaeus university is intrigued by this. So they actually make an effort [that focus on] at very early ages. But it goes pretty quickly from 5th grade to university, one thinks that it is the (world's gap) but it is not. Those years goes pretty fast and then all of a sudden they are there. So the linnaeus university wants to catch them early to get them up, and to blur this threshold [mental and cultural threshold preventing easy access to uni]. So we have, for example, rewards at the Linneaus University [a university visit is the reward] because there are children and students who have never been to a university before and may not even get there unless we offer it. and then the threshold becomes lower, we have, like, some students who have been at the university and been very impressed and said that one day I will start. So it's fun, (mms of approval).

E- Speaking of the students, is it something, how do they usually react when the bus arrives?

They are very expectant. And think it's great fun. The bus runs out to, from grade 4 to 9 but has also done, even drove out to younger school classes and offered them to come out at different times with technology but mainly it is grade 4-9.

[7:26 map talk]

I- It's not just school classes but ab stands for companies. All the companies involved. In taking down the threshold for universities, it is also important to open up the doors to companies. The school cannot lie [exist] with a wall around it and then let out a lot of students and they [the students] do not really know how reality looks like.

So we want to work for companies and business, but also for universities. [for lowering the threshold]

E-Cool. I think, it [mot nya höjder] had been running since 2015 right?

I- Yes

E- How long have you been involved in the project?

I- I've been here for almost 2 years.

E- Okay, do you think, has it ever come up [liksom :(], or has it been possible to make some assessment as well as what impact this [Mot nya höjder] has had on the students. or has it been possible to make some assessment as well as what impact this has had on the students. Have you seen, for example, that there are more who have applied for technical programs where you [the bus] has been?

I- It's a bit early, but we have follow-up researchers connected to this project. I don't know if you've found out?

8:52 E-I believe we may have heard something about it

I- You have been in contact with katrin before or? E- yES

I-Her colleague barbro tyberg and zadaf and miguel are three consecutive researchers who are looking at the whole of this and it should be presented 2021 I believe.

[Talking barbro and such we can call here if we need more].

[Explaining the topic of our research and scope, mainly that we focus on the student].

[9:45 starts again]

E- To put it in a larger context, this is part of the project to make natural sciences more interesting, what are your thoughts on potential science centers, kinda like Kreateum?

I- We cooperate with 2047 in gävleborg which is a science center but also the Fenomenalen in gotland, we cooperate with [fenomenalen] in the project. The science center aspect here in Kronoberg, we are pushing very hard for it. We really want to have a science center here of course. Then the question is where it would be, and possibly that it is in a maybe, part of it is, a mobile science center.

If you think of the bus then it is a small format but if you had, I think it would have been awesome if you could have had more parts mobile and then so that you move around it. We have noticed, new heights have noticed that you can't put everything here in the Växjö. We have a number of exhibitions, Nobel exhibitions and we have another exhibition with the technical museum which the schools can also go to for free if they are registered with us then [Registered with mot nya höjder].

And we are trying to portion it out in the province so we have had one in Växjö, one in Alvesta and now one in the Markaryd area because it is quite far and get from the ground floor to upstairs for example it is really long. It's hardly going. So, if you put one thing in one place then it is always some municipalities that always suffer. Had it been possible to make a mobile science center, it would have been cool [unsure of the last word]

[12.19]

[12:40]

E- Do you think, given your experience from the maker bus, would a science center have that effect that more engaged and, in the long run, may actually chose a engineering program?

I- Yes only you do it the right way so I think so. I think that the way in, I really do not think is with the students but with the teachers. And if you get the teacher to feel safe and test things that are new to them then I think (you got home a lot)[Go a long way]. If you have an inspiring and fun, a teacher who dares even if you [the teacher] may fail, the failure is a way of learning, you can fail together with the teacher. But in some way you learn something. If you support those teachers so that they dare to test even if they fail the first time, I think you can get far. To just go out [the maker bus] or visit at a science center once, no, I don't think that increases [student engagement], but both preparatory work and follow up work is a must, together with the teacher if it anything is to come out of it.

E- Do you generally think that, like, the teachers, perhaps specifically in lessebo, but overall that teachers are not particularly involved with science and technology issues at just primary school level? [there was three liksom in this one sentence, I cried pls dont use]

I- I think that, I think many teachers are really very curious about it, but today so the technology, the technology rolls so incredibly fast. It's almost like something like this, a tile is starting to fall then it is faster and faster and faster so that if you look at when I look at when I went to school in the 90's then the technology has been developing faster and faster and faster and faster. What it will look like in just 5 years is surely a huge difference to what it is today, and to keep up with that development and that process is both scary as a teacher and as well overpowering. Because you dare to go in today and look at how a microbit works and how to program with it, you do not know in 5 years where you are then [using something completely different]. So I think you [as a teacher] are a little scared, and I also think that today it is almost, we can meet children of the age of 12 who have the same programming skills as students at KTC [Think she meant KTH, the royal technical institute] up in Stockholm.

E-Oh wow

I- It does not always happen, but then one thinks, and those students are born in the early 2000s. What happens to those pupils or those children who grow up today, and in 10 years when they are 12. That we should be able to measure ourselves technically with them the students, this is not what we should do but in a way you have to open and inspire , maybe knowing the right values or what it can be. So support the teachers, they need not have more knowledge about eg programming or digital technology, but they must dare to be there anyway.

[16:40 Shant asked about signing up which would not have been of the fukin interview was in english which she understood !!!!!!!!!!!!!!!]

S- But what if the teacher does not want to deal with that, you still have to, or look, do you want to reach out to schools, regardless of the teacher? you do that, nah okay okay.

I- We want to do that, of course, yes yes.

SO MUCH SWENGLISH !!!!!!!!!!!! [1734, it becomes somewhat coherent] I-We are just a few people that work with this, but the best thing we know is that we go to school and talk about this but we don't have the time.

E- Then maybe you, how familiar are you with lessebo? Because I know the school in Kosta had been visited, they said they had been visited.

I- Kosta? Yes. I am not so familiar with lessebo but I have been there, we have a few school who are a part of Mot Nya Höjder. On the other hand, one knows that lessebo municipality is usually dragged down together with negativity in newspapers or the media and so. So we Mot Nya Höjder have for a long time wanted to do something for lessebo and will also do something this fall but I can not say more about it.

E-Okay.

I- But this autumn we will make an effort in Lessebo municipality, and we have fantastic classes that are there.

18:57 Talk about the schools E- We saw some very engaged students.

I- And it often depends on the teachers, you can usually see, I think.

E- Do you think that you should not focus directly on the students but instead on those around them, teachers, for example, do you think you should make a similar effort towards (teachers, not teachers) but to parents? To sell in [promote] knowledge or ,like, science to parents?

I- Yes it is never wrong. But the question is how to do it. Ehh, I can't really see that, but it's would be that you are visiting a science center but that or maybe you have workshops for parents. It's never wrong.

E- Are there any activities, if one connect the activities that you mentioned on the maker's bus, are there any particular type of activity that the students usually prefer or think is more fun than others? Is it anyone they like or dislike?

I- MMMMMH asså [cant translate but is integral to the swedish language], no. Because I think that when we go out, hmm, it gets pretty free. It won't be like this ‘no you can't put it

so because gravity or the newton law will blabble’ [her words not mine] as we don’t go over anything [scientifically] but you just get to, you get [material] and then you get to test.

Some students can get 5 to 10 minutes of hesitation and it becomes hard for them because they are not used to being so free in their thinking. But when they start makae [Swenglish verb bend for making] if you say so it [the hesitation] lets go. So no we have not, no it has been positive for all the classes we have been in. Actually, I have to say. They are very excited and expectant. Even the programming, we have had many teachers who have been surprised that some students who might otherwise not be so active or so engaged are almost the ones who have shined the most. I cannot confirm but that is what the teacher has feedback to us.

E- Does it usually, with regards to engagement, specifically how some classes are a bit hesitant in the beginning where not used to that kind of free thinking. Is it something that you also feel that you can connect to how the teacher overall creates that culture or not? Maybe hard to see on a visit

I- I myself am a teacher originally.[something unclear] yes, I would say that one [the teacher] can shape their class quite well, for good or for bad. Then there are many, you need to have to structured lessons also. I do not say that everything should be free and creative and maker-like but that you sometimes need to create the space for it. But I can't confirm this as this is personal experiences. [22:32 Talking about observations and how they can be useful so she doesn't stop sharing].

[22:48 useful stuff again] E- I was thinking of connecting back to lessebo one final time. You said you could not talk about what that project was about but maybe a general connection to these various projects etc how do you think lessebos future will like?

I think that there is a fairly strong will in lessebo, and company wise [synonym for economically] I can still kinda see how, I think it [science center] can carry it [lessebo] up in some way. I think lessebo will come again. I don't just think that they will throw in, what do you say, throw in the towel it is called it. Rather I, I think they have a little more [swedish word that is weird to translate but means that you are to tough] than that. But they face tough challenges.

E-Do you think a science center or a mobile science center could be a big part of trying to lift the lessebo?

I think so, science centers entices people. I believe that both company wise I think they can do it but also the schools and the public in general. Lessebo is not the kinda place that you might go to on the weekend if you live in a Växjö and want to do something with your family and say it is possible that you might say we go to lessebo on a Saturday. But it could

be that if there was a science center. It may very well, as there is nowhere else in this province.

I- I thought I'd show. [the online presentation]

End of first recording and nothing useful in the second.

Utredning av etablering av Science Center i Kronobergs län 35

Reviderad Överenskommelse driftsstöd Ung Företagsamhet i Kronoberg 9 19RGK96

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 18RGK93 Handläggare: Karin Palmér, Datum: 2019-03-05

Regionala utvecklingsnämnden

Reviderad Överenskommelse driftsstöd Ung Företagsamhet i Kronoberg

Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden reviderar överenskommelse mellan Region Kronoberg och Ung Företagsamhet i enlighet med upprättat förslag.

Under rubriken Ung Företagsamhets åtagande: - Att UF även kan medverka i relevanta samarbeten med grundskolan vilket kan utgöras av såväl strategiska samarbeten som direkta aktiviteter.

Under rubriken Uppföljning och Återrapportering av särskilt intresse: - Genomförda aktiviteter i samarbete med grundskolan.

Thomas Ragnarsson Christel Gustafsson Regionala utvecklingsnämndens Regional utvecklingsdirektör ordförande

Bilaga: Förslag till reviderad överenskommelse mellan Ung Företagsamhet och Region Kronoberg Överenskommelse driftstöd 2019

Sida 1 av 1 Beslutsunderlag Diarienr: 18RGK93 Handläggare: Karin Palmér, Hållbar tillväxt Datum: 2019-03-05

Reviderad överenskommelse driftsstöd Ung Företagsamhet Kronoberg

Ärende Regionala utvecklingsnämnden beslutade 2018-11-07 i samband med ramanslag för driftsorganisationer att utöka driftsbidraget till Ung Företagsamhet Kronoberg från 306 000 kr/år till 450 000 kr/år för att i första hand stärka UF i Kronobergs möjligheter till insatser mot grundskolan. I samband med utökat driftsbidrag revideras även överenskommelsen för driftsbidrag mellan Region Kronoberg och Ung Företagsamhet i Kronoberg då beslutet till ökat driftsbidrag innebär viss breddning av verksamheten.

Genomförande Överenskommelsen mellan Region Kronoberg och Ung Företagsamhet Kronoberg revideras i enlighet med beslut om utökat driftsstöd med följande två tillägg till befintlig överenskommelse (2016):

Under rubriken Ung Företagsamhets åtagande:

- Att UF även kan medverka i relevanta samarbeten med grundskolan vilket kan utgöras av såväl strategiska samarbeten som direkta aktiviteter. och under rubriken Uppföljning och Återrapportering av särskilt intresse:

- Genomförda aktiviteter i samarbete med grundskolan.

Ekonomiska effekter/konsekvenser av förslaget Revideringen av överenskommelsen innebär inga ekonomiska konsekvenser eller effekter.

Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslås besluta om revidering av överenskommelse mellan Region Kronoberg och Ung Företagsamhet i Kronoberg med följande två tillägg till befintlig överenskommelse (2016):

Under rubriken Ung Företagsamhets åtagande:

- Genomförda aktiviteter i samarbete med grundskolan

Överenskommelse Driftsstöd – Ung företagsamhet Kronoberg

Inledning Region Kronoberg är en politiskt styrd organisation som arbetar på uppdrag av invånarna. Regionens huvudsakliga uppdrag är att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt i Kronoberg. Utgångspunkten är den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025. Region Kronoberg äger och har intressen i ett antal aktiebolag och ekonomiska föreningar inom kultur, företagande, trafik och utbildning. Därutöver finansierar Region Kronoberg ett flertal organisationer genom årligt driftsanslag – däribland Ung företagssamhet Kronoberg.

Ung företagsamhet Kronoberg är en ideell förening som har till ändamål att ge ungdomar insikter i företagandets och arbetslivets villkor, att främja erfarenhetsutbyte mellan skola och näringsliv samt generationer (föreningens stadgar §1).

Parterna har slutit denna överenskommelse för att klargöra åtaganden och gemensamma intressen. Överenskommelsen gäller mellan Region Kronoberg (”regionen”) och Ung företagsamhet Kronoberg ideell förening (”UF”).

Överenskommelsens syfte För att stärka genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, träffar regionen denna överenskommelse med UF. UF är en av de regionala aktörer som samhandlar för att uppnå strategins mål, och bidrar till Regionala utvecklingsstrategins (RUS) målområde ”Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga”. Verksamheten bedrivs inom prioriteringen ”Utveckla diversifiering och innovationsförmåga”.

Ung företagsamhets åtagande UF ska bedriva verksamhet i linje med de ändamål som anges i stadgarna. Inom ramen för det driftsbidrag som ges via regionen ska denna verksamhet särskilt utvecklas inom följande områden:

 Att UF ska vara tillgängligt för alla – oavsett kön, gymnasieprogram och kommun.  Att UF även kan medverka i relevanta samarbeten med grundskolan vilket kan utgöras av såväl strategiska samarbeten som direkta aktiviteter.

I övrigt ska UF

 lämna löpande återrapportering i enlighet med angivet under ”Uppföljning”,  föra en löpande dialog med regionen om verksamheten,  i sitt arbete med att kontinuerligt utveckla verksamheten relatera detta till de prioriteringar som görs i den regionala utvecklingsstrategin.

I UFs informationsmaterial ska det framgå att regionen är en partner/finansiär av verksamheten. Region Kronobergs åtagande Regionen betalar ett årligt driftsbidrag till UF. För kontakter med UF utses en tjänsteperson på avdelningen för regional utveckling.

Regionen ska föra en löpande dialog med föreningen när det gäller vidareutveckling av verksamheten, kopplat till målen i den regionala utvecklingsstrategin. Region Kronoberg kan också, om de insatser som identifieras i denna dialog ligger utanför UFs grunduppdrag, ta ställning till eventuell projektfinansiering i varje enskilt fall, enligt regionens ordinarie projektkriterier.

Regionen ska i relevanta sammanhang framhålla UF som en av regionen driftsfinansierad organisation.

Uppföljning UFs åtaganden avseende verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning m.m. anges i organisationens stadgar (eller motsvarande). Därutöver ska UF vara beredd att till regionala utvecklingsnämnden lämna en kortfattad redovisning av verksamheten för det aktuella året, om detta efterfrågas. Det regionala driftsbidraget utbetalas i mars respektive september. Inför utbetalning ska UF insända en aktuell beskrivning av verksamheten senast den 28 februari respektive 30 augusti. Årsredovisning ska också komma Region Kronoberg tillhanda årligen efter färdigställande.

Återrapportering inom följande områden av särskilt intresse:

- Antal ungdomar som driver UF-företag. - Andel ungdomar ur en årskull som driver UF-företag. - Fördelning efter kön, gymnasieprogram och kommun. - Genomförda aktiviteter i samarbete med grundskolan.

Avtalslängd och övriga villkor Denna överenskommelse gäller fr.o.m. 2019 tills vidare, tills dess att uppsägning sker av någon av parterna eller att frågan om revidering aktualiseras. Uppsägning av överenskommelsen ska ske senast tre månader innan det årsskifte då den ska gälla.

Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar, varav parterna erhållit var sitt.

Tomas Ragnarsson Sara Almkvist Ordförande Regionala utvecklingsnämnden Regionchef Region Kronoberg Ung företagsamhet Kronoberg Hållbar mobilitet - lägesrapport 10 17RK517

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK517 Handläggare: Maria Isaksson, Datum: 2019-04-10

Regionala utvecklingsnämnden

Hållbar mobilitet - lägesrapport

Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar information till protokollet.

