Tema: • Samisk Kamp För Kulturell Överlevnad AKTUELLA BÖCKER

Tema: • Samisk kamp för kulturell överlevnad AKTUELLA BÖCKER

Journalisten Erik Palms bok fokuse- Tore Wretman sammankopplas ofta rar på hur nya aktörer smugit sig in med själva sinnebilden för kvali- i Sveriges välfärdssystem. Vi får läsa tetsråvaror och vällagade maträtter. om Barbro, som hittar sin mamma Han syntes i media och byggde upp täckt i sin egen avföring och med imperium som Riche, Operakällaren obehandlat liggsår som färgat benet och Teatergrillen. blått. Vi får höra personalen berätta I boken får vi följa Wretman på den om hur det verkligen går till på deras hårda väg som ledde fram till hans arbeten när det är dags för kontroller, storhet inom gastronomin där han och får läsa om vad som händer när med tiden blev något av en ikon. skattemedel investeras i bolag med adress i skatteparadis. carlsson bokförlag Läs mer om böckerna och Stora Nygatan 31 Box 2112, 103 13 Stockholm vår övriga utgivning på 08-545 254 80 [email protected] www.carlssonbokforlag.se Utges av Föreningen Kulturella Perspektiv vid Umeå universitet, med stöd av Vetenskapsrådet och ULTURELLA Carlsson Bokförlag, Stockholm Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk k tidskrift tillämpar ett referee-system ERSPEKTIV med extern kvalitetsgranskning. Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk p tidskrift is a refereed quarterly scientific journal. Submitted manuscripts will undergo blind peer review. Svensk etnologisk tidskrift chefredaktör Nr 1 2014 • Årgång 23 Roger Jacobsson redaktionskommitté Alf Arvidsson, Billy Ehn, Kurt Genrup, Roger Jacobsson, Marianne Liliequist, Anna Sofia Marianne Liliequist och Coppélie Cocq Lundgren, Britta Lundgren Samisk kamp för kulturell överlevnad 2 redaktionell assistent Coppélie Cocq AnnCristin Winroth Kampen om Gállok rådgivande nationell Platsskapande och synliggörande 5 redaktionskommitté Gösta Arvastson, Helene Brembeck, Angelika Sjöstedt Landén Lena Gerholm, Orvar Löfgren, Gruvboom och gruvkamp Inger Lövkrona Anteckningar från Gállok–Kallak 13 internationell Marika Nordström redaktionskommitté ”Nån slags soffliggande nomad i musikbranschen” Anne Eriksen, Oslo, Torunn Selberg, Bergen, Ulrika Wolf-Knuts, Åbo, Ett samtal med Max Mackhé om musik, identitet Anna-Maria Åström, Åbo och politisk aktivism 22 ansvarig utgivare Christina Åhrén Billy Ehn En samebys strategi för överlevnad 33 redaktionens adress Eva J:son Lönn och kontaktuppgifter Varför ska dom få? Etnologi/Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, Vardagsrasism mot samer i läsarkommentarer SE-901 87 Umeå på tre svenska nyhetssajter 41 Roger Jacobsson, tel. 090-786 96 57 Kristina Sehlin MacNeil [email protected] Billy Ehn, tel. 090-786 55 67 Vad är urfolksmetodologier? 50 [email protected] Hanna Outakoski AnnCristin Winroth (prenumera Språkrikedom skapar ett mångsidigt identitetsspektrum 58 tionsansvarig) tel. 090-786 57 25 [email protected] Krister Stoor Fax 090-786 78 45 Samiska berättelser om björnmöten och de två bröderna 67 prenumeration Anna-Lill Ledman 275 kronor för fyra nummer 2014, institutioner och bibliotek 325 kronor, Medskapandets konst? lösnummer 70 kronor Om samiskt inflytande i kulturhuvudstadsåret Umeå2014 76 plusgiro 65 33 59 – 0 Saemien gæmhpoe ihke kultuvre edtja guhkiebasse jieledh omslag och grafisk form Samisk sammanfattning av numrets innehåll 84 Roger Jacobsson Anmälningar och notiser 87 typsnitt Adobe Caslon ”Det är slut med att tiga och tåla. Vi kräver vår lagliga rätt” Nigel Bankes & Timo Koivurova (eds.), The Proposed Nordic Saami Convention: copyright National and International Dimensions of Indigenous Property Rights, Kulturella Perspektiv och respektive anmäld av Roger Jacobsson författare tryck Original i Umeå AB 2014 Omslagsbilden: Från demonstrationen i Stockholm mot gruvexploateringarna issn 1102-7908 hösten 2013. Foto: Emma Lundström. Marianne Liliequist och Coppélie Cocq

Samisk kamp för kulturell överlevnad

etta temanummer av Kulturella Perspektiv Marianne Liliequist handlar om samisk kamp för kulturell över- är professor i etnologi vid institu tionen för kultur- och medie levnad och artiklarna synliggör de strategier vetenskaper samt affilierad till och initiativ som pågår i Sápmi idag i en tid ARCUM, Umeå universitet. dav hot och utmaningar – en tid som även präglas av käm- Hon är för närvarande verksam paglöd, mobilisering och engagemang. inom projekten ”Åldrande och Under hösten 2013 har Sveriges regering fått kritik livsvillkor” samt ”Production både från FN:s rasdiskrimineringsorgan och från Dis- and transmission of indigenous krimineringsombudsman (DO) för sitt agerande mot knowledge: Oral and mediated den samiska befolkningen. FN:s kritik riktar sig mot en strategies to express Sámi iden planerad gruva i Rönnbäcken. Statens tillåtande mine- tities”. ralstrategi och gruvpolitik innebär ett hot mot rennä- ringen och lokalbefolkningen. Och Rönnbäcken är bara Coppélie Cocq, fil.dr i Sa ett exempel av många. Exploateringarna i Sápmi, inte miska studier, presenteras när minst ”gruvboomen”, är en av de största utmaningarna i mare vid sin egen artikel. Sápmi idag. DO riktar sin kritik mot Sveriges samepolitik och påpekar den bristfälliga lagstiftningen som miss- lyckats i att säkerställa samernas rättigheter och därför bidragit till att skapa motsättningar och diskriminering. Den kritik som Sverige fått ta emot är inte bara resultatet av en bristfällig politik mot landets urfolk. Det är också resultatet av den uppmärksamhet som väckts nationellt och internationellt genom en kraftfull mobilisering i Sápmi. Samiska röster höjs och hörs, i lokalsam- hällen, i sociala medier och riksmedier. Den svenska ”gruvboomen” har resulterat i ett uppsving för den samiska rättighetskampen. I ett uttalande från Sametinget den 27 augusti enades alla partier om en protest mot statens gruvpolitik. Protesterna i somras mot provbryt- ningen i Gállok/Kallak , väster om Jokkmokk, där aktivister byggde barrikader och hindrade gruvprospektö- rernas arbete med sina egna kroppar är ett av flera exempel som visar att den samiska kampen idag får stöd av såväl nationella som internationella miljöaktivister och av enskilda som vill stödja urfolkens rättigheter.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 2–4. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 Samisk kamp för kulturell överlevnad 3

Likheten är stor med kampen i Alta i knutna till platsen och vem som har rätt Norge 1979–1981, där utbyggnaden av att vistas på och använda denna plats. Altaälven hotade att förstöra stora ren Etnologen Angelika Sjöstedt Landén fram- betesområden. Då liksom nu ställde sig håller fältarbetets betydelse vid studier av miljörörelsen solidarisk med samerna. protestaktioner. Samspelet mellan lokal- Den stora skillnaden är det större inter befolkningen och de tillresta demonstran- nationella deltagandet som mobiliserats terna kom tydligare till synes på plats genom Facebook och Twitter. än i de sociala och de traditionella me I denna kontext belyser artiklarna i dierna. temanumret strategier för kulturell över- Etnologen Marika Nordström anknyter levnad. Samiska identitetsmarkörer som också till kampen i Gállok/Kallak när renskötseln, markerna, språket, muntliga hon problematiserar frågan om etnisk traditioner är exempel på uttryck som lyfts identitet och dubbla identitetspositioner i fram i kampen för att hävda rättigheter sin artikel om musikern och aktivisten till land och vatten, till språk, till in Max Mackhé. Mackhé är inte av samisk flytande. Artikelförfattarna kommer från börd men han identifierar sig med sa olika ämnesområden: etnologi, samiska, merna och engagerar sig helhjärtat i den historia och medie- och kommunikations- samiska rättighetskampen. vetenskap. Två artiklar tar sin utgångs- I etnologen Christina Åhréns artikel punkt i demonstrationerna i Gállok/ skildras den konstanta utsatthet som sa Kallak där skribenterna har utfört fält mebyarna upplever idag, en utsatthet som arbete i samband med aktionerna. Folk bl.a. orsakas av den höga frekvensen av loristen Coppélie Cocq, Samiska studier, rovdjur. Hon lyfter fram de strategier som skriver om hur viktig själva platsen är i medlemmarna i samebyn har utarbetat, debatten om Gállok. Det handlar inte där dekoloniseringsteorier används för att bara om arbete och fortlevnad, i grunden tolka omvärldens agerande och gemen- handlar det om identiteter och en historia skapen inom gruppen lyfts fram.

Från demonstrationen i Stockholm mot gruvexploateringarna hösten 2013. Foto: Emma Lundström.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 4 Marianne Liliequist och Coppélie Cocq

Eva J:son Lönn, medie- och kommuni- Det samiska temat var en starkt bidra kationsvetenskap, har studerat de same- gande orsak till att Umeå utsågs till euro- fientliga kommentarer som släpps igenom peisk kulturhuvudstad 2014. Anna-Lill på svenska dagstidningars nyhetssajter. I Ledman, historia, diskuterar frågan om kommentarerna uttrycks en osynlig var- samernas inflytande i utformningen av dagsrasism som kan sammanfattas med: programmet. Hon menar att trots att ”Varför ska dom (samerna) få särskilda många enskilda samer har fått möjlighet privilegier?” Hon resonerar kring vilka att nå ut med olika kulturella verksamhe- orsakerna kan vara till att kommentarerna ter, så kan man inte säga att det samiska publiceras trots tidningarnas regler om samhället har fått styra över projektin- att inlägg som innehåller rasistiska åsikter riktningarna. inte ska publiceras. Kristina Sehlin MacNeil, etnolog, behandlar i sin artikel den växande kritiken mot det västerländska forskningsparadigm Summary som bortser från urfolkens egen kunskap. Sami Struggle for Cultural Survival Hon belyser alternativa sätt att tänka om (Samisk kamp för kulturell överlevnad) forskningsprocesser, urfolksmetodologier, som bl.a. innebär att forskaren visar re This special issue focuses on the Sami struggle for spekt för urfolkens värdesystem och som cultural survival. The articles deal with strategies ger något tillbaka till de människor som and initiatives going on in Sápmi today during a man forskar tillsammans med. time of threats and challenges - a time that is also marked by resistance and mobilization. During Hanna Outakoski, universitetslärare i the fall of 2013, the Swedish government has been samiska språk, har studerat flerspråkiga criticized both by the United Nations’ Committee barn och ungdomars skrivande i Sápmi. on the Elimination of all Forms of Racial Dis- Att man kan många språk vidgar ens möj- crimination, and by the Swedish Discrimination ligheter att uttrycka sig och se saker från Ombudsman for its actions against the Sami population. The UN criticism was directed against a olika perspektiv. Kunskaper i ett hotat ur- planned mine in Rönnbäcken, in the region of folksspråk som samiska öppnar dessutom Västerbotten. Exploitation in Northern Sweden, nya språkarenor där den egna identiteten not least the mining boom, is among of the biggest hämtar uttryck från samiska traditioner challenges in Sápmi today. Sami identity markers och påverkas ständigt av politisk om- such as reindeer herding, land, language and oral världsgranskning. Barn och ungdomar i traditions are examples of expressions that are highlighted in the battle to claim rights to land Sápmi lever i en tid av förändring där fun- and water, to language, and to participation in de- deringar kring klimathot och framtiden cision making. är bara några av de aspekter som gör deras Keywords: sami identities, sami mobilization, perspektiv så viktigt. sami identity markers, cultural survival. En annan viktig del i den samiska kun- skapsöverföringen är det muntliga berät- Marianne Liliequist, Professor in Ethnology, tandet. Krister Stoor, Samiska studier, be- Department for Culture and Media Studies, Umeå handlar i sin artikel gamla sägner om University, Umeå, Sweden. människans relationer till björnen. Berät- Coppélie Cocq, PhD in Sámi Studies, Research telserna utgår från händelser i modern tid, Fellow at HUMlab, Umeå University, Umeå, men anknyter till samiska myter. Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Coppélie Cocq

Kampen om Gállok Platsskapande och synliggörande

”What local people?” Coppélie Cocq, fil.dr i Sa- miska studier, är folklorist med forskningsintressen i berättande, å lyder frågan som Clive Sinclair-Poulton, VD från muntligt till digitalt. Hon för det brittiska gruvbolaget Beowulf Mining är anställd som forskare vid ställde vid en presentation av ett av sina gruv- HUMlab, Umeå universitet. projekt. Den lokala befolkningen han syftar på, Aktuella forskningsfrågor i hen- seller snarare avsaknaden av sådan som han antyder, gäl- nes arbete är förhållandet till naler Gállok (Kallak), belägen 45 kilometer utanför Jokk- turen samt kunskapsproduktion mokk. Sinclair-Poultons fråga var retorisk och kom som via digital teknik. Hon är med- ett svar på en undran över lokalbefolkningens eventuella författare i Hybrid Media Cul- invändningar mot ett gruvprojekt. ture. Sensing Place in a World Responsen på uttalandet kom bland annat i form av of Flows (red. Simon Lindgren) en hemsida, www.whatlocalpeople.se. Den öppnas med och bland hennes senaste publika- en kort film som visar Sinclair-Poultons påstående, tioner finner vi bl.a. artikeln styrkt med bilden på ett kalhygge. Frågan han ställer ”From the árran to the Internet: följs av ett svar i form av en rad porträttbilder – ansikten Sami storytelling in digital environments”, i Oral Tradition, på personer som bor och verkar i området, med texten 2013. ”We are the locals!”. Vidare innehåller hemsidan flikar där man kan klicka fram information om några gruvprojekt. Under fliken ”Vi finns” kan man läsa om bakgrunden till webbsidan: Denna hemsida tillkom på grund av ilska. En ilska som rann över av ett uttalande som fälldes under en internationell gruvkonfe- rens i Stockholm. Där redogjorde representanter för Beowulf Mining (Jokkmokk Iron Mines AB1) för sina planer med brytning av järnmalm i ett cirka 4,5×5 kilometer stort dagbrott vid Gállokjávrre (kallat Kallak) fem mil väster om Jokkmokk. (http://www.whatlocalpeople.se/vi-finns/) Svartvita närbilder rullar på övre delen av skärmen och visar på lokalbefolkningens närvaro. På samma sätt som Sinclair-Poulton använder en bild på ett kalhygge för att illustrera frånvaron av befolkning, så används bilderna här för att understryka uttrycket ”Vi finns!”.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 5–12. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 6 Coppélie Cocq

”What local people” är också en utställ- Appadurai 1996; Saltzman & Svensson ning,2 ett YouTube-konto och har blivit 1997). Den amerikanska antropologen ett slagord i kampen mot prospektering i Keith Basso (1996) visar hur bl.a. berät- området kring Gállok. Reaktioner på Sin- telser, ortnamn och språk ger uttryck för clair-Poultons provocerande fråga marke- detta. Utifrån hans forskning om apacher rar även ett viktigt steg i kampen mot nas koppling till landskapet beskriver han gruvexploateringar i Sápmi. hur berättelserna inte skildrar landet, utan Denna korta dialog – eller försök till snarare berättar om en relation till landet dialog – mellan det utländska gruvbolaget och till det förflutna som betonar en kon- och lokala samiska aktörer synliggör också tinuitet. För många urfolksgrupper om- en aspekt i mötet mellan gruvindustrin fattar markerna och landskapet även en och lokalbefolkningen idag, nämligen historia, specifika kunskaper och speciella platsskapande, dvs. hur platsen definieras rättigheter. och omdefinieras, tillförs mening och De samiska rättigheterna – vad gäller sätts i ett sammanhang. såväl renskötsel, fiske som språk – är defi- I denna artikel undersöker jag hur ak- nierade i förhållande till geografiska plat- törer i gruvmotståndsrörelsen förhåller sig ser. Sápmi bär också på ett kolonialt för- till platsen och markerar sin närvaro. Ti- flutet. Det handlar därför inte bara om en digare forskning visar att det finns ett fysisk, materiell och geografisk plats för starkt samband mellan landskap och iden- debatt om ursprung, äganderätt och lev- titet (se nedan). nadsätt, utan också om en symbol för för- Syftet här är att undersöka hur detta tryck, övermakt och paternalism. kommer till uttryck i gruvdebatten i Ifrågasättandet av lokalbefolkning i Sápmi idag och belysa vad som står på Sinclair-Poultons uttalande framställer spel i kampen om platsen Gállok. Till Gállok som ett ”terra nullius” (Fitzmau- grund för denna studie finns muntliga rice 2007), ett område som tillhör ingen uppgifter insamlade genom intervjuer och som är obebott. Detta legitimerar ex- våren 2013 samt observationer efter ett ploateringar – eller till och med motiverar platsbesök i Gállok augusti 2013. I arti- varför området bör exploateras, som en keln studeras olika uttryck men de inter- möjlig lösning på brist på arbetstillfällen vjuades utsagor ligger till grund för att och ett ökat behov av mineraler (jfr Frost närmar mig frågan i enlighet med ett 1981). emiskt och urfolksperspektiv med fokus Konkreta argument om jobbtillfällen på informanternas intressen, erfarenheter och om konsekvenser för gruvnäringen och upplevelser (jfr Porsanger 2004:109; samt för rennäringen och miljön är tyd- Smith 1999:39). liga i gruvdebatten. Vidare inskrivs diskussioner kring en eventuell gruva i Gál- lok i ett större sammanhang som präglas Plats som identitetsmarkör av diskurser om glesbygdens överlevnad och tillväxt, men också om renskötselns Tidigare forskning om landskapets be utsatthet i en kontext av ökande exploate- tydelse understryker hur samhörighet, ringar. längtan och tillhörighet är känslor som Dock är det inte endast olika närings- är starkt kopplade till en plats (se bl.a. intressen och prioriteringar som förs i de-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Kampen om Gállok 7 batten, utan också skilda perspektiv i frå- Innebörden som landet och markerna gan, inte minst på vad platsen är, betyder, har ur ett urfolksperspektiv har studerats i och har fyllts med för innebörd. Gállok, andra kontexter än det samiska, som till med sin närhet till fjällen, vandringsleder exempel i de kanadensiska sociologerna och sjöar har visat sig vara en angelägen- Sium och Ritskes forskning: het för många. Historiskt sett är det i första hand en del av Sápmi och ett ren- The land is more than a backdrop, space, or a location; it is a sustainer, speaker, and archive skötselområde. for Indigenous stories. (Sium & Ritskes 2013: Kulturgeografen Tomas Rydbergs un- VII.) dersökning av landskapets koppling till identitet för samer i Handölsdalens same- En plats roll och betydelse är större än bys område visar att ”platserna är starkt bara en bakgrund; platsen är en röst och förknippade med minnen av dem som levt tillskrivs en agens. Den fungerar som en där tidigare” (2011:91). Tryggheten som ”behållare” som omsluter en historia, ett många finner i hemlandskapet och ”starka arkiv av berättelser. På samma sätt som kopplingar mellan språket, identiteten när Sápmi beskrivs som ett ”arv” betonar och landskapet” (2011:92–93) är andra beskrivningen i citatet ovan en kontinui- aspekter som kommer fram i hans analys tet och ett tidsperspektiv som både inklu- av intervjumaterial med samebymedlem- derar en historia, en samtid och en fram- mar och andra samer med anknytning till tid. området. Den kanadensiska forskaren Vanessa Sambandet mellan landskap och iden- Watts utgår ifrån kunskap i Anishnaabe titet tyder på att Sápmi är meningsbä- och Haudenosaunees världsbild för att rande symboliskt i lika hög grad som förstå relationen mellan människan och pragmatiskt. Dock är denna dimension naturen. Hon argumenterar för en ”indi- svårare att kommunicera ut och förmedla. genous cosmology” som, till skillnad från Denna intima och svårbeskrivliga känsla ett västerländskt epistemologisk-ontolo- kommer till uttryck i berättelser från sa- giskt perspektiv, tillhandahåller en tolk- miska informanter engagerade i gruvmot- ningsram där människan och naturen in- ståndet3 när jag frågat om vad deras hem- går i ett system och båda har en lika hög trakter har för betydelse. grad nivå av agens. ”Place-thought” är ett begrepp som försöker förklara en teoretisk Det är våra marker. Det är nånting speciellt. förståelse av världen genom ”a physical Jättesvårt att sätta ord på. Och det är också där- för jag känner så starkt för det som sker i våra embodiment” (Watts 2013:21). Detta för- marker. Det är också ett arv jag vill lämna efter kroppsligande av en plats har också stude- mig, att mina [. . .] barn ska få uppleva. Mar- rats av australienska forskare som med kerna är som . . . alltså, okej att de kan leva vi- begreppet ”embodied places” (Beck and dare i böcker och jojkar eller vad som helst, Somerville 2002) illustrerar hur fysisk men det är ju bara . . . [. . .]. Det bästa är ju om de finns kvar, att man har både berättelserna närvaro, muntliga traditioner och interak- OCH ställena! tion med landskapet krävs för att kunna förmedla urfolkskunskap i relation till Här beskrivs platsen som ett arv att för- specifika platser. valta och föra vidare, någonting att upp- Detta kommer till uttryck i mitt inter- leva snarare än att beskriva. vjumaterial, bland annat då en informant

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 8 Coppélie Cocq berättar att det är ”svårt att förklara kopp- ”göra sig påminda”. Den abstrakta, svår- lingen till marken” eftersom det ”handlar beskrivliga känslan och betydelsen för na- om så mycket, mycket mer [än ett sätt att turen blir då konkret och gripbar. försörja sig]”. Valet att bo i de aktuella På samma sätt som den franska etnolo- trakterna styrs av att ”rötterna gör sig på- gen Marc Augé skriver om platser som ut- minda” och att det betyder mycket att bo i trycker identiteter, relationer och historien ett område ”där vi alltid varit, där jag kän- (Augé 2009:43) beskriver informanterna i ner att jag har mina förfäder med mig”. min studie hur Sápmi är en plats fylld Informanten positionerar sig här i ett tids- med innebörd av central betydelse. Utöver perspektiv som innefattar förfäder, rötter, den konkreta järnmalmen, skogen, det historia och framtid – aspekter som utgör fysiska och synliga landskapet så finns det en del av ens identitet. även ett osynligt och livsviktigt värde i Markernas koppling till identiteten markerna – någonting som inte syns på träder fram tydligt i flera intervjuer, bl.a. i Sinclair-Poultons bild på ett kalhygge. De följande exempel: spåren som användningen av marken för bl.a. renskötseln sen urminnes tider läm- Det är som en del av mig, de där markerna. Det nar i landskapet är inte lika synliga som går inte att beskriva. [. . .] Det kan man lätt byggnader, asfalterade vägar och andra kunna jämföra . . . alla människor har ett ställe som betyder mycket. Ett speciellt hus, vad som tekniska infrastrukturer. helst. [. . .] Att man känner en samhörighet som Sápmi som förfädernas land och land- inte går att sätta ord på. Den känslan har jag. skap som omfattar heliga platser och en […] Det är nånting speciellt att veta att, i de lång historia inkluderar osynliga kunska- där markerna har mitt folk funnits så länge per och värden. För dem som bott i områ- man kan minnas. det sen urminnes tider handlar det om mer än en naturskön upplevelse eller en Känslan för markerna och det innehållet resurs att exploatera. På samma sätt som de fylls med är subjektiva och individuella. en gákti (traditionell samisk dräkt) är mer I det här fallet handlar det om en identitet än ett plagg, jojken mer än en sång och både på individuell (”mig”) och på kollek- språk mer än ett sätt att kommunicera, så tiv nivå (”mitt folk”), där båda nivåerna är Sápmi laddat med symbolism och blir sammanlänkas i relation till en viss plats. en identitetsmarkör som kan förmedla Att markerna är det som sammanlän- underliggande kulturella aspekter. kar identiteten genom kontinuiteten ut- Frågan ”What local people?” är därför trycks av en annan informant: en allvarlig markering. Ifrågasättandet av Det är där jag har min själ och mitt hjärta. [. . .] lokalbefolkningen innebär inte bara ett Det är där det börjar alltihopa . . . ifrågasättande av närvaro, markanvänd- ning och rätt till land och vatten. För den Det starka sambandet mellan dessa perso- som upplever en stark koppling till natu- ner och de områden som de känner en ren är det även en del av ens identitet och samhörighet med beskrivs som någonting existens som ifrågasätts. Hur kan man fysiskt och förkroppsligat. Naturen, land- synliggöra och medvetandegöra det vä- skapet och markerna finns inuti kroppen i sentliga, abstrakta? Lägret Kamp Gállok ”själen och hjärtat”, är en del av en person, under sommaren 2013 kan ses som ett ut- och rötterna sitter djupt inne och kan tryck för detta.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Kampen om Gállok 9

Förhandling om plats: sammans med rekommendation att bära industriområde vs renbetesland hjälm. Området närmast maskinen av- gränsas med rött/vitt band för avspärr- Ett uttalande i lokala medier väckte ytter- ning, i enlighet med föreskrifter för bygg- ligare reaktioner mot JIMAB:s närvaro i nads- och anläggningsområde. Skogen Gállok, då gruvbolagets VD Fred Boman blir en byggarbetsplats och tillträde be- benämner Gállok som ”vår arbetsplats”, gränsas. Skyltarna och avspärrningen bi- ”vårt industriområde”.4 Platsens betydelse drar till att skapa en plats som definierar artikuleras i termer av näringar, men för vilka som är behöriga eller ej att befinna lokalbefolkningen också symboliskt och i sig inom markerat område. relation till individuella och kollektiva identiteter. Närvaron har ifrågasatts, och som en reaktion på detta har synliggöran- det av lokalbefolkningen blivit centralt i kampen. Som vi sett tidigare har detta skett via en hemsida och sedan vidare på nätet (forum på sociala medier). Men detta har också skett på platsen vid Kamp Gállok (se Sjöstedt Landén i detta nummer) med miljöaktivister, befolkning från närlig- gande byar, representanter från same byarna och besökare. Utöver blockader i form av torn, vägbommar och stora stenar har olika skyltar använts för att bemöta JIMAB och definiera platsen. Närmare Kamp Gállok står en skylt mitt på vägen. STOP-markeringen adres- serar de som går förbi lägret för att fort- sätta mot prospekteringsområdet, dvs. först och främst JIMAB:s personal som passerar vägen för att ta sig till de platser som ska sprängas för provbrytning. Skyl- ten följer mallen för en officiell vägmarke- ring, dock fäst vid en träpåle till synes in- hämtad från skogen intill vägen. Kombi- nationen av visuella signaler (den officiella utformningen kombinerad med en hem- gjord påle) synliggör det folkliga initiati- vet som ifrågasätter de officiella struktu- rerna genom att återanvända deras ”språk” ”Obehöriga äga ej tillträde” deklarerar i ett nytt sammanhang. en skylt i skogen5. Skylten är uppsatt av Vidare hade samiska konstnärer satt prospekteringsföretaget JIMAB i när upp skyltar längst vägen till och runt läg- heten av en borrigg (i bakgrunden) till- ret. Här på lulesamiska:

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 10 Coppélie Cocq

Debatten fortsätter

Denna analys av Kamp Gállok som en form av platsskapande för identitetsut- tryck och mötesplats för olika perspektiv är ett av många sätt att studera händel- serna som skedde under sommaren 2013. Frågan om en eventuell gruva är komplex och ingår i en debatt där många fler aspekter än miljö, urfolksrättigheter och tillväxt bör beaktas. Många aktörer argumenterar för sin sak – miljöaktivister, lokalbefolkning, övrig befolkning från när- området, samebyarna, renskötare, polisen, Några meter från denna skylt hittar vi JIMAB och dess anställda, medierna, de en engelsk version med samma text: ”NO som gör sin röst hörd via sociala medier MINING. REINDEER HERDING mm. Platsen blir en zon för uttryck för AREA. Respect Indigenous Rights – Us olika identiteter som ibland överlappar Local People”. Ytterligare några meter varandra, och som har platsen som ge- därifrån finns samma skylt på nordsa- mensam närmare. miska. Platsskapande är en aspekt i det hela Lulesamiska är det samiska språket som är viktigt att lyfta fram av flera an- som talas i området där Gállok ligger. Sa- ledningar. Som argumenterat ovan finns misk närvaro markeras här, utöver språ- det en stark koppling mellan markerna ket, även genom att plakatet är utformat och identiteten. I den här artikeln har som en officiell skylt i färg, form och typ- jag velat visa vilka mekanismer och strate- snitt. Den följer mallen för upplysnings- gier som kommer till uttryck i kampen märken enligt svenska vägmärken. Detta inte bara mot en planerad gruva eller mot institutionella inslag i designen stärker exploateringar i Sápmi, utan också i kam- budskapet och ramar in det till ett offi pen om att få sin röst hörd, för att höras ciellt uttalande. Språket synliggörs och och synas i ett sammanhang där de dis- blir här lika självklart som det svenska kurser som dominerar och de visuella sig- språket. naler som värderas tillhör kolonialmak- ”NO MINING”-skyltarna är en del av ten. Kallak Art festival, en samling av konst Platsskapande är i sig ett sätt att skapa utförd av samiska konstnärer som inklu- historia (Basso 1996:7). Ifrågasättande av derar tavlor, plakat och installationer.6 lokalbefolkning är från detta perspektiv Lägret var en plats för konstnärliga ut- ett försök att radera en del av platsens hi tryck även i form av musik, med regel- storia. Att förhandla om en plats och mar- bundna konserter. Gállok blir då en scen, kera sin närvaro innebär därför också att en plats där konst skapas, ställs upp och argumentera för sina rättigheter. Konflik- betraktas av besökare. Samisk närvaro ten är laddad, tonen hård, spänningar synliggörs via konstnärliga och kulturella starka. Hot och smutskastning har före- uttryck som sätt att markera platsen. kommit i debatten. Det handlar om mer

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Kampen om Gállok 11

än jobb och fortlevnad: debatten kring Frost, Alan, 1981. “New south Wales as terra nul- Gállok aktualiserar frågan om vems rätt lius: The British denial of aboriginal land rights”, in Historical Studies, 19(77), pp. 513– att finnas, vistas och använda platsen. 523. Idag fortsätter debatten, om inte på Porsanger, Jelena. 2004. “An essay about indige- plats i Gállok så på andra platser genom nous methodology”, in Nordlit, 15, pp. 105– utställningar med Gállok-konst, demon- 120. strationer och inte minst via sociala me- Saltzman, Katarina, & Svensson, Birgitta (red.), dier. Forum på internet har blivit platser 1997. Moderna landskap: Identifikation och tradition i vardagen. Stockholm: Natur och kultur. där röster möts, skyltar skapas och sprids, Rydberg, Tomas, 2011. Landskap, territorium och och där olika identiteter synliggörs. identitet i Sapmié – exemplet Handölsdalens sameby. Kulturgeografiska institutionen. Uppsala. Sium, Aman, & Ritskes, Eric, 2013. “Speaking Noter truth to power: Indigenous storytelling as an act of living resistance”, in Decolonization: Indi- geneity, Education & Society, 22(1), pp. I–X. 1 Jokkmokk Iron Mines AB ( JIMAB) är dotter Sjöstedt Landén, Angelika, 2014. ”Gruvboom och bolag till Beowulf Mining. gruvkamp: Anteckningar från Gállok-Kallak” 2 Utställningen visades i samband med Jokkmokks (detta nummer). marknad 2012. Smith, Linda Tuhiwai, 1999. Decolonizing Metho- 3 Cirka 6 timmars inspelade intervjuer, maj 2013. dologies: Research and Indigenous Peoples. Lon- Materialet anonymiseras och närmare detaljer don: Zed Books. kring intervjuerna utelämnas av hänsyn för infor- Somerville, Margaret, & Hartley, Laura, 2000. manterna. “Eating place: Postcolonial explorations of em- 4 SVT Nordnytt 13 augusti 2013 bodiment and place”, in Journal of Intercultural 5 Fotograf: Peter Steggo (samtliga foton i artikeln). Studies, 21(3), pp. 353–364. 6 Den konsten som skapats i Gállok under somma- doi:10.1080/07256860020007575 ren 2013 har presenterats som en utställning un- SVT Nordnytt, 13 augusti 2013, http://www.svt. der namnet Gállok Protest Art bl.a. i Jokkmokk se/nyheter/regionalt/nordnytt/aktivisterna- (Sameslöjdstiftelsen), Luleå (Norrbottens mu- backar-inte. seum) och Umeå (Folkets Hus). Watts, Vanessa, 2013. “Indigenous place-thought and agency amongst humans and non humans (first woman and sky woman go on a European Referenser world tour!), in Decolonization: Indigeneity, Education & Society, 2(1), pp. 20–34. Appadurai, Arjun, 1996. Modernity at Large: Cul- ”What local people?” www.whatlocalpeople.se, tural Dimensions of Globalization. Minneapolis: hemsida. University Of Minnesota Press. Augé, Marc, 2009. Non-Places: An Introduction to Supermodernity. London: Verso. Basso, Keith. H., 1996. Wisdom Sits in Places: Summary Landscape and Language Among the Western Apache. Albuquerque: University of New Mexi- The struggle for Gállok co Press. Place-making and visibility Beck, Wendy & Somerville, Margaret, 2002. (Kampen om Gállok “Embodied places in indigenous ecotourism: Platsskapande och synliggörande) The Yarrawarra research project”, in Australian Aboriginal Studies, vol. 2. pp. 4–13. Exploitations of Sámi land by the mining industry Fitzmaurice, Andrew, 2007. “The genealogy of actualize articulations of the meaning of place and Terra Nullius”, in Australian Historical Studies, landscape in relation to identities. This article in- 38 (129), pp. 1–15. vestigates processes of place-making with the ex-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 12 Coppélie Cocq ample of Gállok, situated in traditional Sámi land land, but rather about the visibility of a people, a where exploratory drillings have recently been history and indigenous perspectives on nature. conducted by a British prospecting mining com- Keywords: place-making, landscape, activism, pany. In the context of the mining conflict in nature. Sápmi 2013 and based on interviews with people involved in the resistance movement against new mines in Sápmi as well as ethnographical observa- Coppélie Cocq, PhD in Sámi Studies, Research tions of Camp Gállok, this study underscores how Fellow at HUMlab, Umeå University, Umeå, strategies of place-making are more than about the Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Angelika Sjöstedt Landén

