ATALANTE#11 nov/dec 1997 pris 40:— 4 Redaktionellt 1 6 Legend ritar nytt museum 16 LORCA - teater & flamenco

19 CD nr. 2

23 Arne, Oscar & Brötz

ATALANT E är ett forum för oberoende kultur i Göteborgsregionen. Innehållet planeras av ett informellr nätverk av personer som arbetar professionells' för och•Med den fria kulturen. 24 Replik kilpeR Utgivare är den ideella föreningen Tidskriften Atalante

PRENUMERERA och få tidningen hem i brevlådan. Betala 150 kr sa tär du den hemsänd ert helt år. Betalardu 200 kr blir du stödprenumerant. Inbetalningar görs till »Tidskriften Atalante»,.postgiro- nummer 607 51 11-6. Skriv »Prenumeration« på inbetalningshortet. Glöm inte namn och adress. 26 Hårdrocksparadis i G BG

ANSVARIG UTGIVARE \ i klas Rydén VERKSTÄLLANDE REDAKTION Ulf Sigvardson, Paula Isalsson 30 Holst & Holst & Rilke REDAKTIONSKOMMITTÉ FÖR DETTA NR Margareta Orreblad, Tomas Ferm, Magnus Telander, N Rydi:n, U Sigvardson, Ponrus HjoreMn, Daniel Rosenball, P Isaksson, Lena-Maria Nordstrand, Ulla Gabrielsson, Wenche Lern1e, Bo-Stefan Lundqvist, Staffan Mossenmark, Uncas Rydén

TEXTER N Rydén, P Isaksson, U Sigvardson, D Rosenkill, T Ferm, U Rydén, U Gabrielsson, L-M 31 Utblick - Pecka Söderberg Nordsrrand, P Hjorthe'n, W Lerme, 5 Mossenmark, Jesper Norda, Marika Gedin, Johan Ahlsell, Ulf Zackrisson, Gunnar Krantz, Ulf Sjöstrand, Graharn Stacy, Bo A. Karlsson, Jacob Hirdwall

GRAFISK FORM A Avehall/silver 34 Serier serier serier

LAYOUT U Sigvardson

TYPSNITT Garamond 3, AkSidetif ~kW Raffla, Ib!

ATALANT E trycks av Struves-Vikings 46 »Places in Gothenburg«

ATALANT E ges ut med stöd från Statens Kulturråd i '4

ISSN 11044038 49 Dans Dans Dans PRESSTOPP flit nästa nummer är 25 november 1997

ADRESS Tidskriften Atalante, Järntorgsgatan 12-14,2 tr, 413 01 Göteborg. Tel: 031-711 82 60. E-mail: [email protected] 50 Sven-Eric Johanson

52 Graffiti

56 Twice A Man 15 år

61 Ett skepp kommer lastat

62 Konsert spränger gränser Foto på omtag: Framsida: Bronja Novak i "0" Foto: Anna von &Onusen. Baksida: Bilder: Ellen Ann Ngen. Dettaledare skall handla om ledarskap, eller kanske snarare bristen på ett offentliga sektorns fortsatta kopiering av 80-talets näringslivsstil med verkligt sådant. resultatenheter och bolagisering samt, i Göteborg, såvitt man kan för- Redan på 70-talet, långt innan alla började tala om ledarskap, var stå Göran Johanssons ledarstil. det allmänt känt att motiverade, intresserade medarbetare, med infly- På alla de ställen som nämnts ovan mår personalen urdåligt. De tande och självrespekt är effektivare som personal än hunsade arbeta- flesta av dem skall vara kvar och delta i omorganiserad verksamhet. re i auktoritära system. De blir mer kreativa, ställer upp av egen vil- Hur skall de kunna bli motiverade och engagerade i de nya organisa- ja, tillför nya idéer och är mindre sjuka. tionerna efter att ha blivit behandlade så? Och hur tror man lärarna 1 synnerhet är detta en sanning inom arbete med människor, vård mår när rektorn inte kan ta ansvar längre. För att inte tala om elever- och utbildning, men det gäller givetvis också konstnärligt arbete. lett na. Eller hur är det med polisens motivation. Varför är den så låg idag? vårduppdrag är mycket av själva kvaliteten i arbetet densamma som Självklart. De känner sig överkörda. kvaliteten i den kommunikation, den relation, personalen har till sina Det måste omedelbart bli ett stopp för dessa övergrepp som förvå- klienter. Känner sig personalen uppskattad, lyssnad till, respekterad, nansvärt ofta bär socialdemokratiskt märke. De ödelägger människor så behandlar de klienterna på samma sätt, vare sig de är långvårdspa- och organisationer som kan ta decennier att bygga upp igen. tienter eller skolelever. Ett sant ledarskap bär åtminstone tre tecken: Mot bakgrund av dessa självklarheter är det skrämmande att se hur • Äkta visioner om verksamheten, förmedlade på ett sätt så att de våm egna offentligt drivna institutioner, vår kära offentliga sektor, förstås och upplevs av personalen. idag ofta använder en ledarstil som för tankarna 100 år tillbaka. • Verkligt delegerat ansvar. Som ger motiverade och självständiga Utan att känna detaljer i alla fallen ser man ett mönster: medarbetare. Stadsteatern stängs utan att man talar med dem det berör. • Helhetsansvar och självkritisk uppföljning av visioner. Fungerar Folkhälsosekretariatet i Göteborg läggs ned utan att man talat med det verkligen, mår folk bra? Om annars: stötta, ta konflikter, erkänn personalen om det. Kulturnämnden, Museinämnden och brister, omvärdera egna idéer. Det är ledarskap. Stadsbiblioteket slås ihop utan föregående diskussion med berörda En förändring av ledarstilen är viktig och avgörande på kort sikt för parter. Polisen omorganiseras utan dialog med personalen. Rektorer att skapa kvalitet i framtidsbranscher som vård, omsorg, utbildning, avgår på grund av bristande kommunikation med sina överordnade. forskning och kultur. Och den är avgörande på längre sikt om vi vill Och så vidare. se världen utvecklas i en humanistisk och demokratisk riktning där Det är ju patetiskt. Hk talas om det nödvändiga i hårda nypor, i varje individ får plats i ett samhälle präglat av respekt, solidaritet, chefsutveckling, i att det alltid måste vara arbetsgivaren som bestäm- handlingsutrymme och tankens frihet. mer. Skitsnack. Det är istället de hårda besparingar som genomförts Det finns inte längre plats för några hårda nypor, vad vi behöver nu under 90-talet som tvingat fram en auktoritär stil, tillsammans med är verkliga ledare. Modiga människor.

tidskriften ATALANTE presenterar

AFTON till minnet av FEDERICO GARCiA LORCA Med ensemble och musiker från FOLKTEATERN ur LA BARACCA Som Lorca själv TIMO NIEMINEN Flamencogruppen TIERRA Sångerskan BRITT [ING Dramaturgen och översättaren MARIKA GE DIN Fest. Spanska tapas & drycker. Atalan tes prenumeranter - fritt inträde. Alla andra kan teckna prenumeration för 700 kronor vid dörren. Fredag 31 okt k!.19.00 Blå Huset (Konstepiclemin)

ATALANTE 3 Succé i kuvert Vår förra CD har fått ett fantastiskt bemötan- de och bland annat ägnade lokalradion P4 tjugo minuter åt att spela utdrag och diskutera skivan. Tyvärr måste vi, som förra gången, skicka tidning och CD i separata kuvert. Tidningen kostar 14 kr att skicka. Stoppar vi in en CD också passerar vi portogränsen — 250 gram — rede och får betala 27 kronor. Stoppar vi istället CD:n i separat kuvert kos- tar det bara 3:50 extra.

Har inte råd Biljettpriser är ett kärt diskussionsämne i kul- turkretsar. Det är för dyrt, säger somliga. Folk har inte längre råd att gå på teatern. Marginalerna har krympt för många av de mest kulturin- tresserade. Skitsnack säger andra. Betalar man 45 kronor för cigaret- ter eller 35 för en starköl kan man gott betala 130 för en teaterbiljett. Det är inte det som är problemet. Hur som helst. Folkteatern hade på slutet nästan ingen publik alls på sin pjäs "Europa". Därför beslutade de att i sista veckan låta publiken komma in gratis. Vad händer? Hela sista veckan gick för fulla hus! Biljettintäkterna utgör på nästan alla teatrar en mycket liten del av de totala intäkterna. Förmodligen vore det en mycket klok kulturpolitik att höja alla anslag med något tiotal procent, så att alla offentligt drivna teatrar kan sänka biljettpriserna till åtminstone bionivå. Det skulle med Brinner för dansfotografi Omslagsbilden på tidning- all säkerhet ge ett stort utslag i besöksstatistiken, ja kanske t.om, gå en och bilderna nedan är tagna av Anna von Brömssen. Hon är en jämnt upp, utan anslagshöjning. Vi måste förstå att ganska många ung frilansande fotograf som har tre huvudintressen: reportage, doku- idag verkligen har ont om pengar. mentär och dans. I början av hösten var hon aktuell på Röda Sten i sitt samarbete med dansarna Mette Wiik och Bronja Novak i föreställningen »0«, där von Brömssens bilder av dansarna projicerades och blev en föränderlig och vacker scenografi. Anna von Brömssen har länge varit intresserad av just dans och har fotograferat dansare på så skilda ställen som Kuba, Storbritannien och Tanzania. I Sverige har hon ett uppdrag på Dansens hus i 100 prenumeranter Vid Atalantes arrangemang på Teater Stockholm där hon skall dokumentera Christina Capriolis arbete. På Uno i samband med förra tidningen värvades 100 nya prenumeranter. Dansens Hus hade hon också en utställning av dansbilder som vi På en kväll! hoppas kommer till Göteborg. Möjligen blir detta verklighet i vår. Vi fortsätter nu med en Lorcakväll på Konstepidemin den 31 oktober. Folkteatern, Tierra, Britt Ling m.fl. uppträder. Arrangemanget är bara för prenumeranter. Vill man bli prenumerant går det att lösa i dörren.

Friska vindar Eftersom vi nu producerar tidning och CD på samma gång har en del spännande organisationsförändringar skett på Atalante inför detta nummer. Niklas Rydén arbetar i en grupp med CD:n och är inte med i den verkställande redaktionen. Den sköts i stället under Paula Isakssons och Ulf Sigvardsons ledning av ett team med framförallt nya medarbetare. Parallellt arbetar också en grupp med vårt Lorca-arrangemang den 31 oktober. Anders Avehall som layoutat de tre senaste numren har tyvärr flyttat till Stockholm, men hoppas att kunna medverka på något sätt i framtiden. Ulf Sigvardson har tagit över layouten av tidningen denna gång, medan Anders gjort CD-omslaget.

4 ATALANTE Budgetvariant? Atalante finns i år representerad på Bokmässan med eget bord. Bokmässan erbjuder små förlag och lik- nande en budgetvariant för sisådär 5000 kr: Ingen monter utan ett litet bord i en rad av andra bord, som på en marknad. Här kommer vi att sälja prenumerationer och lösnummer med CD:n och vi hoppas nå en del nya läsare. Men vi vågar inte tänka på vad en hel monter skulle ha kostat...

Berättigade farhågor? I november vet vi vem som blir kulturchef i Göteborg. Denna person skall sedan under november och december arbeta fram en ny organisation som skall ersätta Kulturnämnden, Museinämnden och nämnden för Stadsbiblioteket och samtidigt spara åtta miljoner. Det finns en stor rädsla bland kulturfolk i staden för att man skall välja en chef utifrån som är ekonom och inte kulturmänniska, och som inte kan kulturlivet i Göteborg. För den fria kulturen som de sista åren fått en relativt kunnig samtalspartner i Kulturnämnden är farhågorna dess- utom att de små, fria aktörerna inte kommer att ha en chans när de ställs mot bjässar som Stadsbiblioteket och muAerna i kampen om knappa pengar. Låt oss hoppas att inget av detta händer. Men sker det ändå måste vi Tystnad råder Det är som vanligt i media. Först är det en slåss, på riktigt. Då kan det komma att handla om överlevnad. artikel varje dag om Stadsteatern under flera veckor, sen är det full- Det är för övrigt förvånande hur lite som stått om detta i media. ständigt tyst, och man undrar hur det egentligen gick. Nu är det för- Göteborgstidningarnas kultursidor har lyst med sin frånvaro, liksom stås så att det kanske inte funnits så mycket att skriva om, men det är ändå ett fascinerande fenomen. den debatt som borde föregått ett beslut som snart redan är fattat. Vad gäller Stadsteatern har löntagarorganisationen överlämnat sitt förslag och diskussioner pågår på teatern inför ett definitivt beslut. Det är bara att hoppas att man har börjat lyssna på varandra, att sty- relsen övergett ångvältsstilen och att vi kan se fram mot konstruktiva förändringar på teatern, förändringar som är förankrade i verkligheten, hos personalen och i kulturlivet. Suggestiva bilder De suggestiva bilderna på tidningens baksida är gjorda av den norska konstnären Ellen Ane Eggen från Oslo, som fr.o.m. 1 november ställer ut på Galleri 54. Hon är utbildad vid Koninklijke Academie voor Schone Kunsten i Gent i Belgien. Hennes utställning kretsar kring dubbeltydigheter i naturen. Se den!

Bastard i graven Så har då ytterligare en av de etablera- de fria grupperna gått i graven. Det började i våras med Utomjordiska BarockBolaget som först sprack och sedan upphörde. Nu är det Teater Bastard som meddelar att de inte mäktar med att fortsätta under de knappa villkor de erbjudits. Det är skam att ett rikt land som Sverige inte kan anslå de småsummor i bidrag det handlar om när dessa ändå betalas ut till samma människor i form av a-kassa och annat. Teater Bastard gjorde flera spännande uppsättningar. Låt oss hoppas att dess medlemmar fortsätter på andra håll och att nya grup- per får chansen att etablera sig med lite rimligare villkor än Bastard.

ATALANTE 5 lhandlniret. Hällristning i Vitlyikr. lånte», Foto: Henry !Citronen Hällristningarnas I april 1998 öppnas portarna till Vitlyckemuseet, ett unikt museum kring ett unikt kulturarv, i Tanumshede i Bohuslän. Arkitekt till museet är hem Carl Ny~ som också skapat Artisten i Göteborg.

6 ATALANTE I TANUMSNEDE FINNS ca 400 häll- ristningar från bronsåldern, som dateras till år 1800-500 f.Kr. I december 1994 kom det- ta kulturarv med på UNESCO:s världsarvs- lista och Bohuslandstinget gjorde allvar av de gamla tankarna på ett värdigt museum kring hällristningarna. Meningen är att det också skall bli ett nationellt centrum för forskning om hällristningar. Vitlyckemuseet kommer att visa en stor utställning som fokuserar på bronsålders- människornas religion, deras föreställningar om livet efter döden och de uttryck det tagit sig, bland annat i form av hällristningar. Här skall också visas mindre (kli kortare utställ- ningar av skilda slag, som konst, konsthant- verk mm. Museet rymmer också ett biblio- tek, ett arkiv, en hörsal, besökarnas verkstad och en restaurang som kommer att servera mat med bronsåldersprofil.

Situationsplan Idag 80 år Uppdraget att rita museet gick till Carl Nytin som idag är 80 år. Han är en av Sveriges främsta arkitekter, med många stora och uppmärksammade uppdrag bakom sig. I Göteborg har han bland annat ritat Handelshögskolan 1952 och Artisten, före detta Kjellbergska Gymnasiet. Han vann arkitekttävlingen om GöteborgsOperan, av detta blev det dock intet. Inte heller byggdes 7 46.«.. xek b;"•dlaw 7-4,4a 11#", w-rip hans förslag till kulturhus på Hisingen1988. Carl Nyr&I har en klar dragning till det enkla men också till det dramatiska i bygg- naderna. Planerna är enkla och de överskådli- ga rummen växer in i varandra medan sektio- nerna är komplexa. Han anpassar aldrig sina byggnader till omgivningen utan låter dem bli en kontrast till omgivningen. Placeringen av Vitlyckemuseet prövades på r en mängd platser. Huset placerades slutligen på en berghäll och består av två byggnader med branta pulpet-tak. . • r ' 1%11 " Y • , . • — Det blev naturligt att rita ett trähus då 0:, • det finns gamla ekar runt omkring. Fasaden • • • är av obehandlad liggande ekpanel som kom- , , • J mer att gråna med tiden. Panelen har en 45- •'` gr, kO,21.:' gradig profilering liksom allt utvändigt list- 1,n' e", C. 4., il:;<; " • verk, förklarar Carl Nyrån själv. d5P.' : • •

Vad är det där? Drömmen var att taken skulle kläs med skif- dAIIKIsrpritvokiz.niqs /405 vtTLyCKE SesS 1 Z.t.” C 4/yrtA.I. fer men detta ställde sig för dyrt, istället arbe- Deo första sk 'isen

ATALANTE 7 \ tar han med ett listtäckt papptak som för- stärker takets branta vinkel. Innertaket i res- taurangen kläs med böljande patinerad bronsplåt. Genom den 45-gradiga profile- CC/ MAO.. ringen av panelen och listverket uppstår en skalförskjutning, och huset känns mindre än det är. - Nyren vill ge huset ett speciellt uttryck,

Cl1/1. • Ml t••••I det skall kännas att här är något nytt, och • ••• •••~•••••• j man skall fråga sig, vad är det där? När jag frågar Carl Nyren hur just denna byggnad med detta utseende kom till svarar han att det var funktionella krav som styrde. — Det blev naturligt med en väg genom huset, det skulle vara ett väl fungerande hus ..... , ••• med vackra utställningsrum. Men alla som arbetar med arkitektur vet att man kan lösa en uppgift på mänga olika Entr•plan sätt, inget är självklart. Byggnadens tak omsluter ett elliptiskt centralrum - vägen genom huset. Man rö'r sig från hällristningarna, in i huset, ut till brons- åldersgården. Utställningsrummen är grup- perade runt »vägen med dagsljus från tak- spetsens fönster. Sektionen hänger samman med att man alltid skall ha ljuset i ryggen, ha det med sig då man rör sig i rummen.

Gamla lösningar Carl Nyren säger själv att man kanske vägar mer med tiden, när man arbetat länge. Han har ritat hela tiden sedan han gick på arki- tektskolan på 1930-40-talet och aktat sig noga för administration. — När man ritar ett hus är det ofta gamla lösningar och tankar man utgår ifrån. Ibland kan man ha en skiss som är tio år gammal som man jobbar utifrån och sedan får man höra att man gjort något nytt, helt nytt. Mycket riktigt. Vitlyckemuseet har sin grund i ett tävlingsförslag han gjorde till paviljongen i Sevilla för så där tio år sedan. WENCHE LERME

_

'

. arngtr5Q11111

8 ATALANTE ncon Född 1898 och död 1936. Intresset för poeten och dramatikern Federico Garcia f2) tt4 Lorta är lika stort idag som under hans livstid, och hans pjäser sätts återkom- mande upp på scener runt om i landet. Snart firas hundraårsjubileet av Lorcas födelse, och redan i höst hyllas han med en nyskriven föreställning på Folkteatern i Göteborg. Men det är inte bara genom sina dramer som Lorca har gjort sig känd. Han var även en god skådespelare, teck- TEATRC nare och eftertraktad föredragshållare, UNIVERSITA och inte minst en bildrik lyriker med hän- ftrthi. Of MOUT! given passion för flamenco. På följande sidor medverkar frilansskri- benten Marika Gedin, som bland annat översatt dikter av Lorc.a, dramaturgen Jacob Hirdwall och Atalantes Pontus HjortMn, med texter som belyser olika aspekter av Lorcas liv och konstnärskap. Missa inte Atalantes flamenco- och Lorcakväll på Konstepidemin 31 oktober. Mer information på sid 3.

ATALANTE 9 Han bankade på teaterns dörr »En konst för konstens egen skull är en mycket grym tanke och faller på sin egen orimlighet. Ingen anstän- dig människa tror längre på de där dumheterna. I den dramatiska tid vi lever i, borde konstnärerna skratta och gråta med sin publik. Vi måste lägga ifrån oss våra vita liljor och sjunka ner i dy upp till midjan för att hjälpa dem som längtar efter liljor... Jag har ett stort behov av att kommunicera med omvärlden. Det var där- för jag bankade på teaterns dörr och teatern får också alla mina känslor<.

