DOCSLIB.ORG

Karta Över Driftområde Uppsala (Pdf, 2,1

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Karta Över Driftområde Uppsala (Pdf, 2,1 1120 7 Elsarbo Sandby Smedby 1 7 1126 9 725 8 Marka 74 719 Upplanda 722 28 716 Väddika Månkarbo Örbyhus 1117 Löhammar 1127 713 11 8 24 DRIFTOMRÅDESKARTA 1 72 7 0 15 Ubblixbo 7 Gryttjom 720.1Österbybruk 76 Stynsberg 730 7 746 3 Hindersbo 1 731.1 Uppsala !$Iggelbo 7 90 64 2 12 711 691 11 Bergby Gimo Hargshamn Pesarby Aspnäs Sjölunda Kättslinge Norrby Vattensta Myra Hov 292 Datum: 2020-08-27 709 714.2713.1 Åby Västerängen Österby Järsjö Korgil Romstarbo Söderby 0 Herräng Skala (A3): 1:240 000 Fors Nyckelbol 1 16 71 11 Boda 1 Götbrunna 2 Karby Valde 6 Hensvik 714 Lavarö Norrlövsta Lockelsbo Östanå 688 2 0 1,5 3 4,5 6 7,5 Husby 9 Östernäs 9 6 Åstorp km Svedja Åkra Järlebo 68 Västernäs Väster-Ekeby Kungstomt Vettsta Moxboda © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Öster-Ekeby Lunda Gräsö Örvik Kilby Sanda 6 Ronöholm 3 Gryttby 10 11 Löddby 8 1 0 6. 9 2 Mysslinge Nolmyra Dalboda Tulka Väsby Östra Ovanby Kättsbo 6 Gråska 60 8 Malsättra 0 Risby 6 Utsund Ramhäll 683 Sydingösby Vägar i driftområdet 645 Älby Norrvissjö 8 7 70 0 672 668.1 1 Alberga Dyvlinge Driftklass 1-3* 5 8 Hånsta Läby 6 Skyttorp Jällsta 707 0 9 669 Kusby Rångsta Lyan 6 6 Fornbro Driftklass 4-5* Vikstaby Fresta 668 71 1 Golvsta 1 670 0 684 Alunda Jälsta 7 8 Sommaränge Örkälla 76 0 Klev 1 1 666 Kolarmora 11 Hallstavik 1 1 Driftklass ej angiven Sättra Sätuna Sund Gela 1100 Mickelsbo 706 Söderby Ö Våxome Stensunda Frossarbo 766 704 Nyvalla Kydingeholm Mitträcke/mittremsa 1113 Lundås Häverödal Väskinge 1 6 7 666.2 1 64 6 11 0 Forsby 5 6 Hässelby 6 14 1 Ytterby Domarbo Närlinge 8 1 705 2 Ålsunda 7 1 Ora 5 Hammarby 0 Grusväg Hammarby 665 Ola 5 Bärsta Lågbol 2 0 Björklinge Kölinge 7 Skoby 3 661 11 Brunnby 68 6 Askarbäck 7 Nyby Österbyggeby 644 02 Klivinge 6 679 Vittja Tunnel Onslunda 703 681 694 Åkerlänna 641 Norrgarn Häggeby Järsta 7 Bladåkersby 700 Vattholma 7 Gribby 3 6 Husby Saringe Borrlövsta 64 Vännstarilund Forsa Färjeled Sandbro Inninge 675.1 Järinge Roteberg Örke Fornby Elinge Tibble Björinge 40 Myssinge Utbredning annat driftområde** 6 679.1 642 Kobol 6 634 Årby Rungarn Harbroholm Oxsätra 38 Drälinge Edshammar Edeby 667.1 68 Skebobruk Bolandet Skuttungeby Uggelsta 0 Kyrkbyn Grellsbo 639 Eke Kyrsta Gränome 631 Dragby Ängeby 699 Husby Vällnora Fjuckby 96 7 Stensäter 7 6 Lydinge 6 3 Jobsvall 6 Björnarbo 6 6 Hov 662 3 Högsta 9 Västerberga 4 7 6 2 8 6 Öster-Edinge Solvalla Bärby Kiplingeberg 5 Storvreta Lejsta Henriksberg 98 Lövstalöt 69 Hammarby 10 Björnhuvud 673 35 1 Blacksta Åloppe 6 678 661 08 Väsby 4 Björkö Bälinge Alby 92 0 Berga Gåvsta Åsby 1 