Gruvboom och gruvkamp Anteckningar från Gállok–Kallak1

nder senare år har gruvprospektering blivit Angelika Sjöstedt en allt större angelägenhet för befolkningen i L A ND é n , fil.dr, arbetar som forskare i etnologi vid institutio- glesbebyggda områden på grund av vad som nen för kultur- och medieveten- benämns som en svensk ”gruvboom”. Ordet skaper vid Umeå universitet. ugruvboom* ger drygt 600 träffar i Mediearkivet. Där Hon disputerade 2012 på av- kan man också se att ordet började användas i medierna handlingen Moved by reloca 2004 efter att inte ha varit använt sedan 1990. Från 2004 tion som bland annat handlar om har antalet artiklar ökat stadigt. En översikt av artik skapandet av centrum och perife- larna fram till 2011 ger framför allt en positiv bild rier och dess betydelser för iden av gruvboomen. Det handlar mycket om alla jobb som titetsskapande processer. Sjöstedt skall skapas i glesbygdsområden som länge kämpat mot Landén är också anknuten till avfolkning, åldrande befolkning och en krympande forskningsprogrammet Åldrande samhällsservice. Men sedan börjar kritiska röster höjas och livsvillkor, Umeå universitet, angående gruvbrytningens miljökonsekvenser, att det inom vilket hon studerar äldre innebär en kolonisering och att samiska intressen körs kvinnors berättelser om familje- över i prospekteringsivern. De konflikter som gruv föreställningar och familjebild- ning. boomen orsakat – och slutligen synliggjort – kan inte längre bortses ifrån. Debatt- och reportageböcker som Norrland av Po Tidholm (2012) och Smutsiga miljarder: gruvboomens baksida av Arne Müller (2013), liksom SVT Debatt och Uppdrag granskning, har problematiserat bil den av gruvboomen som landsbygdens frälsning. Det har från flera platser i landet rapporterats om hur gruv prospekteringar skapar konflikter i lokalsamhällen. Vid några prospekteringsplatser har regelrätta demonstratio ner/ockupationer också genomförts. Jag är del av en grupp forskare som undersöker hur olika motståndsrörelser/motståndskamper skapas i lands- bygder och vilken typ av argument, ställningstaganden och aktörer som bär upp sådana rörelser/aktioner/kam per. Vi har under senare år sett reaktioner på den ut veckling som till stor grad berört Norrlands inland. Det kan gälla drastiska neddragningar i offentlig sektor, av

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 13–21. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 14 Angelika Sjöstedt Landén folkning, åldrande befolkning och gruv Mitt specifika intresse i den här arti exploatering. Initiativ som till exempel keln gäller demonstrationerna mot en Doroteaupproret handlar om konkreta provbrytning inför en eventuell gruva i frågor, som rätten till akutsjukvård, men Gállok/Kallak väster om Jokkmokk i sådana initiativ insisterar även på att vara Lappland och Sápmi. Demonstrationen med att skapa innehåll i begrepp som på plats i Gállok startade 1 juli i år. Lägret ”landsbygd” och ”glesbygd” i en tid då packades ihop i september 2013 då gruv ”landsbygdspolitk” allt som oftast för bolagets lastbilar till slut kört ut den malm skjuts till ”en politik om landsbygden” som de provbrutit. Gruvmotståndarna har under begrepp som till exempel ”hållbar hela tiden varit flitiga användare av so tillväxt” (se t.ex. Regeringskansliet, 2010). ciala medier så som Facebook och Twitter Genom att använda etnografiska och för att mobilisera ett lokalt, nationellt och medievetenskapliga metoder undersöker internationellt nätverk av människor att vi nutida rörelser och kamper och hur de delta i motståndet mot gruvprospektö sammanvävs med strävanden efter en rerna som ville komma in och göra prov hållbar landsbygd. Även om de olika sprängningar i området. En viktig del av rörelserna/aktionerna/kamperna som på motståndet ägde dock rum genom att de går kan handla om olika saker som till ex monstranter med sina kroppar och barri empel sjukvård eller gruvbrytning, så har kader blockerat den enda vägen in i områ de gemensamt att de drivs av moraliska det som tunga fordon kan trafikera. Detta och emotionella ställningstaganden som gjordes genom att bygga olika slags bloc både återskapar och utmanar föreställ kader som rivits ned av polisen flera ningar om till exempel hållbarhet såväl gånger under tiden för demonstrationen. som medborgerliga rättigheter och skyl Förutom att följa demonstrerandet via digheter. sociala medier2 gjorde jag i början av

På vägen ligger barrikaden som ett stort plockepinn. Foto: Angelika Sjöstedt Landén.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Gruvboom och gruvkamp 15

augusti en kort fältresa till demonstra teringsstation, en huggkubbe och yxa för tionsplatsen. Denna betraktades som en att hugga ved. Där står ett campingbord del av en pilotstudie för att ta reda på vil med en massa olika matvaror på: rökt fisk, ken typ av kunskap observationer på plats sesamfrön, bröd, kaffe, vinäger, frukt, kunde bidra med som vi inte fick via so grönsaker och korv. I en kylbag fanns även ciala medier. Samtidigt som fältresan ut smör och mjölk. ”Det är ett under att gjorde en viktig del i skapandet av mate ingen har blivit magsjuk med tanke på de rial gjordes den alltså även av ett metodo- sanitära förhållandena här!” säger en man logiskt intresse. Vad kunde jag få syn på och skrattar. Där finns också några cam på plats som jag inte synliggjordes i till pingstolar. Runt eldstaden finns ligg exempel sociala medier? Denna artikel underlag och renhudar utspridda. Bred- består främst av en kort beskrivning från vid står ett par tältkåtor och några andra fältresan och avslutas med en reflektion mindre tält finns längre bort. Där ligger över vilken typ av kunskap vi kan bidra flera och sover. med som etnologer till detta fält. Jag reste Flera personer sitter runt eldstaden och med bil från Östersund till Gállok vilket på en av campingstolarna sitter en journa är cirka 70 mil enkel resa. Min mamma list från lokalradion och intervjuar dem. anmälde sig som frivillig extrachaufför Han har fått tips om att polisen skall och tillfällig forskningsassistent. När jag i komma idag också. Men det verkar vara det följande skriver ”vi” syftar det alltså falskt alarm. Jag sätter mig bredvid en till mig och min mamma och tillika följe man som inte ser ut att bo i lägret på hel slagare på resan. tid eftersom han ser mer nyduschad ut än många andra. Han berättar att han är från en av samebyarna i området och ville Anteckningar från Gállok komma ut och stötta demonstranterna. Senare får jag reda på att samebyarna haft Efter cirka 4 mil in i skogen väster om som strategi att ha representanter i lägret Jokkmokk kommer vi till en grusväg med under tiden för protesten (se Cocq i detta bom som är uppfälld och bilen får stå all nummer). Jag berättar för honom att när deles innanför. Sedan går vi de sista vi stannade till i Jokkmokk på morgonen hundra metrarna. Lägret är lite sargat. så pratade vi med en person som sa att Det har regnat kraftigt under natten och det var många i lokalbefolkningen som dagen innan har polisen varit där och tagit sympatiserade med demonstrationen men in sex demonstranter till häktet i Gälli inte ville åka ut och visa sig på demon vare. Men nu är de släppta igen och till strationsplatsen. Då berättar mannen vid baka i lägret. Alla verkar dock vara lite elden att hans egen fru är en av dem. Hon mörbultade. Poliserna rev två stora torn sympatiserar, men är rädd för att ”folk ska som byggts upp som blockader på vägen. prata”. Demonstranterna har släpat tillbaka stoc Flera av gruvmotståndarna har uppfat karna som ligger på vägen igen som ett tat det som att det inte är ovanligt att de stort plockepinn. Under ett presennings som gillar gruvetableringen inte gillar tak sitter ett lite fruset gäng med fötterna samer. På så sätt delar gruvprospekte samlade runt eldstaden på marken. Strax ringen lokalbefolkningens stöd för aktio bredvid hänger en egentillverkad sopsor nen i olika typer grupper. Unga männi

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 16 Angelika Sjöstedt Landén

Sopsorteringsstation. Foto: Angelika Sjöstedt Landén. skor som bor i och kring Jokkmokk har tidpunkten för vårt besök finns cirka varit i lägret och besökt. Vissa har varit 10–15 personer i lägret. De har kommit ute för att sabotera, andra har uttryckt inresande från olika delar av landet och sympatier med protesten. De personer jag även från andra skandinaviska och cen träffar den här dagen har funnits på plats traleuropeiska länder. De säger att grup i princip hela tiden sedan den 1 juli. Vid pen demonstranter består av individer. De

Kamp Gállok–Kallak. Foto: Angelika Sjöstedt Landén.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Gruvboom och gruvkamp 17 företräder ingen särskild organisation. aktioner förut, men kan numera inte sitta Men de känner väl till Urbergsgruppen, ute hela tiden. Men han vill ändå stötta. en förening som bland annat finns och Därför har han bakat pajer till alla i läg verkar i Jokkmokk3 med syfte att arbeta ret. för ”naturens och lokalbefolkningens rätt Det fanns ett handfast stöd från boende att behålla och skydda sina långsiktiga i området som var väldigt tydligt och ma livsförutsättningar (mark, vatten, natur teriellt manifesterat på platsen för demon och kultur) nu och för framtiden” (Ur strationen. En av demonstranterna som bergsgruppen 2013). Aktionen som kom funnits med i lägret under hela tiden säger att kallas Kamp Gállok eller Kamp Kallak också att om de kallar på folk så kommer kan möjligen beskrivas som ”evershift- många från byarna runt omkring och slu ing constellations of networked, social ter upp ifall polisen skulle komma till movement organizations and individual baka. I lägret har de upprättat en kontakt activists, sometimes overlapping and con lista till personer som besökt och stöttat verging and at others pulling apart or demonstrationen så att de lätt och snabbt acting separately” (Reitan & Gibson 2012: kan nå alla. Men där runt elden diskuteras 400). också att konflikter som visserligen kan Att det fanns olika aktörer som enga ske redan funnits, men inte tagit öppna gerade sig i protesterna framgick redan uttryck kan öppnas i och med gruv genom att följa kampen i sociala medier, prospekteringen. Den mest besvärliga men vad som däremot blir mera tydligt praktiska saken med lägret har varit att genom att studera aktionen på plats var de upprätthålla nattvakt. Mindre trevliga olika sätt som lokalbefolkningen engage nattliga gäster har ibland dykt upp för att rade sig i protesterna. Inte långt efter att argumentera, berättar de. Men alla som vi anlänt till lägret kommer ett samtal kommer välkomnas och bemöts. Bjuds på från ett äldre par som bor längs vägen upp kaffe. till lägret. De har sett en bil som de tror Det är en kamp om tiden. Ju mer de kan vara polisen. Någon håller utkik mot monstranterna fördröjer förloppet, desto vägen hela tiden. Och skriker bil!!! bil!!! mer försvåras bolagets möjligheter att om det kommer en bil. Men den här dagen locka till sig kapital, menar de. Vid det kommer bara välkomna bilar. Till exem laget som jag besökte lägret så fördes dessa pel kommer ett par som bor i närheten protester till största delen utanför ”gam med kläder som de tagit hem och tvättat. melmedierna”, inga program i SVT De- Det blir utdelning av rena kläder till de batt, granskning av mediebevakningen i som skickat med något. Andra boende i Medierna i radio P1 eller Uppdrag gransk- området hämtar upp demonstranter som ning om gruvboomen hade ännu sänts. Jag behöver duscha. Mannen som jag sitter frågade om demonstranterna inte tyckte bredvid berättar att han känner till mar att det var konstigt att fallet Gállok inte kerna väl och har varit ute och rekat var lyfts till en nationell diskussion om vill gruvbolaget förberett för sprängningar. koren för gruvetablering i Sverige idag. I På vägen tillbaka till bilen möter jag en denna fråga verkade personerna tycka lite annan man som bor i trakten. Han lastar olika. ”Vissa tänker ju så, de här som var i ur stora kylväskor ur bakluckan på bilen. Ojnare gör ju det, men för mig gäller det Han har varit med på många liknande den lokala kampen”, säger någon. Andra

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 18 Angelika Sjöstedt Landén tycker att det är viktigt att se denna de rialet samlas in via internet och andra me monstration som en del av ett större sam dier eller genom att fysiskt vara på plats manhang. Jo, funderar jag, man kan ju där kamper utkämpas. Anette Forsberg fråga sig vem som har ansvar att lyfta skriver i sin studie Kamp för bygden att dessa frågor till vidare debatt. ”Det har ”informanterna trädde in på min arena väl du! Forskarna!” säger en av demon liksom jag besökte deras” (Forsberg stranterna. Jag kan inte annat än hålla 2010:14). Delar av det lokala utvecklings med. Visst har vi forskare ett sådant an arbete Forsberg studerade skedde på ge svar. mensamma plattformar så som till exem pel forskningskonferenser. Men även om arenorna kan sammanfalla kan det skifta Forskning i och om motstånd avsevärt i vilken utsträckning forskaren och kamper fungerar som medaktivist. Vissa forskare deltar själva i merparten av de aktiviteter Den etnologiska forskningen har innefat som de studerar. Andra håller större di tat studier i och om motståndskamper stans. Detta påminner förstås om olika med landsbygd eller glesbygd som arena. förhållningssätt som finns i kvalitativa Det har handlat om kamp för arbete studier över lag, men det kan även finnas (Daun 1969) såväl som lokalt utvecklings inslag som är specifika för att studera ak arbete som överlevnadskamp (Forsberg tivism och olika motståndskamper (Gil 2010). Gemensamt är att dessa kamper lan & Pickerill 2012). inte är isolerade från omvärlden utan är en Min pilotstudie gav inte utrymme till del av sin samtid som kan konceptuali att stanna länge på demonstrationsplatsen seras på olika sätt: moderniteten, indu i Gállok eller i närområdet. Men även om strialismen, urbaniseringen, flykten från min vistelse var kort, så behövde jag ta landsbygden, globaliseringen (se t.ex. ställning till hur jag skulle förstå min egen Hansen 1998). Att sådana kamper ändå roll. Att presentera sig som forskare från ofta framstår som lokala angelägenheter Umeå universitet var snarast något som kan innebära svårigheter för mobilise innebar en samhörighet i den här grup ringen av motstånd. Därför är det viktigt pen. Flera hade universitetsstudier i baga att insistera på att sätta in dem i större get och i vissa fall hade studierna varit det skeenden samtidigt som det specifika och som ledde till att ta steget och även bli ak unika i sådana kamper synliggörs. tiv gruvmotståndare. Men den här resan Att studera aktivism, kamp och mot till Gállok innebar också att reflektera stånd ställer frågor om forskarens roll och över hur min forskning flöt ihop med mitt grad av deltagande i de aktiviteter som övriga liv. Det gjorde mig uppmärksam på studeras på sin spets. Gillan och Pickerill hur gruvboomen blivit omöjlig att inte (2012:133) noterar att ”every stage of the märka i vardagen för oss som är bosatta i research process into social movements Norrlands inland. Skogen i Storsjöbygden can introduce complex ethical questions. i Jämtland där jag lekte som barn har bli The issues we choose to address are often vit prospekteringsområde för guld och highly politicized and involve our own andra metaller. På platser runt Storsjön moral judgements and sympathies.” Detta har uranprospektering pågått under ett gäller oavsett om det huvudsakliga mate antal år. Förra vintern hyrde släktingar ut

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Gruvboom och gruvkamp 19 sin husvagn till grannens son som skulle väldigt ”vardaglig” aktivitet. Som forskare till Pajala och köra hjullastare i Northland med kvalitativa metoder som främsta Resources gruva. Plötsligt en dag kom verktyg för kunskapsinhämtning så håller han hem och lämnade tillbaka husvagnen. vi ofta högt att arbeta med olika typer av Konkurshot och neddragningar. Slut på material och undersöker hur de samspelar jobb. med varandra. I det här fallet handlade Framtidsvisionen som gruvetableringar det främst om sociala medier och att vara laddas med (oavsett om det är positivt på plats. Med denna lilla pilotstudie kunde eller negativt) laddas även med känslor. jag dock se att samspelet mellan lokalt bo- Även om det aldrig skulle bli några dag satta och tillresta demonstranter blev extra brott så får själva tanken och planerna synligt på plats. Detta framkom inte lika människor att agera på sätt som relaterar tydligt i varken sociala eller traditionella till dessa planer. De kanske protesterar medier. Det ”vardagliga” (om nu en sådan eller utför lobbyarbete, tvekar inför att protest kan kallas vardaglig) samspelet köpa tomter och bygga hus, köper några och konfliktpunkterna blev tydligare aktier i gruvbolagen, ifrågasätter fram eftersom sociala medier handlar om hur tiden för näringar som renskötsel och tu personer och grupper vill representera sig rism. Vissa hoppas på att arbetstillfällen själva och detta innefattar inte nödvän skall etableras i bygderna som allt som digtvis hur de duschar eller tvättar sina oftast beskrivs i termer av avfolkning och kläder. Just sådana aktiviteter kan dock åldrande befolkning. Här erbjuder gruv vara viktigt för att undersöka hur olika planerna en framtidsvision som annars sätt att protestera på kan se ut. kan framstå som sällsynt i dessa delar av En tydlig minnesbild från denna lite landet. Däremot ställs de lokala levnads gråmurriga dag i skogen är bara fötter som villkoren på sin spets när gruvetableringar samlas kring en lite lutande eldstad. Det kommer på tal. Det är intressant att pro påminner om att demonstrerandet är en blematisera termer som lokalt motstånd i kroppslig aktivitet. Det blir kallt om föt detta sammanhang eftersom befolkningen terna, det luktar skog, rök och kaffe, pre som bor och verkar i området kan ha svårt senningtaket läcker och kläderna är fuk att mobilisera motstånd då det kan inne tiga. Det dova ljudet av bildäck på grusväg bära ”motstånd” mot en av sina närmaste håller alla på spänn. Men det handlar grannar eller arbetskamrater såväl som också om att känna saker tillsammans: gruvbolag eller myndigheters bestämmel rädsla, ilska, gemenskap och glädje. ser. Att beforska proteströrelser är även det en kamp mot tiden för forskarna. Nu när lägret är nedmonterat kan vi som forskare Slutreflektion inte heller komma tillbaka och försöka förstå hur det kändes på den platsen vid Det hände egentligen inget särskilt på de den tidpunkten, även om vi kan be de som monstrationsplatsen den där dagen i Gál var där berätta för oss om det. En lärdom lok. Det kom ingen polis, demonstran från denna korta pilotstudie är dock att terna sov, åt, samtalade, skötte den per- det finns många ingångar att studera i sonliga hygienen osv. Att vi och andra sammanhanget. Något som karaktärise kom och hälsade på verkade också vara en rade protesten i Gállok var hur kulturella

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 20 Angelika Sjöstedt Landén

Samiska färgerna och flaggan stod symbol för motstånd mot exploatering av Sápmi såväl som lands- och gles bygder generellt. Foto: Angelika Sjöstedt Landén. uttryck som konst, musik och poesi an titeln ”Kampen om Kallak-Gállok går vändes för att förmedla känslor; både frus vidare till Stockholm”. Det planeras för tration och kämpaglöd. Vid flera tillfällen samåkning med buss från Kiruna och hölls konserter och musik som framförts i Jokkmokk och gemensamt boende i tält Gállok samlades på en skiva som nu säljs kåtor och ta plats i staden med ”kultur och för att samla medel för fortsatt kamp. Det kalas”. producerades och uppfördes flera olika Undersökningar av hur motstånd ska konstverk som dels förmedlade budskap, pas kan vara fruktbara på olika sätt. De men som även fungerade som hinder för kan till exempel berätta om vad som är de gruvbolaget och poliserna. Jojkar använ yttersta konfliktpunkterna i det samtida des under polisbortföranden, samiska fär samhället och de kan även hjälpa oss fors gerna användes till skyltar och slagord. kare att utveckla våra kritiska analyser (jfr Här blev de samiska färgerna och samiska Reitan & Gibson 2012). Här är det fort flaggan bland annat stått symbol för den sättningsvis intressant att vidare analysera (ny)kolonialism och exploatering av vems/vilkas berättelse(r) om kamp och Sápmi, såväl som lands- och glesbygder framtid som tar plats i protestens olika generellt, som demonstranterna menar att skeden och representationer (jfr Forsberg gruvbolaget och staten stått för i fallet 2010). I vår fortsatta forskning hoppas vi Gállok. Konstverken lever kvar i bild- och kunna bidra med en analys som kopplar ljudform på nätet och kan användas för att samman hur materiella villkor samt so låta protesterna fortgå där. Det går inte ciala grupperingar som kommer i kontakt heller att säga att protesten är slut även med aktionen får betydelser för att mobi om lägret i skogen packats ihop. Istället lisera motstånd, både på plats och på dis tar kampen andra materiella former. I tans och vilka berättelser om historia, skrivande stund dyker till exempel ett samtid och framtid skapas vid sådana Facebook-event upp i mitt flöde med konfliktpunkter.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Gruvboom och gruvkamp 21

Noter i Kallak.” Se: http://debatt.svt.se/2013/09/03/ debatt-298-lundsberg-och-gruvstrid-i-kallak/. 1 Gállok och Kallak är samiska respektive svenska Tidholm, Po, 2012. Norrland: essäer och reportage. benämningen på samma plats. Luleå: Teg Publishing. 2 De sociala medier som framför allt följts är Face Uppdrag granskning 17. 9. 2013. ”Kampen om gru book-grupperna Stoppa gruvan i Rönnbäck i van.” Björkvattsdalen, Tärnaby, Gruvfritt Jokkmokk och Se: http://www.svt.se/ug/framtidsdrommar- Inga gruvor i Jokkmokk samt twitterkontona om-jobb-blev-lackande-gifthal. @henrikblind, @freenorrland, @kolonierna och Urbergsgruppens hemsida: urbergsgruppen.se, @urbergsgruppen samt hashtagar som #gruvboom, hämtat 2013-09-27. #kallak, #gallok. Detta utgör ett urval konton och grupper till vilka andra länkade sina bloggar och grupper. Det finns även konton som drivs av före Summary språkare för gruvbrytningen, men dessa ingår inte i materialet för denna artikel. Mining Boom and Mining Struggle 3 Enligt Urbergsgruppens hemsida finns lokalgrup Notes from Gállok–Kallak perna Inga gruvor i Jokkmokk, Rädda Ojnareskogen (Gruvboom och gruvkamp och Stoppa gruvan i Rönnbäck inom detta nätverk. Anteckningar från Gállok–Kallak) Dessa lokalgrupper har även varsin grupp på Face book. This article is based on a pilot study where I used ethnographic and media studies approaches to examine how contemporary movements and strug gles are interwoven with aspirations for a sustain Referenser able countryside. My specific interest in this article is the demonstration against the prospecting for a Cocq, Coppelie, denna volym. ”Kampen om Gál mine in Gallok / Kallak west of Jokkmokk in lok: Platsskapande och synliggörande.” Sápmi. The demonstration against the prospecting Daun, Åke, 1969. Upp till kamp i Båtskärsnäs: En that started in the summer of 2013. I followed the etnologisk studie av ett samhälle inför industrined- developments of the demonstration through social läggelse. Stockholm: Prisma. media, especially Facebook and Twitter. I also Forsberg, Anette, 2010. Kamp för bygden: En etno- made a short field trip to the demonstration site in logisk studie av lokalt utvecklingsarbete. Umeå: early August 2013. A conclusion in the article is Institutionen för kultur- och medievetenskaper, that the protest was supported and manifested in Umeå universitet. many different ways of which some were only visi Gillan, Kevin & Pickerill, Jenny, 2012. “The dif ble in social media and some only at the demon ficult and hopeful ethics of research on and stration site in Gállok . Investigations of struggle with social movements”, in Social Movement and resistance – of which this study is an example Studies, 11,2: 133–143. – is telling of the outermost points of conflict in Hansen, Kjell, 1998. Välfärdens motsträviga utkant: contemporary society. The study contributes with Lokal praktik och statlig styrning i efterkrigstidens an analysis of the material conditions and social nordsvenska inland. Lund: Historiska media. components of the demonstration and the mean Medierna i P1 31. 8. 2013. ”Medieskugga över ings for the mobilization of resistance that were Norrland.” created. This pilot study suggests further research Müller, Arne, 2013. Smutsiga miljarder: Gruv into what stories about the history, present and boomens baksida. Skellefteå: Ord & visor. future that are created at such points of conflict. Regeringskansliet, 2010. Landsbygdsprogram för Sverige 2007–2013. Stockholm. Keywords: mining boom, struggle, Gállok, Kallak, Reitan, Ruth & Gibson, Shannon, 2012. “Climate etnography. change or social change? Environmental and leftist praxis and participatory action research”, Angelika Sjöstedt Landén, PhD, Ethnology, in Globalisations, 9,3: 395–410. Department of Culture and Media Studies, Umeå SVT Debatt 29. 8. 2013. ”Lundsberg och gruvstrid University, Umeå, Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Marika Nordström

”Nån slags soffliggande nomad i musikbranschen” Ett samtal med Max Mackhé om musik, identitet och politisk aktivism

a. jag kan ju börja med att säga att jag är ju inte MARIKA NORDSTRÖM, same! Utan jag är ju född av svenska föräldrar fil.dr, forskare i etnologi vid institutionen för kultur- och medie- som kommer ifrån Jämtland.” Med dessa ord vetenskaper, Umeå universitet. inleder Max Mackhé vår intervju efter att jag Hon disputerade 2010 med en ’’j kortfattat presenterat min frågeställning som avhandling om kvinnliga rock- handlar om att lyfta fram och exemplifiera musiker som är aktiva inom kopplingar mellan samiskt musikskapande och identitet. feministiska musikföreningar. Valet av Max baserades på att han är aktiv musiker inom Nordström har ingått i ett forsk- Sápmi och sjunger på samiska samt att han betraktar sig ningsprojekt om musikskapandets som en del av del av det samiska samhället. villkor och arbetar för närva- Det är uppenbart att det är viktigt för Max att från rande inom projektet ”Narrating första början göra klart för mig att han inte är av samisk Sápmi – Production and trans- härkomst. Hans markering ger en fingervisning om den mission of indigenous knowledge”, komplexitet som etnicitet innefattar och att frågan kan där hon bland annat ska inter- vara känslig (jfr Åhrén 2008). Max kommer att tangera vjua samiska musiker inom po- detta område många gånger under vår långa intervju. pulärmusikarenan utifrån fråge- ställningar som rör identitet och På sin Twitter-sida presenterar sig Max med de föl- politisk aktivism. jande orden: ”Artist, nomad, musiker, sykepleier, miljö- kämpe, politisk aktivist och soffliggare i samiska och nordliga språk.”1 Max identiteter som musiker och politisk aktivist glider samman och själv tycker han att det är omöjligt att sätta ett epitet på sig själv och att varje män- niska är ett ”sammelsurium” av allt som hon varit med om. Frågor som rör multikulturalism och de för- och nackdelar som kommer sig av att tillhöra flera kulturer är ett återkommande tema i vårt samtal. Ordet ”soffliggare” kommer sig av att Max tycker mycket om att resa och han älskar att hälsa på hos vän- ner och umgås och sova i olika soffor på väg till och från

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 22–32. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 ”Nån slags soffliggande nomad i musikbranschen” 23

Max Mackhé. Foto: Berit Dalbakk. spelningar. Sykepleier är det norska ordet det pratas i (lika) hög utsträckning. Han för sjuksköterska och det är i Kautokeino i kan idag prata och delta i diskussioner på Nordnorge som han jobbar och bor sedan samiska och väljer även att använda språ- sju år tillbaka. Max upplevde att det var ket i sin musik. skönt att komma ifrån de musikerkretsar Språkets centrala betydelse är ett bä- han hade umgåtts med innan, även om rande tema i vår intervju. Max återkom- han känner att det är tråkigt att toleran- mer gång på gång till hur han ser det som sen inför det avvikande kan vara låg i en central ingång till den samiska kultu- Kautokeino. ”Jag menar i ett sånt här ren. Musiken blev en viktig väg för Max samhälle så kan det va otroligt tufft att att närma sig det samiska språket. ”Nu skilja sig ut.” Samtidigt tycker han sig se när jag försökte göra nåt mer seriöst av en liknande form av utanförskap som för- musiken och så, så har det ju i första hand enar de människor som han träffar nu i för mig varit en… Ett sätt att närma mig Kautokeino med de musiker som han um- språket på. [. . .]” gicks med förr i tiden i bland annat Upp- sala och Göteborg. Förut såg han dessa Artikeln är baserad på närmare fem tim- två världar som närapå oförenliga men mars intervjumaterial med Max Mackhé. idag ser han det som en tillgång att han Intervjuerna utfördes via Skype den 11 bär på olika slags erfarenheter av tillhö- och 12 september 2013. Intervjun analy- righeter i olika typer av kulturer och sam- seras med kulturanalysens redskap (Ehn manhang – inte minst i förhållande till & Löfgren 2001) samt utifrån teorier om hans skapande. En stor fördel är att Max musik i förhållande till identitet och poli- kan hålla det samiska språket (nordsamis- tisk förändring/aktivism. Teorin tar av- kan) levande i Kautokeino och han på stamp i musiketnologin där musik stude- pekar att det finns få platser i Sverige där ras ur ett kulturellt och socialt perspektiv

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 24 Marika Nordström och där den anses avspegla och reprodu- bjudande att hjälpa en renskötare med cera kulturmönster, men även utmana och hans renar och får. Han hade inte haft förändra normer och strukturer i samhäl- planer på att vara fiskare hela livet och let (se t.ex. Herndon & McLeod 1981). tyckte att det skulle bli kul att vara ”fjös- Vidare utgår jag ifrån en syn på identitet dräng” men när han informerade sin skep- som något processuellt och att en individ pare om detta blev reaktionen oerhört har flera olika identiteter – ett fenomen stark: som tydligt synliggörs i människors musi- Och jag berättade det ganska långt i förväg till kaliska skapande (se t.ex. Frith 1996). min fiskare, min shipper, min skeppare, så att han kunde planera, men när han hörde det så blev han ju så jävla förbannad! Och när han Olika identiteter och hörde att jag skulle börja jobba hos en renskö- närhet till den samiska kulturen tare så . . . Alla dom som dan innan hade varit mina vänner, vände mig ryggen! Liksom det var (gör ljud med munnen). Dom ville inte prata Max uppväxt på landsbygden i Jämtland med mig, jag var bara liksom ’bläe!’ bidrog till att han tidigt kom i kontakt med samer. Han kände en samhörighet Dessa erfarenheter har format Max. Han med dem och började under skoltiden suc- beskriver sig själv som ett slags gränsöver- cessivt alltmer uppmärksamma samisk skridare; en ”etnisk svensk” som står väl- kultur och tyckte att det var märkligt att digt nära den samiska kulturen och som skolans undervisning inte tog upp samer- bor i Norge. Max har rört sig mycket mel- nas historia. ”Och till exempel det man lan olika platser och kulturer under sitt fått lära sig i skolan om vikingar och allt liv. Han har bott, studerat och jobbat i det där, det var ju så långt ifrån som jag Norge länge nu och när han pratar svenska tänkte mig mina förfäder och så (skrattar är det uppblandat med norska ord. Max till lite).” Efter gymnasiet började Max på vill inte benämna sig själv som same men Samernas Folkhögskola i Jokkmokk och ser sig som en del av det samiska samhäl- där ingick det att vara dräng i renskötseln let. De erfarenheter han bär på kan tolkas och det var något han tyckte mycket om. utifrån teorier kring senmoderniteten; att ”Och det där, det var ju helt i blicken för den tid vi lever i uppmuntrar till frågor mig så jag fastade ju helt i det där och bör- kring det egna jaget och att den öppnar jade dränga åt framför allt en familj men upp för flera möjliga scenarion (jfr Åhrén även andra.” 2008:148–149). Max fick uppleva rasism mot samer när Max fick frågan om han ville ansöka han som ung jobbade som fiskare uppe i till den norska röstlängden i Sametinget nordligaste Norge och tillbringade många eftersom han på sätt och vis uppfyller kri- timmar i en liten fiskebåt på Ishavet. Un- terierna genom att han pratar samiska och der den tiden fick han på nära håll be- betraktar sig själv som same. Han provade vittna den rasism som riktade sig mot de att söka och fick rösträtt i norska Same- renskötande samerna i inlandet. De be- tinget. Detta väcker frågan om vem som skylldes för snålhet och tjuvslakt, kallades får möjlighet att påverka politiskt och är för ”fjällfinnar” och hela idén med ren- ett ämne med djup, symbolisk innebörd. skötandet nedvärderades. Max talar om Max tycker att det är orimligt att han ska den gången då han tackade ja till ett er- få rösta eftersom det i teorin betyder att

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 ”Nån slags soffliggande nomad i musikbranschen” 25 närapå vem som helst kan bli upptagen i kan tycka att den samiska populärmusik- röstlängden och det kan bli väldigt fel. scenen inte alltid är så varierad och att Han behöver inte den typen av formella synen på den ibland kan bli exotiserande bevis för sin samiska tillhörighet och me- (jfr Moore 2004:135–136, 144). Som mu- nar att det går att påverka politiskt på siker verksam inom Sápmi blir det ibland andra sätt. svårare för honom eftersom han inte jojkar men han ser både för- och nackdelar Jag tror det blir fel om man använder röstläng- med att befinna sig i ett slags mellanrum den som ett attribut för identitet. Alltså jag kan mellan olika kulturer. Max reflekterar ju känna mig som en del av det samiska sam- över hur få det är som sjunger på samiska fundet och många gånger känna mig mer oför- stående till det svenska samfundet än det sa- inom hans typ av genre. Max vill gärna miska men alltså jag behöver inte få min bidra med sin vispop på samiska och bekräftelse för att jag ska kunna rösta i same- minns tillbaka till när han bodde i Jokk- tinget. mokk och människor tyckte att det var kul att han spelade akustisk gitarr. Max har tagit upp frågan till diskussion Forskning understryker språkets cen- bland annat genom att skriva en blogg där trala betydelse för om populärmusik upp- han berättar om sina erfarenheter och för- fattas som samisk. Den visar på hur det klarar sin ståndpunkt. Ett av hans inlägg samiska språket fungerar som en enande är: Sámi Wanna Be – Kan man konvertera faktor inom dagens samiska populärmu- till same? Där resonerar han kring denna sikscen (Moore 2004:124–125). Valet av händelse och vem som har rätt att rösta språk kan också ses som en central del av enligt Sametingslagen och hur lagen går den revitaliseringsprocess som råder inom att tolka på olika sätt.2 den samiska kulturen idag och som över- Max sjunger och framför sin musik på lag präglar musikkulturen (se t.ex. Jones- samiska, svenska och engelska och ofta Bamman 2006). Max musik kan ses som varvar han flera språk i samma låt, bland ett exempel på den samiska populärmu- annat eftersom att han vill att skapandet sikscenens utveckling och hybridisering ska spegla den han är idag: ”Jag känner med många olika slags influenser från mig som en i det samiska samfundet, utan världen över och där allt fler stilelement att va same liksom! Men jag har ju anam- och genrer inkorporeras (Edström 2010, mat mycket av kulturen och språket och Moore 2004, jfr Pietikäinen 2008). Po- samhället. Så då vill jag ju hellre visa det pulärmusik består ofta av hybrider av olika som är min värld liksom, som är nån slags kulturella element som sammanblandas cross-over . . .” (jfr Moore 2004:121). på varierande sätt och detta är tydligt inte Max väljer att inte jojka eftersom det minst inom den samiska populärmusiken. inte känns rätt för honom och på grund av Dagens samiska populärmusikscen av- att han tycker att det finns andra som gör speglar en multikulturalism men även en det så mycket bättre. Hans ställningsta- revitalisering av den samiska kulturen där gande kan bland annat tolkas utifrån att många flera slags tillhörigheter samverkar jojken är en stark identitetsmarkör och med varandra; där samisk traditionell mu- dess historia tydligt symboliserar för- sik blandas med element från olika urfolk, trycket av samer (se t.ex. Edström 2010, länder och kulturer (Moore 2004:130; jfr jfr Jones-Bamman 1993:317–318). Han Hilder 2012).

