Abstracts Ämneskonferens 12–13 Maj 2016
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Fakulteten för samhällsvetenskap och humaniora Litteraturvetenskap Abstracts & biografier Litteraturvetenskapens gränsöverskridanden Ämneskonferens i litteraturvetenskap 12–13 maj 2016 Karlstads universitet finansiering Magnus Bergvalls & Åke Wibergs stiftelse sorteringsordning av abstracts: två keynotes, två paneler, därefter papers i bokstavsordning 1 Keynote speakers Arne Melberg ”Essä, roman och så vidare: från Proust via Knausgård till Internet” Under denna rubrik diskuterar jag gränsdragningen och gränsövergången mellan essä och roman hos Proust och Knausgård. Hos Proust växer essän in i romanen, hos Knausgård växer essän ut av romanen – och tanken är att den gemensamma problematiken, och skillnaden dem emellan, sammanfattar en historik och en omfattande gränsproblematik i modernismens prosa. Proust befinner sig i modernismens begynnelse, då gränser dras, Knausgård i dess slut, då gränser infiltreras av och i det nya medium som kallas Nätet. Jag avslutar med att spekulera över denna situation: vad händer med prosans historiskt sett viktigaste litterära former – essä och roman – under nätkulturen? Johan Schimanski ”Å vandre inn i (og ut av) litteraturen” Parallelt med den romlige vendingen i kultur- og litteraturvitenskapene har vi sett en økende interesse for det som skjer på kantene, på grensene, på de steder der symbolske, topografiske og tekstuelle enheter både defineres og forstyrres. Periferien har blitt til sentrum, og særlig innenfor postkoloniale og andre kulturpoetiske tilnærminger til litteratur har personer som lever på eller krysser grenser blitt til hovedpersoner og fokuset har vært på mellomrom, hybride rom og tredje rom. Grenseorienterte analyser av litteraturen har florert. Utfordringene kommer nå fra to kanter. På den ene siden har fokuset på rom og identitet gjort at grenselesninger ofte har falt tilbake på de motiviske bestanddelene i teksten: altså på setting og personer, og på topografiske og symbolske grenser. Dette betyr at det ofte gjenstår å spørre hvordan grensene til de presentasjonsformer som brukes i litterære tekster – tekstens kanter og overganger mellom fortellerformer, sjangre, stiler, virkelighet/fiksjon osv. – innvirker på forståelsen av grenser og av teksten det gjelder. På den andre siden skjer det en rask teoretiske utviklingen innenfor mer samfunnsvitenskapelige grensestudier. Hvordan kan forskningen på litterære grenser, både i tekstenes verdener og i deres stilistiske former, ta innover seg nye begrep fra dette feltet, som f.eks. b/ordering og borderscapes. Jeg skal innom to forskningsområder for å undersøke disse utfordringer videre: migrasjonslitteratur og arktiske diskurser. Begge kan vanskelig tenkes uten tverrvitenskapelige innslag: de krysser grensene både ut av og inn i litteraturen, og dermed tekstuelle grenser. Arbeid med migrasjonslitteratur kan kartlegge grensefigurer (altså ”figurer” i retorisk 2 betydning) i litterære tekster som nøkler for å forstå historiske endringer i grensebegreper på mer allmenne kulturelle, sosiale og politiske plan. Arbeid med historiske arktiske diskurser kan undersøke overgangene mellom aktiviteter i Arktis, det medialiserte Arktis og det litterariserte Arktis – også i motsatt retning. Jeg argumenterer her for at grensene som utgjøres av litteraturen som presentasjonsform i seg selv må være gjenstand for historiske forandringer og for forstyrrelser. Samtidig gir borderscape-begrepet en antydning om at litteraturens formelle grenser virker inn i et metaforisk landskap sammen med andre typer grenser. Innvandringsfortellinger kommer gjerne til et punkt der selve skriften blir til en del av de territoriale og kulturelle grensepasseringene tekstene tematiserer. Det litterære Arktis er også del av en omspennende mediascape på tvers av grensen mellom Arktis og Europa, der diskursive strategier knytter sammen kommunikasjons- og transportmidler, materielle og performative innslag i feiringskulturer, heroiserende og ironiske aspekter ved journalistiske blandingsformer, samt litteraturens fokus på det fiktive og det sublime. Litterære grenselesninger må altså ta innover seg at grenseflater vikles inn i hverandre og selve skillet mellom grenser i det motiviske og i presentasjonsformen åpner for gråsoner og mellomrom. 