2006 Mykologiveckan Härjedalen Rapport

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 14–20 augusti 2006 RAPPORT

”Så stiger Härjedalen fram –landet som Gud gömde men icke glömde! Med blånande fjäll och stora skogar, med enslighet och ödemarksvidd. Men också med urgammal kultur och odlingsgläntor i skogshavet. Här dröjde det gamla länge kvar och ännu idkas fäbodhan- tering, även om många fäbodar numera obönhörligt lutar mot sitt fall” Jämtländske författaren och kulturpersonligheten Per Nilsson Tannér

Östersunds Mykologiska Förening Bild omslag: Hamrafjället 2006 Foto: Herbert Kaufmann Fäbostugor vid Hågnvallen (lilla bilden) Foto: Siw Muskos

Text:Jan-Olof Tedebrand (om ej annat anges) Artlistor: Jan-Olof Tedebrand (sammanställning) Utgivare: Östersunds Mykologiska Förening Citatet omslag: ur Härjedalen,Allhems landskapsböcker 1968 Copywright: Östersunds Mykologiska Förening 2007 Vid citat och hänvisning anges ”Hamrarapport 2006” Teckningar: Siw Muskos Layout: MacTanten,Alnö Digitaltryck: PMC, Sundsvall

Har du frågor så hör av dig till: Siw Muskos Klövervägen 13 864 32 Matfors 060-24020 [email protected]

Bidragsgivare till Hamraveckan och denna rapport: Artdatabanken Länsstyrelsen i Jämtland Skogsstyrelsen Region Mitt Världsnaturfonden.

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 2 Innehåll

Sidan Artiklar/notiser Artlistor 5 Förord 13 Tänndalen, vägen mot Andersborg,Tännäs sn 6 Några fakta Härjedalen 17 Bruksvallarna, Flon, Ljusnedal sn 6-7 Artlistor/förkortningar 19 Bruksvallarna Walles – Hagströmsvallen,Tännäs sn 8-9 Deltagare 22 Djupdalsvallen, Ljusnedal sn 10 Litteratur 24 (Mellan) Djupdalsvallen och Gruvvålen, Ljusnedal sn 10 Rikliga insamlingar av storsvampar och ”småttingar”! 24 Fjällnäs camping med omnejd,Tännäs sn 11 Vi fann många nya svamparter för Sverige! 25 Fjällnäs SO, Tännäs sn 12 Agenda 21 25 Flatruet, Storsjö sn 12 Utflykter och ledare 26 Hamrafjällets naturreservat,Tännäs sn 16 Natura 2000 39 Hamra kring värdshuset,Tännäs sn 18 Mike Richardson… 39 Hamra V/Anderssjöåfallet,Tännäs sn 21 Ängsbjörkskogen – rik på mykorrhizasvampar! 40 Hamrafjällets naturreservat,Tännäs sn 22 Rödlistade arter 40 Holmvallen, Ljusnedal sn 23 Bevara Mittådalens fäbodar! 42 Hågnvallen, Ljusnedal sn 24 Vädret 44 Lill-Glän SSV,Tännån V,Tännäs sn 32 Orange kantareller 45 Lillåsen (Lillåsvallen), Ramundberget, Ljusnedal sn 36 Björkar på Hamrafjällets fjällsippshedar om hundra år?! 46 Ljusnedal, Ljusnedal sn 37 Lisa Öbergs rapport 47 Ormruet, Ljusnedal sn 41 Härjedalens kulturlandskap … 50 Ramundberget–Klinken,Tännäs sn 43 Vad gör ängssvamparna nere i marken? 53 Ramundberget NO, Ljusnedal sn 43 Säterliv 54 Rutfjällets norrsluttning m.sjön Malmagen,Tännäs sn 44 Kerstin Bergelin 55 Rutfjället near Hamra 47 Älven Ljusnan 56 (Vägen mot) Västra Ruvallen,Ljusnedal sn 51 Bevara Ormruets naturskogar! 57 Ruvallen med omgivning,Tännäs sn 67 Renens bete viktigt för kalfjällens biologiska mångfald! 60 Röstavallen,Tänndalen,Tännäs sn 67 Tre trattskivlingar på Dryashedarna 61 Sandåsvallen,Tännäs sn 69 Ögonblicksbild 63 Skarvvålens sluttning N Tänndalen,Tännäs sn 71 Härjedalens tallhedar 63 Skärkdalen, öster om vägen till Ljungdalen, Storsjö sn 73 Ny Norsk Rödlista! 64 Storkläppvallen, Ljusnedal sn 80 Salixprästen 65 Stor-Mittåkläppen/Kliepe (1212 m), Ljusnedal sn 84 Storslagen fjällmiljö 66 Storruet S,Tännäs sn 86 Mykorrhizasvampar och kalhuggning 68 Svansjökläppen,Trååmbe (1125 m.ö.h.)Tännäs sn 87 Fjällsippor vid sjön Malmagen! 70 Sveg 87 Född: myskoxe 70 Sölendets naturreservat, Röros kommun, Norge 90 Bilder från repotage i ”Fjällnytt”, Funäsdalen. 74 Torkilsstöten,Storsjö sn 77 Torkilsstöten N och NO, Storsjö sn 80 Trappåsen, Ljusnedal sn 82 Tännån NV Malmagen,Tännäs sn 84 Vivallen,Tännäs sn 88 Vivallsfloarna,Tännäs sn 88 Västra Ruvallen, Ljusnedal sn 89 Överänget,Tännäs sn 89 Helags.

Ängar och åkrar i Tänndalen kring 1880 med Hamrafjället i bakgrunden. Notera dåvarande trädgräns och jämför med omslagsbilden. Foto: Nordiska Museet

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 4 FÖRORD

Kära SMF-vänner Här kommer rapport från Sveriges Mykologiska Förenings mykologivecka i nordvästra Härjedalen. Intresset för mykologiveckan i Härjedalen blev rekordstort.Vi arrangörer tvingades, av utrymmesskäl, begränsa antalet deltagare. SMF, svamp och Härjedalen erhöll fin uppmärksamhet. Populära radioprogrammet Naturmorgon direktsändes t.ex. från Hamrafjällets ljuvliga sydsluttningar lördagen före mykologiveckan.TV, tidningar och lokala nyhetsblad berättade om arrangemanget. Det botaniska resultatet blev över förväntan.Vi fann en underbart vacker och förut delvis okänd biologisk mångfald av svampar i fascinerande naturtyper: fjällhedar, björkskogar, fäbodängar, rikkärr och granskogar nere i dalarna. Det är jobbigt, men samtidigt stimulerande, lagarbete att organisera en mykologivecka av denna storlek.Vi inom arrangörsgruppen trivdes med varandra.Vi hade rekognoserat utflyktsmål i fjällområdet och hade många telefonmöten.Vi hade minnesvärd sommarträff hemma hos Hjördis på hennes vackra lantgård i Ådalen, se bild nedan.Vi hade även sena kvällsträffar på Siw Muskos rum vid Hamra värdshus under själva mykologiveckan. Läkaren och biologen Håkan Lindström bidrog med kreativa tips t.ex. att bjuda in franske kännaren av alpina svampar, Pierre-Arthur Moreau.Vi inom SMF har ju under senare år börjat knyta mer och mer kontakter med mykologi och mykologer i andra länder. Den unge spanjoren Ibai Olariaga Ibarguren, mykolog och biolog, var t.ex. en positiv bekantskap. Kursledaren Stig Jacobsson och Länsstyrelsen i Jämtland (Eva Näsman, Bengt Petterson) var till stor hjälp med att ta fram underlag inför exkursionerna. Den gemytlige svampkonsulenten Jan Sandström i Funäsdalen var även ovärderlig. Med sin lokala kännedom öppnade Janne alla dörrar för oss.Vi lyckades även engagera duktiga exkursionsledare bl.a. Bosse Eriksson och Lars Thure Nordin som under decennier lett botaniska sommarvandringar hos familjen Mörtberg vid anrika Hotell Tänndalen.Våra kursledare Stig Jacobsson och Jan Vesterholt blev uppskattade för kunskaper och hjälp- samhet. Svampkonsulenterna Ann Mari Bergström och Gunnel Avehag var till stor hjälp som funktionärer.Vi fick även en del tips av Bengt Warensjö, ordförande i Naturskyddsföreningens lokala krets, och av många andra som bor i Tänndalen med omnejd. Botanisten Håkan Sundin med stuga i Ljungdalen tipsade om bl.a. högörtsgranskog norr om Torkilsstöten. Inger Hallgren vid Skogsstyrelsens kontor i Vemdalen sände oss uppgifter om skogsnaturen. Ett stort tack till alla för värdefull hjälp. Hjördis Lundmark ansvarade för boendet som ägde rum i moderna lägenheter på gångavstånd till arbetslokalen.Vår värdinna vid Hamra värdshus, Eva Thörnberg, blev en nära vän liksom den hjälpsamme vaktmästaren. Många spännande fynd gjordes bl.a. cirka 30 nya svamparter för landet. De frodiga ängsbjörkskogarna visade sig hysa en stor biologisk mångfald av bl.a. spindlingar (Cortinarius). Ilkka Kyövuori, Mika Toivonen, Håkan Lindström, Karl Soop m.fl. gav oss rätt namn på alla knepiga, bruna spindlingar som växer i symbios med fjällbjörk. En imponerande prestation! Fina matsvampar såsom kantarell, tegelsopp och rimskivling växte i björklundarna. Det var en härlig syn för oss arrangö- rer att se ett gäng sitta i solen på värdshusets veranda och rensa ett berg med fjällkantareller inför fredagens fest! Karin Engerström Gerstel visade oss sina svampfärgade kreationer. Hans dis Lundnark

Marklund och Hjördis Lundmark visade vackra Hjör oto: bilder och berättade om sin kommande bok om F svampfärgning. Slutligen vill vi tacka alla deltagare för fint kamratskap under härliga vandringar bland de storslagna fjällen och under spännande diskus- sioner om alla funna arter i utställningslokalen. Arrangörsgruppen Hjördis Lundmark, Siw Muskos, Maj-Britt Såthe, Jan-Olof Tedebrand och Staffan Åström (saknas på bilden).

Här bilden av oss arrangörer vid mötet hemma hos Hjördis förra sommaren.

Mykologiveckan, Hamra, Härjedalen, 14–19 augusti 2006 Några fakta om Härjedalen Landskapet Härjedalen är cirka 12 000 kvadratkilometer Under mykologiveckan bodde vi intill stort och invånarantalet är cirka 11 000.Varje invånare Mittån som är biflöde till Ljusnan. Stora disponerar alltså mer än 1 kvadratkilometer! Fler än myrområden finnes som delvis utnyttjas 500 000 turister besöker årligen Härjedalen som är för torvproduktion vid Härjedalens landets högst belägna landskap. Ett 40-tal fjälltoppar når Mineral AB i Sveg. Den globala jakten på energiresurser över 1000 meter. Landets högst belägna by och har fått kineser att investera i Härjedalen Mineral AB, en kyrka finns i Tännäs. Stora delar av landskapet domineras fabrik som är ett biokombinat där energi ur skog och torv av en fascinerande naturtyp: tallskog på sandfält. blir etanol, pellets och värme. En stor debatt om just Landskapsblomman mosippa blommar vid snösmält- torvbrytningen på 1980-talet resulterade i skydd för ningstid på tallhedarna. Landskapssvamp är gulkremla. Gullhögs- och Tönningsfloarna. Sonfjällets björnrika Landskapets huvudort är Sveg som ligger vid älven nationalpark och Rogens karga naturreservat med bl.a. Ljusnan. Här växte författaren Henning Mankell upp. myskoxar är de största naturskyddade områdena. os Siw Musk oto: F

Direktsändning av programmet Naturmorgon från Hamrafjället 12 augusti 2006. Fr. v. Bo Nylén, Ingemar Lind, Lena Näslund, Lisa Henkow och Jan-Olof Tedebrand. Siw Muskos tog bilden. Artlistor Svampars förekomst i norrländsk barrskog, fjällbjörkskog ytterst illavarslande bl.a. mot bakgrund av befarade klimat- och fjällhed är dåligt känd. Det faktum att många förändringar. Statens satsningar på biologisk mångfald barrskogssvampar lever i symbios med fjällbjörk i fjällen behöver mångdubblas i vårt land de närmaste åren! verkar t.ex. lite känt. Än mindre känt är att fler och fler Dagens kraftiga ekonomiska tillväxt innebär starkt ökat skogsarter troligen börjar etablera sig på fjällhedarna i bl.a. tryck på vår natur. En försiktighetsprincip bör gälla som nordvästra Härjedalen i takt med varmare klimat.Vi gjorde innebär att vi även värnar om de som inte har någon egen under mykologiveckan många nyfynd för landet i fjällmiljön röst: alla växter, djur och svampar. och massor med primäruppgifter för Härjedalens fjällvärld. Nedanstående dokumentation bygger på ifyllda exkur- En del av den underbara biologiska mångfald vi noterade sionslistor från varje grupp. Gruppens ”skrivare” anges i återges inte bara i text utan även i bilder i denna rapport. vinjetten till varje lokallista. Därtill fyllde deltagarna i Den låga kunskapsnivån om biologiska mångfalden i fjällen mängder av fältblanketter vid hemkomsten till utställ- inom en så stor och viktig nyckelgrupp som svampar är ningslokalen. Sådana fältblanketter skrevs t.ex. för alla arter

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 6

som placerades på utställningsborden.Vi har skrivit in Även dansken Thomas Laessöe, kännare av småsvampar, uppgifter om arters ekologi (växtsätt), insamlare, belägg, ev. har lagt in kommentarer till några intressanta fynd under foton m.m. från fältblanketterna.Artlistorna blir därmed signaturen TL.Vi hoppas att dessa kommentarer om arters intressantare. ekologi, taxonomi m.m. ger rapporten ökat läsvärde. Vetenskapliga namn följer för Agaricales (skivlingar och Begreppet ”mittsvenska området” förekommer i text- soppar) mestadels namnen i kommande upplaga av Nordic en och avser landskapen Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Fungus 1. För övriga svampar följs mestadels Ekologisk Ångermanland. Dessa landskap är nämligen geografiskt Katalog (EK) 1998 liksom för svenska namn. Under varje belägna mitt i Sverige. Ett fantastiskt stycke natur från artlista finns en förklarande kommentar där en del sällsyn- bottenhavets solbelysta öar i öster till vindpinade högfjäll i ta, rödlistade eller på annat sätt intressanta fynd lyftes väster upp mot norska gränsen! Begreppet ”Mellan- fram och kommenteras. sverige” förekommer tyvärr i svenska svampböcker och Våra två kursledare under fjällveckan i nordvästra författarna menar då Mälardalen.Vilket är en felaktig Härjedalen, Stig Jacobsson och Jan Vesterholt, och utflykts- benämning. Mykologiveckan 2006 ägde rum i den mittsven- ledaren Bengt Petterson har haft vänligheten att läsa ska regionen! igenom rapporten och rätta fel. Stig och Jan har även lagt Självklart blir det en del fel i mängden av uppgifter. Hör in en del egna kommentarer till intressanta arter under gärna av er med rättelser, tillägg och synpunkter till: signaturerna SJ och JV. Håkan Lindström, som är specialist Siw Muskos på spindlingar, har lagt in kommentarer om en del spind- Klövervägen 13, 864 32 Matfors lingar som vi fann under veckan under signaturen HL. 060-24020 [email protected]

Förkortningar Herbarier: HL Håkan Lindström Övriga förkortningar: C = Botanisk Museum, IK Ilkka Kytövuori EK Ekologisk Katalog 1998 Köpenhamns universitet JOT Jan-Olof Tedebrand NM 2 Nordic Macromycetes GB = Göteborg universitet JV Jan Vesterholt del 2, 1992 UPS = Fytoteket vid Uppsala KB Kerstin Bergelin NM 3 Nordic Macromycetes universitet KS Karl Soop del 3, 1997 LAS Leif och Anita Stridvall SMT Svensk Mykologisk Tidskrift Namnförkortningar: PAM Pierre-Arthur Moreau Leg insamlare ABN Alf & Britt Nilsson SJ Stig Jacobsson Det determinatör EL Ellen Larsson SM Siw Muskos Conf kursledare eller annan specia- HK Herbert Kaufmann TL Thomas Laessöe list som bekräftat bestämningen.

Nordic Macromycetes del 2 (1992) kommer os i ny upplaga, som Funga Nordica 1, under år Siw Musk 2008. Där ska finnas alla kända nordiska oto: F skivlingar och soppar.Våra uppgifter från fjällen i Härjedalen blir fint underlag. Jan Vesterholt är anställd under två år för att sammanställa boken. Dessutom finns ”koor- dinatorer” i varje land som ansvarar för att kända uppgifter kommer med: Danmark:Thomas Laessöe Sverige: Stig Jacobsson Norge: Gro Gulden Finland: Pentii Salo. Preliminär checklista över släkten finns redan utlagda på hemsidan: www.nordicmacromycetes.dk Hamra världshus.

7 Deltagarlista

Kursledare Fries Manfred Högström Ingrid Lindström Gunnel Jacobsson Stig Fasanenstrasse 5 Domargården 125 Morkullevägen 5 Flöjtgatan 21 DE-38159 Vechelde 713 94 Nora 831 62 Östersund 421 39 Västra Frölunda Fägersten Viola Johansson Inger Lindström Håkan Vesterholt Jan Håkansgatan 22 Gunnarstorp 14 Östansjö 150 Gothersg. 130, 511 61 Skene 516 93 Rångedala 840 64 Kälarne Bot. 130, Bot. Muséet Gahne Birgitta Karlsson Ann-Sofie Linton Bernt DK-1123 Köpenhamn Rasbo, Grän Greby 21 Blåklintstigen 6 755 96 Uppsala 457 95 Grebbestad 137 36 Västerhaninge Deltagare Grönlund Eva Karlsson Mats Ljungberg Lars Andersson Hans Rondellen 22 Pl 2542 Löpargatan 84 Klintgatan 16 A 176 71 Järfälla 281 95 Vankiva 722 41 Västerås 854 60 Sundsvall Gutén Sören Kaufmann Herbert Ljungström Jonas Arnold Norbert Musikanten 11 B Sofiebergsvägen 6 Rondellen 22 Leibniz-Institut Weinberg 3 784 41 Borlänge 702 29 Örebro 176 71 Järfälla DE-06120 Halle/Saale Hederås Gunilla Kellström Karin Lundqvist Nils Bergelin Kerstin Tyringegatan 21 Slåtteråsen 1923 Portalgatan 19 Bovetevägen 10 252 76 Helsingborg 835 91 Krokom 754 23 Uppsala 260 40 Viken Hederås Jan-Erik Krumlinde Joachim Luderitz Mattias Blom Anita Tyringegatan 21 Näktergalsvägen 53 Zum Deikkamp 1 Gräsuddsvägen 22 252 76 Helsingborg 247 36 Södra Sandby DE-23715 Bosan-Thurk 826 60 Söderhamn Helfer Wolfgang Kuoljok Sonja Lönqvist Jan-Åke Bodin Inge Aussere Feldtstrasse 17 A Fågelvägen 15 Frödingvägen 5 Mariehällsvägen 10 DE-86551 Aichach 962 33 Jokkmokk 293 33 Olofström 168 65 Bromma Hultqvist Elna Kytövuori Ilkka Malmberg Margareta Croneborg Hjalmar Slottsgatan 23 Kotasuontie 24 F Lomvägen 60 ArtDatabanken 387 32 Borgholm FI-00680 Helsingfors 192 56 Sollentuna Engerström-Gerstel Karin Hägg Bernt Laessoe Thomas Marklund Hans Porsvägen 14 Mossbergagränd 5 Copenhagen University Lievägen 5 146 37 Tullinge 212 30 Malmö DK-1353 Köpenhamn K 871 53 Härnösand Forsberg Berit Häggberg Inga-Lill Larsson Ellen Mellberg Claes-Göran Törnskogsvägen 38 Stordalen 305 Kullingsborgsvägen 12 Snickaregatan 9 C 192 48 Sollentuna 860 33 Bergeforsen 441 43 Alingsås 511 55 Kinna

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 8 Gruppbild. Fotograf: Kjell Olofsson

Molia Anne Staernes Ann-Britt Svensson Monica Eriksson Bo Knuts vei 16 Nord-Staernes Backsveden 83 Fack 43 NO-1450 Nesoddtangen NO-3626 Rollag 821 50 Bollnäs 730 70 Västerfärnebo Moreau Pierre-Arthur Stenström Gerda Sörensen Ivar Nordin Lars Thure 7 rue Destailleurs Tegnergatan 17 Eventyrveien 7 Makrillvägen 115 FR-59000 Lille 392 34 Kalmar NO-3055 Krokstadelva 815 45 Tierp Nilsson Alf Strid Erna Toivonen Mika Olofsson Kjell Olsagårdsgatan 4 Hantverksvägen 68 Kulorastnantie 3 T 159 Biologigränd 46 511 62 Skene 184 32 Åkersberga FI-01450 Vantaa 907 32 Umeå Nilsson Britt Strid Åke Torkelsen Anna-Elise Petterson Bengt Olsagårdsgatan 4 Hantverksvägen 68 Gjennomfaret 19 Trollsåsen 2920 511 62 Skene 184 32 Åkersberga NO-0876 Oslo 830 44 Nälden Nilsson Jan Stridvall Anita Wahlberg Johnny Sandström Jan Smultronvägen 4 Lextorpsvägen 655 Blåsippevägen 6 Tullvägen 6 457 31 Tanumshede 461 64 Trollhättan 430 94 Bohus-Björkö 840 95 Funäsdalen Nilsson Nils-Otto Stridvall Leif Walter Inger-Lise Box 21 Lextorpsvägen 655 Akersveien 24 E Arrangörer 280 22 Vittsjö 461 64 Trollhättan NO-0177 Oslo Lundmark Hjördis Nitare Johan Ström Birgit Wiking Kerstin Mällby Gård 106 Skogsstyrelsen Rotvägen 26 Mossbergagränd 5 873 92 Bollstabruk Oscarsdotter-Hedberg Birgitta 831 73 Östersund 212 30 Malmö Muskos Siw Kristiansborgsallén 28 Svensson Bertil Virhammar Nils Klövervägen 13 722 19 Västerås Ulvstigen 4 Ulvstigen 3 864 32 Matfors Rodling-Martinsson Berit 541 91 Skövde 541 91 Skövde Såthe Maj-Britt Ploggatan 20 Svensson Eva Frösövägen 53 724 66 Västerås Marklandsgatan 61 Funktionärer/Guider 832 44 Frösön Ryberg Arne 507 45 Borås Avehag Gunnel Tedebrand Jan-Olof Boafallsvägen 10 Svensson Jonny Blå blomvägen 3 Silje Gård 128 293 72 Jämshög Karsahult 134 39 Gustavsberg 855 90 Sundsvall Ryd Lilian 360 10 Ryd Bergström Ann-Mari Åström Staffan Gralsåsen Svensson Lage Messlingen, Harstigen 3 Ren 2515 313 92 Oskarström Kabelgatan 22 840 95 Funäsdalen 853 92 Krokom Soop Karl 414 57 Göteborg Djustäppsvägen 23 792 90 Sollerön

Litteratur Härjedalens kärlväxtflora (1994) av Bengt Danielsson är latin t.ex. ”Agaricus (Inocybe) calamistrata Fr. inter Dryadem, en suveränt bra guide till natur och blommor i Härjedalen. Azaleam etc. Hamrafjell, 950 m. 19/8” och ”Agaricus Eva Näsman vid länsstyrelsen i Östersund har skrivit rap- (Inocybe) lacerus f. major, lutescens in societate Dryadis, port om ”Ängar och hagar i Härjedalen” (1990). På Mittåkläppen et Hamrafjell. Denna form bestämde jag till en länsstyrelsens hemsida (www.z.lst.se) finns information om början till Inocybe caesariata, men på Hamrafjell tyckte jag naturreservat och om Natura 2000-områden. Härjedalens mig se tydliga övergångar till I. lacera.” fantastiska och prisbelönta Fjällmuseum i Funäsdalen har Mykologerna Pilat och Nannfeldt publicerade 1955 litteratur till försäljning om natur och kultur i fjällområdet. artlistor från Abisko i Lappland varifrån även R. Kühner Ernst Henning (1857–1929) var egentligen rostsvamps- och D. Lamoure bidragit med uppgifter om fjällsvampar. forskare men studerade även storsvampars förekomst i Stig Jacobsson hade under åren 1978–1981 svamputflykter olika växtsamhällen i fjällen. Han besökte fjällområdet i vid Fjällnäs anrika högfjällshotell tillsammans med Lars nordvästra Härjedalen sommaren 1884. Hans skildring Lundberg. Stig skrev artikel i tidskriften Windahlia 1982 (Vetenskapsakademins handlingar 1887) är kulturhistoriskt om de intressanta svampfynden.Vad gäller speciallitteratur intressant.Vid den tiden tvingades resenärer ta sig till om fjällsvamp så finns två större arbeten från samma år Tänndalen via Norge! Henning berättar utförligt om resan (1955): Jules Favres (Schweiz): Les champignons superieurs via Trondheim och Röros till Malmagens gästgiveri dit han de la zone alpine du Parc National suisse (Ergebn.Wiss. kom 19 juli 1884.Torrt väder och dåligt med svamp gjorde Untersuch. Schweiz. Nationalparkes 6 (33), p. 1–212) och att han redan 23 juli bosatte sig i Funäsdalen. Men även dansken Morten Langes: Macromycetes part 2. Greenland. där var torrt och bara de vanligaste storsvamparna sågs. Agaricales. Meddelelser om Groenland, 147, p. 1–69. Favre Ernst skriver: ”Genom brukspatron W. Farups å Ljusnedals visade att fjällsippa (Dryas), liksom viden (Salix) växte i bruk gästfrihet och välvilja blev jag satt i tillfälle att kostnads- symbios med många svampar.Vår vän Pierre-Arthur fritt uppehålla mig vid en av hans fäbodar uppe vid de i Moreau skriver i mail 5/1 2007: ”The matter with Favre is afseende på fanerogamfloran så intressanta Mittåkläpparna, that he worked in Swiss National Park, where most Dryas belägna ett par mil norr om Funäsdalen, och utrustades t.o.m. localities are very slopy and fairly dry. So he could not av honom för några dagars vistelse derstädes. Jag uppehöll mig observe the most spectacular species we saw in emellertid blott några få dagar (29 juli–2 augusti) ty en envis Härjedalen: Lactarius dryadophilus, Russula dryadicola torka hade gjort att högst få arter utvecklats. …Den 17 …His work was first completed by Kuhner and Lamoure´ augusti återvände jag till Malmagen varifrån exkursioner 35 year researches in the National Park of Vanoise gjordes på Hamra- och Rutfjällen och den 21 lämnade jag (French alps, published 1970–1986) and more recently by Härjedalen efter 5 veckor. …I afseende på resans resultat må many publicationes from alpine (Jamoni, Ballara, Bon, genast nämnas att dessa inte blev så goda dels på grund av Horak, Senn-Irlet etc) and arctic areas (Gulden, Knudsen ogynnsam väderlek dels på grund av att jag, af enskilda förhål- & Borgen etc.) Many interesting papers came from the 7 landen, nödgades lemna trakten tidigare än tänkt.Antalet arter ”International Symposia of Arctic-Alpine Mycology” (each som jag lyckades finna i bestämda exemplar, utgjorde 120 4 years with reports published as ”Arctic and Alpine Hymenomycetes, 4 Gasteromycetes och 1 Helvellace. De under Mycology Books”). Pierre-Arthur skriver även: ”Dry acid resan insamlade parasitsvamparna har jag överlämnat åt heathland with Empetrum as we saw at Svansjökläppen licensiat C.J. Johansson att bearbeta (Jmfr Botaniska Notiser are less documented than dryas heaths. In the alps these 1886 och Bot. Centralblatt, Bd 28, 1886)”. Ernst Henning acid heathlands are rare and limited to windy crests, they fann t.ex. följande spindlingar under sin sommar i are poorly documented.The norwegian colleagues (espe- Härjedalsfjällen: Cortinarius varius, multiformis, collinitus, cially Anna Elise Torkelsen and her colleague Gro Gulden) anomalus, armillatus, hinnuleus, brunneus, flexipes, armeni- are specialists in arctic fungi”. acus.Artlistans uppgifter är en blandning av svenska och

Rikliga insamlingar av storsvampar och ”småttingar”! Ett bestående resultat av mykologiveckan är, förutom denna rapport, de svampbelägg som torkades. Siw Muskos ansvarade för den officiella torkningen från utställningsborden. Maj- Britt Såthe och Jan-Olof Tedebrand bistod.Inte mindre än 156 belägg är, i evigheters evighet, deponerade i Uppsala universitets förnämliga och välskötta herbarium som förkor-

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 10 tas UPS i artlistorna nedan. Där finns kunnig herbarieper- Arthurs beskrivningar av växtsätt till svenska. Kremlor såg sonal bl.a. svampkännaren Svengunnar Ryman.Vi har även vi överallt i fjällen med björk, dvärgbjörk, viden och fjäll- deponerat de cirka 500 fältblanketterna och artlistor från sippa. Herbert Kaufmann har redovisat lista över noterade utflykterna i Uppsalaherbariet. kremlor och en del belägg (HK). Nils Lundqvist samlade Kursledaren Jan Vesterholt var även flitig vid svamp- 18 belägg (NL) av småsvampar, mest rost och sot, på olika torken. Jans 96 insamlade belägg, bl.a. många ovanliga frän- fjällblommor. Sådana här ”småttingar” brukar saknas i skivlingar (Hebeloma), finns inskrivna med signaturen JV. artlistor. Engelsmannen Mike Richardson har bestämt Vår danske vän Thomas var lite sämre med ”bara” 94 dyngsvampar åt oss på harspillning som vi samlade bland belägg (deponerade i C). Det knepiga släktet trådingar fjällen! Mike redovisar 37 olika dyngsvampar på harspilling! visade sig hysa många arter, särskilt uppe på kalfjällets Många belägg samlades även av Ilkka Kytövuori och hedar.Vi hade glädjen ha med oss flera kännare av tråd- dennes elev Mika Toivonen. Deras belägg kanske depo- ingar. Ellen Larsson samlade inte mindre än 36 belägg av neras i Helsingfors universitets herbarium (H).Totalt trådingar (EL). Pierre-Arthur Moreau (PAM) är specialist torkades och bevarades fler än 500 belägg under mykolo- på fjällens svampar och gav oss namn på många svåra och giveckan! Många resultat av den spännande mykologiveck- mindre kända arter. Han tog med sig 24 belägg hem till an i Härjedalens fjällvärld kommer inte att redovisas för- universitetet i Lille i Frankrike.Vi har översatt Pierre- rän om flera år i olika sammanhang.

Vi fann många nya svamparter för Sverige! Mykologen John Axel Nannfeldt skrev för cirka 50 år ter för Härjedalen.Trots att svamptillgången i början av sedan artikel i tidskriften Friesia och redovisade dåvarande svampsäsongen var måttlig så noterade vi även fler än 30 kunskapen om svampars utbredning i Norden. Men idag är nya svamparter och varieteter för Sverige.Vilket visar att mykogeografi ett försummat område. Det är sällan man kunskapen om svampfloran i norrländska fjällområden ser prickkartor som visar svamparters förekomst i sven- befinner sig på ett nästan linneanskt stadium. Behovet är ska landskap, i Sverige eller i Europa. Den kommande nyut- stort av kvalificerade inventeringar. Följande nya arter för gåvan av Funga Nordica kommer att fylla en stor lucka! Vi landet noterades: noterade under mykologiveckan flera hundra nya svampar- Cortinarius anomalus var. calcialpina Panaeolus reticulatus Lillåsen/Lillåsvallen Torkilstöten Psilocybe tenax Ruvallen Cortinarius minutalis Hamrafjället Psilocybe strictipes Hamrafjällets västra del Cortinarius tiliaceus Hamra Pterula sclertotiicola Svansjökläppen Delitschia didymella Mittåkläppen, Russula dryadicola Hamrafjället,Torkilsstöten Storkläppvallen, Bruksvallarna Russula scotica Hamrafjället, Rutfjället, Delitschia perpusilla Storkläppvallen Svansjökläppen Entoloma huijsmanii Hamrafjället Sphaerodes fimicola Klinken Entoloma langei Hamrafjället Sporormiella subtilis Klinken, vägren vid Hamra, Entoloma olidum Flon, Brukvallarna, Rutfjället Holmvallen, Mittåkläppen, Entoloma pernitrosum Andersborg Rutfjället,Torkilstöten Galerina annulata Hamrafjället Typhula sclerotioides Hamrafjället Hebeloma lutense Torkilstöten Hypocopra equorum Torkilstöten Hypocopra ornitophila Mittåkläppen,Torkilstöten Inocybe arthrocystis Rutfjället Birgit Ström oto: Inocybe dulcamaroides Hamrafjället F Inocybe egenula Hamrafjället,Torkilstöten Inocybe fulvipes Hamrafjället Lars Lundberg, Laccaria montana Flatruet, Svansjökläppen Östersund, har Leccinum cyaneobasileucum Flatruet, Rutfjället under ett långt Macrotyphula tremula Hamrafjället liv lärt ut Mycenella favreana Hamrafjället,Torkilsstöten svampkunskap Naucoria macrospora Tännån NV Malmagen i Jämtlands ...... Rutfjället near Hamra län.

11 Agenda 21

Agenda 21 är ett uppdrag från FN:s stora miljökonferens i dis Lundnark

Rio 1992. Uppdraget är att påbörja en utveckling mot håll- Hjör oto: bara och långsiktiga lösningar som inte förbrukar jordens F resurser. En viktig del i arbetet är att bevara den biologiska mångfalden. Detta problem finns i alla områden – i Amazonas såväl som i vårt land.Artutdöendet går idag tusentals gånger snabbare än normalt.Varje dag försvinner arter från jorden. För att kunna rädda arter måste vi veta var de finns.Vår inventering av fjällområdet i nordvästra Härjedalen, en liten del av moder jord, får även ses mot denna bakgrund.

Utflykter och ledare Tisdag 15/8 Fredag 18/8 1 Sölendet Jan-Olof Tedebrand 1 Hågnvallen, Djupdalsvallen Jan-Olof Tedebrand 2 Anderssjöåfallet-Sydbrantsstigen Bo Eriksson 2 Äng och skog vid Flon Bruksvallarna Bo Eriksson 3 Hamrafjällets parkering Lars-Thure Nordin 3 Lillåsen (Lillåsvallen) Ramundberget Bengt Petterson 4 Andersborgsvägen Stig Jacobsson 4 Granskogen N Torkilsstöten Karl Soop 5 Klinken Bengt Petterson 5 Kort uflykt för Rörosgänget Lars Thure Nordin Onsdag 16/8 1 Trappåsen Stig Jacobsson Dessutom gick Ellen Larsson, Pierre-Arthur Moreau, Håkan 2 Svansjökläppens norrsluttning Bo Eriksson Lindström,Anita och Leif Stridvall samt Jan Vesterholt m.fl. på 3 Skarvvålens sluttning N Tänndalen Lars Thure Nordin fredag en egen tur rakt över vägen vid värdshuset och upp på 4 Sandåsvallen Bengt Petterson Hamrafjällets topp.Vältränade mykologer! 5 Rutfjället Jan Sandström, Jan-Olof Tedebrand Torsdag 17/8 Lördag 19/8 1 Stor-Mittåkläppen Bo Eriksson 1 Ormruet Lars Thure Nordin 2 Torkilsstöten Lars Thure Nordin 2 Skarvvålens dryashedar Bo Eriksson 3 Holmvallen, Storkläppvallen Bengt Petterson 3 Flatruet Ann-Mari Bergström, 4 Vivallen Stig Jacobsson Jan-Olof Tedebrand dis Lundnark Hjör oto: F

Utflykt till 1600-talsstaden Röros.

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 12 useet Jamtli. Thomasson (1880–1975) / Länsm en Nils otograf Samef Renhjord vid Hamrafjället. Bilden är tagen av samefotografen Nils Thomasson (1880–1975) som hade sin ateljé i Åre. Men han lämnade ofta ateljén för att skildra natur och människor runtom i länet. Nils donerade sin samling med cirka 30 000 bilder på glasplåtar och bladnegativ till Länsmuseet Jamtli. 1950-talet kända skidåkerska Sara Thomasson och nuvarande kommunalrådet i Östersund, Karin Thomasson,är ättlingar till Nils.

Tänndalen, vägen mot Andersborg,Tännäs sn, Härjedalen Delvis inom Hamrafjällets naturreservat/Natura 2000-område 15.08.2006 B Collybia cirrata, liten nagelskivling, Bernt Hägg Skrivare: Stig Jacobsson Cortinarius acetosus, SJ Området ligger öster om Hamrafjället och nås via avgifts- Cortinarius armillatus, rödbandad spindling belagd väg från Tänndalen. Man kör upp vid gul skylt Cortinarius caesiostramineus, blekspindling, KS & Sören Gutén ”Fjällparkeringen”, cirka 200 m väster om skidbron över Cortinarius caperatus, rimskivling, SJ vägen i Tänndalen. Första stopp kan göras efter cirka 1,2 Cortinarius craticius, SJ, det HL och KS km till höger intill fjällbäck. Naturtypen är sydvänd slutt- Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling, SJ ning med örtrik, kalkpåverkad fjällbjörkskog.Vid besök Cortinarius depressus, kontrastspindling,ABN 2004 noterade Stig Jacobsson bl.a. rikligt med honungsvax- Cortinarius disjungendus, SJ skivling (Hygrocybe reidii) och även många spindlingar t.ex. Cortinarius lepidopus, SJ rättikspindling (C. raphanoides), auroraspindling (C. septen- Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, SJ trionalis), renspindling (C. fennoscandicus), bitterspindling (C. Cortinarius talus, halmspindling, SJ infractus), blånande lökspindling (C. purpurascens). Cortinarius torvus, strumpspindling, SJ Cortinarius trivialis, trappspindling, Nils Virhammar, conf. HL Fjällbjörkskog Cortinarius vespertinus, SJ 1320755; 6943255 (1 km) Cortinarius violaceocinereus, HL, Herb HL Agrocybe praecox, tidig åkerskivling, bland gräs i vägkant Cylindrobasidium evolvens, mjukskinn, leg Bernt Hägg, det intill fjällbjörkskog, Kjell Olofsson Gunilla Hederås Amanita crocea, orange kamskivling, PAM Entoloma sp. no smell, leg PAM, JV06-222 Amanita flavescens, SJ Entoloma conferendum, stjärnrödhättning, SJ Amanita fulva, brun kamskivling, Bernt Hägg, UPS Entoloma glaucobasis, SJ Amanita hyperborea P.Karst. Betula pubescens, leg & det Entoloma griseocyaneum, stornopping, JV, UPS PAM, PAMSU06-20 Entoloma poliopus, SJ Amanita vaginata, grå kamskivling, SJ Entoloma pernitrosum, Betula pendula, wet peaty ground, Arrhenia umbratilis, roadside, bare ground, PAM, UPS PAM, UPS Chalciporus piperatus, pepparsopp, PAM Exidia repanda, köttkrös, björk, leg ABN, det Anna-Elise Cantharellus cibarius, kantarell, SJ Torkelsen Chondrosterem purpureum, purpurskinn Glopeophyllum sepiarium, vedmussling, på granstolpe, Collybia alpina, leg Bertil Svensson, det SJ, UPS Bernt Hägg

Hohenbuhelia longipes, myrmussling, Polytrichum sp, wet Melastiza cornubiensis, naken jord p-platsen,ABN roadside, leg, det, foto, mikroskoperad PAM Mycena megaspora, rothätta, SJ PAMSU06-10 Mycena niveipes, blek rynkhätta, PAM Hygrocybe conica, toppvaxskivling, SJ Peziza badia, brunskål, vägkant,ABN Hygrocybe pratensis, ängsvaxskivling, IK Phellinus nigricans, svart eldticka, Sonja Kuoljok Hygrocybe quieta, luktvaxskivling, Kjell Olofsson Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling, SJ Hypholoma elongatum, långfotad slöjskiving,ABN Pholiota heteroclita, lukttofsskivling, KS Hypholoma myosotis, olivslöjskivling, SJ Polyporus ciliatus, sommarticka Inocybe bongardii, dofttråding, leg & det IK Russula albonigra, gråsvart kremla, SJ Inocybe cervicolor, hjorttråding, leg & det IK Russula aquosa, sumpkremla Inocybe cincinnata, violtråding, leg & det EL, Herb EL Russula claroflava, gulkremla, SJ Inocybe dulcamara, bittersöt tråding, Salix, leg & det EL, herb EL Russula decolorans, tegelkremla, SJ Inocybe rimosa, topptråding, SJ Russula delica, trattkremla, SJ Inocybe rivularis, leg & det Sören Gutén, conf. SJ Russula foetens, stinkkremla, SJ Inocybe rivularis, leg & det EL, herb EL Russula gracillima,spädkremla, SJ Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling, SJ Russula lundellii, praktkremla, leg & det PAM Laccaria laccata, laxskivling, SJ Russula pubescens, utställd Laccaria proxima, stor laxskivling,ABN Russula puellaris, siennakremla,ABN Lactarius flexuosus, buktriska, Bernt Hägg Russula aff subfoetens, fuktig fjällbjörkskog, leg & det PAM, Lactarius flexuosus var,. roseozonatus, våt mark med PAMSU06-11 Betulda pubescens och Aconitum, SJ Russula versicolor, skarp siennakremla, with Aconitum etc. Lactarius fuliginosus, rökriska,ABN leg & det PAM Lactarius glyciosmus, kokosriska, SJ Russula vesca, kantkremla, EL Lactarius pubescens, blek skäggriska, SJ Russula vinosa, vinkremla Lactarius repraesentaneus, gulriska, SJ Stereum rugosum, styvskinn, Bernt Hägg Lactarius rufus, pepparriska, SJ Thelephora terrestris, vårtöra, SJ Lactarius torminosus, skäggriska, SJ Tremella encephala, broskboll, tall Lactarius trivialis, skogsriska, SJ Tremella mesenterica, gullkrös, Bernt Hägg Lactarius uvidus, lilariska, SJ Tricholoma saponaceum var napipes, såpmusseron, leg Lactarius vietus, gråriska, PAM Kjell Olofsson, conf. PAM Leccinum scabrum, björksopp, PAM Tricholomopsis decora, stubbmusseron, PAM Leccinum versipelle, tegelsopp, SJ Xerocomus ferrugineus, sammetssopp, Betula pubescens, Marasmius androsaceus, tagelbrosking, Juniperus, PAM road side, PAM, UPS

Kommentar Amanita crocea, orange kamskivling. Släktet länge varit känd i fina kalkgranskogar i mittsvenska områ- kamskivlingar var väl företrätt i fjällområdet. Dansken det. Nu vet vi även att blekspindlingen håller till i fjällens Flemming Runes artikel om släktets alpina arter i SMT kalkrika ängsbjörkskogar! JOT 2006/3 kom väl till pass. Orange kamskivling var den vack- Cortinarius craticius är en gammal Friesart med rött raste av arterna! JOT velum på foten, trådig hattkant och doft av rättika.Arten Amanita flavescens har ofta förväxlats med A. crocea har länge varit bortglömd. Islänningen Jacques Melot tog men avviker genom enfärgad, gulare hatt och kort fot.A. upp namnet igen.Arten står nära C. caput-medusae crocea är typisk med mycket hög fot och en tvåfärgad hatt (mörkbrunt velum) som mest växer med asp. Håkan med livligt färgad mitt.A. flavescens är nog särskilt vanlig i Lindström såg mäkta stolt ut när han förevisade rariteten. boreal-subalpin miljö men finns även söderut. JV Siw Muskos och Hans Marklund har funnit C. craticius i Cortinarius acetosus har en sydlig utbredning men Ångermanland, Häggdånger. JOT några fynd finnes i mittsvenska området t.ex. vid sydväxt- Cortinarius septentrionalis, auroraspindling berget Siljeberget i Selånger sn, Mpd. HL visade sig under mykologiveckan vara en av karaktärsarter- Cortinarius caesiostramineus, blekspindling är na i ängsbjörkskogen. Men denna vackra spindling ses även inte uppgiven för norra Sverige i EK.Avsnittet om spind- i rikare björkskogar ända ner till Bottenhavet t.ex. i lingar i EK är föråldrat och borde revideras.Arten har Indalsälvens delta i Mpd,Timrå sn. JOT

