Medeltid Och Tidigmodern Tid I Tyska Brinken–Västerlånggatan Och Köpmangatan I Gamla Stan

UV RAPPORT 2014:69

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan

Stockholms län; Uppland; Stockholms kommun; Stockholms stad; Gamla Stan, Kvarteren Cybele 12, Typhon 8 och 9, Europa 8 och 9, Pygmalion 2 och 3; Stockholm 103:1

Maria Lingström

UV RAPPORT 2014:69

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan

Stockholms län; Uppland; Stockholms kommun; Stockholms stad; Gamla Stan, Kvarteren Cybele 12, Typhon 8 och 9, Europa 8 och 9, Pygmalion 2 och 3; Stockholm 103:1 Dnr 3.1.1-00757-2014 och 3.1.1-00929-2014

Maria Lingström Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Mitt

Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Fax: 010-480 80 94

Kontoret i Uppsala: Hållnäsgatan 11 752 28 UPPSALA Fax: 010-480 80 47

Tel.: 010-480 80 00 e-post: [email protected] e-post: [email protected] www.arkeologiuv.se

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Bildredigering och layout Åsa Östlund Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014 Innehåll

Sammanfattning 6 Inledning 6 Antikvarisk bakgrund 6 Den arkeologiska förundersökningen 7 Målsättning 7 Metod och teknik 7 Resultat 7 Tyska Brinken–Västerlånggatan 7 Köpmangatan 9 Referenser 10 Digitala källor 10 Administrativa uppgifter 11 Tyska Brinken–Västerlånggatan 11 Köpmangatan 11

Bilagor 1. Anläggningstabell 12 2. Schakttabell 12

Figurer 1. Läget för förundersökningarna markerat på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1:50 000...... 13 2. Förundersökningsområdena markerade med blått på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:3 000...... 14 3. Förundersökningsområdet samt arkeologiska objekt vid Tyska Brinken–Västerlånggatan markerade på utdrag ur detaljkarta för fjärrvärme i Gamla Stan (detaljplan från ÅF). Skala 1:400...... 15 4. Tegelkonstruktion belägen under Tyska Brinken, i höjd med fastigheten Cybele 1. Foto ...... 16 5. Plan över tegelkonstruktion Tyska Brinken, belägen 6,57 m ö.h. Skala 1:40...... 16 6. Grundmur i korsningen Tyska Brinken–Stora Nygatan, belägen i liv med fastigheten Cybele 12. Foto...... 17 7. Sektionsritning över grundmur i Tyska Brinken, från sydöst, belägen 4,82 m ö.h. Skala 1:40...... 17 8. Grundmur vid Västerlånggatan, belägen under fastigheten Typhon 8. Foto ...... 18 9. Sektionsritning grundmur, från nordöst, belägen 8,22 m ö.h. Skala 1:40...... 18 10. Keramik med datering till 1600-tal: Uppe till vänster ett fat av yngre rödgods med typisk hemringsdekor från omkring år 1660–1680. Därunder ytterligare ett fat av yngre rödgods med typisk dekor från perioden år 1660–1680. Det gröna keramikfragmentet är en Salvekruka från norra Tyskland och har en datering till 1600-talets andra hälft. Uppe till höger fragment av ett ölkrus från Westerwald (Rhenlandet) med datering till 1600-tal. Nere till höger ett majolikafat från Holland eller Rhenlandet, med datering till 1600-talets andra hälft. Keramikbestämning: Mathias Bäck. Foto. Skala 1:1...... 19 11. Förundersökningsområdet samt arkeologiska objekt vid Köpmangatan markerade på utdrag ur detaljkarta för fjärrvärme i Gamla Stan (detaljplan från ÅF). Skala 1:400...... 20 12. Grundmur vid Köpmangatan, belägen i liv med fastigheten Europa 8 och 9. Foto...... 21 13. Sektionsritning grundmur Köpmangatan, från söder, belägen 11,94 m ö.h. Skala 1:40...... 21 I samband med schaktdragning för Sammanfattning nedläggning av fjärrvärme utförde Riksantikvarieämbetet, Arkeolo- I samband med schaktdragning för nedläggning av fjärrvärme utförde Riks- giska uppdragsverksamheten, UV antikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt under Mitt under mars år 2014 förunder- mars år 2014 förundersökningar i form av schaktövervakningar i Tyska sökningar i form av schaktövervak- Brinken–Västerlånggatan samt Köpmangatan i Gamla Stan, Stockholm. ningar i Tyska Brinken–Västerlång- I Tyska Brinken påträffades ett utfyllnadslager med datering till 1600-tal, gatan och Köpmangatan i Gamla delar av en tegelbyggnad samt en grundmur. Västerlånggatan var sönder- Stan i Stockholm. I Tyska Brinken grävd av tidigare exploateringar och utfylld med moderna fyllnadsmassor; var ett utfyllnadslager med date- dock dokumenterades i schaktets sydligaste del en grundmur, som delvis ring till 1600-tal beläget. Därunder låg i liv med nuvarande byggnad. framkom delar av en tegelbygg- Schaktet i Köpmangatan visade sig endast innehålla moderna fyllnads- nad, som stratigrafiskt kan dateras massor, bitvis varvade med äldre återdeponerade kulturlager. I dess östra del till 1600-talet eller äldre. dokumenterades en grundmur.

