DOCSLIB.ORG

Förstudie Norrbotnia Original Fö

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Förstudie Norrbotnia Original Fö 8 Effekter och konsekvenser Konsekvensbeskrivningarna i förstudieskedet är översiktliga och ska endast utgöra underlag för bedömning av vilka tänkbara lösningar som ska studeras vidare. I nästa planeringsskede kommer konsekvensbeskrivningarna att fördjupas så att de kan utgöra underlag för val av järnvägskorridor. Vid avgränsningen av utredningskorridorerna har hänsyn tagits till kända omgivningsintressen så att stora negativa konsekvenser av en ny järnväg på bland annat värdefulla natur- och kulturmiljöer i möjligaste mån ska undvikas. I detta kapitel beskrivs effekter och konsekvenser av kvarstående utredningskorridorer. Effekterna av bortvalda korridorer redovisas i kapitel 7.6. 8.1 Trafik Tillgänglighet till terminaler och samordning med övriga trafikslag Godstrafik Skellefteå För godstrafiken är banans kapacitet och bärighet I Skellefteå är det viktigt att de transportintensiva samt tillgängligheten till bangårdar och terminaler verksamheterna i Skelleftehamn, får en smidig för omlastning till andra trafikslag avgörande för anslutning till Norrbotniabanan. Dessutom är det järnvägens funktion. viktigt med en genomgående koppling till befintlig Jämfört med dagens situation (Nollalternativet) Stambana via Bastuträsk. medför Norrbotniabanan att järnvägens kapacitet Vid västlig ingång från söder i Skellefteå kan för godstransporter genom övre Norrland mer än befintlig järnväg från Bastuträsk anslutas till den fördubblas. nya banan mot söder via ett triangelspår söder om Banans kapacitet och bärighet kommer att bli Skellefteälven. Befintlig järnväg från Skelleftehamn likvärdig i samtliga utredningsalternativ. Banan kan anslutas till den nya banan mot norr via ett kommer att vara enkelspårig men tillsammans med triangelspår öster om Bergsbyn. Ett sådant triang- den befintliga Stambanan erhålls ändå dubbla spår elspår kan endast anläggas om Norrbotniabanan på hela sträckan Umeå-Luleå. Stambanan kan bland dras via Bergsbyn eller Hedensbyn. Vid utgång via annat trafikeras av tåg med tomma godsvagnar. Den Sjukhuset eller Mullberget finns inte utrymme för ett nya banan kommer att ha full bärighet i alla delar. triangelspår, vilket innebär att tåg från Skelleftehamn som ska norrut måste vändas väster om Sjukhuset Godstransporter innebär ofta en kedja av transporter eller Mullberget. med olika transportslag mellan avsändare och mottagare. För effektiva godstransporter krävs att En eventuellt ny godsbangård bör placeras öster om omlastningen mellan de olika transportslagen kan staden där huvuddelen av godstransporterna alstras. göras på ett effektivt sätt. Tänkbara lägen är söder om Hedensbyn eller öster om Bergsbyn. Läget vid Hedensbyn bedöms vara De flesta omlastningar av gods görs mellan mindre gynnsamt på grund av höjdförhållanden och järnvägs- och vägtransporter, vilket ställer krav omgivande bebyggelse. på bra väganslutningar till godsterminalerna utmed Norrbotniabanan. Omlastningar mellan Vid östlig ingång från söder via Tuvan eller Ursviken järnvägs- och sjötransporter förekommer också både och utgång via Myckle kan befintlig järnväg från i Skellefteå och Piteå, vilket ställer krav på järnvägs- Bastuträsk anslutas till den nya banan mot norr via anslutningar ända ut i hamnarna. ett triangelspår nordväst om Myckle. Vid ingång via Tuvan kan befintlig järnväg från Skelleftehamn Samtliga kvarstående utredningsalternativ kommer anslutas mot söder via ett triangelspår på bro över att kunna anslutas till befintliga och eventuella nya Skellefteälven. Detta är en kostsam lösning för vilken bangårdar och terminaler samt större industrier i de ekonomiska förutsättningarna måste analyseras. Skellefteå och Piteå. Det finns dock skillnader mellan Vid ingång via Ursviken bedöms ett triangelspår alternativen vad avser tillgängligheten till dessa inte vara möjligt att anlägga. En eventuell ny målpunkter. godsterminal kan anläggas vid Hedensbyn eller Tjärn söder om Skellefteälven vid ingång via Tuvan och vid Bergsbyn vid ingång via Ursviken. 