Vallhov Örby Roslagen Nybygget 36 Fyrisvall 1 6 4 6 0 Ubby 3 67 5 6 7 Ränka Marsta 9 6 6 7 Rickeby Myskja 6 0 Näsby 6 Svista 6 Ösby Unungehöjden 22 272 Karby Tadinge 107 Norr-Skulla Sundbro 6 Stora Moga Sonö Näset 633 5 6 St Väsby Knutby 8 59 Ekeby 2 2 Forkarby 282 Rekinde 80 76 3 Burvik Ängeby 629 6 Skediga Gränsta Vittulsberg Lill-Moga Sotter Ytterby Frötuna Edsbro Altuna Björkby 79 1 Klinta Jälla 10 0 0 Bro Alsta 3 7 Smaranäs 6 Eknäs 3 Reagård Ströja Södermarjum Eke Broby Länna Smara 676 288 Seglinge 6 Halmbyboda 28 Ärna 655 Almunge 10 Mångsbo 9 600 3 65 6 Fiby Skäggesta Länna Koludden N Järsö Gränby 2 1142 657 Myskdalen 7 Almungeberg Uddnäs 0 Gavel Kristineholm 6 1 Sättralund 24 Norrbyggeby Svanberga Hallkved Söderby Sättraby Ålbo 55 Gunsta 74 8 N Malma 282 10 107 72 Vänge Uppsala 65 1072.1 6 Österby 2 2 *) Driftklass styr valet av vinterväghållningsstandard. 6 Ösby Stjärnholm .1 41 6 4 Vitsjö 1 **) Driftområdesutbredningar kan vara överlappande Ekeby Lövsta 5 Vämlinge 1 Nåstuna Kvarnbo 255 5 E4.10 4 7 5 1070 där exv. korsande vägar tillhör olika driftområden. 8 6 Ålderbäcken 1139 V Eka 1 10 651 0 Görvälstorp Karby 2 60 8 Råby 9.1 7 Sämtegen 0 113 575.1 5 Kanikebo Tibbleby Sävja Abrahamsby Rånäs 21 649 Hummelbol 8 0 Ekeby 10 8 Eda Mjölsta 9 Undra Tjälinge 5 Kasby Hållsta 1140 75 Filke 64 Lund 5 Stora Bärsta 10 96 Råby Kragsta 1 13 97 1 52 7 1136.2 5 0 1083 Forsa Husby 6 Alby 1138 Ramstalund 106 Högby Himmine 8 Morby Örby Skälsta 4 Ubby 5 594 6 7 Degarö 4 602 Ubby Kungshamn 575.2 1081 Bragby 3 1064.1 Tuna 5 Tisslinge 1136.1 Sundsta Björnome 0 1 1 3 Vängsjöberg Mörby1 06 9 0 5 Risberga 9 6 9 1057 Lockstaholm 7 1055 5 1 6 0 0 3 E18/77 Viggeby 6 1 1087 11 ÒÒ Fredrikslund 5 Erkesberga Åby 6 3 Säva 0 Rimbo 5 Alsike 1 Sätuna 91 592.1 Östunaby 1 1071 Valloxsäby 0 Kundby 5 990 5 Mälby 77 8 0 590 Lunda Valkeby Asplund Finsta 9 Rösa 2 Kvallsta 55 Ölsta 59 77 8 Ekudden Adamsberg 9 Eningböle Ar 5 87 0 Krogsta Johannesberg Frövi 045 1 1 985.1 Frihamra 1 049 1 Finnby Björk Krusenberg Hagelstena 06 9 Husby 8 1.2 58 1 1 97 2 569 5 Knivsta 3 98 1041 Brantshammar 0 9 1 Norrby Smedsmora Örsundsbro Bjelkesta Stavsund 9 Haknäs 8 34 Eke 8 104 Risby Österlisa 56 587 5 106 98 9 Lännaby 83 587.2 Ekhamn 4 Nor Bergby 88 Fiskeså Näs 1 St Bärby 97 Ö Ledinge Addarsnäs 1 1 Malmby Väsby 9 0 Gådersta 8 555 Åsby Sjöskogen 9 Västersjö 1040 42 97 8 93 971.1 Friberg 3 9 Staby 920 5 Älvlösa Lugnet 9 Vasa 9 9 0 Rävsta 3 Skålsta 2 5 Tuna 431 93 8 0 0 Örby 0 1 0 St Rickeby 2 1 4 Lövsta Gunnedet 4 586 919 4 82 8 Gurresta 8 5 5 9 983 Gryta Hova 4 Sigridsholm 930 Äspesta Skadevi Hälgesta Sjöändan vreten 89 Lundby 81 918 8 Uppstu- 580 5 SödraTorsborg Sigtuna kn Albano Tarby Beateberg Hårby Nyby Måttan 979.1 