4. Haparanda/Torneå +ALIX 0ITEÍ *ËVRE 3ËVAR "ODEN ,ULEÍ # +ALLAX 2OSVIK "YSKE "UREÍ 5RSVIKEN 3KE Í &LP"URTRËSK (APARANDA 3UNDERBYN 3ÚRBYARNA .ORRFJËRDEN 3KELLEFTEÍ # 2OBERTSFORS ,45.OTVIKEN +ÍGE %RSMARK Haparanda och Tornio arbetar idag gemensamt för en mer integrerad 4. Haparanda/Tornio funktion och stadsutveckling. För Haparanda/Tornio baseras föreslagen lösning för järnvägstrafiken på befintliga stationslägen i Haparanda resp 4.1 Generella förutsättningar Tornio. Bättre samordnad lösning behöver utvecklas för resecentrum, kringliggande stadsbebyggelse och trafiklösningar för att klara god till- Haparanda och Tornio kommuner har tillsammans ca 32 000 invånare, gänglighet. Samordnad planering är särskilt angelägen att uppnå kring varav ca 23 000 bor i den sammantagna tätorten Haparanda/Tornio. samverkansområdet ”Rajalla” i gränszonen med Tornio och vad gäller Gränsorten har en betydelsfull funktion för regionen, vilken nu stärks ytt- förbättring av förutsättningarna för tillgängligheten till resecentrum i resp terligare genom etableringen av världens nordligaste IKEA-varuhus. stad. I gränsområdet uppförs nya bostäder, verksamheter samt ny vägförr- Regionalt viktiga målpunkter är de båda städernas centrumområden och bindelse norr om E4 mellan städerna. Vägförbindelsen skall bl a avlasta E4 det sammanbindande ”Rajalla/På gränsen”-området, IKEA-varuhuset, och skapa större integration av städernas trafiksystem. Outukumpu Stainless, m fl. Tillgängligheten till ett nytt resecentrum i Tornio är bättre från delar av Upprustningen och delvis nysträckning av Haparandabanan, Haparanda- Haparanda/”Rajalla” än till/från nuvarande läge. Ett gemensamt matande Kalix-Boden, kommer att stå färdig 2011 och kan därmed ses som den busslinjesystem för Haparanda och Tornio är önskvärt, med kopplingar till första etappen av Norrbotniabanebygget. Upprustningen inkluderar ca 5 respektive resecentrum och busstationer. mil ny sträckning Kalix-Haparanda. KM KM )NVÍNARE OCH 4ORNEÍ KM KM KM . ARBETSPLATSER )NVÍNARE !RBETSPLATSER . HAPARANDA 3TUDIEPLATSER 'OLFBANA H Lokalbuss 5NIVERSITET(ÚGSKOLA GC-stråk Befintligt 'YMNASIUM KM 'OLFBANA +IVIRANTA +IVIRANTA Behov Trafikflöden Läge för ny vägkoppling Fordon/dygnBef järnvägs- station Rajalla “På- gränsen 10 000 området” )NVÍNARE -ARIELUND 5 000 !RBETSPLATSER 2 000
0LANERADE 250 m KM 0 Buss- H BOSTËDER station )DROTTSSTADION N H 0LANERADE Ev läge för ny godsterminal VERKSAMHETS %V LËGE FÚR OMRÍDEN 4/2.)/ Vårdcentral NY GODSTERMINAL )DROTTSSTADION 3TUDIEPLATSER 3UENSAARI 6ÍRDCENTRAL Kommunhus )DROTTSSTADION "USS 4ORPPI 4/2.)/ Folkets hus STATION *ËRNVËGSSTATION 3UENSAARI 3JUKHUS '# BRO )DROTTSHALL )DROTTSSTADION "USS &OLKHÚGSKOLA 4ULL STATION *ËRNVËGSSTATION 'YMNASIUM "USS 2AJALLA %V LËGE FÚR Bef bangård/ '# STRÍK STATION 0Í GRËNSEN NY GODSTERMINAL '# BRO 6ÍRDCENTRAL OMRÍDET )+%! Ev läge för &D TULL ny godsterminal .Y BANSTRËCKNING +OMMUNHUS %V LËGE FÚR &D TULL NY GODSTERMINAL &OLKETS HUS "USS 2AJALLA Företagscentrum RC STATION 0Í GRËNSEN 6ÍRDCENTRAL OMRÍDET (!0!2!.$! +OMMUNHUS %V LËGE FÚR &OLKETS HUS NY GODSTERM *ËRNVËGSSTATION 2# +IRKKOPUDAS (!0!2!.$! KM KM KM &ÚRETAGSCENTRUM 0ALOVAARA 'RANKULLEN "EF BANGÍRD %V LËGE FÚR NY GODSTERMINAL 2# *ËRNVËGSSTATION &ÚRETAGSCENTRUM )BQBSBOEB Planerat, nytt bostadsområde (APARANDA KM KM KM .