INGMAR BERGMAN Parte Terza: 1973-2003
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Premiererne Eastmancolor(?)
Muo, Ma San. Udi: Panorama. Prem: 15.3.76 World Cinema. Karatevold. DERSU UZALA Dersu Uzala. USSR/Japan 1975. P-selskab: Sovex- port/Mosfilm. Instr: Akira Kurosawa. Manus: Akira Kurosawa, Yuri Nagibin. Efter: rejseskildring af Vladimir Arsenjev (1872-1930), da. overs. 1946: »Jægeren fra den sibiriske urskov«. Foto: Asakadru Nakat, Yuri Gantman, Fjodor Dobrovravov. Farve: Premiererne Eastmancolor(?). Medv: Maxim Munzuk (Dersu Uzala), Yuri Nagibin (Arsenjev). Længde: 137 min. 3840 m. Censur: Rød. Udi: Posthusteatret. Prem: 1.1.-31.3.76/ved Claus Hesselberg 15.3.76 Alexandra. Tilkendt en Oscar som bedste udenlandske film. Anm. Kos. 130. DET FRÆKKE ER OGSÅ GODT Quirk. USA. Farve: Eastmancolor(?). Længde: 75 min. 2000 m. Censur: Hvid. Fb.u.16. Udi: Dansk- Anvendte forkortelser: Svensk. Prem: 23.2.76 Carlton. Porno. Adapt: = Adaption Komp: = Komponist DIAMANTKUPPET Ark: = Filmarkitekt Kost: = Kostumer Diamonds. USA/lsrael 1975. P-selskab: AmeriEuro Arr: = Musikarrangør Medv: = Medvirkende skuespillere Productions. P: Menahem Golan. Ex-P: Harry N. As-P: = Associate Producer P: Producere Blum. As-P: Yoram Globus. P-leder: Arik Dichner. Instr: Instr-ass: = P-leder: = Produktionsleder Menahem Golan. Zion Chen, Ass: Assistent Shmuel Firstenberg, Roger Richman. Manus: David Dekor: = Scenedekorationer Prem: = Dansk premiere Paulsen, Menahem Golan, Ken Globus. Efter: for Dir: = Dirigent P-selskab: = Produktionsselskab tælling af Menahem Golan. Foto: Adam Greenberg. Dist: = Udlejer i oprindelsesland P-sup: = Produktions-superviser Farve: Eastmancolor. Klip: Dov Hoenig. Ark: Kuli Ex-P: = Executive Producer P-tegn: = Produktionstegner (design) Sander. Dekor: Alfred Gershoni. Sp-E: Hanz Kram Foto: = Cheffotograf Rekvis: = Rekvisitør sky. Musik: Roy Budd. Sang: »Diamonds« af Roy Budd, Jack Fishman. Solister: The Three Degrees. -
SVT World Jul Nyar 2014 2015.Pdf
Kultur, musik & nöje Aje Aje Mellin/SVT Knut Koivisto/SVT Koivisto/SVT Knut - © Björk/SVT Bo Tack för musiken Kim Anderzon till minne © Niklas Strömstedt är tillbaka som programledare och Två program till minne av nyligen bortgångna artisten träffar några av Sveriges absolut största och Kim Anderzon. Det första är en intervju som Anja folkkäraste artister. Vi får njuta av massor med skön Kontor gjorde när Kim Anderzon firade 30 år som musik, anekdoter och minnen. artist. Det andra är en kvinnofest från Cirkus i SVT World fre 12 dec kl 21.00 CET: Jill Johnson Stockholm där Kim Anderzon och Lottie Ejebrand är SVT World fre 19 dec kl 21.00 CET: Peter Jöback programledare. Bland de medverkande finns bl a SVT World fre 26 dec kl 22.00 CET: Sarah Dawn Margaretha Krook, Monica Zetterlund, Monica Finer Dominique och Stina Ekblad. SVT World fre 2 jan kl 21.00 CET: Mauro Scocco SVT World mån 22 dec kl 12.00 CET: Personligt SVT World mån 22 dec kl 23.15 CET: Kvinnofest En sång om glädje i juletid Nils Börge Gårdh återkommer även i år med folkkära artister som framför några av våra käraste julsånger tillsammans med kören Masters Voice. Med Sonja Aldén, Magnus Carlsson, Dogge Dogelito, Evelina Gard, Tommy Nilsson och Jan Johansen. SVT World mån 22 dec kl 18.15 CET - 1:2 SVT World tis 23 dec kl 23.15 CET - 2:2 SVT Foto: Mats Ek och Julia & Romeo I den publik- och kritikerhyllade dansföreställningen Julia och Romeo vänder koreografen Mats Ek på perspektivet och berättar historien utifrån Julias perspektiv. -
Jag Har Alltid Älskat Radioteatern”