Thomas Ragnarsson Christel Gustafsson Regionala utvecklingsnämndens Regional utvecklingsdirektör ordförande

Bilaga: Beslutsunderlag

Sida 1 av 1 HUR GÖR VI KRONOBERG GRÖNARE? 2017–2020

VAD ÄR RES GRÖNT I SEPTEMBER

GRÖNA KRONOBERG? • PROJEKTET NOVEMBER Hur vi reser och transporterar varor har stor påverkan på klimatet. Res grönt STARTADE. • UPPSTARTSMÖTEN MED MARKARYDS i gröna Kronoberg är en satsning för att minska Kronobergs klimatpåverkan KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSEN I från våra resor till och från jobbet, i tjänsten, till besöksmål och när vi KRONOBERGS LÄN. • MEDVERKADE PÅ KONFERENSERNA transporterar varor. ENERGITING SYDOST, HUR KAN SEPT FORDONSINDUSTRIN BIDRA TILL Genom satsningen får anställda på Kronobergs arbetsplatser – som vill AGENDA 2030? SAMT CYKELFORUM. ändra sina resvanor – testa kollektivtrafiken, prova på samåkning, låna 2017 elcykel och få utbildning inom bland annat resfria möten och sparsam körning. Kronobergare och turister kommer få prova att resa hållbart till länets DEC besöksmål genom en app, bland annat genom att turista utifrån busslinjerna. Kronobergs hotell kommer att erbjuda sina boende att resa 2017 kollektivt kostnadsfritt. OKT Satsningen kommer också att ge ökad kunskap inom hur 2017 beställningsmönster påverkar leveranser – genom att förändra hur vi NOV beställer varor kan vi minska utsläppen med 20 procent. Inom tunga DECEMBER transporter, vilket bränsle är det som gäller? Hur kan en fordonsflotta 2017 optimeras för att minska utsläppen och för att kunna räkna hem • UPPSTARTSMÖTEN investeringen i fossilfria fordon? MED LESSEBO KOMMUN OCH ÄLMHULTS KOMMUN. • MEDVERKADE PÅ KONFERENSERNA WORK SMARTER – FLEXIBILITY PLANS FOR GREATER RESULTS ARBETSPLATSER SOM DELTAR OKTOBER OCH FOSSILFRITT KRONOBERG. • Allbohus • Länsstyrelsen Kronoberg • Uppvidinge kommun • UPPSTARTSMÖTEN MED • Alvesta kommun • Markaryds kommun • Uppvidingehus ALVESTA KOMMUN, UPPVIDINGE KOMMUN, VÄXJÖ KOMMUN, • Brunskoggruppen • Region Kronoberg • VEAB LJUNGBY KOMMUN. • Energikontor Sydost • Stiftelsen Tingsrydsbostäder • Vida • MEDVERKADE PÅ • IKEA • Tingsryds kommun • Videum KONFERENSERNA ALVESTA ENERGIFORUM OCH KLIMATSYNK. • Lessebo Fjärrvärme • Tingsryds Energi AB • Vidingehem • Lessebo kommun • Tingsryds Industristiftelse • Värends räddningstjänst • Lessebohus • Tingsryds Kommunföretag AB • Växjö kommun • Linnéuniversitetet • Tingsryds Utveckling och • Växjöbostäder • Ljungby Energi Fastighets AB • Vöfab • Ljungby kommun • Tingsrydsbostäder AB • Älmhults kommun • Ljungbybostäder • Uppcom • Älmhultsbostäder RES GRÖNT I GRÖNA KRONOBERG #RESGRÖNTIGRÖNAKRONOBERG HUR GJORDE VI KRONOBERG GRÖNARE 2018?

JANUARI SEPTEMBER

• PÅBÖRJADE • WORKSHOPS MED ALVESTA KOMMUN, NULÄGESANALYS LESSEBO KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSEN I PÅ SAMTLIGA KRONOBERGS LÄN. ARBETSPLATSER. APRIL • MEDVERKADE PÅ KONFERENSEN NOVEMBER TRANSPORTFORUM. • GENOMFÖRDE DEN FÖRSTA RESVANEUNDERSÖKNINGEN PÅ ALVESTA KOMMUN, LESSEBO KOMMUN, LJUNGBY • WORKSHOPS MED MARKARYDS KOMMUN KOMMUN, MARKARYDS KOMMUN, OCH ÄLMHULTS KOMMUN. UPPVIDINGE KOMMUN, ÄLMHULTS KOMMUN SEPT • FÖRSTA GRUPPEN MEDARBETARE OCH VÄXJÖ KOMMUN. SOM ANNARS TAR BILEN TESTADE • MEDVERKADE PÅ KONFERENSEN 2018 KOLLEKTIVTRAFIKEN I EN MÅNAD. KLIMATSYNK. JUNI JAN 2018 FEBRUARI • UPPSTARTSMÖTE MED VIDA. DEC • UPPSTARTSMÖTE 1 AV 2 MED 2018 TINGSRYDS KOMMUN. OKT JUNI 2018 2019 NOV DECEMBER FEB 2018 2018 • SAMMANSTÄLLDE FÖRSTA APRIL AUG RESVANEUNDERSÖKNINGEN FRÅN REGION KRONOBERG, 2018 2018 LINNÉUNIVERSITETET, LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, VIDA, BRUNSKOGSGRUPPEN OCH TINGSRYDS KOMMUN. OKTOBER

MARS MAJ • GENOMFÖRDE DEN FÖRSTA RESVANE UNDERSÖKNINGEN PÅ REGION 2018 2018 KRONOBERG, LINNÉUNIVERSITETET, LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, VIDA, BRUNSKOGSGRUPPEN OCH TINGSRYDS JULI KOMMUN. VAD GJORDE VI 2018? • WORKSHOPS MED VÄXJÖ KOMMUN, Under 2018 fokuserade 2018 LJUNGBY KOMMUN OCH UPPVIDINGE projektet på att ta fram ett KOMMUN. MAJ • DELTOG SOM UTSTÄLLARE PÅ GREEN nuläge med arbetsplatserna MARS CHARGE ROADSHOW I LJUNGBY. som har valt att delta i • UPPSTARTSMÖTEN MED IKEA satsningen. Detta gjorde vi • UPPSTARTSMÖTE MED OCH TINGSRYD KOMMUN genom undersökningar om REGION KRONOBERG. (2 AV 2). JULI • SAMMANSTÄLLDE • UTBILDNING I NUDGING, AUGUSTI de anställdas resvanor till, BAKGRUNDSDATA FRÅN MOTIVATION TILL FÖRÄNDRING från och i jobbet och om NULÄGESANALYSEN OCH FRAMTIDENS • SAMMANSTÄLLDE TILL KOMMANDE KOLLEKTIVTRAFIK. FÖRSTA RESVANE- • UPPSTARTSMÖTE MED de var villiga att ändra sina RESVANEUNDERSÖKNINGAR. • INSPIRATIONSDAG/KICK-OFF UNDERSÖKNINGEN LINNÉUNIVERSITETET. resvanor. 36 arbetsplatser FÖR ALLA ARBETSPLATSER. FRÅN ALVESTA, LESSEBO, • UTREDDE SYSTEMSTÖD FÖR anslöt sig till satsningen och LJUNGBY, MARKARYDS, TJÄNSTERESOR. UPPVIDINGE, ÄLMHULTS ungefär 16 000 personer OCH VÄXJÖ KOMMUN. svarade på undersökningen om sina resvanor. HUR GÖR VI KRONOBERG

GRÖNARE 2019? SEPTEMBER • SJÄTTE GRUPPEN MEDARBETARE FÅR TESTA ELCYKEL. • MARKARYDS KOMMUN TESTAR FÖRSKOLECYKLAR. • UTBILDNING I SPARSAM KÖRNING FÖR MEDARBETARE PÅ ÄLMHULT KOMMUN OCH IKEA. • UTBILDNING I RESFRIA MÖTEN. JANUARI JUNI • TESTLANSERAR SAMÅKNINGSAPP FÖR RESOR TILL OCH FRÅN JOBBET SAMT BESÖKSMÅL. • CYKELDAG I ÄLMHULT. • GENOMFÖRDE IKEAS FÖRSTA RESVANE • FJÄRDE GRUPPEN UNDERSÖKNING. MEDARBETARE FÅR TESTA • PÅBÖRJADE NUDGINGARBETE MED IKEA ELCYKEL I FYRA VECKOR. OCH LJUNGBY KOMMUN SOM TEST APRIL • LJUNGBY NOVEMBER ORGANISATIONER. KOMMUN TESTAR • UTBILDNING I SPARSAM KÖRNING FÖR FÖRSKOLECYKLAR. • TREDJE GRUPPEN MEDARBETARE, SOM ANNARS TAR BILEN, MEDARBETARE PÅ LESSEBO KOMMUN • PÅBÖRJAR ARBETET MED TESTAR KOLLEKTIVTRAFIKEN I EN MÅNAD. OCH MARKARYDS KOMMUN. EXIT STRATEGY. • ÅTTONDE GRUPPEN MEDARBETARE FÅR TESTA ELCYKEL. • ANDRA GRUPPEN MEDARBETARE FÅR • TESTLANSERING AV • LESSEBO KOMMUN TESTAR FÖRSKOLECYKEL. TESTA ELCYKEL I FYRA VECKOR. SAMÅKNINGSAPP FÖR SEPT • TESTGRUPP PROVAR SAMÅKNINGSTJÄNST FÖR RESOR TILL, FEBRUARI • LESSEBO KOMMUN TESTAR BESÖKSRESOR. FRÅN OCH I JOBBET. FÖRSKOLELÅDCYKEL. • ERBJUDER 2019 • NUDGAR RESOR TILL/FRÅN/I ARBETET PÅ ARBETSPLATSERNA. • GENOMFÖR MOTIONSTÄVLINGEN WORKSHOPEN • WORKSHOP MED RES GRÖNT PÅ ALLA ARBETSPLATSER. RESENÄRERS SYNPUNKTER JAN LINNÉUNIVERSITETET. PÅ INFRASTRUKTUREN I • SAMMANSTÄLLDE KRONOBERG. 2019 RESULTATET AV SAMTLIGA RESVANEUNDERSÖKNINGAR. DEC • DELTOG I KONFERENSEN BARN, LIV OCH TRAFIK. 2019 OKT JUNI 2019 2019 NOV DECEMBER FEB 2019 2019 • NIONDE GRUPPEN MEDARBETARE FÅR APRIL AUG TESTA ELCYKEL. • TINGSRYDS KOMMUN TESTAR 2019 2019 FÖRSKOLECYKEL. • TESTGRUPP PROVAR SAMÅKNINGSTJÄNST FÖR RESOR TILL, FRÅN OCH I JOBBET. • NUDGAR RESOR TILL/FRÅN/I ARBETET PÅ ARBETSPLATSERNA. OKTOBER MARS MAJ 2019 2019 • SJUNDE GRUPPEN MEDARBETARE FÅR TESTA ELCYKEL. • LJUNGBY KOMMUN TESTAR FÖRSKOLECYKEL. • UTBILDNING I SPARSAM KÖRNING FÖR LINNÉUNIVERSITETET JULI OCH LÄNSSTYRELSEN. VAD GÖR VI 2019? • NUDGAR RESOR TILL/FRÅN/I ARBETET PÅ ARBETSPLATSERNA. • STUDIEBESÖK FÖR ARBETSPLATSERNA. Nu kavlar vi upp ärmarna 2019 • TESTGRUPP PROVAR SAMÅKNINGSTJÄNST FÖR RESOR TILL, ordentligt – 2019 är det dags MAJ FRÅN OCH I JOBBET. att låta kronobergare testa MARS gröna sätt att resa, de får testa • WORKSHOPS MED BRUN AUGUSTI elcyklar, kollektivtrafiken • WORKSHOPS MED TINGSRYDS SKOGSGRUPPEN OCH IKEA. KOMMUN • GENOMFÖR UTBILDNINGEN • UPPVIDINGE KOMMUN TESTAR och samåkningsgrupper, OCH REGION KRONOBERG. HUR GENOMFÖR DU DET SOM STÅR JULI FÖRSKOLECYKEL. få utbildning i sparsam • UTREDDE EFFEKTIV I RESEPOLICYN? • UTBILDNING I SPARSAM KÖRNING FÖR FORDONSORGANISATION. • UTBILDNING I SPARSAM körning och resfria möten. • DELTAR I ALMEDALEN MED VÄXJÖ KOMMUN OCH TINGSRYDS KOMMUN. • UTBILDNING I SPARSAM KÖRNING KÖRNING FÖR UPPVIDINGE REGIONERNA VÄSTRA • LANSERAR SAMÅKNINGSTJÄNST FÖR RESOR Arbetsplatserna bestämde FÖR MEDARBETARE PÅ ALVESTA KOMMUN OCH VIDA. GÖTALAND, SKÅNE, VÄRM- TILL, FRÅN OCH I JOBBET. KOMMUN. • TINGSRYDS KOMMUN TESTAR vilka aktiviteter som passar LAND, GOTLAND MED FLERA. • TESTELCYKLARNA SERVAS. • FÖRSTA GRUPPEN MEDARBETARE TJÄNSTEELCYKLAR OCH dem bäst utifrån resultatet på • FEMTE GRUPPEN FÅR TESTA ELCYKEL OCH FÖRSKOLELÅDCYKEL. MEDARBETARE FÅR TESTA resvaneundersökningen och LÅDELCYKEL UNDER FYRA VECKOR. • TREDJE GRUPPEN MEDARBETARE ELCYKEL I FYRA VECKOR. en workshop med satsningen. • ANDRA GRUPPEN MEDARBETARE, FÅR TESTA ELCYKEL. • LJUNGBY KOMMUN TESTAR SOM ANNARS TAR BILEN, TESTAR • GENOMFÖR MOTIONSTÄVLINGEN FÖRSKOLECYKEL. KOLLEKTIVTRAFIKEN I EN MÅNAD. RES GRÖNT PÅ ALLA • TESTLANSERING AV ARBETSPLATSER. SAMÅKNINGSAPP FÖR BESÖKSRESOR. • SAMMANSTÄLLER RESULTAT FRÅN IKEA OCH LJUNGBYS NUDGINGARBETE. HUR GÖR VI KRONOBERG GRÖNARE 2020?

SEPTEMBER

JANUARI • UTVÄRDERAR PROJEKTETS AKTIVITETER. • TIONDE GRUPPEN MEDARBETARE FÅR TESTA ELCYKEL. • VÄXJÖ KOMMUN TESTAR FÖRSKOLECYKEL. • TESTGRUPP PROVAR SAMÅKNINGSTJÄNST FÖR RESOR TILL, FRÅN OCH I JOBBET. • NUDGAR RESOR TILL/FRÅN/I ARBETET PÅ JUNI ARBETSPLATSERNA. APRIL NOVEMBER • FJORTONDE GRUPPEN • GENOMFÖR DEN ANDRA MEDARBETARE TESTAR • UTVÄRDERAR FEBRUARI RESVANEUNDERSÖKNINGEN PÅ ALLA ELCYKEL UNDER FYRA SEPT PROJEKTETS ARBETSPLATSER. VECKOR. AKTIVITETER. • TOLFTE GRUPPEN MEDARBETARE TESTAR • VÄXJÖ KOMMUN TESTAR 2020 • ALVESTA KOMMUN TESTAR ELCYKEL UNDER FYRA VECKOR. FÖRSKOLECYKEL. JAN FÖRSKOLECYKEL. • UPPVIDINGE KOMMUN TESTAR • TESTGRUPP PROVAR • STUDIEBESÖK FÖR FÖRSKOLECYKEL. SAMÅKNINGSTJÄNST FÖR 2020 ORGANISATIONERNA. • TESTGRUPP PROVAR SAMÅKNINGSTJÄNST FÖR RESOR TILL, FRÅN OCH I • TESTGRUPP PROVAR RESOR TILL, FRÅN OCH I JOBBET. JOBBET. SAMÅKNINGSTJÄNST FÖR DEC RESOR TILL, FRÅN OCH I JOBBET. • NUDGAR RESOR TILL/FRÅN/I 2020 ARBETET PÅ ARBETSPLATSERNA. • TESTELCYKLARNA SERVAS. OKT JUNI 2020 2020 NOV DECEMBER FEB 2020 2020 • UTVÄRDERAR APRIL AUG PROJEKTETS 2020 2020 AKTIVITETER.