SA UTTALADE SIG Federico »Det är nödvändigt att tänka på Garcia Lorca om sitt förhållande framtidens teater. Allt som nu exis- till teatern i en intervju i El Sol terar i Spanien är dött. Antingen 1935. Förändrar man teaterns rötter eller så Han hade debuterat som dramati- upphör den för alltid. Det finns ing- ker 1920 med »El maleficio de la en annan lösning» sade Lorca, som Mariposa« (Fjärilens trolldom), en drömde om en ny »totalteater» där pjäs som var inspirerad av »En man skulle sammanföra ljud, ljus, Midsommarnattsdröm«. färg, rörelse och poesi till en annor- Uppsättningen blev ett fiasko, lunda teaterupplevelse. några kritiker erkände att de inte kunde göra pjäsen rättvisa eftersom de inte hörde någonting på grund av Otta om kvinnor publikens visslingar och burop. Han kände sig främmande för alla Inte förrän 1933, tre år före sin ismer, det enda han kunde tänka sig död, fick Lorca sitt genombrott som att kalla sig för var »vidista« — dramatiker med »Blodsbröllop» i »livist« eller »levare«. Samtidigt Buenos Aires. Genombrottet inne- drevs han av ett brinnande engage- bar dels att Lorca själv reste till mang för de svagaste och mest Argentina för en längre vistelse, dels utsatta i samhället. Han såg möjlig- att han för första gången blev eko- heter att verka för dem genom att nomiskt oberoende av sin far. gestalta dem bland annat i sina dra- mer. Hans texter handlar ofta om Dramatiska skådespel kvinnor, zigenare och barn och han Lorca hade ett starkt och laddat för- skrev också en pjäs med homosexu- hållande till teatern ända sedan ella roller. Det lär också finnas ett barndomen. Han föddes 1898 i en opublicerat drama om incest. välbeställd familj och var under hela sin andalusiska barndom omgi- Lorca fick möjlighet att arbeta utifrån sitt sociala engagemang och ven av hembiträden och barnjungfrur som lärde honom gamla anda- samtidigt experimentera med sina idéer om teater i »La Baracca«, en lusiska vaggvisor och andra folksånger. Federico iscensatte ofta och kringresande studentteater. gärna dramatiska skådespel, framför allt religiösa. Intensiteten i fram- När den andra republiken utropades 1931 i Spanien var analfabe- förandet var så stark att publiken som bestod av hela hushållet, släkt tismen enorm. Ett av republikens största och svåraste mål var att ta och vänner grät, gjorde den det inte självmant så krävde han det. över utbildningsväsendet som kyrkan styrt under hundratals år. Man En erfarenhet som kom att påverka Lorca på alla sätt, i hans konst- bildade Misiönes Pedagogicas, undervisningskommittéer, vars syfte närskap och privat, var vistelsen i New York under delar av åren 1929 var att sprida kultur till byarna på landsbygden där man ibland levde och 1930. Bland annat mötte han där den nya avantgardistiska tea- på en stenåldersnivå. Många av landets främsta artister och konstnärer tern, där man experimenterade med rytmen, rörelsen och med lyrisk engagerade sig, däribland Lorca. dramatik. Han var en av de mest drivande i att skapa den nya flyttbara teatern.

10 ATALANTE Tanken var att man skulle ha en fast scen i en lada (una barraca), men av den idén blev bara namnet kvar. Målet var att ge republikens folk tillgång till det egna teaterhistoriska arvet. Klassiska verk av Cervantes, Lope de Vega och andra spelades av unga studenter som La trodde på demokratin och på vikten av att arbeta i folkets tjänst. Lorca var konstnärlig ledare, regisserade och det hände också att han spela- de. Scenen var 7,5 x 7,5 meter, trettio artister och tekniker var engage- Barraca rade, därav åtta kvinnor. Männen hade likadana blå overaller med tea- terns emblem på och kvinnorna hade blå klänningar med vit krage. en folkteatersatsning För transporterna av scenen och rekvisitan hade man en chevrolet. Man i dubbel bemärkelse hade också två fångtransportbilar utan galler för fönstren och ett antal BÖRJAN AV 30-talet ombads poeten Federico Garcia Lorca av stu- personbilar för personalen. denter vid Madrids universitet att bli konstnärlig ledare för student- Lorca som var inspirerad av sina upplevelser i New York lade stor teatern »La Barraca« som, under loven, skulle turnera omkring i vikt vid rörelser, mimik och diktion i sin regi och det underlättade för Spanien och föra ut klassisk och modern dramatik till folket på honom att han arbetade med studenter utan erfarenhet av teater. Det landsbygden. Folkteaterickn hade sina rötter i den nytillträdda repu- visade sig senare att det kunde vara betydligt svårare för honom att blikens kultur-politik. Tanken var att man skulle turnera på somrar- styra erfarna skådespelare. na och under resten av året ha en fast lokal — ett magasin (»barraca«) — i Madrid. Enorm succé »La Barracas« verksamhet — under ledning av Lorca — pågick 1932- Lorca var övertygad om att han skulle lyckas nä människorna ute i 36 som var de politiskt instabila åren före inbördeskrigets utbrott. Det byarna med de gamla klassikernas både moderna och enkla stil. var under denna tid som Lorca skrev sina tre monumentala tragedier 1932 på sommaren gick premiärturen. Det blev en enorm succé, »Bodas de sangre« (»Blodsbröllop» 1933), »Yerma« (1935) och »La även om gruppen blev angripen både från vänster och från höger. Vissa casa de Bernarda Alba« (»Bernardas hus» 1936). Lorca var på många högerkritiker spred till exempel falska rykten i pressen, att kvinnorna sätt den renodlade konstnären, visserligen med en djup förankring i i gruppen var prostituerade. Men huvudsakligen var kritiken över- spansk folktradition men utan partipolitisk tillhörighet. Kanske var svallande, mångas största problem var att avgöra om Lorca var störst det därför han inte insåg hur kontroversiell han faktiskt var: Lorca som författare, regissör eller skådespelare. avrättades av fascisterna i sina hemtrakter i provinsen Granada strax Trots att de statliga bidragen minskade efter hand, fortsatte teatern före Francoupprorets början 1936. att turnera tills kriget bröt ut, under den sista perioden dock utan Utifrån Federico Garcia Lorcas livsöde och litterära gärning har dra- Lorcas medverkan. matikern Kjell Sundstedt för FolkTeatern i Göteborgs räkning skrivit pjäsen »La Barraca« med premiär 8 november. Det är en MARIKA GEDIN FolkTeatersatsning med över tjugo skådespelare och musiker på scen.

(Jr »Lo Barrar,. Fao: Kristi" Udd!

ATALANTE 11 Regissören Eva Gröndahl — som tidigare bl a satt upp »Bernardas hus» på Riksteatern — står för iscensättningen. Koreograf är Osnat Opatowsky och scenografin är signerad Anna Asker. Lars-Erik Brossner har komponerat musiken och rollen som Lorca spelas av Timo Nieminen. Kjell Sundstedt, dramatiker, som skrivit La Barraca: Det har blivit en på många sätt ovanlig pjäs; Kjell Sundstedt har — La Barraca ar ingen dokumentär eller biografi. Det år min inte haft någon dokumentär ambition, istället har han valt att ta Lorca. Lorcas poesi innehåller allt frän mull till universum. publiken med på en resa genom Lorcas föreställningsvärld. I pjäsen får Den år förbunden med hans hemby och historien. Den är både kvinnlig och manlig. Och den kunde explodera i stor- vi följa hur Lorca hämtar inspiration till sina pjäser frän händelser på stadsdjungeln där han såg både undergång och livskraft. landsbygden som han upplever tillsammans med studentteatergrup- — Varför just Lorca? Det finns en oskuldsfullhet, en naivitet pen och som han väver samman med nyheter i dagstidningarna. Vi föl- hos honom. Han vill nå ursprungskrafterna som är sanna. jer även hans arbete med »Romancero gitano« (»Zigenar-ballader» Erotik. Musik. I erotiken, speciellt i en kvinnlig frustrerad ero- 1928) och diktcykeln »Poeta en Nueva York» (»En poet i New York», tik, såg han ett helt samhälles samlade rädsla och förtryck. tryckt 1940). I musiken, i zigenarnas musik, i jazzen, återspeglas en livs- känsla hos Lorca, som också innebär en närhet till döden. Det vore fel att kalla »La Barraca« för ett drömspel, men det är — Lorcas öde, som konstnär och människa, är aktuellt idag. onekligen en pjäs som inte anstränger sig nämnvärt för att göm skill- Vi stjälper ju allt nu! Samhället är explosivt. Motsättningarna nad på dröm och verklighet, fakta och fiktion. I »La Barraca« tillåts kommer starkt — demokratiska spelregler slås ut och de flera olika tider existera samtidigt och olika personer tar gemensam enkla budskapens rörelser kan bli starka. gestalt. Eftersom »La Barraca« inleds med Lorcas död skulle man kun- — Lorca år för mig först och främst människa. Hans dikt är na betrakta pjäsen som Lorcas personliga tillbakablick i dödsögon- en motkraft som överlever. Och han ställer inte sin dikt i blicket. Livet passerar »revy», och — som i drömmen — blandas stort någons tjänst, tar inte parti. Han ville leka med teaterns vill- med litet, och verklighet blir till dikt — och tvärtom. kor: I hans verk finns allt från tung dramatik till lekfull sång och musik, från burlesk till tragedi. Så har jag skrivit pjäsen JACOB HIRDWALL La Barraca. dramaturg på FolkTeatern

12 ATALANTE FLASIENCON UTVECKLADES FÖR länge sedan i den spanska södern, morernas Al- Andalus, solens Andalusien. Spaniens histo- ria är lik en saga fylld av tvära kast, världs- herravälde och svält, guld och blod, anarkism och fascism och lika delar sanning och lögn. Det rike som uppstod i och med Isabella av Kastiliens och Ferdinand av Aragons gifter- mål är 1492 blev en etnisk och kulturell smältdegel. I Andalusien, där man precis besegrat den siste moriske härskaren Boabdil och erövrat Alhambrapalat-set, levde musli- mer, kristna, sefardiska judar och zigenare nco tillsammans. Ur blandningen kommer musiken. Harmonierna klingar ofta arabiskt. Sorgen, uttrycket och känslan är zigensk. Poesin är andalusisk, där längtan till jorden är ett åter- kommande motiv. Följden är att alla benäm- ningar och kategoriseringar blir lika riktiga som otillräckliga, det enda odiskutabla är att det är en sammansmältning, en musikalisk b rasblandning. På den bullriga flamencobaren »La Buleria« på Paradoxens konstart Sacromonte, där spriten flödar och de sarga- Flamencon är paradoxens konstart. Flamenco de musikerna kvider ut sina sorger eller ger är en värld full av överraskningar: en döv sjunger som ingen annan, en halt man visar hals åt sin livskraft i en vild rumba, sitter en sig vara en oöverträffad dansör och gitarristen kvinna i förkläde och dricker whisky. Grottan framför andra saknar två fingrar. Flamencon är hemlig. är dimmig av tobak. En man med smutsig De riktiga kännarna skakar bara på huvu- brun kostym och en besatt blick spelar rumba det åt den oinvigdes fascination. Ingen annan än de själva förstår flamencon. Musiken är och höjer tempot hela tiden. Brickor med full av oskrivna regler, hänvisningar och spår. whisky bärs in. Det handlar om en mytologi lika djup som zigenarnas sorg, och de kommer aldrig att be Kvinnan reser plötsligt på sig och smattrar någon förstå den. Och varför skulle de göra med fötterna i golvet. Flamencon börjar det när de har ett fulländat språk att uttrycka den på? vakna. Klockan tolv på kvällen gäspar den 1 el cante jondo, »den djupa sången», finns kanske och sträcker lite på sig. Klockan tre ursprunget. I slutet av förra seklet utveckla- des reglerna för den gamla konsten på los cafe's blixtrar den till, och timmarna innan gryning- cantantes, ett slags flamencocafer där man en, lever den. turades om att sjunga och bli beundrad. Det gjordes också en slags opera på flamenco som blev mycket populär. Den fick ett erkännan- de, ett släktträd och en ny publik, och sång- »Flamencon är som vår blues.« (Miles Davis) arna blev snart legender. Poeten Federico Garcia Lorca föddes och

ATALANTE 13 Obotlig lyriker Lorca hade drag av renässansmänniska som konstnär. Han kallar vid ett föredrag om » el cante jondo« från 1932 sig själv för »obotlig lyriker». Men han var redan vid mycket ung ålder framstående som musiker. Han var en god skådespelare. Han tecknade oavbrutet. Han var en intellektuell i tiden, väl förtrogen med de klassiska myterna och full av referen- ser till hela konsthistorien. Han var dessutom en eftertraktad föredragshållaren runt om i världen, och när man idag läser hans föredrag slås man av skönheten i hans vackra och bild- rika prosa. Under sina resor i Amerika berättade han allra helst om sitt älskade Andalusiens sköna kultur. I föredraget om cante jondo redogör han för sin egen fascination för folklig poesi och gamla spanska barnvisor. Han förklarar vidare hur hans läromästare de Falla lärt honom om sångens urgamla ursprung. Det finns ingen musikalisk motsvarighet i värl- den till denna rent folkliga, muntliga, förhis- toriska berättartradition.

Ett skrik från de döda Falla gav honom nycklarna till att förstå sången. Den äldsta »palon« (flamencon är indelad i 14 sångstrukturer,paks) är »la segu- iriya gitana«. Lorca skriver: »Den inleds av ett fruktansvärt skrik. (...) Det är ett skrik från de döda generationerna, en kraftig sor- gesång från de förlorade århundradena, det är ett patetiskt återuppväckande av kärleken under andra månar och andra vindar. växte upp i Granada, ett av flamencons hem. Den etniska blandningen finns i botten, både Sedan öppnar de melodiska fraseringarna Han kom att älska sin jords »svarta toner». i bluesen och i flamencon. Båda tog form tonernas mysterium och fram böljar klagans Hans lyrik var djupt färgad av flamenco, ungefär samtidigt, i början av 1800-talet. ädelstenar, likt en ljudande tär i röstens flod. framförallt i »Zigenarballader» fångar han Geografiskt kan man se en parallell mellan de Ingen andalusier kan motstå rysningens skönheten i den folkliga poesin. nedre delarna av de segelbara floderna spänning, när han hör detta skrik, och ingen Lortas vän och lärare, kompositören Guadalquivir och Missisippi. Utvecklingen annan folkmusik tål att jämföras i poetisk Manuel de Falla gjorde klassisk musik med sker i hamnstäder som adiz och Sevilla och kvalitet(...).» utgångspunkt i flamencon. Båda har betytt New Orleans. Danser knyts tidigt till musi- Enligt Falla, berättar Lorca, är denna mycket för musikens utveckling och självbe- ken, man kan till och med jämföra steppdan- märkliga säng inte bara resultatet av en kräftelse. Lorca reste till Amerika, och säg då sen med flamencons zapateado. Musiken lev- blandning av Orient och Occident, utan av fascinerad likheten med bluesen och jazzen, de och utvecklades i små lokaler, klubbar och mer komplexa historiska sammanträffanden: den enda folkmusiken som i kraft och caféer. När det var riktigt bra infann sig den den spanska katolska kyrkans integrering av utveckling kan jämföras med flamencon. mytiska känslan som kallas för feeling i jazzen byzantinsk liturgisk sång, den tredje arabis- Bland likheterna ligger det hemliga och duende i flamenCon. Då hyllas uttolkaren ka invasionsvågen samt ankomsten av större ursprunget i ett folks behov av att uttrycka med ett OM! i Andalusien och ett Yeah! i zigenarkolonier. sitt lidande. Louisiana. Så händer något. Franco tar makten. Lorca

14 ATALANTE avrättas 1936. Zigenare förföljs och förtalas berättar att hans mor drev zambran med här- 1964 rasade en grotta på Sacromonte i med större nit än vanligt. Franco isolerar da nypor. Zigenerskor utan en blomma och Granada in under en kraftig storm. En av Spanien från övriga världen. Flamencon stag- den lilla kammen i håret var inte välkomna i Enriques gitarrister dog, och myndigheterna nerar, medan den svarta amerikanska musi- grottan. lät utrymma grottorna med löften om reno- ken blomstrar, utvecklas och triumferar i alla Hit letade sig Lorca och Falla på sin tid för vering. Enrique berättar att i och med detta tänkbara former, i en kreativitet som är unik. att se Maria dansa och sjunga som ingen så flyttade mänga av de bästa dansörena och Jazzen/bluesen blir universell och öppnas för annan, och på väggarna hängeg fotografier av sångarna till Sevilla och Malaga. De utlovade hela världen. Flamencon låses in och låser in Anthony Quinn, Yul Brunner och Ingrid renoveringarna utfördes aldrig och förfallet sig. Utvecklingen avstannar. Ingen vågar Bergman skrattande och applåderande. Ett fortsatte. utveckla eller förändra. annat foto visar Enrique när han lär Claudia Några år senare blev en taxichaufför kniv- Flamencon djupfryses nästan mellan 30- Cardinale hur man tar de första stegen i dan- skuren i ett bråk. Detta fick till följd att och 60-talet, och reduceras till en, visserligen sen. Han berättar att de tillbringade två för- Granadas taxichaufförer vägrade köra turis- färgstark men konservativ schablon, att sälja tjusande dagar tillsammans och att han tog terna upp till Sacromonte. De stora artisterna till turister och trösta gamla andalusiska gub- henne på tjurfäktning. uppträdde utomlands, många av las capitanas, bar med. zigenerskorna som skötte grottorna där upp-

Eldiga zigenerskor ()bebodda grottor på Sarrornonte. Foto: Linas Söderling Dansen hamnar under diktaturen alltmer i allmänhetens fokus på musikens bekostnad. Spanien invaderas av turister frän hela värl- den under 50- och 60-talet, och alla vill se de eldiga zigenerskorna dansa sansen ur de var- ma nätterna, men ingen är egentligen särskilt intresserad av vad el cantaor, sångaren, sjung- er. Hollywood sökte sig till Granada och Sacromonte fät att fånga miljöerna och köpa känslan, duenden, till sina filminspelningar. Sacromonte är ett berg toppat av ett gammalt kloster, där det finns hundratals naturliga grottor som en gång användes som stallar av morerna, och sedan blev centrum för zigenar- na i provinsen. Deras naturliga ovilja mot fast boende och husbyggande kom aldrig att gäl- - la grottorna som bebos än idag och är ett av Ar ögonblicklig flamencokulturens riktiga vallfårdsmål. Enrique förklarar att nu är det sämre ställt. trädanden organiserades dog, och diskotek Allra störst tjuskraft hade Maria »la Turisterna kommer inte till Sacromonte och öppnades istället. Idag är det bättre igen, Canasteras« (korgfläterskans) zambra, han får ingen hjälp från kommunen. Hans berättar Enrique. Nytt folk har flyttat in i benämningen på de grottor som blev scener önskan är att få driva sitt lilla museum i lugn nyrenoverade grottor. Det ger liv åt berget. för improviserade, senare organiserade, fla- och ro, men både zigenarna och flamencon De flesta grottorna är bebodda, utbyggda mencoföreställningar. har samma problem: de motarbetas, skuffas och inredda med elektricitet och allt som det Idag driver hennes son, Enrique Carmona undan och lyckas sällan tjäna pengar. moderna livet kräver. Grottorna är svala på •»el Canastero«, dansskola i Granada på Zigenarna har i alla tider varit framstående sommaren och isolerar bra på vintern. Här dagarna och håller på eftermiddagarna öppet musiker och dansörer, men de har aldrig lyck- bor en blandning av gitanos, zigenare, och sin mors zambra för allmänheten. Som en hel- ats marknadsföra sin kultur. Naturen hos fla- payos, (icke-zigenare). I Spanien lever runt en gedom, eller en hyllning till modern, driver mencon är ögonblicklig och försvinnande, halv miljon zigenare. Romani talas inte, och han detta fantastiska lilla museum fyllt av den strävar i sig själv bort frän förevigande. frågar du någon gång en zigenare om hans bilder, presslägg och reliker över sitt folk och Inom dansen lyckas bara några få, och de köps historiska ursprung svarar han tvärsäkert att dess kultur. Han är den verkliga överstepräs- upp av amerikanska och japanska scener. han och hans familj är från en by inte långt ten över Sacromonte och fnyser åt alla andra Enrique beklagar förfallet. Det är ju här på därifrån. Ändå är samhörighetskänslan grottor som erbjuder billiga spektakel utan Sacromonte som det skall upplevas, det var ju mycket stark. Zigenarna känner sig och är kvalitet till de turister som letar sig dit. Han här det föddes, säger Enrique. oftast mer spanska än spanjorerna själva, sam-

