Krisen I Svenska Akademien

Home , Anders Olsson (writer), Horace Engdahl, Jesper Svenbro, Jila Mossaed, Kjell Espmark, Lotta Lotass

Institutionen för informatik och media C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2020

Krisen i Svenska Akademien

En katt och råtta-lek med media

Författare: Stina Meyerson och Alba Volo Wiklund Handledare: Martina Ladendorf

Abstract The research aims to examine Svenska Akademien’s external crisis communication 2017– 2018, in the crisis induced by an exposition of sexual assaults and harassments by the so called "Kulturprofilen" during #metoo. Since the case is a historical event in Sweden and organizational crises of confidence, the study intends to contribute to the research field by adding knowledge about an uncharted area and case. The study examines the press releases issued from the organization, as well as the specific members' statements in the news media channel Dagens Nyheter. The question formulations include which approaches of crisis management Svenska Akademien practiced, how their communication was structured linguistically and rhetorically and which hierarchies and power structures became visible. The methodological approach to the case study is based on both a qualitative text analysis and a critical discourse analysis, with an image analysis as a complement to deepen the analysis. The theoretical approach applied includes a rhetorical framework, the Image Repair Theory and Media Logic. The result showed that the organizational communication could not affect the restoration of Svenska Akademien’s reputation because of the organization’s individual members’ medial communication, which appeared fragmentized in a big conflict. Two central characters in the conflict, Sara Danius and Horace Engdahl, created very different kinds of derived ethos by their different communication strategies, which also was affected by media logic. Because of the conflict, the crisis escalated and changed focus from the original problem to the current crisis management.

Keywords: Svenska Akademien, Crisis communication, #metoo, Rhetoric, Media Logic.

Innehållsförteckning Abstract 2

1. Inledning 6

1.1 Bakgrund och problemformulering 6

1.1.1 Svenska Akademien 7

1.1.2 Centrala begrepp 7

1.2 Syfte 8

1.3 Frågeställning 9

1.4 Disposition 9

2. Tidigare forskning 10

2.1 Förtroendekriser 10

2.1.1 Förtroendekriser i Sverige 10

2.1.2 Kommunikationsstrategier vid förtroendekriser 10

2.2. Offentliga kriser och nyhetsmedier 12

3. Teori 13

3.1 Retoriskt ramverk 13

3.2 Image Repair 14

3.3 Medielogik 15

4. Metod och material 17

4.1 Forskningstradition och metodologiska utgångspunkter 17

4.2 Forskningsdesign 18

4.3 Urval och material 18

4.4 Metod 20

4.4.2 Kritisk diskursanalys 21

4.4.3 Bildanalys 23

4.5 Etiska överväganden 24

4.6 Metodologiska reflektioner 25

4.7 Genomförande 26

5. Resultat och analys 28

Kritisk diskursanalys och kommunikationsmönster 28

5.1. Organisationen Svenska Akademien 28

5.1.1. Tematik 28

Förtegenhet 29

5.1.2 Retoriskt användande 31

5.1.3 Kommunikationsstrategier 33

5.2 Enskilda aktörer 35

5.2.1 Tematik 36

5.2.2 Retoriskt användande 37

Pathos, enthymem och framing 38

Ethos och feministisk diskurs 40

Medielogikens ethosskapande 43

Maktförhållanden 48

5.2.3 Kommunikationsstrategier 49

5.3 Sammanfattning 51

6. Diskussion och slutsats 52

7. Käll- och litteraturförteckning 56

Tryckta källor 56

Vetenskapliga artiklar 56

Pressmeddelanden 57

Uttalanden i pressmeddelanden 58

Tidskrifter 59

Uttalanden i Dagens Nyheter 63

Ljudmedier 77

Bildkällor 77

Webbsidor 78

Uppslagsverk 78

Lagar 79

Övrigt 79

8. Bilagor 80

8.1 De Aderton 2017–2018 80

2017 80

2018 81

8.2 Arbetsfördelning 83

Stina Meyerson 83

Alba Volo Wiklund 84

9. Pressrelease 85

Svenska Akademiens kriskommunikation under #metoo 85

1. Inledning

1.1 Bakgrund och problemformulering Under åren 2017 och 2018 genomgick Svenska Akademien en offentlig kris i samband med rörelsen #metoo, den historiska protesten där kvinnor delade med sig öppet om de sexuella övergrepp de blivit utsatta för, som under 2017 blev medieaktuell i världen. Under hösten 2017 anklagade 18 kvinnor "kulturprofilen" Jean-Claude Arnault för övergrepp och trakasserier i Dagens Nyheter (Voss Gustavsson 2017a), i anslutning till rörelsen, vilket resulterade i att Svenska Akademien avslutade sitt samarbete med honom (Voss Gustavsson 2017c).

Kulturprofilen var gift med en dåvarande akademiledamot, Katarina Frostenson, och hade nära kopplingar till akademin med sin kulturklubb Forum. Detta blev därför katalysatorn för krisen i Svenska Akademien, samt starten på den negativa pressen som kom att skada Svenska Akademiens anseende. I samband med händelserna uppdagades det även andra regelbrott inom akademin, som exempelvis olovlig boning i akademins bostäder (Voss Gustavsson 2017a). De mediala och offentliga konflikterna inom akademin resulterade bland annat i att den ständige sekreteraren Sara Danius avsade sig sin post och att Katarina Frostenson avgick som ett resultat av en förhandling (Lindkvist 2018a).

På så vis uppstod en spricka i Akademin, vari konflikten mellan Horace Engdahl och Sara Danius blev en av de tydligaste konflikterna. Sara Danius tog ställning mot kulturprofilen medan Horace Engdahl, som hade en vänskapsrelation med kulturprofilen (Lenas 2018), försvarade honom. Det var många som visade sitt stöd för Danius och ansåg att hon stod upp för kvinnors rättigheter. Engdahl (2018) kritiserade Danius i en debattartikel i Expressen varpå Danius svarade i sitt omtalade sommarprat med mötande kritik. Horace Engdahl deltog senare i intervjupodcasten Schulman Show (Schulman 2018) som spelades in precis innan domen i Svea Hovrätt. I podcasten tog han tydlig ställning för sin våldtäktsanklagade vän och ifrågasatte våldtäktsdefinitionen. Den mediala uppmärksamheten kring bråket och avtog av naturliga skäl när Sara Danius avled i cancer år 2019.

Krisen i Svenska Akademien resulterade även i ett uteblivet nobelpris i litteratur (Svenska Akademien 2018d), och har genererat en del kritik gällande Akademins krishantering

(Svensson 2018). Den är även historisk inom svenskt kulturliv och inte minst inom ramarna för #metoo. Således blir det intressant att se till just Svenska Akademien som ett exempel på extern organisationskommunikation i krisläge, och hur en offentlig skandal kan hanteras samt vilka konsekvenser det kan få. Ämnet förblir även relevant än idag, eftersom diskussionerna och berättelserna om händelserna fortgår. Det skrivs bland annat flera böcker om krisen i Svenska Akademien. Katarina Frostenson har exempelvis skrivit två som hamnat på topplistorna, K och F: en färd, Horace Engdahl har skrivit De obekymrade, som ett porträtt av hans känsloliv under krisen, och Matilda Gustavsson har släppt storsäljaren Klubben som behandlar händelserna som skedde på Forum. Detta samtidigt som Svenska Akademien arbetar för att stärka sitt tappade anseende och förlorade förtroende. Således blir krisen i Svenska Akademien ett intressant och relevant undersökningsobjekt för en fallstudie, och bidrar till den nutida forskningen om kriskommunikation.

1.1.1 Svenska Akademien År 1786 stiftade Kung Gustaf den III av Sverige Svenska Akademin för att ”arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet” vilket stärks i dess valspråk: Snille och smak (Svenska Akademien 2020).

Akademin ger årligen ut Svenska Akademiens ordbok, Svenska Akademiens ordlista och Svenska Akademiens grammatik samt ansvarar för att ge ut ett Nobelpris i litteratur sedan 1901. De delar även ut andra priser och stipendier inom litteratur såsom Stora priset, Bellmanpriset och Nordiska priset. Akademien består av 18 ledamöter som går under namnet De Aderton (se 8. Bilagor 8.1 De Aderton). Att bli invald som ledamot är ett livslångt förtroendeuppdrag. Ledamöterna ska vara som en måttstock för de svenska lärda, vilket betyder att de bör ha högre utbildning och vara framstående inom området (Svenska Akademien 2020).

1.1.2 Centrala begrepp

Akademiledamot Personer som är invalda att sitta som ledamot i Svenska Akademien. Inval sker genom sluten omröstning och ska konsulteras för godkännande med Kungen innan det offentliggörs (Svenska Akademien 2020).

Förtroendekris Förtroendekriser uppstår oftast vid felaktiga beslut eller klandervärd agerande från ledande personer som lett till skandal (Palm & Falkheimer 2005, s. 27).

Klubben Kulturklubben Forum, vars slogan var ”en nutidplats för kultur”. På Forum hölls det allt från litterära aftnar till poesikvällar och utställningar. Det var även på Klubben som Kulturprofilen begick sina övergrepp (Madestrand 2007).

Kulturprofilen Jean Claude Arnault, gift med tidigare akademiledamot Katarina Frostenson. Medierna kallade honom för Kulturprofilen eftersom han drev kulturklubben Klubben (Voss Gustavsson 2017a).

#Metoo Metoo-rörelsen var en global internetprotest mot sexuella trakasserier och övergrepp, som främst fick spridning 2017–2018 (Eduards 2020), där kvinnor delade med sig av sina egna historier och använde hashtaggen #metoo. I Sverige delades rörelsen upp i flera olika hashtaggar gällande specifika områden eller branscher, som exempelvis #tystnadtagning i teatersfären (Svärd 2019).

Ständig sekreterare Den ständige sekreteraren är den ledamoten som har verkställande ansvar och yttranderätt för organisationen. Det är även dennes ansvar att sköta och administrera den löpande förvaltningen och Akademiens beslutstaganden (Svenska Akademiens stadgar 1786).

1.2 Syfte Syftet med studien är att granska Svenska Akademiens kriskommunikation åren 2017–2018 under förtroendekrisen, som inleddes när kulturprofilen blev anklagad för sexuella övergrepp och trakasserier i media under rådande #metoo-protest. Studieobjektet innefattar en fallerande kriskommunikation under en medial kris under #metoo, vilket utgör ett intressant fall för en fallstudie. Studien ämnar undersöka vilka tillvägagångssätt av extern kriskommunikation Svenska Akademien har tillämpat, innefattande mönster, strategier, retoriska grepp och

anknytning till diskurser samt vilka eventuella maktstrukturer som blir synliga. Eftersom kommunikationen bestått i både uttalanden från organisationen som helhet och från enskilda ledamöter, avser studien undersöka kriskommunikationen på både organisations- och individnivå samt dess samverkan, genom att studera organisationens utsända pressmeddelanden samt enskilda ledamöters uttalanden i den, genom krisen, centrala tidningen Dagens Nyheter. Eftersom fallet inte tidigare undersökts ämnar studien bidra till fälten organisationskommunikation och kriskommunikation genom att kritiskt granska och kartlägga den historiskt viktiga händelsen innefattande Svenska Akademiens fallerande kriskommunikation under #metoo.

1.3 Frågeställning Ur syftet följer nedanstående frågeställningar: 1. Vilka mönster av tillvägagångssätt blir synliga inom Svenska Akademiens externa kriskommunikation på organisations- och individnivå? 2. Hur har Svenska Akademiens kriskommunikation byggts retoriskt på organisations- och individnivå? 3. Vilka hierarkier och maktstrukturer blir synliga i deras kriskommunikation?

1.4 Disposition Nedan följer en redogörelse för tidigare forskning som utgör forskningsfältet samt används löpande i studien, varpå det teoretiska ramverket följer. Vidare beskrivs studiens metodologiska utgångspunkter samt metod, material, etiska överväganden och genomförande. Därefter följer resultat och analys utefter rubriker kopplade till de metodologiska och teoretiska ingångarna, varpå en slutsats och diskussion om studien följer.

2. Tidigare forskning Nedan redogörs den tidigare forskning studien utgår från, samt vars resultat relateras och jämförs med studiens resultat. Eftersom studien behandlar en förtroendekris inkluderar den tidigare forskningen en begreppsdefinition av förtroendekriser, samt forskningar om möjlig strategitillämpning, varpå en studie om offentliga kriser i relation till nyhetsmedia följer.

2.1 Förtroendekriser

2.1.1 Förtroendekriser i Sverige Medieforskarna Palm och Falkheimer (2005) undersöker hur myndigheter kommunikativt hanterar förtroendekriser, sammanställer exempel på framgångsrik och mindre framgångsrik kriskommunikation, samt avhandlar vad en förtroendekris är. De baserar den kvalitativa forskningen på en bred intervjuundersökning med professionella och offentliga informatörer på olika nivåer, samt experter inom krishantering och informationschefer inom privat sektor. De definierar en förtroendekris som en händelse eller skandal som föranletts av antingen fysiska eller ekonomiska faktorer. De ekonomiska kriserna kan till exempel ha orsakats av att någon slarvat med allmännyttan eller skattepengar medan den fysiska krisen kan ha orsakats av en farlig händelse, såsom en naturkatastrof eller ett terrorhot. Gemensamt för dem båda är att de destabiliserar organisationen och sprider otrygghet och missförtroende (Palm & Falkheimer, 2005, s.5–6).

Uppsatsen baseras på Palm och Falkheimers definition av förtroendekris och förhåller sig kring begreppsdefinitionen genomgående. Rapporten bidrar även till en inblick i forskningsfältet om organisationskommunikation under förtroendekriser i Sverige, som den egna studien ingår i.

2.1.2 Kommunikationsstrategier vid förtroendekriser Benoit (2017) har utfört en retorisk analys från ett kritiskt perspektiv av Donald Trumps krishantering under hans presidentkampanj 2016, med hjälp av Image Repair-teorin. Själva teorin som används tillämpas även i den egna studien och förklaras mer ingående under teorikapitlet. Den inkluderar fem möjliga strategier vid kriskommunikation: förnekande, bortförklaring, minskande av händelsens anstötlighet, tillrättaläggande och att ta på sig hela skulden, vilka förklaras i teorikapitlet (3.2). Några dagar innan den andra presidentiella 10

debatten publicerade en av de största amerikanska nyhetstidningarna, The Washington Post, en video på Trump från 2005 där han uttrycker sig oanständigt om kvinnor. Bland annat inkluderar videon det erkända uttalandet "Grab them by the pussy". Hans uttalanden ledde till en kritikstorm och resulterade i att presidentkandidaten och hans fru Melania Trump behövde ägna sig åt försök att reparera hans förtroende och image via tillämpning av kriskommunikationsstrategier.

Benoit kommer fram till att detta specifika fall till hög grad visar på användande av strategin att attackera anklagaren, samt att uttalanden från andra aktörer än anklagaren eller den anklagade kan vara avgörande faktorer för om en ansats för att återställa förtroende blir lyckad eller ej. Dessutom menar han att studien belyser hur en krissituation kan förändras, och kommunikationen därefter, som när flera anklagande senare trädde fram, så att utgångsläget och hotet för förtroendet förändrade karaktär. Enligt Benoit påvisar studien även att försvaret inte kan kallas lyckat, delvis eftersom försvaret inte hade någon chans från början till följd av situationens splittrande kontext och delvis eftersom hans valresultat i slutändan blev lågt bland folkets röster. Även om Trump vann valet på grund av elektorskollegiet så förlorade han folkets röster med 2.9 miljoner röster. Benoit menar inte att videon eller krishanteringen därefter var den enda anledningen till hans låga antal röster, men att det fortfarande är tydligt att försvaret inte lyckades med att helt återställa hans förtroende till vad det var innan videons publicering.

Studien uppvisar ett konkret exempel på hur Image Repair-teorin kan appliceras vid en kritisk och retorisk analys av uttalanden, vilket på så vis bär likheter med studien om Svenska Akademien vilket således gör dem jämför- och relaterbara. Studierna liknar även varandra eftersom de handlar om skandaler rörande kvinnosyn, sexuella övergrepp och rörelsen #metoo, vilket gör det särskilt intressant. Någonting som skiljer studierna åt är att Benoits analys av Trumps krishantering handlar om hur en person kan förlora anseende, medan krisen i Svenska Akademien handlar om hur flera personer inom akademien agerar och hur hela organisationen förlorar anseende, vilket är en intressant särskiljande faktor som kan bli givande för en jämförelse.

Några som fokuserar på just organisationskommunikation vid kris är Dutta och Pullig (2011), som i sin forskning utgår från att organisationers respons på kriser bär vikt i att återställa organisationens anseende. Med utgångspunkt i Benoits Image Repair-teori undersöker de 11

vilken typ av respons som är mest fördelaktig, eftersom de menar på att det finns två motstridiga uppfattningar. Å ena sidan kan det betraktas som att strategin tillrättaläggande oavsett krisens utformning alltid är den bästa strategin och å andra sidan hävdas det att effektiviteten av strategin beror på situationen. I sin studie jämför de således hur effektiva strategierna förnekande, minskande av händelsens anstötlighet och tillrättaläggande, och kommer fram till resultatet att samma strategi för olika typer av kriser inte uppnår önskad effekt vid varje tillfälle, utan att effektiviteten beror på hur den specifika krisen ser ut. Studien tillför till en ökad förståelse för Benoits Image Repair-teori och kompletterar Benoits forskning med fokus på organisationer, vilket bär särskild relevans för analysen av Svenska Akademiens kriskommunikation. Deras resultat om effektiv organisationskommunikation vid kris kan vara relevant för den egna studien eftersom det antingen kan bekräftas, och således användas att relatera den egna studien till, eller dementeras om studiens resultat visar på motsatsen, vilket kan bli ett intressant tillskott till forskningen.

2.2. Offentliga kriser och nyhetsmedier I en studie av Novak och Vidoloff (2011) jämför de medborgarjournalistik med traditionell nyhetsmedia i rapporteringen av en kris. De använder sig av en fallstudie där studerat en särskild hemsidas rapportering om skogsbränderna i Kalifornien 2007 samt analyserar framingen kring krisen, det vill säga hur den framställs och inramas. Deras studie visar på att traditionella nyhetsmedier inte rapporterar helt objektivt utan att innehållet blir påverkat av att olika faktorer lyfts fram medan andra utelämnas, som ett resultat av den befintliga kulturen media agerar inom, medielogik samt journalistens egna personliga åsikter och värderingar. På så vis definieras huvudfrågan av media, och genom framingen påverkas mottagarens möjliga uppfattningar gällande krisen.

Eftersom krisen i Svenska Akademien var högst medial och nyhetsmedias rapportering spelade stor roll, är denna forskning av vikt som utgångspunkt vid granskningen och analysen av det mediala innehållet, samt akademins förhållningssätt till media. Att nyhetsmedier inte genererar objektiva beskrivningar av händelser, utan påverkas av exempelvis medielogik, är en utgångspunkt vid behandlingen av materialet, som till stor del innefattar nyhetsartiklar. Genom att ta utgångspunkt i studien kommer det eventuella bortfallet av information, samt möjliga tolkningar som erbjuds av innehållet, beaktas och inkluderas i ett kritiskt perspektiv i förhållning till materialet.

3. Teori Nedan redovisas det teoretiska ramverket som används i studien, innehållande ett retoriskt ramverk, Image Repair-teorin samt Medielogik, varpå en sammanfattning följer.

3.1 Retoriskt ramverk I studien tillämpas en retorisk textanalys för att granska vilka retoriska grepp och strategier som använts i Svenska Akademiens krishantering. Detta retoriska ramverk utgår från det klassiskt-Aristoteliska förhållningssättet till retorik: att retorik berör innehåll som ämnar övertala eller övertyga, det vill säga den persuasiva sidan av kommunikation (Kjeldsen 2013, s. 16–20). Således blir det relevant att granska innehållet från ett retoriskt perspektiv, för att gräva i de retoriska funktionerna av text och uttalande som just ämnar övertyga eller övertala. Eftersom retoriken är mycket omfattande kommer ett specifikt retoriskt ramverk för just denna studie presenteras nedan, med utgångspunkt i komponenter av Kjeldsens (2013) syn på modern retorikteori.