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 14 Cortinarius torvus, strumpspindling med sitt står som akut hotad (CR) på senaste finska rödlistan. Den tjocka velum är känd söderut under ek och bok. Men finns även på flera andra europeiska rödlistor. De två strumpspindling visade sig vanlig i de ängsbjörkskogar som svenska och de tre norska fynden är alla gjorda i vägkan- vi besökte under veckan! Den vållade en del diskussion ter med björnmossa. I Nordic Macromycetes (1992) anges bland Cortinariuskännarna. Leif Stridvall menade att fjäll- ett finskt fynd från Kittilä. Irene Andersson spekulerar i fynden inte doftade sötaktigt som de sydliga fynden. SMT-artikeln om att arten sprids med kringströvande Handlar det om en särskild fjällform eller om en ny art renar. I björkskogarna kring Andersborgsvägen strövade undrade Karl Soop? Vi bör nog låta svamparter ha en viss skockar av renar under svampveckan! Irene refererar även variationsbredd utifrån ekologi och andra kännemärken till fynd från Jurabergen i Frankrike där arten växte i myr- sade Håkan Lindström. Kanske finska kännare t.ex. Kaare kant bland björnmossa och sileshår samt anger fynd i Liimatainen kan avgöra saken genom att DNA-testa tyska Bayern och där i högmossar. Hon berättar även om strumpspindlingarna. JOT att arten är nematofag dvs. livnär sig på speciella arter av Cortinarius violaceocinereus är en västlig, atlantisk nematoder. Irene hänvisar till ruskig skräckfilm på webben art som är vanligare vid norska kusten. Den är även (Webster & Polocek 1994)! Nematoder finns överallt i funnen sällsynt i mittsvenska området t.ex. i Jmt, Bräcke naturen och äter själv svamphyfer! Så de får väl skylla sig under Borgsjöveckor. HL själva om de i sin tur blir uppätna av en svamp! Men ekologiskt är myrmusslingen troligen bunden till mossor. Andra arter inom släktet är bundna till ved (H. atrocaeru- esterholt V lea) eller till gräs (H. culmicola). JOT Jan Inocybe rivularis noterades här med fjällbjörk. Den är oto: F annars typisk i rikare, fuktiga granskogar i mittsvenska området. Noterades t.ex. i ett tiotal gransumpskogar i Ramseles kalkbälte vid SMF-veckan 2002, se inventerings- rappport och har anträffats i bäckraviner och liknande fina granmiljöer under Borgsjöveckor. JOT I. rivularis är ingen granart. Den växer fuktigt bland björk och vide och tycks vara särskilt vanlig i den subalpina regionen. Det fanns säkert björk i de fina, kalkrika gran- sumpskogarna vid Ramsele. SJ Lactarius rufus, pepparriska och Russula decolorans, tegelkremla, två typiska barrskogsarter växte här bland de översta, glesa björkbestånden, långt från när- maste barrträd. SJ Russula albonigra, gråsvart kremla vållade dis- Entoloma glaucobasis. kussioner. Den låg först utlagd som R. anthracina, sot- kremla. Men Stig Jacobsson mikroskoperade fyndet och Entoloma glaucobasis, (se bild), noterade SJ på flera kom fram till just R. albonigra. Det handlar om en sällsynt, ställen i sluttningen och i rik myrmark. Den visade sig vara kalkgynnad kremla som direkt grånar och som har ment- vanlig i fjällområdet och samlades även i myr/äng vid holartad smak hos skivorna. Gråsvart kremla är i t.ex. Hamrafjället, Sandåsvallen, Storkläppvallen,Trappåsen. JOT Medelpad funnen i rikområden (Alnö, Borgsjö, Liden). Entoloma pernitrosum, ny för Sverige! Pierre- Flera fynd finns även från fjällnära granskog i västra Arthur Moreau har skrivit på fältblanketten: ”probably Jämtland, Kalls sn, Kolåsen. JOT often confused with E. politum (but pigment parietal, not Russula lundellii (=intermedia), praktkremla är vacuolar).” Det handlar om en liten, ljus, starkt strimmig verkligen praktfull med sina stora gulröda hattar! Den rödskivling med auktor (Orton)Trimbach. JOT. visade sig vara en av karaktärsarterna i de kalkrika ängs- Ortons egna lärjungar i England godtar inte arten.TL björkskogar som vi inventerade under mykologiveckan. Hohenbuhelia longipes, myrmussling noterades Russula pubescens är ”vinkremla i fjällbjörkskog”. nyligen ny för Sverige från en skogsvägskant i Åsele Den var rätt vanlig i de kalkrika ängsbjörkskogar som vi Lappmark, se SMT 2006/2 sidan 2–7. Den påminner om en besökte.Arten verkar lite känd. Pierre-Arthur utbrast för- Clitocybeart och doftar mjöl.Arten uppfördes nyligen på sta gången han fick den förevisad: ”I am so happy, the first nya norska rödlistan (2006) i kategorin sårbar (VU) och time I have seen it.” JOT

15 Fjällhed 1321000:6944000 (1 km) Hypholoma elongatum, långfotad slöjskivling, wet heathland Efter cirka 2 km längs Andersborgsvägen kommer man in sphagnum, PAM upp till en stor parkeringsplats, ”fjällparkeringen”, just där Inocybe diabolica, leg & det EL, herb EL fjällbjörkskogen övergår i öppen, flack fjällhed. Här kan Inocybe fastigiata var. alpina, leg & det EL, herb EL man följa sommarvandringen bort till Andersborg och till- Inocybe lacera, mörktråding, kalfjäll med dvärgbjörk etc. baka över hedar med viden och blöta myrvackor där blod- leg & det Kjell Olofsson, utställd röda orkidèer och Kung Karls spira blommar under hög- Inocybe praetervisa, stor löktråding, Salix glauca ssp glauca sommaren. (ripvide), leg, det & foto EL Inocybe pyriodora var. chamaesalicis Bon, pärontråding, Amanita hyperborea P Karst. (=nivalis), heathland, Betula snowbed, leg och det IK pubescens, leg, det & mikroskoperad PAM, sporer Laccaria laccata, laxskivling, wet heathland with Betula ellipsoida nana, PAM, SJ Cortinarius delibutus, gulspindling, leg & det ABN Leccinum rotundifoliae, rensopp, SJ Cortinarius durus, SJ Lichenomphalia umbellifera, vecknavling, heathland in Entoloma conferendum, stjärnrödhätting, PAM sphagnum, PAM, UPS Entoloma formosum, SJ Mycena megaspora (=uracea), on peat, wet heathland, PAM Hygrocybe conicopalustris, wet heathland amongst sphag- Russula consobrina, nässelkremla, Betula nana, SJ num, leg & det & mikroskoperad, PAM Russula nana, fjällkremla, leg & det Bernt Hägg Hygrocybe substrangulata, SJ

Kommentar ”Amanita hyperborea” är identisk med Amanita vaxskivling som i fjällområden mest ses med lavar och kråk- nivalis, snökamskivling, se artikel av Flemming Rune om ris i hedmiljö. Det finns närstående arter t.ex. H. miniata. kamskivlingar i SMT 3/06 sidan 63. JOT JOT Cortinarius durus är en stor spindling som vi fann Inocybe pyriodora, pärontråding. Känd förut från flerstädes under veckan. Den liknar C. balteatus, bårds- svenska kalkområden upp till Borgsjö i västra Medelpad. JOT pindling. Karl Soop skriver i sitt kompendium ”Cortinarius Här handlar det om en alpin varietet, ej den som vi funnit in Sweden, 9:e uppl. 2004” under texten om C. saginus: ” i Borgsjö. SJ In alpine or arctic heaths with dwarf Salix one may Russula consobrina, nässelkremla anges i svamp- encounter a similar species, c. durus Orton (=errabundus böcker växa under gran på sur mark. I Ryman-Holmåsens Melot). It differs mainly by a paler, duller coloration and by svampbok (2006) står t ex: ”mager barrskog, helst under longer spores”. JOT gran på fuktiga ställen”. Men nässelkremlan är även vanlig i C. durus är även funnen under björk i skogslandet t.ex. kalkrik granskog t.ex. i jämtska silurområdet med omnejd. Jämtland, Ragunda och Medelpad, Borgsjö. HL Vi finner den i finaste guckuskomarker under Borgsjö- Hygrocybe coniciopalustris. Arten erkänns inte av veckor! Den är även vanlig under fjällbjörk. Intressant var Boertmann.TL Stig Jacobssons notering av nässelkremla även under Hygrocybe substrangulata är en orangeröd, fjällig Betula nana, dvärgbjörk, på den trädlösa fjällheden! JOT

Natura 2000 Natura 2000 är EU:s nätverk av skyddad natur som bidra- naturtyper (habitat) och de olika arter som EU pekat ut i git till att stärka svensk naturvård. Naturvårdsverket Art- och Habitatdirektivet. Med tanke på svamparnas genomför 2004–2008 s.k. basinventering av Natura 2000- stora betydelse i naturens kretslopp är det synd att de områden och skyddade områden. Syftet är dels att formu- ännu inte beaktats i direktivet. Ett arbete har pågått för att lera bevarandeplaner så att områden uppfyller målet om få in 33 svampar i Bernkonventionen (bl.a. sumpäggsvamp i ”gynnsam bevarandestatus” dels att få in data av sådan rikkärr, blårödling i ängsmark och violgubbe i kalkgran- kvalitet att man kan löpande följa upp, utvärdera och rap- skog), varifrån arter ofta förs över till EU:s habitatdirektiv. portera enligt artikel 17 i Art- och Habitat- direktivet till Tyvärr har detta arbete hittills inte rönt framgång. EU-kommissionen. Inventeringen är främst inriktad på att fastställa utbredningen av de olika

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 16 Totalt satsas 160 mkr under 5 år på basinventeringen och Natura 2000-områden i Härjedalen: viss prioritering av insatserna görs. För fjällhabitat är Flon, Bruksvallarna gräsmark 40 hektar avgränsningen av habitaten baserat på redan befintligt Hamrafjället fjällbjörkskog, gräsmark 676 hektar material och fältinventeringar sker i stickprov i objekten. Klinken fjällbjörkskog, våtmark 330 hektar Fältinventeringar i fjällen har inte påbörjats. En manual är Lillåsen/Lillåsvallen fäbodvall, fjällbjörkskog, våtmark ute på remiss och man hoppas kunna göra inventeringarna 10 hektar sommaren 2007. En särskild insats kommer att göras för Sandåsvallen fäbodvall, fjällbjörkskog, våtmark att inventera artrika alpina rikkärr med brokstarr/sved- 17 hektar starr.Vi besökte under mykologivecken en del sådana pär- Stor-Mittåkläppen + fäbodar ca. 1100 hektar lor. Mer info om basinventeringen finns på Trappåsen fjällbjörkskog 161 hektar Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se och länkarna natur-naturvård, Natura 2000, basinventeringen. Manualen kommer även att läggas ut där. I sammanhanget kan nämnas miljöövervaktningsprogrammet NILS inom vilket det pågår inventeringar i fjällen, se http://nils.slu.se Vad Kommentar gäller klimatförändringar och biologisk mångfald så lägger Stormittåkläppens Natura 2000-område har nyligen utvid- Naturvårdsverket ut uppdrag på Centrum för biologisk gats med fäbodvallarna nedanför: Djupdalsvallen, mångfald (CBM) att bl.a. göra bedömningar utifrån tillgäng- Hågnvallen, Storkläppvallen m fl. Holmvallen är eget lig kunskap om klimatförändringarnas påverkan på dagens Natura 2000-område på ca 5 hektar. biologiska mångfald. Vi inventerade svamp i följande

Bruksvallarna, Flon, Ljusnedal socken, Härjedalen 1329800; 6949000 Natura 2000-område (europeiskt nätverk av särskilt exklusiva naturområden). Biogeografisk region: alpin. 18.08.2006 Ängar och betesmarker Hygrocybe conica, toppvaxskivling, Sören Gutén Utflyktsledaren Bo Eriksson ristade gruppens lista. Leccinum scabrum, björksopp, Bo Eriksson Leccinum versipelle, tegelsopp, Bo Eriksson Bruksvallarna är vintersportcentrum men flera jordbruk är Lepista ovispora, knippetrattskivling, Bruksvallarna norra, ännu i drift. Här finns ängar och hagmarker som säkerligen Sören Gutén, conf. PAM har en intressant svampflora. Mellan Bruksvallarna och Lepiota ventriosospora, gulflockig fjällskivling, blandskog Ramundberget finns stora sankmarker längs älven Ljusnan. med tall, Ewa Svensson Vacker ängsbjörkskog pryder Ljusnans dalgång utan Pholiota mixta, blek klibbflamskivling, betesmark, Claes- avbrott från Bruksvallarna till Ramundbergets hotell. Göran Mellberg, conf SJ Vid byn Flon söder om Bruksvallarna finns kulturhis- Russula claroflava, gulkremla toriskt intressant bymiljö med 1800-talsbebebyggelse. Russula decolorans, tegelkremla Ålderdomligt odlingslandskap med öppna odlingsmarker Russula vinosa, vinkremla, Sören Gutén längs Ljusnan som ännu är i bruk bl.a. stora arealer myr- Suillus luteus, smörsopp, Bo Eriksson mark och sandiga fuktängar som ännu betas. Längs den slingrande smala älven finns kärrområden i korvsjöar och

igenslammade vikar liksom videsnår. Här finns även många esterholt V timrade ängslador, en del gigantiska! Detta stora betes- Jan oto: marksområde längs älven kan ha varit hävdat i mer än F tusen år. Nu hade inte ängssvamparna kommit igång vid vårt besök.Två mycket spännande fynd gjordes ändå: Entoloma olidum (se bild) och Lepista ovispora! Cortinarius saniosus, gultrådig spindling, Sören Gutén Entoloma olidum, (se bild) betad blandskog, Claes-Göran Mellberg, det. PAM, UPS Entoloma olidum, ny för Sverige

17 Kommentar Entoloma olidum, ny för Sverige! Pierre-Arthur Moreu hade varit med om att beskriva arten.Torbjörn Borgen har även på fältblanketten strukit över E. lividum och skrivit E. olidum och senare bekräftat bestämningen av kollekten från Rutfjället. JV sin signatur. Det handlar om rätt stor,kraftig rödskivling. JOT Lepista ovispora (Lange) Gulden, knipptrattskivling är E. olidum skall enligt litteraturen ha obehaglig lukt.Vi diskuterade enligt NM 2 sällsynt och lite känd i de nordiska länderna, dock lukten mycket och alla kände inte någon lukt. Den hade flera vanligare på Island. Således kanonfynd av Sören i de fina betade karaktärer som inte stämde med beskrivningen hos Noorde- ängsmarkerna norr om vägen (ängarna sträcker sig ända ner till loos bl.a. var den för stor. Men Pierre-Arthur Moreau kände till och längs med stora landsvägen). JOT den från tidigare fynd som bestämts av Torbjörn Borgen som

Mike Richardson har bestämt svampar på våra harskitar! På uppmaning av Kerstin Bergelin samlade vi harspillning i vid Lossendammen fjällen åt engelsmannen Mike Richardson. Mike har odlat Coprotus lacteus Vägren vid Hamra, Rutfjället, harpärlorna under tre månader i särskild klimatkammare! Mittåkläppen Nyligen sände han följande lista till Kerstin med 37 olika Delitschia didymella Mittåkläppen, svamparter som bryter ner harspillning i Härjedalsfjällen! Storkläppvallen, P-platsen vid Man kan fundera över varför evolutionen inte resulterat i bommen Bruksvallarna en enda svamp på harspillning? Mike jobbar vidare med en Delitschia marchalii Torkilstöten,Mittåkläppen del svampar som han ännu inte artbestämt. En insamling Delitschia patagonica Mittåkläppen producerade t.ex. ingenting under en månad men sedan Delitschia perpusilla Storkläppvallen dök tre okända svampar upp på harpärlorna som vållat Hypocopra equorum Torkilstöten honom stort bryderi. Han lovar återkomma till Kerstin Hypocopra ornithophila Mittåkläppen,Torkilstöten och SMF! Mike skriver vidare att Metatrichia floriforme är Metatrichia floriformis Svansjökläppen en slemsvamp (myxomycet) och att Piptocephalis lepidula Microascales-Phaeotrichum Flatruet är parasit på Mucorales. Mikes insamlingar kommer att Pilobolus crystallinus Mittåkläppen deponeras i UPS-herbariet tillsammans med hans bilder av Pilobolus kleinii Hamrafjället de koprofila svamparna från Härjedalens höga fjäll. Piptocephalis lepidula Hamra värdshus Podospora appendiculata Svansjökläppen, Mittåkläppen,Torkilstöten, Holmvallen Birgit Ström

oto: Podospora decipiens Storkläppvallen F Psilocybe coprophila Hamrafjället,Torkilstöten Schizothecium conicum Hamrafjället Schizothecium tetrasporum Klinken, Hamrafjället, Hamra värdshus, Holmen vid Lossendammen Schizothecium vesticola Svansjökläppen, Mittåkläppen Schizothecium ? Flatruet Sordaria fimicola Hamrafjället, Mittåkläppen, Jan Sandström berättar om landskap och människor. Torkilstöten,Hamra värdshus Västansjögården i bakgrunden. Sordaria humana Hamrafjället, Mittåkläppen, Hamra värdshus Anopodium ampullaceum Mittåkläppen, Sordaria superba Klinken, Svansjökläppen, Storkläppvallen, Holmen vid Mittåkläppen, Storkläpp- Lossendammen, vallen, Holmvallen, Holmen Ascobolus cf albidus Mittåkäppen vid Lossendammen Ascobolus immersus Hamrafjället Sphaerodes fimicola Klinken Coniochaete ligniaria Klinken,Vägren vid Hamra, Sporormiella australis Rutfjället, Mittåkläppen, Svansjökläppen, Rutfjället, Torkilstöten,Hamra värdhus, Torkilstöten,Storkläpp- Holmen vid Lossendammen vallen, Mittåkläppen, Holmen

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 18

Sporormiella intermedia Mittåkläppen,Torkilstöten, Thelebolus microsporus Rutfjället Hamra värdshus, Holmvallen, Holmen vid Thelebolus polysporus Hamra värdshus Lossen Thelebolus sp. Flatruet Sporormiella minima Mittåkläppen Thelebolus stercoreus Hamrafjället, Svansjökläppen, Sporormiella octomera Mittåkläppen, Hamra värdshus, Mittåkläppen, Hamra värds- hus, Holmvallen Torkilstöten,Holmen vid Trichodelitschia minuta Mittkläppen,Torkilstöten Lossendammen Sporormiella subtilis Klinken,Vägren vid Hamra, Rutfjället, Mittåkläppen, Torkilstöten,Holmvallen

Kommentar Professor Nils Lundqvist som deltog i mykologiveckan är stor substrat för arten.Trevligt att den sällsynta Anopodium kännare av koprofila svampar, alltså svampar på dynga. Nils ampullaceum påträffats igen! Hoppas att Coniochaeta ligniaria började 1959 studera dyngsvampar under ledning av den är rätt bestämd. Den är normalt vedboende men hittas då legendariske mykologen John Axel Nannfeldt.Vid den tiden och då på harpärlor, vilka ju mest består av sågspån. Den är var cirka 560 koprofila svampar kända i landet, idag är siffran lik flera andra arter på samma substrat. C. ligniaria har sporer högre. Nils doktorerade 1972 på en avhandling om med ensidig groddspringa medan de koprofila arternas koprofila arter inom familjen Sordariaceae s.lat. groddspringa går runt hela sporen.Av de 45 belägg jag som tillhör Pyrenomyceterna. Under många funnit i litteraturen av Hypocopra equorum är cirka Borgsjöveckor har Nils samlat småsvampar 30 funna på hästdynga, en handfull på kanin och och även beskrivit en ny art för vetenska- några enstaka på rådjur, hare, får, ko, hjort. pen från en känd tallplantering i Åtminstone fem–sex är felbestämningar.Av det Borgsjöbyn med hästdynga, se nordiska material jag undersökt av Ascobolus www.myko.se albidus (32 kollekter) är de flesta på hästdynga Borgsjörapport 1999, länk ”Cercophora och en på hare. Ett annat frågetecken är om vi aggregata” och ”välkänd dynghög”. hos oss har den äkta Delitschia patagonica Nils har följande kommentar till Mike som samlades på Mittåkläppen eller om vår art Richardssons lista: ”Det var intressant att är D. kriegeriana. Nåväl, så här kan man fundera i titta på listan över koprofilerna på harpärlor det oändliga. Den perfekta lösningen ligger sällan som Mike odlat fram. Nästan ett dussin av runt knuten. Mike har själv sagt att han är en arterna är nya för Härjedalen. Följande arter har jag ”lumper” medan jag ser lite snävare på artbegreppet. Hur inte träffat på i Sverige: Delitschia didymeella, D. perpusilla, som helst är det en mycket intressant lista som han fått fram. Hypocopra equorum, H. ornithophila, Phaeotrichum sp. Jag noterar speciellt att vissa arter tycks bilda fruktkroppar Sphaerodes fimicola, Sporormiella subtilis. Därtill är många av efter mycket lång tid. Jag minns själv Wawelia effusa som efter svamparna i listan funna i landet men fynden är opublicerade. sex veckor dök upp på ett bortglömt, uttorkat undervisnings- Vad Metatrichia floriformis beträffar torde dynga vara nytt material av just hardynga!”

Bruksvallarna Walles – Hagströmsvallen,Tännäs socken, Härjedalen 1325755; 6953425 18.08.2006 Bo Eriksson skrev listan. Blomsterkännaren Bo noterade Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling, Sören även gräsull, hirs- och svedstarr, nordspira. Gutén Cortinarius alpinus (=favrei), Hagströmsvallen, björk, Obetad björkskog Sören Gutén, conf. SJ Amanita fulva, brun kamskivling, Sören Gutén Cortinarius anomalus sensu lato, björkspindling, Sören Amanita muscaria, röd flugsvamp, Bo Eriksson Gutén Amanita submembranacea, gråstrumpig kamskivling, Cortinarius argutus, asprotspindling, Hagströmsvallen, Sören Gutén Sören Gutén Boletus edulis, karljohan, Bo Eriksson Cortinarius balaustinus, strålspindling, Sören Gutén

19 Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, Sören Gutén Lactarius fuliginosus, rökriska, Eva Swensson Cortinarius torvus, strumpspindling, Sören Gutén Lactarius glyciosmus, kokosriska,Wolfgang Helfer Entoloma sericellum, bleknopping, Sören Gutén Lactarius trivialis, skogsriska, Eva Swensson Entoloma sericeum, silkesrödhätting, Sören Gutén Mycena pura, rättikhätta, Sören Gutén Hebeloma velutipes, liten tårfränskivling, Hagströmsvallen, Paxillus involutus, pluggskivling betad björkskog, Ewa Svensson Phellinus lundellii, björkeldticka,Wolfgang Helfer Hydnum repandum, blek taggsvamp, Bo Eriksson Russula decolorans, tegelkremla, Eva Swensson Hygrocybe pratensis, ängsvaxskivling, Hagströmsvallen, Russula delica, trattkremla, Eva Swensson betad björkskog, Eva Swensson Tricholoma virgatum, gallmusseron, Sören Gutén Inocybe grammata, Sören Gutén Inocybe rimosa, topptråding, Sören Gutén Övriga besökta lokaler under turen till Bruksvallarna Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling, Bo Amanita submembranacea, gråstrumpig kamskivling, vid Eriksson Ljusnankroken,Wolfgang Helfer Lactarius flexuosus, buktriska, betad björkskog, Ewa Bolbitius titubans, guldskivling, vid Ljusnankroken,Wolfgang Svensson Helfer Lactarius glyciosmus, kokosriska, Sören Gutén Flammulaster limulatus, vid Ljusnankroken, leg Wolfgang Lactarius torminosus, skäggriska, Bo Eriksson Helfer, det Söre Gutén Leccinum scabrum, björksopp, Bo Eriksson Hebeloma vaccinum, Bruksvallarnas camping, plan nere vid Leccinum versipelle, tegelsopp, Bo Eriksson Ljusnan, brokstarrlokal, 1326375; 6952400, Lycogala epidendrum, vargmjölk, Sören Gutén Sören Gutén, det JV Polyporus varius, strumpticka, Ewa Svensson Hypomyces ochraceus, anamorph: Cladobotryum verticil- Russula claroflava, gulkremla, Sören Gutén latum, on Russula, vid Ljusnankroken, Russula delica, trattkremla, Hagströmsvallen, betad björks- Wolfgang Helfer kog, Ewa Svensson Russula xerampelina coll, sillkremla, Bo Eriksson Tricholoma virgatum, gallmusseron, Hagströmsvallen, Sören Gutén Tricholoma viridlutescens (arvernense), kantmusseron, Sören Gutén Xerocomus subtomentosus, sammetssopp, Bo Eriksson

Kommentar os Cortinarius anomalus. Det mesta vi finner av C. ano- Siw Musk malus i mittsvenska området kan hänföras till oto: F C. lepidopus, en art beskriven av engelsmannen Cooke från hedartade björkskogar norr om London. Dessa skogar finns delvis kvar idag. HL

Betad björkskog Cantharellus cibarius, kantarell Chalciporus piperatus, pepparsopp Collybia dryophila, blek nagelskivling, Eva Swensson Cortinarius alpinus (=favrei), Sören Gutén Cortinarius argutus, asprotspindling, björk–jolster–sälg men ej asp, Sören Gutén Cortinarius bivelus, hålspindling, Sören Gutén Cortinarius talus, halmspindling, Sören Gutén Flammulaster limulatus, Sören Gutén Hygrocybe conica, toppvaxskivling Hypomyces ochraceus, på Russula sp,Wolfgang Helfer Lactarius flexuosus, buktriska, Sören Gutén Hjalmar Croneborg, Åke Strid och Lilian Ryd.

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 20 Andersson Hans oto: F

Jan-Olof Tedebrand bland tre meter höga bestånd av Nordisk stormhatt vid Hamrafjället.

Ängsbjörkskogen – rik på mykorrhizasvampar! Fjällbjörkskogen bildar trädgräns i nordvästra Härjedalen renar, samla sig en knippa av denna gräsarts blad och lägga beroende på lite oceaniskt klimat betingat av närheten till den i en nederst på magen hängande pung, vari de förvara Golfströmmen. På 1970-talet var naturvårdens ställning sin tobak. Jag vet dock ej, vilket de äro mest måna om: att svag. Hyggen i fjällnära skogar plöjdes! Björk och andra löv- ge en behaglig lukt åt tobaken eller åt sig själva”. träd dödades på hyggen med hormoslyr! Skogsfolk t.ex. Jan Största och finaste ängsbjörkskogarna finns längs Remröd diskuterade på fullt allvar att ersätta den ur vir- Ljusnan uppströms Bruksvallarna, på Hamrafjällets slutt- kessynpunkt lågproduktiva fjällbjörkskogen med nordame- ningar och vidare västerut mot Fjällnäs, på Grönfjällets rikansk klippgran! Som tur var så finns de stora arealerna sluttningar, mot Öjön och Skärvagsån, N och NV om med björkskog kvar i fjällen som motvikt mot de virkesrika Ljungdalen t.ex. i Kesudalen och på sluttningarna av men artfattiga barrplantagerna i skogslandet. Idag är natur- Torkilsstöten och Vargtjärnsstöten.Våra inventeringar vården starkare och alla gläds åt de frodiga ängsbjörksko- visade på en rik mångfald av mykorrhizsvampar i ängs- garna där nordisk stormhatt, tolta, vitsippsranunkel, krans- björkskogen.Totalt är cirka 170 svamparter kända som rams är typiska högörter. Stormhattens blåblommiga stjäl- partners till björk i vårt land. Enbart i Hamrafjällets ljuvliga kar kan bli mer än två meter höga. Blommorna pollineras björklundar fann vi, under en enda vecka just i början av av en humla, stormhattshumlan. Hässlebroddens skira vip- svampsäsongen, inte mindre än 95 av björkens mykor- por prydde lundarna. Carl von Linné skriver om den väl- rhizaparterns! Om vi fortsatt våra inventeringar hela doftande hässlebrodden i sin lappländska resa 1732: hösten så hade vi nog funnit fler av björkens svamp- ”Lappflickorna pläga, under vaktandet av sina betande kompisar!

Rödlistade arter De ovanliga och hotade kärlväxterna i fjällmiljö har uppmärksam- mats inom Projekt Linné och vid senare års rödlistning. Fjällens ettersson svampflora har varit uruselt känd och därför inte alls diskuterats. Bengt P

Vår inventering och våra fynd visar att fjällens svamparter borde . oto

diskuteras inför rödlistan 2010. Mest hotade är vissa sällsynta ängs- F svampar bl.a. rödskivlingar på gamla fäbodängar och i slåtterkärr. På sikt kan även vissa svampar, bundna till kalfjället, försvinna om björkskog och gräs växer in på hedarna. Mer inventeringar behövs av både fäbodängens och kalfjällets svampflora.Vår inventering visade även att gammal granskog i fjälldalarna hyser en skyddsvärd svampflora. Nedanstående lista visar arter på 2005 års rödlista som vi noterade under mykologiveckan: Blårödling. VU-sårbar Cortinarius borgsjoensis, blåbandad spindling Skärkdalen,Torkilsstöten Entoloma madidum, blårödling Hamrafjället, Lillåsvallen,Trappåsen Hygrophorus inocybiformis skäggvaxskivling Ormruet, Ruvallen,Vivallen Junghuhnia collabens, blackticka Ormruet Russula olivina, olivinkremla Ruvallen,Vivallen NT-missgynnad Alloclavaria purpurea, luddfingersvamp Ruvallen,Vivallen Amylocystis lapponica,lappticka Ormruet Asterodon ferruginous, stjärntagging Ormruet Bovista paludosa, sumpäggsvamp Hamrafjället, Holmvallen, Sandåsvallen, Sölendet Camarophyllopsis hymenocephala, lerskivling Torkilsstöten Cortinarius venetus, olivspindling Vivallen Entoloma griseocyaneum, stornopping Andersborg, Hamrafjället, Hågnvallen Entoloma prunuloides, mjölrödskivling Klinken Fomitopsis rosea, rosenticka Ormruet Hygrocybe cf aurantiosplendens, fager vaxskivling Ruvallen Hygrocybe calciphila, kalkvaxskivling Torkilsstöten Hygrocybe russocoriacea, lädervaxskivling Lillåsen, Lillåsvallen Hygrocybe splendidissima, praktvaxskivling Holmvallen (noterades vid rekognocering 2005) Inonotus leporinus, harticka Ormruet Lactarius olivinus, olivinriska Vivallen Mycena diosma, dofthätta Hamrafjället Phellinus populicola, stor aspticka Phlebia centrifuga, rynkskinn Ormruet DD- kunskapsbrist Gymnopilus odini, brandbitterskivling Torkilsstöten

Djupdalsvallen, Ljusnedal socken, Härjedalen, 1329065;6930395 (500 m.) Ingår numera i Stor-Mittåkläppens Natura 2000-område 18.08.2006

Skrivare:Alf och Britt Nilsson, Jan-Olof Tedebrand turism och fäbodkultur. Utanför gräsmattan och upp längs Runt våffelstugan vid Djupdalsvallen var fäbodvallen för- fäbodbäcken växte fäbodängarna igen med tuvtåtel och vandlad till perfekt klippt gräsmatta. En bedrövlig syn viden. I sitt nuvarande skick får Djupdalsvallens fäbodmar- eftersom fäbodvallen ingår i riksintresse för naturvård, ker allt lägre biologiska och kulturhistoriska värden. Lilian

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 22

Ryd, Sonja Kuoljok,Alf och Britt Nilsson och vi andra Lactarius vietus, gråriska,ABN avslutade i alla fall vår fäbodinventering av Hågnvallen och Leccinum scaber, björksopp,ABN Djupdalsvallen med att njuta av nygräddade våfflor, grädde Leccinum variicolor, fläcksopp,ABN och hjortronsylt. Smaskens! Leccinum versipelle, tegelsopp,ABN Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Amanita fulva, brun kamskivling,ABN Mycena galopus, mjölkhätta,ABN Bovista nigrescens, svartnande äggsvamp, parkeringsplatsen Mycena pura, rättikhätta, Bernt Hägg vid Djupdalsvallen, 1329255;6960355, Peziza alaskana, på stig, leg Bernt Hägg, det TL Manfred Fries Peziza repanda, flatskål,ABN Chalciporus piperatus, pepparsopp,ABN Russula aeruginea, grönkremla,ABN Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling,ABN Russula betularum, blek giftkremla,ABN Cortinarius anomalus sensu lato, björkspindling,ABN Russula claroflava, gulkremla,ABN Cortinarius armillatus, rödbandad spindling,ABN Russula consobrina, nässelkremla,ABN Cortinarius betulinus, blekblå spindling Russula puellaris, fjällbjörkskog, Sonja Kuoljok Cortinarius caperatus, rimskivling,ABN Russula vesca, kantkremla,ABN Cortinarius delibutus, gulspindling,ABN Xerocomus subtomentosus, sammetssopp Cystoderma granulosum, rostbrun grynskivling Entoloma asprellum, strimnopping,ABN Entoloma nitidum, svartblå rödling, Kerstin Wiking Entoloma sericeum, silkesrödhätting,ABN Hygrocybe chlorophana, gul vaxskivling Kommentar Hygrocybe conica, toppvaxskivling Cortinarius caperatus innebär bara en återgång till Hygrocybe insipida, småvaxskivling Fries gamla latinska namn för rimskivling. HL Hygrocybe pratensis, ängsvaxskivling, äng med vide och Entoloma nitidum, svartblå rödling är inte uppgi- björk, Lilian Ryd ven från norra Sverige i EK. Laccaria laccata, laxskivling,ABN Vi fann denna vackra, björkbundna skogsart varje dag Laccaria proxima, stor laxskivling,ABN under mykologiveckan. Den är annars funnen sällsynt i Lactarius fuliginosus, rökriska mittsvenska skogslandet t.ex. under Borgsjöveckor. I övrigt Lactarius glyciosmus, kokosriska,ABN noterades mer triviala arter i listan från Djupdalsvallen. Lactarius piperatus, pepparriska JOT Lactarius torminosus, skäggriska,ABN Peziza alaskana var intressant fynd av Bernt! Denna Lactarius theiogalus (= tabidus), småriska,ABN vackert purpursvarta skålsvamp finns bara på kalkmark i Lactarius trivialis, skogsriska,ABN alpina miljöer! JOT

Bevara Mittådalens fäbodar! Fäbodområdet ligger högt med storslagen utsikt över svenska medfinansieringen av LBU-anslaget med 1,5 miljarder Mittådalen och omgivande fjäll.Vandring längs ”fäbodturen” kr! Totalt utgår nu över 7 miljarder kr per år i LBU-stöd visade tyvärr nya makadamprydda vägar fram till fäbodar. under åren 2007–2013, totalt 41 miljarder. Med utgångspunkt Många vallar har även blivit sommarstugor med gräsmattor från miljömålet om ”storslagen fjällmiljö” borde förutsät- närmast husen t.ex. vid nedre Torrbergsvallen och många tningarna nu år 2007 vara goda för kommun, länsstyrelse och fäbodängar hävdas inte alls.Trots att fäbodområdet ägs av stat- turistansvariga att med bl.a. LBU-medel pietetsfullt bevara det en.Trots att fäbodområdet är klassat som riksintresse för unika fäbodområdet kring Mittåkläppen med dess byggnader naturvård, friluftsliv och fäbodbruk. och fäbodmarker. Området är klassat som riksintresse för Riksdagens beslutade miljömål om ”storslagen fjällmiljö” naturvård, friluftsliv och fäbodbruk. Fäbodområdet ingår även i har som delmål 3: ”Senast år 2010 ska merparten av områden förslag till utökning av Stor-Mittåkläppens Natura 2000- med höga natur-och kulturvärden i fjällområdet ha ett långsik- område. Dessutom känt över hela landet och framlyft i tur- tigt skydd som vid behov omfattar även skötsel och restau- istreklamen. Det ligger i renbetesland och staten är redan rering”. EU:s nya stöd till landsbygdsutveckling (LBU) ägare av fäbodarna som arrenderas av boende i Bruksvallarna. 2007–2013 borde kunna användas för rejäla satsningar även Se även artikel om Mittåkläppens fäbodområde i tidskriften norr om Dalälven bl.a. i fjällvärlden. I vårbudgeten 2006 höjdes Biodiverse 2006/4 s. 14.

(Mellan) Djupdalsvallen och Gruvvålen, Ljusnedal socken, Härjedalen Ungefärlig koordinat: 1328000;6960555 (2 km) Kartblad: 18C2f

Skrivare:Anita och Leif Stridvall Fjällbjörkskog Fjällhed Amanita fulva, brun kamskivling, LAS Amanita nivalis, snökamskivling, LAS Amanita vaginata, grå kamskivling, LAS Cortinarius alpinus, fjällhedsspindling, LAS Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, LAS Lactarius torminosus, skäggriska, LAS Cortinarius lepidopus, LAS Lactarius vietus, gråriska, LAS Cortinarius obtusus, jodoformspindling, LAS Leccinum rotundifoliae, rensopp, LAS Gymnopilus penetrans, fläckig bitterskivling, LAS Lichenomphalia umbellifera, LAS Inocybe lacera, mörktråding, LAS Russula claroflava, gulkremla LAS Laccaria laccata, laxskivling LAS Russula nana, fjällkremla, LAS Lactarius flexuosus, buktriska, LAS Lactarius plumbeus, svartriska, LAS Kommentar Lactarius tabidus LAS Russula ionochlora, iriskremla är förut bara känd Lactarius trivialis, skogsriska, LAS från ädla lövskogar i södra Sverige. JOT Leccinum versipelle, tegelsopp, LAS Russula decolorans, tegelkremla LAS Russula ionochlora, iriskremla, LAS

Vädret Byn Hamra i Tänndalen där vi hade vårt basläger ligger Gunnar Odenkrantz, som bor i Tänndalen nedanför nästan 800 m.ö.h. och har en årsnederbörd kring 760 mm. Hamrafjället, ringde och bidrog med glada uppgifter från På högre höjder i fjällen är årsnederbörden över sin regnmätare: 31/7 30 mm, 1/8 10 mm, 8/8 7 mm. Det 1000 mm. Klimatet är ganska kontinentalt, medeltempera- fortsatte småregna i början av mykologiveckan. Så tack tur cirka 11 plusgrader i juli och cirka 11 minusgrader i vare det regn som ändå föll i lagom tid över exkursions- januari. Det är inte lätt att placera in en svampvecka i fjäl- området så tilltog svamptillgången för varje dag. Mot slutet len vid rätt tidpunkt. Frosten kan slå till tidigt vissa år. av veckan (torsdag–lördag) började svampar dyka upp Sommaren 2006 blev ”fantastiskt fin” enligt släkt och vän- även på fäbodängar och uppe på fjälltopparnas karga hedar. ner dvs. rekordhet och rekordtorr i juli och augusti. Vi missade givetvis alla de svampar som dyker upp sent på Utsikterna att finna svamp syntes dystra inför mykologi- svampsäsongen. De berömda tallhedarna i Härjedalen, med veckan. Men pensionerade biologiläraren och botanisten sin spännande svampflora hann t.ex. inte aktiveras.

Fjällnäs camping med omnejd,Tännäs socken, Härjedalen Kartblad: 17C9c Småruta: 17C9c 24 Ungefärlig koordinat: 1314255;6947400 Gräsbevuxna vägkanter omgivna av bl.a. sälgar och björkar 21.08.2006

Skrivare:Anita & Leif Stridvall Bolbitius titubans, guldskivling, LAS Entoloma sericellum, bleknopping, LAS Hygrocybe conica, toppvaxskivling, LAS Inocybe dulcamara, bittersöt tråding LAS Lactarius torminsosus, skäggriska, LAS Leccinum versipelle, tegelsopp, (se bild) LAS Russula gracillima, spädkremla, LAS Tegelsopp.

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 24

Fjällnäs SO, kuperad fjällbjörkskog,Tännäs sn Runt övre delen av ”gamla slalombacken”. Koordinat 1314155; 6948755, besökt område ca 5 hektar Omväxlande blåbärstyp–lågört–högört–rikkärrsartade stråk. 16.08.2006

Skrivare: Bengt Petterson, Nils-Otto Nilsson, Mats Karlsson Amanita fulva, brun kamskivling Lactarius trivialis, skogsriska Galerina tibiicystis, kärrhätting Leccinum rotundifoliae, rensopp Laccaria laccata, laxskivling Russula claroflava, gulkremla Lactarius badiosanguineus, svartröd riska Russula depallens, bleknande björkkremla Lactarius torminosus, skäggriska Suillus luteus, smörsopp

Flatruet, Storsjö socken, Härjedalen 1050 m.ö.h. 1343555; 6962555 Sur torr fjällhed med bl.a. nordkråkbär och ripbär, vi inventerade både öster och väster om vägen. 19.08.2006

Skrivare: Jan-Olof Tedebrand Den som enkelt och bekvämt vill komma upp på kalfjället Clavulina cinerea, grå fingersvamp, bland ljung och lav på kan lämpligen åka hit. Flatruet består, som namnet antyder, heden, leg Bernt Linton, det KS, UPS av en milsvid platå på sur, näringsfattig mark. Platån skiljer Cortinarius acetosus Ljusnans breda dalsänka med biflödena Mittån och Tännån Cortinarius alpinus, fjällhedsspindling, bland viden, Joachim från Ljungans mer trånga dalgång.Vi hade fin utsikt och Krumlinde kunde under fikapausen njuta av fjällmassiven runtom bl.a. Cortinarius caperatus, rimskivling Helags i nordväst. Myrar och torrare marker bildar en Cortinarius chrysolithus (= huronensis), grönskivig kanel- mosaik på Flatruets lättgångna hedar. En, dvärgbjörk och spindling lappljung är vanliga på torra partier medan viden och hjort- ”Cortinarius dovrensis Brandrud ined.”, det KS ron dominerar i svackornas sphagnumkärr.Vägen når sin Cortinarius hinnuleus, glesskivig spindling högsta punkt vid 975 m, Sveriges högst belägna landsväg. Entoloma conferendum, stjärnrödhätting Här finns även fascinerande minnen från forntiden i form av Galerina jaapii, ringkärrhätting, leg Inga Lill Häggberg, det flertusenåriga hällmålningar vid Ruändan och den djupa skå- SJ, UPS ran Evagraven dit jägarfolken fordom skrämde renar och Hygrocybe cinerella, lappvaxskivling, leg Kerstin Wiking, det älgar som störtade ner och dog. I närheten finns även KB Fiskhålsgraven med den fridlysta dvärgrödingen. Stig Hygrocybe lilacina, violfotad vaxskivling, leg Berit Forsberg, Jacobsson har tidigare funnit fjällsvampar på Flatruet t.ex. det KB rensopp (Leccinum rotundifoliae), snökamskivling (Amanita Hypholoma myosotis, olivslöjskivling, leg IngaLill Häggberg, nivalis), fjällkremla (Russula nana), videkremla (R. saleciticola), det SJ Naucoria langei, auroraspindling (Cortinarius septentrionalis), Inocybe soluta,ABN C. fennoscandicus. Vid vårt besök hade sommartorkan just Laccaria laccata, laxskivling upphört och svampfloran hade inte riktigt kommit igång. Laccaria montana, leg & det Mattias Luderitz Men vår grupp spred sig ut över vidderna och lyckades Lactarius pilatii (=moseri Harmaja), knoppriska, Eva ändå finna intressanta arter på heden. Grönlund Leccinum cyaneobasileucum, leg Nils-Otto Nilsson, det Amanita fulva, brun flugsvamp PAM, UPS Amanita vaginata, grå flugsvamp Leccinum rotundifoliae, rensopp, Betula nana, Birgitta Anthracoidea karii, on Carex brunnescens, Nils Lundqvist, (NL) Gahne Clavaria argillacea var. sphagnicola, hedfingersvamp, leg Leccinum versipelle, tegelsopp Monica Svensson, mikroskop Mattias Ludertitz, Lichenomphalia umbellifera, vecknavling,ABN vidi Thomas Laessöe

25 Mycena megaspora, rothätta, Nils-Otto Nilsson, det SJ, UPS Russula saliceticola, videkremla, leg Nils-Otto Nilsson, det Paxillus involutus, pluggskivling HK, UPS Russula claroflava, gulkremla Russula sphagnophila, vitmosskremla, leg Bernt Hägg, det SJ Russula griseascens, grånande giftkremla Xerocomus subtomentosus (= ferrugineus), sammetssopp, Russula nitida, åderkremla, leg Mats Karlsson, det HK Mats Karlsson Kommentar Clavulina cf rugosa, rynkig fingersvamp. Vi såg Färöarna, Island och Grönland. Finns även i alperna.Arten även små gula fingersvampar på Flatruets hedar som till står nära Hygrocybe citrinopallida som dock har andra fär- utseendet påminde om Clavulinopsis helveola. JOT ger och lite annan ekologi (mer torr miljö). JOT Cortinarius caperatus, rimskivling hade vi tidigare Laccaria montana är en orangeröd laxskivling som under veckan konstaterat vara vanlig i områdets björksko- enligt NM 1 bara växer på alpina hedar. Ny art för Sverige! gar. Men denna fina matsvamp visade sig även växa även Grattis till fyndet Mattias! På Hamrafjällets dryashedar uppe på de magra fjällhedarna! Vi samlade rimskivling på samlade Stig Jacobsson en annan alpin laxskivling, Laccaria kalkrik dryashed vid Hamrafjället och här på de sura berg- altaica Singer under inventeringar 1978-1981. JOT hällarna vid Flatruet.Vi diskuterade om dess mykorrhiza- Lactarius pilatii (=moseri), knoppriska var vanlig partner och någon föreslog Betula nana (dvärgbjörk). JOT i kärrsvackorna på Flatruet. JOT ”Cortinarius dovrensis Brandrud”. Karl Soop skri- Leccinum cyaneobasileucum Lannoy & Estades. ver i mail 20/2 2007: ”C. dovrensis är en phlegmacium som Strävsoppar är ett mångformigt släkte som var ett domine- vi såg på flera fjällokaler under mykologiveckan. Den tillhör rande inslag i fjällbjörkskog och även på fjällhed. År 1993 glaucopus-gruppen men har ännu inte något publicerat ägnades ett Borgsjömöte åt just släktet Leccinum. Skotten namn.Tor Erik Brandrud har använt namnet C. dovrensis Roy Watling höll föredrag om ”Leccinum-two or one hund- Brandrud bl.a. på fynd i Borgsjö, Mpd. Min första kollekt av red and two species”! År 1999 samlades europeiska denna art var just från Flatruets hedmarker och den Leccinumforskare till intern träff i Mpd, Borgsjö, se rapport bestämdes till just C. dovrensis av Brandrud.” JOT om fynden av Mauri Korhonen i www.myko.se, länk Cortinarius hinnuleus, glesskivig spindling går ”Borgsjörapport 1999, s. 8–9. Med på träffen var bl.a. unge inte upp på kalfjället. Med dvärgvide på kalfjället växer holländske svampforskaren Henk C. Den Bakker som sena- istället C. hinnuleus var. minutulus Favre. HL re doktorerade år 2005 på spännande avhandling med Galerina jaapii, ringkärrhätting anges i EK enbart rubriken: ”Diversity in Leccinum- a molecular phylogenetic växa i rikkärr i sydligaste Sverige. Nu fann Inga Lill denna approach”. Där beskriver han 14 europeiska arter inom raring på Flatruet i sur blötmyr på fjällhed! Vad lite vi vet Leccinum. L. cyaneobasileucum har gråbrun hatt, gråaktiga om svampars ekologi och utbredning! JOT fjäll på foten och får blåton i fotbasen. Om utbredningen Hygrocybe cinerella (lappvaxskivling). sägs: ” Though a considerable number of Scandinavian col- Typmaterialet för lappvaxskivling är insamlat av R. Kuhner i lection of species of subsection Scabra were examined and Torne Lappmark. Den anges ofta i litteraturen vara bunden several field trips to Sweden, Norway and Finland were till alpin miljö. Men anträffas även i myrmark i norrländska undertaken, we never observed L. cyaneobasileucum in skogslandet. Funnen flerstädes i myrar under Scandinavia”. De besökte inte Flatruet! JOT Borgsjöveckor i västra Medelpad t.ex.Torp sn,Gottjärn, in Xerocomus subtomentosus, sammetssopp till- acid red Sphagnum, 5.09.91,Thomas Laessöe (K). JOT hör ett släkte som nyligen blivit föremål för revidering, se Hygrocybe lilacina (violfotad vaxskivling). Berit artikel i SMT 2006/3 s. 35-48. De sammetssoppar som vi Forsbergs fynd av violfotad vaxskivling var skojigt.Arten är såg på bland viden och dvärgbjörk på Flatruet ska numera helt bunden till fjällhed och fjällmyr i alpin och lågalpin troligen heta Xerocomus ferrugineus. JOT miljö. Den är noterad i de nordiska länderna och på

Hamrafjällets naturreservat, 1138 m.ö.h.Tännäs socken, Härjedalen 1319400;6944000 (2 km) Natura 2000 (EU:s nätverk för värdefull natur), biogeografisk region: alpin. Reservatet är cirka 700 hektar.

