SVENSK Bo Carpelan Ralf Långbacka BYGDEN Vivica Bandler
Carl Ludvig Engel Bokbranschen i omvandling Bokmässan i Helsingfors Bokkalaset i Ekenäs Projektkören Exaudio Odensholm Reitz hemmuseum KORT
Sveriges SFV besökte Åland
arbetsmarknadsminister I början av november var hela SFV-kansliet undan- Nr 5 besökte Sveps tagsvis stängt då kanslipersonalen med nye kansli- December 2011 chefen Johan Aura i spetsen kombinerade en stra- 90 årgången tegiarbetsdag med studiebesök på Åland. UTGIVARE Deltagarna hann få en ordentligt inblick i själv- Svenska folkskolans vänner styrelsen och undervisnings- och kulturväsendet www.sfv.f på Åland tillsammans med ansvariga myndigheter Svenskbygden utkommer med fem och tjänstemän. Kulturinslaget bestod av besök på nummer år 2011. Utgivningsdatum Enskilda storsäljande böcker räcker Alla röster är avgörande för slutresul- Alandica Kultur & Kongress och Önninge bymuseet. och materialdagar: inte för att rädda bokbranschen, där tatet, det går aldrig att gömma sig i en Nr 1: 7.2 (utkom 24.2) den interna konkurrensen hårdnat. större stämma om man har en lite säm- Nr 2: 28.3 (utkom 14.4) VILLE RAUVOLA på sidan 10. re dag. Projektkören EXAUDIO, sidan 30. Nr 3: 23.5 (utkom 14.6) Nr 4: 26.9 (utkom 13.10) Nr 5: 14.11 (utkommer 2.12) »De flesta Carpelanböckerna i min bokhylla REDAKTION SFV, Annegatan 12, har jag gett mig själv som julgåva. Jag har 00120 Helsingfors, väntat med att öppna boken tills de övriga tel. 09-684 4570, fax 09-6844 5715. familjemedlemmarna gått till sängs. Det har Twitter och YouTube. varit en kär ritual att ensam i julnatten slå upp Byråchef STINA COLÉRUS (t.h.) på Utbildnings- och kul- turavdelningen visade runt i Lagtinget. JOHAN AURA, JO- Redaktör & layout: min nya bok och möta texten i skenet från Sveriges arbetsmarknadsminister Hillevi Engström HANNA CARPELAN och VIVEKA ÅBERG. Rabbe Sandelin julgransljusen.» besökte ungdomsverkstaden Sveps fredagen 11.11 [email protected] TOVE FAGERHOLM OM före sitt möte med arbetsminister Lauri Ihalainen. 09-68445712 BO CARPELANS LITTERATUR, SIDAN 32 Minister Engström hade bett om att få bekanta sig med en ungdomsverkstad och få en presentation av hur man arbetar med arbetslösa ungdomar i Fin- SVENSK Bo Carpelan SFV:s nya strategi –fokusera, prioritera, konsolidera Ralf Långbacka land. Under sitt en timmes besök på Sveps presen- BYGDEN Viveca Bandler och professionalisera ...... 6 terades ungdomsverkstäder och uppsökande verk- Ville Rauvola: Bokbranschen står inför omvälvningar ...... 10 samhet i Finland på nationellt plan. Minister Engström bekantade sig också med Sveps Stor utställning hyllar Carl Ludvig Engel ...... 14 egen verksamhet. På Sveps bedrivs uppsökande verk- Lauri Reitz – byggmästare och manisk samlare ...... 18 samhet och där fungerar två verkstäder; Start, som Avdelningschef RAINER JUSLIN (stående) och byråchef Carl Ludvig Engel fokuserar på träning av sociala färdigheter, och Non- Bokbranschen i omvandling Nytt från Studiecentralen ...... 21 Stop; som fokuserar på arbetsträning, jobbsökning JAN-OLE LÖNNBLAD (t.h.) berättade om utbildnings- och Bokmässan i Helsingfors kulturväsendet på Åland. STINA COLÉRUS i mitten. Bokkalas i Ekenäs Facetter ur De tusen berättelsernas mässa ...... 22 och studieplanering. Sveps är den enda svensksprå- Projektkören Exaudio Odensholm kiga ungdomsverkstaden i huvudstadsregionen och Reitz hemmuseum Skaferiet at Ritz – Nyskapande i traditionell kulturmiljö...... 28 betjänar Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Projektkören Exaudio...... 30 Kyrkslätt. De nordiska arbetsministrarna diskuterade gemen- Pärm: Osynliga dörrar öppnas: Läsarliv med Bo Carpelan ...... 32 samma prioriteringar på sitt möte efter Engströms En stor utställning som hyllar Två teatermemoarer ...... 38 besök på Sveps, bland annat med fokus på ungdo- arkitekten Carl Ludvig Engel mar. En viktig punkt på mötet var samhällsgarantin, pågår 12.1–29.1.2012 i kulturhu- Gustaf Widén: Pojken som älskade böcker ...... 42 set G18. Foto: Rabbe Sandelin. som ska hjälpa unga i risk att hamna i utanförskap. Levande litteratur på Ekenäs bokkalas ...... 44 Besök på Alandica Kultur & Kongress. Odensholm anno 1905 och idag...... 50 Julen är den tid då barnen berättar för jultomten vad de vill ha EKENÄS TRYCKERI AB Pressvärdinna vid Helsingfors Bokmässa ...... 54 Bevingade ord och vuxna betalar det. Underskott är när vuxna berättar för regeringen vad de vill ha och deras barn betalar det. ISSN 0356-1755 Läsbiten: Blad ur höstens arkiv ...... 60 Richard Lamm:
LEDARE LEDARE
Tvåspråkiga skolor?
Johan AURA Kanslichef, Svenska folkskolans vänner
ARIA WETTERSTRAND, TIDIGARE SPRÅKRÖR för EN FINLANDSSVENSKA POLITISKA REAKTIONEN på INNS DET DÅ INGA fallgropar i den vackra visio- FV HAR ÄNDÅ EN längre tid talat för att öka good- Mde gröna i Sverige, startade i september en DWetterstrands inlägg och HS-gallupen var vän- Fnen? Javisst, många saker bör undersökas innan Swillen för det svenska inslaget i Finland. SFV debatt om tvåspråkiga skolor i Finland. Flera de- tad: Status quo är bäst. Reaktionen är förståelig – man går vidare. I Finland går det inte ofciellt att stöder svensklärarna i de fnska skolorna med årli- battörer och aktörer hoppade in i debatten utgåen- förslagen upplevs speciellt på SFP-håll som ett hot vara tvåspråkig, man är registrerad antingen som ga stipendier, och delar ut ett brobyggarpris till per- de från sin egen uppfattning om vad orden ”två- mot den svenska skolautonomin. I begränsad mån fnsk- eller svenskspråkig. Det betyder att elevan- soner som med egen insats ökat förståelsen mellan språkig skola” innebär. Många såg hotbilder, andra kan det säkert fnnas fog för farhågorna: en del av talsberäkningen och resursfördelningen för eventu- landets två språkgrupper. Vi skall välkomna alla de såg möjligheter. Någon konsensus om innebörden de som nu önskar tvåspråkiga skolor kan ha en dold ella tvåspråkiga skolor blir en svår nöt. En principiell fnsk- och tvåspråkiga som vill stöda det svenska in- av orden fnns inte i skrivande stund att tillgå, men agenda där slutmålet är skolor med endast fnska vilja som yttras i en gallup behöver inte alls materia- slaget i Finland, och ta förslagen och visionerna om det kan löna sig att åtminstone försöka slå fast några som undervisningsspråk. liseras i handlingar när allt kommer till kritan; även tvåspråkiga skolor på största allvar. Det viktigaste grundprinciper för den fortsatta debatten. t.ex. en kort skolväg spelar in i familjernas skolval. är att vi vet vad vi talar om, då debatten fortsätter. Wetterstrands ursprungliga inlägg handlade om S-GALLUPEN ÄR ÄNDÅ VÄRD att inte avfärdas Det kan också hända att elevantalet skulle mins- en i sig intressant observation: Finland har två ofci- Hmed en gång. Den visar tydligt att det fnns ka i de svenska skolorna om svensk- eller tvåspråki- ella språk, men tvåspråkiga skolor fnns bara i sam- familjer som på riktigt upplever sig som tvåspråki- ga familjer väljer en tvåspråkig skola i stället för en band med för landet främmande språk, som franska ga, och att det fnns fnskspråkiga som uppriktigt är svensk. Då kan de populistiska kraven på en mins- eller ryska. Lagen är entydig: den grundläggande intresserade av att stöda det svenska inslaget i Fin- kad skolautonomi på svenska få ökad fart. Hur pe- utbildningen sker antingen på fnska eller på svens- land på ett konkret sätt. Helsingin Sanomats an- dagogiken skall utformas och hur inlärningsresul- ka. Lite senare lät Helsingin Sanomat göra en gal- svarige chefredaktör Mikael Pentikäinen slår i sitt taten skulle påverkas i en tvåspråkig skola är ock- lup i huvudstadsregionen där man frågade om för- ledarstick 13.11 huvudet på spiken: Eventuella två- så outrett. äldrarna är villiga att sätta barnen i tvåspråkiga sko- språkiga skolor skall aldrig få ersätta möjligheten lor. 67 procent var av åsikten att det var en god idé. att gå en enspråkigt fnsk- eller svenskspråkig sko- la, utan skall vara ett alternativ. Tvåspråkiga sko- lor skulle stärka svenskans ställning, och förbättra den svenska servicen. Också den nordiska dimensio- nen kunde få en ordentlig puf, skriver Pentikäinen.
SFV:s nya strategi fokusera, prioritera, konsolidera och professionalisera
PER-EDVIN PERSSON OCH CATHARINA GRIPENBERG
Styrelsen för Svenska folkskolans vänner inledde våren 2010 ett strategiarbete för åren 2011–2015. Arbetet var av nö- den då SFV:s verksamhet under de gångna åren utvecklats och diversiferats kraftigt. Avsikten var att beskriva en hel- hetsbild av SFV:s verksamhet samt avgöra vilka åtaganden som prioriteras med tanke på de resurser föreningen har.
TYRELSEN ANVÄNDE TVÅ HELA Collins med kolleger utfört i USA trala frågor för SFV och hela kon- Sarbetsdagar och ett fertal mö- (Collins & Porras 1994, Collins cernen samt centrala frågeställ- ten under åren 2010 och 2011 till 2001). En ledande tanke är att en ningar för dotterbolagen. I sty- att intensivt diskutera strategin. framgångsrik organisation känner relsens arbetsdokument fastslogs icke vinstbringande utbildnings- sar att SFV har medlemmar i alla projekt och varumärken och in- Resultatet kan sammanfattas i sig själv och vet vad den vill. I en- även de maximala understöden till enheter. Därför uppgör SFV både åldrar. SFV bör satsa på att få fer leda en charmofensiv för att öka rubrikens ord fokusera, prioritera, lighet med detta användes en stor de egna dotterbolagen fram till år ett bokslut för föreningen och ett yngre att stanna som medlemmar förståelsen för svenskheten. Detta konsolidera och professionalise- del av tiden till att defniera SFV:s 2015. Samtidigt underströks det att koncernbokslut. i SFV. gör vi ensamma och tillsammans ra. Fokusera innebär att verksam- kärnideologi, huvudsakliga verk- dotterbolagen bör bli ekonomiskt I vår kommunikation kommer För närvarande lockar SFV nya med övriga fonder. SFV har inrät- heten koncentreras till stadgarnas samhetsform och våra kärnvärden. mer oberoende. akronymen SFV att användas. Vi medlemmar bl.a. genom rabatter tat ett särskilt Brobyggarpris samt centrala syftemål. Prioritera bety- I strategiarbetet deltog hela sty- kommer att utarbeta en strategi för deltagande i Studiecentralens ökat premieringarna av svensklä- der att vi måste välja vilka verk- relsen, ledningen och de största för förstärkande av varumärket. kurser och olika produkter. SFV rare i fnska skolor. SFV fortsätter samheter vi håller på med och vad dotterbolagens chefer. Vår logo och webbplats kommer deltar ibland i Helsingfors bok- utvecklandet av prisen till fnsk- vi väljer bort. Konsolidera innebär SFV är en allmännyttig och skat- att förnyas. SFV lyfter alltid fram mässa med målsättningen att in- språkiga. Ett stort svensklärarpris, en vettig förmögenhetsförvaltning tefri förening. Att den skattefria sina dotterbolag, men dotterbo- formera om SFV och för att re- Christofer Grönholms pris, har och professionalisera att det SFV SFV:s kärnideologi sammanfat- statusen fortsätter är ingen själv- lagen väljer när och med vem de krytera nya medlemmar. Med- instiftats år 2011. gör bör göras på högsta professi- tade vi så här: Vi vill stärka det klarhet, det fnns många starka lyfter fram ägaren. Dotterbola- lemsservicen bör ses över och Det är avgörande för svenskans onella nivå. Styrelsen har redan svenska i Finland genom utbild- krafter i samhället som önskar gen har länkar till SFV på sina utvecklas. överlevnad att förstärka samarbe- inlett förverkligandet av strate- ning, förlagsverksamhet och un- att stiftelser i framtiden beskat- webbplatser. tet med fnska Finland. Nya sats- gin – t.ex. den planerade fusionen derstöd som en folkrörelse för tas. SFV skall inte själv bedriva Styrelsen inför en ny kutym: ett ningar krävs kontinuerligt. En ak- av Schildts och Söderströms för- bildning, kunskap och kultur. Vår afärsverksamhet av någon art. styrelsemöte per år hålls på an- tionsplan kommer att utarbetas. lag är härledd ur strategiarbetet. vision är att svenskan är en själv- All affärsverksamhet utlokali- nan ort än Helsingfors. I novem- SFV kommer aktivt under de när- I arbetet använde vi oss av en klar del av den fnländska varda- seras till separata bolag. SFV är ber 2011 har styrelsen haft ett möte maste åren att öka synligheten i metod som vetenskapscentret gen. Den centrala verksamhetsi- även en koncern som bedriver ut- i Vasa. En plan för den regionala det fnska Finland. Hittills har Heureka framgångsrikt tilläm- dén i denna form står i samklang bildning och kommersiell afärs- synligheten utarbetas. vi stött de små svenska skolorna i En klarare arbetsfördelning mel- pat sedan 1997. Den har utveck- med stadgarnas syftesparagraf och verksamhet. T.ex. Schildts, Atena, det fnska Finland, svensklärarna lan de fnlandssvenska fonderna lats av den amerikanske organi- utgör en modern tolkning av den- Cityportal, Ab Svenska Rum är i fnska skolor samt olika projekt eftersträvas. Fondernas ledning sationstränaren Roy Shafer och samma. kommersiella enheter medan Axx- SFV:s mål är att ha minst 10 000 som Svenska.nu. fortsätter med gemensamma mö- baserar sig bl.a. på det arbete Jim I arbetet genomgicks dels cen- ell Utbildning och SSC är ideella, medlemmar. En kartläggning vi- SFV kommer att utveckla nya ten för att nå en kongruens gäl-
lande arbetsfördelningen. SFV lig betydelse och mobiliseras ge- strävar att bli medlem i Europe- nom att fnna nya donatorer och AXXELL SCHILDTS & STUDIECENTRALEN an Foundation Centre. testatorer. SFV förvaltar sin egen- UTBILDNING AB SÖDERSTRÖMS SSC är en betydande utbild- dom väl och efektivt och strävar ningsorganisation som bör stär- Efter 2015 ser SFV två huvud- I strategin skrev vi: ”SFV bör efter att öka dess värde. ka sitt eget varumärke och sin män i svensk yrkesutbildning, vara beredd på en diskussion En ekonomisk analys kommer att synlighet. SSC betjänar hela en i Österbotten och en i övriga med Konstsamfundet beträf- göras för att fastställa en hållbar det fnlandssvenska organisa- Svenskfnland. Om vi inte kla- fande en eventuell samman- utdelningsnivå och utarbeta en tionsfältet. rar av att få tillstånd för svensk- slagning av Schildts och Sö- långsiktig plan. Dotterbolagen SFV:s fastighetsförvaltning ses Ungdomsverkstäderna Sveps språkiga lösningar i Nyland så derströms. En analys av förde- måste, som redan påpekats, bli över och en fastighetsdirektör och Föregångarna är av stor be- tvingas vi gå in i tvåspråkiga lar och nackdelar bör göras.” ekonomiskt mer självständiga. anställs. Skötseln bör antagligen tydelse för att minska ungdo- lösningar. Detta arbete inleddes genast SFV granskar kontinuerligt sina konkurrensutsättas med jämna mens marginalisering. utdelningsprinciper för understöd mellanrum. Svenska rum bör or- Axxell måste bedöma på sommaren 2011 och har resul- och stipendier. Den senaste kri- ganiseras som ett riktigt bolag. vilka orter verksamheten kan terat i en planerad fusion av teriesammanställningen är från En konsolidering av ägandet av fortsätta. Målet är att Axxell de två förlagen 2012. Fusio- 2011. En ständigt återkommande fastigheter bör genomföras. För att år 2015 fnns kvar i de regio- nen ses som nödvändig för att CITYPORTAL AB fråga är huruvida SFV borde kon- efektivera fastighetsskötseln har ner där utbildningen nu fnns, rädda den fnlandssvenska bo- Min Morgon är folkbildning centrera sig på bredd eller djup. styrelsen köpt ett stenhus i cen- men med ett övergripande mål ken på sikt. SFV blir den näst- via tv på svenska. Därför fn- Tyngdpunkten har varit utdelning trala Helsingfors för cirka 10 mil- att kraftigt minska antalet fast- största ägaren i det nya bolaget ner SFV initialsatsningen riktig av många små bidrag för att stärka joner euro och har inlett försälj- igheter. Fastighetsägandet bör Schildts & Söderströms, förut- och relevant. SFV har de fac- verksamhetsförutsättningarna för ningen av SFV:s enskilda lägenhe- koncentreras även här. satt att bolagsstämmorna om- to bidragit till att rädda FST5 så många som möjligt. SFV har en ter. Ett hus kan även inhandlas på Förhandlingarna om en sam- fattar fusionen. som en egen kanal. noggrann uppföljning av hur un- annan ort där det direkt kan främ- gång med Prakticum mås- Schildts hade tre redaktio- Morgon tv-satsningen kostar derstöden använts. SFV omprö- ja föreningens bildningssträvan- te inledas inom en överskåd- ner, allmän svensk litteratur, mycket och SFV önskar att Ci- var inom kort sitt understöd till den. En del av fastighetsafärer- lig framtid. Prakticum har tre fnsk litteratur och läromedel. typortal ökar sin egen fnansie- olika kulturområden. nas vinst kunde disponeras som starka ägare; Helsingfors stad, Man gav ut fnsk skönlittera- ring, t.ex. genom att producera Utdelning av understöd och sti- en reservfond. Esbo stad och Vanda stad, men tur för att ha råd med svensk program på fnska på kommer- pendier har baserats på samma års Kvarnuddens framtid avgörs SFV bör framför allt fnna en skönlitteratur. Läromedlen ut- siella villkor, hyra ut kapacite- intäkter från dividender och hy- som en del av en helhetsbedöm- gemensam linje med Folkhäl- gjorde företagets lönsammas- ten eller fnna fnansiering från ror. För en bättre insyn och stör- ning av kultur- och bildningsverk- san. te enhet. En stark satsning på andra fonder. Styrelsen ställde re överskådlighet bör utdelning- samheten i Östra Nyland, där man Beträfande Folkhögskolan e-läromedel kräver emellertid även frågan om medier är ett en följa föregående års intäkter. bl.a. beaktar Kuggom och andra Axxell bör samarbetet med ökade resurser. Det nya förlaget område där SFV bör vara ak- aktörer i området. Västra Nylands folkhögskola Schildts & Söderströms kom- diskuteras. SFV bör klargö- mer att vara betydligt starka- tivt på lång sikt. För att trygga infödet av nytt ka- ra sin inställning till de kom- re ekonomiskt och har därmed pital genom nya donationer och munala medborgarinstituten. bättre förutsättningar att klara testamenten måste SFV ha en tro- Önskvärt är att Lappfärd folk- av denna satsning. En koncen- värdig och stark profl som bild- Professor Per-Edvin Persson högskola får en ny österbott- tration av läromedelsproduk- ningsorganisation med mål att är SFV:s styrelseordförande och nisk ägare. SFV följer med hur tionen har länge ansetts nöd- stärka det svenska i Finland. In- Catharina Gripenberg är SFV:s bi- utbildningsstrukturen i Östra vändig på den lilla fnlands- föde av nytt kapital är av väsent- trädande kanslichef Nyland utvecklas. svenska marknaden. Vi är medvetna om att en dis- SFV kan främja förlagets kussion om det berättigade att verksamhet t.ex. genom att stö- upprätthålla små enheter kom- da författarbesök och enskilda mer att uppstå. En hög kvali- bokprojekt. tet på utbildningen måste ga- Litteratur: ranteras. För att få tilläggsre- J.C. Collins & J.I. Porras 1994. Built to Last. Harper Business. New York. 342 ss. surser från statens sida krävs en J. Collins 2001. From Good to great. Harper Business, New York. 300 ss. efektiv intressebevakning och gott samarbete.