Inom det retoriska ramverk som används i studien ingår de retoriska övertygelsemedlen: ethos, logos och pathos. Ethos handlar om trovärdighet och etik som kan kopplas till sändaren, logos berör sändarens logiska resonemang och argument och pathos handlar om yttringar som knyter an till sändarens och/eller mottagarens känslor (Kjeldsen 2013, s. 33– 34). Särskild vikt kommer även läggas vid den retoriska uppbyggnaden av argument; enthymemen, där premisser antingen är osäkra eller utelämnas så att mottagaren blir medskapare till argumentet (Kjeldsen 2013, s. 181–187). Även troper och figurer ska beaktas med särskild fokus på kardinaltroperna metafor, metonymi, synekdoke och ironi (Kjeldsen 2013, s. 208–217).

Inom det retoriska ramverket inkluderas även en komponent av visuell retorik som tillämpas vid bildanalysen. Enligt Kjeldsen (2013, s. 281–284) finns troper i bild, likt i text, så att retoriska troper och figurer kan tillämpas på visuellt innehåll likaväl som på textuellt innehåll. Kjeldsen (2013, s. 286–288) belyser bildens effektfulla påverkan på känslor, eftersom det avbildade upplevs likt hur det hade upplevts i verkligheten. En bildlig framställning kan framkalla en mängd förprogrammerade emotionella responser, generera olika typer av emotionell identifikation och följaktligen ethos- och pathosapeller (Kjeldsen 2013, s. 286– 288). Eftersom en bild är flertydig medskapar mottagaren bildens betydelse och mening, i

enlighet med dennes bakgrund, värderingar och konnotationer (Kjeldsen 2013, s. 292–293). Ett huvudbegrepp inom Kjeldsens bildretorik (2013, s. 306–311) är visuell förtätning, vilket definieras som mängden intryck en bild ger mottagaren vid perceptionen av den, vilket både kan väcka känslor och argumentera. Kjeldsen delar upp begreppet i två delar, argumentativ förtätning och emotionell förtätning. Den argumentativa förtätningen definieras som ett visuellt enthymem, det vill säga att mottagaren utifrån bilden kan medskapa argument. Den emotionella förtätningen beskrivs som den känslomässiga reaktion som utlöses i och med realismen och omedelbarheten en bild kan erbjuda, som således kan få en starkare pathos- och ethoseffekt än en verbaltext hade kunnat uppnå.

Teorin används främst vid kodning samt vid kritisk diskursanalys med fokus på retorik, medan bildretoriken används som analysverktyg ihop med den bildanalytiska metoden (4.4.3).

3.2 Image Repair Image Repair-teorin ämnar förklara hur organisationer, företag och individer kan försvara sina rykten i kris (Benoit 1997, s.179–180). Teorin är således ett lämpligt redskap vid analys av kriskommunikation. Organisationer och företag kan hamna i krissituationer genom att bli utsatta för felaktigheter, eller själva agera fel. Benoit har delat upp teorin i fem strategier som kan återskapa ett förlorat förtroende och anseendet hos den skadade organisationen. De olika strategierna är: förnekande, bortförklaring, minskande av händelsens anstötlighet, tillrättaläggande samt att ta på sig hela skulden (Benoit 1997, s.177).

Förnekande kan delas upp i två understrategier: organisationen kan försöka hävda sin oskuld, eller förneka att händelsen inträffat. Risken med att agera så är att krisen kan bli större och förtroendet lägre om det skulle komma fram att organisationen varit inblandad. Bortförklaring kan delas upp i fyra understrategier: att organisationen beskyller handlandet på yttre faktorer, hänvisar till att företaget inte har kontroll, att krisen skett utan uppsåt, eller att förklara att de hade goda avsikter. Detta görs ofta för att undvika förtroendekriser (Benoit 1997, s. 179–182).

Organisationen kan minska händelsens anstötlighet genom att exempelvis försöka associeras med goda konnotationer, genom att utföra välgörenhet eller lyfta tidiga goda gärningar. Den

kan även minska de dåliga känslor som väckts genom att belysa att ingen skada är skedd, eller ge exempel på liknande och allvarligare händelser och på så sätt flytta fokus från organisationens egna kris. Den kan lägga fokus på positiva aspekter händelsen resulterat i så att ändamålet verkar helga medlen. Den kan även slå tillbaka och hävda utsatthet för en attack, eller kompensera de som blivit utsatta för händelsen (Benoit 1997, s. 180).

Tillrättaläggande innebär att organisationen lovar att åtgärda och bättra sig från felen som begåtts, oftast genom att tillsätta en utredning för att se vad som gick fel och för att undvika liknande händelser i framtiden (Benoit 1997, s. 181). Att ta på sig hela skulden betyder just det, samt att be om ursäkt. Benoit understryker vikten av att organisationer tar på sig ansvar om de är direkt ansvariga. Om ett företag eller organisation uppfattas som skyldigt är det viktigt att de agerar därefter (Benoit 1997, s. 197).

Teorin används vid kodning och analys av textmaterialet, så att Svenska Akademiens använda strategier kan kartläggas utefter modellen.

3.3 Medielogik Medielogik etablerades som begrepp av medieforskarna Altheide och Snow år 1979 i boken "Media Logic" och syftar till de normer, rutiner och processer som förklarar varför olika medium ser ut som de gör (Altheide & Snow 1992, s. 388). Medielogiken är föränderlig, beroende på typen av medium och samt yttre förutsättningar. Dramaturgin, medieformatet, arbetsrutinerna och metoderna är alla faktorer som påverkar utfallet (Weibull & Wadbring 2014, s. 320–324).

Medielogiken utgör ett ramverk som medier förhåller sig till, och är ett resultat av de förväntningar som finns hos konsumenten och mediernas vilja att tillfredsställa läsaren (Altheide & Snow 1992, s. 468). För att göra det använder sig medierna av olika berättartekniker för att dra till sig läsarens uppmärksamhet. En skicklig berättarteknik kan innehålla tillspetsning, intensifiering, förenkling, konkretion, personifiering, polarisering och stereotypisering (Altheide & Snow 1992, s. 472). En viktig komponent inom medielogiken är framing, som handlar om utformning, gestaltning och inramning vid hur media väljer att framställa nyheter. Media påverkar konsumenters verklighetsuppfattning genom framställningarna, och kan synliggöra specifika delar av verkligheten för att skapa ett

specifikt narrativ genom olika typer av presentation (Karlsson & Strömbäck 2014, s. 113– 114).

Teorin används som teoretisk ingång i ämnet, med antagande om att nyhetsmedia förhåller sig till medielogiken i sin rapportering, men även som verktyg vid granskning och analys av Svenska Akademiens uttalanden för att kunna finna hur de i sin kriskommunikation själva förhåller sig till nyhetsmedia och medielogik.

4. Metod och material

4.1 Forskningstradition och metodologiska utgångspunkter Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och lägger således vikt vid innehållet i materialet, snarare än kvantiteten av material (Bryman 2018, s. 61–62). Den behandlar materialet från en induktiv utgångspunkt med vissa deduktiva komponenter, med ett tolkande synsätt som kunskapsteoretisk inriktning samt en konstruktivistisk ontologisk inriktning.

I enlighet med det kritiska perspektivet i den kritiska diskursanalysen samt den kvalitativa forskningsstrategin, utgår studien från konstruktivismen. Detta ontologiska kunskapsperspektiv utgår från att den yttre verkligheten är någonting som konstrueras, av exempelvis normer och kulturella föreställningar. Således kan uppfattningen om verkligheten styras och påverkas av den sociala ordningen och sociala aktörer inom denna. Eftersom den sociala ordningen är föränderlig, är konstruktionen av verklighetsuppfattningen likaså, och den allmänna verklighetsuppfattningen skiftar således med dessa skiftningar i samhället (Bryman 2018, s. 58–59). Eftersom verkligheten på sätt och vis betraktas som konstruerad anses det i den kritiska diskursanalysen, i enlighet med konstruktivismen, att diskurserna således utgör olika möjliga uppfattningar och tolkningar om verkligheten (Bryman 2018, s. 641). Studien om Svenska Akademien studerar kritiskt de kommunikationsprocesser som konstruerar den sociala verkligheten, i det specifika fallet. Det konstruktivistiska perspektivet förutsätter den kritiska diskursanalysen av det textuella innehållet, samt den kritiska tillämpningen och förhållningssättet på bildanalysen.

Eftersom syftet med uppsatsen utgår från tolkning baseras studien på en hermeneutisk forskningstradition, som används för tolkning av människors handlingar och eftersträvar förståelse av sociala handlingar och dess effekter (Bryman 2018, s. 52–54). Studien om Svenska Akademien behandlar alltså materialet av uttalanden induktivt, förhåller sig konstruktivistiskt gällande ontologi samt består i huvudsak av ansatser till förståelse av ledamöternas och organisationens handlingar i ett tolkningsarbete av innehållet. De deduktiva dragen tillkommer vid användandet av teorierna Image Repair samt det retoriska ramverket, vilka utgör premisserna för den separata kodningen. Dock är förhållningssättet fortfarande, trots inslagen, induktivt då premisserna i övrigt inte är givna.

Den kvalitativa analysen kompletteras med det teoretiska ramverket, som redskap för den hermeneutiska tolkningsprocessen. Eftersom den kvalitativa analysen främst utgår från de teoretiska utgångspunkterna, ska resonemangen och tolkningarna av materialet tydligt kunna följas och granskas från inledning till resultat. Eftersom det teoretiska ramverket erbjuder perspektivet varifrån innehållet tolkas ska studien kunna granskas mot ramverket för att kunna bedöma reliabiliteten och validiteten i resultat och analys, i relation till ramverket.

4.2 Forskningsdesign Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod, i enlighet med de kvalitativa forskningsfrågorna. Studien innefattar både en kvalitativ textanalys i form av en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i teorierna medielogik, Image Repair, samt det retoriska ramverket, samt en kvalitativ bildanalys med utgångspunkt i både den bildanalytiska metodiken och visuell retorik. Den kvalitativa innehållsanalysen tillämpas både induktivt och deduktivt, när innehållet dels tolkas fritt utifrån texten och dels utifrån skapade kodscheman i enlighet med teorierna Image Repair och det retoriska ramverket.

Studien behandlar ett enskilt fall detaljerat, och utgår därav från en fallstudiedesign (Bryman 2018, s. 96). I den här studien är fallet den enskilda organisationen Svenska Akademien, och dess kriskommunikation i den specifika krisen mellan 2017–2018. Eftersom studien syftar till att undersöka de specifika dragen i det specifika fallet i krisen under de valda tidsramarna tillämpas en ideografisk fallstudiedesign, där de unika egenheterna i just detta fall åskådliggörs (Bryman 2018, s. 98). Den kvalitativa forskningsdesignen avgränsat till det specifika fallet och dess unika egenskaper är således lämplig att tillämpa för att uppnå studiens syfte samt svara på frågeställningarna.

4.3 Urval och material Urvalet av material avgränsas till de offentliga uttalandena från Svenska Akademien under tidsperioden 2017–2018, då krisen inom Akademien främst utspelade sig. För att vidare avgränsa urvalet begränsas materialet till de elva pressmeddelanden Svenska Akademien utsänt under den valda tidsperioden, samt deras offentliga uttalanden i Dagens Nyheter under den valda tidsperioden, både på organisations- och individnivå.

Eftersom de endast utsänt elva pressmeddelanden under den valda tidsperioden kommer alla analyseras utan vidare avgränsning. Valet av att avgränsa uttalandena i media till Dagens Nyheter, utöver deras pressmeddelanden, motiveras med att det dels är en av Sveriges största tidningar för kvalitetsjournalistik, samt att tidningen spelade en avgörande roll i medierapporteringen om krisen i Svenska Akademien. Materialet kan låta stort eftersom många artiklar rörande ämnet, innehållande uttalanden av ledamöter, publicerats under den valda tidsperioden. Men eftersom uttalandena frekvent är korta och koncisa avgörs materialet bli av rimlig mängd, samt bär fördelen att det blir relativt representativt när inget uttalande som publicerats i Dagens Nyheter utelämnas. Alla artiklar som ingår i urvalet redogörs för i käll- och litteraturförteckningen under "Uttalanden i Dagens Nyheter".

Som komplement till uttalandena från Dagens Nyheter kommer studien även behandla utvalda bilder som använts till nyhetsartiklarna i tidningen. Bilderna väljs utifrån ett strategiskt urval, för att bredda och fördjupa den textuella analysen med komponenter av utmärkande visuell kommunikation vid ledamöternas offentliga framträdanden. Urvalet är således målstyrt och skapas utifrån målet med forskningen, för att besvara forskningsfrågorna. Urvalsmetoden används i studien utefter det induktiva tolkningsarbetet vid kodningen av det visuella innehållet, där bilder från artiklarna väljs ut där komponenter av visuell retorik tydligt brukas, för att kunna svara på den andra frågeställningen: "Hur byggdes deras kriskommunikation lingvistiskt och retoriskt?" även gällande bildretorik. Urvalsprocessen är villkorlig eftersom analysenheterna utvecklas under arbetets gång, och kriterierna för urvalet inte är fastställda från början utan utvecklas under forskningens gång (Bryman 2018, s. 497–498). I forskningsprocessen har således endast bilder föreställande Sara Danius valts ut, då det avgjorts att tydliga drag av visuell retorik är endast är synliga i de bilderna (Figur 1 & Figur 3). I den villkorliga urvalsproceduren har även bilder på Danius som illustrerat medielogik valts ut, för att även visa hur medias framställning av det visuella innehållet har betydelse (Figur 2 & Figur 4).

Eftersom bortfall ej sker i urvalet av det textuella materialet, och bilderna endast ska komplettera textanalysen bedöms den eventuella subjektiviteten i det strategiska urvalet av bilder som oskadligt för den generella trovärdigheten och objektiviteten i uppsatsen.

4.3.1 Val av källor Valet av material i form av pressmeddelanden har utförts för att möjliggöra en undersökning av hur organisationen kommunicerar utåt i helhet, som just organisation. Eftersom kommunikationen varit splittrad i medier mellan olika ledamöter gällande deras enskilda uttalanden i media som individer har även en medial källa valts i form av Dagens Nyheter. Denna specifika tidning kan upplevas som den mest inflytelserika mediekanalen gällande krisen i Svenska Akademien, på grund av bland annat avslöjandet som blev katalysatorn till krisen (Voss Gustavsson 2017a), och har av den anledningen valts ut. Dagens Nyheter är även en av de största tidningarna i Sverige, samt genererar kvalitetsjournalistik och en kultursida av hög standard (Dagens Nyheter 2016).

Viss kritik kan riktas mot den egna studien i val av insamlingsmetod av material, det vill säga genom att finna och sammanställa materialet själva. Andra arbetsprocesser hade kunnat tillämpas, såsom att exempelvis använda sig av ett insamlingsverktyg för att enkelt och effektivt kunna mäta och analysera kommunikationen. Den valda arbetsprocessen tar aningen längre tid, samt den eventuella felkällan i den mänskliga faktorn. Emellertid bör arbetssättet inte påverka resultatet genom noggrannhet samt eftersom materialet samlats in och gåtts igenom av två uppsatsskrivare.

4.4 Metod Nedan beskrivs studiens metoder, bestående av kvalitativ textanalys, kritisk diskursanalys samt bildanalys som ett komplement, varpå en sammanfattning följer.

4.4.1 Kvalitativ textanalys I denna studie genomförs en kvalitativ textanalys med hjälp av kodning, vilket innebär att artiklarna genomgår nedbrytningar i olika omgångar, samt kategorisering av innehållet som framkommer ur materialet (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2015, s. 45–49). Kodningen kommer ske mestadels induktivt, med vissa deduktiva inslag. Till skillnad från deduktionen är det induktionen något som växer fram i en dynamisk process under arbetet med empirin. Induktiv kodning fokuserar på datamaterialet i analysen medan deduktiv kodning utgår från tidigare forskning och de idéer som uppkommit i teorifasen. Det innebär alltså att forskaren drar generaliserbara slutsatser på grundval av observationer. I studien kommer en öppen kodning tillämpas, vilket är ett sätt att kategorisera och tematisera information. Enheter av meningar,

olika uttryck eller korta bifogande av kommentarer och koncept kan utgöra en kod. Det är även en process som bryter ner, undersöker, jämför och kategoriserar insamlade data, vari forskaren kan uppfatta olika centrala fenomen i det insamlade materialet (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2015, s. 50–51).

Inledningsvis kommer texterna reduceras, för att se till dess kärninnehåll. Vid ett flertal närläsningar av materialet kommer utmärkande nyckelord sorteras ut. I den andra fasen kommer nyckelorden granskas utefter dess likheter och olikheter, samt omvandlas till relevanta teman, som inbegriper den underliggande meningen som koderna berättar. Efter en induktiv kodning kommer materialet även kodas deduktivt, i enlighet med det retoriska ramverket samt Image Repair-teorin. De teman som eftersöks är ethos- logos- och pathos- appeller, retoriska troper och figurer, retoriska argument samt Benoits (1997) fem möjliga strategier i kriskommunikation.

4.4.2 Kritisk diskursanalys Det textuella materialet kommer behandlas i enlighet med den kritiska diskursanalysen, i enlighet med Brymans (2018) framställning med utgångspunkt främst från Foucault (1926– 1984), Pooter (1997), Potter och Wetherell (1987, 1994), Billig (1992) och Gilbert och Mulkay (1984). Eftersom studien är intressant på grund av kritiken Svenska Akademien mottagit för sin kriskommunikation kommer ett kritiskt perspektiv tillämpas vid granskandet av deras uttalande, i en kritisk diskursanalys. Analysmetoden är även lämplig för att kunna hitta teman i deras uttalanden i form av diskurser, samt för att granska och finna maktfaktorer vid närläsning av texten, och utgör således ett lämpligt tillvägagångssätt för att uppnå syftet och svara på frågeställningarna.

En diskursanalys kan tillämpas på både tal- och skrivspråk, som exempelvis på texten i en tidningsartikel, ett samtal eller ett offentligt uttalande. En diskurs kan betraktas i enlighet med Foucaults (1926–1984) definition, att diskurser innebär hur en samling av språkliga kategorier står i relation till ett objekt, och hur framställningen av objektet påverkar synen på det. Således konstrueras alltså den sociala verkligheten via språket och referensramar skapas. Eftersom det finns en avsikt med kommunikation är en diskurs inte neutral, och således fokuserar diskursanalysen på de strategier folk kan använda sig av för att uppnå sina mål med kommunikationen (Bryman 2018, s. 640).

Praxisen inom diskursanalys kan betraktas handla om att tillämpa en analytisk mentalitet. En utgångspunkt kan vara att uppfatta vad som sägs eller skrivs som en lösning på ett problem, med en skeptisk utgångspunkt för sin tolkning. Det som eftersöks antas dölja sig bakom sättet något framställs på (Bryman 2018, s. 643). Även det som inte nämns bär relevans för strategin bakom uttalandet, och det som sägs är också ett sätt att inte säga någonting annat på (Bryman 2018, s. 644). Ur detta följer fyra framträdande teman från Gill (1996) som Bryman hänvisar till: att språket inte bara är ett medel, att diskursen utgör en speciell uppfattning om den social verkligheten, att diskursen är ett medel att bruka för att uppnå målet med kommunikationen, samt att diskursen är retorisk eftersom vi väljer från vilket perspektiv vi vill presentera någonting i avsikt att övertyga eller övertala (Bryman 2018, s. 643–644).

Den specifikt kritiska diskursanalysen kopplar samman diskurserna med makt och sociala skillnader (Bryman 2018, s. 64). Språkets roll som maktresurs, kopplat till ideologi och sociokulturell skillnad, betonas och diskursen kan betraktas som ett medel för maktutövning via konstruktionen av den sociala verkligheten som produceras genom diskurserna som således verkar meningsskapande. Fokus kan läggas vid att försöka förstå varför vissa diskurser är mer privilegierade än andra, från ett maktperspektiv (Bryman 2018, s. 65). För att förstå maktstrukturer kan van Dijks frågor om "vem som använder språk, hur, varför och när"(Ibid) appliceras, samt frågan om vilka följder det får.