OKTOBER MARS MAJ 2020 2020 • UTVÄRDERAR PROJEKTETS AKTIVITETER.

VAD GÖR VI 2020? JULI Under 2020 fortsätter 2020 testaktiviterna för de MAJ anställda. Samtidigt utreder MARS vi de olika aktiviterna – • TRETTONDE GRUPPEN AUGUSTI vad har de fått för effekt? • ELFTE GRUPPEN MEDARBETARE MEDARBETARE TESTAR TESTAR ELCYKEL UNDER FYRA ELCYKEL UNDER FYRA Har de som fått testa • UTVÄRDERAR VECKOR. VECKOR. JULI PROJEKTETS klimatsmarta sätt att resa • TESTGRUPP PROVAR • ÄLMHULTS KOMMUN TESTAR AKTIVITETER. bytt bilen mot till exempel SAMÅKNINGSTJÄNST FÖR FÖRSKOLECYKEL. • UTVÄRDERAR RESOR TILL, FRÅN OCH I JOBBET. • TESTGRUPP PROVAR kollektivtrafiken? Alla 36 TESTCYKLISTERNA. ALVESTA KOMMUN TESTAR SAMÅKNINGSTJÄNST FÖR • UTVÄRDERAR arbetsplatser genomför en FÖRSKOLECYKEL. RESOR TILL, FRÅN OCH I SAMÅKNINGSTJÄNSTEN ny resvaneundersökning och JOBBET. FÖR RESOR TILL, FRÅN OCH I TJÄNSTEN. hela projektet utvärderas innan det avslutas i december 2020. Konsultstöd till små företag i Kronoberg 11 17RK551

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK551 Handläggare: Emelie Johansson, Regional utveckling Datum: 2019-05-07

Regionala utvecklingsnämnden

Konsultstöd till små företag i Kronoberg

Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden ger regional utvecklingsdirektör i uppdrag att ta fram förslag på eventuell fortsättning och utveckling av insatsen Konsultstöd till små företag i Kronoberg.

I samband med projektslut finns nu möjlighet att se över det arbete som genomförts samt undersöka om systemet kan användas för att nå andra mål inom regional utveckling.

Thomas Ragnarsson Christel Gustafsson Regionala utvecklingsnämndens Regional utvecklingsdirektör ordförande

Bilaga: Konsultstöd till små företag i Kronoberg - tjänsteskrivelse

Sida 1 av 1 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK551 Handläggare: Emelie Johansson, Regional utveckling Datum: 2019-05-03

Konsultstöd till små företag i Kronoberg

Ärende Ärendet gäller en statusuppdatering om projektet Konsultstöd till små företag i Kronoberg som avslutas under året samt ett förslag på uppdrag att ta fram beslutsunderlag för hur resultatet kan tas vidare efter projektslut. I samband med projektslut finns nu möjlighet att se över det arbete som genomförts samt undersöka om systemet kan användas för att nå andra mål inom regional utveckling.

Genomförande Projektet Konsultstöd till små företag i Kronoberg genomförs under perioden 2017-04-01 – 2019-12-31. Projektet har inneburit ett nytt företagsstöd som kompletterar det företagsfrämjande systemet i Kronoberg. Projektet erbjuder företag med F-skattsedel och 0-49 anställda upp till sex timmars kostnadsfri rådgivning av en extern konsult inom områdena:

- ekonomi och juridik, - marknad och sälj, - organisation och ledarskap, - IT och digitalisering. Syftet med projektet är att tillgängliggöra företagsstöd för målgrupper som vanligtvis inte tar del av det företagsfrämjande systemet och på så vis stärka konkurrenskraften hos små företag. Fram till 30 april 2019 har 300 företag ansökt och blivit beviljade stöd genom projektet. Utvärderingar visar att 99 % instämmer helt eller delvis med att de fått ”ny och relevant kunskap”. 95 % bedömer att rådgivningen kommer att bidra till ökad omsättning eller vinst i företaget och trots att enbart 33 % tidigare använt externa konsulter ser 90 % det som troligt att de kommer att köpa konsulttjänster i framtiden för att utveckla företaget.

Det företagsfrämjande systemet Det företagsfrämjande systemet består av ett antal olika aktörer som möter företag i olika faser. Beslutsunderlag Diarienr: 17RK551 Handläggare: Emelie Johansson, Regional utveckling Datum: 2019-05-03

• Almi • Almi • Coompanion • Coompanion • Drivhuset • Konsulttimmen • Nyföretagarcentrum (4 kommuner)

Före start Levebröds- (privat- företag personer)

Start up Tillväxt- och företag innovation

• Almi • Almi • Företagsfabriken • Företagsfabriken • Konsulttimmen

Regionala utvecklingsnämnden äger och ger driftsanslag till flera av aktörerna:

Organisation Relation Uppdrag

Almi Företagspartner Region Kronoberg äger Främja utveckling av Kronoberg AB 49 % av bolaget, 51 % konkurrenskraftiga små ägs av staten och medelstora företag och stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse. Arbetet sker genom rådgivning och finansiering.

Företagsfabriken i Region Kronoberg, Stötta utvecklingen av Kronoberg AB Videum AB och kunskapsintensiva och Linnaeus University tillväxtorienterade företag Development AB äger en samt stötta uppkomsten tredjedel var och kommersialiseringen av nya akademinska avknoppningar.

Coompanion Erhåller regionalt Rådgivning för driftsanslag kooperativa företag samt kunskapsstöd i frågor kring socialt entreprenörskap.

Region Kronoberg samordnar även näringslivschefsnätverket som arbetar med det företagsfrämjande systemet ur ett kommunalt perspektiv. Nätverket formaliserar nu samverkan i en Business Region Kronoberg som ska utgöra en tydlig regional näringslivsfunktion. Målbilden är att hjälpa företag med allt som krävs för att etablera sig och växa i Kronoberg. Beslutsunderlag Diarienr: 17RK551 Handläggare: Emelie Johansson, Regional utveckling Datum: 2019-05-03

Fortsättning efter projektslut Då insatsen har nått företag som vanligtvis inte tar del av det företagsfrämjande systemet skulle det kunna fungera som en basstruktur för det företagsfrämjande systemet där småföretagare får sin första kontakt med systemet. Vid en eventuell fortsättning bör det säkerställas att systemen arbetar komplementärt och att företag som får stöd via projektet hänvisas vidare in i systemet vid behov av ytterligare stöd.

Digitalisering Inom projektet används för första gången i Region Kronoberg ett digitalt system med målgruppen företagare. Syftet är att utveckla kvaliteten på samhällstjänsterna och ge bättre möjligheter till uppföljning. Systemet är under utveckling och frågor kring verksamhetsutveckling genom automatisering och skräddarsydd information kvarstår.

Syftet med Konsultstöd till små företag i Kronoberg Syftet med projektet Konsultstöd till små företag i Kronoberghar varit att stärka små företags konkurrenskraft. I samband med förslag på eventuell fortsättning ska syftet med insatsen aktualiseras. Hur kan insatsen användas mer flexibelt? Kan Region Kronoberg bruka plattformen Konsultstöd till små företag i Kronoberg för att nå andra mål inom regional utveckling? Det kan till exempel handla om:

- att tillhandahålla konsulttjänster inom andra områden, - att möjliggöra för andra intressenter med behov av konsultstöd att ta del av systemet, - att inkludera andra stödformer i systemet.

Organisering Beroende på vilka mål och syften insatsen ska fylla bör även olika former av organisering övervägas. Vilken eller vilka aktörer är bäst lämpade att arbeta med konsulttimmen för att nå målen? Vilka synergieffekter kan nås utifrån respektive aktör? Potentiella aktörer är Region Kronoberg, Business Region Kronoberg och aktörer med regionala driftsanslag.

Förslag på eventuell fortsättning på Konsultstöd till små företag i Kronoberg tas upp och hanteras vid Regionala utvecklingsnämndens sammanträde i oktober.

Ekonomiska effekter/konsekvenser av förslaget Vid eventuell fortsättning av satsningen kommer finansiering att krävas genom antingen utökade medel eller omfördelning inom ram. Förslag på finansiering presenteras i samband med fördelning av Regionala utvecklingsnämndens rambudget i oktober.

REGIONAL UTVECKLING

För invånarna, på uppdrag av politiken och i samhandling med relevanta aktörer driver vi Kronoberg framåt genom den regionala utvecklingsstrategin.

Statliga/EU uppdrag Regionalt utvecklingsansvar: - arbeta fram, fastställa och genomföra insatser i linje med regionens utvecklingsstrategi - besluta om hur medel för regionalt tillväxtarbete ska användas - följa upp, utvärdera och redovisa resultaten av tillväxtarbetet till regeringen - upprätta och fastställa länsplaner för transportinfrastruktur - utarbeta kompetensplattformar

Bredbands- och digitaliseringskoordinering Fördelning av regionalfondsmedel Kollektivtrafikmyndighet: länsplaneupprättare Kultursamverkansmodellen: regional kulturplan, fördelning av statliga kulturmedel Serviceutveckling på landsbygden Validering, lärcentra och yrkesvux-samordning SFP Småland och öarna, EU Contact Point Övriga uppdrag

AV-Media

Vård- och omsorgscollege

Miljö- och byggsamverkan

Yrkeshögskola och Grimslövs folkhögskola

Samordna kommunala chefsnätverk, ex. kulturchefer, och den regionala samverkans- och stödstrukturen (RSS) Fullmäktigeuppdrag

2018-2020 • Inventering av nyanländas kompetens med inriktning på näringslivet • Initiera nätverk för företag inom hjälpmedelsbranschen • Stödja den sydsvenska skogsforskningen

2019-2021 • Genom samverkan sprida kulturen i hela länet (KN) • Samordna och utveckla besöksnäringen • Skapa handlingsplan för att öka antalet startade företag, speciellt av kvinnor • Strukturera samarbetet med näringslivet och kommunerna kring infrastruktur

Nämndsuppdrag/RULG

• Översyn: användande av 1:1-medel till företagsstöd 2019-2020 • Business region Kronoberg

Strategier • Regionalt serviceprogram 2014-2018 (ska revideras) • Besöksnäringsstrategi 2013-2020 (ska tas fram en ny) • Regional kulturplan 2018-2020 • Bredbandsstrategi 2017-2020 • Regional utvecklingsstrategi 2015-2025 (under revidering) • Trafikförsörjningsprogram 2016-2025 (under revidering) • Livsmedelsstrategi 2017- • Regional kompetensförsörjningsstrategi 2016-2025 • Länstransportplan 2018-2029 • Regional skogsstrategi Småland 2018- delat ägarskap • Trästrategi 2014- delat ägarskap

Projekt med 1:1 finansiering

Tid Pengar

CRKKL 2018-2021 8 950 729 kr

Samplanering Kronoberg 2017-2019 4 938 000 kr

Hållbar Mobilitet 2018-2020 19 357 066 kr

Konsultstöd för små företag 2017-2019 5 859 716 kr

Make IT Happen 2018-2019 2 221 000 kr

MNH Lab 2018-2019 7 125 159 kr

Kompetens i Kronoberg 2017-2020 4 942 088 kr Projekt med annan finansiering Huvudfinansiär Tid Pengar Barnens bästa i Kronoberg Egna medel 50%, 2019- 1 036 000 kr Kommuner 50% Kultur i vården RK 2018-2020 1 000 000 kr/år

Bredbandskoordinator PTS 2015-2020 4 905 000 kr

Kunskapsnav offentlig konst Konstrådet 2019 200 000 kr

Scensommar RK, Kommunerna 2018-2019 800 000 kr/2019

Kronoberg Blekinge utvecklar medborgarscenen RK, RB, Växjö 2018-2020 3 300 000 kr/2019

Kronoberg utvecklar en arena för muntligt berättande RK, sagobygden, 2018-2020 1 000 000 kr/2019 kommunerna Digitaliseringskoordinator TVV 2019-2020 100 000 kr/år

Exportcentrum TVV 2019 500 000 kr Projekt med annan finansiering Huvudfinansiär Tid Pengar Digitaliseringscheckar TVV 2019 3 000 000 kr

Internationaliseringscheckar TVV 2019 2 000 000 kr

Maker Tour MNH TVV 2018-2021 743 6000 kr

Kvinnofridssatsning SKL 2018-2020 1 200 000 kr

Framtida vård och omsorg ESF 2018-2021 12 505 803 kr

TSI (tidiga och samordnade insatser) Skolverket 2018-2019 1 200 000 kr Utredningar och exit

• Överflyttning kina-kontoret • Projektet plug-in • Exitprocess och utredning av Mot nya höjder • Exit samplanering • Jämställd regional tillväxt • Utredning miljö-bygg • Destination Småland • Konsulttimmen

UPPFÖLJNING AV DET REGIONALA UTVECKLINGSARBETET 2018

2019-05-14 Region Kronoberg

Rapporten är en uppföljning av 2018 års arbete med den regionala utvecklingsstrategin i Kronobergs län. Rapporten innehåller dels en genomgång av vilka insatser som har genomförts, dels beskrivningar av hur målutvecklingen ser ut. Avslutningsvis följer en analys av förutsättningarna för utvecklingsarbetet under perioden 2019-2021.

Innehåll

REGIONAL UTVECKLING OCH REGION KRONOBERG ...... 3 Om det regionala utvecklingsuppdraget ...... 3 Verktyg för genomförande ...... 3 Finansiering ...... 4 Verksamheter och bolag 2018 ...... 5 Arbetsmarknad och näringsliv ...... 5 Kompetensförsörjning ...... 5 Kultur ...... 5 Projektmedel 1:1-medel 2018 ...... 6 Samordning ...... 6 Chefsnätverk ...... 6 Uppdragsnätverk/viktiga arbetsgrupper ...... 7 MEGATRENDER ...... 8 Digitalisering och teknikutveckling – smarta datorer och automatisering ...... 8 Globalisering – fler möjligheter, större konkurrens ...... 8 Demografiska förändringar – urbanisering och ökad försörjningskvot ...... 9 Miljö och klimatförändringar – risk för globala katastrofer ...... 9 NÅR VI MÅLEN? ...... 10 INSATSER 2018 ...... 17 Utveckla platser, orter och städer – en komplementär region ...... 17 Sammanfattning av centrala insatser ...... 17 Utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga ...... 18 Sammanfattning av centrala insatser ...... 18 Utveckla diversifiering och innovationsförmåga ...... 19 Sammanfattning av centrala insatser ...... 19 Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa ...... 22 Sammanfattning av centrala insatser ...... 22 PRIORITERINGAR 2019-2021 ...... 24 Ämnesövergripande händelser som påverkar samtliga områden ...... 24 Utveckla platser, orter och städer – en komplementär region ...... 25 Planeringsförutsättningar för perioden 2019-2021...... 25 Analys ...... 26 Utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga ...... 27 Planeringsförutsättningar för perioden 2019-2021...... 27 Analys ...... 27 Utveckla diversifiering och innovationsförmåga ...... 28 Planeringsförutsättningar för perioden 2019-2021...... 28 Analys ...... 28 Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa ...... 29 Planeringsförutsättningar för perioden 2019-2021...... 29 Analys ...... 31

2 Uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet 2018

REGION KRONOBERG

REGIONAL UTVECKLING OCH REGION KRONOBERG Om det regionala utvecklingsuppdraget Sverige har nu fått en tydligare regional nivå1. Alla landsting har sedan den 1 januari 2019 bildat region och tagit över det regionala utvecklingsansvaret, enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar. Regioner ska skapa förutsättningar för en utveckling som leder till en hållbar tillväxt i alla delar av landet och som utgår från de lokala och regionala förutsättningar som råder. Uppdraget finns reglerat i förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583) och i en lag om regionalt utvecklingsansvar (2017:61). I korthet innebär uppdraget att regionerna ska: arbeta fram och fastställa en strategi för utvecklingen i länet samordna insatser för att genomföra denna strategi besluta om hur medel för regionalt tillväxtarbete ska användas följa upp, utvärdera och redovisa resultaten av tillväxtarbetet till regeringen utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram upprätta och fastställa länsplaner för transportinfrastruktur Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är ett centralt uppdrag för tillväxtarbetet i regionen. Enligt förordningen (2017:583) ska RUS:en vara en samlad och sektorsövergripande strategi och innehålla mål och långsiktiga prioriteringar. Strategin ska upprättas utifrån en analys av de särskilda förutsättningarna för hållbar regional tillväxt och utveckling i länet. Analysen ska ta hänsyn till funktionella regionala samband såväl inom som över läns- och landsgränserna samt till olika typer av landsbygder och tätorter. Vidare ska strategin utarbetas i samverkan med berörda kommuner, landsting samt länsstyrelser och andra berörda statliga myndigheter. Strategin ska förankras väl lokalt och regionalt. Även näringslivet och det civila samhällets organisationer i länet ska erbjudas möjligheter till samverkan. Enligt förordningen har Region Kronoberg ett ansvar att löpande och systematiskt följa och analysera utvecklingen i länet. Vi ska även genomföra uppföljningar och utvärderingar av de insatser som genomförs för att bidra till RUS:ens mål.

