DOCSLIB.ORG

Folkrörelsernas Arkiv 30 År

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Folkrörelsernas Arkiv 30 År MARS 1999 1 AktstycketNya Medlemsblad från ArkivCentrum Örebro län rebro. Ö m Atelier, ö rebro. Ur O S Westbloms Ö 1936. – rebro i september 1936. Foto: Walterstr Ö rebro 1923 Ö r folkparken i ö dde i Folkparken ä ndare f å rjan av 1930-talet fotofirman Walter Olssons Eftr, Stortorget 6, ö rest ö m drev i b ö samling. Westblom var f Knut Walterstr Artisten Aldis Stevensen. Hon upptr Folkrörelsernas arkiv 30 år Folkrörelsernas arkiv i Örebro län stitution. och forskning på det lokalhistoris- kan i år se tillbaka på tre fram- Folkrörelsernas arkiv har med ka området. Vi säkrar källorna till gångsrika årtionden. Det som i maj sina snart 450 medlemsorganisa- viktiga delar av vårt läns historia. 1969 började som en arkivkommit- tioner en geografiskt och organisa- Inför ett nytt sekel och årtusende té inom arbetarrörelsen i Örebro toriskt bred förankring i länets fö- gör vi det möjligt för vår tids män- har vuxit till en institution och blivit reningsliv. Kontakten och samar- niskor att föra en dialog med histo- ett viktigt inslag i länets kulturliv betet med universitet, folkbildning rien, hjälper dem att hitta sin egen och forskningsmiljö. Den här ut- och övriga kulturhistoriska institu- plats i gränssnittet mellan då, nu vecklingen kröntes 1998 genom tioner är positiv och till ömsesidig och framtiden. etablerandet av ArkivCentrum Öre- glädje och nytta. Styrelsen vill härmed hedra de bro län, då arkivet med sin partner Folkrörelsernas arkiv är tillsam- framsynta och engagerade pionjä- Örebro läns företagsarkiv gemen- mans med företagsarkivet en kraft- rer som för 30 år sedan tog initiati- samt etablerade en ny länskulturin- källa för utbildning, folkbildning vet till Folkrörelsernas arkiv. 2 MARS 1999 Möten Arkivets styrelse Styrelsen har under året haft fyra Arbetsutskott sammanträden. Årsmötet hölls den 25 mars på Frälsningsarmén i Ordförande Thord Strömberg, Lokalhistoriska Sällskapet Örebro. 70 organisationer var re- i Örebro län presenterade med ombud på mö- Vice ordförande Bo Zetterlund, Örebro läns bildningsförbund tet och totalt var ett 90-tal perso- Sekreterare Göran Henrikson, arkivchef, adjungerad ner närvarande. Efter årsmötes- Kassör Inger Martinsson, Örebro läns bildnings- förhandlingarna höll professor förbund Klas Åmark ett föredrag med ti- Ingvar Andersson, Sveriges Blåbands- teln Landsorganisationen 100 förbund år – LO i går, i dag och i mor- Ragnar Åberg, Örebro kristna samarbetsråd gon. Björn Hedén medverkade med arbetarsånger från 1800- Övriga och 1900-talen. Stig Bergström, Örebro läns idrottshistoriska förening Ingrid Gustafsson, Studieförbundet Vuxenskolan i Örebro län Hans Lundell, Karlskoga bildningsråd Organisation Anna Kajsa Persson, Askersunds Föreläsningsförening Arkivet är medlem i Folkrörelser- Lasse Sjöberg, Örebro läns landsting nas arkivförbund, Föreningen Brita Molin, Örebro kommun Bergslagsarkiv, Örebro läns id- rottshistoriska sällskap, Svenska Suppleanter Arkivsamfundet, Svenska Histo- Kerstin Gunnarsson, ABF Örebro län riska Föreningen och Föreningen Helge Hagberg, Örebro socialdemokratiska arbetarekommun Liv i Sverige. Jonas Jönestam, LO-facken Örebro län Yvonne Bergman är kassör i Sören Klingnéus, Västernärkes hembygdsförening Folkrörelsernas arkivförbund och Gunilla Lindholm, Örebro kommunaltjänstemannaförening ingår också i arkivförbundets Magnus Riseby, Folkpartiet i Örebro län marknadsförings- och ekonomi- Britta Hammarbacken, Örebro läns landsting grupper. Göran Henrikson är medlem i arkivförbundets interna- Revisorer