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 26 Marika Nordström

Musiken och politiken som hans kusin introducerade honom för Sex Pistols – en grupp som har haft ett Max har skrivit texter så länge han minns. stort inflytande på honom. Han är 38 år gammal idag och när han var i tioårsåldern började han skriva en [. . .] Och då kände jag bara: det här var ”wow!” Det där gjorde nåt helt speciellt med mig. [. . .] bok om ett fotbollslag. Vid denna tid bör- Man hade ju gjort så mycket för att anpassa sig jade fascinationen för musik gripa tag i och va som alla andra och försöka liksom, så honom på riktigt och det var ungefär då märkte man att det fungerade ju inte riktigt så,

Max Mackhé. Foto: Berit Dalbakk.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 ”Nån slags soffliggande nomad i musikbranschen” 27

så när när man hade hittat sin egen grej så körde gade Max var han till en början tveksam man bara på den och det kändes jättebra att eftersom han tyckte att han inte behärs- bara få bryta med allt, så var det för mig liksom. Det var ett stort uppvaknade, både musikaliskt kade språket tillräckligt väl. och som person liksom, och politiskt och allt sånt där som kom. Borde vi inte få nån att spela dom här låtarna? ’Ja kanske det?’ Och så kom vi inte på nån som Max menar att Sex Pistols gav honom passa så ’Jamen Max skulle inte du kunna sjunga dom här låtarna? Nämen jag är så dålig i modet att vara annorlunda och att stå för samiska. Jamen ta och spela in dom du!’ Så till den han är och det han tror på. Punken sist så tog man väl mod till sig och tänkte ’jaja, blev också en viktig väg in till det egna det kan ju va kul!’. Behöver inte göra det så musikskapandet, såsom det är för många himla avancerat bara. unga människor (se t.ex. Green 1997:76). Max politiska intresse började få sin ut- Samarbetet med Simon Marainen resul- formning vid denna tid; ett 1980-tal då terade i Max första skiva The Dog Inside miljöfrågorna kommit upp på agendan som kom 2009. Själv beskriver Max sin och Miljöpartiet etablerades. Numera in- musik som mainstreampop med förhopp- spireras han av exempelvis Stefan Sund- ningsvis genomtänkta texter. Hans dröm ström och The Pogues. Några av hans har länge varit att göra en form av tyngre låtar har tagit intryck av den samiske poe vispop och han tror att hans rötter i pun- ten Paulus Utsi och en låt skrev han efter ken fortfarande gör sig påminda. Låtarna att ha sett en dokumentär om våldtäkts- på The Dog Inside kan överlag karaktärise- fallet i Bjästa. ras som en form av vispop där den akus- Under sina år i Jokkmokk lade han sitt tiska gitarren har en framträdande roll. musikskapande litegrann på hyllan, även Första låten är Mu biilla ja muhtin nieidda om han då och då vid förfrågningar bru- lávlu (Sång till min bil och en tjej). Det är kade ta med gitarren på fester för att en sång till bilen som tar Max mellan hans sjunga och spela. 2007 flyttade Max till olika ”hem” i Sápmi och om längtan, Tromsö för att utbilda sig till sjukskö bland annat till en tjej som han tänker på. terska och där hände saker som fick ho- Den har en djupare, symbolisk innebörd. nom att börja söka sig tillbaka till sitt låt- ”Men det är ju egentligen en slags hyll- skrivande. Han lärde känna nya män- ningssång till Sápmi istället, ja, som niskor, bland annat poeten och jojkaren handlar om hur man reser mellan olika . . . Simon Marainen som letade efter någon Ja det är väl en slags modern nomadsång. som kunde tonsätta hans dikter som han Man reser mellan olika fasta platser lik- skrivit på samiska. Detta samarbete blev som, i tillvaron, där man känner sig trygg, början på något nytt. De fortsatte att på olika sätt.” jobba tillsammans och bland annat hjälpte Den nya skivan Välkommen Sápmái Simon Max att översätta hans texter till kom 2012 och är mer politisk i sin helhet samiska och musikskapandet fick därige- än den förra, vilket speglar Max ökade nom en extra dimension eftersom Max engagemang i samhällsfrågor som ligger gärna ville lära sig nordsamiska. Simon honom varmt om hjärtat. Den har en tät, och Max fick ihop allt fler färdiga låtar akustisk prägel och gitarrer, dragspel och och började fråga sig om inte någon borde fioler samsas med ett antal andra musik- sjunga och spela in dem. När Simon frå- instrument. Skivan innehåller en låt som

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 28 Marika Nordström kommer ur ett projekt som Max och hans måste ha varit enklare att leva på 1980- flickvän Ellen Berit Dalbakk – som är talet. Han kopplar sin kreativitet till ett fotograf – har haft tillsammans. Hon har djupt känsloengagemang i de stora pro- tagit bilder utifrån texter som han har blem som han ser i dagens samhälle: ”Men skrivit och han skrivit texter med utgångs- nånstans så är ju grejen också att man . . . punkt i hennes bilder. Hon hade tagit en För att man ska kunna skriva så måste det bild vid Tromsdalstinden, ett fjäll nära ju vara nånting man verkligen känner och Tromsö, och det blev Sång vid Sálasoaiví. just nu så är det ju… Just nu så är det ju Den handlar om tvångsförflyttningar av ganska mörkt. [. . .]” Max är väldigt be- samer. Max har pratat med människor kymrad över den globala uppvärmningen som upplevt tvångsförflyttningar till om- och frågar sig var mänskligheten är om rådena runt Tromsö och att skriva låttex- trettio år. Nu håller han på med ett nytt ter utifrån detta kändes djupt meningsfullt alster som handlar om den värld vi lämnar för honom. över till nästa generation och som bygger Han vill vara med och bidra i den poli- på det klassiska ordspråket att vi inte äger tiska debatten och tror att det kan vara vår värld, vi har bara har lånat den av våra enklare för honom som icke-same att barn. Max beskriver låten som en ”liten skriva och tycka till i känsliga frågor som dystopi” eftersom ”man nånstans har tagit rör förtryck och diskriminering av samer. djävulen i handen”. Intervjun med Max för tankarna till Och det också med det politiska intresset lik- det som statsvetaren John Street skriver som nånstans så känns det att när man har bör- om när popmusiker närmar sig en politi- jat tappa närheten litegrann till renskötseln och kerliknande roll och där det kan vara en så där och att jag känner att jag är mindre ute i fråga om intention eller interpretation naturen än vad jag var tidigare, för det har jag alltid varit ganska mycket ellerst, så blir det lik- (Street 2006). I Max fall handlar det om som att man ändå vill liksom vara med i debat- intention – det politiska budskapet är ex- ten och vara med och slåss för att det ska kunna plicit i hans musik och går att se som ett fortsätta liksom! Så därigenom har man känt att uttryck för hans politiska engagemang. man politiskt vill . . . Vill i alla fall kunna hjälpa Det är uppenbart att han vill skapa till, på nåt sätt. För jag känner ju också, det är ju väldigt svårt . . . Jag tänker att det kan vara en opinion via sin musik, på liknande sätt fördel också för att när man sitter i nånting, till som han använder sociala medier för att exempel om man är renskötare, så kan det i sprida information och försöka påverka varje fall i vissa sammanhang vara så att det blir debatten. Max musik går att se som ett liksom . . . Det blir väldigt jobbigt att prata i exempel på protestmusik och han sällar egen sak liksom. Och så. Så jag har tänkt att det kanske kan vara liksom . . . Kanske det kan sig till en rik tradition av musiker världen vara bra om man kan få upp liksom en vinkling över som strävar efter att förändra sin om- som kommer i varje fall litt (lite) utifrån så att värld genom sin musik, i synnerhet låttex- säga, men som ändå pratar om dom där tingen terna (jfr Laing 2003:345–346; Weinstein där. 2006). Ron Eyerman och Andrew Jamison Max förklarar att det som sker i hans om- (1998:161) påtalar hur musiker och deras värld sätter sin prägel på skapandet. Den musik kan vara ett centralt kommunika- musik han skriver nu är dystrare än förut tionsmedel mellan politiska aktivister och och han konstaterar skämtsamt att det att de därigenom deltar och bidrar till

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 ”Nån slags soffliggande nomad i musikbranschen” 29 politiska och sociala förändringsproces- handlar om urfolks rättigheter och miljö. ser. Musikens roll i sociala och politiska Max är mycket oroad över de enorma mil- rörelser är ofta central och det inte helt jöproblem som världen brottas med och ovanligt att musiker får betala ett pris för känner ingen större tillförsikt till att poli- sitt engagemang, i vissa regimer lever de tikerna kommer att ta tag i detta och under hot och förtryck på grund av den tycker att de bedriver en vansinnig politik makt som makthavarna tillskriver musi- i flera bemärkelser. Max är en av många ken (Korpe 2004). som menar att svenska staten skänker bort Gruvkonflikten är något som sker i naturresurser till de utländska företag som Max närområde och som drabbar män- bjuder högst (se t.ex. Tidholm 2013).3 niskor han känner och håller av. Han be- Hans ilska är stor och för honom är vittnar denna omvandling på nära håll gruvexploateringarna ett påtagligt bevis och det han ser gör honom djupt be- för hur människan gräver sin egen under- tryckt. gång. Han nämner planerna som finns på att bryta uran i hans egen hembygd, stor- Max: Men så kom det här . . . Jamen alltså det sjöbygden i Jämtland, med många väldigt var ju allt man hörde om alla dom här gruv- prospekteringarna som var liksom, när det slår stora dagbrott, och den enorma vanmakt en att alla platser som man liksom har bott i som detta inger hos honom. ”Dom ska senare delen av livet liksom – och nästan hela bygga ett jävla dödsstjärnan där – i dom livet! – har en gruvprospektering över sig lik- proportionerna som det är!” På liknande som. Och man började förstå att planerna är sätt ser Max hur samebyar manipuleras liksom så otroligt omfattande att det går liksom av stora mineralbolag men har förståelse inte att ta in över sig, och när det verkar som (han suckar) . . . Ja, staten verkade ju välsigna för hur vissa samer i exempelvis Jokk- det här. mokk inte vill bråka och sätta sig upp mot bolagen eftersom de känner att de i Max inlägg på Twitter handlar till stor del framtiden också måste kunna leva med om gruvnäringen i norra Sverige, fram- de människor som är för gruvexploate- för allt prospekteringen i Kallak (Gállok) ringen. Max talar om en rasism som kom- utanför Jokkmokk (se Cocq och Sjöstedt mer upp till ytan i samhället i debatten Landén i detta nr). Han skriver också om om för- och nackdelarna med gruvdrift andra miljörelaterade frågor. Det är via och tror att det kan vara bra att den blir sociala medier som en stor del av hans synliggjord. politiska aktivism tar sig uttryck och han ägnar mycket av sin tid till att skriva in- Men samtidigt så kommer det upp mycket gömd rasism som har funnits där hela tiden lägg och läsa in sig. Max länkar till artik- men som inte har synts förrän det börjar lik- lar i ämnet och sprider vidare information som . . . Förrän klimatet börjar höjas litegrann i som han tycker är viktig, exempel an debatten. Och jag kan ju på ett sätt känna, nu gående den i hans mening vansinniga bor jag inte där men jag kan ju på ett sätt känna, svenska minerallagstiftningen. Max käns- är inte det ganska bra att man börjar se vad folk egentligen tycker liksom och vad folk egent lomässiga engagemang är märkbart i en ligen har för inställning? Så det är några stygga snabb genomläsning av dessa inlägg. Un- hållningar man har på sina håll. der vår intervju förklarar han ingående hur han tycker att det som händer är Den rasism mot samer som Max har be- fruktansvärt och förödande eftersom det vittnat i sitt liv bidrar till den ilska han nu

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 30 Marika Nordström känner inför det som händer i bland annat i kolonierna; en sammanslutning som pre- Gállok. Max har pratat och tagit del av senterar sig som: ”Ett projekt att doku- samers erfarenheter av att känna sig över- mentera och visa städers och länders inva- körda av stora gruvbolag. Den frustration sion och utsugning av resten av världen. som detta väcker hos honom är enorm Ett försök att uppvigla och organisera ett eftersom det visar på skeva maktförhål- starkt motstånd mot systemet som förstör landen mellan nord och syd, mellan stad jorden. Först när motståndarna är lika och landsbygd och ett totalt negligerande starka som systemet har vi en chans att av samerna som urfolk och deras rättig vinna.”5 heter: Max engagemang har ett pris. En stor del av hans tid går åt till att skriva inlägg Det är ju vilda västern! Faktiskt. Vi kommer till och sprida information på Internet och det här landet och det är vårt. Vi har mutat in det lämnar lite tid över till musiken. Vad det så nu får ni bara flytta på er. Det är helt . . . värre är att Max engagemang i gruvex- Och det är ju så rart (märkligt). För fem sex år ploateringsfrågan har inneburit att män- sen så trodde man ju aldrig att nåt sånt här skulle kunna ske liksom! Det det var ju helt niskor i hans närhet har blivit irriterade på borta . . . Man tänker liksom mänskliga rättig- honom. Han tycker det är tråkigt och led- heter och allting sånt där. Världssamfundets samt att människor som han bryr sig om samvete bryr sig väl liksom nånting men nu ser blir besvikna på honom men känner samman . . . Ja det är helt sjukt! tidigt att han inte kan släppa något som han verkligen tror på. ”Man måste ju bara Låttiteln Tsumbaraigi! från skivan Väl- göra det man tror på, det man känner är kommen Sápmái är en sammandragning av rätt i det här!” meningen ”kyss mig i arslet!” på samiska. Den är också en hyllning till The Pogues, Tsusambaráigi! vars namn är en hopdragning av samma fras på gaeliska. ”Det var bara för att jag . . . A letter from a local people Egentligen för att jag tyckte att det lät så skojigt och för att det funkar som en be- Oh, dearest friends of mine svärjelse nästan.” Den handlar om den Allow me to be so unkind And wish you for eternal times pågående eller planerade gruvnäringen i To just disappear norra Sverige och är explicit kritisk till vad den representerar i form av makt I´ve got a thing to tell utövande och miljöförstöring. Den speglar I hope you all to burn in hell även de känslor som planerna på uran- And right out frank live as well brytning i hembygden väcker hos Max. You´re not welcome here ”[. . .] Att man känner bara ’AHHH!’ Nu So please let us be är man på väg och skrika! Det är litegrann We don´t want your mining industry sådär så man ligger och svettas när man It´s not what we need ligger och sover. ’Nu måste ja få ut det här We´ve had enough of you in Sápmi annars exploderar jag!’” Ni skövlar mineral Låten finns med på samlingsskivan I landet vårt som staten stal 4 Gállok - Motståndet Växer som släpptes Som tjänar stort i runda tal under hösten 2013 av kolonierna.se – kamp Fast liv ni bortser

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 ”Nån slags soffliggande nomad i musikbranschen” 31

Det här är ett hatets sång politiskt medel i syfte att försöka påverka Jag önskar eran undergång den allmänna opinionen och därigenom Må allt som från oss tatts med tvång Få ruttna med er på sikt förändra samhället. Artikelns frågeställning om kopplingar Vi är blott en bromskloss mellan identitet och musik kan besvaras I gapet på er bergakross med att betona den komplexitet som om- Ni skiter rent i oss gärdar identitetsbegreppet och att Max Men gud förbannat vad vi ska slåss olika identiteter avspeglar sig i hans musi- Tsumbaráigi kaliska skapande, exempelvis i valet av att Cummes min bahtarággiid växla mellan olika språk i samma låt. Ge- Eat dáhtu din deike nom att analysera sambandet mellan hans Baicca bohccuid go ruovderuvkkid musik och engagemang i politiska frågor utifrån musiketnologiska teorier, under- Eat sáhtte vuovdalit Min jávrriid, eanuid, duoddariid stryks förståelsen för hur musik och mu- Dát máilbmi lea min eallin sikartister är en avspegling av sin tid och Min fertenvuohta omvärld, på samma gång som de kan om- Háliidehket ribahit forma den. Ja nuoskkidit min eatnamiid Yuoi mannet biro helvehii Eat goass´ vuollanan Internetkällor To whom who dig those holes May the devil curse you all 1 Internetkälla: https://twitter.com/maxmackhe In your own graves you shall fall (nedladdad 2013-09-26). With no love from us the local people 2 Internetkälla: http://maxmackhe.wordpress. com/2013/04/02/sami-wanna-be-kan-man- konvertera-till-same/ (nedladdad 2013-10-05). Intervjun med Max väcker frågor kring 3 P. O. Tidholms ”Sverige skänker bort bergets etnisk identitet; på vilka sätt den konstrue guld”, i Dagens Nyheter 2013-09-23. http://www. ras kulturellt och hur det är att befinna sig dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/sverige-skanker- i olika identitetspositioner samtidigt. Max bort-bergets-guld/ (nedladdad 2013-10-01). 4 uppväxt i Jämtland i sydsamiskt område http://kolonierna.bandcamp.com. 5 Internetkälla: http://kolonierna.se/?page_id=604 är en viktig faktor bakom hans starka (nedladdad 2013-10-06). identifikation med samer och samisk kul- 6 Se t.ex. Kamp Kallak – Gállok: https://www. tur. facebook.com/pages/Kamp-Kallak- Max bakgrund och intresse för politik Gállok/147057268825036?fref=ts, eller Gruvfritt tar sig uttryck i hans musikaliska ska- Jokkmokk: https://www.facebook.com/groups/ 545562282176205/?fref=ts (nedladdade pande och hans olika roller som musiker 2013-10-05). och politisk aktivist glider samman. Hans politiska aktivism i frågor som rör gruvex- ploatering bottnar i ett djupt engagemang i miljöfrågor och urfolks rättigheter samt i Referenser hans upplevelser av rasism mot samer. Cocq, Coppélie, 2014. ”Kampen om Gállok: plats- Max är en del av en växande proteströrelse skapande och synliggörande” i detta nummer. 6 inom detta område och hans skapande är Edström, K. O. 2010. “From yoik to music: Pop, ett exempel på hur musik används som ett rock, world, ambient, techno, electronica, rap,

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 32 Marika Nordström

and . . .”, in STM Online vol. 13. http:// conscience”, in Peddie, Ian (ed.), The Resisting musikforskning.se/stmonline/vol_13/edstrom/ Muse: Popular Music and Social Protest. Alder index.php?menu=3. shot: Ashgate. Ehn, Billy & Löfgren, Orvar, 2001. Kulturanaly- Tidholm, Po, 2013. ”Sverige skänker bort bergets ser. Malmö: Gleerups. guld”, publicerad 2013-09-23 i Dagens Nyheter. Eyerman, Ron & Jamison, Andrew, 1998. Music Weinstein, Deena, 2004. “Rock protest songs: So and Social Movements: Mobilizing Traditions in many and so few”, in Peddie, Ian (ed.), The Re- the Twentieth Century. Cambridge: Cambridge sisting Muse: Popular Music and Social Protest. University Press. Aldershot: Ashgate. Frith, Simon, 1996. “Music and identity”, in Hall, Åhrén, Christina, 2008. Är jag en riktig same? En Stuart & du Gay, Paul (eds.), Questions of Cul- etnologisk studie av unga samers identitetsarbete. tural Identity. London: Sage. Umeå: Institutionen för kultur- och medieve- Green, Lucy, 1997. Music, Gender, Education. tenskaper, Umeå universitet. Cambridge: Cambridge University Press. Herndon, Marcia & McLeod, Norma, 1981. Mu- sic as Culture. Second edition. Darby, Pa.: Nor- wood. Summary Hilder, Thomas R., 2012. “Repatriation, revival and transmission: The politics of a Sámi musi- ”Some kind of couch crashing nomad cal heritage”, in Ethnomusicology Forum 21:2. in the music business” Jones-Bamman, Richard, 1993. “As Long as We A conversation with Max Mackhé about music, Continue to Joik, We’ll Remember Who We Are”: identity and political activism Negotiating Identity and the Performance of Cul- (”Nån slags soffliggande nomad i musikbranschen” ture: The Saami Joik.” Ph.D. diss., University of Ett samtal med Max Mackhé om musik, identitet och Washington. politisk aktivism) Jones-Bamman, Richard, 2006. From “I’m a Lapp” to “I am Saami”: Popular music and changing This article presents Max Mackhé, a pop musician images of indigenous ethnicity in Scandinavia”, and political activist. He comes from Sweden, lives in Post, J. C. (ed.), Ethnomusicology. A Contem- in Norway and feels like part of the Sámi commu- porary Reader. New York: Routledge. nity. The article discusses Max’s own experiences Korpe, Marie (ed.) 2004. Shoot the Singer: Music concerning identity and shows how an ethnic iden- Censorship Today. London & New York: Zed tity can be culturally constructed and that this can Books. be a complex issue that relates to civil rights, Laing, Dave, 2003. “Resistance and protest”, in among other things. Early in his life he felt affin- Shepherd, John; Horn, David; Laing, David; ity towards the Sámi culture and has witnessed Oliver, Paul & Wicke, Peter (eds.), Continuum racism toward Sámi people. His music nowadays Encyclopedia of Popular Music of the World. Lon- bears witness of his strong political engagement in don: Continuum. environmental issues and the rights of indigenous Moore, Rebekah E., 2004. Rewriting the Sound peoples, for instance regarding the current mining scape: Towards a New Understanding of Sápmi exploitations in the north of Sweden. His political Popular Music and Identity in the New Millen- activism also takes place in social media, for in- nium. University of Maryland. stance on Twitter. Pietikäinen, S., 2008. “Broadcasting indigenous Keywords: pop musician, music-making, identity voices: Sami minority media production”, in (formation), Sámi culture, political activism, European Journal of Communication 23(2). indigenous people. Sjöstedt Landén, Angelika, 2014. ”Gruvboom och gruvkamp: Anteckningar från Gállok-Kallak” i detta nummer. Marika Nordström, PhD, researcher in ethnology, Street, John, 2006. “The pop star as politician: Department of Culture and Media Studies, Umeå From Belafonte to Bono, from creativity to University, Umeå, Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Christina Åhrén

En samebys strategi för överlevnad

rostvikens samebyar är små samebyar1 i norra Christina Åhrén är fil.dr Jämtland. Det handlar i huvudsak om en fa i etnologi vid Umeå universitet och ordförande för Gaaltije, syd- milj som levt här i urminnes tider. Idag har samiskt kulturcentrum. Hon är Ohredahke sameby, den mellersta av de tre intresserad av hur samer kämpar f samebyarna i Frostvikenområdet, det högsta mot den koloniserande domine- antalet konstaterade lodjursföryngringar i rande kulturen för att behålla Sverige (Sametingets officiella statistik 2012). Utöver sina marker. lodjurens förekomst finns även järv, varg, örn och björn. Samebyn är samtidigt en av Sveriges minsta såväl geo grafiskt som medlemsmässigt. Idag finns fem aktiva renskötare inom samebyn, medelåldern bland dessa är hög. Samebyns medlemmar lever under en konstant psy kisk, ekonomisk och kulturell press. Samerna vet att några i samebyn inte mår bra och de kan bara hoppas att gemenskapen inom gruppen ska få alla att orka kämpa vidare (jfr Jacobsson 2011; Kaiser 2010). Men en vinter orkar en av samebyns medlemmar inte längre. Han får hjälp av psykiatrin och även om medlemmarna uttrycker lättnad över att han fick stöd i tid så upplever de alla en ökad stress. Medlemmarna uppger i samtal att den situa tionen påminde dem om hur skört deras kollektiva liv är. Samebyn, som redan upplevt att en medlem tagit sitt liv, är alltid medveten om vad psykisk ohälsa kan leda till, men samtidigt är det inget som det pratas öppet om. Psykisk ohälsa är en följd av renskötarnas utsatta situa tion. Många unga samiska män har självmordstankar och självmordsplaner. Unga män som drabbades av de pression beroende på dålig ekonomi, markintrång, mark konflikter, ensamarbete samt känslan av ansvar för hela kollektivet och kulturen. Ytterligare ett problem är att det samiska normsyste met lyfter fram ”tystnadens kultur” som något positivt. Samer ska inte tala om sina problem eller sitt privatliv (Kaiser 2010).

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 33–40. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 34 Christina Åhrén

Den här artikeln försöker ta oss nära barnen vad som är viktigt och hur viktig medlemmarna i Ohredahke sameby. Ge släkten, kollektivet och naturen är för ren nom samtal med medlemmar, deltagande skötaren. Det här ett exempel på hur vär observationer vid möten och i styrelsens deringar, normer och kunskaper överförs arbete, genomgång av samebyns hand mellan generationer och hur tidigare ge lingar i form av verksamhetsberättelser, neration upprätthåller kulturens sociala inkomna ansökningar och protokoll söks stabilitet. svaret på vad som händer i den sameby Betraktas renskötseln ur detta perspek som har Sveriges högsta antal konstate tiv är det möjligt att förstå hur rensköta rade rovdjursföryngringar. Hur ser de på ren väljer att bli renskötare av fler orsaker sin framtid och vilka strategier har de för än de ekonomiska. Ända sedan barndo att överleva som kollektiv? Med utgångs men har renskötselns status lyfts fram och punkt i dekoloniseringsteorier rör vi oss barnen fått en värdefull roll inom sam bort från studiet av ”de andra” och utgår fundet. Det ekonomiska har nedtonats ifrån urfolkens egen kultur och teoriför och renskötselns betydelse framhävts ståelse (Smith 1999). (Nordin 2007). Det är i skenet av detta som samebyns medlemmars strategier skall ses. De upp En kollektiv uppfostran lever sin sameby, sina renar, sina marker och dess medlemmar som det absolut vik Samisk barnuppfostran sker kollektivt och tigaste i deras liv. Alla samebymedlemmar barnen får tidigt meningsfulla åldersan lyfter fram kollektivets betydelse för deras passade arbetsuppgifter som stärker deras eget välmående och de kan inte tänka sig band till renskötseln och deras samiska ett liv där de tvingas lämna samebyn. familj. Ett litet barn kan exempelvis bära Ändå är de idag väl medvetna om de ut in ved, ett vedträ i taget. Ett annat litet maningar som samebyn står inför. Med barn kan ha som ansvar för att alla i fa lemmarna uttrycker rädsla inför morgon miljen har regnkläder när familjen besö dagen och Ohredahkes ordförande säger ker rengärden (Balto 1997). Kunskaps återkommande att han inte tror på ren överföringen lyfter särskilt fram familjens skötselns framtid. Han tror att renskötar och naturens betydelse för samerna. Na nas tid är förbi. Samtidigt berättar han att turen lånas bara från nästa generation och sin drivkraft finner han i samebyns barn, det är viktigt att bara ”ta” det som man han vill så gärna ge dem samma möjlighe behöver. Barnen får lära sig att aldrig göra ter som han hade som barn, men ändå eld på stigar eller slänga ben efter en mål finner han sig ligga sömnlös om nätterna tid hur som helst i naturen. Föräldrar och eftersom han vet att barnen kanske inte släktingar berättar historier om olika plat kommer att kunna stanna på sina förfä ser och med tiden får barnen sina egna ders marker. platser i naturen där de kan vila och slå Flera medlemmar uttrycker oro över läger (Sara 2004). Oavsett ålder får de barnens situation. Under våren 2013 attac renskötande barnen på detta sätt en bety keras en av samebyns medlemmar av en dande roll att fylla och deras arbetsupp björn. Han överlever men får allvarliga gifter förändras med ökad ålder, men skador (ÖP 14 maj 2013, ÖP 15 maj varje arbetsuppgift ges ett värde och lär 2013). Efter attacken på samebymedlem

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 En samebys strategi för överlevnad 35 men uppger flera föräldrar att deras barn Samebyns utmaningar och strategi gråter. De är rädda när deras pappor skall åka iväg till fjällen. Rädda för att de också Ohredahke samebys utmaningar rör i hög ska attackeras och kanske dö. Tidigare grad rovdjuren. Sveriges samer har de se under vintern har andra medlemmars naste åren flera gånger larmat om rov barn utsatts för rasistiska påhopp på för djursproblematiken inom renskötselområ skolan. Ett femårigt barn frågar varför det. Som tidigare nämnts finns det högsta hennes vänners föräldrar vill skjuta henne. antalet konstaterade lodjursföryngringar i Barnet har hört ett samtal mellan två för de tre samebyarna inom Frostviksfjällen. äldrar till andra barn som diskuterat var En föryngring är en hona med ungar som gen som finns i området. I slutet av sam registrerats efter en kvalitetssäkring av talet ska en av föräldrarna ha sagt att den förekomsten av länsstyrelsepersonal i en inte tycker att vargen ska skjutas utan att lighet med Naturvårdsverkets föreskrifter lapparna ska skjutas. Det femåriga barnet gällande inventering (NFS 2007:10). förstod att det handlade om henne och var Detta betyder att det i tillägg till de in nu ledsen och nedstämd. venterade rovdjuren finns andra honor Hur detta stigma fortfarande påverkar utan ungar och oregistrerade hanar. Same minoriteter synliggörs exempelvis i Elisa tinget är den myndighet som administre beth Jernströms & Henning Johanssons rar statens rovdjursersättning till rensköt forskning. Jernström och Johansson såg i seln och i deras yttrande ”Toleransnivå för sin studie bland barn i de lägre åldrarna rennäringen med avseende på förekomst av hur barnen var påverkade av en negativ de stora rovdjuren” framgår att Ohredahke syn på sin kulturella bakgrund (1997). sameby är den sameby i Sverige som har Under våren 2013 blir rasismen, till följd de högsta förlusterna av ren till rovdjur. av en hätsk vargdebatt i Junseleområdet, Sametinget beräknar en fyrtioprocentig en del av samebyns vardag. En same be förlust av djur årligen (Sametinget, sär rättar att hon för första gången funderade skilt yttrande, 2012-03-29). på att flytta från regionen. ”Detta trots att Dessutom har samebyn i likhet med vi levt här i 14 generationer”, säger hon. alla andra samebyar en mängd andra in Samebyn såg hur svårt medlemmarna trång. Infrastrukturen har i efterkrigs hade att hantera den ibland hätska sam tiden kraftigt byggts ut och detta medför hällsdebatten och valde därför att driva minskade betesarealer och ökade kostna frågan om skyddsjakt. Samtidigt vägrade der i form av bevakning och förflyttning samebyn att ta emot någon form av kom av renar mellan olika betesområden (Da pensation för att tillåta ett etablerat var nell 2005). Dessutom har skogsbruket be grevir inom sina betesområden. Ett beslut skurit vinterbetesområdena. Lavrika mar som kostade dem insyn i Länsstyrelsens ker förstörs vid intensivt skogsbruk och arbete och tillgång till ekonomisk ersätt forskning visar att 30–50 procent av de ning. lavrika markerna försvunnit sedan 1950- Syftet bakom beslutet var att stärka talet (Berg, Östlund, Moen & Olsson medlemmarnas gemenskap och själv 2008). Detta får inte bara effekter på känsla. ”Den som sätter ett pris på sin renarna utan även på rovdjuren. Svenska identitet kan köpas”, säger en medlem som staten har som mål att nå en miniminivå förklaring till beslutet. av gynnsam bevarandestatus för rovdju