Verktyg för genomförande Den regionala utvecklingsstrategin är en strategi för hela länet, inte endast organisationen Region Kronoberg. Det innebär att målen i strategin ska vara mål för hela länets utveckling. Även om det är en strategi för hela länet har Region Kronoberg ett särskilt ansvar att genomföra och samordna insatser för att nå målen i strategin. Detta sker dels genom egna medel och verksamheter, dels genom mer mjuk styrning i form av samordning av resurser och insatser i regionen. Med andra ord är det fler än Region Kronoberg

1 Beskrivningen av det regionala uppdraget är hämtat från Sveriges- kommuner och landsting. URL: https://skl.se/samhallsplaneringinfrastruktur/regionalutveckling/regionaltutvecklingsansv ar.2689.html som ska bidra till att målen i den regionala utvecklingsstrategin uppfylls. Men Region Kronoberg har ett särskilt ansvar att samordna och följa upp strategiarbetet. Det ligger även på regionens ansvar att skapa en samsyn kring utmaningar och möjligheter i länet. I de kommande avsnitten redovisar vi de medel, verksamheter och bolag som Region Kronoberg har till förfogande för att bidra till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin.

Finansiering Det regionala utvecklingsarbetet i Kronobergs län finansieras av flera olika källor som kan delas in i fyra olika kategorier med tillhörande underkällor:

ESI-fonderna (Europeiska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska Havs- och Fiskerifonden (EHFF), Landsbygdsprogrammet) Statliga medel (1:1 projektmedel, 1:1 regionala företagsstöd, Transportbidrag) Konkurrensprövade medel (Horisont 2020, Vinnovas program, Tillväxtverkets projektmedel 1:4, Energimyndighetens anslag 1:4)

Regionernas egna medel (Egna skatteintäkter)

63,4; 14%

ESI-fonderna 68,1; 15% Konkurrensutsatta medel 225,3; 51% Egna medel Statliga medel

90,1; 20%

FIGUR 1: FINANSIERING AV REGIONAL UTVECKLING I KRONOBERGS LÄN, I MKR, TOTALA KOSTNADER 2014-2016 SKL har, utifrån ovan indelning, genomfört en kartläggning av hur regionernas totala intäkter såg ut under perioden 2014-2016. I kartläggningen framkommer att Kronobergs län har haft intäkter på sammanlagt 447 miljoner kronor under den studerade perioden. 50,4 procent av medlen kom från ESI-fonderna, 20,2 procent från konkurrensutsatta finansieringskällor, 15,2 procent egna medel och 14,2 procent från statliga medel. Relativt sett har Kronobergs län låga intäkter från 1:1-medlen. Under perioden fick Kronobergs län 110 kronor per invånare från 1:1-anslaget, vilket kan jämföras med nivån i Kalmar län som låg på 332 kronor per invånare.

4 Verksamheter och bolag 2018

Arbetsmarknad och näringsliv Coompanion. Arbetar med påverkansarbete och synliggörande av tillsammansföretagandet. Ger bland annat kostnadsfri företagsrådgivning för de som vill starta företag tillsammans. ALMI. Erbjuder lån och affärsutveckling till företag med tillväxtpotential. Det gäller såväl företag som är i startupfas som befintliga företag. Genom dotterbolaget Almi Invest investerar vi riskkapital i företag i tidiga skeden med stor tillväxtpotential och en skalbar affärsidé.

Företagsfabriken. Hjälper entreprenörer med potential att växa och bygga framgångsrika bolag. Här ges de rätta verktygen för att snabbare uppnå tillväxt och nå ut på marknaden. Den gemensamma nämnaren för bolagen är att alla har en bärkraftig idé och hög tillväxtpotential. Företagsfabriken satsar på bolagen genom affärsrådgivning och coachning för att accelerera deras utveckling.

Destination Småland. AB Destination Småland är ett bolag som är helägt av Region Kronoberg och har som uppdrag att utveckla och marknadsföra besöksnäringen i Kronobergs län, som en del av Småland. Inom Destination Småland bedriver man även IT-plattformen Småland-Öland, som är ett eget bolag.

Ung företagsamhet. Ung Företagsamhet är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation. Sedan 1980 har UF utbildat gymnasieelever i entreprenörskap genom processutbildningen UF- företagande. Sedan 2010 arbetar de även med grundskolan.

Kompetensförsörjning Vård- och omsorgscollege. Vård- och omsorgscollege Kronoberg är en samverkansplattform på regional och lokal nivå för vård och omsorg i Kronoberg. Arbetet utgår från de tre övergripande målen. Att samverkansplattformen kvalitetssäkrar vård och omsorg i Kronoberg. Alla som fullföljer certifierade vård och omsorgsutbildningar i Kronoberg är anställningsbara. Arbetsgivare i Kronoberg är attraktiva.

Kultur Kulturparken Småland. I Kulturparken Småland ingår Smålands museum, Sveriges glasmuseum, Utvandrarnas hus, Kronobergs slottsruin, Kronobergs lantbruksmuseum, Kulturarvscentrum Småland, Kronobergsarkivet och Ångaren Thor. De arbetar med samlingar, arkiv, publik verksamhet och kulturmiljöfrågor som byggnadsvård och arkeologi.

Musik i Syd. Musik i Syd är en musikinstitution i Skåne och Kronoberg med syfte att ge människor tillgång till skapande och levande musikupplevelser. Varje år presenterar Musik i Syd, ofta i samarbete med olika lokala arrangörer, ca 2000 konserter i södra Sverige.

Regionteatern Blekinge-Kronoberg. Regionteatern Blekinge Kronoberg är länsteater för två län. De spelar ca 400 föreställningar per år fördelade på ca 10 nya uppsättningar. De flesta produktionerna turnerar teatern med och merparten av föreställningarna säljs till andra arrangörer; teaterföreningar, skolor, företag, studieförbund m fl. Studieförbunden i Kronoberg. Studieförbunden i Kronoberg har olika roller och inriktning. Gemensamt för dem är att de bidrar till att stärka demokratin och samhällsengagemanget och gör det möjligt för människor att påverka sin livssituation.

Övriga kulturorganisationer. Utöver bolagen och studieförbunden finns det många viktiga aktörer inom kulturområdet som arbetar med att möjliggöra för invånarna att ta del av och själva utöva kultur. Projektmedel 1:1-medel 20182

11% 17% Utveckla platser, orter och städer – en komplementär region 3% Utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga Utveckla diversifiering och innovationsförmåga Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa 69%

FIGUR 2: PÅGÅENDE PROJEKT (MED 1:1-FINANSIERING) EFTER OMRÅDE UNDER 2018

Antal projekt beviljade. Totalt beviljades 15 projekt under 2018. Region Kronobergs medfinansiering till de beviljade projekten uppgick till 15,6 mkr. Tillsammans med övriga medfinansiärer erhöll projekten sammanlagt 41,8 mkr. Detta innebär att Region Kronoberg hade en uppväxlingsgrad på 2,8 under året.

Antal pågående. Totalt pågick 35 projekt under 2018, varav en majoritet inom området utveckla diversifiering och innovationsförmåga.

Samordning Det övergripande syftet med de nätverk Region Kronoberg leder är att genom dialog mellan kommuner, region och andra viktiga aktörer åstadkomma samhandling utifrån regionala och lokala mål. Nedan följer en förteckning över ett antal centrala nätverk och arbetsgrupper som Region Kronoberg ansvarar för.

Chefsnätverk Kommunchefer Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst Näringslivschefer Kulturchefer Skolchefer

2 Varje år tar Region Kronoberg fram en projektrapport i vilken vi analyserar projektportföljen och följer upp projektens effekter. Projektrapporten för 2018 kommer under sista kvartalet 2019. Projektrapporten för 2017 finnas att läsa här: http://www.regionkronoberg.se/contentassets/b853bc0cb2f747b699080c25407c1232/pro jektrapport2017.pdf

6 Uppdragsnätverk/viktiga arbetsgrupper IKA-gruppen Kompetensforum Bredbandsnätverk GreenAct Utöver nätverken har vi även i vissa fall samverkansavtal med andra verksamheter som exempelvis finns ett samverkansavtal med Linnéuniversitetet. För samverkan med Länsstyrelsen finns ett ledningsforum där representanter från verksamheterna träffas.

MEGATRENDER

Digitalisering och teknikutveckling – smarta datorer och automatisering Digitaliseringen har skapat stora förändringar i vårt samhälle under en relativt kort tid. En allt större del av våra liv tar plats i molnet och nya tjänster har förändrat vårt beteende i grunden. Exempelvis har tillkomsten av sociala medier förändrat vårt sätt att umgås och kommunicera. Digitaliseringen har även resulterat i en rad nya affärsområden och affärsmodeller och flera av dagens största företag är en produkt av digitaliseringen, exempelvis Google. De senaste åren har den artificiella intelligensen kommit att diskuteras alltmer. Datorerna blir allt bättre på inlärning och med det följer en rad utvecklingsmöjligheter, inte minst inom sjukvården. Just sjukvården är ett område som ofta nämns i sammanhang där digitalisering diskuteras. Detta för att det finns stora förhoppningar om att digitaliseringen och teknikutvecklingen ska kunna leda till en mer kostnadseffektiv vård men även främja ett proaktivt hälsoarbete. Exempel på innovationer som kan komma att förändra vårdsektorn på sikt är ökade inslag av distansbaserad vård och tekniska lösningar, exempelvis insamling av kroppsdata, för att främja ett proaktivt hälsoarbete. Dock är det inte endast vårdsektorn som påverkas av digitaliseringen. Med smartare robotar öppnar sig även möjligheter för en mer effektiv produktion inom industrin.

 Kraven på snabb, transparent och effektiv kommunikation växer. Samtidigt blir IT- säkerhetsfrågorna allt viktigare för att bevara människors integritet.

 Den nya tekniken för med sig stora utvecklingsmöjligheter inom flertalet områden, inte minst inom sjukvården.

 Fler av dagens jobb kommer att automatiseras och människans kreativitet kommer att bli en allt viktigare konkurrensfördel när nya arbeten växer fram.

Globalisering – fler möjligheter, större konkurrens Globaliseringen är en ekonomisk, kulturell och politisk process som innebär att världens länder knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Inte minst i ekonomiska beroendeförhållanden; de senaste decennierna har den världsomspännande handeln ökat dramatiskt. Med globaliseringen har nya marknader öppnat upp sig för export, samtidigt har även konkurrensen från andra länder ökat.

 Konjunkturutvecklingen i Sverige och i Kronobergs län är allt mer beroende av den globala utvecklingen, detta märktes inte minst under finanskrisen

 För att konkurrera mot låglöneländer inom produktion ökar kraven på innovation och effektivitet i Sverige

 Krigsutbrott och andra oroligheter i världen får stora konsekvenser för Sverige och Kronobergs län

8 Demografiska förändringar – urbanisering och ökad försörjningskvot Världens befolkning har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Idag är vi drygt sju miljarder människor på jorden. Enligt FN:s befolkningsprognos förväntas befolkningen fortsatt att öka det närmaste decenniet. Även i Sverige och i Kronobergs län har befolkningen ökat kraftigt under de senaste åren. Under 2017 nådde Sverige tio miljoner invånare. Enligt SCB:s prognoser är en fortsatt ökning att vänta, både i länet och riket. De senaste decennierna har det även blivit tydligt att en allt större del av världens befolkning bor i städer. För några år sedan bodde hälften av världens invånare i en stad, 2030 förväntas siffran att ha ökat till 60 procent och 2050 till bortåt 70 procent. Med urbaniseringen har även en ny ekonomi tillkommit. En allt större andel av arbetena återfinns inom service- och tjänstesektorn, som ofta koncentreras dit marknadsunderlaget är stort, det vill säga där många människor bor. På detta vis bildas en självförstärkande spiral – växande platser fortsätter i hög utsträckning att växa. Parallellt med urbaniseringen sker en förändring av befolkningens åldersstruktur. I västvärlden blir en allt större andel av befolkningen äldre. För geografier som har haft en utflyttning av unga människor blir detta än mer påtagligt. Från och med 2020 räknar man med att andelen 80-åringar eller äldre i befolkningen kommer att öka i en hög takt. År 2050 räknar man med att antalet personer över 85 år kommer att ha fördubblats jämfört med idag. Med detta förväntas även ett ökat vårdtryck. I Kronobergs län pekar prognoserna på att antalet personer över 80 år kommer att öka med drygt 50 procent mellan 2015–2030.

 Behoven av vård- och kollektivtrafik förväntas att öka

 Städernas betydelse för den ekonomiska utvecklingen förväntas att fortsatt öka

Miljö och klimatförändringar – risk för globala katastrofer Vi förbrukar mer än vad jorden förmår att producera som en följd av en globalt ökande konsumtion och befolkningstillväxt. Överutnyttjandet av resurser bidrar till global uppvärmning, vattenbrist och minskad mångfald. Om inte de klimatpåverkande utsläppen minskar riskerar vi smältande polarisar och stigande havsnivåer, skyfall och extrema värmeböljor.

 Fattiga länder riskerar att drabbas hårdare som en följd av mindre resurser för att hantera klimatförändringar. Kan leda till att migrationen ökar.

 Perioder med en allt högre temperatur kan leda till en ökad dödlighet hos riskgrupper i befolkningen

 En mer generell ökad risk för smittspridning

 Ökade samhällskostnader i form av hantering av de konsekvenser extrema väderslag medför

NÅR VI MÅLEN? Ökad attraktivitet – fler ska vilja bo i länet. Inrikes flyttnetto ska förbättras 2015-2035.

2015 2016 2017 2018

400

200

-200

-400

-600

-800

-1000

FIGUR 3: INRIKES FLYTTNETTO 2015-2018. KÄLLA: SCB Inrikes flyttnetto är det främsta måttet för att mäta boendeattraktivitet i en region. Måttet mäter skillnaden mellan hur många människor som flyttar till och från Kronobergs län i relation till övriga län i Sverige. Ett positivt inrikes flyttnetto är ett mer rättvisande mått för att studera boendeattraktivitet än den totala befolkningsutvecklingen. Under strategiperioden har länet förbättrat sitt flyttnetto, men det är fortfarande negativt. Det senaste året låg det på -153 personer. Det är framförallt storstadsregionerna som länet förlorar invånare till och det är yngre vuxna som står för de flesta flyttningarna. Givet den höga inflyttningen från andra länder de senaste åren har sekundäromflyttningarna ökat. Detta verkar främst påverka några av de mindre kommunerna i länet som har haft ett mycket lågt inrikes flyttnetto under perioden men samtidigt ett högt utrikes flyttnetto. I egenskap av regional centrumstad har Växjö kommun det högsta inrikes flyttnetto, delvis beroende på inflyttning från övriga kommuner i länet. Dock är det positivt att även Markaryds- och Älmhults kommun totalt sett haft ett positivt inrikes flyttnetto under strategiperioden. Innan strategiperioden hade de båda kommunerna ett negativt netto. Bedömningen är att Kronobergs län har goda möjligheter att på sikt förbättra sitt flyttnetto. Länet erbjuder många försörjningsmöjligheter i förhållande till antalet invånare och har haft en god jobbtillväxt över tid, vilket skapar förutsättningar för ökad inflyttning. Över tid har inflyttningen, trots den goda tillväxten, varit begränsad och istället har inpendlingen till länet ökat drastiskt de senaste åren. Detta indikerar att länet har en attraktiv arbetsmarknad men inte är lika attraktivt ur en boendesynpunkt. Den positiva trenden de senaste åren, och det positiva flyttnettot för Markaryds- och Älmhults kommun – som har ett högt inpendlingsnetto – indikerar att regionen har chans att nå målet. En viktig faktor som kommer att påverka utvecklingen är hur sekundäromflyttningen av de som invandrat till länet kommer att se ut framöver. Framförallt kan detta komma att påverka de mindre kommunerna som över tid haft en negativ befolkningsutveckling.

