DOCSLIB.ORG

7-09-07 Bygg-T Och Miljönämnden

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
7-09-07 Bygg-T Och Miljönämnden NORRTÄLJE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum KOMMUN 2017-09-07 Bygg-t och miljönämnden Plats och tid Norrtälje-salen 2017-09-07, kl. 15.10 -16.20 Beslutande Enligt förteckning övriga deltagande Sara Helmersson, bygg- och miljödirektör Anna Keskitalo, byglovchef Carl Wesslén, miljö- och hälsoskyddchef Gitte Binder, sekreterare Hilde Axelsson, bygglovshandläggare Robin Samuelsson, praktikant bygglov Utses att justera Roland Brodin (M) Justeringens plats och tid Bygg- och miljökontoret 2017-09-13 kl. 08.00 Underskrift Sekreterare ........................................................................ Paragraf 58-70 Gitte Binder Roland Brodin ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Bygg- och miljönämnden Sammanträdesdatum 2017-09-07 Datum för anslags Datum för anslags uppsättande 2017-09-14 nedtagande 2017-10-05 Förvaringsplats för protokollet Bygg- och miljökontoret, Estunavägen 14, Norrtälje Underskrift Gitte Binder Utdragsbestyrkande NORRTÄLJE BYGG- och MILJÖNÄMND Närvarolista 2017-09-07klockan: 15.10-16.20 LEDAMÖTER NÄRVARO VOTERING NAMN JA NEJ ANMÄLT JA NEJ AVSTÅR FÖ R H IN D E R Margareta Lundgren (S) ordf X Gunnar Kjelldahl (C) 1:e vice ordf X Ingmar Wallén (M) 2:e vice ordf X Lennart Svenberg (S) X Ethel Söderman Sandin (S) X Bertil Norstedt (S) X Stefan Lindskog (C) X Kai Larsson (MP) X Roland Brodin (M) X Annette Tagesson (M) X Svante Norström (M) X Ingela Brinkefeldt (V) X Mikael Strandman (SD) X ERSÄTTARE NÄRVARO VOTERING NAMN JA NEJ ANMÄLT JA NEJ AVSTÅR FÖRHINDER TJÄNSTGÖR Poul Ahlgren (S) X X (Söderman- Sandin) Mats Buhre (S) X Lena Svenonius (S) X RalfLennholm (S) X Lilja Olander (C) X Emil Forslund Dahl (C) X Johannes Kroon Kärkkäinen (MP) X Åsa Malmström (M) X Susanne Hallqvist (M) X Christian Östman (M) X Ulf Zakrisson (L) X Lars Nilsson (ROOP) X Karl-Göran Edberg (SD) X Sida NORRTÄLJE 1(2) KOMMUN Bygg- och miljönämnden 2017- 09-07 Innehållsförteckning Upprop Val av justerare, tid och plats Ändringar i föredragningslistan. Ärenden 1. Allmän information §58 2. Delgivningar/Meddelanden §59 3. Anmälan delegationsbeslut §60 BYGGLOVÄRENDEN 4. Dnr 2017-857 Bergshamra 1:73 §61 Uttagande av byggsanktionsavgift avseende olaga uppförd tillbyggnad av fritidshus 5. Dnr 2015-2674 Björhövda 3:1 § 62 Föreläggande om rättelse avseende olaga uppförd tillbyggnad av sjöbod och nybyggnad av altan 6. Dnr 2016-645 Edeby 6:46 § 63 Föreläggande om rättelse avseende olaga uppförd garagebyggnad 7. Dnr 2016-1233 Finnala 6:3 § 64 Föreläggande om rättelse avseende ovårdad tomt (fL Datum Sida Norrtälje kommun 2017-09-11 2(2) 8. Dnr 2015-2441 Oxhalsö 2:39 § 65 Föreläggande om rivning avförfallen komplementbyggnad (lada) 9. Dnr 2016-3507 Skebo 1:302 §66 Föreläggande om rättelse avseende olaga uppförd bilskrot MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDÄRENDEN 10. Dnr 2014-1725 Sundsta 4:130 §67 Anmälan enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om användande av skjutbana 11. Dnr 2017-2384 Tälje 3:1,5:1, 5:46 m.fl. §68 Överlåtelse av tillsynsansvar enligt miljötillsynsförordningen gällande hamnverksamhet i Norrtälje hamn ÖVRIGA ÄRENDEN 12. Dnr 2017-2052 Arkivbeskrivning med tillhörande bilagor för bygg- och § 69 miljönämnden samt bygg- och miljökontoret 13. Dnr 2017-2056 Gallring av information av tillfällig eller ringa betydelse hos bygg- § 70 och miljönämnden och bygg- och miljökontoret SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) NORRTÄLJE Datum i KOMMUN Bygg- och miljönämnden 2017-09-07 bmn § 58 Allmän information Bygg- och miljödirektör Sara Helmersson och ordförande Margareta Lundgren informerar om 1. Miljösamverkan. Bygg- och miljödirektör Sara Helmersson informerar om 2. Stärkt livsmedelskontroll genom ökad kommunal samverkan. 