Hamrafjället är välkänt blomsterfjäll ända sedan botanister- flora om kärlväxterna i Härjedalen.Vid Hamrafjället finns na Selim Birgers och Rutger Sernanders besök under förs- flertusenårigt urgammalt kulturlandskap med spår av ta hälften av 1900-talet. Birger skrev år 1908 en liten fin fäboddrift, vikingatida gravfält och gamla fångstgropar.

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 26 Själva reservatet bildades 1974, omfattar ca 700 hektar Hamrafjället utan även delar av myrflatan liksom öppna och ligger i Tänndalen och Funäsdalsfjällen där fjällturismen ytor i fjällbjörkskogen. Först efter slåttern släpptes krea- är positiv och glödhet idag. Många fjällstugor byggs varje år turen in för efterbete på slåtteräng och slåttermyr på i fjällområdet bl.a. i Tänndalen och kring Hamrareservatet. Hamrafjället. Eric Hultén var även duktig fotograf och Om inte reservatet bildats 1974, med dess i lag skyddade redovisar i ovanstående artikel bilder som visar att de natur, så hade stugområden byggts inne i dagens reservat betade fäbodskogarna var mer öppna och glesa än idag. långt upp på Hamrafjällets sluttningar.Vilket visar den Under vandringen upp till topplatån passerade vi över- enorma betydelsen av lagskyddade naturreservat och silade rika f.d. slåtterkärr (”myrflatan”). Här samlas regn nationalparker inför framtiden! Även fjällturismen gynnas och vatten som rinner fram ur berget. De rikaste delarna av att unika naturområden lämnas intakta åt rörligt friluft- av myrflatan finns upp mot rasmarkernas nederkanter. sliv med vandringar och naturupplevelser! Norr om vägen vid Hamra värdshus, på ömse sidor om Dalgången från sjön Malmagen ner till Tänndalssjön nedlagd lift, finns även frodiga ängsbjörkskogar. Men gå inte med fjällen norrut har länge varit känt som Härjedalens närmast liftbanan där sly nu dominerar i gamla nedfarten! botaniska eldorado. Hamrafjället är känt sedan 1800-talet Stormhatt, tolta, kransrams, vitsippsranunkel, hässlebrodd för sin stora artrikedom. Nära fyrahundra kärlväxter har pryder sluttningarna under högsommaren. Längre upp pla- noterats av tillresta botanister under de senaste hundra nar sluttningen ut och väster om gamla linbanegatan finns åren.Vår inventering av svampfloran vid Hamrafjället, välbevattnade rikkärr där tusentals blodröda orkidéer under en enda augustivecka 2006 och alldeles i början av blommar sommartid och gullbräckan pryder källsprången. svampsäsongen, resulterade i cirka 250 svamparter! Här i kanten av liftstråket mot rikkärren fann Bosse Egentligen vore Hamrafjällets funga värd en egen artikel. Erikssons grupp Entoloma madidum, (blårödling). Flera av svamparterna på dryasheden växer troligen vid sin Det blev långa och intressanta listor från Hamrafjällets svenska sydgräns.Våra fynd blir en god grund inför fram- olika naturtyper: 255 arter i fjällbjörkskog, fäbodäng, tida, kompletterande inventeringar av Hamrafjällets spän- orkidemyr och fjällhed! Anita och Leif Stridvall bidrog med nande funga. Fascinerande med Hamrafjället var de fin lista. Åke Strid skrev lista gemensamt för gruppen. Maj- varierande naturtyperna: från arktiskt karg miljö på topp- Britt Såthe skrev egen lista där hon föredömligt angett heden och nästan tropiskt frodig växtlighet i ängsbjörksko- naturtyp för varje fynd t.ex. vägkant, rikkärr, fjällbjörkskog. gen ner mot Tänndalen. Herbert Kaufmann bidrog med lista över funna kremlor. Reservatets parkering ligger intill väg 84 cirka 5 km Dessutom mängder av ifyllda fältblanketter för arter som öster om vår förläggning i Hamra. Här består området visades på utställningen. närmast vägen av en frodig, örtrik ängsbjörkskog med tolta och nordisk stormhatt. Längre upp planar sluttningen ut till en terass. Här betar sedan några år dikor med kalvar och en snäll tjur. Länsstyrelsen har lyckats väl med att dis Lundnark glesa ut fjällbjörkskogen så den nu mer liknar det forna Hjör

betade och slåttrade kulturlandskapet. Här i den betade oto: F fjällskogen var svampfloran lite annorlunda än i de obetade partierna. Gräs har delvis ersatt högörter, korusor hyste svartsporiga svampar och brandfläckarna efter röjning hade även sin svampflora. I sluttningen finns även 4–5 staggängar bl.a. Hamravallen med gravfält från järnåldern. På 1800-talet fanns här 15 fäbodar med kor, får och getter. Enligt senaste forskningen så kan norrländska fäbodar ha rötter i järnålderstid! Den framstående botanisten Eric Hultén bodde med familjen i en av säterstugorna 15 juli–15 augusti en sommar i början av 1900-talet. Han har skrivit om ”En sommar på Hamrafjället” i Turistföreningens årsskrift 1919. Där bet- onar han hur viktig slåttern var på fjällsluttningar, ängar, myrar, videkärr. Man levde på boskapsskötsel. Det gällde att samla in vinterfoder till den långa, hårda vintern. Förr slåttrade fjällbönderna därför inte bara fäbodarna på Maj-Britt Såthe intervjuas.

27 Fjällbjörkskog och fäbodängar 15.08.2006 och 18.08.2006 Skrivare: Åke Strid,Anita och Leif Stridvall, Gerda Stenström, Maj-Britt Såthe, Jan-Olof Tedebrand Agrocybe praecox, tidig åkerskivling, LAS Cortinarius diasemospermus, LAS Amanita crocea, orange kamskivling, JV Cortinarius durus, Betula, leg & det KS, UPS Amanita flavescens, utställd Cortinarius flexipes, toppspindling, leg & det HL Amanita fulva, brun kamskivling, LAS m fl Cortinarius fulvoochrascens (= riederi), leg Bertil Amanita nivalis, snökamskivling, LAS m fl Swensson, det KS Amanita muscaria, röd flugsvamp Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, leg Erna Strid, Amanita rubescens, rodnande flugsvamp det SJ, mikroskoperad HL Amanita submembranacea, gråstrumpig kamskivling, betad Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, under Betula björkskog, Nils-Otto Nilsson, UPS pubescens, leg & det JV, JV06-199 Amanita umbrinolutea (= battarreae), zonkamskivling Cortinarius stillatitius, honungsspindling Amanita vaginata, grå flugsvamp, Eva Grönlund Cortinarius striaepilus, leg & det HL Anthracoidea paniceae, på Carex panicea, Hamrafjällets Cortinarius torvus, strumpspindling, Hamravallen ovan fäbod- sydbrant, Nils Lundqvist, (NL) boden, fjällbjörk, viden, leg Margareta Malmberg, det HL, UPS Boletus edulis, karljohan, leg Mats Karlsson Cytidia salicina, sälgplätt, Salix, leg Manfred Fries, det Åke Strid Botryobasidium botryosum, Juniperus, Gunilla Hederås Ditiola radicata, rotplätt, vanlig på utlagda stigplankor, leg Bovista nigrescens, svartnande äggsvamp, Hamravallen, Lars Gunvor Lindström G. Ljungberg Entoloma sp. in wet grassland in mountain, leg & det JV,JV06-249 Calvatia excipuliformis, långfotad röksvamp Entoloma bloxamii, blårödling, lysning, leg & det JV, UPS Cantharellus cibarius, kantarell, JOT Entoloma chalybaeum, blånopping, leg & det JV, JV06-194 Cerrena unicolor, slingerticka, on Betula, leg & det JV,JV06-191 Entoloma exile, LAS Chalciporus piperatus, pepparsopp Entoloma exile, in wet grassland in moutain, leg & det JV, Clitopilus prunulus, mjölskivling, Hamravallen utställd, JV06-253 Clitocybe geotropa, häggtrattskivling, björkskog, leg Entoloma formosum, in wet grassland in mountain, leg & Manfred Fries, det Mattias Luderitz, UPS det JV, JV06-248 Clitocybe gibba, sommartrattskivling, Nils-Otto Nilsson Entoloma glaucobasis, LAS, det JV Clitocybe odora, grön trattskivling Entoloma glaucobasis, in mire, leg och det JV, JV06-256 Colpoma juniperi, Hamrafjällets slåtterängar, leg & det A-E Entoloma griseocyaneum, stornopping, LAS Torkelsen Entoloma griseocyaneum, among grass and herbs, leg & Collybia cirrata, spetsknölig nagelskivling, leg Nils-Otto det JV, JV06-196, UPS Nilsson, det SJ Entoloma griseocyaneum, stornopping, in mire, leg & det Collybia dryophila, blek nagelskivling JV, JV06-255 Coprinus angulatus, liten brandbläcksvamp, brandplats i Entoloma huijsmanii, among grass and herbs, rig birkeskov, fjällbjörkskog, Lars G. Ljungberg, UPS leg & det JV, JV06-188, JV06-195, UPS Coprobia granulata, rödgul dyngskål, kodynga, Nils-Otto Nilsson Entoloma mougeotii, gråblå nopping, among grass and Cortinarius acetosus (C. rigens överstruket), fjällbjörk, herbs, leg & det JV, JV06-193 viden, Margareta Malmberg, UPS Entoloma mougeotii, gråblå nopping, in wet grassland in Cortinarius anomalus, björkspindling mountain, leg & det JV, JV6247 Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Entoloma sericeum, silkesrödskivling, LAS Cortinarius balaustinus, strålspindling, leg & det Karl Soop Entoloma serrulatum, naggnopping, slåtterängen, Åke Strid Cortinarius caperatus, rimskivling, myr & fjällbjörkskog, JV, Entoloma sodale, among grass and herbs, leg & det JV,JV06-197 LAS m fl Entoloma turci, hagnopping, översilad fjälläng, JV Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling Exidia cartilaginea, broskkrös, björk, leg Åke Strid, det A-E Cortinarius croceus ssp norvegicus, fjällig gulskivig spind- Torkelsen ling, det KS Exidia repanda, köttkrös, björk Cortinarius cyanites, rodnande spindling, leg Bernt Linton, det KS Exobasidium myrtillii, parasit på Vaccinium myrtillus, blåbär, Cortinarius delibutus, gulspindling, sydbergsstigen, Karin Gunilla Hederås Kellström Exobasidium splendidum, praktkvast, lingon, Åke Strid

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 28

Exobasidium vacinii, lingonsvulst, Gunilla Hederås Lactarius repraesentaneus, gulriska Galerina annulata, mesotrophic wetland, PAM, UPS Lactarius torminosus, skäggriska Galerina paludosa, trådkärrhätting, in sphagnum, leg & det Lactarius trivialis, skogsriska, JV JV, JV06-198 Lactarius uvidus, lilariska Hapalopilus nidulans, lysticka, björk, Berit Forsberg Lactarius vietus, gråriska, JV Hebeloma crustuliniforme, tårfränskivling, det JV Leccinum sp. with Betula pubescens, leg & det JV,JV06-254 Hebeloma pusillum, Salix in Betula pubescens forest, JV + Leccinum niveum, kärrsopp mikroskoperat Leccinum pulchrum, björksopp, leg A-E Torkelsen, det PAM Hebeloma vaccinum, Salix, LAS, det JV, GB, utställd Leccinum variicolor, fläcksopp Hebeloma vaccinum, Salix, leg & det JV, JV06-238, UPS Leccinum versipelle, tegelsopp, JOT Hebeloma velutipes, myrmark vid sydbrantsleden, Gunnel Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp Avehag, det JV, UPS Macrotyphula tremula, on Athyrium distentifolium, leg & Helvella elastica, smal hattmurkla det Ibai Olariaga Hydnum repandum, blek taggsvamp, JOT Melanoleuca cognata, gyllengrå musseron, betad fjällbjörks- Hygrocybe conica, toppvaxskivling kog, leg Nils-Otto Nilsson, det JV Hygrocybe russocoriacea, lädervaxskivling, Hamravallen, Microcollybia cirrata, liten nagelskivling Berit Forsberg Mycena diosma, dofthätta, på marken, leg & det Mattias Inocybe calamistrata, grönfotstråding, slåtteräng, leg Luderitz, utställd, C Herbert Kaufmann, det EL Mycena haematopus, blodhätta, björkved, det TL, utställd Inocybe calamistrata, grönfotstråding, fjällbjörkskog, lerkant Mycena megaspora (=M. uracea), rothätta, sphagnum, PAM, vid bäck, leg Mathias Luderitz, det Ellen Larsson utställd Inocybe cf canescens J. Favre (possibly I.hypotheja Kuhner), Mycena pura, rättikhätta, Hamravallen, Sydbergsleden leg och foto PAM Panaeolus papillinionaceus (=sphinctrinus), gråbroking, Inocybe cincinnata, violtråding, leg EL Hamravallen, kodynga, Berit Forsberg, SM, UPS Inocybe dulcamara, bittersöt tråding, leg EL Paxillus involutus, pluggskivling Inocybe griseoscabrosa, leg EL Phaeogalera stagnina, in sphagnum, leg Ibai Olariaga, det Inocybe leiocephala, leg EL PAM, UPS Inocybe maculata, fläcktråding,leg EL Phellinus igniarius, eldticka, björk, leg Gunilla Hederås Inocybe obsoleta, blek topptråding, fjällbjörkskog i fäbod- Phellinus lundellii, björkeldticka, leg, det & mikrosk. Gunilla miljö, Lars G. Ljungberg, UPS Hederås Inocybe pyriodora, pärontråding, leg EL Phellinus nigricans, svart eldticka, on Betula, leg JV, det TL, Inocybe rimosa, topptråding, leg EL JV06-190 Inocybe rimosa, topptråding, Hamravallen, fjällbjörk, leg & Phellinus tremulae, aspticka, JOT det Åke Strid, utställd Pholiota highlandensis, kolflamskivling, brannfleck, Inocybe sp. leg EL Hamravallen,A-E Torkelsen Inonotus obliquus, sprängticka, JOT Piptoporus betulinus, björkticka, JOT Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling Pholiota heteroclita, lukttofsskivling, björk Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling, LAS Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling Laccaria laccata, laxskivling, LAS Pluteus cervinus, sköldskivling Laccaria proxima, stor laxskivling, spagnum i myr, Gunilla Polyporus tubaeformis, liten tratticka, leg Inger Högström, Hederås, utställd det Åke Strid, utställd Laccaria tortilis, dvärglaxskivling Polyporus varius, strumpticka Lacrymaria glareosa, LAS, det PAM i fält, Herb LAS Puccinia prenanthis, på Cicerbita alpina, Hamrafjällets syd- Lactarius citriolens, fransriska, Hamrafjällets slåtterängar, brant, Nils Lundqvist, (NL) leg (riklig kollekt) IK, (IK), UPS Pycnoporus cinnabarinus, cinnoberticka, Maj-Britt Såthe Lactarius flexuosus, buktriska, Nils-Otto Nilsson Ramsbottomia asperior, på jord, leg Jan-Åke Lönqvist, det Lactarius fuliginosus, rökriska, JV Arne Ryberg, UPS Lactarius glyciosmus, kokosriska, Berit Forsberg Rhytisma acerinum, videtjärfläck, Salix, Åke Strid Lactarius helvus, lakritsriska, myr, JV Russula adusta, svedkremla, HK Lactarius necator, svartriska, JOT Russula aeruginea, grönkremla, HK06014 Lactarius pubescens, blek skäggriska, JV Russula anatina, skimmerkremla, HK06014

Russula aquosa, sumpkremla, HK Russula queletii, krusbärskremla, vid Salix & Betula nana Russula atroglauca Einhellinger, HK06017 (ingen gran), Birgitta Oscarsdotter-Hedberg Russula atrorubens, svartröd kremla, HK Russula scotica, fjällbjörkskog, leg KS, det HL, UPS Russula betularum, blek giftkremla Russula taigarum, taigakremla, HK, HK06024 Russula chamaelontina, HK Russula versicolor, skarp siennakremla, HK06027 Russula chloroides, trattkremla Russula vesca, kantkremla, HK Russula claroflava, gulkremla, HK Russula vinosa, vinkremla Russula chamitae, betad fjällbjörkskog, HK Russula vinososordida, HK06019 Russula decolorans, tegelkremla, HK, LAS m fl Russula violacea Quel. ss Romagnesi, violkremla, HK Russula delica v. trachyspora, trattkremla, HK06016 Russula xerampelina coll. sillkremla, HK Russula delica, trattkremla, HK Stropharia aeruginosa, ärggrön kragskivling, Nils-Otto Russula depallens, bleknande björkkremla, HK Nilsson Russula emetica, giftkremla, HK Tomentella sp, on Betula, leg & det JV, JV06-189 Russula farinipes, mjölfotskremla, HK Trametes ochracea, zonticka, Gunilla Hederås Russula foetens, stinkkremla, Hamravallen, Åke Strid, Tremella karstenii på Colpoma juniperi, Hamrafjällets slåt- utställd + HK terängar, leg & det A-E Torkelsen Russula font-queri, gyllenkremla, HK Tricholoma album, rättikmusseron, Berit Forsberg Russula gracillima, spädkremla LAS Tricholoma fulvum, fläckmusseron Russula griseascens, grånande giftkremla, HK, HK06027 Typhula athyrii, on Athyrium distentifolium, fjällbräken, leg Russula integra (L.) Fr. ss Maire, mandelkremla, HK & det PAM Russula intermedia, praktkremla, sydbergsleden, leg Karin Typhula lutescens, leaves and stems, leg & det Ibai Olariaga Kellström, det JV, UPS Typhula sclerotioides, on Cicerbita alpina (torta) leg PAM, Russula lutea, äggkremla, JOT det Ibai Olariaga, Ny för Sverige! Russula maculata Quel. fläckkremla, HK, HK06016a Typhula uncialis, stjälktrådklubba, på Cicerbita alpina Russula medullata Romagnesi, leg, det, foto, mikroskop HK, (torta), Ibai Olariaga HK 06013 Xerocomus subtomentosus, sammetssopp Russulan nana, fjällkremla, Hamravallen, Nils-Otto Nilsson Urocystis irregularis, on Aconitum septentrionale, Nils Russula nauseosa, strimkremla, HK Lundqvist, (NL) Russula nitida, åderkremla, HK Uromyces geranii, on Geranium sylvaticum, Nils Lundqvist, Russula ochracea Pers. HK (NL) Russula pubescens, leg Nils-Otto Nilsson, HK, UPS Russula puellaris, siennakremla, HK

Kommentar Amanita umbrinolutea (= battarrae). Åke Strid 1984), men samordnade rapporter från norra Sverige sak- noterade arten på sin lista från fjällbjörkskog. nas.” Olle Persson skriver i boken ”Kantareller” (1994): Det handlar om en välkänd art t.ex. avbildad i Ryman- ”sällsynt i Norrlands inland men allmän på vissa nivåer i Holmåsen (2006) sidan 396 med svenska namnet zonkam- fjällen”. Idag vet vi att kantarell är vanlig under regniga år i skivling. Hatten är zonerad, skiveggen mörk och volvan kustområden och sura bergstrakter i inlandet. Men den kraftig, först vit men sedan orangefläckig. Ekologin anges saknas helt i kambrosilurområdets kalkmarker i Jämtland som ”örtrik barrskog”. I sin artikel om kamskivlingar i och även i omgivande kalkmoräntrakter.Vi har t.ex. aldrig SMT 2006/3 sidan 58 väljer Flemming namnet A. battarrae funnit kantarell på kalkmoränen i Borgsjödalen under 14 för denna art. JOT Borgsjöveckor 1982–2003. Men sedan blir kantarellen van- Cantharellus cibarius, kantarell var första svamp vi lig igen i de kalkrika västra fjälltrakterna i Härjedalen och såg när vi lämnade stora parkeringen vid reservatet och Jämtland! Vilket förefaller märkligt! I tidskriften Jord- började vandra uppåt längs stigen. Kantarell är vanlig i de stjärnan 2000/1 s. 34 skriver Sonja Kuoljok att hon själv kalkrika ängsbjörkskogarna i nordvästra Härjedalen. Men aldrig sett kantarell i sura fjällbjörkskogar i Jokkmokks norrländska utbredningen i övrigt är dåligt känd. Eric kommun i Norrbotten. Men Sonja nämner att de kalkrika Danell skriver i tidskriften Jordstjärnan 15 (3) s. 51: fjällbjörkskogarna i Västerbotten ger stora skördar med ”den gula kantarellen är vanlig i alla skogsklädda delar av kantarell. En prickkarta med exakta förekomster av kanta- Sverige, utom i centrala Lappland (Ryman & Holmåsen rell i Norrland skulle vara intressant!

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 30 Clitocybe geotropa, häggtrattskivling är aldrig fun- Lacrymaria glareosa verkar dåligt känd i de nordiska nen i mittsvenska områdets vidsträckta skogsområden. länderna. JOT Den är t.ex. inte noterad under de 14 Borgsjöveckorna Lactarius citriolens, fransriska är en sällsynt, medels- 1982–2003.Arten är däremot rätt vanlig söderut i Sverige. tor vit-gulvit riska med gul mjölksaft, hårig hattkant och fot- Samt dyker upp igen i fjällen i västra Härjedalen, där påverkan bas. Den växer i kalkrik mark med bl.a. björk. Den anträffades finnes av atlantiskt klimat. Flera kärlväxter t.ex. vityxne, i de numera kobetade delarna av naturreservatet. JOT Pseudorchis albida, har en liknande oceanisk utbredning. Macrotyphula tremula som Ibai Olariga fann på Athyrium distentifolium, fjällbräken, nämns inte i EK och anges i NM 3 s. 269 bara från Norge. Congratulation Ibai! New to Sweden! JOT Mycena diosma Krieglsteiner & Schwöbel, doft- Thomas Laessöe

oto: hätta är förut bara noterad i kalkrik bokskog i södra F Sverige. Nu dyker denna rara hätta upp i Hamrafjällets fjällbjörkskog! Fyndet visar hur lite vi idag vet om svampars geografiska utbredning! JOT Vi kan inte ta för givet att det är samma art i sydlig bokskog som i alpin björkskog. M. diosma tillhör pura-komplexet där arterna varierar mycket både i utseende och lukt efter växt- Colpoma juniperi plats och andra omständigheter. SJ Colpoma juniperi är en liten skålsvamp som växer på Phellinus igniarius, eldticka var mycket vanlig i fjäll- döda enbuskgrenar. (se bild ovan) Anna-Elise Torkelsen visade björkskogen. Ibland delas eldtickan upp i tre arter: P.igniarius oss gelésvampen Tremella karstenii som är parasit på s. str. på sälg, P.cinereus på björk och P.alni på al, hassel och Colpoma juniperi. JOT äppelträd. På en del fältblanketter så angavs därför P.cinereus Entoloma exile är inte uppgiven från norra Sverige i EK. för björkfynden och P.igniarius s. str. för fynden på sälg. Se Den anges växa i södra delen av landet och där i ”hed- och SMF:s och Klas Jaederfeldts ”Tickboken” s. 69. JOT ängsmark samt betesmark”. En liten rödskivling med bleka fär- Pholiota heteroclita, lukttofsskivling är sällsynt på ger och grönaktiga fläckar, särskilt på foten. Skillnaden mellan björk söderut men var mycket vanlig i fjällens björk- skogar. E. exile och E. pyrospilum är liten och förmodligen är de JOT samma art. Närstående är även E. chloropolium som har lika- Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling växte dana fläckar på foten men annorlunda mikrokaraktärer. JOT rikligt på björk i de björkskogar vi besökte. JOT Entoloma huijsmanii, ny för Sverige! Arten beskriven av Russula medullata var intressant fynd av Herbert. Denna holländaren Noordeloos 1984. JOT kremla, bunden till asp och björk, var vanligare förr i gamla, Entoloma turci, hagnopping är bunden till fina ängs- betade skogshagar, se t.ex. tidskriften Jordstjärnan 2002/3 s. och hagmarker. JOT 22. Den har blåaktig nyans i den gröna hatten och ibland gul Galerina annulata, ny för Sverige! JOT hattmitt, gula sporer. Den öppning av fjällbjörkskogen som Hebeloma pusillum, beskriven av dansken Lange, är vanlig skett vid Hamrafjällets sydsluttning och kobetet som åter- under Salix på fuktig mark. Se bild och beskrivning i Jan Veste- upptagits kommer säkerligen att gynna denna raritet. JOT rholts bok ”The genus Hebeloma (1995) sidan 82–83. JOT. Russula pubescens är ”vinkremla i fjällbjörkskog”. Den är Namnet har under lång tid använts för nästan alla små mer filttrådig och mattare på hatten än R. vinosa. Båda arter- Hebelomaarter under Salix, dvs. den har varit hopblandad na grånar i köttet. JOT med H.helodes och H.vaccinum. Både sporer och cystider är Russula scotica. Pierre-Arthur Moreau konstaterade vid olika hos de tre arterna och i fält känner man igen H.helodes genomgång kvällstid att denna alpina kremla var vanlig i nord- på att den är mycket ljusare än H.pusillum, och H.vaccinum västra Härjedalens fjällvärld. Första fyndet är typiskt mycket kraftig. JV gjordes av Inga Lill Häggberg vid Svansjökläppen. Därmed Hebeloma vaccinum, beskriven av fransmannen får Inga Lill stå som artens svenska upptäckare! JOT Romagnesi, växer i samma miljöer som H. pusillum men Tremella karstenii är en gelésvamp som parasiterar på är större och har även mikroskopiska särdrag. H.vaccinum är skålsvampen Colpoma juniperi som i sin tur växer på döda allmän i Sverige men förbisedd. Bild och beskrivning i grenar av en. JOT Vesterholts Hebelomabok s. 88–90. JOT/JV Tricholoma album. T.stiparophyllum eller album s.str. ? TL Inonotus obliquus, sprängticka synes vara värsta Typhula athyrii finns inte uppgiven i EK eller i NM 3 ”björkdödaren” i fjällskogen! JOT (1997). JOT.

Orange kantareller! Hjördis Lundmark fann under Hamraveckan kantareller under dvärgbjörk som var orange till färgen (se bild).Ibai dis Lundnark Hjör Olariaga tog hand om kollekten för närmare studium. Eric oto: F Danell skriver i tidskriften Jordstjärnan 15 (3) s. 48 om den gula kantarellen: ”Tecken tyder på att det vi ser som en enhetlig art kanske består av flera varianter med olika förmåga att kolonisera olika träd och miljöer”.

Funnen i Skåne av Sven-Åke Hansson, även i Index Galerina annulata anges varken i EK eller i NM 2. Ny Fungorum = T. todei, en Friesart.TL för Sverige! JOT Typhyla lutescens anges i EK växa i ädellövskog i Omphalina brevibasidiata är en sällsynt rostfärgad- sydöstra Sverige. I boken NM 3 s. 259 uppges även en orange navling. Den är även noterad i kalkmyrar nere i finsk lokal.Artens nordiska utbredning utvidgas nu till skogslandet t.ex. vid Granbodåsen i Borgsjö sn, Mpd. JOT. Härjedalsfjällen! Skall nu heta Sphagnomphalia brevibasidiata eller, om man Typhula sclerotioides är inte uppgiven från Sverige i är lite konservativ, Rickenella brevibasidiata.TL EK. I floran NM 3 (1997) s. 260 uppges arten växa på ört- stjälkar och vara känd från Danmark, Norge och Finland Fjällhed men frekvens och utbredning är okänd. Nu fann Ibai 131900; 694445 denna trådklubba på löv och örtstjälkar vid Hamrafjället! 18.08.2006 New to Sweden! JOT Skrivare:Anita och Leif Stridvall + många fältblanketter Rikkärr och belägg 15.08.2006 och 18.08.2006 Fjällhedar upptar en stor del av Sveriges yta. De är snöfria Bovista paludosa, sumpröksvamp, Åke Strid några få månader. På toppen av Hamrafjället finns kråkris- Entoloma griseocyaneum, stornopping, JV hed med inslag av kalkrik fjällsipphed (dryashed) och en Entoloma huijsmanii, JV speciell växt- och djurvärld. Botanisten Eric Hultén skriver: Entoloma madidum (= bloxamii), blårödling, JV ”På Hamrafjällets toppkupol vidtager fjällheden med fjällsip- Entoloma mougeotii, gråblå nopping, JV,Joakim Krumlinde m.fl. pa (dryas) och krypljung (Azalea), lappspira (Pedicularis lap- Entoloma serrulatum, naggnopping ponica), dvärgvide (Salix herbacea) och polarvide (Salix Entoloma sodale, JV polaris)” (Turistföreningens årsskrift 1919). Fjällsippan till- Galerina annulata, wetland, leg och det PAM hör familjen rosväxter, är en dvärgbuske med blad påmin- Hygrocybe coccineocrenata, myrvaxskivling nande om eklöv, blommor som liknar vitsippans och frukt i Lactarius vietus, gråriska, Nils Lundqvist form av en luden pensel. Märkligt är fjällsippans stora Omphalina brevibasidiata, sydbergsleden, i myr bland harem av uppvaktande mykorrhizasvampar! Dessutom är sphagnum, leg & foto Gunilla Hederås, det TL, utställd fjällsippan associerad med kvävefixerande bakterier (acti- Russula nitida, åderkremla nomyceter)! De här extrafinesserna och garderingarna i livet som fjällsippan har är säkert en förutsättning för att Kommentar överleva i den tuffa miljön på det vindpinade kalfjället! Bovista paludosa, sumpäggsvamp noterades i rik- Under vandring över de vindpinade hedarna kan man kärr lite utanför och strax väster om reservatet, ungefärlig höra ljungpiparens vemodiga, ödemarksartade visslande. koordinat 1316300; 6945800 (100 m) Fungan är även speciell. Stig Jacobsson (1982) uppger föl- Entoloma madidum, blårödling noterades dels i jande arter från Hamrafjällets hedar: kantarellnavling rikkärret vid vägen inom reservatet dels strax utanför (Omphalina alpina), O. velutipes, Laccaria altaica, lapp- reservatet och väster om gamla liften norr om Hamra trattskivling (Clitocybe lapponica), kraghätting (Conocybe blat- värdshus, ca 1316300;6945700 (100 m) taria), Cortinarius favrei, C. pauperculus, dryasspindling (C. Entoloma huijsmanii är ny för Sverige! JOT subtorvus), Inocybe leucoblema, nordkremla (Russula norvegica).

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 32 Calvatia cretacea, arktisk röksvamp, leg Sonja Kuoljok, det Inocybe rimosa, topptråding, leg Sonja Kuoljok, vidi SJ M. Jeppson (MJ) Inocybe rimosa, leg & det EL, herb EL Calvatia cretacea, arktisk röksvamp, leg & det JV,JV06-240 Lactarius dryadophilus, dryasriska, leg Sonja Kuoljok, vidi Leucopaxillus giganteus sl. with Dryas, Betula nana & Salix, SJ, UPS leg & det JV JV06-242 Lactarius rufus, pepparsopp, LAS Clitocybe lapponica, with Dryas, Betula nana & Salix, leg & Lactarius scoticus, kärrskäggriska, LAS det JV, JV06-244 Lactarius torminosus, skäggriska, LAS Clitocybe lapponica, lapptrattskivling, Dryas/Empetrum, Lactarius vietus, gråriska PAM, UPS Laccaria laccata, laxskivling Clitocybe lapponica, lapptrattskivling, fjällhed,Anita Leccinum rotundifoliae, rensopp, leg Manfred Fries, det Stridvall, det SJ, UPS Sonja Kuoljok Clitocybe strigosa, leg Sonja Kuoljok, vidi SJ Leucopaxillus candidus, Dryas/Empetrum, leg, det, foto, Clitocybe strigosa, dryas, PAM mikroskoperad PAM, PAMSU06-43 Collybia alpicola, Dryas/Empetrum, PAM, foto PAM, UPS Leucopxillus giganteus sl. Dryas, Betula nana & Salix, leg, Cortinarius alpinus, fjällhedsspindling, LAS det, mikroskoperad JV, JV06242 Cortinarius caperatus, rimskivling Lycoperdon nigrescens, mörk röksvamp, LAS, det Mikael Cortinarius diasemospermus, HL Jeppson Cortinarius durus Marasmius epidryas, dryasbrosking, koordinat Cortinarius favrei, Betula nana & Salix, LAS, conf Stig 6943847/131814, leg och det SJ, UPS, foto PAM Jacobsson Melanoleuca sp. with Dryas, Betula nana & Salix, small aro- Cortinarius minutalis Lamoure, det PAM, herb HL matic-gaslike, leg & det JV JV06-243 Cortinarius parvannulatus, kragspindling, HL Melanoleuca cognata, gyllengrå musseron, with Dryas, Entoloma chalybaeum, blånopping, kärr, JV m fl Betula nana & Salix, leg & det JV, JV06-252 Entoloma exile Melanoleuca cognata var. pallidipes Kuhner, leg och foto Entoloma langei, JV, mikroskoperad JV PAM Entoloma lividocyanulum, ögonnopping, i kärr, JV + mikro- Mycena simia Kuhner (= M. griseogilva Horak), wet peat- skoperad JV land, Empetrum, PAM, UPS Entoloma mougeotii, gråblå nopping, JV + foto JV Mycenella favreana, PAM, LAS Entoloma sodale, JV Pholiota myosotis, olivslöjskivling Entoloma sericellum, bleknopping LAS Russula sp. with Dryas, Betula nana & Salix, leg & det JV, Entoloma serrulatum, naggnopping, Sonja Kuoljok, det JV JV06-250 Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling, LAS, JV Russula sp. with Dryas, Betula nana & Salix, leg & det JV, Hebeloma velutipes, fjällhed, leg Hjalmar Croneborg, det JV06-251 JV, UPS Russula chamitae (se bild) Hygrocybe cf citrinopallida, LAS, se kommentar under H. xantochroa Hygrocybe conica, toppvaxskivling, with Dryas, Betula nana t Kaufmann

& Salix, leg & det JV, JV06-241 Herber oto: Hygrocybe mucronella, bitter vaxskivling, LAS F Hygrocybe xantochroa, bland kråkris och fjällsippa, leg, det foto PAM, PAMSU06-39, UPS, se kommentar Inocybe cincinnata, violtråding, leg & det EL, herb EL Inocybe dulcamarioides (cf.rimosa), leg & det EL, herb EL, foto PAM Inocybe fulvipes, leg & det EL, herb EL Inocybe griseoscabrosa, bland Dryas, LAS + foto Leif Stridvall Inocybe leucoblema, leg & det EL, herb EL Inocybe maculata, fläcktråding, leg & det EL, herb EL Inocybe pyriodora var. chamaesalicis Bon, leg & det EL, herb EL

Russula betularum, blek giftkremla Russula dryadicola, dryaskremla, HK06022 Russula claroflava, gulkremla, LAS Russula nana, fjällkremla, HK 06028 Russula dryadicola, wtih Dryas, Betula nana & Salix, leg & Russula oreina, rensillkremla, HL, LAS det JV, conf PAM, JV06-239 Russula pubescens A. Blytt, with Dryas, Betula nana & Russulan nana, fjällkremla, LAS Salix, leg & det JV, JV06-245 Russula amoenoides, dryashed, leg HL, det PAM, UPS Russula saliceticola, videkremla, LAS Russula chamiteae, med dvärgvide på heden, leg HL; det Russula scotica, LAS, PAM PAM, UPS Xerocomus subtomentosus, sammetssopp, LAS

Kommentar Amanita nivalis, snökamskivling är mindre i stor- Entoloma exile är en ängssvamp som inte är angiven lek än den vita formen av Amanita vaginata, grå från norra Sverige i EK. JOT kamskivling, se Flemming Runes artikel i SMT/3 2006. JOT Entoloma langei Noordel. & Borgen finns inte Calvatia cretacea, arktisk röksvamp är bunden till upptagen i EK. Ny för Sverige! I Machiel Nordeloos mono- kalkrik fjällhed. Den är uppförd i kategorin NT (missgyn- grafi över släktet Entoloma i Europa (1992) anges att arten nad) i nya norska rödlistan. JOT växer i mossa bland Salix herbacea, dvärgvide, i alpin och Clitocybe lapponica fann vi under mykologiveckan arktisk vegetation. Nordlig, vanlig på Grönland men även både i fjällbjörkskog och på fjällhed. funnen i alpin zon i Norge. JOT. Clitocybe strigosa är förut känd från fjällhedar. JOT Det handlar om en Nolanea med rätt anonymt utseende Collybia alpicola. Jag samlade en kollekt av ”C. alpico- som kännetecknas av att ha långt utdragna, cylindriska la” på Hamrafjället.Vid kontroll efter hemkomsten till cheilocystider. Den växer typiskt på lite frisk och fuktig Göteborg visade det sig att den inte stämde med original- mark. På Färöarna är E. langei den vanligaste Nolanea- beskrivningen. Så det kan inte ha varit C.alpicola. SJ arten. Den är troligen även allmän i svenska fjällen. JV Cortinarus alpinus, fjällhedsspindling är enligt EK Entoloma sodale är känd från kalkrika områden i bunden till ”kalfjäll, helst snölegor” och mykorrhizapartner Europa och verkar föredra alpina gräsmarker och hedar. med Salix herbacea, dvärgvide, Salix polaris, polarvide m.fl. Den är dock inte angiven från fjällen i EK. Det handlar om videarter. JOT en varmt brun rödskivling med genomskinlig strierad hatt. Cortinarius caperatus, rimskivling är en välkänd E. poliopus är närstående men har mer gråbrun hatt, matsvamp som inte tidigare är uppgiven från fjällhedar. mörkare fot. JOT Men rimskivling såg vi inte bara på Hamrafjällets kalkhedar Hebeloma velutipes är enligt Jan Vesterholts bok om utan även på Flatruets sura berghällar. JOT släktet Entoloma vanlig art i löv- och barrskogar men även Denna fina matsvamp är vanlig överallt i fjällen så långt upp i alpina miljöer med fjällsippa och dvärgvide.Vi såg den i som det finns björk eller dvärgbjörk både på sur och kalk- björkskog och myr vid Hamrafjället men även i topplatåns rik mark. SJ dryashedar. Den samlades även i myrkanter vid Ormruets Cortinarius durus. I sitt kompendium ”Cortinarius in gamla urskogar. JOT. Sweden” (9:e upplagan 2004) s. 33 skriver Karl Soop efter Det är enda Hebelomaarten som är allmän i hela Europa texten om C. saginus: ” In alpine or arctic heaths with och i nästan alla naturtyper. JV dwarf Salix one may encounter a smilar species, C. durus Hygrocybe xanthochroa. Det handlar om en liten Orton (= C. errabundus Melot; see BRA 12, Mel10, Colour gul vaxskivling med nedlöpande lameller och med utse- plate 10, fig.39). It differs by a paler, duller, coloration and ende som en navling. Den bestämdes först till Hygrocybe by longer spores (Vassijaure).” JOT xanthochroa av PAM. Leif Stridvall granskade kollekten Cortinarius minutalis Lamoure. Håkan Lindström närmare. Han ansåg att karaktärerna istället stämde med och Pierre-Arthur Moreau diskuterade under veckan de H. citrinopallida. Den arten finns beskriven i danska mono- alpina spindlingarna inom gruppen Telamonia – utifrån hur grafin över släktet Hygrocybe i nordeuropa (Boertmann man tolkar Favres och Lamoures arter i mellaneuropa. En 1995).Arten är rapporterad från alpina miljöer och fjällhed kollekt som de tillsammans såg på Hamrafjället och som både i Nordeuropa och Nordamerika. Men Pierre-Arthur Pierre-Arthur satte namn på var Cortinarius minutalis Moreau har återigen mikroskopiskt granskat sin kollekt. Lamoure. Håkan har kollekten i sitt privata herbarium. Han vidhåller att fyndet vid Hamrafjället mikroskopiskt Håkan påpekar i övrigt att Cortinarius diasemospermus stämmer med H. xanthochroa och skriver i mail 5/1 2007: och C. parvannulatus fanns lite överallt på fjällhedarna som ”About ”Hygrocybe citrinopallida”. I just checked the vi besökte. C. minutalis är ny för Sverige! JOT specimens we found together with Stridvalls

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 34

at Hamra (see pictures attached).According to Candusso samlade under Hamraveckan är inte kända från Sverige (1997, Fungi Europaei 6) and Boertmann (1995, Fungi förut. I.microfastigiata och I.salicis-harbaceae var ”nästan” Northern Europe 1), the differensis are: -for citrinopallida, nya för Sverige. De hittades av Ellen Larsson för första no pink colour on stipe and larger spores (about 8-10 x gången två veckor tidigare i Lappland. Därutöver har vi 4.5–5.5 m) -for xanthochroa, a frequent pink tone at the ytterligare några kollekter som fortfarande inte är säkert apex of the stipe and smaller spores (6-8 x 4.5–5.5 my) bestämda. Så det var en mycket spännande och givande The spores I have measured are: 6.5–7.5 x 4–4.5 (5) my. Hamravecka för oss som gillar att studera trådingar! SJ So I tend to persist in my field hypthesis according to lit- Lactarius dryadophilus tillhör en grupp ekologiskt terature. But I am not personally experienced in these intressanta svampar som är bundna till alpin fjällhed och Arctic species. I would be interested to know more facts till fjällsippa. JOT about Leifs observations about this collection”. (Se Pierre- Lactarius scoticus, kärrskäggriska påminner om en liten Arthurs foto nedan.) JOT L. pubescens, blek skäggriska. Hatten är ozonerad, vit-ockrafärgad

eau och med hårig hattkant. Bra bild och beskrivning i dansk/belgiska boken ”The genus Lactarius” (1998). JOT thur Mor Leucopaxillus candidus och L. giganteus. Jan e-Ar r Vesterholt skriver i mail 28/3 2007 (svensk översättning): Pier ”Min insamling var en annan kollekt än Pierre-Arthurs. oto: F Många uppfattar ändå candidus som en synonym till giganteus och tills vidare är jag böjd att ha samma uppfattning. De mykologer som skiljer på candidus och giganteus brukar ange tre skiljande karaktärer: 1) candidus sp. 6-8 x 3-4 (-4.5) och giganteus sp. 6-8.5 x 5-5.5. Sporerna hos min kollekt var 7.5 – 8 x 5-5.5 dvs. helt klart giganteus. 2) candidus vit-giganteus beige. Min är mycket ljus, nästan vit, allt- så candidus 3) candidus med glatt hattkant –giganteus ribbad hattkant. Min är tydligt ribbad, alltså giganteus.” JV Hygrocybe xanthochroa, ny för Sverige. Hamrafjällets Dryashed. Marasmius epidryas, dryasbrosking växer på viss- Hygrocybe mucronella (= H. reai), bitter vax- nande grenar och multnande blad av fjällsippa och verkar skivling är välkänd på ängar och naturbetesmarker i övri- inte skada sin värdväxt. JOT ga landet. Men inte förut noterad i fjällhedsmiljö. Den ren- Russula amoenoides. Se beskrivning av arten och betade kortsnaggade fjällheden är gynnsam miljö för många tidigare belägg/bestämningar från mittsvenska området av av låglandets vaxskivlingar, rödskivlingar och andra ängs- Ruotsalainen,Vauras och Ruben Walleyn i artikeln ”Släktet svampar. Utan renbete skulle fjällheden troligen bli mer Russula i mittsvenska området” i tidskriften Jordstjärnan igenvuxen med viden och förlora en del av sina rika mång- (2002/3, sidan 9). JOT fald av ängsarter både vad gäller blommor, svampar, fjärilar Russula chamiteae. Håkan Lindström kom och förevi- och andra organismer. JOT sade stolt tre olika ”sillissar” dvs. silldoftande kremlor från Inocybe, trådingar. En rad arter hittades inom släktet Hamrafjällets hedar: R. amoenoides, R. chamiteae och R. Inocybe och de flesta växte med Dryas.Alpin miljö har en oreina! Bilder och beskrivningar finns t.ex. i floran Pilze mycket artrik Inocybe-flora. Mängder av arter har beskri- der Schweiz, del 5 (2005). JOT vits från Alperna av mykologer som J. Favre, R. Kuhner och Russula pubescens växer tydligen inte bara med Betula M. Bon. Många av arterna är även funna i Norge. I Sverige pubescens i bältet med ängsbjörkskog utan även med Betula har knappast någon studerat dessa spännande alpina arter nana (dvärgbjörk) uppe på den karga fjällheden! JOT förrän nu. I. egenula, I. fulvipes och I. dulcamaroides som vi Russula scotica är ny för Sverige! JOT