Atenas vd Ville Rauvola: Bokbranschen Boken Operaatio Hokki som handlar om en stor står inför färrpatrullsoperation i slutet av fortsättnings- kriget var nominerad till omvälvningar Fakta Finlandia. Boken har sålts till Sveri- ge, och den första upp- lagan på 3500 ex. är re- TEXT & BILD: RABBE SANDELIN dan slut.
Bokbranschen står inför många utmaningar. Bokförsäljningen har minskat, nya elektroniska distributionskanaler kräver investering- ar, och annat tidsfördriv tävlar om människornas uppmärksamhet. Men fortfarande läser folk, och också smalare litteratur kan bli över- raskande försäljningframgångar, berättar verkställande direktör Ville Rauvola på SFV-ägda bokförlaget Atena, som i år fyller 25 år. Bokjulens trender är de gamla storsäljarna deckarna, och på faktasidan historia. Humorismen, speciellt den lite galna fnska varianten, är på väg tillbaka. Vd VILLE RAUVOLA i Atenas högkvarter i Jyväskylä.
EDAN RECESSIONEN SLOG TILL spel, eller att folk hänger på Face- utmaningar för förlagsbranschen, Apples högkvarter där. säljande böcker räcker inte för att S2008 har bokförsäljningen i book tar en allt större del av män- men signalerna från fältet är inte Alla de små hindren har hit- rädda branschen, där den inter- Norden minskat med i runda tal niskors tidsanvändning. enbart dystra. tills lett till att e-böckerna säljer na konkurrensen hårdnat den se- tio procent. I Norge har försälj- – Vår lediga tid har ju inte mins- – I USA ser det ut som om i mycket små upplagor på den fn- naste tiden. ningen visserligen ökat mätt i kat, så det går alltså inte att skyl- den ökande e-boksförsäljningen ska marknaden, som förstås även Resultatet av ett fränare klimat pengar, men det beror på att böck- la allt på recessionen. är tilläggsförsäljning; pappers- i övrigt är rätt liten. syns nu som fusioner och konso- ernas generella prisnivå steg för ett Rauvola berättar att utveckling- böckernas försäljning är samti- lideringar, och i täta personbyten par år sedan. en syns alldeles konkret på de sto- digt plus-minus-noll. Problemet på ledande poster. Färre aktörer – Bokförsäljningen ökade inte ra marknadernas bokmässor, t.ex. med e-böckerna är fortfarande de Atenas omsättning har ökat de se- leder också obönhörligen till att heller under de senaste åren då vi senast i Frankfurt. olika systems inkompabilitet och naste åren och resultatet har va- det ges ut färre böcker, men Vil- hade en måttfull ekonomisk till- – Några stora förläggare hade andra tekniska hinder. rit på en hygglig nivå, men vad är le Rauvola är inte av den åsikten växt, utan minskningen ser ut att betydligt mindre montrar än förr, Rauvola berättar att hans eget då receptet för att klara sig även att det i alla lägen är en förlust. vara permanent. Det tyder på att och en stor förläggare med eko- förlag som bäst förhandlar om att på en vikande marknad i förlags- – Visst kan man få upp omsätt- inte enbart den ekonomiska till- nomiska problem valde att inte få Atenas böcker sålda på ITu- branschen? ning och marknadsandelar genom bakagången är orsaken, utan att alls delta. nes, som är kanalen till de populä- – Idag går många förläggare att ge ut massor av titlar, men det något håller på att hända med läs- ra Ipad-pekdatorerna. Det är inte förstås omkring och hoppas på är i längden inte bra för resultat- vanorna, säger Rauvola. alldeles enkelt, eftersom det krä- att upptäcka nästa Sofi Oksa- sifrorna. Samtidigt är branschen Enligt Rauvola är det uppenbart ver en skattenärvaro i USA, efter- nen eller Bo Carpelan. Men en- liten i Finland; antalet kunniga att saker som dator- och konsol- E-böckerna innebär alldeles nya som alla pengar skall cirkulera via skilda författare eller några stor- redaktörer är begränsat, och ger
man ut för mycket slinker det även man märker att det fortfarande Också nyrekryteringen av för- näringsböcker. Men faktaböcker- igenom böcker som inte egentli- fnns en stor läsande krets som fattare till förlagen kan gå annor- Deckartrenden, som redan hållit na handlar också om udda ämnen gen har innehållsmässiga förut- uppskattar gott skrivande. På de stora marknaderna kan för- lunda till i stora världen. i många, många år, ser inte ut att som plötsligt kan nå riktiga för- sättningar att ges ut. fattare och förläggare experimen- – Att hitta kommande stor- avta. Enligt Rauvola håller däre- säljningstoppar. För en tid sedan tera med att t.ex. ha framträdan- säljare kan idag i USA gå till så mot en genre som en tid befunnit sålde Atena närmare femtontusen Idag har andra aktörer än de tra- den, seminarier och bokuppläs- att en författare blir egen förläg- sig i skuggan på att gå mot en re- exemplar av en bok som handla- Enligt Rauvola balanserar utgi- ditionella gett sig in på bokbran- ningar för betalande publik. I gare och ger ut en bok för 79 cent nässans: den säregna och lätt gal- de om hur man virkar japanska vandet av en bok (precis som hela schen. Kunde bokförläggarna di- Tyskland kan en populär författa- i Amazons webbutik. Om boken na fnska humorn – t.o.m. som ex- Amigurumi-dockor. Och nu är förlagsbranschen) mellan ekono- versifera t.ex. till den stora till- re dra ut på en halvårsturné, men blir en försäljningframgång och portprodukt. den trenden redan förbi. miska och konstnärliga kvaliteter. växtmarknaden datorspel för att på en liten marknad som Finland får goda omdömen kan en förlags- – Överhuvudtaget är humoris- Enligt Rauvola visar Amigu- Ibland satsar man på underhål- därmed ha fera ben att stå på? vill det inte riktigt lyckas. agent sedan boka författarens näs- men som art på väg tillbaka. Även rumi-exemplet att det fortfaran- lande böcker med svagare konst- – Idag ser vi redan en del cross- – Det stämmer att många artis- ta bok med ensamrätt – och den böcker på mycket hög konstnär- de fnns en efterfrågan på böcker, närligt innehåll – som man vet att over t.ex. när det gäller elektro- ter i till exempel musikbranschen kommande boken har då en fär- lig nivå skrivs idag på ett lite lätt- trots att tipsen och mönstren för kommer att sälja bra t.ex. för att niska böcker för barn. De inne- idag tjänar bättre på framträdan- dig publik. sammare och humoristiskt sätt. att virka den enkla dockan fnns i boken har en inarbetad publik. Ib- håller tydliga interaktiva element den än på att sälja musik. Men Nya marknadsföringssätt kan På faktabokssidan fortsätter his- överföd på internet. Någonting i land satsar man på böcker med eller rena spelelement. Men jag det går inte riktigt att överföra på också utnyttjas. Då Stieg Lars- toria att fascinera läsarna, precis själva boken som förmål har fort- större konstnärliga kvaliteter där har svårt att tro att förlagen skul- böcker och författare. Mycket få son lanserades i Storbritannien som förr. Nytt är enligt Rauvola farande en stark dragningskraft. huvudkriteriet för utgivningen är le vara villiga att hoppa in i di- författare skulle ändå dra fulla hus lämnade förlaget böcker fram- att närhistoria, samhällskunskap – Priset är förstås av avgörande precis det innehållsmässiga. rekt spelutveckling. Dagens stor- i Finland, och sedan är ju huvud- me i allmänna färdmedel och på och ekonomi fyttat fram front- betydelse. Tjugo euro för en bok – Också de senare nämnda kan säljande spel kräver så stora in- uppgiften för en författare ända parkbänkar för att via denna ”ge- linjerna, kanske som en följd av tycks idag vara den smärtgräns där ändå ibland bli stora försäljnings- vesteringar, att riskerna skulle bli att skriva – man kan inte tvinga rillamarknadsföring” öka intres- den långvariga recessionen och att folk funderar mer än en gång då framgångar, och det är då man alltför stora. någon att framträda. set för böckerna. ekonomin ständigt är på tapeten. de vänder och vrider på en bok i som förläggare blir gladast – då – Likaså ökar olika hälso- och bokhandeln.
Hemmet i Helsingfors – hjärtat i Berlin 12.1–29.1.2012 på G18 Stor utställning hyllar Carl Ludvig Engel Carl Ludvig Engel är arkitekten som alla hört om, men som få känner på djupet. Den tyske arkitekten nämns i förbifarten i samband med Senatstorgets monunmentala byggnader i Hel- singfors – men vi vet ganska litet om hans familj, om hans fna trädgård på Bulevarden eller om hur det kändes att leva som utlänning i den tidens Helsingfors. Nu blir det ändring.
TEXT & FOTO: RABBE SANDELIN
SAMBAND MED ATT Helsingfors koll från juni 1840. Likaså stöder I nästa år frar 200 år som hu- vi oss på Salla Elos Pro gradu-ar- vudstad uppstod tanken att sam- bete vid Tammerfors universitet, la gänget som skapade utställning- som behandlar Engel. en “Ett hem” till markeringen av Utställningen och Engel har riksdelningen 1809, berättar Satu en koppling till SFV även utöver Torstila, som till vardags förverk- att utställningen sker i SFV-äg- ligar tillställningar och fester i det da G18. Engels tomt med sin fna SFV-ägda kulturhuset G18. trädgård blev i tiderna en del av Enligt Torstila kommer Hel- PORTR den tomt och den innergård där Ä singfors stad att berätta om Engel TT SFV-huset idag står i hörnet av : J i samband med jubileumsfestlig- OHAN Annegatan och Nylandsgatan. E
heterna på Unionsgatan, men tea- R – Engels hem kan förstås inte I K LI
met bakom ”Ett hem” ville upp- NDH återskapas med de ursprungliga märksamma stadsarkitekten med möblerna, deras öde är okänt ef- en lite annorlunda satsning kring ter auktionen. Men auktionspro- Engel. Den senaste egentligas ut- Utställningen “Hemmet i Hel- tokollet är ändå så detaljerat att vi ställningen med Engel-tema ord- singfors – hjärtat i Berlin” pågår med hjälp av våra samarbetspart- nades så länge sedan som år 1990. i G18 i Helsingfors den 12 till 29 ners i antikbranschen kan återska- – Jag tycker Engel överlag har januari 2012. pa en rätt exakt faksimil. fått för lite uppmärksamhet ge- – I festsalen i G18-husets andra En möbel som Engel använt nom åren. Vi traskar ofta förbi våning bygger vi upp Engels hem fnns på hedersplats i G18-salen. byggnaderna, och hans arkitek- så som det såg ut på Bulevarden Det är Engels skrivbord som fanns tur har nog analyserats, men hit- 18-20. Det fnns inga egentliga rit- på hans arbetsplats på Intendents- tills har vi fått veta ganska lite om ningar på hur huset såg ut inuti, kontoret, och som numera är i Se- hur hans liv tedde sig i Finland men vi bygger upp helheten via nat-fastigheters ägo. 1812, efter att den ryske kejsaren en nyss upptäckt och detaljerad valde honom att rita de centralas- brandförsäkring som Engel tog ut, te byggnaderna i den nya huvud- en bouppteckning efter hans död, Till höger: Detalj: Universitetes hu- vudbyggnad, Helsingfors staden, säger Torstila. och ett detaljerat auktionsproto-
Hemmet i Helsingfors – hjärtat i Berlin 12.1–29.1.2012
Statsrådsborgen, Helsingfors Carl Ludvig Engels hem Byggnadskultur och restaure- ring. Information och rådgiv- ning Carl Ludvig Engel Detalj: domkyrkan i Helsingfors. ARL LUDVIG ENGEL VAR den förste internationellt renommerade Café Ekberg Carkitekt som var verksam i Finland. Under hans ledning för- Enligt Torstila visar Engels ken under ledning av kända fö- vandlades Helsingfors i början av 1800-talet till en värdig huvudstad brevkorrespondens på att han hade reläsare får svar på frågor kring C.L.Engels arbeten (i samarbe- för det nya storfurstendömet Finland. Hans nyklassiska stil spred sig Utställningsbesökaren kommer mycket tudelade känslor. Engel, Engels arkitektur, hans liv och le- te med Museiverket) även till andra delar av landet. inte att behöva nöja sig med enbart som i letandet efter arbete kommit verne, och hans vänner och släkt i C.L. Engels trädgård Carl Ludvig Engel (1778–1840) kom till byggbranschen i sin fars, Engels hem. Café Ekberg öppnar till Helsingfors via Tallinn (där Tyskland, berättar Torstila. murarmästaren Johann Engels fotspår. Carl Ludvig studerade i Ber- ett tidsenligt café i lokalerna, och han gift sig), St Petersburg och - lin vid den kända Bauakademie, där man i tillägg till tekniska ämnen temat byggnadskultur och bygg- Åbo, trivdes inte i den lilla sta- stad? även studerade byggnadshistoria och god arkitektonisk smak. nadsvård tar över andra våningens den, och längtade snart tillbaka Schildts förlag ger i samband med Engel utexaminerades 1804 och arbetade till en början för den preus- korridor, med restaurerings- och till sin ungdoms Berlin. Men ef- utställningen ut en nyskriven av den nya huvudstaden? siska byggnadsstyrelsen. Då Preussen förlorade kriget mot Frankrike renoveringstips från kända aktö- ter att Engel valts att förverkliga bok om Engel, skriven av Mat- 1806 förlamades byggverksamheten i Preussen, så Engel tog emot ar- rer i branschen. de storstilta nybyggnadsplaner- ti Klinge, Salla Elo, Kari-Paa- godkändes den? betet som stadsarkitekt i Tallinn 1808. Uppdragen var emellertid få, – I Galleriet G18 i tredje vå- na 1816, insåg han att han inte i vo Kokki och Eeva Ruof. I sam- och Engel fyttade till St Petersburg 1813 för att arbeta för fabriksä- ningen ställer vi i samarbete med Berlin kunde ha emotsett lika stor arbete med Gœthe-institutet och - milj och släkt? garen C.R. Lohman. Det första uppdraget var att övervaka byggan- Museiverket ut Engels byggnads- berömmelse för sina arbeten, och tyska ambassaden ordnas 17.1.2012 det av Lomans sockerfabrik i Åbo. Där fck han av professor Gustaf ritningar och detaljplaner, kartor valde att stanna. en konsert i Gamla kyrkan, med Den sociala omgivningen, se- Gabriel Hällström i uppdrag att rita Åbo Akademis observatorium, och akvareller, samt ritningar över – Engel som person avhandlas pianistvirtuosen Henri Sigfrids- der och bruk, vänkretsen. som också blev hans första viktiga arbete i Finland. Engels trädgård och byggnaderna sedan under utställningens Studia son. Biljetter kan köpas på lippu- Föreläsare Matti Klinge, Laura Via kontakterna i Åbo blev han känd för J.A. Ehrenström, orförande Kolbe, Henrik Meinander, Björn vid hans tomt vid Bulevarden. Det generalia-föreläsningar där publi- palvelu.f, tel 0600-10 800. för nybyggnadskommittén i Helsingfors, och han valdes att förverk- som skiljer utställ- – Även efter Wahlroos, Jukka Relas, Salla Elo, Eeva Ruof, Pekka Saatsi, liga den ambitiösa nya detaljplanen för Helsingfors centrum år 1816. ningen från andra utställningsperi- År 1824 efterträdde han den naturaliserade italienaren Carlo Bas- är att vi i samband oden hålls Eng- Jere Jäppinen, Kari-Paavo Kok- ki och tyske arkitekten Sven si på posten som chef för intendentskontoret, en tjänst han innehade med ritningarna el aktuell. Fin- Kuhrau. fram till sin död 1840. På kontoret gjordes årligen tiotals ritningar till för första gången ska radiotetatern ofentliga byggnader. Forskargruppen som svarade för Engelutställ- får läsa vad Engel kommer att dra- Konsertpianisten ningen 1990 kom fram till att hans insats var så central att man kan själv ansåg om ar- matisera Engels Henri Sigfridsson betrakta ritningarna som hans arbeten, även om kontorets övriga per- betena, och sin si- brevväxling till – Ludvig van Beethoven: Dia- sonal på olika sätt bidrog. tuation i Helsing- ett hörspel, som belli-variationerna Som helhet betraktad anses Engels arkitektoniska produktion i Fin- fors. Det sker via sänds i april eller – Modest Musorgskij: Tavlor på land som ovanligt stor. Enligt Biografskt lexikon för Finland ger pro- den korrespon- maj 2012. en utställning duktinen prov på en exceptionell arbetsförmåga och samtidigt en spe- dens han upprätt- – Milij Balakirev: Islamej - orien- talisk fantasi ciell lätthet att utföra planeringsarbeten. Hans främsta arbeten utgör höll med sin barn- Universitetes därmed kärnan i Finlands arkitektoniska tradition. domsvän i Berlin. huvudbyggnad, Före konserten intervjuas Hen- ri Sigfridsson av Timo Sarvilin- Helsingfors. na Källa: Helsingfors stad, Biografskt lexikon för Finland.