112 Norrbotniabanan, delen Skellefteå-Piteå • Förslagshandling För kombi- och vagnlasttrafik är det viktigt att Gunsen, Hedensbyn, Bergsbyn och Tjärn har bra vagnar enkelt kan kopplas av och på godståg som väganslutningar via väg 372 respektive E4, vilket passerar Skellefteå. Av detta skäl bör godsterminalen innebär god tillgänglighet för omlastning till/från ligga i direkt anslutning till Norrbotniabanan så att lastbil. trafiken kan passera genom terminalen. Vid västlig En ny godsterminal väster om staden, vilket är ingång är detta möjligt om terminalen placeras i möjligt i samtliga utredningsalternativ, bedöms vara Hedensbyn och vid östlig ingång med terminal i mindre lämpligt, främst med hänsyn till tillgäng- Hedensbyn och i Tjärn alternativt Bergsbyn. ligheten för vagnlasttrafik till/från Skelleftehamn. Med nuvarande vägsystem är även tillgängligheten för vägtransporter sämre väster om staden. " " " " """""""" " " " " " " " "" "" " " """ " " "" " " "" " " " " "" " "" " " " "" "" " " " "" " " "" " " " " " " " " " " "" " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " "" " "" " " " " " " " "" " " " " " """" "" " " " "" " " " " " "" "" " " " " " "" " "" " " "" " " " " " " " "" " " "" " " " "" " "" " " " " " " "" " " "" " "" "" " " " " """"" "" "" " "" " " " " " ± " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " "" " " " " " "" " """ " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " """ "" " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " "" " " " " " " "" "" " " """" " """ " " "" " " " " " "" "" " " " " "" "" "" " " " " " " " " " " " "" " " " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " """ " " " "" "" "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " Myckle " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " """ " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " "" "" " " " " "" " "" "" " " " " " """ " " " " " " " " " " " "" " " " " " C" entrum "" " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " """ " "" " " " " " "" " " " " " " "" """ " " " " """ " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " "" " " "" " " " "" " " " " """" " " " " " "" " " " "" " " " "" "" " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " """" " " " " "" " " " " " " " " " " "" """ " " " "" "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " Skellefteå kraft " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " "" " "" " " " " " " "" " " " " " " " " "" " " "" """ " " " " " " " "" " "" " " "" " " " " " " " " " """" " " " " " " "" """ " " "" " " " "" "" " " " " "" "" " " " " "" " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " "" "" " " " " " " " " "" "" " " " " " "" "" " " " " " " " " "" " " " " " "" " " " " " " " " " " " " "" " " " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " "" " "" " " " " " " " """ " " " " " " " " " " "" " " " " "" " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " "" " " " Hedensbyn " " "" " "" "" """ " " " " " " " " " "" " "" " " " " """" " " " " " " " " " " " " " "" " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " "" " " " " " Bergsbyn " " " """ " " " " " " " " " " """ "" " " "" " Bergsby" n " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " """ " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " """ " " " " " " " " "" " " " " " " " " " "" " " "" " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" "" " " " Ursviken " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " "" " " " """ " " " " " " "" "" " " " " " " " " " " " " """" " " " " " " " Gunsen " " " "" " "" " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " """ " "" " " " " " " " "" " " " " " " " "" " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " "" " " " " "" " " " "" "" "" " "" """ " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " "" " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " "" "" " " " " """ " " " "" " " " " " "" " " " " " "" " " " " Skellefte " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " "" "" " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " Norrbotniabanan "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " "" " " " "" " " " " " " "" " " " "" " " " " " " h" amn " " " " " " "" " " " "" " " "" " " " """ " " " " " "" " "" " " " " " " " " " " "" " " " "" " " " " " " """" " "" " " " " " " " " "" " " " " " " " " """" """ " " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " """ " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" "" " " "" " " " " " " " """ " "" " " "" "" " " "" " " " " " " """ " " " " Skellefteå" hamn " "" "" " " " " "" " " " " " " " """ " "" " " " " "" " " " " "" " "" "" " " "" " " " " " " " " " " "" " " " "" " " " " "" " Övriga spår "" " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " """" " " "" " " " " "" " " " " " " " "" " "" " " " " " " " " " " " " "" "" " " " " " " " "" " " """ " " "" " " " " " " " " " " " "" " " " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" "" " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " "" Kuu" sakoski " " "" " " "" " God" sterminal " " "" " " " " "" " " """ " " " " " " " " " " " " " " """ " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " "" " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " "" " " " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " " "" " " " " " "" "" " "
Load more

Recommended publications
  • Skolväsendet-1924.Pdf
    FÖRORD. Emedan några historiska uppgifter angående skolvä- sendet inom vår församling ej förut finnas samlade, hava undertecknade ansett det av värde att nedskriva och för- vara några minnen från gången tid i detta avseende. Vi hava ansett den innevarande tidpunkten synnerligen lämp- lig härför, då vi kunna om än flyktigt blicka tillbaka på en tid av närmare 100 år i en historia för den skola vid vilken undertecknade arbeta, nämligen Kyrkobordets folkskola som nu får flytta in i ett nytt och tidsenligt skolhus, vars uppförande varit ett länge närt önskemål. Egentligen var det vår första avsikt att lämna en historik endast angående denna skola, men under arbetet härmed hava vi funnit det nödvändigt att även taga med åtskilligt, som kunde vara av vikt angående skolväsendet inom hela församlingen. Utan att vilja påstå att vi lyckats i vår uppgift, utbedja vi oss för dessa historiska anteckningar intresserade skol- vänners benägna hågkomst. Skellefteå i augusti 1924. FÖRFATTARNA. SKOLVÄSENDETS ALLMÄNNA UTVECK- LING INOM FÖRSAMLINGEN. Kyrkobordets folkskola är, den äldsta inom församlingen. Redan i början av 1800-talet omnämnes skolan i sockenstämmoprotokoll. I några anteckningar, som förts av församlingens kyrkoherdar, åter fin- nas även en del uppgifter angående skolväsendets utveckling i våra bygder. Första anteckningen i detta avseende är från år 1835, då det uppgives, att en son till kyrkoherde Nils Ström blev klockare här i församlingen. Beslut om inrättande av en skola härstädes hade emel - lertid fattats redan förut, troligen år 1830, vilket antagande bestyr ker av en räkenskapsbok för den s.k. skolfonden från år 1835. Denna fond hade bildats av 1830–34 års klockarelöner, eftersom tjänsten var va- kant, och uppgick vid 1834 års slut till något över 2000 Rdr.
