Gamla Stan, Kvarteret Morpheus 10; Stockholm 103:1

UV RAPPORT 2014:163

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan

Stockholms län; Uppland; Stockholms kommun; Stockholms stad; Gamla Stan, Kvarteret Morpheus 10; Stockholm 103:1

Maria Lingström

UV RAPPORT 2014:163

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan

Stockholms län; Uppland; Stockholms kommun; Stockholms stad; Gamla Stan, Kvarteret Morpheus 10; Stockholm 103:1 Dnr 3.1.1-00757-2014

Maria Lingström Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Mitt

Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Fax: 010-480 80 94

Kontoret i Uppsala: Hållnäsgatan 11 752 28 UPPSALA Fax: 010-480 80 47

Tel.: 010-480 80 00 e-post: [email protected] e-post: [email protected] www.arkeologiuv.se

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Bildredigering och layout Åsa Östlund Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014 Innehåll

Sammanfattning 6 Antikvarisk bakgrund 6 Den arkeologiska förundersökningen 7 Målsättning 7 Metod och teknik 7 Resultat 7 Fyndmaterial 8 Referenser 9 Digitala källor 9 Administrativa uppgifter 9

Bilagor 1. Anläggningstabell 10 2. Schakttabell 10

Figurer 1. Läget för förundersökningarna markerat på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1:50 000...... 11 2. Förundersökningsområdet i Västerlånggatan markerat med blått på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:3 000...... 12 3. Förundersökningsområdet och arkeologiska objekt vid Västerlånggatan, samt tidigare undersökt schakt med anläggningar (markerat med grått) i Tyska Brinken–Västerlånggatan markerade på utdrag ur detaljkarta för fjärrvärme i Gamla Stan (detaljplan från ÅF). Skala 1:400...... 13 4. Arbetsbild över schaktningen i Västerlånggatan. Stenkonstruktionen A1 i främre delen av schaktet. Foto...... 14 5. Stenkonstruktion A1 efter framrensning. Foto...... 14 6. Plan över stenkonstruktion A1. Skala 1:40...... 14 7. Grundmur i Västerlånggatan 57, sektion från sydväst. Skala 1:40...... 14 8. Sektion över den sydvästra profilväggen i Västerlånggatan, från nordöst. Skala 1:40...... 15 Sammanfattning

I samband med schaktdragning för nedläggning av fjärrvärme utförde Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt under september år 2014 en förundersökning i form av schaktövervakning i Västerlånggatan i Gamla Stan, Stockholm. I schaktet påträffades ett utfyllnadslager med datering till 1500–1600- tal, delar av en stenkonstruktion samt en grundmur. Merparten av schaktet var dock urgrävt av tidigare exploateringar och utfyllt med moderna fyllnadsmassor.

Antikvarisk bakgrund

Den aktuella förundersökningen var belägen inom de centrala delarna av fornlämningsområdet 103:1. Området kring nuvarande korsningen Västerlånggatan–Tyska Brinken var enligt 1625 års karta beläget strax väster om den äldsta stadsmuren. Den första stadsmuren uppfördes omkring år 1250. Västerlånggatan löpte då längs med murens utsida. Området kring korsningen var under medeltid bebyggt och hade på ömse sidor i nordväst och sydöst två gränder: Mäster Hans Skärs (Skärens) gränd och Erik Månssons gränd (Bengtsson 1992:63ff ). 1300-talets strandlinje gick cirka 20 meter väster om Väster- långgatan (Söderlund 2012:4). År 1625 härjades de sydvästra delarna av stadsholmen av en stor brand. Flera tomter samt Mäster Hans Skärs gränd slogs därefter samman till en enda tomt. Bebyggelsen återuppfördes på reglerad tomt- och gatumark, och kvarstår delvis än idag, bland annat som fastigheten Cybele 1, söder om schaktet (Bengtsson 1992:63ff ). Antalet tidigare utförda arkeologiska undersökningar i området är talrika, och har i många fall konstaterat medeltida bebyggelse (Hasselmo 1981:140f). I mars år 2014 utfördes i angränsande område söderut en förundersökning i Västerlånggatan–Tyska Brinken, där bland annat delar av en tegelbyggnad och ett utfyllnadslager med datering till andra halvan av 1600-talet påträf- fades (Lingström 2014). Bland de närmast lokaliserade undersökningarna kan även nämnas undersökningar som utfördes år 1991 och 1994 inom fastigheten Cybele 1, på norra sidan av korsningen Västerlånggatan–Tyska Brinken. Här påträffades bland annat ett äldre kullerstensgolv i den sydöstra delen av byggnaden, som vetter mot Tyska Brinken. Lämningen tolkas vara äldre än nuvarande fastighet, som bildades under 1600-talets första hälft. Fastighetens nordöstra källarmur mot Västerlånggatan kan också vara medeltida och ha fortsatt ut mot Tyska Brinken (Söderlund 2012:6ff). År 1992 påträffades i hörnet Tyska Brinken–Prästgatan en byggnad vars norra och östra mur dateras till medeltid eller 1500-tal. Den södra muren dateras till 1600-tal eller senare (Fennö & Söderlund 2005:14).