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 36 Christina Åhrén ren. Den minskade markyta som finns att främst oroar mig är förlusten av mark”, tillgå för bärkraftiga stammar av rovdjur säger ordföranden. ”Allt handlar om mark, medför dock att rovdjuren koncentrerats det handlar om renbetesmark, ju mindre till renskötselområdena. Detta innebär att mark renen får desto större effekt får det rovdjuren idag, i högre grad än tidigare, på kommande generationer, för var skall livnär sig på renar (Kindberg 2010). de ta vägen, var skall renarna kunna Intrången har ökat behovet av mekani beta?” sering inom renskötseln i form av skotrar, Samebyns aktiva renskötare är upp terrängfordon, lastbilar och helikoptrar. givna. De uppger att de känner psykisk Mindre, ofta uppdelade betesområden, och fysisk stress. Samtidigt är Ohredahke innebär att hjordarna blir svårare att hålla sameby en sameby med välutbildade med samman och att hjordarna oftare måste lemmar. Under lång tid var byns ord flyttas från ett betesområde till ett annat. förande Anders Åhrén. Åhrén var under Detta innebär ökade kostnader men det åren 1967–1977 också Svenska Samernas har även medfört att renskötseln idag är Riksförbunds ordförande och som sådan ett av de farligaste yrkena, med många lyfte han fram sin bild av framtidens sam dödsolyckor (Hassler 2005). eby. Tankar som inte bara innehöll en sa De kumulativa effekterna av skogsbruk, meby där alla kunde få plats utan än vik vindkraft, rovdjur, infrastruktur, mekani tigare en sameby som baserade sin verk- sering, rasism, ansvar för hela kulturen lighetsuppfattning på att samebyns marker etc. försvårar en ekonomiskt lönsam ren tillhörde samerna och att rättigheterna på näring. dessa marker tillhörde samerna. I samtal med samebyns ordförande be I hög grad var det inom sin egen same- rättar han att samebyns aktiva renskötare by som Anders Åhrén kunde förverkliga minskat i antal varje år. Att hantera med en del av sina tankar. Han var drivande i lemmars konkurser, ta emot samtal från stämningen av staten i det s.k. skattefjälls kronofogden om medlemmars ekonomiska målet, 1981, när skattefjällsmålet avgjor situation eller att hantera medlemmars des i Högsta Domstolen. När det stod psykiska ohälsa har blivit en del av ordfö klart att samebyn inte fått gehör för sin randens dagliga arbetsuppgifter. En ord talan sågs det inte bara som en förlust förande som arbetar heltid som aktiv ren inom Ohredahke utan det visade också på skötare ser hur hans tid alltmer tas upp av en framtida väg för samebyn. övergripande samebyfrågor. Under 2012 ”Svaret på alla våra frågor har varit ut deltog samebyns ordförande vid 24 möten bildning” säger en av samebyns medlem (Samebyns verksamhetsberättelse). Same mar. ”Idag har vi en välutbildad grupp byn mottog 2011/2012 ansökningar om medlemmar och en grupp renskötare som cirka 46 vindkraftsetableringar inom sa är i skogen, tillsammans borde vi kunna mebyns vinterbetesområden. Cirka 1 100 nå någonstans” fortsätter medlemmen sitt vindkraftverk planeras att byggas inom resonemang. Samebyn har idag flera dis Ohredahke sameby och därmed beskära puterade, de har jurister, psykologer, so vinterbetesområdet ytterligare för såväl cionomer och ekonomer. renar som rovdjur (ansökningar om sam Det är nu som det går att uttyda en råd som inkommit till Ohredahke sameby skillnad mellan samebyns medlemmar. från prospekterande bolag). ”Det som De aktiva renskötarna, som har ansvar att

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 En samebys strategi för överlevnad 37 dagligen ta hand om de marker, de renar kulturell identitet uppstår genom de och den kultur som de anser sig vara satta handlingar vi genomför eller de relationer att förvalta till nästa generation, är psy vi har utan att etnicitet också uppstår ge kiskt utmattade. De medlemmar som ar nom språkets användning. Hur vi använ betar utanför samebyn försöker desperat der språket för att kategorisera eller tala att ingjuta hopp i samebyn, trots den om etnicitet. Vi benämner något, exem dystra verkligheten. Dessa medlemmar pelvis lapp, eller flata, och genom att använder sig också av en retorik som är namnge något i olika kulturella och so fylld av teoretiska referenser. ciala betydelser framställs verkligheten på Medlemmarna anser själva att de är det sättet (Ålund 2002:38). fortsatt koloniserade. De talar också med Samebymedlemmarna lyfter hela tiden klar medvetenhet om hur de skall bryta fram begrepp såsom urminneshävd, själv denna kolonisation. De är här klart påver bestämmande och urfolk, samtidigt som kade av de dekoloniseringsteorier som de tar avstånd från begrepp som minoritet lyfts fram i exempelvis Linda Tuhiwai och samråd. Samråd som de anser inte är Smith’s book Decolonizing Methodologies samråd utan informationsmöten. De talar (1999) som är ett välkänt teoretiskt post konsekvent om rovdjuren som statens kolonialt verk. Smith diskuterar i sin stu egendom och benämner vindkraftsexploa die västvärldens forskning av urfolk och teringar som ingrepp i deras marker. De kritiserar de kulturella antaganden som skapar tydliga symboliska gränser mellan ligger till grund för forskning utförd av dem själva och de andra som innesluts i den dominerande koloniserande kulturen. gruppen staten, kommunen och markna Smith tycker i sina studier fortsatt se den. Det här genomförs på ett medvetet tecken på kolonisation och fokuserar på plan då många av dem kan redogöra för de att skapa en ny agenda för urfolksforsk historiska processer som ligger bakom den ning där studiet av urfolk utgår från deras samepolitiska mobiliseringen (se Lantto egen kultur istället för den koloniserande 2000; Stordahl 1998). De är dessutom majoritetskulturen. Dekolonisation an medvetna om statens och länsstyrelsens vänds här för att beskriva hur urfolkens tidigare agerande (se Lantto 2012). Med angelägenheter, världssyn, kunskapsska lemmarna tolkar också varje beslut som pande, teoriförståelse och forskning utgår stat, kommun eller länsstyrelse tar utifrån ifrån urfolkens egna perspektiv och i dess denna historiska bakgrund och de upple egna syften. Det är således samernas egen ver att andras intressen, exempelvis mark kultursyn, samernas egen förståelse av exploatörer eller naturvårdsrörelsers, går världen och samernas egna angelägenhe före de samiska intressena. Vid varje till ter som skall stå i fokus. En teori som fälle som ett beslut tas jämförs det mot medlemmarna i samebyn står bakom och tidigare beslut och analyseras utifrån tidi som de i många fall är klart inlästa på. gare historiska erfarenheter. Det är också uppenbart att en del av De samebymedlemmar som lever utan medlemmarna i Ohredahke inte bara är för samebyns marker är väl medvetna om inlästa på dekoloniseringsteorier utan de aktiva renskötarnas psykiska och eko också är medvetna om postkolonisternas nomiska realitet. En renskötare säger att uppfattning av hur etnicitet skapas. En ”de (staten och kommunen) bryr sig teori som inte enbart tror att etnicitet eller inte om oss, de tycker vi är skit under

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 38 Christina Åhrén

deras skor”. ”Vi är inte värda luften vi an Jag frågar ordförande om han är nöjd. das”, säger en annan. Samtidigt säger en Han svarar att han inte blir nöjd innan icke aktiv renskötande medlem att ”jag han kan se resultat. Dessutom gäller det skulle göra allt för att mina kusiner, de att alltid vara beredd på att kämpa. Han som äger mitt hjärta, skall må bra igen”. visar på den skrift hans bror Ingwar Åhrén ”Jag tänker alltid på min kusin. Är det släppt under året. Skriften berör de gamla här bra för honom?”, säger samebymed flyttningsleder som samebyn haft (Åhrén lemmen och jur.dr Mattias Åhrén och 2013). Skriften grundas på arkivstudier refererar till sin renskötande kusin. Det är och kan användas om samebyn hamnar i tydligt att han känner stark samhörighet en framtida konflikt om sina betesmarker, med sin kusin och denna gemenskap tar antingen med andra samebyar, markägare Åhrén sen vidare i sitt dagliga arbete. eller med svenska staten. Det gäller att Åhrén publicerar 2013 en artikel i Stock alltid vara redo för att kämpa säger ordfö holms juridiska tidskrift (Några folkrätts randen. ”Man vet aldrig på vilket område liga aspekter på Sveriges rovdjurspolitik i de skall attackera oss nästa gång”. det samiska renskötselområdet, i nr 3 Den 24 september 2013 beslutar kom 2012/2013), där han lyfter frågan om sta munstyrelsen i Strömsunds kommun att tens rovdjurspolitik är ett brott mot inter säga ja till gruvstart i Stekenjokk (ÖP 24 nationell folkrätt. I augusti 2013 år tas september 2013). I oktober meddelar denna fråga upp av FN:s Rasdiskrimine länsstyrelserna i Västerbottens samt Jämt ringskommitté. I FN:s Rasdiskrimine lands län att de säger nej till planerna på ringskommittés kritik mot Sverige slår en gruva. Frågan kan nu komma att av FN-organet fast att staten har en skyldig göras av regeringen (LT 4 oktober 2013, het att fullt ut kompensera samiska ren LT 8 oktober 2013). När jag efterfrågar ägare för skada orsakade av rovdjur (FN:s samebyns reaktion på beslutet suckar sa rasdiskrimineringskommitté, Concluding mebyns ordförande och säger att han kän observations on Sweden CERD/C/SWE/ ner sig uppgiven men att beslutet var CO/19–21 § 18). Dagen efter säger Mat väntat. I oktober nås samebyn också av tias Åhrén i en intervju för Sameradion beslutet att medlemmen Mattias Åhrén att han ställer sig positiv till den av FN nomineras till posten som specialrappor uttalade kritiken. Ingenstans framgår hur tör i urfolksfrågor vid FN:s råd för mänsk Åhrén själv arbetat med frågan. Tre vec- liga rättigheter. kor senare stämmer Ohredahke sameby Ohredahke sameby försöker att finna svenska statens myndigheter, Sametinget strategier för att hantera den alltmer och Länsstyrelsen för de belopp de anser ökande konkurrensen om naturresurserna sig ha förlorat i utebliven rovdjursersätt i deras område. Genom en medveten stra ning under åren 2004–2012. Summan tegi byggd på förstärkande av de symbo uppgår till 22,4 miljoner kronor. liska gränserna där gemenskapen inom Det är oklart om Mattias Åhrén drivs gruppen lyfts fram och dekoloniserings av en tilltro att situationen skall bli bättre teorier används för att tolka omvärldens eller om han likt en annan medlem ut agerande och samebyns situation söker trycker det ”försöker göra allt för att vår Ohredahke en väg in i framtiden. Same familj skall överleva, för att andas in lite byns renskötande medlemmar bär ansva hopp i oss igen”. ret att föra traditionen vidare samtidigt

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 En samebys strategi för överlevnad 39 som andra medlemmar utbildas och arbe Hans & Born, Bertil (red.), Depressioner är van- tar inom frågor där samebyn behöver stöd, ligare än vi vill tro. Umeå: Medicinska fakulte ten, s. 29–44. varje individ uppges ha viktig funktion Jarefors, Magnus, 2013. ”Strömsunds kommun sä och värdesätts. Trots det är medlemmarna ger ja till brytning”, i Östersundsposten 24 sep uppgivna och när samtalen rör barnens tember. http://op.se/lanet/stromsund/ framtida möjligheter att idka renskötsel 1.6311836-stromsunds-kommun-sager-ja-till- tystnar de ofta och ordförandes ögon fylls brytning-i-stekenjokk. med tårar. Jernström, Elisabeth & Johansson, Henning, 1997. Kulturen som språngbräda. Lund: Studentlittera tur. Not Kindberg, Jonas, 2010. Monitoring and Manage- ment of the Swedish Brown Bear (Ursus Arctos) 1 En sameby är ett geografiskt område där medlem Population. 2010:58. Umeå: Faculty of forest marna i varje enskild sameby får bedriva rensköt sciences. sel, jaga och fiska. Renskötseln och samebyarna i Kaiser, Niclas, 2010. Mental Health Problems Sverige regleras genom Rennäringslagen. SFS Among the Swedish Reindeer Herding Samí Popu- 1971:437. Rennäringslag. Stockholm. lation – in Perspective of Intersectionality, Orga nisational Culture and Acculturation. Umeå: Department of Clinical Sciences. Division of Referenser Psychiatry. Lantto, Patrik, 2008. ”Att det för lapperne skulle Andersson, Ulrica, 2013. ”Man attackerad av vara likgiltigt hvar han flyttade: Tvångsförlytt björn”, i Östersundsposten 14 maj. http://op.se/ ning som problemlösning i svensk samepolitik”, lanet/stromsund/1.5875049-man-attackerad- i Sköld, Peter, Människor i norr: Samisk forskning av-bjorn. på nya vägar. Umeå: Centrum för samisk forsk Balto, Asta, 1997. Samisk barneoppdragelse i end- ning, s. 141–166. ring. Oslo. AD Notam Gyldendal AS. Lantto, Patrik, 2012. Lappväsendet: Tillämpningen Berg, Anna; Östlund, Lars; Moen, Jon & Olsson, av svensk samepolitik 1875–1971. Umeå: Cen Johan, 2008. A Century of Logging and Forestry trum för samisk forskning. in a Reindeer Herding area in Northern Sweden: NFS 2007:10. Naturvårdsverkets föreskrifter och all- Forest Ecology and Management. Umeå: Depart männa råd om inventering av björn, varg, järv, ment of Agricultural sciences. lodjur och kungsörn. Bångman, Karin, 2013. ”Sköt ihjäl björnen som Nordin, Åsa, 2007. Renskötseln är mitt liv: Analys attackerade”, i Östersundsposten 15 maj. http:// av den samiska renskötselns ekonomiska anpass- op.se/lanet/stromsund/1.5876519-skot-ihjal- ning. Umeå: Vaartoeh, centrum för samisk bjornen-som-attackerade. forskning. Danell, Öje, 2005. Renskötselns robusthet – behov av Ohredahke samebys verksamhetsberättelse kalen nytt synsätt för att tydliggöra rennäringens förut- deråret augusti 2011–augusti 2012. sättningar och hållbarhet i dess socioekologiska sam- Ohredahke samebys verksamhetsberättelse kalen manhang. Rangifer Report 10, 39–49. deråret augusti 2012–augusti 2013. FN:s Rasdiskrimineringskommitté, Concluding Sara, Mikkel Nils, 2004. ”Samisk kunskap i un observations on Sweden, CERD/C/CO/19-21, dervisning og läremidler (114–130)”, i Hirvo paragraf 18. nen, Vuokko (red.), Samisk skole i praktik och Hassler, Sven, 2005. The Health Condition in the praksis, 2004. Karasjok: ForfatternasForlag. Sami Population of Sweden, 1961–2002: Causes of SFS 1971:437. Rennäringslag. Stockholm. Death and Incidences of Cancer and Cardiovascu- Sametinget, särskilt yttrande 2012-03-29. Tole- lar Diseases. Umeå: Medicinsk fakultet, Folk ransnivå för rennäringen med avseende på före- hälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och komst av de stora rovdjuren. folkhälsovetenskap. Smith, Tuhiwai Linda, 1999. Decolonizing Metho- Jacobsson, Lars, 2011. ”Psykisk ohälsa och själv dologies, Research and Indigenous Peoples. London mord bland renskötande samer”, i Fällman, & New York: Zed books Ltd.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 40 Christina Åhrén

Stenman, Jens, 2013. ”Nej till gruva i fjällen”, i Summary Länstidningen, 4 oktober 2013. http://ltz.se/ nyheter/stromsund/1.6343031-nej-till-ny- Predators gruva-i-fjallen. A Sami village’s strategy for survival Stenman, Jens, 2013. ”Nej till gruvbrytning på (En samebys strategi för överlevnad) fjäll”, i Länstidningen 8 oktober. http://ltz.se/ nyheter/stromsund/1.6359130-nej-till- This text is about a Ohredahke efforts to manage gruvbrytning-pa-fjall. the increasing competition for natural resources at Stordahl, Vigdis, 1998. Same i den modern verden: their expense. Through interaction between the Endring og kontinuitet i et samisk lokalsamfunn. reindeer herders and reindeer owners they struggle Karasjok: Davvi Girji. for their survival and future. This work includes Åhrén, Ingwar, 2013. Frostvikensamernas vinter- conscious strategies based on theories of decoloni flyttningar. Solna: Kaigan. zation and theories of post-colonialism, but also a Åhrén, Mattias, 2013. Några folkrättsliga aspekter deliberate strategy based on education which was på Sveriges rovdjurspolitik i det samiska renskötsel- expressed during the 1960s. området. Stockholm. Särtryck ur Juridisk tid Keywords: reindeer herders, survival strategies, skrift. 2012–13 nr 3, s. 620–649. decolonization, post-colonialism. Ålund, Aleksandra, 2002. The Spectre of Ethnicity: Merge Studies on Ethnicity and Society. Depart ment of Ethnic Studies. Linköping: Linköpings Christina Åhrén, Ph.D in ethnology. Chairmen of universitet. Gaaltije, culture center of southern Sapmí.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Eva J:son Lönn

Varför ska dom få? Vardagsrasism mot samer i läsarkommentarer på tre svenska nyhetssajter

nligt branschtidningen Medievärlden införde Eva J:son Lönn är fil.dr många svenska dagstidningar hårdare regler i medie- och kommunikations vetenskap vid institutionen för för läsarkommentarer på sina nätsajter år 2011, kultur- och medievetenskaper och bland annat på grund av ökad rasism i kom affilierad till Centrum för samisk ementarsfälten (Andén 2011). Trots detta upplever många forskning, Umeå universitet. samer fortfarande att samefientliga kommentarer släpps Hon är intresserad av hur samer igenom på tidningarnas nyhetssajter: och samisk kultur representeras, samt hur representationerna Samefientliga inlägg på internet upprör många samer. För många påverkar samers möjligheter att samer är det tungt att läsa elakheter om samer på nätet. På senare tid har många reagerat mot samefientliga inlägg i både tidningar tillvarata sina rättigheter som och på internet. [. . .] Enligt Norrländska socialdemokratens urfolk. För närvarande studerar chefredaktör ger artiklar om samer och om integration upphov J:son Lönn samisk representation till grova kommentarer. De granskar och tar ibland bort kom och vardagsrasism i nyhetsartik- mentarer innan de publiceras. (Reporter i inslag i Ođđasat, 6 feb lar och läsarkommenterar på ny- 2013.1) hetssajter. Hon är medförfattare till antologierna Nya Medier I den här artikeln diskuteras, med stöd av preliminära och Kommunikation (2012) resultat från ett forskningsprojekt om vardagsrasism mot och Långa Perspektiv – Samisk samer på nyhetssajter2, några tänkbara orsaker till att Forskning och Traditionell rasism kan förekomma i läsarkommentarer på de tre Kunskap (2012). största norrländska nyhetssajterna vk.se, nsd.se och op.se, trots att tidningarna har skärpt kontrollen över vilka kommentarer som publiceras. Nyhetssajterna ägs av Västerbottens-Kuriren (VK), Norrländska Socialdemo- kraten (NSD), Östersunds-Posten (ÖP), som är de tre största lokala dagstidningarna i Norrland och i svenska delen av Sápmi3. Begreppen rasism och etnisk diskriminering används i denna artikel synonymt och definieras som ”ideologiska och sociala processer som diskriminerar andra på grund av att de förknippas med en annorlunda rasmässig eller Foto: Torkel Molin. etnisk tillhörighet” (Essed 2005:73). Rasismen kan vara

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 41–49. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 42 Eva J:son Lönn synlig eller dold, avsiktlig eller oavsiktlig mosexuella, invandrare. För sådana ämnen är (Pikkarainen & Brodin 2008). Enligt so det ibland meningslöst att ha ett kommentars fält, en möjlighet att kommentera. ciologen Teun van Dijk (2000:33 f) bidrar nyhetspressen till ”nyrasism”, vilket inne Renskötseln är, enligt Lindberg (2013) bär att även om minoriteter inte uppfattas och Rosengren (2013), särskilt utsatt för som biologiskt underlägsna, betraktas de kränkningar i kommentarsfälten: som kulturellt annorlunda. Minoritets kulturerna antas dessutom karaktäriseras Rosengren: [J]ag skulle säga att om man skri av vissa brister, såsom bidragsberoende. ver om renskötseln, då känner man att debatten lätt spårar ur. [. . .] Det är väldigt laddat. [. . .] Det kan dra iväg och bli väldigt mycket större. Hur kan kränkande Det kommer mycket spekulationer, och just det här med alla fördomar, att man slänger ur sig en kommentarer ”slinka igenom” massa [. . .] påståenden om samer. Det kan vara trots förhandsgranskning? ett ganska hårt tonläge när det gäller. [. . .]

[. . .] Och att unga samer skulle vara mera På de tre nyhetssajterna förhandsmode kränkta än vanliga ungdommar skulle vara är reras läsarkommentarerna av journalister, nog inte riktigt sant! [. . .] Det är nog bara att ställa sig på en vanlig svensk skola och höra vad det vill säga de granskas innan de publice killar kallar tjej för och hur snacket går! . . . och ras. De webbansvariga uppskattar att nå det är inget nytt tyvärr [. . .] och jävla lapp jävel gonstans mellan 15 och 30 procent av alla får väll vi Jämtar heta om vi är i stockholm även kommentarer som inkommer till tidning om vi inte är samer [. . .] så det är väll knappast arna refuseras. De främsta orsakerna till någe nytt det heller. [. . .] Så det är nog rätt så mycket tycka synd om mig politik nu tror jag! refusering uppges vara att kommentarerna Det är nog lätt att passa på som vindarna blåser är irrelevanta, innehåller ett grovt språk, i Rovdjurspolitiken. (Signaturen Svesse i ÖP 30 personliga påhopp, rykten eller spekula januari 2013.4) tioner och/ eller att de är främlingsfient liga. Samtliga tre tidningar har regler för Ovanstående kommentar är ett exempel läsarkommentarer som handlar om att in på en typ av nedsättande läsarkommenta lägg som innehåller rasistiska åsikter eller rer som förekommer i tidningarna. Enligt hets mot folkgrupp inte ska publiceras. webbansvariga på de tre dagstidningarna Trots det publiceras det läsarkommenta- kommer det in en hel del främlingsfient rer som innehåller tendenser till vardags liga läsarkommentarer riktade mot både rasism, som denna: invandrare och samer till nyhetssajterna, vilket har gjort att tidningarna har blivit Vargen är väl inte inflyttad hit? Det är väl vi! mer selektiva när det gäller vilka kom Låt naturen göra sitt, inte ska väl alla predato mentarer de publicerar (se Intervjuer – in rer utrotas för att en speciell sorts människor formanter i litteratur- och källförteck [underförstått renskötare] vill det? Sorten i fråga har ju alltid problem med rovdjur etc. ning). Ibland händer det att VK och ÖP (Signaturen Kloker i NSD, 13 juni 2012.5) stänger av möjligheten att kommentera artiklar: Innan jag utvecklar mina tankar om några Näslund (2013): ”Vi vet vilka ämnen som gene orsaker till att kommentarer, som ovan rerar kommentarer som inte är publicerbara. stående, som kan uppfattas som krän [. . .] Det rör frågor som exempelvis samer, ho kande, publiceras trots förhandsgransk

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Varför ska dom få? 43 ning, kommer jag sätta in nutida rasistiska urfolksstatusen medfört för samer inte föreställningar om samer i ett historiskt respekteras i praktiken och att samer än perspektiv. idag har väldigt lite inflytande över exem pelvis land, vatten och naturresurser i samiska områden (se t.ex. CERD 2013; Rasism mot samer i Sverige ECRI 2013; Sametinget 2010). Det är från 1800-talet till nutid inte minst senare tids debatter och poli tiska beslut kring gruvexploateringen i Historikern Lennart Lundmark (2009) norra Sverige exempel på (ECRI 2013). beskriver i ”Samepolitik i ”rasismens tide Därtill hör utsatthet, kränkningar och varv” de rasistiska stereotyper av samer negativ särbehandling på grund av samisk som utvecklades inom svensk samepolitik härkomst till många samers vardag. En för drygt 100 år sedan: ligt psykiatern Lotta Omma (2013:35) upplever samiska ungdomar och unga Under de sista decennierna av 1800-talet kom vuxna att okunskapen om samer och sa den biologiska rasismen in i svensk samepolitik. Nu började man påstå att samerna var födda misk historia och kultur är mycket ut med vissa ”rasegenskaper” som gjorde att de var bredd i det svenska samhället och att det underlägsna den övriga befolkningen. Därför svenskar i allmänhet vet om samer är den kunde de inte leva som ”civiliserade” människor bild som majoritetsmedierna förmedlar i riktiga hus. Då skulle de bli ”förslappade” och (jämför med van Dijk 2000). Att mass börja försumma sina renar. Sedan skulle alla samer bli tiggare eftersom de inte dög till något medierna spelar en väsentlig roll för fram annat än renskötsel (Lundmark 2009:14). växten och upprätthållandet av majori tetssamhällets attityder till och stereoty- Dessa rasistiska föreställningar låg, enligt per av samer bekräftas i undersökningar Lundmark (2002), till grund för flera ge av bland annat Jordbruksdepartementet nomgripande politiska åtgärder i Sverige (2004) och Ombudsmannen mot etnisk som innebar övergrepp mot samer, bland diskriminering, DO (Pikkarainen & Bro annat lapp-ska-vara-lapp-politiken som din 2008). Attityderna och stereotyperna hindrade samer från att bygga hus och att blir politiska i och med att definitionerna kombinera renskötsel med andra näringar, av samer får konsekvenser för samernas tvångsförflyttningar av samer, förstatli möjlighet att tillvarata sina politiska rät gande av samisk mark och införandet av tigheter. renskötselrätten som utdefinierade icke- renskötande samer ur gruppen ”lappar”. Politiskt har samernas ställning för Vad är det för bild som förmedlas bättrats idag. År 1977 slog riksdagen fast av samer i majoritetsmedierna? att ”samerna utgör en etnisk minoritet i Sverige, som, i egenskap av ursprunglig Studier av den svenska dagspressens rap befolkning i sitt eget land, intar en sär portering om samer visar att samer margi ställning både gentemot majoritetsbefolk naliseras och framställs som annorlunda, ningen och andra minoritetsgrupper” underlägsna och mindre normala än ma (Prop. 1976/77:80: 107). Det finns dock joritetsbefolkningen. Skildringarna är ofta många som hävdar att de rättigheter till stereotypa och gestaltar ensidigt samer självbestämmande som minoritets- och som bidragsberoende, bråkstakar, eller

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 44 Eva J:son Lönn som exotiska och koltklädda renskötare rasistiska diskurser på nyhetssajter eller (se t.ex. Ellefson 2007; J:son Lönn 2012; om likheter och skillnader mellan rasis Ledman 2012; Roosvall & Tegelberg tiska stereotyper i läsarkommentarer jäm 2012). Stereotyper av det här slaget redu fört med i exempelvis nyhetsartiklar eller cerar samer till ett fåtal, förenklade egen sociala medier som bloggar, Twitter och skaper som antas vara medfödda och na Facebook. turliga, och därför fixerade från en tid till Enligt sociologerna Matthew Hughey en annan (Eriksen 1998; Hall 2013:237; och Jessie Daniels (2013:338) göms ofta Ledman 2012). Historikern Anna-Lill rasistiska uttalanden på nyhetsajter bakom Ledman (2012:202) fann i sin studie av förment rasneutrala principer som presen representationer av samiska kvinnor i teras som sunt förnuft och/eller bakom svensk och samisk press 1966–2006 att historiskt förankrade rasistiska stereoty kvinnorna i källmaterialet blev gestaltade per som är kollektivt delade och sällan utifrån stabila stereotyper där föreställ ifrågasätts (som stereotypen om samisk ningen om samisk äkthet var central, vil äkthet). Här kan paralleller dras till Led ket Ledman menar tydligt kan kopplas mans dagstidningsmaterial, där stereoty till den statligt utformade stereotypen om per av samiska kvinnor var mindre explicit den nomadiserande, renskötande och na framskrivna ju längre fram i tiden artik turnära samen, som känns igen i Lund larna var publicerade. ”Detta innebar inte marks beskrivning ovan. att stereotyperna försvann, utan att de De stereotypa skildringarna av samer i tog sig andra och mer subtila uttryck än medierna upplevs, enligt DO, av många tidigare”, skriver Ledman (2012:204, se samer som mycket kränkande (Pikkarai även van Dijk 2000). Den implicita rasis nen & Brodin 2008). Då svenskar i all men är sannolikt också en viktig orsak till mänhet i huvudsak får sina kunskaper om att läsarkommentarer med rasistiskt inne samer från medierna (Jordbruksverket håll kan undgå den journalistiska kontrol 2004), får representationerna betydelse len. för vilka föreställningar om samer som För att kunna identifiera och analysera sprids i läsarkommentarer och andra me rasistiskt innehåll som förekommer i för dier och forum (jämför med van Dijk täckt form på exempelvis nyhetssajter, 2000:36 f). måste, enligt Hughey och Daniels (2013: 338), forskare både utveckla en digital rasistisk läskunnighet (racial internet liter Vardagsrasism acy) och nya metoder för att komma åt de i läsarkommentarer subtila och rasistiska insinuationer om ”äkta” tillhörighet, överlägsenhet och/el Även om det idag förekommer en hel del ler normalitet som förekommer på Inter forskning kring näthat (online hate net. Detsamma gäller troligtvis även speech), finns det få studier av rasism på många journalister (se van Dijk 2000). nyhetssajter, varav endast ett fåtal handlar För att förstå hur de subtila formerna om rasistiska föreställningar om urfolk av rasism uppstår och upprätthålls är be (se t.ex. Hughey & Daniels 2013; Stein greppet vardagsrasism användbart. Social feldt m.fl. 2010). Därför vet forskarna antropologen Philomena Essed (2005:74) förhållandevis lite om vad som utmärker definierar vardagsrasism som . . .