Inledning

I samband med Fjärrvärmebolagets (FVB:s) schaktdragning för nedlägg- ning av fjärrvärme, utförde Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt efter beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län under mars 2014 förundersökningar i form av schaktövervakningar i Tyska Brinken–Västerlånggatan samt Köpmangatan.

Antikvarisk bakgrund

De aktuella förundersökningarna var belägna inom de centrala delarna av fornlämningsområdet 103:1. Området kring nuvarande korsningen Västerlånggatan–Tyska Brinken var enligt 1625 års karta beläget strax väster om den äldsta stadsmuren, rakt framför Skomakareporten. Den första stadsmuren uppfördes omkring år 1250. Västerlånggatan löpte då längs med murens utsida. Det är oklart när Tyska Brinken uppfördes, men av det historiska kartmaterialet att döma anlades den någon gång mellan år 1625 och 1642 (www.stockholmskallan.se, jfr 1625 och 1642 års kartor). Området kring korsningen var under medeltid bebyggt och hade på ömse sidor i nordväst och sydöst två gränder: Mäster Hans Skärs (Skärens) gränd och Erik Månssons gränd (Bengtsson 1992:63ff ). Enligt SGU:s paleogeografiska kartor gick 1000-talets strandlinje cirka 23 meter in på nuvarande Tyska Brinken, från Västerlånggatan räknat (www.sgu.se). 1300-talets strandlinje gick cirka 20 meter väster om Västerlånggatan (Söderlund 2012:4). År 1625 härjades de sydvästra delarna av stadsholmen av en stor brand. Flera tomter samt Mäster Hans Skärs gränd slogs därefter samman till en enda tomt. Bebyggelsen återuppfördes på reglerad tomt- och gatumark, och kvarstår delvis än idag, i dessa fall som fastigheterna Cybele 1, norr om korsningen, och Typhon 9, söder om korsningen (Bengtsson 1992:63ff). Under 1600-talet genomfördes en allmän utfyllnad av stadsholmen, vilket i detta fall innebär att de sydvästra delarna av fastigheten Cybele 1 ligger på utfylld mark (Söderlund 2012:4).

6 Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan Antalet tidigare utförda arkeologiska undersökningar i området är tal- rika, och har i många fall konstaterat medeltida bebyggelse (Hasselmo 1981:140f ). Bland de geografiskt sett närmaste undersökningarna kan nämnas undersökningar som utfördes år 1991 och 1994 inom fastigheten Cybele 1, på norra sidan av korsningen Västerlånggatan–Tyska Brinken. Här påträffades bland annat ett äldre kullerstensgolv i den sydöstra delen av byggnaden, som vetter mot Tyska Brinken. Lämningen tolkas vara äldre än nuvarande fastighet, som bildades under 1600-talets första hälft. Fastig- hetens nordöstra källarmur mot Västerlånggatan kan också vara medeltida och ha fortsatt ut mot Tyska Brinken (Söderlund 2012:6ff). Då fastigheten Typhon 9, på södra sidan av korsningen Västerlånggatan–Tyska Brinken, år 1979 skulle byggas om kunde man konstatera att ett medeltida hus låg i fast- ighetens sydöstra hörn samt att ett annat hus, också det medeltida, troligen varit beläget på Tyska Brinkens nuvarande gatumark (Bengtsson 1992:63ff ). År 1992 påträffades i hörnet Tyska Brinken–Prästgatan en byggnad vars norra och östra mur dateras till medeltid eller 1500-tal. Den södra muren dateras till 1600-tal eller senare (Fennö & Söderlund 2005:14). I hörnet Tyska Brinken–Stora Nygatan påträffades år 1997 ett raseringslager från dels stadsmuren med datering till 1300–1400-tal, dels det så kallade Bock- tornet. Raseringslagret dateras till 1600-tal eller senare ( Johansson 1998).