Intressant hemmuseum Lauri Reitz – byggmästare och manisk samlare
LAURI REITZ var en passionerad ELISABETH SANDELIN samlare, nästan manisk. Han ville Få av de som besökt den arnika restaurangen Elite i Tölö känner till Lauri och omge sig med sköna ting och inre- Lasse Reitz stiftelses museum i samma hus. da sitt hem med vackra möbler och Stadsdelen Tölö i Helsingfors ET STRAMA FUNKISHUSET VID ÄR MAN STIGER IN i tamburen musikinstrument. är en skapelse av 1900-talet DApollogatan 23 stod färdigt Nförefaller den liten och in- där funktionalismens avska- 1938. Huset ritades av Reitz gode stängd. Några tavlor i konstgra- Utsökta silverföremål och porslin köpte Reitz främst i Finland, men även i Sverige och Tyskland. lade arkitektur dominerar. I vän arkitekt Jalmari Peltonen. fk pryder väggen och lampan är i samma hus som restaurang Lauri Reitz hade ett stort förtro- jugend. Lägenheten med fem rum Elite där Apollogatan mynnar ende för Peltonen som även rita- är däremot luftig i bästa funkis- ut mot Runebergsgatan göm- de många andra funkishus i Tölö stil. Varje rum har sin egen prä- mer sig ett förnämt hemmuse- – en mångsidig arkitekt som ty- gel med burspråk eller rektangu- um som tillhör stiftelsen Lauri värr numera är rätt okänd. lära trettiotalsfönster. Väggarna och Lasse Reitz. Familjen Reitz flyttade in i är målade i matta pastellfärger. översta våningen. Då huset bygg- En signatur i gästboken som lig- des ansågs det vara synnerligen ger på en skänk i rokoko och foto- TIFTELSEN GRUNDADES AV HUS- modernt. I bostäderna fanns kyl- graferna från fydda tider av fa- TRUN S Maria Reitz till minnet skåp och huset hade en gemen- miljen betraktar besökaren. av sin make Lauri och sonen Las- sam tvättstuga. Utsikten över Hesperiaparken se. Ganska få har hört talas om De inkomster byggmästare är fängslande. Men det är nog Lauri Reitz museum, men i konst- Reitz fck som entreprenör inves- de interna vyerna hos byggmäs- kretsar är den Reitzka samling- terade han i konst. Lauri Reitz var taren Lauri Reitz som tar priset. I silversamlingen fnns föremål ända från sent 1600-tal, tillverkade av fn- en välkänd. en passionerad samlare ända från Ett fascinerande hemmuseum tack Lauri Reitz (1893-1959) var ländska silversmeder. barndomen. Han samlade på fri- vare alla dyrgripar på hyllor, väg- Bägaren i barock. ättling till en tysk glasblåsare märken och gamla mynt. Hans gar och golv. En betydande ta- som kom till Finland i slutet av samlariver blev senare nästan ma- velsamling med äldre fnsk må- 1700-talet. Reitz var infyttad från nisk. Han ville omge sig med skö- larkonst, med många kvinnliga Valkeala i Kymmenedalen där fa- na ting och inreda sitt hem med konstnärer: Alexander Laure- dern var järnvägstjänsteman. Han vackra möbler och musikinstru- us, Albert Edelfelt, Helene Sc- utexaminerades som byggmästa- ment. Utsökt fnskt silver, speglar, hjerfbeck, Fanny Churberg, Ak- re från Helsingfors industriskola vapen, porslin, böcker och klock- seli Gallen-Kallela, Maria Wiik, och blev därefter självständig en- or. Möblerna är förstklassiga och Elin Danielson-Gambodgi och treprenör och en av sin tids mest antikviteterna de fnaste, och de bröderna von Wright pryder väg- betydande byggmästare i Helsing- orientaliska mattorna är garante- garna. Ett hundratal målningar fors. Estet och förmögen. Besatt rat inte vävda i Hong Kong. Han som man sett i olika tryckta verk av sköna ting. köpte oftast dyrgriparna av antik- och kanske trott att de tillhör Ate- handlaren Leonard Bäcksbacka. neums konstmuseum.
Nytt från Studiecentralen HELÈNE SCHJERFBECKS Getpors är en nyanskafning. Från frivillighet till aktivt åldrande
ALBERT EDELFELT var Lauri Reitz ab- soluta favorit. Målningen föreställer I NÄRMAR OSS SLUTET av 2011 1/2011). I samband med 15-årsjubi- len.f. Det går också bra att ringa jakt- och mångudinnan Diana. Voch Europaåret för frivillig- leet fck Sveps besök av Sveriges oss, tfn 09-6129 070. arbete går så småningom över till arbetsmarknadsminister Hillevi Europaåret för aktivt åldrande och Engström. Hon var intresserad ENTORA, STUDIECENTRALENS solidaritet mellan generationerna av att höra om ungdomsverkstä- MNYHETSTIDNING UTKOMMER 2012. Håller du med om påståen- der överlag och speciellt om den i medlet av december. Numret det ”Man är bara så gammal som uppsökande verksamheten som har inget speciellt tema, men du Vapensamlingen med olika svärd och man känner sig”? På europeiska Sveps har. I Sverige är liknande kan bl.a. läsa om nedskärningar- bödelsvärd köpte Lauri Rettz i sin hel- kommissionens webbsida för te- verksamheter organiserade på fe- na som drabbar många fnlands- BERNDT LINDHOLMS konstverk fnns het av en dansk samlare. Armbors- maåret kan du ge ditt svar! ra olika sätt. Besöket var mycket svenska organisationer och för- det många av, här En gränd i Paris tet är ett av de äldsta vapnen i sam- uppskattat och utbyte av erfaren- eningar nu då det är kärvare ti- (1875). lingen. EN INNAN VI GÅR över till ett heter är alltid givande! der. Kolumnen skrivs denna gång Mnytt temaår hinner du ännu av europaparlamentariker Calle N ANNAN AV STUDIECENTRALENS ADOLF VON BECKER, En parisisk dam (1880). delta i Frivilligårets festseminari- Haglund. Om du inte får Men- Samma modell använde också Albert Edelfelt um 8.12 i Helsingfors. Festsemina- Eenheter, De Ungas Akademi, tora per post går det bra att läsa riet är på samma gång en avslut- har i höst lanserat LedA, en in- tidningen elektroniskt på Studie- Målningarna är ändå bara en som föreställer ostronplockare på ra nyförvärv, eftersom museet ut- ning av hela året. Vi får se glimtar tensivutbildning i ledarskap för centralens webbplats. del av alla de föremål som fnns en strand i Bretagne av Aukusti ökar sina samlingar varje år. Tan- från året som gått och bl.a. jus- unga från 15−19 år. Tyngdpunk- i hemmet. Uotila. Här kan man också nju- ken är att nyförvärven skall passa titieminister Anna-Maja Hen- ten i utbildningen ligger på le- Christine Skogman I vardagsrummet står en ele- ta av Maria Wiiks folklivsinspi- in i samlingen, och därför fnns riksson talar under seminariet. darskap, personlig utveckling adm.sekr./informatör gant flygel, och soffan står på rerade barnporträtt Ensam hemma. ingen nyare fnländsk konst bland För första gången delas Finlands och gruppdynamik. Under ut- samma plats där Lauri Reitz ef- Några präktiga terriner från Ost- inköpen. Bara konst som Lauri Demokratipris ut, som ges till fem bildningen läggs grunden för ett ter middagar i stilig grå kostym indiska kompaniet pryder skän- Reitz själv skulle ha valt. Denna frivilligaktörer. Republikens pre- ledarskap som kan användas i allt satt och rökte cigarr. Omgiven av ken, och porslin från Meissen och passionerade konstsamlare öns- sident Tarja Halonen överlämnar från idrottsföreningar till ämnes- middagsgäster brukade han be- Sèvres speglar sig i vitrinens spe- kan var att en stiftelse skulle grun- priset. Mera information hittar du föreningar och både i privat- och rätta om sina nyanskafade tavlor gelvägg. das, så att kommande generatio- på www.tuntitili.f, den nationella yrkeslivet. LedA-veckoslut hålls och speciellt om favoriten Albert I vapenrummet kan man rysa ner kunde få njuta av den konst webbplatsen för Frivilligåret. Ef- 3−4.12 i Vasa och på våren i Åbo. Edelfelt. Edelfelts Ung dam med över den imponerande vapensam- han samlat på. ter årets slut fortsätter webbplat- Frida Westerback ger gärna mera parasoll fnns på hedersplats. lingen – med många bödelsvärd. Tanken går till den engelska ro- sen att fnnas, den är en bra infor- information, tfn 040-765 0150. Här blickar också Karl XII som mantikern John Keats och dikten mationskälla om frivilligverksam- TUDIECENTRALENS EGNA KUR- porträtt ut över drottning Kristi- som börjar med: ”A thing of beauty het i Finland. SER OCH nas bibel från år 1642. I barock- is a joy forever…” – ”En vacker sak S föreläsningar för vå- NGDOMSVERKSTADEN SVEPS Museet berättar inte om en familjs rummet fnns en lika imponerande är en evig glädje…” ren planeras som bäst. I februari FIRADE I släktklenoder eller arvegods. Det silversamling med dryckeskannor, Museet renoveras som bäst. U medlet av november ordnas bl.a. en Föreningskväll i berättar om en samlare och hans sockerskålar, brännvinsbägare och Från januari 2012 är museet åter 15-årsjubileum. Den kunniga per- Helsingfors. Inom kort kommer smak. kåsor, allt från sena 1600-talet. öppet onsdagar och söndagar mel- sonalen hjälper unga i huvudstads- datum och klocktider för samtli- I matsalen kan man sätta sig i Mycket av det som fnns i hem- lan klockan 15 och 17. regionen att hitta utbildning, ar- ga kurser och föreläsningar upp på en elegant trågsofa under en stor met har ägts av familjen Reitz, betspraktik och arbete (Sveps lyf- vår webbplats där allting aktuellt tavla i gråa behärskade toner som men idag man kan också beund- tes upp i en artikel i Svenskbygden fnns samlat: www.studiecentra-
TEXT: BENITA AHLNÄS
Den elfte bokmässan i Hel- singfors mässcentrum är en gi- gantisk skådeplats för ofantli- ga mängder av rekvisita och människor i en aldrig sinande ström. En litteraturens tum- melplats som inte utan orsak har kallats för Finlands störs- ta litterära evenemang. BEN I TA
Estland och den 100-åriga fn- AHLN Ä
ländska serien var i fokus för S mässan. I mässcentret upp- SFV var första gången med på bokmässan med egen monter. Det blev en trädde över tusen personer framgång. Nära Edith Södergran-scenen sålde SFV böcker utgivna i serien med över 700 program på Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner. Närmare 90 böcker gick åt, och tolv scener. även medlemsvärvningen gick bra, cirka 20 nya medlemmar valde att utnytt- ja det fna mässerbjudandet. I montern RABBE SANDELIN, VIVEKA ÅBERG och JOHANNA CARPELAN.
R ABBE SANDELI N
Facetter ur VENEMANG PÅ SVENSKA BJÖDS av sina adepter Mikaela Söder- Epå Edith Södergran-scenen, ström, Miranda Lillqvist och Pi Tottiscenen (uppkallad efter Edith – Det är inte så säkert att man Antas. Bodil berättar att bokmäs- De tusen Södergrans katt) och Hufvud- blir en bättre människa av att läsa. san är ett återkommande led i hen- stadsbladets avdelning. Den brandfacklan kastar Janina nes undervisning med avsikt att Att plocka russinen ur kakan Orlow ut över den talrika publi- fördjupa intresset för litteratur. berättelsernas mässa är en omöjlig uppgift. Informa- ken som har bänkat sig på Edith Janina är debattledare och hen- tionsfödet kan närmast förlik- Södergran-scenen för en debatt nes kontroversiella påstående rör nas vid en översvämning. För att över ämnet Trilskande tonåring- om i diskussionen bland delta- komma ur denna perpetuum mo- ar? Skall ungdomar läsa och varför garna i panelen vilket var avsik- bile eller evighetsmaskin blir re- i så fall? Snett bakom mig sitter ten. Publiken får nöja sig med att sultatet Facetter ur De tusen berät- modersmålsläraren Bodil Lund rida på vågorna eftersom de sextio telsernas mässa. från Borgå Gymnasium med tre minuterna som är avsatta för dis-
R ABBE SANDELI N
B EN I TA A HLN
B ENI TA AHLNÄ S Ä S
Penetrerar ungdomars läsvanor gör panelen under ledning av ordföranden Janina Orlow Längst till vänster, Ted Fors- Bo Carpelans vänner är många. Bland dem fnns BIRGITTA ULFSSON, LARS HULDÉN och MÄRTA TIKKANEN. ström, Kaj Korkea-aho, Katarina von Numers- Ekman, Henrika Andersson och Annika Luther. Foto Benita Ahlnäs
kussionen rinner som sand mel- tvinga en människa att läsa? An- tillträde endast för 10-13 åringar. med sitt svar om att han läste fan- äldrarna kunde ge en höjd må- det som en själamässa. Intrycket lan fingrarna. Paneldeltagarna nika frågar och svaren blir varie- Alla är inte övertygade om pro- tasy på engelska och att han fck nadspeng mot att deras barn skulle förstärktes av Birgittas utsaga om Ted Forsström, Kaj Korkea-aho, rande. Det fnns väl inga konkre- jektets förträfighet. lov att inhandla böckerna som han läsa Brott och straf. Kanske något att det är som om blad ur minne- Katarina von Numers-Ekman, ta sifror. Det som gäller för en är Henrika tycker att arbetsplat- inte lyckades få tag på biblioteket. att ta fasta på, hörs en instämman- nas arkiv fyger omkring. Henrika Andersson och Anni- inte relevant för andra. Katarina serna kunde gå in för högläsning Ted inskränkte sig först med att de röst. – Men, fortsätter Henri- – När man är gammal händer ka Luther är på hugget. talar om det geniala biblioteket på arbetstid vilket Nokia har gjort. säga att han läste mycket då han ka, jag läste ingenting som barn det att andra dör, säger Birgitta – Hur mycket och när ska man i Kulturhuset i Stockholm med En teaterviskning från publiken var ung medan Henrika avslö- eftersom det fanns för mycket av lakoniskt, medan en och annan låter förstå att det är ett rent öns- jar att hon läste allt där det fanns den varan hemma. torkar en förstulen tår. ketänkande. text. Föräldrarnas uppbackning Lars ”Lasse” berättar om ett av Janina ställer den högst relevan- om det nyttobetonade omvandlas sina första möten med Bo i januari ta frågan om hur man mäter sta- till läsandet som ett nöje. Applåd Att Bo Carpelan (1926-2011) har 1945. Det blir många minnen från tistik? Åter hör jag en visande pu- från någon bland publiken som många vänner framgår på sön- gemensamma turnéer av ”två gub- blikutsaga om att ingen statistik är tydligen har liknande erfarenhe- dagsförmiddagens minnesstund bar från pepparkakeland”. tillförlitlig och att statistiken kan ter. Efter Henrikas utsaga fortsät- över den bortgångna författaren Mera hågkomster blir det i vinklas än på det ena och än på ter Ted med att säga att det för som nu svävar över mässan likt en Märtas tappning. Henrik Tik- det andra sättet allt efter behoven. honom var viktigt att få tag på Chagalls ängel. Carpelans pos- kanen och Bo bildade ”gubbar- Så ber diskussionsledaren Janina böckerna snabbt, lätt och billigt. tumt utgivna roman Blad ur hös- nas klubb” medan Babben (Bos om panelens synpunkter på läsan- Han föreslår att bloggandet på nä- tens arkiv–Tomas Skarfelt anteck- hustru) och Märta hade sina re- det i tonåren. Ted är den snabbaste tet skulle förutsätta ett körkort. ningar (se läsbiten, sid 60) blev just gelbundna ”att förfasa sig”-telefon- Om sin ungdom säger Kaj att den boken som många ställer sig samtal. Detta kryddat med både han antingen var ute och spelade i kö för att inhandla på Schildts glada och sorgliga anekdoter om I god tid hade modersmålsläraren fotboll eller så satt han inne med intilliggande avdelning. Birgitta fyrväpplingen Bo, Babben, Mär- Bodil Lund, andra från vänster, infun- näsan hängande över en bok. Ulfsson, Lars Huldén och Märta ta och Henrik. nit sig med sina adepter Mikael Sö- Katarina hänvisar till positiva Tikkanen berättar om sina min- Bos snabba intellekt och hans derström, Miranda Lillqvist och Pi An- läsupplevelser som barn underlät- nen av en kär författarkollega. För humor belyses med exempel ur
B tas från Borgå Gymnasium för att EN tar vägen tillbaka till boken i vux- mig som i likhet med kanske fe- minnenas skattkista. En ana- I TA lyssna på huruvida ungdomar skall
A enlivet. Annika var inne på sam- ra andra bland publiken har känt lys av Bos författarskap ges med HLN läsa och i så fall varför. Foto Benita
Ä ma tankegångar. och följt med Bo Carpelans pro- smakprov på hans texter. Histo- S Ahlnäs Henrikas förslag var att för- duktion i över ett halvt sekel är rierna tycks aldrig ta slut till pu-
blikens förtjusning. Men tidstju- GÖTE SUNDBERG intervjuas av HEN- RIK HULDÉN om sin bok Äppelö – liv, varna gör sig åter påminda. Innan skeppsbygge, sjöfart. Boken har kom- det får vi veta att ”ensam-gemen- mit ut i SFV:s skriftserie. Fråga efter sam”, var ett av Bos favoritutryck. den i bokhandeln. Nu går min fråga vidare till Birgitta Ulfsson, Märta Tikka- nen, Lars Huldén och Claes An- dersson som var aviserad att del- R ta i minnesstunden men tydligen ABBE S
hade fått förhinder. Vi som ock- ANDEL
så är Bos vänner och trogna läsa- I N re skulle önska att ni dokumente- rar era minnen av Bo Carpelan i bokform. För Bo Carpelan är inte död - han lever! Sorlet av tusentals mässbesöka- re är öronbedövande. I år hand- Schildts stora avdelning blev en väl- lar det om ett rekordstort an- besökt mötesplats, speciellt träf- tal på över 80 500 personer. Att punkten med författarna i samband det fnns behov av stillhet är nå- med programmen på Edith Söder- got som kyrkans central för det gran-scenen. Här PEPPE ÖHMAN svenska arbetet har tagit fasta som i höst debuterat med Livet och
på. Under några år har det fun- barnet. R ABBE
nits en stillhetens oas i det jätteli- S ka mässcentret. Här kan man sätta ANDEL I sig bekvämt en stund, vila själen N B och ägna sig åt en stunds med- EN I TA
itation. Det är välgörande kon- A HLN
staterar Helena Sandberg, Mar- Ä S cus Henricson och Ensio Erä- HELENA SANDBERG, MARCUS HENRICSON och ENSIO ERÄ-ESKO i stillhetens Esko som hade tagit sin tillfykt rum. till stillhetens rum. Gräv där du står! Antikvariatsbok- handlaren CECIL HAGELSTAM bland bokrariteter. Bokmässan i Helsingfors inbegriper också Antikvariska bok- mässan. R R ABBE ABBE S S ANDEL ANDEL I I N N B EN
I CARL HAGLUND PER-ERIK LÖNNFORS TA Europarlamentariker stannade upp vid har i höst gett ut den självbiografs- A
HLN SFV-montern och bytte några ord med SFV:s CATHARINA ka berättelsen Vi skall alltid ha Jekaterinburg. Intervjuad av Ä
S GRIPENBERG. Böcker intresserar även Haglunds son. KATARINA GÄDDNÄS.
Nyskapande i traditionell kulturmiljö
Kulturhuset Skaferiet at Ritz i Vasa har kört igång höst- säsongen med ny styrelse och ny verksamhetsledare. Ritz anrika sal och lokal lämpar sig för allehanda kulturella evenemang, berättar verksamhetsledare Kati Källman.