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Varför ska dom få? 45

ett värdefullt instrument för att se att rasismen inte får (till exempel skyltar på samiska, som process inbegriper ett oavbrutet, ofta samisk hemspråksundervisning, bidrag omedvetet, utövande av makt som grundar sig på att såväl privilegierandet av vithet, som väs för rovdjursrivna renar, etc.). Hur vanliga terländska framstegskriteriers universalitet och den här typen av kommentarer är får de (medelbart) europeiska kulturernas företräde kommande analyser utvisa. tas för givna. Vardagsrasism är, enligt Essed (2005: 74), aldrig isolerade handlingar. Mikro Det mest utmärkande draget hos vardags orättvisor – i till exempel enskilda läsar rasismen är, enligt Essed, att den rör van kommentarer, nyhetsartiklar och läro liga och triviala praktiker som ofta är böcker – ackumuleras och normaliseras svåra att sätta fingret på. Det kan illustre och blir till en sammanhängande helhet ras av nedanstående läsarkommentarer av ”familjära och förgivettagna praktiker, från mitt material, som tillsammans med attityder eller beteenden som upprätthål andra liknande kommentarer bidrar till ler rasorättvisor”. Jag menar att vardags vardagsrasismen. Den första är hämtad rasism i läsarkommentarer kan vara svår från en artikel om införandet av samiska att upptäcka, även för granskande journa vägskyltar i Västerbotten och den andra lister, just därför att texterna bygger på från en artikel om att Länsstyrelsen i Väs förgivettaganden och normaliserade prak terbotten prioriterar gruvnäring framför tiker i samhället som framstår som neu rennäring och turism. trala (se även Dijk 2000, Essed 2005). På VK:s, ÖP:s och NSD:s webbredak Men så sjukt meningslöst, va?!?! Finns det tioner förs det, enligt de webbansvariga, inget vettigare att lägga pengar och tid på? Vi nästan dagliga diskussioner om läsarkom bor ju i Sverige och här talar vi Svenska vilket mentarer som av någon anledning upplevs alla (de flesta) förstår. som problematiska därför att de rör sig i Hur gör vi med en del förorter till Stockholm då? Tänker då på de ställen där det bor väldigt gråzonen: många invandrare, säkert fler än Sveriges alla samer, som också en minoritet. Ska vi börja ha Näslund (2013): Ofta kan det vara skrivningar arabiska, kinesiska osv osv på skyltarna? (Sig som är på gränsen av vårt regelverk. Det finns naturen Mats Jonasson i VK 25 augusti 2012.6) ingen bok där man kan slå upp och se exakt hur man ska agera och ibland är det formulerat på se bara vad rennäringen o turisterna har in ett sådant sätt att man måste fundera lite grann bringat i skattepengar senaste 20 åren, inte kring om det ska publiceras eller inte. Då bru många pengar där inte. (Signaturen Rogge i kar vi ha samtal kring det. NSD 4 oktober 2012.7) Citatet antyder att vissa av diskussionerna I kommentarerna ovan är rasismen förhål mycket väl skulle kunna handla om var landevis subtil och indirekt och göms dagsrasistiska uttalanden som är svåra att bakom idéer om det allmännas bästa (an bedöma därför att rasismen är implicit och vändning av skattemedel) och omvänd ra därför svår att sätta fingret på. Det är där sism8. Mitt intryck är att det finns flera för troligt att det under de redaktionella vardagsrasistiska kommentarer i materia förhandlingarna om läsarkommentarer let som kan sammanfattas med: Varför uppstår praktiker som antingen upprätt ska Dom (samerna) få särskilda privilegier håller eller motverkar rasorättvisor. när Vi (svenskar eller vi som inte är samer) Det är också rimligt att anta att etable

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 46 Eva J:son Lönn rade journalistiska rutiner påverkar såväl som skriver för tidningarna också mode förhandlingarna om läsarkommentarer rerar läsarkommentarer är det rimligt att som moderatorernas bedömningar av anta att bristande kunskaper som visar sig vilka kommenterar som kan uppfattas i nyhetsartiklar även påverkar modere som etiskt kränkande. Det gäller inte ringen. Jag tror att grundläggande känne minst den journalistiska tekniken polari dom om samisk kultur och historia fordras sering, som innebär att två perspektiv ofta för att journalister ska kunna göra rimliga ställs mot varandra i nyhetstexter för att bedömningar av om inlägg med samisk skapa större dramatik kring en händelse tematik, som det nedan, tenderar att vara och locka till läsning (Hernes 1984). Tek (vardags)rasistiska eller inte: niken har bland annat medfört att samer ofta, i nyhetsrapporteringen, framställs Det är dags att rennäringen lägger om sin djur hållning. Det håller inte för ett lands utvecklig som en minoritetsgrupp som orsakar sam och dess biologiska mångfald att ett par hundra hällsproblem eller som är i konflikt med personers hobby ska gå före ett stort riksin majoritetssamhället (se t.ex. Öhman 2011; tresse. (Signaturen Realist i ÖP, 26 jan 2013.9) Pietikäinen 2000; Skogerbø 2003). I mitt material handlade två tredjedelar av de Det finns givetvis även andra tänkbara sammanlagt 334 artiklarna om problem orsaker till att vardagsrasistiska kommen eller konflikter relaterade till framför allt tarer publiceras, inte minst att hanteringen renskötseln. Min hypotes är att polarise av läsarkommenterar är tids- och resurs ringstekniken även inverkar på moderato krävande. Mitt material från Norrlands rernas bedömningar så att vardagsrasis tidningarna bestod av sammanlagt 334 tiska läsarkommentarer om samer snarare artiklar och 2 268 läsarkommentarer från tenderar att betraktas som en motpol, en ett års nyhetsrapportering. Om man be ståndpunkt i en pågående debatt, än som tänker att det i genomsnitt publicerades etnisk diskriminering. en artikel per dag med samisk tematik i de tre tidningarna och att varje artikel i ge nomsnitt genererade sju kommentarer, Bristande kunskaper exklusive censurerade inlägg, inser man om samisk kultur hos journalister att den totala mängden läsarkommentarer som varje år inkommer till en nyhetssajt Det är inte bara samiska unga i Ommas måste vara betydande! Därför är det nog studie som upplever att okunskapen om lätt hänt att tidsbrist gör att ett och annat samer, och samisk historia och kultur är vardagsrasistiskt inlägg slinker igenom utbredd i det svenska samhället. Att det vid modereringen av kommentarer. råder stor brist på kunskap kring samiska Även om VK och ÖP i vissa fall valde frågor i Sverige har påtalats i flera olika att stänga av kommentarsfälten på grund sammanhang (se t.ex. Jordbruksverket av rasistiska inlägg var trots allt i genom 2004; Ledman 2012:13; Pikkarainen & snitt 80 procent av alla artiklar med pro Bodin). Bristande kunskaper hos journa blem- eller konfliktvinkel i mitt material lister är, menar Ledman (2012:207), en öppna för kommentarer. Det var också bidragande orsak till de stereotypa skild dessa artiklar som generade i särklass flest ringarna av samiska kvinnor i svensk läsarkommentarer10. Det är troligt att det dagspress. Eftersom de webbreportrar finns såväl demokratiska skäl – att tid

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Varför ska dom få? 47 ningarna vill ha en öppen debatt om ak Noter tuella samhällsfrågor – som ekonomiska 1 skäl bakom att kommentarsfälten inte Ođđasat, 2013-02-06, http://sverigesradio.se/ sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel= stängdes av oftare. Enligt medieforskar- 5433953) (Tv-inslag hämtat och transkriberat na Dino Viscovi och Malin Gustafsson 2013-06-27). (2013:85) ser journalister kommersiell 2 Syftet med det pågående projektet är att under potential i läsarkommentarer, eftersom de söka förekomsten av stereotyper och rasistiska aktiverar, engagerar och lockar läsare. föreställningar om samer i nyheter och läsarkom Deras studie av Smålandspostens nyhets mentarer på nyhetsajter, samt vad som utmärker språket i rasistiska inlägg. Vilka uttryck tar sig sajt visar att läsarkommentarer har ett rasismen och möter rasistiska inlägg något mot värde i sig och att vissa läsare till och med stånd? Materialet utgörs av totalt 423 artiklar klickar på läsarkommentarerna innan de med samisk tematik och 2 444 åtföljande läsar går till nyhetsartiklarna. När kommer kommentarer publicerades på nyhetssajterna vk. siella intressen som handlar om att locka se, nsd.se, op.se, dn.se och svd.se under perioden 15 mars 2012 till 15 mars 2013. Av dessa var 334 läsare – ställs mot etiska är det inte alltid artiklar och 2 268 läsarkommentarer publicerade säkert att de etiska aspekterna vinner. på de norrländska nyhetssajterna och 89 artiklar Oavsett orsakerna bakom att vardags och 176 läsarkommentarer på Dagens Nyheters rasistiska läsarkommentarer om samer än och Svenska Dagbladets nyhetssajter. Därtill idag publiceras på svenska nyhetssajter har webbansvariga journalister från samtliga kvarstår faktum att det är ett problem att fem tidningar intervjuats via telefon eller e-post enkät. vardagsrasism förekommer trots journa 3 Samernas hemland, som benämns Sápmi, listisk granskning. Det är också ett pro sträcker sig över de nordliga delarna av Sverige, blem att det finns människor som med Norge, Finland och Ryssland (norra Kolahalvön), vetet eller omedvetet uttrycker rasistiska http://www.intro.sapmi.net/introduktion/veta_ åsikter i publika, digitala forum. Jag me mer.asp (hämtad 2012-07-01). 4 Kommentarer på artikeln ”Vanligt att unga samer nar att vardagsrasism riktad mot samer i kränks”, ÖP, 30 januari 2013, http://op.se/ läsarkommentarer inte är isolerade hand nyheter/ompunkt/1.5532623-vanligt-att-unga- lingar utan symptom på ett mycket större samer-kranks, (hämtad 2013-07-03). problem som handlar om ett urfolks, sa 5 Kommentar på artikeln ”Här är spåren som ska mernas, utsatthet och diskriminering på pat vargfrossa”, NSD, 13 juni 2012, http://www. nsd.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=6970966# många områden i det svenska samhället. fank6971846, (hämtad 2013-07-03). Det är extra problematiskt eftersom var 6 Kommentar på artikeln ”Nya samiska skyltar i dagsrasismen ofta är omedveten, implicit länet”, VK, 24 augusti 2012, http://www.nsd.se/ och bygger på förgivettaganden och okun nyheter/artikel.aspx?ArticleId=7188223, (häm skap och följaktligen är svår att komma åt. tad 2013-07-03). 7 Det är därför angeläget att i kommande Kommentar på artikeln ”Gruva går före rennä ring”, NSD, 4 oktober 2012, http://www.nsd.se/ forskning utveckla metoder för att identi nyheter/artikel.aspx?ArticleId=7188223, (häm fiera och analysera vardagsrasism på nätet, tad 2013-07-03). för att medvetandegöra journalister och 8 Omvänd rasism innebär här att en majoritets andra i majoritetsbefolkningen om att det grupp argumenterar för att de är missgynnade i förekommer vardagsrasistiska föreställ förhållande till en minoritetsgrupp, i detta fall samer (van Dijk 1993). ningar om samer i samhället, och då inte 9 Kommentar på artikeln ”Renägarnas kamp – ett minst i digitala medier, samt för att före arv från flera generationer”, ÖP, 26 januari 2013, bygga vardagsrasism i medierna. http://op.se/nyheter/ompunkt/1.5518668-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 48 Eva J:son Lönn

renagarnas-kamp-ett-arv-fran-flera- Jordbruksdepartementet, 2004. Den svenska all- generationer, (hämtad 2013-07-03). mänhetens kunskaper om samer. Rapport, januari 10 Av 2 268 läsarkommentarer var 88 procent rela 2004. Stockholm: Jordbruksdepartementet, terade till artiklar med problem- eller konflikt ARS P0528. vinkel. De 220 artiklar som handlade om pro Ledman, Anna-Lill, 2012. Att representera & re- blem eller konflikter generade i genomsnitt 9 presenteras: Samiska kvinnor i svensk och samisk läsarkommentarer/artikel jämfört med cirka 2 press 1966–2006. Diss. Umeå universitet, Insti kommentarer/artikel för de 114 artiklar som sak tutionen för idé- och samhällsstudier. nade problem- eller konfliktvinkel. Lundmark, Lennart, 2002. ”Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm”: Svenska statens samepolitik i rasismens tidevarv. Umeå: Norrlands universi tetsförlag. Referenser Lundmark, Lennart, 2009. ”Samepolitik i rasis mens tidevarv”, i Samer ett ursprungsfolk i Sve- Tryckta källor och litteratur rige. Kiruna: Sametinget, s. 14–15. CERD, 2013. Concluding observations on the com Omma, Lotta, 2013. Ung same i Sverige – livsvill- bined nineteenth to twenty-first periodic reports kor, självvärdering och hälsa. Umeå: Umeå Uni of Sweden. Geneva: UN Office of the High versity medical dissertations, Umeå universitet. Commissioner for Human Rights, Dok.nr. Pietikäinen, Sari, 2000. Discourses of Differentia- CERD/C/SWE/CO/19–21. tion: Ethnic Representations in Newspaper Texts. ECRI, 2012. ECRI Report on Sweden. Strass Diss. Jyväskylä: Department of Communica bourg: Council of Europé, European Commis tion, University of Jyväskylä. sion Against Racism and Intolerance, Dok.nr. Pikkarainen, Heidi & Brodin, Björn, 2008. Dis- CRI(2012)46. kriminering av samer – samers rättigheter ur ett Ellefson, Merja, 2007. ”Staten är vår herde.” Repre- diskrimineringsperspektiv. Stockholm: Ombuds sentationer av annorlundahet och ordning i fyra mannen mot etnisk diskriminering (DO). svenska trettiotalstidningar. Diss. Stockholms Prop. 1976/77. Om insatser för samerna. universitet, Institutionen för journalistik, me Roosvall, Anna & Tegelberg, Matthew, 2012. dier och kommunikation. “Misframing the messenger: Scales of justice, Eriksen, Thomas Hylland, 1998. Etnicitet och na- traditional ecological knowledge and media tionalism. Nora: Nya Doxa. coverage of Arctic indigenous peoples and cli Essed, Philomena, 2005. ”Vardagsrasism”, i de los mate change”, in Eide, Elisabeth & Kunelius, Reyes, Paulina & Kamali , Masoud (red.), Risto (eds.), Media Meets Climate: The Global Bortom vi och dom: Teoretiska reflektioner om Challenge for Journalism. Gothenburg: Nordi makt, integration och strukturell diskriminering. com, pp. 297–312. SOU 2005:41, Stockholm, s. 71–94. Skogerbø, Eli, 2003. ”Mediene og det samiske Hall, Stuart, 2013. “The spectacle of the ‘other’”, samfunnet: stereotypier og identitetskonflik in Hall, Stuart; Evans, Jessica & Nixon, Sean ter”, i Bjerkli, Bjørn & Selle, Per (red.), Samer, (eds.), Representation. London: Sage, pp. 215– makt og demokrati: Sametinget og den nye samiske 271. offentligheten. Makt- og demokratiutredningen. Hernes, Gudmund, 1984. ”Media: struktur, vrid Oslo: Gyldendal Akademisk, s. 361–397. ning, drama”, i Nytt Norsk Tidskrift (1), s. 38– Steinfeldt, J. A.; Foltz, B. D.; Kaladow, J. K.; Carl 58. son, T. N.; Pagano, Jr L. A.; Benton, E. et al., Hughey, Matthew W. & Daniels, Jessie, 2013. 2010. ”Racism in the electronic age: role of on “Racist comments at online news sites: A me line forums in expressing racial attitudes about thodological dilemma for discourse analysis”, in American Indians”, in Cultural Diversity and Media Culture & Society, vol. 35(3), pp. 332– Ethnic Minority Psychology, vol. 16(3), pp. 362– 347. 371. J:son Lönn, Eva, 2012. ”Alternativa röster”, i van Dijk, Teun, 1993. “Denying racism: Elite dis Lindgren, Simon (red.), Nya medier och kommu- course and racism”, in Solomos, John & Wren, nikation. Makt och meningsskapande i den digitala John (eds.), Racism and Migration in Western tidsåldern. Malmö: Gleerups, s. 55–70. Europe. Oxford: Berg, pp.179–193.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Varför ska dom få? 49 van Dijk, Teun, 2000. “New(s) racism: A discourse Åberg, Anna, 2013. Chef DN.se. E-postintervju analytical approach”, in Cottle, Simon (ed.), 2013-10-29. Etnic Minorities and the Media. Buckingham: Open university press, pp. 33–49. Viscovi, Dino & Gustafsson, Malin, 2013. “Dirty Summary work: Why journalists shun reader comments”, in Olsson, Tobias (ed.), Producing the Internet: Why should they get? Critical Perspectives of Social Media. Göteborg: Everyday racism against Sami in user comments Nordicom, pp. 85–101. on three Swedish news sites Öhman, Adam, 2011. De inhemska andra: Repre- (Varför ska dom få? sentationer av samer i fyra svenska dagstidningar Vardagsrasism mot samer i läsarkommentarer år 1970 och 2010. Masteruppsats. Stockholm: på tre svenska nyhetssajter) Stockholms universitet: Institutionen för jour nalistik, medier och kommunikation (JMK). Due to increased racism many Swedish news sites have adopted new strategies to deal with offensive user comments, such as pre-moderation of com Otryckta källor ments and more strict moderation policies. Despite Internet this many Sami still perceive that hostile com Sametinget, 2010. ”Samiskt självbestämmande.” ments about Sami continue to increase on news http://www.sametinget.se/1137 (hämtad sites. In this article I discuss possible reasons to 2013-08-13). why racist comments slip by newspaper gatekeep Andén, Axel, 2011a. ”Hårdare regler för kommen ers. Everyday racism, that is subtle forms of dis tarer”, i Medievärlden.se, 11 februari, http:// crimination, often presented as neutral or com www.medievarlden.se/nyheter/2011/08/ mon-sense facts or as collectively shared and hardare-regler-for-kommentarer (hämtad therefore unchallenged racial stereotypes, is seen 2013-12-12). as one key factor. Others factors could be journal ists’ lack of knowledge about Sami history and cul Intervjuer – informanter ture, newsrooms lack of time and resources, jour Henriksson, Ola, 2013. Utvecklingsredaktör SvD. nalistic routines and/or reader comments com- se. E-postintervju 2013-10-29. mercial potential. Lindberg, Hans, 2013. Chefredaktör OP.se. Tele fonintervju och transkription, 2013-03-19. Keywords: user comments, news, every day racism, Näslund, Ingvar, 2013. Chefredaktör VK.se. Tele sami, online journalism, Internet. fonintervju och transkription, 2013-03-19. Rosengren, Jessica, 2013. Tillförordnade webbchef Eva J:son Lönn, PhD in Media and Communication NSD.se. Telefonintervju och transkription, Studies, Department of Culture and Media Studies, 2013-04-08. Umeå University, Umeå, Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Kristina Sehlin MacNeil

Vad är urfolksmetodologier?

åren 2006 skrev jag min masteruppsats vid Kristina Sehlin Mac University of South Australia (UniSA) i Ade Neil är doktorand i etnologi vid institutionen för kultur- och laide. Det var även då som jag i praktiken medievetenskaper, Umeå univer kom i kontakt med Decolonizing och Indigenous sitet, med placering på Vaartoe- vMethodologies (urfolksmetodologier) för första gången. Centrum för Samisk forskning Jag skriver i praktiken för jag visste inte vad det kallades (CeSam). Hennes avhandlings för, det som min handledare på ett subtilt sätt uppma projekt är en internationell jäm nade mig att göra. Det var först långt senare som jag för förelse och behandlar konflikter stod att det skrivits en mängd böcker och artiklar om mellan urfolk och gruvbolag i dessa forskningsperspektiv. Inför mitt stundande upp Sverige och Australien. Studien satsarbete hade min handledare bokat in ett möte mellan belyser framför allt diskrimine mig och Uncle Lewis O’Brien, Kaurna elder1 och akade rande strukturer och maktförhål miker vid UniSA. Min handledare menade att ”det landen som försvårar konflikt skulle vara bra för mig”, det var också den enda förbere hantering och skapar sämre för- delse jag fick. utsättningar för framgångsrika En varm vårdag i september klev jag, intet ont anande, och hållbara lösningar. Avhand lingsprojektet är del av Före in i Uncle Lewis kontor och klev ut en och en halv timme tagsforskarskolan vid Umeå uni senare med en ny världsbild och stark känsla av olust in versitet, IDS 2012, och har för akademien och min egen uppenbara naivitet och brist Svenska Samernas Riksförbund på självinsikt vad gällde mitt uppsatsprojekt. Jag var arg som partnerorganisation. också, på Uncle Lewis som hade skällt på mig för att jag hade fel färg och fel kön och inte förstod att förstå värl den på rätt sätt. Mest arg var jag på mig själv för att jag hade stövlat in på hans kontor, precis som vita människor gjort sedan de först anlände till hans land, med intentio nen att ta hans kunskap, göra om den till någonting som jag kunde förstå utifrån mitt perspektiv och skriva ned det så att andra (framför allt vita) personer skulle kunna ta del av den. Detta är ingen syndabekännelse, det är helt enkelt mitt sätt att berätta om min plats i den här histo rien. I introduktionen till Handbook of Critical and Indi genous Methodologies positionerar redaktörerna Norman Denzin och Yvonna Lincoln sig genom att skriva: ”We Foto: Samuel Pettersson. write as privileged Westerners” (2008:6) – ”Vi skriver

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 50–57. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 Vad är urfolksmetodologier? 51 som privilegierade västerlänningar” (min Vad är då urfolksmetodologier2? Syftet översättning). Med det menar de att de med den här artikeln är att ge en intro har ett utanförperspektiv vad gäller er duktion till urfolksmetodologier, hur de farenheten av att tillhöra ett koloniserat relaterar till kvalitativ forskning, varför folk. Den positionen delar jag med dem. de är viktiga samt att diskutera hur ur Margaret Kovach (2010) beskriver hur ett folksmetodologier kan användas i min enda ord kan skapa förvirring i hennes egen forskning. Det bör understrykas att klassrum, då ordet kan ha olika betydelse det, utifrån givna förutsättningar, är svårt för olika personer. Hon diskuterar även de att beskriva något så omfattande och problem som den fundamentala skillna komplext som urfolksmetodologier på nå den i språk och kultur mellan urfolk och got djuplodande sätt och texten ska därför kolonisatörer måste ha skapat: ”I am left läsas som en introduktion hellre än en ut contemplating how difficult it must have förlig beskrivning. been for Indigenous people and the first visitors to understand one another given each group’s distinctive language and Varför behövs culture.” (2010:24). Kovach menar att ett urfolksmetodologier? gemensamt språk inte nödvändigtvis innebär gemensam förståelse utan att kon Sedan mitten av 1990-talet har urfolks sten att förstå någonting är en strävan ut syn på forskning och perspektiv på hur ifrån många skikt: ”a layered endeavour” urfolksrelaterad forskning kan och bör (ibid.). bedrivas lyfts av en mängd olika aktörer i I min erfarenhet ter det sig långt mer en rad olika länder och format det som nu oproblematiskt att prata om white eller ofta kallas Indigenous Methodologies western privilege på engelska än att tala (Kovach 2010, Louis 2007). Andra be om vitt eller västerländskt privilegium på nämningar som återfinns i litteraturen är svenska. Kanske är det för att ordet privi bland annat Indigenist Methodology legium på svenska i större utsträckning (Rigney 1999), Decolonizing Methodo uppfattas som något positivt och att ordet logies (Smith 1999), Critical Indigenous privileged på engelska i större utsträck Pedagogy (Denzin & Lincoln 2005) och ning uppfattas som något förknippat med Indigenous Methodology (Porsanger maktförhållanden och diskriminering? 2004); i den här texten har jag valt att an Hur det än är vill jag, precis som Denzin vända det svenska begreppet urfolksmeto och Lincoln (2008), berätta om min plats dologier som får representera samtliga be i förhållande till mitt arbete. Likt dem nämningar ovan. Att använda urfolksme- eftersträvar jag att vara en ”Allied Other” todologier istället för urfolksmetodologi (Mutua & Swadener 2004:4), en slags visar även att det inte handlar om en me normkritisk medresenär som är villig att todologi utan så många som det finns ur plocka isär och granska den västerländska folksgrupper (Kovack 2010). akademin: ”fellow travelers of sorts, anti Urfolksmetodologier är alternativa sätt positivist, friendly insiders who wishes to att tänka om forskningsprocesser (Louis deconstruct from within the Western aca 2007; Porsanger 2004; Kovach 2010; demy and its positivist epistemologies.” Smith 1999). Enligt Renee Pualani Louis (2008:6). (2007:133) lyfter urfolksmetodologier

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 52 Kristina Sehlin MacNeil fram cirkulära och cykliska perspektiv, de till själva forskningsprojektet och forsk är dynamiska och flytande förhållnings ningsdeltagarna, men även till allting som sätt där det främsta målet är att säkerställa är kopplat till dem. Respectful (re)presen att forskning som relaterar till urfolk ut tation innebär att forskaren måste fundera förs på ett sympatiskt, respektfullt och över hur hon representerar sig själv, sin etiskt korrekt sätt utifrån ett urfolksper forskning och de personer eller ting som spektiv. Jelena Porsanger beskriver ur berörs av forskningen. folksmetodologier som ”. . . a body of indi Att visa respekt innebär inte bara att genous and theoretical approaches and säga tack och snälla, det innebär att visa methods, rules and postulates employed ödmjukhet, generositet och tålamod samt by indigenous research in the study of att godta de beslut som forskningsdel indigenous peoples.” (2004:107). Linda tagarna fattar kring den information de Tuhiwai Smith (1999:39) skriver att det delger. Reciprocal appropriation innebär handlar om att centrera urfolkens ange förståelsen för att all forskning medför lägenheter och världsbilder för att sedan appropriering och att det i sin tur innebär lära känna och börja förstå teori och forsk att både urfolk och forskare måste kunna ning från urfolkens egna perspektiv och dra nytta av forskningsprocessen och re för deras egna syften. Margaret Kovach sultaten. Rights and regulation innebär (2010:174) menar att urfolksforskning att forskningen ska utföras i enlighet med kräver metoder som är beroende av djup urfolkens principer, att forskningen ska respekt för de/det som deltar i forskningen ha klart framskrivna målsättningar samt och de/det som kommer att känna av att forskaren har beaktat forsknings forskningens konsekvenser. Urfolksmeto projektets potentiella konsekvenser. Det dologier utgår med andra ord från urfol innebär även att urfolket som påverkas av kens egna sätt att se på och tänka om värl forskningen ska kunna behålla makten den, det vill säga urfolkens egna ontologier, över den kunskap eller den information de epistemologier och axiologier, som ofta delger och att all publicering eller sprid skiljer sig från de som finns represente ning av resultat ska göras i samråd med rade inom västerländsk akademisk tradi forskningsdeltagarna. tion. Linda Tuhiwai Smith (1999:1) beskri Louis (2007:133) lyfter fram fyra prin ver att blotta ordet forskning i många ur ciper som är genomgående i litteraturen folkssammanhang leder till tystnad, obe om urfolksforskning och urfolksmetodo hag och misstänksamhet. Forskning, för logier. Dessa är: ”relational accountability; koloniserade folk, är synonymt med euro respectful (re)presentation; reciprocal peisk imperialism och kolonialism. Ordet appropriation; and rights and regulation” forskning betyder förtryck. Hennes, inom (ibid.). Hon förklarar att relational ac forskningsfältet, numera bevingade ord: countability beskriver det holistiska för ”The word itself, ’research’, is probably hållningssätt som urfolken delar om hur one of the dirtiest words in the indigenous allting hänger ihop – samt att detta inne world’s vocabulary.” (ibid.) beskriver kan bär att alla delar av en forskningsprocess ske bäst varför urfolksmetodologier be sitter ihop från den första idén till projek hövs och varför de har utvecklats. Som en tets avslut och att detta även innebär att motreaktion på det förtryck som kolonisa forskaren behöver förhålla sig, inte bara törerna förde med sig. ”Just knowing that

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Vad är urfolksmetodologier? 53 someone measured our ’faculties’ by fil folkens egna kunskaper och egna erfaren- ling the skulls of our ancestors with millet heter: ”Evidence is mounting about the seeds and compared the amount of millet failures of research-driven interventions seed to the capacity for mental thought that draw from mainstream research epis offends our sense of who and what we temologies.” (2012:47). are.” (ibid.) – Bara att veta att någon mätte våra förmågor genom att fylla våra för fäders kranium med hirskorn och sedan En epistemologisk kamp? jämföra mängden av hirskorn med vår förmåga för tankeverksamhet kränker Vid en första anblick kan urfolksmetodo vår uppfattning om vilka och vad vi är logier se ut att vara nära besläktade med (min översättning). Smith lyfter, tillsam kvalitativa forskningsmetoder, det finns mans med många andra forskare inom även röster som helt enkelt vill se ur fältet, det självklara att forskning som folksmetodologier som en del av det kvali relaterar till urfolk och som ska användas tativa metodologiska smörgåsbordet. Det i samband med urfolksrelaterade frågor, skulle dock innebära att införliva ur bör utformas i enlighet med urfolkens folksmetodologier, som ju baseras på egna egna världsbilder och sätt att förstå män epistemologier, i en västerländsk kun niskans plats i världen. Urfolksrelaterad skapstradition. När ett av målen med ur forskning kan på detta sätt avkoloniseras folksmetodologier är avkolonisering kan och skapa utrymme för relevanta studier, man fråga sig om det inte bara skulle designade av urfolk för urfolk (Smith innebära en kolonisering av urfolkens 1999, Porsanger 2004, Kovach 2010, Rig epistemologier? Enligt Denzin och Lin ney 1999). coln har kvalitativ forskning hittills ge Margaret Kovach understryker vikten nomgått ett flertal historiska stadier. Från av att som forskare använda urfolksmeto att ha varit till största delen influerat av dologier i forskning som relaterar till ur positivismen under de tidiga stadierna har folk eftersom forskning ligger till grund kvalitativ forskning utvecklats till ett för politiska beslut som påverkar dessa forskningsfält med potential att bli en folk. Hon menar att forskning baserad på plats för kritisk dialog: ”. . . the social urfolksperspektiv kan skapa en högre rele sciences and humanities become sites for vans i policy och praktik som relaterar till critical conversations about democracy, urfolk (2010:13). Som exempel tar hon race, gender, class, nation-states, globa den kris i utbildning och barnomsorg för lization, freedom, and community” urfolk i Kanada som skapats av felaktig (2008:4). policy, policy som tagits fram med ut Kovach menar att urfolksmetodologier gångspunkt i västerländsk kunskapstradi kan finna allierade inom det kvalitativa tion och forskning, inte utifrån urfolks forskningsfältet som exempel fenomeno metodologier. logi, narrativa metoder och aktionsforsk Chilisa understryker likt Kovach vik ning. Samtidigt slår hon fast att urfolks ten av att erkänna olika epistemologiska metodologier står för sig själva och inte perspektiv och belyser den växande kri bara kan inlemmas i kvalitativ forskning tiken mot dominanta västerländska forsk som ju bygger på västerländsk kunskaps ningsparadigm som undanskymmer ur tradition: ”. . . tribal epistemologies are at

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 54 Kristina Sehlin MacNeil the centre of Indigenous methodologies, de flesta fall inte liknar de västerländska and it is this epistemological framework och att urfolk, genom att avkolonisera that makes them distinct from Western teorier och utveckla egna metodologier qualitative approaches.” (2010:25). baserade på egna epistemologier, kan Kovach frågar sig även varför väster bryta sig fria från de ramar som väster ländsk akademi inte vill erkänna och er ländska paradigm skapat: ”This whole bjuda urfolksmetodologier som likvärdiga process allows indigenous research to metoder för att bedriva forskning: ”Is break free from the frames of Western there no desire within Western academia epistemologies, which are in most cases to acknowledge Indigenous methodolo very different from the indigenous ones gies? Or are we simply lost in translation?” and are, indeed, suited to Western acade (ibid.). Vidare föreslår hon att kvalitativ mic thought, but which are nevertheless forskning kanske kan agera som en bro för foreign to indigenous ways of thinking.” att förflytta sig mellan världsbilder. En (2004:107). ligt Ania Loomba är det svårt att uppnå Alla dessa forskare är ense om att det förändring inom det akademiska systemet skaver mellan de epistemologier som lig eftersom samhällskritiska studieområden ger till grund för urfolksmetodologier och ofta anklagas ”för att förorena en univer de dominerande epistemologier som åter sitetsvärld som borde ha till uppgift att finns inom den västerländska akademin. skydda den västerländska kulturen.” Margaret Kovach (2010) skriver att hon (2005:9). identifierar två huvudsakliga problem Då urfolksmetodologier är kritiska och områden som gör det svårt för kvalitativ avkoloniserande till sin natur är viss frik forskning att inkludera urfolksmetodolo tion mellan perspektiven givetvis att gier fullt ut. vänta. Chilisa (2012) uppmuntrar till För det första handlar det om att hitta forskning som beaktar olika epistemolo och etablera sätt att bedriva forskning som giska perspektiv på samma gång och be är ansvarsutkrävande och inte extrahe tonar vikten av att lära sig om olika kun rande samt är förenliga med urfolkens skapssystem och sätt att se på och inhämta olika etikregler kring hur forskning får kunskap. bedrivas. För det andra handlar det om att Lester-Irabinna Rigney utgår från en hantera de filosofiska, ideologiska och australisk kontext och understryker att metodologiska konflikter som dyker upp i tillgängliga forskningsperspektiv är stöpta kölvattnet av de fundamentala epistemo i en rasistisk form: ”historically, Austra logiska skillnader som finns mellan urfol lian policies and educational institutions kens och den västerländska akademins have been marinated in cultural and racial tankesystem. Kovach menar att urfolks social engineering theories” (1999:111). forskare kan komma att stöta på den Han beskriver hur hans folk rasifierades största kampen på en epistemologisk nivå: av kolonisatörer som antog att de austra ”I have come to believe that a significant liska urfolken inte hade några system för site of struggle for Indigenous researchers bland annat inhämtning av kunskap. Vi will be at the level of epistemology be dare uppmanar han till kritik av väster cause Indigenous epistemologies chal ländska epistemologier. Porsanger fram lenge the very core of knowledge produc håller att urfolkens egna epistemologier i tion and purpose.” (2010:29).