10 Klimatpåverkan ska minska. Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ska år 2025 vara högst 1,5 ton per invånare

7,0

6,0 5,8

5,2 4,9 5,0 4,3 3,9 4,0 3,8 3,5 3,4 3,3 3,2 3,0

2,0

1,0

0,0 1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

FIGUR 4 UTSLÄPP AV KOLDIOXID FRÅN FOSSILA BRÄNSLEN (TON PER INVÅNARE) 1990-2016, KRONOBERGS LÄN. KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET Mellan 1990-2016 har koldioxidutsläppen i länet nästan halverats. Minskningstakten har över tid dessutom tilltagit. Mellan 1991-2010 minskade utsläppen med 1,5 procent i årligt genomsnitt. Under perioden 2011-2016 har takten varit – 5,1 procent om året. Förändringar inom energisektorn har stått för nästan hälften av utsläppsminskningarna i länet 1990-2016. Exempelvis har hushållens ökande användning av fjärrvärme som uppvärmning av bostaden haft stor effekt. Utsläppsminskningarna från transportsektorn, som idag står för 70 procent av de koldioxidutsläppen, har endast stått för 10 procent av länets totala utsläppsminskningar1990-2016. Det är först under de senaste åren som utsläppen från transporter minskat. Mellan 1990-2005 ökade utsläppen från sektorn och 2005-2010 minskade de endast med fyra procent. Under perioden 2011- 2016 har den årliga minskningstakten legat på 3,1 procent. För att nå målet krävs att utsläppen från transporter fortsätter att minska och det i en hög takt.

Produktiviteten ska öka. Mellan 2014–2025 ska BRP/ Sysselsatt i Kronobergs län öka mer än i riket

Riket Kronobergs län

8,0% 7,2% 7,0%

6,0% 5,0% 5,0%

4,0% 4,0% 3,1% 3,2% 3,0% 2,5% 2,0% 2,0% 1,6%

1,0%

0,0% 2015 2016 2017 Genomsnittlig årlig förändring 2015-2017

FIGUR 5: PRODUKTIVITETSUTVECKLING PER ÅR (I %) 2015-217 (BRP/SYSSELSATT). KÄLLA: SCB Sedan finanskrisen har produktiviteten i länet utvecklats starkt och över riksgenomsnittet. En anledning till den goda utvecklingen är att tillverkningssektorn idag producerar samma värde som före finanskrisen men med 5 000 färre anställda. Detta innebär att varje person som arbetar inom sektorn skapar ett högre värde än förut. Förmodligen beror detta på ökad automatisering och rationalisering. Men även tjänstesektorn i länet har bidragit till den goda utvecklingen. Skillnaden inom denna sektor är att den även växer sett till antalet anställda. Därför är det sannolikt att lönerna står för en stor del av BRP-tillväxten inom sektorn. Jämfört med andra län har Kronobergs län haft den fjärde högsta produktivitetstillväxten i riket under strategiperioden. Ser vi till den faktiska produktiviteten 2017 hade Kronobergs län den sjunde högsta i riket och låg under riksgenomsnittet. Bedömningen är att länet har stora möjligheter att uppnå målet. Industrisektorn är den största privata sektorn i länet och genomgår stora förändringar. Teknikinslaget ökar vilket resulterar i ett högt produktionsvärde men färre anställda. Inom tjänstesektorn har produktivitetsutvecklingen under de senaste åren varit mycket god, förmodligen beroende på en god utveckling inom bland annat IT-sektorn.

12 Balanserad tillväxt – fler arbetstillfällen. Mellan 2014–2025 ska den sysselsatta dagbefolkningen i länet öka mer än riksgenomsnittet (exklusive storstadsregionerna)

Riket Riket exkl. storstadsregionerna Kronobergs län

2,5%

2,1% 2,0% 2,0% 2,0% 1,9%

1,7% 1,7% 1,7% 1,6% 1,5% 1,4% 1,3%

1,1% 1,0% 1,0%

0,5%

0,0% 2015 2016 2017 2015-2017

FIGUR 6: UTVECKLING AV ANTAL SYSSELSATTA (I %) PER ÅR 2015-2017, KÄLLA: SCB Efter en svag återhämtning de första åren efter finanskrisen har jobbtillväxten i länet tagit fart under de senaste åren. Under strategiperioden har jobbtillväxten i länet varit högre än i riket, både inklusive och exklusive storstadsregionerna. Flest jobb har skapats inom, i fallande ordning; företagstjänster, utbildning, vård- och omsorg, offentlig förvaltning, byggverksamhet, tillverkning, information- och kommunikation, handel samt hotell och restaurang. Om vi istället ser till perioden 2007-2017, som inkluderar finanskrisen, har jobbtillväxten främst skett inom företagstjänster, utbildning, vård- och omsorg, handel, information- och kommunikation samt hotell- och restaurang. Under denna period minskade däremot antalet anställda inom industrisektorn kraftigt, även om en liten återhämtning skett de senaste åren. Under strategiperioden, 2015-2017, har samtliga kommuner förutom Ljungby bidragit till jobbtillväxten i länet. Drygt hälften av jobben växte fram i Växjö kommun och var fjärde i Älmhults kommun. De båda kommunerna stod även för 99,5 procent av jobbtillväxten i länet mellan 2007-2017. Övriga kommuner, förutom Markaryd, hade en betydande jobbförlust under perioden.

Förbättrad matchning – fler i arbete. År 2025 ska sysselsättningsgraden för kvinnor och män i länet uppgå till minst 80 %

07 Kronobergs län Riket

90,0%

78,7% 79,3% 78,6% 79,8% 79,1% 80,0% 77,9%

70,0%

60,0%

50,0%

40,0%

30,0%

20,0%

10,0%

0,0% 2015 2016 2017

FIGUR 7: SYSSELSÄTTNINGSGRAD (NATTBEFOLKNIGN 20-64 ÅR) 2015-2017. KÄLLA: SCB Sysselsättningsgraden i Kronobergs län uppgick under 2017 till 79,8 procent. Sett till både kvinnor och män är länet således nära att nå målnivån. Detta innebär dock inte att målet är uppfyllt – frågan är om länet fortsatt kommer att ligga på samma nivå fram till 2025. Just nu råder högkonjunktur och vid en eventuell lågkonjunktur finns en risk att sysselsättningsgraden, som vid förra krisen, minskar. Under strategiperioden har sysselsättningsgraden ökat från 77,9 procent till 78,7 procent till 79,8 procent.

2017 uppgick sysselsättningsgraden för kvinnor i länet till 78 procent och för män till 81,5 procent. Detta innebär att männen ligger, med god marginal, över målnivån men kvinnorna under. Samma skillnader finns när vi ser till inrikes- och utrikes födda personer. För utlandsfödda personer uppgår sysselsättningsgraden till 59,2 procent och för inrikes födda till 86,5 procent. Dock har sysselsättningsgraden för utlandsfödda ökat med 3,2 procentenheter under strategiperioden. Utlandsfödda kvinnor har en betydligt lägre sysselsättningsgrad (55,6 procent) än utlandsfödda män (62,7 procent).

Det finns även stora skillnader mellan länets kommuner. I kommunerna Ljungby, Uppvidinge, Alvesta samt Älmhult uppgår den totala sysselsättningsgraden till mer än 80 procent. I Markaryds- och Lessebo kommun ligger den endast på 76,6 respektive 73,9 procent.

14 Ett ökat humankapital. Den självskattade hälsan för kvinnor och män, flickor och pojkar ska öka och könsskillnaderna minska.

BRA/MYCKET BRA ALLMÄN HÄLSA, VUXNA

2004 2009 2014 2018

100 90 80 70 60 50

Procent 40 30 20 10 0 Män Kvinnor

FIGUR 8: ALLMÄN HÄLSA BLAND VUXNA (16-84 ÅR) I KRONOBERGS LÄN 2003-2018. För den vuxna befolkningen (16-84 år) i länet ökade den självskattade allmänna hälsan succesivt för både män och kvinnor under perioden 2004-2014. Mellan 2014 och 2018 syns dock en minskning, 3,3 procentenheter för män och 4,8 procentenheter för kvinnor. Män skattar sin hälsa som bra eller mycket bra i större utsträckning än kvinnor, skillnaderna mellan könen har varit ungefär densamma genom åren. Könsskillnaderna är störst i den yngsta åldersgruppen, 16-29 år, där det skiljer tio procentenheter mellan män och kvinnor. Hälsan är även ojämlikt fördelad utifrån utbildningsnivå. Personer med en hög utbildningsnivå uppger i större utsträckning en bra eller mycket bra hälsa (81 procent) jämfört med personer med en lågutbildningsnivå (66 procent).

BRA MYCKET BRA ALLMÄN HÄLSA, BARN OCH UNGDOMAR

2003 2006 2009 2012 2015 2018

100 90 80 70 60 50

Procent 40 30 20 10 0 Pojkar åk 5 Pojkar åk 8 Pojkar gy Flickor åk 5 Flickor åk 8 Flickor gy åk 2 åk 2

FIGUR 9: ALLMÄN HÄLSA BLAND BARN OCH UNGDOMAR I KRONOBERGS LÄN 2003-2018. För barn och ungdomar i länet finns det skillnader i självskattad allmän hälsa, både mellan pojkar och flickor och mellan olika årskurser. Eleverna i årskurs 5 skattar sin hälsa bättre än de äldre eleverna. Sett över tid har dock andelen som skattar sin hälsa som god eller mycket god minskat något bland flickorna i åk 5 men varit ungefär densamma bland pojkarna. Även bland pojkarna i årskurs 8 har den allmänna hälsan varit ganska stabil fram till den senaste undersökningen (2018) då den minskade något. För pojkar i gymnasiets år 2 och för flickor i årkurs 8 och gymnasiets år 2 har den allmänna hälsan haft en tydligare negativ trend över tid, minskningen är störst bland flickorna. Skillnaderna mellan pojkar och flickor i de äldre årskurserna har även blivit större över tid. Sett till den utveckling som varit finns det i dagsläget en stor utmaning i att nå målet kring självskattad allmän hälsa. Den minskade hälsan är tydligare bland barn och ungdomar än vuxna, men för båda målgrupperna finns det tydliga könsskillnader i hälsa som behöver beaktas.

På väg mot ett plusenenergilän. 80 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2025 från förnybara källor. Det långsiktiga målet är att år 2050 ska Kronobergs län vara ett Plusenergilän. Detta innebär att produktionen av förnybar energi och biobränsle överstiger den totala energianvändningen i länet, dvs. blir självförsörjande och kan exportera förnybar energi.

FIGUR 10: ENERGIANVÄNDNINGS I KRONOBERGS LÄN Totalt sett är målet om Kronobergs energianvändning på 80 % från förnybara inte uppnått då förnybar energi uppgår till ca 51 %. Andelen är något sämre än för år 2013 års data som uppgick till 54 %. Den stora problematiken finns inom transporterna. Som figuren ovan illustrerar krävs stora förändringar för att år 2025 lyckats med övriga 49 % av energianvändningen och helt frångå fossila bränslen inom transporter. 80 % av bränslen från transporterna är fortfarande fossila och utbytningstakten är alldeles för långsam för att målet ska nås till 2025.

16 INSATSER 2018 Utveckla platser, orter och städer – en komplementär region

Sammanfattning av centrala insatser Sedan tidigare har de sex sydsvenska regionerna tagit fram ett gemensamt positionspapper för infrastruktur och transport i Sydsverige. Under 2019 förväntas regionerna att ta fram ett positionspapper för kollektivtrafiken. Man planerar även för att ta fram en ny systemanalys som ska klargöra förutsättningar för en god infrastruktur och kollektivtrafik i Sydsverige. Under 2019 kommer Regionsamverkans Sydsveriges båda utskott för infrastruktur och kollektivtrafik att slås samman till ett utskott. Region Kronoberg blir ordförande i utskottet och Region Skåne ska ha rollen som sammankallande i arbetsgruppen. Under året antogs Länstransportplanen för Kronobergs län. Planen innehåller prioriteringar för perioden 2018-2029. I arbetet med regionala utvecklingsfrågor är processen med att ta fram en ny länstransportplan, eller regional transportplan som den också kan kallas, ett viktigt arbete. Planen ligger sedan till grund för kommande infrastruktursatsningar i Kronoberg. Cykla i gröna Kronoberg har arbetats fram som ett underlag till länstransportplanen. Resultatet är Region Kronobergs första strategiska dokument som handlar om cykel. Mellan åren 2016-2018 har Region Kronoberg utvecklat en arbetsprocess och ett verktyg för social konsekvensanalys i regional transportplanering. Verktyget hjälper transportplanerare att identifiera och hantera sociala aspekter i transportplaneringen. Det handlar om att bredda perspektiven och addera information om vem eller vilka som berörs och vilka geografier, och utifrån det göra sociala konsekvensbedömningar av olika beslut och investeringar. Två omfattande studier, som påbörjades 2017, blev klara under 2018. Förstudien om ett regionalt superbusskoncept, har utrett förutsättningarna för att skapa ett nät av högkvalitativ busstrafik mellan orter i Småland som saknar tågförbindelser. Projektet är delfinansierat av EU:s regionala investeringsfond (ERUF). Den andra studien som blev klar var åtgärdsvalsstudien som kartlade förutsättningarna för persontrafik mellan Markaryd och Halmstad. Under 2018 har projektet Samplanering Kronoberg påbörjats. Projektet syftar till effektivare, samordnade och mer friktionsfria planeringsprocesser, som främjar en hållbar utveckling i hela länet. På medellång sikt ska projektet leda till att kommunerna, regionen och statliga myndigheter är överens om huvuddragen för länets rumsliga utveckling och på lång sikt ska projektet leda till hållbara livsmiljöer i hela länet genom stärkt och långsiktig samplanering. Vid projektets slut är målsättningen att det ska finnas en bestående plattform för fortsatt samplanering för mötes- och arbetsformer, gemensamma kunskaps- och planeringsunderlag samt en regional planeringsatlas. Projektet Hållbar mobilitet i Gröna Kronoberg löper från september 2017 till 2020 och finansieras av ERUF och regionala tillväxtmedel med en budget på ca 19 miljoner kronor. Offentliga och privata arbetsplatser erbjuds aktiviteter som syftar till att minska utsläppen från transporter i Kronobergs län, såsom att testa åka kollektivt, elcykelpendling och samåkning. Utveckling av en prototyp för en samåkningsapp pågår samt ett arbete med besöksresor till destinationer som exempelvis sjukhus, bibliotek, älgparker, restauranger, museer och arbetsplatser. I början av 2018 avslutades det serviceprojekt som påbörjades hösten 2016. Under projektet påbörjades utvecklingen av ett webbaserat verktyg till stöd för serviceutveckling, vilket har fortsatt utvecklas efter projektets formella slut. Region Skåne driver idag ett liknande projekt, och har planer på att skapa ett liknande verktyg. Dialog pågår nu för att bredda och dela på den lösning som Region Kronoberg har påbörjat, för att på så sätt skapa bättre tyngd och spridning. Verktyget har väckt stort intresse i hela Sverige. Totalt betalade Region Kronoberg ut 6,1 miljoner i hemsändnings- och investerings- samt servicebidrag under 2018.

Utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga

Sammanfattning av centrala insatser 2018 skrevs och antogs Regional kulturplan för Kronobergs län 2018-2020. Kulturplanen innehåller fem prioriterade utvecklingsområden:  Ett enat Sydsverige skapar ett starkt kultursverige  Kultur i hela Kronoberg  En internationell arena för muntligt berättande  Det fria ordet i Kronoberg  En starkare infrastruktur för bild och form Region Kronoberg samarbetar med grannlänen Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar och Skåne inom Regionsamverkan Sydsverige. Ett gemensamt kulturpolitiskt positionspapper har antagits tillsammans med en handlingsplan. Syftet med samarbetet är att ta tillvara kulturens potential och betydelse för utveckling och en god välfärd. Insatser har under 2018 pågått inom flera områden såsom bild och form, film, KKN och dans. Genomförandet av en kommunal utbildning om kulturella och kreativa näringar pågår i samarbete mellan regionernas och kommunernas ansvariga tjänstepersoner inom kultur och näringsliv under 2018-2019. Verksamheter inom kultursamverkansmodellen arbetar i Kronoberg med ett uppsökande och mobilt arbetssätt. Detta leder till att invånarna har möjlighet att uppleva professionell kultur på många olika platser i länet. I uppföljningen av verksamheterna mäts hur mycket aktiviteter som skett i Växjö kommun kontra de övriga kommunerna i Kronobergs län. Resultatet av uppföljningen 2016 visade att andelen aktiviteter utanför Växjö kommun minskat. Under 2017 och 2018 har åtgärder genomförts för att vända utvecklingen. Bland annat har Region Kronoberg arrangerat gemensam verksamhetsplanering med länets kulturchefer samt kulturorganisationer med regionala uppdrag. Mötet resulterade i flera konkreta insatser och verksamhetsplaneringen har lagts in i ordinarie årscykel för kulturchefsnätverket för att säkerställa effektiva och kvalitativa processer. I samverkan med samtliga kommuner i länet har arbete för att skapa en regionalisering av Växjö kommuns koncept Scensommar som innebär avgiftsfria scenkonstupplevelser runt om i kommunen. En överenskommelse har antagits av Region Kronoberg och Växjö kommun för att erbjuda Scensommar till samtliga kommuner sommaren 2019. Genom samarbetet får invånare och besökare i Kronoberg möjlighet att uppleva avgiftsfri kultur på oväntade platser. För att ytterligare säkerställa att kulturen når länets invånare har arbete påbörjats med kultur i vården. Region Kronobergs kulturbolag har fått extra medel för insatser inom länets hälso- och sjukvård. Arbetet med en strategi för kultur i vården har påbörjats i samarbete mellan kulturområdet och hälso- och sjukvården. Arbetet med Kronobergs unika muntliga berättartradition har fortsatt under 2018. I november kom besked om att Sagobygden har blivit upptaget på Unescos register över goda metodiska exempel på hur man kan arbeta med att trygga immateriella kulturarv. Registret lyder under Unescos Konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet. Sagobygden är den första svenska nomineringen inom ramen för konventionen och är det 20:e exemplet i världen som finns i registret.

