2 0 ja ep ie h 1 Nr 3 2020 9 9 Daerpies 7 Åarjelsaemien gærhkoeplaerie – 2 0 Sørsamisk kirkeblad 1 7 Sydsamiskt kyrkoblad Dierie Samiskt perspektiv i regionsutveckling Sid 2 Samiske kunst Mojhtesh Dearnan – en del kirken nomadskuvleste Bielie 14 Side 17 Samiskt perspektiv behövs i all samhällsplanering Samiska perspektiv har sak- Vad är viktigast bland de att vårt perspektiv behöver fin- nats på Jämtland-Härjedalens enskilda förslag som läggs fram nas med i helheten, säger Jerker utvecklingsstrategi. När strate- i SamRus? Bexelius. gin nu ska revideras har stiftel- – Det är svårt bryta ut enstaka Vilka steg är det fortsatt som sen Gaaltije getts möjlighet att insatser. Det är det stora, grund- behöver tas? påverka arbetet. läggande som är viktigast. Att – Det samiska samhället behö- – Det är ett bevis att de tagit kunskapen om det samiska per- ver ventilera sina behov, behöver våra synpunkter på allvar, spektivet behöver finnas med i sätta sig ner tillsammans och dis- säger Jerker Bexelius, verksam- all samhällsplanering, säger Jer- kutera framtidsfrågor, komma hetschef på Gaaltije. ker Bexelius. överens om vad man tycker att – Den kunskapen behöver samhällets resurser ska läggas på, I ett första steg inbjöds Gaaltije sippra ner i samhällsstrukturen menar Jerker Bexelius. att delta med ett underlag för – hos myndigheter, kommuner, Stiftelsen Gaaltije har tagit revideringen. Därmed skapades företag, allmänhet – som ett sätt hjälp av Marianne Groik, tidi- projektet SamRus, med uppdrag att hantera framtiden i den här gare ordförande i Jijnievaerie att ge samiska perspektiv på Jerker Bexelius, verksamhets- regionen, fortsätter han. sameby, för delar av arbetet med Region Jämtland-Härjedalens chef på Gaaltije, tycker att rapporten SamRus. Även kom- utvecklingsstrategi. I januari i regionen gett bra respons på GAALTIJE INBJUDITS munerna i regionen och vissa stiftelsens inspel. Ett nytt pro- år lämnade projektet en rapport Regionens revideringsarbete andra organisationer har arbetat jekt kring utvecklingsstrategin till regionen. fortsätter i höst, efter att en för- med underlag till utvecklings- blir fortsättningen. FOTO: PRIVAT sta övergripande vision för sam- strategin. STRATEGIER I KONTRAST i kontrast med samiska intres- hällsutvecklingen varit ute på Samtliga underlag finns att läs Rapporten har rubriken ”Hur sen. Här framhålls även att det remiss. Nu har Gaaltije inbjudits på regionens hemsida. kan vi utveckla utan att förstöra” är viktigt men inte tillräckligt och fått resurser för att delta i ett och där konstateras bland annat att synas i styrdokument och större projekt, inom arbetet med att de strategier som uttrycks i planer, innehållet måste också revideringen. den nuvarande strategin ofta står vara relevant. – Vi har fått bra feedback på KAJSA ÅSLIN Sørsamiske kulturfestivaler bytter år Annethvert år arrangeres de len kan være en del av åpnings- sørsamiske kulturfestivalene årets arrangementer. Kai-Rune Raasten Rastah og Tjaktjen Hætta er ansatt som koordinator Tjåanghkoe på henholdsvis for festivalen. Han sier at de nå Røros og Snåsa. Raasten Ras- vil ha god tid til å videreutvikle tah skulle egentlig arrangeres og lage en strategi for Tjaktjen denne høsten. Men covid-19 Tjåanghkoe. – Med nytt bygg kan vi videreutvikle og skape sørget for at festivalen måtte vekst for høstfestivalen. Det at avlyses. åpningen av det nye museet og I stedet for å måtte vente til 2022 høstfestivalen faller på samme med ny festival på Røros, bytter år tror vi vil føre til økt inte- festivalene år. Det vil si at Raas- resse for å delta på både Tjaktjen ten Rastah blir arrangert 30. sep- Tjåanghkoe og for å komme å tember til 3. oktober 2021 og at se på det nye museet, avslutter Tjaktjen Tjåanghkoe blir flyttet 2020, og vite at det skulle bli to – Det vil være en hektisk peri- Hætta. til 2022. Dette er en god løsning år før vi kunne arrangere festi- ode høsten 2021. Dermed tenkte for begge festivaler, mener Toini valen neste gang. Så når mulig- vi at det hadde vært perfekt for Velkommen til Raasten Bergstrøm, styreleder for Raas- heten å bytte år kom var det ikke oss å arrangere i åpningsåret for Rastah på Røros 30. september ten Rastah og arrangørene for en vanskelig beslutning å ta, sier det nye bygget, sier Fossum. Sae- til 3. oktober 2021! Tjaktjen Tjåanghkoe Birgitta Toini Bergstrøm. mien Sijte og Gielem nastedh Fossum, direktør ved Saemien har pleid å leie lokaler for å få Sijte og Hanne-Lena Wilks, dag- BYGGEPROSESS PÅ SNÅSA plass til å arrangere høstfestiva- lig leder ved Gielem nastedh. Saemien Sijte står samtidig midt len. Fra 2022 vil det meste kunne – Det var en tung beslutning i en byggeprosess og etterhvert arrangeres i det nye museums- KILDE: å avlyse Raasten Rastah høsten flytting til nytt museumsbygg. bygget. Tanken er også at festiva- PRM AAJEGE/SAEMIENSIJTE.NO 2 Daerpies Dierie Gieries lohkijh! Black lives matter – og gamle heltar i nytt