    [Show full text]
  • Rättelser Till Boken Skellefteå Socken 1650-1790 Samt Bönder Och Gårdar I Skellefteå Socken 1539-1650
    Rättelser till boken Skellefteå socken 1650-1790 samt Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650. Senast ändrad 2019-05-16. S. 63. Ordet "saltuelph" i mitten på sidan är sannolikt identiskt med ordet saltvelsk som enligt F. A. Dahlgrens Glossarium öfver föråldrade och ovanliga ord och talesätt i svenska språket betyder ’ett slags kläde’, ’kläde för artilleristerna’. Med tack till Lester Wikström i Uppsala. S. 73. Ytterligare en person från Skellefteå som blev borgare i Piteå stad var Per Hermansson från Degerbyn 3 som blev borgare 1675. Han blev senare rådman och var död 1689 när hans änka Sara Back omnämns. År 1687 hade han en skuta tillsammans med Olof Nilsson Bure och Samuel Nilssons änka. Bröderna Olof och Samuel Nilsson Bure från Bureå 5 blev likaså borgare i Piteå stad. Jöns Larsson Skräddare kom från Myckle 8. I kyrkans räkenskaper för år 1661 står att Jöns Larsson i Myckle som var borgare i Piteå gav pengar till kyrkan. Jöns Larsson finns även omnämnd som boende på Myckle 8. Uppgiften om att Jöns Larsson kom från Gagsmark är sålunda felaktig. Johan Larsson Degerman omtalas som borgare i Piteå redan 1695. S. 78. Fiskeplats nr 34 Rönnholmsören är inte identiskt med Rönnskär vid Skelleftehamn utan ligger vid Tåme utanför Byske. Rönnholmen nämns i kartor från 1700-talet. S. 94. Källan till avsnittet om Buscherus och fisket är folkskolläraren Rudolf Lundmarks avskrifter av Buscherus brevkopiebok 1697-1703. Avskrifterna har funnits i Skellefteå kyrkoarkiv men finns numera i Landsarkivet i Härnösand. Buscherus brevkopiebok finns i Uppsala universitetsbibliotek S162b men finns även på SVARS mikrokort S05340.
    [Show full text]
  • Skellefteå Stad Grundades
    västerbotten#•0„. I detta nummer Det har gått 150 år sedan Skellefteå stad grundades. Ulf Lundström visar på älvens betydelse för staden. Detta firas på olika sätt under året. I mars invigdes Agneta Hansson uppmärksammar Boströmsbäcken. på Skellefteå museum en ny basutställning om sta­ Fotografen Josefina Franke presenteras av Stig- dens historia och här presenteras artiklar som på Henrik Viklund. Siw Andersson beskriver bad­ olika sätt anknyter till utställningens innehåll. inrättningar och trafikproblem. Gudrun Lundqvist An nika Hallinder, etnolog vid Skellefteå museum, berättar om biodrottningen Pahlberg och matställen har tillsammans med sina kollegor valt ut de områ­ i staden. Pär Hallinder skriver om torgets historia den som här behandlas. och Maria Löfgren påminner om vackra byggnader A nnika Sander och Bertil Bonns berättar vad som som försvunnit i en tid då sanering var lösenordet. fanns före staden grundades samt ger Skellefteå Artikelförfattarna arbetar alla på museet i Skel­ stadshus en utförlig presentation. Göran Marklund lefteå eller har uppdrag i museets styrelse. beskriver affärslivet och handeln med inlandet. Fotografierna är hämtade ur Skellefteå museums Annika Hallinder gör oss bekanta med både societets- bildarkiv om inte annat anges. livet och livet för ”de mindre önskvärda individerna”. Innehåll Skellefteå - stad tre gånger om Stadens badinrättningar Annika Sander och Bertil Bonns 2 Siw Andersson 36 Affärsmän och snallare Staden biografdrottning Göran Marklund 4 - Josefina Pahlberg Skellefteå stadshus - stadens mest
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • 8 Alternativ • • • Östliga Alternativfrån Robertsfors Via Ånäset: • • • • Med: Västliga Alternativfrån Robertsfors Via Burträsk Ning
