Krisen I Svenska Akademien
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Institutionen för informatik och media C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2020 Krisen i Svenska Akademien En katt och råtta-lek med media Författare: Stina Meyerson och Alba Volo Wiklund Handledare: Martina Ladendorf Abstract The research aims to examine Svenska Akademien’s external crisis communication 2017– 2018, in the crisis induced by an exposition of sexual assaults and harassments by the so called "Kulturprofilen" during #metoo. Since the case is a historical event in Sweden and organizational crises of confidence, the study intends to contribute to the research field by adding knowledge about an uncharted area and case. The study examines the press releases issued from the organization, as well as the specific members' statements in the news media channel Dagens Nyheter. The question formulations include which approaches of crisis management Svenska Akademien practiced, how their communication was structured linguistically and rhetorically and which hierarchies and power structures became visible. The methodological approach to the case study is based on both a qualitative text analysis and a critical discourse analysis, with an image analysis as a complement to deepen the analysis. The theoretical approach applied includes a rhetorical framework, the Image Repair Theory and Media Logic. The result showed that the organizational communication could not affect the restoration of Svenska Akademien’s reputation because of the organization’s individual members’ medial communication, which appeared fragmentized in a big conflict. Two central characters in the conflict, Sara Danius and Horace Engdahl, created very different kinds of derived ethos by their different communication strategies, which also was affected by media logic. Because of the conflict, the crisis escalated and changed focus from the original problem to the current crisis management. Keywords: Svenska Akademien, Crisis communication, #metoo, Rhetoric, Media Logic. 2 Innehållsförteckning Abstract 2 1. Inledning 6 1.1 Bakgrund och problemformulering 6 1.1.1 Svenska Akademien 7 1.1.2 Centrala begrepp 7 1.2 Syfte 8 1.3 Frågeställning 9 1.4 Disposition 9 2. Tidigare forskning 10 2.1 Förtroendekriser 10 2.1.1 Förtroendekriser i Sverige 10 2.1.2 Kommunikationsstrategier vid förtroendekriser 10 2.2. Offentliga kriser och nyhetsmedier 12 3. Teori 13 3.1 Retoriskt ramverk 13 3.2 Image Repair 14 3.3 Medielogik 15 4. Metod och material 17 4.1 Forskningstradition och metodologiska utgångspunkter 17 4.2 Forskningsdesign 18 4.3 Urval och material 18 4.4 Metod 20 4.4.2 Kritisk diskursanalys 21 4.4.3 Bildanalys 23 4.5 Etiska överväganden 24 4.6 Metodologiska reflektioner 25 3 4.7 Genomförande 26 5. Resultat och analys 28 Kritisk diskursanalys och kommunikationsmönster 28 5.1. Organisationen Svenska Akademien 28 5.1.1. Tematik 28 Förtegenhet 29 5.1.2 Retoriskt användande 31 5.1.3 Kommunikationsstrategier 33 5.2 Enskilda aktörer 35 5.2.1 Tematik 36 5.2.2 Retoriskt användande 37 Pathos, enthymem och framing 38 Ethos och feministisk diskurs 40 Medielogikens ethosskapande 43 Maktförhållanden 48 5.2.3 Kommunikationsstrategier 49 5.3 Sammanfattning 51 6. Diskussion och slutsats 52 7. Käll- och litteraturförteckning 56 Tryckta källor 56 Vetenskapliga artiklar 56 Pressmeddelanden 57 Uttalanden i pressmeddelanden 58 Tidskrifter 59 Uttalanden i Dagens Nyheter 63 Ljudmedier 77 Bildkällor 77 4 Webbsidor 78 Uppslagsverk 78 Lagar 79 Övrigt 79 8. Bilagor 80 8.1 De Aderton 2017–2018 80 2017 80 2018 81 8.2 Arbetsfördelning 83 Stina Meyerson 83 Alba Volo Wiklund 84 9. Pressrelease 85 Svenska Akademiens kriskommunikation under #metoo 85 5 1. Inledning 1.1 Bakgrund och problemformulering Under åren 2017 och 2018 genomgick Svenska Akademien en offentlig kris i samband med rörelsen #metoo, den historiska protesten där kvinnor delade med sig öppet om de sexuella övergrepp de blivit utsatta för, som under 2017 blev medieaktuell i världen. Under hösten 2017 anklagade 18 kvinnor "kulturprofilen" Jean-Claude Arnault för övergrepp och trakasserier i Dagens Nyheter (Voss Gustavsson 2017a), i anslutning till rörelsen, vilket resulterade i att Svenska Akademien avslutade sitt samarbete med honom (Voss Gustavsson 2017c). Kulturprofilen var gift med en dåvarande akademiledamot, Katarina Frostenson, och hade nära kopplingar till akademin med sin kulturklubb Forum. Detta blev därför katalysatorn för krisen i Svenska Akademien, samt starten på den negativa pressen som kom att skada Svenska Akademiens anseende. I samband med händelserna uppdagades det även andra regelbrott inom akademin, som exempelvis olovlig boning i akademins bostäder (Voss Gustavsson 2017a). De mediala och offentliga konflikterna inom akademin resulterade bland annat i