ÌMQVOLUFSPDISÊDLWJEE )NVÍNARE N #PFOEF !RBETSPLATSER 3TUDIEPLATSER "SCFUTQMBUTFS &OLKHÚGSKOLA 'YMNASIUM %V LËGE FÚR N NYYG GODSTERMINAL Figur 4:1. Boende, arbetsplatser och studieplatser i Haparanda/Tornio stadsbygd. Figur 4:2. Viktiga målpunkter och verkligt gångavstånd. )LJXU )XQNWLRQHURFKWUDÀNÁ|GHQL+DSDUDQGDWlWRUW8WYHFNODW Grön yta representerar området som nås inom 1000 m från gång- och cykelstråk är angeläget förgod kontaktmed resecen- UHVHFHQWUXPL+DSDUDQGDPHGEHÀQWOLJWYlJV\VWHP trum.
26 4. Haparanda/Torneå
4.2 Tillgänglighet och funktion Biltillgänglighet Önskvärda förbättringar är fullstora vägundergångar under järnvägen. Trafikbelastningen i Haparanda är störst längs E4 och i området kring Gemensam planering av tätortstrafiken för Haparanda och Tornio bör vara Haparanda centrum. Det största trafikflödet återfinns vid gränspassagen till Tornio. utförd inför öppnadet av persontrafik med tåg för att skapa optimal till- gänglighet till resecentrum i både Haparanda och Tornio. Barriärer Busstillgänglighet GC-tillgänglighet Landsgränsen och Torneälv är traditionellt de största barriärerna i området Haparanda och Tornio har var sin busstation i respektive stads centrum. och sammanfaller till stor del. Barriären förändras successivt när städerna Busstrafiken på E4, Haparandas tätortstrafik och vissa finska busslinjer God tillgänglighet till resecentrum till fots och med cykel förutsätter förenas med ny, sammanbindande centrumdel och mer integrerat trafik- angör båda busstationerna. Lokalbussystemet i Haparanda är väl utvecklat tydliga, gena och säkra gång- och cykelvägar. I Haparanda finns ett nät. Städerna har nått långt med att integrera planering och andra service- med tre linjer, varvid linje 1 är en ringlinje med trafik med en timmes tur- vidsträckt gång- och cykelsystem från centrum till resecentrum via funktioner med varandra. Detta har även stor betydelse för den kulturella intervall för- och eftermiddag. Linje 2 trafikerar Tornio med 8 dubbelturer Stationsgatan, samt till/från stadsdelen Marielund och över gränsen till gemenskapen. per dag. Därutöver finns en skolbusslinje, linje 3. Länstrafiken trafikerar Tornio. För att uppnå god tillgänglighet behövs en ny östlig koppling Luleå med 11 dubbelturer per dag varav sex utgår från Tornio. Vid utbyggd till/från resecentrum. Genom sammanbindning av Kranvägen och I Haparanda är även E4 och järnvägen kraftiga barriärer. E4 skiljer särskilt Järnvägsgatan med en ny GC-väg når boende i Närsta lättare resecentrum. Marielund i norr från övriga delar av Haparanda. Järnvägen delar de cen- persontrafik med tåg behöver angöringsmöjlighet tillskapas vid Haparanda station för både den regionala och lokala busstrafiken. Det är särskilt viktigt att finna en tydlig och säker passage förbi de trala delarna av staden från stadsdelarna Grankullen, Granängen, Palovaa- närliggande industrierna, eftersom många tunga fordon passerar här. ra, Eriksro och Skönvik i söder. Förutom E4, som passerar över järnvägen, finns tre planskilda passager av järnvägen, varav två öster om järnvägssta- tionen. Dessa tre är för låga för högre bussar och lastbilar.