    Norrbotniabanan järnvägsutredning 120 • Utställningshandling Alternativgenerering förväntas om det föreslagna projektet inte byggs. 8 Alternativ Vid framtagning av korridoralternativ för Norrbotnia- Nollalternativet är ett referensalternativ som ska ge banan är det många aspekter som skall beaktas. Till de en utgångspunkt för att bedöma miljökonsekvenser- Arbetet med att identifiera möjliga järnvägskorridorer och alternativa dragningar för Norrbotniabanan inleddes 2004 viktigaste aspekterna hör följande na av föreslagen åtgärd. Alternativet ska vara en realis- med förstudier för delsträckorna Umeå-Skellefteå, Skellefteå-Piteå samt Piteå-Luleå. Efter genomförd förstudie tog tisk bedömning av vad som sker om verksamheten inte Banverket i april 2006 beslut om att utreda ett antal av de studerade korridorerna vidare i järnvägsutredningar för sex • Järnvägens funktion kommer till stånd, och dess konsekvenser ska redovisas delsträckor. • Geografiska- och topografiska förhållanden och utvärderas i MKB:n. För sträckan Robertsfors-Skellefteå-Ostvik har två huvudalternativ identifierats mellan Robertsfors och Skellefteå, en • Övrig planering Nollalternativ innebär att inga om- eller nybyggnads- västlig korridor som går via Burträsk och en östlig korridor via Ånäset upp mot Bureå. För den östliga korridoren har • Bebyggelse åtgärder vidtas, befintlig järnväg behålls och att endast flera alternativa sträckningar utretts och justerats i flera skeden. Några korridorer har valts bort efter samrådsskedet • Miljö och naturresurser sådana åtgärder som erfordras för att vidmakthålla och en har återinförts. Norr om Skellefteå mot Ostvik har fyra alternativa korridorer utretts som sammanstrålar till järnvägen i befintligt skick kommer att vidtas, det vill två korridorer vid Kåge och Ersmark. En av de centrala utgångarna från Skellefteå har valts bort efter samrådsskedet. • Byggnadstekniska förhållanden säga, endast sedvanligt underhåll genomförs.
    [Show full text]
  • Händer N 26/11 Högmässa I Morö Backe Kyrka
    n 25/11 Julbasar i Ersmarks kyrka. Hembakat mm. n 25/11 Välgörenhetskonsert i Landskyrkan. n 26/11 Söndagsgudstjänst i Fällfors kyrka. Lars Öberg. Händer n 26/11 Högmässa i Morö Backe kyrka. Marknad Konsert Bibeldagar Sö 19 nov kl 12.00 i Sankt Olovsgården Lö 18 nov kl 18.00 i Kusmarks kyrka Fr-Lö 17-18 nov i Sjungande dalens kyrka Matservering, försäljning, fiskdamm, lotteri mm. Context från Burträsk blandar populärmusik Föredrag och samtal med Sven-Erik Fjellström Katarina Larsson berättar om Stadsmissionen. med berättande och tolkningar. Fri entré. (lilla bilden) om Måltider och möten i bibeln. Behållningen delas mellan Skellefteå Stadsmission Begränsat antal platser. Kollekt till EFS barn- samt Att läsa bibeln utifrån våra liv. och julkampanjen Jag är ett liv. hjälparbete Barn i alla länder. Kvällsmässa på lördag och högmässa på söndag. svenskakyrkan.se/sanktolov svenskakyrkan.se/kagedalen svenskakyrkan.se/skelleftelands Mozarts Requiem Poesi- och musikstund Lö 18 nov kl 18 i Sankt Olovs kyrka och sö 19 nov kl 18 i Bureå kyrka Lö 18 nov kl 18.00 i S:t Mikaels kyrka Bureå & Sankt Olovs kyrkokörer, Linda Pettersson, Jonas Nyström, Therése I evighetens tid. Poesi- och musikstund med Lennart Granvik, Tatiana Thylin Lindmark, Daniel Åberg och orkester. Fri entré. Kollekt. Andakt. Söderström, Aina Sjöström och Berry Grahn-Lundström. svenskakyrkan.se/sanktolov svenskakyrkan.se/jorn-boliden 19/11 Söndagen före domssöndagen / Vaksamhet och väntan FÖRSAMLINGSGÅRDEN: Ti 12 sång Birgit Lundström. Lunch Himlajorden, Outi Nordlund, punkt från civilsamhällets roll Fr 17/11-To 23/11 Mötesplatsen, Kom och Se – (soppa, 60 kr vuxna, 20 kr barn).