att den ständige sekreteraren Sara Danius avsade sig sin post och att Katarina Frostenson avgick som ett resultat av en förhandling (Lindkvist 2018a). På så vis uppstod en spricka i Akademin, vari konflikten mellan Horace Engdahl och Sara Danius blev en av de tydligaste konflikterna. Sara Danius tog ställning mot kulturprofilen medan Horace Engdahl, som hade en vänskapsrelation med kulturprofilen (Lenas 2018), försvarade honom. Det var många som visade sitt stöd för Danius och ansåg att hon stod upp för kvinnors rättigheter. Engdahl (2018) kritiserade Danius i en debattartikel i Expressen varpå Danius svarade i sitt omtalade sommarprat med mötande kritik. Horace Engdahl deltog senare i intervjupodcasten Schulman Show (Schulman 2018) som spelades in precis innan domen i Svea Hovrätt. I podcasten tog han tydlig ställning för sin våldtäktsanklagade vän och ifrågasatte våldtäktsdefinitionen. Den mediala uppmärksamheten kring bråket och avtog av naturliga skäl när Sara Danius avled i cancer år 2019. Krisen i Svenska Akademien resulterade även i ett uteblivet nobelpris i litteratur (Svenska Akademien 2018d), och har genererat en del kritik gällande Akademins krishantering 6 (Svensson 2018). Den är även historisk inom svenskt kulturliv och inte minst inom ramarna för #metoo. Således blir det intressant att se till just Svenska Akademien som ett exempel på extern organisationskommunikation i krisläge, och hur en offentlig skandal kan hanteras samt vilka konsekvenser det kan få. Ämnet förblir även relevant än idag, eftersom diskussionerna och berättelserna om händelserna fortgår. Det skrivs bland annat flera böcker om krisen i Svenska Akademien. Katarina Frostenson har exempelvis skrivit två som hamnat på topplistorna, K och F: en färd, Horace Engdahl har skrivit De obekymrade, som ett porträtt av hans känsloliv under krisen, och Matilda Gustavsson har släppt storsäljaren Klubben som behandlar händelserna som skedde på Forum. Detta samtidigt som Svenska Akademien arbetar för att stärka sitt tappade anseende och förlorade förtroende. Således blir krisen i Svenska Akademien ett intressant och relevant undersökningsobjekt för en fallstudie, och bidrar till den nutida forskningen om kriskommunikation. 1.1.1 Svenska Akademien År 1786 stiftade Kung Gustaf den III av Sverige Svenska Akademin för att ”arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet” vilket stärks i dess valspråk: Snille och smak (Svenska Akademien 2020). Akademin ger årligen ut Svenska Akademiens ordbok, Svenska Akademiens ordlista och Svenska Akademiens grammatik samt ansvarar för att ge ut ett Nobelpris i litteratur sedan 1901. De delar även ut andra priser och stipendier inom litteratur såsom Stora priset, Bellmanpriset och Nordiska priset. Akademien består av 18 ledamöter som går under namnet De Aderton (se 8. Bilagor 8.1 De Aderton). Att bli invald som ledamot är ett livslångt förtroendeuppdrag. Ledamöterna ska vara som en måttstock för de svenska lärda, vilket betyder att de bör ha högre utbildning och vara framstående inom området (Svenska Akademien 2020). 1.1.2 Centrala begrepp Akademiledamot Personer som är invalda att sitta som ledamot i Svenska Akademien. Inval sker genom sluten omröstning och ska konsulteras för godkännande med Kungen innan det offentliggörs (Svenska Akademien 2020). 7 Förtroendekris Förtroendekriser uppstår oftast vid felaktiga beslut eller klandervärd agerande från ledande personer som lett till skandal (Palm & Falkheimer 2005, s. 27). Klubben Kulturklubben Forum, vars slogan var ”en nutidplats för kultur”. På Forum hölls det allt från litterära aftnar till poesikvällar och utställningar. Det var även på Klubben som Kulturprofilen begick sina övergrepp (Madestrand 2007). Kulturprofilen Jean Claude Arnault, gift med tidigare akademiledamot Katarina Frostenson. Medierna kallade honom för Kulturprofilen eftersom han drev kulturklubben Klubben (Voss Gustavsson 2017a). #Metoo Metoo-rörelsen var en global internetprotest mot sexuella trakasserier och övergrepp, som främst fick spridning 2017–2018 (Eduards 2020), där kvinnor delade med sig av sina egna historier och använde hashtaggen #metoo. I Sverige delades rörelsen upp i flera olika hashtaggar gällande specifika områden eller branscher, som exempelvis #tystnadtagning i teatersfären (Svärd 2019). Ständig sekreterare Den ständige sekreteraren är den ledamoten som har verkställande ansvar och yttranderätt för organisationen. Det är även dennes ansvar att sköta och administrera den löpande förvaltningen och Akademiens beslutstaganden (Svenska Akademiens stadgar 1786). 1.2 Syfte Syftet med studien är att granska Svenska Akademiens kriskommunikation åren 2017–2018 under förtroendekrisen, som inleddes när kulturprofilen blev anklagad för sexuella övergrepp och trakasserier i media under rådande #metoo-protest. Studieobjektet