Tema: • Samisk Kamp För Kulturell Överlevnad AKTUELLA BÖCKER
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Tema: • Samisk kamp för kulturell överlevnad AKTUELLA BÖCKER Journalisten Erik Palms bok fokuse- Tore Wretman sammankopplas ofta rar på hur nya aktörer smugit sig in med själva sinnebilden för kvali- i Sveriges välfärdssystem. Vi får läsa tetsråvaror och vällagade maträtter. om Barbro, som hittar sin mamma Han syntes i media och byggde upp täckt i sin egen avföring och med imperium som Riche, Operakällaren obehandlat liggsår som färgat benet och Teatergrillen. blått. Vi får höra personalen berätta I boken får vi följa Wretman på den om hur det verkligen går till på deras hårda väg som ledde fram till hans arbeten när det är dags för kontroller, storhet inom gastronomin där han och får läsa om vad som händer när med tiden blev något av en ikon. skattemedel investeras i bolag med adress i skatteparadis. carlsson bokförlag Läs mer om böckerna och Stora Nygatan 31 Box 2112, 103 13 Stockholm vår övriga utgivning på 08-545 254 80 [email protected] www.carlssonbokforlag.se Utges av Föreningen Kulturella Perspektiv vid Umeå universitet, med stöd av Vetenskapsrådet och ULTURELLA Carlsson Bokförlag, Stockholm Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk k tidskrift tillämpar ett referee-system ERSPEKTIV med extern kvalitets granskning. Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk p tidskrift is a refereed quarterly scientific journal. Submitted manu scripts will undergo blind peer review. Svensk etnologisk tidskrift chefredaktör Nr 1 2014 • Årgång 23 Roger Jacobsson redaktionskommitté Alf Arvidsson, Billy Ehn, Kurt Genrup, Roger Jacobsson, Marianne Liliequist, Anna Sofia Marianne Liliequist och Coppélie Cocq Lundgren, Britta Lundgren Samisk kamp för kulturell överlevnad 2 redaktionell assistent Coppélie Cocq AnnCristin Winroth Kampen om Gállok rådgivande nationell Platsskapande och synliggörande 5 redaktionskommitté Gösta Arvastson, Helene Brembeck, Angelika Sjöstedt Landén Lena Gerholm, Orvar Löfgren, Gruvboom och gruvkamp Inger Lövkrona Anteckningar från Gállok–Kallak 13 internationell Marika Nordström redaktionskommitté ”Nån slags soffliggande nomad i musikbranschen” Anne Eriksen, Oslo, Torunn Selberg, Bergen, Ulrika Wolf-Knuts, Åbo, Ett samtal med Max Mackhé om musik, identitet Anna-Maria Åström, Åbo och politisk aktivism 22 ansvarig utgivare Christina Åhrén Billy Ehn En samebys strategi för överlevnad 33 redaktionens adress Eva J:son Lönn och kontaktuppgifter Varför ska dom få? Etnologi/Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, Vardagsrasism mot samer i läsarkommentarer SE-901 87 Umeå på tre svenska nyhetssajter 41 Roger Jacobsson, tel. 090-786 96 57 Kristina Sehlin MacNeil [email protected] Billy Ehn, tel. 090-786 55 67 Vad är urfolksmetodologier? 50 [email protected] Hanna Outakoski AnnCristin Winroth (prenumera Språkrikedom skapar ett mångsidigt identitetsspektrum 58 tionsansvarig) tel. 090-786 57 25 [email protected] Krister Stoor Fax 090-786 78 45 Samiska berättelser om björnmöten och de två bröderna 67 prenumeration Anna-Lill Ledman 275 kronor för fyra nummer 2014, institutioner och bibliotek 325 kronor, Medskapandets konst? lösnummer 70 kronor Om samiskt inflytande i kulturhuvudstadsåret Umeå2014 76 plusgiro 65 33 59 – 0 Saemien gæmhpoe ihke kultuvre edtja guhkiebasse jieledh omslag och grafisk form Samisk sammanfattning av numrets innehåll 84 Roger Jacobsson Anmälningar och notiser 87 typsnitt Adobe Caslon ”Det är slut med att tiga och tåla. Vi kräver vår lagliga rätt” Nigel Bankes & Timo Koivurova (eds.), The Proposed Nordic Saami Convention: copyright National and International Dimensions of Indigenous Property Rights, Kulturella Perspektiv och respektive anmäld av Roger Jacobsson författare tryck Original i Umeå AB 2014 Omslagsbilden: Från demonstrationen i Stockholm mot gruvexploateringarna issn 1102-7908 hösten 2013. Foto: Emma Lundström. Marianne Liliequist och Coppélie Cocq Samisk kamp för kulturell överlevnad etta temanummer av Kulturella Perspektiv MARIANNE LILIEQUIST handlar om samisk kamp för kulturell över- är professor i etnologi vid institu- tionen för kultur- och medie- levnad och artiklarna synliggör de strategier vetenskaper samt affilierad till och initiativ som pågår i Sápmi idag i en tid ARCUM, Umeå universitet. dav hot och utmaningar – en tid som även präglas av käm- Hon är för närvarande verksam paglöd, mobilisering och engagemang. inom projekten ”Åldrande och Under hösten 2013 har Sveriges regering fått kritik livs villkor” samt ”Production både från FN:s rasdiskrimineringsorgan och från Dis- and transmission of indigenous krimineringsombudsman (DO) för sitt agerande mot knowl edge: Oral and mediated den samiska befolkningen. FN:s kritik riktar sig mot en strategies to express Sámi iden- planerad gruva