Vägkanter i Tänndalen utanför Hamrareservatet PAMSU06-44 Ungefärlig koordinat: 1317500;6944000 (3 km) Inocybe dulcamara, bittersöt tråding, JV Leccinum rotundifoliae, rensopp Arrhenia auriscalpium, skaftöra, PAM, UPS Leccinum scabrum, björksopp Clitocybe gibba, sommatrattskivling Omphalina pyxidata, torvnavling, road side, PAM Cortinarius tiliaceus Arnold, i vägkant under Salix spp, leg Russula depallens, bleknande björkkremla, JV & det PAM, conf. Norbert Arnold, Russula versicolor, skarp siennakremla, JV

35 Björkar på Hamrafjällets fjällsippshedar om hundra år?! Samlivet mellan träd och svamp blir särskilt viktig för trä- och den alpina permafrostens utbredning minskar. Fjällmarken den i hårda, karga miljöer. Utan detta samliv skulle troligen blir torrare och vegetationsperioden förlängs.” I samma artikel trädgränsen i våra fjäll ligga lägre. Under våra inventeringar finns bild från fjället Lillskarven (1224 m.ö.h.) som ligger längs fjällens sluttningar kändes trädens yttersta gräns vik- norr om Tänndalen och 3 km nordost om Hamrafjället tig. Svampfloran blev annorlunda ovan trädgränsen i bältet (1138 m.ö.h.). Lars Thure Nordin ledde en av våra ut- med viden och dvärgbjörk och uppe på den karga, vind- flyktsgrupper som inventerade svamp på Skarvvålens och pinade fjällheden. Naturgeografen Anders Rapp har lyft Lillskarvens sluttningar.Trädgränsen har klättrat upp 130 fram trädgränsens betydelse för människor och kulturer i meter på Lillskarven sedan år 1915 och ligger idag kring olika delar av världen: ”Träden är våra vänner och vaktposter 1015 m.ö.h. Kring Abisko i norra Lappland leder Ulf Molau mot dödlig kyla i Arktis och mot dödlig torka i Saharas utkan- från Göteborgs universitet studier av klimat och vegeta- ter. Låt oss bli mer uppmärksamma på trädens roll och tion. Man ser samma tendens till höjning av trädgränsen gränser i föränderliga landskap i norr och söder”. Källa: Rapp, som Kullman noterade i sydliga fjällen. I Alaska där tem- A. 1992: Budskap från ismannen Ötzi och andra. – peraturhöjningen gått ännu fortare är förbuskning av stora Geografiska notiser 1992 (4): 191–200. ytor ett faktum. I media hör vi ofta om att havsisarna i Arktis och på Det finns beräkningar på att trädgränsen kommer att Grönland håller på att minska i omfång. Men faktum är att stiga med mellan 230 och 670 meter inom hundra år, uppvärmningens effekter kan studeras på närmare håll, vilket medför att området ovanför trädgränsen minskar nämligen i våra nordiska fjäll! Förändringar av trädgränsen med 75–80 procent (Moen m.fl. 2004). Enbart den lägre i fjällen och glaciärers avsmältning är den allra tidigaste siffran skulle få till följd att Hamrafjället (1138 m.ö.h.) blir larmklockan för klimatförändringar! Många arter befinner helt skogbeklätt. sig vid sin utbredningsgräns. Här finns de mest klimat- Under fikapausen på fjället Torkilsstötet vid Ljungdalen känsliga ekosystemen. kunde vi skåda ut över Helagsmassivet och dess glaciär. Somrarna har blivit ungefär en grad varmare under de Förutom trädgränsen är glaciärer ytterst känsliga indika- senaste hundra åren i svenska fjällområden. Härtill kom- torer på klimatförändringar. Helagsglaciären är vår sydli- mer allt mildare och mer snöfattiga vintrar och vårar. gaste glaciär i svenska fjällkedjan. Dess omfång mättes nog- Redan en sådan här obetydlig temperaturökning kan, grant år 1908, på 1960-talet och idag studeras glaciären av enligt forskarna, påverka enskilda arter och ekosystem i forskare vid Naturgeografiska institutionen vid Stockholms fjällen. Den globala uppvärmningen blir ett särskilt tydligt universitet. De kan konstatera en dramatisk minskning av hot mot just fjällens flora och fauna. Snölegors försvin- glaciärens omfång under 1900-talet. – Harry Smith gjorde nande, tätare fältskikt, förbuskning och till slut fjällbjörk på flera växtgeografiska undersökningar i Härjedalsfjällen. Han fjällhedarna hotar på sikt de alpina arter som vi studerade skriver t.ex. 1951: ”När jag år 1908 började mitt botaniska på fjällhedarna i nordvästra Härjedalen! arbete i översta Härjedalen var Helagsfjällets glaciär full av Umeåforskaren och naturgeografen Leif Kullman har livskraft med karaktäristiskt rörliga ismassor. De två små undersökt trädgränsens läge på Fulufjället i Dalarna åren glaciärsjöarna var fyllda med gråslammigt glaciärvatten. Nu 1915, 1974 och 2004.Tallens trädgräns har höjts från 795 har all rörelsen i isen avstannat. Stora klippartier har smält meter över havet år 1915 till 940 m.ö.h. år 2004, dvs. med fram ur den förr enhetliga ytan och isbrämen drar sig 145 meter. Granens trädgräns har åkt upp från 820 m.ö.h. överallt tillbaka. Glaciärens vackra mittunga har helt år 1915 till 930 m.ö.h. år 2004 dvs. med 110 meter. försvunnit och lämnat plats för en liten nybildad sjö. De Björken har klättrat från 870 m.ö.h. år 1915 till 940 m.ö.h. forna sjöarna har omvandlats till torra, mosstäckta sandfla- år 2004 dvs. med 70 meter. Källa: Leif Kullman: tor, där en stilla smältvattenbäck med kristallklart vatten Trädgränsen i Dalafjällen, Del 1 Gamla och nya träd på rinner igenom. – Helagsfjällets glaciär är död.” (Natur i Fulufjället och Del 2 Tandövala – försvinnande sydlig fjäl- Hälsingland och Härjedalen 1951). Harry Smiths data om lvärld. Länsstyrelsen i Dalarna, Rapport 2005:10, trädgränsens läge 1915 i sydliga fjäll är unika data. Leif I tidskriften Fauna och Flora 2006/4 skriver Leif Kullman började mäta trädgränser 1970. Idag finns unik Kullman: ”En trend mot allt högre temperatur och neder- databas med siffror nästan hundra år tillbaka. bördsmängder i fjällvärlden utmärker den senaste hundra- Sensationellt är även att enstaka individer av ädla årsperioden, som är den varmaste på flera årtusenden. I den lövträd börjar dyka upp i ren högfjällsnatur! Två unga fysiska miljön avspeglas temperaturens höjning med drygt en ekplantor finns t.ex. idag i fjället Predikstolen vid grad Celsius på olika sätt. Glaciärerna krymper, sommarens Helagsmassivet i en fläck där marktäcket störts av snöfläckar försvinner tidigare, vattennivån i fjällsjöarna sjunker

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 36

Lisa Öbergs rapport: rentramp på en höjd av 1055 m.ö.h.! ”Sammanställningen av data från projektets första del, där merparten av Kullman påpekar att många andra lokalerna är belägna i Jämtlands län, visar att den största förändringen av skogsväxter börjar dyka upp på fjäll- björkens trädgräns ägde rum mellan 1915 och 1975 (Figur 5–6). Ett exem- topparnas hedar i Jämtland och pel på snabb tillväxt under 1900-talets senare del utgör den idag Härjedalen. Oxalis acetosella (harsyra), trädgränsbildande unga björken i Hårdeggens norra sluttning (Figur 7). och Cornus suecica (hönsbär) har Även i Molnets SSE-sluttning har björkens trädgräns flyttats upp mest under sedan 1950-talet avancerat 250 m perioden 1975–2006 (Figur 8). I Brattriets sydvästra sluttning finns den respektive 400 m högre upp. trädformiga björk som bildar den högsta (hittills kända och dokumenterade) Nyetablering sker även i det tunna trädgränsen i Sverige (Figur 9). moräntäcket uppe på smältande Även för granens trädgräns var altitudförändringen något större mellan glaciäris av Epilobium angustifolium 1915 och 1975 (Figur 10–11 respektive 14–15) jämfört med (mjölkört), tall, fjällbjörk och Poa alpina 1975–2006. I Lill-Skarvens SE-sluttning (Figur 12) höjdes emellertid gra- (fjällgröe).Aldrig någonsin tidigare har nens trädgräns 165 m mellan 1975 och 2006, vilket är den allra snabbaste detta noterats i Skandinavien. Kullman förändringen i denna delstudie. Granens trädgräns i Nipfjällets sydvästra skriver i samma artikel: ”De nya fjäl- sluttning (Figur 13) flyttades upp 26 m under 1900-talets senare del jäm- lväxtsamhällena som börjar framträda fört med 20 m mellan 1915 och 1975. karaktäriseras av egenartade blandningar Största altitudförändringen för tallens trädgräns ägde rum 1975-2006 av skogs- och fjällväxter, vilket signalerar (Figur 14-15). Den allra största höjningen har skett i Molnets SSE-sluttning att växttäcket inte är i balans med kli- med 128 m under perioden 1915-2006 (Figur 16). Här höjdes emellertid matet. Det blir allt vanligare att finna trädgränsen mest mellan 1915 och 1975 (105 respektive 23 m). Det kan högväxta och rikt blommande exemplar jämföras med tallens trädgräns i Hårdeggens N-sluttning (Figur 17) där av t.ex. mjölkört och Solidago virgaurea förändringen endast var 5 m mellan 1915 och 1975 och helt oförändrad (gullris), vilka invandrat i växtsamhällen mellan 1975 och 2006. som i övrigt behärskas av lågvuxna De högsta trädgränserna för björk (1137 m ö.h.), gran (1029 m ö.h.) snölegearter och mossor. Floran på högre och tall (1044 m.ö.h.) har uppmätts på Brattriet (SW) i västra Härjedalen nivåer i fjällen har även berikats av (Figur 18). Här går också tallens trädgräns högre än granens. Detta förhål- Lupinus poluphyllis (blomsterlupin) och lande tenderar att bli vanligare mot söder, där klimatet får en ökad grad av Thlaspi caerulescens (backskärvfrö)”. kontinentalitet. Samtliga trädgränser stiger mot söder, men allra tydligast är Källa: Leif Kullman: Botaniska signaler detta för tallen (Figur 19). och en ny och varmare fjällvärld”. Stor-Skarvens ESE-sluttning och Hårdeggens NW-sluttning är de enda Fauna och Flora 2006/4. lokaler där trädgränserna för samtliga arter (björk, gran och tall) har höjts Härjedalen–Jämtland är således under båda mätperioderna (Figur 20–22). I de undersökta objekten i ”hett län” när det gäller kartläggning av Dalarna, med undantag av Molnets SSE-sluttning, har förändringarna varit klimatförändringar. Leif Kullman och relativt små jämfört med övriga delar av undersökningsområdet. hans elev Lisa Öberg, doktorand vid De största enskilda uppmätta trädgränshöjningarna för respektive art är Mittuniversitetet, var ute sommaren 190 m för björk på Brattriet SW (Figur 9) mellan 1915 och 2006, d.v.s. 2006 och studerade tillsammans förän- 2,3 m/år och för gran i Lill-Skarvens SE-sluttning (Figur 12) mellan 1975 dringar av trädgräns och vegetation på och 2006, d.v.s. 5,3 m/år.Tallens trädgräns uppvisade den största förändrin- bl.a. Hamrafjället (1138 m.ö.h.), gen med 165 m under perioden 1975–2006, d.v.s. 3,7 m/år, i Lill-Skarvens Småhamrarna (1081), Lill-Skarven SSE-sluttning.” (1224) och Stor-Skarven (1260). Leif Kullman och Lisa Öberg ska ut även sommaren 2007 och fort- Jämförande data finns från början av sätta sina studier. Syftet är att få fram en metodik som kan användas 1900-talet och från tiden kring 1970 av övriga fjällän vid studier av förändringar i trädgräns och vegetation. då Kullman inledde sina studier. Lisa De kommer med en slutrapport 2008. Där ska de även redovisa sina har nyligen sammanställt rapport om spännande slutsatser. Då kanske frågetecknet (eller utropstecknet) i ”trädgräns och klimat” som finns att rubriken till denna text kan tas bort? läsa på länsstyrelsen i Jämtlands Stig Jacobsson besökte Hamrafjället och även Mittåkläppen under hemsida: åren 1978–1981 och skrev artikel om fjällsvampar i området. Stig skri- www.z.lst.se/amnen/miljoovervakning/ ver: ”The alpine heaths have a very interesting fungus flora, being compo- verksamhet/tradgransprojektet.htm. sed of typical alpine species but also many forest species like Leccinum ver-

37 sipelle, Xerocomus subtomentosus, Cortinarius alboviolaceus, förändringar i fjällvegetationen till följd av varmare klimat Russula claroflava, Lactarius trivialis, L. torminosus, L. uvidus borde kunna bli ett av arbetsområdena för nyinrättat and L. rufus.” Källa: Stig Jacobsson: Notes on the agarics in SBIU. Det borde även vara dags att börja använda svampar subalpine and alpine areas of western Härjedalen, Central som indikatorer på miljöförändringar. Svampar finns i stort Sweden,Windahlia 1982. antal på varje kvadratmeter mark. De är även centrala för I tidskriften Flora och Fauna 2006/4 skriver forskaren ekosystemens processer t.ex. nedbrytning och näringsupp- Leif Kullman: ”En drastisk ökning har skett av artdiversite- tagning. ten på höga fjälltoppar de senaste femtio åren. Den I senare delen av 1900-talet var landskapet Härjedalen genomsnittliga höjdförskjutningen är ca 200 m. Flera som mest drabbat av försurning med bl.a. fiskdöd i fjäll- exempel finns där artantalet ökat med 60–70 procent bäckar som följd. Men försurande nedfallet över Sverige sedan 1950-talet (eller senare), detta utan att någon ur har minskat med 70 procent sedan 1980-talet tack vare sprunglig art försvunnit. …Kanske krävs större tempera- bindande överenskommelser om minskade svavel- och turförändrinar för att detta ska inträffa. Fortsatt övervak- kväveutsläpp mellan länderna i västeuropa, minskad brunk- ning av utvecklingen kommer att fokusera särskilt på olseldning i öst efter kommunismens sammanbrott, denna punkt. …Harsyra (Oxalis acetosella) och hönsbär Englands övergång från smutsiga brunkolsgruvor till renare (Cornus suecica) har avancerat 250 respektive 400 m naturgas och minskad oljeeldning på grund av oljekrisen. sedan 1950-talet”. Nedfallet av kväve är fortfarande problem i delar av Även vi fann under vår inventering av kalfjällets hedar i Europas fjällområden och bidrar troligen till att gräs och nordvästra Härjedalen år 2006 inte bara rent alpina svam- buskar ersätter alpina mossor, lavar och svampar på fjäll- par utan även svampar som är vanliga i skogslandet t.ex. hedar. Cortinarius caperatus, rimskivling, se artlistorna. Eftersom Klimatforskarna i FN:s klimatpanel säger nu att vi får vi få tidigare detaljerade svampinventeringar finnes så är det räkna med några grader varmare klimat inom hundra år omöjligt att säga vilka svamparter som nu sakta invaderar om inte utsläppen av koldioxid till atmosfären minskar de sydliga fjälltopparnas hedar i Härjedalen. Men troligt är rejält. Utsläppen av växthusgaser blir svårare att åtgärda att rent alpina svamparter sakta trängs undan i våra sydli- än försurningen eftersom de hamnar i globalt skikt av gaste fjäll i takt med att träd och skogsvegetation klättrar atmosfären. Det blir svårt för oss i den rika delen av upp på fjällhedarna. En parallell till rödrävens ökning på världen att be kineser att inte köra bil och inte bränna fjällhedarna som troligen hotar de små bestånden av fjäll- upp sin kol. 250 miljoner amerikaner släpper ut 25 pro- räv. Eftersom svamparna är långt fler än kärlväxterna cent av all koldioxid i världen medan 1400 miljoner borde även svampfloran på fjällhedarna följas i detaljstudi- kineser idag bara bidrar med hälften så mycket. er framöver. Den förra miljöministern Lena Sommestad Ekonomisk tillväxt ger jobb, välfärd, vinster men borde lovade vid Flora- och Faunakonferens i Uppsala häromåret kompletteras med en försiktighetsprinicip.Tillväxten får att inrätta Sveriges Biologiska Undersökningar! Studium av inte pressa ekosystemen så att miljön förstörs och arter utrotas. De gamla nationalstaterna är ett hinder för de bindande internationella avtal som onekligen behövs på alltfler miljöområ- den. Men kanske vi människor ändå är så kloka att vi klarar energi- och klimatkris på samma vis som vi klarade försurningskrisen? Då kan även framtidens naturvänner njuta av fjällsippan och hennes svamppartners på Hamrafjällets vindpinade hedar till ackom- panjemang av ljungpiparens vemodigt ödsliga pipande!

Rimskivling

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 38 Hamra kring värdshuset,Tännäs socken, Härjedalen 1316000; 692555 (1 km) 14-19.08.2006

Agrocybe praecox, tidig åkerskivling, nära Hamra värdshus, Laccaria proxima, stor laxskivling, Hamra skidbacke, stig vid trampad mark med gles vegetation, Nils Salix, KS Lundqvist, det SJ Lycoperdon sp. Hamra, liften, leg Kerstin Wiking, det Clitocybe candicans, vit trattskivling, Hamra skidbacke, Dan Jeppson (MJ) Broström, det Leif Stridvall Ophiobolus acuminatus, on Gnaphalium norvegicum, Nils Coprinus acuminatus, puckelbläcksvamp, gräsmatta vid Lundqvist, (NL) huset ”Mosippan”, Nils Virhammar, det JV Pholiota tuberculosa, finflockig tofsskivling, S.Tännån, död Cortinarius delibutus, gulspindling, vid Hamra värdshus, björkstam, Bernt Linton Betula & Salix, Birgitta Gahne Piptoporus betulinus, björkticka, död björkstam, Hamra Entoloma sericellum, bleknopping, Hamra skidbacke, KS skidbacke, halvvägs upp, Nils Lundqvist Exidia cartilaginea, broskkrös, björkved, S.Tännån, Bernt Ramsbottomia asperior, Hamra värdhus, på jord i skidback- Linton en, KS, det TL, UPS Galerina antheliae Gulden, i slalombacken i levermossan Russula intermedia, praktkremla, björkskog vid skidbacken, Anthelia juratzkana, leg & det PAM, PAMSU06-23 KS, det Dan Broström Hebeloma monticola,Tännån, Salix, leg TL, det JV Russula scotica, fjällbjörkskog vid skidbacken, KS, det HL Hygrocybe acutoconica/persistens,spetstoppig vaxskivling, Russula versicolor, skarp siennakremla, vid Hamra värds- gräsmatta, Mickelsvägen,Tänndalen, SJ hus, grusmark med Betula & Salix, B. Gahne Hygrocybe ceracea, spröd vaxskivling, björkskog vid sla- Tricholoma album, rättikmusseron, S.Tännån, Bernt Linton. lomliften, Dan Broström, det Sören Gutén Det PAM Inocybe dulcamara, bittersöt tråding, i mossa, S.Tännån, Bernt Linton Kommentar

Galerina antheliae växte i slalombacken vid Hamra Lycoperdon sp. A Lycoperdon with a pale, fragile värdshus bland levermossan Anthelia juratzkana. De här – farinaeceous exoperidium (small connected spines in två arterna växer normalt tillsammans i snölegor uppe på groups). Spores almost smooth – faintly asperulate (A-B). kalfjället. JOT Specimens are not fully mature but combination of charac- Hebeloma monticola samlades av Siw Muskos i ters does not seem to match any known species. Medelpad,Tuna socken år 1986 och utifrån denna kollekt M. Jeppson beskrev Jan Vesterholt arten. JOT

Hamra V/Anderssjöåfallet,Tännäs socken, Härjedalen 1315200;6946000 ( 1 km) 19.08.2006

Cirka 1.5 km väster om Hamra värdshus finns skylt Några km väster om vår förläggning vid Hamra värdshus ”Naturrastplats” vid det mäktiga Anderssjöåfallet.Vi finns norr om vägen två likadana små röda ödehus med tog en promenad i augustikvällen till denna natursköna vita knutar. Bakom husen finns åkermark som växt igen plats i hopp om att få se näcken spela på sin fiol på en med björk, tolta och nordlundarv. Den kalkpåverkade slut- sten mitt i forsen! Går man trätrapporna uppåt så kom- tningen längre upp är översilad och frodig med två meter mer man in på ”sydbrantsstigen” som leder österut in i hög nordisk stormhatt.Vi förlade ingen exkursion till detta Hamrareservatet. område. Men Karl Soop och Sören Gutén ville gärna åka Bältet av frodig ängsbjörkskog sträcker sig i sluttningar- på egen hand i slutet av veckan och fick tips om området. na hela sträckan från Hamrafjället i öster till Fjällnäs i Vid hemkomsten till förläggningen klagade de högljutt på väster.Vi gjorde en del kortstopp även i detta björkbälte svårgången, djungelartad björkskog med hålor och bäck- och fann t.ex. rikligt med Russula pubescens i dalar och dåligt med svamp. Men väl hemkommen till stormhattsmiljöer vid Fjällnäs. (conf. Ilkka Kytövuori) Sollerön i Dalarna började Karl att granska sina

39 Hamrafynd.Till sin stora glädje fann han en liten slätskivling (Psilocybe) som han med hjälp av litteraturen bestämde till Psilocybe strictipes. Kark Soop oto: beskrivning och mikrodata stämde helt. Denna slätskivling med blågrön F fotbas är, enligt Jan Vesterholt, inte förut noterad på nordiska checklistor. (Se Karls bild) nedan av rariteten! Bilden lade Karl även ut på nätverket MycoEuropaea. Holländaren Noordeloos skrev där att han funnit arten i Psilocybe stricti- västra Medelpad vid något av Borgsjömötena. Men Karls fynd är första pes Singer & publicerade uppgiften av Psilocybe strictipes från de nordiska länderna! Smith (=callosa), Knappar man in ”Psilocybe strictipes” på en sökmotor på nätet så får leg, det & foto man upp massor av hemsidor om ”mushrooms and drugs”. Psilocybe Karl Soop, bland strictipes verkar vara lika känd i vissa kretsar ute i världen som toppslät- Aconitum och skivlingen P.semilanceata! De innehåller ämnet psilocybin som är Milium, ny för narkotikaklassat. Norden!

Hamrafjällets naturreservat, rikkärr/fuktäng och björkskog vid landsvägen,Tännäs sn 1316855;6945000 (1 km) 15.08.2006

Herbert Kaufmanns lista Russula chloroides, trattkremla Cirka 1 km öster om vårt basläger vid Hamra värdshus Russula citrinochlora, HK06011 finns en välbevattnad fuktäng alldeles norr om vägen Russula claroflava, gulkremla (reservatsskylt mitt på ängen). En bäck rinner rakt igenom Russula delica v. trachyspora, HK06015 härligheten, kantad sommartid av ljuvligt vackra gullbräck- Russula emetica, giftkremla or och blodröda orkidéer. Här fann Östersundsmykologer Russula emetica f. longipes blårödling (Entoloma madidum) år 2005, tidigare år bl.a. Russula farinipes, mjölfotskremla bitter vaxskivling (Hygrocybe mucronella). Det går att par- Russula font-queri, gyllenkremla, HK06012 kera på den breda vägrenen intill blomsterängen. Ovanför Russula intermedia, praktkremla ängen finns yppig, översilad ängsbjörkskog med nordisk Russula lutea, äggkremla stormhatt, kärrfibbla, vitsippsranunkel. Kremlekännaren Russula pallescens Karst. Herbert Kaufmann m.fl. besökte området och noterade Russula pelargonia Niolle ss. Romagnesi följande kremlor. Russula puellaris, siennakremla Russula saleciticola, videkremla Russula aquosa, sumpkremla Russula versicolor, skarp siennakremla Russula chamaelontina v. lutea

Holmvallen, Ljusnedal socken, Härjedalen Natura 2000-område 1331755; 6960665 (1 km) Fäbodäng, fjällbjörkskog, myr 17.08.2006

Skrivare: Kerstin Bergelin, Bengt Petterson strictipes), auroraspindling (Cortinarius septentrionalis), gulski- Fäbod vid bilvägens slut några km förbi Storkläppvallen. vig riska (Lactarius hysginus). Länsstyrelsens naturvårdare Kring husen (numera fritidshus) finns öppen ängs- och Bengt Petterson ledde turen till Holmvallen. Kerstin hedmark med diverse rödskivlingar (Entoloma), vaxingar Bergelin skrev lång lista för gruppen. (Hygrocybe) etc. Norr om Holmvallen finns område med ganska kraftig och rik fjällbjörkskog. Det finns också stora Agrocybe praecox, tidig åkerskivling, KB arealer myr i omgivningarna vars svampflora varit okänd. Amanita battarrae, zonkamskivling, KB Exempel på tidigare funna arter: praktvaxskivling Amanita crocea, orange kamskivling, leg Nils Virhammar, (Hygrocybe splendidissima), sommarmusseron (Melanoleuca det JV

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 40

Härjedalens kulturlandskap dramatiskt förändrat på femtio år Småbrukartillvaron i t.ex. Härjedalen och beroendet av av ”gles skog eller skog med olämpligt trädslag”, så kallade jobb i bolagsskogen vintertid var ingen idyll utan hårt slit 5:3-skogar. Samma år var statens anslag till markinköp för ringa lön. Den nedläggningsvåg av jordbruk som ägde (reservat) bara 20 mkr, alltså en tiondel av 5:3 bidraget! rum i Sverige under 1950- och 1960-talet var dramatisk Sedan 1960-talet har nedläggning av åker, äng och hagmark och förståelig. Cirka 50 000 hektar åkermark i vårt land fortsatt, om än i minskad takt. Den senaste skogsvårdsla- växte igen eller planterades med gran och tall varje år gen som trädde i kraft 1994 jämställer nu i lagtexten miljö under dessa båda decennier. Människorna flyttade in till och produktion. I slutet av 1900-talet insåg även en bred städer och industrijobb. De fick råd med bil,TV, betald majoritet i vårt land att de få återstående artrika ängarna semester och del av växande välstånd. Men debatten var och beteshagarna borde bevaras åt framtiden. ändå livlig om förändringarna i kulturlandskapet som inne- Naturvårdsverket och främst Urban Ekstam gjorde en pio- bar förlust av biologisk mångfald. Naturvårdare och SLU- njärinsats med Nola-stöd, ängsinventering och efter 1995 forskare som t.ex. Carl-Olof Thamm föreslog ranchdrift kom även EU:s miljöstöd.Anslagen till naturvård höjdes med köttdjur för att kunna bibehålla värdefulla delar av upp och började närma sig anständiga nivåer. Nu finns även det artrika, gamla odlingslandskapet. Men utan resultat. LBU-stöden 2007–2013. De små rester som idag finns Produktionen av virke till växande skogsindustri blev en kvar av fäbodängar i t.ex. Funäsdalsfjällen borde nu kunna lönsammare satsning för skogsägare och samhälle. bevaras åt framtiden. De blir även prima turistobjekt och Ekonomin styr ytterst den totala markanvändningen. biologiska pärlor.Vem vet, om femtio-hundra år kanske Biologiskt rika ängar och idylliska björkhagar kring jordbruksmarken återigen är uppodlad i Härjedalen med byarna blev i 1948 års skogsvårdslag fredlösa och skulle lönsamma energigrödor och med betande djur och ranch- omföras till tät, produktiv barrskog. Staten betalade år drift i fjälldalarna? 1982 ut 200 mkr i så kallade 5:3-bidrag för granplantering

Amanita fulva, brun kamskivling, KB Cortinarius sp, under Betula pubescens, leg JV06-231 Amanita vaginata, grå kamskivling, KB Cortinarius balaustinus, strålspindling, under Betula pube- Boletus edulis, karljohan, KB scens, leg & det JV, JV06-230 Bovista paludosa, sumpäggsvamp, rikmyr,ABN, Cortinarius disjungendus, under Betula pubescens, leg JV, 1331755;6960475 (100 m) det HL, JV06-232 Cantharellus cibarius, kantarell, KB Cortinarius porphyropus, anilinspindling, KB,det JV Chalciporus piperatus, pepparsopp, KB Cortinarius raphanoides, rättikspindling, KB Clitocybe gibba, sommartrattskivling, KB Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, KB Clitocybe odora, grön trattskivling, leg Nils Virhammar, det Cortinarius spadicellus, råttspindling, rikkärrskant, JV 1331216/6960555, Bengt Petterson, det SJ, UPS Collybia cirrata, liten nagelskivling, KB Cortinarius stillatitius, honungsspindling, leg Nils Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling, leg Nils Virhammar, det SJ Virhammar Cortinarius talus, halmspindling, KB Cortinarius anomalus sensu lato, björkspindling, KB Cortinarius torvus, strumpspindling, KB Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, KB Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling, KB Cortinarius balaustinus, strålspindling, KB Entoloma mougeotii, gråblå nopping, KB Cortinarius caperatus, rimskivling, under Betula pubescens, Entoloma rhombisporum, leg ABN, det SJ, UPS leg & det JV, JV06-224 Entoloma sericellum, bleknopping, KB Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, leg & det JV, Exidia repanda, köttkrös, KB JV06-227 Galerina tibiicystis, kärrhätting, myr,ABN Cortinarius delibutus, gulspindling, KB Hebeloma crustuliniforme, tårfränskivling, leg Nils Cortinarius disjungendus, Betula pubescens, JV, det HL, C Virhammar, det JV Cortinarius fennoscandicus, renspindling, KB, det JV Hebeloma crustuliniforme, tårfränskivling, KB Cortinarius aff fulvoochrascens (obeskriven art), 700 VSV Hebeloma velutipes, KB Holmvallen, KS, björkskog, Helvella lacunosa, svart hattmurkla, KB leg Bengt Petterson, det KS Hydnum repandum, blek taggsvamp, KB

Hygrocybe coccineocrenata, myrvaxskivling, rikkärr, Bengt Melanoleuca cognata, gyllengrå musseron, KB Petterson Paxillus involutus, pluggskivling, KB Hygrocybe reidii, honungsvaxskivling, KB Phellinus igniarius, eldticka, KB Hygrocybe pratensis, ängsvaxskivling, KB Rickenella fibula, vaxnavling, mossig ängsmark,Alf & Britt Inonotus obliquus, sprängticka, KB Nilsson Inocybe bongardii, doftttråding, rikkärrskant, leg Bengt Rhytisma salicina, videtjärfläck, KB Petterson, conf SJ Russula betularum, bleknande giftkremla, KB Inocybe cincinnata, violtråding, vägkant,Alf & Britt Nilsson, Russula claroflava, gulkremla, under Betula pubescens, leg conf. SJ & det JV, JV06-225 Inocybe grammata, bland örter och mossa bakom utetoa, Russula clavipes (= elaeodes), olivsillkremla, KB, det JV leg Kerstin Bergelin, det SJ, foto EL, UPS Russula consobrina, nässelkremla, KB Inocybe rivularis, ängsmark vid bäck,ABN Russula delica, trattkremla, KB Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling, KB Russula emetica var longipes, KB, det Herbert Kaufmann Laccaria laccata, laxskivling, KB Russula intermedia (=lundellii), praktkremla, KB Lactarius fuliginosus, rökriska, KB Russula pubescens, JV Lactarius plumbeus, svartriska, KB Russula vinosa, vinkremla, leg Bengt Petterson, det Lactarius torminosus, skäggriska, KB Herbert Kaufmann Lactarius trivialis, skogsriska, under Betula pubescens, leg Trametes hirsuta, borstticka & det JV, JV06226 Tricholoma album, rättikmusseron, leg Bengt Petterson, Leccinum scabrum, björksopp, KB conf SJ Leccinum variicolor, fläcksopp, KB Vaccinium juelianum, lingonkvast, KB Leccinum versipelle, tegelsopp, KB Vaccinium vacinii, lingonsvulst, KB Lyophyllum connatum, vit tuvskivling, KB Xerocomus subtomentosus, sammetssopp, KB

Kommentar Hygrocybe reidii, honungsvaxskivling och andra Jordbruksverket, 55182 Jönköping. Kända ängssvampar i svampar, bundna till ängar och hagar, som vi fann under mittsvenska området beskrivs i artikeln ”Ängens svampar” Hamraveckan beskrivs i Jordbruksverkets utmärkta skrift i tidskriften Jordstjärnan 1992/2. JOT. ”Svampar i odlingslandskapet”. Skriften kan erhållas från

Hågnvallen, Ljusnedal socken, Härjedalen Ingår i Stor-Mittåkläppens Natura 2000-område 1329555;6959755 (1 km) Fäbodängar, delvis med marktäckande staggtuvor + betad björkskog 18.08.2006

Skrivare: Jan-Olof Tedebrand svamparna börjat dyka upp även på torra ängsmarker.Vi såg Hågnvallen ligger intill landsvägen ungefär 1 km söder om minst ett tiotal arter av svårbestämda rödskivlingar Djupdalsvallen där turistleden mot Mittåkläppen börjar. (Entoloma) på fäbodens staggängar. Fjällkremlorna som Hågnvallen brukas traditionellt och pietetsfullt av lantbruk- Sonja Kuoljok samlade växte lite överallt på ängarna i sam- arparet Göran och Margareta Hjort från Bruksvallarna. Här liv (symbios) med Polygonum viviparum (ormrot). betar fjällkor och här finns gråa, staggdominerade ängsytor. Fäbodens gladlynta brukare, Marianne Hjorth, kokade Vid åsynen av den glesa, betade björkskogen runt fäboden messmör i stor kittel i en av de grå timrade stugorna. Ann- påminns man om de ljusa björkhagar som fanns runt norr- Sofie Karlsson, Lilian Rydh och Sonja Kuoljok fotografer- ländska byar ända fram på 1950-talet. Sedan upphörde ade. Lilian pratade med Marianne om sin släkt som hade skogsbetet, 5:3 –bidrag infördes och dessa ”lågproduktiva brukat fäbodar här i trakten. Under fikapausen mitt på skräpskogar” höggs bort och planterades med gran. Snart vallen hade vi vidunderlig utsikt över Mittåkläppen, Helags, finns ingen kvar som minns björkhagarna. Axhögarna och Flatruet.Ann- Sofie sade: ” Jag bara njuter Vi hade tillåtelse av Margareta att inventera svampfloran av fäboden och av den finaste utsikt jag någonsin sett under på Hågnvallen. Nu mot slutet av mykologiveckan hade alla mina mykologiveckor.”

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 42 Äldre odlingslandskap i Mellannorrland.

Vad gör ängssvamparna Säterliv nere i marken? Kring Mittåkläppen säger man inte fäbod, utan använder det äldre ordet Under Hamraveckan samlade vi säter, som fanns redan i fornsvenskan. Det är släkt med verbet sitta, men många ”ängssvampar” inom sitta still gör man minst av allt när man är på sätern. De flesta av fäbodarna släktena rödskivlingar är nu ganska tysta och stillsamma ställen, och vi bara skymtar den gamla liv- (Entoloma) och vaxskivlingar liga verksamheten genom de entusiaster som ännu håller fjällkor. Förr präg- (Hygrocybe) både på gamla lades trakten av ett glatt sommarmyller av kor, getter, unga och gamla kvin- fäbodängar och på fjällhedar. nor, karlar, hästar och lekande barn. Man vet ännu inte om ängs- Min far Nils och min faster Jenny tillbringade alla somrar under barndomen svamparna bildar mykorrhiza hos min farmorsmor på sätern vid Lill-Axhögen (nu kallad Lillängsvallen). eller om de är nedbrytare eller Släktingar har också brukat Djupdalsvallen och Kuppvallen. Hela somrarna rentav parasiter! Orsaken till puttrade där nya omgångar messmör i kittlar stora som tvättgrytor, det var denna kunskapsbrist är att inga kvinnornas viktigaste arbete, men inget som barnen klarade av. Både flickor ekonomiska resurser satts in och pojkar fick därför leka så mycket de ville. De var ute från morgon till kväll, för att forska fram sanningen! har faster berättat, klättrade, hoppade från bodtaken, gick långt, fiskade i Vore det inte dags att låta några Mittån. Pojkarna gjorde sig pipor av torkade kvannestjälkar och rökte kvan- doktorander ta sig an och slut- neblad. Renskötarna från sommarvistet i närheten kom ned och köpte mjölk, giltigt lösa problemet med ängs- det var roliga besök, och det var spännande att titta på renhjorden som hela svamparnas livsstrategi? sommaren betade på fjällsluttningarna runt sätern. Lilian Ryd

Inventeringsveckor och träffar med naturintresserade Bovista nigrescens, svartnande äggsvamp, Bernt Hägg borde kanske diskuteras mer i form av ”hållbar ekoturism” Clitocybe odora, grön trattskivling som vilar på tre grundpelare: natur- och kulturskydd, lokal Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling, vanlig utveckling, kvalitet. Utsikten från Hågnvallen och mötet Cortinarus betulinus, blekblå spindling med Marianne Hjorth var onekligen en upplevelse av hög Cortinarius caperatus, rimskivling, vanlig i betad fäbodskog kvalitet! Förhoppningvis gynnade vår mykologivecka även Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling, vanlig i betade det lokala naturskyddet. Den lokala utvecklingen stödde vi fäbodskogen genom att bo, äta och handla en vecka i nordvästra Cortinarius delibutus, gulspindling Härjedalen. Cortinarius pholideus, tofsspindling, betad skog Cortinarius septentrionalis, auroraspindling Amanita fulva, brun flugsvamp Cudonia confusa, blek mössmurkling Amanita nivalis, snökamskivling, fäbodvall,ABN Entoloma griseocyaneum, stornopping, leg Bernt Hägg, det KB Amanita submembranacea, gråstrumpig kamskivling Entoloma mougeotii, gråblå nopping, leg Bernt Hägg, det KB Amanita vaginata, grå flugsvamp Entoloma sericellum, bleknopping Amanita vaginata var. oreina, fäbodäng med björk, leg Sonja Entoloma sericeum, silkesrödhätting, leg Bernt Hägg, det KB Kuoljok, det PAM, UPS Entoloma serrulatum, naggnopping, leg Bernt Hägg, det KB Arrhenia auriscalpium, skaftöra,Ann-Sofie Karlsson Hygrocybe conica, toppvaxskivling

Hygrocybe reidii, honungsvaxskivling,ABN Paxillus involutus, pluggskivling Inocybe lacera, mörktråding, Sonja Kuoljok Piptoporus betulinus, björksopp Laccaria proxima, stor laxskivling Russula aeruginea, grönkremla, betad fäbodskog Lactarius necator, svartriska Russula betularum, blek giftkremla Lactarius spinosulus, fjällriska, leg Bernt Hägg, det SJ Russula claroflava, gulkremla, betad fäbodskog Lactarius torminosus, skäggriska, vid bäck med Aconitum Russula nana, fjällkremla, stora fina exemplar som Sonja Lactarius trivialis, skogsriska Kuoljok samlade bland ormrot på staggängen Lactarius vietus, gråriska Russula puellaris, sienakremla, betad fäbodskog Leccinum scabrum, björksopp Russula vinosa, vinkremla Leccinum variicolor, fläcksopp. betad fäbodskog Xerocomus subtomentosus, sammetssopp Lyophyllum connatum, vit tuvskivling, vägkant

Kerstin Bergelin… …bestämde de rödskivlingar som Bernt Hägg samlade på Hågnvallens staggdomierade ängar. Kerstin är särskilt intresserad av släktet Entoloma (rödskivlingar) där många arter håller till i rikkärr, på gamla, artrika ängsmarker och på fällhedar.Annars är Kerstin pensionerad skolrektor, bor i skånska Viken och är sedan snart tio år driftig ordförande i Sveriges Mykologiska Förening.

Kerstin Bergelin.

Lill-Glän SSV,Tännån V,Tännäs socken, Härjedalen Några km öster norska gränsen Ca 1311000;6952555 (1 km) Fjällbjörkskog och öppen myr med bl.a. Betula nana 17.08.2006

Anita & Leif Stridvalls lista Pholiota mixta, blek klibbflamskivling, hedmark med viden Agrocybe praecox, tidig åkerskivling och enstaka björkar, Lars G. Ljungberg Amanita crocea, orange kamskivling Pholiota myosotis, olivslöjskivling Amanita fulva, brun kamskivling Russula aquosa, sumpkremla Amanita vaginata, grå kamskivling Russula claroflava, mild gulkremla Clavulina cinerea, grå fingersvamp GB Russula consobrina, nässelkremla Clitocybe candicans, vit trattskivling Russula nitida, åderkremla Cortinarius caperatus, rimskivling Cortinarius flexipes, toppspindling Kommentar Cortinarius lepidopus Lactarius pilatii är rätt vanlig och vitt spridd art på Hygrocybe pratensis, ängsvaxskivling sumpig mark bland björk och vide. Men den är lite känd Inocybe napipes, knöltråding och förbisedd på grund av likheten med gråriska. Skiljer sig Inocybe rivularis från den vanliga gråriskan (L.vietus) genom att Laccaria laccata, laxskivling vara något mörkare och ha en liten markant puckel Lactarius glyciosmus, kokosriska (”knopp”) i hattmitten. SJ Lactarius pilatii (L. moseri Harmaja), knoppriska, myrmark, Lactarius tabidus Fr. 1838:346. Neotyp (Idzerda & leg ALS, conf SJ, UPS Noordeloos 1997:81): Sweden, Medelpad, Borgsjö, Lactarius tabidus Julåsen (L). Det handlar om en orangebrun liten riska i Lactarius vietus, gråriska fuktig granskog med inslag av björk.Vi har förut kallat den Lentinus conchatus, broskmussling L. theiogalus men som numera ska heta L. tabidus. JOT. Mycena megaspora, rothätta, myrmark, conf SJ Den växer i sur bokskog i Danmark.TL.