Vid betraktandet av ett specifikt diskursivt skeende kan en tredimensionell struktur appliceras. Den innehåller textdimensionen, som går ut på att undersöka innehåll, struktur och betydelse i texten som ska granskas, den diskursiva praxisdimensionen, som innebär hur diskurserna samverkar och således skapar mening och föreställningar, samt den sociala praxisdimensionen, som förhåller sig till den sociala kontexten (Bryman 2018, s. 651–652).

Vidare är ännu ett centralt begrepp inom den kritiska diskursanalysen intertextualitet, det vill säga att varje text betraktas i relation till andra relaterade texter. Vid avgörandet av vilka texter som ska ingå i urvalet till analysen är det främst av vikt att beakta vilka som är viktigast för konstruktionen av objektet som ska analyseras, samt väga in kontexten till diskursen för att kunna förstå dem i sig samt deras effekter (Bryman 2018, s. 652–653).

4.4.3 Bildanalys Som ett komplement till den retoriska delen av den kvalitativa textanalysen samt den kritiska diskursanalysen avses den visuella retoriken granskas. Bilder som publicerats i samband med det textuella materialet ska efter ett strategiskt urval analyseras för att fördjupa analysen, i hur de knyter an till uttalandena retoriskt och diskursivt, med särskild fokus på poser, objekt och miljöer. Hansen och Machins (2019, s. 171–173) bildanalytiska metod består av segment från både traditionell semiotik och multimodal kritisk diskursanalys, alltså en typ av kritisk diskursanalys som fokuserar på kommunikation med olika typer av tecken.

Bildanalysen utgår från Barthes (1997) teckenlära, där två begrepp är centrala: denotation och konnotation. Denotation går ut på vad vi bokstavligen talat ser, alltså vad bilden objektivt betecknar medan konnotation innebär de tankar och värderingar som förmedlas genom representationen i bilden. Det som framställs kan väcka olika kulturella associationer för mottagaren och skapar och förmedlar således mening. Barthes kallar den konnotativa meningen för myt, vilket liknas vid Foucaults diskursbegrepp, där diskurserna reflekterar intressena hos individer eller grupper med makt. Medan Foucault betraktar den sociala verkligheten som diskursivt påverkad menar Barthes att våra uppfattningar om hur världen fungerar handlar om accepterade världsmyter (Hansen & Machin 2019, s. 169–171).

För att se till konnotation finns tre huvudbegrepp: poser, objekt och miljöer. Likt i gester kan det finnas en metaforisk association i poser eftersom vi associerar dem med olika saker. Såsom att en strikt hållning kan visa på disciplin eller auktoritet, eller att hur mycket plats någon tar kan visa på måttet av självsäkerhet exempelvis (Hansen & Machin 2019, s. 171– 175). Deltagarna i bilden kan också presenteras som främst individer eller som en grupp. När flera människor är med på en bild och presenteras homogent och utan individuella element upplevs de ofta som en grupp. Har deltagarna även generiska drag kan de lätt uppfattas som en särskild "typ" (Hansen & Machin 2019, s. 183). Oavsett om deltagarna uppfattas som individer eller som en grupp kan människor ofta kategoriseras. Antingen kulturellt eller biologiskt, via fysiska drag (Hansen & Machin 2019, s. 184).

Gällande konnotation och objekt så har sakerna i bilden betydelse i att de representerar någonting, som exempelvis saker som kan tänkas höra hemma på ett kontor såsom en häftapparat eller dator. Personen på bilden kan även identifieras med objekten. Inte minst med objekten klädesplagg och accessoarer, som att kostymer kan kopplas till kontor- och 23

affärsmiljöer, eller att höga klackar kan kopplas till kvinnlig sexualitet (Hansen & Machin 2019, s. 176–177). Angående konnotationerna i miljön så kan exempelvis mycket plats ge ett intryck av lyx och välstånd, och olika typer av natur kan väcka olika konnotationer såsom att en skogsmiljö representerar annat än en strandmiljö (Hansen & Machin 2019, s. 177–178).

För att identifiera de viktigaste komponenterna i bilden finns ett antal element att beakta: möjliga kulturella symboler, vad som är mest färgstarkt, om någonting är mer belyst eller om några objekt överlappar varandra eller skiljer sig i storlek, vilket tyder på en hierarki där det främsta och/eller största står högst upp. Det vill säga, vart fokus och uppmärksamhet främst placerats (Hansen & Machin 2019, s. 178–180). Vidare är en fråga att beakta sanningshalten i själva bilderna, rörande hur mycket bilden faktiskt efterliknar hur den porträtterade situationen hade sett ut på plats i verkligheten. Genom att se till vad som blir representerat och vad som är utelämnat kan ideologi framkomma (Hansen & Machin 2019, s. 185–187).

4.5 Etiska överväganden Uppsatsen ämnar följa Vetenskapsrådets riktlinjer för god forskningssed och forskningsetik (2017), med särskild vikt vid de regler som är särskilt relevanta för studien och metodologin. Eftersom studien använder sig av text- och bildanalys handlar de etiska överväganden främst om objektivitet och transparens, vilket inkluderas i Vetenskapsrådets (2017, s. 8) första regel: att forskaren ska tala sanning om sin forskning. Sanningsbegreppet kan utvecklas läsaren med enkelhet ska kunna följa forskarens resonemang, för att sedan även kunna bedöma det framtagna resultatet. Utgångspunkter, frågeställningar och metodval ska också tydligt framställas (Sohlberg & Sohlberg 2019, s .276–278). Studien ämnar tala sanning i forskningen genom att redogöra för grunderna till slutsatserna noggrant och transparant.

Det läggs även särskild vikt vid Vetenskapsrådets (2017, s. 8) andra regel, att forskaren medvetet ska granska och redovisa utgångspunkterna för sina studier, vilket inkluderar att tydligt formulera forskningsfrågorna (Sohlberg & Sohlberg, s. 277), samt att redogöra för eventuella tidigare uppfattningar. I en forskning, och särskilt i en forskning baserad på tolkning som denna studie där text och bild tolkas, spelar forskarens värderingar roll. Det kan hävdas att en samhällsvetenskaplig studie inte kan bli helt neutral eller objektiv, just eftersom tolkningar utgår från vem forskaren är och vilka värderingar och uppfattningar som finns sen tidigare. I enlighet med dessa påverkas studiens utformning från början, samt i resultatet vid tolkningen (Bryman 2018, s. 189–190). Eftersom olika personer kan tolka material olika i en 24

studie som denna beaktas det att fullständig objektivitet inte uppnås, samt att resultatet kan se något annorlunda ut om någon annan skulle utföra studien på samma vis. Således ska det tydligt redogöras för exakt vad som leder till resultatet, samt för utgångspunkter och teoretiska ramverk som brukas i analysen. Detta går även i linje med Vetenskapsrådets (2017, s. 8) tredje regel, att forskaren öppet ska redovisa sina metoder och resultat.

Ytterligare ett tillvägagångssätt för att undvika subjektivitet är att närläsningen och kodningen av materialet sker separat. Detta leder till två oberoende tolkningar som sedan kan sammanföras, jämföras och diskuteras, vilket breddar analysen och perspektivet något.

Studien ämnar även följa de forskningsetiska principerna att inte inkräkta på privatlivet samt att de aktörer som nämns inte ska lida skada eller uppleva obehag genom sin medverkan (Bryman 2018, s. 170). I studien finns inga direkta deltagare som kan lida skada, uppleva obehag eller vars privatliv kan bli kränkta, men aktörers tidigare handlingar och uttalanden analyseras, vilket kan uppskattas mer eller mindre. Studien bedöms inte innefatta skada eller obehag, men materialet från Dagens Nyheter kan ha upplevts obehagligt för de som inte uppskattat sina omnämnanden. Detta påverkar dock inte denna studie, som dessutom endast använder offentliga uttalanden och således inte bedöms som inskränkande mot någons privatliv.

Dock finns det ett etiskt övervägande gällande att publicera namn på aktörer, och särskilt vid benämnande av namn i koppling till brott, i det här fallet sexuella övergrepp och förövaren. I studien bedöms det att personerna i fråga är offentliga personer som valt att uttala sig i media. Gällande "kulturprofilen" Arnault så används namnet i studien, eftersom han dels är dömd för brotten han anklagats för, och dels för att aktörernas ageranden i skandalen och krisen redan är allmän kännedom genom medieutrymmet. Domstolsbeslutet är dessutom en allmän handling och ingår således i offentlighetsprincipen (Regeringskansliet 2015).

4.6 Metodologiska reflektioner Eftersom den kvalitativa innehållsanalysen, utefter det hermeneutiska paradigmet, till stor del berör tolkning blir forskarrollen central i studien. I tolkningsarbetet kan det finnas olika möjliga uppfattningar och tolkningar av materialet, vilket är viktigt att beakta vid en sådan studie. Tolkningarna är, även om försök till största möjliga objektivitet tillämpas, personliga och därför är det möjligt att olika forskare kan få olika resultat. För att studien ska bli 25

tillförlitlig inom dessa ramar och uppnå reliabilitet och validitet läggs särskild vikt vid transparens, noggrannhet och dokumentation, samt tolkning från två separata perspektiv, i enlighet med de forskningsetiska reflektionerna ovan.

För att tankegångarna vid kodning och analys ska vara tydliga och relevanta ska arbetet inte bara dokumenteras och uppvisas, utan gå i linje med de teoretiska perspektiv det redogjorts för. Tolkningarna av innehållet blir således mindre subjektiva och personliga, och perspektiven från vilka materialet tolkas uppvisas tydligt och transparent. Med vetskap om det teoretiska ramverket som tolkningsarbetet sker inom, kan en läsare tydligt avgöra om analys och resultat följer metod och teori korrekt, samt vad de grundas på.

Valen av kvalitativ textanalys, kritisk diskursanalys och kompletterande bildanalys som metoder framför andra kvalitativa analysmetoder handlar om deras förmågor att komplettera varandra, samt hur de särskilt lämpar sig väl för syftet och frågeställningarna. En induktiv kodning som insamlingsmetod för en översikt samt för att finna mönster, en kritisk diskursanalys eftersom det kritiska perspektivet med fördel tillämpas vid analys av materialet bestående av kritiserad samt ofördelaktig kriskommunikation, samt en bildanalys med ett fortsatt kritiskt perspektiv för att bredda analysen. På så vis blir den kvalitativa studien mångbottnad. En styrka med uppsatsen är hur metoderna samt de teoretiska ramarna används som kompletterande redskap, snarare än att en enskild metod eller teori enbart tillämpats.

4.7 Genomförande Materialet har samlats in (efter ovanstående förklaring om urval) i två separata dokument, ett med Svenska Akademiens pressmeddelanden sorterade i kronologisk ordning och tydligt markerade med datum, och ett med ledamöternas uttalanden i Dagens Nyheter, även där i kronologisk ordning med tydligt markerade datum. Eftersom det insamlade materialet från Dagens Nyheter är mycket omfattande disponeras uttalandena efter år och månad, samt rubriceras efter rubrikerna i artiklarna uttalandena är tagna ifrån. I dokumentet inkluderas även de bilder som valts ut i enlighet med avgränsningen av urvalet, under samma rubrik som texten till den tillhörande artikeln.

Inledningsvis tillämpas en närläsning av innehållet för att induktivt hitta koder i form av nyckelord och inställningar. Koderna formas utefter tolkningarna av materialet, och de teman som finnes senare likaså. Detta görs separat, för att undvika subjektivitet och bredda 26

tolkningen till två olika. Koderna sammanställs därefter och tematiseras för att finna eventuella överteman samt mönster i kommunikationen. Detta utförs först med materialet från Dagens Nyheter och sen med materialet från Svenska Akademiens arkiv över pressmeddelanden. Efter sammanställningen av koder och teman ur de båda materialen jämförs kodningen och tematiseringen från det individuella arbetet, för att sedan diskuteras och sammanföras. Därefter följer en mer deduktiv kodning efter kodningsscheman skapade utefter Image Repair-teorin samt det retoriska ramverket. Även denna kodning sker separat för att sedan diskuteras och sammanställas.

Efter både induktivt och deduktivt kodningsarbete, samt tematisering följer en kritisk diskursanalys i enlighet med de valda teorierna, där även visst visuellt innehåll utefter ett strategiskt urval (förklaras under 4.3 Urval och material) analyseras för att fördjupa de textuella resultaten. Resultaten redovisas med hjälp av exempel i form av citat och utdrag från texterna. Vid analysen av de presenterade resultatet tillämpas ett kritiskt perspektiv med fokus på diskurser och maktförhållanden, samt med nära koppling till det teoretiska ramverket. I diskursanalysen hittas främst en feministisk diskurs, där uttalanden som innehåller värdeord såsom systerskap, #metoo eller feminism inkluderas, samt huruvida vikt läggs vid sexuella övergrepp och trakasserier eller ej, samt om vittnesmål tros på eller ej. Diskursen definieras utefter Gemzöes (2015) definition av feminism samt rådande diskussioner i Sverige under #metoo och utvecklas vidare i resultat och analys (se 5.2.2 Retoriskt användande: Ethos och feministisk diskurs).

5. Resultat och analys

Kritisk diskursanalys och kommunikationsmönster Nedan redogörs de mest framstående teman i Svenska Akademiens kriskommunikation som funnits i materialet, det vill säga dess kommunikationsmönster genom krisen. Först skildras organisationens externa kommunikation som helhet, via akademins pressmeddelanden under 5.1 Organisationen Svenska Akademien, vari organisationens kommunikation granskas och analyseras efter dess generella tematik och mönster, samt dess användande av strategier vid förtroendekriser samt retoriska tillämpning. Vidare följer en granskning och analys av hur enskilda aktörer inom Svenska Akademien kommunicerat under krisen, i deras uttalanden i Dagens Nyheter under 5.2 Enskilda aktörer. Faktorerna generell tematik, retoriskt användande samt kommunikationsstrategier inkluderas även under denna rubrik.

Analysen är disponerad på följande vis under huvudrubrikerna för att illustrera skillnaderna mellan organisationens enhetliga kommunikation i pressmeddelanden och de enskilda aktörernas uttalanden i media. Underrubrikerna är uppdelade utefter den induktiva textanalysen, samt de deduktiva delarna utefter teorierna för ökad tydlighet, ordning och lättläslighet, men med en medvetenhet om att delarna överlappar varandra.

5.1. Organisationen Svenska Akademien Nedan redogörs resultat och analys av materialet i organisationen Svenska Akademiens pressmeddelanden. Först beskrivs tematiken funnen vid den induktiva kodningen och analysen, varpå resultaten av den mer deduktiva kodningen med utgångspunkt i den retoriska teorin samt Image Repair-teorin redovisas och analyseras.

5.1.1. Tematik I organisationens enhetliga externa kommunikation via pressmeddelanden har två överteman funnits, som koderna kan kategoriseras under: förtegenhet samt förändringsarbete. Övertemana har funnits utefter en analys av den induktiva kodningen, där mönster mellan koderna hittats för att forma överteman. Följande analys är disponerad under övertemana som rubriker, varpå de utvecklas och motiveras med dess underteman samt citat och referat.

Förtegenhet Temat förtegenhet innebär tigande i olika former, det vill säga att den externa kommunikationen är obefintlig eller knapp. Denna brist på kommunikation blir ett kommunikationsmönster eftersom vad som sägs inte är det enda intressanta, utan även vad som inte sägs, samt när och varför. Temat innefattar koderna total tystnad, inga kommentarer samt avhopp. Under nio månader under krisens gång utsänder Svenska Akademien inga pressmeddelande rörande krisen, och kommunicerar således under den tiden ingenting om ämnet som enhetlig organisation. Under 2017 kommenterar organisationen krisen endast i december, och under 2018 kommenterar de endast krisen i april, maj, september och november, vilket innebär tio tysta månader under tidsperioden. Således är alltså tystnad från organisationen som helhet ett mer framträdande tema än kommunikationen i sig.

Tystnaden från organisationen kan vara intressant vid jämförande med de enskilda aktörernas kommunikation, eftersom det under en period även råder total medietystnad om ämnet från de enskilda ledamöterna i Dagens Nyheter. Under ett tillfälle, 10 april 2018, utsänder Svenska Akademien även ett pressmeddelande som konstaterar att de är tysta om ämnet för att andra saker än krisen ska uppmärksammas:

Svenska Akademiens ständiga sekreterare ger för närvarande inga intervjuer och kommenterar heller inte den senaste tidens händelser. Skälet är enkelt. I morgon delar Akademien ut ett av sina viktigaste priser, Nordiska priset. Agneta Pleijel, årets mottagare, skall stå i strålkastarljuset, inte Svenska Akademien. (Svenska Akademien 2018b)

För övrigt kan avsaknaden av pressmeddelanden från organisationen rörande krisen bero på normerna gällande vilka typer av meddelanden som ska utsändas. Svenska Akademien uttalar sig i pressmeddelanden endast när de har viktig formell information att meddela allmänheten om, såsom beslut inom organisationen, prisutdelning eller avhopp.

Just avhoppen räknas även in inom temat förtegenhet. Under tidsperioden valde fem medlemmar: Katarina Frostenson och Sara Stridsberg i april 2018, följt av Lotta Lotass och Klas Östergren i maj och Jayne Svenungsson i november, att officiellt lämna sina poster. Detta kan uppfattas som ett avståndstagande till Svenska Akademien, samt vad akademin står för och kommunicerar. Således tas även avstånd från den externa kommunikationen från 29

organisationen som helhet, vilket på så vis kan tillskrivas förtegenheten eftersom medlemmarna som lämnat sina poster kan betraktas som tysta inom organisationskommunikationen. Emellertid kan ordet "avhopp" betraktas som aningen vagt eftersom flera av de avhoppade medlemmarna fortsätter delta vid beslutstaganden och möten, och således fortfarande är aktiva inom akademin trots avståndstagandet.

Förändringsarbete Vidare kan det andra mest framträdande övertemat kallas för förändringsarbete, eftersom organisationen genomgående kommunicerar om vidtagna åtgärder eller åtgärder som senare ska vidtas för att förbättra och utveckla organisationen. Temat innefattar koderna förtroende, legitimitet, öppenhet, transparens och modernisering. De kommunicerar att de vill modernisera organisationen i förändringsarbetet för att återfå det tappade förtroendet och legitimiteten, samt arbeta för att organisationen framöver ska vara mer öppen och transparent. I deras pressmeddelanden skriver de exempelvis: "Akademien kommer nu och under kommande veckor att arbeta fram en plan för att återställa förtroendet i omvärlden och återfå ett produktivt samarbete mellan ett – på längre sikt – fulltaligt antal aktiva ledamöter." (Svenska Akademien 2018c), "Förändringsarbetet har påbörjats och kommer att fortsätta i en nära dialog med det omgivande samhället." (Svenska Akademien 2018c) och "Svenska Akademien har under sommaren och början av hösten fortsatt arbetet med att återskapa förtroendet för sin verksamhet och legitimiteten i Nobelprisarbetet." (Svenska Akademien 2018e).

Det genomgående temat kan till viss del betraktas som ett svar på omvärldens kritik. Uttalandena gällande förändringsarbetet bekräftar de felaktigheter som blivit identifierade i organisationen, de regelbrott som skett samt vissa faktorer som fallerat inom organisationen. Det som kommuniceras är mycket fokuserat på förändringarna som ska ske, samt att de ska utföras i en "nära dialog med det omgivande samhället" (Svenska Akademien 2018c), vilket även kommunicerar en strävan till öppenhet och dialog.

