Gamla Stan, Kvarteret Morpheus 10; Stockholm 103:1
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
UV RAPPORT 2014:163 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan Stockholms län; Uppland; Stockholms kommun; Stockholms stad; Gamla Stan, Kvarteret Morpheus 10; Stockholm 103:1 Maria Lingström UV RAPPORT 2014:163 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan Stockholms län; Uppland; Stockholms kommun; Stockholms stad; Gamla Stan, Kvarteret Morpheus 10; Stockholm 103:1 Dnr 3.1.1-00757-2014 Maria Lingström Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Fax: 010-480 80 94 Kontoret i Uppsala: Hållnäsgatan 11 752 28 UPPSALA Fax: 010-480 80 47 Tel.: 010-480 80 00 e-post: [email protected] e-post: [email protected] www.arkeologiuv.se © 2014 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:163 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering och layout Åsa Östlund Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014 Innehåll Sammanfattning 6 Antikvarisk bakgrund 6 Den arkeologiska förundersökningen 7 Målsättning 7 Metod och teknik 7 Resultat 7 Fyndmaterial 8 Referenser 9 Digitala källor 9 Administrativa uppgifter 9 Bilagor 1. Anläggningstabell 10 2. Schakttabell 10 Figurer 1. Läget för förundersökningarna markerat på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1:50 000. ....................11 2. Förundersökningsområdet i Västerlånggatan markerat med blått på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:3 000. ................................................................................................................................................................12 3. Förundersökningsområdet och arkeologiska objekt vid Västerlånggatan, samt tidigare undersökt schakt med anläggningar (markerat med grått) i Tyska Brinken–Västerlånggatan markerade på utdrag ur detaljkarta för fjärrvärme i Gamla Stan (detaljplan från ÅF). Skala 1:400. ....................................................................................................................................................................................................................13 4. Arbetsbild över schaktningen i Västerlånggatan. Stenkonstruktionen A1 i främre delen av schaktet. Foto. .............................................................................................................................................................................................................14 5. Stenkonstruktion A1 efter framrensning. Foto. .........................................................................................................................14 6. Plan över stenkonstruktion A1. Skala 1:40. ....................................................................................................................................14 7. Grundmur i Västerlånggatan 57, sektion från sydväst. Skala 1:40. .........................................................................14 8. Sektion över den sydvästra profilväggen i Västerlånggatan, från nordöst. Skala 1:40. ......................15 Sammanfattning I samband med schaktdragning för nedläggning av fjärrvärme utförde Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt under september år 2014 en förundersökning i form av schaktövervakning i Västerlånggatan i Gamla Stan, Stockholm. I schaktet påträffades ett utfyllnadslager med datering till 1500–1600- tal, delar av en stenkonstruktion samt en grundmur. Merparten av schaktet var dock urgrävt av tidigare exploateringar och utfyllt med moderna fyll- nadsmassor. Antikvarisk bakgrund Den aktuella förundersökningen var belägen inom de centrala delarna av fornlämningsområdet 103:1. Området kring nuvarande korsningen Västerlånggatan–Tyska Brinken var enligt 1625 års karta beläget strax väster om den äldsta stadsmuren. Den första stadsmuren uppfördes omkring år 1250. Västerlånggatan löpte då längs med murens utsida. Området kring korsningen var under med- eltid bebyggt och hade på ömse sidor i nordväst och sydöst två gränder: Mäster Hans Skärs (Skärens) gränd och Erik Månssons gränd (Bengtsson 1992:63ff ). 