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 44

Lillåsen (Lillåsvallen), Ramundberget, Ljusnedal socken, Härjedalen Koordinat 1326055; 6956775 Natura 2000 (EU:s nätverk för värdefull natur), biogeografisk region: alpin, 10 hektar, inventeringen gjordes även en bit längre upp, ända upp till övre björkskogsregionen. Ilkka Kytövuori var även på fjället. 18.8.2006

Skrivare: Birgitta Gahne, Siw Muskos Entoloma atrosericeum, fjälläng, leg SM, det PAM Välhävdad och vackert belägen fäbod längst ned på Entoloma madidum, blårödling, rikkärr, Lillåsvallen 500 m V, Ramundbergets ostsluttning på ca 700 m höjd vid den 1325691/ 6956726, leg Bengt Petterson, conf. SJ slingrande Ljusnans västra strand och mellan Bruksvallarna Entoloma madidum, i kanten av fastmarksholme vid rik- och Ramundberget. Fäboden blev högst klassad både i kärrskant, Lillåsvallen 500 m V, 1325725/6956689, leg Bengt ängsinventering och fäbodinventering.Vallen hävdas med Petterson, conf SJ, UPS slåtter och efterbete medan kor och getter betar i björk- Entoloma madidum, blårödling, betad björkskog, Lillåsvallen skogen. Brukas av familjen Wagenius från byn Flon som har 100 m NV, 1326055;6956875, leg Mika Toivonen getter och getmejeri. Fina kantarellmarker vid Ramund- Entoloma nitidum, svartblå rödskivling, Bernt Linton, conf. JV berget. Här finns även gamla gruvhål. Malmen kördes for- Entoloma nitidum, svartblå rödling, fjällbjörkskog, SM dom till bruket i Ljusnedal. Entoloma serrulatum, naggnopping, ängsmark, HK Exobasidium splendidum, praktkvast Fjällbjörkskog, fäbodängar, fjällhed Hygrocybe pratensis, ängsvaxskivling, SM Agrocybe praecox, tidig åkerskivling, SM Hygrocybe russocoriacea, lädervaxskivling, kalkrikt kärr, Amanita flavescens, gräsmark i fjällbjörkskog, leg Lars G. Mattias Luderitz, UPS Ljungberg, det JV Hypomyces ochraceus, anamorph Cladobotryum verticilla- Amanita fulva, brun flugsvamp, SM tum, leg Bengt Petterson, det Wolfgang Helfer Amanita nivalis, snökamskivling, ängsmark med fjällbjörk, Hypomyces viridis, grönsnylting, på Russula vesca (kant- Karin Kellström kremla), SM Amanita porphyria, mörkringad flugsvamp, ängsmark med Inocybe flavella, SM tall och fjälbjörk, Karin Kellström Inocybe napipes, knöltråding, Betula pubescens, leg, det & Amanita vaginata, grå flugsvamp mikrosk. Birgitta Gahne Ascobolus cf furfuraceus, vitflockig prickskål, kodynga, leg Kuehneronmyces mutabilis, föränderlig tofsskivling, SM Birgitta Gahne, det Nils Lundqvist, UPS Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling, SM Boletus edulis, karljohan, SM Laccaria laccata, laxskivling Cantharellus cibarius, kantarell, SM Lactarius flavidus sensu Korhonen, SM, UPS Ceratiomyxa fruticulosa, leg Bengt Petterson, det TL Lactarius flexuosus, buktriska, SM Chalciporus piperatus, pepparsopp, SM Lactarius glyciosmus, kokosriska, SM Clitopilus prunulus, mjölskivling, SM Lactarius lapponicus (= duplicatus), lappriska, snölega, IK, UPS Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling Lactarius plumbeus, svartriska, SM Cortinarius anomalus sensu lato, björkspindling Lactarius salicis-herbaceae, fjällhedsriska, snölega, IK, UPS Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, SM Lactarius scoticus, kärrskäggriska, SM Cortinarius balaustinus, strålspindling, leg SM, conf. HL Lactarius tabidus (theiogalus), småriska, SM Cortinarius caperatus, rimskivling, SM Lactarius torminosus, skäggriska, SM Cortinarius durus, fjällbjörkskog, leg SM, det HL Lactarius trivialis, skogsriska Cortinarius lepidopus, SM Lactarius uvidus, lilariska, SM Cortinarius pholideus, tofsspindling, SM Lactarius vietus, gråriska, SM Cortinarius septrentionalis, auroraspindling Leccinum holopus, kärrsopp, SM Cortinarius trivialis, trappspindling, leg Bengt Petterson, det SM Leccinum percandidum, blek björksopp, Bernt Linton Cortinarius venustus, skönfotad spindling, fjällbjörkskog, leg Leccinum versipelle, tegelsopp, SM SM, conf. HL Melanomma pulvis-pyrius, leg Bengt Petterson, det TL Cortinarius vibratilis, gallspindling, SM Mycena galericulata, rynkhätta, SM Cortinarius balteatus, bårdspindling, Karin Kellström Panaeolus reticulatus (uliginosus),leg, det, foto, mikrosko- Cortinarius raphanoides, rättikspindling, fjällbjörkskog med pering: M. Luderitz, conf PAM, utställd inslag av gran och tall, leg Karin Kellström, det IK

Pezizia badia, brunskål, Birgitta Gahne Russula lundellii, praktkremla, SM Phellinus igniarius, eldticka, björk Russula puellaris, siennakremla, SM Phellinus nigricans, svart eldticka Russula queletii, krusbärskremla, HK Piptoporus betulinus, björkticka Russula sanguinea, blodkremla, under gran, HK Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling, SM Russula vinosa, vinkremla, HK Pluteus cervinus, Suillus luteus, smörsopp, SM Psatyrella piluliformis, kastanjespröding, SM Trametes ochracea, zonticka, Karin Kellström Psatyrella spadicea, tuvspröding, vid foten av fjällbjörk, SM, Tricholoma virgatum, gallsopp, SM det Ilkka Kytövuori Tricholoma viridilutescens, Herbert Kaufmann, Lars Rickenella fibula, SM Ljungberg, det SM, UPS Russula aeruginea, grönkremla, SM Xerocomus subtomentosus, sammetssopp, SM Russula claroflava, gulkremla, SM Xylaria filiformis, trådhorn, på stjälk av Aconitum, Mattias Russula consobrina, nässelkremla, HK Luderitz, UPS Russula gracillima, spädkremla, SM

Kommentar Entoloma madidum, blårödling, minst 3 olika Panaeolus reticulatus. Mattias Luderitz anger att fyndplatser vid Lillåsvallen (Bengt Petterson 2 och Mika Panaeolus reticulatus är en kalksvamp som ”växer med Toivonen 1 fyndplats) JOT mossor inkl.Sphagnum”. Bestämningen bekräftades av P-A Lactarius aff flavidus, gul lilariska har under Moreau.Arten synes vara ny för Sverige. JOT Borgsjöveckor 1982-2003 anträffats sällsynt i kalkrik björkskog i skogslandet i mittsvenska området. JOT Detta är en ännu obeskriven art. SJ

Ljusnedal, Ljusnedal socken, Härjedalen Ca 1335355;6940465 Nils-Göran Nilssons bondgård Betesmarker med björk längs Ljusnan 12.08.2006

Skrivare: Jan-Olof Tedebrand kvar varav Stig Kristiansson är störst och väger in 400 000 Ljusnedals gamla bruksgård omges av betesmarker som kilo mjölk varje år. Han tänker nu öka till 60 kor och skaffa består av såväl hackslåttmark som tidigare åkermark och mjölkrobot eftersom kroppen börjar ta stryk av mjölk- betad skog. Betesmarkerna ingår i kulturhistoriskt värdefull ningen. Men en trolig uteckling är att mjölkbönder snart är miljö kring kyrkan. Nils-Göran Nilssons bondgård ett minne blott i hela landskapet Härjedalen. Orsaken är ”Storhagen” ligger oerhört idylliskt vid Ljusnans strand. för lågt mjölkpris och hårt slit. Det lönar sig mycket bättre Här finns betade gräsmarker längs den meandrande älven. för unga människor att jobba med turism eller ta välbetal- Vi hade tillåtelse av Nils-Göran att inventera strandängar- da jobb på norska sidan. Storleksrationaliseringen inom na.Vid en kort rekognocering inför mykologiveckan fann vi jordbruket går snabbt idag. Mjölkföretaget Milko med nedanstående arter. Ingen utflykt förlades hit. Bonden Nils- mejeri i Östersund välkomnar en utveckling mot jättelika Göran Nilsson har kor och en snäll tjur som betar vid koladugårdar på de feta, bördiga jordarna i centrala Hamrafjället på uppdrag av länsstyrelsen. Han är bekymrad Jämtland. Det ger låga kostnader för hämtning av mjölken. för mjölkböndernas framtid. Ett stort problem för En tänkbar framtidssnisch för jordbruket i fjällsocknarna är Härjedalens kulturlandskap är nämligen bristen på betande dels lokala mindre mejerier dels naturvårdstjänster. djur. I södra Härjedalen finns ingen mjölkbonde kvar medan fem mjölkbönder ännu finns i fjällbygderna i norra Amanita vaginata, grå kamskivling delen av landskapet. I Sörviken, Hede, finns t.ex. Coprinus niveus, snövit bläcksvamp, kodynga, vanlig! Margaretha Kristoffersson som även brukar Nyvallens Inonotus obliquus, sprängticka fäbod på Sånfjället. I Bruksvallarna finns två mjölkbönder Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 46

Laccaria laccata, laxskivling Russula aeruginea, grönkremla Panaeolus sphinctrinus, kodynga, gråbroking Russula depallens, bleknande björkkremla Paxillus involutus, pluggskivling Volvariella gloiocephala, vid slidskivling, i gräs vid ladugård, Peziza vesiculosa, kompostskål, gödselstack SM, UPS

Älven Ljusnan Ljusnan startar som fjällbäck nära norska gränsen. Den omprövning av en del gamla tillstånd? Förr gällde enbart omges nedåt Ramundberget av vacker, parkartad ängs- ersättning för materiella skador på fastigheter. Många ton- björkskog med orkidérika backkärr. Björkskogarna kring givande personer såg även vattenkraften och dess billiga el Ramundberget är även kända för goda förekomster vissa år som en enbart positiv del av välfärdssamhället t.ex. för- av kantarell. Nedanför Bruksvallarna slingrar sig Ljusnan fattare som Olof Högberg och Birger Norman. Senare kraftigt och omges av igenväxande ängsmarker. Första ökade insikten om värdet av fritt strömmande forsar både kraftverket är Kvarnströmmen vid Funäsdalen. Sedan når för biologisk mångfald och fritidsfiske/turism. Striden om Ljusnan det enorma vattenmagasinet Lossen som under vår bevarandet av Sölvbacka strömmar i älven Ljungan i svampvecka i augusti var nedtappat till nästan lägsta tillåtna Härjedalen i början av 1980-talet blev riksbekant. De fina strandnivåer.Vattennivån varierar mellan 540 och 567 strömmiljöerna bevarades tack vare Storsjö byalags kamp. m.ö.h.! En bedrövlig syn att mil efter mil skåda ut över I Sverige tog älvutbyggnaden slut år 1987 då riksdagen Lossens sterila stränder. Under sommaren 2006 blev folk i beslöt bevara de sista fyra outbyggda älvarna (Vindelälven, länets fjälltrakter arga över kraftbolagens hårda tappningar Kalix, Pite,Torne älvar).Då hade vårt land byggt ut 70 pro- som medförde stora sterila sjöstränder.Vilket knappast går cent av sina älvar, ett oslagbart världsrekord. Idag kring år ihop med miljömålet om ”storslagen fjällmiljö”. 2010 är medvetenheten om naturvården långt större. Tillstånden från 1950- och 60-talet är föråldrade och Artrikedom kommer i framtiden att vara en del av hög mycket mer exploateringsvänliga jämfört med dagens syn- levnadsstandard. De kvarvarande fritt strömmande älv- sätt. Det borde kanske även vara dags att aktualisera partierna i vårt land blir allt värdefullare för varje år.

Ormruet, Ljusnedal socken, Härjedalen Lars-Thure Nordin Naturskog på rik mark 19.08.2006

Skrivare:Anne Molia Ormruet är välkänt sydberg med blommor som t.ex. Amanita regalis, brun flugsvamp,Anne Molia Saxifraga nivalis (fjällbräcka).Anne Molia skrev grupplistan Amanita submembranacea, gråstrumpig kamskivling, leg med 136 arter bl.a. många ”urskogsarter” som idag blir allt Ann-Mari Bergström, conf SJ sällsyntare i takt med att gammelskogarna avverkas. Bland Amanita vaginata, grå kamskivling,Anne Molia deltagarna fanns Åke Strid, stor kännare av vedsvampar. Antrodia serialis, knölticka,Anne Molia Listan över spindlingar blev lång tack vare Norbert Arnold Ascobolus sp. kodynga, leg JV06-274 och Jan Vesterholt. Exkursionsledaren Lars-Thure Nordin Asterodon ferruginosus, stjärntagging, gran, Åke Strid sken som solen vid hemkomsten och utbrast: ”Ormruets Botryobasidium intertextum, granlåga, Gunilla Hederås naturskogar håller reservatsklass, jag vill ha artlistan så fort Bolbitius titubans, guldskivling, jord i barrskog, Åke Strid som möjligt”. Lars Thure borde veta eftersom han är Calocera viscosa, stor flåhätta,Anne Molia skogskännare och till vardags jobbar med reservatsbildning Chalciporus piperatus, pepparsopp,Anne Molia på länsstyrelsen i Uppsala län. Cheilymenia sp. on cow dung, leg & det JV, JV06-276 Chondrostereum purpureum, purpurskinn,Anne Molia Agaricus campestris, ängschampinjon,TL Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp,Anne Molia Agrocybe praecox, tidig åkerskivling,TL Climacocystis borealis, trådticka, leg Ann Mari Bergström, Albatrellus ovinus, fårticka,Anne Molia det Åke Strid Amanita fulva, brun flugsvamp,Anne Molia Clitocybe odora, grön trattskivling,Anne Molia

47 Collybia cirrata, liten nagelskivling,Anne Molia Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, with Betula Collybia tuberosa, spetsknölig nagelskivling,Anne Molia and Picea, leg & det JV, JV06-270 Coniophora olivacea, olivpulverskinn, Picea, Gunilla Cortinarius stillatitius, honungsspindling, Mats Karlsson Hederås Cortinarius subtortus, doftspindling, leg Mats Karlsson & Coprinus martinii, with Betula and Picea, leg JV, JV06-258 Nils-Otto Nilsson Coprinus atramentarius, grå bläcksvamp,TL Cortinarius talus, halmspindling, leg Ann-Mari Bergström, Cortinarius acetosus (Velen.) Melot, Betula och Picea, leg det KS JV, det KS, JV06-278 Cortinarius transiens, with Betula and Picea, leg JV, det KS, Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling, JV JV06-267 Cortinarius angelesianus, tovspindling, JV Cystoderma granulosum rostbrun grynskivling, leg Mats Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, Nils-Otto Karlsson, det SJ Nilsson Entoloma nitidum, svartblå rödling, leg Anita Blom, UPS Cortinarius brunneus, umbraspindling, ängsgranskog, Mats Entoloma turbidum, granrödling,Anne Molia Karlsson & Nils-Otto Nilsson Fomitopsis rosea, rosenticka, leg Lars Thure Nordin, UPS Cortinarius callisteus, lokspindling,Anne Molia Galerina marginata, gifthätting, on Picea, leg & det JV, JV06- Cortinarius camphoratus, stinkspindling,Anne Molia 282 Cortinarius citrinofulvescens, leg & det TL, herb TL Gloeophyllum sepiarium, vedmussling, Nils-Otto Nilsson Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling,Anne Gloeophyllum sepiarium, vedmussling,Anne Molia Molia Gomphidius glutinosus, citronslemskivling, leg & det JV, Cortinarius claricolor, vitkransad spindling, with Betula and JV06-268 Picea, leg JV, det KS, JV06-262 Hebeloma circinans, liten kakaofränskivling, leg Wolfgang Cortinarius crassus, brödspindling, leg Ann-Britt Staernes, Helfer, det JV, JV06-283 det Ivar Sörensen, conf KS, UPS Hebeloma crustuliniforme, tårfränskivling, JV Cortinarius erubescens, sommarspindling, Betula och Hebeloma velutipes, with Betula and Picea, leg & det JV, Picea, leg JV, det KS, JV06-280 JV06-272, UPS Cortinarius erythrinus, sommarspindling,Anne Molia Helotiales sp. leg TL, C Cortinarius evernius, lilaspindling, with Betula and Picea, Heterobasidion annosum, rotticka, gran,Anne Molia leg & det JV, JV06-264 Cortinarius fulvoochrascens (=riederi),Anne Molia, conf KS Cortinarius gentilis, gulbandad spindling, Mats Karlsson + Nils Otto Nilsson, det SJ Cortinarius hemitrichus, fjunspindling,Anne Molia Cortinarius hinnuleus, glesskivig spindling,Anne Molia Cortinarius laniger, ullspindling,Anne Molia Blek taggsvamp Cortinarius lepideus,Anne Molia Hydnum repandum, blek taggsvamp, (se bild) Anne Molia Cortinarius cf limonius, eldspindling, with Betula and Picea, Hygrocybe conica, toppvaxskivling,Anne Molia leg & det JV, JV06-277 Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling,Anne Molia Cortinarius multiformis, lökspindling, leg Nils-Otto Hygrophorus inocybiformis, skäggvaxskivling,Anne Molia Nilsson, det SJ Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling, leg, det & foto TL, Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling, leg Mats herb C, Karlsson & Nils-Otto Nilsson, det SJ Hygrophorus korhonenii, vitgrå vaxskivling,Anne Molia Cortinarius palustris (=huronensis), grönskivig kanelspind- Hygrophorus piceae, granvaxskivling,Anne Molia ling,Anne Molia Hyphodontia abieticola, granknotterskinn, granlåga, Gunilla Cortinarius paragaudis, tegelbandad spindling, leg Mats Hederås Karlsson & Nils-Otto Nilsson, det SJ Hypomyces viridis, grönsnylting,Anne Molia Cortinarius pholideus, tofsspindling,Anne Molia Inocybe cincinnata, violtråding,Anne Molia Cortinarius pluvius, liten gallspindling, with Betula and Inocybe flocculosa, luddtråding, with Betula and Picea, leg Picea, leg & det JV, JV06-273 JV, det SJ, JV06-269 Cortinarius rubellus, toppig giftspindling,Anne Molia Inocybe geophylla, sidentråding,Anne Molia Cortinarius sanguineus, blodspindling,Anne Molia Inocybe naemotoloma, with Betula and Picea, leg & det JV, Cortinarius scaurus, myrspindling JV06-257

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 48

Inocybe cf nididiuscula, mosstråding, with Betula and Picea, Orbilia delicatula, leg Gunilla Hederås, det TL leg & det JV, JV06-265 Panaeolus papillinionaceus (=sphinctrinus), gråbroking, Inonotus leporinus, harticka, granlåga, Åke Strid, UPS Anne Molia Inonotus obliquus, sprängticka,Anne Molia Piptoporus betulinus, björkticka,Anne Molia Junghunia collabens, blackticka, fallen gran, Åke Strid, UPS Phanerochaete laevis, slätt strålskinn, granlåga, Gunilla Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling,Anne Molia Hederås Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling,Anne Molia Phanerochaete sordida, gräddstrålskinn, granlåga, leg Ann- Laccaria laccata, laxskivling,Anne Molia Britt Staernes, det Gunilla Hederås Lactarius badiosanguineus, glansriska, ängsgranskog, Mats Phellinus chrysoloma, granticka, granlåga, leg & det TL, C Karlsson & Nils-Otto Nilsson Phellinus ferrugineofuscus, ullticka, på barken av granlåga, Lactarius deliciosus, läcker riska,Anne Molia leg Ann-Britt Staernes, det Anne Molia Lactarius deterrimus, blodriska,Anne Molia Phellinus igniarius, eldticka,Anne Molia Lactarius fennoscandicus,Anne Molia Phellinus lundellii, björkeldticka, björk,Anne Molia Lactarius flavidus sensu Korhonen, gul lilariska, with Betula Phellinus nigrolimitatus, gränsticka, granlåga, leg & det TL,C, UPS and Picea, leg & det JV, JV06-275 Phellinus populicola, stor aspticka, asp,Anne Molia Lactarius fuliginosus, rökriska, leg, det & foto TL, C Phellinus viticola, vedticka, granlåga,Anne Molia Lactarius glyciosmus, kokosriska,Anne Molia Phlebia centrifuga, rynkskinn, granlåga, leg & det TL, C Lactarius helvus, lakritsriska,Anne Molia Phlebia centrifuga, rynkskinn, granlåga,Anne Molia, UPS Lactarius mammosus, mörk kokosriska,Ann-Mari Phlebia tremellosa,Anne Molia Bergström, det JV Pholiota squarrosa, fjällig tofsskivling, gran i ängsgranskog, Lactarius mitissimus, brandriska,Anne Molia Mats Karlsson, det SJ Lactarius plumbeus, svartriska,Anne Molia Pholiota tuberculosa, finflockig tofsskivling, leg & det TL, C Lactarius representaneus, gulriska, Betula och Picea, leg & Piloderma croceum, gultrådsskinn,Anne Molia det JV, JV06-279 Pluteus cervinus, hjortskölding,Anne Molia Lactarius rufus, pepparriska,Anne Molia Polyporus ciliatus, sommarticka, Betula, leg Jan-Erik Lactarius torminosulus, leg & det JV, JV06-261 Hederås, det Gunilla Hederås Lactarius torminosus, skäggriska,Anne Molia Recinicium bicolor, tätgrynna, gran,Anne Molia Lactarius trivialis, skogsriska,Anne Molia Russula sp. with Betula and Picea, leg & det JV, JV06-281 Lactarius tuomikoskii, leg & det TL, C Russula sp. with Betula and Picea, leg & det JV, JV06-271 Lactarius uvidus, lilariska, leg Nils-Otto Nilsson, det PAM Russula aeruginea, grönkremla,Anne Molia Lactarius vietus, gråriska,Anne Molia Russula consobrina, nässelkremla, Mats Karlsson & Nils- Leccinum percandidum, blek björksopp, björk vid fäbodvall, Otto Nilsson leg Viola Fägersten, conf. KS Russula decolorans, tegelkremla,Anne Molia Leccinum versipelle, tegelsopp, with Betula and Picea, leg & Russula delica, trattkremla,Anne Molia det JV, JV06-263 Russula emetica, giftkremla,Anne Molia Lentinellus vulpinus, rävmussling, gran, leg & det TL, C Russula favrei, gransillkremla,Anne Molia Lichenomphalia umbellerifera, vecknavling,Anne Molia Russula griseascens, grånande giftkremla, leg Mats Mycena acicula, leg & det TL, C Karlsson, det Herbert Kaufmann Mycena epipterygia, flåhätta,TL Russula puellaris, siennakremla, HK Mycena galericulata, rynkhätta,TL Russula queletii, krusbärskremla, HK Mycena galopus, mjölkhätta,TL Russula taigarum, taigakremla,Anne Molia Mycena laevigata, halhätta, on Picea trunk, leg & det JV,JV06-259 Stereum sanguinolentum, blödskinn, gran,Anne Molia Mycena leptocephala, klorhätta,TL Suillus variegatus, sandsopp, ängsgranskog, Mats Karlsson Mycena pura, rättikhätta,TL Trametes ochracea, zonticka,Anne Molia Mycena rubromarginata, rödeggad hätta,TL Trichaptum abietinum, violticka, granlåga,Anne Molia Mycena stylobates, sockelhätta, leg & det TL, C Tricholoma inamoenum, luktmusseron, ängsgranskog, leg Mycena viridimarginata, gröneggad hätta, on Picea trunk, Mats Karlsson, det SJ leg JV, det TL, JV06-260 Tricholoma virgatum, gallmusseron,Anne Molia Omhalina epichysium, grånavling, Claes Göran Mellberg, UPS Tricholomopsis decora, stubbmusseron,Anne Molia Onnia leporina, harticka, gran, Åke Strid Tricholomopsis rutilans, prickmusseron,Anne Molia Ophiostoma polyporicola, leg & det TL, C Xerocomus subtomentosus, sammetssopp,Anne Molia

Kommentar Amanita regalis, brun flugsvamp. Molekylära data Junghuhnia collabens, blackticka är en exklusiv, visar att det rör sig om en brun A.muscaria. Det finns tre rödlistad naturskogsart. Dess miljöer är oftast av reser- röda arter av Amanita muscaria.Alla kan vara bruna! TL. vatstyp. Med sin färg av drickchoklad tillhör blacktickan de Climacocystis borealis, trådticka växer både på tickor som kan bestämmas i fält. Fina bilder av blackticka döda och levande granar i äldre, örtrika granskogar, ofta i finns i Klas Jaederfeldts bok om tickor (Jaederfeldt 2003). stora taktegellagda anhopningar. JOT Under de 14 Svampveckorna i Borgsjö i västra Medelpad Collybia cirrata, liten nagelskivling och Collybia 1982–2003 så fann vi blacktickan på cirka tio naturskogs- tuberosa, spetsknölig nagelskivling är vanliga lokaler. Den verkar även finnas sällsynt på grova granlågor arter men med mycket speciell ekologi: de växer på rutt- i fuktiga, älvnära högörtsskogar. Den står som sårbar (VU) nande hattsvampar! JOT i svenska rödlistan (2005) och som akut hotad (EN) i Cortinarius multiformis, lökspindling. Karl Soop norska rödlistan (2006). JOT skriver i mail 20/2 2007: ”Flera fynd gjordes under myko- Lactarius aff flavidus. Fältblanketten har påskrift: ”Ser logiveckan av en spindling som inte stämde så bra med mer ut som L. flavidus sensu Korhonen. Siw Muskos”. JOT. kända arter. Sporerna är betydligt större än hos C. allutus Bekräftat av Ilkka. Det är flavidus ss Korhonen pp. Jag har och C. ochropallidus (= C. talus ss Brandrud). Det är utan materialet och deponerar på C. JV tvekan C. multiformis var. coniferarum Mos. i Mosers Mycena acicula. Denna karaktäristiska hätta, med sina mening, dvs. inte C. multiformis ss Brandrud (= C. allutus). tjockväggiga hår både på hatt och fot, är mest känd under Såvitt jag vet har den inget accepterat namn, det skulle i så namnet M. longiseta. Men det visar sig att M. longiseta, fall vara C. saporatus, men denna är ju mest känd från beskriven från Java, är något helt annat. M. acicula föredrar ädelövskogar. Jag är övertygad om att vår fjällart från fuktiga skogsmiljöer och är förmodligen rätt vanlig i mel- Hamra är skild. Jag ska försöka få med den i det DNA- lersta Sverige.TL projekt som jag jobbar med vid Tubingens universitet så Under Mycenaseminariet i Borgsjö 1991 med Rudolf får vi se om det blir en ny art. Jag har två kollekter av Geesteranus gjordes flera insamlingar.TL samlade t.ex. den”. JOT arten norr om Bergåsen i Borgsjö och där i fuktig hög- Hebeloma circinans, liten kakaofränskivling örtsgranskog där vi även fann M. oregonensis (fagerhätta), växer sällsynt i kalkbarrskog.Vid kvällsgenomgången sade se Borgsjörapport 2003 och artikeln om släktet Mycena i Jan Vesterholt att den doftar the! JOT mittsvenska området på www.myko.se. JOT

Ramundberget–Klinken,Tännäs socken, Härjedalen 1321255;6961755 (2 km) Jo-Ersbygget-Slättansvallen Natura 2000-område (EU:s nätverk för värdefull natur), 450 hektar, biogeografisk region: alpin Birgitta Gahne,Arne Ryberg inventerade söder om Ljusnan runt Slåttansvallen, ca 1322555; 6961000 (1 km) 15.08.2006

Skrivare: Kerstin Bergelin Utflykten var som ”första grönbetet”, alla sprang iväg. ännu levande fäbodmarker, som ger must åt djuren, mjölk Troligen kom alla till rätta! De flesta höll till i östra delen och sovel åt människorna, ser man övergivna betesområ- av Natura 2000-området. den, där all markens fruktbarhet nu är lämnad åt sig själv. Det mjuka, höga gräset står oslaget, starren med svarthö Den fine naturskildraren Carl Fries skriver i boken och kung Karls spira mognar i fred för lie och mule. Det ”Skogland och fjäll” (1967) om fäbodlivet kring övre silvergrå videt skjuter fram sina positioner, dvärgbjörk och Ljusnan: ”Tiden är kort för det fäbodväsen, som ännu lever enris likaså. De fina slåttergläntorna slukas upp i svällande ytterst och överst i svensk bygd. Några årtionden härefter snår. Fjällskogen byter ansikte. Och allt detta går fort – skall det också i Härjedalen vara ett minne ur bondens och efter fem, sex, kanske tio år ser man i mark och växtlighet markens historia. Just vår generation har den aldrig inte mycket av kreatursbondens epok”. Carl Fries negativa återkommande möjligheten att se det betespräglade land- profetia skrevs under värsta tiden av jordbruksnedläggning i skapet i full hävd men också dess återgång till natur. I över- vårt land. Men tack vare ökat intresse att värna biologisk sta Ljusnedalen finns alla stadier i denna återgång. Kring mångfald, Natura 2000 och EU:s och svenska statens

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 50 Bevara Ormruets naturskogar! De verkliga pärlorna bland fjällnära skogar (55 områden) 2006 ökade anslaget till bildande av reservat från skan- avsattes på 1980-talet som reservat efter fjällurskogsinven- dalöst låga 190 mkr/år till cirka 750–800 mkr/år. Enligt tering 1980–84. Domänverket sparade även stora områ- Naturvårdsverket behövs, utöver 753 mkr/år, ytterligare ca den som domänreservat i fjällnära lägen. Därefter har 1200 mkr/år (även 2007) för att klara riksdagens i full kompletteringar skett. Men totalt sett har Sverige ur inter- enighet beslutade reservatsmål om ytterligare 320 000 nationellt perspektiv en ovanligt låg andel skyddad skog. hektar i reservat till år 2010, under förutsättning att Nedanför fjällskogarna är bara cirka en procent av skogen skogspriserna ligger stilla framöver. Även anslagen till lagskyddad. Naturskogarna vid sydberget Ormruet borde biotopskydd och naturvårdsavtal behöver höjas upp för att självklart sparas åt framtiden som reservat. Under vårt klara målet om 80 000 hektar till 2010. Skogsstyrelsen bil- enda besök så anträffades många indikatorarter för sky- dar sådana naturvårdsavtal och även biotopskydd och de ddsvärd naturskog bl.a. blackticka. Landskapet Härjedalen har tilldelats 174 mkr för år 2007. Fördelningen mellan hyser t.ex. i Ljusnans dalgång vackra gamla lavtallskogar på biotopskydd och naturvårdsavtal avgör skogsstyrelsen själv. sandfält. I Härjedalen dominerar annars enorma arealer De tre olika skyddsinstrumenten (reservat, biotopskydd, med unga och medelålders kulturskogar med contortatall naturvårdsavtal) är alla bra i sitt sammanhang, men inte och vanlig tall som planterats ända upp mot fjällnära områ- utbytbara. Reservaten är grundstommen som ger ett den. Dessa kulturskogar producerar på sikt värdefull långsiktigt skydd genom århundraden. Naturvårdsavtal har råvara till sågverk, värmeverk och bioenergikombinat. Men sina fördelar som bl.a. diskuterades initierat vid skog- frekvensen av rödlistade och hotade arter är hundrafalt sexkursion under Borgsjöveckan 2003, se www.myko.se fler i reservat med riktigt gammal skog än i de monotona länken ”Borgsjörapport 2003” och sidan 23-25 i rap- contortaskogarna som avverkas vid 50–60 års ålder. porten. Därför behövs även i lag skyddade reservat som unika Vid konferensen i Johannesburg 2002 (tio år efter Rio) refugier och spridningskällor för sällsynta och rödlistade åtog sig vårt land att stoppa förlusten av biologisk mång- arter. fald till år 2010.Vilket förutsätter rejält ökade satsningar Viktigt är även att staten ökar satsningarna på biologisk på att stärka biologisk mångfald i vårt land. Nu när pro- mångfald, inte minst mot bakgrund av dagens höga svenska duktion och tillväxt går på högvarv får vår generation inte tillväxt som innebär starkt ökad press på naturen. De glömma bort försiktighetsprincipen om att tänka långsik- kommande klimatförändringarna förutsätter även god tigt och värna biologisk mångfald. För en kommun som kännedom om förändringar i ekosystemen t.ex. i fjällen. Härjedalen kommer skyddade områden framöver att bli Idag går bara några få promille verkliga pärlor som turistmål och därmed bidra till tillväxt av svenska statsbudgeten till i besöksnäringen, landskapets främsta näringsgren. biologisk mångfald. Under Ormruets naturskogar skulle passa väl i en sådan långsiktig mandatperioden 1998- strategi.

satsning på lands- Selim Birgeranger i ”Härjedalens kärlväxter” (1908) föl- bygdsutveckling 2007–2013 jande kända förekomster med brunkulla: Tännäs så bör många fina fäbodvallar i Bruksvallarna (Östm.), Olof Svenssons nybygge (Frist.), Härjedalens fjällområde kunna bevaras åt Tävrosaänget (Östm.),Ytterhogdal (Wistr.). Bengt Danielsson framtiden. (1994) anger fem lokaler varav den rikaste med 90 blom- Klinkens gamla fäbodar är belägna längst upp i Ljusnans mande individer. Restaurering pågår/planeras av slåtterän- dalgång nordväst om Ramundberget. Här slutar renbetes- gar längs Ljusnan inom Natura 2000-området. Borttagning landet och här börjar fäbodområdet. Kör betalväg från av buskar och återupptagen hävd bete bör kunna återska- Ramundberget till Slättansvallen, parkera där och gå sedan pa en del av den forna prakten och mångfalden. vidare mot målet. Gamla förut hävdade slåttermarker längs Svampfloran hade tyvärr inte kommit igång riktigt vid vårt Ljusnan med bl.a. brunkulla (Nigritella nigra), Jämtlands besök. Entoloma prunuloides (mjölrödskivling) och flera landskapsblomma. Brunkullan har aldrig varit vanlig i vaxskivlingar tyder ändå på att området fortfarande hyser området men fanns i Ljusnans dalgång från Gröndalen ner en fin flora av ängssvampar som formats av lieslåtter under mot Bruksvallarna och var beroende av slåtter längs älven. högsommaren och kreaturens efterbete höstetid.

51 Amanita crocea, orange kamskivling, KB Exidia repanda, köttkrös, leg & det TL Amanita fulva, brun kamskivling, KB Exobasidium vaccinii, lingonsvulst, KB Amanita nivalis, snökamskivling, Jan-Åke Lönqvist Helvella lacunosa, svart hattmurkla, leg & det TL Amanita vaginata, grå kamskivling, KB Hydnum repandum, blek taggsvamp, Ewa Svensson Amanita vaginata var. oreina, Nils-Otto Nilsson Hygrocybe turunda, mörkfjällig vaxskivling, KB Amphinema byssoides, kraterskinn, leg & det TL, C Hypholoma myosotis, olivslöjskivling, Carex stand,TL,TL- Arrhenia retiruga, bryophyte in fen, leg & det TL + foto TL,C 12593, C Boletus edulis, karljohan, KB Hypomyces ochraceus, (anamorph), på Russulaart, leg Boudiera dennisii, leg Arne Ryberg, det TL + mikrosk.TL, Anita Blom, det Wolfgang Helfer, UPS TL-12590 (photo), C Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling, KB Bovista tomentosa, kopparäggsvamp, Mikael Jeppson Laccaria laccata, laxskivling, KB Cantharellus cibarius, kantarell, KB Laccaria proxima, stor laxskivling Chalciporus piperatus, pepparsopp, KB Laccaria tortilis, dvärglaxskivling Clitocybe gibba, sommartrattskivling, Norbert Arnold Lactarius brunneoviolaceus, leg Norbert Arnold, det PAM Clitopilus prunulus, mjölskivling Lactarius flexuosus, buktriska, leg Jan-Åke Lönqvist Colpoma juniperi, Juniperus bark, leg TL, det Anna-Elise Lactarius glyciosmus, kokosriska, leg & det TL. Herb TL Torkelsen, C Lactarius necator, svartriska Cortinarius albovariegatus, vitvattrad spindling, Betula, Lacarius pilatii (= moseri Harmaja), KB Norbert Arnold, conf HL Lactarius pubescens,blek skäggriska Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling Lactarius representaneus, gulriska, KB Cortinarius anomalus sensu lato, björkspindling, KB Lactarius spinosulus, fjällriska, leg & det TL, C Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, KB Lactarius theiogalus, gulmjölkig sötriska Cortinarius balaustinus, strålspindling ss Cortinarius Flora Lactarius torminosus, skäggriska, KB Photografica, leg & det Norbert Arnolds Lactarius trivialis, skogsriska, KB Cortinarius caperatus, rimskivling, KB Leccinum holopus, kärrsopp Cortinarius lepidopus, fjällbjörkskog, leg Norbert Arnold, Leccinum roseofractum, rodnande strävsopp, Mats det HL Karlsson Cortinarius pholideus, tofsspindling, Mats Karlsson Leccinum rotundifoliae, rensopp, KB Cortinarius porphyropus, anilinspindling, KB Leccinum scabrum, björksopp Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, leg Viola Melanospora chionea Fägersten Mollisia ventosa, submerged, on Salix bark,TL, UPS Cortinarius spadicellus, råttspindling, fjällbjörkskog, leg Jan- Mycena speirea, kvisthätta, KB Åke Lönqvist, det KS Cortinarius stillatitius, honungsspindling, KB Cortinarius torvus, strumpspindling Thomas Laessöe

Cortinarius turmalis, tuvspindling, fjällbjörkskog, leg & det oto: F Jonny Svensson Dacrymyces lacrymalis ss Torkelsen, Salix bransch, leg & foto TL, det A-E Torkelsen,TL12589, C Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling Cystoderma granulosum, rostbrun grynskivling Ditiola radicata, rotplätt, Pinus boards, leg, det & foto TL, TL 12583, C Entoloma conferendum, stjärnrödhätting, Klinken E of Ljusnan, 132200, 6961300, KB Entoloma prunuloides, mjölrödskivling, gamla slåtterängar längs Ljusnan, leg Claes-Göran Mellberg, Octospora humosa, leg Jan-Åke Lönqvist, det + foto TL,TL det KB, UPS 12592 (se bild). Entoloma sericeum, silkesrödhätting, KB Ombrophila sp. leg & det TL, C Entoloma sericellum, bleknopping, KB Paxillus involutus, pluggskivling, KB Entoloma serrulatum, KB Peziza alaskana, i jord intill fjällbäck söder om Ljusnan, i

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 52

område vid Slåttansvallen, 1322555;6961000,Arne Ryberg, Russula consobrina, nässelkremla, KBa det TL, herb TL, UPS Russula gracillima, spädkremla Peziza apiculata, leg & det TL-12594, C Russula integra, mandelkremla, KB Peziza badia, brunskål Russula lundellii, praktkremla Peziza michelii, gulmjölkig storskål Russulan nana, fjällkremla Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling, leg & det TL, C Russula paludosa, storkremla Pluteus pellitus, vitskölding, högstubbe björk, leg och det Russula pubescens Jonny Svensson, conf SJ, UPS Russula puellaris, siennakremla, KB Psilocybe inquilina, lumpskräling, leg & det TL, herb TL Russula saliceticola, videkremla, JV, UPS Ramsbottomia asperior, jord söder om Ljusnan, i område Russula versicolor, skarp siennakremla, KB vid Slåttansvallen, 1322555;6961000, leg Arne Ryberg, det Russula vesca, kantkremla, KB och foto TL, C Russula vinosa, vinkremla, KB Rickenella pseudogrisella, levermossnavling, on/with Blasia, Russula violacea, fjällbjörk, leg Mats Karlsson, det Herbert TL + foto, C Kaufmann Russula aeruginea, grönkremla, KB Russula xerampelina coll. sillkremla Russula aquosa, sumpkremla, Nils-Otto Nilsson, det Tricholoma viridilutescens, gulgrön kantmusseron, leg Anita Herbert Kaufmann Blom, det SJ, UPS Russula betularum, bleknande giftkremla Typhula uncialis, stjälktrådklubba, Epilobium stems,TL Russula claroflava, gulkremla, KB Xerocomus subtomentosus, sammetssopp, KB

Kommentar Arrhenia retiruga växer på mossor och är inte uppgiven non-linchenzed pyrenomycetes of Sweden” (1992). Dock från norra Sverige i EK. JOT inte från Hjd. JOT Bovista tomentosa, kopparäggsvamp är bunden till Pluteus pellitus, vitskölding samlades av Jonny kalkrik hed och äng. JOT Svensson som kände arten från sina bokskogar i Blekinge. Cortinarius spadicellus, råttspindling anges i Arten är förut bara noterad på bokved i bokskog i södra Ekologisk Katalog (1998) vara bunden till gran och finns inte Sverige (NM 1992 och EK 1998). Inget norrländskt fynd finns uppgiven från fjällen. JOT omnämnt. Så Jonny ruskade på huvudet ett par gånger innan Lactarius brunneoviolaceus nämns inte i EK. I danska han trodde sina ögon. Men kursledare Stig bekräftade. monografin ”The genus Lactarius” 1998 s. 90–91 finns bild Beviset finns deponerat i Uppsalaherbariet! JOT och beskrivning. Där anges ”with Salix in arctic and alpine Russula integra, mandelkremla var intressant fynd! areas”.Vad som inte är känt att denna brunvioletta riska Mandelkremlan är en fin matsvamp som i litteraturen anges även växer med Salix i norrländska skogslandet se växa upp till Mälarlandskapen och även i rik granskog längs Borgsjörapport 2001 på www.myko.se och artikeln ”Ruben kusten i mittsvenska regionen. Namnet har kommit av att ski- fyndade i Borgsjöns strandskogar”. JOT vorna hos vuxna exemplar lätt faller sönder som mandelspån. Melanospora chionea finns upptagen från flera svenska En närstående art, R. integriformis är numera utskild, se dis- landskap (Sm, Upl Gt,Vb) i Ove Erikssons bok om ”The kussion i tidskriften Jordstjärnan 2002/2 s. 37. JOT

Ramundberget NO, Ljusnedal socken, Härjedalen Kartblad 18C2f 19.08.2006

Anita och Leif Stridvalls lista Fjällbjörkskog Fjällhed Amanita fulva, brun kamskivling Amanita nivalis, snökamskivling Lactarius trivialis, skogsriska Cortinarius caperatus, rimskivling Leccinum versipelle, tegelsopp Leccinum rotundifoliae, rensopp Panus conchatus, broskmussling Pholiota myosotis, olivslöjskivling Russula decolorans, tegelkremla Russula claroflava, gulkremla Russula intermedia, praktkremla Russula nana, fjällkremla

53 Andersson Hans oto: F

Lunchrast och genomgång vid Rutfjället.

Rutfjällets norrsluttning mot sjön Malmagen,Tännäs socken, Härjedalen 1311555; 6949000 (2 km) Sur, mager, hedbjörkskog med blåbär, nordkråkbär, stagg, gullris 16.08.2006

Skrivare: Hans Andersson, Jan-Olof Tedebrand

Vi parkerade vid sjön Malmagens västra ände. Där berätta- useet Jamtli. de vår exkursionsguide Jan Sandström om traktens kultur- historia bl.a. om ett stort gammalt fjällhemman,Västansjö- gården, som vi passerade under vår vandring, (se bild sid 16). Gården är på flera tusen hektar och ägs numera av en norsk fabrikör av sportfiskeredskap.Vi följde sedan stigen

på södra sidan Malmagen. Fjällbjörkskogen var mager och Thomasson (1880–1975) / Länsm dominerad av blåbär, kråkris, gullris. Gräset stagg var vanligt en Nils och tyder på långvarig betespåverkan.Vi nådde slutligen fram till ett övergivet sameviste med förfallna lappkåtor. otograf Fjällen är urgammalt samiskt kulturlandskap med heliga Samef offerplatser och samevisten.Vi hade med oss TV 4 som fil- Samisk kåta av torvkåtetyp vid Rutfjället.Vi såg made och intervjuade deltagarna. samevistet vid Rutfjället som numera är förfallet. Cortinarius cf balteatus, bårdspindling, leg Jan-Olof Amanita battarrae, zonkamskivling, Jan-Åke Lönqvist Tedebrand,det KS Amanita fulva, brun kamskivling Cortinarius caperatus, rimskivling Amanita vaginata, grå kamskivling Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling, Hans Chalciporus piperatus, pepparsopp Andersson Clitopilus prunulus, mjölskivling, Bernt Hägg Cortinarius decipiens, mörkpucklig spindling, leg SM, det HL Collybia dryophila, blek nagelskivling, Bernt Hägg Cortinarius delibutus, gulspindling, Hjördis Lundmark Colpoma juniperi, enbark Cortinarius diasemospermus, SM, conf PAM, UPS Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling, leg Birgit Cortinarius lepidopus, SM, conf. HL Ström, det SJ Cortinarius obtusus, jodoformspindling, JV Cortinarius anomalus sensu lato, björkspindling Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, det KS Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Cortinarius stillatitius, honungsspindling Cortinarius balaustinus, strålspindling, leg Hjördis Cortinarius trivialis, trappspindling Lundmark, det HL Ditiola radicata, rotplätt, på spång

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 54

Cortinarius trivialis, trappspindling Pluteus cervinus, sköldskivling, björk Ditiola radicata, rotplätt, på spång Polyporus ciliatus, sommarticka, Bernt Hägg Entoloma formosum, gräsig glänta i fjällbjörkskogen, det TL Roridomyces rorida, slemhätta,TL Exidia repanda, köttkrös, björk,Anna-Elise Torkelsen Russula aeruginea, grönkremla Exobasidium juelianum, lingonkvast, Bernt Hägg, Russula aquosa, sumpkremla, leg Bernt Hägg, conf SJ Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling, Salix glauca ssp Russula atrorubens, svartröd kremla, Inga Lill Häggberg glauca (ripvide) PAM, det JV Russula betularum, blek giftkremla Hebeloma nigellum, under Salix and Betula nana, leg TL, Russula claroflava, gulkremla det JV, JV06-236 Russula consobrina, nässelkremla Hebeloma velutipes, Betula, det JV Russula decolorans, tegelkremla Hygrocybe cantharellus, kantarellvaxing, JV Russula gracillima, spädkremla Hyphodontia radula, piggplätt, leg Bernt Hägg, det Gunilla Russula intermedia, praktkremla, vanlig! Hederås Russula saliceticola, videkremla, Salix, det SJ Inonotus obliquus, sprängticka Russula scotica, leg Inga Lill Häggberg, det PAM, UPS Laccaria laccata, laxskivling Russula versicolor, skarp siennakremla, leg Bernt Hägg, det Lactarius fascinans Mattias Luderitz Lactarius flexuosus, buktriska, vanlig Russula vesca, kantkremla, stor grupp Lactarius fuliginosus, rökriska, Karin Kellström Russula vinosa, vinkremla, Hans Andersson Lactarius glyciosmus, kokosriska Russula xerampelina coll, sillkremla, liknade vinkremlor Lactarius necator, svartriska Trametes ochracea, zonticka Leccinum scabrum, björksopp, Hans Andersson Tremella mesenterica, gullkrös Lactarius torminosus, skäggriska Trichloloma album, rättikmusseron Lactarius trivialis, skogsriska Lactarius uvidus, lilariska Kommentar Lactarius vietus, gråriska leg & det JV, JV06-204 Colpoma juniperi var en liten svart skålsvamp som Leccinum holopus, kärrsopp, Hans Andersson Thomas Laessöe och Anna-Elise Torkelsen visade oss på Leccinum rotundifoliae, rensopp enbuskar. På skålsvamparna växte gelésvampen Tremella Leccinum scabrum, björksopp kartstenii parasitiskt. Under veckan fann vi dessa båda Leccinum variicolor, fläcksopp svampar på flera andra lokaler. JOT Leccinum versipelle, tegelsopp Cortinarius armillatus, rödbandad spindling var Lycoperdon nigrescens, mörk röksvamp, fjällbjörkskog (sur ett dominant inslag i den sura, magra fjällbjörkskogen berggrund), leg J-Å. Lönqvist, det bland blåbärsris och hönsbär. JOT Jeppson (MJ) Hebeloma nigellum samlades av Thomas Laessöe Lyophyllum ulmarium, almmussling, björk nordväst om Malmagen på sandig mark. JOT Peziza badia, brunskål, stigkant, det TL Russula lundellii, praktkremla var vanlig i sluttning- Phellinus igniarius s.l. eldticka, björk arna. Det handlar om en stor, flammigt rödgul kremla som Phellinus nigricans, svart eldticka, Hans Andersson får gula skivor. JOT

Rutfjället near Hamra Herbariebelägg Jan Vesterholt 16.08.2006

Boletus sp, under Betula pubescens, leg & det JV,JV06-202 Entoloma sericellum, bleknopping, with Salix at roadside Clitocybe candicans, vit trattskivling, with Salix at roadside above timberline, leg & det JV, JV06-210 above timberline, leg & det JV, JV06-218 Exidia repanda, köttkrös, on twig of Betula pubescens, leg Cortinarius fennoscandicus, renspindling, under Betula JV, det A.Torkelsen, JV06-217 pubescens, leg & det JV, JV06-223 Galerina sp, in wet moss and Sphagnum above timberline, Entoloma sp. with Betula pubescens among tall herbs, leg leg & det JV, JV06-205 JV, JV06-221 Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling, with Salix at Entoloma olidum, herb JV roadside above timberline, leg & det JV, JV06-215

55 Kommentar Hebeloma monticola, with Salix and Betula, leg TL,det JV,JV06-219 Entoloma olidum är beskriven av Noordeloos och Hebeloma velutipes, Betula, JV, UPS Borgen i Persoonia 12: 269, 1984.Torbjörn Borgen har Hygrocybe cantharellus, kantarellvaxskivling, in mire, leg & bekräftat att fyndet vid Rutfjället är just E. olidum. JV det JV, JV06-214 Inocybe arthrocystis En av många arter i dulcamara- Inocybe arthrocystis Kuhner,with Salix, leg JV,det SJ, JV06-209 gruppen som beskrivits från alpin miljö i Frankrike och Inocybe praetervisa, stor löktråding, with Betula nana & Schweitz. De flesta arterna växer med Salix i snölegor etc. Salix, leg & det JV, JV06-208 Denna art är ej tidigare känd från Sverige. SJ Lactarius pilatii, with Betula nana, leg & det JV, JV06-220 Lactarius uvidus, lilariska, under Betula pubescens, leg & esterholt det JV, JV06-200 V Jan

Leccinum cyaneobasileucum Lannoy & Estades, with oto: F Betula nana Neottiella aphanodictyon, grusväg med Polytrichum, leg JV, det TL, foto JV & TL, JV06-207 (se bild) Peziza badia, brunskål, at gravelly road in moss, leg JV, det TL, JV06-206 Pleurotus sp, on Betula pubescens, leg & det JV, JV06-203 Russula intermedia, praktkremla, under Betula pubescens, leg & det JV, JV06-201, JV06-216 Russula saliceticola, videkremla, with Salix, leg JV,det SJ, JV06-211 Russula sp, with Salix and Betula nana, mild, leg & det JV,JV06-212 Russula sp, with Betula pubescens, mild, leg & det JV,JV06-213 Neottiella aphanodictyon, ny för Sverige.