Lunds Universitet Linda Randsalu Litteraturvetenskapliga institutionen Magisteruppsats, LIV 143 Handledare Rikard Loman Uppsatsseminarium 2004-06-08 ”Jag har alltid älskat radioteatern” Ingmar Bergman som radioteaterregissör, 1946-2002 Innehållsförteckning Inledning och forskningsöversikt………………………………...….………..2 I. Radiomediet och historien…………………………………………….……..6 Radion och radioteatern………………………………………………………6 Radioteatern i Sverige………………………………………………………..10 Ingmar Bergman och radioteatern………………………………………….13 II. Analys…………………………………………………………………………..18 Avskalande och närbilder……………………………………………………18 Masker och demaskeringar…………………………………………………..23 Steget in i spelet och spelet i spelet…………………………………………..27 Sammanfattning…………………………………………………………………33 Källor…………….…………………………………………………………………36 Bilaga 1 Radioteaterföreställningar i regi av Ingmar Bergman Bilaga 2 Ingmar Bergmans teateruppsättningar, filmer och radioteateruppsättningar 1946-2003 1 Inledning och forskningsöversikt Ingmar Bergman är en av efterkrigstidens mest omtalade och analyserade filmare, såväl i Sverige som i världen. Betydligt mindre finns skrivet om teatermannen Ingmar Bergman, trots att teatern varit hans följeslagare under mer än 60 år. Denna diskrepans är kanske inte helt förvånande med tanke på filmernas tillgänglighet för internationella forskare och det faktum att filmerna finns kvar oförändrade år efter år. En teaterföreställning är ögonblickets konst och försvinner när den slutar spelas. På senare år har teatern fått mer uppmärksamhet i och med att alltfler forskare ägnat -
Genealogía Y Esperanza En La Filosofía De La Existencia De Ingmar Bergman
Genealogía y esperanza en la Filosofía de la Existencia de Ingmar Bergman Jordi Puigdomènech López Marta Al meu pare 2 Í N D I C E INTRODUCCIÓN .............................................................................................................. 4 I. INGMAR BERGMAN Y LA CINEMATOGRAFÍA NÓRDICA 1.1 La tradición nórdica: de Snörri Sturlsson a Ingmar Bergman .......... 22 1.2 Ingmar Bergman: arte y metafísica .................................................. 36 1.2.1 Bergman y su mundo ....................................................... 37 1.2.2 Elementos para una clasificación de la obra bergmaniana .. 46 1.2.2.1 La obra literaria ................................................ 48 1.2.2.2 La obra escénica .............................................. 52 1.2.2.3 La obra cinematográfica ................................... 58 II. ANÁLISIS DEL DISCURSO FÍLMICO BERGMANIANO 2.1 Poética fílmica: imágenes y símbolos .............................................. 90 2.1.1 Estética fílmica: la tragedia y el romanticismo nórdico ........ 91 2.1.2 La metafísica del artista ..................................................... 102 2.2 Filosofía de la imagen: estructura del discurso fílmico ..................... 109 2.2.1 Producción y guión ............................................................. 110 2.2.2 Imagen y encuadre .............................................................. 118 2.2.3 Ambientación y decorados ................................................... 124 2.2.4 Montaje y banda sonora ...................................................... -
Skriv Ut Layout 1