ATALANTE 15 tidigt som de är zigenare mer än någonting Flamenco är ingenting som bara uttolkas medvetenhet och övning i för att utöva. Ett annat, med sitt starka försvar av sina tradi- eller skapas bland zigenare. Många av de stör- exempel är Enrique Morente, payo från tioner och lagar. sta cantaores, sångarna, är payos. Flamencon Granada som ännu vid tjugo års ålder försörj- har vuxit ut och blivit universell. Enrique de sig som skoputsare. Han är idag Spaniens Utbredd rasben berättar att han har elever från jordens alla kanske mest hyllade levande cantaor. Han har Det finns en mycket utbredd rasism mot hörn, men att japanskorna är extra framstå- vandrat en lång väg genom flamencons hem- zigenarna i Spanien, precis som i många ende. Alla är ändå överens om att det är zige- liga källararkiv, de lagar, regler och traditio- andra länder. De beskylls för oärlighet, för narna som föds med flamenco. Den riktigt ner som ingen satt på pränt men »alla« mås- knarkhandel och de spottas åt för sin annor- exklusivt goda flamencon avlas ofta fram i te följa. Han var en av de första som med lunda livsstil. Zigenarna i sin tur är så fyllda rakt nedstigande generationsled i några få poesins hjälp gjorde flamencon politisk. Han av stolthet att de nästan alltid, av tradition, familjer. Amaya, Flores, Carmona är några var en av Spaniens stora protestsångare i dik- ser ner på payos, och beträffande oärligheten efternamn som återkommer från generation taturens slutskede då han tonsatte poeten är det nog ofta så att zigenare snarast ser det till generation. Miguel Hernåndez verk. Han har tagit som en fjäder i hatten att lura en payo. En många unga under sitt beskydd, och betytt liten avbetalning på en urgammal skuld kan- Spriten flödar oerhört mycket för flamencons frihet och För att bli flamenco utveckling. uppfostras barnen I flamencovärlden kan man tydligt urskil- ofta i en viss anda och ja två falanger som står i polemik med varan- lär sig tidigt musi- dra: de som anser att det viktigaste är att ken. På de bullriga bevara denna gamla musik så intakt och fri flamencobarerna på från influenser som möjligt, och de som för- Sacromonte, där spri- svarar förnyelsen och blandningen med andra ten flödar och de sar- musikstilar. Morente har under hela sin kar- gade musikerna kvi- riär illustrerat detta och sin inställning der ut sina sorger genom att göra varannan skiva med klassisk, eller ger hals åt sin gammaldags flamenco, och varannan i expe- livskraft i en vild riment och samarbete med helt andra musi- rumba, kan en åttaå- ker. Han har gjort flamenco av de gregorian- rig pojke sitta med ska munkarnas sång, han har uppträtt med och spela caja, en låda gräddan av arabiska musiker och på sin senas- att spela rytmen på, te skiva, »Omega« tolkar han Garcia Lorcas klockan fyra på nat- lyrik och Leonard Cohens musik med punk- ten. Bakom honom gruppen Lagartija Nick som kompband. sitter en kvinna i för- Sången »Take this waltz« gör här en intres- kläde som skulle sant resa. ske. kunna vara hans moster och dricker whisky. Från början ombads Cohen tonsätta en Knarkhandeln är en annan myt med ett Grottan är dimmig av tobak. Några förlupna Lorcadikt för en hyllningsskiva. Han valde korn av sanning i sig. Och sanningen är att japanskor sitter i ett hörn. Så gott som alla sin favoritdikt »Pequetio vals vienås«, och knarket, särskilt heroinet, gått som en farsot andra är män. En man med smutsig brun kos- tillbringade månader med att få till sin över- genom zigenarfolket i Spanien och gjort tym spelar rumba och höjer tempot hela sättning, som skiljer sig väsentligt från origi- mycket stor skada. I livsstilen, som är omgi- tiden, med en besatt blick. Brickor med nalet. Sedan lånar Morente, på denna sista ven av fördomar och okunskap, och därmed whisky bärs in. Flamencon börjar vakna. skiva, tillbaka sängen till spanska, men med ger upphov till rädsla, ligger deras kraft och Klockan tolv på kvällen gäspar den kanske Cohens musik och tolkning. De bägge upp- deras livlina. Det är unikt att ett folk kunnat till och sträcker lite på sig. Klockan tre bör- träder nu i oktober tillsammans i Barcelona. hålla samman under så många hundra är, jar den, och timmarna innan gryningen, lever spritt över jorden, förföljt och bespottat, den. Svarte toner minimerat och steriliserat, utan någon bildad Därmed inte sagt att den bästa flamencon zigenerska, ditt hår är som korpens fjädrar överklass (strax under 500 zigenare finns nödvändigtvis föds under de här omständig- som korpens fjädrar registrerade vid de spanska universiteten), heterna. Flamencon är på samma gång som en dina tänder är som pärlemor resande med de enklaste av tillhörigheter i berusad gråt också en mycket sofistikerad som pärlemor små grupper. konstart som det krävs mycket skicklighet, jag har hört sägas att du går bakom tyggen på mig

16 ATALANTE jag är så rädd att jag inte vågar tänka tida gråterska, hon drack i ett svep ett helt Isla (Jorge Monge Cruz, 1950-1992) för sista jag är rädd för att tänka glas med anisbrännvin starkt som eld och sat- gången inför publik. Hans röst bar inte läng- för om det vore sant te sig sedan och sjöng, utan röst, utan and- re hans smärta, han var döende i lungcancer, toge jag mitt liv ning, utan nyans, med en brännande hals, musiken spelades play-back, och han kunde om det vore sant men.., med duende. Hon hade lyckats radera inte heller vara med vid den riktiga invig- toge jag mitt liv ut alla oväsentligheter i sången, för att lämna ningen. Han avslutade med att sjunga orden (A. Sanchez - P. de Lucia, sjunget av El rum åt en rasande och överväldigande duen- »Dicen de mi que se me acabö el tiempo.« Camarön de la Isla) de, vän till de sandfyllda vindarna, som slet (De säger om mig att min tid är ute.) Kärleken, döden och duende. Flamencon sönder åskådarnas kostymer (...).« Döden hade länge hängt över honom, han är inget värd utan duende. Kan man då sätta Lorca förklarar att duenden bara infinner kom aldrig ifrån sitt långvariga heroinmiss- fingret på vad just duende egentligen är? sig då döden är möjlig. Den kommer inte bruk, och var fårad och märkt. Han sade att Lorca höll i Buenos Aires 1933 ett föredrag »om den inte vet att den får ta vägen förbi »heroinet är en långsam död. Det passar inte om just duenden (Juego y teoria del duende), där dödens hus, om den inte är helt säker på att mig, och inte heller mitt folk». Massor av han fastslår att den musik som har »svarta den kommer att skaka de sorgens grenar som zigenare älskade honom och ville vara som toner» har duende. Det handlar, berättar han vi alla bär på, som inte kan, och aldrig kom- han, framför allt för de yngre var hans långa vidare, om en mystisk kraft som alla känner mer att kunna tröstas.» I alla andra länder är hår och hans karismatiska utstrålning av men ingen filosof kan förklara. Intelligensen döden slutet. Inte i Spanien, menar Lorca. stark lockelse. Och han sjöng som ingen är ofta poesins fiende, då den är en begrän- Döden betyder liv där mer än någon annan- annan. sande kraft. Om poeten eller uttolkaren har stans i hela världen. ängeln, musan och duenden som imaginära Brast ut 1 gråt redskap är det ängeln som ger ljus och musan Skapar lidande Ingen har tagit flamencon till sådana höjder som ger form. Andra viktiga aspekter av duenden som som Camarön i samarbete med Paco de Lucia. Men duenden måste väckas ur blodets Lorca poängterar på sitt poetiska vis är att Camarön var näst äldst av åtta syskon. innersta rum, och förkasta ängeln och sparka varken i tjurfäktning eller spansk dans roar Familjen försörjde sig på korgflätning. Han ut musan, som är sjuka av begränsningar. sig någon i egentlig mening; duenden åtar var ett underbarn som tidigt fick uppträda »För att finna duenden finns ingen övning sig att skapa lidande istället. Och att det vid byfester och som enligt utsago sjöng så och ingen karta. Man vet bara att den bränner handlar om något som inte går att upprepa. i blodet som glassplitter, att den tömmer ur Detta sista är av stor vikt. Duende är något allt, att den förkastar all vacker och inlärd som aldrig kan återupprepas, »liksom man geometri, att den trasar sönder alla stilar och aldrig kan återuppleva vågrörelserna på ett regler, att den springer ur den mänskliga stormande hav». smärta som saknar tröst, att den får Goya, I sina fortsatta beskrivningar av duenden, gråskalornas mästare, att plötsligt börja mäla där Lorca är noga med att aldrig presentera med en fruktansvärd svart fårg, likt beck, någon konkret analytisk bild av vad den med sina knän och sina knytnävar. (...)«. egentligen är, tar han till slut demonen till hjälp. »Duenden är jordens och de andra ele- Starkt som eld mentens ande. En västanvind full av frön som Lorca fastslår att duende finns i alla konstar- flyter omkring i en evigt groende vår, mental ter, men att den är starkt knuten till musik, luft, vindarnas vän, som regnar, snöar och dans och reciterad poesi, just för att dessa har bränner.» Musan och ängeln kommer från sina olika uttolkare, och att det är dessa som himlen. Men: »Duenden är en demonisk ibland kan framkalla duenden. Han berättar kraft, därför att den utmanar förståndet.' om den legendariska cantaoran Pastora Han tilldelar musan och ängeln egenskaperna Pavön, La niiia de los peines, som en kväll på förnuft, konst, ordning, himmel, ljus och evig- ett café i Cadiz, inför en mycket speciellt het. Duenden i sin tur kännetecknas av käns- sammansatt publik, i vilken Lorca själv la, natur, kaos, jord, mörker och ögonblicket. ingick, tvingades utmana sig själv på nytt. En Vid en TV-inspelning av invigningen av liten dansör, »av den sorten som plötsligt världsutställningen i Sevilla 1992, två dagar ploppar upp ur en flaska brännvin» föroläm- innan den officiella ceremonin, uppträdde pade henne. »Då reste sig La nifia de los pei- flamencons och de spanska zigenarnas okrön- nes upp som galen, förkrossad som en medel- te och dödsmärkte kung El Camarön de la

ATALANTE 17 att förhärdade män som redan hört allt brast lat med de flesta och de bästa. Camarön fort- Negra och Ketama och kretsen runt dem. ut i grät, framför en liten pojke i kortbyxor. satte stigen som han och Paco börjat trampa Pata Negra, bröderna Raimundo och Rafael Han skickades till Madrid där han fick gå upp, och inkorporerade nya instrument i fla- Amador, blandade reggae, rock, Garcia Lorta i lära hos Dolores Vargas. Efter ett par år blev mencon. I och med hans album »Leyenda del och flamenco på skivan »Blues de la han vän med en lång gänglig gitarrist. tiempo« från 1978, elektrifierades flamen- Frontera«. Bröderna Carmona, söner till den Flarnencons två klart starkast lysande stjär- con, lånade grepp varifrån det passade och berömde gitarristen Juan Habichuela, av nor, rebeller och förnyare, förvaltare och med detta triumferade han konstnärligt. renaste flamencoblod från Granada, och deras ojämförligt största uttolkare: två musikaliska Det var ungefär samma historia som när medhjälpare i Ketama tog patent på sin hårt genier, slog sina påsar ihop. Det går inte att folksångaren Dylan började spela elektriskt, svängande blandning av flamenco, salsa, övervärdera betydelsen av Paco de Lucia och samma belackare och puritaner, med samma rumba och popmelodier. Camaröns samarbete. Man får vara tondöv för oförstående inför artistens geniala utveckling. Det var tiden för Almodovars kulörta stor- att inte förtrollas av Pacos kaskader av Men i ledande spanska dagstidningen El Pais stadsestetik, och kreativiteten runt det som urgamla toner som regnar fram, ömsom valdes den 1994 till historiens bästa flamen- kallades »La Movida« kulminerade. Natten, smeksamt, örnsomt brutalt rytmiskt. Och coskiva och jämfördes med »Sgt Peppar» i fylld av flärd, sex, droger och passioner var man måste vara allergisk mot känslor om betydelse för sin genre. Men den hade bara under en period en kulturens gemensamma man inte kan känna smärtan och styrkan i sålt löjliga 6000 exemplar när Camarön dog, nämnare. Scenen stod öppen för flamencon, Camaröns lena och bittra röst. som ju lever just på natten. En av grundarna Tillsammans exploderade de. Camarön: av Ketama, Ray Heredia, utkristalliserades »Vi förstod varandra som via telepati.» Paco: som Camaröns arvtagare, den nye prinsen av »När man hade spelat ihop med en annan flamenco. Han var en slags zigenardandy, cantaor tre gånger kunde man dem utantill, fylld av en djup melankoli och stor musikali- man kunde ackompanjera dem med autopilo- tet. Han dog tyvärr av en överdos heroin två ten. Inte Camarön. Det jag tyckte allra bäst dagar efter att hans soloskiva »Quien no cor- om med honom var att man aldrig kunde re, vuela« släpptes. slappna av för han överraskade alltid.« Pedro Almodovar har ofta använt sig av Camarön hade så mycket duende att det vänner, artister och personligheter han själv svämmade över, och Paco de Lucia är den out- fascinerats av i sina filmer. Han älskar det tröttlige musikaliske utforskaren som till- djupt spanska, och i hans senaste film »La flor bringat mer tid tillsammans med gitarren än de mi secreto« låter han kameran suga länge vanliga människor i sängen. Han är mysti- på flamencons senaste karamell, bailaoren kern och teoretikern som aldrig öppnar mun- Joaquin Cords. Alltsedan dess är den unge nen annat än för att fålla de vassaste sanning- mannen på en aldrig vilande turné världen arna om den musik så många gör anspråk på över med sin sucddansföreställning »Pasiön att förstå bäst. Han är maestron som befriade Gitana«. flamencogitarren från sin roll som stöd åt el Giorgio Armani syr hans kostymer och han cantaor. Han är ödmjukheten och anspråks- krossade nyligen Naomi Campbells hjärta. lösheten förenade i den långa smala gestalten Han är den nya generationens flamencohjälte som ändrade en värld. De var varandras per- 41 år gammal på ett sjukhus i Badalona med och världens sexigaste man. Han uppträder fekta motsatser i total harmoni. Camarön den vänstra lungan uppäten av cancer. nu tillsammans med den världsberömda dan- gjorde el cante jondo levande på nytt med Bland unga zigenare, influerade och beun- sösen Cristina Hoyos. Han är väl förankrad i sina rytmiska förskjutningar och sin lena drare av Camarön, spred sig flamencofeber. den djupaste flamencojorden. Samtidigt är smärta. Paco de Lucia gav gitarren evigt liv i Musikerna blandade sig med varandra och han förstasidesstoff världen över. Kamerorna sina förhäxade rytmer. Vad mer fanns att göra? med nya stilar och rytmer, utan att för den och kvinnorna älskar honom. Hans mor skull sakna rötter. Ett progressivt skivbolag, intervjuas i veckopressen, och förklarar att lil- Utforska sina rötter Nuevos Medios, startades i Madrid på åttio- le Joaquin framför allt är mammas pojk. Han Båda artisterna fortsatte sitt arbete med att talet och började ge ut deras musik. Det var kommer att betyda mycket för sitt folk och göra flamencon modern. Paco de Lucia har plötsligt tillåtet att blanda allt, och använda flamencons spridning, med sin »star quali- outtröttligt utforskat sina rötter och blandat hela registret av latinska rytmer, slagverk, ty«, men framför allt är han ett exempel på upp dem med jazz, brasiliansk musik och och alla elektriska instrument. vad som finns och vad som kommer att kom- latinamerikanska rytmer. Han har uppfört I centrum för den nya kreativiteten, i det ma fram ur den nya kreativa flamencon och klassiska verk med sin gitarr, och han har spe- Madrid som aldrig sov, stod grupperna Pata dess fusioner. TEXT OCH ÖVERSÄTTNINGAR: PONTUS FIJORTHåN

18 ATALANTE ett, eller några, fastlagda sätt. Därför är det Atalante Records volym 2 roligt att här kunna presentera fyra stycken som är gjorda med helt olika utgångspunkter och delvis utifrån traditioner. Nyligen bortgångne Sven-Eric Johansson, som vi berättar mer om på sid 50, gjorde 1986 med hjälp av Mikael Fölsch, då en av Göteborgs duktigaste ljudmalcare, och tonsättaren Åke Parmerud — de hjälpte till med syntprogrammering och inspelning — en platta med enbart elektronik, en Emulator II. Till detta skrev Sven-Eric Johansson musik som av vissa blev gisslad för att vara populistisk. Kanske är det just detta som absolut gör den värd att lyssnas till än idag. Niklas Rydén har under 90-talet etablerat Atalante ger nu ut sin andra CD och det har sig som en av Göteborgs mest anlitade kom- positörer av musik till modern dans och skri- varit lika spännande att botanisera i den väst- ver både instrumentalmusik och bandstyck- svenska musikskatten den här gången, och en. Med sitt speciella sound som sätter det kommunikativa före det stilmässigt korrekta hitta pärlor som de flesta aldrig hört talas om. har han i flera av de elektroakustiska verken DET ÅR FASCINERANDE detta med kon- Från Studio Fredman hittade vi också en valt att begränsa materialet till en viss slags text, sammanhang och musik. Alla som remix av en låt med ett av de andra stora ban- ljud, t.ex. bara samplade glasljud. I arbetet tänkt närmare på saken vet att ett och sam- den i Göteborg, Dark Tranquillity. Här har med föreställningen >Bröllopsnatten< av ma musikstycke kan betyda helt olika saker Fredrik Nordström (=Studio Fredman) och koreografen Eva Ingemarsson valde han att vid olika tillfallen och upplevas helt olika Fredrik Johansson i Dark Tranquillity sam- bara använda dansarnas egna röster. Med beroende av vilket sammanhang det presen- plat material från plattan de just spelat in och hjälp av röstkonstnären Erik Lindman hade teras i. För mänga är det otänkbart att lyss- gjort en märklig och egensinnig danslåt med han dansarna Torun Odlöv och Peter na på en hel hårdrockplatta, för andra är klam technoinfluenser, men med hårdrocks- Svensson en kväll i studio och fick dem att elektronmusik i för stora doser väldigt tröt- ljud. Enligt Dark Tranquillity själva inte alls ljuda på de mest omväxlande vis. I komposi- tande. På Atalante Volym 2 finns godbitar något oförlåtligt genrebrott, utan bara en tionsarbetet fann han sedan att den rädsla han av musik från totalt väsensskilda genrer. Låt naturlig del av det experimenterande som allt haft för att materialet skulle vara för knappt, dem stå emot varandra, berika varandra, deras musikskapande i grunden utgör. och inte räcka till, var helt onödig. Tvärtom öppna öronen och häpna. Gruppen LOK måste höras. De gör en fanns här en ljudrikedom som förde långt och Eftersom tidningen innehåller ett reporta- märklig blandning av hardcore och rap som som resulterade i ett timslångt stycke med ge om Studio Fredman (sid 26) valde vi att är smått hysterisk. Deras svenska! texter väl- mycket varierat uttryck. Den del som är med titta på musiken därifrån och gjorde flera trar sig i destruktiva superlativer som glider på skivan är från en liten humoristisk scen där fynd. över i en slags punkironi som gisslar gapan- dansarna ömt närmar sig varandra under At the Gates, ett numera nedlagt band, det självt. Gruppen vann Partillerocken något absurda former. får stä för den så att säga traditionella hård- 1995, Rockslaget 1996 och har nu tecknat Anders Hukqvist som är representerad rocken, om än ganska extrem. At the Gates kontrakt med Stockholm Label Group. De med stycket '.Solvind « är en av de mer eta- fick ett stort genombrott med plattan kommer säkert att låta höra talas om sig. blerade tonsättarna i Göteborg och skriver »Slaughter of the Soul « som sålt över 40.000 både instrumental- och elektroakustisk ex. i Tyskland, England och USA. De hade Elektroakustisk musik. Hultqvist är något av en talmystiker samma period 170 spelningar på åtta måna- Förr hette det elektronmusik. Nu heter det i den tradition som går ända tillbaka till gre- der i olika länder. Bandet är nu nedlagt men elektroakustisk musik. Jag vet inte. Är det kerna, och låter ofta matematiska uppslag tre av medlemmarna har startat The inte lite som lokalvårdare... Nåväl. styra kompositionsarbetet. Han härstammar Haunted, ett nytt band som snart går in i stu- Denna musik har med åren fått en allt mer från Kiruna och kanske är det därför han nu dio för sin första platta. fastlagd estetik som gör att den oftast låter på också tagit in rymdforskningen i sitt skri-

ATALANTE 19 vande. Materialet till »Solvind « är mätdata Göteborg finns mängder av professionella från två olika satellitmätningar av partikel- musiker från andra kulturer. Några av dessa strålning, den ena av solvinden, den andra av har samlats i Cabaret Oriental som bland norrsken. Norrskensdata ligger till grund för annat spelar grekisk musik. Bandet har till- framtagandet av olika »instrument«, ljud, kommit på initiativ av Robert Fölsch som för och solvindsdata ligger till grund för den tjugo år sedan lämnade banan som rockgitar- tidsmässiga strukturen. Fernando Gomez- rist för att helt ägna sig åt grekisk och lik- Evelson har hjälpt till med ljuddesignen och nande musik. Han har sedan dess drivit flera Magnus Eldenius har gjort dataprogramme- band och hörs ofta i mindre ensembler på gre- ringen. kiska restauranger. Twice a Man är en mångsidig grupp som presenteras på sid. 56. Sensommaren 1997 Instrumentalt medverkade de i projektet »0« på Röda Sten Det är inte bara ny musik som kan ha svårt där dans, foto och musik möttes. Mette Wiik att nå sin publik. Det gäller lika mycket den och Bronja Novak stod för dans och koreo- riktigt gamla musiken, och då speciellt kam- grafi, Anna von Brömssen fotograferade och marmusik. I Göteborg finns Sveriges för- improvisationsensemblen Gul gjorde musi- modligen enda fast anställda ensemble för ken. I pausen leddes publiken ner till ett rum barockmusik, Corona Artis. Med en historia i källaren präglat av ljussättning, rök och som började i Borås 1992 arbetar de nu på musik. Till denna installation med fotografi- Musik i Väst som fast ensemble och spelar er, objekt, ljud och ljus hade Twice a Man barockmusik på tidstypiska instrument i alla komponerat musiken, inspirerade av de möjliga sammanhang. mytologiska teman föreställningen kretsade Jazz. Ett fät som idag är så brett att det är kring, nornorna, asken Yggdrasil och Urds svårt att överskåda och där mängder av göte- brunn. Twice a Mans bidrag får här stå som en borgsmusiker skördar internationella fram- fjärde aspekt på elektronmusik, långt från gångar. Några av de mest framgångsrika bil- den akademiskt etablerade elektroakustiken. dar sedan mitten av 80-talet Dr Dingo, en absurditeternas och de plötsliga infallens Sång orkester präglad av en äkta och stundtals Resten av Atalante volym 2 följer inga speci- underbart banal kärlek till musik. Med två ella teman utan är ett resultat av kontakter saxofonister i ett intimt samspel, en kontra- och tillfäligheter. bas som både är bas och ensamt ackordin- Jon Denman är en ung trubadur som strument och en lyhörd trumslagare spelar de redan fått mycket uppmärksamhet för sin för- med en rörlighet och lekfullhet som är ovan- sta skiva. Normalt skulle kanske inte denna ligt vital. slags musik riktigt passa in i mixen på Det har gjorts många försök att etablera en Atalante volym 2. Men när vi fick höra fast ensemble för nutida musik i Göteborg. »Bidragstagaretango« från hans kommande Det senaste är Gageego som bildades 1995 platta kände vi att jo, detta kan vi inte mot- och spelar konstmusik från hela 1900-talet. stå. En energisk och ironisk lät, med ilsken De flesta i orkestern arbetar på Göteborgs- sång och ilsken text. Operan eller i Göteborgssymfonikerna. I Jenny Lundin i Gemy är en av de unga Gageego får de spela djärvare musik som ligger sångerskor som idag söker ett nära och per- dem själva närmare, och möta nya tonsättare. sonligt uttryck långt från den tjoiga ström- Stycket på Atalante Volym 2 är skrivet av linjeform som präglar kommersiell rock. Fredrik Österling som gick ut komposi- Hon är ännu inte utgiven på skiva men spe- tionsutbildningen på Artisten för halvannat lar ofta på caféer och andra lugnare platser, år sedan. Han har redan etablerat sig som en där folk är beredda att lyssna. flitigt anlitad tonsättare och arbetar också Det finns en enorm rikedom i det musik- deltid på Musik i Väst med ansvar för den nya kunnande som tillförts Sverige i och med musiken. invandringen. I det mångkulturella NIKLAS RYDÉN

20 ATALANTE LOK tre texter från CD:n Plyschbeklädd (Martin Westerstrand)

Jag tror inte att du är den som jag vill få ta med mig hem, men om det skulle vara så, så överväger jag ändå att ta dig med till mitt krypin, kasta dig rakt på min säng och ge dig en släng av en enda sorts terapi för Jag vill se vad det är du gör Jag vill se vad det är Jag vill se vad det är du gör Jag vill se Kommer du ihåg när du var ute, du stod bredvid mig, jag såg på dig med äcklade ögon som skämtade -skall du med hem?.', men vad jag såg var dig där du låg med den stackars jävel At the Gates Slaughter of the soul som blev överkörd av tåget, för Slaughter of the soul Suicidal final art Jag vill se vad det är du gör (Tomas Lindberg) Children - bom of sin Tear your soul apart Jag vill se vad det är Never again Jag vill se vad det är du gör Never again On your forcefed illusions to choke Jag vill se My tired eyes have seen enough You feed off my pain Of all your lies Förlorare Feed off my life My hate is blind Förlorare There won't be another dawn There won't be another dawn Nu är det så att du är den We will reap as we have sown We will reap as we have sown som får mig att må illa men, Always the same om någon tycker du är fin Slaughter of the soul My tired eyes have seen enough så får det väl bli deras pin. Suicidal final art Of all your lies Livet tar sin hämnd Children - bom of sin My hate is blind på att få någon tänd. Tear your soul apart Så lev, innan jag korar dig till There won't be another dawn We will reap as we have sown Förlorare Förlorare Förlorare...