(Vägen mot) Västra Ruvallen,Ljusnedal socken, Härjedalen Ca 1333000; 6947000 (1km ?) Gammal barrskog, tidigare betade fäbodskogar, kalkmark 16.08.2006

Stig Jacobssons lista Andersson Albatrellus confluens, brödticka Hans oto: Alloclavaria purpurea, luddfingersvamp F Amanita fulva, brun kamskivling Amanita regalis, brun flugsvamp Chalciporus piperatus, pepparsopp Clitocybe squamulosa, småfjällig trattskivling Collybia dryophila, blek nagelskivling Cortinarius betulinus, blekblå spindling Cortinarius brunneus, umbraspindling Cortinarius cinnamomeus, kanelspindling Cortinarius claricolor, vitkransad spindling Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling Cortinarius delibutus, gulspindling Cortinarius dilutus, blekfotad spindling Cortinarius evernius, lilaspindling Cortinarius gentilis, gulbandad spindling Cortinarius infractus, bitterspindling Cortinarius limonius, eldspindling Cortinarius paragaudis, tegelbandspindling Cortinarius scaurus, myrspindling Stig Jacobsson vid mikroskopet.

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 56

Cortinarius stillatitius, honungsspindling Russula aeruginea, grönkremla Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling Russula adusta, svedkremla Cystoderma carcharias, rödgrå grynskivling Russula aquosa, sumpkremla Entoloma conferendum, stjärnrödhätting Russula atroglauca Entoloma nidorosum Russula claroflava, gulkremla Exobasidium vaccinii, lingonsvulst Russula decolorans, tegelkremla Fomitopsis pinicola, klibbticka Russula gracillima, spädkremla Gloeophyllum sepiarium, vedmussling Russula paludosa, storkremla Gomphidius glutinosus, citronslemskivling Russula taigarum, taigakremla Gymnopilus picreus, mörkfotad bitterskivling Russula vinosa, vinkremla Hydnum repandum, blek taggsvamp Russula xerampelina, sillkremla Hydnum rufescens, rödgul taggsvamp Spathularia rufa, blek spadmurkling Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling Suillus luteus, smörsopp Lactarius rufus, pepparriska Trichaptum abietinum, violticka Laccaria laccata, laxskivling Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling Övriga fynd från Västra Ruvallen Lactarius deterrimus, blodriska Ceraceomerulius serpens, vindelgröppa, Populus tremulae Lactarius plumbeus, svartriska trunk, leg, det & foto TL,TL 12616, C Lactarius trivialis, skogsriska Ceriporiopsis mucida, strålticka, Betula trunk, leg, det & Leccinum versipelle, tegelsopp foto TL,TL 12619, C Leccinum vulpinum, tallsopp Clitopilus hobsonii, leg, det & foto TL,TL 12615, C Lepista flaccida, rödbrun trattskivling Confertobasidium ochraceum, leg & det TL,TL 12611, C Lyophyllum conglobatum (=fumosum), röktuvskivling Cordyceps capitatus s. str. on Elaphomyces muricatus, Marasmius androsaceus, tagelbrosking huvudlik svampklubba på marmorerad hjorttryffel, Micromphale perforans, barrbrosking leg, det & foto TL,TL 12609, C Mycena abramsii, sommarhätta Cudonia confusa, blek mössmurkling, Picea litter, leg, det & Mycena galericulata, rynkhätta foto TL,TL12613, C Mycena pura, rättikhätta Inocybe flocculosa, luddtråding, leg & det ABN Mycena rubromarginata, rödeggad hätta Lachnellula suecica, leg, det & foto TL,TL 12612, C Mycena sanguinolenta, mörkeggad blodhätta Nemania atropurpurea, Populus tremulae trunk, leg & det Phellinus chrysoloma, granticka TL,TL 12621, C Phellinus viticola, vedticka Russula citrinochlora, leg & det PAM

Kommentar Alloclavaria purpurea, luddfingersvamp var nad). Övriga arter i listan är vanliga i granskogsmiljöer intressant fynd. Den växer mest i fina ängsgranskogar. I inom mittsvenska området. JOT. mellannorrland ser vi den ibland i exklusiva bäckmiljöer Arten hänföres nu till släktet Alloclavaria som bl.a. känne- t.ex. vid Mpd, Haverö sn, Nipbäcken där luddfingersvampen tecknas av tjockväggiga hår.Arten är mer släkt med växer i gammal örtrik granskog med lappsmörblomma, Hymenochaete än med övriga Clavariaarter som däremot skogsbräsma och skogsfru. Luddfingersvampen fördes upp är besläktade med typiska skivsvampar.TL på svenska rödlistan år 2000 och i kategorin NT (missgyn-

Ruvallen med omgivning,Tännäs socken, Härjedalen, 1326755; 6945455 Kartblad 17C9f Småruta 17C9f 01 Gammal barrskog, tidigare betade fäbodskogar, kalkmark 6 km Funäsdalen NV 17.08.2006

Skrivare: Hans Andersson,Anita och Leif Stridvall Amanita fulva, brun kamskivling, LAS Albatrellus confluens, brödticka, Sonja Kuoljok Amanita regalis, brun flugsvamp,Anita Blom

57 Amphinema byssoides, kraterskinn, Picea moss/litter TL Cortinarius multiformis, lökspindling, LAS Antrodia heteromorpha, tickmussling, leg Arne Ryberg, det Cortinarus ochrophyllus, ockraspindling,Ann-Mari SJ Bergström Ceraceomyces serpens, leg & det TL, C Cortinarius paragaudis, tegelbandspindling, LAS Ceriporiopsis mucida, strålticka, leg & det TL, C Cortinarius pholideus, tofsskivling, Betula, Norbert Arnold Chalciporus piperatus, pepparsopp, LAS Cortinarius sanguineus, blodspindling, Norbert Arnold Chondrostereum purpureum, purpurskinn, LAS Cortinarius semisanguineus, rödskivig kanelspindling, Inger- Chroogomphus rutilus, rabarbersvamp, LAS Lise Walter Clavaria purpurea, luddfingersvamp, fjällbjörkskog med Cortinarius stillatitius, honungsspindling gran och björk, Lars G. Ljungberg, UPS Cortinarius subtortus, doftspindling LAS Clitocybe candicans, vit trattskivling, LAS Cortinarius talus, halmspindling, LAS Clitopilus hobsonii, vedmjölmussling, leg & det TL, C Cortinarius traganus, bockspindling LAS Collybia alpina,Ann-Mari Bergström Cortinarius trivialis, trappspindling, LAS Collybia cirrata, liten nagelskivling, LAS Cortinarius vibratilis, gallspindling, LAS Conferticium ochraceum, sprickskinn, leg & det TL,herb TL Cudona confusa, blek mössmurkling, leg & det TL, C Coprinus acuminatus, puckelbläcksvamp, LAS Entoloma conferendum, stjärnrödhätting, LAS Cordyceps capitata, huvudlik svampklubba, leg & det TL, Entoloma formosum, LAS herb TL Exidia repanda, köttkrös, björk, Inger-Lise Walter, det Cortinarius acetosus, LAS Anna-Elise Torkelsen Cortinarius acutus,Ann-Mari Bergström Exidia thuretiana, lövved, JV (mikroskoperad) Cortinarius anomalus sensu lato, björkspindling, LAS Flammulaster limulatus, LAS, conf SJ Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, LAS Galerina calyptrata, luvhätting, LAS Cortinarius badiovinaceus, granskog, leg Arne Ryberg, det HL Gloeophyllum sepiarium, vedmussling, gran, Hans Cortinarius betulinus, blekblå spindling, LAS Andersson Cortinarius biformis,Ann-Mari Bergström Gomphidius glutinosus, citronslemskivling, LAS Cortinarius brunneus, umbraspindling, LAS Hydnum repandum, blek taggsvamp, Hans Andersson Cortinarius brunneus var clarobrunneus, Lars G. Hygrocybe cfr aurantiosplendens, fager vaxskivling, Ljungberg Norbert Arnold, conf. SJ Cortinarius callisteus, lokspindling, Norbet Arnold, UPS Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling, LAS Cortinarius caperatus, rimskivling, Hans Andersson Hygrophorus inocybiformis, skäggvaxskivling, LAS Cortinarius casimiri, storsporig spindling, Eva Grönvall Hygrophorus inocybiformis, skäggvaxskivling, Lars G. Cortinarius cinnamomeus, kanelspindling, LAS Ljungberg & Ivar Sörensen, foto LGL, UPS Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling, LAS Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling, LAS Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling,Ann-Mari Hyphodontia cf breviseta, leg & det TL, C Bergström, det SJ Hypholoma capnoides, rökslöjskivling, LAS Cortinarius decipiens, det Norbert Arnold, utställd Hypholoma elongatum, långfotad slöjskivling, LAS Cortinarius delibutus, gulspindling, Betula, Picea, Salix, Inocybe fuscidula, strecktråding, Picea-Betula-Salix, Birgitta Birgitta Gahne Gahne (mikrosk.) Cortinarius dilutus, blekfotad spindling, Norbert Arnold, Inocybe geophylla, sidentråding, LAS conf + mikrosk. SJ Inocybe lacera, mörktråding, LAS Cortinarius evernius, lilaspindling, LAS, SJ Inocybe nematoloma, LAS, GB Cortinarius flabellus, Picea, leg Ann-Mari Bergström, det Inocybe soluta, LAS, GB Norbert Arnold Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling, LAS Cortinarius flexipes var inolens, toppspindling, LAS Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling, LAS Cortinarius gentilis, gulbandad spindling, leg Ann-Mari Laccaria laccata, laxskivling, LAS Bergström, det SJ Laccaria proxima, stor laxskivling, LAS Cortinarius illuminus, LAS, GB Lachnellula suecica,TL, C Cortinarius laniger, ullspindling, Picea, Norbert Arnold Lachnellula suecica, JV, UPS Cortinarius limonius, eldspindling, Norbert Arnold Lactarius deliciosus, läcker riska, LAS Cortinarius melleopallens, honungsblek spindling, LAS + Lactarius deterrimus, blodriska, LAS flera fynd

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 58

Lactarius flexuosus, buktriska, LAS Russula adusta, svedkremla, Hans Andersson Lactarius mammosus, mörk kokosriska, LAS Russula aeruginea, grönkremla, HK, HK06021 Lactarius repraesentaneus, gulriska, LAS Russula aquosa, sumpkremla, LAS Lactarius sphagneti, vitmossriska, LAS Russula atroglauca, gran-björk, leg Ivar Sörensen, foto + Lactarius spinosulus, fjällriska, LAS mikros. HK, HK 06017 Lactarius trivialis, skogsriska, LAS Russula citrinochlora, LAS Lactarius tuomikoski, LAS Russula citrinochlora, HK, HK06020 Lactarius uvidus, lilariska, LAS Russula consobrina, nässelkremla, LAS Lasiosphaeria strigosa, leg & det TL, herb TL Russula decolorans, tegelkremla,Wolfgang Helfer, utställd Leccinum scabrum, björksopp, Hans Andersson Russula griseascens, grånande giftkremla, LA Leccinum versipelle, tegelsopp, LAS, LAS Russula lutea, äggkremla, LAS, utställd Lycoperdon lambinonii, grusväg i granskog, leg Arne Russula nitida, åderkremla, LAS + HK Ryberg, det Jeppson, (MJ) Russula olivina, olivinkremla, leg Ann-Mari Bergström, det HL, IK Marasmiellus perforans, barrbrosking, LAS Russula paludosa, storkremla, HK, LAS Marasmiellus perforans, barrbrosking, leg & det TL,herb TL Russula postiana Romell, HK Marasmius androsaceus, tagelbrosking, Joachim Krumlinde Russula puellaris, siennakremla, LAS Mycena epipterygia, flåhätta, LAS Russula sphagnophila, vitmosskremla, leg HK, conf SJ Mycena galericulata, rynkhätta, LAS Russula taigarum, taigakremla, LAS Mycena galopus, mjölkhätta, LAS Russula vesca, kantkremla, HK Mycena laevigata, halhätta, LAS Russula vinosa, vinkremla, LAS Mycena rubromarginata, rödeggad hätta, LAS Stereum sanguinolentum, blödskinn, Åke Strid Nemania atropurpurea, leg & det TL, herb TL Stropharia psedocyanea, pepparkragskivling, LAS Otidea caligata, marken, JV, UPS Suillus luteus, smörsopp, LAS Panus conchatus, broskmussling, LAS Trichatum abietinum, violticka, granlåga, Åke Strid Peziza badia, brunskål, vägkant, leg HK, det Nils Lundqvist Tricholoma inamoenum, luktmusseron, LAS Phellinus nigricans, svart eldticka, LAS, conf Åke Strid Tricholomopsis decora, stubbmusseron, LAS Pholiota heteroclita, lukttofsskivling, LAS + flera fynduppgifter Tubaria confragosa, ringskräling, björklåga, LAS Pholiota subochracea, aprikostofsskivling, LAS, conf SJ Tubifera ferruginosa, bikakesvamp, murken ved, Inger-Lise Walter Pluteus cervinus, hjortskölding, LAS Vibrissea truncorum, bäckmurkling + Scutellinia sp. murken Psilocybe tenax (= medullosa ss Ludwig, = sylvatica), deep ved, Jan-Åke Lönqvist, UPS in litter under Picea,TL + foto,TL 12614 Xerocomus subtomentosus, sammetssopp, JV

Kommentar Cortinariusfynden blev många (36 arter) i ängsgransko- ar som håller till i gamla kvävefattiga gräsmarker och på garna vid Ruvallen under bara ett besök. De 14 botaniska fjällhedar.Vi finner således denna brungula art på fina gamla svampveckorna i Borgsjö socken, västra Medelpd har visat hackslåttmarker i skogs- och kustbygden i mittsvenska att nordliga gamla kalkgranskogar kan hysa cirka 75–100 området. JOT olika arter av spindlingar t.ex. lokalerna Granbodåsen, Hygrocybe aurantiosplendens, fager vaxskivling. Julåsen och N Getberget. De ”bruna spindlingar”, mest inom Insamlarens signatur var väldigt otydlig. Denne hade skrivit undersläktet Telamonia,vi fann vid Ruvallen är vanliga arter Hygrocybe punicea. Stig Jacobsson hade strukit över och men kan ändå vara svårbestämda.Tack vare goda specialister istället skrivit dit Hygrocybe cfr aurantiosplendens. Fager på släktet Cortinarius (Håkan Lindström, Karl Soop, Ilkka vaxskivling är rödlistad i kategorin NT (missgynnad). JOT Kytövuori m.fl.) så fick vi nu namn på alla funna spindlingar. Hygrophorus inocybiformis, skäggvaxskivling. Förhoppningsvis lärde vi oss några nya arter inom denna En rödlistad, gråbrun, fjällig art som är bunden till gammal ekologiskt viktiga grupp av mykorrhizasvampar. Om några år mossig, kalkrik granskog och funnen från Dalarna och norr- kommer alla kända svenska spindlingar att presenteras i sär- ut i vårt land. Den står nära H. korhonenii som söderut skild del inom Svenska Artprojektet. JOT växer i bl.a. granplanteringar. Skäggvaxskivlingen är dock Cortinarius callisteus, lokspindling. Stig Jacobsson sällsynt. Under de fjorton Borgsjöveckorna 1982–2003 så konstaterade vid kvällens genomgång att lokspindling gjordes bara två fynd av denna rara taigaart. Siw Muskos är vanlig i mittsvenska områdets mossiga granskogar. JOT fann den 1994 i Jämtgavelns naturskogar. Under musseron- Entoloma formosum tillhör den grupp av rödskivling- veckan 1995 fann Ilkka Kytövuori skäggvaxskivling i

kalkrika guckuskomarker intill Skarpbäcken i Granboda by. Lycoperdon lambinonii, småsporig röksvamp är Fyndet bekräftades av holländaren Eef Arnolds som tog ganska okänt taxon, påminner morfologiskt om L. molle med sig belägget till Holland och Wijster (W). Flera av men har mindre sporer och annorlunda kapillitium. Känd arterna inom släktet Hygrophorus (skogsvaxskivlingar) är över hela Europa men överallt sällsynt, växer gärna i fjäll- sällsynta söderut i Europa. Eef Arnolds skrev t.ex. efter hed men även i vägkanter i borealasubalpina skogsmiljöer. musseronveckan i Borgsjö i brev 19/12 1995: ”I have very M. Jeppson good memories of the nice company, beautiful forests and Psilocybe tenax finns varken i EK eller i NM 1. JOT. interesting mushrooms during the Borgsjö week in 1995. Detta är sensu Ludwig. IK använde ett annat namn vid The richness of Tricholoma species and hydnaceous fungi möte häromåret i Finland.TL was quite remarkable. In mycological respect I enjoyed in Russula olivina, olivinkremla är en sällsynt, nordlig particular to study fresh collections of six Hygrophorus art i fina gamla ängsgranskogar. Den är rödlistad i katego- species from old coniferous forests which I had not seen rin VU (sårbar). JOT before! Most of them were collected by Ilkka Kytövuori, Russula citrinochlora var ett spännande fynd. Det an amazing mushroom hunter and good expert.” Skotten handlar om en medelstor kremla med olivgrön hatt som Roy Watling ledde Borgsjöveckan 1993 och skrev i tid- är beskriven av Singer från Altaibergen i Asien. Inte ovanlig skriften Jordstjärnan 1994:3 ”In Scotland members of the på sydvästra Grönland. (Knudsen & Borgen 1992). genus Hygrophorus are rare and cause a stir when found Under kremleveckan i Borgsjö 2001 samlades denna rara except for some excetions eg H. hypothejus and H. pustu- kremla på tre lokaler, samtliga belägna i kalkrik granskog latus”. Stockholmaren Erik Malm var stor kännare av vax- med inslag av björk och gråal (belägg finnes i UPS). För skivlingar. Han brukade hålla små föredrag i fält om arter- mer utförlig beskrivning, se artikeln ”Släktet Russula nas kännemärken under Borgsjöveckorna. Många av skogs- (kremlor) i Mittsverige” (Jordstjärnan 2002/3).Arten är vaxskivlingarna är kalkgynnade och synes även trivas i troligen sällsynt, kanske även förbisedd. JOT bergssluttningar med högt, rörligt grundvatten där deras fruktkkroppar ibland kan växa i stort antal och bilda stora ringar. JOT Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling är en fin matsvamp som är vanligare i den norrländska skogen än söderut. Den föredrar äldre rikare granskogar. JOT Inocybe nematoloma är uppförd på nya norska röd- listan i kategorin NT (missynnad). Denna spensliga gula- gulbruna tråding verkar nordlig i sin utbredning och kalkgynnad.Vi ser den rätt ofta bland vitmossor i fuktiga skogar och myrar i jämtska rikområdet. Bild finns i tidskriften Jordstjärnan 1989 (2).

Kantarell.

Röstavallen,Tänndalen,Tännäs socken, Härjedalen 19.08.2006

Arne Rybergs lista Boletus edulis, karljohan Lactarius torminosus, skäggriska Bovista nigrescens, svartnande äggsvamp Lactarius trivialis, skogsriska Cantharellus cibarius, kantarell (se bild) Leccinum holopus, kärrsopp Clitocybe odora, grön trattskivling Leccinum versipelle, tegelsopp Coprinus angulatus, liten brandbläcksvamp, Lentinellus vulpinus, rävmussling,Arne Ryberg brandplats,Arne Ryberg, UPS Lycoperdon umbrinum, umbraröksvamp, leg Arne Ryberg, Laccaria laccata, laxskivling det Jeppson (MJ) Lacrymaria lacrymabunda, tårspröding, vägkant, Lyophyllum decastes, mörk tuvskivling Arne Ryberg Pholiota highlandensis, kolflamskivling Lactarius representaneus, gulriska Russula aeruginea, grönkremla

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 60

Sandåsvallen,Tännäs socken, Härjedalen 1323000; 6941155 Natura 2000 (EU:s nätverk för värdefull natur), biografisk region: alpin. 17 hektar. Fäbodvall, fårbetad björkskog, kalkrikt 16.8.2006

Skrivare: Kerstin Bergelin, Bengt Petterson Cortinarius porphyropus, anilinspindling, betad fjällbjörks- Fäbodvall i östra delen av Tänndalen som fortfarande är i kog,Viola Fägersten bruk. Ängsmarken kring bodarna hävdas och den omgivan- Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, KB de björkskogen fårbetas.Tala vänligt med markägaren som Cortinarius torvus, strumpspindling, KB, det KS har skyltat ”Privat”! Cortinarius sp, leg Bengt Petterson, björkskog,vidi KS, ”okänd art”, Sandåsvallen SO, 1323255/6940855 Kerstin Bergelin (KB) skrev besöksgruppens långa artlista Crucibulum laeve, gul brödskorgssvamp, KB med arterna snyggt och prydligt textade. Cystoderma amianthinum, ockragul grynskivling, KB Amanita crocea, orange kamskivling, KB Cytidia salicina, sälgplätt, leg Bengt Petterson, det Gunilla Amanita flavescens, Nils-Otto Nilsson & Mats Karlsson Hederås Amanita fulva, brun kamskivling, KB Entoloma glaucobasis, leg Sören Gutén, det JV, UPS Amanita nivalis, snökamskivling,Ann-Sofie Karlsson Entoloma mougeotii, gråblå nopping,Ann-Mari Bergström Amanita vaginata, grå kamskivling, betad fjällbjörkskog, Ewa Entoloma serrulatum, naggnopping, KB Svensson Exidia repanda, köttkrös, björk, leg & det A-E Torkelsen Boletus edulis, karljohan, KB Exobasidium juelianum, lingonkvast, KB Bovista nigrescens, svartnande äggsvamp, KB Fomes fomentarius, fnöskticka, KB Bovista paludosa, sumpäggsvamp, leg Bengt Petterson Galerina pseudomycenopsis, lapphätting, leg Anita Blom, Bovista paludosa, sumpäggsvamp, rikkärr, leg Nils-Otto conf SJ, UPS Nilsson, UPS Gomphidius glutinosus, citronslemskivling,Wolfgang Helfer Cantharellus cibarius, kantarell, KB Gymnosporangium cornutum, hornrost, KB Chalciporus piperatus, pepparsopp, KB Hebeloma crustuliniforme, tårfränskivling, leg Ann-Mari Chlorociboria aeruginascens, grönskål, KB Bergström det JV Clitocybe gibba, sommartrattskivling, KB Hydnum repandum, blek taggsvamp, KB Clitocybe odora, grön trattskivling, KB Hygrocybe chlorophana, gul vaxskivling, Claes-Göran Clitopilus prunulus, mjölskivling, fårbetad björkskog, Mellberg Margareta Malmberg Hygrocybe conica, toppvaxskivling, KB Collybia dryophila, blek nagelskivling Hyphoderma setigerum, vårtskinn, leg Ann-Sofi Karlsson, Colpoma juniperi,Arne Ryberg det Gunilla Hederås Cortinarius anomalus, björkspindling, KB Inocybe geophylla, sidentråding, KB Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, KB Inocybe cervicolor, hjorttråding, KB Cortinarius cf bivelus, hålspindling, leg & det HL Inocybe flocculosa, luddtråding, leg Bengt Petterson, det SJ Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, KB Inocybe rimosa, topptråding, leg & det Ellen Larsson Cortinarius balaustinus, strålspindling, Betula, KB, det KS Inonotus obliquus, sprängticka, KB Cortinarius balteatus, bårdspindling, KB Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling, KB Cortinarius biformis, gycklarspindling, Norbert Arnold Laccaria laccata, laxskivling, KB Cortinarius caperatus, rimskivling, KB Lachnum bicolor, död ved, JV Cortinarius delibutus, gulspindling,Ann-Sofie Karlsson Lactarius flexuosus, buktriska, KB Cortinarius durus, betad fjällbjörkskog på andra sidan Lactarius fuliginosus, rökriska, Nils-Otto Nilsson vägen,Viola Fägersten, det KS, utställd Lactarius representaneus, gulriska, KB Cortinarius glaucopus, strimspindling, KB Lactarius rufus, pepparriska, KB Cortinarius infractus, bitterspindling, betad fjällbjörkskog, Lactarius theiogalus (=tabidus), småriska, KB Ewa Svensson Lactarius torminosus, skäggriska, KB Cortinarius lepidopus, KB, det KS Lactarius trivialis, skogsriska, KB Cortinarius cf leucophanes, gräddspindling, KB Lactarius vietus gråriska, KB Cortinarius paragaudis, tegelbandspindling, Eva Grönlund

Leccinum rotundifoliae, rensopp, Eva Grönlund Russula claroflava, gulkremla, KB Leccinum scaber, björksopp, KB Russula cyanoxantha var pelteraui, brokkremla, KB Lecccinum versipelle, tegelsopp, KB Russula decolorans, tegelkremla, betad fjällbjörkskog Lyophyllum connatum, vit tuvskivling Russula font-queri, gyllenkremla, leg Ann-Mari Bergström, Micromphale perforans, barrbrosking, KB det HK Mollisia cinerea coll, KB Russula gracillima, spädkremla, KB Mycena pura, rättikhätta, KB Russula intermedia (=lundellii), praktkremla, KB Orbilia sp, KB Russula lutea, äggkremla, betad fjällbjörkskog Panaeolus semiovata (= Panaeolus semiputrus), ringbro- Russulan nana, fjällkremla, KB king, hästspillning, Claes-Göran Mellberg Russula vesca, kantkremla,Viola Fägersten Paxillus involutus, pluggskivling, KB Russula vinosa, vinkremla, betad fjällbjörkskog,Viola Peziza echinospora, brun brandskål,Arne Ryberg Fägersten Phellinus igniarius, eldticka, KB Russula vinososordida, leg Bengt Petterson, det Mats Phellinus nigricans, svart eldticka, KB Karlsson Pholiota heteroclita, lukttofsskivling, Bengt Petterson Russula violacea, violkremla, KB Piptoporus betulinus, björkticka, KB Russula xerampelina coll, sillkremla, KB Pleurotus pulmonarius, blek ostronmusling, KB Stereum rugosum, styvskinn, KB Polyporus brumalis, vinterticka, smal gren av lövträd, Berit Stropharia semiglobata, gul kragskivling, hästdynga, KB Forsberg Suillus luteus, smörsopp,Wolfgang Helfer, conf SJ Resupinatus applicatus, strimmussling, död ved, JV, UPS Suillus variegatus, sandsopp, Berit Forsberg Rickenella fibula, vecknavling, KB Trametes ochracea, zonticka Russula adusta, svedkremla, Berit Forsberg Tremella karstenii, på Colpoma juniperina,Arne Ryberg Russula aeruginea, grönkremla, betad fjällbjörkskog Tricholoma fulvum, fläckmusseron, KB Russula betularum, bleknande björkkremla Uromyces geranii, på Geranium sylvaticum (skogsnäva), Russula chamiteae, leg Bengt Petterson, det Mats Karlsson Bengt Petterson, det Nils Lundqvist, UPS Russula chloroides, trattkremla, KB

Kommentar Entoloma glaucobasis är en liten brunaktig rödskiv- Russulaseminariet i Borgsjö 1984 då Henning Knudsen ling som verkar bunden till kalkrika ängsmarker i europeis- använde namnet för en kollekt av en grönaktig kremla. Se ka fjällområden. Den har tvåfärgad fot, upptill brun och tidskriften Jordstjärnan 2002 s. 36. Diskussionen om fyndet nedtill blå. Enligt Noordeloos Entolomabok (1992) sällsynt i nordvästra Härjedalens fjällvärld visar hur lite vi vet idag i Mellaneuropas berg. Enligt EK noterad i naturbetesmark i om svampars namn och svampars utbredning. JOT Fynd Skåne. Kandidat till rödlistan 2010? JOT bör samlas och mikroskoperas innan vi kan vara säkra. Det Hyphoderma setigerum, vårtskinn mikroskopera- var tydligen en grön kremla men var det verkligen brok- des och bestämdes av Gunilla Hederås. Skinnsvampar spe- kremla? Det finns annat som kan komma ifråga. Jag minns lar en viktig ekologisk roll i naturen som nedbrytare av diskussionen om fyndet i Borgsjö 1984. Eftersom det är en död ved. En del skinnsvampar bildar även mykorrhiza med så trivial art i Sydsverige och Danmark blir det lätt att högre växter! Tyvärr är Gunilla en av få mykologer i vårt mykologer inte tycker det är något att lägga tid på. SJ land som kan sätta namn på skinnsvampar. Därför blir Russula violacea, violkremla är inte uppgiven från denna grupp underrepresenterad vid mykologiveckor. JOT norra Sverige i EK. Rik björkskog anges som ekologi. Russula chamiteae Kuhner (= subrubens Lange) Violkremlan ingår i svårt och outrett komplex av arter såg vi under mykologiveckan på fjällhedar. Här växte denna runt Russula pelargonia, pelargonkremla, se tidskriften purpurröda–brunröda sillkremla på gammal fäbodäng.Arten Jordstjärnan 2002/2 s. 25. Flera insamlingar av violkremla finns inte uppgiven i EK men däremot i NM 2 med uppgift gjordes vid Sandåsvallen. JOT om förekomst i arktisk och alpin miljö med Salix. JOT Tremella karstenii är en gelésvamp som växer parasi- Russula cyanoxantha var peltereaui är ett taxon tiskt på skålsvampen Colpoma juniperi som i sin som använts för en grön form av brokkremla som sällsynt tur växer på döda grenar av enbuskar.Vi såg båda svam- är funnen norr om Dalälven.Vi fann den t.ex. vid parna på flera besökta lokaler under veckan. JOT

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 62

Skarvvålens sluttning N Tänndalen,Tännäs socken, Härjedalen Ca 1322555; 6944555 Björkskog, dryashed, myr 19.08.2006

Lars Thure Nordin ledde vandringen över fjällvidderna. Lactarius torminosus, skäggriska Gruppen inventerade främst kring Skarvvålen längs leden Leccinum rotundifoliae, rensopp upp mot Lillskarvens topp. (1224 m.ö.h.) Leccinum scabrum, björksopp Leccinum versipelle, tegelsopp Amanita fulva, brun kamskivling Lichenomphalia hudsoniana, bålnavling, Lillskarven, leg Jan- Clavulina cinerea, grå fingersvamp, Kjell Olofsson Åke Lönqvist, det TL, UPS Cerrena unicolor, slingerticka, leg Nils Virhammar, det Åke Lycoperdon nigrescens, mörk röksvamp, leg Kjell Strid Olofsson, det Mikael Jeppson Clitocybe strigosa Melanoleuca grammopodia, isabellmusseron Cortinarius alpinus/favrei, Kjell Olofsson Mycena pura, rättikhätta Cortinarius caperatus, rimskivling Neottiella vivida, dryasheden, Lillskarven, leg Jan-Åke Cortinarius infractus, bitterspindling, björkskog, Lars Thure Lönqvist, det TL, UPS Nordin, det SJ Ramsbottomia asperior, Lillskarven, leg Jan-Åke Lönqvist, Cortinarius stillatitius, honungsspindling, björkskog, Lars G. det Arne Ryberg, UPS Ljungberg Russula aeruginea, grönkremla, HK Discinella sp. kalfjäll i mossa i snölega, leg och foto Kjell Russula chloroides, trattkremla, HK Olofsson, det TL, UPS Russula claroflava, gulkremla Entoloma caesiocinctum, det JV, UPS Russula decolorans, tegelkremla Entoloma mougeotii, gråblå nopping, leg Nils Virhammar, Russula emetica var. betularum, blek giftkremla, Lars G. det LAS, conf SJ Ljungberg Entoloma poliopus, ängsnopping, kanten av rikkärr, Lars G. Russula font-queri, gyllenkremla, HK06018 Ljungberg Russula nana, fjällkremla Entoloma serrulatum, naggnopping, leg Bertil Svensson, det JV Russula versicolor, skarp siennakremla, HK Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling Tricholoma fulvum, fläckmusseron, Berit Rodling- Hygrocybe conica, toppvaxskivling, dryashed, Jan-Åke Martinsson, Lönqvist Tricholoma viridilutescens, gulgrön kantmusseron, leg HK, Hygrocybe pratensis, ängsvaxskivling, Bertil Svensson det SM, UPS Inocybe bongardii, dofttråding, Skarvvålens sydsluttning, Xerocomus subtomentosus, sammetssopp fjällbjörkskog, Jonny Svensson, UPS Inocybe lacera, mörktråding Kommentar Laccaria laccata, laxskivling Neottiella vivida anges från Skåne i EK, nu tydligen på Lactarius glyciosmus, kokosriska fjällsemester i Härjedalen! JOT

Skärkdalen, öster om vägen till Ljungdalen och 2.5 km N bron över Skärkan, Storsjö socken, Härjedalen, Storsjö sn Ca 1347555; 6970555 19.08.2006 Ängsgranskog med björk

Collybia tuberosa, spissknollet flathatt,Anne Molia Cortinarius huronensis, leg Elna Hultqvist, det KS Cortinarius bataillei, orangespetsig spindling, KS, UPS Cortinarius infractus, bitterspindling, leg Lars G. Ljungberg, Cortinarius borgsjoensis, blåbandad spindling, granskog, KS, conf KS, utställd HL mikroskoperat, UPS Cortinarius limonius, eldspindling, blåbärsgranskog, leg Ivar Cortinarius camphoratus, stinkspindling, Nils Virhammar Sörensen, conf KS

63 Cortinarius scaurus, grön skivslörsopp,Anne Molia, det KS Russula emetica, giftkremla, HK Cortinarius subtortus, dofttråding, Lars G. Ljungberg Russula gracillima, spädkremla, HK Hygrophorus piceae, granvaxskivling, leg Lars G. Ljungberg, Russula queletii, krusbärskremla, HK det SJ Russula sanguinea, blodkremla, HK Hypholoma marginatum, kantslöjskivling, granved, KS Russula sphagnophila, vitmosskremla, HK Lactarius leonis, lejonriska, IK Russula vinosa, vinkremla, HK Lactarius tuomikoskii, IK Spathularia rufa, blek spadmurkling, Lars G. Ljungberg, Russula aeruginea, grönkremla, HK utställd Russula anatina, skimmerkremla, HK, HK06029 Tubaria confragosa, ringskräling, björk, leg Nils Virhammar, Russula aquosa, sumpkremla, HK det SM Russula chloroides, trattkremla, HK06023 Russula claroflava, gulkremla, HK Kommentar Russula consobrina, nässelkremla, HK Russula anatina var spännande fynd, se diskussion om Russula decolorans, tegelkremla, HK denna art i Jordstjärnan 2002/3 s.33. JOT

Storkläppvallen, Ljusnedal socken, Härjedalen 1329650 / 6960750 (200 m) 17.8.2006

Kerstin Bergelin (KB) skrev gruppens artlista. Fäbodvall inkl vägkanter, skogsmark till vallen. Inv. området ca Cortinarius cf illuminis, leg Bengt Petterson, det SJ 5 ha. Ingår i Stor-Mittåkläppens Natura 2000-område Cortinarius porphyropus, anilinspindling, Bengt Petterson, det SJ Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, KB Agrocybe praecox, tidig åkerskivling, KB Cortinarius talus, halmspindling, KB Amanita crocea, orange kamskivlig, KB Cortinarius umbrinolens, jordspindling, dvärgbjörk, Sören Gutén Amanita fulva, brun kamskivling, under Betula pubescens, Entoloma conferendum, stjärnrödhätting, KB leg & det JV, JV06-228 Entoloma glaucobasis, Jan Vesterholt Amanita vaginata, grå kamskivling, under Betula pubescens, Entoloma sericellum, bleknopping,Alf & Britt Nilsson leg & det JV, JV06-229 Exobasidium vaccinii, lingonsvulst, KB Amanita battarrae, zonkamskivling, KB Hebeloma crustuliniforme, tårfränskivling, KB Bovista nigrescens, svartnande äggsvamp, KB Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling, Salix Clitocybe odora, grön trattskivling, KB Helvella lacunosa, svart hattmurkla, naken jord,ABN Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling, KB Hygrocybe biminiata, leg Bengt Petterson, det + mikrosk. Cortinarius anomalus sensu lato, björkspindling, KB KB, Herb KB Cortinarius balaustinus, strålspindling, KB Hygrocybe conica, toppvaxskivling, KB Cortinarius caperatus, rimskivling, KB Hygrocybe insipida, småvaxskivling,Alf & Britt Nilsson Cortinarius delibutus, gulspindling, leg Nils Virhammar, det JV Hygrocybe pratensis, ängsvaxskivling, Bengt Petterson

os Hypomyces spadiceus, skäggriskesnylting, Kerstin Wiking Inocybe flocculosa, luddtråding,Alf & Britt Nilsson

Siw Musk Inocybe geophylla, sidentrådskivling, Bernt Hägg oto: F Inocybe sp, under Salix, leg & det JV, JV06-235 Inocybe lacera, in grassland, mörktråding, leg & det JV,JV06-233 Laccaria laccata, laxskivling, KB Laccaria proxima, stor laxskivling, KB Lactarius glyciosmus, kokosriska, KB Lactarius trivialis, skogsriska, KB Lactarius vietus, gråriska, KB Leccinum rotundifoliae, rensopp, KB Leccinum holopus, kärrsopp, KB Jonas Ljungström, Erna Strid och Gunnel Avehag. Leccinum scabrum, björksopp, KB

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 64

Lactarius theiogalus (=tabidus), småriska, KB Russula nitida, åderkremla, KB Lactarius torminosus, skäggriska, KB Russula pubescens, KB Leccinum versipelle, tegelsopp, KB Russula xerampelina coll, sillkremla, KB Mycena galopus, mjölkhätta, KB Peziza badia, brunskål, KB Kommentar Piptoporus betulinus, björkticka, KB Entoloma glaucobasis är ny för Sverige! Denna rara Russula aquosa, sumpkremla, KB ängssvamp samlades även på Sandåsvallen i Tänn- Russula betularum, blek giftkremla, KB dalen. JOT Russula claroflava, gulkremla, KB Hygrocybe biminiata är enligt danska boken ”The Russula delica, trattkremla, KB genus Hygrocybe” synonym med H. substrangulata som vi Russula lundellii, praktkremla, KB under veckan fann i en del rikkärr. JOT

Stor-Mittåkläppen/Kliepe (1212 m), Ljusnedal socken, Härjedalen, 1328655; 6962255 Natura 2000 (EU:s nätverk för värdefull natur), biogeografisk region: alpin. Drygt 1100 hektar. 17.08.2006

Inga Lill Häggberg skrev en lista Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling, Inga-Lill Häggberg Ungefär mitt i byn Bruksvallarna finns skylt ”Mittåkläppen” Lactarius fuliginosus, rökriska (2.5 km väster avtagsvägen mot Flon), sedan vägavgift med Lactarius vietus, gråriska, Inga-Lill Häggberg 30 kr/bil.Vandringen utgår från Djupdalsvallen. Först passe- Leccinum scabrum, björksopp, Inga-Lill Häggberg rar man genom fjällbjörkskog av lite torrare typ. Sedan öpp- Mycena pura, rättikhätta, leg & det TL, herb TL nar sig landskapet mot hedarna. En härlig fjällvandring vidtar Mycena rosea, rosa rättikhätta, björkskog, Berit Forsberg upp till toppen av detta artrika blomsterfjäll (1212 m.ö.h.) Pholiota highlandensis, kolflamskivling, brandplats i björks- med sin typiska profil. På toppen finns kalkrik fjällsipphed kog, Berit Forsberg (dryashed) där Stig Jacobsson förut noterat bl.a. riskan Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling, Inga-Lill Lactarius groenlandicus och trådingen Inocybe leucoblema. Häggberg Pluteus cervinus, sköldskivling, Inga-Lill Häggberg Fjällbjörkskog Russula aeruginea, grönkremla, Inga-Lill Häggberg Amanita vaginata, grå kamskivling Inga-Lill Häggberg Russula claroflava, gulkremla, Inga-Lill Häggberg Cerrena unicolor, slingerticka, Inga-Lill Häggberg Russula vesca, kantkremla, Bo Eriksson Coltricia perennis, skinnticka, Inga-Lill Häggberg Russula vinosa, vinkremla, Inga-Lill Häggberg Coprinus lagopides, stor brandbläcksvamp, brandfläck, leg Russula xerampelina coll, sillkremla, Inga-Lill Häggberg Berit Forsberg, det JV Stereum rugosum, styvskinn, björkstubbe, leg Bo Eriksson, Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling, leg Ann- det Åke Strid Britt Staernes, det Ivar Sörensen Trichaptum abietinum, violticka, tallstockar Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, Inga-Lill Häggberg Fjällhed Cortinarius balaustinus, strålspindling, leg Karin Kellström, Agaricus campestris, ängschampinjon, Ewa Svensson det JV, UPS Amanita nivalis, snökamskivling, Inga-Lill Häggberg Cortinarius caperatus, rimskivling, Inga-Lill Häggberg Amanita oreina, leg Inga-Lill Häggberg, det PAM, UPS Cortinarius delibutus, gulspindling, Inga-Lill Häggberg Amanita oreina (J.Favre) Bon, Salix herbacea, leg & det Cortinarius heterocyclus, leg Ann-Britt Staernes, det HL PAM, PAMSU06-37, UPS Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling, Ewa Svensson Bovista cretacea, nordisk äggsvamp, moist subalpine grass- Cortinarius septentrionalis, auroraspindling,Ann-Britt Staernes land, alt. 1000 m. leg A. Karlsson, Entoloma nitidum, svartblå rödling, leg Inga Lill Häggberg, UPS J. Nilsson & M. Jeppson, det M. Jeppson (MJ 8147) Hydnum repandum, blek taggsvamp, Inga-Lill Häggberg Bovista nigrescens, svartnande äggsvamp, M. Jeppson Kuehneromyces mutabilis, föränderlig tofsskivling, Inga-Lill Clitocybe geotropa, häggtrattskivling, dvärgbjörk, leg Ann- Häggberg Britt Staernes, det SJ, UPS Laccaria laccata, laxskivling, Inga-Lill Häggberg

65 Clitocybe lapponica, lapptrattskivling, leg Gerda Stenström, Lactarius dryadophilus, dryasriska, Eva Grönlund, UPS det PAM, UPS Lactarius salicis-reticulatae, ripriska, among Salix sp, leg, Helvella elastica (ss NM 1), smal hattmurkla,TL, UPS foto, mikrosk. Mattias Luderitz, conf PAM Helvella nigricans (ss NM 1), sotmurkla, leg Claes-Göran Lycoperdon cf niveum, Dryas vegetation, leg & det M. Mellberg, det TL, UPS Jeppson, (MJ 8147) Hygrocybe calciphila, vid stig med lav och mossa, leg och Multiclavula vernalis, enkel lavklubba, Claes-Göran det Sören Gutén, UPS Mellberg Laccaria montana, Inga-Lill Häggberg m fl Mycena pura, rättikhätta, Claes-Göran Mellberg Lactarius dryadophilus, dryasriska, leg Ann-Britt Staernes, Russula nana, fjällkremla,Ann-Britt Staernes det JV, UPS Scutelinia kerguelensis, leg Ewa Svensson, UPS

Kommentar Hygrocybe calciphila mikroskoperades av Sören Guten som växer med Salix caprea, sälg, i skogslandet. Ripriskan som förut sett arten bl.a. på Gotland. Den är förut inte är beskriven utifrån insamling från fjället Laktatjuekko i känd från norra Sverige. Fynden är en parallell till en del Lappland av fransmannen Kuhner (holotypus). JOT andra kalksvampar t.ex. Geastrum minimum, liten jordstjär- Helvella nigricans, sotmurkla ej uppgiven från na som finns söderut på kalksten men även anträffas på norra Sverige i EK. JOT kalksten i fjällområden. JOT Lycoperdon cf niveum.The determination needs confirmation using molecular methods. M. Jeppson Lactarius salicis-reticulatae, ripriska växer på kalk- Multiclavula vernalis, enkel lavklubba växer på rik fjällsippshed med viden, främst Salix reticulata, nätvide. naken jord på fjällheden som täcks av alger. JOT som känns igen på brunröda bladskaft och nätådriga blad. Scuttelinia kerguelensis är en art av ”ögonskål” Ripriska påminner till utseendet om L. aspideus, videriska, som bara finns på kalkrik mark i kalfjällsmiljö. JOT os Siw Musk oto: F

Nils Lundqvist som deltog i mykologiveckan är stor kän- nare av koprofila svampar, alltså svampar på dynga.

Storruet S,Tännäs socken, Härjedalen, 1327125; 6946555 Här finns fin gammelskog som Naturskyddsföreningen i gen till Morvallen. Följ stig åt höger på en issjöstrandlinje. övre Härjedalen utsett till sin ”kampanjskog”. Flera nyckel- Fina aspbestånd i början.Tyvärr så blev inte området biotoper är inringade i området. För att lättast ta sig till inventerat. området, kör bil till Ruvallens parkering (betalväg). Gå sti-

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 66 Andersson Hans oto: F

Renar vid utställningslokalen.