inlaga-svenskfilm 05-04-18 00.46 Sida 1 NICOTEXT inlaga-svenskfilm 05-04-18 00.46 Sida 2 inlaga-svenskfilm 05-04-18 00.46 Sida 3 NICOS SVENSKA FilmReplikBok NICOTEXT inlaga-svenskfilm 05-04-18 00.46 Sida 4 Det är författarnas uppriktiga önskan att denna bok ska locka till ett ökat intresse för film. Vi vill dessutom uttrycka vår tacksamhet mot alla filmbolag, manusförfattare och skådespelare. Utan dem hade denna bok inte varit möjlig att skriva. Om ni hittar fel eller vill bidra med citat, vänligen kontakta oss, så kan vi ändra till nästa tryck. M.V.H NICOTEXT Fredrik Colting Carl-Johan Gadd Alexander Andersson © NICOTEXT2005 www.nicotext.com [email protected] Tryck: WS. Bookwell, Finnland ISBN:91-975397-6-7 inlaga-svenskfilm 05-04-18 00.46 Sida 5 Förord Filmkosten introducerades i Sverige redan 1896, bara ett år efter Bröderna Lumiéres första filmförevisningar i Paris. Svensk film hade faktiskt sin första – och enda - riktiga guldålder på stumfilmstiden, 1917 till 1923. Naturlyriska melodramer, ofta baserad på höglitterära förlagor, som Victor Sjöströms Terje Vigen (1917), efter manus av Gustaf Molander. Sjöström svarade också för ett av de centrala verken i filmkonstens utvecklings historia - Körkarlen efter Selma Lagerlöfs roman. Poetisk, vacker och tekniskt nyskapande med avancerad trickfilmning. Den svenska filmens storhet låg mycket i ett antal briljanta regissörer. Victor Sjöström och inte minst Mauritz Stiller. Gösta Berlings Saga (1923) blev Stillers sista film i Sverige. Tillsammans med Greta Gustavsson, som blev Garbo, flyttade dom till Amerika, där hon blev en stjärna av mytiska proportioner. Filmen gick samtidigt från att vara överklassnöje, till stor folklig underhållning. -
Fresas Salvajes Y Persona: El Encuentro Con Uno Mismo Y Las Relaciones Humanas En El Cine De Ingmar Bergman
PONTIFICIA UNIVERSIDAD CATÓLICA DEL PERÚ FACULTAD DE CIENCIAS Y ARTES DE LA COMUNICACIÓN Fresas salvajes y Persona: el encuentro con uno mismo y las relaciones humanas en el cine de Ingmar Bergman Tesis para optar el Título de LICENCIADA EN COMUNICACIÓN AUDIOVISUAL Presentada por SUSANA ELVIRA DEL RÍO KUROIWA Lima - Perú 2004 RESUMEN Fresas salvajes y Persona: el encuentro con uno mismo y las relaciones humanas en el cine de Ingmar Bergman tiene como objetivo analizar la obra de Bergman a través de dos películas, Fresas salvajes (1957) y Persona (1966), realizadas en décadas y contextos diversos, lo que permite establecer considerables comparaciones, tanto a nivel de forma como de contenido. Ingmar Bergman es un cineasta sueco cuya época de mayor actividad cinematográfica se ubica en las décadas de los cincuenta, sesenta e inicios de los setenta. Su filmografía, que incluye más de medio centenar de películas, se explica a la luz del cine de autor; de ahí que el análisis de su obra exija descifrar el universo personal que plantea el director. Este trabajo de investigación considera que Bergman aborda temas existenciales, que a manera de motivos, aparecen en forma reiterada en sus películas. Con la intención de reconocer las variaciones de estos motivos, la presente tesis analiza la evolución en sus filmes de dos características de la existencia, el encuentro con uno mismo y las relaciones humanas. Se trata de dos matrices, cuya delimitación incluye la revisión de tres influencias en la obra de Bergman: el luteranismo, el existencialismo y el entorno sueco. El análisis también considera la vida personal del director. -
Ingmar Bergman