Jon Denman Tick, tack, Bidragstagaretango så står man där med sin hatt som ett annat pack (Jon Denman) Dom har gratis... Bidragstagare får hjälp Bidragstagare kan man klandra, med att betala varenda räkning. för dom är inte som alla andra. Och nyss fyllda 65, Nej, dom är lata och dyra i drift, kan dom kvittera ut en pensionsförsäkring. helst skulle dom jobba gratis i dubbla skift. Dom har gratis... Dom har gratis semester. Betala får staten. Bidragstagare åker omkring i lyxiga åk, Hurra! Hurra! Hurra för henne! likaledes som dom bor i nå'n prålig kåk Till och med gratis är maten. För idag är det dom enda som har råd, Dom slipper minsann (tråckla) med nål och tråd. Bidragstagare blir dom man kickar, Dom har gratis... lika lätt som stora visaren tickar.

ATALANTE 21 Gemy Sad (Jenny Lundin) Waiting for my Ide Feeling insecure Waiting for my tum Feeling small Weil one things for shure My soul is a wreck The Day is not today I might as weil be dead Cause my head is bigger than this house My head is bigger than this house And the rest of me is gone But the rest of me is gone Just me and my life, all alone Just me and my bills, all alone Sad... Sad... Feeling insecure Feeling small Ur »Ox

22 ATALANTE Oscar äntligen hemma 1948 FICK ARNE Sucksdorff som förste svensk en Oscarstatyett för sin kortfilm Människor i stad. Den amerikanske distributören lade beslag på den och efter mycket bråk kom den till Sverige. Men inte till Arne Sucksdorff utan till Svensk Filmindustri, filmens producent. Sucicsdorffs stör- sta önskan var att den skulle överlämnas till honom på 80-årsdagen i februari i år. Men icke, trots ett intensivt lobbyarbete från flera håll. Nu låter han dock hälsa att han fick den häromda- gen under pompa och ståt. - Jag kan sitta i soffan och skåda den hela tiden, det är underbart. Vi gratulerar Arne som är lite stressad eftersom han håller på att slutföra manuskriptet till sin nästa långfilm. Enligt honom själv blir det en panggrej. WENCHE LERME

Inte en ny festival finska skrikarkören Mieskuoro Huutajat, Sveriges ledande improvisa- tionstrio Gush, göteborgska De Zet Cederek, norsken Johannes Bergmark, samt den fiernationella konstellationen Frode Gör-Brötz! Gjerstad/Louis Moholo QUartet. Vid sidan om det ordinarie pro- °förutsägbarhet är ett ord som ofta återkommer när man grammet står det fritt fram för vem som helst att uppträda. samtalar med Jonny Wartel och Lolo Andersson, två av de tre Festivalen som går under namnet Gör-Brötz! ska inte kallas för fes- männen som ligger bakom BRÖTZ!, ordet som sammanfattar tival, säger Lolo Andersson. allt vad oförutsägbara och gränsöverskridande konstyttringar — Ordet festival är så jävla heter inom Pusterviksbarens ramar. utnött och trist och har förlo- TYVARR TYCKER INGEN av dem att Brötz! har uppnått de visio- rat sin innebörd. Som dass- ner som uppställdes för fyra år sedan, då man utarbetade planen på papper som har använts för en scen där alla slags experimentella uttryck skulle kunna mötas och många gånger. Gör-Brötz publiken aldrig skulle veta vad den hade att vänta sig. Nej, Brötz! betyder att det är gör- liknar fortfarande till stor del en jazzklubb och det vill arrangörerna mycket Brötz!, ingenting ändra på. annat. Och ordet Brötz! Därför satsar de nu stort och kommer i slutet av november att betyder ingenting alls, det är genomföra en tredagars festival för nordisk improviserad och experi- bara till för att förvirra folk. mentell musik med inslag av poesi, installation och skådespeleri. Och därmed är allt i sin Brötz! tar hela Pustervik i besittning och utlovar händelser och upp- ordning. trädanden på såväl stora scenen som i baren och foajén. På listan över planerade uppträdanden finns bl.a. den beryktade DANIEL ROSENHALL 2 e 0. e

Bo A. Karlsson är sedan 1973 bosatt i Göteborg. Åren dess- förinnan (1964-71) drev han Galleri Karlsson i Stockholm; en konstscen där en del av den tidens bästa måleri samlades under politisk turbulens och polisingripanden. Konstnärer som Carl Johan de Geer, Dick Bengtsson och Lars Hillersberg var några av utställarna. Just nu sammanställer Bo A. Karlsson en utställning på Galleri 54 i Göteborg, med namnet Replik (22 nov-7 dec 1997).

24 ATALANTE ; ar

UTZTALLNINGEN HANDLAR OM Repliker på konstverk. Konsthistorien är fylld med repliker. På den här utställningen har samlats ett antal aktuella repliker från konstnärer ur skilda generationer och från olika delar av Sverige. Det kan vara en Replik på ett eget konstverk, repliken kanske kom många år senare. Eller en Replik på någon annans verk. I vissa fall har själva inbjudan varit incitamentet till Repliken. Idén till den här utställningen fick jag när jag höll på att skri- va en artikel till tidningen Hjämstorm om konstnären Dick Bengtsson. Dick gjorde mänga repliker genom åren. Hans Hopper-replik med inlagt hakkors är mycket känd. Ett speciellt ont öga hade Dick Bengtsson till Mondrian. Domburg-sviten, som omfattar sju målningar, är en serie parafra- ser på Mondrian-bilder som t.ex, visar hur en bild av en kyrka utvecklats till ett abstrakt plus-minusmönster, och sedan till ett spröjsverk som liknar en svastika. Även Dick Bengtsson själv replikerades. Cecilia Edefalks »Dad« från 1987 är en parafras på hans mytomspunna »Dick in Paris « från 1970. Följande personer är inbjudna, dock har alla ännu inte tackat ja: Joakim Stampe, Gunnar Thorén, Erland Brand, Rolf Åsard, Bengt Jahnsson-Wennberg, Anette Johansson, Carl Johan De Geer, Marianne Lindberg De Geer, Ulf Kihlander, Jenny Theselius-Ahlström, Göran östergren, Ola Åstrand, Cecilia Edefalk, Gert Aspelin, Ola Billgren, Maria Lindberg, Jens Fänge, Helen Billgren, Ernst Billgren, Niklas Eneblom, Anders Carlsson. Bo A. KARLSSON

ATALANTE 25 Studio Fredman Hårdrockens Mecka i Göteborg

Alla fogen på Fredrik Nerristreirir kristie 1 id Il 441. Nere i Fiskhamnen sitter en kille och spelar in musik som sällan hörs på P3 eller Megapol. Men Studio Fredman är ett begrepp i hårdrocks- kretsar världen över. Här spelas riktigt hård rock in av både svenska och utländska band. »The Gothenburg sound« ljuder ur stereoapparater i Tokyo och New York, Hamburg och Trondheim. Vad är det som får hårdrocksmusiker att vall- färda till studion i Fryshuset? En demonprodu- cent eller bara utsikten över Oskarsleden?

26 ATALANTE MILJÖN NAR FÖRÄNDRATS något sedan Fredrik ser ut som om han just redogjort rummet står ett trumset, intill väggen en jag först var här för fem, sex år sedan. För den mest naturliga sak i världen, men fak- svart flygel. Med vetskap om hur det ser ut på Entrédörren är nymålad, trappuppgången ser tum är att flera av de skivor han producerat andra ställen i huset som inte renoverats är inte längre ut som ett fuktskadat råttbo och sålt i tiotusentals exemplar världen över och det lätt att förstå att det kostat en del pengar flera av lokalerna är nyrenoverade. Känslan av lovordas av några av de största namnen i bara att fä ordning på lokalen. att befinna sig i en knarkarkvart i någon ame- branschen. I dag vallfårdar band från hela Sedan kommer utrustningen. Ett mixer- rikansk polisserie är nästan borta. Fryshuset Europa till Göteborg för att spela in i Studio bord av den typen Fredrik har kostar enligt har blivit fräscht. Vägen upp till Studio Fredman. Ibland tar det sig rätt lustiga prislistan närmare en miljon kronor. En Fredman är emellertid densamma. Fjärde uttryck. mikrofon kan gå på tjugotusen. Ingenting är våningen, dubbla trappor mellan våningspla- — Jag hade ett band här för ett tag sedan billigt i studiobranschen och kraven växer nen. Det känns i benen. Den litet ruffiga sva- som jobbade sent med en inspelning. med storleken på produktionerna. Det fak- len minner fortfarande om svunna tider. Plötsligt knackade det på dörren. Det var två tum att han har kunnat expandera tillsam- Bakom den mörkbruna dörren öppnar sig killar från Marseille som var på semester i mans med flera av sina kunder har gjort kost- däremot en behagligt ljus och hemtrevlig Sverige. De sade att de tagit vägen om naderna lättare att bära. Däremot vill han lokal med utsikt mot Karl JohanskyrIcan. Här Göteborg bara för att se Studio Fredman. gärna bredda sig. Dels är det utvecklande ligger Studio Fredman. Sånt är roligt! rent yrkesmässigt, dels är det bra att ha en större marknad att vända sig till den dag En udda hårdrocksproducent Kostsam vaticsamhet hårdrocken inte längre kan bära upp verk- Fredrik Nordström möter upp i dörren. Det Fredrik Nordström har onekligen skapat sig samheten. Det magiska göteborgssoundet är han som är Fredman. Han är trettio år en nisch som gör att han överlever i en gan- kanske inte lever för evigt. gammal och tvåbarnsfar. I sju år har han dri- ska tuff bransch. I Göteborg finns ett tiotal vit sin studio, först i Klippan och sedan i jämförbara studios och konkurrensen är hård. Fryshuset. Den som har en bild av hårdrocks- 1 det sammanhanget betyder det mycket att 1 »dödsmetallens» skugga producenten som en långhårig drasut i svart ha en trogen kundkrets. Fredrik Nordström spelar in en tung hård- skinnpaj och nitar blir nog besviken efter ett — Att det blev hårdrock var mest en slump. rock, death metal, som i och för sig kan vara möte med Fredrik. Han är kortklippt och har Jag spelade in några band och de blev nöjda. melodiös men framför allt är mycket sugges- jeans och tennisskjorta på sig när vi träffas. Sedan rullade det på. Jag gillar hårdrock tiv. Det är intensiv musik som inte lämnar Ytter jackan är gul och av seglarmodell. Han själv, men ibland blir det för mycket. Jag lyssnaren oberörd. Den är nästan aldrig kom- är rak, har lätt för att skratta och ger genast skulle gärna ha mer av annan musik i studi- mersiell i ett större perspektiv och spelas där- ett sympatiskt intryck. on. för sällan i skvalradion. Den har emellertid en Till dags dato har han spelat in över 50 ski- Han har gjort mycket annat också. gedigen skara anhängare världen över som vor. Det handlar om all slags musik, frän Samlingsplattor för Partillerocken och genom egna tidningar, websidor och radioka- isländsk pop till göteborgspunk. Men framför Rockslaget, popmusik med Chester naler håller sig informerade om nya band, allt handlar det om hårdrock. Ett flertal göte- Copperpot och Waterbug, därtill en massa konserter och skivor. borgsband som alla har spelat in hos Fredrik demoinspelningar av all möjlig musik. De Marknaden är inte stor nog att skapa sär- har rönt stor uppmärksamhet i Europa, USA senaste åren har han arbetat en del med skilt många miljonärer. De mest framgångs- och Japan. »The Gothenburg sound« är Sludge Nation, ett göteborgsband som spelar rika banden säljer på sin höjd ett par hundra- numera ett välkänt begrepp i den tyngre rak, enkel rockmusik. De ligger på ett eng- tusen skivor. Men fansen är mycket hårdrocksvärlden och allting började egentli- elskt skivbolag och har spåtts en lysande hängivna. Därför kan ganska många band säl- gen i liten skala i Fredriks första studio. framtid. Men hårdrocken har övervägt. Det är ja några tiotusental plattor åt gången. Det — Det var ett band, Anticimex, som just inom den genren han har gjort sina största gör det möjligt för en mängd skivbolag att hade fått skivkontrakt. De hade en liten bud- produktioner. Det i sin tur har tvingat fram bekosta relativt omfattande produktioner. get och behövde hitta en billig studio. Jag en expansion som annars kanske inte hade Precis som runt alla speciella företeelser och min kollega på den tiden gav dem halva varit möjlig i en bransch där det krävs myck- har det vuxit upp en subkultur kring musi- priset mot alla andra. Det funkade bra och de et pengar för att hänga med. Fredrik har ken som tar sig andra konstnärliga uttryck. blev nöjda. Ett annat band repade i lokalen byggt studion från grunden. När han först Skivorna som produceras skall ha omslag och bredvid oss. Vi erbjöd dem samma deal och kom till Fryshuset fanns där bara en tom, illustrationerna är ofta typiska, de finns inte de blev också nöjda. Vi fick bra kritik av ban- nedsliten lokal. Tillsammans med några vän- någon annanstans. De flesta bär starka inslag den. Det är en liten bransch, alla känner alla ner reste han väggar, lade golv och innertak av våld och blod och kompletterar därmed och ryktet spred sig. Så uppstod »the och skapade en ombonad, inbjudande miljö. det råa och våldsamma i musiken. Texterna Gothenburg sound«. Mitt på parkettgolvet i det stora inspelnings- handlar gärna om död och förintelse. De för-

ATALANTE 27 medlar utan tvekan en känsla av vanmakt, en framför allt utomlands de säljer sina skivor. Den pistagegröna byggnaden invid uppgivenhet inför det meningslösa i tillva- Många ligger på tyska skivbolag. De flesta Oskarsleden har blivit ett allaktivitetshus där ron. Musiken är fysisk, genomarbetad och bolag är små och har inte särskilt mycket paintball blandas med hårdrock, inlines med mycket välspelad. Den kräver färdighet och pengar. Ibland uppstår problem. Det kan vara grekiska dramer. Det är en kreativ miljö att musikalisk finess på ett annat sätt än till svårt att få betalt i tid och det händer att vistas i och en utmärkt plats för en inspel- exempel punken. Att den inte är särskilt bolag går i konkurs. ningsstudio, kan man tycka. Men den som kommersiellt bunden gör den attraktiv för stannar upp och lyssnar litet varstans i huset många musiker. Musik i ett flygledartorn förstår snart Fredriks problem. — Du har total frihet, säger Anders Friden Hårdrock är en sorts musik som är intimt för- — Det låter för mycket i väggarna. Det kan i göteborgsbandet Inflames och jämför med knippad med analoga instrument som trum- vara hopplöst att spela in en akustisk gitarr. improvisations jazzen. mor och elgitarrer. I studion utgör den digi- Lagen om alltings jävlighet gäller. Ibland är Inom genren finns grupperingar som tala tekniken dock ett viktigt arbetsredskap. det tyst i en vecka, men när du skall micka trash- och speed metal. Trash ligger närmare Datorn är oundgänglig när det till exempel upp flygeln är det alltid nå'n som sätter igång punken, medan speed, som namnet antyder, i gäller att spela in partier där instrument som och bankar i väggarna! allt väsentligt bygger på att spela fort. trummor inte är med. Med hjälp av datorn Så länge han håller sig till att spela in Fredrik Nordström säger att »dödsmetallen» går det att hålla takten ändå. Datorn och musik som kräver en del volym, gör det inte i dag är på väg tillbaka till hårdrockens röt- bandspelaren synkroniseras, det vill säga den så mycket att man då och då kan sjunga med ter, och Anders Friden instämmer: ena kan styra den andra. Därigenom kan man i låtarna när banden repar i bottenvåningen. — Klassiska hårdrocksband som Led också spela in digitala instrument som syn- I längden förstår man dock att det är ohåll- Zeppelin och Deep Purple är fortfarande thesizers på datorn utan att behöva lägga ned bart, särskilt som Fredrik vill satsa på att störst. dem på magnetbandet. Med datorn kan man bredda sig. Det är ett delikat problem — att På den CD som medföljer tidningen ges också redigera musiken, klippa och klistra, ta alltid a störa, men aldrig störas. ett par exempel, bland annat av numera bort och lägga till. En del återkommande Ibland har han funderat på att expandera avsomnade At the Gates, det hittills mest partier kan repeteras i stället för att spelas in inåt huset. I dag talar han om att flytta. lovande göteborgsbandet i genren. De är på igen. Det är förstås alldeles utmärkt när det Eftersom många av de band han spelar in väg att återuppstå under namnet Haunted. handlar om svårspelade stycken. kommer utifrån och inte har någonstans att Enligt somliga är Haunted ett än större löfte, Det finns fortfarande puritaner av en äldre bo, måste Fredrik ordna sängplats åt dem. det kanske största någonsin på göteborgs- skola som anser att den nya tekniken inbjuder Det är inte alltid så lätt. Han har tittat på hårdrockens gråsvarta himmel. Om ett tag till fusk, men faktum är att datorn inte bara lokaler med rum för både studion och ban- skall Fredrik producera deras debutalbum. gör arbetet lättare utan också öppnar nya den. Än lever »the Gothenburg sound« i högön- världar musikaliskt. Fredrik har ett väl Att flytta är emellertid en omständlig pro- skelig välmåga. utbyggt system för hårddiskinspelning och cess och ännu har han inga konkreta planer. redigering som gör det möjligt att bearbeta Han har lagt ned mycket tid och pengar på Svårt få betalt musiken på de mest otroliga sätt. den nuvarande lokalen och den har fördelar Många anser att »the Gothenburg sound« Mixerrummet är överhuvudtaget något av en som andra studios inte har. Någon påpekade representerar det mest unika och nyskapande teknikpark. Om man släcker ned får man lätt till exempel att han har gott om fönster. Göteborg har att erbjuda i musikväg. Det känslan av att befinna sig i ett flygledartorn Lokalen är ljus och luftig och det går att se ut handlar om band som vuxit upp tillsammans, snarare än en inspelningsstudio. Tusentals över både Masthugget och Majorna. Det kan som lärt av varandra och som därigenom ska- små lampor blinkar i rummet och det hela man inte säga om många andra studios. Till pat ett speciellt sound som har slagit interna- förefaller omöjligt att överblicka. När en sist måste dock andra skäl överväga och fram- tionellt. De flesta har också spelat in i Studio sladd går av någonstans i mixerbordet är det tiden får utvisa hur länge Studio Fredman Fredman. Archenemy, Inflames, At the Gates inte heller alltid så roligt. kommer att vara kvar högst upp i Fryshuset. — det är band som fä har hört om i Sverige, En sak är säker: Fredrik Nordström kommer men som reser på turneer i Tyskland och En framtid 1 Frysen? att fortsätta låta tala om sig och sin studio. England och spelar för tusentals utländska Rocken har länge varit en del av Fryshuset. Och »the Gothenburg sound« kommer fans. Mängder av göteborgsband har repat där säkert att ljuda över världen länge än. De spelar också i Norden, men eftersom genom åren. På senare tid har också fotogra- Hårdrock! den totala marknaden är ganska liten är det fer, konstnärer och teatergrupper flyttat in. UNGAS RYDÉN