Den arkeologiska förundersökningen Målsättning Syftet med förundersökningen var att konstatera om det fanns bevarade konstruktioner, anläggningar och kulturlager inom undersökningsområdet.

Metod och teknik

Undersökningen genomfördes med utgångspunkt i Fjärrvärmebolagets (FVB:s) omfattning och tidsplan för arbetsföretaget. Riksantikvarieäm- betet, UV utförde schaktövervakning och dokumenterade fortlöpande de arkeologiska lämningarna. Påträffade konstruktioner handrensades och dokumenterades genom plan- eller sektionsritningar, som sedan renri- tats. De arkeologiska lämningarna dokumenterades även fortlöpande med digitalkamera samt har beskrivits och karakteriserats på en standardiserad blankett som används vid kontextuell grävmetod. Digitala mätdata (schakt) har inhämtats från FVB. Arkeologiska kon- texter har mätts in manuellt och sedan, tillsammans med digitala mätdata, registrerats i Riksantikvarieämbetet, UV:s digitala fältdokumentationssystem Intrasis och bearbetats i GIS-miljö.

Resultat Tyska Brinken–Västerlånggatan Schaktet var i Tyska Brinken cirka 52 meter långt och gick från Stora Nygatan upp till Västerlånggatan längs Tyska Brinkens nordvästra/norra

Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan 7 halva. Schaktet vinklade sedan ner sydväst ut på Västerlånggatan och följde dess sydvästra sida i en längd av cirka 22 meter. Schaktet var i regel 1,5 meter brett, 1 meter djupt och innehöll i Västerlånggatan endast moderna fyllnadsmassor. Tyska Brinken visade sig dock innehålla arkeologiska läm- ningar (se fig. 3 samt nedan).

Utfyllnadslager I Tyska Brinken påträffades ett utfyllnadslager, som utifrån en väl sam- manhållen datering av keramik kan härledas till andra halvan av 1600-talet. Tolkningen görs dock med reservation för det faktum att endast en liten del av lagret har undersökts. Det faktum att keramikdateringarna inte skiljer sig åt i lagrets övre och nedre delar, samt dess stora tjocklek, tyder på att lagret tillkommit snabbt, och som en del av den allmänna utfyllnaden av Gamla Stan. Lagret var beläget fyra meter in på Tyska Brinken och före- kom sedan i varierande grad ända ner till Stora Nygatan. Lagrets översta halvmeter var infiltrerat av moderna fyllnadsmassor medan dess undre delar var mer intakta. Dess tjocklek kunde inte konstateras. Sondning visade att lagret var åtminstone 1,25 meter tjockt. För att konstatera lagrets tjocklek gjordes ett litet djupschakt med smalskopa. Då större stenar stöttes på avbröts schaktningen, eftersom stenarna antogs tillhöra en underliggande konstruktion. Vid framrensning konstaterades dock att stenarna endast var en del av utfyllnadslagret.