18 Utveckla diversifiering och innovationsförmåga

Sammanfattning av centrala insatser Under 2018 har landets första regionala skogsstrategi lanserats. Den regionala skogsstrategin för Småland har tagits fram med bland annat länsstyrelser, regioner och regionförbund, skogsstyrelse, LRF samt lärosäten och näringslivsrepresentanter i hela Småland. Sedan 2012 har Småland en trästrategi och på sikt ska skogsstrategin och trästrategin samordnas. Under slutet av 2018 har en samordnare anställts som ska arbeta för att samordna insatserna i respektive strategi och samtidigt synkronisera strategierna. Region Kronoberg har fokuserat på insatserna att skapa ett sydsvenskt skogligt och skogsindustriellt kompetenscentrum och att samverka för en fungerande infrastruktur. Under året har insatserna lett till att Linnéuniversitetet och SLU tillsammans kommer att utveckla en skoglig masterutbildning samt en förstudieansökan för att utveckla och testa strukturer för samarbete mellan universitet och små- och medelstora skogsindustriföretag inom innovation. Sedan 2013 finns VinnVäxt-miljön Smart Housing Småland i Småland, som Region Kronoberg delfinansierar. Smart Housing Småland har under 2018 fokuserat på nya lösningar för framtidens smarta boende med utgångspunkt i glas, trä och digitalisering. Smart Housing Småland har också börjat arbeta med temagrupper inom cirkulär ekonomi, export, automation, KL-trä, transparent intelligens och brand. År 2018 såddfinansierades totalt tio ansökningar. Nio prototyper har tagits fram, tolv förstudier har beviljats medel och sju förstudier har slutrapporterats under året. Region Kronoberg har under 2018 finansierat insatser för att stärka Kronoberg som måltidsdestination, hållbar cirkulär livsmedelsproduktion, kunskapshöjande projekt om gröna näringar, insatser för att höja kunskapsnivå om den kinesiska livsmedelsmarknaden ur ett svenskt/småländskt tillväxtorienterat perspektiv samt evenemanget MAT2018. MAT2018 besöktes av cirka 50 000 personer och omfattade, förutom matmarknaden och seminarieprogrammet, även matlagningstävlingarna ”Årets Ekokock" och "Unga Ekokockar". Projektet Cirkulär ekonomi i Kronoberg och Kalmar län – CRKKL är ett samverkansprojekt mellan akademi, näringsliv och offentliga organisationer, med övergripande syfte att bidra till en hållbar omställning i Kronoberg och Kalmar län som gagnar både regionens miljö, tillväxt och konkurrenskraft. Projektet utgår från ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet eftersom det är förutsättningar för en cirkulär ekonomi. Projektet startade 1 september 2018 och är ett treårigt ERUF-projektet med medfinansiering från Region Kronoberg och Region Kalmar län (1:1). Nätverket för näringslivsansvariga tjänstepersoner från länets kommuner, samordnat av Region Kronoberg, fortsätter att skapa samarbetsformer för gemensamma frågor. Under 2018 har nätverket fokuserat på att arbeta med en förstudie för att undersöka förutsättningar för bildandet av en business region vilket resulterat i en plan för genomförande. Nätverket har även utgjort referensgrupp i två olika länsövergripande projekt gällande kompetensförsörjning och arbetsintegrerande sociala företag. Med utgångspunkt i regeringens exportstrategi fick Region Kronoberg, via Tillväxtverket, 2016 uppdraget att etablera regional exportsamverkan i länet. Kronoberg har tidigare utgjort ett av sex pilotlän i landet och under 2018 etablerades sådan samverkan i landets samtliga regioner. Arbetet har lett till ett närmare samarbete mellan utpekade organisationer som arbetar inom internationaliserings- och exportområdet: ALMI Företagspartner Kronoberg AB, Business Sweden, Enterprise Europe Network, Exportkreditnämnden och Region Kronoberg. Samarbetet har även resulterat i ett antal nya aktiviteter riktade till målgruppen, d.v.s. små och medelstora företag, bl.a. exportluncher och s.k. skrivarstugor med fokus på export. Affärsutvecklingscheckarna, som stödjer insatser inom internationalisering och digitalisering, finansieras av Tillväxtverket och hanteras av Region Kronoberg i samverkan med ett regionalt partnerskap med bl.a. ALMI Företagspartner Kronoberg AB och Business Sweden. För dessa båda ändamål tilldelades Kronoberg 6 000 000 kronor för 2018, varav 3 000 000 kronor riktades vardera till de båda ändamålen. Resultatet för 2018 är totalt 24 beviljade ansökningar vid 4 skilda utlysningstillfällen under året, varav 10 avser internationalisering och resterande 14 digitalisering. Under andra halvåret 2018 erbjöd Tillväxtverket regionerna ett program för stöd till företag inom naturturism. Stödet riktar sig till de minsta företagen och kan uppgå till 15 000-50 000 kronor per företag. Region Kronoberg erhöll 500 000 kronor för detta ändamål och har under hösten, tillsammans med AB Destination Småland, informerat och fört dialog med företag om stödet. Under året har två ansökningar beviljats. Medlen disponeras för beslut t.o.m. 15 juni 2019. Region Kronoberg har under 2018 varit en aktiv part i den under året avslutade satsningen Glasrikemiljonen 2 – ett initiativ som samfinansierats av Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Tillväxtverket. Satsningen på Glasrikemiljonen, som innefattar två omgångar med total finansiering på 24 miljoner kronor, har resulterat i att 24 företag erhållit stöd med en miljon kronor vardera. Glasrikemiljonen 1, som omfattade stödmedel på 12 miljoner kronor, är nu helt avslutad genom att alla investeringar genomförts och medel betalats ut till företagen. Hösten 2017 lanserades Konsulttimmen – en satsning som finansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfondens insatsområde 3. Inom ramen för Konsulttimmen kan små företag med upp till 49 anställda erhålla kostnadsfritt konsultstöd inom områdena ekonomi/juridik, marknadsföring/sälj, organisation/ledarskap och IT/digitalisering. Under 2018 ansökte 178 företag om detta stöd och 134 stycken utnyttjade sedermera sina beviljade konsulttimmar. 51 % av företagen drivs av en kvinna. I maj 2018 invigdes länets första nationalpark, Åsnens nationalpark, som utgörs av en del av sjön Åsnens vatten- och övärld. I samband med det förberedande arbetet med nationalparken påbörjades under 2017 ett arbete för att, bl.a. med utgångspunkt från nationalparken, stärka Åsnen som besöksmål. Med detta syfte har ett större utvecklingsprojekt startats under 2017 och arbetet har växlats upp under 2018. Region Kronoberg delfinansierar projektet och ingår, tillsammans med bl.a. AB Destination Småland, berörda kommuner och företrädare för det lokala näringslivet, i organisationsgruppen för projektet. Region Kronoberg driver sedan 2011, i samarbete med Region Kalmar län och Linnéuniversitetet, Småland China Support Office med representation på plats i Kina och i Sverige. Satsningen innebär ett gemensamt kontor i Shanghai, kombinerat med uppsökande resurser på hemmaplan. Kontoret verkar för att främja export och import för regionens företag, samt attrahera studenter till regionens universitet. Sedan starten 2011 har verksamheten nått över 290 företag. Fokus har under året legat på branscherna trä, livsmedel och besöksnäring, men det har under året kommit önskemål från IT-branschen om ett ökat samarbete med kontoret. Den utvärdering av samarbetet som gjordes 2017 visar på positiva resultat för de företag som fått tillgång till tjänsterna, men pekar också ut möjliga utvecklingsvägar för att stärka satsningen. Under 2018 startade projektet Kompetens i Kronoberg som drivs av Region Kronoberg. Projektet syftar till att stärka kompetensen och kompetensförsörjningen i länets små och medelstora företag. Under 2018 har 35 djupintervjuer genomförts på företagen. Resultaten från kartläggningen och djupintervjuerna resulterade i ett antal kompetenshöjande insatser, såsom anpassade utbildningar, processtöd och en inspirationsdag inom Employer Branding. Projektets erbjudande har presenterats för de 35 medverkande företagen under frukostmöten i länets kommuner. Under projektets genomförandefas fick respektive företag prioritera olika insatser bestämma antal medarbetare de önskar ska delta i projektets aktiviteter. Detta har i sin tur medfört till att projektet kommer att erbjuda 50-60 utbildningstillfällen för 350 arbetsgivare och arbetstagare under 2019. Förutom utbildningsinsatser kommer medverkande företag även få stöd i sitt arbete med att påbörja sitt strategiska kompetensförsörjningsarbete. Projektets avslutas i januari 2020. Under 2018 har Region Kronoberg avsatt medel, i form av Nyföretagarmiljonen, för att stärka det företagsfrämjande och innovationshöjande systemets arbete med att stimulera regionens nyföretagande. Totalt har 10 aktiviteter genomförts med sammanlagt 328 deltagare varav 141 män och 187 kvinnor. En av aktiviteterna har fokuserat på sociala innovationer.

20 Inom ramen för Tillväxtverkets program Arbetsintegrerande sociala företag och med delfinansiering från Region Kronoberg har Region Kronoberg drivit ett projekt under 2017-2018. Projektet har resulterat i ett politiskt beslut att Region Kronoberg ska ta en roll inom området socialt entreprenörskap. En handlingsplan för socialt entreprenörskap för 2018–2020 är också framarbetad och politiskt beslutad. Inom området Innovation och företagande utförs en stor del av det operativa arbetet i länet av de fyra bolag som Region Kronoberg äger helt eller delvis: ALMI Företagspartner Kronoberg AB, AB Destination Småland, Företagsfabriken i Kronoberg AB och IT-plattform Småland & Öland AB. Utöver detta genomförs en del av det regionala utvecklingsarbetet genom Coompanion och Enterprise Europe Network som får driftsfinansiering av Region Kronoberg. Inom ALMI Kronobergs verksamhet redovisas för 2018 utlåning på 47,9 miljoner kronor fördelat på 94 lån. Bolaget har under 2018 träffat 474 entreprenörer. Insatserna rör nyföretagande, innovation, mentorprogram och tillväxtprogram för etablerade företag. Almi Kronoberg driver även ett omfattande näringslivsprojekt, Växarena 2.0, vilket finansieras av ERUF, Region Kronoberg och länets samtliga kommuner. Projektet har under 2018 genomfört 172 tillväxtsamtal, drivit 5 tillväxtprogram med 34 deltagande företag och 181 seminariedeltagare. Företagsfabriken i Kronoberg AB är regionens gemensamma inkubator som samägs av Region Kronoberg, Vidéum AB och Linnaeus University Development AB. Bolaget har under 2018 haft förstamöten med 16 idébärare/företag och utöver det har 9 företag under året varit inne i inkubationsprocessen. Två företag har under 2018 gjort exit och fortsätter att utvecklas utanför inkubatorn och tre nya har tillkommit. Av de företag som under året funnits i inkubatorprocessen leds två av kvinnor och ett företag av en utlandsfödd person. Bland de företag som genomfört förstamöten leds 44 procent av kvinnor och 68 procent av utlandsfödda. Bolaget har under året ingått i Vinnovas excellensprogram, vilket är fallet även för 2019. AB Destination Småland och IT-plattform Småland & Öland AB har uppdraget att stärka besöksnäringen i Kronoberg och Småland. Utöver de insatser som omnämns på annan plats i denna rapport arbetar AB Destination Småland även i samarbete med kollegorna i Jönköpings och Kalmar län kring marknadsföringen av landskapet och varumärket Småland, bl.a. i ett gemensamt masterplanarbete. Det av Region Kronoberg och Region Kalmar län delägda bolaget IT-plattform Småland & Öland AB kompletterar länsturismorganisationernas utvecklingsarbete genom att dels förvalta de gemensamt investerade webbaserade tjänster och licenser inom verksamhetsområdet, som är kopplade till turismorganisationer, kommuner och destinationer, dels leda och driva digitalisering av besöksnäringen i de båda regionerna. Region Kronoberg finansierar, dock utan att vara involverade som ägare, ALMI Invest inom Småland och Öarna. För närvarande finns fem bolag, ett bolag med konvertibel och fem förinvesteringar från länet i bolagets investeringsportfölj.

Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa

Sammanfattning av centrala insatser Kompetensförsörjningsarbetet i Kronobergs län vägleds av kompetensförsörjningsstrategin med tillhörande handlingsplan. I oktober 2018 godkändes Handlingsplan 3.0 med 5 utpekade insatser: validering; lärcentra, YH-utbildningar, yrkesvux; arbetsliv-skola; etablering och matchning av utrikesfödda, och; insatser kopplade till de redan anställda. Handlingsplanen implementeras och följs upp inför en ny handlingsplan, Handlingsplan 4.0 under 2019. Kompetensforum Kronoberg är en viktig samarbetsarena inom arbetet med kompetensförsörjning. Region Kronoberg leder arbetet med nätverket som består av representanter från samtliga kommuner (bland annat personalchefer, näringslivschefer, skolchefer, vuxenrektorer), Länsstyrelsen i Kronobergs län, Arbetsförmedlingen, Linnéuniversitetet, samverkan Yh-Kronoberg, Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege, Sydsvenska industri- och handelskammaren, Svenskt näringsliv, Företagarna, Region Kronoberg (utifrån arbetsgivarrollen), ESF-rådet och en representant från Arbetssamverkan Kronoberg (gruppering för förvaltningar för arbete och välfärd eller dylikt i alla kommuner). Forumet har under 2018 träffats fem gånger och uppmärksammat följande ämnen: vuxenutbildning, samverkansbehov kring snabbare och effektivare etablering av nyanlända, goda exempel kring etablering av lärcentra, prognoser kring sysselsättning och kompetensförsörjningsanalyser. Oktober 2018 anordnades Kompetensdagen med deltagare från både Kompetensforum och regionala utvecklingsnämnden ledamöter. Kompetensdagens agenda syftade till att förankra det regionala kompetensförsörjningsarbetet genom att presentera ett axplock av de regionala insatserna i länet, såsom ESF-projektet: Kompetens i Kronoberg, 1:1-finansierat projekt: Tillvarata kompetensen hos utländska akademiker och doktorander i Linnéregion som bedrivs av Linnéuniversitet och framtida insatsen kopplade till en regional plattform för välgrundad studie- och yrkesval. Regionen deltar samtidigt vid andra relevanta forum i länet, bl.a. Arbetssamverkan Kronoberg (ASK). ASK samlar genom sitt samverkansavtal aktörer inom arbetsmarknadsfrågor. Det övergripande mål är att minska arbetslöshet i länet genom bättre samverka mellan de olika myndigheterna. ASK är initiativtagare av framtagning av en strategisk överenskommelse kring mottagande och etablering i arbets- och samhällsliv i länet. I samverkan ingår samtliga kommuner i länet, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Samordningsförbund Värend och Sunnerbo samt Region Kronoberg. Processen finansieras av §37-medel från Länsstyrelsen och drivs av Växjö kommun. Överenskommelsen och strukturen förväntas bli klar till hösten 2019. Regionen fortsätter att vara en regional resurs för regionala analyser och prognoser såsom rapporten ”Sysselsättningen i Kronobergs län 2017”, ”Kompetensförsörjning 2018”, OECD-översyn och nulägesanalys kopplad till aktualiseringen av Gröna Kronoberg 2025. Rapporterna sprids runt om i länet och används som underlag vid framtagning av olika insatser. Regionen bidrar också till nulägesanalysen ”Mottagande och etablering av asylsökande och nyanlända i Kronobergs län”. För att bidra till att etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå har en omfattande kartläggning och analys startat. Rapporten: ”Validering i Kronoberg - en kartläggning av valideringsmöjligheter i länet” syftar att synliggöra tillgängliga validerings -strukturer och -utförare i länet, att återge en samlad blid i form av kunskapssamling kring valideringsmöjligheter idag och att belysa valideringsbehov i Kronoberg och därmed även utvecklingsområden för en effektiv valideringsstruktur. Rapporten presenteras under våren 2019 vid två planerade workshopar, där relevanta aktörer kommer att inspireras genom goda exempel, få möjlighet till erfarenhetsutbyte samt diskutera hur uppbyggnad av gemensamma och effektiva valideringsstrukturer kan ske. För att medverka i planeringen av utbud och inriktning för regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning har Region Kronoberg från om med hösten 2018 samordnat nätverket för vuxenutbildningen. Nätverket består av kommunala vuxenutbildningsrektorerna i länet och