På Gränsen - Rajalla Utvecklingsplan
Tornio
Ny E4 på bro
Haparanda
)LJXU 8WYHFNOLQJVSODQ3n*UlQVHQ5DMDOODIUDPWDJHQDY6LJPD %LOGHQYLVDU+DSDUDQGDPHGMlUQYlJVVWDWLRQHQRFKGHQFHQWUDODEHE\JJHOVHQL|YUHK|JUDK|UQHWV\QVMlUQYlJVEURQWLOO7RUQLR .RQVXOW2<.MHVVOHU 0DQQHUVWUnOH$%VDPW$UNNLWHKGLW2<-DQQH/HKWL- Foto: Haparanda stad. palo.
27 4. Haparanda/Torneå
Till/från Grankullen bör nuvarande underfart i direkt anslutning till stationsbyggnaden fortsättningsvis vara en separat GC-underfart. Tillsammans med GC-väg längs Stationsgatan bildas ett sammanbindande gång- och cykelstråk genom hela Haparanda. Västerut bör ett nytt GC-stråk anläggas som sammanbinder resecentrum med Tornio. Stråket förläggs med fördel vid järnvägen och samordnas med befintlig järnvägsbro över Tornio älv (här kan ny GC-bro eventuellt vara erforderlig parallellt med nuvarande GC-bro). Förtätning Förtätning med ny bebyggelse i Haparanda och Tornio planeras främst i och runt På Gränsen - Rajalla området. Utvecklingen med IKEA och Ika- nohuset medför att exploateringen kan komma att ske i en hög takt. Övrig planering och exploatering av området kan fortgå parallellt. Ett framtida utvecklingsområde för ny bostadsbebyggelse ligger söder om järnvägen och Grankullen i Haparanda. Ett planprogram har även tagits fram för villabe- byggelse söder om Haparanda tätort, Skönvik och Granängen.
&HQWUDOVWDWLRQHQL+DSDUDQGD3ODQHQIUDPI|USRUWDOHQI|UHVOnVQ\WWMDV förangöringförbilochtaxi,korttidsparkeringochcykelparkering.
"IL 4INGSHUSGATAN 6ËSTRA %SPLANADEN "USS «STRA KYRKOGATAN 'ÍNG CYKEL
3TATIONSGATAN 6IKTIGT ATT KLARA EN
BRA TRAFIKSEPARERING 3TORGATAN *ËRNVËGSGATAN .Y '# KOPPLING SEPARERAD FRÍN ÚVRIG TRAFIK
#YKELPARKERING UNDER TAK 0ARKERINGAR ! +ORTTIDS 0 .Y '# KOPPLING (+0 (+0 4 # SEPARERAD FRÍN &ÚRBËTTRAD .Y BUSSGATA TILLFRÍN "533 !.' ÚVRIG TRAFIK FRIHÚJD +ÚPMANGATAN # !NGÚRING FÚR BUSSAR
"EFINTLIG UNDERFART . M ENDAST '# VËG
Figur4:5.FunktionsskissöverresecentrumområdetiHaparanda.