TEXT & BILD: RABBE SANDELIN
KAFFERIET AT RITZ ÄR in- evenemanget October flmfest, Ritz är fexibelt och passar för kon- Shyst i den anrika gamla som visar upp nyproducerad serter och evenemang – för artister Skaferiet r.f. är en ideell för- biografen Ritz på Kyrkoes- flm från Österbotten. Kati och scenkonstnärer, och för företag ening som driver kulturverk- planaden i Vasa. Huset rita- Källman berättar att hennes och organsiationer. KATI KÄLLMAN samheten på Ritz genom fri- är verksamhetsledare. villigt talkoarbete av styrelsen des av J.S. Sirén och byggdes jobb till största delen just samt volontärer. Grundtanken går ut på att jobba med oli- 1949–1952. Biografverksam- är att skapa en scen där kultur heten tog slut 2003, men sa- ka samarbetspartners. i alla konstformer kan mötas. len är en av de största i Vasa – Eftersom programmen är Alla ska få en chans att uppträ- och har därmed efterfrå- så varierande krävs en hel del – Skafferiet at Ritz fungerar da eller ställa ut sin konst, vare gan. Skaferiet at Ritz star- jonglerande innan en show alltså som en riktig kulturell knut- sig man är oetablerad eller väl- tade 2008. är rodd i hamn. Vissa kom- punkt i Vasa. Konst och uppträ- fnansierad. – Salen i funkisstil har ny- mer med hela den tekniska danden kompletteras av att hant- ligen renoverats, stolarna är utrustningen, medan vi fxar verkare kan ställa ut sina produk- Man kan stöda Ritz verksam- nya. Vi är beredda för att ta tekniken i andra fall. Ingen ter i caféet. het genom att bli understö- emot allt från rockgrupper tillställning är den andra lik. Källman tycker det är inspire- dande medlem i föreningen till symfoniorkestrar. Stor- rande att arbeta i en miljö som och betala en medlemsavgift stjärnor som Tomas Ledin andas kulturhistoria. Hon fnns på 50 euro per år. I och med medlemskap får man informa- har spelat här, men också utgörs av den ursprungliga sce- på lilla scenen, då hittills oupp- på plats vardagar mellan klock- tion om och rabatt på evene- scenkonstnärer och teatergrup- För mindre evenemang ställer nen framför den gamla bioduken, täckta artister har möjlighet att an nio och tolv. mang ordnade av Skaferiet r.f. per tycker om salen, som trots sin medan en nybyggd scen framför Ritz också sin lobby till förfogan- framträda. Man kan till och med – Det är viktigt att det fnns le- Meddela intresse till skaferi- storlek känns intim. Grottmannen har krävt att ett par av de främsta de, där ett café är inhyst. Den lil- komma oanmäld för att uppträda. vande kulturhus i varje stad, och [email protected]. Ritz har också en Fa- gästspelade här förra året. Vasa te- stolsraderna fått ge vika. la scenen lämpar sig speciellt väl Ritz lämpar sig naturligtvis att husen är öppna för olika sorters cebook-grupp. ater var inhyst här då den egna lo- Trots de nya inslagen i salong- för olika Unplugged-shower med även för konstutställningar, eller evenemang. Det skall vara möjligt kalen renoverades. en är det inte slut med flmtradi- akustiska instrument. för privata tillställningar och eve- för alla att med jämna mellanrum www.ritz.f Ritz stora scen i den gamla bio- tionerna på Ritz. Förra oktober – Den första torsdagen i måna- nemang ordnade av företag och få ta del av den fna och inspire- salongen är fexibel; en bakre scen var Ritz för tredje gången värd för den ordnar vi så kallad Open stage organisationer. rande omgivningen.
RABBE
SANDEL I N
I Exaudio träfas vi också för att ha roligt, trots att vi tar sång på allvar, berättar JOHANNA ROSENQ VIST, HANNA KRONQ VIST och
XAUDIO STARTADE HÖSTEN krav på medlemmarna, liksom det tills, berättar ordförande Johanna E2007 under en lunch för gam- faktum att vi är bara cirka tjugo Rosenqvist. la studiekompisar i Åbo. Många medlemmar. Alla röster är avgö- – Som en ung kör har ju Exau- hade sjungit i studentkör, andra rande för slutresultatet, det går dio inte ännu sin inarbetade pu- hade fortsatt sjunga i etablerade aldrig att gömma sig i en större blik som de större körerna. körer. stämma om man har en lite säm- Alla tre håller ändå med om att – Nu uppstod tanken på att bil- re dag, säger Kronqvist. marknadsföringsproblemet sä- da en projektkör som inte skulle kert är en utmaning för alla kö-
M träfas varje vecka för att öva, utan rer – bortsett från julkonserterna. ATH
I fyra till fem gånger i året med må- Det senaste projektet, Urban Ec- Utan stöd från fonder och stiftel- AS J
OHNSON let att ge en större konserthelhet hoes, lekte med kontraster. Få- ser skulle också Exaudios verk- per år, berättar dirigenten och kre- gelkvitter, trafkljud och buller, samhet vara omöjlig. ativa ledaren Hanna Kronqvist. människoröster och maskiner, Exaudio kombinerar körsång med genreöverbyggande inslag som video. Från körens senaste konsert Urban Echoes. Tack vare att kören är mindre, varvades med visuella inslag och cirka 20 unga kvinnor, och öv- musik av Imogen Heap, Martin För den som vill bekanta sig lite Då Svenskbygden träfar dirigent Hanna Kro- ningsträfarna intensiva, skiljer Segerstråle, Maggi Payne, Al- närmare med Exaudio fnns för- nqvist, styrelseordförande Johanna Rosenqvist sig Exaudio från många traditio- fred Schnittke, U2, Erik Berg- utom konserterna inte så mycket och styrelsemedlem Stina Heikkilä på Fazers nella körer. Även repertoarmäs- man och Alberto Grau. annat material. För tillfället fnns café på Glogatan i Helsingfors är projektkören sigt är Exaudio villig att ta sig an – Den krävande konserten räck- inte planer på att ge ut en skiva el- Exaudios tredje stora projekt, Urban Echoes, i ny musik och genreöverbyggan- te ungefär en timme och framför- ler distribuera Exaudios framträ- hamn. Körens nästa satsning är redan på gång. de experiment. des utan pauser. Det var intres- danden på annat sätt. – Det annorlunda upplägget sant att märka hur publiken re- – Det fnns en inspelning från och bakgrunden hos medlem- agerade då det några få gånger den senaste konserten, och vi marna gör också att den sociala blev helt tyst. Konserten var ett kommer eventuellt att lägga ut Projektkören biten blir mycket viktig. Vi träf- ställningstagande till den ljudni- valda delar på våra webbsidor, fas också för att ha roligt, trots att vå som omger oss konstant, och berättar Kronqvist. vi förstås tar sjungandet på allvar, hur viktig tystnaden kan vara, be- Nästa Exaudio-projekt är redan berättar Rosenqvist och Heikkilä. rättar alla tre. under arbete. Om cirka ett år kan Exaudio Medlemmarnas bakgrund på publiken vänta sig en julkonsert, olika håll i Svenskfnland gör även men inte helt traditionell. att kören inte är regionalt förank- Körens marknadsföring sköts via – Vi kommer att beställa ny mu- Ambitioner och nyskapande rad. Exaudio har uppträtt i Hel- epost och Facebook, och med någ- sik till julkonserten, även om vi singfors, Åbo och Vasa, de stör- ra annonser före konsertena. förstås också sjunger från den tra- re projekten åtminstone på två av – Det är svårt, speciellt i Hel- ditionella julsångsrepertoaren. Vi TEXT: RABBE SANDELIN dessa tre orter. singfors, att noteras bland det sto- sjunger traditionella sånger dels – Konceptet med en lång, ställ- ra utbudet. Därför har epost, Fa- för att publiken förstås väntar vis intensiv träningsprocess som cebook och djungeltrumman visat sig det, och dels för att även våra utmynnar i två konserter ställer sig vara de efektivaste medlen hit- medlemmar vill sjunga dem.
TEXT: TOVE FAGERHOLM BILD: CHARLOTTA BOUCHT
Osynliga dörrar öppnas Läsarliv med Bo Carpelan
ELA MITT VUXNA LÄSARLIV har lera min värld och hindra tidens Hen ny bok av Bo Carpelan fykt genom att fånga ögonblicket. fyllt mig med underbar förväntan. På sitt lågmälda, fåordiga sätt har De flesta Carpelanböckerna han formulerat vad det vill säga att i min bokhylla har jag gett mig vara människa i republiken Fin- själv som julgåva. Jag har väntat land och i världen här och nu. med att öppna boken tills de öv- riga familjemedlemmarna gått till sängs. Det har varit en kär ritual Djupt tacksam är jag för att han att ensam i julnatten slå upp min genom sina utsökta tolkningar nya bok och möta texten i skenet gett mig tillgång till den fnska från julgransljusen. Bara att hålla poesin, som jag utan hans förmed- den nya boken i handen har känts lan inte skulle ha trott mig kunna som ett löfte, jag har vetat att jag förstå och älska. håller i en skatt, att detta läsar- Min julklappsbok 1985 var Mo- möte kommer att följa mig genom dern fnsk lyrik i urval och tolkning livet. Aldrig har det hänt att jag av Bo Carpelan. Det är en vacker blivit besviken. volym på 350 sidor. Redan bokens förord slog upp en dörr på vid ga- AD BO CARPELAN BETYTT för vel, för mig som ingenting visste Vmig är nästan omöjligt att om fnsk lyrik. En konstnärspro- uttrycka i ord. Han har ständigt fessur (1980–1994) hade gjort det öppnat osynliga dörrar för mig möjligt för Carpelan att, fri från och inbjudit mig att besöka nya förvärvsarbetet på Richardsga- okända rum. Han har lärt mig att tans bibliotek, koncentrera sig på se, lyssna, tänka, känna och upp- den – som han själv säger – näs- leva en djupare intensivare verk- tan oöverstigligt svåra uppgiften lighet. Han har varit ett svar på att förfytta fnskans rikedom av författarporträtt mitt starka behov av att formu- musikalitet och nyanser till svensk
språkdräkt. Att han lyckats så ut- slagen till många av faderns böck- Nångång tittar han fram. omordentligt väl med den uppgif- er, men han har väl också bidra- men då är där sällan ten tackar han Tuomas Anhava git till innehållet i de två barn- nån som ser honom för. I min bokhylla fnns bland an- böckerna Anders på ön (1959) och inne, där inne nat Sirkka Turkka, Paavo Haa- Anders i stan (1962) Jag har med i mej. vikko och Tuomas A nhava repre- stor behållning läst högt om An- senterade i ”helfgur” i urval och ders både för mina egna barn och Genom Bo Carpelans egna klara, tolkning av Bo Carpelan. mina skolbarn. Bågen. Berättelsen ljusblå ögon tittade en klok, stun- om en sommar som var annorlun- dom sorgsen, stundom spjuverak- da (1968) är kanske mera en ung- tig gosse fram, livet ut. domsroman eller en allåldersbok, Också fnlandssvenska modernis- men jag har också använt den som ter har han med kärlek och för- högläsningsbok i skolan. Det är Två gånger fck Bo Carpelan Fin- ståelse lyft fram. Carpelan ex- en berättelse där en vuxen närva- landiapriset, för romanerna Ur- traknäckte som litteraturkritiker ro kan behövas, för att underlätta wind (1993) och Berg (2005). vid Hufvudstadsbladet mellan mötet med gossen Marvin, som är Många läsare hade problem med åren 1950 och 1964. Kanske var utvecklingsstörd. Fortsättningen, Urwind och förvånades över att det i samband med den så kalla- Paradiset. Berättelsen om Marvins en bok som var så olik en konven- de Enckell-fejden jag som allde- och Johans vänskap (1973) är ange- tionell roman hade vunnit priset. les ung läste en Carpelan-anlys lägen och berörande läsning, fylld Många uppfattade den som svår. av Rabbe Enckells diktsamling av en intuitiv förståelse för den Men småningom har läsarna hun- Anddräkt av koppar, där han speci- som är annorlunda. nit lära sig förstå Carpelans egen- ellt uppehöll sig vid den långa un- Annorlunda är också huvud- artade berättarröst, och prisar Ur- derbart vackra diktsviten O spång personen i den fnurliga barnbo- wind i alla tonarter i dag. Jag har av mellanord … Också här öppna- ken Julius Blom – ett huvud för sig läst romanen många gånger, och de Carpelan en dörr; jag trädde in (1982). Julius är tänkare, drömma- som all stor litteratur är det var- i Enckells diktvärld, och på denna re och poet, han liknar kanske sin je gång en ny berättelse. Det un- spång av mellanord har jag vandrat upphovsman. Det fnns underbara derbara språket och tankedjupet är sedan dess. Gunnar Björling var kapitel att högläsa som underlag hisnande. Både sorgen och gläd- honom speciellt förtrogen. 1960 för diskussioner i skolan om to- jen får röst och fantasin spränger trycktes hans akademiska av- lerans och respekt och modet att alla gränser. Träfar man någon handling Studier i Gunnar Björ- våga vara sig själv. Det börjar bli annanstans på en lika underbar lings diktning 1922-1933. Jag har dags för mig att plocka fram bo- biblioteksskildring? en pocketvolym med Björlings ken som barnbarnsläsning. dikter, där Carpelan gjort urva- Måla himlen, vers för stora och Världsträdet susar på bibliote- let och skrivit det insiktsfulla för- små (1988) är en poesibok med 50 kens barnavdelning. Där sit- ordet. Den unga poeten Carpelan dikter skrivna för barn där Car- ter barn på grenarna, försjun- hade tillträde till den ”Björlings- pelan som alltid visar sin poetis- kna i bladverk och böcker … På ka skrivarakademin”, det vill säga ka naturkänsla, sin humor och sin biblioteket härskar tystnaden, han var med om de otaliga sam- respekt för barnet som individ som tät av tusende landskap, det mankomsterna hemma hos Björ- i dikten Har någon nånsin sett: var som att klättra i berg. Jag ling, då det diskuterares poesi tills dök in i världsträdets skugga, morgonen grydde. Kanske det var Har någon nånsin sett in i dagdrömmarvärlden med en skola som inte bara utvecklade en i hemlighet klokare dess doft av torrt papper, läder, honom som poet, utan också som snällare starkare damm och fukten från ylletröjor litteraturkritiker, förutom att livs- pojke än jag? och gummistövlar … långa vänskapsband knöts. Hur kan någon nånsin ha sett honom Romanen Berg bjuder på händel- när han är dold ser och stämningar från den heta Sonen Anders är känd för att ha djupt inne i mej? krigssommaren 1944. Den fem- gjort de känsliga och vackra om- tiofemåriga Mattias Bergmark
återvänder till släktgården där lan var en av mästarens intimas- Julaftonen 2010, när jag satt med han hade vistats den barndoms- te vänner. Musikälskaren Bo blev boken och läste fylldes jag av för- sommaren. Han lyssnar till den intresserad av sin okända släkting undran, tacksamhet och frid. Det gamla gårdens röster, han kon- och började leva sig in i hans livs- var en läsning i dröjande tempo, fronteras med minnen och skuld- öde. Under ett fertal år skrev han som en inre andning. Jag måste känslor, i det klara sommarljuset Axels fktiva dagbok. ”Jag kunde i ord fånga vad läsningen väckte är han både den åldrande man- vakna om natten och det kändes inom mig och med blyerts skrev nen och barnet, den seende och som om Axel dikterade för mig jag på den sista tomma sidan föl- den sedda. Bo Carpelan har berät- vad jag skulle skriva”, hörde jag en jande ord: ”Tankar som är som tat att det var en text som krävde gång Bo berätta. Det blev en ro- frågor. Frågor som öppnar sig många omskrivningar, han sökte man som lyfter fram en hel kultur- mot en insikt. Frågor som väx- balansen mellan det alltför knap- epok med stor lyskraft samtidigt er till sorg eller vemod. En verk- pa och det okontrollerat mång- som det är berättelsen om en livso- lighet som inringas lågmält som ordiga. Resultatet blev en tät och förmögen och mycket ensam män- en aning. Rader utan frågeteck- oerhört rik komposition. I en av niskas storhet. Med Axel har Bo en vänder sig undrande inåt: sök mina litteraturcirklar – där den Carpelan gett oss ett oförglöm- dina svar själv – om svar fnns.” äldsta deltagaren hade fyllt nittio ligt människoporträtt av en fn- och den yngsta var drygt trettio landssvensk Dostojevskijgestalt. – läste alla boken, och det samtal När Axel uppfördes som drama den gav upphov till är kanske det på Svenska teatern var jag så gri- Så lyder en dikt. Kanske han redan rikaste jag varit med om i en litte- pen av Rabbe Smedlunds fantas- visste att hans dagar var räknade, raturcirkel. Det visade sig vara en tiska rolltolkning att jag inte ville men vilken som skulle bli den sis- berättelse som mobiliserade läsa- bryta stämningen genom att läm- ta kunde han inte veta. När jag rens egna minnesbilder oberoen- na min plats under pausen. fck höra att Bo Carpelan gått ge- de av ålder. Barndomens oändli- nom den allra sista osynliga dör- ga, intensiva sommardagar vakna- ren drabbades jag av en sorg som de till liv, gamla berättelser man Jag läser och älskar och rekom- var personlig och en känsla av stor hört gav nytt eko och krigsmin- menderar alla Carprelan-roma- förlust, fastän jag aldrig känt ho- nen hos de äldsta blev skarpa och ner, men det är nog som lyriker nom som vän. tydliga igen. Det måste vara nå- han betyder mest för mig. Jag bru- Julen 2011 blir den sista då jag gonting i själva stämningen som kar säga att det fnns en dikt av Bo sitter med en ny bok av Bo och griper läsaren så starkt, någon- Carpelan för alla sinnestämning- frar julnatt. Blad ur höstens arkiv ting så genuint, äkta och sant att ar, alla väder, alla årstider, varen- är en prosabok skriven av en stor man som läsare går in i berättel- da dag i livet. poet. Vilken stillsam ren glädje sen fullständigt. Librettot till Erik Bergmans det ska bli att lyssna till det låg- Det sjungande trädet (1995) var en mälda samtalet en gammal livs- Axel underbar poetisk upplevelse som varm och mycket klok människa Inför sekelskiftet 2000 gjordes måtte ha berett både poeten och vill föra med mig denna sin sis- en mängd listor i många katego- kompositören stor glädje. Det ta höst. 101 kapitel, som börjar i rier över det gamla århundradets fnns en ohörbar musik i allt vad blossande september och slutar i främsta gestalter och produkter. Bo skrivit. Liksom i musiken är novembermörker får jag och alla Tveklöst uttryckte jag då min åsikt pauserna viktiga. Han är ekono- andra som älskar honom ta med att 1900-talets främsta fnlands- misk med orden, väljer dem med in i julljusens tid. svenska roman var Bo Carpelans absolut gehör. I den sista diktbo- Axel (1986). Axel Carpelan (1858- ken, Gramina. Marginalia till Ho- 1919) var Bo Carpelans farfarsbror, ratius, Vergilius och Dante (2010), en person det aldrig talades om i består många dikter av bara två familjen, men som nämns i Karl eller tre rader. Gramina är impo- Ekmans bok Jean Sibelius och hans nerande 170 sidor ren läslycka, re- verk. Där sägs det att Axel Carpe- dan det en prestation.