Tegelkonstruktion Under utfyllnadslagret fanns delar av en tegelkonstruktion, som har tolkats som en del av en yttervägg i en byggnad (se fig. 4–5). Konstruktionen var belägen 6,5 meter in på Tyska Brinken, från hörnet på fastigheten Cybele 1 räknat. Den var belägen 1,4 meter söder om Cybele 1, cirka 1,2 meter under gatunivå och 6,52 m ö.h. Konstruktionen mätte 3,22 meter i sydväst–nord- ostlig riktning och varierade i bredd från 0,83 meter i sydväst till 0,48 meter i nordost. Den var dock endast avgränsad åt sydväst och nordost, samt i sydost möjligen avgrävd. Konstruktionen var delvis raserad. Endast dess översta del rensades fram och dokumenterades. Den synliga delen bestod av 1–3 skift av mestadels i schaktriktningen dubbla längsgående tegel (löpare), men även i dess mittparti på högkant tvärgående tegel (kopp). Samtliga intakta tegelstenar hade måtten 0,29×0,145×0,08 meter. Även defekta stenar fanns. Fogmassorna bestod av murbruk och sättsand. Konstruktionen är troligen en del av en yttervägg, där en innervägg samt del av en eldstad eventuellt kan skönjas (se fig. 4–5). Den skulle kunna kopp- las ihop med den byggnad som år 1979 dokumenterades inom fastigheten i söder, Typhon 9, och/eller med kullerstensgolvet samt övriga lämningar som påträffades vid 1991, 1994 års undersökningar av fastigheten i norr, Cybele 1 (se avsnittet Antikvarisk bakgrund), med förbehåll för att det nu aktuella schaktet var mycket smalt och endast kunde belysa en liten del av konstruktionen och dess samband med andra närliggande konstruktionsdetaljer. Det är möjligt att konstruktionen har en slätare yttersida åt söder, vilket i så fall snarare skulle sätta den i samband med konstruktionerna i norr än i söder.

8 Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan Det faktum att konstruktionen låg under nuvarande vägsträckning (Tyska Brinken), gör att det som yngst kan dateras till 1600-talets två första decen- nier, mer troligt till 1500-tal. Medeltida fyndmaterial saknas dock.

Grundmurar Vid korsningen Tyska Brinken–Stora Nygatan dokumenterades en grundmur, belägen i liv med byggnaden Cybele 12. Konstruktionen bestod av både obearbetad och kvaderhuggen natursten samt längsgående liggande och på högkant stående tegel varvat med fog bestående av kalkbruk, tegelkross och sand (se fig. 6–7). Grundmuren ligger på utfylld mark och har därmed en datering till 1600-tal eller yngre. Det aktuella partiet i Västerlånggatan visade sig vara genomgrävt av tidigare exploateringar och återfyllt med moderna fyllnadsmassor. Dock dokumenterades i schaktets sydligaste del en murkonstruktion under fastigheten Typhon 8 (se fig. 8–9). Konstruktionen bestod av både natursten och tegel, och kan möjligen vara del av två konstruktioner, varav tegelkonstruktionen legat under nuvarande Västerlånggatan, i rät vinkel mot nuvarande byggnad. Fastigheten har ingen dokumenterad medeltida källare, men det faktum att de både intilliggande fastigheterna har det (Hasselmo 1981:140), ökar sannolikheten för att även hela eller delar av denna källare har medeltida ursprung.

Fyndmaterial Det fyndmaterial som tillvaratogs vid undersökningen av Tyska Brinken var ett representativt urval av keramik. Detta material utgjordes i huvudsak av yngre rödgods av ordinära typer, med tyngdpunkt på grytor och kru- kor snarare än fat och skålar (se fig. 10). Den kronologiska spännvidden på keramiken var från 1600-talets början (cirka år 1620) till 1700-talets mitt. Det fanns emellertid en klar tyngdpunkt i mitten, det vill säga andra häften av 1600-talet. I övrigt fanns några Westerwaldkärl representerade i materialet, samt en skärva holländsk majolika (denna var dock sekundärt påverkad, vilket innebar en viss tvekan i bestämningen). Materialet innehöll också en skärva grått lergods, möjligen med ursprung från Baltikum alter- nativt Polen/Tyskland. Denna är att betrakta som obestämd och odaterad. Barckreliefkakel förekom i liten mängd. Denna torde kunna dateras till 1600-talets senare del. Keramiken var inte eroderad i någon utsträckning. Det bör ha deponerats och täckts snabbt, vilket stöder teorin om att fyndsammanhanget utgörs av ett utfyllnadslager, tillkommet under relativt kort tid. Keramiken har i enlighet med länsstyrelsens beslut inte registrerats utan endast översiktligt dokumenterats samt därefter kasserats.