28 4. Haparanda/Torneå
Tornio Busstillgänglighet Barriärer Busstrafiken i Tornio omfattar både lokaltrafik och skolbusstrafik. Lokaltrafiken trafikerar med 3 linjer om I Tornio är förutom Torneåälven E4 barriär i staden. vardera ca 8 dubbelturer, särskilt på för- och eftermid- Torneälven är en barriär dels inom Tornio och dels dagarna. Dessutom finns väl utbyggd linjebusstrafik mellan städerna i söder. På västra sidan förstärker E4 söderut till/från Simo, Kuivanemi, Kemi och Oulo. 6ANHASILTA'AMLA BRON en kort sträcka barriären till vattnet och på östra sidan Bussystemet är även utbyggt norrut resp österut till/ 6ËG '# BRO delar E4 staden. Här är även järnvägen en kraftig bar- från Tervola och Rovaniemi samt Rouna och Lam- riär, där både spår och bangård avgränsar stora delar av minperä. Angöring med buss vid resecentrum kan dels bebyggelsen från älven. ske på resecentrumområdet och dels vid E4 eller E8. I '# BRO I Tornio finns tre broar över Torneåälven, varav en GC- funktionsskissen har en hållplatslösning vid E4 skis- bro och en enbart för biltrafik. I söder förbinds städerna serats med möjlighet till planskilda gångvägar till och endast av en järnvägsbro över älven. Stadsviken är del- från perrong. 2ESERVYTA PARKERING vis en barriär mellan städerna i norr. Ån Kirkkopudas GC-tillgänglighet är en barriär mellan Tornios södra delar och framtida .Y '# KOPPLING resecentrum. I Tornios norra delar passerar E8 genom Resecentrum i Tornio ligger förhållandevis avskilt från Kiviranta och bildar tillsammans med järnvägen en bostadsbebyggelsen. Inom 1 km nås färre boende jäm- 4ORNEÍ ËLV fört med Haparanda men betydligt fler arbetsplatser. barriär. 0ARKERING Inom 2 och 3 kilometer nås betydligt fler boende och # Befintlig järnvägsstation i Tornio har god koppling till arbetsplatser. Glesheten av bostäder och verksamheter såväl biltrafik som till befintligt GC-nät. Möjligheten i resecentrumets närområde kräver att goda GC-kopp- ! att skapa tillgänglighet till ”Rajalla-på gränsen” har lingar anordnas. Planskilda och gena GC-kopplingar 4 0ERRONG betydelse för resecentrumlokaliseringen i Tornio. ger förbättrad tillgänglighet till/från Suensaari, Kivi- %VENTUELLT LËGE ranta och även till områden söder om E4. I figur 4:6 FÚR RESECENTRUM Biltillgänglighet BYGGNAD har en ny GC-bro skisserats över perrongens norra E4 sammankopplar Tornio och Haparanda och är den ände. Kopplingen är särskilt viktig för tillgängligheten (+0 viktigaste trafikleden i regionen. E8 är en betydelsefull till och från boende- och verksamhetsområden öst/ koppling norrut. Båda dessa vägar ansluter till nordöst om resecentrum. # resecentrum i Tornio. Biltrafiken från Suensaari får en % "533 naturlig anslutningsväg via Vanhasilta (gamla bron). Förtätning Tillgängligheten för biltrafik kan göras god. Genom Planerad förtätning är till stor del fokuserad till Rajal- "533 rivning av befintlig järnvägsstation skapas utrymmen laområdet i samplanering med Haparanda kommun. för funktionella angörings-och parkeringsytor nära Tornios övriga exploatering planeras främst som förtät- %VENTUELLT LËGE plattformen. ningar av befintliga områden. FÚR BUSSHÍLLPLATS
.