28 ATALANTE ATALANTE 29 Holst & Holst Om tingen liv den Eleonor, bildkonstnär, och Nina, skådespela- re och regissör, har länge burit på tanken att göra något tillsammans. Ett experiment. Vad händer när en konstnär och en skådespelare möts i ett gemensamt arbete? DEN ÖSTERRIKISKE FÖRFATTAREN Rainer Maria Rilkes (1875-1926) poesi har under mänga är funnits med i systrarnas konstnärliga skapande. Med sin målande bildfantasi tränger Rilke djupt in i det mänskliga. Hans dikter speglar livets sökande, förhållandet till Gud, till människorna och tingen runt omkring oss. I Duinoelegierna (1923) uttrycker han tillvaron som en form av förvandling, av frigörelse från det personliga. Döden är en fri och förstorad existens, endast i döden är förvandlingen full- ständig och människan i sin namnlöshet verklig. I en utställning på Maneten i Göteborg spinner Eleonor och Nina Holst, med text, musik och bild på några återkommande teman i Rilkes poesi: Tingen, Träden, Änglarna och Cellen. De varvar också fragment av Rilkes poesi med musik. Målningar av det »ogripbara « blandas med arkeologiska skärvor, ting som andas närhet till människor från en svunnen tid. »Alla som levt före oss har ställts inför samma problem som vi, liksom de som kommer efter oss kom- mer att göra.« Den visuella delen är sammanställd av Eleonor. Texterna framförs och är arrangerade av Nina med ackompanjemang på otaliga instrument av Per Lejring. Skådespelaren Björn Lövgren finns i bakgrunden och läser några strofer av originalvers på tyska. Vernissagen äger rum 1 november på Alla helgons dag, en passande premiärdag. WENCHE LERME »... de säger: mitt om varelser och ting som och ändå vet de väl att allt: liv, kvinna, finns där ödmjukt. hund och barn är bara bilder deras sträckta De är som vinden, när den rör vid grenar- händer stöter mot i blindo. na och säger: mitt träd. Verkligt är det bara för de stora, de som De märker knappt, hur allting som de tar längtar efter ögon. i handen glöder - så att de inte ens kan snud- De andra vill inte höras talas om, att da vid det utan att förbrännas. deras liv är lösryckt, utan rot, att de trängs De säger mitt, kallar det ägodelar, fast undan av sitt bohag, att deras ägodelar inte allting sluter sig i deras närhet narraktigt känns vid dem. som att kalla solen eller blixten sin. Allt överflöd jag såg är fattigdom, ömklig De säger så: mitt liv, min kvinna, min förfalskning av skönheten som finns hos dig hund, mitt barn men ingen såg...». mein Leben, mine Frau, meinen Hund, mein Kind utdrag ur Pilgrimshoken (1901)

30 ATALANTE Under rubriken Utblick erbjuder vi återkommande en konstnär att göra ett uppslag i Atalante. Denna gång har utrymmet erbjudits Pecka Söderberg. »Jag är född 1962 i Åsmans stora taxi av märket Dodge, strax utanför Aimotfors.» Pecka har bland annat studerat på Konsthögskolan Valand fram till våren 1996. Sedan några år jobbar han med föreställande konst, skulpturer, figurer gjorda i trä som han sedan målar. Han försöker ge dem ett levande, mänsk- ligt uttryck i situationer som i sig är stiliserade, situationer som oftast är pressande, oerhörda, problematiska.

Konstnären har valt att presentera sig själv på följande sätt: Minne

Mitt verk är inte en återgivning av en händelse jag upplevt. Så mycket har jag inte varit med om.

Mitt verk är inte en bildöversättning av kunskap jag tillägnat mig. Så mycket kunskap har jag inte.

Mitt verk är ett personligt minne av något jag inte har upplevt.

Mitt verk vill vara ett stelnat minne där skeendena kan minnas sig själva.

Sigurdur Gudmundsson

ATALANTE 31 UTBLICK whe decided it was time to go to find the people be did not know... (Frank Black)

ATALANTE 33 Serierna på 90-talet Ankan och sen då? IBLAND LANDAR LADYBEE I ..,t01111P s DRESARKLUBBEN UNDER EN AV mi_ikiJii\rN7Er., . e)48,121,742...,go()6aom sptsp,DAR F.L,YGMTuRER,ED L.4.1G IBLAyD sTÄR

I ,i. 'M 11111:3:17rLk...,1011

inr illiiII°Iliring . ›'-:;, K .*--`•-••lit ' '9',11 • '--=-, %------512 r------I kä .,-----«"- ..-- ' .._.,----, '"---,------

.t=r-.21.,,------: -----,------:,..IN,,41::

R • G 4 AF 10 • ii: :: Kvpic.; "...e !ig. ,..-!!...,..

När läste du en ny vuxenserie senast? Enligt tillförlitliga källor borde det ha varit för länge sedan. Vuxenserierna sägs vara i avtagande och på väg att försvinna från marknaden. Råa och försupna figurer som Socker-Conny och Arne Anka hörde 80-talet till och än har inga efterföljare synts till. Det saknas både tecknare och forum och på flera håll märks en oro för framtiden. Atalante kontaktade Galagos Mats Jonsson, serietecknaren och konstnären Gunnar Krantz och serieakademins president Sture Hegerfors för att få höra deras uppfattning. Deras gemensamma slut- sats är att ryktet om seriernas död är överdrivet. Vuxenserierna fro- das, även om offentlighetens ljus för tillfället har dämpats. Som exem- pel publicerar Atalante »Föreställningen « och »Mörka rummet « gjorda av dagens unga talanger. Teckningar ovan, jec Calle Thörn, Mats Jonsson, Simon Ceårelenfor,

34 ATALANTF Unga tecknare i tiden För att beskriva läget för de tecknade serierna idag krävs en hastig rekapitulation av vad som hänt under de senaste decennierna.

P A 7 0 - TTTTT var serier någonting fult, som förstörde barns läsvanor och näst intill å-r ivt 17-€.._ 1.11 t /ekt-e -i— gjorde dem kriminella. Det genomfördes t., IV( 5 01.14 we./ „2 kampanjer mot serier och vissa titlar rensa- des ut ur bl.a. KF:s sortiment. Det var inte bara de då så populära skräckserierna som angreps. Även Smurfarna attackerades hårt, bland annat av debattören Kerstin Stjärne, vars böcker användes som kurslitteratur långt in på 80-talet. På biblioteken fanns knappt några serier alls. Om barnen fick låna serier, skulle de aldrig låna böcker, menade man.

Några hektiska år På 80-talet kom nya initiativ. Semic startade tidningen Svenska Serier, som enbart publi- cerade nytecknat svenskt material. Statens kulturråd började ge stöd åt serieutgivning. Förlaget Fria Serier gav ut albumtidningen Mammut. Carlsen/if lanserade prestigeal- bum under rubriken »Serier för vuxna. Vuxenserietidningar som Epix, Pulserande Vissa boklådor har helt slutat föra serier. Inte här. Rasmus och Patrik kommer från det Metal och Comet, gavs ut och kulturtidskrif- ens Tintin är en självklarhet idag. Publiken andra lägret. De träffades på Ung Vänsters ten Galago blev efterhand en renodlad serie- för nya svenska serier är idag jämförbar med kansli. De upptäckte ett delat intresse för tidning. Albummarknaden exploderade. Två publiken för ny svensk poesi. tecknade serier och började snart samarbeta. decennier av förlorad seriekultur publicerades Efter att ha blivit refuserade ett antal gånger, under några hektiska är. Men tävlan mellan Nyvalcnat Intresse bestämde de sig för att själva publicera sina förlagen, överetablering, för många dåliga När serierna betraktades som dålig läsning serier och tidningen Asfalt föddes. Till en produkter, försämrade distributionsmöjlig- var marknaden och attraktionskraften stor. början utan någon större framgång, men efter heter, höjda tryckpriser och fallande valuta När de idag, med nyvaknat intresse, behand- en massiv kampanj på det lokala planet, bör- gjorde att vuxenseriemarknaden kollapsade i las som kultur, finns det knappt några kvar jade den uppmärksammas av allt fler och har början på 90-talet. att köpa och läsa. idag blivit föremål för större artiklar i både Idag är serierna en självklar del av kultu- Ändå finns det idag fler bra serietecknare i fack- och dagspressen. ren. Seriealbum recenseras på kultursidorna. Sverige än någonsin förut. Biblioteken har vaknat. Barn som lånar seri- Dagens mest uppmärksammade svenska Gammalt surt vin ealbum lånar sedan också böcker. Samtidigt serietidning heter Asfalt. Den ges ut från Asfalt innehåller en blandning av självbekän- läser allt färre barn serier. Medelåldern på Malmö av Rasmus Gran och Patrik nelser, politiska utspel och allmän livsångest. Fantomenläsaren lär idag vara över trettio är. Stigzelius. Patrik berättar inlevelsefullt, nästan pate- Super Mario är idag mer känd världen över än Rasmus och Patrik bor i varsin lägenhet på tiskt, om sin längtan efter kärlek och gemen- Musse Pigg. De svenska förlagen ger nästan den något nedgångna Brobygatan. Från en skap. Men också brutalt och rättframt exhi- inte ut några seriealbum alls. del balkonger hänger den svenska fanan, vil- bitionistiskt om sin egen sexualitet. Han Vuxenseriemarknaden har kraschat totalt. ket indikerar att det också bor en del rasister berättar om tidiga upplevelser av att vara

ATALANTE 35 utsatt och att bli betraktad som objekt. rella rötter i hip-hopen, vilket syns mycket aktioner, bland annat hängt upp en flera Rasmus rannsakar sitt eget liv, som hela tydligt i deras serier. meter lång seriestripp på en bro och klistrat tiden tycks balansera på gränsen till ensam- Deras lägenhet är inredd efter de absolut upp teckningar på offentlig plats i Lund. En het och depression. Han söker desperat mest nödvändiga behoven. Ett rum domine- annan performance var att rita karikatyrer av umgänge på Malmös svartklubbar och lockar ras av hemunderhållningsanläggningen, med förbipasserande under Malmöfestivalen. hem sällskap med hjälp av folköl och gam- TV, video och stereo. Det andra är inrett till Karikatyrerna kostade en krona och då fick malt surt vin. ateljé. Två skrivbord och väggarna fulla av man även ett öknamn på köpet. De publicerar även serier av andra, som teckningar. Simon och Calle demonstrerar tydligt hur t.ex. Karna Rusek, som berättar om tiden i Deras högst skiftande produkter med gränserna lösts upp mellan de olika konstfor- häktet efter en plogbillsaktion mot JAS-pla- namn som Dagens Nyheter, Ukraina och merna. En serietecknare kan också vara per- nen i Linköping. Asfalt har hittat en balans Poesi är självpublicerade serietidningar som fomancekonstnär. En konstnär kan också mellan det politiska och det privata, mellan innehåller en blandning av nonsens, rå teckna serier. Serier är konst. individ och ideal. Asfalt är en politisk serie- humor, svordomar, könsord och avföring. GUNNAR KRANTZ tidning, som når ut med sitt budskap just på Men också stillsamma betraktelser över grund av att berättarna vågar vara personliga. designen på populära läsksorter. Rasmus har sedan länge lämnat partipoliti- Simon och Calle slutade gymnasiet i våras. Gunnar Krantz, f. 1962, har arbetat som ken. Men Patrik kommer att vara möjlig att En händelse som de firade med en perfor- seriekritiker och redaktör på bl.a. Bild & rösta på i nästa val. mance, eller som Calle uttrycker det, »Teater Bubbla och Epix förlag. Han har fått fem i verkligheten». Efter examen gick de till seriealbum utgivna, varav det forsla, Rå humor Systemet och köpte en flaska vin. Sedan gick »Algen< belönades med Seriefrämjan- dets pris för bästa svenska seriealbum Från Lund, fast nyligen inflyttade till de ut på stan för att hitta en lämplig trapp- 1986. Sedan några år tillbaka år han Malmö, kommer ett annat serietecknarpar. uppgång där de kunde övernatta. konstnär på heltid, med utställningar på Simon Gärdenfors och Calle Thörn. De delar bl.a. Louisiana, Moderna museet och en stor tvåa i ena hörnet av Möllevångstor- Serier är konst Statens Museum for Kunst i get, den enda verkligt multikulturella plat- De fick ligga kvar tills tidningsbudet kom Köpenhamn. sen i Sverige. Simon och Calle har sina kultu- och väckte dem. De har också gjort andra

( Calle Thörn Ur »LacyBee« av Simon Gärdenfors

36 ATALANTE Realism i kavaj Att 90-talet skulle vara en död period för sven- har goda idéer men inte är tillräckligt dukti- ga som författare. Dessutom finns det fä sam- ska serier är överdrivet, tycker Mats Jonsson, manhang för dem att publicera sig och redaktör på den svenska serietidningen utvecklas i. De flesta ger upp när de inte kommer någon vart och sysselsätter sig på Galago. Nya tecknare och flera bra serier har annat sätt. dykt upp de senaste åren, det är bara stilen Vuxenseriernas glada 80-tal ligger ännu nära i tiden. Då kom Joakim Pirinen, Charlie som är annorlunda. Vardagsrealism med själv- Christensen, Lena Ackebo och Ulf Lundkvist biografiska drag är lite mer lågmält än med flera andra och sköljde in som en våg över serietidningshyllorna. Med dem föddes Socker-Conny och väcker därför mindre upp- de svenska vuxenserierna och gemensamt var märksamhet. en svartsyn långt bortom de vanliga tidning- rade livsmedelsaffårer och på bensinstationer. arnas horisont. — Det är fortfarande svårt med distributio- — Det var tok, helt enkelt, säger Mats nen, tycker Mats Jonsson. Tidningen säljs Jonsson med ett skratt. Men det var skärpa i inte alltid på rätt ställen, man kan till exem- det. Satiriska serier som tog de vuxna läsarna pel hitta den på bensinstationen i Arjeplog, på allvar. men inte på Pressbyrån vid Slussen i Stockholm vilket skulle ha varit perfekt. Men Salongsfina kretsar det är återförsäljaren som bestämmer. Den nya stilen uppmärksammades i massme- Mats Jonsson känner väl till artikeln i dia, och enligt Galagos redaktör berodde det Svenska Dagbladet där frilansjournalisten mycket på mediernas ständiga jakt efter nya Göran Everdahl beskriver 90-talet som en trender. Serietidningarna accepterades i FÖR DRYGT ETT år sedan lämnade nästan död period för de svenska serierna. salongsfina kretsar och skrevs gång på gång Galagos grundare Rolf Classon över rodret — Jag tycker att han överdriver en aning. upp på kultursidorna. Men efter några år till 24-årige Mats Jonsson från Kramfors. Det har kommit fram nya tecknare och flera svalnade intresset och platsen togs över av IT, Han är ung, har en journalistutildning bak- bra serier, men de är inte lika slagfårdiga som film och TV. om sig och har tecknat för tidningen i flera tidigare. Det är mer lågmält med självbio- Runt om i världen har det sett ut på sam- år. grafisk vardagsrealism och får inte läsarna att ma sätt. Vuxenserier har nätt en höjdpunkt När han tillträdde som redaktör hade reagera direkt. Det är långt ifrån framgångar «h sedan har intresset dalat. I USA nåddes Galago haft ett uppehåll i utgivningen. som Socker-Conny och Arne Anka. kulmen under underground- och hippieeran i Precis som med de flesta kulturtidskrifter slutet av 60-talet och i 70-talets början. hade den från början drivits med ideella kraf- En av de nya Men vad var det som fick Pirinen och de ter, av människor som brann för uppgiften. Han är själv en av den nya genrens tecknare. andra i gänget att dyka upp precis samtidigt? Men när lösnummerförsäljningen drogs in i Men det är sällan som tecknaren blir känd Jo, tror Mats Jonsson, de tillhörde den första samband med distributionsföretaget Predabs utan istället är det figuren som väcker upp- generationen som vuxit upp med amerikan- konkurs, drabbades tidningen av svåra eko- märksamhet. För att nå framgång bör det ska undergroundserier och när de började rita nomiska problem och medlemmarna tröttna- vara en figur med tydlig karaktäristik och ett hämtade de sin inspiration därifrån. Sedan de. När inga nya entusiaster tillkom dog namn som går in i allas medvetande. En Mats följde fler i deras kölvatten, de banade väg för arbetet med tidningen successivt ut. Jonsson-typ i glasögon och kavaj slår inte på andra helt enkelt. samma sätt. Just nu är det inte kvaliteten Fortfarande svårt som avgör utan inriktningen. Och någon Verkar snårigt Nu ingår Galago i serieförlaget Atlantics pro- svensk tecknare i nivå med Joakim Pirinen Som läsare av vuxenserier kan man behöva en duktion och säljs på ett par tusen olika stäl- finns inte. längre tid av tillvänjning. Bilderna ger ofta len över landet. I pressbyråkiosker, välsorte- Han känner till flera som ritar mycket bra, ett rörigt intryck och innehållet kan verka

ATALANTE 37 män, de kan snöa in på saker som söderslang för vuxenserierna. Deras läsare är trogna och och film noir-deckare och göra sin egen grej ett utvalt fåtal kommer alltid att hålla den med obskyra referenser. sortens kultur under armarna. För det hand- Utan att vilja vara en domedagsprofet tror lar inte bara om serier utan också mycket om inte Mats Jonsson på en framtid för mass- en attityd. För många av Galagos läsare är marknads-serietidningar som 91:an och tidningen en del av ett större paket. Fantomen. De kommer att tvingas undan av — När jag gick första året på gymnasiet det stora utbudet TV-kanaler, data med klädde jag mig i svart, lyssnade på ameri- mera. Som en motvikt till de nya medierna kanskt gitarrskrammel och läste satiriska sätter vi böcker i händerna på barnen, men vuxenserier. Paketet finns fortfarande kvar, sällan en serietidning. det ser bara lite annorlunda ut idag. Däremot kommer nog dagstidningarnas seri- 0,911b estrippar att överleva. Likaså finns det hopp PAULA ISAKSSON "IÅ di snårigt. För en ovan läsare kan Galagos inne- håll kännas hopplöst svårt och det är lätt att tröttna när man inte uppfattar poängen. Mats Jonsson håller med, men hävdar samtidigt att tidningen bör innehålla både det ena och det andra. Rädsla — Vissa tecknare verkar ha som mål att för- virra läsaren. Det råder en slags elitism i seri- evärlden och för stora pretentioner är en sjuk- dom som drabbar de flesta medier. Vi har för bilden flera exempel på det i våra egna led. Men ju mer folk läser, ju mer förstår de. Jag har själv Ryktet om seriernas död är betydligt överdrivet upplevt att något varit fult och jobbigt ritat - Fast de slumrar lite just nu, konstaterar och därför inte orkat läsa det. Men när jag har plockat upp det ett halvår senare har jag Sture Hegerfors, president i Svenska plötsligt kunnat se något. Serieakademin. Det är initialmotståndet som är det stora problemet. Själv vill han göra tydliga serier Det är inte själva produktionen av svenska och det skall inte råda något tvivel om vad de serier som slumrar. Däremot är det möjlighe- handlar om. Att konsten ligger i innehållet och inte i formen, är hans bestämda åsikt. En terna för tecknare att få sina serier publicera- bra serie skall beröra och inte bara vara under- de som fallit i dvala. hållning för stunden. ••• MÅNGA AV DE bildade i samhället har ~der påverkar Kvinnliga tecknare en rädsla för bilden. I deras värld finns bara — Det är tur att man inte behöver försörja sig Lena Ackebo och Cecilia Torudd är kanske de konstbilden, övriga bilder är vulgära. De som serietecknare. De har det tufft nu för första man tänker på när det gäller kvinnliga kan inte läsa eller tyda dem. Det är finare tiden. serietecknare. Men det finns mänga fler vid att läsa text än att läsa bilder. Lustigt egent- Men PS då? sidan om dem, till exempel Monica ligen, när det heter just bildning, konstate- — Det är ingen serie, det är en skämtteckning. Hellström och Eva Lindström. Deras stil skil- rar Sture Hegerfors eftertänksamt. Dagens vuxenserier beskriver vardagliga jer sig på flera sätt från stilen hos de manliga Han sitter i ett praktfullt arbetsrum i en händelser, allmänmänskliga problem.. tecknarna, som inte alltid bryr sig om att lägenhet på gatan som fått namnet efter den — De är ett intressant komplement till kommunicera med sina läsare. bildade författaren Viktor Rydberg! samhällsdebatten, för dem som kan tyda — Svenska kvinnor är mer intresserade av Arbetsbordet är täckt av skisser till PS, serier. själva hantverket och deras serier är mer för- hans dagliga skämtteckning i Göteborgs- Knappast för akademikervärldens bildade ankrade i vardagen. De utgår från sina egna Posten. Dag efter dag, år ut och år in, så länge människor, alltså. Men ett tag, på 80-talet, erfarenheter och skildrar »Sverige i verklig- de flesta göteborgare kan minnas, har PS haft fördes serierna in på kultursidorna och recen- heten idag«. Konstiga serier är ofta gjorda av sin plats i tidningen. serades nästan med samma allvar som nyut-

38 ATALANTE komna romaner. — Idag lever vi i ett helt annat samhälle än var inte bara en illustration. Hon skapade ett — Det var snarare ett tecken på tidens för bara några år sedan. Kulturen existerar på samspel mellan text och bild. Där fanns en mediahype, och inget annat. Aldrig i mänsk- marknadens villkor. Den kultur som inte kla- symbios. lighetens historia har medierna betytt så rar sig får gå i graven. Därför är det lika svårt —Jag kan tänka mig att ett äktenskap mel- mycket, och serierna är ett massmedium. för vuxenserierna som för all annan smalare lan en tecknare och författare vore utmärkt. Dessutom var journalisterna i ungefär kultur. Tillsammans skulle de kunna skapa enaståen- samma ålder som serietecknarna själva, Lena — Det är hemskt. Det måste finnas utveck- de serier. Ackebo, Joakim Pirinen och Ulf Lundkvist. lingsmöjligheter för den smala kulturen, Äktenskap? — Det fanns en väldig kraft hos dessa män- annars blir vi kulturellt fattiga. Försvinner — Okej, sambo-förhållande. Ord och bild niskor. Och gamarna, frilansarna, hängde på. vuxenserierna missar vi ett värdefullt ska ligga mycket nära varandra. Det måste De som kommenterade och skrev om serier uttrycksmedel och en bra kommunikations- finnas ett intimt förhållande, säger Sture tjänade mer än de som skapade serierna. form. Hegerfors och skrattar. I mötet mellan den kvalificerade texten Serier smal kultur Intimt förhållande och bilden framträder alltså framtidens Serierna blev »inne, för de unga och intel- Hur ser då den serie ut som överlever? Vilka hybrid. lektuella. Förlagen trodde att upplagorna på serier möter vi i framtiden? Sture Hegerfors —Ja, jag tycker mig ana det. Ser ett sökan- seriealbumen skulle öka. Men det gjorde de målar i tanken upp en hybrid mellan text och de åt det hållet. Inte så att det ska vara en inte. Och Fantomen förblev, tillsammans bild. Där texten får större utrymme än bara i finare text, utan ett starkare möte mellan text med Kalle Anka en av de mest populära seri- en pratbubbla. Han tar Elsa Beskow, den och bild, där textförfattare äntligen tar serien etidningarna. gamla sagotanten, som exempel. på allvar, avslutar Sture Hegerfors. Sture Hegerfors spår ingen omedelbart — Hon var en utmärkt lexivisuell berättare. ljusnande framtid. Bilden tillförde texten något värdefullt. Den LENA MARIA NORDSTRAND

Ett exempel på intressant nutida serieteknik, »Daredevil, Dirka grapska tekniker p,to, jakssmil, akvarell... Spalters i mitten är en sorts kommentar till bandeheförloppet, »en speakerröste. Manas: Frank Miller. Bild: Bill Sienkiecuirs.