i Rönnbäcken. Statens tillåtande mine- tities”. ralstrategi och gruvpolitik innebär ett hot mot rennä- ringen och lokalbefolkningen. Och Rönnbäcken är bara CoppÉLIE CocQ, fil.dr i Sa- ett exempel av många. Exploateringarna i Sápmi, inte miska studier, presenteras när- minst ”gruvboomen”, är en av de största utmaningarna i mare vid sin egen artikel. Sápmi idag. DO riktar sin kritik mot Sveriges samepoli- tik och påpekar den bristfälliga lagstiftningen som miss- lyckats i att säkerställa samernas rättigheter och därför bidragit till att skapa motsättningar och diskriminering. Den kritik som Sverige fått ta emot är inte bara resul- tatet av en bristfällig politik mot landets urfolk. Det är också resultatet av den uppmärksamhet som väckts na- tionellt och internationellt genom en kraftfull mobilise- ring i Sápmi. Samiska röster höjs och hörs, i lokalsam- hällen, i sociala medier och riksmedier. Den svenska ”gruvboomen” har resulterat i ett uppsving för den sa- miska rättighetskampen. I ett uttalande från Sametinget den 27 augusti enades alla partier om en protest mot sta- tens gruvpolitik. Protesterna i somras mot provbryt- ningen i Gállok/Kallak , väster om Jokkmokk, där akti- vister byggde barrikader och hindrade gruvprospektö - rer nas arbete med sina egna kroppar är ett av flera exempel som visar att den samiska kampen idag får stöd av såväl nationella som internationella miljöaktivister och av enskilda som vill stödja urfolkens rättigheter. KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 2–4. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 Samisk kamp för kulturell överlevnad 3 Likheten är stor med kampen i Alta i knutna till platsen och vem som har rätt Norge 1979–1981, där utbyggnaden av att vistas på och använda denna plats. Altaälven hotade att förstöra stora ren- Etno logen Angelika Sjöstedt Landén fram- betesområden. Då liksom nu ställde sig håller fältarbetets betydelse vid studier av miljö rörelsen solidarisk med samerna. protestaktioner. Samspelet mellan lokal- Den stora skillnaden är det större inter- befolkningen och de tillresta demonstran- nationella deltagandet som mobiliserats terna kom tydligare till synes på plats genom Facebook och Twitter. än i de sociala och de traditionella me- I denna kontext belyser artiklarna i dierna. tema numret strategier för kulturell över- Etnologen Marika Nordström anknyter levnad. Samiska identitetsmarkörer som också till kampen i Gállok/Kallak när renskötseln, markerna, språket, muntliga hon problematiserar frågan om etnisk traditioner är exempel på uttryck som lyfts identitet och dubbla identitetspositioner i fram i kampen för att hävda rättigheter sin artikel om musikern och aktivisten till land och vatten, till språk, till in- Max Mackhé. Mackhé är inte av samisk flytande. Artikelförfattarna kommer från börd men han identifierar sig med sa- olika ämnesområden: etnologi, samiska, merna och engagerar sig helhjärtat i den historia och medie- och kommunikations- samiska rättighetskampen. vetenskap. Två artiklar tar sin utgångs- I etnologen Christina Åhréns artikel punkt i demonstrationerna i Gállok/ skildras den konstanta utsatthet som sa- Kallak där skribenterna har utfört fält- me byarna upplever idag, en utsatthet som arbete i samband med aktionerna. Folk- bl.a. orsakas av den höga frekvensen av loristen Coppélie Cocq, Samiska studier, rovdjur. Hon lyfter fram de strategier som skriver om hur viktig själva platsen är i medlemmarna i samebyn har utarbetat, debatten om Gállok. Det handlar inte där dekoloniseringsteorier används för att bara om arbete och fortlevnad, i grunden tolka omvärldens agerande och gemen- handlar det om identiteter och en historia skapen inom gruppen lyfts fram. Från demonstrationen i Stockholm mot gruvexploateringarna hösten 2013. Foto: Emma Lundström. KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 4 Marianne Liliequist och Coppélie Cocq Eva J:son Lönn, medie- och kommuni- Det samiska temat var en starkt bidra- kationsvetenskap, har studerat de same- gande orsak till att Umeå utsågs till euro- fientliga kommentarer som släpps igenom peisk kulturhuvudstad 2014. Anna-Lill på svenska dagstidningars nyhetssajter. I Ledman, historia, diskuterar frågan om kommentarerna uttrycks en osynlig var- samernas inflytande i utformningen av dagsrasism som kan sammanfattas med: programmet. Hon menar att trots att ”Varför ska dom (samerna) få särskilda många enskilda samer har fått möjlighet privilegier?” Hon resonerar kring vilka att nå ut med olika kulturella verksamhe- orsakerna kan vara till att kommentarerna ter, så kan man inte säga att det samiska publiceras trots tidningarnas regler om samhället har fått styra över projektin- att inlägg som innehåller rasistiska åsikter riktningarna. inte ska publiceras. Kristina Sehlin MacNeil, etnolog, be- handlar i sin artikel den växande kritiken