lys Den valdsame krafta i "Black "Det er viktig, sunt Hans Egede – "Grønlands apos- melse. Ut frå deira tid kan det lives matter"-rørsla i USA har tel". Nå har folkeavstemming og kanskje vera grunn til å ha dei gjort inntrykk på oss. Først og og godt å ta ein lokale styresmakter sagt at sta- på sokkel, men kanskje berre ein fremst handlar det om uretten slik samtale med tuen blir ståande, men det kan liten ein. Det er viktig, sunt og mot mørkhuda personar, og vera god grunn til å sjå på histo- godt å ta ein slik samtale med som gjer ei slik rørsle både for- revurdering av ria i nytt lys. I Nidaros domkirke revurdering av gamle heltar. Og ståeleg og nødvendig. vart plaketten for Thomas von om dei skal fortsatt stå på soklar gamle heltar." Westen flytta bort frå staden der og vera like visuelt synlege i bygd Vi treng ikkje tenka at dette det samiske vart oppretta. Ver- og by, så kan vi gjerne la for- berre er eit fenomen i USA. Det nane har òg fått valdelege utslag. ken Egede eller von Westen har teljinga endra seg. Forteljingar er god grunn til å sjå på våre Oppdemd frustrasjon og fortvi- ein uproblematisk historie opp blir forstått ulikt til ulike tider. eigne samfunn. "Back lives mat- ling over mange år kan vera ei mot folket dei var apostlar for, Om dei var heltar ein gong, for ter" handlar ikkje om at andre forklaring på det, men vald løy- eller utsendingar. Dei var fork- nokon, kan vi utvida forteljinga sine liv ikkje er viktige, men vi ser ingen problem. Det vi òg har jemparar for språket. Det lokale så fleire kan kjenna seg igjen. Det treng å sei høgt at denne gruppa sett er at statuar har blitt eit mål språket måtte og skule brukast. kan òg bety at dei må flyttast til blir nedvurdert. Og det er ikkje for protestane. Statuar av dei har Men dei var, for å sei det forsik- meir beskjedne plasseringar. Vi rett. Vi kjenner det så alt for godt vore sett på som viktige personar tig, ganske lite kultursensitive, har kanskje andre vi vil ha opp frå nedvurderinga av samisk liv, har blitt reve ned av folk som har for å bruka eit moderne uttrykk. på sokkel i dag? kultur og tradisjon. Så sjå gjerne fokusert på dei som slavehandla- Men var dei meir eller mindre rundt deg. Kven er det her som rar og undertrykkarar. brutale enn andre i si samtid? ikkje blir rekna fullt ut med der du er? Dei "matter", dei er òg EGEDE OG VON WESTEN NY TID, NY VURDERING betydningsfulle. På Grønland har det blitt fremja Ei tilsvarande framferd i vår tid Dei massive demonstrasjo- ønskje om å ta ned statuen av vil møta rettmessig fordøm- EINAR SØRLID BONDEVIK Officiell ursäkt från Svenska kyrkan 2021 Svenska kyrkan har verkat i kyrkans böcker till samiska eller med ärkebiskopen som ordfö- För att det samiska folket ska samisk kontext och på samiska kring frågan om repatriering av rande, vill nu visa att de tar på komma till tals innan ursäkten sedan medeltiden men idag mänskliga samiska kvarlevor. allvar det faktum att Svenska framförs så kommer ärkebisko- vet vi också att Svenska kyrkan I Vitboken skriver ärkebiskop kyrkan varit del i ett förtryck, pen att bjuda in flertalet samiska bidragit till förtryck, försvensk- Antje Jackelén att det inte är försvenskning och kolonisering, organisationer till samtal. Att ning och kolonisering av det möjligt att nå fram till upprät- genom en officiell ursäkt till det återupprätta relationen samt att telse och försoning utan att samiska folket. Kyrkostyrelsens nå försoning är en lång process samiska folket. granska tidigare orättvisor. Tidi- arbetsutskott, har efter över- och i slutänden är det bara det Det finns idag ett tydligt förso- gare oförrätter går inte att göras läggning med Samiska rådet i samiska folket som kan avgöra ningsperspektiv i Svenska kyr- ogjorda men det går att lära av Svenska kyrkan, beslutat att när och om försoning går att nå. kans arbete med samiska frågor tidigare generationers misstag. verka för att en officiell ursäkt som till exempel vid framtagan- ska framföras till det samiska det av Vitboken och Nomadskole- ÄRKEBISKOPEN ÖNSKAR SAMTAL folket vid kyrkomötets öpp- boken, översättningar av Svenska Kyrkostyrelses arbetsutskott, nande i Uppsala domkyrka 2021. LISBETH HOTTI Samiska vinjetter i Daerpies Dierie Första sidan: Orre saernieh: Nyheter Åssjalommesh: Tankar, andakt Kan vi se gamle helter i nytt lys? Både mennesker og gud- Gieries lohkijh!: Kära läsare! Gie jïh gusnie årroeminie: Vem och var dommer? Bildet er en detalj av et kunstverket utført av Noere almetjh: Barn, ungdom Kultuvre: Kultur Lars Levi Sunna. Et møte mellom samisk og kristen tro og Guvvie: Porträtt tradisjon. Doen jïh daan bïjre: Lite av varje FOTO: EINAR SØRLID BONDEVIK Guktie ussjedem: Hur jag tänker 3 Öppnare klimat, trots fortsatt vandalism Våren 2019 dömdes två ton- åringar till 40 respektive 30 timmars ungdomstjänst av Hovrätten för Övre Norrland för den omfattande skade- görelsen mot samevistet på Gammplatsen i Lycksele, våren 2018.