979 Kysinge 5 0 89 98 Kårsta Söderhall 1 5 2 6 Skrävsta 9 Biskops-Arnö 1 Bergshamra0 8 9 8 5 9 Bromsta Ösby 2 1 00 9 8 Salby 6 4 Ekeby Holmen Stora Söderby 5 5 0 0 9 Lövstaholm 2 9 9 2 9 Bälsunda 9 0 Nederhassla 25 Herresta Trosta 1 1 263 7 5 Killinge 5 273 Löt 5 53 Altuna 1018 7 Sävsta Vreta Torsholma Mälsta-Lingsberg 1 5 8 4 0 E4.65 9 0 9 5 1 1 8 7 Väster-Grytinge 5 7 5 7 Eneby 8 9 Kivinge 3 Håtunabo 906 0 Katrinedal 9 41 Erikssund 7 Segersta 9 8 950.3 9 Märsta 05 1350 Ledinge.
Load more

Recommended publications
  • Förslag Om Regionalt Cykelnät I Uppsala
    Förslag till Regionalt cykelnät i Uppsala län Uppsala Cykelförening 2017-10-12 Tack till Som underlag till analysen har använts Open Streetmap för översikt av vägar och cykelvägar, och projektdokument från Trafikverket för beslutade men inte färdiga cykelvägar. Trafik- och väguppgifter från NVDB (Nationell vägdatabas) har använts för att bedöma cykelbarhet på befintlig väg, bland annat översiktligt sammanställt via tjänsten Roadfinder (roadfinder.se). Många medlemmar i UCF har kommit med förslag om länkar i cykelnätet. Vi har också skickat ut förslaget till cykelklubbar och bygdeföreningar i länet och fått flera värdefulla svar, och använt det material som kommuner i länet sammanställt inför länstransportplaner. Vi vill bland annat tacka Randonneur Stockholm, Idé- och utvecklingsgruppen i Karlholmsbruk och Kickans hälsohörna i Tärnsjö för bra tips och lokalkännedom. Bakgrundskartor © Open streetmap med bidragsgivare. Bilder © Per Eric Rosén om ingen annan fotograf anges. Omslagsbild: Från cykelvägen Vegby-Landeryd Regional gång- och cykelväg i Ringe, Danmark Uppsala Cykelförening - Förslag till plan för Regionalt cykelnät i Uppsala län 2017-10-07 1/50 Tack till 1 Varför ett regionalt cykelnät? 3 Syfte och avgränsning 5 Möjligheter med cykel 5 Principer bakom förslagen 8 Prioritering av sträckor 8 Typer av cykelvägar 11 Förslag per stråk 15 Uppsala-Knutby 15 Förbindelse till Fjällnora 16 Faringe-Norrtälje på banvall 17 Gåvsta-Hallstavik 18 Uppsala-Öregrund 19 Rasbokil-Gåvsta 20 Kustlinjen Älvkarleby-Hallstavik 21 Uppsala-Skyttorp-Örbyhus-Gävle
    [Show full text]
  • Statistik Om Uppsala Kommun 2020
    Statistik om Uppsala kommun 2020 Landareal 2 182 km2 Folkmängd 230 767 varav 116 434 kvinnor och 114 333 män 1 Befolkning i Uppsala kommun 2019 Folkmängd efter ålder 2018 % 2019 % Ålder Antal Antal 0 2 612 1,2 2 597 1,1 1–5 13 268 5,9 13 533 5,9 6 2 658 1,2 2 673 1,1 7–9 8 013 3,6 8 184 3,5 10–12 7 693 3,4 7 984 3,5 13–15 7 164 3,2 7 420 3,2 16–18 6 892 3,1 7 098 3,1 19 2 590 1,2 2 744 1,2 20–24 19 521 8,7 19 973 8,7 25–44 67 903 30,2 69 983 30,3 45–64 49 181 21,8 49 944 21,6 65–79 28 578 12,7 29 229 12,7 