INGMAR BERGMAN Parte prima - Gli anni Cinquanta Settembre 2005 – maggio 2006 pag 1/15/ INTRODUZIONE 1 Quando si è artisti, quando si creano film, è molto importante non essere logici. Bisogna essere incoerenti. Se si è logici, la bellezza ti sfugge, scompare dalle tue opere. Dal punto di vista delle emozioni, bisogna essere illogici, è proibito non esserlo. Ma se si ha fiducia nelle proprie emozioni, allora si può essere del tutto incoerenti. Non fa nulla. Perché si ha il potere di cogliere le conseguenze delle emozioni che hai suscitato. Per sempre. (1) Oggi ancora sento in me uno di quei brividi dell’infanzia quando penso che in realtà io faccio dell’illusionismo, perché il cinema non esiste che grazie a una imperfezione dell’occhio umano, la sua incapacità di percepire separatamente delle immagini che si susseguono rapidamente e che essenzialmente sono simili…Facendo un film mi rendo dunque colpevole di un imbroglio, mi servo di un apparecchio grazie al quale trasporto il mio pubblico, come su un’altalena, da un sentimento a quello opposto, lo faccio ridere, sorridere, gridare di spavento, credere a leggende, indignarsi, risentirsi, entusiasmarsi, eccitarsi o sbadigliare. Sono quindi un ingannatore, o – nel caso di un pubblico cosciente dell’inganno – un illusionista. Mistifico, avendo a mia disposizione il più prezioso e stupendo degli apparecchi magici che sia mai stato, nel corso della storia del mondo, in mano a un prestigiatore. C’è in questo (dovrebbe esserci, per tutti coloro che creano o sfruttano i film) la fonte di un insolubile conflitto morale. (2) Molti registi dimenticano che il volto umano è il punto di partenza del nostro lavoro…Ne discende che l’attore è il nostro strumento più prezioso e che l’obiettivo non è che il mediatore delle reazioni di questo strumento…Dobbiamo anche ricordare che il più bel mezzo di espressione dell’attore è lo sguardo. -
Musikverket 2013
1 MUSIKVERKET DÄR SCENKONSTEN MÖTER KULTURARVET Innehåll 2 ETT CENTER FÖR KULTURARV OCH KULTURLIV 3 Förord UNIK JOJK PÅ VAXRULLE 4 Uppdrag: Kulturarv HJÄRNAN GILLAR MUSIK 6 Uppdrag: Samarbetsprojekt JAZZ AV VÄRLDSARTIST OCH UNIK FOLKMUSIK 7 Caprice Records 2 MILJONER TILL JÄMSTÄLLDHETSPROJEKT 9 Uppdrag: Jämställdhet JAKTEN PÅ DEN BORTTAPPADE REPERTOAREN 11 Uppdrag: Jämställdhet KOLOSSAL KLOCKKONSERT 12 Uppdrag: Samarbetsprojekt MINNES- OCH LJUDKONST PÅ BIBLIOTEKET 13 Musik- och teaterbiblioteket UTANFÖRSKAPETS RÖSTER FÅR HÖRAS 14 Uppdrag: Kulturarv FOTO: BEATA BERGSTRÖM 15 Uppdrag: Utställningar MUSIK- OCH TEATERMUSEET BLIR SCENKONSTMUSEET 19 Det nya museet KWAII – SVENSK OCH SYDAFRIKANSK HIPHOP 20 Uppdrag: Internationellt DIGITALISERING RÄDDAR MUSIKALISKT KULTURARV I GAMBIA 21 Uppdrag: Internationellt EN LÄNK MELLAN KULTURARV OCH NYSKAPANDE 22 Uppdrag: Forskning RAPPORT FRÅN #MUSIKRÅD13 23 Samråd i musiklivet 115 MILJONER ATT DISPONERA 24 Verksamheten i siffror MUSIKVERKET – DÄR SCENKONSTEN MÖTER KULTURARVET ANSVARIG UTGIVARE: STINA WESTERBERG PRODUCERAD AV: MUSIKVERKET REDAKTION: ADRESS: BOX 163 26, 103 26 STOCKHOLM EVA ANDERSSON TELEFON: 08-519 554 00 ADRIAN HÖRNQUIST E-POST: [email protected] MÅNA DEGERMAN WEBB: STATENSMUSIKVERK.SE JONAS ANDRÉ (ART DIRECTOR) OMSLAGSBILD: DJ ASYNJA. FOTO: JONAS ANDRÉ © 2014, STATENS MUSIKVERK Förord 3 ETT CENTER FÖR KULTURARV OCH KULTURLIV usikverket har en minst sagt mångskiftande verksamhet med stöd till kulturlivet och ansvar Mför att levandegöra kulturarvet inom musik, teater och dans. Det har gett oss möjlighet att ta rollen som ett center för kulturarvet och kulturlivet inom de konstformer vi representerar. För det nyskapande och i dag verksamma kulturlivet er- bjuder vi stöd och service. Musikplattformens arbete riktar sig helt till det fria musiklivet, det handlar om stöd till konst- närligt utvecklingsarbete och samarbetsprojekt men också jämställdhetsprojekt i enlighet med Musikverkets särskilda jämställdhetsuppdrag. -
The Best Intentions Ðктьор ÑпиÑ
