2. De Första Åren Av Rysk Ockupation
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
2009 REPRESSION OCH LEGITIMERING – RYSK MAKTUTÖVNING I ÅBO GENERALGUVERNEMENT 1717 - 1721 Repression och legitimering – rysk maktutövning i Åbo generalguvernement 1717 - 1721 Civilförvaltningen under en ockupation med jämförande utblickar Hilding Klingenberg ÅBO 2009 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Klingenberg, Hilding Repression och legitimering – rysk maktut- övning i Åbo generalguvernement 1717 – 1721 : civilförvaltningen under en ockupation med jämförande utblickar / Hilding Klingenberg. – Åbo : Åbo Akademis förlag, 2009. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-496-8 ISBN 978-951-765-496-8 ISBN 978-951-765-497-5 (digital) Oy Nordprint Ab Helsingfors 2009 Förord I början av 1960-talet stiftade jag vid mitt pro gradu-arbete bekantskap med källorna till stora ofredens historia. Det var dåvarande, senare framlidne, professorn i nordisk historia vid Åbo Akademi Oscar Niku- la som kopplade in mig på det spåret. Redan då förvånade mig den äld- re traditionen inom historieskrivningen som satte likhetstecken mellan den ryska ockupationens militära och civila förvaltningsskeden. Att man ibland helt abstraherade från de ryska källorna resulterade i en tämligen ensidig bild av tiden 1717 – 1721, dvs. ockupationens civil- förvaltningsperiod. Detta framgick, tyckte jag mig kunna se, tydligt t.ex. redan vid första genomläsningen av den ryska förvaltningschefens brev till sin förman i S:t Petersburg. Jag fattade som ung magister be- slutet, att om möjligt, senare återkomma till tematiken gällande den ryska maktutövningen under stora ofreden. ”Audiatur aut altera pars”, för att följa en av den romerska rättens huvudprinciper. Mina uppgifter inom yrkeslivet lade emellertid länge hinder i vägen för en fortsatt forskning. Under min andra forskningsperiod, som inleddes hösten 2004 med arbetet på först min licentiatavhandling och därefter föreliggande dis- sertation, har jag fått ovärderligt stöd från många håll. Tankarna går här först och främst till min handledare och professor Nils Erik Vill- strand på vars seminarier jag haft mycket att inhämta ifråga om teori och forskningsteknik. Din vänliga inställning till mitt arbete Nisse och din varliga lotsning undan forskningens faror och blindskär har gjort denna avhandling möjlig. Jag har också i många avseende försökt till- godogöra mig resultaten av din teoribildning gällande den tidigmoder- na tiden. Goda råd och anvisningar har också kommit från mina oftast betydligt yngre forskarkolleger på tisdagskvällarna i ”radiatorn” på Arken i Åbo. Speciellt tacksam är jag för docenten och doktorn Chris- ter Kuvajas insiktsfulla kommentarer både som handledare under li- centiatarbetet, som diskussant vid seminarier och som förgranskare av denna avhandling. Vid forskarseminariet har jag också lärt mig upp- skatta professorerna Pirjo Markkolas och Holger Weiss vägledning, den senare som därtill starkt betonat betydelsen av en öppning även mot den kontinentala historien. Inte heller bör min andra förgranskare FD Peter Ericsson i Uppsala glömmas bort. Tack också för dina sakli- ga anmärkningar. i Även personerna i min närmaste omgivning har hjälpt mig på många sätt. Professor em. Jarl Stormbom har ständigt uppmuntrat mig och över borden i Ekbergs kafé lånat mig ett stort antal böcker ur sitt rikhaltiga bibliotek. Mina två översättare lektorerna Carina Järf- Ringbom och Carita Sippola har klarat av svåra översättningar och rektorerna Gun-Maj Roiha och Annika Lindblom har löst vissa av ut- skriftens tekniska problem. Mest av allt vill jag dock tacka min kära hustru Ulla, som med sin, i egenskap av tidigare modersmålslektor samlade stora erfarenhet av skrivet material, kommit med konstruktiv kritik och som med intresse kommenterat bokens olika delar. Det faktum att du läst otaliga stu- dentuppsatser och på IB-linjen s.k. ”extended essays” har kommit till nytta nu också för mig. Boken tillägnar jag Ulla, Nina och Gita. Slutligen vill jag framföra ett hjärtligt tack till Svenska litteratur- sällskapet i Finland för det ekonomiska bidrag jag erhållit i form av stipendier. Helsingfors den 30 augusti 2009, på årsdagen för undertecknandet av Nystadsfreden Hilding Klingenberg ii INNEHÅLL 1. Inledning 1.1 Forskningsuppgiften, metoden och materialet s. 1 a. Frågeställningarna och metodiken s. 2, b. Forskningsläget s. 5, c. Källor- na s. 10 1.2 I avhandlingen använd teori och terminologi s. 11 a. Förvaltning och politisk kultur s. 11, b. Makt, legitimitet och repression s. 15 1.3 Två tidiga folkrättsliga tänkare s. 19 1.4 Ockupationens väsen s. 21 1.5 Avhandlingens uppbyggnad s. 26 2. De första åren av den ryska ockupationen 2.1 Terror och repression s. 28 2.2 Tjänstemännens flykt s. 33 2.3 Den tidiga ryska förvaltningen