Köpmangatan

I Köpmangatan var schaktet cirka 37 meter långt, 1,25 meter brett och 1 meter djupt (se fig. 11). Det drogs i den norra halvan av gatan och var beläget i Köpmangatans östra del. Schaktet visade sig endast innehålla

Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan 9 moderna fyllnadsmassor, bitvis varvade med flera gånger omdeponerade kulturlager innehållande tegelkross och enstaka järnföremål (spik). Inga daterande fynd framkom. I schaktets östra del dokumenterades en grundmur. I schaktets västra del hade grundmuren alltför mycket puts av cement för att kunna dokumenteras.

Grundmur Det framschaktade murpartiet i östra delen av schaktet var beläget under fastigheten Europa 8 och 9, i liv med nuvarande byggnad (se fig. 12–13). Det bestod av ett varierat stenmaterial av mestadels spräckta och kantiga naturstenar. I dess övre del fanns mindre, flata stenar medan den undre delen bestod av större cirka 0,3–0,5 meter stora stenar, varav ett flertal var belägna framför profilen och dokumenterades därmed inte i ritningen (se fig. 12). Fogmassorna bestod av flammig ljusgrå till mörkbrun sand varvad med kalkbruk, smågrus och tegelkross. Inget daterande material påträffades. Källaren är dock sedan tidigare daterad till medeltid (Hasselmo 1981:148).

Referenser

Bengtsson, L. 1992. Trakten kring Skomakareporten– en vandring bland medeltida husrester, gator och gränder. I: Stadsvandringar. Stockholms stadsmuseum 15. Fennö, H. & Söderlund, K. 2005. Juno 18, Tyska kyrkan, Stockholms stad, Gamla stan, RAÄ 103. Arkeologisk undersökning 1992. Arkeo- logisk rapport 2005:17. Stockholms stadsmuseum. Hasselmo, M. 1981. Medeltidsstaden 17. Stockholm. Rapport. Riksantik- varieämbetet och Statens Historiska Museer. Johansson, M. 1998. Pyramus 1, en arkeologisk förundersökning i Tyska Brinken, Stockholm, Gamla Stan, Kv Pyramus 1, fornlämning 103. Arkeologisk rapport 1998:9. Stockholms stadsmuseum. Söderlund, K. 2012. Cybele 1, Stockholms stad, Gamla Stan, RAÄ 103. Arkeologisk förundersökning 1991 och 1994. SR 967. Stockholms stadsmuseum.

Digitala källor

http://www.sgu.se http://www.stockholmskallan.se

10 Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan Administrativa uppgifter Tyska Brinken–Västerlånggatan Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-00757-2014. Länsstyrelsens dnr: 4311-41976-2013. Riksantikvarieämbetets projektnr: 12751. Intrasisprojekt: UV2014:027. Undersökningstid: 3–21 mars 2014. Projektgrupp: Maria Lingström, Katarina Appelgren, Lena Beronius Jörpeland. Underkonsulter: –. Exploateringsyta: 140 kvadratmeter. Undersökt yta: 140 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 10I 6F Stockholm. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 5 st. foton med Unr 5278_1–5, 1 st. planritning i skala 1:20 med Unr 5278_6, och 2 st. profilritningar i skala 1:20 med Unr 5278_7–8. Fynd: Inga fynd tillvaratagna.

Köpmangatan

Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-00929-2014. Länsstyrelsens dnr: 4311-1048-2014 och 4311-1049-2014. Riksantikvarieämbetets projektnr: 12752. Intrasisprojekt: UV2014:033. Undersökningstid: 18–28 mars 2014. Projektgrupp: Maria Lingström. Underkonsulter: -. Exploateringsyta: 50 kvadratmeter. Undersökt yta: 50 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 10I 6F Stockholm. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 st. foto med Unr 5279_1, 1 st. profilritning i skala 1:20 med Unr 5279_2. Fynd: Inga fynd tillvaratagna.

Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan 11 Bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell

Anl. nr Storlek Beskrivning 1000005 1,9 m lång×1 m hög Grundmur. Stenkonstruktion i liv med befintlig byggnad under Köpmangatan 4, fastighet Europa 8 och 9. Stenmaterialet är varierat, både spräckt och rundat, 0,12–0,5 m stort. Däremellan fogmassor bestående av en blandning av kalkbruk, sand, smågrus och tegelkross. Ljusgrått till mörkbrunt, fläckvis, flammigt. I den östra delen av konstruktionen finns även ett parti med rundad 0,05–0,1 m st rundade naturstenar. Flera stenar är även belägna framför profilen, i botten av schaktet (se fig. 12). 1000008 43,5×1,4–4,1 m Utfyllnadslager, beläget 4 m in på Tyska Brinken från Västerlånggatan sett och sedan förekommande i hela schaktet ner till Stora Nygatan. Lagret hade ett tvärt slut i nordöst, där det är avgrävt av moderna schaktningsarbeten. I övrigt inga avgränsningar. Djup: minst 1,25 m. Siltig, lucker mörkt gråsvart sand, innehållande stora mängder tegel, tegelkross och 0,1–0,3 m stora naturstenar samt även rikligt med keramik, med en samlad datering till huvudsakligen 1600-talets andra hälft, sparsamt med obrända djurben, ett fåtal järnföremål (företrädesvis spik), glas, porslin/fajans, slagg och ostronskal. Närvarande var också träkol samt kalkbruk. Komponentorientering kaotisk, sortering jämn. De översta 0,5 m av lagret infiltrerade av moderna fyllnadsmassor, medan de nedre delarna var intakta. Ett försök till maskinggrävt 1,4×0,75 m stort schakt (med smalskopa) gjordes 5 m sydväst om hörnet till byggnaden i hörnet Tyska Brinken–Västerlånggatan. Schaktet var 0,35–0,6 m djupt. I botten påträffades stenar, vilka eventuellt kunde vara en del av en konstruktion, varför djupschaktningen avbröts. Stenarna visade sig dock senare endast vara en del av lagret. Vid sondning kunde sonden föras ner maximalt, utan att lagerslut kunde observeras. 1000010 3,22×0,83 m Tegelkonstruktion, del av byggnad, belägen 6,5 m in på Tyska Brinken, från hörnet på byggnaden i korsningen Tyska Brinken–Västerlånggatan (fastigheten Cybele 1) räknat. Belägen mitt i schaktet i SV–NÖ riktning, 1,4 m söder om Cybele 1. De sydvästra delarna belägna 1,25 m under trottoarkanten (6,52 m ö.h.) och de centrala delarna 1,2 m under trottoarkanten (6,57 m ö.h.), vilket speglar nivåskillnaden i den naturliga sluttningen åt sydväst. De nordöstra delarna av konstruktionen belägna 1,3 m under trottoarkanten (6,47 m ö.h.) men också sämre bevarade. Delvis raserad, bestående av hela och delar av tegelstenar med sättsand och murbruk däremellan. Endast ytmässigt framrensad till ett djup av ca 0,1 m. Faktiskt höjd därmed ej fastställd. 1–3 skift med dubbla rader tegel (löpare). De sydvästra delarna bäst bevarade. Konstruktionen hade på tre ställen tegelstenar i vinkel (kopp), varav den sydvästra eventuellt utgjorde en del av en eldstad. Tegelstenarna var 0,29 m långa, 0,145 m breda och 0,08 m tjocka. Konstruktionen kan möjligen tolkas som en del av en yttervägg i en byggnad, troligen med koppling till andra byggnadselement norr härom (jfr Söderlund 2012). 1000012 0,64 m lång, 0,88 m hög Grundmur. Sten- och tegelkonstruktion under och i liv med befintlig byggnad (Västerlånggatan 54, fastighet Typhon 8). Belägen direkt under syll till befintlig byggnad. 0,14–0,6 m stora spräckta och rundade naturstenar. I den sydöstra delen av konstruktionen mestadels tegelstenskross, delvis skadat av schaktning och tidigare ledningsdragning, samt kalkkross. I den nordvästra delen av konstruktionen mestadels natursten samt mellanliggande fyllning av något lerblandad silt/sand, men tegelfragment fanns. 1000014 1,38 m lång, 0,57 m hög Grundmur. Sten- och tegelkonstruktion, belägen 2,6 m från hörnet på byggnaden i korsningen Tyska Brinken–Stora Nygatan, och i liv med fastigheten Cybele 12. 0,19–0,55 m stora naturstenar. Däremellan fog i form av kalkbruk, sand samt i nordöstra delen ett område med siltig mörk sand mellan kantställda tegelstenar. Under konstruktionen mellanbrun sand, sot och kol samt rikligt med tegelkross.