M 'ÍNG CYKELBRO
6WDWLRQVRPUnGHWL7RUQLR7URWVÁHUDVWRUDWUDÀNEDUULlUHUlUJnQJRFKF\NHOWLOOJlQJOLJKHWHQWLOOIUnQFHQWUXP Figur4:6.FunktionsskissöverföreslagetresecentrumområdeiTorneå. JRGPHGSODQVNLOGDSDVVDJHUDYEOD()|U*&VWUnNHQWLOOIUnQ7RUQLRFHQWUXPRFK5DMDOODRPUnGHWEHK|YHU säkerställas tillfredsställande standard och attraktivitet. Österut (uppåt i bilden) behöver tillgängligheten för- bättras. 29 5. Kalix +ALIX 0ITEÍ *ËVRE 3ËVAR "ODEN ,ULEÍ # +ALLAX 2OSVIK "YSKE "UREÍ 5RSVIKEN 3KE Í &LP"URTRËSK (APARANDA 3UNDERBYN 3ÚRBYARNA .ORRFJËRDEN 3KELLEFTEÍ # 2OBERTSFORS ,45.OTVIKEN +ÍGE %RSMARK
3 km KALIX 5. Kalix Invånare och arbetsplatser 5.1 Generella förutsättningar 1000 500 2 km Kalix kommun har ca 17 600 invånare, varav ca 8 500 i centralorten. 100 Kommunen har hög tillväxt i företagande inom bland annat tillverknings- industri, elektronik, tjänstesektor samt handel och turism. Invånare Arbetsplatser Viktiga målpunkter i orten är centrum, sjukhuset, Billerud Karlsborg, 1 km Fiskehamn Planerade Småbåtshamn bostäder gymnasieskolorna och folkhögskolan. Storstensgrundet Planerade Storstengrundet verksamhets-Lilla Svinören Regionaltågstationen förläggs med fördel väster om det gamla stationslä- områden get (dvs något närmare centrum). Samspelet med centrum behöver äg- E4 Studieplatser nas särskild uppmärksamhet liksom potentiella utbyggnadsområden och RC Naturbruksgymnasium 1000 Bef järnvägsstation 500 kopplingar till ortens busstrafik. För planeringen behöver beaktas både Electropolis nuvarande framtidsplan och scenariot med en ny genare kustjärnväg Luleå/ Folkets hus/Univercity Trätekninskt gymnasium 100 Kommunhus Furuhedsskolan - Gymnasium Boden-Kalix (-Haparanda). Bussterminal Kalix Sjukhus ? Gymnasium Rolfs såg
5.2 Tillgänglighet och funktion 1 km 2 km 3 km ? Invånare 2 400 5 800 8 500 %HE\JJHOVHRFKWUDÀNVLWXDWLRQLRPUnGHW Arbetsplatser 1 500 3 000 3 800 Studieplatser Kalix Folkhögskola Bebyggelse Gymnasium 900900 900 Filipsborg, konferens E4 I anslutning till planerad regionaltågstation i Kalix finns idag verksam- N hetsområden för industri och ej exploaterade områden. Området norr om järnvägen är angivet som framtida bostadsområde. 0 0,5 1 1,5 2 km
Barriärer Figur 5:1. Boende, arbetsplatser ochstudieplatser ochviktiga målpunkter De två påtagligaste barriärerna i Kalix är järnvägen i norr och E4 tillsam- . mans med Kalixälven i söder. Bron över Kalixälven har därför stor betydel- +!,)8 se för tillgängligheten till bl a Rolfs strax väster om brofästet. Sydost om -ÍLPUNKTER OCH RËCKVIDD INOM M brofästet ligger Filipsborgs konferens och golfbanan. "OENDE !RBETSPLATSER Biltillgänglighet M Från E4 finns två huvudinfarter till samhället, en i väster och en i öster. De 2# stora trafikflödena i Kalix finns på E4 och Centrumvägen. Järnvägsgatan, .ATURBRUKSGYMNASIUM som passerar det planerade resecentrumläget, har låg trafikbelastning.