ATALANTE 39 31NV1V1VOP

Jens Andersson är född 1967 i Helsingborg, och studerar grafisk design på Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg. Tintin, Corto Maltese, Pirinen, Mattotti, Love & Rockets, Hate, Acme och Tintin igen är vissa höjdpunkter i hans liv som seriekonsument. »Föreställningen.< är hans första försök i genren.

ugfi JR6 OMTAR M4t4,1*, STA H4R OCH ok DIG INTE!

‘..

,

ATALANTE 41 42 ATALANTE 3INV1VI'V

I :L • •II.7.11

I i • et ii • ¥a liii II IIIII EG, i II eae• a•

•• 1.. UIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

41111118111111.1111Mer NIMMENOWliei 1111/11111111 IM« . 1111111111111111 WIM111111111111 MIN11111111111,_ srumeennix/1111111111111111111110 Iffipaieluning. .

44 ATALANTE st.utET AV JAAJVARI ten,t. JAG ARP/4'096K 14bSMIN VÅN ANDERS, OM 1v4 vEcgoR.Fyi.i.CR. ÖRKA JA G ELVA 4R. RUMMET

7,4 2usi- JA,Du AR3) iNTE 8.7eDEA syo? Pr BLIR DAnis ocw. B L cc H SÅ HAR 746 -1-ÄNgrsiSTA MANNA...

tet 4101N,1111,1111i i !Ullig'

EN, vA..?ocH vARF6R. $KA .7AG SA.GA AT 7A6 A.R ST6R- RE ÅN JAG ÅR?

WIllifflielffIgifirlIMUCIr1 A LONIGTIME" 111191191111,1,\111 GA LAX i , FAR AWAY ,

VISAS 630+ 915 FRÅN 11-ÅR tmeiggibi

ATALANTE 45 P'a eteerm irabsou r Vi är många som har längtat efter att få se en större utställning, baserad på inter- nationell samtidskonst, i Göteborg. I mitten av maj 1998 öppnar den. Skulpturutställningen Places in Gothenburg med interna- tionellt uppmärksammade konstnärer som deltagare.

ansson och tionell samtidskonst i Göteborg. Ett kan vara Lars Blomqvist att motverka den negativa bild av kulturfi- som tillsam- entlighet som spridits nationellt, bland mans med annat beroende av beslutet att stänga Cecilia har fun- Göteborgs Stadsteater. En sådan här utställ- gerat som en ning är alltid motiverad; här handlar det om 114.710 4,on 11,1p, urvalsgrupp. något helt annat jämfört med konstnärliga PLACES IN G EEEEE IBURG har ett i flera Urvalet av konstnärer är personligt. Hittills utsmyckningar då mer hänsyn måste tas till avseenden intressant upplägg. Som en har åtta tackat ja och tanken är att tolv till den befintliga miljön. De inbjudna konstnä- utveckling av Skulptur i Parken i femton konstnärer skall delta i projektet. rerna har fria händer att fullt ut gestalta sina Trädgårdsföreningen från tidigare år kom- — Vi har valt ut just dem som vi helst velat egna idéer och vi kan utgå från att de behär- mer den att förläggas till olika delar av se här i Göteborg, säger Gun-Britt Jansson. skar sina medel. Göteborgs innerstad, såväl innanför som Möjligen har vi också inriktat oss på konst- Inför utställningen gör konstnärerna ett strax utanför Vallgraven. Det är en utställ- närer som tidigare visat på en vilja att ingå i första besök i Göteborg för att välja ut »sina« ning utan tematisk överbyggnad, de inbjud- olika sammanhang. De som arbetar mer kon- platser. Inför öppnandet kommer de tillbaka na konstnärerna får själva välja ut en plats ceptuellt har ett särskilt intresse för kommu- för att under en längre tid bygga eller instal- och arbeta utifrån den. Deras uppgift är helt nikation. lera sina verk. Samtidigt skall det finnas möj- fri men skall utgå från det sociala eller fysis- lighet för diverse arrangemang och mötes- ka rummet. Det kan vara viktigt i ett sådant De mest skilda sätt platser där till exempel en intresserad här sammanhang där allmänheten kommer Skulpturbegreppet har utvidgats radikalt allmänhet kan få träffa deltagarna. att stöta på konst där de inte anat — och under de senaste decennierna. De inbjudna ibland än mindre önskat — att den skall konstnärerna till Places in Gothenburg arbe- Inga indra pengar vara. tar på de mest skilda sätt, några med så kal- Men konstnärerna har inte någon budget till lade monumentalskulpturer, och andra mer förfogande: två tur- och returbiljetter, kost Cecilia Borgström-Fälth och Göteborgs socialt eller konceptuellt. Dessutom finns och logi och hjälp med material är vad som Kulturnämnd är initiativtagare och huvud- Rolf Julius som huvudsakligen arbetar med erbjuds. Göteborgs kommun avsätter inte man för projektet. Som sakkunniga har de ljud, om än i samspel med det fysiska rum- några extra pengar förutom de 750 000 kro- anlitat konstnärer verksamma i Göteborg: met. nor som ligger inom ramen för skulpturut- Graham Stacy, Ulf Sjöstrand, Gun-Britt Det finns mänga skäl till att visa interna- ställningar.

46 ATALANTE — Det handlar inte om pengar, det är så väl- längre fram måste också många andra ställa — Det handlar om input, hemmablind blir digt mycket annat som är viktigt, säger upp med både praktiska och sociala tjänster. man ju alltid. Konstnärerna kan få oss att fl Cecilia Borgström-Fälth. Det är spännande syn på vår egen stad och på hur vi lever här. att vi inte är en institution. Först blir konst- Handlar om input Vi ser det inte som ett sätt att göra reklam för närerna förvånade, sedan blir de intresserade. Mer intressanta frågeställningar riskerar all- Göteborg i första hand. Det här är framför Att så många konstnärer redan har tackat tid att hamna i skymundan i sådana här sam- allt en utställning för Göteborg och götebor- ja ger henne i viss mån rätt eftersom de fles- manhang. Vi minns likkistedebatten i sam- garna! ta av dem knappast saknar erbjudanden. Men band med Nordisk Skulptur i Parken 1992. TOMAS FERM samtidigt är resebidraget ett minimum för Skall Göteborg bli ett nytt Falkenberg? vad som är anständigt. — Göteborg är en storstad och till skillnad Hur Places in Gothenburg kommer att från Falkenberg finns här en helt annan Följande konstnärer har hittills samtyckt fungera beror till stor del på om de som star- skulpturtradition, säger Cecilia Borgström- till att delta i Places in Gothenburg: tat projektet också orkar att genomföra det. I Fälth med entusiasm. Dessutom begick de ett Stephan Balkenhof, Tyskland Jane! Cardiff, Kanada praktiken vilar ett stort ansvar på dem som misstag i Falkenberg när de gick ut med hela Rolf Julius, Tyskland har ingått i urvalsgruppen. De har lyckats önskelistan på vilka konstnärer de ville enga- Tadashi Kawamata, Japan entusiasmera inbjudna konstnärer, de knappa gera. När samtliga tackade nej nådde utställ- Allen McCollum, USA villkoren till trots. Nu krävs en uppföljning. ningen ett antiklimax redan innan den hade David Nash, Wales Några ALU-tjänster skall sköta kontakterna påbörjats. Andreas Slominski, Tyskland med konstnärer och press. De skall ragga Varför gör Kulturnämnden den här Sisel Toolas, Tyskland sponsorer och arbeta fram en katalog. Men utställningen?

Inför Places in Gothenburg kommer deltagande konstnärer att på olika sätt pre- senteras i Atalante. Inför detta nummer har vi bett Ulf Sjöstrand och Graham Stacy att beskriva varför de vill att konstnärerna David Nash och Rolf Julius skall komma till Göteborg.

I MAGASINSBYGGNADEN PÅ WallåS var en mycket stark upplevelse av »rumslig- slott mötte jag Rolf Julius genom »Empty 5 het», byggd på ljud. Efter mötet med hans pieces« och »Musik ffir einen Wald«. I arbete gick jag ut i parken, omtumlad och magasinets tystnad och tomrum hade RJ med mitt hörselsinne fullt påkopplat. utfört en installation. Genom Fågelsång, vindens lek med löven, alla hem- att placera några högtalare och tama ljud. Plötsligt när jag gick på stigen små stenar i det trettio meter började stenmuren tala, med ett lågt mum- långa vita rummet, byggde mel. Stenarna förde en privat dialog med vis- han en visuell rumskänsla som kande, skrapande röster. »Musik fik einen tillsammans med ljudbilden Wald«. Skogens mystik och hemlighet hade blev en stark helhet. gjorts hörbar för mig. På högtalarna vilade små Rolf Julius har ett särskilt sätt att arbeta högar av järnfilspån. Den pul- med oväntade ljud i miljöer. Han har en stark serande kompositionen satte känsla för rummet och olika rums sociala och dem i rörelse; de började sväva fysiska karaktär. ULF SJÖSTRAND och vibrera. Stenarna, på en konstnär annan plats i rummet, förde ett slags viskande samtal med varandra. Som bakgrund till hela installationen hördes för- beredelserna till en måltid och cikador som spelade. Rummet var mycket vackert. Men min största behållning

ATALANTE 47 .r<

DAVID Nasee AR en av valde att arbeta och modigt visa sina arbeten arbete i Wales. En jätteek hade fälts högt Storbritanniens ledande skulp- utanför staden, på landsbygden i Wales. uppe i dalen i närheten av hans bostad. Det törer. Till skillnad från de fles- Han hoppar över den sedvanliga tiden i skulle ge material till ett flertal verk, där det ta andra konstnärer har han »staden<, tiden innan man anser sig ha råd första av dem skulle bli en stor bolliknande aldrig varit verksam i storsta- eller är mogen nog att ge sig ut på landet. form, en meter i diameter och cirka 400 kilo den. De material han använder är nästan uteslu- tung. Den ursprungliga iden var att flytta Rörelsen »Common tande det som finns till hands - träd, virke, den utomhus där träet skulle kunna torka och Ground« ligger nära till hands gräs mm. Förutom de verktyg och redskap spricka. När han hade huggit ur hälften av för David Nash. Dess bärande man väntar sig i hanteringen av dessa mate- den stora trästammen och skulle hugga den ide är att människor själva skall spela en aktiv rial, finns även eld och vatten som hjälpme- andra sidan färdigt, fick Nash iden att göra roll i sin omgivning och utgå från den plats del att forma skulpturerna. frigörandet av bumlingen från stammen till de befinner sig på — i sin egen natur. Skalan är, trots att han gör stora verk, en naturlig händelse. Bumlingen skulle Jag tänker på detta strax innan jag skall mänsklig - jag väljer det engelska ordet genom sin form och tyngd rulla ner för en hålla en föreläsning om skulptur på Galleri »approachable«, tillgänglig. sluttning till en bäck och därefter till en stör- 54 i Göteborg. Själv är jag för tillfallet inne i Ett träd är tills man hugger ned det, ett re pöl där man kunde lyfta upp den för vida- en period av inre kaos när det gäller skulptur. levande material som andas och växer. Han re transport. Men bumlingen fastnade i Jag tvivlar på om det existerar längre och i så bearbetar det med vördnad och respekt och i bäcken. Den hittade själv en plats tills natur- fall, vad är det idag? detta avseende tänker jag på den svenska krafterna ville tonsätta rörelsen nedströms. Föreläsningen har jag tänkt börja med att skulptören Staffan Nihlen. Där andra slår Sedan 1978 har den rört sig med strömmen visa en bild på en skulptur av Rodin. En stor, livet ur stenen ser Staffan som sin uppgift att vid åtta tillfallen. Skulptören har startat en gående figur står still på en tillfällig sockel av förtydliga det liv som finns i den. process och ett liv. trä. Sockeln är tillverkad i all hast och snabb- Nash arbetar i första hand i naturen, i ett De flesta av hans verk kommer att ha olika heten i dess tillkomst passar väl ihop med öppet landskap eller i en skog, och i andra livslängd genom valet av material, sättet att figurens rörelse. hand i en skulpturpark eller Arts Centre. bearbeta dem och utsattheten för väder och Skulpturen skall provas på plats — något Påfallande många arbeten är gjorda i hans vind. Det som återstår blir ett minne, en palats som har funnits länge och som man hemtrakt. Mer exotiska och svårtillgängliga muntlig berättelse, eller i värsta fall ett foto. tror har ett behov av en skulptur. Sockeln områden som bland annat attraherar Richard Jag tänker på de stora bumlingarna jag såg bestämmer hur man skall se den och från vil- Lang saknas här, liksom de halvt övergivna i en flodbädd i norra Indien, längst upp i ket avstånd den skall vara synlig. Rodin till- gränsområdena kring städer, dokumenterade Kuludalen vid snögränsen. Vid något tillfål- verkade sina skulpturer i en ateljé, för vidare av Orskov i »Terrain Vague«. Hos Nash vill le hade munkarna ristat in böner och andra placering, ofta på okänd ort. Detta sätt att jag påstå att det är i hemtrakten, i ett öppet skrifter i dem och varje gång vattnet forsade arbeta har funnits länge, länge, och finns lik- landskap eller i en skog som han kommer över dem blev de någon bråkdels millimeter väl idag som igår. mest till sin rätt. Skulpturparker eller Arts slätare. Det positiva i att meddelandet gick David Nash skiljer sig från denna tradi- Centre gör hans arbeten mer osäkra. vidare var även en orsak till att det gick bort. tion. Han var en av några verksamma skulp- Istället för att kortfattat beskriva hans Det finns något av denna ande i Nashs skulp- törer i Storbritannien, vars arbeten beskrevs utveckling som skulptör finner jag det mer turer. som »A Quiet Revolution « runt 1987. Man givande att beskriva ett verk. »Wooden GRAHAM STACY kan säga att hans revolution bestod i att han Boulder«, »Träbumling, från 1978 är ett

48 ATALANTE Dansen kommer att sätta prägel på Göteborg i november. Pusterviksteatern har lyckats locka tre mycket intressanta danskompanier till stan.

SU-EN BUTOH Company ger föreställningen »Shadows in bloom« ställningen »Guatemala Remix«, tänkt som en resa i,ett okänt land. som är en poetisk och skimrande butohföreställning på gränsen mel- En interaktion som undersöker utrymmet mellan det personliga och Modern lan ljus och mörker. Existensen mellan dessa båda ytterligheter ger det nationella, det temperamentsfulla och osynligt mystiska. föreställningen fårg och tempo. Vad ser vii skuggan? Oändlighetens Remixad musik från Latinamerika används tillsammans med hallu- former och gestalter gäckar oss. cinatoriska toner från svenska klassiker. Claire Parsons dans känne- 1994 gjorde butoh ett nytt sorts intrång i Sverige. Då började SU- tecknas av humoristiska och överraskande iscensättningar där levan- EN med Susanna Åkerlund som konstnärlig ledare. Hon arbetar för att de musik blandas med teatraliska inslag. etablera butoh som en oberoende konstform i denna del av världen. SU-EN turnerar över hela Sverige och har även gästspelat i övriga Bara med kvinnor Norden, Tyskland, Ryssland, Tjeckien och Japan. Modern Jazz Dans Ensemble ger sin föreställning »menn menn SU-EN grundades i Tokyo 1992 som en dottergrupp till Tomoe menn«, fem kvinnor, fem mönster, ett rum. De har varit där förr. Vad Shizune & Hakutobo, där de legendariska butoh-artisterna Yoko väntar de på? De fem »menniskorna« måste göm upp med sina mön- Ashikawa och Tomoe Shizune ingår. Dansen karaktäriseras av att de ster. Ta hjälp av varandra. Varför är de kvinnor. Söker de menn? mänskliga formerna suddas ut och en slags urkraft söks i kroppen. Liknar de menn? Är vi alla »menniskor«? Undertoner av naturen, dess former och livstempo är ständigt närvarande. Varför heter föreställningen menn? Jan Åström, konstnärlig leda- re berättar: Resa i ett okänt land — Vi ville inte hamna i den vanliga kvinna-man relationen som lätt Koreografen Claire Parsons presenterar ett spännande samarbete mel- infinner sig i dans. Det teatrala som har blivit vårt kännetecken finns lan Guatemalas Nationalbalett och dansare från Sverige. Hösten 1997 kvar, men utan tal och med mer vikt lagd på jazzdans. Hela produk- har Claire Parsons varit inbjuden av Guatemalas Nationalbalett för att tionen bestod till en början bara av män. På scen och runt scen. En skapa ett nytt dansverk för ensemblen. Tillsammans med Lotta Melin slump kanske. Men det tycktes förenkla den kreativa processen. som svensk danssolist och dansare från Guatemala har han gjort före- Kommunikationen förenklades. Vi hade samma referensramar. Vår historia handlar dock om individer,inte om män i allmänhet. Nu gör vi föreställningen med kvinnor. Samma energi och berättande som tidigare i MJD's verk. Kanske mer frågor. Kanske mer svar. Oavsett vad lämnar ingen lokalen oberörd. JOHAN AHLSELL

ATALANTE 49 Sven-Eric Johanson 1919-97

50 ATALANTE DET VAR 1 BÖRJAN av åttiotalet som jag lärde känna Sven-Eric. Platsen var det numera legendariska Ny Scen, en mötesplats för pot si, film, teater, musik i alla dess former, dans, performanceart, box- ning(!), film och så vidare. Jag tror inte att göteborgarna har upplevt ett sådant ställe varken förr eller senare. Sven-Eric, från början invi- terad av min bror Tjell som var en av Ny Scens initiativtagare, var naturligtvis given i det sällskapet. Visserligen började han närma sig de sjuttio men var på många sätt yngre i sinnet än de flesta andra. Kreativ, nyfiken, generös och givmild med sitt konstnärskap blev han det självklara navet och en stor inspirationskälla för andra musi- ker och konstnärer på Ny Scen. Han trivdes som fisken i vattnet och fann själsfränder som förblev hans vänner till slutet. Själv befann jag mig på Ny Scen i egenskap av rockmusiker och medlem i föreningen. Vid den tiden hade jag tillsammans med några likasinnade startat skivetiketten Art For Art, mest för egna produk- tioner, men också för att ge ut annan intressant göteborgsmusik. Vad som slog mig var hur skandalöst underrepresenterad Sven Eric var på skivsidan. Ytterst lite hade spelats in och givits ut. Art For Art hade tyvärr inte några resurser att spela in något av hans symfoniska verk, men med tanke på att han redan på 60-talet hade sysslat med elektro- nisk musik föddes iden till en mer synt- och samplerbaserad produk- tion. Det var så »Rotas Tenet« (finns återutgiven på CD på Slask Records) blev till 1986. Inspelningen ägde rum i Mikael Fölsch Studio som då var utrustad med den tidens främsta musikteknologi. Och det var det som var vår tanke; att låta Sven Erics tolvtonsmusik möta ett sound, i första hand förknippat med modern rockmusik. Jag kan inte påstå att han direkt gillade rockmusik men han var definitivt nyfiken på dess sound och kraft. Resultatet blev en unik musik; en slags lyrisk minimalistiskt hål- len tolvton. »Rotas Tenet« recenserades på tidningarnas rocksidor och möttes av både förundrade och hänförda recensenter. Och Anders Jirås omslagsbild är numera klassisk; Sven-Eric med vaxade mustascher å la Salvador Dali och håret format till en stjärna. Snacka om »star quali- ty«. Sven-Erics musik lever naturligtvis kvar och kommer alltid att fin- nas, men den där vänlige, karismatiske mannen, som det var så oerhört inspirerande och givande att diskutera och umgås med, finns inte längre kvar. ULF ZACKRISSON

ATALANTE 51 Olagliga graffiti och tags, signa- turklotter, finns överallt i staden. Tags provocerar. Graffitimåleriet är lättare att ta till sig, som färg- explosioner och utsmyckning av betongen. Graffiti och tags är oupplösligt förenade, och är en absolut del av stadsmiljön sedan 1980-talet. Ingen kan ignorera dem. De förblir. Och förflyktigas. De är påminnelser om att gränser- na mellan konst och marknadsfö- ring, uttrycksfrihet och förtryck, bildvåld och bildskönhet ständigt 9.1 fr överträds i det offentliga rummet. Ulla Gabrielsson träffade tre unga graffitimålare i Göteborg.