Bengt Ahlfors: Människan Vivica Bandler. 82 skisser till ett porträtt. Schildts, 2011 Ralf Långbacka: På jakt efter en konstnärlig teater. Söderströms, 2011 Två teatermemoarer Liv, ledarskap, konflikt och dramatik CATA
PORT
BARBRO ENCKELL-GRIMM I N
I höst har det utkommit två böcker med teateranknytning på fors är en mycket medveten lev- svenska. Först kom Bengt Ahlfors Människan Vivica Bandler. 82 nadstecknare. Diplomatdotterns skisser till ett porträtt (Schildts) och några veckor senare Ralf yrkesval berodde kanske inte en- Långbacka. På jakt efter en konstnärlig teater (Söderströms). bart på den lilla fickans självöver- skattning, kanske det fanns annan diplomatisk skicklighet att brås ALF LÅNGBACKA TAR VID där jag att tänka på en annan bok som på? Diplomati är kanske kusin till Rhan slutade efter sin förra me- nyligen utkommit av Bengt Ahl- dramaturgi? var född i den högborgerliga fa- ka grälen och rundturerna kring moarbok, Att fånga ödets vindar. fors, hans kolumnsamling Om jag Vare därmed hur som helst. miljen von Frenckell. Hon stod gården Saari, som Vivica övertog När han i den boken spann sin var präst och andra historier. Där Ahlfors ser Bandler som i första sin mamma Ester (som för övrigt men Erik von Frenckell adminis- livstråd baklänges, tar han här fnns en berättelse om hans dot- hand teaterchef. Hon ägde Lil- introducerade ämnet Teaterhis- trerade under en lång tid, än den kronologin i rätt ordning. Han ter och hur hon som liten tolkade la Teatern 1955–1967, var teater- toria vid Helsingfors universitet) som fnns i Adressaten okänd. Bil- tar avstamp i när han tillsam- sina föräldrar för varandra. Famil- chef för Stockholms stadsteater mycket nära, men hade som vux- den av paret von Frenckells äk- mans med Kalle Holmberg tog jen var tvåspråkig och föräldrarna 1969–1979 och initiativtagare till en ett infammerat förhållande till tenskap fylls på, i Bandlers och över Åbo stadsteater 1971 och slu- talade konsekvent sitt eget språk. Tammerfors teatersommar. Hen- sin far Erik. Som barn dyrkade Backströms bok fnns den åter- tar med avskedet från Helsingfors Av det drog dottern slutsatsen att nes roll som regissör kommer i an- hon honom, ett förhållningssätt given ur dotterns perspektiv. Re- stadsteater 1987. hon satts till världen för att age- dra hand. Det är åtminstone mitt som framträder som lite olyckligt lationen mellan makarna Band- Bengt Ahlfors börjar inte hel- ra översättare. Dottern blev sena- intryck. Hon var en skicklig ta- mot bakgrund av vad vi får veta ler lämnas nästan oberörd. ler från noll. Hans levnadsteck- re diplomat. lare, hade sinne för dramatik och om hans attityd till henne. Att i Vivica Bandler tycks ha tagit ning har Vivica Bandlers och Ca- Ahlfors kände Bandler person- förstod vikten av att lägga tyngd- sällskap klappa sin fyraåriga dot- med sitt feodala arv från famil- rita Backströms bok Adressaten ligen och samarbetade med henne. punkten på övergångar, speciellt ter på huvudet och säga ”att det jen till teatern – och då menar okänd (1992) som fond. Ahlfors Han blev till vissa delar en slags när man lade upp revyer. Så myck- gör ingenting att man är ful bara jag inte i första hand ekonomis- säger i förordet att hans porträtt mantelbärare efter henne: tänk et mera får läsaren aldrig veta om man är snäll”, är kanske inte så ka tillgångar, utan snarare ledar- är färgat av hans egna erfarenhe- på alla revyerna. Det är i första regissören Bandler. välbetänkt. stil. Hon var skicklig och nådde ter, ”min synvinkel, mina känslor. hand rollerna – både de privata Ledaren Bandler fnns det helt ”De tycks ha haft en otrolig oftast sina strävanden. Men hon Porträttet kommer också att för- och professionella – den här boken uppenbart mera att säga om. Och förmåga att missförstå varan- framstår inte som särskilt sym- bli mångtydigt, motsägelsefullt tar fasta på, mindre Vivica Band- här fnns en naturlig anknytnings- dra”, skriver Ahlfors. Han ger en patisk, snarare som manipulativ. och ofullständigt”. Här kommer lers teater syn eller estetik. Ahl- punkt till personen Bandler. Hon annorlunda bild av de ekonomis-
…teaterböcker
Svenskbygdens läsare önskas God Jul och Gott Nytt År! NTE FÖR INTE BYGGER drama på Ikonfikt. Ralf Långbackas bok om den senare, mera intensiva delen av hans karriär som regis- sör och teaterchef bygger också till stora delar på olika konfik- ter. Till skillnad från Bandler ser Långbacka sig som i första hand na förr. Att läsa om dem i efter- den nu aktuella På jakt efter en och sommarbris gör säkert sitt till regissör, i andra hand teaterchef. hand känns ändå inte så angelä- konstnärlig teater blir det väl- för att höja stämningen. Chefskapet tycks ha lett till kon- get, hur viktiga avgöranden det digt mycket just jakt, och min- ALF LÅNGBACKAS BOK ÄR fikter av mestadels destruktiv na- än var fråga om då. Man vet hur dre konstnärlig teater. Långback- rik tur. Regiarbetet bar frukt, före- det gick, och det har man nu bara as teaterestetik kan man visserli- R(inte minst till sitt omfång ställningar, medan ledararbetet att leva med. gen läsa om i andra böcker, Bland på dryga 500 sidor) och den rym- framstår som skuggboxning mot Det som väcker mitt intresse, är annat om Brecht (1981) och Möten mer en viktig period i fnländskt, en fende som vägrar framträda att se hur otroligt olika omdömen med Tjechov (1986). När jag läser nästintill nutida teaterliv. Den är i dagsljus. Eftersom boken utgår kunde falla, hur recensenter kun- om uppsättningar jag själv sett och kommer att bli en ovärder- från chefskapen i Åbo och Hel- de se alldeles olika saker i samma får framställningen liv och jag lig källa att ösa ur, när man vill singfors som inföll på 1970- och uppsättningar. Och om jag inte tar förmår ”fylla i” framställningen. veta mera om tillkomsthistorierna 80-talen – med en femårsperiod helt fel, verkar det som om kriti- Men Långbackas mest aktiva tid kring viktiga uppsättningar som ”Jag vill ej det ansvar bära FYREN ker förr använde sig av värdeom- ligger så pass långt bak i tiden, dialogupplägget Beckett/Brecht – REFLEKTIO ”i frihet” som frilans, kretsar kon- att inte försöka andra lära NER OCH RÅD fikterna mycket kring teaterpoli- dömen mera generöst då än nu. tjugo år och mera, att jag inte har I väntan på Godot och Regeln och hur man på bästa sätt tik under en tid när den politiken Man hyllade, avrättade och grä- tillgång till det. undantaget, operan Macbeth, Peer var nära släkt med partipolitik. lade med yvigare gester. Kapitlet om arbetet med Närpes Gynt och Galileis liv, för att näm- kan göra livet för sig lätt. Det handlade om utnämningar, I den förra memoardelen uppe- sommarteater lyfter sig ur det här na några. Här nu följer mina teser, repertoar och också om debatter höll sig Långbacka kring uppväxt, omdömet. Här ger sig Långbacka Boken präglas i någon mån av memorera gärna det du läser.” Berndt-Johan von i press och medier. bildningsgång, familjebildning tid och utrymme att beskriva ar- korttidsperspektivet. Perioden Konow Teatern må ha dödförklarats och början av karriären som tea- betet med amatörer och vilken som Långbacka avhandlar är lång, många gånger, men den väck- terman. Kanske är det en ofrån- tillgång dialekt, annan praktisk men utsiktspunkten ligger gan- Beställ gratis Fyren, Berndt-Johan er starka känslor. Det förefaller komlig konsekvens av hans livs- kunskap (utöver teaterarbetet) och ska nära intill. Det har lett till att von Konows häfte med hans egna som om konfikter och debatter gång att den delen framstår som vridläktare kan vara. Det opreten- den är rik, men lite svåröverskåd- livsvisdomar: [email protected], eller tog mera plats på tidningssidor- mera levande läsning för mig. I tiösa formatet, fäkt av semester lig och kompakt. tel. 09-6844 570
KOLUMN KOLUMN
Gustaf dotter”, Margit Söderholms i dag nedvärderade ro- ILL DETTA KOMMER MITT på den tiden enorma in- WIDÉN mansuccé ”Driver dag, faller regn” – som ansågs Ttresse för sport i olika former. Jag prenumerera- mycket vågad för sin tid – och fera av Jascha Go- de på Idrottsbladet och fascinerades av chefredaktö- Journalisten och författaren Gustaf Widén är medlem av SFV:s styrelse. lowanjuks romantiska berättelser. Mitt intresse för ren Torsten Tegnérs unika förmåga att förena kul- historia fck näring av Harald Hornborgs romaner, tur och idrott. I allt såg han en estetikens triumf, som absolut vore värda en renässans. Min mors fa- som beskrevs i texter med gott om versaler och ut- voritbok var Dag Hammarskjölds ”Vägmärken”, som ropstecken. Signaturen T.T. skrev många böcker – jag alltid återkommer till. de måste jag förstås skafa mig. Mitt idrottsbibliotek Pojken som älskade böcker På paradplats stod förstås Sally Salminens ”Ka- kom att omfatta massor av material om olympiska trina”, som gjorde Åland till en prick på den litte- spel, världsmästerskap, träningsprogram. Historia rära världskartan. Och så bläddrade jag ständigt i och nutid möttes. uppslagsverk, då som nu. Min barndoms bibel he- OJKAR LÄSER INTE BÖCKER. heten i Föglö Degerby, läste mycket och korrespon- ter Bonniers folklexikon. ISST VAR JAG ETT ganska ensamt barn. Man kan P Till utmattning får vi höra detta trista man- derade fitigt med biskopar och andra lärda män. Allt detta läste jag någon gång i tioårsåldern. Tex- Vkanske säga att jag sökte mig till ensamheten; tra, som blivit så självklart inom kultursociologin att Riksarkivarien Reinhold Hausen lärde känna hen- ter avsedda för vuxna, men i mina ögon fanns inga jag grubblade över mångahanda oförklarliga ting. det snarast får en självuppfyllande efekt. I den mån ne på 1910-talet och frapperades över att möta en gränser för ordens dans över papperet. Det jag inte Jag kan inte minnas att jag någonsin hade tråkigt, barn och ungdomar över huvud taget läser är det frå- sådan intelligens färran från kulturlivets metro- förstod bosatte sig ändå på något sätt i mitt sinne, även om det förmodligen handlar om att förtränga ga om fickor. Tufa killar kan ju inte tvingas till en poler. ”En märklig kvinna”, skrev han i en reserap- redo att öppna sig vid nästa genomläsning. det mörka som skuggar alla människors liv. Fråga- så tjejaktig syssla som att sätta sig ner med en bok. port från skärgården. de någon efter mig hade min mera realistiskt lag- Generella utsagor av det här slaget har sina fa- Amanda Rosina dog redan 1927, men hennes min- OT DEN HÄR BAKGRUNDEN är det kanske inte de bror ett standardsvar: ”Han sitter väl nånstans ror. De beskriver aldrig hela verkligheten. För det ne levde starkt under min barndom. Hon refek- Mså konstigt att jag ställer mig skeptisk till den med näsan i en bok”. fnns förstås fortfarande pojkar som trotsar grupp- terade över vår existens och trosfrågor; sådan vil- åldersrekommendation som numera blivit allmän Men tillsammans med böckerna var man ju ald- tryck och oskrivna regler för hur individer av man- le jag också bli! konsumentupplysning inom barn- och ungdomslit- rig riktigt ensam. De var vänner att lita på, bråka- ligt kön ska bete sig. Och med lite uppmuntran från teraturen. Jag hade inga svårigheter att blanda tex- de aldrig, skrek inte eller babblade om oväsentliga DEN BORGERLIGHET DÄR föräldragenerationen kan det inte vara omöjligt att jag har mitt ursprung var ter på olika nivåer. Det betydde att jag vid sidan av saker. Här fanns hela tiden nya tankar att upptäcka, nå en symbios mellan datorns och bokens värld. Den Iböcker en självklarhet, även om pengar nog ansågs det ”seriösa” läste en otrolig massa indianböcker och drömmar att försjunka i. Utan barndomens och ton- som en gång låtit sig lockas in i litteraturens univer- viktigare än det andliga kapitalet. Stadsbiblioteket skildringar från vilda västern, från James Fenimore årens böcker hade jag varit förlorad. sum ångrar sig sällan. blev tidigt en av mina oaser. Min snälle far köpte Coopers stigfnnare till dussinböcker om Bill och massor av böcker åt mig; på väg hem från banken Ben. Den store berättaren Karl May, orättvist ned- R DET EN UTOPI att få 2000-talets uppväxande FTERSOM JAG RÅKAR HÖRA till det maskulina kö- vek han inte så sällan in till Mariehamns bokhan- värderad bara för att han gillades av Adolf Hitler, Äpojkar att läsa? Jag tror inte det. Men det for- Enet borde jag alltså för att följa konventioner- del för att glädja sin lille son med någon spännande förde mig ut på halsbrytande eskapader i ”Björnjä- drar en medvetenhet som alltför få i dagens för- na strunta i allt vad läsning heter. Hur kan det då bok. Till julen kunde jag frossa i hårda paket. Kanske garens son”. äldrageneration tycks äga. Ett hem utan böcker är komma sig att böcker, tidningar och tidskrifter un- jag var bortskämd, men vilken kärlekshandling kan Inte tog jag heller någon större skada, tror jag, av som en källa utan vatten. Så länge hårda macho- der hela mitt medvetna liv varit tillvarons absolu- vara viktigare än att förse sitt barn med litteratur? att läsa om hjältar som den ädle rövaren Coyote. B. värden bygger upp den manliga självbilden – sorg- ta centrum? Wahlströms pojkböcker, de med gröna ryggar, hör- ligt nog uppmuntrad i medierna – lär mjuka attity- RÅN MORFARS TID HÄRSTAMMADE Skolan har i mitt fall ingen som helst betydel- en ståtlig rad de till den självklara andliga födan liksom Barnbib- der komma till korta. se. Där vantrivdes jag för det mesta. Det var först i Fmed Alexandre Dumas romaner i halvfranska lioteket Sagas klassiker. Just bokserier av det slaget Lust till böcker skapas inte av tvång, utan av att gymnasiet, tack vare den briljante modersmålslek- band. Försiktigt vände jag bladen medan de tre mus- samlade jag intensivt på – frågan är om jag inte re- ge barnet en möjlighet att upptäcka hur läsning kan torn Vidar Sjöblom, som undervisning i litteratur ketörerna rusade fram mot nya äventyr och gre- dan vid sju års ålder var bibliofl! göra världen ny. gav mig något. ven av Monte Christo planerade sin fykt från fäng- Till mina ständiga följeslagare hörde också Åke Vi behöver fera pappor som på hemväg från job- Men någon sorts genetisk linje kan säkert spåras. elseön. På hyllorna fanns samlade utgåvor av Jarl Holmbergs formidable privatdetektiv Ture Sventon bet, mitt i vardagsstressen, ger sig tid att köpa en Flera i släkten har blivit journalister eller författa- Hemmers, Erik Axel Karlfeldts och Gustaf Frö- och Gösta Knutssons Pelle Svanslös. Båda är klas- bok till sin nyfkne son! re – och mycket talar för att begåvningen har sina dings dikter. Tidigt fastnade min blick på August siker, som trotsar glömskan. rötter hos min mormors mor. Hon hette Amanda Strindbergs ”Tjänstekvinnans son”, Selma Lager- Delar av barndomens bibliotek har jag fortfaran- Rosina Helin, var värdinna på tingsgården Enig- löfs ”Jerusalem”, Sigrid Undsets ”Kristin Lavrans- de kvar i mina gömmor.
Levande litteratur på Ekenäs bokkalas
Bokkalaset dukade upp ett litterärt smör- gåsbord för alla smaker och åldrar. Färgspra- kande, energigivande och tankeväckande.
TEXT OCH FOTO: SUNNIVA EKBOM
ÄR EKENÄS FÖR ETT par år se- Bl.a detta, inspirerade till konst- ga tack från publikhåll. Och bok- Ndan fck en ny kulturarena i närligt fullödiga litteraturupple- kommersen var livlig. den nedlagda biografen blev Kul- velser under det elfte Bokkalaset. turhuset Karelia den självskriv- Bokkalaset startade på torsda- na scenen för många författar- gen med Anna Gullichsen och framträdanden under Bokkalaset. Cara Knuutinen i skolorna i Bro- För mig började det med ett Bokkalasbanderollen syntes i stadsbilden i Ekenäs. Scentillskottet har helt tydligt in- marv och Tenala. Inalles blev det kyrko besök på fredag kväll. Fö- verkat positivt på ”förpackning- 10-13.11 ett trettiotal evenemang reställningen Musik och lyrik i tonsättaren Claes Holmgren vid en” av litteraturen. Scenen – prof- med litterär anknytning som när- Ekenäs kyrka med ett urval av pianot, blev en tonsäker och vack- sigt upplyst och med möjlighet att de vårt behov av att höra historier Tua Forsströms dikter som läs- er upptakt till Bokkalasets fer- projicera flmer och bilder på en berättas ”live”. Skickliga författa- tes upp av författaren själv, var- stämmiga litteraturupplevelser. vit duk, en stor beckmörk sal där re som hittade rätt publik fck ef- vat med tonsatta dikter framförda Flera av dikterna beskrev vinter- alla i publiken ser scenen lika bra. teråt gång på gång motta personli- av sopranen Nina Fogelberg och landskapet – snön föll och de vit- pudrade kvistarna i kyrkans vaser i skön kontrast till verklighetens disiga novemberkväll. Från kyrkan vidare, över Råd- hustorget och upp längs gågatan till Kulturhuset Karelia där Po- etry Slam-publiken inkluderade alla åldrar. Poetry Slammets pro- jektledare Melinda ”diZi” Lönn- berg, Hip Hop-artisten från Ka-
Här diskuterar redaktör TUA RANNINEN, som skri- vit en bok om skärgården på uppdrag av Skärgår- Den åländska riksdagskvinnan ELI- dens vänner, skäribornas SABETH NAUCLÉR deltog i diskussio- sisu och hårda levnadsvill- nen om hur det är att vara Sverige- kor. Författaren och his- svensk (med norsk mamma) ålänning torieläraren STURE LIND- i riksdagen. BITTE WESTERLUND, t.h., HOLM har skrivit en bok koordinator för Bokkalaset, är nöjd om mästarpaddlaren över att så många författare rymdes THORVALD STRÖMBERG. med i år.
M EL I NDA LÖ NNBERG
Skådespelaren STINA EKBLAD är primus motor för ett stort svenskt lyrikpro- jekt som har resulterat i en diger diktbox. Efter söndagens skärgårdslunch, där hon träfade regissör ERIK PÖYSTI, gav hon prov på sin recitationskonst i kul- turhuset Karelia. BI TTE W ESTERLUND
YLVA LARSDOTTER är en av redaktörerna för den intressanta antologin Enkel biljett som belyser Sverigesvenskens situa- tion som invandrare i Finland. Kärleken fck henne att fytta till Helsingfors. HANNAH LUTZ studerar vid Förfat-
M tarskolan i Köpenhamn. På supén läs- EL I NDA te hon ur sin novell som vann första LÖ pris på Umeå Littfest. Hon hann ock- NNBERG så med ett besök i sitt gamla gymnasi- um i Ekenäs och Poetry Slam-tävling- en på Karelia.