Busstillgänglighet %LECTROPOLIS "EF JËRNVËGSSTATION
Busstationen i Kalix ligger i direkt anslutning till E4 och centrum. Järn- &OLKETS HUS5NIVERCITY &URUHEDSSKOLAN 'YMNASIUM 4RËTEKNINSKT GYMNASIUM vägen går strax norr om centrum och merparten av tätorten. Busstrafiken +OMMUNHUS består av interregional och regional kustbusstrafik, lokal kommuntrafik "USSTERMINAL +ALIX 3JUKHUS samt tre tätortslinjer/servicelinjer. Vid utbyggnad av persontrafik på Haparr- andabanan bör en översyn av servicelinjerna göras i syfte att skapa kopp- lingar mellan tätortens alla delar och regionaltågstationen. Viss anpassning % av gatunätet kan vara nödvändig. I anslutning till regionaltågstationen bör såväl hållplats för lokalbuss som Flygfoto över Kalix centrum. Till vänster E4 och därintill nuvarande Buss- Figur 5:2. Viktiga målpunkter och verkligt gångavstånd. Grön ytare- hållplats för den regionala busstrafiken eftersträvas. terminal. presenterar området som nås inom 1000 m från resecentrum i Kalix via EHÀQWOLJWYlJV\VWHP
30 5. Kalix
)LJXU )XQNWLRQHURFKEHW\GDQGHWUDÀNÁ|GHQL GC-tillgänglighet Kalix tätort. Nya gång- och cykelstråk behövs för att Kalix gång- och cykelnät är relativt väl utvecklat. Ny gång- och cykelkopp- Planerat bostadsområde N NRSSODUHVHFHQWUXPWLOOFHQWUXPRFKVMXNKXVPÁ Kalix ling behövs dock från resecentrumläget och söderut mot centrum och sjukk- Lokalbuss H Befintligt huset. För att erbjuda smidiga och gena kopplingar till/från resecentrum H Behov behöver även gång- och cykelkopplingar i öst-västlig riktning förbättras. RC Naturbruksgymnasium GC-stråk H Befintligt Bland annat till/från målpunkterna Furhedsskolan och Träteknisk gymna- Behov sium samt arbetsplatserna vid Electropolis och Kalix sjukhus. I Trafik- och Trafikflöden H Bef järnvägsstation gatumiljöplanen för Kalix centralort finns planer på dessa förbättringar. Electropolis Fordon/dygn H H H 10000 H H Trätekninskt gymnasium Förtätning Folkets hus/Univercity H Furuhedsskolan - Gymnasium 5000 Kommunhus H 2000 Norr om järnvägen finns planer på ett nytt bostadsområde. Med en plan- Kalix Sjukhus 0 250 m skild GC-bro över såväl järnväg som Järnvägsgatan får området god till- Rolfs såg Bussterminal gänglighet till såväl perrong som till centrumbebyggelse och närliggande skolor.
Kalix Folkhögskola
Filipsborg, konferensanläggning
Nytt GC stråk Ny GC-bro kopplar planerat Bil bostadsområde till rese- Buss centrum och Kalix centrum Gång & cykel Bussangöring
C H Ny perrong Ny GC-koppling till/från HKP C Betongvägen verksamhetsområden, T gymnasium mfl. Parkering
Ny rondell C
Järnvägsgatan
Nytt GC stråk till /från centrum
0 25 50m N )LJXU )XQNWLRQVVNLVV|YHU.DOL[UHVHFHQWUXP6NLVVHQlUXWYHFNODGIUnQHQLOOXVWUDWLRQDY0$)DUNLWHNWHUI|U.DOL[NRPPXQ Folkets Hus är en viktig målpunkt i Kalix.
31 6. Boden +ALIX 0ITEÍ *ËVRE 3ËVAR "ODEN ,ULEÍ # +ALLAX 2OSVIK "YSKE "UREÍ 5RSVIKEN 3KE Í &LP"URTRËSK (APARANDA 3UNDERBYN 3ÚRBYARNA .ORRFJËRDEN 3KELLEFTEÍ # 2OBERTSFORS ,45.OTVIKEN +ÍGE %RSMARK
6. Boden "ODEN # KM KM KM "/$%. )NVÍNARE )NVÍNARE OCH KM !RBETSPLATSER ARBETSPLATSER 3TUDIEPLATSER 6.1 Generella förutsättningar 'YMNASIUM Boden kommun har ca 28 300 invånare, varav ca 19 100 bor i tätorten. KM Boden ligger 36 km från Luleå. Staden genomgår förnärvarande en stor strukturomvandling. Flera av orr- )NVÍNARE KM