Renens bete viktigt för kalfjällens biologiska mångfald! Utanför vår arbets- och utställningslokal vid Hamra värdshus av fjällens biologiska mångfald. Den underbara mångfald av fanns dagligen renar från Tännäs sameby.Vi besökte även blommor, svampar, fjärilar och annat som finns på fjällheden områden som hör till Mittådalens sameby t.ex. Flatruet. skulle hotas om renbetet upphörde. Samtidigt bör renbetet Gruppen som inventerade svamp på Flatruet stannade under inte ske så intensivt och koncentrerat att vegetationen hemfärden i Mittådalens sameby och handlade renkött och försvinner. Renstammen har under århundraden varierat från sameprodukter. Olika former av fiske- och jaktturism och 150 000 till 300 000 renar under vissa toppår (1890, 1910, försäljning av hantverk och renprodukter är en växande näring 1930, 1955 och senast 1990. På Mittåkläppens fjällhedar var för samerna. Mykologiveckan ägde således rum mitt i rensköt- ett stort antal renar instängslade kring 1990 vilket resulterade selns kärnområden. i överbetning och vegetationsblottor som nu börjar slutas Linné skriver i Lappländska resan 1734: ”Renen tager stor efter femton år. Sedan dess har renantalet minskat till cirka skada då om hösten snö kommit som smältes och därpå 230 000 i hela landet. Men hotet mot fjällens biologiska mång- fryser till is, att renmossan bliver frusen.Ty all sin föda om vin- fald är inte överbetning utan för svagt bete! Buskar, ris och tern tager renen merendels av renlav. Har han ej det, dör han, viden breder ut sig vid svagt bete.Varmare klimat bidrar även ty hö äter han ej. Lapparna hugga fuller neder träd, att han må till denna trend. Därmed hotas den kortsnaggade artrika fjäll- äta skägglav”. De milda vintrar som vi numera ofta har med hedens alpina växter, djur och svampar. I framtiden torde fler isbark över lavmattorna, renarnas mat, innebär stora av de exklusiva fjällhedsarterna i vårt land hamna på rödlistor- svårigheter för rennäringen. na! För att kompensera denna negativa utveckling borde I Sverige finns cirka 20 000 samer, varav 2–3000 lever i renantalet kanske ökas i framtiden? Men idag är rennäringen i renskötande hushåll. Renskötselrätten får endast brukas av Härjedalen hårt trängd. Den växande turismen medför medlemmar i någon av landets 51 samebyar. De svenska störningar under t.ex. kalvningstiden. Samerna har i rättegång kalfjällens natur är delvis formade av renens bete och tramp. förlorat den fria rätten till vinterbete på privata skogsägares Vilket ger kortsnaggad vegetation och markblottor som gyn- mark nere i skogslandet. Skogsbolagens och statens skogar är nar ängs- och hedarter. Renbetet är en av förutsättningarna däremot ceritifierade enligt systemet FSC och där erkänns för miljömålet om ”storslagens fjällmiljö” och för bibehållande samernas rätt till vinterbete i skogslandet.

Tre trattskivlingar på Dryashedarna Stig Jacobsson lyfte vid kvällsgenomgång fram nedanståen- ländska skogslandet t.ex. aldrig noterad i Medelpad. Men så de tre trattskivlingar (Clitocybe) som visade sig vanliga på dyker den upp igen på kalkrika dryashedar i fjällen.Vid kalfjällets dryashedar. JOT genomgången diskuterades om det finns en speciell fjäll- Clitocybe lapponica, lapptrattskivling, en småfjäl- form av häggtrattskivling.Våra fjällfynd hade i alla fall lig art som påminner om den vanliga Clitocybe gibba, samma doft som de sydliga fynden. JOT sommartrattskivling. JOT Clitocybe lateritia är en rödbrun art, beskriven av Clitocybe geotropa, häggtrattskivling. Arten franske mykologen Favre. Den är bunden till kalkhedar i växer norrut till Dalälven men verkar helt saknas i norr- fjällen men verkar lite känd i nordiska länder. JOT

67 Svansjökläppen,Trååmbe (1125 m.ö.h.)Tännäs socken, Härjedalen Kartblad: 17C8c Småruta: 17C8c44 1314355; 6944355 19.08.2006 och 20.08.2006

En lista finnes med följande uppgiftslämnare: Hjalmar Cortinarius umbrinolens, jordspindling, LAS Croneborg, Stig Jacobsson, Ellen Larsson, Håkan Entoloma cetratum, skogsrödhätting LAS Lindström. Ellen och Hjalmar skrev även egna listor liksom Entoloma conferendum, stjärnrödhätting, LAS Karl Soop samt Anita och Leif Stridvall. Entoloma lazulinum, KS Ca 1 km väster om Hamra värdshus finns betalväg söder- Galerina paludosa, trådkärrhätting, sphagnum, PAM ut (träportal) på vilken man når ända upp på kalfjället nära Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling, JV Svansjöns nordvästra ände.Vägen upp till kalfjället är Hygrocybe citrinopallida, LAS, Herb LAS mycket brant. Området kring vägens slut är småkuperat Hygrocybe pratensis, ängsvaxskivling, Hjalmar Croneborg med kärr, gölar och videsnår i svackorna, omgivna av torra Hygrocybe substrangulata, sphagnum log, PAM, UPS kullar med enbuskar och dvärgbjörk. Underbar utsikt över Inocybe sp. leg & det EL, herb EL Tänndalen och Tännåns dalgång. Söderut ser man Inocybe acutella, leg & det EL, herb EL Storvigeln och gränsfjäll där myskoxar ibland betar som- Inocybe aurea, Betula nana, leg & det EL, herb EL martid. Lättgångna och uppmärkta vandringsleder längs Inocybe cf acutella, Salix herbacea, leg & det EL, herb EL Svansjön och Rutfjället (det senare fjället kan även nås Inocybe calamistrata, grönfotstråding, EL norrifrån, från Västansjögården). Svampfloran kring Inocybe cf canescens, leg & det EL, herb EL Svansjökläppen var outforskad före vårt besök. På dalens Inocybe cincinnata, violtråding, EL motsatta sida ligger det kalkrika Hamrafjället medan Inocybe diabolica, leg & det EL, herb EL, foto PAM Svansjökläppen vilar på sur berggrund. En förkastning i Inocybe griseoscabrosa, leg & det EL, herb EL jordskorpan har resulterat i kalkrika ”grönskande” fjäll Inocybe cf humilis, EL från Hamrafjället och Skarvarna i söder norrut över Inocybe lacera, mörktråding, EL Mittåkläppen och Axhögarna till Helags och Inocybe mixtilis, löktråding, EL Vargtjärnsstöten och vidare in i Jämtland. Medan fjällen Inocybe ovatocystis (= lanuginosa), leg Sören Gutén, det söder om Tänndalen, ner mot Dalagränsen, är kargare, SJ, herb EL gråare och artfattigare t.ex. i Rogens storsteniga naturre- Inocybe rimosa, topptråding, KS servat med sina sjöar och åsryggar. Inocybe salicis-herbaeae, sphagnum med Betula nana, EL + foto Fattig (sur) fjällhed Inocybe soluta, leg & det EL, herb EL Amanita nivalis, snökamskivling, LAS Laccaria laccata, laxskivling, LAS Clavaria argillacea, hedfingersvamp, i grus, leg Monica Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling, EL+HC Svensson + foto, det Johan Nitare, UPS Laccaria montana, KS Clavulina cinerea, grå fingersvamp, Ilkka Kytövuori Lactarius moseri, knoppriska, blötmosse på fjället, leg Collybia alpina, Sören Gutén Monica Svensson, det HL & KS Collybia alpina, sur fjällhed med kråkris, leg & det PAM, Lactarius rufus, pepparriska, EL PAMSU06-36 Lactarius salicis-herbaceae, fjällhedsriska, Ilkka Kytövuori Cortinarius alpinus, fjällhedsspindling, LAS Lactarius torminosulus, dvärgbjörksriska, Betula nana, Cortinarius caperatus, rimskivling, EL PAM, conf JV Cortinarius croceus ssp norvegicus, KS Lactarius vietus, gråriska, LAS Cortinarius delibutus, gulspindling, HL Leccinum cyaneobasileucum, Betula nana + sphagnum, PAM Cortinarius diasemospermus, översilad sluttning med Salix Leccinum rotundifoliae, rensopp, LAS herbacea, leg & det HL, PAM, PAMSU-06-29 Lichenomhalia hudsoniana, bålnavling, vindpinad bergkam Cortinarius fennoscandicus, renspindling, KS med kråkris, på kiselhaltig berghäll, Cortinarius lepidopus, LAS leg & det PAM, PAMSU06-28 Cortinarus obtusus, jodoformspindling, LAS Lichenomphalia umbellifera, vecknavling, vindpinad berg- Cortinarius parvannulatus, kragspindling, HL kam med kråkris, leg & det P-A Moreau, Cortinarius polaris, LAS, herb LAS, HL, PAM PAMSU06-27 Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, HL Omphalina obatra, leg KS, det PAM, UPS

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 68

Pholiota myosotis, olivslöjskivling, LAS ha gjort första svenska fyndet! Grattis IngaLill! JOT Russula citrinochlora, översilad sluttning med dvärgbjörk, Russula norvegica är enligt fransmannen Lamoure dvärgvide, sphagnum, leg & det PAM, (1982) den av fjällens kremlor som mest gillar sur mark. PAMSU06-30 Men vi fann arten även på Hamrafjället. JOT Russula claroflava, gulkremla, LAS Russula nana, fjällkremla, LAS Fjällbjörkskog Russula norvegica, nordkremla, leg Monica Svensson, det Amanita crocea, orange kamskivling, KS HL, UPS Amanita fulva, brun kamskivling, KS Russula oreina, rensillkremla, EL Chalciporus piperatus, pepparsopp, KS Russula saliceticola, videkremla, KS Collybia confluens, brosknagelskivling, KS Russula scotica, vindpinad bergkam med kråkris och med Collybia dryophila, blek nagelskivling, KS dvärgbjörk i lägre, fuktigare partier, PAM, Cortinarius anomalus, björkspindling, KS PAMSU06-31, UPS Cortinarius armillatus group, KS, utställd Typhula micans, Carex sp, Ibai Olariaga Cortinarius balaustinus, strålspindling, leg Monica Svensson, det HL Kommentar Cortinarius calopus, skönfotad spindling, KS Inocybe aurea växte med Betula nana (dvärgbjörk) på Cortinarius caperatus, rimskivling, KS kråkrisheden vid Svansjökläppen. Denna guldgula tråding Cortinarius croceoconus, spetspucklig kanelspindling, KS var förut mest känd från sur barrskog i södra Sverige. Men Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling, myr vid bäck, Hans-Gunnar Unger skriver i tidskriften Jordstjärnan leg Monica Svensson, det HL 1994/1 om fyra mycel på Hemsön i Ångermanland. Han Cortinarius delibutus, gulspindling, KS har även fin bild av arten. Nu dyker ”guldtrådingen” även Cortinarius flexipes var flabellus, KS upp i fjällvärlden! JOT. Cortinarius obtusus, jodoformspindling, KS Den är känd från alpin miljö i Alperna. SJ Cortinarius ochropallidus (=talus ss auct.), leg Mattias Inocybe lanuginosa, spärrfjällig tråding anges i Luderitz, det KS EK växa i ”sur barrskog” medan NM 1 anger ekologin till Cortinarius raphanoides, rättikspindling, leg Monica ”sandig mark och ruttna stubbar av lövträd”! Nu vet vi att Svensson, det HL arten även växer på sur fjällhed i Härjedalen! Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, KS Inocybe praetervisa, stor löktråding är inte upp- Cortinarius sphagneti (=tubarius), KS given från fjällen i EK. JOT Gymnopilus sapineus nec. auctor, leg KS, det PAM Inocybe salicis-herbaceae är en vitt spridd alpin art Hypholoma myosotis, olivslöjskivling, KS som tillhör praetervisagruppen. Den är inte känd förut Inocybe cervicolor, hjorttråding, leg & det EL, herb EL från Sverige men är förmodligen inte ovanlig. Ellen Larsson Inocybe rivularis, leg & det EL, herb EL fann den två veckor före mykologiveckan vid Latnajaure i Lactarius fuliginosus, rökriska, KS Lappland. SJ Lactarius glyciosmus, kokosriska, KS Omphalina obatra är en alpin art, beskriven av Favre.TL Lactarius mitissimus, brandriska, KS Russula scotica noterades flerstädes på hedarna kring top- Lactarius repraesentaneus, gulriska pen av Svansjökläppen. Denna milda, doftlösa kremla med Lactarius torminosus, skäggriska, KS hattfärg i gult och rött är beskriven av Pearson från Skottland, Lactarius trivialis, skogsriska, KS därav latinska namnet. Den kan möjligen förväxlas med Lactarius uvidus, lilariska, KS Russula versicolor, skarp siennakremla. Men R. scotica är mild i Lactarius vietus, gråriska, KS smaken och har även större sporer.Arten är förut bara känd Leccinum holopus, kärrsopp, KS från Finland och Frankrike. Inga-Lill Häggberg fick äran av att Leccinum roseofractum, rodnande strävsopp, KS

Ögonblicksbild Hjalmar Croneborg, Ellen Larsson och Stig Jacobsson Svansjön och kom tillbaka till värdshuset. Båda var strålan- vandrade på egen hand direkt från värdshuset upp på de glada och mycket nöjda med den sköna fjällvandringen. Svansjökläppen och inventerade svampar på de sura kråk- Sådana ögonblick känns även som högtidsstunder för rishedarna. Ellen och Hjalmar fortsatte runt den idylliska arrangörer av svampveckor!

69 Leccinum versipelle, tegelsopp, KS Hans Marklund Mycena megaspora, rothätta, KS Russula xerampelina coll, sillkremla, leg Monica Svensson, Mycena pura, rättikhätta, KS det Hans Marklund Piptoporus betulinus, björkticka, KS Pluteus cervinus, hjortskölding, KS Kommentar Polyporus ciliatus, sommarticka, KS Leccinum roseofractum är inte uppgiven från norra Pterula sclerotiicola,Aconitum, Ibai Olariaga Sverige i EK. JOT Russula aeruginea, grönkremla, KS Arten finns inte längre på grund av resultatet av molekylä- Russula claroflava, gulkremla, KS ra studier = scabrum.TL Russula clavipes, olivsillkremla, KS Pterula scleroticola på stjälkar av nordisk stormhatt. Russula decolorans, tegelkremla, KS Arten finns inte i EK och i NM 3 står bara: ”Norge: 3 Russula gracillima, spädkremla, leg Monica Svensson, det Nordl (Rana)”. Ny för Sverige. Congratulations Ibai! JOT

Sveg Tallhed 2 mil söder Sveg intill väg 84 14.08 2006 Bankera fuligineo-alba, talltaggsvamp, IK, UPS

Sölendets naturreservat, Röros kommun, Sör-Tröndelags fylke, Norge Slåttrade rikkärr och kalkrik fjällbjörkskog 15.08.06, 18.08.2006

Skrivare: Hans Andersson, Siw Muskos, Gerda Stenström, typisk karaktärsart i rikkärren. Den är uppförd på nya nors- Berit Rodling-Martinsson, Birgitta Oskarsdotter-Hedberg, ka rödlistan (2006) i kategorin VU, alltså sårbar. I svenska Jan-Olof Tedebrand rödlistan (2005) är arten placerad snäppet lägre i kategorin Inne på norska sidan finns naturreservat på 300 hektar med NT (hänsynskrävande). Den jämtländske naturvårdaren rika backmyrar och slåtterängar med 12 orkidéarter bl.a. Bengt Petterson berättade att han finner ”sumpägget” i näs- ”svartkurle” (brunkulla). Man kör till Byn Brekken, tar höger tan alla jämtländska rikkärr under goda svampår.Vilket är då mitt i byn vid ”Coop samvirkeslag”, kör cirka 3 km, passerar hotet mot sumpröksvampen och dess miljö? Vid Sölendet över älven Glåma, sedan höger till parkeringen vid Sölendet. kunde vi enkelt konstatera att arten var vanlig i de områden Först vandrar man genom lite plana, torrare björkskogar som slåttrades. Där slåtter inte ägde rum hade viden och innan man når rikkärren. Hela den stora sluttningen lutar åt björk tagit över och där såg vi ingen sumpröksvamp. söder och i överkanten finns ett femtiotal källor där kalkrikt Igenväxning av tidigare slåttrade rikkärr är troligen ett vatten (PH-värde 8) väller fram. Under högsommaren långsiktigt hot mot inte bara sumpröksvampen utan även domineras rikkärren av orkidéerna brudsporre och av blod- mot rikkärrens flora, fauna och funga i övrigt. När vi under röda nycklar. Rena paradiset för alla som älskar ängar och vandringen i rikkärren böjde oss ner på knä så kunde vi ängsblommor. Bönderna i byn Brekken som vi passerar har i även konstatera många arter av olika svårbestämda röd- århundraden slåttrade tidigare de rikt bärande sluttningarna. skivlingar (Entoloma). De fanns på nästan varje kvadrat- Området är numera reservat och delar av området slåttras meter i den kalkrika kärrjorden. Många av rödskivlingarna varje år. En del av området får även växa igen vilket möjlig- kände vi igen från slåtterängar men utan att våga sätta gör jämförande studier av vegetationen. Gott om skyltar där namn. Just kalkkärr verkar vara en av rödskivlingarnas t.ex. står: ”karene slog, kvinnfolka raka”.Vår GPS-diggare naturliga hemvister.Vi diskuterade om tänkbart samliv mel- Hans Andersson gav oss koordinater för ensam tallplanta i lan orkideer t.ex. blodnycklar och vissa rödskivlingar. björkskogen 756 m.ö.h. Lättgånget och efter ungefär halva (Entoloma). De fanns på nästan varje kvadratmeter i den vandringen finns stora sittbänkar mitt i härligheten där vi kalkrika kärrjorden. Många av rödskivlingarna kände vi igen intog medhavd lunchmatsäck. från slåtterängar men utan att våga sätta namn. Just kalkkärr Vandringen över Sölendets orkideprydda blomsterängar verkar vara en av rödskivlingarnas naturliga hemvister.Vi blev en stark naturupplevelse. Monica Svensson utbrast: diskuterade om tänkbart samliv mellan orkideer t.ex. blod- ”Gud vad jag njuter”. Här och var i sluttningarna lyste små nycklar och vissa rödskivlingar. …lista sidan 72 vita prickar. Det var små runda, vita sumpäggsvampar, en

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 70 Härjedalens tallhedar Vid planeringen av mykologiveckan hade vi lagt in exkur- detta samliv.Vi vet idag att en kvävegiva på gammal ängs- sioner till Härjedalens fina tallhedar i trakten av Hede och mark kan utradera hela floran av ängsblommor och ängs- Vemdalen. Men sommaren blev rekordhet och det var svampar! På samma vis försvinner t.ex. många sällsynta tyvärr svamptomt på tallhedarna när vi startade veckan. spindelskivlingar när tallheden kvävegödslas och ersätts av Ilkka Kytövuori samlade ändå talltaggsvamp som vi alla mer triviala svamparter t.ex. pepparriska (Kårén 1997). kunde beskåda i utställningshallen.Vi hade Johan Nitares Hans-Örjan Nohrstedt (1994) visade i en studie väsentlig fina häfte om skyddsvärda taggsvampar och taggsvamps- nedgång av kantarellens fruktkroppar i gödslingsförsök. miljöer på bokbordet under mykologiveckan. Bengt Skogsstyrelsen håller nu under våren 2007 på att ta fram Petterson rapporterade senare under hösten flera nya riktlinjer och rekommendationer om skogsgödsling förekomster av skrovlig taggsvamp (Sarcodon scabrosus) (Hans Samuelsson ansvarig). Förslaget kommer att sändas på tallhedar i trakten av Överhogdal. En del av fynden kan ut på remiss. Institutet för Vatten- och luftvårdsforskning vara blåfotad taggsvamp (S. glaucopus). Forskare håller (IVL) har även tagit fram underlag, mest om markkemiska nämligen på att utreda artkaraktärerna hos dessa båda aspekter. taxa. Bengt rapporterade även rikliga förekomster sen- Idag ökar kvävegödslingen av skog dramatiskt. Det rim- hösten 2006 av goliatmusseron (Tricholoma matsutake), liga vore att t.ex.Artdatabankens experter på lavar, gråticka (Boletopsis grisea) och tallriska (Lactarius mus- mossor, svampar m.m. nu bildade en grupp tillsammans teus) från tallhedsområden i Härjedalen. Den kvävefattiga med riksföreningar för dessa artgrupper. Biologiskt håll- lavtallheden kan hysa fler än hundra olika mykorrhizasvam- bara argument mot kvävegödsling av särskilt känslig och par. Svamparna bistår med viktiga ekosystemtjänster skyddsvärd natur borde kunna presenteras i en rapport genom att förse tallarna med vatten och näringsämnen. som kunde lämnas till miljöminister och riksdag. Oroande är den ökande kvävegödslingen som skadar dis Lundnark Hjör oto: F

Lunchpaus vid Sölendet.

71 Kalkbjörkskog, rikkärr, fjälläng Cortinarius raphanoides, rättikspindling, Hans Marklund & SM Agrocybe elatella (=paludosa) leg Sonja Kuoljok, det PAM, UPS Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, Hans Andersson Amanita crocea, orange kamskivling Cortinarius stillatitius, honungsspindling, Mats Karlsson Amanita flavescens, leg Hans Andersson, det JV Cortinarius torvus, strumpspindling, fjällbjörkskog, leg Elna Amanita fulva, brun kamskivling, JOT Hultqvist, det HL Amanita nivalis, snökamskivling, JOT Cortinarius trivialis, trappspindling, JOT Amanita vaginata, grå kamskivling, Hans Andersson Cortinarius tubarius, kärrspindling, sphagnum, leg Mats Arrhenia lobata, kärrkantarell, JOT Karlsson, det KS Biscogniauxia repanda, Sorbus, leg Inger-Lise Walther,det TL,UPS Cortinarius venustus, skönfotad spindling Boletus edulis, karljohan, Gerda Stenström Cortinarius vespertinus, vagabondspindling, björkskog, leg Bovista paludosa, sumpäggsvamp, leg Monica Svensson, Sören Gutén, det Sören Gutén, conf Sören Gutén (Sören conf. M. Jeppson (MJ) har skrivit så på fältblanketten) + mikroskoperad av HL Cantharellus cibarius, kantarell, Gerda Stenström Ditiola radicata, rotplätt, stigplankor, JOT Cerrena unicolor, slingerticka Entoloma byssisedum, musselrödling, rutten björklåga, Åke Cantharellus cibarius, kantarell, Hans Andersson Strid, UPS Clavulina cinerea, grå fingersvamp, leg Anne Molia, det IK Entoloma jubatum, sepiarödling, leg Ann-Britt Staernes, det Clitocybe candicans, vit trattskivling, leg Sonja Kuoljok, det JV, UPS PAM, UPS Entoloma sericellum, bleknopping, JOT Clitocybe clavipes, klubbtrattskivling, SM Entoloma serrulatum, naggnopping, utställd Clitocybe gibba, sommartrattskivling, utställd Entoloma turci, leg Anne Molia, det JV, UPS Clitocybe lapponica, lapptrattskivling, leg Monica Svensson, Exidia repanda, köttkrös, leg Monica Svensson, det Nils utställd Lundqvist Clitocybe odora, grön trattskivling, JOT Fomes fomentarius, fnöskticka, Jan-Olof Tedebrand Collybia dryophila, blek nagelskivling, JOT Hebeloma velutipes, leg Siw Muskos, det JV Collybia peronata, brännagelskivling, leg SM, conf IK Hydnum repandum, blek taggsvamp, Gerda Stenström Coprinus lagopides, stor brandbläcksvamp, brandfläck, Elna Hygrocybe cf acutoconica, spetsvaxskivling, JOT Hultqvist Hygrocybe cantharellus, kantarellvaxskivling,Ann-Britt Staernes Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling, IngaLill Hygocybe coccinea,Wolfgang Helfer Häggberg, det Hans Marklund Hygrocybe conica, toppvaxskivling Cortinarius albocyaneus leg Siw Muskos det HL Hygrocybe virginea, vit vaxskivling,Ann-Britt Staernes Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, JOT Inocybe bongardii, dofftråding, dike med högörter, Åke Strid Cortinarius brunneus, umbraspindling, Hans Andersson Inocybe rivularis, rikkärr med en del fjällbjörk, leg Sonja Cortinarius caperatus, rimskivling, JOT Kuoljok, det EL Cortinarius casimiri leg Siw Muskos det HL Inonotus obliquus, sprängticka Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling, Monica Laccaria laccata, laxskivling Svensson, det HL Laccaria proxima, stor laxskivling, fjällbjörkskog, Inger-Lise Walter Cortinarius cyanites, rodnande spindling, leg Inger Lactarius flavidus, Ingrid Högström Johansson, det SM, conf KS Lactarius flexuosus, buktriska Cortinarius delibutus, gulspindling, Birgitta Gahne Lactarius fuliginosus, rökriska, Sonja Kuoljok, UPS Cortinarus disjungendus, leg & det Sören Gutén Lactarius glyciosmus, kokosriska Cortinarius flabellus var. inolens, HL Lactarius helvus, lakritsriska, Sonja Kuoljok Cortinarius flexipes var. flabellus leg SM, det HL Lactarius plumbeus, svartriska Cortinarius glandicolor,toppig umbraspindling, Hans Marklund Lactarius pubescens, blek skäggriska Cortinarius hinnuleus, glesskivig spindling, Gerda Lactarius repraesentaneus, gulriska, Mats Karlsson, Stenström, det HL Lactarius rufus, pepparriska, Berit-Rodling Martinsson Cortinarius infractus, bitterspindling, Åke Strid Lactarius subcircellatus, dvärgbjörksriska, JOT Cortinarius ionophyllus, rutspindling, leg Hjördis Lactarius tabidus (= theiogalus), småriska, leg Sonja Lundmark, det Hans Marklund Kuoljok, det PAM Cortinarius lepidopus leg SM, det HL Lactarius torminosus, skäggriska Cortinarius obtusus coll, jodoformspindling, dvärgbjörk i Lactarius trivialis, skogsriska rikkärr, det HL Lactarius vietus, gråriska, Hans Andersson

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 72 Leccinum holopus, kärrsopp, Gerda Stenström m.fl. Russula clavipes, olivsillkremla, det JV Leccium roseofractum (=scabrum numera), rodnande Russula consobrina, nässelkremla, Mats Karlsson strävsopp, fjällbjörkskog, leg & det Anne Molia Russula delica, trattkremla, fjällbjörkskog, Monica Svensson Leccinum rotundifoliae, rensopp, Sonja Kuoljok Russula decolorans, tegelkremla Gerda Stenström Leccinum scabrum, brunskrubb (norska) Russula elaeodes, olivsillkremla Leccinum variicolor, fläcksopp, Mats Karlsson Russula font-queri, gyllenkremla, Mats Karlsson Leccinum versipelle, tegelsopp Russula font-queri, gyllenkremla, Sören Gutén, UPS Mycena pura, rättikhätta Russula fragilis, skörkremla, Mats Karlsson Paxillus involutus, pluggskivling Russula gracillima, spädkremla, Mats Karlsson Peziza echinospora, brun brandskål, Gerda Stenström, Russula lundellii, praktkremla, rikkärr med fjällbjörk, leg & brandplats, utställd det Hjördis Lundmark Phellinus igniarius, eldticka Russula lutea, äggkremla Pholiota heteroclita, lukttofsskivling, SM Russula nana, fjällkremla Piptoporus betulinus, björkticka, Inga-Lill Häggberg Russula paludosa, storkremla, Hans Andersson Pleurotus pulmonarius, blek ostronmussling Russula pubescens, fjällbjörkskog, Inger-Lise Walther Polyporus melanopus, tratticka, Russula puellaris, siennakremla, Mats Karlsson Polyporus varius, strumpticka Russula versicolor, skarp siennakremla Rickenella fibula, vaxnavling Russula vinososordida, fjällbjörkskog, leg Sonja Kuoljok, det HL Russula atrorubens, svartröd kremla, Mats Karlsson Russula xerampelina coll, sillkremla Russula chamiteae, fjällbjörkskog, leg Anne Molia, det HK Stropharia pseduocyanea, pepparkragskivling, IngaLill Russula claroflava, gulkremla Häggberg, det JV …fortsättning sidan 74

Ny Norsk Rödlista! Våra fynd vid Sölendets naturreservat är inrapporterade syn på den relativa hotbilden för dessa grupper”. till Artsdatabanken i Norge. Den norska Artsdatabanken Sedan förra norska listan har mycket kunskap tillkommit. tillkom år 2005 (www.artsdatabanken.no). Man ska arbeta Man har bl.a. funnit elva nya spindlingar (Cortinarius) för för att skyddsvärda arter och naturtyper blir en viktig del Norge och alla har hamnat på rödlistan. IUCN-kriterierna har av faktaunderlaget vid alla beslut. Enligt stortingsbeslut (nr även resulterat i lite tuffare syn på vissa arter. En grov tum- 21, 2004–2005) ska även ”förlust av biologisk mångfald i regel har t.ex. varit att arter med fler än hundra kända lokaler Norge stoppas till år 2010”, en uppföljning av beslut vid inter- fallit ur listan liksom arter i naturtyper som inte minskar i nationella mötet i Johannesburg 2002.Artsdatabanken ligger i areal. Bombmurkla (Sarcosoma globosum) heter svartgubbe Trondheim, vackert belägen i ett stenhus intill Nidelva. En för- på norska och anges som försvunnen (RE) i Norge. sta huvuduppgift blev att ansvara för framtagandet av en ny Musslingen Tectella patillaris står som missgynnad (NT) på norsk rödlista över hotade arter. Den nya norska rödlistan norska listan men finns inte med alls på svenska rödlistan. Den publicerades i slutet av år 2006. Ledare för jobbet med listan är dokumenterad av Härnösandsmykologen Elisabeth Wedin var Tor Erik Brandrud,känd bl.a. från Borgsjöveckorna 1982 på ved av gråal i norra Europas största havsdelta (foto SM), och 2003 och specialist på spindlingar. I gruppen ingick även Indalsälvens delta i Medelpad.Troligen enda kända svenska John Bjarne Jordal, expert på ängssvampar som bl.a. deltog i lokalen hittills för denna rara mussling! Hygrocybeseminariet i Borgsjö 1986. Nya norska rödlistan Många arter har samma hotstatus i Norge som i Sverige över storsvampar omfattar 744 arter mot 763 arter i förra t.ex. lilafotad fingersvamp (Ramaria fennica) och doftmusseron listan (1998). Den senaste svenska rödlistan (2005) upptog (Tricholoma dulciolens) som båda finns i kategorin starkt 632 svamparter mot 609 arter i förra listan (2000). Man följer hotad (EN). Bland kremlor (Russula) finns guckuskokremla numera internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier (Russula olivobrunnea) i svenska listan men inte i norska. vid rödlistningen. Liksom svenska rödlistan så omfattar norska Däremot har norska listan spindlingen Cortinarius dalecarli- listan svampar inom i huvudsakligen tre ekologisk-taxonomis- cus i kategorin starkt hotad (EN) medan denna knölfotade ka grupper: mykorrhizasvampar, ängssvampar och vedväxande raritet saknas i svenska listan. Den växer bara i de mest ex- tickor och skinn. Om man tar bort de nya arter som tillkom- klusiva gamla kalkgranskogarna t.ex. i Åssjöskogen på Alnö, mit så har antalet mykorrhizasvampar reducerats i nya listan i Medelpad. Frygisk spindling (Cortinarius phrygianus) har våra förhållande till antalet ängssvampar och vedväxande arter. Man norska vänner i kategorin starkt hotad (EN) medan svenska skriver i förordet att detta ”i viss mån återspeglar en annan listan nöjer sig med sårbar (VU).

Kommentar Amanita flavescens, blekgul kamskivling är ljusare och Cortinarius vespertinus, vagabondspindling synes mindre fårad i hattkanten än Amanita crocea, orange kam- ha en västlig, ocanisk utbredning. Den finns vid bottenhavs- skivling.Typlokalen är Slottsbacken i Uppsala varifrån kusten t.ex. vid Härnösand och i de västra fjällen. HL Gilbert och Lundell beskrev den 1941. Utmärkt bild av Lactarius vietus, gråriska samlades av Hans blekgul kamskivling från Alnö kyrkgård i Medelpad finns i Andersson som angett koordinater för alla sina fynd! Hans SMT 2006/3 S. 60 (foto: Jens H. Petersen). JOT är mycket noggrann med sina fynduppgifter! JOT Arrhenia lobata, kärrkantarell växer kalkrikt i bl.a. Pholiota heteroclita, lukttofsskivling var vanlig på rikkärr på krok- och skedmossor, Drepanocladus s. lat och död björk i alla besökta fjällbjörkskogar under veckan. Calliergon ssp. JOT Nere i skogslandet är arten mindre vanlig. JOT Bovista paludosa, sumpäggsvamp har en närståen- Russula elaeodes, olivsillkremla samlades av flera de art som heter Bovista cretacea (nordisk röksvamp) och vid Sölendet. En del insamlingar gavs namnet R. clavipes av som är samlad av Lars-Erik Kers på Skenörsfjället i JV. Det handlar om samma art. Se diskussion i Jordstjärnan Härjedalen (S), se artikel av Mikael Jeppson i tidskriften 2002/3 s. 13. JOT Jordstjärnan 20 (1): 37-48. Russula fragilis, skörkremla som Mats samlade till- Cortinarius cyanites, rodnande spindling var vanlig hör ett svårt komplex av kremlor. Se diskussion i i de kalkrika fjällbjörkskogar som vi besöke under mykologi- Jordstjärnan 2002/3 s. 36. JOT veckan. Flera rikliga insamlingar gjordes vid Sölendet. JOT

Torkilsstöten,Storsjö socken, Härjedalen Ca 1341555;6978555 17.8.2006

Skrivare: Karl Soop m.fl. Anthracoidea paniceae, on Carex vaginata, Nils Lundqvist, (NL) Byn Ljungdalen vid stranden av älven Ljungan är gammal. Cortinarius anomalus sensu lato, björkspindling, KS Här finns järnåldersgravar och en tusenårig pilgrimsled Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, KS mot Trondheim. Från Ljungdalen åkte vi västerut mot Cortinarius caperatus, rimskivling, KS Kläppen, tog av till liften vid Torkilsstöten.Således väg ända Cortinarius croceoconus, spetspuckling spindling, KS fram till fjället Torkilsstöten där p-plats finns sydost om Cortinarius delibutus, gulspindling, KS fjället. Här finns även översilade sluttningar och rikkärr Cortinarius sphagneti, kärrspindling, sphagnum, Betula kring liften där snön fläckvis låg kvar vid vår rekognosering nana, Birgitta Gahne + mikrosk. utställd i mitten av juli. Brudsporre och gullspira finns vid denna Diatrype stigma s.l. slätnästing, KS tid. Den senare fjällblomman finns bara i de här sydliga Entoloma cetratum, skogsrödhätting, KS kalkfjällen. Den saknas i Dalarna och Lappland. Stora Exidia repanda, köttkrös, KS områden med fjällsippshedar på toppen med rara växter Exobasidium juelianum, lingonkvast, KS t.ex. dvärgyxne, klippstarr och dvärglummer. Det hade reg- Exobasidium myrtilli, KS nat mer i Ljungdalenområdet än söderut och många Exobasidium splendidum, praktkvast.KS intressanta fynd noterades på de vidsträckta kalkhedarna. Gymnopilus odinii, en samling fruktkroppar på marken Deltagarna var begeistrade vid hemkomsten till utställ- nära björkar, leg Kjell Olofsson, conf PAM, ningshallen! PAMSU06-32 + foto Från Torkilsstöten kan tuffa fjällvandrare traska 12 km Hypholoma myosotis, olivslöjskivling, KS upp till Helagsfjället, högsta fjället söder om Lappland. Ett Inocybe cervicolor, hjorttråding, leg & det EL, herb EL mycket bättre förslag som vi nappade på var att ta fram Lactarius tabidus (= theiogalus), småriska, KS lunchmatsäcken vid toppröset på Torkilsstöten samt i lugn Lactarius torminosus, skäggriska och ro njuta av utsikten mot Helags och Sylarna. Lactarius trivialis, skogsriska, KS Lactarius vietus, gråriska, KS Fjällbjörkskog Leccinum scabrum, björksopp, KS Amanita fulva, brun kamskivling, KS Mycena pura, rättikhätta, KS Amanita vaginata, grå kamskivling, KS Naucoria bohemica, silverskräling, fuktig björkskog, leg & Allophyllaria sp. leg & det TL, C det PAM, PAMSU06-36 Anthracoidea kari, on Carex dioica, Nils Lundqvist, (NL) Piptoporus betulinus, björkticka, KS

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 74

Cortinarius norvegicus, Betula nana, leg A-E Torkelsen, det Russula aeruginea, grönkremla, KS KS, UPS Russula citrinochlora, leg & det P-A. Moureau Entoloma atrosericeum, low alpine grassland, PAM, UPS Russula claroflava, gulkremla, Kläppen nedom Torkilsstöten, Entoloma clandestinum f. acutissimum, leg & det PAM, Salix Nils Lundqvist herbacea, utställd, Herb Kerstin Bergelin Russula pubescens, leg KS, det SJ, utställd Entoloma sericellum, bleknopping, Jonny Svensson Tremella mesenterica, gullkrös, KS Entoloma serrulatum, naggnopping, Jonny Svensson Typhula crassipes, on Aconitum septentrionale, leg & det Erysiphe cichoriaceaerum, on Gnaphalium norvegicum, Ibai Olariaga Kläppen nedom Torkilsstöten,Nils Lundqvist, (NL) Uromyces geranii, on Geranium sylvaticum, Nils Lundqvist, Fayodia maura, svartnavling, KS (NL) Hebeloma alpinum, Salix reticulata (nätvide) i dryasmattor, leg Ellen Larsson, det JV Kommentar Hebeloma crustuliniforme, tårfränskivling, bland Dryas, Gymnopilus odinii. Pierre-Arthur Moreau säger i mail Kjell Olofsson 2/1 2007 om fyndet: ”a pretty confused species which Hebeloma alpinum, under Salix lanata in alpine zone, leg would be worth being redescribed, with characteristic Ellen Larsson, det JV, JV06-237, foto PAM small and undextrinoid spores”. Uppgifter om svenska fynd Hebeloma vaccinum, alpine zone with Salix lanata (ullvide), i övrigt av denna intressanta skivling finns på hemsidan leg PAM, conf JV www.myko.se, länk ”Borgsjörapport 2003” och sidan 42, Hygrocybe calciphila, vid stig med lav och mossa, Sören artikel om ”brandsvampar”. JOT Gutén, UPS Russula citrinochlora är en sällsynt kremla med Hygrocybe cinerella, lappvaxskivling, Lilian Ryd olivgrön hatt, vita skivor, svagt grånande fot.Aningen skarp Hygrocybe conica, toppvaxskivling, KS i smaken. Beskriven av Singer från Altaibergen i Asien. Inte Hygrocybe lilacina, violfotad vaxskivling, Lilian Ryd ovanlig på sydvästra Grönland (Knudsen och Borgen Hygrocybe lilacina, violfotad vaxskivling, heathland with 1992), sällsynt i södra och mellersta Finland. Funnen vid Empetrum, PAM, UPS tre lokaler i Medelpad, Borgsjö socken och där i örtrika Inocybe calamistrata, grönfotad tråding, KS granskogar med inslag av gråal och björk (GB, UPS). JOT Inocybe dulcamara, bittersöt tråding, leg KS, det Ellen Typhula crassipes har inga fynduppgifter i EK eller i NM Larsson 3. Nu vet vi att den finns i Torkilsstötens ängsbjörkskogar! JOT Inocybe egenula, leg & det EL, herb EL Inocybe fraudans, KS Dryasheden Inocybe fuscomarginata (nespiakii), leg & det EL, herb EL Amanita oreina, Salix herbacea, PAM, UPS Inocybe geraniodora, leg & det EL, herb EL Anthracoidea bigelowii, on Carex bigelowii, Nils Lundqvist, Inocybe lacera, mörktråding, KS (NL) Inocybe leiocephala, KS Anthracoidea misandrae, on Carex atrofusca, Nils Inocybe aff nespiakii, på en kalkrik berghäll med fjällsippa Lundqvist, (NL) och nätvide, leg & det PAM, PAMSU06-35 Calvatia cretacea, arktisk röksvamp, leg Lilian Ryd, det M. Inocybe pyriodora var. chamaesalicis Bon (cf. Fraudans) leg Jeppson, UPS & det EL, herb EL Calvatia turneri, leg Gunilla Hederås, det M. Jeppson 2007 (MJ) Inocybe soluta, leg & det EL, herb EL Cantharellopsis prescotii, kalknavling, bland fuktig mossa på Inocybe subbrunnea (cf.leiocephala), leg & det EL, herb EL kalkrik mark i lågalpin zon, PAM, conf.TL, Lactarius brunneoviolaceus (= robertianus), Salix herbacea, PAMSU06-40, UPS PAM, UPS Clavulina cinerea, grå fingersvamp, Sonja Kuoljok Lactarius subcircellatus, dvärgbjörksriska, Sonja Kuoljok Clitocybe lateritia,Anna-Elise Torkelsen, conf PAM Leccinum rotundifoliae, rensopp Clitocybe lapponica, lapptrattskivling, kalkhed med fjällsip- Lichenomphalia alpina, kantarellnavling, fjällhed med kråk- pa, leg & det PAM, PAMSU06-33 ris, leg & det PAM, PAMSU06-34 Clitocybe lapponica, lapptrattskivling, leg A-E Torkelsen, det Lichenomphalia alpina, kantarellnavling, leg Jan-Åke SJ, UPS Lönqvist, det TL, UPS Clitocybe strigosa, leg A-E Torkelsen, det SJ, UPS Lichenomphalia alpina, kantarellnavling, fjällhed i jord, Åke Strid, UPS Collybia alpina, hed med Betula nana & Salix, Åke Strid Lycoperdon cf nigrescens, mörk röksvamp, leg Sonja Cortinarius anomalus var. calcialpina, HL, Herb HL Kuoljok, det M. Jeppson, UPS Cortinarius croceus ssp norvegicus, KS

75 Marssonina potentillae, on Potentilla erecta, Kläppen Kuoljok nedom Torkilsstöten,Nils Lundqvist, (NL) Russula dryadicola, dryaskremla, leg + foto Kjell Olofsson, Melampsoridium betulinus, on Betula nana, Nils Lundqvist, (NL) det PAM, UPS Mycena rubromarginata, rödeggad hätta, Empetrun in Russula oreina (=pascua), rensillkremla, Salix herbacea, heathland, PAM PAM, UPS Mycenella favreana, wet mosses, alpine, leg & det PAM Russula oreina (=pascua), fjeldsildekremle, leg A-E Omphalina hudsoniana, bålnavling, Gunilla Hederås + foto, conf TL Torkelsen, UPS Puccinia septentrionalis, on Bistorta vivipara, Nils Russula saliceticola, videkremla, kalfjäll med viden, KS, conf Lundqvist, (NL) SJ, UPS Russula claroflava, gulkremla Russula saliceticola, videkremla, kalfjäll med dvärgbjörk Russula delica, trattkremla, fjällhed bland dvärgbjörk, Sonja och viden, Birgitta Oscarsdotter-Hedberg Thomas Laessöe oto: F

Cantharellopsis prescotii, kalknavling. vanlig på Torkilstöten.