tionella grupp. Ordinarie Bo Fransson är ledamot i Lennart Andersson, Studieförbundet Vuxenskolan i Örebro län Folkrörelsernas arkivförbunds Lilian Wistrand NBV, Örebro län ADB-grupp och representerar arkivförbundet i Riksarkivets s k Revisorssuppleanter NAD-råd, där bl a frågor om den Christina Håll-Björk, Örebro läns hyresgästförening Nationella Arkivdatabasen be- Björn Hagel, Örebro ABF-avdelning handlas. Göran Henrikson är ordfö- Valberedning rande för Madli Kurdves minnes- fond för nordiskt och baltiskt Sammankallande Ulla Nyström, LO-facken Örebro/Lekeberg arkivsamarbete. Henrikson är Göran Henrikson, adjungerad också ledamot i Föreningen Ingegärd Lindblad, Moderata kvinno- Bergslagsarkivs styrelse och var föreningen i Örebro 1998 ansvarig redaktör för fören- Ingrid Svedlund, Hallsbergs socialdemokra- ingens årsbok Bergslagsarkiv. tiska arbetarekommun. Yvonne Bergman och Bo Frans- son är revisorer i föreningen. Göran Henrikson är ledamot i www.arkivcentrum.t.se Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv. MARS 1999 3 Yvonne Bergman represente- • Kvistbro CUF-avdelning och en trefjärdedelstjänst finan- rar arkivet i Intressegruppen för • Moderata samlingspartiet västra parti- sieras direkt av landstinget och föreningen, Örebro Kulturhistoriska akademin för • Haga-Karlslunds socialdemokratiska Örebro kommun finansierar på Örebro län och Bo Fransson in- kvinnoklubb samma sätt en trefjärdedelstjänst. går i Akademins grupp för IT-frå- • SSU Hallsberg Arkivet självt har finansierat en gor – Kulnet. Bergman företräder • Sköllersta socialdemokratiska förening heltidstjänst. vidare folkrörelse- och företags- • Kilsmo socialdemokratiska förening Örebro kommun och Riksarki- • Mosås socialdemokratiska förening arkiven i Utvecklingsrådets stra- • Karlskoga trädgårdsförening vet är också två viktiga bidragsgi- tegigrupp – Kultur samt i Sam- • Studiefrämjandet i Örebro län vare till verksamheten. Under rådsorganet för bibliotek och ar- • Kristliga esperantoförbundet 1998 infogades länsfolkrörelse- kiv i Örebro. • Bergslagens poesivänner arkiven i det statliga systemet • Missionssällskapet Helgelseförbundet • Örebromissionen med s k stödenheter i likhet med Medlemmar andra länskulturinstitutioner. Från 1999 kommer detta stöd inte Medlemsutvecklingen är fortsatt Personal och längre att vara knutet till arkiv- positiv även om ökningen nu av ekonomi chefens lön utan blir ett allmänt naturliga skäl går mycket lång- Arkivchef Göran Henrikson verksamhetsbidrag. Bidraget samt framåt. 17 organisationer samt Yvonne Bergman och Bo kommer också att höjas. Den in- har blivit medlemmar i arkivet un- Fransson har arbetat heltid under sats som arkivets egna medlems- der 1998. Samtidigt har 15 organi- 1998. Håkan Henriksson har ar- organisationer står för genom sina sationer försvunnit, de flesta ge- betat heltid i 10 månader. Karin medlems- och hyllavgifter är helt nom nedläggning eller andra orga- Sjöstedt har arbetat 75 % och avgörande för föreningens ställ- nisatoriska förändringar. Arkivet Magnus Johansson har arbetat ning och en av grundpelarna i hade vid årsskiftet 446 medlems- halvtid i 4 månader. verksamheten. Inkomsterna från organisationer Anneli Bihl arbetade med ett bokförsäljning krymper nu starkt i De 17 nya medlemmarna är ALU-projekt mellan den 16 feb- förhållande till tidigare år men är följande: ruari och den 13 juli. Per Roth har ändå betydelsefulla liksom inkom- arbetat fr o m den 19 oktober och sterna från uppdragen i Karl- • Viby centerkvinnor • Holmens villaägareförening året ut i ett annat ALU-projekt. skoga kommun. • Örebro kontaktpersoners förening Magnus Jerlström började