3 Paneler 3C – Swedish Women Writers on Export in the 19th Century Åsa Arping, Gunilla Hermansson, Birgitta Johansson Lindh Litteraturhistorieskrivning har av tradition konstruerats med nationsgränser som strukturerande princip, och den svenska litteraturen betraktas i regel som en del av ett västerländskt arv. Ett huvudsakligt fokus har legat på hur utländsk litteratur, genrer och litterära manifest har influerat den svenska. I det pågående VR-finansierade projektet Swedish Women Writers on Export in the 19th Century. New Theoretical Perspectives and Methods on Literary History är riktningen den omvända. Deltagarna undersöker den transnationella spridningen och mottagandet av svenska kvinnliga 1800-talsförfattare i Europa och USA, bland annat med hjälp av digitala verktyg och källor, med syfte att belysa både litteraturhistorieskrivningen och digitala metoder ur nya perspektiv. Undersökningen omfattar fem författarskap som representerar olika perioder och genrer under seklet: Julia Nyberg (Euphrosyne), Fredrika Bremer, Emilie Carlén, Anne Charlotte Leffler och Selma Lagerlöf. Deltagande forskare: Yvonne Leffler (projektledare), Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson och Birgitta Johansson Lindh. Tre av dessa framför papers (se nedan). Gunilla Hermansson ”Euphrosyne – nævnt men også glemt?” Dette paper vil belyse nogle metodiske problemer som opstår når den transnationale reception af et romantisk, lyrisk, kvindeligt forfatterskab skal undersøges – i dette tilfælde den svenske romantiske forfatter Julia Nyberg, kendt i sin samtid under pseudonymet Euphrosyne. Men fremfor alt vil det diskutere hvad et sådant case kan bidrage med til problematisering af begreber som reception, cirkulation og virkningshistorie. Den reception af Nybergs værker, som overhovedet fandt sted uden for landets grænser, var bestemt af hendes status indenfor den fremvoksende nationale litteraturhistorieskrivning og kanondannelse, men også af udenlandske kulturformidleres forestillinger om det svenske eller skandinaviske. Men det der i særlig grad førte Nybergs navn(e) rundt i den europæiske og amerikanske offentlighed var ikke baseret på læsning men i stedet på genbrug af korte og overfladiske oversigtsartikler. Den udenlandske reception af hendes forfatterskab peger på den komplekse dynamik som fandt sted mellem to voksende markeder under 1800-tallet: et marked for oversat skønlitteratur og et 4 marked for genrer, der gav mere eller mindre overfladisk viden om andre kulturer og litteraturer (rejseskildringer, tidsskriftsartikler, encyklopædier, litteraturhistorier). Åsa Arping ”Litteraturhistorisk dissonans – Fredrika Bremers Hertha (1856) i USA” Fredrika Bremer var den första svenska författare som slog igenom på andra sidan Atlanten, där hon lanserades som ”the MISS AUSTIN of Sweden”. Det faktum att historiskt amerikanskt pressmaterial under senare år blivit alltmer tillgängligt genom digitalisering ger möjlighet både till storskaliga undersökningar av författares position över tid och inblickar i de enskilda verkens spridning och status. Mitt paper diskuterar mottagandet av emancipationsromanen Hertha, som framkallade en hätsk debatt när den kom ut i Sverige i september 1856, med fick ett helt annat bemötande i USA, där den publicerats tre månader dessförinnan. Pressmaterialet väcker förstås frågor kring kvinnopolitik, estetik och litteraturkritik i respektive nationssammanhang, men framför allt avslöjar det i hur liten grad internationell reception gett avtryck i svensk litteraturhistorieskrivning. När nya bilder tonar fram av det stora genomslag flera av 1800-talsförfattarinnorna hade utomlands – hur kommer det att påverka framtidens syn på deras betydelse i svensk litteraturhistoria? Birgitta Johansson Lindh ”Receptionen av Anne Charlotte Lefflers författarskap i Tyskland, England och Frankrike” Anne Charlotte Leffler tillhör de radikala åttitalistförfattarna som skrev både romaner, kortprosa och dramatik. I mitt paper kommer jag att fokusera på spridning och mottagande av hennes litteratur åren 1885- 1915 i Tyskland, England och Frankrike. Jag avser att diskutera mottagandesammanhang i relation till skillnader i receptionens tonvikt på Lefflers nationella tillhörighet, genus och genreval. Bilden av Lefflers författarskap fluktuerar mellan den av en politisk avantgardistisk dramatiker, exempel på en ny tids kvinna och svensk författare. Det kan inte enkelt förklaras av de tre ländernas litterära klimat utan av faktorer som överskrider nationella gränser och sådana som berör Lefflers liv. Lefflers dramatik och prosa hör inte till en europeisk kanon. Den var inte heller lika gångbar på en kommersiell bokmarknad som litteratur av tidigare svenska kvinnliga 1800-talsförfattare som t.ex. Emelie Flygare- Carlén. Avslutningsvis kommer jag att diskutera digitala metoders möjligheter och begränsningar i studiet av den europeiska spridningen och receptionen av ett författarskap som är marginaliserat i båda ovanstående bemärkelser. 5 5C – Världslitteraturer Stefan Helgesson, Christina Kullberg och Paul Tenngart I höstas beviljade Riksbankens Jubileumsfond medel för det sexåriga forskningsprogrammet ”Världslitteraturer: kosmopolitisk och vernakulär dynamik”. Programmet, som kommer att löpa under åren 2016-2021, omfattar 26 forskare från sex svenska lärosäten