Uppsala Mitt I Sápmi – Sábme – Saepmie II
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II En supradisciplinär antologi härrörande från Uppsams vårsymposium, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 Red. May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund och Gunilla Larsson Uppsam Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala Uppsam:s skriftserie 2 Refereras som: May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund och Gunilla Larsson (red.) 2017. Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II. En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam – Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014. Uppsam:s skriftserie 2. Uppsam – föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala. © Uppsam och författarna 2017 Uppsam:s skriftserie 2 Författarna ansvarar för sina egna texter Omslagsbild: Samisk flaggning utanför Universitetshuset i Uppsala i samband med Uppsams vår- symposium 2014 Aktuellt i samiskrelaterad forskning, fundering och undervisning och evenemanget HUKSO! Foto: May-Britt Öhman Layout/Tryck: Vulkanmedia ISBN: 978-91-88635-52-5 Innehåll Förord . 4 Preface . 6 Ovdasátni . 8 Åvddåtjála . 10 Åvtebaakoe . .. 12 Artiklar . 15 Samisk släktforskning som motstånd och verktyg – mot etnisk rensning och för att återta vårt minne, vår historia och kultur – Agneta Silversparf . 16 Att samla Sápmi – tidigmodern insamling av samisk materiell kultur och det samiska kulturarvet i dag – C-G Ojala och Jonas Nordin . 25 1723 års minerallag – på samiska – Cecilia Hedlund . 29 Hög tid att rädda den samiska kulturhistorien från att skövlas och sprängas bort: Fallstudie från Kallak – Gállok – Gunilla Larsson . 37 Var dag en kamp för skogssamisk framtid: Ett (drygt) år med Henrik Andersson, renskötare i Gällivare skogssameby – Henrik Andersson och May-Britt Öhman . 51 Samiskt och nordiskt: Dalvedhs performance, vikingatida kvinnor, arkeologi och förhistoria i Norge och Sverige . .– Inger Zachrisson . 63 Att försöka ta ansvar för det förflutna. Svenska kyrkan och ett dokumentationsprojekt om samers skolminnen – Kaisa Huuva . 69 ”Vår bakgrund dög inte . Det ansågs fult att vara same” . Elsa Teilus’ vittnesmål om Rasbiologiska Institutets undersökningar av samiska barn vid nomadskolan i Vaikijaur, Jokkmokk – Katarina Pirak Sikku . 78 Språklig variation i umesamiskan – Lars-Gunnar Larsson . 83 ”Jag vill högt och ljudligt tala om tystnaden”: JORINDAS RESA, stormarna och vägarna vidare – Liselotte Wajstedt . .. 89 Kolonisationen, rasismen och intergenerationella trauman: Analys, reflektioner och förslag utifrån ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning – May-Britt Öhman . 99 Växelverkan mellan samer och skandinaver under medeltiden – Sirpa Aalto . 114 Uppsala universitet och ärkebiskopens rikedomar: Laxfisket vid Luossamuorkke, Edeforsen – Tor Lundberg Tuorda . 121 Samer i värmlandsfinska uppteckningar – Torbjörn Söder . 131 Program, abstracts, deltagarförteckning, affischer och fotografier från Uppsams vårsymposium 2014 – Aktuellt i samiskrelaterad forskning, fundering och undervisning och HUKSO! . 136 Förord juni 2009 startades Uppsam, nätverket för samiskrelaterad forskning i Uppsala, bestående av fors- I kare med intresse för eller egen forskning om samiskrelaterade frågor på initiativ av Märit Frändén och Carl-Gösta Ojala. Genom bildandet av Uppsam skapades en viktig mötesplats för forskare med samisk tematik. Nätverket övergick i mars 2011 till att bli en förening, Uppsam – Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. Basen för verksamheten har sedan starten utgjorts av en epostlista där medlemmar delar med sig av evenemangstips samt lunchseminarier, växelvis vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuni- versitet, SLU. Uppsams allra första symposium 2011 resulterade i antologin Uppsala mitt i Sápmi: rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4–5 maj 2011, Tunón et al. (red.) 2012. Denna antologi bygger på Uppsams andra vårsymposium som hölls 27–28 april 2014 och satel- litevenemanget HUKSO! som ägde rum i direkt anslutning. Till antologin har även externa medfors- kare som är knutna till projekt vid Uppsala universitet bjudits in. Uppsala är ett månghundraårigt centrum för forskning och utbildning, med såväl arkiv och sam- lingar som en lång tradition av forskning om samer ur främst ett utifrånperspektiv. Samer har genom tiderna till största delen utmålats som ”de Andra” – de som ska studeras och förklaras. Det har tagit sig uttryck på ett flertal olika sätt, däribland i arkiven med rasbiologiska bilder och att samiska mänskliga kvarlevor förvaras vid universitetet. Frågan har tagits upp inom Uppsam med syftet att finna vägar