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Vad är urfolksmetodologier? 55

Kan jag använda processen som ett sätt att utvinna in urfolksmetodologier? formation utan ett ge-och-ta-förhållande samt att värna de kontakter som forsk Hur gör man då om man bedriver forsk ningsprojektet innefattar. Vidare upp ning som relaterar till urfolk och inte muntrar Read forskare som bedriver identifierar sig som en urfolksperson men forskning relevant för urfolk att använda ändå vill använda urfolksmetodologier? dessa värderingar i sitt arbete. Linda Tu Frågan kanske snarare bör vara, kan en hiwai Smith (1999) som arbetar med icke-urfolksperson använda urfolksmeto Kaupapa Maori-forskning menar att en dologier? Med utgångspunkt i de resone person som varken identifierar sig som mang som behandlas i den ovan skrivna urfolk eller maorier kan bedriva Kaupapa texten kan det bli svårt, eftersom ur Maori-forskning men aldrig själv utan ska folksmetodologier baseras på urfolkens vara guidad av en maorier. egna epistemologier, erfarenheter och sätt I min forskning har jag som ambition att förstå världen utifrån de kontexter de att förhålla mig till urfolksmetodologier. befinner sig i. Med det menar jag att jag, i så stor ut Några av forskarna, exempelvis Rigney sträckning som är möjligt för mig, vill (1999) och Smith (1999), understryker använda metoder och teoretiska perspek även vikten av att urfolk bör designa och tiv som stämmer överens med mina forsk utföra forskning om urfolk. De allra flesta ningsdeltagares bilder av hur forskning forskare som beaktas i den här texten är bör bedrivas. Forskningsprojektet är ännu dock ense om betydelsen av att akademi på ett tidigt stadium och jag kommer ker, som inte identifierar sig som urfolks under processens gång att bedriva forsk personer, hjälper till att stötta och bereda ning tillsammans med urfolkspersoner i plats för urfolksmetodologier inom den Sverige och Australien. Mitt sätt att an befintliga akademin (Kovach 2010; Pors vända John Binda Reads värderingar, re anger 2004; Smith 1999; Chilisa 2012; spekt, reciprocitet och att värna relationer Rigney 1999; Louis 2007). har i första hand varit att tillsammans John Binda Read som tillhör Kokatha- med min samiska mentororganisation dis folket, traditionella ägare till Port Augus kutera fram ett forskningsupplägg för av ta-regionen i södra Australien, beskriver handlingen relevant för organisationen tre grundläggande kulturella värderingar och mig som forskare. som han bär på: ”The three core cultural Jag har även tillsammans med mina values I learnt, and still practice today, of forskningsdeltagare, diskuterat fram upp respect, reciprocity and relationships, have lägg för enskilda artiklar som är relevanta been the foundations that have sustained för både forskningsdeltagarna och mig and nurtured me as a Kokatha.” (2011: som forskare. Frågan om reciprocitet är 19). oerhört viktig, hur kan mitt arbete ”be Read, som forskar inom hälsa, förkla tala” tillbaka för den tid mina forsknings rar hur dessa grundläggande värderingar deltagare ger mig? Det säger sig självt att kan tillämpas inom forskning genom att den frågan bäst besvaras i dialog mellan visa respekt för olika världsbilder och mig och min mentororganisation och mig kunskapssystem, att verkligen lyssna på och mina forskningsdeltagare. Det jag forskningsdeltagare, att inte se forsknings ser som ett möjligt sätt att ge tillbaka är

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 56 Kristina Sehlin MacNeil kanske inte relevant för forskningsdelta sig innan de påbörjar ett urfolksrelaterat garna? forskningsprojekt, kan vi istället belysa Vad gäller forskningens metodologiska vikten av att forskning ska vara relevant utformning har jag, i samråd med hand för de som känner av dess konsekvenser: ledare, mentorer och forskningsdeltagare, valt att arbeta utifrån narrativer. Att skriva 1. What reserach do we want done? 2. Whom is it for? fram forskningsdeltagarnas egna röster 3. What difference will it make? för att beskriva deras berättelser, givetvis i 4. Who will carry it out? samråd med dem själva. Ytterligare en 5. How do we want the research done? viktig aspekt är att jag och mina forsk 6. How will we know it’s worthwhile? ningsdeltagare är överens om att jag inte 7. Who will own the research? 8. Who will benefit? (Smith 2000:239) kommer att publicera något utan deras godkännande. För forskningsdeltagarnas Det Uncle Lewis lärde mig, för vi blev del innebär det en större investering i tid. vänner efter den där första turbulenta De kommer att behöva vara aktiva under träffen, var att han och jag hade olika sätt delar av hela processen från intervjuer till att inhämta och tänka om kunskap men framskrivandet av resultaten. Som forsk att det inte nödvändigtvis betydde att vi ningsdeltagare kan en ökad arbetsbörda inte kunde förstå varandra eller varandras givetvis vara en nackdel, men det finns kunskapssystem. Det som krävdes, enligt även fördelar då en ökad delaktighet och honom, var ett öppet sinne, en förmåga inflytande i forskningsprocessen, kan att tänka utanför fyrkanten och en vilja att innebära att resultaten blir mer relevanta lära om och ta in nya perspektiv. I min er för den egna kontexten. Ökad delaktighet farenhet av att arbeta med diskrimine är även ett sätt att värna de relationer som ringsfrågor är det samma brist på norm byggs upp under forskningsprocessen. kritik som skapar diskriminerande strukturer i samhället som även skapar diskriminerande strukturer inom akademin. Sammanfattning Kovach (2010) utgår från en Nordameri kansk kontext och föreslår att det ska er Efter att ha läst det ovanstående kanske bjudas en forskarkurs i urfolksmetodolo den inbitne västerländska forskaren kliar gier vid varje universitet. Vore det inte sig i huvudet och säger: Men det här är ju spännande att som doktorand i Sverige inga teorier och metoder! Urfolksforska kunna påbörja sitt projekt med en sådan ren får då lov att svara: Vad menar du med kurs? teorier och metoder? Urfolksmetodologier beskrivs av många forskare som alterna tiva sätt att tänka om forskningsprocesser Noter (Louis 2007; Smith 1999; Kovach 2010). Att kalla dem för alternativa innebär gi 1 Kaurnafolket är de traditionella ägarna till mar vetvis att belysa det faktum att väster ken som staden Adelaide i södra Australien står ländsk kunskapstradition är normen, det på. En Kaurna elder är en äldre högt respekterad person inom gruppen. som anses normalt. Med hjälp av Linda 2 Inför skrivandet av den här texten brottades jag Tuhiwai Smiths åtta frågor som både fors med valet av att använda engelskans Indigenous kare och forskningsdeltagare bör ställa Methodologies, som är ett internationellt veder

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Vad är urfolksmetodologier? 57

taget begrepp, eller det mindre kända urfolksme nous methodologies”, in Bäckström, Per; Jerns todologier. Fördelen med att använda det svenska letten, Kristin & Theodorsen, Cathrine (eds.), begreppet är givetvis att bidra till att lyfta det på Special Issue on Northern Minorities. Nordlit den svenska akademiska agendan men eftersom nr. 15, Faculty of Humanities, University of språk och ordens betydelse är en central del i den Tromsø. koloniala historia som ligger till grund för det Rigney, Lester-Irabinna, 1999. “Internationaliza konfliktfyllda förhållande som råder mellan urfolk tion of an indigenous anticolonial cultural cri och forskning (Smith 1999, Kovach 2010) anser tique of research methodologies: A guide to in jag att man bör tänka sig för innan man fritt över digenist research methodology and its prin- sätter ord och begrepp. En enkel Google-sökning ciples”, in Wicazo Sa Review, vol. 14, no. 2, avslöjar att begreppet urfolksmetodologi används Emergent Ideas in Native American Studies, mer flitigt inom samisk forskning på norsk sida, pp. 109–121. jag har dock valt att använda urfolksmetodologier Smith, Linda Tuhiwai, 2000. “Kaupapa Maori re för att visa på att det inte handlar om en metodo search”, in Battiste, M. (ed.), Reclaiming Indi logi utan att olika urfolksgrupper har olika meto genous Voice and Vision. Vancouver: UBC Press, dologier (Kovach 2010). pp. 225–247. Smith, Linda Tuhiwai, 1999. Decolonizing Metho dologies: Research and Indigenous Peoples. Lon don: Zed Books Ltd. Referenser

Bell, Catherine & Kahane, David (eds.), 2004. Intercultural Dispute Resolution in Aboriginal Summary Contexts. Vancouver: UBC Press. Chilisa, Bagele, 2011. Indigenous Research Metho What are Indigenous Methodologies? dologies. London: Sage (Vad är urfolksmetodologier?) Denzin, Norman K.; Lincoln, Yvonna S. & Smith, Linda Tuhiwai, 2008. “Introduction” in Den Many indigenous researchers have described In zin, N. K. et al. (eds.), Handbook of Critical digenous Methodologies as alternative ways of and Indigenous Methodologies, London: Sage, pp. thinking about research processes. This article 1–20. aims to give an introduction to Indigenous Meth Kahane, David, 2003. “In theory: Dispute resolu odologies and to locate them in relation to the tion and the politics of cultural generalization”, qualitative research field. In addition epistemo in Negotiation Journal, January 2003, pp. 5–27. logical aspects of indigenous research models are Kovach, Margaret, 2010. Indigenous Methodologies: contrasted with mainstream Western approaches Characteristics, Conversations and Contexts. To in order to open up for a conversation on the use of ronto: University of Toronto Press. multiple epistemologies. The article concludes Loomba, Ania, 2006. Kolonialism/postkolonialism: with a discussion on whom Indigenous Method En introduktion till ett forskningsfält. Stockholm: ologies are available to and poses the hopeful prop Tankekraft förlag. osition that space might be created for Indigenous Louis, Renee Pualani, 2007. “Can you hear us Methodologies within mainstream academia. now? Voices from the margin: Using indigenous Keywords: indigenous methodologies, indigenous methodologies in geographic research”, in Geo epistemologies, epistemology, decolonizing, qualitative graphical Research, vol. 45(2), pp. 130–139. research. Mutua, Kagendo & Swadener, Beth Blue, 2004. “Introduction”, in Mutua, K. & Swadener, B. B. (eds.), Decolonizing Research in Cross-cultural Kristina Sehlin MacNeil, PhD Student, Department Contexts: Critical Personal Narratives, pp. 1–23. for Culture and Media Studies, Vaartoe-Centre for Albany, NY: SUNY Press. Sami Research, Industrial Doctoral School, Umeå Porsanger, Jelena, 2004. “An essay about indige University, Umeå, Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Hanna Outakoski

Språkrikedom skapar ett mångsidigt identitetsspektrum

itteraturforskaren Kristina Malmio skriver att ”den Hanna Outakoski är uni tvåspråkiga inte existerar antingen i det ena eller det versitetsadjunkt i samiska språk på institutionen för språkstudier andra språket, utan minst lika ofta mitt emellan” vid Umeå universitet. Hon har (Malmio 2011:103). Enligt Malmio skapar denna varit universitetslärare i nord lmittemellan-sfär ett tredje språk, den kluvna språkidenti- samiska sedan 2001 och har ut tetens uttrycksväg som kantas av läckande sprickor i två vecklat nya metoder, lärandemil separata språksystem. Det tredje språket kan erbjuda jöer och material för nät- och författaren en möjlighet att medvetet manifestera olika distansundervisning i samiska. individuella och kollektiva identiteter och det kan ge Sedan 2012 arbetar Outakoski i läsaren en ovärderlig inblick i den tvåspråkiges1 förståelse ett flerårigt projekt finansierat och tolkning av världen omkring. av Svenska Vetenskapsrådet med Tillgången till två eller fler språk verkar öppna nya titeln ”Literacy in Sápmi”. och annorlunda vägar till tänkandet även om barnet i en tidig fas av sin flerspråkighet kanske upplever eller upp- visar något mer begränsat ordförråd än ett enspråkigt barn i samma ålder (bl.a. Umbel & Oller 1994). Enligt Ellen Bialystok (2002) som forskar om kopplingen mellan metalingvistisk förmåga och tvåspråkighet är det dock svårt, om inte omöjligt, att designa tillräckligt omfattande studier för att belysa alla sidor av två- och flerspråkighet. I sin sammanfattning av resultat från en mängd lingvistiska och kognitiva studier samt minnes- forskning kristalliserar Bialystok ut det stora dilemmat med flerspråkighet på ett mycket tänkvärt sätt då hon konstaterar att ”[t]he irony is that a linguistic experience appears to have its greatest benefit for nonlinguistic pro- cessing and its greatest cost for language production” (Bialystok 2008:8). Det lingvistiska och kognitiva perspektivet2 utgår emellertid ifrån tester, mätningar och jämförelser av det som vi människor kan om vårt språk (eller våra språk) och det vi kan använda våra språk till. Ur ett litteratur- vetenskapligt perspektiv ligger fokus på tvåspråkighet i

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 58–66. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 Språkrikedom skapar ett mångsidigt identitetsspektrum 59 uttrycket, innehållet och tolkningsmöjlig- barnkullar skickades långt bort hemifrån heter. I min forskning3 om flerspråkiga för skolningssyften (Rasmus 2008). barn och ungdomars skrivande i Sápmi4 Samiska barn skickades till ställen där spelar båda dessa perspektiv en viktig roll. deras egna röster kunde tystas med fysiska Varken det ena eller det andra kan läm- och psykiska straff och i en tidsanda då nas utanför när man har som uppdrag att enbart de negativa rapporterna om två- fånga det spektrum av olika identiteter, språkighet uppmärksammades. Det vikti- personliga sätt att uttrycka talarens per- gaste målet i tidig samisk skolplanering spektiv i olika språk och kreativitet som var att de samiska barnen skulle bli läs- uppstår genom att den tredje rösten väcks och skrivkunniga i det nationella majori- tidigt i uppväxten och hämtar nya nyanser tetsspråket. från språk som engelskan. Samiskan i skolan hade i bästa fall en I följande två avsnitt beskriver jag i sekundär ställning som stödspråk i klass- korthet hur ändringar i utbildningspoli- rummet och någon diskussion om fler- tik, samiska språkval och processer som språkighetens fördelar existerade inte. utformar samernas individuella och kol- Majoritetsspråket ansågs vara myndig lektiva identiteter gör den aktuella tidsål- heternas och akademins språk och därför dern särskilt intressant ur en forsknings- den enda språkliga vägen till framtida yr- synpunkt. Vidare bjuder jag läsaren till ett ken och nationens välmående. dialogiskt möte med några av de barn och Först på 1970- och 1980-talen fick ungdomar5 som lever i den delen av Sápmi samerna i Norden8 själva börja yttra sig där nordsamiska än så länge är ett levande om sin utbildningssituation och från slu- språk i deras vardag. Ögonblicksmötet ut- tet på 1980-talet har samer fått vara med går ifrån de avidentifierade6 datormedie- och forma och utveckla antingen tvåsprå- rade texterna som samlats från de nord kig undervisning9 eller en modell där man samiska områdena i Sápmi under hösten strävar efter att kunna erbjuda både un- 2012 och vårvintern 2013. Jag avslutar dervisning i och mestadels på samiska10. med några reflektioner över varför de På många håll i nordligaste Sápmi blev ungas röster är så viktiga i den pågående det först så sent som på slutet av 1980- samiska omvärldsdebatten just nu. talet möjligt att välja samiska som barnets huvudsakliga undervisningsspråk. Inte förrän på senare år har jag person- Från skamvrån ligen insett vidden av de val som fattades till språkval då. Insikten bygger dels på de erfarenheter min egen familj har haft och dels på På 1960-talet gick de flesta samiska barn otaliga personliga diskussioner och samtal och ungdomar7 i Sverige, Norge och Fin- med andra samer som växte upp i Sápmi land i en skola där deras eget hemspråk på 1970-talet och på tidigt 1980-tal.11 var bannlyst och förbjudet. Efterkrigs Språkvalen kunde till och med inom en tiden i nordligaste Sápmi förde med sig och samma familj leda till att ett barn fick stora ändringar i form av utökad infra- med sig samiskan som modersmål medan struktur och nya näringar (t.ex. Lehtola ett syskon fråntogs den möjligheten. Detta 2012, Aikio 2013) och utbildningspoliti- skedde till exempel i min familj där jag ken för periferin kulminerade i att hela fick bli representant för det som Bialystok

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 60 Hanna Outakoski

På en textinsamlingsplats. Foto: Hanna Outakoski.

(2002:169) kallar ”children of linguistic pri språket så ofta ses, både inifrån och ut vilege”, barn med två välutvecklade språk- ifrån, som den starkaste kopplingen till liga system, medan mitt syskon inte fick den egna kulturen och identiteten. något sådant privilegium. Hos många av de samer som förlorade sitt första språk när de kom till skolan och Samisk identitet i utformning hos de som aldrig fick lära sig samiska varken i skolan eller hemma finner jag Seurujärvi-Kari (2012) beskriver i sin av- samma eviga undran och sorgen över de handling vilken enorm betydelse urfolks- konsekvenser som felaktiga – medvetna rörelsen och de förbättrade villkoren för eller omedvetna – språkval har fört med användning av samiska språk från slutet sig. Det svåra med sådana grubblerier är på 1970-talet till början av 2000-talet har att de sällan blir besvarade eller lösta oav- haft för bildandet och breddandet av sa- sett vilket språk eller vilken kultur det misk identitet. Den nya samiska identite- handlar om. I urfolkssammanhang blir ten är föränderlig, har många gestaltning- den här problematiken särskilt viktig då ar och genomgår ständigt en dynamisk

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Språkrikedom skapar ett mångsidigt identitetsspektrum 61 omvärderingsprocess. Individens närper- arenor som yttre hot mot kollektivet i spektiv blandas med lokalsamhällets och form av gruvdrift, klimatförändringar och kollektivets tolkning av vad som är sa- försvinnande arbetstillfällen. miskt och får ytterligare nyanser från ur- Kan det finnas en mer intressant tid- folksdebatten på internationell och global punkt för att höra vilka röster och identi- nivå. teter, vilka attityder, åsikter och föreställ- Det som känns som nytt – och välkom- ningar som kommuniceras av de barn och met – för mig i den här utformningspro- unga som lever i Sápmi idag? cessen är försiktigt erkännande av hetero- genitet inom det samiska. Att man i större utsträckning tillåter en personlig tolkning Texter från unga i Sápmi av en individs identitet vidgar definitionen av det samiska. Samtidigt fördjupar Under hösten 2012 och vintern 2013 bad kollektivets åsikter, värderingar och han- vi barn och ungdomar i Sápmi skriva och tering av yttre markörer vissa aspekter av berätta om sina tankar och åsikter på det som anses vara kännetecknande för nordsamiska, engelska och det nationella det samiska. Den som finner sig innanför majoritetsspråket. Vi utgick från följande kollektivet har fastare ramar att agera och utifrån vilket vi sedan formulerade mer sträva efter än den som finner sig utanför. specifika skrivuppgifter: Keskitalo (2010) beskriver den aktuella Hur skulle du inför en läsarpublik i din ålder tidsåldern som den femte viktiga tids argumentera för varför det är viktigt med så- åldern i den samiska skolhistorian12. Lag- dana koncept som miljö, eller att det finns mo- lig reglering av modersmålsundervisning dern teknologi tillgängligt eller att det bor folk och nya språkrättigheter i Sverige (och i också på mindre befolkade områden i ett land? Hur skulle du beskriva olika aspekter och per- grannländerna) har gjort att behovet för spektiv av din vardag eller den verklighet som utbildade lärare och adekvat läromaterial i du upplever till någon med väldigt annorlunda samiska språk har blivit uppenbar och bakgrund? akut. Genom sin rätt till ett eget moders- Skrivuppgiften introducerar en fiktiv mål väljer fler samer att låta sina barn läsa jämnårig läsare och dialogpartner som har samiska i skolan eller delta i samisksprå- lite eller ingen tidigare erfarenhet av livet kig undervisning oavsett om samiskan i Sápmi, livet på landet och livet med talas hemma eller inte. Nya språkval ska- många olika språk som en del av varda- par positiv framtidsanda samtidigt som de gen. Barnens och ungdomarnas insamlade leder till svårt hanterliga situationer i texter bjuder läsaren till ögonsblicksmöten klassrummet där lärarna13 undervisar barn där många språk hörs, många tankar förs och ungdomar med väldigt olika förut- fram och många åsikter förväntas att bli sättningar för lärande på samiska i en och insikter hos läsaren. samma grupp. Det är också nu som samer själva deltar i forskning och diskussioner om de sa- Vem är in miska språkens och den samiska kulturens historia, framtid och utveckling. De in- Hello large city! I am going to write about what terna konflikterna kring definitionen av we usually do with our friends at home, so I’m vad som är samiskt debatteras på samma just going to start. We are kinda like you teens

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 62 Hanna Outakoski

there, only that it’s a little bit more freezing familjens, samebyns, släktens eller t.ex. here in the winter. (15 år) den lokala hundklubbens, värde genom att ofta tala om VI och OSS. Kollektivet Här etablerar skribenten kontakt med den har störst betydelse för barn och ungdo- jämnåriga mottagaren genom att lyfta mar som i sina texter antyder att de har en fram gemensamma nämnare i samma me- tydlig roll i t.ex. familjeföretaget eller um- ning som denne identifierar en aspekt av gås mycket med sina släktingar och vän- livet som skiljer dessa två åt. Eftersom ner på fritiden. skillnaden handlar om en världslig aspekt av livet, dvs. vädret och inte t.ex. etnicitet När jag inte är på skolan så brukar jag vara med är dörren till en annan värld fortfarande mina samiska kompisar eftersom vi har samma på glänt och bjuder in till fortsatt bekant- intressen. Vi pratar nästan endast om rensköt- skap med skribenten. seln. (17 år) Andra väljer självbeskrivning som bästa Solveig Joks (2001) skriver i sin forsk- sättet att definiera vad det innebär att vara ningsrapport att rennäringen liknar mer ungdom. Jag-rösten och det inre perspek- en livsform än en renodlad näringsform. tivet försvinner i sista satsen när skriben- Barn och ungdomar som växer upp inom ten identifierar sitt eget beteende som nå- renskötseln upplever hur det dagliga arbe- got typiskt för tonåringar i allmänhet. tet och vardagssysslor involverar hela kol- I couldn’t survive without my cellphone, com- lektivet. puter or TV. But that is maybe because I am a teenager, and have to know what happens I samiska familjer är det ofta så att man sam everywhere. I also have to know what is in and arbetar inom rennäringen och hjälper varandra what is out. Typical teenager . . . (12 år) så länge det går. (17 år)

I många elevtexter framgår det att den Enligt några av elevtexterna har det små- som av eget val eller ofrivilligt befinner skaliga jordbruket i Sápmi många likheter sig utanför gemensakapen framhäver ofta med renskötseln när det gäller känslan av sin okunskap om hur andra lever sina liv. att höra till ett kollektiv eller finna sin Epiteter med negativ konnotation smyger plats i ett större sammanhang. Jordbruket sig lättare in i texter hos barn och ungdo- verkar dock inte ha samma starka kultu- mar som beskriver en ensam vardag. Eng- rella betydelse i Sápmi som rennäringen. I elskan verkar dessutom kunna ge uttryck texterna syns detta främst genom att ”vi till den ensammes självbild på ett annat jordbrukare” inte används som identifie- sätt än majoritetsspråket eller arvspråket. rande etikett. ”Renskötare”-uttrycket kan däremot användas till att identifiera en I use my free time mostly on video games so I särskild grupp, definiera ”de andras” can’t really talk from experience but I think grupp eller till att utesluta från den egna [that] at summer youngsters of my age might gruppen.14 hang out in groups and go to places like beaches, arcades. Or they might be nerds like me who just sit in front of their computers around the year. (17 år) Vad som komma skall

I motsats till ”den ensamme” betonar Att en elev kan uttrycka sig på många andra elever i sina texter kollektivets, dvs. olika språk handlar inte enbart om att

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Språkrikedom skapar ett mångsidigt identitetsspektrum 63 kunna beskriva en vardagssituation eller Det är svårt att tolka värderingar i yttran- en upplevelse med olika ord. Tillgången den som i den ovan eftersom det verkar till flera språk verkar bringa fram olika pågå en kamp i elevens egen tankevärld. sidor av personen och skapa ett spektrum Det är också svårt att bestämma om åter- av röster. När man jämför texter skrivna vändandet som det beskrivs här är positivt av samma individ blir det tydligt att ett och om det är tillåtet att inte vilja flytta språk kanske upplevs som mer lämplig till från sin hemort. att diskutera t.ex. miljöhot eller att för- Många deltagare i studien har en ambi- klara ens shoppingvanor. Ett annat språk valent syn på livet på landet och viljan att lyckas kanske bäst att skapa distans till flytta eller resa bort. Som motsats till ämnet och tillåter personliga och svåra er- denna ambivalens kan man däremot kännanden. nämna elevernas åsikter och oro över både den närmiljö de har runt omkring sig (och When young people leave their home, there are som många i texterna väljer att kalla na- only old people left and when they are gone, the tur) och miljösituationen på mer global place dies. It is important to stay in your home- nivå. town because then you help with keeping the place on its feet and build it. I personally, want I get a bit sad when thinking about the next to move away from my hometown when I grow generations and how they will suffer if we con- up. It is kind of sad, because I know that a lot tinue like this. All the toxic things that we put of others want to move somewhere else, too. into the nature will destroy our beautiful world, This place will disappear somehow sometime. and our children, grandchildren and their (15 år) children do not get to see all that we get to experience every day. (17 år) Här identifierar eleven först viktiga villkor för den egna hembygdens överlevnad. För några skribenter i studien är oron för Vemodet i texten blir påtaglig när eleven miljön, kulturen och traditionella näring- erkänner att denne i likhet med många ar väldigt aktuell. Sättet att beskriva t.ex. andra ungdomar förmodligen inte kom- det upplevda hotet av gruvetableringar mer att kunna uppfylla de uppsatta villko- lyfter fram åsikter som kan kännas igen i ren utan i stället medverkar i en smärtsam ett bredare urfolksperspektiv och som ser avfolkningsprocess. jorden som levande och sårbar. Andra resonerar annorlunda och ger uttryck åt sina egna känslor genom att ge- Mining is a big problem, you dig a deep hole in neralisera, eller som i det här fallet genom the earth and it never heals. (15 år) att tala om de som inte följer eller som inte lyckas att följa strömmen. I en elevtext uttrycks oron för miljön med en mening som för tankarna tillbaka till Jag har aldrig bott i en stad, men jag tror att det den samiske författaren Pedar Jalvis dikt skulle vara rätt så ångestskapande att bo i en om snöflingor (Muohtačalmmit, 1915) som stad. Vissa människor flyttar från städer till när de samlas ihop skapar en stark natur- landet. Många ungdomar från landet vill se kraft. Men när Jalvis dikt handlar på en världen och flyttar till stora städer för att studera, men många kommer också hem med metaforisk plan om styrkan hos ett litet svansen mellan benen. Inte alla trivs i städer. folk så handlar elevtexten här om en brist- (15 år) ningsgräns. Det är en gräns som even

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 64 Hanna Outakoski tuellt nås och får katastrofala följder om tiden har man därför börjat tala om arvspråket, ingen förmår att agera i tid. heritage language, hellre än om samiska som andra språk. 2 Se Marian et al. (2009) för en kortfattad översikt Det är som att det droppar i en hink, även fast av lingvistisk, kognitiv och neurofysiologisk det verkar ta tid, så blir hinken full. (17 år) forskning samt dess implikationer gällande kunskaps- och färdighetsskillnader mellan en- och tvåspråkiga barn och ungdomar. De oräddas ord 3 Materialet som ligger till grund i den här artikeln är en del av ett pågående forskningsprojekt För dessa ungdomar ligger utmaningarna med titeln Literacy in Sápmi: multilingualism, re vitalization and literacy development in the global inte i att lära sig behärska många språk north. Deltagare är från Sverige, Norge och Fin- utan i att få tillräckligt mycket stöd och land och i åldrarna mellan 9 och 20 år. Studiet exponering på de olika språken som de fokuserar på att genom tangenttryckningsanaly- förväntas att bemästra likvärdigt. Den sen följa och analysera mångspråkiga barn och allra största utmaningen är att lyckas be- ungdomars skrivprocess. För mer detaljerad be- vara, skydda och stärka den kontexten i skrivning av tangenttryckningsanalys som forsk- ningsmetod se Lejten & Van Waes (2013), Sul- vilken dessa röster och identiteter har sitt livan et al. (2006) samt Lindgren (2005). ursprung. Utan en verklighetsförankrad 4 Samernas bosättningsområde som sträcker sig kontext, inspirerande språkarenor och från Kola-halvön i Ryssland över nordligaste framtidsplanering förlorar de flesta språ- Finland och Norge till norska och svenska fjäll- ken sin mening, inte minst redan hotade världen och kustområden långt i söder med gränsen kring Idre-fjällen. Se http://www.samer. urfolksspråk. se/2167 Hot och framtidsfrågor som identifie- 5 Observera att texterna är skrivna av elever som ras av barn och ungdomar i vår studie under sin skolgång haft nordsamiska som ämne i handlar om hela samhällen där olika skolan och kan därmed skriva mer eller mindre grupper måste samsas för att kunna sam- flytande på samiska, men att deras etniska bakgrund och tillhörighet kan vara annan än sa- existera och utvecklas utan att uråldriga misk. traditioner och kunskaper försvinner. 6 Alla exempel från textmaterialet har avidentifie- Dessa orädda röster är viktiga eftersom de rats och författarens identitet har skyddats ge- sätter ord på det som andra för bekväm- nom att alla exempel ur elevtexter återges som lighetens eller för egen vinst skull tiger standardiserade översättning till svenska om de om. har ursprungligen skrivits på finska, nordsamiska eller norska. 7 Situationen som beskrivs i den här artikeln beskriver de nordsamiska dåtida och nutida förhål- Noter landen och därmed förhållandena för den starkaste och största språkgruppen inom samiska 1 Man skiljer ofta tre huvudtyper av tvåspråkig- språk. het: simultan, receptiv och sekventiell tvåsprå- 8 Situationen i Norden skiljer sig markant från kighet. Här ligger fokus på när de olika språken t.ex. situationen i Ryssland där dagens östsa- lärs in, samtidigt eller separat efter varandra, miska varieteter fortsätter att sakna det offent- samt på vilket sätt barnet behärskar språket, ak- liga stödet som olika samiska varieteter i Sverige, tivt eller främst passivt. I de samiska samman- Norge och Finland har fått under de senaste två hangen har definitionen av tvåspråkighet visat eller tre decennier. sig vara särskilt problematisk när det så ofta 9 Detta är den vanligaste modellen i sameskolan i finns en eller flera generationers långa glapp i Sverige. Skolförordningen från 2011 slår fast att språkanvändning och språkinlärning. På senare högst 50 procent av tvåspråkig undervisningen

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Språkrikedom skapar ett mångsidigt identitetsspektrum 65

får ske på elevens umgängesspråk upp till årskurs Cognition 12 (1), Cambridge University Press, 6 varefter undervisning på svenska bör öka pp. 3–11. (Skolförordning 2011:185, Kap. 9; § 12, 13). Jalvi, Pedar 1981 [1915]. Muohtačalmmit. Ohce Utanför sameskolan har samisk undervisning johka: Sámiráđđi fortfarande en marginell roll i utbildningen. Joks, Solveig, 2001. Boazosámi nissonolbmot: 10 Vanlig modell i nordligaste kommuner i Finland guovddážis báike-ja siidadoalus muhto vajálduv och i många kommuner i Finnmark i Norge. von almmolaččat. Guovdageaidnu [Kautokeino]: 11 Detta är en personlig reflektion utifrån mina Sámi instituhtta. egna erfarenheter som betraktare av det samiska Keskitalo, Pigga, 2010. Saamelaiskoulun kulttuuri skolsystemet i Finland från insidan från tidigt sensitiivisyyttä etsimässä kasvatusantropologian 1980-tal till slutet på 1990-talet. keinoin. (Cultural Sensitivity in The Sámi 12 Keskitalo (2010) delar upp den samiska skol School Through Educational Anthropology) historian i Norge i fem perioder som innefattar Diss. Rovaniemi: Lapin yliopisto (Lapplands 1) missionstiden från 1717 till slutet av 1800- universitet). talet då samiskan var ett villkor för missions Lehtola, Veli-Pekka, 2012. Saamelaiset suomalaiset: arbete, 2) tiden för förnorskning från 1800-talet kohtaamisia 1896–1953. Helsinki: Suomalaisen till slutet på 1960-talet, 3) en period från slutet Kirjallisuuden Seura. av andra världskriget till 1980-talet under vilken Lejten, M. & Van Waes L., 2013. “Keystroke log- samiska skulle få användas som stödspråk i sko- ging in writing research: Using inputlog to lan, 4) en period från 1980-talets början till analyze and visualize writing processes”, in 1990-talets början som betonade värdet och vik- Written Communication 30 (3). SAGE Publica- ten av tvåspråkig undervisning samt 5) den sista tions, pp. 358–392. tidsåldern som startade i Norge år 1990 och Lindgren, Eva, 2005. Writing and Revising: Did innebar att samiskan blev ett officiellt språk i actic and Methodological Implications of Keystroke vissa samiska förvaltningsområden. Logging. Diss. Umeå: Umeå universitet. 13 Baseras på intervjuer med och enkätssvar från Malmio, Kristina, 2011. ”Arma lasseliten med språklärare som säger sig ha förståelse för språk- kluven tunga, Elmer diktonius och den tvåsprå- val men saknar ofta resurser eller t.ex. adekvat kigas identitet”, i Både och, sekä että: Om flersprå utbildning för att kunna undervisa blandade kighet=monikielisyydestä. Grönstrand, Heidi & grupper. Malmio, Kristina (red.). Helsingfors: Schildts. 14 I Norge och Sverige är renskötseln starkt för- Marian, V.; Faroqi-Shah, Y.; Kaushanskaya, M.; knippad med det samiska och samisk identitet. I Blumenfeld, H. K. & Sheng, L., 2009, October Finland är renskötseln inte bunden till viss etni- 13. Bilingualism: Consequences for Language, citet. Därmed definierar ”vi renskötare” inte all- Cognition, Development, and the Brain. The tid samma grupp i dessa tre länder. ASHA Leader. Rasmus, Minna, 2008. Bággu vuolgit, bággu birget. Publications of Giellagas Institute nro 10. Giel- lagas-instituutti. Referenser Seurujärvi-Kari, Irja, 2012. Ale jaskkot eatnigiella – Alkuperäiskansaliikkeen ja saamen kielen merki Aikio, Áile, 2013, September. Boares áigi, ođđa tys saamelaisten identiteetille. Diss. Helsinki: áigi. Nuppástusat Ohcejoga sápmelaččaid ealli- Helsingin yliopisto. mis. (Old times, new times. Changes in the Svensk författningssamling (SFS) 2011:185. Skol- lives of the Ohcejohka Sámi.) Work shop pre- förordningen, 2011. Regeringen. sentation på Oovtâst – Together. New concepts, Sullivan K. P. H.; Lindgren E.; Leijten M. & Van theories and methodologies on Saami studies Waes L., 2006. “Inputlog: New perspectives on konferens. Inari, Finland. the logging of on-line writing”, in Sullivan, Bialystok Ellen, 2002. “Acquisition of literacy in K. P. H. & Lindgren, E. (red.), Computer Key- bilingual children: A framework for research”, stroke Logging and Writing: Methods and Applica in Language Learning 52:1, pp. 159–199. tions (vol. 18, pp. 73–94). Oxford, UK: Else- Bialystok, Ellen, 2008. ”Bilingualism: The good, vier. the bad and the indifferent”, in Language and Umbel, V. M., & Oller, D. K., 1994. “Develop-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 66 Hanna Outakoski

mental changes in receptive vocabulary in His- subjects of discussion depending on the language panic bilingual school children”, in Language of the writing task. The greatest challenge for Learning 44:2, pp. 221–242. these multilingual children does not lie in learning of different languages, but instead in receiving the support and exposure to linguistic input that is needed in reaching well developed bilingualism Summary and a good level of literacy in both or all languages. Finding the ways to secure the existence of both Multilingualism creates a versatile identity spectrum the cultural and the multilingual context from (Språkrikedom skapar ett mångsidigt which the identity spectrum and voices of these identitetsspektrum) multilingual children arise is of uttermost impor- tance. Being able to express oneself in writing in different Keywords: sámi language, literacy development, languages broadens the ways in which one can multilingualism, writing, keystroke logging, identity. choose to talk or write about things. Children and young adults that have learned sufficient writing skills and vocabulary in North Sami along a na- Hanna Outakoski, Adjunct/Junior lecturer, tional majority language and English are quick to Department of Language Studies, Umeå University, choose different perspectives, voice, mood and Umeå, Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Krister Stoor

