Vetenskapssocieteten I Lund Årsbok 2017
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2017 Vetenskapssocieteten 2017 1.indd 1 2017-06-20 07:15 redaktion Henrik Rahm formgivning Stilbildarna i Mölle, Frederic Täckström tryck Elanders/Fälth & Hässler, Mölnlycke 2017 ISBN 978-91-980551-8-4 ISSN 0349-053x Vetenskapssocieteten 2017 1.indd 2 2017-06-20 07:15 Innehåll Artiklar Frida Blomberg Ordens förhållande till sinnena 5 Sara Gehlin Utbildning för fred 23 Andreas Hallberg Några egenheter i arabisk standardspråksideologi 39 Tobias Hägerland Den sista måltiden som didaktisk tradition och liturgisk formel 49 Kjell Å Modéer Krig, konst och landsförräderi 65 Daniel Möller Gunnar Ekelöf i Grönköping 93 Annika Mörte Alling Från landsbygd till Paris 125 Astrid M. H. Nilsson Ärkebiskop och historiker, känd och ändå okänd 137 Mikael Roll Höra i förtid 153 Elsa Trolle Önnerfors ”Den sista verksamhet, hvartill en qvinna i allmänhet är lämplig” 163 Annika Wallin Om konsten att vara enögd på ett konstruktivt sätt 179 David Willgren Likt en blomsterträdgård 185 Stefan Östersjö Musikalisk transkription 201 Vetenskapssocieteten 2017 1.indd 3 2017-06-20 07:15 Johan Östling Upptäckten av Humboldt 215 Vetenskapssocieteten i Lund Matrikel 225 Stadgar 242 Artikelförfattare 247 Skriftförteckning 252 Vetenskapssocieteten 2017 1.indd 4 2017-06-20 07:15 Frida Blomberg Ordens förhållande till sinnena Inledning Det här kapitlet handlar om ord som har antagits väcka våra sinnen till liv i olika grad – närmare bestämt konkreta ord, abstrakta ord och det som even- tuellt finns däremellan. Perspektivet är neurolingvistiskt, och fokus kommer därför att vara på hur hjärnan bearbetar sinnesupplevelser och ord med olika semantiskt (betydelsemässigt) innehåll. Jag kommer att göra en djupdykning i vad man känner till om konkreta ord och deras relation till framför allt syn- sinnet, men också titta på några aktuella teorier om abstrakta ord och föreslå vägar framåt. Men låt oss som utgångspunkt börja med en viktig fråga: Hur avgör man egentligen ifall ett ord är konkret eller abstrakt? Vad är konkret och abstrakt? När skolbarn lär sig skillnaden mellan konkreta och abstrakta substantiv är en vanlig förklaring att konkreta substantiv betecknar sådant som man kan se och röra, som badboll, glass och hund. Abstrakta substantiv betecknar istället sådant man inte kan se och röra, till exempel känslor som kärlek och ilska, eller sådant som hör till idévärlden, som demokrati och tanke (denna uppdelning kan leda till följdfrågor som ”är luft abstrakt eller konkret?” eller den helt klart kluriga ”är molekyler abstrakta eller konkreta?”). I Nationalencyklopedin (2017) kan man hitta följande definitioner: konkret substantiv, substantiv som betecknar något som kan vägas och direkt uppfattas med sinnena, t.ex. varelser, föremål och material. Motsats: Abstrakt substantiv. abstrakt substantiv, substantiv som betecknar ett icke-påtagligt fenomen (utan massa), t.ex. egenskap, tillstånd, händelse och tid. Många abstrakta substantiv är avledningar av adjektiv eller verb. Motsats: Konkret substantiv. 5 Vetenskapssocieteten 2017 1.indd 5 2017-06-20 07:15 frida blomberg Värt att notera redan här är att forskning inom ämnen som kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi där man fokuserat på hjärnans bearbetning av abstrak- ta och konkreta ord på det stora hela tar fasta på samma egenskaper. Det vill säga, de definitioner av abstrakta och konkreta ord som ligger till grund för vetenskapliga studier utgår också ifrån att den grundläggande skillnaden mellan de två kategorierna är att konkreta ord är associerade med sinnesupplevelser, medan abstrakta ord inte är det1. Några exempel på typiska konkreta ord som används i psykolingvistiska experiment är lejon, apelsin, pincett, lastbil, valnöt, halsband, fönster, förkläde, moln och kaffe (Binder et al. 2005; Sabsevitz et al. 2005). Brett kan man säga att de tillhör kategorier som djur, växter, saker och mat. Bland de abstrakta orden som använts i samma studier finns exempelvis mysterium, händelse, skam, regel, föremål, ondska, motiv, nyhet, ånger och kvalitet (Binder et al. 2005; Sabsevitz et al. 2005). Även om de kännetecken för abstrakt och konkret som specificeras i definitionerna ovan kan verka självklara, lyfter de fram en fråga som i högsta grad är aktuell när det gäller kognitiv-psykologiska och språkvetenskapliga studier av abstrakta och konkreta ord. Till skillnad från konkreta ord, som definieras genom sin greppbarhet och närhet till sinnesupplevelser, får kategorin abstrakta ord i många fall en negativ definition. Det vill säga, de definieras av vad de inte är: av sin frånvaro av det konkreta2. Om man går vidare i Nationalencyklopedin och tittar på hur orden ’konk- ret’ och ’abstrakt’ i sig själva definieras, framkommer ytterligare