Kommunikationen om strävan mot öppenhet kan vara intressant med bakgrund mot det andra övertemat förtegenhet, eftersom det just kan betraktas som en motpol. När de väl kommunicerar som enhetlig organisation kommunicerar de om förändringarna som ska ske. Förändringarna gällande en mer öppen kommunikation verkar dock inte ha trätt i kraft eftersom de under långa perioder inte utsänder pressmeddelanden alls, väljer att inte 30

kommentera de samtida händelserna (Svenska Akademien 2018b) eller inte publicerar den utförda utredningen med hänvisning till sekretessregler i stadgarna (Svenska Akademien 2018c).

5.1.2 Retoriskt användande Nedan redovisas de resultat som framkommit under den retoriska kodningen samt den retoriska analysen av resultaten.

I pressmeddelandena bedöms organisationens externa kommunikation som främst innehållande de retoriska övertygelsemedlen ethos och logos, men avsaknar pathos. Frånvaron av pathos bedöms som skälig i enlighet med den generellt formella tonen i enlighet med formen av just pressmeddelanden. Eftersom organisationens pressmeddelanden innehåller uttalanden snarare än argument har inte heller några intressanta enthymem funnits, eller logiska argument, vilket utgör för avsaknaden på logosanalys i följande text. Logosappellen diskuteras i relation till ethos.

Vid en granskning av ethosuppbyggnaden i pressmeddelanden kan det konstateras att trovärdigheten förändras dynamiskt under krisens och kommunikationens gång. Organisationens inledande ethos, det vill säga den trovärdighet som finns innan själva kommunikationen och de antaganden mottagarna redan har skapat (Kjeldsen 2013, s. 133– 134), kan bedömas som delvis svagt och delvis starkt. Organisationen har sedan tidigare ett mycket speciellt inledande ethos, i att den är högt uppsatt, sitter på makt, består av högutbildade ledamöter samt verkar i enlighet med dess historiska arv och formalitet. Men den retoriska situationen, i en offentlig kris som utgör mycket kritik i media, skapar även ett svagt inledande ethos på grund av missnöjet och det förlorade förtroendet för den tidigare högt ansedda organisationen.

Det härledda ethos, som skapas under kommunikationens gång (Kjeldsen 2013, s. 135–140) kan betraktas som relativt starkt, men även innehållande svagheter. Organisationens formella språk bibehålls, och pressmeddelandena innehåller främst rationell framhållning samt fakta som stämmer överens med verkligheten, vilket stärker logosappellen (Kjeldsen 2013, s. 332– 335). Logos och ethos kan betraktas samverka på så vis, eftersom ett starkt logos stärker trovärdigheten, och således organisationens ethos (Kjeldsen 2013, s. 142–144). Att detta

övertygelsemedel brukas kan tolkas som rimligt i enlighet med pressmeddelandens generellt faktaenliga och formella fokus.

Användandet av det retoriska övertygelsemedlet i kommunikationen kan anses extra viktigt i en förtroendekris, då just detta måste återuppbyggas samt etik och moral måste påvisas. Det kan tolkas som att akademin visar på etik genom att kommunicera att organisationen tar avstånd mot sexuella övergrepp: "Svenska Akademien tar med kraft avstånd från sexuella trakasserier och sexuellt våld var det än förekommer." (Svenska Akademien 2018c). De tar dessutom visst ansvar genom att ta på sig skulden samt kommunicera om deras tillrättaläggande (se 5.1.3 Kommunikationsstrategier). Men även om de tar på sig en del av skulden så förnekar de även till viss del genom att hävda endels ovetskap:

Utredningen visar att oacceptabelt beteende av Forums konstnärlige ledare i form av oönskad intimitet har förekommit, vilket dock inte var allmänt känt i Akademien. Inte heller något som kan rubriceras som straffbara sexuella övergrepp har varit känt inom Akademiens krets. (Svenska Akademien 2018c)

Om ledamöterna inte hade vetskap om kulturprofilens gärningar kan deras brist på handling uppfattas som försvarbart på grund av ovissheten, och således stärka deras härledda ethos. Men eftersom det vid sidan av utredningen framkommer att de fått ett brev som uppmärksammat misstänkta sexuella övergrepp på Forum, så visar det på en nedtystning samt att inga åtgärder tagits fastän saken blivit uppmärksammad. Genom att de blivit försedda med information visar det på ett oetiskt handlande, och kommunikationen sänker således organisationens härledda ethos. Att det hävdas att de inte hade någon vetskap om så kallad "oönskad intimitet" eller straffbara sexuella övergrepp kan mot bakgrund av vad som framkommer från de enskilda ledamöterna i Dagens Nyheter (se 5.2 Enskilda aktörer) även sänka deras ethos, eftersom annan information delges där, och ledamöter menar att det existerat rykten, men som förbisetts.

Ur citatet ovan kan även en kardinaltrop i form av en synekdoke utsorteras, det vill säga där helheten skrivs som delen av helheten (Kjeldsen 2013, s. 213–214). Eftersom kulturprofilen var anklagad, och senare dömd, för sexuella övergrepp kan det få en förminskande eller förmildrande lingvistisk effekt när det reduceras till "oönskad intimitet". Ordvalet kan dels få

situationen att verka mindre allvarlig, men dels uppfattas som provocerande av en mottagare som via media delges information om sexuella övergrepp och våldtäkt.

Avslutningsvis skapas ett slutgiltigt ethos, det vill säga det intryck mottagaren har efter kommunikationens slut, och alltså grundas i en kombination av inledande och härlett ethos (Kjeldsen 2013, s. 140–141). Det härledda ethos som skapats av den position som kommunikatören intagit kan ha varit någorlunda fördelaktigt, eftersom organisationen till stor del fokuserar kommunikationen på dess tillrättaläggande. Vissa oetiska aspekter av deras agerande framkommer, men framläggs dock av organisationen själv vilket således (bortsett från att förtroendet på grund av handlingen kan minska) kan uppfattas som ärligt och redligt eftersom information delges som de har någonting att förlora på (Kjeldsen 2013, s. 136–137). Eftersom förtroendet dock inte verkar återuppbyggas helt av kommunikationen, verkar Svenska Akademiens inledande starka ethos sänkt, samt deras kommunikation bristfällig på så vis. Organisationens ethos är således föränderligt och dynamiskt, men kommunikationen är inte kapabel till att, i den laddade krisen, återställa deras ethos eftersom det inledande ethos som situationen erbjuder inte möjliggör att kommunikationen kan uppnå detta, även om det kan ha en förmildrande effekt samt stärka det något.

5.1.3 Kommunikationsstrategier Nedan redovisas de resultat som framkommit under kodningen utefter Benoits (1997) Image Repair-strategier samt analysen av resultaten. Resultaten redovisas med citat och referat.

Av Benoits (1997) fem Image Repair-strategier visar sig Svenska Akademien använda sig av alla fem i sina pressmeddelanden, men i olika mån. Det är påtagligt att den mest frekvent använda strategin i pressmeddelandena är tillrättaläggande, eftersom kommunikationen till stor del består av beskrivningar av vilka åtgärder de vidtar för att korrigera situationen. Vikt läggs således vid detta tillrättaläggande förändringsarbete (se 5.1.1 Tematik: Förändringsarbete). De skriver exempelvis:

Vid sitt sammanträde i kväll har Svenska Akademien enhälligt fattat beslutet att med omedelbar verkan avbryta all kontakt och all vidare finansiering av all verksamhet som drivs av den person som i medierna går under beteckningen Kulturprofilen. (Svenska Akademien 2017a)

Arbete skall inledas för att säkerställa att en upprepning ej kan ske, och slå fast hur våra rutiner och arbetssätt kan förbättras. Vi har redan kunnat konstatera att vi brutit mot våra egna jävsregler och att dessa måste skärpas. (Svenska Akademien 2017a)

Till viss del används även strategin att ta på sig hela skulden, när akademin bekräftar sina egna regelbrott och misslyckade handlingar eller beslut. De skriver: "Vi har redan kunnat konstatera att vi brutit mot våra egna jävsregler och att dessa måste skärpas." (Svenska Akademien 2017a) och: "Svenska Akademien beklagar djupt att brevet lades åt sidan, vilket ledde till att inga åtgärder vidtogs för att utreda saken så att fortsatta utbetalningar till Forum hade kunnat stoppas." (Svenska Akademien 2018c) om det inkomna brevet som upplyst akademin om misstänkta övergrepp av kulturprofilen.

De tar alltså på sig skulden gällande vissa regelbrott, samt konstaterar felaktiga ageranden inom organisationen och krisen, men det går även att finna de tre andra strategierna i deras kommunikation, som delvis går ut på att avsäga sig skuld och ansvar: minskande av händelsens anstötlighet, bortförklaring och förnekande. De hävdar i kommunikationen att ordentlig vetskap om övergreppen av kulturprofilen inte funnits inom akademin, vilket kan kategoriseras som en bortförklaring till varför åtgärder inte vidtagits. Särskilt med bakgrund mot vad de enskilda ledamöterna kommunicerar i media, där vissa hävdar viss vetskap eller åtminstone rykten, samt mot brevet som akademin fått. De förmedlar att det framkommit av utredningen att "oönskad intimitet" förekommit, men menar att det inte varit känt i akademin:

Genom synekdoken i ovanstående citat kan kommunikationsstrategin även rubriceras som minskande av händelsens anstötlighet, eftersom ordvalet "oönskad intimitet" som tidigare nämnt (se Retoriskt användande) kan förmedla en förmildrande bild, än om de sexuella övergreppen och trakasserierna hade rubricerats som just det. Att de även gör skillnad på "oönskad intimitet" och "straffbara sexuella övergrepp" blir intressant av samma aspekt,

eftersom det kan hävdas att alla former av "oönskad intimitet" faktiskt är olagligt och således även straffbart. På så vis kommuniceras således en något förmildrande bild.

Någonting de rentav förnekar i pressmeddelandena är kulturprofilens inflytande i akademin, gällande priser, stipendier och bistånd, genom sin äktenskapliga relation till en ledamot, vilket undersökts i advokatutredningen. De skriver:

En lång rad intervjuer med personer i och utanför Akademien samt en ingående analys av rådande arbetsrutiner har lett till utredningens slutsats att sådant inflytande inte har förekommit. (Svenska Akademien 2018c)

Eftersom advokatutredningen inte publicerats av sekretesskäl i organisationens stadgar (Svenska Akademien 2018c) är det svårt att avgöra vad utredningens slutsats är grundad på. Det kan enbart konstateras att akademin, i enlighet med den interna utredningen, använder sig av förnekande i kommunikationen gällande kulturprofilens eventuella inflytande, till skillnad från vad som rapporterats om i media.

Att just alla strategier i Benoits Image Repair-teori är synliga i texten, skapar en något oenhetlig kommunikation, men kan vara ett resultat av den komplexa situationen innehållande flera olika komponenter som organisationen som helhet förhåller sig olika till. Eftersom krisbilden hela tiden förändras, såsom Benoit (2017) konstaterade, förändras kommunikationen utefter krisens förändrade karaktär. Någonting som emellertid är konstant, och frekvent används är strategin tillrättaläggande som syns i texten från november 2017 till maj 2018. Det blir som ett genomgående tema: fokusen på en framtidsbild som ska erbjuda mottagaren ett ökat förtroende för organisationen.

5.2 Enskilda aktörer Nedan redogörs det för de kommunikationsmönster som framkommit vid granskningen av de enskilda ledamöternas externa kommunikation via uttalanden i Dagens Nyheter. Under Tematik beskrivs övertemat splittring samt dess underteman, varpå ledamöternas retoriska användande, ethosuppbyggnad samt användande av kommunikationsstrategier redovisas. Under rubriken "Retoriskt användande" ryms flera underrubriker, uppdelade efter dess

fokusområde, där diskurser, medielogik, visuellt innehåll och maktförhållanden även diskuteras mot ethosanalysen.

5.2.1 Tematik Övertemana har funnits utefter en analys av den induktiva kodningen, där mönster mellan koderna hittats för att forma överteman. Övertemana utvecklas och motiveras med dess underteman samt citat och referat, samt fortsätter utvecklas under övriga rubriker.

Vid tematiseringen av de enskilda ledamöternas uttalanden kan ett övertema identifieras: splittring, där organisationen delas i två, om än något diffusa delar, men med två tydliga företrädare. Den ena Sara Danius och den andra Horace Engdahl. Vid främst tre utmärkande händelser visar sig splittringen: anklagelserna mot kulturprofilen, samt uteslutningarna av Katarina Frostenson och Sara Danius. Temat förtegenhet, likt tematiseringen av pressmeddelandena tillkommer även vid granskningen av de enskilda individernas kommunikation, och blir det enda generella temat som inte uppdelas i splittringen, då de under januari till mars 2018 inte uttalar sig om händelserna. Vid frågor hänvisar de till den pågående advokatutredningen (Voss Gustavsson 2017b), men börjar därefter uttala sig i media. Det sägs även ofta att de inte kan uttala sig, samt talas om mediebilden som skapas. Sture Allén säger exempelvis: "Pressen har sin egen bild av vad som har skett och det är den man visar i tidningarna." (Söderberg 2018) som svar på frågan om organisationens tystlåtenhet. Vissa ledamöter var tysta i media under hela tidsperioden, som exempelvis den centrala aktören Katarina Frostenson, som inte uttalade sig alls utan hänvisade till sin advokat.

En av de mest tongivande anledningarna till sprickan uppstår när Dagens Nyheter under hösten 2017 publicerar en granskning där 18 kvinnor vittnar om sexuella övergrepp och trakasserier av kulturprofilen (Voss Gustavsson 2017a). Där uttalar sig exempelvis Danius, med flera, och fördömer handlingen samt meddelar förtroende för vittnena, vilka är två synliga teman på den sidan i splittringen (Voss Gustavsson 2017c). Från ett motsatt perspektiv uttalar sig Horace Engdahl däremot stöttande gentemot kulturprofilen samt förmedlar att han inte har förtroende för vittnena.

De båda sidorna synliggörs även vid konflikten gällande Frostensons plats i akademin. Vissa menar att hon begått regelbrott och således bör uteslutas. Eftersom hon inte självmant går röstas det om hennes plats, och majoriteten röstar för att hon ska få stanna. Två underteman till splittringen blir således återigen synlig i kommunikationen: för uteslutning av Frostenson och mot uteslutning av Frostenson. Under samma möte väljer även Peter Englund, Kjell Espmark och Klas Östergren att lämna akademin (Fahl 2018) vilket tematiseras som avståndstagande avhopp från Svenska Akademien och tydligt visar på missnöje och avståndstagande.

Ytterligare en vattendelare i akademin blir Danius plats, då en del i organisationen menar att de har lågt förtroende för henne, medan andra hävdar högt förtroende (Fahl 2018). Således finnes de splittrande temana högt förtroende för Danius och lågt förtroende för Danius. De båda sidornas låga förtroende för Frostenson tillika Danius resulterar i en slags förhandling där båda slutligen lämnar sina stolar, och Danius sin post som ständig sekreterare (Thurfjell 2018).

5.2.2 Retoriskt användande Nedan redovisas resultaten av den retoriska kodningen av de enskilda ledamöternas uttalanden samt en retorisk analys samt en kritisk diskursanalys av resultaten, vari den funna feministiska diskursen diskuteras i relation till retorik samt eventuellt maktskapande. Vid analysen av kodningen tillämpas även teorin om medielogik rörande framing samt ethosskapande. I kapitlet redovisas också den bildanalytiska delen, med fokus på visuell retorik, som komplement till textanalysen. Följande analys är uppdelad under de huvudsakliga retoriska dragen, varpå de utvecklas och motiveras med citat och referat.

De enskilda aktörerna som uttalar sig i DN använder sig av olika, skilda retoriska övertygelsemedel och strategier i sin kommunikation i media. Organisationens ledamöter producerar ingen enad kommunikation, utan en mycket splittrad och individuell, vilket även blir synligt i det retoriska användandet.

Logos är generellt vida använt och utbrett i den relativt formella tonen som fokuserar på fakta, som förefaller i majoriteten av uttalandena. Det är i avvikelserna från denna ton som de andra övertygelsemedlen blir synliga, då vissa ledamöter divergerar från den formella tonen

vid personliga åsiktsyttringar och uttalanden rörande personliga konflikter. Till skillnad från i organisationens gemensamma pressmeddelanden där ingen pathos var synlig, så används pathosapellen ofta vid de enskilda ledamöternas åsiktsyttringar och främst vid konflikter. Det finns pathos i värdeladdade ord som används samt formuleringar som starkt yttrar känslor.

Pathos, enthymem och framing Nedan redogörs de enskilda ledamöternas användning av pathosapellen, samt enthymematiska kommunikation kopplat till framing.

Efter Dagens Nyheters granskning om Svenska Akademien, där arton kvinnor anklagar kulturprofilen för sexuella trakasserier och övergrepp, uttalar sig Sara Danius om vad hon tänker om berättelserna i artikeln: "Det är vidrigt. Vidrigt. Jag är mycket omskakad av läsningen." (Voss Gustavsson 2017c). Hon uttalar sig med starka ord och tar på så vis starkt avstånd från kulturprofilen och vad han anklagas för, med känsloyttringen. Även Peter Englund uttalar sig om sin ilska i samma artikel: ”Jag är chockerad, upprörd och förbannad, och jag ställer mig helt bakom vår sekreterare Sara Danius." (Voss Gustavsson 2017c). Starka pathosladdade ord såsom "oförlåtligt" används även om kulturprofilens handlingar av ledamoten Per Wästberg: "Jag kan bara nu, i efterklokhetens efterhand, beklaga i högsta grad allting, därför det som han har gjort är för mig obegripligt, förfärande och oförlåtligt." (Lindkvist 2017). Således fungerar övertygelsemedlet för att förmedla ledamöternas ilska, chock och avståndstagande gällande kulturprofilen, samt de övergrepp och trakasserier han anklagats för.

Pathosapellen är inte enbart synlig vid ledamöters avståndstaganden från kulturprofilen, utan känsloyttringarna återkommer vid uttryck av ilska över andra händelser under krisen. Vid ett möte som ska ha ägt rum gällande Sara Danius position som ständig sekreterare, samt Katarina Frostensons stol i akademin, resulterade förhandlingen i att Danius avgick som ständig sekreterare och Frostenson lämnade sin stol i akademin. Förhandlingen fick starka reaktioner och genererade känsloladdade yttringar från ledamöter. Sara Stridsberg menar att hon själv, Jesper Svenbro och Per Wästberg motsatte sig beslutet om Danius avgång med all sin kraft (Bolling 2018) och skriver i ett sms till Dagens Nyheter om mötet: ”Dealen i Akademien var att Katarina Frostenson lämnar arbetet i Akademien, inte sin plats, om Sara Danius lämnar som ständig sekreterare. Jag grät på mötet” (Ivarsson 2018). Per Wästberg beskriver torsdagskvällen då besluten fattades som "en sorgens afton" (Thurfjell 2018). 38

Även vid uttryck för saknat förtroende för Danius som ständig sekreterare blir pathosapellen synlig. Horace Engdahl skriver exempelvis den 10 april: ”Sara Danius är den av alla sekreterare sedan 1786 som har lyckats sämst med sin uppgift” (Dahl 2018), samt hävdar att det borde vara otänkbart att det "bryter ut ett krig" och att Danius således misslyckats med sin uppgift att ena Svenska Akademien. Ordvalet "krig" samt tidshänvisningen markerar starkt hans missnöje. Han kallar även veckans händelser för en "desperat maktkamp" samt de tre ledamöterna som lämnat sina stolar för "en klick dåliga förlorare".

Värdeladdade ord kopplade till feminism och jämställdhet används även om förhandlingen. Per Wästberg, som ställt sig på Danius sida vid omröstningen om hennes utträde samt röstat för uteslutningen av Frostenson, säger: "Inte desto mindre var det en komprometterande kohandel: två kvinnor offrades, den ena mot den andra. Detta är en skamfläck på Akademien som inte kan tvättas bort." (Thurfjell 2018). Sara Danius skriver själv, i sitt första uttalande efter beslutet att hon lämnar Svenska Akademien: "Svenska Akademien bör dessutom vara en kraft som tydligt verkar mot otidsenliga maktförhållanden eller kvinnoförnedrande uttryck." (Dagens Nyheter & TT 2018). Ojämlika maktförhållanden kvinnor och män emellan kan alltid vara ett starkt känsloladdat ämne, men bär i situationen möjligen ännu mer pathos eftersom den sociala kontexten under #metoo kan väcka konnotationer till de berättelser om övergrepp, trakasserier och kvinnoförnedring som publicerades under samma tid. Att knyta an uteslutningen av Danius till hennes kön, patriarkala strukturer samt de övergrepp som utmynnade i krisen i Svenska Akademien, kan således väcka starka känslor.