80– 9 091 4,0 9 405 4,1 Totalt 225 164 100 230 767 100 Årlig folkökning i Uppsala kommun Folkmängdens förändringar Antal 2018 2019 Folkökning 5 250 5 603 Födda 2 608 2 597 Döda 1 468 1 455 Födelseöverskott 1 140 1 142 Inflyttade 16 219 16 647 Utflyttade 12 129 12 246 Flyttningsnetto 4 090 4 401 därav med utlandet 2 320 2 062 2 3 Personer med utländsk bakgrund* Folkmängd i stadsdelar i Uppsala tätort* 2018 2019 2018 2019 Samtliga 60 798 64 550 Luthagen 14 104 14 194 Kvinnor 30 253 31 993 Sala backe 11 204 11 411 Män 30 545 32 557 Gottsunda 8 635 8 729 Gränby 7 472 7 920 Därav från de tio vanligaste bakgrundsländerna (per år 2019) Kapellgärdet 7 169 7 493 2018 2019 Fålhagen 7 417 7 383 Syrien 4 839 5 267 Flogsta-Ekeby 7 037 7 204 Irak 5 039 5 236 Centrum 7 250 7 195 Iran 5 067 5 191 Eriksberg 7 154 7 144 Finland 4 605 4 579 Kungsängen 5 597 6 683 Turkiet 2 673 2 781 Sunnersta 6 241 6 277 Afghanistan 1 685 2 051 Främre Luthagen-Fjärdingen 5 906 6 018 Tyskland 1 814 1 861 Årsta 5 970 5 997 Eritrea 1 477 1 800 Stenhagen 5 715 5 682 Bangladesh 1 391 1 614 Svartbäcken 5 553 5 491 Kina 1 452 1 614 Sävja 5 126 5 309 Valsätra 5 179 5 232 * Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • The Biotech Heart of Sweden Second in a Series Covering the “Hot Spots” of Biotech Research and Business Around the Globe
    The Biotech Heart of Sweden Second in a series covering the “hot spots” of biotech research and business around the globe. BY FELICIA M. WILLIS Läby Harbo Skyttorp Åkerlänna Alunda Björklinge Vattholma Jumkil Lövstalöt Storvreta Bälinge Rasbo ICELAND Norwegian Gamla Uppsala Sea Länna Järlåsa Almunge SWEDEN FINLAND Vänge Gulf UPPSALA Gunsta North NORWAY of Atlantic Bothnia Ocean Sävja • UPPSALA Gottsunda • STOCKHOLM RUSSIA Bergsbrunna ESTONIA North Sunnersta Sea LATVIA DENMARK Baltic HusbyLång IRELAND Sea LITHUANIA Alsike U. K. NETH. BYELARUS Örsundsbro Knivsta Skeppture GERMANY POLAND English Channel BELGIUM Skokloster UKRAINE LUX. CZECH SLOVAKIA MOLDOVA FRANCE AUSTRIA SWITZERLAND HUNGARY Bay of Biscay SLOVENIA ROMANIA CROATIA Black BOSNIA Sea SERBIA BULGARIA weden is the fourth-largest biotech nation ANDORRA MONTENEGRO PORTUGAL ITALY MACEDONIA in Europe and accounts for 1–4% of articles in scientific SPAIN Adriatic Tyrrhenian ALBANIA Sea TURKEY journals. Uppsala, nicknamed “the world’s most biotech- Aegean S GREECE Ionian intense city”, is 50 miles northwest of Stockholm. Uppsala started Mediterranean Sea Sea in biotech in the 1940s with a lone pharmaceutical company, known amounts CYPRUS then as Pharmacia. Since that time, the company has made of money in research many changes, including merging with Upjohn, forming a biotech- and product development. This