    [Show full text]
  • Rättelser Till Boken Skellefteå Socken 1650-1790 Samt Bönder Och Gårdar I Skellefteå Socken 1539-1650
    Rättelser till boken Skellefteå socken 1650-1790 samt Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650. S. 63. Ordet "saltuelph" i mitten på sidan är sannolikt identiskt med ordet saltvelsk som enligt F. A. Dahlgrens Glossarium öfver föråldrade och ovanliga ord och talesätt i svenska språket betyder ’ett slags kläde’, ’kläde för artilleristerna’. Med tack till Lester Wikström i Uppsala. S. 73. Ytterligare en person från Skellefteå som blev borgare i Piteå stad var Per Hermansson från Degerbyn 3 som blev borgare 1675. Han blev senare rådman och var död 1689 när hans änka Sara Back omnämns. År 1687 hade han en skuta tillsammans med Olof Nilsson Bure och Samuel Nilssons änka. Bröderna Olof och Samuel Nilsson Bure från Bureå 5 blev likaså borgare i Piteå stad. Jöns Larsson Skräddare kom från Myckle 8. I kyrkans räkenskaper för år 1661 står att Jöns Larsson i Myckle som var borgare i Piteå gav pengar till kyrkan. Jöns Larsson finns även omnämnd som boende på Myckle 8. Uppgiften om att Jöns Larsson kom från Gagsmark är sålunda felaktig. Johan Larsson Degerman omtalas som borgare i Piteå redan 1695. S. 94. Källan till avsnittet om Buscherus och fisket är folkskolläraren Rudolf Lundmarks avskrifter av Buscherus brevkopiebok 1697-1703. Avskrifterna har funnits i Skellefteå kyrkoarkiv men finns numera i Landsarkivet i Härnösand. Buscherus brevkopiebok finns i Uppsala universitetsbibliotek S162b men finns även på SVARS mikrokort S05340. Med tack till Lester Wikström, Uppsala. S. 182. Gagsmark 3. Hemmanet kommer inte till 1688 utan finns från 1605. De ägare som redovisas på Gagsmark 6 före 1707 ska in på Gagsmark 3.
    [Show full text]
  • Arbetsmarknadseffekter - Översiktlig Analys Avseende Stråket Umeå-Skellefteå
    Norrbotniabanans nyttoeffekter Arbetsmarknadseffekter - Översiktlig analys avseende stråket Umeå-Skellefteå Rapport September 2017 Innehåll 1 Bakgrund ...............................................................................................3 1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................3 1.2 Syfte .............................................................................................................................................3 1.3 Uppdraget ...............................................................................................................................3 2 Forskning och studier - Pendling, regionförstoring och effekter av ny kommunikationsinfrastruktur ....................... 4 2.1 Pendling idag och dess utveckling över tid .................................................4 2.2 Vilka pendlar och varför .............................................................................................. 5 2.3 Regionförstoring ................................................................................................................ 6 2.4 ”Hela resan perspektiv” ................................................................................................ 8 2.5 Erfarenheter från Botniabanestråket .............................................................. 8 3 Branschstruktur och arbetspendling i stråket ..................10 3.1 Branschstruktur tätorter ........................................................................................