Uttalandena kan läsas som retoriska argument, enthymem, vari mottagaren blir medskapare till argumenten vid läsningen, och fyller i dess hål själv. Detta kan vara en övertygande argumentationsform eftersom det kan vara lättare att, som mottagare, ta till sig ett argument som en själv medskapat efter egna konnotationer. I Wästbergs uttalande om uteslutningen kan argumentet exempelvis formas såhär för en mottagare (observera att detta är en möjlig tolkning för en mottagare, och att flera möjliga tolkningar runt alla uttalanden kan konstrueras):

Uttalad premiss: Två kvinnor har offrats mot varandra.

Outtalad premiss: Att kvinnorna offrades påverkades av deras kön.

Slutledning: Eftersom kvinnorna har offrats med påverkan av deras kön är det en skamfläck på Svenska Akademien.

Likaså kan Danius uttalande läsas som argument mot Svenska Akademiens agerande, som att hon menar att det är ett kvinnofientligt sådant. När hon skriver att Svenska Akademien ska vara "en kraft som tydligt verkar mot otidsenliga maktförhållanden eller kvinnoförnedrande uttryck" kan detta även tolkas som ett påstående att Svenska Akademien i nuläget bibehåller otidsenliga maktförhållande och möjliggör kvinnoförnedrande uttryck, eller åtminstone inte agerar för att verka mot detta. De möjliga enthymemen tillåter alltså en pathosladdad tolkning av uttalandena, där mottagaren medskapar meningen som kan bli starkt känsloladdad.

Andra ledamöter argumenterar mot denna framing av situationen, såsom Kristina Lugn som säger: "Jag tror inte det, jag inte märkt något sådant i Akademien, jag tror att det handlar om helt andra saker. Jag känner inte att männen i Akademien och jag själv har den synen på kvinnor." (Letmark 2018) om huruvida Danius kön hade med bristen på majoritetens stöd eller ej, samt Sture Allén som säger: "Det fanns inte en människa som nämnde kön. Det hade inte det minsta att göra med det. Det är bara dumbommarna i tidningarna som drar fram det och knyter blusen som Sara gjorde." (Kullving 2018, 17 april).

Ethos och feministisk diskurs Nedan redogörs de enskilda ledamöternas användning av ethosapellen, samt förhållningssätt till den feministiska diskursen som funnits vid analysen av kodningen. Den feministiska diskursen som anknyts till vid kommunikationen definieras med Lena Gemzöes (2015) förklaring av feminismen. Hon menar att den som är feminist anser att kvinnor är hierarkiskt underordnade män i genussystemet, och att könsmaktsordningen bör ändras (Gemzöe 2015, s. 195–196). Könsojämlikheten delas upp i fyra sfärer: den politiska/ekonomiska sfären vari manlig dominans kvarstår, familjesfären som fördelas ojämlikt, kulturell nedvärdering av kvinnor och kvinnors erfarenheter som syftar till sexismen i offentligheten samt våld och sexualiserat våld mot kvinnor där samhällets ansvarstagande ökat men kvinnors utsatthet består (Gemzöe 2015, s. 196–199).

Vid beaktandet av de enskilda individernas ethos skiljer sig bildandet av härlett och slutgiltigt ethos brett mellan de enskilda aktörerna, samt de olika sidorna i den, i konflikten, uppdelade organisationen. Ledamöternas inledande ethos kan i princip bedömas som likvärdigt, då de 40

främst har uppfattats mot bakgrund av själva organisationen Svenska Akademien (se 5.1 Organisationen Svenska Akademien: 5.1.2 Retoriskt användande) och således haft ett relativt högt förtroende inledningsvis, som högutbildade och i de högt uppsatta positionerna. På så vis har exempelvis de båda nyckelfigurerna Horace Engdahl och Sara Danius, som krisen kretsar mycket runt i dess osämja samt någorlunda representerar två olika sidor i splittringen, mycket likt inledande ethos, vilket gör utvecklingen av härlett och slutgiltigt ethos mycket intressant.

Deras olika retoriska strategier i deras externa kommunikation får mycket olika utfall för deras ethosskapande, eftersom de uttrycker sig olika gällande krisens katalysator: anklagelserna mot kulturprofilen gällande sexuella övergrepp och trakasserier. De uttrycker sig även olika gällande andra kvinnofrågor som uppkommer under krisens gång. Horace Engdahl uttrycker misstro mot vittnena, förnekar anklagelserna och försvarar sin anklagade vän. Om Dagens Nyheters artikel där arton kvinnor vittnar om övergreppen säger han:

Jag tyckte att den där artikeln var rätt bisarr, om jag ska vara ärlig. Nu var ju många av de där vittnesmålen anonyma och det är lite besvärligt. Det är svårt att ta sådana vittnesmål på allvar. Om man inte vågar träda fram med eget namn, då är det väl så att man inte riktigt ska bli lyssnad på, tycker jag. (Dagens Nyheter 2018)

I Schulman Show (2018) ifrågasätter han även våldtäktsanklagelserna, vilket kan kopplas till rape culture-diskursen, där den moderna definitionen på vad en våldtäkt är (sex utan samtycke) ifrågasätts. Diskursen definieras utefter våldtäktsdefinitionen, då en samtyckeslag utvecklades och diskuterades under #metoo, där samtycke definieras som innebär uttryckt frivillighet (Brottsbalken 6 kap 1§). Diskursen motiveras således som andra kulturella föreställningar om att ej uttryckt frivillighet vid samlag inte är våldtäkt.

Han uttalar sig även om anledningen till att flera kvinnor valt att lämna Svenska Akademien under det senaste halvåret: "Jag vet inte om män passar bättre att sitta i den här typen av församlingar eller att de bättre tolererar den typ av påfrestningar som uppstår när maktkampen rasar. För det här handlar om makt." (Dagens Nyheter 2018). Uttalandet kan kopplas till kulturell nedvärdering av kvinnor (Gemzöe 2015, s. 198–199) och kan således tolkas mot den feministiska diskursen.

Även andra ledamöter som står mot Danius i splittringen uttalar sig på liknande vis, såsom Sture Allén, som uttrycker att brevet som inkom till akademin med beskrivna sexuella trakasserier och övergrepp av kulturprofilen inte framstod som viktigt. Vid erbjudandet att få läsa brevet på nytt svarar han:

Det skulle inte göra någon skillnad. Dess innehåll framstod inte som viktigt och vi får oerhörda mängder av brev om alla möjliga ting, vilket är glädjande, men skulle man svara på allt som står i dem skulle man inte göra annat. (Voss Gustavsson 2018c)

När journalisten påpekar att anklagelserna är allvarliga svarar han:

Det kommer åtskilligt av den varan också. Vad som är allvarligt i sammanhanget är även en bedömningsfråga: är detta sant eller inte? Vilket kräver att man måste undersöka brevskrivaren och hennes förhållande till alla möjliga ting, och det hade vi ingen möjlighet att göra. Sedan fanns ett förtroende för Kulturprofilen. (Voss Gustavsson 2018c)

Danius, med flera på hennes sida, fördömer däremot kulturprofilens handlingar tydligt, säger att hon tror vittnena samt använder, som tidigare nämnt, starka värdeladdade ord kopplade till #metoo, feminism och kvinnokamp i anslutning till sig själv samt hävdar dess vikt. Om vittnesmålen säger hon: "Jag förutsätter att alla uppgifter som finns i artikeln stämmer med verkligheten" (Voss Gustavsson 2017c. Vidare, om det egna avhoppet och bristen på förtroende för henne som ständig sekreterare säger hon:

Den feministiska medvetenheten hjälpte mig att förstås vad som skedde. Jag har mycket, mycket svårt att tänka mig att en manlig ständig sekreterare hade blivit avsatt. (Cederskog 2018)

Hon säger även att tiden i Svenska Akademien har gjort henne "ännu mer till en feminist", och tillägger: "Jag känner att systerskap är viktigare än någonsin tidigare och jag tror att fler kvinnor i dag känner sig beredda att känna detta systerskap." (Cederskog 2018).

Det kan hävdas att det, under #metoo-rörelsens gång samt i dess spår, skapades en mycket utbredd feministisk diskurs som inkluderar en någorlunda allmän konsensus att kvinnor ska 42

bli betrodda gällande sina historier om mäns diskriminering och/eller sexuella övergrepp och trakasserier. Att misstro vittnesmålen problematiserades i media, och i en undersökning av Novus framkom det att 89% av kvinnorna och 83% av männen instämmer helt eller delvis att de tror på kvinnornas historier i uppropet (Wikén 2017). Könsmaktsordningen var även särskilt uppmärksammad samt att den bör förändras. Maktstrukturerna belystes delvis i kvinnors uttalanden under uppropet (Wikén, Berger, Haddad & Muntau u.å.) samt i svensk jämställdhetspolitik (TT 2017).

I fallet sidouppdelningen Danius vs. Engdahl syns exempel på hur en sida följer den feministiska diskursen, samt hur en sida går emot den. På så vis skapar individerna och grupperna även helt olika ethos, där Danius får mycket stöd och förtroende från allmänheten, medan Engdahl får mycket sänkt ethos av att gå emot diskursen. Detta blir mycket intressant från ett retoriskt perspektiv eftersom just den externa kommunikationen är vad som skapar de olika nivåerna på förtroende, medan ingen av sidorna faktiskt tar ansvar för situationen (se 5.2.3 Kommunikationsstrategier) och Danius själv inledningsvis har hävdat ovetskap samt bekräftat att hon vetat om rykten men inte agerat (Voss Gustavsson 2017c), och det vill säga kan hävdas ha agerat oetiskt. Hennes ethosuppbyggnad skapas alltså mycket av kommunikationen inom den feministiska diskursen.

Medielogikens ethosskapande Nedan redogörs de enskilda ledamöternas påverkan av, samt förhållandesätt till medielogiken, vilket vidare utvecklas med en retorisk bildanalys av strategiskt utvalda bilder.

Men de båda sidornas ethos kan även betraktas som skapat av media till viss del, även om de inledningsvis själva utformar det. De båda motparterna sätter initialt tonen, men senare kan det tolkas som att media parallellt medskapar deras ethos, där en tydlig bov och en tydlig hjälte skapas, i det narrativ som framställs i media. Eftersom uppfattningen av situationen är beroende av vad som framställs, och de specifika delar som synliggörs skapar utformningen av narrativet spelar medias roll och medielogiken naturligtvis in (Karlsson & Strömbäck 2014, s.113). I vilken grad den konstruerade bilden stämmer överens med verkligheten är svår att avgöra, men själva konstruktionen spelar onekligen roll. I enlighet med Novak och Vidoloffs studie (2011) förutsätts att olika faktorer lyfts medan andra utelämnas, och att en helt objektiv bild inte förmedlas.

Samtidigt som Danius bygger ett starkt ethos i media, medskapar media och allmänheten detta genom att ikonisera henne som en feministisk förebild. Hennes ethos får alltså en slags snöbollseffekt i media, då andras uttryck av stöd för henne som en feministisk förebild vidare stödjer hennes ethosuppbyggnad. Detta kan kopplas till Benoits resultat (2017) i Trump-fallet där det konstaterades att andra aktörer än de huvudsakligen inblandade kan vara avgörande för om en ansats att återställa ett förtroende lyckas eller ej. Efter hennes avgång startas exempelvis #knytblus-manifestationen som stöd till henne, som resultat av den ikoniska bilden på henne (se Figur 1) iförd detta plagg, som blivit lite av hennes signum. Knytblusen blir då en symbol för kvinnors rättigheter, och får vida spridning.

Figur 1: Sara Danius lämnar Akademien (Jonas Ekströmer/TT 2018).

Sara Danius är på bilden på väg bort från Börshuset vilket kan få den metaforiska associationen att hon lämnar det bakom sig (Hansen & Machin 2019, s. 171–175). Posen är i övrigt rakryggad och självsäker vilket kan illustrera auktoritet och värdighet (Hansen & Machin 2019, s. 171–175). Vid Danius sida är Sara Stridsberg, vilket kan illustrera deras samarbete och gemensamma kamp. Danius är emellertid placerad längst fram på bilden, så att hon hamnar i fokus (Hansen & Machin 2019, s. 178–180). Att bilden porträtterar de båda kvinnorna som en grupp kan mottagaren skapa konnotativ mening i att de är just kvinnor, och således koppla det till kvinnokamp (Hansen & Machin 2019, s. 183–184). Vid andra, inte lika spridda bilder, där flera i skaran visas på bild får det inte samma effekt (se Figur 2).

Figur 2: Akademiledamoten Sara Stridsberg fanns vid Sara Danius sida när de båda lämnade kvällens möte (Hampus Andersson 2018).

Ytterligare ett exempel på spridning av visuellt innehåll är uppmärksammandet av hennes uppsyn på Nobelfesten (se figur 3) på traditionella och sociala medier, som bland annat resulterade i skapandet och spridandet av memen "In a world of lagom be a Sara Danius" (se figur 4). Här blir Sara Danius medvetenhet om medielogiken, och vad som i enlighet med den kommer bli uppmärksammat och få spridning, tydlig. Medvetenheten gör den visuella retoriken särskilt intressant att granska, då det utsänder flera visuella enthymem och retoriska budskap.

Figur 3: Sara Danius på Nobelfesten (Jonathan Nackstrand/AFP 2018).

Figur 4: In a world full of lagom be a Sara Danius (Facebook 2018).

Det mest utmärkande på bilden (Figur 3) kan vara objekten i form av den iögonfallande klädseln. Den rosa färgen kan knytas an till femininitet (Hansen & Machin 2019, s. 176–177), och de båda starka färgerna gör så att uppmärksamheten naturligt faller på Danius vilket i en bild kan tyda på auktoritet (Hansen & Machin 2019, s. 178–180). Mot bakgrunden bestående av en formell blå färg sticker klädseln ut extra mycket, men även särskilt mot övriga personer

på bilden, vars klädsel är nedtonad i neutrala färger såsom svart och beige. Den konnotativa meningen som kan skapas är det visuella enthymemet (Kjeldsen 2013, s. 306–311) att Danius protesterar mot det gamla, traditionella samt tystlåtna genom sin klädsel, samt genom den feminina framtoningen även för kvinnofrågor inom etablissemanget. Den utstickande otraditionella klädseln illustrerar således henne som en rebellfigur. Genom klädvalet fortsätter Danius således bygga sitt ethos som en feministisk ikon, på ett vis som genom medielogiken även byggs vidare på av andra aktörers uttalanden om den retoriska handlingen. På så vis nyttjar Danius bildjournalistiken för att synas samt för att få förtroende och medhåll, då hon via sitt visuella uttryck utnyttjar olikheten i de visuellt svagare, intetsägande klädslarna.

Även placeringen och poserna genererar möjliga metaforiska associationer till Danius som en slags rebell. Inte bara genom de olika klädvalen porträtteras personerna på bilden som positionerade olika gentemot gruppen och tillställningen. Övriga personer på bilden visas som en homogen grupp genom objekten, men även genom att de är aktivt deltagande i konversationer och socialiserar sig med varandra (Hansen & Machin 2019, s. 183–184), och verkar således vara där för att delta i ett trevligt event. Sara Danius däremot sitter mycket ensam, med stolar eller mellanrum mellan sig och de övriga, och socialiserar sig inte. På så vis porträtteras hon som en individ, samt positioneringen gentemot Nobelfesten blir av annat slag än gruppens. Att fotografen valt att placera Danius som bildens mittpunkt visar på samspelet mellan både Danius medielogik samt journalistens, då bilden som delvis skapas av Danius själv även fortsätter att byggas av bildskaparen. Hade bilden innefattat en större del av miljön och hon inte blivit mittpunkten hade associationerna inte blivit lika tydliga, på samma vis som att klädseln inte skulle få samma effekt om flera färgstarka utstyrslar hade inkluderats än den nu synliga homogena gruppen (Hansen & Machin 2019, s. 185–187).

Att stödet för Danius får fortsatt utrymme, medan hennes tidigare tvivelaktiga etiska överväganden i det passiva agerandet inte vidare nämns tyder på ett möjligt bortfall, där fokusområdet av media placerats på hennes feminism. En möjlig faktor till att Danius blir den tydliga "hjälten" i bov/hjälte-diskursen i mediebilden kan vara Engdahls tydliga avståndstagande från den feministiska diskursen, vilket gör honom till en tydlig "bov" i dramat, så att narrativet kräver en tydlig motpart i tillspetsningen och förenklingen (Altheide & Snow. 1992, s.472). Via splittringen och konflikten ledamöterna emellan i media ändrar krisen karaktär, likt Benoit (2017) påvisat, och således ändras kommunikationen från att ha, 47

nästan enbart, kretsat kring organisationen Svenska Akademiens ansvar gällande kulturprofilen till att i hög grad kretsar kring konflikten ledamöterna emellan samt Sara Danius relation till organisationen.

Vid detta mycket starka slutgiltiga ethos som en feministisk ikon och förebild, får hennes kritiker även ytterligare sänkt ethos då deras kritik av henne kan tolkas som en attack mot just en feministisk ikon och på så vis feminismen, såsom exempelvis i tidigare nämnda citat av Sture Allén där han kallar de som knyter sina blusar för Danius för "dumbommarna i tidningarna" (Kullving 2018).

Det inledande och härledda ethos av individerna och sidorna resulterar alltså i ett högt slutgiltigt ethos för Danius och de på hennes sida, samt lågt för Engdahl och hans sympatisörer, vilket delvis är självskapat och delvis skapat av media och social media. Organisationens slutgiltiga ethos som helhet blir således mycket splittrat på grund av individernas skiljaktigheter. Splittringen i sig kan ge ett svagt slutgiltigt ethos för organisationen, som inte framstår som enad och etisk, vilket sänker dess förtroende. Att den feministiska ikonen Danius tvingats lämna akademin kan även bidra till organisationens låga slutgiltiga ethos, på grund av hennes höga stöd från allmänheten.

Maktförhållanden De maktförhållanden som skapas av de olika sidornas slutgiltiga ethos blir mycket intressanta, då de inte speglas åter i själva organisationen. Danius kan tolkas ha mycket makt genom allmänhetens förtroende som vunnits i media, medan hon däremot förlorar makt i akademin vid avgången från både positionen som ständig sekreterare och sin stol i akademin. Maktperspektivet blir även intressant på så vis att förtroendet från allmänheten är högt från allmänheten, men så pass lågt inom själva akademin att avgången ansågs nödvändig. Majoriteten i akademin verkade även ha förtroende för Frostenson eftersom en uteslutning röstades emot, medan allmänhetens förtroende och mediabilden ingav lågt förtroende. Dessutom sitter aktörer med lågt slutgiltigt ethos kvar i Svenska Akademien, såsom Engdahl och Allén medan Danius fick avgå. På så vis blir alltså vem som egentligen har makt i situationen något oklart, eftersom makten inom akademin kan skiljas från makten i samhället som stort. Just makten inom själva akademin är även svårdefinierad eftersom lite insyn ges, och Danius exempelvis blir kritiserad på grund av brist på förtroende, men allmänheten inte delges information om varför. 48

Samtidigt talas det om en slags könsmaktsordning i akademin, där det hävdas att kvinnor får annan behandling än män (Cederskog 2018), samt ledamoten Engdahl exempelvis menar att kvinnor kan ha svårare för miljön och påfrestningarna i akademin (Dagens Nyheter 2018). Den möjligt patriarkala diskursen och den manliga normens hierarkiska ställning kan dock inom den diskursiva praxisdimensionen ställas bredvid den feministiska diskursen under #metoo. De motsatta diskurserna i förhållande till den sociala kontexten, det vill säga under rådande #metoo-upprop, kan dock kasta om hierarkin något då dikotomin inte nödvändigtvis gynnar männen. Vid beaktande av diskurserna inom den sociala praxisdimensionen blir således den feministiska diskursen mycket stark. Hierarkin i den sociala strukturen kan således gynna de som går med den feministiska diskursen. Danius kan således anses som besitta mer makt på grund av hur kommunikationen frameas inom ramen för kvinnofrågor och feminism.