ett Ett betydelsefullt tillskott till • Astma- och allergiföreningen i Örebro tredje ALU-projekt den 26 okto- verksamheten utgörs av det all- • ABF Karlskoga-Degerfors ber och har arbetat året ut. männas stöd till de s k ALU-pro- • Svenska psoriasisförbundet Örebro länsavdelning Eva Dahlström har arbetat ja- jekten som tillfört arkivet kunniga • ODD Fellow-logen nr 124, Alfred nuari–mars och november–de- och engagerade medarbetare. Nobel cember med arkivets brevprojekt. Under 1998 har länsstyrelsen • Karlskoga rotaryklubb Suada Jujic och Slavica Zejni- bidragit med 200000 kr för att • Karlskoga LRF-avdelning göra det möjligt att etablera • Axberg-Tysslinge MHF-avdelning lovic arbetade månaderna april - • Brunnsgärdet ekonomisk förening juni som praktikanter och med- ArkivCentrum som länsinstitution • Zinkgruvans baptistförsamling verkade under perioden till att genom information och mark- • Örebro-Mosjö rotaryklubb uppdatera arkivets beståndsregis- nadsföring. • Glanshammar-Lillkyrka centerparti- ter. Inflyttningen i och iordningstäl- avdelning • FMLS – Förbundet mot läs- och skriv- Margareta Karlsson arbetade landet av de nya lokalerna har va- svårigheter Örebro län en månad med brevprojektet. rit ett omfattande och kostsamt • Nybygget – Kristen samverkan Olle Bergström har som tidi- projekt. Nödvändiga investeringar • Kooperativa kultur- och fritids- gare år arbetat ideellt på arkivet i ny inredning och satsningar i öv- föreningen Trädet ek för under hela året. Inger Dahlin har rigt har måst göras trots begrän- De avförda medlemmarna under arbetat ideellt på arkivet under sade ekonomiska möjligheter. Inte 1998 är: hösten. alla uppkommande kostnader har Arkivets kostnader finansieras kunnat planeras i förväg. Ett • Björkhaga hem- och skolaförening till sin huvuddel av Örebro läns större underskott har därför blivit • Norrbyås LRF-avdelning landsting. Arkivchefen och en hel resultatet av det första året i 4 MARS 1999 ArkivCentrum och det egna kapi- talet är utraderat. Klart är att ar- Sammanställning över intäkter och kostnader för kivet efter satsningen på de nya Folkrörelsernas arkiv 1998–2000 lokalerna har en ansträngd ekono- mi och att denna på olika behöver Bokslut Budget Budget förbättras. 1998 1999 2000 För detaljer i ekonomin hänvi- sas till sammanställningarna på Intäkter denna och de två följande sidorna. Statsbidrag 20 000 150 000 175 000 Landstingsbidrag 369 900 375 000 375 000 Mottagna
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Örebro (Pdf, 1,9
    2 2 Lövnäset Nyttorp Nya Viker S Klysna Fyrby 15 4 Järle 851.18 Norra 7 5 Äspelund 6 Ö Kärne 8 Sävviken 244 840 842 0 Mossberga 8 V Torvesta 2 8 Lia 2 3 7 7 249 Äsphöjden 3 6 Skärmarboda Basketorp Bresätter 3 Torpa 32 Fänninge Nybble 26 Skrikarhyttan Ramshyttan 8 Ullersätter Ö Näs 771 608 6 Älvhyttegården 0 72 Ervalla Avdala 9 1 Gåsta Karlsdal 1 Norsebäck 831 S Ullvettern Alkvettern 4 7 Kyrksten 6 3 7 Bläsåsen Rynninge DRIFTOMRÅDESKARTA 24 5 Fellingsbro Dalsmund 2 Älvhyttan Medinge 7 Dalkarlsberg 0 836.1 Oppboga Nolås Lersjötorp 713 50 Furunäs Frötuna Tavlan 5 9 Ringaby 815.1 607 2 74 Kärrboda Tåbäcken 7 827 Arrud Örebro !$ S Dylta 829 Kägleholm Stensviken Lockhyttan Sundby 2 Lockenkil 2 Granbergsdal 8 Lunnedet Bocksboda 815 751 Seltorp Herrnäset Rosensjö 720 Öfalla 7 Prästtorp Sörby 2 N Billinge 0 Björntorp Kväggen 23 Källmo 3 2 Fiskartorpet 82 7 Högfors Rådehult 5 Ölmbrotorp Datum: 2020-08-27 Käxsundet 7 Krämplinge 4 Forsnästorp Klockhammar Opphammar 60 205 Skala (A3): 1:240 000 Sundet Äspedalen 747 Långbyn Lysinge 708 Gälleråsen 0 Gropvik V Lonntorp 3 N Listre Hult Falla 8 Kojnäset Lerängen Nävesta Broby Öv Dammsätter 0 1,5 3 4,5 6 7,5 Forsby Sibberboda 6 Munkaboda Timsbron 5 km Blackstahyttan 7 Tjugesta 748 Mörkviken 74 Kvinnersta Röcklinge 5 Balsna © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Åsbergsviken Kilsbergen Skäcklinge Hälglöt 734 60 9 5 1 Kåvi Kårsta 7 7 Blacksta 818 0 Boviken 2 4 Lämås Utterbäck 746 Hovsta Ramstena Björka 81 Ånnaboda Frösvidal Nytorp Ättinge 7 Götavi 8 2 1 Gottebol 7 Karlskoga 8 Filipshyttan Nasta Linnebäck Rånnesta