    [Show full text]
  • Tränare I Tre Decennier
    Periodisk tidsskrift från Bureå Idrottsförening Nr 2 2008 3.0 - tränare i tre VIKEN decennier Började sin tränarkarriär som 15-åring, fostrad i grönvita Morön BK - en Karro Klüft eller Sanna Kallur med sina motsvarande manliga världselit- av Västerbottens största föreningar i fotboll och en av klubbens riktiga idrottare. Förutsättningarna för damlaget i BIF är jämställda utifrån eldsjälar har numera blivit en riktig BIF:are. Läs om Mikael ”Viken” Vik- träningsmöjligheter iallafall. lund, 42 år som tillsammans med Mikael Peter- Damfotbollen i Bureå IF 2008 - vad har zon, Per-Åke Schönfeldt, Inga-Lill Peterzon ni för ambitioner med denna säsong? och Jesper Lindströn leder Damlaget och - Resultatmässigt är det att hålla sig kvar U18-laget mot nya mål. i fyran. Vi har bl.a tappat rutin och spel- Familj: Therese, Ida, Fanny, Boss (St. Ber- skicklighet från ifjol med bl.a Nina Lind- nard) Elvis och Isor. Yrke: ström (graviditet), Karro Rosendahl (bytt Idrottsplatsvaktmästare,Norrvalla till SSK), Lina Ståhl (mammaledig). I serie- Tidigare tränaruppdrag: Jag började 1980 starten har dessutom Sofia Andersson va- som 15-åring att träna MBSK:s Flickor 66/67 rit borta pga skada. Vi har nog den yngsta och sedan rullade det på i 20 (!) raka år i truppen i serien med stommen från Flickor Moröns tjänst med Damlag, Junior- 16 laget från ifjol och det är klart att när allsvenskan, Pojkar 16 och Juniorlag. Mikael man möter lag som KAIF som åkte ur Div III har även varit hockeytränare och bl.a hållit ifjol och som fått 5-6 spelare från Bergs- i hockeyskola för 150 moröbarn.
    [Show full text]
  • Ortnamn 4*91 I Detta Nummer Innehåll Årets Sista Nummer Handlar Om Västerbottniska Ort­ Namn
    Västerbotten • Ortnamn 4*91 I detta nummer Innehåll Årets sista nummer handlar om västerbottniska ort­ namn. Sigurd Fries, fram till 1988 professor vid institutionen för nordiska språk vid Umeå universi­ Våra ortnamn- Sigurd Fries 182 tet, har skrivit den översikt som upptar större delen Ortnamnen och den äldre av häftet. Vi får inledningsvis en allmän inledning bebyggelsehistorien 187 om ortnamn och ortnamnsforskning. De ortnamn Några ortnamnstyper från medeltiden 202 Sigurd Fries tar upp till behandling i sin artikel är framför allt äldre namn från vikingatid och medeltid. Sjönamnen och bebyggelsehistorien 209 Ortnamn med samiskt ursprung är ej medtagna, Några namn som kan vittna om svenskars vilket bl.a. innebär att ortnamn från våra inlands­ kontaker med samer och finnar 213 kommuner egentligen inte berörs i detta samman­ Några ortnamn längs kusten 215 hang. Lars-Erik Edlund, docent vid institutionen för Ett knippe ogenomskinliga ortnamn 220 nordiska språk vid Umeå universitet och ordförande i Västerbottens läns hembygdsförbund, skriver om Namn på nybyggen- Lars-Erik Edlund 228 nybyggenas namn. Dessa namn som mer än de äldre Litteratur 235 har med inlandet och ij älltrakterna att göra, är yngre ochhärrör huvudsakligen från 1700-talet eller 1800- Ortnamnsregister 237 talet. Från hembygdsföreningarna 240 I några fall kan stavningen av ortnamnen i detta nummer avvika från vad som är brukligt eller vad som står på kartor och skyltar (t.ex. Hersånger/ Hertsånger). Detta är medvetet och grundat på vad forskare idag anser riktigt. Ortnamnen är kursivera­ de i texten och återfinns också i ett register längst bak i häftet. Omslagsbilderna Framsidan: Ur Sven Hanssons bildsamling, Latikberg, Vilhel­ Baksidan: Byn Överklinten i Bygdeå socken har fått sitt namn av mina, 1950-talet.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Södra Skellefteå