5.2.3 Kommunikationsstrategier Nedan redogörs de enskilda ledamöternas användning av Benoits (1997) kommunikationsstrategier.

Även gällande Image Repair-strategier skiljer sig de enskilda aktörernas, samt de olika sidornas kommunikation i användande av kommunikationsstrategier. Men, det syns även viss likhet samt generella gemensamma drag. Likt hur organisationen kommunicerat i sina pressmeddelanden används strategin tillrättaläggande i hög grad, då många aktörer talar om vad som ska utföras för att situationen ska bli bättre. Exempelvis hänvisar många främst till advokatutredningen (Lindkvist 2018b), eller fördömer handlingen såsom tidigare citeringar av Danius med flera.

Dock är den tillrättaläggande strategin inte lika central, då andra strategier syns oftare i den mer individuella kommunikationen som de olika individerna förmedlar. Horace Engdahl använder sig exempelvis inte alls av tillrättaläggande, utan tillämpar den förnekande strategin angående anklagelserna mot kulturprofilen. När ytterligare små kriser skapas i den ursprungliga krisen används även förnekande i viss mån, som exempelvis när det förnekas att Sara Danius utesluts på grund av sitt kön, som tidigare nämnt.

Någonting som nästan alla ledamöter har gemensamt är användandet av strategierna bortförklaring och minskande av händelsens anstötlighet. Det bortförklaras varför de som individer inte har agerat, samt genom hävdad ovetskap eller att de inte själva var ansvariga så kommunicerar de minskad anstötlighet. Sara Danius menar exempelvis att hon inte kände till vidden av vad kulturprofilen anklagas för: "Det har gått rykten om den så kallade Kulturprofilen, som nått många i branschen - men för mig var det nyheter hur grovt det var." (Voss Gustavsson 2017c), samt att det hon kände till inte var av den grova sorten: "Ja, jag har hört talas om det. Ja, tafsningar och skamliga förslag. Men inte den typen av grova övergrepp som nu framkommit, handlingar som är rent kriminella" (Voss Gustavsson 2017c). På så vis förmedlas även att det hon faktiskt kände till, såsom tafsningar, inte är grovt eller en kriminell handling, fastän det går att hävda motsatsen.

Per Wästberg menar att han inte agerade på grund av att han bara hade rykten att gå på, samt att ansvaret låg på andra. På frågor om ansvar svarar han: "Det är en besvärlig fråga, men varken jag eller mina närmaste hade råkat ut för detta. Jag har aldrig sett eller hört honom förgripa sig på någon. Jag stod också bara där med antydningar att gå på." (Lindkvist 2017) och "Jag tycker det är en retorisk fråga. Vilket ansvar har man att undersöka vad som väl uppfattades som lösa rykten? Vi är inga moralpoliser trots allt. Det måste andra göra. De måste anmäla och agera." (Lindkvist 2017). Även Danius avsäger sig ansvaret, genom hänvisning till juridiken: "Jag kan bara juridiskt ta ansvar för vad som hänt under den tid då jag varit ständig sekreterare." (Cederskog 2017).

Det som blir mest intressant vid granskningen av de enskilda aktörernas uttalanden och tillämpning av kommunikationsstrategier är att strategin att ta på sig hela skulden fullkomligt saknas. Ingen av de enskilda aktörerna tar själva på sig ansvaret, eller tycker sig tydligt ha agerat fel, trots beklagande över att ingenting tidigare gjorts åt saken. Sara Danius säger exempelvis: "Man har i 20 år känt till de här övergreppen, genom artiklar, genom brev, men aldrig diskuterat dem." (Falkirk 2018), men tillhörde själv den akademi hon menar har agerat oetiskt.

Dutta och Pulligs (2011) resultat att effektiviteten av kommunikationsstrategin beror på hur den specifika krisen ser ut verkar även i det här fallet bekräftas, då en anpassning efter krisens händelser och skiftningar samt sociala kontext och diskurs verkar återställa förtroendet för aktörerna i högst mån. 50

5.3 Sammanfattning Resultatet och analysen har uppvisat två skilda typer av kriskommunikation genom organisationens gemensamma pressmeddelanden, samt de enskilda ledamöternas uttalanden i Dagens Nyheter.

Organisationens pressmeddelanden har uppvisat övertemana förtegenhet och förändringsarbete, med ett inledande ethos som var högt innan krisen men som, på grund av den, är mycket lågt. Genom att genomgående förmedla tillrättaläggande handlingar och således bruka ethosappellen kan dess slutgiltiga ethos vara stärkt, men på grund av situationens allvar och komplexitet kan pressmeddelandena inte återställa förtroendet helt. Att samtliga Image Repair-strategier dessutom används kan även göra organisationens härledda ethos något sänkt på grund av exempelvis den uppvisade synekdoken som kan uppfattas oetisk.

De enskilda aktörernas kriskommunikation skiljer sig mycket från den enhetliga organisationens. Övertemat förtegenhet är gemensamt, men vidare syns övertemat splittring i kommunikationen då de enskilda aktörerna uttalanden är mycket oenhetliga och två sidor kan urskiljas. Vid skiljaktigheterna tar ledamöterna avstånd till händelserna med användande av pathosapellen vilket uttrycker starka känslor och således förstärker splittringen. Det används värdeladdade ord samt värdeladdade enthymem som exempelvis implicit framear händelser till kvinnofrågor. De olika sidorna får mycket olika slutgiltigt ethos då en sida, företrädd av Danius, kopplar sin kommunikation till en feministisk diskurs och således får ett högt förtroende, medan exempelvis Engdahl på den andra sidan talar emot den feministiska diskursen och får ett lågt. Förtroendet på de olika sidorna medskapas av medielogiken genom medias narrativa framställning, samt då främst Danius fortsatt nyttjar medielogiken till sin fördel, genom exempelvis visuell retorik. Maktförhållandena i akademin blir således diffusa, då den interna strukturen inte syns utifrån, medan Danius får viss makt genom kommunikationen, medan Engdahl med flera förlorar makt, även om visst brukande av patriarkal makt kan synas. Sidan företrädd av Danius använder främst strategin tillrättaläggande, medan exempelvis Engdahl använder bortförklaring. Dock tar ingen av sidorna på sig skulden.

6. Diskussion och slutsats Den här undersökningen har handlat om Svenska Akademiens kriskommunikation åren 2017–2018, under förtroendekrisen som följde Dagens Nyheters avslöjande om kulturprofilen under rådande #metoo-protest. Syftet var att, med användande av kvalitativ textanalys, kritisk diskursanalys samt ett inslag av bildanalys, undersöka Svenska Akademiens tillvägagångssätt av krishantering, kriskommunikationens retoriska uppbyggnad samt vilka maktstrukturer som blir synliga. Detta på både organisations- och individnivå vid granskandet av organisationens enhetliga kommunikation via utsända pressmeddelanden, samt de enskilda aktörernas uttalanden i den betydande nyhetskanalen Dagens Nyheter. För att uppnå syftet har studien ämnat besvara frågeställningarna: 1. Vilka mönster av tillvägagångssätt blir synliga inom Svenska Akademiens externa kriskommunikation på organisations- och individnivå? 2. Hur har Svenska Akademiens kriskommunikation byggts retoriskt på organisations- och individnivå? 3. Vilka hierarkier och maktstrukturer blir synliga i deras kriskommunikation?

Gällande fråga 1 har organisationen främst uppvisat mönster av förtegenhet och förmedlat förändringsarbete i sin kommunikation, samt främst tillämpat en tillrättaläggande strategi. Individernas kommunikation framstår huvudsakligen som splittrad i två olika sidor, när det återkommande mönstret förtegenhet och medietystnad inte råder. Individernas olika förhållningssätt till en feministisk diskurs i kommunikationen bidrar till splittringen och skapar en bov/hjälte-diskurs. Rörande fråga 2 bygger organisationen sitt härledda ethos genom att huvudsakligen förmedla ett etiskt utvecklingsarbete, men utan att kunna återställa förtroendet helt genom kommunikationen. Individerna bygger mycket olika ethos där, något förenklat sett, den sidan som anknyter till den feministiska diskursen får ett högt ethos, medan de aktörer som går emot diskursen får ett lågt. Media har även inverkan och förstärker de olika ethosuppbyggnaderna. Angående fråga 3 är hierarkierna något diffusa, då exempelvis Danius står högt upp i hierarkin i media, men inte har makt i akademin där exempelvis Engdahl sitter kvar, medan den interna maktstrukturen inom organisationen inte ges insyn i via kommunikationen. Nedan utvecklas och diskuteras slutsatserna.

Undersökningen visar att det inom Svenska Akademien användes vitt skilda tillvägagångssätt inom krishantering. Den enhetliga organisationen främst, i ljuset av uppsatsens teorier Image

Repair, retorik och medielogik, förmedlar förändringsarbete och tillrättaläggande när de väl inte följer temat förtegenhet. De redogör för förmildrande omständigheter, men tar på sig visst ansvar vid erkännande av regelbrott och felaktigt agerande. Av kriskommunikationen skapas ett relativt starkt härlett ethos, men inte tillräckligt starkt för att det slutgiltiga ethos även ska vara högt. På grund av situationens allvar och komplexitet lyckas inte kommunikationen återställa det förlorade förtroendet, likt i Benoits studie (2017) där försvaret inte hade någon chans att lyckas från början på grund av vidden av krisen. I fallet med den Svenska Akademien hade kommunikationen måhända haft en chans om krisen förblev vad den i början var, men eftersom den byter skepnad, såsom Benoit (2017) belyser att en kris kan, så blir utgångsläget annorlunda då de enskilda ledamöternas stora mediala konflikt växer.

De enskilda aktörerna inom organisationen och hur de kommunicerar påverkar således hur kriskommunikationen i pressmeddelandena kan tas emot. Övertemat splittring förenar alla funna teman vid granskningen av aktörernas kommunikation i Dagens Nyheter, då ledamöterna positionerar sig mycket olika inom krisen i förhållningssätt, uttalande och agerande. Vissa mönster är särskilt framträdande för de sidor som akademin, under krisen, kan delas upp i, där den ena sidan företräds av Sara Danius och den andra av Horace Engdahl.

Aktörerna bygger sin kommunikation mycket olika retoriskt, och brukar Image Repair- strategierna annorlunda. Sara Danius sida fokuserar mycket på strategin tillrättaläggande men även minskande av händelsens anstötlighet samt bortförklaring gällande det egna ansvaret, medan Horace Engdahls sida tillämpar förnekande av dels kulturprofilens handlingar och dels även de senare anklagelserna mot organisationen gällande uteslutningen av Danius. Danius sida knyter även an till en feministisk diskurs som, under rådande #metoo- protest, tas emot väl av allmänheten och resulterar i mycket offentligt stöd. Engdahl däremot blir i media en slags antagonist, som via sina uttalanden som kan placeras inom rape culture- diskursen och mot den feministiska diskursen skapar ett lågt härlett ethos. Krisen byter då skepnad till att, istället för att handla om organisationens agerande gällande kulturprofilen, handla om Danius relation till akademin och en bov/hjälte-diskurs skapas.

Diskursen medskapas även av media vars innehåll, som Novak och Vidoloff (2011) konstaterar, är ett resultat av den befintliga kulturen som under 2017–2018 präglas av 53

#metoo-rörelsen. I enlighet med medielogiken frameas situationen till förmån för narrativet, där en tydlig bov och hjälte utmålas. Vid inramningen finns ett möjligt bortfall, då situationen inte nödvändigtvis är så svartvit.

Sara Danius bygger även sin retoriska kommunikation med visuell retorik, där hon nyttjar vad som i enlighet med medielogiken blir uppmärksammat, samt de budskap det kan utsända. När hon blir omskriven av andra, bygger dessa även upp hennes ethos och förtroende åt henne, vilket ytterligare bevisar Benoits (2017) poäng att övriga aktörers uttalanden, förutom de inblandades, spelar en avgörande roll för om ansatsen att återställa ett förtroende lyckas eller ej. Även om de båda motparterna till en början själva skapar sina härledda ethos, så blir det medias porträttering samt andras fördömande eller stöttande uttalanden som spelar störst roll. Medielogikens roll i att styra narrativet blir tydlig då det, trots hjälte-skildringen, inte heller är någon på Danius sida som tar på sig skulden eller tar ansvar för situationen. Danius blir ansiktet utåt för kritiken av hur kvinnofrågor behandlats inom akademin, men har själv tillhört den akademi och tystnadskultur hon själv i efterhand kritiserar, vilket inte ges utrymme i medias narrativ.

Danius, som verkar anpassa sin kommunikation mest efter den rådande diskursen, kulturen och krisen får ett högt slutgiltigt ethos, medan Engdahl får ett lågt, vilket bekräftar Dutta och Pulligs (2011) resultat att anpassningen till situationen avgör effektiviteten, men kan utvecklas med att en anpassning efter medielogiken även kan gynna ansatsen till förtroendeskapande.

Hierarkierna och maktstrukturerna blir svåra att urskilja då Danius, med flera på hennes sida, blir starka i media och den allmänna opinionen, men förlorar makt i akademin då Danius behövde avgå, samt flera på sidan lämnade sina stolar i avståndstagande. Huruvida det finns en könsmaktsordning eller ej i akademin är, som påvisat, omstritt av ledamöterna, men exempelvis Engdahls uttalande om huruvida kvinnor passar i miljön i akademin tyder på att tankar om att kvinnor kan lämpa sig sämre i akademin existerar. Även uttalanden gällande våldtäktsdefinitionen samt exempelvis Alléns uttalande om att misstänkta sexuella övergrepp bedömts som oviktigt, tyder på en akademi präglad av manlig norm och könsmaktsordning. Vem eller vilka som i slutändan hamnar högst upp i hierarkin blir således svårt att avgöra eftersom det ser olika ut i olika sfärer, och det är skillnad på formell makt i akademin och annan makt i att ha folkets förtroende som förebild. 54

I slutändan illustrerar fallstudien om Svenska Akademien en kris vars enhetliga kriskommunikation inte får en chans att lyckas, då de enskilda aktörernas egna kriskommunikation bygger deras förtroenden olika, och de interna striderna fortsatt skadar organisationens anseende samt dess försök att återställa förtroendet efter den första katalysatorn till krisen. Den belyser även vikten av anpassning till situationen och diskurser, samt medias och medielogikens roll i hur narrativ kan påverka organisationers och enskilda individers slutgiltiga ethos och förtroende.

Det bör emellertid beaktas att studiens resultat framkommit av en kvalitativ metod, som innefattar hermeneutisk tolkning, vilka kan se olika ut samt bero på forskaren och dess bakgrund. Eftersom analysen förhåller sig till redovisade teorier, samt använder citat för att redovisa tolkningarna, ska läsaren dock med enkelhet kunna avgöra validiteten. Med detta sagt så finns det även en medvetenhet om att det, med andra teoretiska ramverk, hade kunnat framkomma andra eller kompletterande resultat. Det valda materialet anses till viss del representativt för organisationens kommunikation då urvalet bedöms inkludera de mest betydande kanalerna, men eftersom det även kommunicerades i andra kanaler bör även detta vägas in.

Studien ämnar bidra till fälten organisationskommunikation samt kriskommunikation inom medie- och kommunikationsvetenskapliga studier, då en granskning av en historiskt viktig kris i modern tid tillförs. Studiens resultat är även av relevans för studier innefattande #metoo, samt genererar intressanta resultat gällande hur medielogiken under en pågående protest kan påverka möjliga uppfattningar efter det frameade narrativet. Studien bär även vikt i kartläggningen av olika dimensioner av den komplicerade krisen i Svenska Akademien. Dess resultat för vidare andra relevanta problemområden att undersöka, som exempelvis hur övriga kriser i organisationer, i Sverige eller internationellt, under #metoo föreföll eller hur en kommunikation inom feministisk diskurs kan påverka ethosuppbyggnad, om det exempelvis kan vara så att en feministisk retorik oavsett omständigheter kan skapa förtroende?

7. Käll- och litteraturförteckning

Tryckta källor Bryman, A. övers. Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. uppl. 3. Stockholm: Liber.

Gemzöe, L. (2015). Feminism. uppl. 2. Falun: ScandBook.

Hansen, A., Machin, D. (2019). Media and communication research methods. uppl. 2. Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.

Hjerm, M., Lindgren S., Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. uppl. 2. Malmö: Gleerups.

Kjeldsen, J. E. (2013). Retorik idag. Lund: Studentlitteratur AB.

Strömbäck, J. (2014). Handbok i journalistikforskning. Uppl 2:1 Lund: Studentlitteratur.

Weibull, L & Wadbring, I. (2014). Massmedier: Nya Villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet. upp. 2. Stockholm: Ekerlids förlag.

Vetenskapliga artiklar Altheide, D. L., Snow, R. P. (1992). "Media Logic and Culture: Reply to Oakes". International Journal of Politics, Culture, and Society, vol. 5, no. 3. http://www.jstor.org/stable/20007053

Benoit, W. L. (1997). “Image repair discourse and crisis communication”. Public Relations Review, vol. 23.https://doi.org/10.1016/S0363-8111(97)90023-0

Benoit, W. L. (2017). Image repair on the Donald Trump “Access Hollywood” Video: “Grab them by the p*ssy”. Communication studies, vol. no. 3, s. 243–259. https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/10510974.2017.1331250?needAccess=true

Dutta, S., Pullig, C. (2011). "Effectiveness of corporate responses to brand crises: The role of crisis type and response strategies". Journal of Business Research, vol. 64. no. 12, s. 1281– 1287. https://doi.org/10.1016/j.jbusres.2011.01.013

Novak, J. M., & Vidoloff, K. G. (2011). New frames on crisis: Citizen journalism changing the dynamics of crisis communication. International Journal of Mass Emergencies and Disasters, vol. 29, no 3, s. 181–202. http://www.ijmed.org/articles/583/download/

Palm, L., Falkheimer, J. (2005). Förtroendekriser kommunikationsstrategier före, under och efter. Krisberedskapsmyndigheten. http://portal.research.lu.se/ws/files/5463613/5336472.pdf

Pressmeddelanden Nedan redogörs de pressmeddelanden som är citerade eller refererade till i texten. Under underrubriken "Uttalanden i pressmeddelanden" redovisas det totala materialet, bestående av pressmeddelanden från Svenska Akademien.

Svenska Akademien. (2017). Pressmeddelande från Svenska Akademien. [Elektronisk]. 23 november. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran- svenska-akademien-0 [2020-11-14]

Svenska Akademien. (2018). Pressmeddelande från Svenska Akademien. [Elektronisk]. 10 april. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran-svenska- akademien-1 [2020-11-14]

Svenska Akademien. (2018). Pressmeddelande från Svenska Akademien. [Elektronisk]. 20 april. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran-svenska- akademien-4 [2020-11-14]

Svenska Akademien. (2018). Svenska Akademien skjuter upp 2018 års Nobelpris i litteratur. [Elektronisk]. 4 maj. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/svenska- akademien-skjuter-upp-2018-ars-nobelpris-i-litteratur [2020-11-14]

Svenska Akademien. (2018). Pressmeddelande från Svenska Akademien. [Elektronisk]. 7 september. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran- svenska-akademien-6 [2020-11-14]

Uttalanden i pressmeddelanden Följande lista utgör det samlade och analyserade materialet innehållande pressmeddelanden från organisationen Svenska Akademien gällande krisen under 2017–2018.