nology products joint venture with Amersham, and being acquired trend continued during the 1970s, when the pas- later by Pfizer. Although many other companies are in Sweden sion that Swedish companies felt about R&D became known now, Pharmacia laid the groundwork for the upsurge of biotech. internationally. In the early 1980s, the Swedish endeavor began to According to information from Uppsala BIO, 8% of Uppsala’s work- increase rapidly, and it grew at an average annual rate of about 20% force is employed in biotech.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • 984 Buss Tidsschema & Linje Karta
    984 buss tidsschema & linje karta 984 Öregrund färjeläget - Uppsala Akademiska ing 78- Visa I Websida Läge 85 984 buss linjen (Öregrund färjeläget - Uppsala Akademiska ing 78-85) har 2 rutter. Under vanliga veckodagar är deras driftstimmar: (1) Uppsala Akademiska Ing 78-85: 06:40 - 13:15 (2) Öregrund Färjeläget: 10:30 - 15:40 Använd Moovit appen för att hitta den närmsta 984 buss stationen nära dig och få reda på när nästa 984 buss ankommer. Riktning: Uppsala Akademiska Ing 78-85 984 buss Tidsschema 94 stopp Uppsala Akademiska Ing 78-85 Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag 06:40 - 13:15 tisdag 06:40 - 13:15 Öregrund Färjeläget onsdag 06:40 - 13:15 Öregrund Vårdcentral C 1100, Öregrund torsdag 06:40 - 13:15 Öregrund Systembolaget fredag 06:40 - 13:15 Hamngatan, Öregrund lördag Inte i drift Öregrund Smedjegatan söndag Inte i drift Öregrund Hummelvägen Öregrund Kavarövägen 984 buss Info Yxholmen Riktning: Uppsala Akademiska Ing 78-85 Stopps: 94 Skinnäsvikens Vägskäl Reslängd: 110 min Linje summering: Öregrund Färjeläget, Öregrund Flyalund Vårdcentral, Öregrund Systembolaget, Öregrund Smedjegatan, Öregrund Hummelvägen, Öregrund Kavarövägen, Yxholmen, Skinnäsvikens Vägskäl, Stenskärs Vägskäl Flyalund, Stenskärs Vägskäl, Rudduns Vägskäl, Gråboviken, Fästigen, Gästgivaregården, Rudduns Vägskäl Norrskedika Norra, Norrskedika Bygdegård, Norrskedika Ip, Brudgrind, Motorp, Eds Vägskäl (V. Gråboviken 76), Östhammar Ringvägen, Östhammar Ulrikeberg, Östhammar Vårdcentrum Entré, Östhammar Fästigen Vårdcentrum, Östhammar Busstation, Östhammar Vårdcentrum, Östhammar Ulrikeberg, Östhammar Gästgivaregården Ringvägen, Östhammar Gammelbyn, Börstils Kyrka, Katrineberg, Askö Vägskäl, Ånö Vägskäl, Uppskedika Norrskedika Norra Östra, Uppskedika, Björkgården, Gunbyle, Skomakarmyren, Väddika, Hökhuvuds Kyrka, Norrskedika Bygdegård Hökhuvud Valö Vägskäl, Betlehem, Lysta, Lugnet (Gimo, Väg 288), Gimo Vårdcentral, Gimo Norrskedika Ip Skäfthammars Kyrka, Gimo Solängsgatan, Södra Skäfthammar, Ekeby Vägskäl, Knutsbol, Vettsta, Brudgrind Söderlövsta, Mångsta, Furuby, Mälby V.