    90 Fjällboda Tjärnliden Nordsvidjan Källdal Lundbäck 8 Svallfors 867.2 Stormark 887 Fjällboheden Nyheden Dalbäck 87 Svanström 8 Byske 8 Storkågeträsk 6 9 Gråliden Sälgdal 8 Höglund Svansele 4 870 888 8 95 Sörsvidjan 876 Myrorna Lidlund Nilsliden Brännkläppen Kvarnfors Rålund Nybäck Bergnäs Häbbersliden Udden Hedlunda Hultet DRIFTOMRÅDESKARTA N Svanheden 8 87 Furuögrund 4 Eriksliden 1 Tällåsen 370 8 Hemmistjärn S Gumboda Hedträsk Norrbäck Kvarnförsliden Nylund N Bastuträsk 847 Drängsmark Sörsidan Svanheden Flarken Klockträsk 853 872 Storselet Björkdal Kusmarksliden Björkhammar Rösnäs Kusfors Slyberg Storbäcken Skellefteå Södra 846 Petiknäs Brännberg Häbbersfors Bodarna Nysvedjan !$ Kankberg Brattliden Kälen Brännan Hamnträsk S Kusfors Högdal Frostkågemarken Stålberget Ö Stavträsk Bastuliden Gråliden 885 Ostvik Renström Sandberg Sandfors Backen 5 Kläppen Bäckänget 8 7 74 8 Östanbäck N Åkulla Kusliden Vikgärdan Bastunäs Brännan Ersmarksbod 877.1 Datum: 2020-08-27 Braxträsk Mörttjärn 869 Skataudden Kusmark Frostkåge 877 Strömfors Tarsnäs Sjulsviken Renfors Inre Grånäset Ersmarksängena Bredviken Skala (A3): 1:300 000 Spisen Holmträsk 8 Tarsmyran 914 1 919 Kågeg 5 . 7 9 Bjurvattnet 1 Nyholm Norrestträsk . 9 Klockarberget Sunnanå 2 0 2 4 6 8 10 Vikborg Boliden Svanfors Hällbergssvedjan 21Ersmark 857 9 km 857.1 Öv Båtfors Norrliden Storkåge867 Räftkläppen Liden Kåge Frängsberget 913 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan N Tjärnliden Bjurliden Ned Båtfors Svanström Långbäck Sörbyn 95 Norra Bergfors Nyland Ängena Bjurström Lövlund Heden Heden Kågeäng
    [Show full text]
  • Lejonsläkten
    Ättlingar till Gustaf Lejon i Ersmark, Skellefteå lfs 1 (110) Av: Patrik Lundström, 2011-04-16 Hemsida: patriklundstrom.com Lejonsläkten: Ättlingar till min farmors mormors farfar Gustaf Lejon i Ersmark, Skellefteå lfs Denna utredning är tänkt att innefatta samtliga ättlingar födda före 1940 till ovanstående person. Samtliga uppgifter från före år 1990 härrör ursprungligen från Birger Westermarks (ättling 11.8.5) utmärkta släktutredning om "Lejonsläkten" från detta år. Jag är själv barnbarn till ättling nr 2.1.6.11 i förteckningen och har främst uppdaterat Birgers uppgifter. Om Du också tillhör ättlingarna och/eller har några tillägg, släktfotografier eller synpunkter på innehållet i denna släktutredning så får du gärna höra av dig till mig via e-post på adressen: [email protected] Fler släktutredningar finns att ladda ned på min hemsida: patriklundstrom.com Ättlingar till Gustaf Lejon i Ersmark, Skellefteå lfs 2 (110) Av: Patrik Lundström, 2011-04-16 Hemsida: patriklundstrom.com Gustaf Lejon. Korpral i Ersmark. Född 1795-01-12 Hedensbyn, Skellefteå lfs. Bosatt från 1795 till 1813 Hedensbyn, Skellefteå lfs. Bosatt från 1813 till 1815 Kusmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1815 till 1874 Ersmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1874-09-23 Udden, Norsjö fs. Död 1882-12-22 Udden, Norsjö fs. Gustaf blev antagen som soldat den 27 augusti 1815 för Ersmark-Kusmark rote nr 86 Mölnare. Vid 1820-talets mitt ändrades rotens namn och Gustaf Mölnare blev Gustaf Lejon. Enligt mönstringsrullan var Gustaf 5 fot 9,5 tum lång. Han hade blivit Corporal och fick avsked vid Generalmönstringen den 30/6 1852 och i anteckningarna kan vi läsa följande: "Begär och får afsked i anseende till ålder och tjenstetid samt allmän svaghet enligt Läkarintyg.
    [Show full text]