tens regementen har lagts ned och sjukhuset har flyttat sin verksamhet till !RBETSPLATSER &ISKEHAMN 0LANERADE det nya Sunderbyns sjukhus. 3MÍBÍTSHAMN BOSTËDER 3TORSTENSGRUNDET 2# 2ESE
CENTRUM 3TORSTENGRUNDET 0LANERADE Bodens garnison är dock fortfarande en av Sveriges starkaste och består VERKSAMHETS ,ILLA 3VINÚREN OMRÍDEN numera, förutom av Norrbottens regemente, även av Norra militärdistrikts- #ENTRUM 3TUDIEPLATSER staben, Artilleriregementet samt Försvarsmaktens logistik, som bland annat "USS STATION leder försörjningsdivisionen. .ORRA MILITËR ) Trots de stora offentliga nedskärningarna i Boden har orten en stark ställ- /HGVWUnNlUYLNWLJDI|UV\QVNDGDGHV DISTRIKTET ning, med bl a småindustri och tjänsteföretagande. 'YMNASIUM P|MOLJKHWHUDWWU|UDVLJVlNHUW'HW- &-LOG ta exempel från Boden visar hur "ODEN Med regionaltågtrafik i befintlig sträckning mellan Luleå och Kalix får Bo- 'ARNISIONS TRAVET SURÀOHUDGHSODWWRURFKIlUJNRQ- MUSEUM &D A dens resecentrum betydelse både för Malmbanestråket och Haparandaba- traster skapar ett tydlig ledstråk. (ELIKOPTER SKVADRONEN nestråket samt som bytespunkt. Resecentrumläget i staden har vissa brister. Förskjutning av plattformarna och förbättrad gång- och cykeltillgänglighet &D ! . behöver prövas parallellt med förbättrad tillgänglighet och samhällsplane- ringsanpassning till befintligt stationsläge. 4ILL ,ULEÍ
6.2 Tillgänglighet och funktion KM Figur 6:1. Boende, arbetsplatser, studieplatser och viktiga målpunkter i Boden tätort. %HE\JJHOVHRFKWUDÀNVLWXDWLRQLRPUnGHW Bebyggelse Avståndet mellan resecentrum och centrum är ungefär 1 km. Kungsga- N tan har relativt tät bebyggelse utom vid Brännastrand, där vattenkontakt 1 km finns på bägge sidor. Centrumkvarteren har hög exploatering, som minskar påtagligt i kvarteren utanför det kommersiella centrumet. Bebyggelsen är i huvudsak blandad mellan handel och boende. Utanför centrum övergår bebyggelsen delvis i flerbostadshus och till enfamiljhus av varierande storr- ? lek. Tempererat bad ? Norrbottensgårdarna Busstation Öster om resecentrum finns Erikslund och Fagernäs med ca 2000 boende. Gymnasium RC Deras tillgänglighet till resecentrum är begränsad till Garnisonsgatans pas- Fagernäs sage under järnvägen. Med förbättrad tillgänglighet över bangården skulle Stadshus ca 1000 personer ytterligare kunna nå resecentrum med maximalt 1 km gångavstånd (se figur 6.1). Idag är avståndet betydligt längre. Centrum Nordpoolen Äventyrsbad BODEN Målpunkter och räckvidd 1000 m Även Sanden, söder om centrum och Bodån, skulle få förbättrad tillgäng- kniska universitet Befintligt Nya GC kopplingar Boende 3 200 5 100 lighet om kopplingarna till området förbättrades. Arbetsplatser 1 200 1 900 I Boden finns ett antal områden, som efter försvarsomställningarna de 0 250 500 m senast åren övergått till civil verksamhet. För att underlätta omvandlingen 6nYlOSDUNHULQJVSODWVHUI|UIXQNWLRQVKLQGUDGHRFKF\NHOSDUNHULQJDU Figur 6:2. Viktiga målpunkter ochverkligt gångavstånd. Grönyta repre- till annan verksamhet behöver gång- och cykelkopplingarna från resecen- undertak är välutbyggtvid bussterminalenvid I19 i Boden. VHQWHUDURPUnGHWVRPQnVLQRPPIUnQ5&L%RGHQYLDEHÀQWOLJW trum och till dessa områden stärkas bl a längs östra stranden av Bodån. YlJV\VWHP5|G\WDYLVDURPUnGHQVRPQnVLQRPPPHG\WWHUOL- gare barriäröverbryggande gång- och cykelkopplingar.
