Digitalizing World Culture
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
i syfte att maximera möjligheterna för den Digitalisera bort kolonialismen? framtida användningen, då blir den digitala Kan digital media hjälpa etnografiska katalogen någonting helt annat än den museer att göra upp med sitt koloniala gamla pappersbaserade, och digitalise- arv? ringsprocessen blir viktig för museets I uppsatsen Digitalizing World Culture. framtid. Modes of Digitalization within the Museum Digitalisering handlar därför i hög grad om of World Culture, tittar Andreas Henriks- att skapa sammanhang, där digital media son närmare på Världskulturmuseet i Gö- skiljer ut sig från annan media och där den teborg. Syftet är att se om digitalisering blir viktig för museet. När digital media och Internet har betydelse i museets arbete introduceras i en organisation, menar Hen- med att hitta nya sätt att hantera de numera riksson att de som arbetar med den måste omtvistade museiföremål som museet ärvt förändra organisationens självbild, men från sin föregångare Etnografiska Museet. också anpassa sig till rådande synsätt. Utan Föremålen, varav många plundrades ur denna samtidiga förändring och anpassning gravar och smugglades från sina ur- kommer fördelarna med och betydelsen av sprungsländer, speglar enligt många idag digitaliseringen aldrig fram och processen ett kolonialt tankegods, där djupt proble- framstår som meningslös. matiska idéer om västerländsk överlägsen- het sågs som självklara. Strid om media Inom Världskulturmuseet har digital media Hur fungerar digital media? enligt Henriksson introducerats på två mot- Henriksson visar att digital media inte bara stridiga sätt. handlar om nya sätt att presentera föremål. För att digitalisering ska få en viktig plats i Det första sättet handlar om marknadsfö- museet, måste även synen på ’analoga’ ring; museianställda som arbetar med den föremål förnyas och sättas in i nya sam- här formen av digitalisering talar om mu- manhang. Att till exempel bara skanna in seiföremål som medium. Föremål i en gamla katalogkort där museiföremålen utställning är ingenting om de inte upplevs, registrerats, medför inte någon större skill- hävdar de anställda; föremålens främsta nad mellan analog och digital katalog. Men funktion blir att förmedla känslor och me- när man fotograferar varje föremål ur olika ning till besökare. Men i den egenskapen vinklar, standardiserar sökord och skapar kan de också delvis ersättas av presentatio- gemensamma sökmotorer för flera museer ner på Internet, som förmedlar liknande – 1 – känsla och mening. Detta synsätt förnyar Gemensamt problem enligt Henriksson föremålen genom att de En av slutsatserna i uppsatsen blir att en hanteras respektlöst; genom att den för- organisation misstar sig om den tror att medlade upplevelsen blir det viktiga, kan digital media helt enkelt kan användas de ställas i nya och innovativa relationer inom ramen för redan befintlig verksamhet. till andra former av media, vilket inte hade Digitalisering kräver nya synsätt på gamla varit möjligt om man haft kvar deras ensi- praktiker. Men å andra sidan stödjer digital diga roll som bärare av kunskap om andra media inte heller bara nyskapande och re- kulturer. spektlösa idéer, utan kan även verka som ett sätt att aktualisera och därmed ge nytt Det andra sättet att introducera digital me- liv åt gamla synsätt. dia är enligt Henriksson mer troget tidigare synsätt inom museivärlden. Här vill man Henriksson frågar sig hur en organisation skapa en stor, sökbar och flexibel databas som Världskulturmuseet, med två så vitt över alla föremål för att möjliggöra framti- skiljda sätt att se på digital media, alls kan da användning i nya sammanhang. Men hålla ihop. Han hävdar att sammanhåll- även denna digitaliseringsprocess tar av- ningen är villkorad och att den bland annat stånd från tidigare etnografiska synsätt. krävt att de två synsätten får hålla till i två Där man förr försökte placera in föremålen skiljda byggnader – själva museibyggna- i ett givet kunskapsfält om ’främmande den respektive föremålsarkivet. Den kräver kultur’, vill man med dagens digitala kata- också att marknadsföringsavdelningen har log möjliggöra för användaren att själv ensamrätt till hemsidan, medan allting som skapa ordning bland föremålen, beroende rör föremålen måste förhandlas med an- på egna intressen eller praktiska avväg- ställda på arkivet. Han skriver också att ningar. Även en person från ett annat land synsätten trots allt förenas i en strävan efter ska ha användning av katalogen och få den att hitta nya sammanhang för de gamla information om föremålen som han eller etnografiska föremålen; dock förutsätter hon behöver. denna gemensamma strävan att ingetdera synsätten någonsin kan få ensamrätt att Dessa synsätt på digital media innebär säga vad föremålen ’egentligen