22 representanter från Arbetsförmedlingen. Huvudsyfte under 2018-2019 är att möjliggöra regional planering av utbildningarna. Region Kronoberg bidrar till etablering eller utveckling av lärcentrum genom att informera samtliga kommunala utbildningsanordnare om möjligheten med statsbidrag. Regionen har medverkat i dialog med kommuner som har ämnat söka statsbidrag under 2018. Andra aktörer har informerats såsom Linnéuniversitetet, representanter för Yh-Kronoberg och branscher, inte minst i samband med Kompetensforum. Regionen driver vidare projektet Mot Nya Höjder 2.0. Projektet syftar att öka intresset bland barn och ungdomar för teknik, matematik och naturvetenskap samt skapa nya mötesplatser för näringsliv och skola. Projektet har under 2018 formaliserat ett samarbete med Nobelstiftelsen. Under 2018 beviljades Regionen det ESF-finansierade projektet Framtida vård och omsorg i Kronoberg. Projektet kommer att genomföras i samverkan med samtliga kommuner i länet och privata arbetsgivare i länet. Under våren 2018 fattade samtliga länets kommuners socialnämnder eller motsvarande och barn och utbildningsnämnder samt hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om att utreda utformningen av en länsgemensam modell för Barnens bästa gäller!- i Kronobergs län med inspiration från arbetet i Skottland.

Under året genomfördes en förstudie med syftet att förbereda för en arena för användardriven innovation i Kronobergs län. Studien innehöll flera exempel på hur man arbetar med frågan inom- och utanför Sverige.

2018 genomfördes enkätundersökningen Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län för sjätte gången. Enkäten genomförs i Åk 5, Åk 8 och andra året i gymnasiet. En revidering av enkäterna gjordes i samverkan med en referensgrupp och elevmedverkan/referensklasser. Enkäten genomfördes i slutet av höstterminen. Denna gång har enkäten gjorts mer tillgänglig genom att ha den talbar i alla tre årskurserna. Enkäten har funnits tillgänglig på Region Kronobergs hemsida inför genomförandet för att ex föräldrar, lärare och elever ska kunna ta del av enkäten.

Hälsa på lika villkor genomfördes av Folkhälsomyndigheten och SCB under våren med utökat urval för Region Kronoberg. För att höja svarsfrekvensen genomfördes olika aktiviteter såsom reklam på bussar, väntrum, annons i dagspress, info på Region Kronobergs hemsida, mm. Resultatet kommer att publiceras digitalt på kommunnivå på Region Kronobergs hemsida under våren 2019.

En studie om ungas tillit till vuxna genomfördes 2018. Presentation av rapporten har skett på FoU- seminarium, länskonferens, till personal på Ryssbygymnasiet och till rektorer och förskolechefer inom Växjö kommun. Resultatet har även används som underlag i aktualiseringen av Gröna Kronoberg och Regional handlingsplan för psykisk hälsa.

PRIORITERINGAR 2019-2021 I detta avslutande kapitel följer en kortare analys av regionens arbete med att bidra till måluppfyllelsen av målen som finns i den regionala utvecklingsstrategin. Vi har valt att göra analysen i relation till respektive prioritering l i den regionala utvecklingsstrategin som stöd har vi använt frågorna i nedan modell:

Hur ser målutvecklingen inom området ut? (RUS- målen)

Vilka omvärldshändelser kan komma att påverka arbetet 2019-2020? (Ex: konjunktur, lagändringar)

Vad behöver Region Kronoberg prioritera 2019-2021?

Ämnesövergripande händelser som påverkar samtliga områden Ny nationell tillväxtstrategi och regionalt erbjudande. Den nuvarande nationella tillväxtstrategin gäller för perioden 2015-2020 och ska snart uppdateras. Näringsdepartementet har därför gett regionerna möjlighet att komma in med synpunkter på vilka frågor och prioriteringar som är viktiga för det framtida regionala utvecklingsarbetet.

Ny programperiod för sammanhållningspolitiken. Den nuvarande programperioden för sammanhållningspolitiken sträcker sig mellan 2014-2020. Den 2 maj 2018 lämnade Europeiska kommissionen sitt förslag till ny flerårig budgetram för EU, som bland annat innehåller ramarna för den framtida sammanhållningspolitiken. Nuvarande programperiod sträcker sig till 2020 och arbetet med inriktning för nästa programperiod är i full gång. Förutsättningarna för en ny programperiod efter 2020 påverkas av den budget och de förutsättningar som EU:s medlemsländer enas om. Kommande programperiod sträcker sig mellan 2021-20273.

Högt omställningstryck som följd av demografiska förändringar. Alla regioner i Sverige står inför stora utmaningar när antalet äldre och yngre ökar. Under 2019 gjorde regionerna ett svagt ekonomiskt resultat och det pågår ett omfattande arbete för att förbereda regionerna inför framtidens utmaningar – hur ska vi kunna möta det ökande vårdtrycket utan att kostnaderna sticker iväg för mycket? En central fråga för regionerna att arbeta med är digitalisering i alla led. Mer digitala lösningar och tjänster skulle kunna leda till minskade kostnader och en mer effektiv vård.

3 https://eufonder.se/interreg/om-interreg/programperioden-2021---2027.html

24 Utveckla platser, orter och städer – en komplementär region

Planeringsförutsättningar för perioden 2019-2021 Ökat fokus på regional planering. Efter förändringarna av PBL som trädde i kraft 1/1 2019 reglerar lagen den regionala fysiska planering som ska ske i Skåne och Stockholm län. Regional fysisk planering är tänkt att införas i ytterligare län när behov av och förutsättningar för sådan planering finns, som ett led i att åstadkomma mer enhetlighet i landet. Under senare år har intresset för att stärka det fysiska planeringsperspektivet i det regionala tillväxtarbetet ökat. Syftet med detta är att tydliggöra hur geografin påverkar tillväxten och använda planeringen som ett verktyg för att samordna olika beslutnivåer och politikområden. Det kan innebära att stärka kopplingen mellan kommunal översiktsplanering, bostadsförsörjning, regionalt tillväxtarbete och kollektivtrafik- och infrastrukturplanering4. Flera regioner har över tid arbetat med så kallade strukturbilder5, som syftar till att visa de huvudsakliga dragen för den fysiska planeringen inom en region. Stort intresse för relationen mellan stad- och land. I början av 2017 kom den parlamentariska landsbygdskommittén med sitt slutbetänkande. Det innehöll 75 förslag, tänkta att bidra till att utveckla den svenska landsbygden. Förslagen resulterade i en omfattande debatt om landsbygdens förutsättningar i Sverige. Stad- och landdimensionen kom även att hamna på agendan i samband med det amerikanska presidentvalet. Valresultatet visade att det fanns betydande skillnader mellan stad och land. Sedan finanskrisen har den ekonomiska koncentrationen till storstadsregionerna dessutom ökat. Detta har resulterat i frågor om hur en hållbar stadstillväxt kan se ut och vilken funktion framtidens landsbygd har. I Reglab-projektet ”Rurban region” är ambitionen att utgå från en helhetssyn, där stad och land är ett intrikat nät av relationer. I projektet försöker man röra sig bortom dikotomin stad-land och istället fokusera på samspel, synergier och ömsesidiga beroenden.

Omställning av transportsystemet. Transportsektorn ska vara helt fossilfri 2045. Riksdagens mål är netto-noll utsläpp till år 2045. Utsläppen behöver inte bara minska, människors beteende behöver också förändas - att gå, cykla och åka kollektivt behöver bli det självklara valet. Samtidigt ska det vara möjligt att leva både i stad och landsbygd.

Framtidens bostäder/byggande. Boverkets bostadsmarknadsanalys 2018 visar att det i Kronobergs län, liksom i många andra län i Sverige råder bostadsbrist. Många kommuner har idag underskott på bostäder och spår att de även inom de närmaste tre åren kommer att ha fortsatt underskott på bostäder. Situationen är särskilt ansträngd för grupper som är nya på bostadsmarknaden. Det gäller till exempel unga, nyanlända och äldre som vill flytta till en mer tillgänglig bostad. Läget är också allvarligt när det gäller särskilda boendeformer. Sämst är situationen för personer med funktionsnedsättning. Internationellt, genom Agenda 2030, de nationella och regionala miljömålen och regeringens och riksdagens politik för hållbar samhällsutveckling understryks vikten av att de miljöer och byggnader som planeras, byggs och/eller renoveras ska utgå ifrån hållbara principer.

4 https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/regional-planering/ 5 VGR: https://goteborgsregionen.se/toppmenyn/politiskstyrning/radslagsprocessen/radslag4/str ukturbild.4.248c1d11a301de99b80002145.html , Skåne: https://utveckling.skane.se/utvecklingsomraden/samhallsplanering/strukturbild-for- skane1/ , Östergötland: https://www.regionostergotland.se/Regional- utveckling/Samhallsplanering/Regional-rumslig-planering/Strukturbild-Ostergotland/ Analys De senaste åren har målutvecklingen inom området förbättrats. Länet har fortsatt ett negativt inrikes flyttnetto, men det utvecklas i rätt riktning. Detta antyder en ökande attraktivitet i länet. Bedömningen är att boendeattraktiviteten är en fortsatt central fråga för länets utveckling. Idag har länet många försörjningstillfällen i relation till befolkningen och en hög inpendling. Detta skapar förutsättningar att attrahera inflyttare till länet men även att få människor att bo kvar i länet. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet invånare i länet att fortsatt öka de närmaste tio åren. I nuläget uppger nästan samtliga kommuner att det råder bostadsbrist. Utan en god bostadsplanering finns en risk att länet går miste om tillväxtpotentialen som den prognosticerade befolkningsökningen innebär. Att notera är att kommunerna i länet har väldigt olika förutsättningar sett till byggande av bostäder. I en del mindre kommuner har byggandet under de senaste decenniet varit ytterst begränsat. För att hela länet ska kunna ta del av tillväxten framöver krävs därför ett regionalt perspektiv där de mindre kommunerna kan dra nytta av jobbtillväxten i de större arbetsmarknadscentrumen. En central faktor i detta sammanhang är en välfungerande infrastruktur som kopplar samman viktiga knytpunkter. Det handlar också om hur man planerar och utformar miljöer och byggnader, att det skapas förutsättningar för ett säkert, tryggt, klimatsmart och inkluderande samhälle.

En annan viktig fråga inom området är framtidens servicestruktur. För att attrahera inflyttare krävs ett visst utbud av offentlig och kommersiell service i länets olika delar. Samtidigt vet vi om att de demografiska förutsättningarna är ytterst olika i länets olika delar. Därför finns det ett behov av att definiera hur framtidens service kan se ut. Ett sådant arbete behöver ta hänsyn till vilken grad av tillgänglighet till olika tjänster som är nödvändig och hur invånarna kan garanteras denna tillgång. Den största utsläppskällan i regionen är transportsektorn. Kronoberg är till stora delar glesbebyggt, vilket bland annat gör det svårt att ställa om till ett klimatsmart och i övrigt hållbart transportsystem, som inte bygger på bilen i första hand. Mycket har gjorts, och mycket görs, men för att klara omställningen behöver detta tas på allvar och förändringstakten behöver öka rejält.

26 Utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga

Planeringsförutsättningar för perioden 2019-2021  Kultursamverkansmodellens utveckling. Kultursamverkansmodellen är en modell för flernivåstyre och en nationell kulturpolitisk reform som infördes 2011 för att skapa ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer. Kronobergs län ingår sedan 2012. Kultursamverkansmodellen innebär ett regionalt mandat att fördela statsbidrag samt en skyldighet att ta fram, genomföra och följa upp en flerårig regional kulturplan. Det är idag stora skillnader mellan fördelning per capita då fördelningen av statliga medel till regional kultur i stort sett utgår från hur fördelningen såg ut före kultursamverkansmodellen. Regioner som satsade på regional kultur under 1970-talet och har starka kulturinstitutioner får idag högst statsbidrag. Kulturrådet har påbörjat en översyn av fördelningen med en intention att ha någon form av princip för fördelningen. Besked om ny princip kommer 2020 med implementering 2021.

 Kulturens roll i samhället. Kulturens roll för ett öppet samhälle som främjar delaktighet och demokrati är en kontinuerlig diskussion inom kulturpolitiken. Fokus är på skillnaderna mellan olika gruppers kulturdeltagande och kulturens tillgänglighet i hela landet. Myndigheten för kulturanalys gör en utredning kring skillnaderna i invånares möjlighet att ta del av och utöva kultur i stad och land. De ska även ta fram en samlad bild och diskussion av vilken roll som skolan och utbildningen har för allas möjlighet att delta i kulturlivet. Även frågor kring betydelsen av kultur i andra delar av samhället lyfts just nu såsom kulturens funktion i samhället utifrån välfärdsutmaningarna samt betydelsen av kreativ och kulturell kompetens i näringslivet både gällande kulturella och kreativa näringar (KKN) och generellt.

Analys I Tillväxtanalys rapport Kultur gör skillnad!6 konstaterar man att:

Att kunna ta del av ett levande och varierat kulturutbud, liksom att själv ha möjlighet att ägna sig åt skapande verksamhet, kan vara avgörande för människors benägenhet att besöka en plats, att flytta in och att stanna kvar. Kultur är, kort sagt, en viktig faktor för orters, kommuners och regioners attraktivitet.

När det gäller Kronobergs län är ovan särskilt intressant. Länet har under lång tid haft många försörjningstillfällen i förhållande till antalet invånare, men samtidigt en relativt låg inflyttning. Detta innebär att de ”hårda” förutsättningarna för inflyttning finns på plats men att det finns faktorer som begränsar inflyttningen. Kulturen kan därför fylla en viktig funktion för att stärka de delar av länets attraktivitet som inte handlar om bostäder och arbete. I Tillväxtanalys studie Fakta och exempel kring lokal attraktivitet konstateras att kultur och föreningsliv bidrar till att stärka den lokala identiteten och delaktigheten i samhället – två aspekter som är viktiga ur ett attraktivitetsperspektiv. Känslan av att något händer på en plats och en känsla av samhörighet ökar en plats attraktivitet. Kulturen fyller här en viktig roll genom att tillhandahålla olika arenor för möten och skapande. I ett glest län likt Kronoberg är det därför av stor betydelse att göra kulturen tillgänglig både i urbana och mer rurala miljöer.

6 Tillväxtanalys, 2015. Kultur gör skillnad! URL: https://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/pm/pm/2015-09-10-kultur-gor-skillnad---- livskraft-och-attraktivitet---om-kulturens-betydelse-i-sveriges-gles--och-landsbygder.html Utveckla diversifiering och innovationsförmåga

Planeringsförutsättningar för perioden 2019-2021  De senaste åren har Sverige varit inne i en stark högkonjunktur. Arbetslösheten har minskat stadigt under flera år och den ekonomiska tillväxten har varit god. Även de regionala konjunkturmåtten har legat på en mycket hög nivå. De senaste prognoserna från Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen visar dock att vi kan förvänta oss en svagare konjunktur från och med 2019.

 Näringslivsarbetet i regionen kommer under 2019 att gå in i en ny fas genom att Business Region Kronoberg bildas. Organisationen kommer att bestå av representanter från regionen och kommunerna. Målet med BRK är att stärka samordningen när det gäller företagsfrämjande åtgärder. Exempelvis ska man utveckla modeller och samarbeten gällande varsel och etableringar.