Bilaga 2. Schakttabell

Schaktnr Storlek Beskrivning 1000004 51,83 m långt (SV–NÖ i Schaktet grävdes i korsningen Tyska Brinken–Västerlånggatan med en sträcka av ca 52 m i Tyska Brinken Tyska Brinken)×1,45–3,66 respektive ca 22 m i Västerlånggatan. Bredden var i sydvästra delen av Västerlånggatan 1 m, i övrigt 1,45– m brett samt 22,29 m 1,55 m, nederst på Tyska Brinken 3,65 m. Djupet var i regel 1 m, förutom vid tegelkonstruktionen (se ned- långt×1–1,55 m an), där det genom en kombination av maskin- och handgrävning var 1,3 m. 4 m in på Tyska Brinken, från brett (NNV–SSÖ i sydöstra hörnet på fastigheten Cybele 1 räknat, påträffades ett minst 1,25 m tjockt utfyllnadslager, som Västerlånggatan) sedan med varierad bevaringsgrad sträckte sig ända ner till schaktets slut vid Stora Nygatan. 6,5 m från samma hörn påträffades under utfyllnadslagret delar av en tegelkonstruktion, 3,22 m lång (SV–NÖ) och åtminstone 0,83 m bred. En grundmur påträffades i den sydvästligaste delen av schaktet i Västerlånggatan, vid fastigheten Typhon 8. Ytterligare en grundmur var belägen i liv med fastigheten Cybele 12. 1000007 36,9×1,25–2,55 m (Ö–V) Schaktet grävdes i öst–västlig riktning i Köpmangatan. Östra kanten på schaktet var beläget 4,2 m från östra hörnet på fastigheten Europa 8 och 9. Bredden var i regel 1,2 m, förutom i schaktets ändar, där den var 1,26–1,35 m. Schaktets djup var 1 m. I schaktets östra del, i liv med fastigheten Europa 8 och 9, framkom en grundmur. I schaktets västra del var grundmuren inte synlig p.g.a. att den var täckt av cement. Schaktet innehöll i övrigt endast moderna fyllnadsmassor, varvade med omrörda och flera gånger återdeponerade kulturlager.

12 Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan Figur 1. Läget för förundersökningarna markerat på utdrag ur Terrängkartan 607 Norra Stockholm. Skala 1:50 000.

Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan 13 ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! Riksdagshuset ! !

! !

! ! !

! ! ! ! ! !

! !

! ! ! !

! !

! Slottet !

Saltsjön

! !

Stortorget !

! Gamla stan ! !

Mälartorget !

Kornhamns- ! torg ! ! !

! !

! ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! Mälaren !

! !

Figur 2. Förundersökningsområdena ! !

Slussplan ! !

! ! markerade med blått på utdrag ur ! ! ! ! ! ! digitala Fastighetskartan, blad 10I 6F ! !

! ! !

! 100 m ! 0

! ! ! !

! !

Stockholm. Skala 1:3 000. ! ! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! Slussen ! !

! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! ! !

! ! !

! ! Västerlånggatan

Tyska Brinken

Cybele 1

Typhon 9

Cybele 12

Typhon 8

Typhon 10

Stora Nygatan Tyska Brinken

Schakt Lager

0 10 m Husgrund

Figur 3. Förundersökningsområdet samt arkeologiska objekt vid Tyska Brinken–Västerlånggatan markerade på utdrag ur detaljkarta för fjärrvärme i Gamla Stan (detaljplan från ÅF). Skala 1:400.

Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan 15 Figur 4. Tegelkonstruktion belägen under Tyska Brinken, i höjd med fastigheten Cybele 1. Foto från syd- väst: Maria Lingström (U5278_2).