»Om graffiti är ett brott, måste det vara världens vackraste brott,‹. Målaren »Circle« i Per-Olofs Sännås reportagebok »Graffiti« (1996)

52 ATALANTE KLOTTER, o RAFFITI -skadegörelse eller uttrycker i så fall just graffiti-måleriet — som Konstens rockstjärna grov skadegörelse. Skadevärde — 50 miljoner vi känner det? Graffitimålaren vill ha en miljonpublik och kronor i år i Göteborg. är en slags konstens rockstjärna, men han vill Att kalla graffiti och tags för konst, är Ung estetik inte bli känd under sitt eget namn och äran egentligen omöjligt. Graffitimålaren är en Det är en estetik, som måste kallas ung. består i att en liten grupp av utvalda kännare skamlös marodör som klottrar. Hans budskap Svällande, man vill skriva potenta, former, vet vem han egentligen är. Det högsta och är ofta privata. Hans ärelystnad vet inga grän- skarpa konturer, flashiga, glassiga färger. svåraste är att mäla på ett tåg, skapa en bild ser. Han tar staden i besittning och finns på Strålglans. Silver och guld. Flammor. som rusar fram i hög hastighet och ses av fler ställen än Volvo, SKF, Stena, Comviq, Graffitimålaren förhärligar sitt namn, tusentals människor. Liksom s.k. lagliga Drott och Rabattfynd som laglydigt betalt utsmyckar det, ställer ut det till beskådande, konstnärer har han skaparkriser, utvecklings- sina annonsplatser. Polisen jagar honom. Att krypterar det till gränsen för igenkännlighet faser, bildar skola, för att bryta sig loss och ta graffiti på allvar — beskriva det som konst och stoltserar med sin teknik. söka inspiration i nya städer och sammanhang. — är lika med att försvara brottsliga hand- Graffitimålaren är på många sätt nära lingar. Man blir terrorist. Graffiti är ju ett barockens formspråk. Graffitimåleriet är Hemligheten med graffitis lockelse — tror slags ockupation av det offentliga rummet. samtidigt modernistiskt, har drag av 1920- jag — är dess intrikata spel med begreppen Och ändå — det olagliga graffitimåleriet talets kubism och futurism; bokstäverna är våld, frihet och skönhet. Graffitimåleriet blir konst, i ordets alla bemärkelser. Även tecken, men de står inte för någon absolut tvingar sig med våld på alla medborgare, och tags — signaturklotter — är ett bildskapande. mening, som kan översättas till ett budskap. är samtidigt en minst sagt förförisk, pacifis- Konst — eftersom det är bildskapande som Graffitimålare vill ibland lösa upp bokstäver- tisk handling. Att måla en ful betongvägg uttrycker och kommenterar samtiden, har en na, skapa rörelse och flykt i dessa mycket fas- med lysande starka färger kan tyckas vara det egen estetik och får oss att reflektera över det ta former, komplicera dem. Andra söker enkelhet. mest oskuldsfulla unga män kan göra, när de offentliga rummet. Vem har rätten att beslu- Konstnärsrollen tycks utpräglat romantisk vill visa sin skaparkraft. ta över det? Vem bestämmer vad vi ska se på — sturm und drang, rebell, anarkist, frihets- Det finns en längtan efter skönhet och fri- gator och torg? törstande, omnipotent. Många strävar högt, het i graffiti, som väcks i mig som betrakta- Problemet — som tycks mig olösligt — är vill mäla på hustaken, nära himlen. Andra re. Och ändå är våldet och ockupationen där att graffiti och tags skulle förlora sin udd som nöjer sig med tags, som de upprepar i en när- — i själva handlingen: "Du måste titta. Jag är konstnärligt uttryck i en vanlig konstutställ- anog minimalistisk rytm, över hela staden. mäktig. Jag är skön. Jag är fri". ning, eftersom graffiti- måleriet är oupplösligt förknippat med frågan om vem som har makten över staden. Låt oss göra ett tappert och allvarligt försök att betrakta graffiti som konst. Graffiti finns över- allt. Under, över, bakom och på offentlig konst och utsmyckning infiltrerar graffiti vårt synfålt — som en enveten fluga som många, kanske alla, utom graffiti-målarna själva, vill schasa bort. Låt oss utgå från ett hypotetiskt resonemang som innebär att alla med- borgare i landet hade rätt att måla, skriva på och utsmycka den offentliga miljön som de ville. Vad

ATALANTE 53 Jag måste synas! Tre graffitimålare i Göteborg

Hur gör man en graffiti-målning? Phil: Du behöver minst två burkar färg. på hur jag mår. En dålig dag kan ge en dålig och ingen målar över den — då är den bra. Man kan göra en skiss innan, hemma. Eller målning. För att få fram skissen låter jag pen- Vad är skillnaden mellan tags och graffiti- direkt på platsen. Först måste väggen rollas nan och huvudet samarbeta. målning? med grundfärg. Sedan gör man skissen i graf- Vad vill graffiti-målaren berätta.? Vad Phil: Tags — det är som när Volvo gör en ny fitti-målningens färgton. Ja, sedan gör man innehåller målningarna.? bilmodell. Man vill synas på de bästa ställena outlines (konturer). Dom är viktigast. Phil: Jag vill inte berätta så mycket. Det är i stan och vara störst. Skuggan kommer sist. Det är inte alltid man kul att måla. Målningen innehåller mitt Al: När du klottrar din signatur överallt — gör en skugga. Eller 3-D-effekt. namn. Mitt artistnamn, förstås. bombar — gör du tags. De finns sådana som Al: Vissa gör skisser hemma, andra har bil- Nick: Det kan vara en kärleksmålning till bara bombar, ibland kan jag beundra det — den i huvudet och utför den direkt på väggen. en flicka, och då målar man hennes namn. även om den personen inte kan måla. Jag kör med skisser. Krommålningarna går Eller en dedikation, en födelsedagsmålning — Nick: Tags kan också vara gruppens namn fort, de har bara tre färger. Helst målar jag i Happy Birthday. Man har så många olika — crew-namn. Ett sådant är t.ex. AOR. Det färg. Lägger ner mer tid och energi. anledningar att måla under livets olika tider. finns i Göteborg, Stockholm och Malmö. Nick: Förr gjorde jag skisser. Nu anpassar Man vill ge någon en present — och eftersom Al: Man kan göra throw-ups, det är en jag målningen efter väggen. Jag vill återvän- det är svårt att göra de här målningarna, så är slags skiss. Ett mellanting mellan målning da till originaltekniken, som jag hade när jag det ju en verklig present. och tag. Tags är en del av måleriet, men det började måla. Al: Jag gjorde en målning till minne av en är klotter. Ett slags bättre klotter än det man Material? Färg? tjej jag kände som dog — för att hedra henne. ser på offentliga toaletter. Phil: Man måste ha sprayfärg. Bakgrun- En Rest In Peace-målning. Den var inte så Hur ser graffiti-målare på att deras mål- den görs i rollfärg. Färgen är dyr. En målning djävla bra. Men den fick vara kvar. Alla ningar klassas som skadegörelse och brott? kostar oss 1.000 kr. Hade jag fått pengar till respekterade den. Till slut målade jag själv Phil: Det hör till att det betraktas som färg hade jag köpt. Men vi köper färg ibland. om den väggen, gjorde en bättre målning till skadegörelse. Jag säger ingenting om att folk I Köpenhamn är sprayfärgerna billigare. henne. blir rasande. Jag tycker inte att jag har rätt Al: Caps är viktigt. Fat caps, shining Nick: Jag vill vara anonym, jag vill bara att klottra. Men jag måste synas. caps... Caps är munstycket till sprayen, som synas genom mina målningar. Tänk dig häll- Nick: Det är inte mitt problem. Syftet är avgör hur exakta konturerna blir. ristningarna, som dom betalar miljontals inte att begå ett brott. Om jag hittar en vägg Nick: Mintgrönt använder jag inte — det är kronor för att plocka fram igen, men vi får som jag vill ha så tar jag den. en helt onaturlig färg. (Han pekar mot råd- inte måla. Al: Jag målar för att jag vill måla — vare sig husvinet, ett slags vildvin som klänger i höst- Al: När jag är ute på stan observerar jag det är lagligt eller inte. Om man ska måla rött över hela fasaden till Viktoriahuset på nya tags, nya målningar, och gör mig bilder vagn (spårvagn) kan man ligga väldigt länge Linne.gatan.) Vilken fantastisk färg...Varmt av den som har målat. Graffiti-målare ser sta- och trycka. Är man väl inställd på det så gör rött, perfekt till en graffitibakgrund. den på ett helt annat sätt, jag ser hustak och man det bara. Hur skapar du din stil? fasader som möjligheter. Graffiti är budskap Nick: Jag vet att jag gör fel men det spe- Phil: Den har kommit av sig själv. Jag har om ett liv som pågår. Det är ingen organise- lar ingen roll. Om jag hade haft råd med inte tittat på någon annan. Jag har ibland rad protest. böterna skulle jag ha målat polishuset på gjort målningar som är enbart mönster, for- Nick: 1992 gjorde jag en målning i Berlin Skånegatan. Eller tänk dig en fullklottrad mer — allt som målas med sprayfärg kan man — under annat namn och med en annan stil än spårvagn. När jag kommer in i en sådan kan kalla graffiti. den jag använder nu. Vi höll på med den i två jag sitta där och verkligen tycka om det. Och Al: Jag har tittat på andra målare. En mål- nätter. Den finns fortfarande kvar. Det var jag tycker också att det är bra att det finns ning från t ex Tyskland eller Australien kan rätt att göra den. helt rena spårvagnar utan klotter. Kan du för- ge mig inspiration. Sen beror det också Al: Om en målning får vara kvar länge stå detta?

54 ATAIANTE Al: Det kan kosta 2.800 kr i böter att mäla Graffiti har med olaglighet att göra... En del Ocb de övriga 10%? ett tåg. För äran att ha målat ett tåg eller en vill mäla lagligt. Jag gör lagliga målningar Phil: Min frihet. spårvagn, kan man tänka sig att betala det. ibland. Beställningsjobb för företag och pri- Hur vanliga är graffiti-målningar i Jag har gjort en silvermålning i en tunnel vat. Man försöker hitta lagliga platser för Göteborg? Ökning eller minskning? som är 60 meter lång på ett torskställe (= måleriet i stan, man ringer runt till myndig- Phil: Det har minskat. Det finns ingen plats där det är lätt att bli upptäckt). Och jag heter och blir hänvisad till den ena och den fårg att få tag på. 1987-94 fanns det flera tänker fortsätta med det, jag vill visa att det andra. Det är omöjligt att få besked. Det går hundra målare. Nu är det bara ett tiotal. går. inte. Då gör man målningarna ändå. Al: Det händer något varje dag. Fast folk Nick: Tåg är det ultimata. Det största är Hade det funnits lagliga platser, hade jag kanske inte lägger märke till det. att måla på fordon som rör sig över hela stan. för det mesta målat där. Till 90%... ULLA GABRIELSSON Finns det några platser du aldrig målar på? Phil: Kyrkor och kyrkogårdar. Dom rör jag inte. Al: Jag själv målar inte på privatpersoners bilar. Har du tagits av polisen? Phil: Ja, ungefår 10 gånger. Dom sätter mig i häktet och sedan har jag släppts i brist på bevis. Al: Ja. Man lär sig att använda handskar, så att man inte får fårg på händerna. Och huva. Vill ni kunna måla på lagliga väggar? På utvalda platser i stan? Al: Olagligt eller lagligt, det spelar ingen roll. Men det finns inga "lagliga" platser just nu i Göteborg. Bo Gerdin på polisen jobbar ju inte med detta längre. Titta på den här väggen! (Han pekar på en laglig väggyta vid Linneplatsen, där en mål- ning flankeras av fem olagliga.) Ena delen är laglig, den andra är olaglig. På den olagliga finns de bästa målningarna, och hur skulle den här betongväggen sett ut utan dem? Nick: Eftersom jag föredrar att måla i dagsljus, så vore det bra att få lagliga väggar. Nu målar vi ju mest om nätterna. Man lär sig att måla i ljuset av brinnande färg, som man häller ut. Man lär känna nattens folk, alkisar,

luffare. Man börjar förstå dem. Graffiti: »DYS« Al: Jag föredrar att mäla på natten. Man får planera hur man ska ta sig till väggen. Det är Kommentarer från Bo Gerdin, polis i Göteborg: mera spänning. Man noterar ljud och ljus på - Jag har samlat in 600 olika signaturer, var och en är knuten till en viss person. ett annat sätt. Varje ar kallar jag in 75-100 ungdomar till förhör. Majoriteten slutar med klott- I mörkret får man köra på känslan. Ha det ret. En liten grupp fortsätter. Nu finns det väldigt fa graffitimalare i Göteborg. i händerna. 1 ljuset av gatlampor och tändare. - Jag tycker själv att det kan vara väldigt vackra bilder - om de görs lagligt. En annan sida är att det är lättare att fä kon- Trafikkontoret väljer ut väggar som är fula och nedklottrade och sa far ungdo- takt med nattmänniskorna. Ofta får jag en marna göra lagliga målningar. Sadana finns i Högsbo, vid LinnOlatsen och vid pratstund med tidningsbudet när jag kom- Margretelundsmotet. En fjärde finns pa Observatoriet i Slottskogen. När lagliga mer hem. malningar görs far de ofta vara ifred för klotter. Phil: Ja, men inte bara lagliga målningar.

ATALANTE 55 15 år med Twice A Man Sökandet efter iiiaiagm 1982. Gruppen Twice A Man bildas i Göteborg, som en fortsättning på Cosmic Overdose, den svenska pun- kens enda syntbaserade grupp. Ingemar Gasleben och Dan Söderqvist fortsätter att vara stomme i det nya bandet. Under de följande åren blir Twice A Man ett av de framträdande namnen på den svenska underground- scenen. Deras elektroniska experiment- rock förenas med kreativa visuella idéer, vilket gör deras uppträdanden till något mer än »bara« rockkonserter. 1997. Twice A Man firar femtonårsjubi- leum. Dan och Ingemar gör fortfarande musik tillsammans, men idag är de två kanske mer kända som kompositörer av musik till teater, modern dans och film. Tre år har gått sedan de senast stod på scen som ett band, men de har knappast vilat på lagrarna.

HÖST OCH vinter är Twice A Man aktuella med fem olika projekt. Den 21 november firar de sitt 15-årsjubileum med en konsert på Kåren i Göteborg. Denna konsert, som delvis blir retrospektiv, sammanfaller med en utgivning på CD av »The Sound of a Goat in a Room « från 1983, som tidigare bara funnits på kassett. CD:n kommer troligen att kompletteras med ett multimediaspår. Strax innan jul gör de den officiella premiären av sin egen föreställning »Ursa Major» på Pusterviksteatern. Vidare arbetar de med en animerad film som bygger på en serie barnböcker av den norske författaren Thomas Wollnick, som kommer att visas på TV i alla de nordiska länderna. Slutligen gör de musik till ett dataspel för PlayStation.

56 ATALANTE I sin nya position, mittemellan den pop- och rockvärld, som de under så många år räk- nats till och den kulturella värld där de allt- mer kommit att arbeta under 90-talet, är Twice A Man minst lika produktiva som någonsin tidigare. Men att de inte längre märks på samma sätt är naturligtvis inte så konstigt. Den mediala uppmärksamheten är minimal för musiker som arbetar med scen- konst, jämfört med popmusik. Dessutom är Dan och Ingemar två diskreta herrar, som knappast annonserar sina nya produktioner med pukor och trumpeter. Jag träffar dem en dag i början av oktober i deras studio nära Järntorget.

En totalhändelse För den utifrån betraktande kan Twice A Mans steg bort från popscenerna tyckas stort, Från »Tbc Sound of fi Goat in a Room«-turoden 1983. Foto Lars Soodestrand men Dan och Ingemar verkar aldrig ha fun- derat så mycket på det. Ända sedan 70-talet — Vår utgångspunkt var att en konsert Förändrade arbetet med teater ert sätt att då Dan spelade med Älgarnas Trädgård och kunde vara så mycket mer än bara några per- göra musik? Ingemar i Anna Själv Tredje har de intresse- soner som stod på en scen och spelade, fort- — Konstnärligt hade vi ju redan tidigare rat sig för mer än bara musiken. Men det var sätter Dan. Vi ville skapa ett större samman- arbetat med hela koncept där vi varit tvung- med Twice A Man dessa ambitioner för första hang, en totalhändelse. Kanske med samma na att ta hänsyn till helheten, berättar gången tog sig konkreta och mer genom- ambitioner som man idag arrangerar en rave- Gasleben. Vi gjorde ju musiken utifrån ideer tänkta uttryck. På turnén »The sound of a fest. En helhet som samtidigt sprängde som inte bara innefattade musik även när vi goat in a room«, delvis ett samarbete med ramar. arbetade själva, så egentligen var det bara en Rikskonserter, arbetade de för första gången Snart gjorde sig Twice A Man ett namn i förskjutning som skedde. Istället för sina med ett helt koncept där ljus och bild blev undergroundkretsar och turnerade i samband egna ideer fick man sätta sig in i någon lika viktiga komponenter som musiken. med skivorna »From a northern shore« och annans ide. Det var inte någon stor omställ- — Det var första gängen Dan och jag skul- »Slow swirl« ett flertal varv både i ning för oss. le spela som ett »miniband«, bara två perso- Skandinavien och på kontinenten. Förutom — Musiken har ju en annan funktion i tea- ner på scen, säger Gasleben. Vi funderade på Dan och Ingemar ingick då också musikern ter jämfört med en konsert, säger Dan. I tea- hur kul det skulle vara att bara se oss två, så Jocke Söderqvist och ljussättaren och sceno- tern har vi nästan enbart jobbat med rumslig det föll sig naturligt av flera skäl att väva in grafen Casper Evensen. musik, som varit som en del av scenografin. andra element i konserterna. Vi har jobbat oerhört mycket med under- Bara en förskjutning stödjande musik, som förstärkt stämningar Efter ett par år blev de en duo igen och kom och som ofta kommit in i sekvenser utan dia- så småningom att söka sig alltmer bort från log. Regissören Wilhelm Carlsson, som vi de rena rocksammanhangen. Men deras jobbat mest med arbetar väldigt filmiskt. sökande fortsatte på nya plan. Redan 1984 Han lägger in många sekvenser utan dialog, gjorde Dan och Ingemar musik till en multi- vilket varit tacksamt för oss att musiksätta. mediautställning om valar, på Kulturhuset i Ibland har det varit mer som att göra musik Stockholm. Året därpå gjorde de för första till dans än teater. Traditionell teatermusik gången musik till en teateruppsättning; handlar ju mer om underordning. Teater Schahrahazads »Macbeth« även den i Stockholm. Också på de egna turnéerna i Finkulturens rum samband med skivorna »Works on Yellow« I och med ett längre samarbete med 1986 och »Driftwood« 1988 närmade de sig Wilhelm Carlsson på Dramaten, tog Twice A teaterns former allt mer. Man alltmer steget in i finkulturens rum.