Analys Under strategiperioden har målutvecklingen inom området varit god. Både produktivitets- och jobbmålet har legat över målnivåerna. Det är svårt att på förhand bedöma vilka konsekvenser en eventuell lågkonjunktur skulle få för länet. Ser vi till förra lågkonjunkturen drabbade den länet hårt. Först 2016 var antalet jobb lika många som före krisen. På riksnivå tog återhämtningen endast något år. Frågan är hur rustat länet är denna gång. Det är tänkbart att fallet inte blir lika stort som förra gången. Näringslivet har genomgått kraftiga rationaliseringar vilket ökar motståndskraften. Dock innebär en lågkonjunktur ökade behov av stödåtgärder i form av företagsstöd och andra företagsfrämjande insatser. För närvarande är det dessutom oklart hur Brexit kommer att påverka länets företag. Som ett av de mest export- och industriintensiva länen i Sverige behöver regionen ha en mycket god omställningsförmåga för att kunna hantera den ständigt pågående strukturomvandlingen. Över tid har både Sverige och Kronobergs län haft en god omställningsförmåga, delvis som en följd av att man har främjat individers omställning snarare än att skydda företag som går dåligt. En sådan förhållning är viktig för att främja en lyckad strukturomvandling. Sett till den snabba tekniska utvecklingen är ett viktig led i omställningsarbetet att främja företagens digitaliseringsarbete. Även om industriföretagen i regionen i flera fall uppvisar en god ekonomisk konkurrenskraft minskar antalet arbetstillfällen inom dem. Detta som en följd av mer rationaliserade processer men även för att industriföretag idag outsourcar verksamhet i högre utsträckning än förr. Men för att antalet försörjningstillfällen inte ska minska i de mest industriberoende delarna av länet är det viktigt att främja framväxten av service- och tjänsteföretag i dessa områden. Detta kan exempelvis ske genom fler arbetstillfällen inom turismsektorn. Arbetet med att diversifiera arbetsmarknaden, exempelvis genom nyföretagsamhet, bör särskilt främja utlandsföddas företagande då gruppen har en låg sysselsättningsgrad. Flera större projekt inom området avslutas under 2019, exempelvis Konsulttimmen och Smart Housing. Detta kommer att leda till att organisationen behöver göra en översyn av vilka projekt som ska fortsätta och om några projekt är föremål för att komma att ingå i ordinarie verksamhet. Detta kommer i sin tur aktualisera frågan om hur mycket verksamhet som ska vara ”in-house” och hur mycket som ska drivas av andra aktörer.

28 Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa

Planeringsförutsättningar för perioden 2019-2021  U 2017:05 - Styr- och resursutredningen för översyn av universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning. Syftet är att utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stödjer målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar Sverige står inför, nationellt och globalt.

 U 2018:01 - Utredning om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola. Syftet är att undersöka behovet av förändringar i regleringen av vuxenutbildningen, huvudsakligen när det gäller kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). Utredningen pekar på ett förtydligande att komvux utgör en del i kompetensförsörjningen och förberedelse för fortsatta studier, förändring i urvalsreglerna, studieförberedande program slås ihop till tre bredare studieområden, profilering mot komvux i lärarutbildningen och kompetensutveckling för professionen. Att särvux blir en del av komvux, ökade möjligheter till fortsatt utbildning efter särvux. Krav på betygsrätt för enskilda anordnare, samt att kraven för betygsrätten skärps samt att betygsskalan för komvux, sfi, och grundläggande särvux förenklas.

 Arbetsmarknadsutredningen - SOU 2019:3 Effektivt, tydligt och träffsäkert – det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. Arbetsmarknadsutredningen presenterades januari 2019. Utredningen lyfter bl.a. att de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna bör få ett tydligare mandat för det regionala kompetensförsörjningsarbetet, att en ny nationell myndighet med ett samlat ansvar för kompetensförsörjningspolitiken inrättas och att Arbetsförmedlingen får en ny förordning med instruktion och den befintliga instruktionen upphävs. Samt att ansvarsfördelningen och gränsdragningen mellan stat och kommun inom de arbetsmarknads-, och socialpolitiska områdena tydliggörs i författning.

 Arbetsförmedlingen nya uppdrag och struktur. En av de 73 punkter i Januariöverenskommelsen 2018 (punkt18), hänvisar till att Arbetsförmedlingen reformeras i grunden. Framöver ska fristående aktörer matcha och rusta arbetssökande för de lediga jobben. Arbetsförmedlingen kommer att finnas kvar som statlig myndighet, men vara fokuserad på bl.a. myndighetsansvar i form av kontroll av arbetssökande och av fristående aktörer, arbetsmarknadspolitisk bedömning, digital infrastruktur och statistik och analys. Förändringen av Arbetsförmedlingen ska vara fullt genomförd under 2021.  Framtida uppdrag för regional utvecklingsansvariga inom regional kompetensförsörjning. Regeringen gav år 2010 uppdrag till de regional utvecklingsansvariga att samordna aktörer och insatser i regionen samt att vara en regional resurs för analyser och prognoser. År 2018 kompletterades uppdraget med ett erbjudande kring tre fokusområden: 1. Bidra till att etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå. 2. Medverka i planeringen av utbud och inriktning för regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning. 3. Bidra till etablering av lärcentrum. Uppdraget löper mellan 2018- 2020. Regeringen har ännu inte kommunicerat regionernas roll framöver.

 Implementering av Strategisk regional överenskommelse. Mottagande och etablering i arbets- och samhällsliv. En regional överenskommelse har tagits fram i länet och syftet är att aktörer i regionen tillsammans förutsättningar för asylsökandes och nyanländas effektivare mottagande och etablering. Fyra områden prioriteras och en rad mål och samhandlingspunkter lyfts inom boende, arbetsmarknad/kompetens, hälsa och delaktighet. SÖKen är just nu på remiss och lokala överenskommelser kommer att utarbetas. En regional struktur har föreslagits för att följa upp implementeringen av SÖKen framöver.  Förändringar i den nationella folkhälsopolitiken. Utifrån propositionen God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik (Prop. 2017/18:249) har riksdagen antagit (juni 2018) ett nytt övergripande mål och en ny målstruktur för folkhälsopolitiken. Förändringen innebär en mer långsiktig och förebyggande struktur för folkhälsoarbetet. Genom att stärka jämlikhetsaspekten i folkhälsomålet, samt att renodla antalet målområden, är syftet att bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar.

 Förslag om nytt delmål för matvanor och fysiskt aktivet. I Prop. 2017/18:249 gör regeringen bedömningen att för att stärka det långsiktiga arbetet med att främja hälsa relaterat till matvanor och fysisk aktivitet bör detta bli ett särskilt delmål inom politikområdet Folkhälsa. För politikområdet Folkhälsa finns sedan tidigare särskilda nationella mål för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS). Om nationella mål för främjande av fysisk aktivitet och goda matvanor fastställs kan det sannolikt komma att påverka regionala och lokala aktörers resurser för att arbetet med området.

 Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, samt uppstart av resurscentrum i Kronobergs län. Den nationella strategin började gälla 1 januari 2017 och sträcker sig tio år framåt. Strategin lyfter särskilt fram två faktorer: vikten av förebyggande insatser samt mäns delaktighet och ansvar i arbetet mot våld. Strategin innebär att regionala och lokala aktörer behöver arbeta mer förebyggande och främjande för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Inom ramen för det intensifierade arbetet på området mäns våld mot kvinnor, fick länsstyrelserna i regeringsbeslut 2017 i uppdrag att stödja utvecklingen av resurscentra på några platser i landet för personer som utsatts för våld av närstående, med särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Fyra pilotlän har utsetts att starta upp resurscentrum varav Kronobergs län är ett. Resurscentrum kommer att resultera i att kompetensen med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck kommer att öka för de professioner som arbetar med målgruppen. Resurscentrum kommer dessutom att bidra till en god och likvärdig tillgång till stöd och hjälp för våldsutsatta oavsett vart i länet de bor.

 Nationell satsning psykisk hälsa. Den nationella samordnaren för psykisk hälsa lämnade i början av 2019 över slutbetänkandet av den utredning som pågått i tre år. I den konstateras att det krävs ett långsiktigt och strategiskt arbete inom alla samhällets sektorer och det föreslås därför en 10- årig strategi för psykisk hälsa för perioden 2020-2030. Den bör integreras som en prioriterad del i arbetet med Agenda 2030 och hanteras inom ramen för folkhälsopolitiken med Folkhälsomyndigheten som ansvarig myndighet. Det är i dagsläget inte klart om det blir en ny överenskommelse, strategi, proposition eller dylikt, men slutbetänkandet tyder på att det blir ett ökat folkhälsoperspektiv framöver.

 Ökat fokus på användardriven innovation. En stark trend, både nationellt och internationellt, är ett ökat fokus på inkludering av medborgare i utvecklingen av vår välfärd. Detta innebär en ökad förväntan på offentliga aktörer att skapa en större öppenhet och en aktiv involvering i alla de välfärdstjänster som erbjuds. Verklighetslabbet är Kronobergs arena för användardriven innovation och en av grundpelarna i det arbetet är just gemensam utveckling inom de stora välfärdsutmaningarna där sektorerna offentlig sektor, näringsliv, akademi och inte minst civilsamhälle ska vara med. Samma trend märks i arbetet med uppdraget kring Hälsorevolutionen. En förstudie pågår som ska ta reda på hur Region Kronoberg ännu bättre kan samarbeta med civila sektorn inom hälsoområdet för att stärka ett mobiliserande tillvägagångssätt som skapar förutsättningar för en jämlik hälsa. Frågor kring civilsamhälle och dess involvering i olika samhällsfrågor har uppmärksammats de senaste åren och vi ser en ökad uppmärksamhet i frågan på både nationell och regional nivå.  Barnkonventionen blir svensk lag. Riksdagens beslut om att inkorporera konventionen om barnets rättigheter i svensk lag den 1 januari 2020. Att barnets rättigheter stärks och förtydligas ligger väl i linje med det gemensamma uppdraget om att barnens bäst ska gälla i Kronobergs län.

30  Översyn av socialtjänstlagen. Slutredovisas 1 juni 2020. I ett delbetänkande som lämnades i april 2018 skrivs bland annat om: samordnad kunskapsutveckling, utveckling av det förebyggande arbetet, stabila och långsiktigt hållbara regionala samverkans- och stödstrukturer, förbättrade möjligheter till samverkan och samarbete mellan kommuner och andra aktörer. Översynen har tydliga beröringspunkter med uppdraget barnens bästa och forskningssamarbetet med Linnéuniversitet.

 Nationellt uppdrag tidiga samordnade insatser (TSI). Regeringsuppdrag till Skolverket och Socialstyrelsen att tillsammans genomföra ett treårigt utvecklingsarbete för ett förbättrad samverkan för barns och ungas bästa. Uppdraget startade 2017 och pågår fram till 2021 då det slutredovisas. Det nationella uppdraget stöder det länsgemensamma uppdraget barnens bästa gäller genom tilldelade medel, samverkansutbildning och deltagande i nätverk med andra lokala och regionala satsningar. I slutrapporten för det nationella uppdraget kan de deltagande myndigheterna lämna förslag som om de förverkligas gynnar tvärsektoriellt lokalt och regionalt samarbete och samhandling.  Statsbidrag psykisk hälsa och levnadsvanor. Regeringen har gett uppdrag till Socialstyrelsen att stödja utvecklingsarbete i primärvården för patienter med psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor. Under 2018-2020 kommer statsbidrag fördelas till bland annat regioner som utför utvecklingsarbete inom området. Region Kronoberg (Folkhälsa och social utveckling tillsammans med ungdomsmottagningen Ljungby) har sökt och beviljats medel för ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa samsyn och ett strukturerat arbetssätt för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor och erbjuda rådgivning. Alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningen i Ljungby ska tillfrågas om levnadsvanor och erbjudas rätt råd och stöd enligt rekommenderat rådgivningsnivå vid identifierade ohälsosamma levnadsvanor med målsättningen att främja fysisk och psykisk hälsa. Förhoppningen är att ungdomsmottagningens arbetssätt med levnadsvanor ska kännas applicerbart även för andra verksamheter.

 Utveckling av ett tvärvetenskapligt forskningscentra barn och unga. Linnéuniversitet institutionen för socialt arbete har ansökt om en förstudie till Forte. Förstudien gäller utveckling av ett tvärvetenskapligt forskningscentra barn och unga. Barnen bästa gäller ingår som en del och förutsättning i ansökan. Ett tvärvetenskapligt forskningscentra i länet i nära samarbete med länets kommuner och Region Kronoberg skulle bidra till ökad kunskapsbildning som gagnar arbetet med och för barn och unga och vara av stor strategisk vikt.

Analys För närvarande ligger länet under målnivån när det gäller andelen sysselsatta bland befolkningen. Under de senaste åren har dock utvecklingen varit positiv och 2017 uppgick sysselsättningsgraden till 79.8 procent. Men det finns stora skillnader på arbetsmarknaden, exempelvis mellan inrikes- och utrikes födda. Givet att utlandsfödda står för arbetskraftstillväxten i länet behöver sysselsättningsgraden för gruppen öka avsevärt jämfört med idag. Det råder en omfattande brist på vissa kompetenser i länet. Den generella kompetensbristen är en av de högsta i landet. Prognoserna pekar på att bristen kommer att bli än mer påtaglig de närmaste femton åren. Exempelvis förväntas ett stort underskott på undersköterskor och industriutbildade. En stor andel av regionens företag och offentliga arbetsgivare uppger idag att de har svårt att hitta rätt kompetens. Ett sätt att möta denna utmaning är att främja informerade studieval. Kompetensförsörjningsområdet behöver samverka med andra områden för att nå resultat. Exempelvis kräver en god kompetensförsörjning i en region goda kommunikationer som förenklar resandet mellan hem, utbildning och arbete. Ur ett kompetensperspektiv är Kronobergs län ytterst beroende av en hög inpendling och därmed goda förutsättningar att kunna pendla till länet. Det allt mer föränderliga arbetslivet innebär att individer behöver ha en god omställningsförmåga. Genom att stärka individers omställningsförmåga stärks företagens möjligheter till att konkurrera framgångsrikt på den globala marknaden. Exempelvis krävs strukturer som möjliggör för personer i redan arbetsför ålder att omskola – eller vidareutbilda – sig för att bli attraktiva på arbetsmarknaden och främja omställningen i regionen. I Kronobergs län är detta särskilt aktuellt sett till kompetensbristen på arbetsmarknaden och industrins betydelse. Att notera är att det är bland utlandsfödda som den största arbetskraftsreserven finns idag. Att stärka individens omställningsförmåga bör därför även inkludera att förstärka integrationen på den regionala arbetsmarknaden. Länet och Sverige som helhet står inför stora demografiska förändringar. Inom endast några år förväntas försörjningsbördan och vårdbehovet att öka drastiskt. Om vi utgår från samma vårdkostnader och vårdbehov som idag kommer detta innebära mycket stora utmaningar. Därför kommer den preventiva sjukvården att bli allt viktigare, inte minst ur ett kostnadsperspektiv. I Kronobergs län är det framförallt viktigt att främja goda levnadsvanor med särskilt fokus på mat och fysisk aktivitet. Folkhälsoarbetet är viktigt för att främja barn och ungas skolgång och att förhindra vårdkostnader och lidande i senare skede av livet. Sett till måluppfyllelsen inom området framkommer att den självskattade hälsan bland vuxna har försämrats något under de senaste åren. Det finns även påtagliga könsskillnader, särskilt bland yngre vuxna. Skillnaderna är än större mellan utbildningsgrupper. Ur ett hälsoperspektiv är det därför av stor betydelse att främja goda uppväxtvillkor hos barn och unga och motverka studieavhopp. I Kronobergs län har en person som genomför en gymnasial utbildning mycket goda möjligheter att inträda på arbetsmarknaden. Ett arbete är i sin tur positivt både för individ och samhälle. Över tid har den självskattade hälsan bland barn och ungdomar försämrats, framförallt när det gäller ungdomar som går i gymnasiet. Även i dessa lägre åldrar är könsskillnaderna stora och det är framförallt flickorna som uppger att de inte har en god hälsa. Framförallt är det den psykiska ohälsan som står bakom försämringen och det är särskilt flickorna som uppger att de upplever stress och nedstämdhet. Fortsatt arbete med att främja psykisk hälsa är därför en central fråga de kommande åren.