6 Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan Den arkeologiska förundersökningen Målsättning Syftet med förundersökningen var att konstatera om det fanns bevarade konstruktioner, anläggningar och kulturlager inom undersökningsområdet.

Metod och teknik

Undersökningen genomfördes med utgångspunkt i Fortums omfattning och tidsplan för arbetsföretaget. Riksantikvarieämbetet, UV utförde schaktö- vervakning och dokumenterade fortlöpande de arkeologiska lämningarna. I de fall arkeologiska lämningar påträffades avbröts schaktningen för att möjliggöra handgrävning och dokumentation. Påträffade konstruktioner handrensades och dokumenterades genom plan- eller sektionsritningar, som sedan renritats. De arkeologiska lämningarna dokumenterades även med digitalkamera. Digitala mätdata (schakt) har inhämtats från ÅF. Arkeologiska kontexter har mätts in manuellt och sedan, tillsammans med digitala mätdata, registrerats i Riksantikvarieämbetet, UV:s digitala fältdokumentationssystem Intrasis, och bearbetats i GIS-miljö.

Resultat

Schaktningsövervakningen omfattade ett 22,8 meter långt schakt (fig. 2–3). Schaktet löpte nordväst ut från korsningen Västerlånggatan–Tyska Brinken, var 0,8–1 meter brett och 0,8–1 meter djupt. I den nordvästligaste delen var schaktdjupet 1,4 meter och gick in till den norra husväggen vid Västerlång- gatan 57. I övrigt gick schaktet mitt i gatan. I den södra halvan av schaktet påträffades ett kulturlager, A2 (fig. 3, 8). Lagret var 2,8 meter långt (NV–SÖ), 0,8 meter brett och upp till 0,48 meter tjockt. Det var avgrävt i nordväst, sydöst och öster. Lagret utgjorde ett utfyllnadslager, bestående av siltig sand med rikliga mängder småsten, tegelkross och djurben samt även närvaro av keramik och träkol. Kerami- ken dateras till 1500–1600–tal. Därtill påträffades ett skaft till en kritpipa. I översta delen av lagret fanns en brandhorisont, som var 0,05-0,08 meter tjock. Horisonten är möjligen en rest av 1625 års brand, en hypotes som styrks av keramikdateringarna. I lagrets botten, 0,8 meter under gatunivå och cirka 7,35 m ö. h, framkom en gråstenskonstruktion, A1, som mätte 0,65 meter (NV–SÖ)× 0,54 meter (fig. 5, 6). Den var 0,12–0,14 meter hög och bestod av ett skikt av 0,12–0,33 meter stora rundade, relativt flata gråstenar. Konstruktionen fortsatte in i den sydvästra schaktväggen. Den tycktes ha ett naturligt avslut åt nordväst och öster, samt troligen också åt sydöst. Konstruktionen utgör troligen en passage med större stenar i ett parti över den dåtida Västerlånggatan, som möjligen varit lite fuktigare, och behövt förstärkas av något större stenar, så att gående har kunnat passera torrskodda över gatan. Konstruktionen har en trolig datering till 1500- eller 1600-tal eller något tidigare, baserat på det lager den överlagras av.

Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan 7 I schaktets nordvästligaste del dokumenterades i östra schaktkanten delar av en grundmur, A4, som har medeltida ursprung (Hasselmo 1981:140). Grundmuren låg i liv med nuvarande byggnad med adressen Västerlånggatan 57. Endast fem 0,17–0,25 meter stora stenar var synliga (fig. 7). Grundmu- rens synliga bas var belägen på cirka 1,4 meter djup, under en 0,2×0,7 meter stor betongsten. Under betongstenen vilade tre stenar invid varandra. Ste- narna var rundade och 0,2–0,4 meter stora. Mellan och under dessa stenar bestod fyllningen av brunt grus med inslag av tegelkross. I botten av schaktet, cirka 1,2 meter under befintlig gatunivå fanns ytterligare två 0,6 meter stora mer skarpkantade stenar. Eftersom fyllningen var densamma mellan och under stenarna bedöms det dock som omrört. Murens tjocklek är okänd. I övriga delar av schaktet framkom endast moderna fyllnadsmassor med enstaka inslag av obrända djurben och tegelkross.

Fyndmaterial

Det fyndmaterial som observerades vid undersökningen av det aktuella partiet på Västerlånggatan var keramik, obrända djurben (slaktavfall av nöt, häst, gris och får/get), enstaka spikar samt tegelkross. Den översiktliga kera- mikbestämningen har gjorts av Mathias Bäck, UV Mitt. Den översiktliga osteologiska bedömningen har gjorts av Louise Evanni, UV Mitt. Keramikmaterialet var litet och bestod av sex skärvor, varav en bit oglase- rat pottkakel, fyra skärvor yngre rödgods och en skärva importerat rödgods. Av det inhemska yngre rödgodset kom tre skärvor från grytor/krukor och en från en skål. Av dessa var två grönlaserade och två hade ofärgad glasyr. Tre skärvor har en glasyr som pekar på en relativt tidig datering – tidigt 1600-tal eller möjligen något ner i 1500-tal. Den grönglaserade skärvan har en ristad dekor vilken påminner om den som finns på fat från andra hälften av 1500-talet, även om dessa fat vanligen inte har färgad glasyr. Skärvan med importerat rödgods hade ett blekorange gods, som inte riktigt är typisk för tysk/holländsk import under 1600-talet. Sammantaget är materialet i sig svårdaterat då det saknas diagnostiska formelement. Kombinationen av glasyr och ristad dekor, samt kaklet antyder en datering till sent 1500-tal eller 1600-talets första hälft (eller möjligen första fjärdedel). Fynden har i enlighet med länsstyrelsens beslut inte registrerats utan endast översiktligt dokumenterats samt därefter kasserats.

8 Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan Referenser

Bengtsson, L. 1992. Trakten kring Skomakareporten– en vandring bland medeltida husrester, gator och gränder. I: Stadsvandringar. Stockholms stadsmuseum 15. Fennö, H. & Söderlund, K. 2005. Juno 18, Tyska kyrkan, Stockholms stad, Gamla Stan, RAÄ 103. Arkeologisk undersökning 1992. Arkeo- logisk rapport 2005:17. Stockholms stadsmuseum. Hasselmo, M. 1981. Medeltidsstaden 17. Stockholm. Rapport. Riksantik- varieämbetet och Statens Historiska Museer. Lingström, M. 2014. Medeltid och tidigmodern tid i Västerlånggatan– Tyska Brinken och Köpmangatan i Gamla Stan. Riksantikvarieämbe- tet. UV Rapport 2014:69. Stockholm. Söderlund, K. 2012. Cybele 1, Stockholms stad, Gamla Stan, RAÄ 103. Arkeologisk förundersökning 1991 och 1994. SR 967. Stockholms stadsmuseum.