i Finland s. 36 2.4 Trohetsedernas betydelse s. 42 2.5 Det raserade samhällsfördraget s. 44 3. Åbo generalguvernement inrättas 3.1 Varför infördes civilförvaltningen? s. 45 3.2 Åbo generalguvernements allmänna förvaltningsstruktur, geo- grafiska omfattning och indelning s. 48 3.3 Svårigheter och avgöranden vid tillsättandet av tjänstemän s. 51 a. Generalguvernörens person s. 51 b. Generalguvernementets brokiga kanslibemanning s. 54, c. Lagmännen s. 57, d. Inhemska lägre tjänstemän s. 58, e. De fåtaliga municipala administratörerna s. 67 3.4 Tjänstemännens utgångsläge s. 68 a. Instruktioner s. 68, b. Tjänstgöringens varaktighet och tjänste männens sociala status s. 69, c. Avlöning s. 72 3.5 Kyrka och prästerskap i förvaltningens tjänst s.78 3.6 Behovet av ett post- och tullväsende s. 80 4. Resursuttagen 4.1 Förutsättningarna för skatteuppbörd under stora ofreden s.82 4.2 Principerna för beskattningen s. 87 4.3 Tjänstemännens uppdrag vid resursuttagen s. 92 a. Olika tjänstemannakategoriers uppgifter vid skatteuppbörden s. 92, b. Livsmedelsuttagen s. 93, c. Tulluppbörden s. 96, d. Logistiken s. 97, e. Manskapsuttagen s. 99 4.4 Tjänstemännens utsatta position och deras legitima eller repressiva handlande s. 105 iii a. Guvernementsledningen och lagmännen s. 106, b. De lokala tjänstemän nen s. 109, c. Officerarna i generalguvernörens detachement s. 116 5. Maktutövningens nivåer och kanaler 5.1 Generalguvernementets maktstrukturer s. 118 a. Generalguvernementets anknytning till centralmakten s. 118, b. Besluts- fattande och intentioner s. 119, c. Ordergivning och informationsspridning s. 130 5.2 Kyrklig och religiös påverkan s. 138 a. Konfessionernas konfrontation s. 139, b. Kyrkan som moderator s. 140, c. Påverkan genom religionen s. 141 5.3 Samspelet mellan förvaltning och rättsvård s. 144 5.4 Ockupationsmaktens interna konflikter s. 151 6. Befolkningens reaktioner 6.1 Acceptans och protest s. 159 6.2 Den uteblivna resningen s. 166 6.3 Relationerna mellan civil befolkning och rysk militär s. 168 a. Rysk skadegörelse s. 168, b. Överfall och angrepp s. 169, c. Samröre mellan civila och militär s. 172, d. Försök att dämpa militär repression s. 174 6.4 Ockupationens rättsliga efterspel s. 176 7. Ockupationen i ett komparativt perspektiv 7.1 Uppläggningen av jämförelserna och forskningsläget s. 180 7.2 Bakgrunden till ockupationerna 1743 och 1808 – 1809 s. 184 7.3 Erövrarnas försök till mental påverkan s. 186 7.4 Förvaltningsstrukturer och maktutövningsformer s. 194 7.5 Responsen på maktutövningen s. 205 7.6 Syntes av jämförelsen s. 212 8. Sammanfattning 8.1 Den politiska kulturen s. 214 8.2 Förvaltningens funktionalitet s. 217 a. Byråkratins effektivitet s. 218, b. Uppnåendet av förvaltningens målsätt- ningar s. 220 8.3 De samhällsbärande strukturerna s. 221 8.4 Repression och legitimering s. 223 Illustrationsförteckning s. 231 Förkortningar s. 232 Käll- och litteraturförteckning s. 233 Bilagor och namnregister s. 264 English Summary s. 301 iv 1. Inledning Prisa Jerusalem HERran; lofwa Zion tin Gudh. Ty han giör bomarna fasta för tina portar; och wälsignar tin barn i tigh. Han skaffar tinom gränsom frijd; och mättar tigh medh bästa hwete. Den 15 december 1721 hölls en morgongudstjänst i det svenska rikets kyrkor. Vid den predikades över texten i Ps. 147: 12 – 14.1 Att jublet steg mot kyrktaken berodde på att ”den wälsignadhe freden” efterträtt ”krijgets fasor”. Äntligen kunde befolkningen vänta sig att dess lidanden skulle få ett slut.2 Utom av krigets mord och bränder hade invånarna i Finland tyngts av krigsbördor, hunger och sjukdomar. Nu skulle en ny morgon gry. Men innebar då krigstiden ett oupphörligt lidande för folket? 1.1 Forskningsuppgiften, metoden och materialet Den ryska invasionen i Finland under det stora nordiska kriget (1700 – 21) ledde till ryskt välde i tre skeden under en tidsrymd av sammanlagt något över 8 år. Dessa skeden utgjordes av erövringstiden (maj 1713 – slutet av 1714), den militära styrelseperioden (1715 – sommaren 1717) och för väst- ra Finlands del civilförvaltningens tid (sommaren 1717 – augusti 1721). Under perioden 1717 – 1721 förblev östra Finland under militärt styre. Av dessa perioder är den sista och i denna avhandling aktuella perioden, dvs. civilförvaltningens tid, lika lång som de två tidigare tillsammans. Tidsske- det 1713 – 1721 kallas med ett gemensamt namn stora ofreden. För efter- världen har stora ofreden framstått som det stora hatets eller den stora vre- dens tid, på finska isoviha. Toivo Paloposki anger att benämningen ”stora ofreden” befästes efter det att freden återställts, dock enligt Armas Luukko och Nils Erik Villstrand tidigast vid mitten av det adertonde århundradet.3 * 1 Biblia 1707 s. 568. 2 Winter 1961 s. 11 – 12. Freden mellan Sverige och Ryssland hade undertecknats den 30 augusti i Nystad.