KERSTIN LJUNG mottar STINA EKBLADS dedikation på diktboxen med svensk lyrik
na fck de detta magiska datum 11- dyra och dåliga smörgåsar från Steinerpedagogen AGNETA ASPELIN är alter- HENRIK JANSSON från Åbo fascinerade publiken med sin läsning av en 11-11. Publiken lyssnade och po- bufévagnen. Enbart Ekenäsbor i publiken är neringsledig och har nu mer tid för läsning. prosalyrisk dikt om grönsaksinköp. Brev till min K är hans trettonde bok. ängsatte generöst. Poesin talade Martina Moliis-Mellberg, 27 det inte fråga om under Bokkala- ett språk som de unga känner igen år, hade rest till Ekenäs från Kö- set, fastän så många som vallfär- och tycker om. Killarna framför- penhamn där hon skriver sin pro dar långväga ifrån som det brukar de ofta sina dikter med gester och gradu-avhandling om serielitte- vara på Mariehamns litteratur- ris, hade som ”Kultur i skolan” be- tarskola hade även samma dag be- Krapu med intensiv scennärvaro rörelser som känns igen från rap- ratur och studerar flmvetenskap. dagar, är det inte i Ekenäs. Tit- sökt gymnasiet och högstadiet i rättat om skönlitterärt skrivande och i dialog med publiken värm- sånger, här förstås utan musik- – Efter min första Poetry Slam ti Fritzén, lärare i engelska vid Ekenäs för att berätta om estrad- i gymnasiet. de upp med. ackompanjemang. Från estraden i Göteborg förstod jag att dikter- Virkby gymnasium, deltog första poesi. Och författaren och estrad- Föreställningen var mer inter- De fem unga estradpoeter- reciterades dikter med teman som na ska vara fyndiga, då fungerar gången i Bokkalaset. Solja Krapu poeten, sverigefnländaren Solja aktiv än litterära program bru- na Hannah Lutz, Johan Lönn- tog tidens puls, t.ex. fundering- det bra och publiken är med. Jag var orsaken. Krapu från Umeå hade tidigare kar vara; Poetry Slam-publiken berg, Jonas Sundström, Oskar ar kring snabbmat och slow food. brukar läsa dikterna högt för mig –Jag har läst allt Krapu publi- på dagen peppat i högstadiet för indelas i flera jurygrupper och Fagerström och Martina Moliis- Jonas ”Mysfabon” Sundströms själv, viktigt för att få språket att cerat och hennes tre dikter som vi att locka eleverna dit – vilket ock- däremellan visar man sitt bi- Mellberg hade ombetts framfö- då senast skrivna dikt som han bli rätt. Estradpoesins formule- hörde här har jag läst för min ni- ås lyckades. fall med uppmuntrande applåder ra sina dikter före pausen varefter som vinnare fck läsa två gånger, ringar ska tilltala en publik som oåriga dotter. Det vardagliga an- Novellprisvinnaren Hannah och skrattsalvor. Estradpoesi är scenen var fri för den som så vil- handlade om hur det är att åka längtar efter att bli underhållen, slaget har hög igenkänningsnivå, Lutz som vuxit upp i Ekenäs och ofta humoristisk, så också i Eke- le. Alla som uppträdde är noviser tåg från Helsingfors till Ekenäs, säger Martina. förklarar Titti Fritzén som tyck- studerar vid Köpenhamns förfat- näs; inte minst de dikter som Solja men blodad tand och mer scenva- med sedvanliga förseningar och er att de fem unga som framför-
JOHAN
P YY
SF V:s LISBET TUOMINEN, MELINDA LÖNNBERG och BIRGITTA NYBERG ordnade Poetry Slam. Beijarholmsstipendium
På söndagens Skärgårdsbrunch som hölls på hotell Seafront, presenterade ULRICA CRONSTRÖM Sångerskan ANNIKA, ”CLEO”, HULTMAN, nyligen återinfyttad i Ekenäs, av- från Slow Food Västnyland rundade den litterära supén med att bjuda in CLAES ANDERSSON från pu- skriften om braxen med 16 recept som hon bliken för att ackompanjera några jazzsånger. redigerat.
de sina dikter efter Solja Krapu tillfällen i akt för att marknadsfö- de de sin uppgift bra, men mer- höll hög nivå. ra sig med hjälp av intervjuer i me- värdet av en utomståendes fördju- Solja Krapu berömde stämning- dierna. Medierelationen matchar pande frågor är värt att satsa på i en i Karelia. dagens kändisförfattarspel. När fortsättningen. Madeleine Wess- – Publiken är fantastisk! När antologin Enkel biljett diskute- man, ordförande för arbetsgrup- det är fråga om estradpoesi ska rades satt det bra med statsveta- pen Bokkalaset, förklarade att den som uppträder vara lyhörd för ren från Sverige och Ekenäsbon budgeten är liten och man gick in publikens reaktioner. Då föds ett Åsa Bengtsson som moderator. för att spara på intervjuarnas arv- samtal med publiken. Bengtson gjorde även väl ifrån sig oden. Dessutom ställde en del av Solja Krapu vann sina svenska som konferencier för kvällens lit- de uppträdande upp utan arvoden mästerskap i Poetry Slam så tidigt terära supé där Henrik Janssons eller mycket små arvoden för att I enlighet med donatorn Birgit Ekbergs önskan utlyser Svenska folkskolans vänner ett stipen- som 1997 och 1998. I Svenskfn- uppläsning ur sin senaste diktsam- rymmas inom en budget på 24 000 dium som ger ett fnlandssvenskt lärarpar möjlighet till en sommarvistelse på Beijarholmen i land har genren inte slagit igenom ling Brev till min K lockade fram euro, varav bara 5 000 euro är Ra- Barösund 1.6–31.8.2012. på samma sätt som i Sverige, men månget hjärtligt skratt. seborgs stads andel (jmfr. Marie- Beijarholmen är 4 hektar och belägen i Barösunds yttre skärgård. På holmen fnns ett hus med tre troligtvis får Soljas Poetry Slam i Supén proflerade sig i år som ett hamns stads bidrag på 20 000 euro rum och kök. En båt ställs till förfogande för nödvändiga transporter och för nöjesresor. Av dem Ekenäs många uppföljare. Tiden jippo för inbjudna gäster, många för Litteraturdagarna). som väljs förutsätts därför vissa praktiska färdigheter i båthantering och navigation. För dem som är mogen för den här sortens väl- fer betalande hade rymts vid lång- Att det numera är Raseborgs är intresserade av skärgårdsliv är holmen ett paradis. Vistelsen är hyresfri, men stipendiaterna sva- läsningstävlingar! borden. Eller är det så att med så stad som bidrar till Bokkalasets rar själva för konsumtionskostnaderna. många intressanta gratisevene- budget kanske innebär nästa år att mang kring litteraturen har dyr mer av Raseborg är inkluderat än Stipendiet är öppet att sökas av ett lärarpar i aktiv tjänst eller av ett pensionerat lärarpar. Defnitio- Publiken infann sig entusias- Litterär supé spelat ut sin roll? Ekenäs, Tenala och Bromarv. Lit- nen lärare tolkas i detta sammanhang i vid bemärkelse. tiskt även till lördagens mångsi- Nytt för i år var att en del av för- teraturintresset borde även få nä- Skriftlig ansökan riktas till Svenska folkskolans vänners styrelse, och postas till SFV, PB 198, 00121 diga författarsamtal på Karelia. fattarna fck klara sig utan inter- ring av levande författare på sce- Helsingfors. Ansökan skall lämnas in senast 31.1.2012. Närmare upplysningar ger SFV:s biträdande Vi fck bl.a. lära oss av Nils Erik vjuare, eller uppträdde i par och ner i Karis och Pojo. Hur blir det kanslichef Catharina Gripenberg, 040-778 0351, [email protected] Forsgård att Hemingway tog alla intervjuade varandra. Visst klara- då med Hangö?
Helsingfors Odensholm anno 1905 Tallinn och idag
Odensholm JAAN FRANCLIN PERLITZ
Vinden vid den estniska väst- Herrarna hade besökt Reval, som tvinnade växter av förhisto- kusten var måttlig till frisk och (idag Tallinn) och gjort ett strand- riskt ursprung. Det torra gräset fra- kom från ost nordost. Vi stä- hugg i Baltischeport – Paldiski sar under fötterna och jag tänker på vade mot nordväst från Dir- alltså. Det strandhugget var inte de döda gamla svenskarna som trötta hamn och kursen var inställd enbart angenämt, såhär skriver av brottningarna med havet slum- mot Odensholm. Vid rodret på Engström: “… Baltischeport, där ra här nere.” patrullbåten “Ankur 008” stod barbarer i gendarmuniform försökte Idag är kapellet en ruin men Gunnar från gränsbevakning- göra vårt liv surt.”. Den tidens tsar- byggnadsställningar är resta vid en, lugn och trygg. ryska gränsbevakare krävde alltså det halvt raserade tornet. Av de en och annan muta, för att herrar gamla gravarna fnns idag inte ett NDRA OMBORD VAR VÄNNEN konstnärer skulle få stiga i land. spår, men sju nya minnesmärken AIndrek, även han jobbandes Väl på torra land på ett närings- är resta och inhägnade och bär in- vid gränsbevakning; så Sven, son ställe, träfade dom svensk-estlän- skrifter över de sju familjer, som Ego och Uno, invånare på Odensholm. till Aili och Uno Bergström, som dare, och Zorn blev mäkta sur för en gång bebodde Odensholm: sedan år 2000 är bofasta på den att han inte blev igenkänd. “Brus, Grejs, Nibondas, Marks, Er- vindpinade lilla ön, och så under- kas, Nigårds och Stavas”. tecknad som var ute på ett litet EN TILLBAKA TILL ODENS- “I den stora, svartrökta, men rena och bosätta sig i Sverige. Med Uno stora pest – Den svarta döden - som äventyr! MHOLM och min egen tripp ONSTNÄRERNA FORTSATTE UPP stugan dukas vår kvällsmåltid upp som guide besökte vi allt sevärt på svepte fram över hela Europa, blev Bakgrunden är denna: i min dit. På ett avstånd av femtio me- KMOT den by som då fanns på av kraftiga blåögda kvinnor. På ön och fck en god uppfattning hur ön öde. Sedan kom en man från ägo har jag Albert Engströms ter fälldes ankar och vi fck ta oss ön, där askar skuggade de sävtäck- bänkarna bredvid oss sitter våra det en gång gestaltat sig där. Vi Sandhamn i Stockholms ytter- bok Mitt liv och leverne där han, iland i en liten julle. 1905 hade ta husen och Engström kände sig gamla blonda vikingar med vack- såg kanonbatterierna som sönder- skärgård med sin familj och bo- bland annat, berättat om ett besök konstnärerna samma problem och som om han hamnat i medeltiden. ert skurna ansikten […] Vi åt, brunt rostade talade om krig och elän- satte sig där. Han hette Erik och han gjorde på Odensholm för över fck hjälp av en på ön boende fs- De mötte en kvinna, som tassa- bröd, smör, fundra stekt i svin fott, de, nedgången till de underjor- familjen kom att kallas för Erkas. hundra år sedan, sommaren 1905. kare att hitta lämplig ankarplats de ut i sälskinnskor från en ladu- rökt torsk – Odensholms specialitet, diska utrymmena: kök, sovsalar Efter pesten hade också estniska Han var ute på seglats med sin en bit från stranden. Engström be- gård. Andra byinvånare strömma- rökt fundra, flmjölk, hembryggt öl, och kommandorum. Tyvärr hade pirater sitt tillhåll där, men Gus- vän Anders Zorn i dennes kos- skriver i boken målande hur ön såg de till och efter ett par minuter mjölk […] Sällan har jag njutit så vi ingen fcklampa med oss, så en taf II Adolf lät befolka ön med ter Mejt, ytterligare en konstnär ut på den tiden: fann sig herrarna vara hedersgäster mycket som av den rökta torsken och närmare besiktning var omöjlig. svenskar, gav dem vissa privile- fanns ombord fnländaren Axel “Vägen gick över en sandslätt med i familjen Brus hem. Fler byinvå- det goda brödet.” Vidare de vackra ängarna – jag gier och de lämnade årligen i skatt Gallen-Kallela. låga enbuskar och här och var små nare strömmade till för att träfa har aldrig sett så många gullvivor fyra tunnor salt fsk och fyra tun- N SÅDAN FESTMÅLTID HANN De här männen var ju verkli- sävkantade gölar, där ejdrar, måsar dom “riktiga” svenskarna och med jag på en gång i hela mitt liv, som jag nor torkat, som de sju familjerna ga kulturgiganter: Engström var och småspovar orädda simmade om- språket var det inget större pro- Eoch Indrek inte med under såg på Odensholm. samlade ihop. En estnisk baron mycket: författare, tecknare, tid- kring eller spatserade på stränderna”. blem. Öborna försökte tala riks- våra två timmar på ön. På stran- Får betade, fåglar sjöng och må- köpte ön, men öborna betraktade skriftsutgivare och blev så små- När de kom fram till det lilla svenska, men mest talade de sin den möttes vi av Uno Bergström sarna skrek. Klipporna på nordsi- sig som svenskar och nekade att ningom invald på stol nummer kapellet såg de, att över dess port egen dialekt och då Engström fo- och i hans jeep bar det iväg till dan var väldiga och sjöarna slog underkasta sig någon förändring. Aderton som ledamot i Svenska tronade en galjonsbild, förestäl- netiskt beskriver den, verkar det hans hem. Där träfade vi hustru mot stränderna. RE DYGN STANNADE KONSTNÄ- Akademien, Gallen-Kallela är en lande en präst i 1700-tals kläder. närmast som Gotländska. Men Aili och hon kunde berätta, att på EDAN MÅNGA ÅRHUNDRADEN RERNA av Finlands nationalmålare, och Engström: Engströms upplevelse i Brus hem somrarna besökes ön av barn och T på Odensholm innan HAR Zorn var redan då världsberömd “Kapellet verkar blankslitet av gör honom lycklig och hans be- barnbarn till de familjer som 1940 S Odensholm befolkats av kursen sattes mot Sverige. Mitt konstnär! stormarna och gravstenarna ser ut skrivning blir hänförd: tvingades lämna sitt Odensholm svenskar, men under 1300-talets besök varade i drygt tre timmar.
Idyllmålaren Bron (1912).
Modellen skriver vykort (1906). CarlJ ARL LarssonSTORMBOM
ÅBO KONSTMUSEUM PÅGÅR till ningen 1889 ställde han ut ett stör- I8 .1.2012 en utställning med över re dekorativt alster, Rokoko-Renäs- etthundra akvareller, fresker och sans-Nutida konst jämte skulpte- Julaftonen (1904). oljemålningar av Carl Larsson. rade rambilder. Aldrig har hans konst visats i Fin- I Göteborg förestod han konst- land i sådan bredd som nu – hit- museets konstskola 1886–888 och 40 år. År 1987 sålde Larssons efter- tills har man fått ty sig till vägg- 1891–1893. Som konstnär var han levande tavlan på Sotheby's i Lon- almanackor, vykort eller andra då färdigt utbildad – utbildning- don för drygt 10 miljoner kronor. utställningar på t.ex. i National- en hade skett mer eller mindre Köparen lånade ut den till Natio- museum i Stockholm, Nordiska på praktisk väg. Han blev ju själv nalmuseum vid dess 200-årsjubi- museet eller Valdemarsudde. konstnärlig ledare. leum 1992, och med hjälp av peng- På utställningen förstärks in- ar från olika stiftelser samt dona- trycket av Carl Larssons idyllmå- tioner kunde Nationalmuseum år leri – låt vara att också hans his- Blomsterfönstret (1894). 1997 köpa Midvinterblot för 14,6 toriska måleri ryms med. Också Carl Larsson uppehöll sig nu dels miljoner kronor. hans målningar i Grez, den nord- i Stockholm, dels i byn Sundborn iska målarkolonin i närheten av vid sjön Siljan i Dalarna, där han Paris, fnns med. I Grez är ljuset med hustrun Karin inrättade sitt en Gustav Vasas intåg i Stockholm rum sätter Larssons inrednings- och färgerna andra än i Sverige, hem efter egen smak. Han ansat- 1523 uppsattes på en vägg i Natio- stil fortfarande sina spår i senare Carl Larssons konst är fortfaran- men de smittade av sig på hans tes tidvis av tungsinne. Efter en nalmuseum. tiders inredningsmode. de omåttligt populär. Via käns- svenska verk. tvåveckors regnperiod övertalade Carl och Karin Larssons inred- lan för hemmet och familjen leds fru Karin honom att måla hem- ningsstil var lättsam och gällde man till att skafa hans akvareller UR BLEV C.L. IDYLLMÅLAREN met och familjen. Det blev med enskilda objekt. De gillade en När konstnären för National- och fresker, åtminstone som ko- Hframom andra? När han var tiden många barn och stor konst stol från gustavianska tiden, en museum målade Midvinterblo- pior. Carl Larssons originalverk tretton år uppmanade hans lära- på realistisk grund. Carl Larsson moraklocka, en bonad med mo- tet, som skulle placeras i museets betingar idag höga priser, och ut- re honom att söka som elev till blev hemmets, familjens och när- tiv från Dalarna, en ljusgrå byrå, trapphus på den enda återstående ställningarna med hans konst är Konstakademien. Men Larsson miljöns målare. Under årens lopp klassiskt porslin, ett stort bord, fria väggen, blev det stor skandal välbesökta. Ett större arbete om var samtidigt tvungen att arbeta fck hans konst en kärnsvensk ka- mycket blommor i krukor. Både då ämnesvalet väckte högst de- honom har nyligen publicerats och Carl Larssons självporträtt med dot- för sin försörjning, och från 1866 raktär inte minst med de historis- bordet och möblerna bekläd- lade meningar hos kritiker och en förnyad uppskattning av hans tern Brita (1895). arbetade han bland annat som re- ka bilderna. Det blev fresker ur des. På väggarna fanns tallriks- myndigheter och föranledde tid- konst kan anas. tuschör hos en fotograf, och från svenskt konstliv under 1600- och hyllor med både ditsatta föremål vis en rätt häftig debatt. Konst- Förklaringen kan säkert sökas i 1871 som tecknare i veckotidning- 1700-talen och mer monumentala och upphängda kopparkärl. Om nären blev förnärmad och avstod en längtan till familjegemenskap en Kasper. Han vistades i Paris och i Paris slog han igenom 1883 tavlor med historiskt motiv t.ex. somrarna var gränsen till träd- till sist från företaget. Efter Lars- och närmiljö. Carl Larsson var en 1877–85 med några avbrott. Han med eleganta akvareller och motiv Stockholms slottsbygge med N. Tes- gården fytande, då man mycket sons död fanns tavlan på Arkiv för mästare att med harmoniska fär- var en fitig och rapp illustratör, från byn Grez. På världsutställ- sin som huvudfgur. Oljemålning- levde därute. Med jämna mellan- dekorativ konst i Lund i närmare ger skildra precis dessa.