Svenska Akademien. (2018). Pressmeddelande från Svenska Akademien. [Elektronisk]. 10 april. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran-svenska- akademien-1 [2020-11-14]

Svenska Akademien. (2018). Pressmeddelande från Svenska Akademien. [Elektronisk]. 12 april. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran-svenska- akademien-2 [2020-11-14]

Svenska Akademien. (2018). Pressmeddelande från Svenska Akademien. [Elektronisk]. 13 april. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran-svenska- akademien-3 [2020-11-14]

Svenska Akademien. (2018). Pressmeddelande från Svenska Akademien. [Elektronisk]. 20 april. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran-svenska- akademien-4 [2020-11-14]

Svenska Akademien. (2018). Pressmeddelande från Svenska Akademien. [Elektronisk]. 28 april. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran-svenska- akademien-5 [2020-11-14]

Svenska Akademien. (2018). Utträde ur Svenska Akademien. [Elektronisk]. 7 maj. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/uttrade-ur-svenska-akademien [2020- 11-14]

Svenska Akademien. (2018). Pressmeddelande från Svenska Akademien. [Elektronisk]. 14 september. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran- svenska-akademien-7 [2020-11-14]

Svenska Akademien. (2018). Utträde ur Svenska Akademien. [Elektronisk]. 9 november. Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/press/uttrade-ur-svenska-akademien-0 [2020- 11-14]

Tidskrifter Nedan redogörs de tidskrifter som är citerade eller refererade till i texten. Under underrubriken "Uttalanden i Dagens Nyheter" redovisas det totala materialet från Dagens Nyheter.

Ahlström, K., Cederskog, G. (2018). “Peter Englund om Akademiens agerande: 'Reformerna är nödvändiga'." [Elektronisk] Dagens Nyheter, 23 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/peter-englund-om-akademiens-agerande-reformerna-ar- nodvandiga/ [2020-12-03]

Bolling, A. (2018). “Sara Stridsberg till DN: 'Spelet är inte förlorat”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 14 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sara-stridsberg-till-dn-spelet-ar- inte-forlorat/

[2020-12-08]

Cederskog, G. (2017). “Sara Danius: 'Om en akademiledamot beter sig klanderligt så kan den uteslutas'”. Elektronisk] Dagens Nyheter, 29 november. https://www.dn.se/kultur-noje/sara-danius-om-en-akademiledamot-beter-sig-klanderligt-sa- kan-den-uteslutas/ [2020-12-08]

Cederskog, G. (2018). “Danius: Konflikten i Akademien 'ett kroniskt problem”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 5 oktober. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/danius-konflikten-i-akedemien-ett-kroniskt-problem/ [2020- 12-08]

Dagens Nyheter. (2016). "Så jobbar DN med kvalitetsjournalistik". [Elektronisk] 19 oktober. Tillgänglig: https://www.dn.se/nyheter/nyheter-hem/sa-jobbar-dn-med-kvalitetsjournalistik/ [2021-01-16]

Dagens Nyheter. (2018) "Horace Engdahl: Män kanske passar bättre i Akademien". [Elektronisk] 5 december. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-man-passar-battre-i-akademien/ [2020-12-08]

Dagens Nyheter., TT, (2018) "Sara Danius: Svenska Akademien bör verka mot kvinnoförnedrande uttryck". [Elektronisk] 13 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur- noje/sara-danius-alla-traditioner-ar-inte-varda-att-bevara/ [2021-01-18]

Dahl, A. (2018). “Horace Engdahl: 'Sara Danius sämsta sekreteraren sedan 1786”. Elektronisk] Dagens Nyheter, 10 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-sara-danius-samsta-sekreteraren-sedan-1786/ [2020-12-08]

Engdahl, H. (2018). “Jag förfäras över råheten i akademiens maktkamp”. [Elektronisk] Expressen, 10 april. Tillgänglig: https://www.expressen.se/kultur/ide/jag-forfaras-over-raheten-i-akademiens-maktkamp/ [2020-12-03]

Fahl, H. (2018). “Avhopparna till DN: 'Vi stöder Sara Danius helhjärtat”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 7 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/avhopparna-till-dn-vi-stoder-sara-danius-helhjartat/ [2020-12-08]

Fahl, H., Ivarsson, T., Lindkvist, H. (2019). “Sara Danius är död”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 12 oktober. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sara-danius-ar-dod/ [2020- 12-07]

Falkirk, J. (2018). “Sara Danius: 'Alla borde lämna Svenska Akademien'”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 24 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sara-danius-alla-borde-lamna-svenska-akademien/ [2020-12- 08]

Ivarsson, T. (2018). “Sara Stridsberg: 'Jag har stridit för Danius hela kvällen". [Elektronisk] Dagens Nyheter, 12 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sara-stridsberg-jag-har-stridit-for-danius-hela-kvallen/ [2020-12-08]

Kullving, C. (2018). “Sture Allén: 'Danius avskedade oss'”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 17 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sture-allen-danius-avskedade-oss/ [2020-12- 08]

Lenas, S. (2017). "Akademien har delat ut lyxbostäder till ledamöter och anhöriga". [Elektronisk] Dagens Nyheter. 8 december. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/akademien-har-delat-ut-bostader-till-ledamoter-och-anhoriga/ [2020-12-01]

Lenas, S. (2018) "Horace Engdahl: brottet är mycket egendomligt". [Elektronisk] Dagens Nyheter. 6 december. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-brottet-ar- mycket-egendomligt/ [2021-01-02]

Letmark, P. (2018). “Kristina Lugn: Det handlar inte om att Sara Danius är kvinna”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 13 april. Tillgänglig: 61

https://www.dn.se/kultur-noje/kristina-lugn-det-handlar-inte-om-att-sara-danius-ar-kvinna/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2017). ”Per Wästberg: 'Vi är inga moralpoliser'”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 28 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/per-wastberg-vi-ar-inga-moralpoliser/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). “Katarina Frostenson lämnar Svenska Akademien”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 13 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/frostenson-lamnar- svenska-akademien/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). "Svenska Akademien skjuter upp uttalande igen". [Elektronisk] Dagens Nyheter, 17 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/svenska-akademien-skjuter-upp- uttalande-igen/ [2021-01-18]

Madestrand, B. (2007). “Här går kultureliten under jorden”. [Elektronisk] Dagens Nyheter. 16 juli. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/har-gar-kultureliten-under-jorden/ [2020- 12-07]

Svensson, F. (2018). "Krishanterare: Akademien måste erkänna sina misstag". [Elektronisk] Svenska Dagbladet. 5 maj. Tillgänglig: https://www.svd.se/krishanteraren-akademien-maste- erkanna-sina-misstag [2021-01-21]

Svärd, F. (2019). "Enkät: Det ledde kulturens metoo-upprop till".[Elektronisk] Sveriges Radio. Kulturnytt i P1, 3 maj. Tillgänglig: https://sverigesradio.se/artikel/7204810 [2020-12- 08]

Söderberg, N. (2018). “Sture Allén om Sara Danius ställning: Det kan jag inte svara på”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 9 april. Tillgänglig:https://www.dn.se/kultur-noje/sture-allen- om-sara-danius-stallning-det-kan-jag-inte-svara-pa/ [2020-12-08]

Thurfjell, G. (2018). “Per Wästberg: Två kvinnor offrades – en skamfläck på Svenska Akademien”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 13 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/per-wastberg-tva-kvinnor-offrades-en-skamflack-pa-svenska- akademien/ [2020-12-08]

TT. (2017) "Regnér: Me Too blottlägger mäns vardagsmakt". [Elektronisk] Sveriges Television, 12 december. Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regner-metoo-blottlagger-mans-vardagsmakt [2021-01-21]

Voss Gustavsson, M. (2017). "18 kvinnor: Kulturprofil har utsatt oss för övergrepp". [Elektronisk] Dagens Nyheter. 24 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/18-kvinnor-kulturprofil-har-utsatt-oss-for-overgrepp/ [2020- 11-17]

Voss Gustavsson, M. (2017). ”Akademien anlitar advokatbyrå för att utreda Kulturprofilen”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 22 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur- noje/akademien-anlitar-advokatbyra-for-att-utreda-kulturprofilen/ [2020-12-08]

Voss Gustavsson, M. (2017). "Danius och Englund vill strypa stödet till Klubben". [Elektronisk] Dagens Nyheter. 24 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur- noje/danius-och-englund-vill-strypa-stodet-till-klubben/ [2021-01-18]

Voss Gustavsson, M. (2018). “Sture Allén: ’Brevets innehåll framstod inte som viktigt’”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 11 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sture-allen-brevets-innehall-framstod-inte-som-viktigt/ [2020-12-08]

Wikén, E. (2017). "Tora Rydelius: Det finns en fördom om att kvinnor ljuger”. [Elektronisk] Sveriges Television, 4 december. Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/tora-rydelius-och-luis-lineo-om-metoo/ [2021-01-21]

Uttalanden i Dagens Nyheter Följande lista utgör det samlade och analyserade materialet innehållande enskilda ledamöters uttalanden gällande krisen under 2017–2018 i Dagens Nyheter. 63

Ahlström, K. (2018). "Kjell Espmark om Horace Engdahl: 'Det finns ingen heder kvar i hans kropp”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 13 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/klas-ostergren-jag-har-lamnat-in-en-formell-begaran-om- uttrade-ur-svenska-akademien/ [2020-12-08]

Ahlström, K. (2018). “Horace Engdahl om krisen i Akademien: 'Vi borde inte ha rusat med i upploppet”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 24 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-om-forskaruppropet-hjarnslapp/ [2020-12-08]

Ahlström, K. (2018). “Per Wästberg: 'Det är möjligt att ha två priser nästa år”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 3 maj. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/per-wastberg-det-ar-mojligt-att-ha-tva-priser-nasta-ar/ [2020-12-08]

Ahlström, K. (2018).” Svenska Akademin: Det blir inget Nobelpris i år”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 4 maj. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/svenska-akademien-det- blir-inget-nobelpris-i-ar/ [2020-12-08]

Ahlström, K. (2018). “Inga besked om nya ledamöter efter Svenska Akademiens sammankomst”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 20 september. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/inval-av-nya-ledamoter-pa-agendan-nar-svenska-akademien- mots/ [2020-12-08]

Ahlström, K. (2018). “Per Wästberg: 'Utredningen om sekretessbrott bör publiceras i sin helhet”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 18 december. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/per-wastberg-utredningen-om-sekretessbrott-bor-publiceras-i- sin-helhet/ [2020-12-08]

Ahlström, K. Cederskog, G. (2018). “Peter Englund om Akademiens agerande: 'Reformerna är nödvändiga”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 23 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/peter-englund-om-akademiens-agerande-reformerna-ar- nodvandiga/ [2020-12-08] 64

Ahlström, K. Lindkvist, H. (2018). “De tre ledamöterna: Inga planer på att återvända till Svenska Akademien”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 31 augusti. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sara-danius-inga-planer-pa-att-atervanda/ [2020-12-08]

Ahlström, K. Dahlström, L. (2018). ”Svenska Akademien: Nya stadgar presenteras inom kort”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 6 september. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur- noje/svenska-akademien-nya-stadgar-presenteras-inom-kort/ [2020-12-08]

Beckman, Å. (2018). “Sara Stridsberg: 'Det är svårt att vara författare och samtidigt bevara andras hemligheter”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 1 september. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sara-stridsberg-det-ar-svart-att-vara-forfattare-och-samtidigt- bevara-andras-hemligheter/ [2020-12-08]

Bolling, A. (2018). “Wästberg: 'Jag och Stridsberg skräpet formuleringarna”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 22 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/wastberg-jag-och- stridsberg-skarpte-formuleringarna/ [2020-12-08]

By, U. Lindkvist, H. (2017). “Skandalen kring kulturprofilen: Kungen är inte oroad”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 7 december. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/skandalen-kring-kulturprofilen-kungen-ar-inte-oroad/ [2020-12-08]

Canoilas, V. (2018). “Akademien bryter tystnaden efter domen mot Kulturprofilen”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 6 december. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/akademien-bryter-tystnaden-efter-domen-mot-kulturprofilen/ [2020-12-08]

Cederskog, G. (2017). “Sara Danius: 'Om en akademiledamot beter sig klanderligt så kan den uteslutas”. Elektronisk] Dagens Nyheter, 29 november. https://www.dn.se/kultur-noje/sara-danius-om-en-akademiledamot-beter-sig-klanderligt-sa- kan-den-uteslutas/ [2020-12-08]

Cederskog, G. Lindkvist, H. (2018). “Per Wästberg: 'Uteslutet med utomstående i Nobelkommittén”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 5 september. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/per-wastberg-uteslutet-med-utomstaende-i-nobelkommitten/ [2020-12-08]

Dahlström, L. (2018). “Akademiens nya ledamot Mats Malm: 'Svårt beslut’”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 19 oktober. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/akademiens-nya-ledamot-mats-malm-svart-beslut/ [2020-12-08]

Dahlström, L., Ivarsson, T., Lindkvist, H. (2018). ”Anders Olsson om Horace Engdahls uttalande: 'Han får svara på kritiken'”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 18 oktober. Tillgänglig:https://www.dn.se/kultur-noje/fortfarande-oklart-om-svenska-akademien-gjort- nagra-nya-inval/ [2020-12-08]

Desai, J. (2018). ”Ledamöterna: 'Därför röstade vi emot uteslutningen i Akademien'”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 8 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/ledamoterna-darfor-rostade-vi-emot-uteslutningen-i- akademien/ [2020-12-08]

Desai, J. (2018). “Svenska Akademien ändrar stadgar – kungen kallar till möte”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 6 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/svenska- akademien-tillater-ledamoter-att-lamna-sina-uppdrag/ [2020-12-08]

Fahl, H. (2017). “Lotta Lotass lämnade Svenska Akademien – för två år sedan”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 25 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/bocker/lotta-lotass-lamnade-svenska-akademien-for-tva-ar- sedan [2020-12-08]

Fahl, H. (2018). “Per Wästberg: ' Världslitteraturen är viktigare än Nobelstiftelsen”[Elektronisk] Dagens Nyheter, 29 september. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/per-wastberg-varldslitteraturen-ar-viktigare-an-nobelstiftelsen/ [2020-12-08]

Fahl, H. Thurfjell, G. (2018). ”Peter Englund: 'Det är ett utomordentligt allvarligt läge för Akademien.”[Elektronisk] Dagens Nyheter, 30 september. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/peter-englund-det-ar-ett-utomordentligt-allvarligt-lage-for- akademien/ [2020-12-08]

Fahl, H. Lenas, S. (2018). ”Anders Olsson: 'Inval av nya ledamöter dröjer'” [Elektronisk] Dagens Nyheter, 8 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/anders-olsson-inval-av-nya-ledamoter-drojer/ [2020-12-08]

Falkirk, J. (2018). “Sara Danius: 'Alla borde lämna Svenska Akademien”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 24 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sara-danius-alla-borde-lamna-svenska-akademien/ [2020-12- 08]

Fritiof, F. Dahlström, L. (2018). “Peter Englund om domen: 'Mycket glädjande att rättvisa skipats”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 1 oktober. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur- noje/peter-englund-om-domen-mycket-gladjande-att-rattvisa-skipats/ [2020-12-08]

Holmgren, M. (2018). “Horace Engdahl: 'Det var ganska skönt att säga det där”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 24 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-det-var-ganska-skont-att-saga-det-dar/ [2020-12-08]

Ivarsson, T. (2018). “Ständiga sekreterarens assistent lämnar svenska Akademien". [Elektronisk] Dagens Nyheter, 16 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/standiga-sekreterarens-assistent-lamnar-svenska-akademin/ [2020-12-08]

Ivarsson, T. (2018). “Inga nya ledamöter i år – Rådström inte längre aktuell". [Elektronisk] Dagens Nyheter, 24 oktober. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/akademiens-besked-ingen-ny-ledamot-i-ar/ [2020-12-08]

Johansson, M. Lagerwall, K. (2018). ”Per Wästberg i frispråkig intervju med La Repubblica”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 5 maj. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/per-wastbergs-stenharda-kritik-mot-katarina-frostenson/ [2020-12-08]

Kullving, C. (2018). “Englund: Jag har inte sett Danius cv”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 18 augusti. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/englund-jag-har-inte-sett-danius-cv/ [2020-12-08]

Kullving, C. (2018). “Sture Allén: 'Danius avskedade oss'”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 17 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sture-allen-danius-avskedade-oss/ [2020- 12-08]

Kullving, C. Lindkvist, H. (2018). “Horace Engdahl: Katarina Frostenson är välkommen tillbaka". [Elektronisk] Dagens Nyheter, 7 september. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-katarina-frostenson-ar-valkommen-tillbaka/ [2020-12-08]

Lagerwall, K. (2017). ”Sara Danius: 'Jag fick skamligt förslag från Kulturprofilen”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 10 december. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sara-danius-utsatt-for-kulturprofilen/ [2020-12-08]

Lagerwall, K. (2018). ”Advokatbyrån uppmanar Akademien att polisanmäla”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 7 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/svd-advokatbyran-uppmanar-akademien-att-polisanmala/ [2020-12-08]

Lenas, S. (2017). “Dagarna då Svenska Akademien sprack”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 9 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/dagarna-da-svenska-akademien-sprack/ [2020-12-08]

Lenas, S. (2018). “Det här är Eric M Runesson – ny ledamot i Svenska Akademien”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 5 oktober. Tillgänglig:

https://www.dn.se/kultur-noje/det-har-ar-eric-runesson-ny-ledamot-i-svenska-akademien/ [2020-12-08]

Lenas, S. (2018). ”Jayne Svenungsson: Jag har inte känt till mejlet förrän nu”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 16 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/jayne-svenungsson-jag-har-inte-kant-till-mejlet-forran-nu/ [2020-12-08]

Lenas, S. (2018). ”Horace Engdahl: 'Brottet är mycket egendomligt”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 6 december. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-brottet-ar-mycket-egendomligt/ [2020-12-08]

Lenas, S. Lindkvist, H. (2018). ”Kjell Espmark om Horace Engdahl: 'Har förskansat sig i Akademiens bunker”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 23 maj. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sara-danius-vill-att-hela-akademien-avgar-och-borjar-om-fran- borjan/ [2020-12-08]

Leans, S. Thurfjell, G. (2018). “Jila Mossaed: 'Jag är en enkel poet som älskar litteraturen'”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 5 oktober. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/det-har-ar-jila-mossaed-ny-ledamot-i-svenska-akademien/ [2020-12-08]

Letmark, P. (2018). “Kristina Lugn: Det handlar inte om att Sara Danius är kvinna”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 13 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/kristina-lugn-det-handlar-inte-om-att-sara-danius-ar-kvinna/ [2020-12-08] Lindkvist, H. (2017). ”Kerstin Ekman: Akademien har blivit en sektliknande institution”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 29 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur- noje/kerstin-ekman-akademien-har-blivit-en-sektliknande-institution/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2017). ”Per Wästberg: 'Vi är inga moralpoliser'”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 28 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/per-wastberg-vi-ar-inga-moralpoliser/ 70

[2020-12-08]

Lindkvist, H. (2017). ”Åklagare leder förundersökning mot Kulturprofilen”. [Elektronisk] Dagens Nyheter,12 december. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/aklagare-leder-forundersokning-mot-kulturprofilen/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). ”Katarina Frostenson anlitar toppadvokat i kontakten med Svenska Akademien”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 28 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/katarina-frostenson-anlitar-toppadvokat-i-kontakten-med- svenska-akademien/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). ”Kristina Lugn om Kulturprofilen: Vad han gjorde mot unga tjejer, det är sant”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 1 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur- noje/kristina-lugn-om-kulturprofilen-vad-han-gjorde-mot-unga-tjejer-det-ar-sant/ [2020-12- 08]

Lindkvist, H. Lenas, S. Cederskog, G. (2018). “Klas Östergren, Kjell Espmark och Peter Englund lämnar Svenska Akademien”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 6 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/klas-ostergren-lamnar-svenska-akademien/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). “Katarina Frostenson lämnar Svenska Akademien”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 12 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/frostenson-lamnar- svenska-akademien/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). “Horace Engdahl: Radikala förändringar krävdes”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 12 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-radikala-forandringar-kravdes/ 71

[2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). ”Göran Malmqvist kräver svar av Sara Stridsberg”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 18 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/goran- malmqvist-kraver-svar-av-sara-stridsberg/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). ”Anders Olsson: Kan bli rättstvist om Frostensons framtid i Akademien”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 8 december. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/anders-olsson-kan-bli-rattstvist-om-frostensons-framtid-i- akademien/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). ”Kjell Espmark: Akademiens höga mål har fått ge vika för unkna machovärderingar”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 4 maj. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/kjell-espmark-akademiens-hoga-mal-har-fatt-ge-vika-for- unkna-machovarderingar/[2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). “De tre avhopparna kräver Horace Engdahls avgång”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 22 maj. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/tre-ledamoter-i-svenska-akademien-kraver-att-horace-engdahl- avgar/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). “Hovrätten: Katarina Frostenson får vittna i rättegången mot Kulturprofilen”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 9 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/katarina-frostenson-aberopas-som-vittne-i-rattegangen-mot- kulturprofilen/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). “Göran Malmqvist inför Akademiens möte: Vi har våra fiender och det får vi stå ut med”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 30 maj. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sara-stridsberg-stred-for-att-nobelpriset-skulle-stallas-in/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). “Svenska Akademien samlas för höstens första sammankomst”.