    [Show full text]
  • Örebro Län Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M
    Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 1 2 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/orebro (under: Samhällsplanering & Kulturmiljö/Infrastruktur och IT/Kommunikationer/vägar/ Sammanställning allmänna vägar 2017) Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se 3 Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1713 18FS 2017:1 SAMMANSTÄLLNING HQOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ |YHUDOOPlQQDYlJDURFKDQGUD YLNWLJDUHYlJDULgUHEUROlQXWIlUGDGGHQPDUV I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt för vägarna vissa JlOODQGHORNDODWUD¿NI|UHVNULIWHU III. Förteckning över, inte numrerade, kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1). IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Förbud mot transport med farligt gods samt rekommenderade leder för sådana transporter. 'HQQDVDPPDQVWlOOQLQJE|UDQYlQGDVWLOOVDPPDQVPHG7UD¿NYHUNHWVYlJLQIRUPDWLRQV- karta över Örebro län. Kartan kan beställas via 7UD¿NYHUNHWVKHPVLGDZZZWUD¿NYHUNHWVH 4 , *b//$1'(%(67b00(/6(520%b5,*+(700 %lULJKHWVNODVVHU (QOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ VNDYlJDUVRPLQWHlUHQVNLOGDGHODV in i tre bärighetsklasser.
    [Show full text]
  • Transportplan För Örebro Kommun 2 1
    Transportplan för Örebro kommun 2 1. Varför en transportplan? 4 Transportplanens roll och inriktning 4 Hur denna plan kommit till 5 2. Förutsättningar 6 Boende, infrastruktur och trafik 6 Förändringar i omvärlden som kan påverka transporterna 16 Befintliga mål 22 3. Förtjänster och brister i dagens transportsystem 25 En förutsättning för välfärd och regional utveckling 25 Trängsel i trafiken 26 Trivsel och tillgänglighet i staden 26 Lång väg till ett jämställt transportsystem 27 Stort beroende av fossila bränslen 28 Hälsoeffekter: buller, luftföroreningar och vardagsmotion 29 Trafikolyckorna har minskat kraftigt 32 4. Visionen – vart vi vill komma 35 Varför behövs förändringar? 35 Hur vill vi att örebro ska se ut imorgon? 35 5. Mål och möjliga åtgärder 36 Trafikens omfattning 36 Stadsutveckling för en attraktiv, tillgänglig och trygg stad 40 Örebro och det regionala transportsystemet 44 Trafiksäkerhet 47 Klimatpåverkan 48 Luftkvalitet 50 Buller 54 6. Prioriterade åtgärder 56 Prioriterade åtgärder i transportsystemet 56 Prioriterade åtgärder i den egna organisationen 60 Prioriterade områden där fördjupning behövs 61 7. Från vision till verklighet 63 Ledning och ansvar 63 Samsyn och delaktighet 63 Uppföljning och omprövning 63 8. Bilagor 64 Bilaga 1. Riksdagens transportpolitiska mål 64 Bilaga 2. Övriga åtgärder 64 Bilaga 3. Bedömning av de prioriterade åtgärdernas effekter på möjligheten att nå respektive mål 66 Bilaga 4. De priorierade åtgärderna bedömda enligt fyrstegsprincipen 67 Antagen av kommunfullmäktige 29 oktober 2008. 3 1. Varför en transportplan? Under efterkrigstiden har bilen fått en alltmer central plats i våra samhällen och orsa- kerna är uppenbara: bilen är snabb, smidig och bekväm. Under många decennier har vi byggt vi vårt samhälle för att passa bilismen, vars betydelse och omfattning sakta men säkert ökat.