Digitala källor http://www.sgu.se http://www.stockholmskallan.se

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-00757-2014. Länsstyrelsens dnr: 4311-41976-2013. Riksantikvarieämbetets projektnr: 12931. Intrasisprojekt: UV2014:027. Undersökningstid: 17–29 september 2014. Projektgrupp: Maria Lingström, Katarina Appelgren. Underkonsulter: –. Exploateringsyta: 48 kvadratmeter. Undersökt yta: 48 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 65G 8HS STOCKHOLM. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 2 st. foton med Unr 5278_9–10, 1 st. planritning i skala 1:20 (Unr 5278_11), och 2 st. profilritningar i skala 1:20 (Unr 5278_12–13). Fynd: Inga fynd tillvaratagna.

Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan 9 Bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell

Anl. nr Storlek Beskrivning A1 0,65 m lång×0,54 m Stenkonstruktion. 4,9 m in på Västerlånggatan, från hushörn i korsningen Västerlånggatan–Tyska Brinken bred×0,12–0,14 m tjock räknat, fanns i botten av utjämningslager A2, 0,8 m under gatunivå och ca 7,35 m ö.h., en gråstenskon- struktion, A1, som mätte 0,65(NV–SÖ) ×0,54 m. Den var 0,12–0,14 m hög och bestod av ett skikt av 0,12–0,33 m stora rundade, relativt flata gråstenar. Konstruktionen fortsatte in i den sydvästra schakt- väggen. Den tycktes ha ett naturligt avslut åt nordväst och öster, samt troligen också åt sydöst. Konstruktionen utgör troligen ett parti med större stenar i en gatumiljö, med trolig datering till senmedeltid eller 1500–1600-tal, baserat på det lager konstruktionen överlagras av. Konstruktionen schaktades efter dokumentation bort. A2 2,8 m långt×0,8 m Utjämningslager, beläget ca 4 m in på Västerlånggatan, från hushörn i korsningen Västerlånggatan– brett×upp till 0,48 m tjockt Tyska Brinken räknat. Avgrävt i sydöst, nordväst samt i nordöst. 2,8 m långt, 0,8 m brett och upp till 0,48 m tjockt. Synligt i den sydvästra profilväggen, men inte i den nordöstra. Lagret utgjorde ett utjämningslager, bestående av siltig sand med rikliga mängder småsten, tegelkross och djurben samt även närvaro av keramik och träkol. Keramiken dateras till 1500–1600-tal. Därtill påträffades ett skaft till en kritpipa. I översta delen av lagret fanns en brandhorisont, som var 0,05–0,08 m tjock. A4 0,69 m lång×0,3 m hög Grundmur. Stenkonstruktion i schaktets nordöstligaste del, endast delvis synlig. Belägen i liv med befintlig byggnad under Västerlånggatan 57, fastighet Morpheus 10. Stenkonstruktionens bas var belägen ca 6,75 m ö.h. På ca 1,1 m djup under gatunivå fanns, under en 0,2×0,7 m stor betongsten, tre stenar liggande invid varandra. Stenarna var rundade och 0,2–0,4 m stora. Mellan och under dessa stenar bestod fyllningen av brunt grus med inslag av tegelkross. I botten av schaktet, ca 1,2 m under befintlig gatunivå fanns ytterligare två 0,6 m stora mer skarpkantade stenar. Eftersom fyllningen var densamma mellan och under stenarna bedöms det dock som omrört. Murens tjocklek okänd.

Bilaga 2. Schakttabell

Schaktnr Storlek Beskrivning 3 22,8 m långt×0,8–1 m Schaktet grävdes från grundmuren på Västerlånggatan 57 ner till korsningen Västerlånggatan–Tyska brett×0,8–1 m djupt, Brinken, där schaktet från mars månads undersökning vidtog. Schaktet var 22,8 m långt (NV–SÖ) och längst i norr 1,4 m djupt löpte mitt i Västerlånggatan, förutom vid grundmuren i dess nordöstra del. Schaktet var 0,8–1 m brett och 0,8–1 m djupt, förutom längst i norr vid Västerlånggatan 57, där schaktdjupet var 1,4 m. I schaktets södra halva påträffades ett upp till 0,48 m tjockt utfyllnadslager, A2, inom ett 2,8 m långt parti av schaktet. Lagret var avgrävt i både nordväst respektive sydöst samt 0,8 m brett. Det fanns i den sydvästra profil- väggen; däremot inte i den nordöstra. I utjämningslagrets botten fanns en stenkonstruktion, A1 samt i schaktets nordöstra vägg en delvis synlig grundmur.