Pressvärdinna vid Helsingfors Bokmässa Finska för fnlandssvensken, engelska för svensken och svenska för estländaren Finlandssvenskarna talar fnska, rikssvenskarna kommunicerar på engelska. Estlänningen talar varken engelska eller fnska utan svenska. Det är pressvärdinnans erfarenhet av de språk som pressen använder. Det var för 23 år sedan fck den eftertraktade tjänsten som pressvärdinna i Helsingfors Mässcentrum. Det betyder att hon var välbekant för pressfol- ket redan då den första bokmässan ordnades för elva år sedan.
TEXT & FOTO: BENITA AHLNÄS ARJA PITKÄNEN har en lång erfarenhet av arbetet som pressvärdinna i Hel- singfors Mässcentrum.
ET ÄR I SAMBAND med årets övergå till fnska om en fnsksprå- ett intyg. Vis av tidigare erfaren- Arja, är förvånad över det stora dast sex procent äger en läsplatta. Dbokmässa - De tusen berät- kigs svenska inte är så perfekt. heter har jag försäkrat mig om ett Under tiden har jag embarkerat antalet journalister. Förr medför- telsernas evenemang - som Svensk- Arja säger det inte men om jag sådant undertecknat av Svensk- mig vid den enda datorn som fnns de journalisterna barn och blom- bygdens utsända lyckas få en prat- tolkar hennes ansiktsuttryck rätt bygdens redaktion. Dokumentet i pressrummet. Den är gammal ma. Även jag var tvungen att slä- Det är intressant att lyssna på Arja stund med Arja Pitkänen. så är det ungefär så hon tänker. är på svenska. De muskulösa män- och tangenterna är slitna. pa med min då 7-åriga dotter Pitkänen då hon berättar om sitt Eftersom intervjun är för Att rikssvenskarna använder nen tittar bistert på mig och låter – Men, säger Arja, de festa re- som brukade fördriva tiden med liv som pressvärdinna. Det är Svenskbygden är även frågan om engelska är ett faktum. Däremot mig passera. Ackrediteringen har daktörer är numera försedda med att teckna tills den dagen kom då frågan om ett nästan dygnet runt intervjuspråk intressant. Det har är det intressant att en estländsk jag skött i förväg för att vinna tid bärbara datorer. hon blev assisterande fotograf och arbete under själva mässdagarna sagts och tål att upprepas att fn- pressrepresentant konsekvent ta- och för att hinna få ett av de få- Medan Arja fortsätter att skö- redaktör. Numera är det regel att med intensiva förberedelser och landssvenskarna själva är det störs- lar svenska med Arja. taliga låsbara skåpen som fnns i ta sina uppgifter knaprar jag på man inte får ta med sina barn. ett lika intensivt eftersläcknings- ta hotet mot fnlandssvenskan. pressrummet. ett salt kex. Den tiden är förbi då Under sitt första år som press- arbete. Det märks att Arja trivs För Arja är det mer regel än un- I nästa ögonblick är rummet journalisterna bjöds på vindru- värdinna tyckte Arja det var ofant- och att hon är besjälad av uppgif- dantag att fnlandssvenskarna ta- fyllt av journalister. Arja ajour- vor och goda ostar, konstaterar ligt många då 500 journalister var ten att göra det så bra som möjligt lar fnska. Vi avbryts av att representanter nerar intervjun för att sköta en av jag med saknad. ackrediterade. För årets bokmässa för pressfolket. Hon svarar bered- – Du är ett undantag, säger hon för journalistkåren börjar välla sina viktiga uppgifter som kafe- hade över 2000 journalister ack- villigt på både enkla och kluriga och tittar mig rakt i ögonen. in i pressrummet. Granskningen kokare och utdelare av namnlap- rediterat sig, medan besökarnas frågor. Det vad hon mot förmo- Arja tycker att det är litet trå- av presskort är numera minutiös. par som journalisterna med väx- Så lyckas Arja få förstärkning och antal uppgick till över 80 500. De dan inte vet tar hon reda på. kigt att hon inte får användning Vid ingången till presscentret står lande framgång försöker fästa på intervjun fortsätter vid klädställ- som för några år sedan talade om Det är bara en sak Arja Pitkä- för sin svenska som enligt mig är två stadiga män som nitiskt kon- kavajuppslaget – eller något an- ningarna som snabbt fylls med yt- bokens snabba död var med andra nen inte gör. Reportagen och re- mycket bättre än den fnska som trollerar mitt presskort som tydli- nat klädesplagg. terplagg upphängda på egen risk. ord ute i ogjort väder. En under- feraten överlåter hon åt redaktö- många fnlandssvenskar rådbrå- gen inte vinner deras godkännan- Jag, som har varit med i sväng- sökning i mässcentret bland besö- rerna. För någon måtta ska det väl kar. Visst är det oartigt att genast de eftersom de ytterligare ber om arna på mässcentret lika länge som karna talade sitt tydliga språk: en- ändå vara med servicen.
yvonne hoffman Det förlorade paradiset 13 skymningsberätelser
Skymningsberätelser för dig som tror på spöken men särskilt för dig som inte tror. Efer at du läst det här är du inte så säker längre.
”Hofmans styrka är at hon förankrar sina personer så ledigt men samtidigt fast i vardagen at deras kusliga upplevelser får en självklar trovärdighet. Och sen mit i denna vanlighet det krypande obehaget, ofare än den skriande fasan.” hbl, pia ingstr4m marcus prest Pop Cirkapris 25,00
Marcus Prests debutroman Pop är en bladvändare med mycket låg feel- goodfaktor. bosse hellsten ”Pop handlar om den manliga huvudperson som boken igenom förblir namn- lös, och om hans kamratkrets, en överprivilegierad samling urbana skyltdockor Solen dånar på med dyra bilar och rika fäder. När studie- och träningslivet får rastlösheten at Bangård 35100 Orivesi St. växa och när det egna jaget bara existerar som en uppsätning varumärken, blir lockelsen at närma sig det verkliga ’Livet’ stor.” Dikter om en man och hans landskap. hbl, eva kuhlefelt Cirkapris 20,00 Cirkapris 25,00
irmelin sandman lilius christel sundqvist Sjutusen år Om något skulle hända En biograf över Carl-Gustaf Lilius. Del 2 Christel Sundqvists nya roman är en psykologisk thriller eller en studie i Del 2 börjar i november 1957 med at Irmelin och Carl-Gustaf gifer sig. vad som händer när de vuxna inte orkar annat än blunda för sanningen. Det unga paret har bestämt sig för at bo i Carl-Gustafs barndomshem, En gastkramande skildring av hur det onda ärvs och vandrar vidare. Villa Lilius, i Hangö. Sjutusen år är också berätelsen om et konstnärsäktenskap där både ”Sundqvist håller sig borta fån pressens och dussindeckarnas fngerpekande Carl-Gustaf och Irmelin skulle förverkliga sig själva. 1958 föddes dotern och fossande i olika fall – i stället står hon nära sina karaktärer, lyssnar till Muddle. Redan från tidiga år fck hon följa med på studie- och arbetsresor. deras egen skam och skuld.” Carl-Gustaf etablerade sig som et av den yngre generationens intressan- hbl, anna-lina brunell taste namn och Irmelin skrev böcker som småningom lästes i hela Europa. Livet påverkades också av dramatiska händelser i släkten och perioder Cirkapris 25,00 av stor fatigdom när pengarna inte ville räcka vare sig till konstnärsma- terial eller mat. Men boken handlar också om viktiga resor, vänskaper och en ständigt växande lojalitet med förtryckta folk i hela världen. Rikt illustrerad med fotografer och teckningar.
Cirkapris 30,00
www.schildts.f www.schildts.f g"sta kjellin tanja l&nnroth Sissi-Jaakko Tyra Ohyra får en vän En klassresa i svenskt 1700-tal Möt Tyra Ohyra, en oemotståndligt charmig och glad men också rät Gösta Kjellins (d. 2009) bok Sissi-Jaakko om Jacob Forsell/af Forselles är så självisk dam. När Tyra äntligen får en egen vän är det hon som vill en liten men innehållsrik bok om frihetstiden. En långessay inte bara om bestämma vad de skall göra tillsammans. Det tycker vännen inte om i huvudpersonen och hans socialt ambitiösa hustru, utan även en porträt- längden, förstås. Men hur går det när det äntligen blir vännens tur at skiss av frihetstidens Sverige ur et östfnskt perspektiv. bestämma? Ömsint och lekfullt om vänskap och ömsesidig respekt för de allra minsta! ”Den röda tråden i boken är en fn koppling mellan en specifk individs historia och stora politiska händelser i Finland under 1700-talets första hälf.” ”Lönnroth är värd en eloge för sin skicklighet at med få ord, minimalistiskt vasabladet, anna sundelin bildspråk och fness mejsla fam et så viktigt budskap i en visuellt både vacker och småt skrämmande liten bokskapelse.” Cirkapris 35,00 vasabladet, pia siegfrids
Cirkapris 22,00 hilding nystr"m Mumin Rekryter 1941 tove jansson & sami malila Hösten 1941, i början av fortsätningskriget, är det dags för den 18-årige Hangöpojken Hilding Nyström at rycka in. I det ögonblicket är det inte Världen enligt Mumintrollet många som tror at Hangö som är en sovjetisk marinbas snart ska erövras Cirkapris 18,00 av fnska trupper, men deta sker medan Hilding får rekrytutbildning i Jeppo i Österboten. Kring nyår bär det av till ryska Östkarelen som fn- Världen enligt Snorkfröken narna besat ända till Svir. Vid månadsskifet januari–februari 1942 står Cirkapris 18,00 Hilding med sina kamrater, unga pojkar från Finlands svenskbygder redo at värna östgränsen.
Cirkapris 30,00
Soldater 1942
År 1942 låg hundratusentals unga fnländare ute vid en lång front som sträckte sig från Finska viken till Norra ishavet. Av deras brevväxling med dem därhemma framgår bl.a. at man länge sate sit hopp till de tyska vapnens seger. Situationen i Finland skilde sig därvidlag från de festa andra europeiska länder vilket berodde på erfarenheterna från vinterkri- get. Man hoppades at de två onda kraferna bolsjevismen och nazismen skulle banka livet ur varandra och den västerländska demokratin slutligen segra – så som det till sist också gick vid 1900-talets slut. Det snöar Mumins bästa dag Mumins härliga Cirkapris 30,00 i Mumindalen Cirkapris 19,90 överraskning Cirkapris 19,90 Cirkapris 10,00
www.schildts.f www.schildts.fBesök också Schildts bokhandel i Helsingfors eller Vasa. Läsbiten Läsbiten Blad ur höstens arkiv
Läsbiten är denna gång inledningen från Bo Bo Carpelan (1926-2011) var flosofe doktor i litteratur- 1 Blad ur höstens arkiv – Tomas Skar- vetenskap. Innan pensioneringen tjänstgjorde han vid felts anteckningar. Helsingfors stadsbibliotek, under åren 1964-1980 som biträdande chefsbibliotekarie. År 1980 utnämndes Jag parkerade på min vanliga plats bakom Stadsho- En höst fyttar Tomas Skarfelt ut till landet, till Carpelan till konstnärsprofessor. Carpelan publicera- tellet och tog mig in genom köksdörren, gick genom Udda för att vara nära sin gamla mor. Själv har de lyrik, romaner, barn- och ungdomsböcker, kortpro- köket, kom in i korridoren, mörkt, matluft, sedan han jobbat hela sitt liv på statistikcentralen, sa och dramatik samt skrev librettot till Erik Bergmans receptionen, liten med sin sofa, sina två plyschsto- Statis. Vid sidan av jobbet har han skrivit och opera Det sjungande trädet. Därtill var han verksam lar, disken bakom vilken David stod och hängde till och med publicerat en diktsamling. Under som kritiker och översättare av framför allt fnsk litte- med stängd blick. Som om ingenting kunde för- ratur. ändras i rummet där Leena kom ned för trappan september, oktober och november sitter han Carpelan debuterade som författare 1946 med dikt- och gör anteckningar om besöken hos mor på och gjorde en grimas när tredje trappsteget uppi- samlingen Som dunkel värme och är idag ett av den från gav ifrån sig ett kväkande: Grodan! ropade hon, ålderdomshemmet, om Slanten, en grannpoj- moderna fnlandssvenska litteraturens största namn, brukade hon ropa med sin generösa röst, lite hes, ke som han för viktiga samtal med, om natu- både som lyriker och prosaist. I sina tidiga diktsam- lite provokativ, med ögon som såg in i mina, leen- rens skiftningar men kanske framförallt om det lingar framträdde han som en efterföljare till moder- de, hela kroppen lutad in mot min, ett minne så le- som händer med honom själv: Han åldras, han nisterna, men övergick till en mer asketisk stil där varje vande att jag väntade att det skulle få liv igen, nu, dikt bara innehåller någon enstaka förtätad rad. I sina blickar tillbaka, han fortsätter att ställa frågor. efter – hur många år – trettio? fyrtio? Stadig has- Han invaderas av minnen: ”Allt möjligt försö- senare diktsamlingar valde han en mellanväg som re- presenterar epiken. Han belönades med de festa pre- tighet på hundra – jag försökte aldrig pressa bilen ker numera passera rakt igenom mig. Jag hål- på något mera, gjorde sitt, jag var dödstrött, satt i ler på att bli en diversehandel.” stigefyllda pris en svenskspråkig författare kan få, bland annat Nordiska rådets litteraturpris 1977, Svens- sofan medan David bar upp min väska till 13. Det ka Akademiens nordiska pris 1997, Finlandiapriset 1993 blev tyst, så tyst som det bara kan bli en höstefter- (Urwind) och 2005 (Berg), De Nios pris 1997, Pilotpriset middag i en liten stad, datorn med främmande ljus, 1998 och Tollanderska priset. svaga röster från matsalen, plastblommorna i vasen och Leenas steg från korridoren. Hon satt bredvid mig i sofan, det var som om liga ting, tog fram, dolde, tog fram vad vi upplevt, vi spelat i en komedi med ett hemligt förhållande inte så mycket, lite overklighet, ganska mycket för- Axel (2010) Julius Blom - ett huvud för sig (1982) i bakgrunden, armen lade hon om mina axlar, hon trogenhet: vi som känt varandra så länge, så många Gramina (2010) Dikter från trettio år (1980) granskade mig med den välvilja jag så väl kände igen, avstånd: höst. Nej, säger jag, jag har inte varit hos Barndom (2008) Jag minns att jag drömde (1979) varm och stor, som hon, de bruna ögonen med all- mamma, jag är för trött för det, det får bli till sena- Nya dikter (2007) Vandrande skugga (1977) Berg (2005) I de mörka rummen, i de ljusa (1976) tid samma vanprydande mascara som jag brukade re. Räknar vi ihop alla våra åldrar väger vi mera än Diktamina (2003) Din gestalt bakom dörren (1975) torka bort med en våt handduk. Du är blek, sade vad vi orkar tänka igenom, säger Leena. Gården (2001) Paradiset (1973) hon, nästa gång tar du bussen, eller hur, du är ing- Vad åt vi? Jag minns inte. Närminnet hos mig för- Ögonblickets tusen årstider (2001) Källan (1973) en ungdom mera. Du behöver sömn. Vi ses efter en svunnet. Nästan. Stod i fönstret och såg över popp- Namnet på tavlan som Klee målade (1999) Rösterna i den sena timmen (1971) timme, i mitt rum. Inga krav, nej, inga. larna ned mot skolgården där jag i skuggan av ga- Benjamins bok (1998) Gården (1969) Ett trött öga fäster sig vid ovidkommande detaljer: Novembercredo. Dikter i urval 1946–1996 (1996) 73 dikter (1966) veln såg hitåt, för årtionden sen, spanade efter henne I det sedda (1995) Anders i stan (1962) hennes ansikte, åldrat, den nya väggtapeten, David som lärt mig närhet, pojkspoling, varifrån kommer Urwind (1993) Den svala dagen (1961) som kom ner och tyst gick in i bakrummet, och Le- sådan godhet hos människor, något att bevara, nå- Marvins bok (Bågen och Paradiset) (1990) Anders på ön (1959) ena som blev allvarlig: Han har det svårt. Övergiven, got som jag inte får glömma, inte heller här, i an- År som löv (1989) Landskapets förvandlingar (1957) av en ficka på hans anstalt. Du vet hur det känns. teckningarna: varma bokstäver, minnesångande. I Måla himlen. Vers för små och stora (1988) Objekt för ord (1954) Vet jag? När jag låg och stirrade i taket och himlen taket en fuktfäck: Island. Var där en gång, såg små Axel (1986) Minus sju (1951) Bågen (1968) Variationer (1950) gick nedåt mot kväll föll jag mitt i en tanke rakt in hästar i rykande snöstorm, med huvudena pressa- Marginalia till grekisk och romersk diktning (1984) Du mörka överlevande (1947) i sömn, vaknade en timme senare, gick ned. Våld- de tätt tillsammans, vägen utmärkt med små käp- Dagen vänder (1983) Som en dunkel värme (1946) sam vind ute, träd som sprättbågar, Leenas rum som par, bilen som letade sig fram, långt in i sömnen, darrade lätt, vi som darrade lätt, talade om vardag- och var borta.