är’. Musei- också olika syn på vad föremålen ’egentli- föremålen måste fortsätta att utgöra en gen är’, där marknadsföring säger ”media” grundläggande problemställning i museet, och arkivanställda säger ”kunskapskällor kring vilken skiljda lösningar kan samlas inom en flexibel ram”. och laborera. – 2 – Abstract Title: Digitalizing World Culture. Modes of Digitalization within the Museum of World Cul- ture Author: Andreas Henriksson Supervisor: Mark Elam Examinor: Hans Glimell Number of pages: 61. Master Thesis in Sociology, 15hp September 2008 The thesis investigates the renovation of outdated museum objects through the use of digital media and argues that this process is mirrored in two recent trends within the museum world, namely re-enchantment and digital databases. Influenced by Actor-Network Theory, the thesis asks 1. how the digital media is arranged in local networks through what it defines as modes of digitalization, 2. how re-enchantment and digital databases are determined by those ar- rangements and 3. how those arrangements are held together, both separately and jointly with- in a single museum. These questions are answered through a careful case study of the Museum of World Culture in Gothenburg, where the two investigated trends are emerging through nascent arrangements of digital media. The study is comprised of several interviews, observations and extensive document analysis. The study shows that limits between analogue and digital, and between object and medium, are depend upon local arrangements or modes of digitalization. It argues that the current trend of mediating the museum, equates the museum identity with characteristics usually ascribed to different media. It also argues that the integrity of the Museum of World Culture can only be sustained through the relative failure of its two competing modes of digitalization. Keywords: The Museum of World Culture, Actor-Network Theory, digitalization, John Law, recent museum trends. GOTHENBURG UNIVERSITY, DEPARTMENT OF SOCIOLOGY Digitalizing World Cul‐ ture Modes of Digitalization within the Museum of World Culture Master Thesis in Sociology Andreas Henriksson Supervisor: Mark Elam September 2008 Content Acknowledgements........................3 Results .......................................... 28 Introduction ...................................4 The museum........................................ 28 The Location................................... 28 Earlier research......................................5 History of the museum.................... 29 Aims and questions of the thesis...........7 Mediating the museum........................ 30 Introducing mediation..................... 31 Mediating digitalization – its Background....................................9 rise and fall...................................... 34 Mediation and post- colonialism...................................... 36 Re-enchantment and digitalization..........................................9 Decentring website re- enchantment.................................... 38 Information technology as enchanted talisman ..............................11 Digitalizations in conflict ............... 41 Experimental digitalization .................12 Ordering objects.................................. 43 The problem ........................................14 Catalogues and objects.................... 43 Conclusions .........................................14 Ethnographic interventions............. 46 Arranging object digitalization ................................... 49 Theoretical remarks....................15 Conclusions .................................. 52 Why we should not define medium as form...................................16 Introducing modes of Object power....................................... 52 digitalization........................................16 Negotiating the digital ........................ 53 The modes of modes ...........................18 Re-enchantment and digital Reflecting on museum identity ...........19 databases ............................................. 54 How are modes of ordering held together?.............................................. 55 Method..........................................21 Assembling/disassembling the museum............................................... 56 Methodological critique ......................21 Spreading realities............................... 58 Choice of case .....................................23 Other choices.......................................24 References .................................... 60 – 2 – Acknowledgements First and foremost, I wish to thank all those, within and outside of the Museum of World Culture, that kindly agreed to be interviewed and that were so generous when commenting on the tran- scripts and the thesis. Some of these preferred