10 Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan Figur 1. Läget för förundersökningarna markerat på utdrag ur Terrängkartan 607 Norra Stockholm. Skala 1:50 000.

Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan 11 ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! Riksdagshuset ! !

! !

! ! !

! ! ! ! ! !

! !

! ! ! !

! !

! Slottet !

Saltsjön

! !

Stortorget !

! Gamla stan ! !

Mälartorget !

Kornhamns- ! torg ! ! !

! !

! ! !

! Figur 2. Förundersökningsområdet i !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! Västerlånggatan markerat! med blått ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! på utdrag ur digitala Fastighetskartan,

! !

! blad 10I 6F Stockholm.! Skala 1:3 000.

! !

! ! Mälaren !

! !

! ! !

Slussplan ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! !

! 100 m ! 0

! ! ! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! Slussen ! !

! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! ! !

! ! !

! ! Västerlånggatan

Morpheus 10

Tyska Brinken

Cybele 1

Typhon 9

Stora Nygatan Tyska Brinken

Schakt Lager

0 10 m Husgrund

Figur 3. Förundersökningsområdet och arkeologiska objekt vid Västerlånggatan, samt tidigare undersökt schakt med anläggningar (markerat med grått) i Tyska Brinken–Västerlånggatan markerade på utdrag ur detaljkarta för fjärr- värme i Gamla Stan (detaljplan från ÅF). Skala 1:400.

Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan 13 Figur 4. Arbetsbild över schaktningen i Västerlånggatan. Figur 5. Stenkonstruktion A1 efter framrensning. Foto Stenkonstruktionen A1 i främre delen av schaktet. Foto från nordöst: Maria Lingström (Unr 5278_10). från sydöst: Maria Lingström (U5278_9). Lagerbeskrivning: Sektion grundmur Västerlånggatan 57 Västerlånggatan 57 (A4) 1. Fyllning Schaktkant 2. Betongblock Från SV Entré 3. Brunt grus med inslag av tegelkross Espresso House

1 7,35 m ö.h. Nuvarande 2 gatunivå

1 m

Lagerbeskrivning: 2 Stenkonstruktion A1 1. Stenkonstruktion A1, 3 0,65×0,64 m (NV–SÖ) och Figur 6. Plan över Grävd nivå 6,75 m ö.h. 0,12–0,14 m hög, bestående av 0,12–0,33 m stora flata stenkonstruktion A1 0 1 m obearbetade gråstenar. (U5278_11). Skala 1:40. 2. Fogmassor bestående av ljusbrun sand med enstaka tegelkross. Figur 7. Grundmur i Västerlånggatan 57, sektion från sydväst (U5278_12). Skala 1:40.

14 Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan Lagerbeskrivning: Sektion Västerlånggatan (A1, A2 m.fl.) Från NÖ 1. Påförd gul sand. 2. Mörkt gråbrunt utjämningslager (A2) 8,15 m ö.h. 7 bestående av siltig sand med småsten/ 5 grus, innehållande tegelkross, glaserat 4 rödgods, obrända djurben, träkol samt ett 3 3 kritpipsskaft. Översta 0,05–0,08 meter 2 av lagret bestod av en kompakt mörk- brun brandhorisont. 1 3. Modern grå grus/sandfyllnad. 6 8 4. Modernt bärlager av ljusgul sand. 5. Asfalt. 0 1 2 3 m 6. Stenkonstruktion A1, mestadels belägen framför profil. Fogmassor av ljusbrun sand med enstaka tegelkross. 7. Gatsten. Figur 8. Sektion över den sydvästra profilväggen i Västerlånggatan, från 8. Nedgrävning innehållande ett mycket grusigt mörkgrått lager med enstaka nordöst (U5278_13). Skala 1:40. tegelkross. Djup okänt.

Tidigmoderna lämningar i Västerlånggatan 15