Samiska berättelser om björnmöten och de två bröderna

åren 2013 dödades en björn i Jämtlandsfjäl- Krister Stoor är fil.dr i len som hade attackerat renskötaren Örjan samiska vid institutionen för språkstudier och affilierad till Åhrén som bevakade sin renhjord tillsammans Sentrum for samiske studier vid med sin bror. Åhrén berättar i medierna (Öster universitetet i Tromsö och Cen vsunds-Posten 2013-05-20) om händelsen, hur snabbt och trum för Samisk forskning vid överraskande björnen attackerade honom. Efter Tibur Umeå universitet. Han är intres tiusdagen den 14 april förväntas björnen resa sig ur sitt serad av hur berättelser i jojk ide, enligt muntlig tradition och då är den hungrig. Ny- och tal i tradition återkommer i födda renkalvar som föds i början av maj månad är ett nutida sammanhang. För närva lätt byte för en hungrig björn, men han är inte ensam om rande studerar Krister Stoor, den att söka sig en måltid, havsörnar från norska kusten, skogssamiska traditionen, hur kungsörnar, järvar, korpar, rävar och till och med fjäll renskötare lär sig hur betesområ rävar tillhör de predatorer som söker sig till de platser dena ser ut och var betesgränserna där renkalvarna föds. En studie i skogsmiljö, Gällivare går, och hur kommunikationen och Udtja skogssamebyar, visar att en björn i snitt dödar med markägare ser ut. Krister elva stycken renkalvar och de flesta i maj månad (Karls- Stoor är redaktör och medför fattare i Långa Perspektiv – son et al 2012). Detta visar på problemet för renägaren Samisk forskning och Tradi- Åhrén, våren är besvärlig och det var av den anledningen tionell Kunskap (2012) och som de två bröderna var ute för att bevaka renhjorden medförfattare i antologin från störningsmoment av rovdjur. Björnen attackerade i L’Image du Sápmi II (2013). detta fallet så snabbt att renskötaren inte hann få upp sitt gevär eller söka skydd. Han blev riven och biten så illa att han senare fick föras med ambulanshelikopter till sjukhus för vård. En liknande händelse skedde för över 100 år sedan i östra Finnmark, Norge. Normo Joavnna var tillsammans med sin jaktkamrat ute för att jaga älg och stötte på en björn som överraskande attackerade honom. Bössan klickade och björnen bet honom i benet, i stunden hann Normo Joavnna ropa åt sin jaktkamrat, – skjut honom, skjut honom! Kamraten svarade, – jag törs inte, jag kan ju träffa dig. – Skjut ändå, annars dör jag i alla fall. Foto: Johan Gunséus. Kamraten avslutade björnens liv på denna jord, Normo

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 67–75. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 68 Krister Stoor

Joavnna lyckades själv lossa björnens kä- Jojken och berättelser kar som satt fast runt hans lår. Han över- som minneskonst levde, men dog en månad senare av ska- dorna, denna historia finns dokumenterad Berättelser och särskilt berättelser i jojk- och inspelad av ett flertal jojkare, bland form har en stor betydelse för samisk annat av Piera Balto (1978).1 identitet och utgör en etnisk markör. Helst I berättelser om björnmöten är det en ska man kunna utöva jojk, men det är inte poäng att björnen måste akta sig för två det som är huvudsaken, att förstå och bröder och det är dessa historier som jag uppskatta jojk har en nästan lika hög sta- vill fokusera i min berättelse. Syftet är att tus. Åtminstone så bör man ha en åsikt visa att berättelserna inte enbart är redo- om jojk, en slags markering av tillhörighet görande för vad som faktiskt hände utan till den samiska gruppen. Min egen er bygger på traditionella uppfattningar om farenhet säger att kunskapen om jojk och särskilda relationer mellan bröder och de berättelser som de innehåller talar om mellan människor och björnar. Nya hän- en tillhörighet, man hör till en släkt, en delser blir begripliga genom att tolkas sameby eller ett specifikt geografiskt om- med traditionens logik. råde. Historikern Jan Vansina (1985), en av I muntliga kulturer så finns kunskapen de tidiga användarna av fältet oral history, i huvudena på vuxna människor och ju menar att det finns en kärna i varje berät- äldre du har levt så bör rimligen mer kun- telse som leder bakåt i tiden. Hur finner skap finnas hos individen. Denna kun- man den implicita meningen i ett budskap skap kommer också till uttryck i berät frågar sig Vansina. Antropologen Eliza- telser, hantverk, hur man beter sig i natu- beth Tonkin diskuterar och kritiserar ren och att avläsa djurens rörelse etcetera. Vansinas metoder och hans banbrytande Man kan också kalla detta för traditio- forskning om oral historia. Hon skriver nella kunskaper. bland annat att Vansina ser berättarna De äldres kunskaper bör således res- som utövare med egna intressen och social pekteras högt. Samtidigt bör vi vara med- tillhörighet, fast han fortfarande söker vetna om att det mänskliga minnet kan efter kunskapens kärna. Tonkin undrar spela oss spratt, vi förtränger och vi glöm- om det är ändamålsenligt för Vansinas mer (Gody 1992:16). Inlärning genom att metoder och argument att konserverad lyssna till de äldres berättelser i köket, el- kommunikation kan passera flera genera- ler runt elden har fått konkurrens av nya tioner även fast språket förändrats, språket former. är trots allt bärare av innehållet. Dessa Jojk från scen, CD eller via internet är påståenden bygger på att de sociala för- förmodligen den vanligaste varianten att hållandena kvarstår. Oral history-forskare lära sig jojk idag. Det är ett faktum att det söker efter stabiliteten i uppträdandet och mesta av muntlig överföring i folkmusik hittar stabila texter i permanenta medde- sker genom imitation, mer än genom un- landen (Tonkin 1995:87). Finner man dervisning och noter. Detta betyder att den historiska kärnan i jojkmaterialet, folksånger existerar inom performansen finns det en konserverad kommunikation och de har därför vidare ramar än en skri- i de berättelser som finns om björnmö- ven text (Titon 1992:168). Jojken har en ten? social funktion, men den har också este-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Samiska berättelser om björnmöten och de två bröderna 69 tiska värden i skapandeprocessen, den ut- Björnmöten och och gör en slags konstart. Det är dock viktigt den ohederlige prästen att komma ihåg jojkens ursprung – historiskt och socialt – när man värderar gen- Johan Turi (1987:98) skriver “Björnen har rens nya användande och sammanhang en mans vett och nio mans styrka och (Gaski 2000:194). Johan Turi (2012:167) därför är han inte rädd för många män- skriver att jojken är en minneskonst, vissa niskor, men för två bröder är han rädd, minns i hat, andra mer i ljusa minnen, därför att en broder inte älskar sitt eget liv vissa i sorg. Kristoffer Sjulsson har en lik- högre än broderns liv.” Människan, sa nande beskrivning från Tärnaområdet, i merna egentligen, har ett särskilt för jojken minns man personer och den sjungs hållande till björnen. De förstår varandras ofta med en allvarlig melodi (Bäckman språk och de kan vara farliga för varandra & Kjellström 1979:95 f). Minnet är be för björnen har ett samvete precis som roende av vår erfarenhet och kunskap om människan (Bäckman 1981:53). Om björ- det förflutna. Det vi upplever idag och nen dödar en mänsklig varelse så kan de symboler och händelser som beskrivs den inte sova under hela vintern (Turi har anknytning bakåt i tiden (Connerton 2012:106). Berättelsen om Gievra-Morto 1989:2). ‘Starke-Mortu’ handlar om hur han till- Äldre traditioner har framförts och sammans med sex andra begick sig ut för vissa texter har fragment som inte ändras att spåra björn. Skaran på sju man gick på mycket. Jernsletten (1978) visar att en jojk skaren som höll för människan, men ej för som Den blodiga kniven är mycket äldre än björnen. När man får kontakt så attacke- många tror, allmänt har man trott att joj- rar björnen gruppen, för han vet att det ken handlar om Kautokeinoupproret 1852, inte är bröder. Alla blev rädda och sprang men den finns redan dokumenterad av iväg, men inte Gievra-Morto, han brot Fällman från 1820-talet. tades med sin konkurrent. Givetvis var Jojken framfördes även under 1900-ta- Gievra-Morto trots sin styrka underlägsen let och texten har liknande innehåll, men björnen och han var tvungen att spela vissa platsbeskrivningar har förändrats. död, för att få chansen att överleva. Turi Jernsletten (1978) förklarar textens sta- avslutar berättelsen med att Mortu fick tiska innehåll med att detta är en nåjdjojk ett långt liv (Turi 2012:106f). Liknande och sådana kan man inte ändra på hur berättelser hittar vi också från senare som helst. Tar man meningen med en text dagar, renskötaren Evert Allan Pavval, och bara ser orden, så ser vi inte heller Tuorpons sameby, Jokkmokk var ute för innebörden. Vilket betyder att man måste att se till renarna på hösten. Han hör hun- också lyssna på de normer som gäller, för den skälla mot vägen. de har ett budskap. Annars kommer be- Jag for ner för att kolla, om det var fågeljägare rättarna som en gång skapade berättel- eller något annat. Hunden stod på myren och serna för länge sedan ha gjort det förgäves mellan ett stort kalhygge fanns det tjock skog. (Hymes 1981:5). Av den anledningen vill Hunden for in i skogen och ut rusar en björn- jag nedan exemplifiera några berättel- hona mot mig, jag backar några steg och snavar. Björnen kommer över mig ansikte mot ansikte, ser där bröder möter björnen eller där brö- ramen slog mot ansiktet så nära som det någon- der har en betydelsebärande roll i berät- sin är möjligt. Man kan känna andedräkten. telsen. Björnen far iväg och jag reser mig upp, då kom-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 70 Krister Stoor

mer en björnunge från andra hållet och honan Lars Erik Steggos jojk för Karl Tirén visar vänder mot mig igen, men då hinner jag skjuta på björnen som predator som man kan ett skott i luften och de skräms iväg (Pavval 2013). skrämma iväg till andra trakter. Steggos broder Jonas berättar följande Pavval berättar om ytterligare ett möte Pannan var bred som en (suobdeg) rotvälta. Jag med björn, där de har närkontakt med gick till [en] björk i närheten och siktade med varandra, men båda går åt varsitt håll. min stav på pannan. Men gevär hade jag inte. Då pratade jag med honom. Han titta på mej, Evert Allan Pavval jagar inte björn sedan men en bakben som stöd under underkäken. dess, han har ingått ett avtal om att lämna “Du får leva för mig, för jag har inget gevär. björnen ifred om björnen låter honom gå Men du får inte ta mina renar” Så småningom fri. gick han in i skogssnåret (Ruong 1958:17). Det framgår implicit också i Turis be- Renskötarna bevakar och beskådar björ- rättelse om Gievra-Morto, de har ingått nen, man samtalar också. Det återkom- ett avtal att inte döda varandra. Från mer i flera berättelser att man säger åt samma trakter i Tuorpon kommer Johan rovdjuret att inte ta mina renar, far någon Märak, kyrkoherde emeritus och en känd annanstans. Det finns liknande berättel- jojkare. Ante Mikkel Gaup jojkar Märaks ser när det gäller vargen, man har en över- björnsång. enskommelse om att inte röra varandra (se Stoor 2007:71 f). Björnfarfar sover genom hela vintern i sitt ide De två bröderna som björnen är rädd som hellre kämpar med nio man än han möter två bröder (Fjellheim 2004:50 f). för finns representerade i andra typer av berättelser. En sådan är historien om En annan björnsång av Lars Erik Steggo kyrkobranden i Arvidsjaur. Wolfgang jojkad 1915 för jojksamlaren Karl Tirén, Schlachter (1958) har dokumenterat be- rättelsen genom Lars Sjulsson i Setsele, Den gamla björnjägaren Malå sameby och den finns dokumente- besjunger dig rad av Petrus Laestadius (1977 [1833]) i med denna sång hans journaler, samt ett flertal inspel- och talar med dig ningar som ligger på Institutet för språk- Du gick med breda labbar och folkminnen. I korthet går berättelsen denna vår och noppade små kalvar och ut på att en präst lockar församlingen att spisade dem samlas till gudstjänst och prästen läser under klyftet och sakramentet som signal till soldaterna hade två ungar och som står på vakt utanför. De barikaderar då mötte du dörrarna och tänder på kyrkan. I kaoset i Ammas hustru under kyrkorummet är det alltid två yngre män, Njargalis klippa och som då blev rädd och i vissa berättelser är de bröder som lyckas tänkte att hon skulle fly genom kyrkans fönster, men den tredje bli anfallen dör alltid i flykten (Stoor 2004). Jonas Då strök du ned i skogen och Jonsson, från Stenbacken öster om Arvids då reser du över Barturte jaur, berättar sålunda om flykten därefter under klyftan visste jag inte vart du for På söndag när man samlats i kyrkan läste präs- (DAUM, Karl Tiréns dagbok 1914–1915:16.) ten ett begravningstal för alla människorna och

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Samiska berättelser om björnmöten och de två bröderna 71

sedan stängdes dörren och bommades för, några kan och hade spjut. Då prästen så hade hållit vaktade utanför så att ingen släpptes ut genom högmässa, stängde de in alla lapparna i kyrkan. fönstret. Tre pojkar hoppade ut genom fönstret, Så tände de eld på kyrkan. Då så de båda unga medan de gamla inte kunde följa även om de sönerna sönerna slogo sönder fönstret och hop- ville och blev innebrända. Men de tre pojkarna pade ut ur kyrkan, kom den ene undan med kom ut, men en blev tagen och två tog sig ige- livet, den andre hunno de sticka ned med nom. De for hem och hämtade sina bågar. spjut. Den som kom undan med livet samman- träffade med de båda som ej hade gått in i kyr- Prästen och de andra tog sina härkar och körde kan. Dessa uppehöllo sig på det där berget och hem var och en till sitt. De två pojkarna lade sig sågo och hörde huru hemskt det gick för lapp- i ett bakhåll i en backe, Bualldavuolla och då församlingen i kyrkan. De funderade på vad de kom härkekipagen och bågskyttarna sköt all så skulle göra. Så kommo de ihåg att gå söderut ihop. Sist kom prästen, honom tog man fast och till en viss plats, som kallades Fastapuolta. Så pinade honom och man sa att han brände inne sprungo de dit. De grävde så tre snökåtor och samerna. I närheten av kullen var det en sjö, där gjorde pilar, i det de förmodade, att fiendeska- gjorde man en vak och sänkte kropparna. Man ran skulle komma tillbaka dit. De kommo plågade honom för att han hade bränt inne alla verkligen, sedan församlingen bränts. Körande samerna (DAUM 2759). med renoxar. De kommo med en lots med den främsta renoxen, och så började de skjuta med Klemet Jonsson i Maskaure berättar pilar på fiendeskaran, och de lyckades verkligen göra slut på skaran. Prästen och frun körde med den bakerska renoxen. Så stego de upp ur De gamla sade till tre unga pojkar: ”Skall ni snökåtan och gingo till prästen och sade: ”Han också låta förgöra er?” hvarpå dessa sökte und- har dödat och bränt lappförsamlingen.” Så komma genom ett fönster; när de skulle hoppa skulle han pinas på samma sätt. Frun släppte de öfver ett stängsel, blef en fördröjd och nedskju- iväg levande, då hon hade underrättat den ten, men de bägge andra undkommo och lade gamle gubben. Och så vandrade frun till Lyck- sig i försåt på vägen till Piteå vid Lappskott- sele. Prästen pinade de så mycket att denne bad backen (Kolmodin 1914). att han skulle få leva. De sade: ”Du har bränt lappförsamlingen, du får ej leva.” Så togo de Per Park har en liknande historia renoxarna och foro tillbaka sitt hem (SOFI Acc.nr. 16314:25). Förr i tiden höll man kyrka öster om Kasker, vid en plats som kallades Kirkoluokta. Präst fanns ej närmare än i Lycksele. Han kungjorde, Relationen mellan människa och att det skulle bli kyrkhelg en viss söndag, och alla lappar skulle den söndagen församlas i kyr- människa och människa och djur kan, och de äldsta barnen skulle även följa med. Det var så strängt att om de inte kommo till Genom att analysera ett antal texter får vi kyrkan så skulle de bestraffas. Så hände det att en bild av relationen mellan djur och män- alla lapparna församlades i kyrkan. Det fanns niska, samt människor emellan. Det finns en gammal gubbe som var bekant med den prästfrun, och på lördagsaftonen gav frun den ett stort antal björnberättelser som jag valt gamle gubben en upp- och nedvänd brödbit att inte ta med i denna historia, men som och sade: ”I morgon brinner det.” Gubben blev belägger björnens mytiska roll. Han kallas då förskräckt och undrade vad som skulle bli farfar, morfar, skogsfarfar, bladöra för att därav. Han hade två söner. Så sade han till sina ge några exempel. Mängden kvinnor före- söner, att de ej skulle gå till kyrkan utan bege kommer inte ofta i historierna, men där sig till skogen och se vad som skulle bli av detta . . . Gubbens båda söner, vilka ej hade de förekommer har de ofta mytologisk kommit in i kyrkan. Så höll prästen högmässa. karaktär, som flickan som gömde sig för Då hade en fiendeskara kommit runt om kyr- sina onda bröder i ett björnide (Fjellström

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 72 Krister Stoor

1981 [1755]). Hon och björnhannen fat- björn stör man inte den naturliga ord- tar tycke för varandra, gifter sig och får ningen. Jojken blir ett sådant sätt att kom- ett barn tillsammans som växer upp och municera både till björnen, liksom till lämnar hemmet. När björnhannen har gruppen man tillhör. Vi ser det i berättel- bestämt sig att hans liv är färdiglevt så ser som Pavval talar om i modern tid och frågar han sin hustru om vem av bröderna vi ser det i äldre uppteckningar. I de två som varit snällast mot henne. Det är den bröderna skriver Turi explicit att de älskar yngste av bröderna. Björnhannen ordnar varandra och därför blir man som enhet spår så de äldre bröderna ska få upp vitt- stark, man är inte två individer och för ringen av björnen, de rivs svårt, men den kollektivet blir de symboler för ett fram- tredje får skjuta björnhannen. tida samhälle. Det är de två bröderna som I berättelsen så bär björnen på två ben är framtiden för att samhället ska överleva ut sin hustru som ber den yngste brodern när dödsfaran hotar, när kyrkan är på väg att skjuta hennes make. När bröderna se- att övertändas. Det är en erfaren person dan skall koka köttet av björnen så kräver som säger åt bröderna att agera och rädda den utflugne sonen som kommit tillbaka sig för att man som grupp ska kunna över- sin andel av köttet. När han inte får sin leva. Bröderna agerar mot den rådande vilja igenom så slår han på björnskinnet maktpositionen, där man är i underläge och ber sin fader att resa sig upp, vilket mot kyrkan, eller mot annan övermakt. bröderna måste gå med på, därför att kött- Man hämnas genom att använda lokala grytan börjar stormkoka och inget av spa- kunskaper om naturen och när man är i det får koka över. När avtalet är genom- fysiskt jämnläge så kan man själva agera fört så lugnar sig grytan. Vi finner synen brutalt. Till exempel genom att skära på vad traditionell kunskap kan vara, när tungan av prästen eller som Per Park be- bytesdjuret anser dig som värdig ger han rättar när man med den sista tjudern ’fien- sitt liv till dig. Jag har diskuterat frågan den’ vill mäta hans tunga innan man dö- med exempel från Kanada där lokalbe- dar honom (SOFI Acc.nr. 16314). B e r ä t - folkningen är övertygad om att det beror telser och jojkberättelser visar traditioner på relationen mellan människor och mel- som funnits och som bevarar kunskaper lan människa och djur om man har god om våra relationer till naturen och till jaktlycka. makten i historisk tid. De två bröderna Gåvor kräver skyldigheter och recipro- står för ungdomlighet, styrka och framåt citet, därför måste man ge bort mat för att anda. få mer gåvor från andarna och djuren (se Vansinas historiska kärna återfinns i de Stoor 2007:46; Feit 1994:433 f; Ingold gamla texterna och i senare berättelser. 2000:13, 122). Louise Bäckman (1981) Björnen är mytisk, han är vår farfar, han diskuterar Fjellströms nedteckning ur ett kan också vara en broder, en svåger, en religionshistoriskt perspektiv och hon vi- släkting helt enkelt. Termen áddjá, áhku sar på den spridning björnberättelser har i betyder inte bara farfar, morfar, farmor det cirkumpolära området. ”Döden är ett eller mormor, det kan också vara en he- störande inslag i harmonin mellan djur dersbetygelse till en mycket kunnig per- och människa, men i riterna återställs son. Detta kan motsvara av engelskans ordningen igen” (Bäckman 1981:49). Ge- elder (ej elderly) som används i urfolks- nom att ingå avtal mellan människa och sammanhang om människor med stor er-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Samiska berättelser om björnmöten och de två bröderna 73 farenhet och kunskap. För att återknyta närmaste får man betala dyrt, oavsett om till Örjan Åhrén och hans eskapader, för- man är björn eller präst, den andre bro- står vi att björnen inte förstod att han dern såg därför till att björnens dagar slu- attackerade två bröder och vi vet nu att tade vid just denna stund, i detta liv. möta två bröder är det farligaste som finns för en björn. Det finns en traditionell logik bakom att det var brodern som dö- Not dade björnen eller pinade prästen, familje- banden är och har varit starka i det sa- 1 Denna jojk har senare blivit samplad och nytolkad miska samhället. Som Johan Turi skriver av tyska musiker som Counterclockwise Native American Dance (Sacred Spirit 1994, Stoor att två bröder inte älskar sitt eget liv högre 2007:57). Normo Joavnnas öde har därmed blivit än sin broders (Turi 2012:108). Slutet var en del av Nordamerikas urfolks kontext. När självklart, om man begår våld mot sin Floyd Red Crow Westerman Kanghi Duta, en väl-

Titelbladet från Pehr Fjellströms originalupplaga, 1755.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 74 Krister Stoor

känd Dakota, skådespelare och aktivist gick bort lyrics as literature and tradition”, in Pentikäi- presenterades en hyllning till honom med Normo nen, Juha; Gaski, Harald; Hirvonen, Vuokko; Joavnnas sång, men inte jojkversionen utan den Sergejeva, Jelena & Stoor, Krister (eds.), Sami tyska versionen (A Tribute to Floyd Westerman Folkloristics. (NNF Publications 6.) Turku. 2008). Goody, Jack, 1992. “Oral culture”, in Bauman, Richard (ed.), Folklore, Cultural Performances, and Popular Entertainments: A Communications- Referenser centered Handbook. New York: Oxford Univer- sity Press. A Tribute to Floyd Westerman 2008. http://www. Hymes, Dell, 1981. “In vain I tried to tell you”, in youtube.com/watch?v=71urVOSO2uA&list= Essays in Native American Ethnopoetics. (Studies rD02ye7A1YUUsIY. in Native American Literature 1.) Philadelphia: Balto, Piera, 1978. Piera Juoiga. Fanasgieddi/Båt University of Pennsylvania Press. eng: Jår’galæd’dji. Ingold, Tim, 2000. The Perception of the Environ Bauman, Richard, 1992. “Performance”, in Bau- ment: Essays in Livelihood, Dwelling and Skill. man, Richard (ed.), Folklore, Cultural Perfor London: Routledge. mances, and Popular Entertainments: A Commu Jernsletten, Nils, 1978. ”Om jojk og kommuni- nications-centered Handbook. New York: Oxford kasjon”, i Kultur på karrig jord: Festskrift til As University Press. bjørn Nesheim. Oslo: Norsk Folkemuseum. Bäckman, Louise & Kjellström, Rolf (red.), 1979. Karlsson, Jens; Støen, Ole-Gunnar; Stokke, Rune; Kristoffer Sjulssons minnen om Vapstenlapparna i Persson, Lars-Thomas; Stokke, Lars-Henrik; början af 1800-talet upptecknade af O. P. Petters Persson, Stig; Stokke, NilsAnders; Persson, son. (Acta Lapponica 20.) Stockholm: Nordiska Anders; Segerström, Einar; Rauser, Geir-Rune; Museet. Kindberg, Jonas; Bischof, Richard; Sivertsen, Bäckman, Louise, 1981. ”Kort biografi om Pehr Theres Ramberg; Skarin, Anna; Åhman, Bir- Fjellström”, i Kort Berättelse, om Lapparnas gitta; Ängsteg, Inga & Swenson, Jon, 2012. Björna-fänge, Samt Deras der wid brukade wid ”Björnpredation på ren och potentiella effekter skeppelser. (Norrländska skrifter 5.) Facsimilie- av tre förebyggande åtgärder. Ett samarbets utgåva. Umeå: Två Förläggare Bokförlag. projekt mellan Viltskadecenter, Skandinaviska Connerton, Paul, 1989. How Societies Remember. björnprojektet, Udtja skogssameby och Gälli- Cambridge: Cambridge University Press. vare skogssameby.” Rapport från Viltskadecenter DAUM Band 2759. Informanter Jonas Jonsson, 2012:6. Stenbacken, Arvidsjaur socken, född 1900. Kolmodin, Torsten, 1914. Folktro, seder och sägner i Dialekt- och folkminnesarkivet i Umeå, Insti- Pite lappmark. (Lapparne och deras land 3.) tutet för språk och folkminne, SOFI. Stockholm: Nordiska bokhandeln. DAUM, Karl Tiréns dagbok 1914–1915, Dialekt- Læstadius, Petrus, 1977 [1833]. Petrus Læstadius och folkminnesarkivet i Umeå, Institutet för Journaler. Facsimilietext och kommentar. 2. språk och folkminne, SOFI. Fortsättning av Journalen öfver missions-resor i Feit, Harvey J., 1994. “The enduring pursuit: Lappmarken, innefattande åren 1828–1832. Land, time and social relationships in anthro- (Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar pological models of hunter-gatherers and in No 15:2.) Umeå. subarctic hunters’ images”, in Burch, E. S. Jr. & Pavval, Evert Allan, 2013. Berättar om björnmöte. Ellana, L. J. (eds.), Key Issues in Hunter-Gatherer Telefonintervju. Research. Oxford: Berg. Ruong, Israel, 1958. Institutet för språk och folk- Fjellheim, Frode, 2004. Med joik som utgangspunkt. minnen i Uppsala, ISOF. ULMA 35280:XIV:76. Trondheim: Vuelie forlag. Blandade intervjuer. Fjellström, Pehr, 1981 [1755]. Kort Berättelse, om SacredSpirit, 1994. Chants and Dances of the Na- Lapparnas Björna-fänge, Samt Deras der wid tive Americans, Virgin Records. brukade widskeppelser. (Norrländska skrifter 5.) Schlachter, Wolfgang, 1958. Wörterbuch des Wald Facsimilieutgåva. Umeå: Två Förläggare Bok- lappendialekts von Malå und Texte zur Ethno förlag. graphie. (Lexica Societatis Fenno-Ugricae XIV.) Gaski, Harald, 2000. “The secretive text: Yoik Helsinki: Suomalais–Ugrilainen Seura.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Samiska berättelser om björnmöten och de två bröderna 75

SOFI Acc.nr. 16314. Per Park 66 år, Institutet för Summary språk och folkminnen, ISOF, Uppsala. Stoor, Krister, 2004. ”Bakhållet vid Lappskott- Sámi Stories of the Bear and the Two Brothers backen: En berättelse om ’de främmande’ i en (Samiska berättelser om björnmöten samisk miljö”, i The Sámi and the Scandinavians. och de två bröderna) Aspects of 2000 Years of Contact. Jurij Kusmenko (Hrsg.). (Schriften zur Kulturwissenschaft Band 55.) Hamburg: Verlag Dr. Kova . The Sámi people have had a special relation to the č bear. One can find it in stories and in songs, where Stoor, Krister, 2007. Juoiganmuitalusat – Jojkberät the bear has an important role to play. My inten- telser. En studie av jojkens narrativa egenskaper. (Sámi dutkan, samiska studier, Sami Studies tion is to answer the question, why is the bear so 4.) Umeå universitet. Diss. afraid of the brothers? By using oral history as a Titon, Jeff Todd, 1992. “Music, folk and traditio- tool, as presented by Jan Vansina, is it possible to find a core message in stories and yoiks. The yoik- nal”, in Bauman, Richard (ed.), Folklore, Cul ing tradition among the Sámi people is a way to tural Performances, and Popular Entertainments: tell stories, remembrance and to describe animals, A Communications-centered Handbook. New York: Oxford University Press. humans and nature. There are hundreds of songs to the bear and in a majority of them do the lyrics Tonkin, Elizabeth, 1995. Narrating Our Pasts: The describe the bear, its habits and movements. Si- Social Construction of Oral History. Cambridge: Cambridge University Press. multaneously are the two brothers a common thread in many other stories, particularly in forest Turi, Johan, 1987 [1917]. En bok om samernas liv. Sámi areas. By comparing these two themes, the Muitalus samiid birra. Facsimilieutgåva. Umeå: Två Förläggare Bokförlag. bear and the brothers, we will find a mythical perspective. There are reason why the bear has to be Turi, Johan, 2012. Min bok om samene. Norsk over- settelse ved Harald O. Lindbach. Karasjok: concerned if he meets two brothers. ČálliidLágádus – ForfatternesForlag. Keywords: sámi history, bear, two brothers, oral Vansina, Jan, 1985. Oral Tradition as History. Ma- history, art of remembrance. dison: University of Wisconsin Press. Östersunds-Posten, 2013-05-20. Örjan berättar om björnattacken. http://op.se/lanet/stromsund/ Krister Stoor, Ph.D., Department of Language 1.5896674-orjan-berattar-om-bjornattacken. Studies, Umeå University, Umeå, Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Anna-Lill Ledman

Medskapandets konst? Om samiskt inflytande i kulturhuvudstadsåret Umeå2014

r 2014. Ett välkänt årtal för den som bor i Anna-Lill Ledman är eller i närheten av Umeå. Året 2014 är året fil.dr i historia och verksam vid Vaartoe-Centrum för Samisk då allt ska hända i och med att Umeå har sta- forskning vid Umeå universitet. tus som kulturhuvudstad. Konstutställningar, I sin forskning arbetar hon med åinstallationer, filmer, föreställningar, festivaler och kon- urfolksfrågor med fokus på det ferenser, utbudet är stort och marknadsförs genom be- samiska ämnesområdet. Hon in- greppen ”medskapandets konst” och ”nyfikenhet och tresserar sig för urfolksmetodologi passion” (Umeå2014, andra ansökan:3). I det vardagliga och urfolksetik, där hon analyse- livet märks det tydligt att något är på gång. Det byggs rar koloniala strukturer och dess och renoveras, det planeras på flera fronter och det råder konsekvenser i historia och nutid. en febril aktivitet hos många av stadens kulturutövare. Hon har i sin forskning fokuserat Mitt i denna sjudande aktivitet har representationer av på frågor om genus, ras/etnicitet samer, samisk konst, kultur och samhälle fått ett särskilt samt på representationer av sa utrymme och i många av de olika arrangemang som lig- mer i såväl medier som i andra ger spridda över kulturhuvudstadsåret återfinns ett tyd- offentliga forum och samman- ligt fokus på det samiska. Detta är ingen slump. I ansök- hang. För närvarande arbetar hon med forskningsprojektet ”Etik ningarna för att få bli kulturhuvudstad har det ”nordliga i teori och praktik – med fokus på rummet”, med samerna i centrum, lyfts fram som en av samisk tematik”. de starkaste punkterna och var en tydligt bidragande orsak till att Umeå utsågs till kulturhuvudstad fram- för konkurrerande städer (Umeå2014, första ansökan: 56–57). I och med utnämningen har det uppstått ett unikt tillfälle att synliggöra samisk kultur, öka kunska- perna om samer och samiskt samhälle och bidra till att samiska perspektiv, önskemål och behov får utrymme i såväl svensk som europeisk majoritetsdiskurs. Samtidigt uppstår i sammanhanget en hel del spörsmål, inte minst när det gäller frågor om när det samiska ska representeras och varför, samt om hur det samiska bör representeras och av vem? Syftet med denna text är att problematisera frågor om makt och inflytande i relation till det samiska

Foto: Andreas Nilsson. inslaget i det majoritetssvenska projekt som kultur huvudstadssatsningen är. Källmaterialet består av ansök-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 76–83. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 Medskapandets konst? 77 ningshandlingar, jurybedömningar samt världskongress där samhällsfrågor för annan dokumentation som kan relateras dessa grupper skulle lyftas. Den samiska till kulturhuvudstadssatsningen. kulturen, menade man i ansökan, skulle också bidra till ”programmets attraktions- kraft.” (Umeå2014, första ansökan:23.) ”Sami invitation” Efter att den första ansökan sänts in bedömdes den och tre andra städers an- Den ansökningsprocess som i slutändan sökningar av en för ändamålet tillsatt jury. ledde till att Umeå blev utvald att stå värd Juryn konstaterade i sitt uttalande att an- för kulturhuvudstadsåret fortlöpte i två sökan i och för sig var stark, men man på- steg. Till den första ansökningsomgången pekade att det fanns behov av att bli mer skickade fyra svenska städer in sina bi- precis och renodla koncepten och antalet drag. Utifrån dessa valdes sedan två städer teman till nästa ansökningsomgång. När ut, Umeå och Lund, till en andra och sista det gällde det samiska perspektivet i ansö- ansökningsomgång. kan uttrycktes särskilda tveksamheter: I den första ansökan om att få bli kulturhuvudstad 2014 som lämnades in i ok- The Panel was not fully convinced of the pro- tober 2008 lyftes det samiska temat fram posals around the celebration of Saami Culture, which clearly had to be handled very carefully som ett erbjudande för europamedborga- in dialogue with Saami leaders. (Juryns första ren att få ta del av och lära sig mer om bedömning, januari 2009) samisk kultur: Det samiska temat lyftes fram än tydli- Umeås ansökan är en inbjudan till ett fascine- gare i den andra, fördjupade ansökan som rande, gränslöst, nordligt land. Den är en in- skrevs efter det att Umeå och Lund valts bjudan till att lära om och inspireras av en av Europas unika ursprungskulturer, den samiska ut som de två städer som fortfarande var kulturen. (Umeå2014, första ansökan:10.) aktuella för att erhålla kulturhuvudstads- status år 2014. Umeås andra, fördjupade Strukturen för programmet under 2014 ansökan skickades in i juni 2009 och hade presenterades genom åtta olika teman, där då utvecklats och renodlats i enlighet med man hämtat inspiration från de åtta sa- juryns önskemål. I denna andra ansökan miska årstiderna. Ett av dessa teman hade framställdes det samiska temat som ännu namnet ”Sámij bivddieme – Sami Invi mer centralt än tidigare, och programåret tation” och det skrevs tydligt fram att baserades på den samiska kalendern med ”[s]amarbete inom Sápmi var en viktig de åtta årstiderna som utgångspunkt. Det del av det europeiska kulturhuvudstads- samiska inslaget i kulturhuvudstadsåret programmet 2014.” (Umeå2014, första hade ett märkbart större utrymme och det ansökan:20.) Ambitionerna framställdes framgick i ansökningstexten att man som att det samiska kulturlivet skulle medvetet arbetat med att ”utveckla Sami ”[. . .] lyftas fram som en del av den mång- Invitation till ett genomsyrande tema fald av kulturer som finns i Europa.” för hela programåret.” (Umeå2014, andra (Umeå2014, första ansökan:23.) Planerna ansökan:7.) I den fördjupade ansökan var vid den tidpunkten bland annat att poängterades att ”[. . .] programårets dra- arrangera en stor kulturfestival med fokus maturgi återspeglar atmosfären i de sa- på ursprungs- och minoritetsfolk, samt en miska årstiderna [. . .]” (Umeå2014, andra