    [Show full text]
  • Brevmall För
    Stråkstudie Östhammarsstråket KT2016-0175 Kollektivtrafikförvaltningen UL September 2016 Innehåll 0 Sammanfattning ........................................................................................................ 4 1 Inledning ................................................................................................................... 6 1.1 Bakgrund ............................................................................................................ 6 1.2 Syfte och disposition .......................................................................................... 6 1.3 Avgränsningar .................................................................................................... 7 1.4 Begreppsförklaring ............................................................................................ 7 2 Efterfrågemodell: Hur och varför skapas resor?....................................................... 9 2.1 Bosatt befolkning producerar behov av resor .................................................. 11 2.2 Arbetsplatser och andra viktiga målpunkter attraherar resor ........................... 11 3 Stråkets förutsättningar ........................................................................................... 13 3.1 Stråkets geografi och indelning i analyszoner ................................................. 13 3.2 Befolkningssammansättningen och -utvecklingen är ojämnt fördelad ............ 14 3.3 Näringslivet domineras av ett fåtal stora aktörer ............................................. 21 3.4 Andra
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Vad Är Det Som Ska Utvecklas? – En Studie Av Två Kommuners Arbete Med Landsbygdsutveckling
    Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Vad är det som ska utvecklas? – En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? – A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Institutionen för stad och land Kandidatarbete • 15 hp Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling Uppsala 2017 Vad är det som ska utvecklas? - En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? - A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Handledare: Kjell Hansen, Sveriges lantbruksuniversitet, Institution en för stad och land Examinator: Malin Beckman, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land Omfattning: 15 hp Nivå: Grundnivå, G2F Kurstitel: Självständigt arbete i landsbygdsutveckling Kurskod: EX0523 Program/Utbildning: Agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Utgivningsort: Uppsala Publiceringsår: 2017 Upphovsrätt: Samtliga bilder i arbetet publiceras med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Landsbygdsutveckling, byråkrati, policy, implementering, planering Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land - Organisation? sade hon. Vi söker ingen organisation. Det som är organiskt behöver inte organiseras. Ni bygger utifrån, vi byggs inifrån. Ni bygger med er själva som stenar och faller sönder utifrån och in. Vi byggs inifrån som träd, och det växer ut broar mellan oss som inte är av död materia och dött tvång. Från oss går det levande ut. I er går det livlösa in. Karin Boye, Kallocain 1940 1 Sammanfattning Är landsbygdsutveckling samma sak överallt? Den här kandidatupp- satsen som är gjord inom ämnet landsbygdsutveckling visar på hur två kommuner, med olika förutsättningar, arbetar med landsbygdsutveckl- ing. Studien är gjord som en jämförelse mellan Haparanda och Upp- sala kommun, dels genom studier av dokument och dels genom kvali- tativa intervjuer.
    [Show full text]
  • Annual and Sustainability Report 2018
    Annual Report 2018 with Sustainability Report Contents General One of Sweden’s largest private property companies .... 1 The year in brief ...........................................................................2 Page Page Statement by CEO ........................................................................5 Business concept, vision and mission ................................6 Business model ............................................................................7 18Properties across 24Property management that The Rikshuset concept – a strategic property ..................8 all of Sweden makes a difference Rikshem’s five target areas .....................................................10 Global challenges and possibilities .....................................12 Navigating towards sustainability .......................................14 Rikshem holds stable market position ...............................16 Operations Properties across all of Sweden ............................................18 Property valuation .................................................................... 22 Active property management .............................................. 24 Actions for a brighter future .................................................. 30 Zoning plans that support growth ..................................... 34 Property development potential ........................................ 36 Residential areas for everyone ............................................ 38 Page Engagement as a driving force ............................................40
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Renhållningsordning Uppsala Kommun.Pdf
    Renhållningsordning Uppsala kommun 1 Avfallsplan för Uppsala kommun 2014-2022 1 Innehåll 1 Inledning ....................................................................................................................... 3 1.1 Om Uppsala ............................................................................................................................. 3 1.2 Avfallshantering i Uppsala idag ............................................................................................... 4 1.3 Avfallshantering i Uppsala i framtiden ..................................................................................... 4 2 Övergripande målbild ................................................................................................... 5 3 Mål och åtgärder ........................................................................................................... 5 3.1 Målområde Från avfall till resurs ............................................................................................. 6 3.1.1 Effektmål Materialåtervinningen ska öka ............................................................................. 6 3.1.2 Effektmål Återanvändningen ska öka .................................................................................. 7 3.1.3 Effektmål Mängden felsorterat farligt avfall ska minska ...................................................... 8 3.1.4 Effektmål Negativ miljöpåverkan från nedlagda deponier ska minska ................................ 8 3.2 Målområde Avfallshantering med människan i fokus .............................................................
    [Show full text]