egenskaper. konkret (latin concre’tus ’sammanvuxen’, ’tät’, ’förtätad’, ’stelnad’, av concre’sco ’växa samman’, ’stelna’, ’hårdna’), term som i filosofiska sammanhang används om föremål som är lokaliserade i tid och rum. abstrakt (latin abstra’ctus ’fråndragen’, här: ’det, från vilket man i tanken avskilt vissa egenskaper’, av a’bstraho ’dra bort’, ’dra ifrån’), saknande individuella drag eller påtag- lighet; motsats: konkret. Denna titt på ordens latinska ursprung avslöjar att betydelsen hos ordet ’konkret’ inbegriper materialitet och täthet, medan ’abstrakt’ karaktäriseras av avskiljdhet och frånvaro (av en greppbar referent, specifika särdrag, etc). Språkvetenskapliga (specifikt kognitiv-lingvistiska) studier om abstrak- ta ord har huvudsakligen fokuserat på abstraktion ur en annan synvinkel: hur abstrakta begrepp kan förstås genom kopplingar till konkreta begrepp 6 Vetenskapssocieteten 2017 1.indd 6 2017-06-20 07:15 ordens förhållande till sinnena (Lakoff & Johnson 1980; Lakoff & Johnson 1999). Enligt detta synsätt förstår man abstrakta begrepp genom kopplingar till konkreta upplevelser (t.ex. kan en känsla som ilska beskrivas med metaforiska uttryck relaterade till värme som: man kokar över, det hettar till eller en abstrakt företeelse som argumentation med kopplingar till att fysiskt konstruera något, t.ex. bygga upp ett bra argument). Jag kommer att återkomma till abstrakta ord i slutet av kapitlet, men först ska vi fördjupa oss i det man känner till mest om: konkreta ord och vilken aktivitet i våra hjärnor de kan relateras till, i synnerhet konkreta substantiv. Konkreta ord och neurovetenskap: De fem sinnena Konkreta ords koppling till referenter som upplevs genom de fem sinnena har visat sig reflekteras i neurovetenskapliga data. Om man börjar med sinnesup- plevelserna i sig själva, är det väldokumenterat från patient- och hjärnavbild- ningsstudier att bearbetning av intryck från våra fem sinnen sker i delvis dis- tinkta delar av hjärnan. Figur 1 visar hjärnans lober som var och en är viktiga för olika sinnen. Synintryck behandlas i första stadiet i hjärnans nacklob, hörselintryck i tinningloben, känsel i hjässloben och lukt och smak i djupare liggande delar av hjärnan. Kroppens rörelser styrs av rörelsebarken som finns i pannloben, vilken även är involverad i planering av våra handlingar. Även inom varje sinnesmodalitet finns en uppdelning i vilka hjärnområden som bearbetar intrycken. T.ex. behandlas inom synsinnet färg, form och rumslig placering av olika hjärnregioner. Samtidigt som denna uppdelning finns, integreras informationen från de olika sinnesmodaliteterna, vilket möjliggör den sammanhängande upplevelsen av varseblivning eller kroppsrörelse. Att vart och ett av sinnena kopplas till olika hjärnområden gör dock att skador kan uppstå som huvudsakligen påverkar informationsbearbetning relaterad till ett av sinnena, medan de andra lämnas intakta. Områden viktiga för språkproduktion och -perception, där skador, t.ex. efter stroke, ger upphov till afasi (språkstörning) finns i vänstra hjärnhalvans pannlob och tinninglob (kända som Brocas respektive Wernickes områden efter de vetenskapsmän som upptäckte dem). Det har föreslagits att ord vars betydelser är kopplade till en viss sinnesmo- dalitet aktiverar motsvarande områden i hjärnan. I en välkänd hjärnavbild- ningsstudie visades att verb som uttrycker kroppsrörelser som utförs med olika delar av kroppen (kick, pick och lick), aktiverar ben-, finger- och tungområden 7 Vetenskapssocieteten 2017 1.indd 7 2017-06-20 07:15 frida blomberg Figur 1. Hjärnbarkens lober och funktioner. Frontal lobe = pannlob (kroppsrörelser och planering), parietal lobe = hjässlob (känsel och rumsuppfattning), temporal lobe = tin- ninglob (hörsel och semantisk kategorisering), occipital lobe = nacklob (syn).3 i hjärnans rörelsebark (Pulvermüller et al. 2005). Detta sker automatiskt när man hör orden, utan att man rör på kroppsdelarna i fråga. En möjlig förklaring till detta är att vid inlärning av ord skapas nätverk av neuroner som kopplar samman ordformen med semantiska särdrag (Pulvermüller 1999) (se Figur 2). Till exempel lär man sig ett rörelseverb som springa tillsammans med kroppsliga rörelser och ett konkret substantiv som apelsin tillsammans med upplevelsen av det föremål det refererar till. Ordet apelsin aktiverar därmed en minnes- representation som, förutom de klassiska ”språkområdena”, även innefattar nätverk i delar av hjärnan som representerar apelsinens orangea färg, doft och smak, känslan av skalets struktur, ljudet och fingrarnas rörelser när man skalar den etc. Aktivitet i hjärnregioner som styr sinnesbearbetning har visats bl.a. för bearbetning av konkreta substantiv (Pulvermüller et al. 1996), för ord för saker med karaktäristiska ljud som t.ex. telefon (Kiefer et al. 2008), samt för ord kopplade