Läsbiten Läsbiten
2 3 4 5
I vardagsrummet där jag sitter står sofgruppen tyst i När jag gjorde min första promenad här på Udda, Där berg med sprickor av mörk jord vänder sig som Vardagsrummet, allrummet, vänder sig redan ti- skymningen under det smala norrfönstret högt uppe. längs vägen nedåt vikbottnet, ville mina ben gå åt en blank valrygg mot färdarna, rotade sig en tall- digt om morgonen mot mig. Jag upplever stum- Som barn kunde jag få en glimt av slänten med sy- vänster uppåt skogen medan jag strävade rakt fram. planta med sin mjuka svans för hundra år sedan i det heten, fentligheten. Alla föremål är på sin plats. renbersån upp till gården om jag stod på den hårt Det var en ostadighet som påminde om en lätt fyl- osynliga på udden på Udda. År har sköljt och brun- Ljuset från fönstret är obestämt. Jag sätter mig vid spända sofsitsen. Det var som att spionera på nå- la. En lätt svindel som jag redan tidigare har lagt nit, blänkt stenens ådror, och en rot, mäktigt klam- skrivbordet, det är en annans, ett annat skrivbord. got som blev skarpt och intressant just genom det märke till. Träd susade genom mig och vikvattnet rande ned mot gräslindan som ådrorna på morfars Om jag väntar förändras kanske atmosfären. Att trånga perspektivet, den smala ramen. Gammel- kändes nästan som salt mot läpparna. Allt möjligt hand, sträcker sig så långt bakåt in i barndomen jag skriva är att skapa atmosfär. Vad jag upplever som ekens tjocka armar sträckte sig tätt intill, orörliga försöker numera passera rakt igenom mig. Jag hål- kan minnas, med stam och grenar famnande him- stumt är stumt i mig. Det gäller tålamod, det gäller även i hård vind. Längre borta rörde sig björkarna ler på att bli en diversehandel. lens farande moln, tungt, segt, för oss som klättrade att vänta. Som på sjukhus. Korridorerna sträcks i som vattenfall. Det mesta i rummet är avstånd, kor- De få människor jag känner går där och plockar, i dess krona en evig klo i vars grepp vi kunde bygga mig, i ett sidorum sitter rädslan, hopplösheten, lus- ta och långa, solbelysta och skymningsdolda. Det och jag försöker sälja. Det mesta är gamla minnen våra utsiktsposter, av gamla trädgårdsmöbler, gre- ten att ge upp, smärtan, vag, som luften här: vag. gamla skrivbordet är till för att med sin tyngd ge med åtföljande damm. De håller inte alls kronolo- nar och kvistar där vi kunde göra oss osynliga för Tiden stannar, ögonblicket förstenas; sedan sätter allt arbete som insektlikt tyst rör sig på dess grö- giskt ihop och gör ofrivilliga, snabba språng, som de vuxna, i evig tid, i de tidlösa somrarna. tiden plötsligt i gång, med ett dån. Solen faller in i na fltfält en prägel av tidlöshet. Kom ord, samla er känguruer. De hoppade omkring redan när jag gick Den är över, barndomen, ungdomen, vuxenli- rummet: höstmorgon. Världen en visthusbod med för ert eviga liv, här, på pappret! Förirra er inte med i skolan. De tvang mig att lära mig mina läxor ut- vet, kojan i tallen, men tallen, molnen, färdarna är en knarrande dörr, också det ett rum. Jag bär in ved, vindarna som oordnade håller till där ute och kom- antill. De fortsatte att skutta över mig på universi- kvar. Någonstans i minnet dröjer en hand, ett le- doftande björkklabbar. De faller ned i vedlådan som mer sundets vatten att knycklas ihop som stanniol. tetet och gjorde mina studier i allmän historia extra ende, en blick, ett ansikte: mormors, morfars, som ett strävt stockfall. Klara bud, verksam vardagsmor- Genom fönsterspringan hörs de knotiga slagen av komplicerade: koncentrat av regentlängder. om jag med barnslig iver ville återskapa en värme gon, glädjen i förväntan på skrivstunden efter kaf- svanparet som tar sats upp mot himlen, som om de Och om jag följde mina ben och gav fan i min som fanns inne i sommarvärmen, en trygghet i sol- fet. Minns Bubers sträva rader om ”de intellektu- fydde för sitt liv. Har seende och lyssnande sam- spikraka väg? Avvikelser från det planerade gav mig dagar, en sömn utan drömmar när solen äntligen ella” till vilka jag då inte räknar mig. ”De besitter band med min ålderdom? Just när synen försvagas senare mina bästa upplevelser och tillfälligheter var sjönk bakom svartskogarna på Dagön i väster. Jag ser för mycket logik och för lite hemlighet. De bygger och öronapparater blir aktuella skärper jag kraven guldkorn. Improvisationer var lyckokast, eller kata- dem mellan alstammarna och hör de snabba ving- på sanning, inte på verklighet. De vet inte att san- på att vara med i sinnevärlden, i seendet, lyssnandet, strofer. Efteråt kom begränsningarna, uppbyggna- kasten, som vågsorl och strandskum, från en fock ningen endast är en bearbetning av, inte mening- snusandet, trevandet, i kampen med balansen och derna, arkitekturen. Nu fnns bara den rutiga an- änder som med vinden störtar med sina skuggor ut en med, livet. Deras väg är en rät linje. De intel- den ork som tillvaron ständigt kräver. Hur är det teckningsboken kvar, med sina fallgropar. Osäkerhe- mot det tysta, vida utanför Udda, inne i mig. Ler- lektuella företräder idéer och verkar i civilisatio- möjligt att havsfåglarna kan vila på vindarna bara ten är ibland nästan omärklig men fnns där: Är jag doft, gräsdoft, jag fylls av dem så som då, i tallens nens tjänst. De skapande upplever det unika och med sina sträckta vingar, och hur kan en hornuggla inte överlopps? Är inte mina ben något irrationella? mörka, trygga grepp. Är verkligen förtvivlan lyckans skapar det unika.” så tyst glida in i alsnåren nere vid stranden när den Invecklad i sådana frågor, som i ett skatbo eller kärna, som Kierkegaard hävdar? Är det inte snara- Detta skrev han 1902. Jag tar hans ord till mig. åldrande människan skrumpnar och fäckas som ett i Kafkas Odradek vandrar jag framåt, ett torrt löv re melankolin, vemodet, känslan av att åren svind- Upplever jag något unikt? I går tyckte jag att jag eklöv i ett väldigt lövverk? bland en mängd andra torra löv. Jag når den tomma lande snabbt rör sig in i glömska och dimma, med- ensam hade kommit på en väg, en linje som skul- I väster en smal mörk molnbank bakom vilken badstranden och hör glada röster eka långt borta: an enstaka ögonblick ristar sig in i själens hud som le leda mig någonstans: det noggranna – arv från den eldröda solen går ner, som hälld ned i skogs- fnländska barn i simkostymer och rikssvenska tu- ett dröjande blåmärke. statistikåren? Saklighetens poesi. Det exakta i det mörker. Jag tänder lampan och minskar min text. En ristbarn i badbyxor. Kom igen! ropar de rikssvenska Bäst att röra sig försiktigt över marken för att inte drömda. Tolkningen meningslös. Objektivering ge- tuschpenna kunde göra tjänst som förtätare, läm- åt de fnländska men ingen kommer igen, bara höst- störta ned i intet. Bäst att sitta vid köksbordet, tung nom yttersta subjektivitet. Gå sin egen väg. Det na ett tecken på evigheten och sedan upphöra att blåsten. Kaos lurar i trädkronor och över vattnen. som en sten, med ekande, ibland hotfulla skrän från värdefulla i det fragmentariska. Förutse: Lyssna röra sig. Stillhet. Jag vände och kom snabbt tillbaka. Nu går be- okända fåglar på avstånd där ute, i skymningen. Jag till regnet innan det faller, sade poeten. Jag lyss- nen rakt och i samklang med jag, som det heter längtar efter människor som skulle fra tystnaden nade. Torkan fortsätter. Hösten har stannat vid det nuförtiden. här med mig. Jag får fra den ensam; det är lärorikt. förgängligas gräns. Kafka vill att böcker ska drabba Jag annoterar mig. oss som en smärtsam olycka. Varför inte en smärtsam lycka? Ordens magi som en nödvändighet, ett krav. Orden, i dig. Att skriva, att handla. Den tid som nu har gått har förvandlat rummet jag sitter i. Jag är en själ med en kulspets. Med den Blad ur höstens arkiv bränner jag in mina initialer i närmaste träd.
Läsbiten 6
När jag hör kråkor får jag sot på fingrarna. snabbt för vinden. Havsfåglar, tärnor, fskmåsar, alla skriker de hav, Skränande, i överraskande elegant fykt, skär de med sina starka näbbar luften i fädrar. hav, hav. När jag hör koltrastar – deras sällsynta höstsång Sparvkvittret döljer sig alltid i vildvinet här på Känner du någon som är som ett eko av juni – blir luften sång. Udda. Så föga vilt, så föga dolt, en hop järnflspån. När jag hör skator hånar de kråkorna med sitt Bara svanarna glider lugnt och hånfullt förbi som- ännu inte är medlem i SFV? skvaller, eftermiddagsklädda, med frans på ärmarna. maren och svänger hösten uppochned. Kajorna släpar med sig blindfönster och kyr- Alla sångerna och rösterna, piparna och rapar- kogluggar för sitt förströdda tjat. na, skriarna och stingen, vävs till en luftig trasmat- Svenska folkskolans vänner är Om jag minns lärkorna är de skuggor av kol- ta som någon kattuggla tyst försöker riva upp inn- en opolitisk, mångsidig och an den försvinner, ljudlös. trastar, med en sång likt ett sädesax som böjer sig livskraftig förening med cirka tiotusen medlemmar. SFV är aktör inom utbildningssektorn, äger förlag och kulturhus, ger ARVID MÖRNE- ut egna publikationer och tävlingen 2012 entusiasmerar och stöder – skönlitterär tävling personer med priser för fnlandssvensk ungdom och medaljer. Enklast via webben Svenska folkskolans vänner utlyser Arvid Mörne-tävlingen 2012. Syftet med tävlingen är att www.sfv.fi eller ring främja intresset för skönlitterärt författarskap. Denna gång gäller tävlingen dikter. 09-6844 570. Tävlingen står öppen för personer som vid tävlingstidens utgång inte fyllt 30 år. Ett första pris om 5 000 euro, ett andra pris om 3 000 euro och ett tredje pris om 2 000 euro delas ut. Svenska folkskolans vänner förbehåller sig publiceringsrätten till de prisbelönade tävlingsbidragen. För avgiften får Instruktion för deltagande: du kulturtidningen Ämnesvalet är fritt, och varje deltagare skall sända in minst fem men högst tio dikter. En förutsättning för deltagande är att dikterna inte tidigare har publicerats, att de är skrivna på Svenskbygden (5 nr/år) svenska och att bidragsgivaren inte tidigare har publicerat sig i skönlitterär bokform. Manuskripten och föreningens returneras inte, varför författarna för egen del bör ta en kopia av insända bidrag. uppskattade årsbok Manuskripten skall vara försedda med presudonym och födelseår. Bifoga ett slutet kuvert med pseudonym, namn, personbeteckning, adress, telefonnummer och e-postadress. SFV-kalendern. Vi finns på Tävlingstiden utgår den 13 januari 2012 (poststämpel godkänns). Prisutdelning den 4 maj 2012. Manuskripten sänds till Svenska folkskolans vänner, PB 198, 00121 Helsingfors. Märk kuvertet Kanslitiden är 9–15 Arvid Mörne-tävlingen. Annegatan 12, Närmare uppgifter om tävlingen ger SFV:s biträdande kanslichef Catharina Gripenberg, Helsingfors tel. 040-778 0351, [email protected]
Svenskbygdens Kryss 5/2011 Svenskbygdens Sudoku (lösningarna nederst på sidan) BO- HUVUD- RÖST PLATS STAD PADD- BRÄNSLE LAS HUS- SEGEL- RÖ FRAM GAS? KANT ÄR 7 8 8 1 NOLLAN MAT- FISK OROLIGA 5 9 1 1 3 5 4 9 KÄR- LEKS- FULL KORT 2 8 7 5 4 ESTLAND GÖR DEN (EJ PÅ SOM VET BIL) 8 4 9 7 4 3 VERKAR
KAN TRAFIK- 1 9 7 8 6 1 SES PLATS AMPERE SMAL KLACK GLADA KORT I HÅL PÅ KORT MANS- GÖR 2 6 7 ALMA- NAMN STRAN- NACKA ÖKEN- DEN TÅG STÖRRE HÖRS 5 1 8 7 2 7 5 8 3 FRÅN OHÖR- SAM FRUKT- STRIKT SÅGS PÅ SLASK LÄR UT ”ALL- 4 2 6 9 3 9 DRYCK STOCK- INFOR- TUNT PIL- SÅNG OS I SÅNGS- NORGE DAG- SLÅS HOLMS- MERA STRÅ SPEL STOR ELLER KJERR- DRÖMMAR IHOP BILAR BRAGD VÄGVETT MAN” 8 4 6 3 2 8 INLEDER SKÄR AVSLUT
ATTACK- FESTAT NAMNGE ERADE KAN GE Krysslösning 4/2011 TILL- TUMSLA- OLJA SIFFRA P.g.a. ett tekniskt missöde fattades lösningen för enkel su- TALAT GARORD KUNDE KAN Sammanlagt 141 svar skickades in. Bland de rätta doku i förra numret (4-2011). Nedan den rätta lösningen: ÄLDRE GUNDE HELIG GNAGA SKÖRDE- KISTA TID TRADE KAN svaren drogs vinnaren: Solveig Forsberg, Esbo. 9 2 5 1 7 8 4 3 6 MARK HÅLLAS SÄDES- HUVUD- OCH PÅ SLAG STAD TRYGG LATIN TRÄD- RADIO- KOST BRUD- RADER LÄGG DEN FÖRBE- BÄDDAR DJUR I 3 7 8 2 4 6 1 5 9 BAND TAL ATT KRAFT- SVAR? STÄLLA K OMBORD B S KYRKAN? E MÄRKE SLAGET KAN GE OFÖR- TILL STAD I RÄKNA NICKEL ANDNÖD FALSKAD 4 6 1 5 9 3 8 2 7 SCHWEIZ MED I KEMIN ÄR ORÄK- B O K A NELIGT Ä K T A 2 9 7 8 5 1 3 6 4 HYMNEN ENVIG GÖR MÖBEL- SKA STIL? KUREN KORT STILL- KOCKAR R O K O K O L 8 1 6 4 3 7 5 9 2 MAINE HET 5 4 3 6 2 9 7 8 1 TAPPA ÄLDRE FANNS PÅ BORT KAN BLI VALUTA RHODOS N J U T E R L ARGON 1 8 4 3 6 2 9 7 5 BLOMMA KAN ACKORD STICKOR I KEMIN SKADE- INFLAM- HÖRAS ÄR SOM NOLLOR PLAGG DJURET MATION I KYRKA GREKISKT AFFÄR E TORG A R V E 7 5 2 9 8 4 6 1 3 ÅTER- KRAFT DEL- FLITIG DJUR ÄR STEKEL ANGER 6 3 9 7 1 5 2 4 8 PREFIX STAT LADE VILKA SOM SKYDDAT SAND PÅ HÄNG- I TYSK- KORT K R L ORÖRLIG I SEGEL LÄGE RISIGA STRAND O A B PLATSER LAND TVÄTT- Enkel 5-2011 BUSKAR JA FÖR DÅLIG RESTER SPANJOR VANA FÅNGST- ANGER HÄST L G REP L U D D ÄGANDE ROAR PÅ AB HOS SOM 6 1 9 7 5 3 4 8 2 SKANSEN GRANNAR MAN EPOK SLARVIG S I O L A T E VÄRMAN- SKÖLD- 5 8 3 9 4 2 6 7 1 LIKGIL- ”DET MOTVIK- DE PLAGG KUNSKAP DYRKA- STADS- KOMIKER DEL AV KAN DES I LEDER MED FÖDSEL- LERA STYRA TIGHET VIKTIGA” TERNA PÅ STÅR I GÖR DEN EGYPTEN COSTELLO ARBETE BLI KÖKET SOM VET K M K RYMD- ÄLDRE SEGEL- K H G A E R A I SPARAS SALT- 4 7 2 6 8 1 9 3 5 EPOS TANGENS BÅTARNA FÖR PLATS FRAM- ÖSTTYSK TECKNA GULD I VÄCKS HÅLLA K O K E R S K A TIDEN B E V A R A S POLIS A R SES K KEMIN MED STYRDE GAS- KAN SEGLAR 8 5 4 3 6 9 2 1 7 SOM I RÄTT KORT EGYPTEN FÖRVAR FRAM RUNT FÖDER VARA AV NAMI- HAY- ARK- TÄNKER IS ELLER VAK KAN FÅ MILNE- HYENA BJÖRN BIA WORTH BERG RIKEN PÅ SIG UTBROTT F A R A O FIGUR T U B Ä HÖ A I BOK S S N A DÅLIG LAG- LÄKAR- 1 9 7 8 2 5 3 6 4 LIND- VANA LAPP PREFIX SVENSK ”ÖRA” GREN- RYMDBAS HALS- FIGUR NÖD- ”JÄTTE- LÄGGS KAN E T N A M I TIDER A R T APA” B O GURKA I? A T VÄRMARE O O T OMO- FRIA NYTTIGT 3 2 6 1 7 4 5 9 8 GÖR MAN BLIVIT BAKVERK HEL- DERNT I RÄTT SMALA UT- HETEN VÄGAR GIVEN SJÖNG GAMMAL STORT KAN O L BAKOM M O R O T S K A K A A L L T O DÅLIG FALL VARA INTOG AMMU- FORNT 9 6 5 4 1 8 7 2 3 TYCKA FILM RIKTIGT NITION RIKE ”BOKHÅL- MED CA- DÅLIG KORT GÖR TORK- DANS HUSET LARE” B R E D D A R LIGULA Å T PAMELA P I L S A B A ROADE MODE- KORT NÄSVISA KAN KAN 7 4 1 2 3 6 8 5 9 SKAPARE TITEL SMAK SOLEN HAR VI DRICKS- VARA TJUR- STOR FÖR SYNS VATTEN OCH ÄLDRE FÄKTARE D I O R VIKT H R SKULL U P P N O S I G A VARA DOFT VAPEN PARADIS FÖRE- 2 3 8 5 9 7 1 4 6 BÖR MAN I INDIEN GICK FN STINKA STEK STÖD- OCH EKA ”RING- GRUPP ORT SOM PLAGG FLOD I MYNT TVÅ I KORT MISS- S T E K A N D E Ö S A FRUKT” G O A N F Expert 5-2011 EUROPA GAMLA INDIANA KVALS- RUM I SES I NUMERA TÄNKA TER ÄR AS SLOTT SKOLBE- SPIS- KATT- ROM ÖGRUPP ÅSKAS GILL VI KÖR I KROM I O R D Ö T T G E M A K NING M A T K Ö 5 4 9 2 7 8 3 6 1 MINNS DJUR ELIOT UPPSALA KEMIN INTE I SITT- ”BOND- SERVE- LAGTEXT MÖBEL DOKTOR” RINGAR HAR KAN HAR FOT- KAN OAN- KVÄLLEN MÅNGA I R A KLYVAS E J S T O L FÄSTE N O PADDLAS B A R E R 2 1 3 5 6 4 7 8 9 STÄN- BILAR BASKISK GUDOM I PÅ I FYLLA YOKO DIGT GRUPP BABYLON LONDON PÅ IDAG BAD- GÖR SID- EJ VA- ÄR SÄTT E T A LAYOUT E A ÄRVA O N PENFÖR T A N K A FLORAN O N O 8 6 7 1 9 3 5 4 2 DE KAN AB HOS RÖRA GRANNE SES I FASER- SIG I AKVA- KORT AR- TAKT NA B A S T A F Ö R M Å N G A KANSAS A S R 9 8 5 7 1 6 4 2 3 RIER KÖR I HAR VACKER SLOG NYTTJAR UPPSALA TITTARE FÅGEL PÅ SLÅ BY GJUTARE HAR ETT VATTEN- LITEN Konstr: Anita Lingestad, Ostkryss/III: Lars-Owe Strömqvist D PUHVÄN O D TORN T V FORM A R A FÅGEL N A R A D E 1 7 4 3 5 2 8 9 6 JÄTTE- LÄGGER EDGAR STÅR LIKT SKYTT ALLAN FÖRST LAND- KÄNNA F O R M P O E I L TUNGA S T O R T PÅ SIG A N 6 3 2 4 8 9 1 7 5 PARIS- DEN SKER TJOCKT TEKNIK GATA UTIFRÅN RANDIGT Namn: ______ÅTER- KAN GE YLLE- Vinstbok för krysset 5/2011 ärBlad ur höstens TITAN TÄCKE PREFIX R U E TILLÄGG I N R E S A N I T R A N A 7 5 6 8 2 1 9 3 4 PRYDER KAN arkiv, av Bo Carpelan. (Se "Läsbiten"). Skicka in PAKET VISS Adress: ______R E R O S E T T LOTT GE J Ä T T E V I N S T 3 2 8 9 4 5 6 1 7 lösningarna före 7.2.2012 till HAR ”SER LITTE- KAN MAN VÄGAR FRAM- FÅ I EKA RÄR I ÖDE- TIDEN REPTIL Svenskbygden, PB 198, 00121 Helsingfors. R O MARK B A N A T S AN” S I A R K A A 4 9 1 6 3 7 2 5 8 ______Märk kuvertet ”Kryss”. Kom ihåg namn och adress.
MUSIKHUSET SÖ 15.1.2012 kl15.00 UPPLEV INTERNATIONELLA STJÄRNSTUNDER I DEN SPLITTERNYA STORA KOSERTSALEN: OPERA, KLASSISK OCH LÄTTARE MUSIK. ÖRHÄNGEN. SOLON OCH DUETTER.