    [Show full text]
  • En Studie Av Grönstruktur
    Ölmbrotorp Garphyttan Örebro Mosås Stora Mellösa Odensbacken Askersby Hampetorp Kilsmo Brevens bruk En studie av grönstruktur. En inventering och analys av sociotopvärden i nio av Örebro kommuns mindre tätorter. Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund och syfte 5 Tillvägagångssätt 5 1. STORA MELLÖSA 9 Inventering och analys 10 Grönstrukturen i Stora Mellösa 12 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 14 2. ODENSBACKEN 17 Inventering och analys 18 Grönstrukturen i Odensbacken 20 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 23 3. ASKERSBY 27 Inventering och analys 28 Grönstrukturen i Askersby 30 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 32 4. HAMPETORP 35 Inventering och analys 36 Grönstrukturen i Hampetorp 38 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 40 5. KILSMO 43 Inventering och analys 44 Grönstrukturen i Kilsmo 45 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 47 6. BREVENS BRUK 49 Inventering och analys 50 Grönstrukturen i Brevens bruk 51 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 51 7. ÖLMBROTORP 55 Inventering och analys 56 Grönstrukturen i Ölmbrotorp 57 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 58 8. GARPHYTTAN 61 Inventering och analys 62 Grönstrukturen i Garphyttan 64 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 67 9. MOSÅS 71 Inventering och analys 72 Grönstrukturen i Mosås 74 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 76 SLUTSATS 79 Föreslagna åtgärder 80 INLEDNING 5 Inledning Dokumentets bakgrund, syfte och tillvägagångssätt Detta dokument har tagits fram under Tillvägagångssätt sommaren 2015 som ett stöd för den De nio orter i Örebro kommun som stud- kommande revideringen av Örebro erats i detta arbete är Stora Mellösa, Odens- kommuns översiktsplan och som ett backen, Askersby, Hampetorp, Kilsmo, underlag för den fortsatta utvecklin- Brevens bruk, Ölmbrotorp, Garphyttan gen av nio av kommunens mindre och Mosås.
    [Show full text]
  • Arkivförteckning. Örebro Kommun. Byggnadsnämnden
    Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Byggnadsnämnden. 2020-09-22 Historik Örebro kommun. Byggnadsnämnden (ÖK:017) Verksamhetstid 1971 - , handlingarna omfattar åren 1897- Byggnadsnämnden efter 1971 Efter Örebro kommuns bildande 1971 fortsatte Byggnadsnämnden sin verksamhet som tidigare. (Se Örebro stad.Byggnadsnämnden ÖS:xx ) Byggnamnsnämndens ansvar De svarar för den fysiska miljön, inkluderande mark och vatten samta stadens, småorternas och landsbygdens bebyggelse och miljö. Förvaltningen har haft fler interna omorganisationer: 1971 överfördes vissa arbetsuppgifter från Byggnadsnämnden till Planeringskontoret under Kommunstyrelsen, bl.a. upprättandet av bostadsbyggnadsprogram och samordningen av den långsiktiga utrednings- och planeringsverksamheten för stadens utbyggnad. 1972 fick Stadsingenjörskontoret i uppdrag att sköta Örebros fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndighet. 1974 lades en utredning fram om de centrala administrativa kontorens ställning och organisation. I utredningen föreslogs att ett Plankontor skulle inrättas och ersätta Planeringskontoret. Plankontoret skulle ha en generalplaneavdelning, två planavdelningar, en trafikavdelning och informationsavdelning. I och med detta kom även stadsarkitektkontorets organisation att ändras. Det gamla Planeringskontorets utredningsavdelning skulle ombildas till ett utredningskontor. 1981-01-01 bildades ett Stadsbyggnadskontor som skulle bereda och handlägga ärenden för Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden. Beslutet togs 1980-11-27 av Kommunstyrelsen
    [Show full text]
  • Databasteknik För D1, SDU1 M Fl