32 6. Boden
5HVHFHQWUXP Busstillgänglighet Bodens resecentrum har redan under 2005/2006 omvandlats för att kunna Det nybyggda resecentrumet vid nuvarande tågstationen blir fullvärdigt ta emot såväl järnvägstrafik som busstrafik. Nya ytor för modern busstra- med tågtrafik, busstrafik och bussgodsverksamhet. Två av Bodens fyra tätt- fik har färdigtställts, där både lokal- och regionalbusstrafiken kan angöra. ortslinjer betjänar resecentrum. Ytterligare en bytespunkt mellan tätortstra- Bussgods har flyttat till nya lokaler i anslutning till terminalen. Angöring fiken och övrig busstrafik finns vid I19 (se figur 6:3). Översyn bör göras av för bilar och taxi har förbättrats. Taxi har fått uppställningsplatser och nya tätortstrafiken inför framtida utbyggd tågtrafik för att söka åstadkomma lokaler i stationsbyggnaden och kan, efter avtal med Länstrafiken, erbjuda bättre kopplingar till/från resecentrum. resenärerna service inom resecentrumet, bl a ledsagning. GC-tillgänglighet Barriärer En ny gång- och cykelpassage österut över/under järnvägen/bangården Lokaliseringen och storleken på Bodens bangård medför att stora delar av skulle bidra till ökad tillgänglighet för boende i Erikslund och Fagernäs till stadens östra delar endast har tillgång till en koppling till resecentrum, både resecentrum och Bodens centrala delar. Garnisonsgatan. Mellan resecentrum och centrum når man relativt smidigt via Kungsgatan, men avståndet är förhållandevis långt, ca 1000 m. För att Perrongen bör även bli tillgänglig från perrongändarna för att förbättra till- nå södra delarna av Boden, däribland f d Ing 3 och 1:a Helikopterskvadro- gängligheten inom resecentrum. Nuvarande situation där perrong endast nens område, behöver såväl Bodån som järnvägen till Luleå passeras. nås vid stationsbyggnad begränsar tillgängligheten och kan skapa onödiga konflikter med bl a bussgodsterminalen. Biltillgänglighet Förtätning De största trafikflödena i Boden finns längs Garnisonsvägen, Lulevägen Området i stråket mellan centrum och resecentrum är intressant för utt- samt Garnisonsgatan. Garnisonsvägen har därmed stor betydelse för ge- veckling av en axel med verksamheter och bostäder. Ökad stadsmässighet i nomfartstrafiken i Boden och kopplingen mellan Bodens västra delar och stråket bidrar till att resecentrum och centrum sammanvävs, resecentrum resecentrum. upplevs därmed tillgängligare. Ankommande resenärer i bil erbjuds parkering söder om resecentrum för ca 20 bilar samt en större norr om resecentrum. Avståndet från den senare till perrong är förhållandevis långt, eftersom perrongen endast kan nås via Information om tågens avgångar och stationsbyggnadens södra ände. ankomsterkan visas vid bl a bilangö- ringen till Bodens resecentrum.
"/$%. M ( ,OKALBUSS . Bil Buss ( 2EGIONALBUSS Gång & cykel '# STRÍK ( "USS "EFINTLIGT TERMINAL ( "EHOV ( 2# 4RAFIKFLÚDEN ( Korttidsparkering ca 30 pl Långtidsparkering ca 74 pl &ORDONDYGN"EF JËRNVËGS STATION ( Resenärsparkering ca 24 pl ( ( T HKP Parkering ( Parkering #ENTRUM 4ILL *OKKMOKK Parkering P Buss angöring Bussgods GC-koppling med cykel-P vid norra perrongänden C C Väderskyddade väntkurer C ( kan vara av intresse
( Spår 1 endast för godstrafik ) GC-koppling 4ILL ,ULEÍ med cykelparkering 'ARNISIONS vid södra perrong- Förflyttning mellan MUSEUM 5TVECKLINGS änden skulle öka GC-koppling österut Perrong &-LOG OMRÍDE "ODEN perronger sker via tillgängligheten skulle öka tillgängligheten N TRAVET gångtunnel 0 25 50m )LJXU )XQNWLRQHURFKEHW\GDQGHWUDÀNÁ|GHQL%RGHQVFHQWUDORUW Gång- och cykelkoppling via södra perrongänden skulle öka tillgäng- ligheten till resecentrum. )LJXU )XQNWLRQVVNLVV|YHUEHÀQWOLJWUHVHFHQWUXPL%RGHQ
33