Lagerbeskrivning 1. Mörkt gråsvart siltig sand med inslag av träkol, tegelkross samt murbruk. TM Sammanhängande parti av tegel och murbruk T Tegel

Trottoarkant Tyska brinken Träspont

1 TM T T T T T T T T T T TM 1 T Orensad T T T T T T T TM T yta

T Går in under intilliggande tegelsten (s om) Träspont Kant för nedrensat Kullersten Tyska brinken kulturlager

0 1 2 3 4 5 6 7 m

Figur 5. Plan över tegelkonstruktion Tyska Brinken, belägen 6,57 m ö.h. Skala 1:40 (Unr 5278_6).

16 Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan Figur 6. Grundmur i korsningen Tyska Brinken–Stora Nygatan, belägen i liv med fastigheten Cybele 12. Foto från sydöst: Maria Lingström (U5278_4).

Figur 7. Sektionsritning över grundmur i Tyska Brinken, från sydöst, belägen 4,82 m ö.h. Skala 1:40 (Unr 5278_7).

T S 3 T S Lagerbeskrivning T 2 T T T T 1. Mellanbrun sand med inslag av sot och S S S träkol samt rikligt med tegelkross. T S 2. Mörkbrun siltig sand. 1 3. Fogmassor av kalkbruk och sand.

0 1 2 m

Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan 17 Figur 8. Grundmur vid Västerlånggatan, belägen under fastigheten Typhon 8. Foto från nordöst: Maria Lingström (U5278_5).

Figur 9. Sektionsritning

Gräns mellan 1 och 2 grundmur, från nordöst, belägen 8,22 m ö.h. Skala 1:40 (U5278_8).

T Utfyllnad T T S S 5 T T S T S S Lagerbeskrivning S T 1. Något lerblandad silt/sand med S S S T rikliga inslag av tegelkross. S T 2. Kalkbruk. 1 S 4 3. Gråfärgat grus med inslag av 0,05 m 3 2 stora stenar. 4. Äldre raseringslager, mörkbrun sand med inslag av enstaka tegel och tegelkross. Tegel och kalkbruk 5. Cement. 0 1 2 m

18 Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan 5 cm 0 Figur 10. Keramik med datering till 1600-tal: Uppe till vänster ett fat till vänster Uppe till 1600-tal: med datering Keramik Figur 10. av med typisk yngre från hemringsdekor rödgods omkring år 1660–1680. ett fat avDärunder med typisk yngre dekor från ytterligare rödgods perioden Det gröna är en Salvekruka keramikfragmentet år 1660–1680. från norra till höger Uppe hälft. andra till 1600-talets har en datering och Tyskland till (Rhenlandet) med datering fragment av ett ölkrus frånWesterwald med från ett majolikafat Nere till höger eller Rhenlandet, Holland 1600-tal. Mathias Bäck. Keramikbestämning: hälft. andra till 1600-talets datering Skala 1:1. Maria Lingström. Foto:

Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan 19 Skeppar Olofs gränd Olofs Skeppar Peder Fredags gränd

Källargränd Europa 8 och 9

Köpmangatan

0 10 m

Schakt Figur 11. Förundersökningsområdet samt arkeologiska objekt vid Köpmangatan markerade Husgrund på utdrag ur detaljkarta för fjärrvärme i Gamla Stan (detaljplan från ÅF). Skala 1:400.

20 Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan Figur 12. Grundmur vid Köpmangatan, belägen i liv med fastigheten Europa 8 och 9. Foto från söder: Maria Lingström (U5279_1).

Figur 13. Sektionsritning grundmur Köpmangatan, från söder, belägen 11,94 m ö.h. Kullersten Kullersten S S S S Skala 1:40 (Unr 5279_2). S S S S S S 1 1 2 S Lagerbeskrivning S 3 1. Moderna fyllnadsmassor (framför sektion). S S S 2. Flammiga ljusgrå till mörkbruna fogmassor av kalkbruk, sand, smågrus och tegelkross. 3. Parti med rundad 0,05–0,1 m st natursten.

0 1 2 3 m

Medeltid och tidigmodern tid i Tyska Brinken–Västerlånggatan och Köpmangatan i Gamla Stan 21