    1 of 3 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy ([email protected]) Tentamen i Databasteknik för D1, SDU1 m fl lördag 9 mars 2013 Gäller som tentamen för: DT1026 Datateknik A, Databasteknik, provkod 0100 DT1030 Datateknik A, Tillämpad datavetenskap, provkod 0310 DT1012 Datateknik A, Databasteknik, provkod 0100 DT1007 Datateknik A, Tillämpad datavetenskap, provkod 0310 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel. Poängkrav: Maximal poäng är 32. För betyget 3 respektive G krävs 16 poäng. Resultat: Meddelas på kursens hemsida eller via e-post senast lördag 30 mars 2013. Återlämning av tentor: Efter att resultatet meddelats kan tentorna hämtas på universitetets centrala tentamensutlämning. Examinator och Thomas Padron-McCarthy, telefon 070 - 73 47 013. jourhavande: Skriv tydligt och klart. Lösningar som inte går att läsa kan naturligtvis inte ge några poäng. Oklara formuleringar kommer att misstolkas. Skriv den personliga tentamenskoden på varje inlämnat blad. Skriv inte namn eller personnummer på bladen. Skriv bara på en sida av papperet. Använd inte röd skrift. Antaganden utöver de som står i uppgifterna måste anges. Gjorda antaganden får inte förändra den givna uppgiften. Skriv gärna förklaringar om hur du tänkt. Även ett svar som är fel kan ge poäng, om det finns med en förklaring som visar att huvudtankarna var rätt. LYCKA TILL! 2 of 3 Scenario till uppgift 1-4 Sverige är uppdelat i 21 län, till exempel Örebro län och Jämtlands län. Varje län har ett unikt namn och en folkmängd. Varje län har också en residensstad, som är en tätort som ligger i det länet. Varje län delas sedan in i flera kommuner, till exempel Örebro kommun och Kumla kommun, som båda finns i Örebro län.
    [Show full text]
  • Karta Omrade Vag Hallsberg 2
    Åsbergsviken Röcklinge 7 Skäcklinge Gunnarsökna Götlunda 4 Balsna 820 4 6 9 Kilsbergen 3 5 Kåvi Kårsta 81 Hälglöt 0 Boviken 708 1 7 8 2 5 Blacksta 830 18 57 567 Hasta 1 5 7 2 2 1 Lämås Nytorp 5 0 7 7 Utterbäck Ramstena Björka 0 0 3 Ånnaboda Hovsta 6 5 2 8 4 E18/E20 Brandstorp 6 2 Götavi Frösvidal Ättinge 8 Gottebol 746 7 1 205 4 Nasta 7 Krogesta Lunger 0 Åltorp Linnebäck Karlskoga 5 815 50 Tyringe Immetorp Filipshyttan Rånnesta Ekersby Slyte Grythem 243 823 Sickelsjö Sjölunda Åsta Götarsvik 5 Hättinge Solberga 8 Glanshammar Löre 1 564.1 0 5 753 8 DRIFTOMRÅDESKARTA Furuskallen 7 2 2 5 1 6 Stråbergsmyren 6 1 7 5 15 5 4 5 Egersta 7 7 Via 6 7 5 7 0 Ekeberg 5 Nannberga Hjulåsen 29 Garphyttan 0 4 50 51 73 4 5 Valsta 3 Hult 55 7 Runnaby Kolja Sticksjö 51 5 1 Suttarboda 3 6 Östervik Våtsjötorp 5 5 7 Hallsberg Högeberg Äsplunda Skävesund 1 Högåsen Latorp 823 551 7 Stavvik 5 73 0 555 7 2 732 717 Ekeberg Villingsberg Måla Lervik Arvaby Brännebacken 27 Klunkhyttan 7 Svenshyttan 733 E18/E20/50 Hjälmarsberg Hästnäs Ålhammarsudden Duvedalen 39 Framnäs Kvarntorp Lekeberg 7 Fallhagen 8 7 Ekeby 5 3 2 Holmstorp 8 Datum: 2021-08-25 4 1 6 Mårtenstorp 7 6 5 8 Örebro 6 Hjälmarbaden 4 Degernäs Ölsdalen E20.5 Ekeby-Almby 79 9 E18 Vintrosa 207 Ö Sundby Lekhyttan Mark Börsholm Skala (A3):1:300 000 691 5 730204 Hjälmarsnäs 6 691 St Ulvgryt Ö Rynninge Degerfors Vissboda 7 2 1 8 56 69 Hjälmaren 603 55 691 Ängebäck 5 1 6 0 2 4 6 8 10 66 5 Spånga 7 78 Täbyfallen 6 570 5 Ekeby km 5 Stortorp Kinkhyttan 6 Resta 8 547 Torget 3 Torsborg Gryt Östra Gryt © Lantmäteriet, Geodatasamverkan
    [Show full text]
  • Örebro 2050 En Kommun Med 200 000 Invånare
    Örebro 2050 En kommun med 200 000 invånare Förord Föreliggande projektarbete har genomförts som en del av kursen Hållbar utveckling i samhällsvetenskapligt perspektiv, Avancerad nivå under vårterminen 2014. Projektet har utförts i samarbete med stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. Resultatet är en visionsplan för Örebro kommun år 2050, som tagits fram efter förslag från stadsbyggnadskontoret. Kontaktperson på Örebro kommuns stadsbyggnadskontor har varit Peter Sundström. Örebro, 2014-06-04 Olof Elander Ramis Ghotbi Martin Nyqvist Simon Wahlbeck 1 Innehåll Näringsliv ...................................................................................................... 