ATALANTE 57 Något som inte var lika självklart för tio år undantag första gången de gör en scenupp- musikgenrer. Cosmic Overdose pendlade sedan, som det är idag. sättning i hemstaden. mellan hysteriskt galen punk och mer kon- — Vi har varit inne i det där sammanhang- — Det är lite trist. Vi har nästan aldrig gjort templativa uttryck. Och Twice A Man arbe- et länge, säger Dan, men det händer något någon teatermusik här i stan, säger Dan. Vi tade alltså redan från början utifrån idéer intressant just nu. Det verkar ha blivit något skulle ha gjort det -92 på Stadsteatern, men som sedan antog konkreta former i hela kon- av en trend med popkultur i finsalongerna: den pjäsen blev flyttad till Stockholm. Men cept och tematik. »Alice» här på FolkTeatern har skrivits av institutionerna här känns inte så roliga, och Under mitten av 80-talet tycks en av Twice bl.a. Tom Waits och »The Black Rider» på då menar jag inte bara Stadsteatern. Det är A Mans viktigaste utgångspunkter och Dramaten där Waits också gjort musiken och mer underground här, det är i skiktet under inspirationskällor ha varit naturen. William S. Burroughs skrivit manus. Jag läs- på de oberoende scenerna som det händer Urkrafterna i hav och på land präglade pro- te någonstans att det kallades för »avante- intressanta saker i Göteborg. duktioner som »Waterland«, »From a nor- pop«, en utveckling som kommit efter post- — Det beror väl också på att pjäsvalet här i thern shore«, »Slow swirl«, modernismen, där bl.a. en sådan som Laurie stan varit sådant som inte riktigt passat oss, »Aquamarinedrum« och »Driftwood«. Tar Anderson varit en viktig figur. Plötsligt har menar Gasleben. man varje lät för sig är kopplingen till rock- det blivit hett och accepterat av kritikerna Om ni fick göra precis vad ni ville på musiken kanske mest självklar, men sätter och institutionerna. någon scen i Göteborg, vad skulle ni göra då? man in dem i sitt sammanhang på skivorna — Men vi har kanske inte märkts så myck- —Det vore kul att göra något på Operan, en eller främst i de konserter de gjorde vid den- et eftersom vi under hela denna tid bara har balett eller något liknande. Dansen har varit na tid, blir de del av en helhet, som tog Twice jobbat ihop med ett par, tre regissörer och inne i en spännande period det senaste decen- A Man upp till ett annat plan där helhetsin- koreografer, fortsätter han. Folk har inte niet. Det är en fri form som är spännande att trycket var det bestående jämfört med de aktivt sökt upp oss och velat ha oss med. Det arbeta med eftersom den är så öppen. Teatern enstaka låtarna. När jag idag tänker tillbaka har snarare blivit så att vi har behandlats lite är mer begränsad. En balett på Operan med på de konserter jag såg med dem under åren protektionistiskt, som »hovkompositörer» musik av oss och med Ulf Gadd som koreo- 1984-85 minns jag snarare bilderna och de , av ett fåtal som vi kontinuerligt arbetat med. graf vore kul, säger Dan. enkla, men geniala, ljuslösningarna än mina • — Dessutom har vi ju hela tiden jobbat från favoritlåtar. Det är minnesbilder där musik, Göteborg, men produktionerna har satts upp Koncept och tematik bildprojektioner och ljus blev en fungerande i Stockholm, säger Gasleben. Därmed har vi Samtidigt som Dan och Ingemar rört sig enhet. Låten »Still in the air« är för mig inte varit inne i kretsarna och fått massor med mellan olika kulturella sfårer har de också gigantiska isblock som bryts av vågorna. erbjudanden. Vi är lite perifera figurer, som ända sedan de startade med musik balanserat »Across the ocean» är magnifika blåvalar som inte varit med och minglat i de rätta sam- på gränsen mellan populärmusik och konst- kommunicerar över oceanerna. manhangen. Vi har inte synts som personer i musik. De har aldrig räknats in i den konst- De enkla medel ni då använde, lyckades ni den kulturella världen. musikaliska genren, men att enbart kalla det skapa en otrolig magi med, hur resonerade ni I Göteborg har de som en konsekvens av de gjort för popmusik, vore att kraftigt för- när ni planerade dessa konserter? detta varit ännu mer osynliga på kultursce- enkla deras produktioner. Älgarnas Trädgård — Jag vet inte riktigt, det var nog inte nerna. Deras uppsättning av den egna före- och Anna Själv Tredje var tidstypiska exem- direkt planerat i förväg, det kom in element ställningen »Ursa Major» är med något pel på 70-talets närmanden mellan olika som man inte riktigt vet vad de kom ifrån och plötsligt föll allt på plats. Plötsligt var magin bara där, berättar Dan.

Isolation och penningbrist Själva känner de sig inte som en del av någon slags riktning eller genre längre. Många av musikkollegorna från 70- och 80-talens rockscen har slutat eller gått vidare och konstmusikens kretsar är inget man tar sig in i i första taget. — Vi har nog alltid varit lite isolerade från de flesta sammanhang och kretsar här i Göteborg, säger Gasleben. På 80-talet turne- rade vi mest med stockholmsband. Senast vi upplevde ett sådant sammanhang var under

58 ATALANTE Radiumtiden i slutet av 80-talet, men sedan stor duk. Det virtuella rummet förlängs ut i de försvann har det blivit mer isolerat. det »verkliga» scenrummet. Skådespelare — Radium representerade en kontaktyta, och dansare går in och ut ur bilden, dubble- som saknas i Göteborg idag, fortsätter Dan. ras, har olika roller och interagerar med det De var ett göteborgsbolag, som aktivt letade som händer på duken. I likhet med Twice A efter göteborgsband och artister. Mans förra projekt »Fungus & Sponge« ingår — Och så var det kvalitet de stod för, inte »Ursa Major» i ett större multimediaprojekt kommersialism, säger Gasleben. där scenversionen utgör en del, så småningom — Desutom ägnade de sig inte bara åt rock- kompletterad med en CD-ROM och en vanlig musik, påpekar Dan. De gav ut ett textma- skiva. Multimedia har länge intresserat duon. gasin, plattor med elektronmusik, var — Jag tror vi är på väg mot en integration inblandade i utställningar m.m. Det var synd mellan digitala bilder, skådespelare, dansare. dr att det blev som det blev — vi fick lida ganska och så vidare, säger Dan. Frågan är om man mycket av att Radium försvann, vi tappade kan skapa ett riktigt digitalt mm? ro" en massa värdefulla kontakter. — Och ännu intressantare är frågan om man Twice A Mans möjligheter att skapa har kan riva ned väggarna till det rummet? påpe- blivit mer begränsade sedan de tog steget ut kar Gasleben. Dan Siidesnrist 1983. Foto: Lars Ssonsirs.trand ur popvärlden. — På 80-talet fick vii alla fall in tillräckligt Tänjde gränser med pengar för att kunna tillbringa en En reflektion jag personligen gjort i samband månad i studion regelbundet — även om man med Twice A Mans nyfikenhet på multime- fick leva på kålrötter för att kunna göra det, dia och ny teknik för musik- och bildpro- säger Gasleben. Vi har aldrig tjänat mycket duktion är att det ibland känts som att tek- pengar, men åtminstone haft tillräckligt för niken skymt deras konstnärliga grundidéer. att kunna arbeta ostört. Men för Dan och Gasleben har strävan att — Under fem-sex år var vi inne i spiralen hela tiden testa gränser och utvecklas varit med platta-turné-studio-ny platta. Det gav viktiga drivkrafter. Exemplet »Driftwood« inkomster, fortsätter Dan. visar på detta. Den föreställningen som de — Numera är det svårt för oss att driva egna turnerade med 1988, var ett märkligt mel- projekt. »Ursa Major « är ett sådant, men det lanting mellan teater och rockkonsert, med har tagit lång tid eftersom vi inte haft peng- tonvikt på det första. Som åskådare kände jag ar hela tiden. Vi har tvingats lägga projektet mig aldrig riktigt berörd av den som helhet, i malpåse under långa perioder. men för Twice A Man var den ett mycket vik- tigt steg. Gasleben förklarar: Från -Ursa Major. Myter och stjärnbilder — »Driftwood« var jättekul tycker jag, den Provversioner av »Ursa Major» har gjorts på är jag fortfarande stolt över. Framför allt där- Unga Atalante förra hösten och på för att vi gjorde något som ingen förväntade Musikhögskolan i Stockholm i våras, men sig, vi tänjde gränserna. Den var ett embryo uppsättningen på Pusterviksteatern i decem- till den process vi är mitt uppe i nu, fast med ber blir den officiella premiären. andra medel. Mycket har utvecklats ur den Föreställningen gör de i samarbete med dan- Föreställningen. saren Mette Wiik, skådespelerskan Maria — Det viktigaste är att man har något att Ericson, samt ljusdesignern Charlie Åström. berätta, det måste vara en ide som styr valet Ursa Major är det latinska namnet på av teknik och scenografi, fortsätter han. stjärnbilden Stora Björn. Utgångspunkten Tekniken är bara ett verktyg. har varit hur myterna har uppkommit och att — Det är vettigt ibland att stanna upp och skildra olikheter och likheter mellan olika ställa sig frågan vad det är man gör? fortsät- kulturers sätt att tolka natthimlen. En av ter Dan. Att diskutera med sig själv. Hur har grundidéerna har varit att försöka återskapa jag hamnat här? Vad är det jag vill säga? Kan myternas platser, gudar och väsen, genom ett jag göra det med enklare teknik? virtuellt rum, skapat av digital grafik på en — »Ursa Major» har varit ett experiment Gasloben 1983. Foto: Lars Sossarstrand

ATALANTE 59 där kvaliteten fått stryka på foten eftersom vi Blickar bakåt duktion av den tiden. Samtidigt är det kul med inte har tillräckligt bra utrustning för bild- Inför jubileumskonserten har Twice A Man en fest, men det får inte bara bli en nostalgik- produktion säger Gasleben. Men får man en nu också kanske för första gången på allvar väll, vi kommer att göra nya grejer också. idé som är så bra vill man bara fortsätta, blickat bakåt och undersökt vad de gjorde för — Processen vi är inne i nu när vi funderar publiken kommer nog att fatta vad det är vi länge sedan. De letar framför allt bland mate- på vad vi skall göra är märklig, säger är ute efter. När det gäller bilder som vi job- rial från början och mitten av 80-talet. Men Gasleben. Tidigare har vi ofta skippat bat allt mer med på senare år får vi lägga oss inte bara materialet från den tiden är aktuellt publikfavoriter inför varje ny turné, Vi gjor- på en lägre nivå än vi egentligen vill, efter- inför konserten utan förhoppningsvis också de platta, turné och sedan nytt material. Nu som vi inte har råd med det bästa. några av dem de jobbade med på den tiden. skall vi försöka sätta ihop något av materialet — Man får tänja gränserna på samma sätt Flera av dem som då arbetade med gruppen från förr. Hur tänkte man 1982? Man stoppar som man fick göra när det gällde ljud förr i har tillfrågats om att medverka på något sätt. huvudet i påsen och analyserar sig själv, det är tiden, fortsätter han. När man spelade in åtta — Det är lite nervöst att ställa sig på scen som att man försöker plagiera sig själv. kanaler på kvartstumsband utnyttjade man igen, det är tre år sedan sist, säger Dan. Det tekniken maximalt. Det är på samma sätt vi vi vill försöka göra är att återskapa den speciel- arbetar bildmässigt nu — vi är i »demostudion«. la stämning vi ofta hade. En liten bit repro- ULF SIGVARDSON

Twice A Man Cosmic Overdose Music For Gols (L) Silence -82) Observation galen (singel, Silence -78) he Sound Of A Goat In A Room (kassett Xenophone Int -83) Dada-Koko (LP, Silence -79) Observations From A Borderland (12', Roadrunner -83) To Night (singel, Silence -80) Waterland (kassett, Xenophone Int -84) 4668 (LP, Silence -80) From A Northern Shore (LP, Xenophone Int -84) Final-Koko (kassett Xenophone In) -83) Across The Ocean (12", Xenophone Int -84) Slow Swirl (LP, Xenophone Int -85) Butterfly Effect Girl/Time (singel, Xenophone Int, -85) Trip (CD, Radium 226.05/Yellow Ltd -91) Works On Yellow (LP, Xenophone Int -86) MacBeth (LP, Xenophone Int -86) Twice A Man har också medverkat) bl.a. följande produktioner: Aqua Marine Drum (12', Xenophone Int -87) Wateriand utstaili iing, Kulturhuset, Stockholm -84 Collection Of Stones - Selected Works 1982-87 (CD, Yellow Ltd -87) The Horse And The Fly filmprojekt -86 Driftwood (CD, Xenophone Int/Yellow Ltd -88) MacBeth teater, Teater Schaharazad, Stockholm -86 Skyline Angel (singel, Radium 226.05 -89) Thorsten Fiskare teater, Dramaten, Stockhom -87 The Sound Isn't Organized Yet (CD, Radium 226.05/Yellow Ltd -90) Verona, Verona radioteater Sveriges Radio, -87-88 A Midsummernight's Dream (CD, Radium 226.05 -90) Antwalk videoutställning -88 Figaro Thorsten Emilia (CD, Xenophone Int/Yellow Ltd -90) Emilia Galotti teater, Dramaten, Stockholm -89 Fungus & Sponge (CD, Xenophone IntlYellow ltd -93) Raw Action Theatre happening, Göteborg -89-90 Shivanayama (CD, Xenophone Int/Yellow Ltd -94) En Midsommarnattsdröm teater, Dramaten, Stockholm -90 Instru Mental (CD, Yellow Ltd -95) Stjärnornas Vandring teater, Teaterkompaniet Göteborg Förr) Världen film, Omegafilm -91 Älgarnas Trädgård (inkl. Dan Söderqvist) Sprickan film, GötafilmfTV2 -92 Framtiden är ett svävande skepp, förankrat i forntiden (LP, Silence -72) Figaros Bröllop teater, Dramaten, Stockholm -95 Sommaren film, Göta Film -95 Anna Själv Tredje (inkl. Gasleben) A line of moments med Garfish Group, CD-ROM -95 Tussilago Fanfara (LP, Silence -77) Hem dansperformance -96

60 ATALANTE e skepp kommer lastat et

ANNA BRAG ÄR KONSTNÄR OCH UTBILDAD I Anna Brags fråga till Bo Nilsson: Göteborg OSLO. HON ÄR BOSATT I MALMÖ. 12. Timo Nieminen, sångare och artist, Varför tycker du att konst är Göteborg Tornas Zornats fråga till Anna Brag: Intressant? 13. Cecilia Gelin, konstskribent, Göteborg 14. Efva Lilja, koreograf, Stockholm Kan en konstnär vara ledig? Ett skepp kommer lastat är en stafettdebatt som star- 15. Cecilia Parsberg, konstnär, Göteborg tades i Atalante våren -96. De inbjudna deltagar- 16. Lars Blomqvist, konstnär, Göteborg Anna Brags svar: na svarar på en fråga från den föregående och skick- 17. Lars Östbergh, scenograf, Göteborg ar en fråga vidare till nästkommande på listan. 18. Bogdan Szyber, performancekonstnär, Kan en konstnär vara ledig? Följande personer deltar i stafetten: Stockholm Vad kan det betyda? 1. Bo Madestrand, konstkritiker 19. Mårten Spångberg, dans och musikkri- Jag träffade en konstnär förra helgen och frå- Expressen mm, Stockholm tiker, Stockholm gade honom om han kunde vara ledig. Han 2. Gunnar Krantz, konstnär, Malmö 20. Jörgen Svensson, konstnär, Göteborg berättade att han, innan han blev konstnär, 3. Bo Melin, elev på Valands 21. Åke Parmerud, tonsättare, Göteborg arbetat som seglings- och skidlärare. Konsthögskola, Göteborg 22. Mats Theselius, möbeldesigner, Numera, när han arbetar som konstnär, seg- 4. Johan Nobell, konstnär, Köpenhamn Göteborg lar han och åker skidor (d.v.s. utövar sitt f.d. 5. Agneta von Zeipel, intendent 23. Tornas Zornat, elev på Valands yrke) på sin fritid. Konsthallen Bohusläns Museum, Uddevalla Konsthögskola, Göteborg Andra konstnärer, som aldrig haft ett annat 6. Göran du Rees, filmare, Stockholm 24. Anna Bragh, konstnär, Malmö yrke och därmed saknat medföljande fritid, 7. Horace Engdahl, kulturskribent, 25. Bo Nilsson, chef på Rooseum, Malmö tycks ha större svårigheter att dela upp tiden. Stockholm 26. Carl Johan De Geer, konstnär, filmare, Ledig eller upptagen. Av- eller påkopplad 8. Andran/Schiptjenko, gallerister, författare, designer, Stockholm konstnär. Stockholm 28. Kerstin Alnebratt, fd kulturkommu- Tomas, koppla av och passa på att lära dig 9. Ola Åstrand, konstnär, Åsa nalråd, Göteborg vara ledig när du är på bockjakt i Småland! 10. Margita Björklund, kulturpolitiker, 29. Maria Hall, konstnär, Stockholm Personligen är jag sällan ledig men ganska Göteborg 30. Mats Olsson, konstnär, Göteborg fri. 11. Gunilla Witt, koreograf och poet,

ATALANTE 61 Levande Musik tar nya grepp Spränger konsertmallen

Lördag 22 november erbjuder Levande Musik en med evenemang för en publik och konst- helkväll med ett tiotal uruppföranden, film, poeter, närer verksamma inom olika konstfor- stycken av en modern klassiker, mat och dryck. mer. Där skulle givetvis intressanta dis- SOM EN FÖLJD av den diskussion som vii Levande Musiks pro- kussioner kunna uppstå. Nu blev det i gramråd påbörjade i våras, har jag tagit initiativ till den här kvällen. stället tidningen Atalante som föddes. I skuggan av en rad nästan folktomma konserter formades några tan- Atalante har idag lyckats täcka in många kar som nu får ett konkret uttryck. Det handlar inte om att dra folk konstuttryck och här sker möten, om än genom att söka i andra målgrupper, det handlar om ett vettigare sätt inte fysiskt. att presentera konst. Från att skapa ett annat, nödvändigare rum för I förlängningen vill jag tro, att en och konstnärliga uttryck, där uttrycken upphör att vara objekt inom en annan konstnär »klättrar över gärdesgår- konsertmall, till att bli något som i en mer situationsartad form får den« för att se vad som händer »hos en chans att bränna till, konfrontera och kommentera. Jag hoppas grannarna, och kanske detta på grund att den här kvällen ska bli ett sådant rum och att musik, text och av att han eller hon läst har läst Kedjan i bild kommer att skapa nya mönster. Atalante eller någon artikel. För tyvärr är Tre olika ensembler kommer att spela under kvällen: Ensemble det allt för få konstnärer som är intresse- Treva, Akaciatrion och Johnny Axelsson och Fredrik Ulkn. De kom- rade av vad som sker utanför det egna mer uteslutande att spela musik av göteborgstonsättare, och merpar- uttrycket eller materialet. Vägen till gal- ten är stycken som under kvällen får sitt uruppförande. Jonny leriet tycks vara för lång för tonsättare Axelsson och Fredrik Ulkn spelar musik för slagverk och piano av och musiker och konsertscenen ger Karl-Heinz Stockhausen. intryck av att ligga i en annan världsdel Fyra poeter kommer att läsa under kvällen. Pär Hansson och Fredrik för mången bildkonstnär och poet. Nyberg som båda debuterade på Norstedts i vår, Jörgen Lind som har Nyligen gästade jag Forum i Stockholm givit ut diktsamlingen Ararat och Ulf Karl Olov Nilsson som kommer sort; medverkande tonsättare. Forum är med sin fjärde diktsamling under hösten. ett galleri men också en scen där olika Vi kommer också att visa ett antal kortfilmer, gjorda i ett samarbe- konstarter möts vid samma tillfälle. te mellan kompositionsklassen i Göteborg, Högskolan för Fotografi Under kvällen läste poeten Eva Runefelt och Film i Göteborg och DI i Stockholm. Filmerna är framställda i ett ur sin kommande diktsamling. Vid sam- försök att låta musik och rörliga bilder samverka och existera på lika ma tillfälle medverkade Stockholm saxo- villkor. En film av Ami Skånberg visas också under kvällen. fonk-vartett, och stråkmusikerna Anna Ett detaljerat programblad ger besökaren möjlighet att själv plane- Lindal och Chrichan Larson spelade ra och välja sin konsumtion. (Om man nu inte är upplagd för ett sex nyskriven svensk musik. Detta för med timmars non-stop-intag.) sig att publiken inte enbart består av JESPER NORDA musikintresserade utan också litteratur- tonsättare intresserade o.s.v. Min förhoppning på detta första initiativ Varför gör Levande Musik en satsning över genre- och arrangemang från Levande Musiks gränserna? Räcker konsertformen inte till som sida, är att det skall visa att konstformer- uttryck och presentation av musik? na inte lever separerade från varandra för Vi som jobbar och är intresserade av experimentella former och uttryck att de inte har några beröringspunkter, eller för att de inte kan ge som musik, video, poesi o.s.v. är faktiskt inte så många i antal räkna- varandra någon stimulans. Jag vill dessvärre tro att detta i mängt och de. Att det kan vara en anledning till att mötas på samma scen vid mycket är av tradition och rent av lättja. samma tillfålle är inte en helt orimlig tanke, och med en till viss del Detta är ett försök att bryta upp och vidga synfåltet utanför gängse planerad iscensättning bör det kunna berika och stimulera till nya tan- ramar och kan vara en möjlighet att »klättra över gärdesgården och se kar och infall. vad grannarna gör. När jag och medlemmar i redaktionen på Atalante möttes för för- STAFFAN MOSSENMARK sta gången, var det med tankar och intentioner att skapa nya möten tonsättare och ordförande i Levande Musik

12 ATALANTE >ANNONS,

Stop looking, the new art magazine Antenntion is going to be a part of your daily life, just subscribe! Four issues a year cost 250 SEK. Institutions 300 SEK. Pg. 8z 47 11-6

Musikteater med tju ister P' scenen!! Urpremiär 8/11

ri

En rasande musikalisk av Rjaii Sun clstedt resa med poeten. drama- 'kompositör i ars-Er te Brusso er tikern, musikern och egi Eva G: dahl världsmedborgaren ograflik, vm Anna A,k,.r Federico Garcia Lorca rall °snut Opatowskv-Wahlherg 1 spetsen för sin teater- rollerna bl a Tunn Met-alnen, dar .1ansson. Vtetot grupp Barraca komm Brattstöm, Evert LA:), Ulla Strf_YI I Lorca till byn Fårakitl- samt en orke,o, • Ian. Med de unga sk ;' spelarna och byborna iscensätter Lorca sitt liv Kärlek och svartsjuka och hans pjäser växer mäktande ballader fram i ett samspel mel- lan dikt och verklighet. hetsiga rytmer! (7) RA 021 SO *$06 mås-16r 1 1/.. t • tutietettalattrouto 061 Teo somitts. b.to Pet, t Et...rtMetl,totort FolkTeatern

ATALANTE 63 eternally wrapped up, in biG WOODS LeTTing tears over Pergolesi's saddest moods Lips that play no tricks exeRcising the of a camera that SHOOTS NOTHing but invisible TRUTHS

AND even the Black CROW way back in OSLO Nodding His Head Facing the SNOW cating the SPACE your voice once eMBraced

Johan Joos (författare & poet, Gent,Belgien, )

64 ATALANTE