The Best Intentions ÐÐ ºÑ‚ьор ÑÐ ¿Ð¸ÑÑ ŠÐº (Cast) Ghita Nørby https://bg.listvote.com/lists/film/actors/ghita-n%C3%B8rby-289924/movies Hans Alfredson https://bg.listvote.com/lists/film/actors/hans-alfredson-1033656/movies Gösta Prüzelius https://bg.listvote.com/lists/film/actors/g%C3%B6sta-pr%C3%BCzelius-1792524/movies Keve Hjelm https://bg.listvote.com/lists/film/actors/keve-hjelm-4570285/movies Ernst Günther https://bg.listvote.com/lists/film/actors/ernst-g%C3%BCnther-3427861/movies Margaretha Krook https://bg.listvote.com/lists/film/actors/margaretha-krook-1799576/movies ÐœÐ°ÐºÑ Ñ„Ð¾Ð½ https://bg.listvote.com/lists/film/actors/%D0%BC%D0%B0%D0%BA%D1%81- Сюдов %D1%84%D0%BE%D0%BD-%D1%81%D1%8E%D0%B4%D0%BE%D0%B2-203215/movies Pernilla August https://bg.listvote.com/lists/film/actors/pernilla-august-237255/movies Gustaf Hammarsten https://bg.listvote.com/lists/film/actors/gustaf-hammarsten-443555/movies Mona Malm https://bg.listvote.com/lists/film/actors/mona-malm-3320068/movies Samuel Fröler https://bg.listvote.com/lists/film/actors/samuel-fr%C3%B6ler-1344961/movies Barbro Kollberg https://bg.listvote.com/lists/film/actors/barbro-kollberg-790318/movies Boel Larsson https://bg.listvote.com/lists/film/actors/boel-larsson-4961058/movies Lena T. Hansson https://bg.listvote.com/lists/film/actors/lena-t.-hansson-4566037/movies Anita Björk https://bg.listvote.com/lists/film/actors/anita-bj%C3%B6rk-237766/movies Björn Gustafson https://bg.listvote.com/lists/film/actors/bj%C3%B6rn-gustafson-371066/movies Börje Ahlstedt https://bg.listvote.com/lists/film/actors/b%C3%B6rje-ahlstedt-731643/movies -
Ihr Filmmuseum Kinopreis, Ingmar Bergman, Guy Maddin
Kinopreis, Ingmar Bergman, Guy Maddin, WAF Am 16. September 2006 wird das Filmmuseum München für sein Kino- 3 Stummfilmtage . programm zum dritten Mal hintereinander mit dem jährlich vergebenem Preis der Deutschen Kinematheksverbundes ausgezeichnet – eine Anerken- 6 Ingmar Bergman . nung unserer Arbeit, ein filmhistorisch und filmkünstlerisch hochwertiges Kinoprogramm anzubieten, das in Deutschland seinesgleichen sucht und 23 Edition Filmmuseum . auch den Vergleich mit den Programmen von viel größeren Filmmuseen und 27 Straub / Huillet / Pavese . Kinematheken in den Großstädten der Welt nicht zu scheuen braucht. Viele Filmreihen werden in enger Zusammenarbeit mit dem Netzwerk von rund 29 Ungarn 1956 . zwei Dutzend Archivkinos entwickelt, die zwischen Toronto und Tokyo, Helsinki und Madrid, London und Wien, Paris und New York eine Form von 33 Filme aus Rumänien . Kino bieten, das in Erstaufführungs- und Arthousekinos heute nicht (mehr) stattfindet. 35 Kim Novak . Das neue Programm steht im Zeichen der bisher umfangreichsten Retro- 43 Brasil Plural . spektive der Werke Ingmar Bergmans, die bisher in Deutschland stattgefun- den hat – eigenartigerweise ist ihm in der über 40jährigen Geschichte des 44 MFZ-Akzente . Filmmuseums München noch nie eine Werkschau gewidmet worden. In enger Zusammenarbeit mit dem Schwedischen Filmarchiv werden neben 46 Guy Maddin . allen Kinofilmen von Bergman (es fehlt nur der von ihm selbst für Aufführun- 52 Cinema! Italia! . gen gesperrte Kalte-Kriegs-Thriller MENSCHENJAGD, eine unpersönliche Auftragsarbeit, die Bergman für mißglückt hält) auch ausgewählte Fernseh- 54 Louise Brooks . filme und Filme über ihn gezeigt. Am 5. Oktober wird Jon Wengström, Leiter des schwedischen Filmarchivs, in München zu Gast sein und seltene Film- 60 Zuschauerkino . dokumente vorstellen, die Bergman bei der Arbeit zeigen, eine Woche vorher freuen wir uns auf den Besuch von Harriet Andersson, die zwischen 1953 61 Andrej Tarkovskij . -