1300-talets strandlinje gick cirka 20 meter väster om Väster- långgatan (Söderlund 2012:4). År 1625 härjades de sydvästra delarna av stadsholmen av en stor brand. Flera tomter samt Mäster Hans Skärs gränd slogs därefter samman till en enda tomt. Bebyggelsen återuppfördes på reglerad tomt- och gatumark, och kvarstår delvis än idag, bland annat som fastigheten Cybele 1, söder om schaktet (Bengtsson 1992:63ff ). Antalet tidigare utförda arkeologiska undersökningar i området är talrika, och har i många fall konstaterat medeltida bebyggelse (Hasselmo 1981:140f). I mars år 2014 utfördes i angränsande område söderut en förundersökning i Västerlånggatan–Tyska Brinken, där bland annat delar av en tegelbyggnad och ett utfyllnadslager med datering till andra halvan av 1600-talet påträf- fades (Lingström 2014). Bland de närmast lokaliserade undersökningarna kan även nämnas undersökningar som utfördes år 1991 och 1994 inom fastigheten Cybele 1, på norra sidan av korsningen Västerlånggatan–Tyska Brinken. Här påträffades bland annat ett äldre kullerstensgolv i den sydöstra delen av byggnaden, som vetter mot Tyska Brinken. Lämningen tolkas vara äldre än nuvarande fastighet, som bildades under 1600-talets första hälft. Fastighetens nordöstra källarmur mot Västerlånggatan kan också vara med- eltida och ha fortsatt ut mot Tyska Brinken (Söderlund 2012:6ff). År 1992 påträffades i hörnet Tyska Brinken–Prästgatan en byggnad vars norra och östra mur dateras till medeltid eller 1500-tal. Den södra muren dateras till 1600-tal eller senare (Fennö & Söderlund 2005:14). 6 Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan Den arkeologiska förundersökningen Målsättning Syftet med förundersökningen var att konstatera om det fanns bevarade konstruktioner, anläggningar och kulturlager inom undersökningsområdet. Metod och teknik Undersökningen genomfördes med utgångspunkt i Fortums omfattning och tidsplan för arbetsföretaget. Riksantikvarieämbetet, UV utförde schaktö- vervakning och dokumenterade fortlöpande de arkeologiska lämningarna. I de fall arkeologiska lämningar påträffades avbröts schaktningen för att möjliggöra handgrävning och dokumentation. Påträffade konstruktioner handrensades och dokumenterades genom plan- eller sektionsritningar, som sedan renritats. De arkeologiska lämningarna dokumenterades även med digitalkamera. Digitala mätdata (schakt) har inhämtats från ÅF. Arkeologiska kontexter har mätts in manuellt och sedan, tillsammans med digitala mätdata, regist- rerats i Riksantikvarieämbetet, UV:s digitala fältdokumentationssystem Intrasis, och bearbetats i GIS-miljö. Resultat Schaktningsövervakningen omfattade ett 22,8 meter långt schakt (fig. 2–3). Schaktet löpte nordväst ut från korsningen Västerlånggatan–Tyska Brinken, var 0,8–1 meter brett och 0,8–1 meter djupt. I den nordvästligaste delen var schaktdjupet 1,4 meter och gick in till den norra husväggen vid Västerlång- gatan 57. I övrigt gick schaktet mitt i gatan. I den södra halvan av schaktet påträffades ett kulturlager, A2 (fig. 3, 8). Lagret var 2,8 meter långt (NV–SÖ), 0,8 meter brett och upp till 0,48 meter tjockt. Det var avgrävt i nordväst, sydöst och öster. Lagret utgjorde ett utfyllnadslager, bestående av siltig sand med rikliga mängder småsten, tegelkross och djurben samt även närvaro av keramik och träkol. Kerami- ken dateras till 1500–1600–tal. Därtill påträffades ett skaft till en kritpipa. I översta delen av lagret fanns en brandhorisont, som var 0,05-0,08 meter tjock. Horisonten är möjligen en rest av 1625 års brand, en hypotes som styrks av keramikdateringarna. I lagrets botten, 0,8 meter under gatunivå och cirka 7,35 m ö. h, framkom en gråstenskonstruktion, A1, som mätte 0,65 meter (NV–SÖ)× 0,54 meter (fig. 5, 6). Den var 0,12–0,14 meter hög och bestod av ett skikt av 0,12–0,33 meter stora rundade, relativt flata gråstenar. Konstruktionen fortsatte in i den sydvästra schaktväggen. Den tycktes ha ett naturligt avslut åt nordväst och öster, samt troligen också åt sydöst. Konstruktionen utgör troligen en passage med större stenar i ett parti över den dåtida Västerlånggatan, som möjligen varit lite fuktigare, och behövt förstärkas av något större stenar, så att gående har kunnat passera torrskodda över gatan. Konstruktionen har en trolig datering till 1500- eller 1600-tal eller något tidigare, baserat på det lager den överlagras av. Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan 7 I schaktets nordvästligaste del dokumenterades i östra schaktkanten delar av en grundmur, A4, som har medeltida ursprung (Hasselmo 1981:140). Grundmuren låg i liv med nuvarande byggnad med adressen Västerlånggatan 57. Endast fem 0,17–0,25 meter stora stenar var synliga (fig. 7). Grundmu- rens synliga bas var belägen på cirka 1,4 meter djup, under en 0,2×0,7 meter stor betongsten. Under betongstenen vilade tre stenar invid varandra. Ste- narna var rundade och 0,2–0,4 meter stora. Mellan och under dessa stenar bestod fyllningen av brunt grus med inslag av tegelkross. I botten av schaktet, cirka 1,2 meter under befintlig gatunivå fanns ytterligare två 0,6 meter stora mer skarpkantade stenar. Eftersom fyllningen var densamma mellan och under stenarna bedöms det dock som omrört. Murens tjocklek är okänd. I övriga delar av schaktet framkom endast moderna fyllnadsmassor med enstaka inslag av obrända djurben och tegelkross. Fyndmaterial Det fyndmaterial som observerades vid undersökningen av det aktuella