att utmana detta förhållande. Uppsam deltog exempelvis som medarrangör vid Åvdåsvásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende, 21–23 januari 2015, Uppsala universitet, där dessa frågor diskuterades. Föredragen den 22 januari finns inspelade och tillgängliga via http://media.medfarm. uu.se/play/kanal/237 Geografiskt ligger Uppsala utanför det som idag brukar räknas till Sábme – Saepmie – Sápmi, men Uppsala med omnejd har också en lång historia av samisk närvaro. Genom tiderna har många studenter och forskare med samisk bakgrund varit och är idag verksamma i Uppsala. Vid Uppsala universitet finns en gedigen utbildningstradition, en vetenskaplig bredd, och dessut- om finns goda möjligheter att även bidra till den forskning som bedrivs av kollegor utan förkunskaper om samiska frågor. Det stöd som Uppsam hitintills erhållit från universiteten i Uppsala visar på att det finns stort intresse och en förhoppning vi när är att Uppsala universitet och SLU ska satsa ytterligare på samiskrelaterad forskning och undervisning. Uppsam har även etablerat ett nära utbyte med Sameföreningen i Stockholm samt har utbyte med samiska riksorganisationer och Sametinget. Vi har också ambitionen att öppna upp mer utrymme för urfolks kunskapssyn och kunskapsteori inom akademin. I Uppsala är de samiska frågorna således på hemmaplan vilket gör att de numera får mer upp- märksamhet, en utveckling som också Uppsam som nätverk och förening medverkat till. Vi som arbetat med antologin har en bred disciplinär sammansättning. Den supradisciplinära metoden och samarbetet som ligger till grund för antologin är inspirerad av urfolksmetodologi och innebär en betoning av forskning som del av samhället, samt inkluderande av företrädare för samhället som inte nödvändigtvis är verksamma inom universitet och högskola. Författarna har uppmuntrats att skriva på ett sätt som är vetenskapligt och samtidigt tillgängligt för en bred publik. Bidragen har genomgått peer review, jämlikesgranskning, såväl av forskare inom akademin som av medforskare inom det samiska samhället. Vi riktar ett stort tack till alla som gjort dessa insatser! Vi vill dessutom särskilt tacka Åsa Blomqvist, Eva Forsgren, Inge Frisk, Sara Leoni, Stefan Mikaelsson och Agneta Silversparf för viktiga granskningsinsatser och kommentarer. 4 En redaktionskommitté för antologin utsågs av Uppsams styrelse i september 2014 i samband med att arbetet påbörjades. Den slutliga sammansättningen har dock hunnit förändras och huvudre- daktörer är May-Britt Öhman och Cecilia Hedlund med stöd av Gunilla Larsson. Redaktionella och andra viktiga insatser för antologins tillkomst har även gjorts av Håkan Tunón, Centrum för biologisk mångfald, SLU & Uppsala universitet, Märit Frändén, Institutet för Språk- och folkminnen, Carl-Gösta Ojala, Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet samt Satu Gröndahl och Leena Huss, båda vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet. Språkgranskning och korrektur på svenska har gjorts av Yvonne Gunnarsdotter, Institutionen för stad och land, SLU, Uppsala och Torbjörn Söder, Institutionen för moderna språk, Uppsala universi- tet. Översättning till nordsamiska gjordes av Miliana Baer, till sydsamiska av Sara Marian Åström och till lulesamiska av Per-Eric Kuoljok. Antologin har fått anslag från Göran Gustafssons Stiftelse för natur och miljö i Lappland. Arbetet med antologin har dessutom finansierats av redaktörernas, medarbetarnas och författarnas olika forsk- ningsprojekt samt ideella insatser. För redaktionsarbetsinsatsen vill vi särskilt nämna Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier, Formas 2012–2015, lett av May- Britt Öhman samt forskningsnoden Vetenskap, validering, partiella perspektiv: Kunskapsproduktion bortom normerna finansierat av Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap, Hugo Valentin-centrum samt Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, lett av Satu Grön- dahl, Ann-Sofie Lönngren och May-Britt Öhman, 2016–2018. Uppsala den 8 november 2016 May-Britt Öhman, Fil.Dr Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet samt Samelands fria universitet*, styrelseledamot i Uppsam, lule- och skogssame. Cecilia Hedlund, Fil.Dr styrelseledamot i Uppsam, Uppsala. Gunilla Larsson, Fil.Dr ordförande i Uppsam, verksam inom Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet samt Samelands fria universitet, skogssamisk bakgrund. * Samelands fria universitet – Sámeednama friddja universitehta – är ett projekt och en vision startad 2014 av May-Britt Öhman med stöd av Gunilla Larsson. Det består idag av en webbsida med blogg, www.samelands- friauniversitet.com, ett twitterkonto och en Facebooksida. Olika evenemang och