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 78 Anna-Lill Ledman ansökan:12) bland annat genom att de att det utformade programmet höll hög olika projekten grupperades utifrån års kvalitet och att det fanns finansiell upp- tidernas olika stämningslägen, där ledord backning för projektets genomförande. som uppvaknande, energi, kontemplation, Till beslutet lades även vid detta tillfälle hunger och åtrå skrevs fram som me- ett antal rekommendationer, där bland ningsbärande (Umeå2014, andra ansö- annat samisk delaktighet åter igen lyftes kan:12). fram som en fråga av relevans: ”the Panel Juryns rekommendation att förankra will be interested to see further details of projektet hos ”samiska ledare” hade be- the full inclusion of the Sami people and mötts, vilket också framgick explicit i an- Sami culture in the plans for the year.” sökningstexten. Där fick läsaren veta att (Juryns andra bedömning, september ”[. . .] en representant för Svenska Samer- 2009.) nas Riksförbund (SSR) har tagit på sig rollen som koordinator för temat Sami När, varför, hur och av vem Invitation”, att en referensgrupp bildats bör det samiska representeras bestående av samiska företrädare och att i Umeå2014? arbetet har förankrats bland ”ledande företrädare för det samiska samhället.” Ett kulturhuvudstadsår innebär otvivel- (Umeå2014, andra ansökan:7.) Det sa- aktigt en mängd möjligheter för samiska miska ämnesområdet, menade man i an- aktörer att synliggöra sig själva, sitt sam- sökan, skulle inte enbart belysas utifrån hälle och om man så önskar, sitt folk. ett kulturellt perspektiv, utan fokus rikta- Umeå2014 har utan tvekan inneburit att des också mot att uppmärksamma kon- fler fått kännedom om den samiska när- flikter och dialoger mellan samer och det varon i staden, och samiska aktörer och omgivande svenska samhället, där bland föreningar har fått ett tydligare ekono- annat rättighets- och språkfrågor nämn- miskt stöd för sina verksamheter. Upp- des som relevanta teman. I ansökan lyftes märksamheten har i sig skapat ringar på ett flertal projekt med samiskt fokus fram, vattnet som inneburit att det samiska där film, jojk, fotoutställningar, slöjd och temat lyfts fram också i sammanhang som andra konstformer ingick i programplane- inte ingår i programåret för Umeå2014. ringen. Ubmejen Biejvieh – samiska vec Detta är positivt och värdefullt. Samtidigt kan beskrevs ingående och dess betydelse går det inte att bortse från att samma kul- för uppmärksammandet av samisk kultur turhuvudstadsår med samma samiska in- framställdes som väsentlig. I samman- slag riskerar att utnyttjas för att skapa in- hanget diskuterades också det faktum att tresse för något annat, till exempel för att många är ovetande om att Umeå är en locka människor att besöka en stad som stad med samiska traditioner som ligger Umeå, snarare än att uppmärksamma och beläget i renbetesland (Umeå2014, andra stärka samisk kultur och samhälle. ansökan). Att representera något som samiskt får Också den andra ansökan granskades olika innebörd beroende på vem det är av den externa juryn. I den slutgiltiga be- som står bakom representationerna och dömningen gick Umeå ut som segrare, vilken situation det handlar om. I den vilket juryn motiverade med att det lokala samtida diskursen i Sverige sker represen- politiska stödet var starkt och enhetligt, tationer av samer i stor utsträckning ut

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Medskapandets konst? 79 ifrån tydliga samiska etniska markörer sökningshandlingarna till kulturhuvud- och stereotyper (Ledman 2012). Externa stadsåret som i marknadsföringsmaterial beskrivningar av samer som anspelar på som hör till. Dessa symboler skapar nyfi- stereotyper om samiskt samhälle fungerar kenhet hos de flesta betraktare som inte visserligen som ett sätt att markera att det är vana vid dessa inslag i sin vardag, en handlar om samisk kultur, men de låser nyfikenhet som i sin tur skapar möjlighe- också fast uppfattningar hos åskådaren ter att från samiskt håll bli lyssnad på och om vad som är att betrakta som samiskt. ihågkommen i sammanhang där det är Samtidigt kan samma markörer lyftas r e l e v a n t . fram från samiskt håll i syfte att skapa ett Att framhålla och utnyttja etnisk spe- utrymme för att åstadkomma politisk för- cificitet från samiskt håll kan förstås ge- ändring. Med andra ord kan en och nom den postkoloniala teoretikern Gaya- samma symbol marknadsföras från såväl tri Chakravorty Spivaks begrepp strategisk samiskt som icke-samiskt håll, i exakt essentialism. Med det menas att man beto- samma sammanhang, men den kan bara nar och utnyttjar etnisk tillhörighet för att få en positiv innebörd om makten att de- skapa möjligheter att få gehör för politiska finiera det samiska legat hos de samiska och sociala krav. Det handlar om att vara individer och det samiska kollektiv som klokt strategisk i utvalda situationer på ett representeras. sätt som faktiskt ökar ens förutsättningar Israel Ruong har uppmärksammat hur att nå olika mål, vilket i sin tur gynnar samiska etniska markörer uppfattas på den enskilde individen och den egna grup- olika sätt beroende på om de betraktas pen. Att vara strategisk på detta vis inne- från samiskt perspektiv eller från extern bär dock samtidigt en risk att det strate- synvinkel. Till exempel har kåtan och re- giska glöms bort och reduceras till att nen en tydlig koppling till det samiska, enbart bli essentialism (Spivak 1993). där de relateras till historiska erfarenheter Detta har påtalats av kulturantropologen om de betraktas från ett samiskt perspek- Carina Green, som menar att en alltför tiv, medan det av en extern betraktare okritisk hållning till att använda sig av, istället många gånger utgör en exotisk som hon uttrycker det, ”the indigenous schablonbild av det samiska. Samtidigt card” i själva verket riskerar att cementera som denna typ av symboler fyllt och fyller koloniala attityder och istället reproducera en viktig funktion som internt identifika- bilden av samer som ”de Andra” (Green tionskriterium, är det också samma typ av 2008). Risken är då stor att individer markörer som utnyttjats genom tiderna av reduceras till sina tillskrivna stereotypa andra än samerna för att exempelvis rätt- egenskaper, istället för att betraktas som färdiga segregerande svensk samepolitik, socialt skapade och föränderliga subjekt eller i syfte att få uppmärksamhet. Det (Hall 2011). Beroende på situation kan som i utgångsläget fungerar som stär- det också finnas anledning att nedtona kande för samisk identitet, kan med andra samisk etnicitet, för att på så sätt öka ord få precis motsatt funktion om det chanserna att förmedla sitt budskap då uppfattas eller utnyttjas från externt per- etniska markörer i vissa fall skymmer sik- spektiv (Ruong 1981). ten för andra saker man vill ha sagt (Led- Kolten, kåtan, renen eller andra tydligt man 2012:191). samiska markörer har använts i såväl an- Att vara strategiskt essentialistisk i

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 80 Anna-Lill Ledman vissa situationer innebär inte att man vill andra ansökan:7). Det samiska folket har vara det i alla. Det är situationen som av- historiskt varit utsatta för en rad övergrepp gör strategin, där vinsterna med att från i det svenska majoritetssamhället (Lund- samiskt håll strategiskt utnyttja sin posi- mark 2002). För att undvika att detta tion som same för att skapa ett utrymme upprepas är det av yttersta vikt att proces- måste vägas mot riskerna att ens samisk- ser som rör samer präglas av insyn, del het utnyttjas för andra ändamål, av andra. aktighet och reellt inflytande (Weijer, Huruvida man som same väljer att betona Goldsand & Emanuel 1999). För att detta samisk etnicitet eller inte är i sig en fråga ska ske i praktiken räcker det inte med om självbestämmande, där makten att av- underskrifter eller ambitioner. Istället är göra om eller hur man vill framställa sa- det själva processen som är av relevans, misk etnicitet måste ligga hos den same där fördelningen av makt och resurser är som ska representeras. Det handlar om att centrala beståndsdelar. Det svenska Same ha makten att använda sig av och utnyttja tinget gav sitt uttryckliga stöd till kultur- sin etnicitet i vissa situationer om man vill, huvudstadssatsningen. I den fortsatta pro- inte för att någon annan vill det (Ledman cessen har de dock inte deltagit i planering, 2012:176). beslut och genomförande av kulturhuvud- Från urfolkshåll har det uppmärksam- stadsåret, ett ansvar som varit upp till mats att det finns ett starkt och uttalat både Umeå2014 och Sametinget att be- krav om att forskningsprojekt som rör vaka (Rydman 2013:25). samiska frågor skall förankras och disku- Med ambitionen att säkerställa samisk teras med den urfolksgrupp som projekten förankring har enskilda samiska personer berör (Weijer, Goldsand & Emanuel anställts och ett samiskt konstnärligt råd 1999; Smith 1999; Porsanger 2011). I har tillsatts. De samiska personer som an- detta poängteras vikten av att respektera ställts i organisationen utgjort en numerär kollektivet, och inte enbart de enskilda minoritet, där flertalet innehaft deltids- personer som på olika sätt deltar i ett pro- tjänster och anställts i ett sent skede i projekt (Weijer, Goldsand & Emanuel 1999). cessen. Relaterat till kulturhuvudstadsprojektet Detta innebär att ett litet antal perso- framstår det som att den bedömande juryn ner får stå till svars för hur ett helt folk var medveten om att samisk förankring representeras. Oavsett hur bra jobb de gör hos ”Saami leaders” var central för projek- eller hur väl förankrade de är i den sa- tets legitimitet. I Sverige är det Same- miska kontexten så står de i numerärt, tinget som företräder samerna som ur- maktmässigt och resursmässigt underläge folkskollektiv. i förhållande till övrig kulturhuvudstads- I maj 2009 tillstyrktes en motion av redaktion och administration. Det går Sametingets plenum där man beslutade inte att komma ifrån att de samtidigt har att ge sitt stöd för den ansökan om att bli funktionen som ett alibi för Umeå2014- kulturhuvudstadsår som Umeå kommun organisationen att luta sig emot. Det sa- stod bakom (Sammanträdesprotokoll Sa miska konstnärliga rådet bestående av fem metinget 2009). I den fördjupade kul samiska representanter etablerades i ett turhuvudstadsansökan understryks detta tidigt skede i syfte att kvalitetssäkra och stöd, en symboliskt viktig detalj och ett granska den samiska närvaron i kultur tydligt svar på juryns kritik (Umeå2014, huvudstadssatsningen. Detta råd har haft

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Medskapandets konst? 81 en rådgivande funktion i organisationen miska, min anm.) inte når fram.” (Gustaf- och i planeringsprocessen, men det behö- son et.al. 2012:5.) ver också nämnas att rådets åsikter inte Det är många som är engagerade i kul- alltid tagits i beaktning. Exempelvis turhuvudstadssatsningen Umeå2014. En ställde sig rådet mycket kritiskt till att väsentlig summa pengar har vikts åt sa- den marknadsföringsturné i Europa som miska projekt och ett stort antal samiska skedde under hösten 2013 överhuvudtaget aktörer har bjudits in att delta under pro- skulle genomföras på grund av att det sa- gramårets olika delar. Dessa samer repre- miska inflytandet var för otydligt, en kri- senterar sig själva och deras insatser kom- tik som inte beaktades och turnén genom- mer självfallet att innebära att samisk fördes trots att det samiska konstnärliga konst och kultur synliggörs på ett betyd- rådet var mycket kritisk till genomföran- ligt tydligare sätt än tidigare i Umeå, vil- deplanerna (Hällgren 2013). Makten att ket i förlängningen sannolikt bidrar till avgöra hur det samiska ska representeras en ökad kunskapsnivå hos många av dem förflyttades därmed i en handvändning som tar del av de olika evenemangen. från de samiska ”garanterna” till personer Trots att ett stort antal enskilda personer i organisationen med reellt inflytande. har blivit erbjudna utrymme att nå ut med Att använda sig av samisk kultur i en sina verksamheter kvarstår dock faktum sådan stor satsning som kulturhuvud- att makten att välja ut vilka som ska få stadsåret ändå utgör är ofelbart förknippat pengar, att styra över projektinriktningar med ett stort ansvar. Mot bakgrund av att och innehåll i första hand legat hos majo- kunskaper kring samiska frågor är gene- ritetsetablissemanget, och inte hos det sa- rellt låg i det majoritetssvenska samhället miska samhället. och att utbildning med anknytning till Samer, samisk kultur och samhälle har det samiska ämnesområdet är bristfäl- en lång historia av att framför allt repre- lig på alla nivåer av det svenska skolsyste- senteras och framställas av andra än dem met, har de allra flesta tillägnat sig sina själva. Av den anledningen är det särskilt kunskaper om samer och samiskt sam- viktigt att motverka att så fortsätter att hälle genom andra kanaler där inte minst ske. Samer har en erkänd status som ett medierepresentationer är centrala. De folk i Sverige, vilket bland annat bär med allra flesta har alltså inte utrustats med sig rätten att själv bestämma över sin egen tillräckliga grundläggande kunskaper om kultur och sina interna och lokala ange samisk kultur, samhälle och historia och lägenheter (Lawrence & Mörkenstam har därför berövats verktyg att förstå och 2012). För att detta ska kunna ske måste tolka samiska frågor på andra sätt än ge- dock makten, resurserna och handlings- nom kända och väletablerade stereotyper utrymmet förläggas hos samiska indivi- (Sköld 2005; Pikkarainen & Brodin 2008; der, organisationer och inte minst hos Ledman 2012). Denna brist i det svenska Sametinget i egenskap av representativt utbildningssystemet har naturligtvis också organ. drabbat de personer som arbetar inom Jag har här uppmärksammat en del Umeå2014-organisationen, vilket till viss svaga punkter i anslutning till det samiska del också förklarar att det råder en känsla inslaget i kulturhuvudstadssatsningen. av att ”[. . .] den gemenskap organisatio- Den kritik som framförts är dock inte nen vill skapa genom kulturen (den sa- unik för det projekt som Umeå2014 inne-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 82 Anna-Lill Ledman bär utan bör också tolkas som en kritik ”Självbestämmande genom myndighetsutöv- mot de strukturer som majoritetssamhäl- ning? Sametingets dubbla roller”, i Statsveten- skaplig tidskrift, vol. 114(2), s. 207–239. let Sverige består av. Bristen på samisk Ledman, Anna-Lill, 2012. Att representera & re- delaktighet, samiskt inflytande och själv- presenteras: Samiska kvinnor i svensk och samisk bestämmande är ett genomgående drag press 1966–2006. Umeå: Institutionen för idé- på alla nivåer i det svenska samhället. En och samhällsstudier, Skrifter från Centrum för brist som ständigt reproduceras så länge Samisk forskning nr 15. diskriminering av samer är en välintegre- Lundmark, Lennart, 2002. ”Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm”: Svenska statens samepolitik rad del i vardagen, och samtidigt osynlig i rasismens tidevarv. Umeå: Norrlands universi- för många av dem som befinner sig inom tetsförlag. majoritetsnormen i Sverige (Essed 2005). Pikkarainen, Heidi & Brodin, Björn, 2008. Dis- kriminering av nationella minoriteter inom ut- bildningsväsendet. Stockholm: Ombudsmannen Referenser mot etnisk diskriminering. Porsanger, Jelena, 2008. “Ethical conduct in re- Broberg, Gunnar, 1981/1982. ”Lappkaravaner på search involving indigenous peoples: General villovägar. Antropologin och synen på samerna considerations”, in Ethics in Sámi and Indigenous fram mot sekelskriftet 1900”, i Lychnos. Stock- Research – Report, Kárášjohka: Sámi Instituhtta holm: Almqvist & Wiksell International. 2008. Essed, Philomena, 2005. ”Vardagsrasism”, i de los Ruong, Israel, 1981. ”Samerna, identitet och iden- Reyes, Paulina och Kamali, Masoud (red.), titetskriterier”, i Nordnytt (11) s. 17–32. Bortom Vi och Dom: Teoretiska reflektioner om Rydman, Annika, 2013. ”Ett fönster mot världen makt, integration och strukturell diskriminering. för samisk kultur”, i Samefolket, nr 11–12, s. SOU 2005:41. Stockholm: Fritzes. 25–25. Gustafson, Rebecka; Håkansson, Nils; Ingesson, Sammanträdesprotokoll 2009:2, 2009-05-19, Johanna; Lindgren, Isak & Lundström, Karin, M348, Sametinget. 2012. ”Case: Umeå2014. En analys av kärnvär- Sköld, Peter, 2005. ”Samisk forskning inför fram- den och artefakter.” Umeå: Programmet för tiden”, i Axelsson, Per & Sköld, Peter (red.), medie- och kommunikationsvetenskap. Igår, idag, imorgon – Samerna, politiken och ve- Green, Carina, 2008. ”Indigeniety: Idea and poli- tenskapen. Umeå: Skrifter från Centrum för tical reality”, i Sköld, Peter (red.), Människor Samisk forskning nr 4. i norr: Samisk forskning på nya vägar. Umeå: Smith, Linda Tuhiwai, 1999. Decolonizing Meth Skrifter för Centrum för samisk forskning nr odologies: Research and Indigenous Peoples. Lon- 11. don & New York: Zed Books Ltd. Hall, Stuart, 2011. “The work of representation”, Spivak, Gayatri Chakravorty, 1993. Outside in the in Hall, Stuart (ed.), Representation: Cultural Teaching Machine. London: Routledge. Representations and Signifying Practices. London: Umeå2014, Umeå kommuns första ansökan om att Sage. bli kulturhuvudstadsår 2014, 2008 http:// Hällgren, Katarina, 2013. ”Kritik från samiskt umea2014.se/wp-content/uploads/2013/01/ håll mot Europaturné”, i Samefolket, nr 11–12, ansokan_1_sve.pdf (hämtad 2013-11-03). s. 28–29. Umeå2014, Umeå kommuns andra och fördjupade Juryns första bedömning av Umeå2014, januari ansökan om att bli kulturhuvudstadsår 2014, 2009, http://umea2014.se/wp-content/uplo- 2009. http://umea2014.se/2011/09/ ads/2013/01/ansokan_1_sve.pdf (hämtad medskapande-nyfikenhet-och-passion-pa- 2013-11-03). nationell-niva/ (hämtad 2013-11-03). Juryns andra bedömning av Umeå2014, september Weijer, Charles; Goldsand, Gary & Emanuel, 2009, http://umea2014.se/wp-content/ Ezekiel J., 1999. “Protecting communities in uploads/2013/01/juryns_andra_rapport.pdf research: Current guidelines and limits of ex- (hämtad 2013-11-03). trapolation”, in Nature America, vol 23, pp. 275– Lawrence, Rebecca & Mörkenstam, Ulf, 2012. 280.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Medskapandets konst? 83

Summary tions and society. However, it also implies the risk of being used by others in the marketing of a city Co-creation? and of the northern region of Sweden. In this arti- Sami participation in the European capital cle, the challenge of representation is addressed of culture Umeå2014 through the theoretical concept of strategic essentialism. The text identifies problems related to the (Medskapandets konst? lack of genuine Sami participation and influence Om samiskt inflytande i kulturhuvudstadsåret in the process of Umeå2014 and, in the long run, Umeå2014) in other societal contexts. Umeå is appointed the European capital of culture Keywords: European capital of culture, in 2014, a position that was gained partly through representation, Sami, Umeå, indigenous, strategic putting forward Sami culture and northern Swe- essentialism. den as unique components of Europe. The year offers a variety of possibilities for Sami actors and Anna-Lill Ledman, PhD in History, Vaartoe-Centre Sami society to make visible Sami culture, tradi- for Sami Research, Umeå university, Umeå, Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Saemien gæmhpoe ihke kultuvre edtja guhkiebasse jieledh Samisk sammanfattning av numrets innehåll

Åeniedasse artihkeli sisvegistie åarjelsaemien. Tjaalegisnie ”Samisk kamp för kulturell överlevnad”, folkloriste Coppélie Cocq, Samiska studier jïh etnologe Marianne Liliequist tjaeliejægan tjaktjen 2013, dle Sveerjen reerenasse laejhtemem åadtjoeji dovne EN:n sïerredimmieåårganeste jïh Sïerredimmietjirkijijste guktie lea saemiej vööste dåemiedamme jïh dejtie gïetedamme. Daate aamhtesenummere lea saemien gæmhpoen bïjre ihke kultuvre edtja guhkiebasse jieledh jih dah artihkelh strategijh jïh darjomh vååjnehtieh mah Saepmesne daan biejjien gååvnesieh, akten tijjen gosse aajhtoeh jïh haestemh – men aaj akten tijjen gosse maahta gæmhpoevæljoem, tjåenghkierdimmiem jïh eadtjohkevoetem vuejnedh.

Ræjhtoe Gállohken bïjre: sijjiem nænnoestidh jïh vååjnesasse buektedh Coppélie Cocq, Saemien lohkemegoevtseste, lea gïehtjedamme vuastalimmiem Gállohkesne jïh vuesehte man vihkeles dïhte sijjie lea dan rïjhtedimmesne. Ij leah barre barkoesijjieh jïh båetije biejjiej bearkadimmie, mohte identiteeti bïjre jïh histovrije mij lea dan sæjjan vïedteldihkie, jïh giej lea reaktah desnie årrodh jïh dam sijjiem nåhtose vaeltedh.

Kroehkedimmiebaaroe jïh kroehkeme-ræjhtoe: Tjaeliestimmieh Gállohkeste Etnolååge Angelika Sjöstedt Landén hov lea, seamma guktie Cocq, miehtjene dotkeme dej Gállohke-vuastalimmide. Satne tjuvtjede man vihkeles barkoevuekie daate lea gosse sïjhth vuastalimmieh gïehtjedidh. Ektievuekie dajvenalmetji

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 84–86. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 Saemien gæmhpoe ihke kultuvre edtja guhkiebasse jieledh 85 jïh dej almetji gaskem mah böötin ålkoebealeste hov lij aelhkebe vueptiestidh gosse desnie lij, enn goh barre sosijaale meedijaj tjirrh. ”Naan såarhth soffagællan johtetjealmetje musigkesuerkesne” – Max Mackhéine låaseme musigken, identiteeten jïh politihke vuastalimmien bïjre Etnolååge Marika Nordström aaj Gállohkevuastalimmiem doehtede gosse etnihke identiteeten jïh guektiengierts identiteeten vuajnemehaeriej bïjre tjaala jïjtse artigkelisnie musihkere jïh aktiviste Max Mackhéen bïjre. Max Mackhé ij leah saemien maadtojste, mohte læjhkan saemine dobtoe jïh eatjohke saemien reaktah nænnoste. Akten sïjten bearkadimmiesoejkesje Etnolååge Christina Åhrénen artigkelisnie tjïelke åvtese båata man saajrohth muvhth sïjtine dobtoe. Nov aaj ihke ovjuvrh jeananieh. Satne tjuvtjede magkerh soejkesjh sïjtenguejmieh leah evtiedamme, gusnie dekoloniseeremen teovrijh nuhtjedieh gosse gïehtjedieh stoerresiebredahken dåemiedimmie, jïh nimhtie aaj ektievuekiem nænnoestieh sïjteguejmiej gaskem. Man åvteste edtjieh dah åadtjodh . . .? Fïerhtenbeajjetje-rasisme saemiej vööste golme svïenske saerniesijjiej lohkijelahtesinie Eva J:son Lönn, meedije- jïh gaskestallemedaajroe, lea gïehtjedamme haatsves laahtesidie saemiej vööste mah leah jijhteme svïenske biejjiesaernide. Daehtie laahtesistie fïrhtenbeajjetje-rasisme vååjnoes sjædteme, mij gåarede naemhtie ryögknedh: ”Man åvteste edtjieh dah (saemieh) sjïere reaktah åadtjodh?” Satne onterde guktie jis nimhtie ahte dagkerh laahtesh åålmehtovvieh jalhts plaeriej leah njoelkedassh mah jiehtieh eah galkh rasistihke vuajnoeh åålmehtidh. Mij lea iemiealmetjimetodologijh? Kristina Sehlin MacNeil, etnolååge, sov artigkelisnie gïehtjede laejhtemem jillieveartenen dotkemeparadigmen vööste ihke eah iemiealmetji maahtoe seatadieh. Satne tjoevkesadta joekehth ussjelivuekieh dotkemen bïjre,

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 86 Saemien gæmhpoe ihke kultuvre edtja guhkiebasse jieledh

iemiealmetjimetodologijh, mah vuesiehtieh dotkijen lea dïedte iemiealmetji vierhtievuajnoem seatadidh, jïh mij joem bååstide vedtedh almetjidie mej gujmie lea dotkeminie.

Gïeleveljie gelliengierts identiteetevåarome buakta Hanna Outakoski, universiteeteööhpehtæjja saemiengïeline, lea gïehtjedamme gelliengïeleldh maanaj noeri tjaelemem Saepmesne. Gosse jïjnjebh gïelh maahta, dellie nuepieh jeanene govlijehtedh jïh aaj ovmese haereste aamhtesem gïehtjedidh. Gosse saajrohth iemiealmetjigïelem soptseste, nov goh saemiengïele, dellie orre gïelebyjreskh rïhpelgieh, gusnie jïjtse identiteete klaeriedåvva dovne saemien aerpiemaahtoste jïh aaj politihke vuajnojste ålkoeveartenen vööste. Maanah, noerh Saepmesne leah veasoeminie tïjjesne gusnie veareldevyrhteme jïh båetijebiejjieh fïerhten biejjien digkiedibie, jïh dan åvteste dej vuajnoeh dan vihkeles goltelidh.

Saemien duvriesoeth jïh vïelletje guaktah saemien soetestimmesne Vihkeles bieliem saemien aerpiemaahtosne hov lea njaalmeldh soetide. Krister Stoor, Saemien lohkemegoevteste, lea jïjtse artigkelisnie gïehtjedeminie båeries soeth mah buerkiestieh almetji, duvri ektievoetem. Soptsestimmieh daaletji tïjjeste, mohte dovletji myjhtide vïedteldihkie.

Mieltiebarkoen kåanste? Saemien kultuvre kultuvreåejviestaarenjaepesne 2014 Upmejesne Upmeje europeihke kultuvreåejviestaarine 2014 sjïdti jïh saemien kultuvre lij vihkeles dennie vierhtiedimmesne. Anna-Lill Ledman, histovrije, gïehtjede guktie saemieh leah mealtan orreme provgrammem haemiedidh. Sov mïelen mietie, jalhts nov muvhth saemieh leah nuepiem åådtjeme ovmese kultuvredeahpadimmesne mealtan, dellie saemien siebredahke ij leah åådtjeme prosjekteraarastallemisnie mealtan.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 Anmälningar och notiser

”Det är slut med att tiga och tåla. Vi kräver vår lagliga rätt.”

Från att till en början ha tillägg, dvs. inskränkningar varit en landsända präglade och förändringar bl.a. när det av samiska fångstsamhällen gällde jakt- och fiskerättig- som utvecklades utan in- heter på mark ovanför od- blandning av någon central- lingsgränsen. Markerna be- makt, har bilden ändrats vä- tecknades i propositionen nu sentligt framför allt under som statens. Men när blev 1800- och 1900-talen. Skog, staten ägare till dessa marker? malm, vattenkraft och andra – staten saknade ju lagfart på naturresurser har alltmer dessa områden, skrev det ini- kommit i fokus, och nya tierade justitierådet Bertil rättsliga villkor och lagrum Bengtsson (som tidigare varit för naturresursernas utnytt- referent i det stora Skatte- jande har avlöst varandra. fjällsmålet). Nya krafter i form av so Med ett penndrag hade Nigel Bankes & Timo Koi- ciala och politiska maktrela- hävdvunna regler och praxis vurova (eds), The Proposed tioner och institutioner med raderats ut. Många talare vid Nordic Saami Convention: ”marknadskrafter i ryggen” landsmötet talade om ännu National and International har gjort sig gällande och har ett rättsövergrepp. Tydligaste Dimensions of Indigenous Pro- kunnat stärka sin ekonomiska protesten kom från Olof Jo- perty Rights. Oxford and ställning. Det har ofta hand- hansson från Tåssåsens sa Portland, Oregon: Hart Pu- lat om olika synsätt kring meby, som under sitt tal blishing, 2013. rättighetsfrågor som vanligt- plötsligt lämnade talarstolen vis har landat i komplicerade och gick fram till en dörr, Samernas kamp för rätten till och långdragna processer där öppnade den och klev ut och land och naturresurser är en den starkare parten med eko- satte en tändare till proposi- gammal historia. Sedan nomisk styrka och juridiska tionen som flammade upp. 1300-talet, under mer än 700 finesser dragit det längsta Olof Johanssons budskap var år, har olika makthavare och strået. drastiskt och uttrycksfullt, särintressen av skilda slag Problematiken blev extra men också mycket tydligt: försökt kontrollera, beskatta tydlig i oktober 1992 när re- ”Det är slut med att tiga och utnyttja de nordligaste geringens samlade samepro- och tåla. Vi kräver vår lag- delarna av Skandinavien. Det position nr 32 presenterades liga rätt.” Det var knäpptyst är inte svårt att se att frågorna vid SSRs extra landsmöte i i salen medan propositionen kring naturresursutnyttjan- Luleå. Huvudtemat i pro brann! det från statsmakternas sida i positionen var inrättandet av Att frågorna fortfarande är allmänhet har bottnat i eko- ett samiskt landsting, men brännande aktuella framgår nomiska intressen. propositionen innehöll också av boken The Proposed Nordic

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1, årg. 23, s. 87–88. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 88 Anmälningar och notiser

Det förhandlingsarbete som pågått sedan 2005 har gått mycket långsamt framåt, och de berörda nordiska staterna tycks vara ovilliga att fast- ställa och klarlägga tydligare rättigheter till samerna. Det har blivit en riktig långbänk av det hela – och fortfarande är det de viktiga tvistefrå- gorna om rätten till land och vatten som ligger olösta på förhandlingsbordet. Detta är angelägenheter som är helt avgörande för samisk kultu- Saami Convention, redigerad tionsgränser idag delar de sa- rell överlevnad! Nigel Bankes av Nigel Bankes & Timo miska traditionella områdena & Timo Koivurovas perspek- Koivurova. Boken har sin in i fyra länder. tivrika antologi borde stickas grund i det förslag till en Fjorton forskare från Ka- i handen på de berörda mi- nordisk samekonvention som nada, Australien, Sverige, nistrarna. Tag och läs! en enig expertgrupp beståen- Finland och Norge har med de av representanter för re- stöd från Nordiska minister- geringarna och sametingen i rådet ur ett brett perspektiv i Referenser Finland, Norge, Sverige och denna bok undersökt och Sápmi presenterade i novem- problematiserat frågeställ- Lundgren, Nils-Gunnar, Kam- ber 2005. ningarna i det framlagda för- pen om naturresurserna: Eko- Två av de grundläggande slaget. Ett av målen har varit nomisk utveckling och institu- motiven bakom den före- att försöka vidga synfältet tionell förändring i Lule älvdal under 700 år, Stockholm: slagna Samekonventionen var och att identifiera frågor och SNS Förlag, 1987. att: 1) bekräfta samernas helt visioner inför ett kommande Lundmark, Lennart & Rumar, grundläggande rättigheter slutdokument för Samekon- Lars, Mark och rätt i Same- som ett urfolk och ursprung- ventionen. land, Stockholm: Institutet liga invånare till sina tradi- Enligt protokoll från "Sa- för rättshistorisk forskning, tionella områden, och 2) att i miskt Parlamentariskt Råds" 2008. största möjliga utsträckning (SPR) plenummöte i oktober mildra de skador som orsakas 2013 framgår det att frågan Roger Jacobsson, docent samerna utifrån de omstän- om en nordisk Samekonven- Kulturella Perspektivs digheter som innebär att nation fortfarande ligger olöst. chefredaktör

KULTURELLA PERSPEKTIV 2014:1 I nästa nummer

Tema: Akademiska handlag Gästredaktörer: Orvar Löfgren och Billy Ehn

KULTURELLA PERSPEKTIV Tidskriften för nya kulturstudier

 Bästa läsare, du är mycket välkommen som prenumerant på Kulturella Perspektiv! 275 kr för fyra nummer 2014 Plusgiro 65 33 59 – 0

Kallelse: Föreningen Kulturella Perspektivs årsmöte hålls fredagen den 16 maj 2014, kl. 09.00. Plats: Humanisthuset, sammanträdesrum B 425, Umeå. C M Y K

I detta nummer medverkar: Marianne Liliequist Coppélie Cocq Angelika Sjöstedt Landén Marika Nordström Forum för Christina Åhrén Eva J:son Lönn kulturforskning Kristina Sehlin MacNeil Hanna Outakoski 275 kronor Krister Stoor Anna-Lill Ledman för fyra nummer Roger Jacobsson 2014