14 Inledning ......................................................................................................... 3 Mindre tätorter i Örebros närhet .................................................................. 14 Syfte ................................................................................................................ 3 Referenser ..................................................................................................... 16 Befolkningsutveckling ..................................................................................... 3 Bilaga 1 .......................................................................................................... 17 Integration ...................................................................................................... 4 Bilaga 2 .........................................................................................................
    [Show full text]
  • Örebro Län. Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M
    Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2019 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2019 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Diarienummer: 2192-2019 Örebro läns författningssamling 18FS 2019:3 Publikationsnummer: 2019:22 Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/orebro Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se Innehåll I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. ........................................... 5 II. Riksvägar och länsvägarmed bärighetsklasser samt för vägarna vissa gällande trafikföreskrifter ......................................................................... 7 III. Förteckning över ej numrerade kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (bk1) ....................................................... 22 IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar
    [Show full text]
  • 18FS 2010 58 Allmänna Lokala Ordningsföreskrifter För Örebro
    Örebro läns författningssamling Örebro kommun ________________________________________________________________________________ 18FS 2010:58 Utkom från trycket den 27 december 2010 Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Örebro kommun; beslutade av kommunfullmäktige i Örebro kommun den 24 november 2010, § 14. Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1 § Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap ordningslagen (1993:1617). Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Örebro kommun ska upprätthållas. 2 § Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap 2 § första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges. För områden som kommunen har upplåtit till torghandel gäller också kommunens föreskrifter om torghandel. För områden som kommunen har upplåtit till uteservering gäller också kommunens kvalitetskrav för uteserveringar. 3 § Vid tillämpningen av 3 kap ordningslagen och dessa föreskrifter ska, med stöd av 1 kap 2 § andra stycket ordningslagen, följande områden jämställas med offentlig plats: anläggningar för idrott och motion, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och kyrkoparker enligt vad närmare anges i bilaga A till dessa ordningsföreskrifter. 4 § Innan polismyndigheten fattar beslut om tillstånd enligt 8§, 9§, 11§, 12§, 13§, 14§ och 16§ bör kommunen ges tillfälle att yttra sig. Definitioner 5 § Allmän plats Utgivare ISSN 0347-1713 Anna Elvkull, Länsstyrelsen 18FS 2010:58 ”Allmän plats” är ett uttryck som används i detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Allmän plats är sådan gata, gång- och cykelväg, torg, park eller annan plats som enligt gällande detaljplan angetts om allmän plats. Allmän plats är i huvudsak de gator, parker, torg och liknande som ägs och sköts av kommunen. Offentlig plats Uttrycket ”offentlig plats” nyttjas i ordningslagen och i de lokala ordningsföreskrifterna.
    [Show full text]