Kommentar Bovista cretacea, nordisk röksvamp. Arten är Cortinarius anomalus var. calcialpina var enligt uppförd som hänsynskrävande (NT) i nya norska rödlista HL vanlig på kalkheden. JOT men är inte rödlistad i Sverige. JOT Entoloma atrosericeum anges i EK bara växa bland Calvatia turneri (=C. tarensis), fjällröksvamp fjällsippa och dvärgvide på kalfjället! JOT växer i alpina-subalpina hedar men även i glesa subalpina Entoloma clandestinum. I sin monografi över släktet skogar. M.Jeppson Entoloma (1992) anger Noordeloos att Fries beskrivit Cantharellopsis prescotii, kalknavling (se bild) Agaricus clandestinus Fr. i Observ. mycol. 2: 166. 1818 och noterades på flera ställen uppe i Torkilsstötens dryashedar. i Syst. Mycol 1: 206. 1821. Noordeloos säger vidare att Vi ser denna vita navling i välhävdade, kalkrika ängsmarker arten finns i hela Europa men är sällsynt. Ekologin anges i skogslandet t.ex. Gammelbodarna i Mpd, Borgsjö sn.Vi till gräsmarker och vägkanter. Men ingen uppgift finns om anträffar även kalknavling i fina rikkärr t.ex. i Jmt, Hammer- förekomst på fjällhedar. Det handlar om en liten rödskiv- dal,Vackermyran och vid foten av Nöjdfjället i Hotagen ling som skiljer sig från Entoloma papillatum genom mör- (Bengt Petterson). Den finns även kalkrika granskogar i kare färg, tjockare och mindre lameller och annan spor- Jämtland, västra Ångermanland och Mpd t.ex. Borgsjö, form. I EK anges bara fynd i sydöstra Sverige. Kerstin Ensillre kalkbarrskog där svamparna kalknavling och gelét- Bergelin uppger tre kända lokaler för Entoloma clandesti- ratting växer bland norna, stort låsbräken och guckusko. num i östra Skåne. JOT Varken i NM 2 eller i EK finns någon uppgift om kalknav- Hebeloma alpinum. Ellen Larssons kollekt av denna ling från nordiska fjällområden.Vilket visar hur dåligt alpina raritet väckte uppmärksamhet. Kursledaren Jan utforskad fungan är i våra fjällområden. JOT Vesterholt utbrast: ”meget flott insamling, jag har bara sett

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 76 os Siw Musk oto: F

Kerstin Bergelin och Jan Vesterholt i arbetslokalen. den en gång förut”. Stig Jacobsson noterade arten även på calciphila verkar vara första publicerade fyndet från dryas- Hamrafjället kring 1980. JOT hed i fjällen. Sören Guten känner arten bl.a. från Gotland. Hygrocybe calciphila. Arten är beskriven 1985 av Arten är uppförd på nya norska rödlistan (2006) som VU holländaren Eef Arnolds från kalkmark. I Nordic (sårbar). JOT Macromyces (1992) anges bara nordiska fynd från Hygrocybe lilacina violfotad vaxskivling. Lilian Danmark. I monografin ”The genus Hygrocybe, Fungi of har skrivit på fältblankettens baksida: ”som fuktig hade den Northern Europé” (1995) anges även bara fynd i Danmark lila nyanser, speciellt på foten”. JOT och neråt kontinenten: ”Utbredningen är dåligt känd men Lactarius subcircellatus, dvärgbjörksriska tillhör arten är troligen spridd i Europa och har nyligen rapporte- de alpina arter som även finns nere i norrländska skogslan- rats från Nordamerika. Mycket sällsynt i Danmark från juli det med björk och dvärgbjörk.Vi har ett tiotal belägg från till oktober. Den växer i gräsmarker, vägkanter intill öppna Borgsjöveckor (S, UPS, + Maria Teresia Basso, Jacob skogar och i lövskog, alltid på kalkmark. Den verkar vara Heilmann Clausen m.fl, privata herbarier). JOT närstående H. miniata.” I EK anges fynd i kalkrik gräsmark Mycenella favreana. Mycket spännande fynd! Ny art från södra och sydväxtra Sverige.Vårt fynd av Hygrocybe för Sverige! Beskriven av Horak. JOT

Torkilsstöten N och NO, Storsjö socken, Härjedalen Ca Ca 1342000; 6979555 Kalkrik fjällgranskog med björk, inslag av fäbodänga 18.8.2006

Skrivare: Karl Soop Vi hade under första halvan av mykologiveckan inventerat fina kalkrika ängsskogar med björk och nordisk stormhatt. Flera Fårticka deltagare efterlyste nu liknande högörtsmiljöer men med gran som mykorrhizapartner till våra vänner svamparna! sluttningar med stormhatt och tolta norr och nordost om Håkan Sundin är framstående lav- och blomsterkännare med fjället Torkilsstöten i sluttningarna mot älven Ljungan. I slutt- sommarstuga i Ljungdalen. Han hade tipsat om fuktiga gran- ningarna finns även gammal fäbodmark och insprängda slutt-

77 ningskärr av medelrik typ. Dessa gransluttningar nås bäst från Cortinarius brunneus, umbraspindling, KS vägen mot Kläppen och Kesudalen. Karl Soop ledde utflykten Cortinarius camphoratus, stinkspindling, Nils Virhammar till denna fina fjällgranskog. Karl var helt lyrisk vid hemkoms- Cortinarius caperatus, rimskivling, KS ten: ”Vi har fin artlista från fjällgranskogen norr om Torkils- Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling, KS stöten. Där var kalkrikt och frodigt och fullt med svamp. Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling, leg Elna Massor av spännande cortinarier.” Gruppen noterade 48 Hultqvist, det KS olika arter inom vårt största mykorrhizasläkte, spindlingar Cortinarius delibutus, gulspindling (Cortinarius), under besöket i stormhattsgranskogen! Cortinarius duracinus, broskspindling, KS Gruppen hade även noterat ett växande stugområde i Cortinarius evernius, lilaspindling, Nils Virhammar Torkilsstötens frodiga norrsluttningar vilket verkar vara lite Cortinarius flexipes, toppspindling, KS dålig planering. Ökande fjällturism är i grunden en positiv Cortinarius fulvochrascens, KS företeelse. Men tyvärr saknar många fjällkommuner biologisk Cortinarius gentilis, gulbandad spindling, KS expertis. De har även planmonopol och släpper ofta igenom Cortinarius illuminus, Ilkka Kytövuori stugbyar, slalombackar och golfbanor i rika och värdefulla Cortinarius infractus, bitterspindling, Ivar Sörensen, conf KS miljöer utan föregående inventeringar! Det är inte brist på Cortinarius limonius, eldspindling, Nils Virhammar byggbar mark utan större naturvärden i t.ex. Ljungdalens by Cortinarius melleopallens, honungsblek spindling, KS med omnejd. Problem finns även med störande skotertrafik Cortinarus obtusus, jodoformspindling, KS vintertid och fria småviltjakten sommartid. Nyligen kom EU- Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling, KS utslag om att även jägare från andra EU-länder får rätt till fria Cortinarius ochropallidus (=talus), halmspindling, Ivar fågeljakten i fjällområdena. Den höga tillväxten i bl.a. Kina gör Sörensen, conf KS även att metallpriserna rasat i höjden. Märkligt är att gruv- Cortinarius oenochaelis, IK prospektering får ske inom naturreservat! Vad händer om Cortinarius palustris, KS man finner guld i Hamrafjället? Cortinarius paragaudis, falsk rödbeteslörsopp, leg Anne Molia, det KS Albatrellus ovinus, fårticka, KS Cortinarius pholideus, tofsspindling, leg Inger-Lise Walter,det KS Allyphoraria n.sp. ?, granskog, on Aconitum stem,TL + foto Cortinarius porphyropus, anilinspindling, leg Bertil TL,TL 12633, C, UPS Svensson, det KS Amanita crocea, orange kamskivling, KS Cortinarius renidens, glansspindling, leg Anne Mola, det KS, UPS Amanita fulva, brun kamskivling, KS Cortinarius rusticus (canabarba), vargspindling, IK Amanita vaginata, grå kamskivling, KS Cortinarius sanguineus, blodröd kanelslörsopp,Anne Molia Camarophyllopsis hymenocephala ss TL (phaeophylla ss Cortinarius scaurus var sphagnophilus, granskog vid myr- Arnolds ?), lerskivling, bland gräs i granskog, leg, det & foto kant, KS T. Laessöe, C,TL 12630 Cortinarius septentrionalis, auroraspindling, KS Clavulina cinerea, grå fingersvamp, leg Gunilla Hederås, Cortinarius spadicellus, råttspindling, KS det Johan Nitare Cortinarius sphagneti, KS Climacocystis borealis, trådticka, granrot, Elna Hultqvist Cortinarius stillatitius, honungsspindling, leg Nils Clitocybe odora, grön trattskivling, KS Virhammar, det KS Collybia confluens, brosknagelskivling, KS Cortinarius subtortus, doftspindling, KS Coniophora olivacea, olivpulverskinn, Picea,Aconitum,TL Cortinarius tabularis, KS + foto, C Cortinarius traganus, bockspindling, KS Cortinarius acutus, spetsspindling, leg Ann-Britt Staernes, det KS Cortinarius turmalis, tuvspindling, KS Cortinarius alboviolaceus, blekviolett spindling, KS Cortinarius traganus, bockspindling, KS Cortinarius anomalus sensu lato, björkspindling, KS Cortinarius trivialis, trappspindling, KS Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, KS Cortinarius uraceus, svartnande spindling, leg KS, conf HL, UPS Cortinarius badiovinaceus, KS, conf HL Cortinarius vibratilis, gallspindling, KS Cortinarius balaustinus, strålspindling, KS Eleutheromyces subulatus, leg & det TL, C Cortinarius cf balteatus, bådspindling, KS Entoloma mougeotii, gråblå nopping, fuktig äng i skog,Ann- Cortinarius biformis, gycklarspindling, KS Britt Staernes, conf SJ Cortinarius bivelus, hålspindling, leg Nils Virhammar, det KS Exidia repanda, köttkrös, Betula, KS Cortinarius borgsjoensis, blåbandad spindling, leg KS, mik- Galerina clavata, blekfotad hätting, KS roskoperad även av HL, UPS Ganoderma lipsiense, platticka, KS

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 78

Gloeophyllum sepiarium, vedmussling, KS Mucronella calva, dvärgpigg, leg & det TL, C Gomphidius glutinosus, citronslemskivling, KS Mycena amicta, fjunhätta, leg & det TL Entoloma sericatum, leg & det TL, herb TL Mycena galericulata, rynkhätta, leg & det TL Entoloma sericellum, bleknopping, leg & det TL Mycena galopus, mjölkhätta, KS Fibricium lapponicum, taigafiberskinn,leg & det TL, C Mycena laevigata, halhätta, Picea wood, leg & det TL Flammulaster limulatus var. lituus?, leg & det TL, C Mycena leptocephala, klorhätta, KS Hebeloma crustuliniforme, tårfränskivling, leg Elna Mycena metata, frosthätta, leg & det TL Hultqvist, det JV, utställd Mycena mirata, leg & det TL, C Hebeloma lutense, Betula & Salix, KS, det JV Mycena pearsoniana ?, leg & det TL, C Hemimycena sp. leg & det TL, C Mycena picta, Picea wood, Ibai Olariaga & TL,TL 12627 + Heyderia abietis, granbarrmurkling, picea litter,TL, utställd foto TL, C Hydnum repandum, blek taggsvamp, KS Mycena pura, rättikhätta, KS Hygrocybe conica, toppvaxskivling, KS Mycena rorida, slemhätta, leg & det TL Hygrocybe mucronella, bitter vaxskivling, leg, det & foto TL,C Mycena speirea, kvisthätta, leg & det TL Hygrocybe virginea, vit vaxskivling, KS Mycena vulgaris, klibbhätta, leg & det TL Hygrophorus erubescens, besk vaxskivling, KS Omphalina epichysium, grånavling, Picea trunk, det TL,UPS Hypholoma myosotis, olivslöjskivling, leg Ann-Britt Orbilia delicatula, Picea trunk, det TL, UPS Staernes, conf PAM Phellinus chrysoloma, granticka, KS Inocybe bongardii, dofttråding, Picea-Betula, leg TL,det JV,UPS Pholiota alnicola, gul flamskivling, KS Inocybe cervicolor, hjorttråding, leg Nils Virhammar, det SJ Piptoporus betulinus, björkticka, KS Lactarius badiosanguineus, glansriska, KS + fler insamlingar Protohydnum piceicola, leg & det TL, C Lactarius deterrimus, blodriska, KS Psilocybe cf tenax, leg & det TL, C Lactarius fuliginosus, rökriska, det JV Russula aeruginea, grönkremla, KS Lactarius pubescens, blek skäggriska, KS Russula claroflava, gulkremla, KS Lactarius scrobiculatus, svavelriska, KS Russula consobrina, nässelkremla, KS Lactarius tabidus, småriska, KS Russula decolorans, tegelkremla, KS Lactarius torminosus, skäggriska, KS Russula paludosa, storkremla, KS Lactarius trivialis, skogsriska, KS Russula queletii, krusbärskremla, KS Lactarius tuomikoskii, leg Nils Virhammar, det IK Russula vinosa, vinkremla, KS Lactarius uvidus, lilariska, KS Tomentella fibrosa, leg & det TL, C Lactarius vietus, gråriska, KS Trametes ochracea, zonticka, KS Lactarius zonarioides, granriska,Anne Molia Tremiscus helvelloides, gelétratting,Anne Molia, UPS Leccinum holopus, kärrsopp, KS Tricholoma inamoenum, luktmusseron, KS Leccinum scabrum, björksopp, KS Tricholomopsis decora, stubbmusseron, KS Leccinum versipelle, tegelsopp, KS Typhula crassipes, on Aconitum septentrionale, leg & det Lycoperdon pyriforme, gyttrad röksvamp, det M. Jeppson Ibai Olariaga Lyophyllum connatum, vit tuvskivling, KS Typhula uncialis,stjälktrådklubba, Ibai Olariaga, foto Ibai + TL Micromphale perforans, barrbrosking, KS Xerocomus subtomentosus, sammetssopp, KS

Kommentar Camarophyllopsis hymenocephala, lerskivling, där Cortinariusprojektet (CFP) inleddes 1982. Den är säll- är en liten gråbrun vaxskivling utan doft. Den tillhör ett synt och bunden till lite rikare granskogar i den nordliga släkte med få, sällsynta arter som vi i mittsvenska området taigan. Dess norska namn är ”tusseslörsopp”! JOT bara ser i gamla grässvålar på fin ängsmark. JOT Cortinarius rusticus är gammalt Karstennamn för varg- C. hymenocephala är ”arten utan karaktärer”. De övriga spindling HL.Vargspindling är vanlig i fjällnära granskogar och arterna i släktet har alla en diagnostisk karaktär: stark doft, trivs både i blåbärsskog och i örtrik skog. Cirka 10 mil söde- svarta fjäll på foten eller en helt mässingsgul fot.TL rut från Torkilstöten finns t.ex.fina svampskogar som i myko- Cortinarius borgsjoensis, blåbandad spindling är logiska sammanhang är kända som ”canabarbaland”! uppförd som sårbar (VU) på både norska och svenska röd- Hebeloma lutense är inte angiven från Sverige i EK. JOT listan.Arten är uppkallad efter Borgsjö socken i Medelpad Mycena pearsoniana är förut bara uppgiven från barr-

79 skog i sydligaste Sverige. JOT Tremiscus helvelloides, gelétratting växer säll- Fyndet skall bekräftas.TL synt i Mittsvenska områdets kalkskogar. Mycena picta anges i EK och i NM 2 bara växa i boks- Typhyla crassipes tillhör släktet trådklubbor, små kog och alskog i södra Sverige! Den är även samlad under fingerlika utväxter på vissna örter. Den anges i EK ha gråal och hassel vid Siljeberget, Selånger socken, Medelpad, ”dåligt känd ekologi och utbredning”. NM 3 har ingen upp- se Borgsjörapport 2003 s. 43–46 på www.myko.se och gift om nordisk utbredning och om ekologin står: ”On artikeln ”Ett litet bidrag till kännedomen om släktet various debris e. g. rotten leaves of Betula and stems of Mycena i mittsvenska området”. JOT Epilobium and Struthiopteris”. Nu vet vi i alla fall att arten Orbilia delicatula anges i EK på lövved i södra Sverige. JOT. finns i Härjedalsfjällen där den bl.a. har nordisk stormhatt En vitt spridd och allmän art.TL på menyn! JOT

Salixprästen Under våra vandringar i fjällen såg vi nätvide (Salix reticulata) och andra viden.Videsläktets Thomas Laessöe arter och hybrider är nästan lika knepiga som oto: F arterna inom släktet spindlingar (Cortinarius)! Den mest kände botanisten i Härjedalen i äldre tid var kyrkoherden i Lillhärdal, Sven Johan Enander, kallad ”Salixprästen”. Enander blev känd över hela världen för sina Salix-kunskaper och reste vitt omkring. Han led t.ex. skeppsbrott på Grönland där han räddades av danske kungen Christian X som befann sig där på sin Eriksgata. En annan gång tillbringade han flera dagar i en rövarkula i Sibirien. Enander avled på hotellrum i British Columbia förgiftad av läckande gas. ”Salixkungen” Enander vilar numera upp sig efter äventyren på Lillhärdals kyrkogård i Härjedalen Fr v. Ibai Olariaga, Jan Vesterholts rygg och, Pierre-Arthur Moreau. där Vetenskapsakademin rest minnesvård. Trappåsen, Ljusnedal socken, Härjedalen 1327555 – 6955555 (2 km) Natura 2000-område (EU:s nätverk för värdefull natur). Biogeografisk region: alpin. 200 hektar. Rik fjällbjörkskog, rikmyr

Området ligger ett par kilometer N Bruksvallarna. Nås Amanita muscaria, röd flugsvamp enklast från den avgiftsbelagda vägen mot Bruksvallarna. Amanita vaginata, grå kamskivling Man kan också stanna längs vägen mot Ramundberget och Boletus edulis, karljohan vandra uppför sluttningen. Området täcks av fjällbjörkskog Cantharellus cibarius, kantarell som omväxlande är örtrik och mer hedartad. Påminner Cerrena unicolor, slingerticka, björklåga, Nils Lundqvist mycket om den rika björkskogen på Hamrafjällets sydslutt- Chalciporus piperatus, pepparsopp ning. Svampfloran är mycket artrik. Den är hittills dåligt Clitocybe candicans, vit trattskivling känd bortsett från att det finns gott om kantareller. Bland Clitocybe fragrans, dofttrattskivling tidigare noterade arter kan nämnas brun klibbskivling Clitocybe odora, grön trattskivling, fjällbjörkskog, leg & det (Limacella glioderma), dofttråding (Inocybe bongardii) och ABN bitterspindling (Cortinarius infractus). Cortinarius anomalus sensu lato, björkspindling Cortinarius armillatus, rödbandad spindling Stig Jacobsson skrev listan för gruppen som besökte Cortinarius caperatus, rimskivling Trappåsen. Cortinarius huronensis, grönskivig kanelspindling Amanita fulva, brun kamskivling Cortinarius porphyropus, anilinspindling

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 80

Cortinarius cf torvus, strumpspindling Peziza badia, brunskål, vägkant Cortinarius riederi, leg & det IK Pholiota alnicola, altofsskivling, leg Mika Toivonen, det IK Cortinarius septentrionalis, auroraspindling Phragmotrichum chailleti,Arne Ryberg Cortinarius stillatitius, honungsspindling Pluteus cervinus, sköldskivling ”Cortinarius torvopallidus Soop”, leg & det SJ Polyporus badius, stor tratticka Diatrype stigma s.l. slätnästing,Arne Ryberg Polyporus varius, strumpticka Entoloma sp. blöt sphagnummyr med dvärgbjörk, leg & det Pycnoporus cinnabarinus, cinnoberticka PAM, PAMSU06-26 Russula aeruginea, grönkremla Entoloma asprellum, strimnopping, vägkant i fjällbjörkskog,ABN Russula albonigra, gråsvart kremla Entoloma bloxamii, blårödling, fjällbetesmark,ABN, UPS, Russula aquosa, sumpkremla koordinater: Russula betularum, blek giftkremla 1328011/6955396 Russula claroflava, gulkremla Entoloma glaucobasis, kalkrik myr, SJ, JV, UPS Russula decolorans, tegelkremla Entoloma serrulatum, naggnopping,Alf & Britt Nilsson Russula delica, trattkremla Exidia repanda, köttkrös Russula globispora, fläckkremla, Mika Toivonen Exobasidium juelianum, lingonkvast Russula gracillima, spädkremla, Joachim Krumlinde Exobasidium splendidum, praktkvast Russula lundellii, praktkremla Exobasidium vaccinii, lingonsvulst Russula nana, fjällkremla Fomes fomentarius, fnöskticka Russula vinosa, vinkremla Fomitopsis pinicola, klibbticka,Arne Ryberg Uromyces geranii, on Geranium sylvaticum, Nils Lundqvist, Galerina antheliae, leg & det P-A Moreau (NL) Gerronema (= Sphagnomphalia brevibasidiata), på upphöj- ning med Sphagnum girgensohnii, Kommentar leg & det PAM, PAMSU06-24 Cantharellus cibarius, kantarell. De fina fjällbjörkskogar- Gymnopilus odini, bar torvjord, Mattias Luderitz + foto, na här i Ljusnans dalgång vid t.ex. Bruksvallarna är kända för conf PAM, Herb ML, UPS stora förekomster vissa år av kantarell. JOT Hebeloma mesophaeum, diskfränskivling Galerina antheliae är beskriven av Gro Gulden, finns med i Hygrocybe conica, toppvaxskivling NM 2 och anges växa i arktisk och alpin miljö samt gärna i sent Hypholoma myosotis, olivslöjskivling,ABN avsmälta snölegor. Den anges som synonym med G. tundrae Hepotrichia nigra, på Juniperus, Nils Lundqvist Smith & Singer ss Kuhner. En lokal anges i Norge (Hord, Odda, Inocybe dulcamara, bittersöt tråding, leg & det IK Ulvik) och en lokal i Sverige (Torne Lappmark,Abisko). En sanno- Inocybe lacera, mörktråding, vägkant i fjällbjörkskog,ABN lik gissning är att arten finns i alpina hedar längs hela skandinavis- Lactarius fuliginosus, rökriska ka fjällkedjan. JOT Lactarius flexuosus, buktriska Polyporus badius, stor tratticka är enligt EK inte förut Lactarius glyciosmus, kokosriska noterad i norra Sverige. JOT Lactarius pilatii, i sphagnum med dvärgbjörk, leg & det Russula globispora, fläckkremla och dess förekomster i PAM, PAMSU06-25 mittsvenska området beskrivs mer utförligt i tidskriften Lactarius representaneus, gulriska Jordstjärnan 2002/3 s.16–17. Har tidigare innefattats i R. maculata Lactarius rufus, pepparriska som numera anses vara en sydlig art under ek. Närstående är R. Lactarius tormonus, skäggriska dryadicola som vi under veckan samlade på dryashed. JOT Lactarius trivialis, skogsriska Lactarius uvidus, lilariska, fuktigt med Betula, Birgitta Gahne Rikkärr Lactarius vietus, gråriska Entoloma glaucobasis det Stig Jacobsson & Jan Vesterholt, Leccinum scabrum, björksopp belägg JV Micromphale perforans, barrbrosking,Arne Ryberg Mycena rorida, slemhätta Kommentar Mycena urania, alpin zon på detritus av Empetrum, Entoloma glaucobasis. Noordeloos (1992) anger att Juniperus,Vaccinium, Sphagnum, leg, det & foto arten växer bland viden i alpin miljö och anger att den Mattias Luderitz, conf PAM, UPS enbart är känd från Norge (Noordeloos & Gulden 1989). Omphalina rustica, hednavling Beskrevs från Grönland (Noordeloos 1984). Ny för Panus conchatus, broskmussling Sverige. JOT

Tännån NV Malmagen,Tännäs socken, Härjedalen, 1311000; 6952000

Område på båda sidor vägen ca 2 km NV sjön Malmagen, 1 mil från Hamra. Obegränsade P-möjligheter.Vi passerar inte långt från gränsen till Norge. Det är högt beläget landets första högfjällshotell, ”luftkurorten” i Fjällnäs som (drygt 800 m). Den hedbjörkskog som finns är lågvuxen, öppnades 1882. Lars Lundberg och Stig Jacobsson har haft fattig, domineras av blåbär, kråkris, stagg, gullris och hyser svampveckor för gästerna vid denna fina anläggning.Tännås sin speciella svampflora. Det finns också mycket öppen rinner även förbi Hamra där vi hade förläggning och mark, både myr och torrare, grusiga ytor.Vid besök 2004 utställning. Hebeloma monticola och Naucoria macrospora var svamptillgången inte så stor men särskilt de öppna samlades under mykologiveckan längs Tännån. ytorna hyser säkerligen många intressanta fjällsvampar. Ca

Arbetslokalen i Hamra Världshus. dis Lundnark Hjör oto: F

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 82

Calyptella aff. gibbosa, leg & det TL, C Endogone sp. with Aconitum under Betula and Salix, leg Capitotricha bicolor, leg & det TL, C TL, UPS Clavulicium ?, leg TL, C Entoloma formosum, stream bank (bäckstrand), leg TL, Clavulina cinerea, grå fingersvamp, SJ, UPS conf. JV Coprinus aff. heptemerus, leg & det TL, C Hebeloma monticola,Tännån, Salix, JV Coprinus martinii, leg & det TL, C Hypsizygus ulmarius, almmussling, leg & det TL Cortinarius porphyropus, lilafläckig spindling, björkskog, Lactarius spinosulus, fjällriska, leg, det & foto TL-12598, C Hans Andersson Lasiobolus cumiculi, on cow dung in betula forest, leg TL,UPS Cyathicula (Crocicreus) coronata, on Angelica?,TL Lasiosphaeria sp. leg & det TL, C

Foto:Hans Andersson

Marasmius androsaceus, tagelbrosking, leg & det TL Mycena leptocephala, klorhätta, leg & det TL, herb TL Naucoria macrospora,Tännån, Salix, JV Omphalina velutipes, leg & det TL, C Storslagen fjällmiljö Pulvinula convexella s.l. stream bank, leg & det TL, C Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål Stereum rugosum, styvskinn, leg & det TL som styr inriktningen av miljöarbetet bl.a. mål om Tremella karstenii, leg & det TL, C ”storslagen fjällmiljö” och om ”ett rikt växt- och djurliv”. Renskötsel anges i fjällmålet som förutsätt- Kommentar ning för ett betespräglat landskap. Ett problem är Coprinus heptemerus anges i EK enbart från södra buller från snöskotrar och terrängfordon som ökar Sverige. JOT i antal. Fjällens kulturmiljöer såsom fäbodar och Coprinus martinii anges i EK enbart från Skåne. JOT. samiska kulturarvet kräver åtgärder för att målet Den är även typisk i fjällmiljö.TL ska klaras. Åtgärdsprogram för hotade arter i fjäl- Hebeloma monticola, se akvarell av Erhard Ludwig i len tas nu fram bl.a. för järv, fjällräv, jaktfalk, fjällgås, ”Borgsjörapport 1997” på hemsidan www.myko.se brunkulla, nordligt vityxne. Ett program för rikkärr Naucoria macrospora Lange nämns inte i EK och med anknytning till fjällen är klart.Vi besökte under står som N. salicis i Nordic Macromycetes (1992).Arten veckan flera rikkärr bl.a. på Hamrafjället. Inget sägs har få kända fynd i Norden. Det handlar om en liten röd- i texten om fjällmålet om hotade svampar i fjällen, brun-chokladbrun skivling med hatt 1–4 cm och som beroende på att kunskapsnivån varit dålig om fjäl- växer fuktigt under Salix. JOT lens svampar.

Vivallen,Tännäs socken, Härjedalen, 1327555; 6944555 Gamla, kalkrika granskogar av fäbodtyp (tidigare betade), ohävdade fäbodängar Cirka 700 m.ö.h. och gränsande mot fjället Lill-Skarvens ostsida. 17.08.2006

Skrivare: Mattias Luderitz, Siw Muskos,Arne Ryberg ängsgranskog t.ex. Lactarius olivinus, olivinriska och Spännande, oskyddade, kalkpåverkade barrskogsområden Hygrophorus inocybiformis, skäggvaxskivling. ca 5 km NV Funäsdalen, kring Lillån. Här bör t.ex. finnas en hel del rödlistade skogsarter. Man tar in ”Vivallsvägen” Amanita fulva, brun kamskivling, SM strax väster om tätorten Funäsdalen. Många olika skogsty- Amanita muscaria, röd flugsvamp, Mattias Luderitz per förekommer blandat. Gammal mossig granskog domi- Amanita submembranacea, gråstrumpig kamskivling,Viola nerar och särskilt i fuktstråk kan den vara ganska rik.Tall Fägersten och björk finns förstås också rikligt av. Det finns även en Bjerkandera adusta, svedkremla, Betula, Mattias Luderitz rad gamla fäbodar men de flesta är nedlagda och bevuxna Chalciporus piperatus, pepparsopp, SM med högväxta gräs och buskar. I anslutning till fäbodarna Chondrostereum purpureum, purpurskinn, SM finns gravfält vid nivån 650 m.ö.h. och nära trädgränsen Clavaria purpurea, luddfingersvamp, SM som varit föremål för utgrävningar. Ovanligt rikliga fynd av Climacocystis borealis, trådticka, SM smycken och vapen har gjorts från tiden 800–1100 e Kr Clitocybe candicans, vit trattskivling, SM, conf. SJ bl.a. silvermynt från Harald Hårdrådes kungatid Clitocybe gibba, sommartrattskivling, SM 1060–1070.Vivallen är fortfarande i bruk liksom del av Coprinus puckei, SM Ruvallen. Hela Vivallsområdet är kalkrikt och hyser sällsyn- Cortinarius acetosus, SM ta marksvampar, även populärt område för folk i trakten Cortinarius armillatus, rödbandad spindling, SM att plocka matsvampar. Cortinarius betulinus, blekblå spindling,Viola Fägersten Siw Muskos skrev veckans längsta grupplista (103 Cortinarius brunneus, umbraspindling, Norbert Arnold arter) medan Stig, Norbert,Viola, Herbert,Anita och Leif Cortinarius caperatus, rimskivling, SM m.fl. ropade svampnamn i skogen.Arne Ryberg och Cortinarius collinitus, violettfotad slemspindling, SM Matthias Luderitz bidrog även med listor. Här i de fina Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling, fäbodskogarna fann vi många indikatorer på skyddsvärd Cortinarius croceus, gulskivig kanelspindling, SM

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 84

Cortinarius duracinus, broskspindling,Viola Fägersten Lactarius rufus, pepparsopp, SM Cortinarius evernius, lilaspindling, SM Lactarius sphagneti, vitmossriska, SM Cortinarius gentilis, gulbandad spindling Lactarius spinosulus, fjällriska, SM Cortinarius melleopallens, honungsblek spindling, SM Lactarius torminosus, skäggriska, SM Cortinarius multiformis, lökspindling,Viola Fägersten Lactarius trivialis, skogsriska, SM Cortinarius ochrophyllus, ockraspindling, SM Lactarius uvidus, lilariska,Viola Fägersten Cortinarius paragaudis, tegelbandsspindling, SM Lactarius vietus, gråriska, SM Cortinarius pholideus, tofsspindling, SM Leccinum scabrum, björksopp, Mattias Luderitz Cortinarius sanguineus, blodspindling, SM Leccinum variicolor, fläcksopp, Mattias Luderitz Cortinarius scaurus, myrspindling, Norbert Arnold Leccinum versipelle, tegelsopp, SM Cortinarius stillatitius, honungsspindling, SM Lentinellus micheneri, navelmussling, SM, UPS Cortinarius subtortus, doftspindling, Norbert Arnold Marasmius androsaceus, tagelbrosking, SM Cortinarius tabidus, SM Micromphale perforans, barrbrosking Cortinarius traganus, bockspindling, Norbert Arnold Mycena galericulata, rynkhätta, SM Cortinarius trivialis, trappspindling, SM Mycena galopus, mjölkhätta, SM Cortinarius cf venetus, olivspindling, SM Mycena laevigata, halhätta, SM Cortinarius vibratilis, gallspindling, SM Mycena leptocephala, klorhätta, SM Cudonia confusa, blek mössmurkling, SM Mycena megaspora, rothätta, Mattias Luderitz Cythidia salicina, sälgplätt, on Salix, Mattias Luderitz Mycena rubromarginata, rödeggad hätta, SM Diatrype stigma, slätnästing,Arne Ryberg Mycena sanguinolenta, blodhätta, SM Entoloma conferendum, stjärnrödhätting, SM Nematoloma (Pholiota) subochracea, aprikostofsskivling, SM Entoloma formosum, SM Phellinus chrysoloma, granticka, SM Entoloma lividoalbum, lundrödling, SM Phellinus lundellii, björkeldticka, SM Entoloma nitidum, svartblå rödling, Mattias Luderitz Phellinus nigricans, svart eldticka, SM Exidia repanda, köttkrös, SM Phragmotrichium chailleti,Arne Ryberg Flammulaster cf muricatus, piggvårtskräling, SM Piptoporus betulinus, björksopp, Mattias Luderitz Fomitopsis pinicola, klibbticka,Arne Ryberg Pluteus atricapillus, hjortskölding, SM Galerina calyptrata, luvhätting, SM Rhodocybe popinalis, fläckrussling, Mattias Luderitz Gloeophyllum sepiarium, vedmussling, SM Rickenella fibula, vaxnavling, Mattias Luderitz Gomphidius glutinosus, citronslemskivling, SM Rickenella setipes, Mattias Luderitz Heterobasidion annosum, rotticka, SM Russula aeruginea, grönkremla, SM Hydnum repandum, blek taggsvamp, Jan-Olof Tedebrand Russula aquosa, sumpkremla, SM Hygrocybe conica, toppvaxskivling, Mattias Luderitz Russula betularum, blek giftkremla, Mattias Luderitz Hygrocybe virginea var fuscescens, Matttias Luderitz Russula claroflava, gulkremla, SM Hygrocybe virginea var virginea, Mattias Luderitz Russula decolorans, tegelkremla, SM Hygrophorus erubescens, äggvaxskivling, SM Russula favrei, gransillkremla, SM Hygrophorus karstenii, äggvaxskivling, SM Russula foetens, stinkkremla, SM Hygrophorus inocybiformis, skäggvaxskivling, SM Russula gracillima, spädkremla, SM Inocybe calamistrata, grönfotstråding, SM Russula graminea, leg SM, det HK Inocybe geophylla, sidentråding, SM Russula griseascens, grånande giftkremla, SM Ischnoderma benzoinum, sotticka, SM Russula heterophylla, gaffelkremla, Mattias Luderitz Inonotus obliquus, sprängticka, SM Russula lutea, äggkremla, SM Laccaria laccata, laxskivling, SM Russula nitida, åderkremla, SM Laccaria bicolor, tvåfärgad laxskivling, SM Russula nauseosa, strimkremla, SM Laccaria proxima, stor laxskivling, SM Russula olivina, olivinkremla, IK, UPS Lactarius badiosanguineus, glansriska, leg Viola Fägersten,det IK Russula paludosa, storkremla, SM Lactarius deterrimus, blodriska,Arne Ryberg Russula puellaris, siennakremla, SM Lactarius fuliginosus, rökriska, SM Russula renidens, IK, UPS Lactarius glyciosmus, kokosriska, SM Russula taigarum, taigakremla, granskog, IK Lactarius hysginoides, granskog, IK & Mika Toivonen, UPS Russula versicolor, skarp siennakremla, SM Lactarius mammosus, mörk kokosriska, SM Russula vinosa, vinkremla, JOT Lacarius representaneus, gulriska, SM Trametes ochracea, zonticka, SM

Stropharia psedocyanea, pepparkragskivling, SM området (länen Västernorrland och Jämtland) t.ex. under de Suillus luteus, smörsopp, SM 14 botaniska svampveckorna i Borgsjö 1982–2003. En närs- Trichaptum abietinum, violticka, SM tående art, Rhodocybe mundula, samlades år 1985 av hollän- Tricholoma inamoenum, luktmusseron, SM daren Machiel Noordeloos på gammalt gårdstun med hack- Tricholoma virgatum, gallmusseron, SM slåttmark (äng) vid byn Oxsjön i Torp socken, Medelpad. Byn Tricholomopsis decora, stubbmusseron, SM är numera igenvuxen med skog. Eventuellt är R. mundula och Tubaria confragosa, ringskräling, lövved R. popinalis samma art. JOT Typhula uncialis, stjälktrådklubba, on Aconitum, Mattias Russula graminea, en nordlig barrskogsart. Se beskriv- Luderitz ning i Jordstjärnan 2002/3 s. 17. JOT Xylaria filiformis, trådhorn, on Aconitum, Mattias Luderitz Russula renidens är en vanlig kremla i nordlig, fuktig björkskog, se tidskriften Jordstjärnan 2002/3, sidan 26–27. Kommentar Russula heterophylla, gaffelkremla är mest känd Entoloma nitidum, svartblå rödling är inte uppgiven från ekskogar i södra Skandinavien. Men vi finner även gaffel- från Norrlands inland i EK. Men vi fann denna vackra rödspo- kremlan sällsynt i kalkrika granskogar i mittsvenska området. riga art varje dag under mykologiveckan.Vilket visar hur dålig Den samlades t.ex. på Andersön i Jämtland vid nordiska kunskapen är om svampars utbredning i vårt land. JOT mykologikongressen 1981.Vid Russulaveckan i Borgsjö 1983 Hygrophorus inocybiformis, skäggvaxskivling är vandrade kremlekännarna Herbert Kaufmann och Henri en stor raritet i nordliga, gamla kalkgranskogar av reservats- Romagnesi tillsammans i de fina gransluttningarna vid klass. Under SMF-veckan i Ramsele 2002 samlades skäggvax- Ormberget i Borgsjö. Där blev Henri mycket förtjust över skivling av Stig Jacobsson i reservatet vid Sör-Skirsjöberget. att se Lycopodium annotinum (revlummer)! Tillsammans Totalt finns cirka 20 svenska fynd bl.a. i fjällnära urskogar. JOT plockade Henri och Herbert även en riklig kollekt av just R. Lactarius hysginoides är en lite känd riska som växer heterophylla (gaffelkremla).Arten samlades även under med gran, björk och Salix sp.i den nordliga taigan. Bild och be- Borgsjöveckan 1984 från finnbyn Julåsens artrika kalkgran- skrivning i danska boken ”The genus Lactarius” (1998). JOT skogar och bestämdes av dansken Henning Knudsen.Vi har Rhodocybe popinalis var mycket intressant fynd.Arten även under många år sett gaffelkremlor i ekparken vid är mycket sällsynt och aldrig förut noterad i mittsvenska Norafors gamla järnbruk i Sättna sn, Mpd. JOT

Mykorrhizasvampar och kalhuggning En del av de fina kalkrika fäbodskogarna vid Vivallen blev till Sådana arter är, med viss osäkerhet, rödlistade efter C-krite- salu under hösten 2006. Eftersom skog är dyrbar i inköp så riet. Här är behovet stort av mer data om 1) grad av återe- torde de nya ägarna kalhugga en del av de gamla fäbodsko- tablering i ungskog, och 2) grad av överlevnad efter så kallad garna närmaste decenniet. En kärnfråga vid rödlistningen av ”kalkskogshuggning” (former för luckhuggning) som är införd mykorrhizasvampar är frågan om även sällsynta arter t.ex. i en del hotspotområden.” Hygrophorus inocybiformis (skäggvaxskivling) återkommer i För en glad svampamatör förefaller det självklart att mer- ny skog efter kalhuggning. I förordet till den nya norska röd- parten av mykorrhizasvamparna återkommer i nya skogen listan (2006) har Tor Erik Brandrud och hans rödlistegrupp efter kalhuggning. Det kan man se med blotta ögat genom en diskussion om vikten av skoglig kontinuitet.Texten lyder i att vandra i unga och medelålders gran- och tallskogar. svensk översättning: ”Effekten på mykorrhizasvamparna av Samtidigt verkar det även troligt att floran av mykorrhiza- skogsbruk i form av kalhuggning kan vara betydande, särskilt svampar blir talrikare i områden som inte kalhuggits t.ex. i för barrskogsarterna. Förekomsterna dör ut om skogen kal- reservat och där en rik mångfald av marksvampar fått huggs utan tillräckligt med kvarstående levande rötter av utvecklas på trädrötterna under århundraden.Vad gäller värdträdslaget. Många arter har emellertid förmåga att åter- vedsvampar såsom tickor och skinnsvampar finns veten- etablera sig i ungskog/plantskog, men graden av återetable- skapliga studier som bevisar mycket högre frekvens av säll- ring verkar starkt avhängig av förekomsten av 1) optimalt synta och rödlistade arter i skogar med kontinuitet än i habitat och 2) livskraftiga moderpopulationer i övriga delar skogar som lagts kala. Det kanske vore dags att initiera mer av området (Ödegaard m.fl. 2006). Detta innebär att många svensk vetenskaplig forskning om mykorrhizasvampars arter kan ha livskraftiga populationer med god återetablering återetablering i ungskogar efter kalhuggning! Vi amatörer kan efter kalhuggning i vissa kärnområden/rika kalkområden, men här göra en insats genom att notera vilka arter som dyker kan vara på tillbakagång i mindre rika/suboptimala områden upp i t.ex. unga och medelålders gran- och tallplanteringar. med förhållandevis små populationer (Blom m.fl. 2004).

86 Fjällsippor vid sjön Malmagen! Född: myskoxe När vi vandrade tillbaka från besöket på Rutfjället fann Thomas Laessöe mattor Myskoxen Sofie har i juli 2006 lyckligt med fjällsippa nära landsvägen intill sjön Malmagen. Selim Birger skriver redan i nedkommit med en kalv. Därmed ”Härjedalens kärlväxter” (1908): Dryas octopetala, här och där å de högsta fjällen. består den svenska stammen av mysk- Storsjö, Helagsstötarna (Sjöstr.), alla fjäll vid Ljungdalen (Sjöstr.),Axhögen (En.), oxar i Funäsdalsfjällen av nio djur. Tännäs, Skarffjället (Sjöstr. Dusén), Mittåkläpp (Hen.) Hamrafjället även i regio subalp. Fader till kalven är tjuren Pitorak som vid landsvägen mellan V. Malmagen och riksgränsen (Sern.). hämtats ända från Grönland. dis Lundnark Hjör oto: F

Utblommade fjällsippor. Andersson Hans oto: F

Siw Muskos,Anita och Leif Stridvall diskuterar intressant kremla,Vivallen.

87 Vivallsfloarna,Tännäs socken, Härjedalen, NO 1329555; 694555 Det finns ett fritidshusområde vid Lillån före Vivallen. tallskog och jättestora myrstackar men även planare Norr om myrområdet finns gammal oskyddad granskog- sumpskogsområden. Duvhök, tretåig hackspett och lavskri- sumpskog med mycket död ved (lågor) som ka finns.Ta bil fram till raststuga. Gå vägen till höger åt Naturskyddsföreningen i övre Härjedalen och dess ordfö- fäbodvall. Följ skidspår över bro (Lillån). Kompassgång där- rande Bengt Warensjö värnar om.Avverkningar har inletts ifrån åt nordost. Cirka 700 m.ö.h.Tyvärr blev området inte i området. Det handlar om en sluttning med gran- och inventerat under mykologiveckan. Thomas Laessöe oto: F

Hans Marklund och Anna-Elise Torkelsen.

Västra Ruvallen, Ljusnedal socken, Härjedalen, 1333255; 6947255 1333000; 6947000 16.08.2006 Skrivare. Stig Jacobsson Vägen mellan Funäsdalen och Bruksvallarna går i Cortinarius claricolor, vitkransad spindling, leg Ann-Britt Staernes, det KS, Ljusnans dalgång. På höger sida om vägen vidtar Cortinarius fervidus, rödskivekanelslörsopp, leg Anne Molia, det SM en ganska brant sluttning som är bevuxen med Cudonia confusa, blek mössmurkling, leg, det & foto TL (C,TL 12613) granskog av urskogskaraktär bl.a. mycket död ved. Exidia cartilaginea, broskkrös, leg Inger-Lise Walter,det Anna-Elise Torkelsen Området är oskyddat. Här finns en rik biologisk Fomitopsis rosea, rosenticka, granlåga,Anne Molia, X 6947393 Y 1332215 mångfald av både vedsvampar och marklevande Inocybe flocculosa coll, granskog, leg Inger-Lise Walter, det SJ svampar och många indikatorer på skyddsvärd Lachnellula suecica, leg, det & foto TL (C,TL 12612) urskog. En lämplig utgångspunkt är att parkera Lactarius theiogalus, småriska,ABN där gångstigen börjar upp till den gamla, nedlagda Lactarius zonarioides, granriska, Inger-Lise Walter, utställd fäboden Västra Ruvallen (vid besök 2005 höll P- Nemania atropurpurea, Populus tremula trunk, leg & det TL (C,TL 12621) platsen på att växa igen). I granskogen finns här Phellinus chrysoloma, granticka, på stående död gran,Anne Molia, och var gott om lågor och vedsvampsfloran är rik utställd, X6947393 Y 1332215 med bl.a. rosenticka (Fomitopsis rosea). På fäbod- Phellinus ferrugineofuscus, ullticka, granlåga,Anne Molia, utställd vallen fanns åtminstone i början av 1980-talet en Phellinus lundellii, björkeldticka, granlåga, Åke Strid, utställd hel del ängssvampar men vallen växer nu igen. Psilocybe tenax (=medullosa ss Ludwig),VAD ÄR DET, deep in litter Bland förut noterade arter kan nämnas vit krag- under Picea, leg, det & foto TL skivling (Stropharia albonitens) på fäbodvallen, (C;TL 12614), Ruvallen N spadmurkling (Spathularia flavida), brödspindling Russula adusta, svedkremla, Inger-Lise Walter (Cortinarius crassus), C. heterosporus, dvärgbjörks- Russula xerampelina s str. SJ riska (Lactarius subcircellatus). Spathularia rufa, blek spadmurkling,Anne Molia

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 88 Kommentar Cordyceps capitata, huvudlik svampklubba och dess värdsvamp Elaphomyces muricatus, marmorerad hjorttryffel, är inte uppgivna från fjällskog i EK. Dynsvampen Nemania atropurpurea är mest känd från bokved i ädellövskog men är även funnen tidigare på asp. Clitopilus hobsonii, vedmjölmussling, är inte tidigare noterad från fjällområdet. JOT

Överänget,Tännäs sn 1327500; 6943000 ( 1 km) Fäbodäng och granskog 19.08.2006 Agaricus silvaticus, skogschampinjon, Inge Bodin Lepista gilva, dropptrattskivling, Inge Bodin Melanoleuca aff subalpina, Inge Bodin, det SJ

Helags 1329555; 6981555 Helagsstöten med sin glaciär 1797 meter över havet är skyddet och bilparkeringen vid Kläppen, 5 km norr drottningen bland fjäll i området, högsta fjället söder om Ljungdalen går den markerade leden mot Helagsstugorna polcirkeln i Lappland. Massivet är dramatiskt bl.a. med den först på traktorväg genom Kesudalens yppiga, översilade prominenta ”Predikstolen”. Delar av fjället består av amfi- ängsbjörkskogar, längs Kesusjön och sista biten över hedar. bolit, en rikare bergart.Vid östra foten av fjället ligger Vandringen fram och tillbaka till Helagsstugorna är på 24 STF:s Helagsstugor, lämplig utgångspunkt för bestigning av km, onekligen en helagstur, förlåt heldagstur.Vi inventerade toppen med landets sydligaste glaciär. Området Helags- inte Helagsfjället under mykologiveckan. Sylarna har landets starkaste stam av fjällräv. Från rast- useet Jamtli. Thomasson (1880–1975) / Länsm en Nils otograf Samef

89 Bilder från reportage i ”Fjällnytt”, Funäsdalen

Jan Sandström Funäsdalen och Maj-Britt Såthe Östersund. Funäsdalen ytt. Fjälln . oto F

Jan-Åke Lönqvist (t.v.) Olofström och Arne Ryberg från Jämshög har tillsammans hållit på med mykologi i 35 år.

Karin Engerström-Gerstel från Tullinge färgar Thomas Laessöe från Köpenhamns Universitet gav professionellt stöd garn med svamp. när det gäller att artbestämma.

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen 90 useet Jamtli. Thomasson (1880–1975) / Länsm en Nils otograf Samef

Samen Tomas Jonsson i samedräkt. Ljungdalen omkring 1905.

91 esterholt V Jan oto: F

Hamrafjällets dryashed. Från vänster Hjalmar Croneborg, Stig Jacobsson, Ellen Larsson, Håkan Lindström,Anita Stridvall, Pierre-Arthur Moreau och Leif Stridvall.

Gulkremla (Russula claroflava), Härjedalens landskapssvamp Teckning: Siw Muskos

Mykologiveckan i Hamra, Härjedalen