[Elektronisk] Dagens Nyheter, 6 september. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur- noje/svenska-akademien-samlas-for-hostens-forsta-sammankomst/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). “Jila Mossaed och Eric M Runesson nya ledamöter i Svenska Akademien”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 5 oktober. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/jila-mossaed-och-eric-m-runesson-nya-ledamoter-i-svenska- akademien/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. (2018). “Anders Olsson: 'Akademien var på väg att gå under den här veckan'”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 5 oktober. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/anders-olsson-akademien-var-pa-vag-att-ga-under-den-har- veckan/ (Hämtad 2020-12-08)

Lindkvist, H. (2018). “Akademiens beslut: 'Katarina Frostenson bör lämna sin stol”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 10 oktober. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/akademiens-beslut-katarina-frostenson-bor-lamna-sin-stol/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. Cederskog, G. (2018). “Katarina Frostenson villig att förhandla om att lämna Akademien”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 18 december. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/katarina-frostenson-villig-att-forhandla-om-att-lamna- akademien/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. Dahlström, L (2018). “Svenska Akademin: 'Inga nya inval idag'”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 13 september. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/svenska-akademien-siktar-mot-inval-av-nya-ledamoter/ [2020- 12-08]

Lindkvist, H. Dahlström, L. (2018). “Horace Engdahl: 'Inga tvivel om Nobelpris nästa år”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 22 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-inga-tvivel-om-nobelpris-nasta-ar/ [2020-12- 08]

Lindkvist, H. Lenas, S. Svensson, A. Dahlström, L. (2018). “Avhopparen Kjell Espmark deltog i Akademiens krismöte”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 27 september. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-det-finns-fortfarande-ett-hopp/ [2020-12-08]

Lindkvist, H., Frithiof, F., Dahlström, L. (2018). “Svenska Akademien: 'Vi har nått ett genombrott'”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 10 oktober. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-inte-den-blekaste-aning-hur-sammankomsten- slutar/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. Frithiof, F. Dahlström, L. (2018). “Jayne Svenungsson lämnar Svenska Akademien efter bara knappt ett år som ledamot”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 7 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/jayne-svenungson-lamnar-svenska- akademien/ [2020-12-08]

Lindkvist, H. Ivarsson, T. (2018). “Horace Engdahl: De tre avhopparna skämmer ut sig”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 22 maj. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/horace- engdahl-de-tre-avhopparna-skammer-ut-sig/ [2020-12-08]

Lindkvist, H., Voss Gustavsson, M. (2017). ”Kulturprofilen polisanmäld av två kvinnor”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 27 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/kulturprofilen-polisanmald-av-tva-kvinnor/ [2020-12-08]

Ossi, C. (2018). “Peter Englund ångrar att han blev ständig sekreterare”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 18 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur- noje/peter-englund-angrar-att-han-blev-standig-sekreterare/ [2020-12-08]

Schottenius, M. (2018). “Lotta Lotass om krisen i Akademien: Att se det hela falla samman är minst sagt smärtsamt”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 10 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/lotta-lotass-om-krisen-i-akademien-att-se-det-hela-falla- samman-ar-minst-sagt-smartsamt/ [2020-12-08]

Schottenius, M. (2018). “Lotta Lotass har i dag postat ansökan om utträde ur Akademien: ”Kungen har gjort ett klokt ingripande”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 19 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/lotta-lotass-har-i-dag-postat-ansokan-om-uttrade-ur- akademien-kungen-har-gjort-ett-klokt-ingripande/ [2020-12-08]

Schottenius, M. (2018). “Kerstin Ekman om Akademien: Vilka tackar ja till en plats i denna misär?”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 7 maj. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur- noje/kerstin-ekman-om-akademien-vilka-tackar-ja-till-en-plats-i-denna-misar/ [2020-12-08]

Svanh, C. Lindkvist, H. (2018). “Han rekommenderade Kulturprofilen för kunglig orden”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 22 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/han-rekommenderade-kulturprofilen-for-kunglig-orden/ [2020- 12-08]

Svenberg, J. (2018). “Peter Englund om Svenska Akademien: Inga planer på att återvända”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 31 augusti. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/peter-englund-om-svenska-akademien-inga-planer-pa-att- atervanda/ [2020-12-08]

Svensson, A. Letmark, P. (2018). “Sara Danius möttes av långa applåder”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 11 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/per-wastberg-om- fortroendet-for-danius-kan-ej-svara/ [2020-12-08]

Svensson, A. Letmark, P. (2018). “Sara Danius lämnar Svenska Akademin”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 13 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/ledamoten-infor- akademiens-mote-antar-att-vi-narmar-oss-slutet-pa-rabaldret/ [2020-12-08]

Söderberg, N. (2017). “Rättegången mot Kulturprofilen inleds i september”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 18 juli. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/kulturprofilen-moter- domstol-i-september/ [2020-12-08]

Söderberg, N. (2018). “Sture Allén om Sara Danius ställning: Det kan jag inte svara på”. 75

[Elektronisk] Dagens Nyheter, 9 april. Tillgänglig:https://www.dn.se/kultur-noje/sture-allen- om-sara-danius-stallning-det-kan-jag-inte-svara-pa/ [2020-12-08]

Söderberg, N. (2018). “Rättegången mot Kulturprofilen inleds i september”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 18 juli. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/kulturprofilen-moter-domstol-i-september/ [2020-12-08]

Söderberg, N. Svensson, A. (2018). “Inga nya ledamöter valdes in i Svenska Akademien”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 31 maj. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/goran-malmqvist-akademien-ar-helt-beslutsfor/ [2020-12-08]

Thurfjell, G. (2018). “Kjell Espmark: Hoppas att Horace Engdahl ska kunna förmå sig att lämna sin stol”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 16 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/kjell-espmark-hoppas-att-horace-engdahl-ska-kunna-forma- sig-att-lamna-sin-stol/ [2020-12-08]

Thurfjell, G. (2018). ”Ledamöters lojalitetsplikt” central del av Akademiens nya stadgar”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 7 september. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/ledamoters-lojalitetsplikt-central-del-av-akademiens-nya- stadgar/ [2020-12-08]

Ullgren, M. (2018). “Jila Mossaed: Jag blandar mig inte i Akademiens problem”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 8 oktober. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/bocker/jila-mossaed-jag-blandar-mig-inte-i-akademiens- problem/ [2020-12-08]

Voss Gustavsson, M. (2017). ”18 kvinnor: Kulturprofil har utsatt oss för övergrepp”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 21 november. Tillgänglig: 76

https://www.dn.se/kultur-noje/18-kvinnor-kulturprofil-har-utsatt-oss-for-overgrepp/ [2020-12-08]

Voss Gustavsson, M. (2017). ”Akademien anlitar advokatbyrå för att utreda Kulturprofilen”. Elektronisk] Dagens Nyheter, 22 november. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur- noje/akademien-anlitar-advokatbyra-for-att-utreda-kulturprofilen/ [2020-12-08]

Voss Gustavsson, M. (2017). ”Åtta polisanmälningar mot Kulturprofilen”. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 8 december. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/atta- polisanmalningar-mot-kulturprofilen/ [2020-12-08]

Voss Gustavsson, M. (2018). “Sture Allén: ’Brevets innehåll framstod inte som viktigt ’” . [Elektronisk] Dagens Nyheter, 11 april. Tillgänglig: https://www.dn.se/kultur-noje/sture-allen-brevets-innehall-framstod-inte-som-viktigt/ [2020-12-08]

Ljudmedier Schulman, A. (2018). "Horace Engdahl". Nr 24. [Poddradio] Schulman Show. Tillgänglig: https://poddtoppen.se/podcast/1304541470/schulman-show/24-horace-engdahl [2020-12-04]

Bildkällor Andersson, H. (2018). Akademiledamoten Sara Stridsberg fanns vid Sara Danius sida när de båda lämnade kvällens möte. [Fotografi]. I Ivarsson, T. "Sara Stridsberg: Jag har stridit för Danius hela kvällen". 11 december. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/sara- stridsberg-jag-har-stridit-for-danius-hela-kvallen/ [2020-12-30]

Ekströmer, J. (2018). Sara Danius lämnar Akademien [Fotografi]. I Letmark, P., Lindkvist, H., Svensson, A. "Sara Danius lämnar Svenska Akademien". 13 april. Dagens Nyheter.

https://www.dn.se/kultur-noje/ledamoten-infor-akademiens-mote-antar-att-vi-narmar-oss- slutet-pa-rabaldret/ [2020-12-30]

Nackstrand, J. (2018). Sara Danius på Nobelfesten [Fotografi]. I Susanna Strömquist. "Vad vore Nobelfesten utan Sara Danius?". 11 december. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/susanna-stromquist-vad-vore-nobelfesten-utan-sara-danius/ [2020-12-30]

Möller, L. (2018). In a world of lagom be a Sara Danius [Meme]. I RIX Morronzoo. 11 december. Facebook. https://www.facebook.com/rixmorronzoo/photos/stora-snackisen- fr%C3%A5n-nobelfesten-ig%C3%A5r-var-ju-sara-danius-pampiga-bl%C3%A5sa-vad- f%C3%A5r-d/10161142641440082/ [2021-01-01]

Webbsidor Svenska Akademien. (2020). "Akademiens priser". Tillgänglig: http://www.svenskaakademien.se/akademiens•priser [2020-12-04]

Svenska Akademien. (2020). "Ledamotsregister". Tillgänglig: https://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/ledamotsregister [2020-12-08]

Regeringskansliet. (2015). "Offentlighetsprincipen". Tillgänglig: https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/grundlagar-och-demokratiskt- deltagande/offentlighetsprincipen/ [2021-01-16]

Wikén, E., Berger, E., Haddad, P., Muntau, M. (u.å.) "#Metoo - 200 vittnesmål". Sveriges Television. Tillgänglig: https://www.svt.se/special/metoo-era-berattelser/ [2021-01-21]

Uppslagsverk Ahnlund, K. (2020). "Svenska Akademien". [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/svenska-akademien [2020-12-04]

Eduards, M. (2020). "Me too-rörelsen". [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/me-too-rörelsen [2020-12-07]

Lagar SFS 2018:618. Om sexualbrott.

Övrigt H.M Gustav III. (1786). Stadgar för Svenska Akademien. https://www.svenskaakademien.se/sites/default/files/1._stadgar_for_svenska_akademien_201 9_0.pdf

8. Bilagor

8.1 De Aderton 2017–2018 Under den valda tidsperioden satt följande ledamöter i Svenska Akademien (2020):

2017

FÖRNAM EFTERNAM STO INVAL INTRÄD UTTRÄD ÅLDE ANTAL ÅR I N N L E E R VID AKADEMIE INVAL N

Kerstin Ekman 15 1978-04- 1978-12- 2018-05- 45 40 20 20 03

Sture Allén 3 1980-10- 1980-12- 52 02 20

Kjell Espmark 16 1981-03- 1981-12- 51 05 20

Göran Malmqvist 5 1985-04- 1985-12- 2019-10- 61 34 11 20 17

Torgny Lindgren 9 1991-02- 1991-12- 2017-03- 53 26 28 20 16

Katarina Frostenson 18 1992-02- 1992-12- 2019-01- 39 27 27 20 18

Per Wästberg 12 1997-04- 1997-12- 64 17 20

Horace Engdahl 17 1997-10- 1997-12- 48 16 20

Bo Ralph 2 1999-04- 1999-12- 54 15 20

Peter Englund 10 2002-05- 2002-12- 45 23 20

Kristina Lugn 14 2006-10- 2006-12- 2020-05- 57 14 05 20 09

Jesper Svenbro 8 2006-10- 2006-12- 62 05 20

Anders Olsson 4 2008-02- 2008-12- 58 21 20

Lotta Lotass 1 2009-03- 2009-12- 2018-05- 45 9 05 20 07

Tomas Riad 6 2011-09- 2011-12- 51 29 20

Sara Danius 7 2013-03- 2013-12- 2019-02- 51 6 07 20 26

Klas Östergren 11 2014-02- 2014-12- 2018-05- 59 4 27 20 03

Sara Stridsberg 13 2016-05- 2016-12- 2018-05- 43 2 13 20 03

Jayne Svenungss 9 2017-09- 2017-12- 2018-11- 43 1 on 28 20 09

2018

FÖRNAM EFTERNAM STO INVAL INTRÄD UTTRÄD ÅLDE ANTAL ÅR I N N L E E R VID AKADEMIE INVAL N

Kerstin Ekman 15 1978-04- 1978-12- 2018-05- 45 40 20 20 03

Sture Allén 3 1980-10- 1980-12- 52 02 20

Kjell Espmark 16 1981-03- 1981-12- 51 05 20

Göran Malmqvist 5 1985-04- 1985-12- 2019-10- 61 34 11 20 17

Katarina Frostenson 18 1992-02- 1992-12- 2019-01- 39 27 27 20 18

Per Wästberg 12 1997-04- 1997-12- 64 17 20

Horace Engdahl 17 1997-10- 1997-12- 48 16 20

Bo Ralph 2 1999-04- 1999-12- 54 15 20

Peter Englund 10 2002-05- 2002-12- 45 23 20

Kristina Lugn 14 2006-10- 2006-12- 2020-05- 57 14 05 20 09

Jesper Svenbro 8 2006-10- 2006-12- 62 05 20

Anders Olsson 4 2008-02- 2008-12- 58 21 20

Lotta Lotass 1 2009-03- 2009-12- 2018-05- 45 9 05 20 07

Tomas Riad 6 2011-09- 2011-12- 51 29 20

Sara Danius 7 2013-03- 2013-12- 2019-02- 51 6 07 20 26

Klas Östergren 11 2014-02- 2014-12- 2018-05- 59 4 27 20 03

Sara Stridsberg 13 2016-05- 2016-12- 2018-05- 43 2 13 20 03

Jayne Svenungsso 9 2017-09- 2017-12- 2018-11- 43 1 n 28 20 09

Jila Mossaed 15 2018-10- 2018-12- 70 04 20

Eric M. Runesson 1 2018-10- 2018-12- 58 04 20

Mats Malm 11 2018-10- 2018-12- 54 18 20

8.2 Arbetsfördelning

Stina Meyerson Abstract Inledning: Bakgrund och problemformulering Inledning: Syfte Inledning: Frågeställning Inledning: Disposition Tidigare forskning: Metatext Tidigare forskning: Kommunikationsstrategier vid förtroendekriser Tidigare forskning: Offentliga kriser och nyhetsmedier Teori: Retoriskt ramverk Teori: Applicering av teorier (i teoribeskrivningarna) Metod och material: Forskningstradition och metodologiska utgångspunkter Metod och material: Forskningsdesign Metod och material: Urval och material Metod och material: Val av källor Metod och material: Kritisk diskursanalys Metod och material: Bildanalys Metod och material: Etiska överväganden Metod och material: Metodologiska reflektioner Metod och material: Applicering av metoder (i metodbeskrivningarna) Metod och material: Genomförande

Resultat och analys: Kritisk diskursanalys och kommunikationsmönster Resultat och analys: Organisationen Svenska Akademien - Tematik: Förtegenhet Resultat och analys: Organisationen Svenska Akademien - Tematik: Förändringsarbete Resultat och analys: Organisationen Svenska Akademien - Retoriskt användande Resultat och analys: Organisationen Svenska Akademien - Kommunikationsstrategier Resultat och analys: Enskilda aktörer - Tematik Resultat och analys: Enskilda aktörer - Retoriskt användande Resultat och analys: Enskilda aktörer - Retoriskt användande: Pathos, enthymem och framing Resultat och analys: Enskilda aktörer - Retoriskt användande: Ethos och feministisk diskurs Resultat och analys: Enskilda aktörer - Retoriskt användande: Medielogikens ethosskapande Resultat och analys: Enskilda aktörer - Retoriskt användande: Maktförhållanden Resultat och analys: Enskilda aktörer - Kommunikationsstrategier Resultat och analys: Sammanfattning Diskussion och slutsats Pressrelease

Alba Volo Wiklund Inledning: Bakgrund och problemformulering Inledning: Frågeställning Tidigare forskning: Förtroendekriser i Sverige Teori: Image Repair Teori: Medielogik Metod och material: Kodning Resultat och analys: Enskilda aktörer - Tematik

9. Pressrelease

Svenska Akademiens kriskommunikation under #metoo

I samband med #metoo-uppropen under hösten 2017 publicerade Dagens Nyheter ett avslöjande gällande den så kallade "Kulturprofilen", med nära anknytning till Svenska Akademien, vari 18 kvinnor vittnar om sexuella övergrepp och trakasserier. Avslöjandet ledde till en kris i akademin, innehållande interna strider, ett antal avhopp och en krishantering som blivit mycket kritiserad.

I en ny studie, utförd av studenter vid institutionen för informatik och media vid Uppsala Universitet, har Svenska Akademiens krishantering under den offentliga förtroendekrisen 2017–2018 undersökts inom ramarna för en medie- och kommunikationsvetenskaplig kandidatuppsats. Organisationens enhetliga kommunikation i utsända pressmeddelanden samt enskilda ledamöters uttalanden i det, för krisen viktiga, nyhetsmediet Dagens Nyheter under tidsperioden har granskats – för att kartlägga Svenska Akademiens kriskommunikation lingvistiskt, retoriskt och strategiskt.

Studien visar att organisationen i slutändan inte har någon chans att återställa det tappade förtroendet via kommunikationen, då de enskilda ledamöternas vitt skilda uttalanden i media sätter käppar i hjulet för ansatsen. Svenska Akademien delas upp i två, något diffusa, sidor i en medial konflikt, men med Sara Danius och Horace Engdahl som tydliga frontfigurer för respektive sida.

Danius och Engdahl med flera visar på hur olika typer av kommunikation, med samma utgångsläge via medlemskapet i samma kritiserade organisation, kan skapa mycket olika förtroende. Danius som anpassar sin retorik efter den sociala kontexten under rådande #metoo-våg får ett högt förtroende, medan Engdahl som uttalar sig mot den feministiska diskursen får ett lågt. Uttalandena resulterar senare i hur en tydlig "bov" och "hjälte" formas i medias narrativ, varpå Danius rider på vågen och fortsätter bygga sig som en feministisk förebild i media, via exempelvis #knytblus-manifestationen eller den uppseendeväckande klädseln vid Nobelfesten. I slutändan kan Svenska Akademiens kriskommunikation från olika håll faktiskt ha skadat organisationens anseende mer än den utlösande krissituationen.

Fallet Svenska Akademien illustrerar hur olika tillvägagångssätt inom kriskommunikation får olika utfall, samt belyser medias roll i att forma allmänhetens syn på krissituationer. Studien åskådliggör också hur en feministisk kommunikation under #metoo kan skapa en feministisk ikon, trots möjligt oetiskt handlande.

Krisen i Svenska Akademien - En katt och råtta-lek med media. Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet [email protected], [email protected]