Och Teatermuseet 19 April 2013–6 Januari 2014
BIBI ANDERSSON 1964 Dramaten, Stockholm , Efter syndafallet 1 Sibyllegatan 2, Stockholm www.musikochteatermuseet.se visas på Musik- och teatermuseet 19 april 2013–6 januari 2014 Fotografier från teater- och dansföreställningar 1953–2004 I utställningen möter du en av Sveriges främsta Istället för att fotografera skådespelarna i teaterfotografer. Hennes bildtänkande och arrangerade situationer var Beata Bergström en sätt att fotografera teater och dans var helt av de första att fotografera mitt under pågående banbrytande när hon började på 1950-talet. repetitioner och föreställningar. Att se Beata Bergströms fotografier är att uppleva rörelsen, livet och ögonblicket i scenkonsten. I utställningen får man följa med in på en resa genom levande svensk teaterhistoria från 1950-talet fram till våra dagar. Beata Bergström är född 1921. Hon var frilansande teaterfotograf i mer än ett halvt sekel. 1953 tog Beata Bergström sina första scenfotografier när Cramérbaletten gästspelade på Chat Noir i Oslo. Samma år fotograferade hon en repetition av Olof Molanders Orestien på Dramaten. Detta ledde till att hon blev Dramatens husfotograf de följande 30 åren. Utställningen visar ett urval av Beatas bilder. Hela hennes samlade fotosamling med tusentals negativ finns numera i Musik- och teaterbibliotekets arkiv som hör ihop med Musik- och teatermuseet under myndigheten Statens musikverk. Fler av hennes bilder finns dessutom i den nyutgivna Beata Bergström. Bengt Foto: Wanselius fotoboken med samma namn som utställningen. 2 Överst: Mutter Courage, Dramaten -
Imgeler-Ingmar Bergman-Gökçin Daşqın-1999-290S
İMGELER NİSAN YAYINLARI 86 SİNEMA 13 ÖZGÜN ADI BILDER İLK BASIM NORSTEDTS FÖRLAG, STOCKHOLM KAPAK TASARIMI BÜLENT ERKMEN KAPAK UYGULAMA ZEYNEP ARMAN BASIM İŞLEMLERİ ACAR MATBAACILIK EKİM 1999 © PUSULA PRODUCTIONS İSTİKLAL CADDESİ 389 BEYoGLU 80060 İSTANBUL TEL: (0-212) 293 6968 FAKS: 2511735 E-MAIL: [email protected] ISBN 975 7496 90 1 lNGMAR BERGMAN lMGELER TÜRKÇELEŞTİREN: GöKÇiN TAŞKIN Benim oyunum, bir oyuncunun sahneden inerek izleyicilerin ara sındaki bir eleştirmenin boğazını sıkmasıyla başlar. Oyuncu, kü çük kara deftere not ettiği tüm aşağılamaları okuduktan sonra, iz leyicilerin üzerine kusarak dışarı çıkar ve beynine bir kurşun sıkar. Çalışma defteri, 19 Temmuz 1964 5 DÜŞLER DÜŞLEYENLER Fotoğraflarda dördümüzün de saçları özenle taranmış, nezaketle birbi rimize gülümsüyoruz. Adı Bergman, Bergman'ı Anlatıyor olacak bir kitap projesi üzerinde iyice yoğunlaşmışız. Tepeden tırnağa ayrıntılı bilgiyle do nanmış üç genç gazetecinin, filmlerime ilişkin bana sorular sorması tasar lanmış. Yıl 1968 ve ben Utanç'ı yeni bitirmişim. Bugün, sayfalarını karıştırırken o kitabı ikiyüzlü buluyorum. İkiyüzlü? Doğru, ikiyüzlü. Söyleşiyi yapan gazeteciler yalnızca tek bir politik doğru benimsemişlerdi ve genç kuşakların yeni estetik anlayışlarına göre zama nın gerisinde kaldığımı, küçümsendiğimi ve bana tepeden bakıldığını da biliyorlardı. Bununla birlikte davranışlarında en ufak bir nezaketsizlik ya da dikkatsizlik olduğunu asla iddia edemem. Buluşmalarımız sırasında be nim fark edemediğim şey, Canavarın kendisinin de yardımıyla, usul usul bir dinozor yaratıyor olmalarıydı. Bu kitapta içtenlikli olmak bir yana, hep savunmada ve epeyce korkak bir görünüşteydim. Belli belirsiz kışkırtıcı so rular karşısında bile kısacık günahlar çıkartıyordum. Duygudaşlık uyandı racak yanıtlar vermek zahmetine bile katlanıyordum. Bana asla gösterile meyecek bir anlayış için yakarıyordum. Aralarında Stig Björkman bir istisnaydı.