3. Kontorets utredning om samverkan med Täby kommun inom livsmedelskontrollen. 4. Remiss om Landsbygds- och skärgårdsutvecklingsprogrammet. 5. Överklagade beslut samt principiellt viktiga beslut. 6. Delegationsbeslut. Bygg- och miljönämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (26) NORRTÄLJE Datum KOMMUN 2017-09-07 tBygg- och miljönämnden bmn § 59 Delgivningar / Meddelanden LÄNSSTYRELSEN Dnr 2014-2669 Beslut från Länsstyrelsen 2017-06-16, beteckn 526-34438-2015 Prövning av Norrtälje kommuns beslut att medge strandslcyddsdispens för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten Alsvik 3:85. - Länsstyrelsen beslutar att upphäva nämndens beslut den 14 september 2015 att medge strandslcyddsdispens för nybyggnad av ett enbostadshus på fastigheten. Dnr 2016-1937 Beslut från Länsstyrelsen 2017-06-09, beteckn 403-24158-2017 Överklagande av Länsstyrelsens beslut avseende fastigheten Blidö 1:362 (403-446-2017) Länsstyrelsens beslut den 4 maj 2017 har överklagats i rätt tid av Dnr 2016-2632 Beslut från Länsstyrelsen 2017-07-19, beteckn 5051-215-2017 Överklagande av ett beslut att avskriva ett tillsynsärende angående åtgärder i strandskyddsområde inom fastigheten Blidö-Boda 1:36 från vidare handläggning - Länsstyrelsen bifaller överklagandet och upphäver nämndens beslut den 9 december 2016, dnr 2016-2632 och återförvisar ärendet till nämnden för erforderlig handläggning. Dnr E 2016-1126 Beslut från Länsstyrelsen 2017-07-10, beteckn 5051-5656-2017 Överklagande av bygg- och miljönämndens beslut om föreläggande om försiktighetsåtgärder vid användande av massor eller avfall för anläggningsändamål på fastigheten Dillingby 1:10. - Länsstyrelsen förbjuder den anmälda verksamheten. - Länsstyrelsen avslår ^^^ ^^^ftalcan d e om att Länsstyrelsen ska förelägga Dillingby HB att ta bort redan utlagda massor. Dnr E 2016-2685 Beslut från Länsstyrelsen 2017-05-09, beteckn 505-12560-2017 Överklagande av beslut om avvisning av överklagande som för sent inkommet gällande fastigheten Edebo-Hammarby 4:6 - Länsstyrelsen avslårverklagande. Utdragsbestyrkande (4Ä SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(26) NORRTÄLJE Datum KOMMUN Bygg- och miljönämnden 2017-09-07 bmn § 59 Delgivningar / Meddelanden LÄNSSTYRELSEN forts... Dnr E 2016-2688 Beslut från Länsstyrelsen 2017-05-09, beteckn 505-12572-2017 Överklagande av beslut om avvisning av överklagande som för sent inkommet gällande fastigheten Edebo-Hammarby 4:15. - Länsstyrelsen avslår överklagandet. Dnr E 2016-2701 Beslut från Länsstyrelsen 2017-05-09, beteckn 505-12645-2017 Överklagande av beslut om avvisning av överklagande som för sent inkommet gällande fastigheten Edebo-Skälby 8:6. - Länsstyrelsen avslår överklagandet. Dnr 2017-1620 Beslut från Länsstyrelsen 2017-07-06, beteckn 526-30961-2017 Prövning av Norrtälje kommuns beslut att medge strandslcyddsdispens på fastigheten Edeby 5:27. - Länsstyrelsen beslut att prövning ska ske av nämndens beslut den 29 juni 2017 att medge strandskyddsdispens för sjöbod på fastigheten. Dnr 2017-1733 Meddelande från Länsstyrelsen 2017-05-24, beteckn 282-17910-2017 Information om ansökan om förprövning av djurstall på fastigheten Finsta 1:66. -För kännedom Dnr 2017-1757 Beslut från Länsstyrelsen 2017-05-22, beteckn 43111-18983-2017 Beslut om tillstånd till ingrepp i fomlämning RAÄ-nr Frötuna 118:1, fastigheten Frötuna- Nodsta 8:9. - Länsstyrelsen lämnar tillstånd enligt 2 kap 12 § kulturmiljölagen för att anlägga yta för jordtillverkning inom fomlämningsområdet till RAÄ Frötuna 118:1. Tillstånd för åtgärderna gäller två år från beslutsdatum med i beslutet angivna villkor. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(26) NORRTÄLJE Datum KOMMUN 2017-09-07 $Bygg- och miljönämnden bmn § 59 Delgivningar / Meddelanden LÄNSSTYRELSEN forts... Dnr 2017-243 Beslut från Länsstyrelsen 2017-06-21, beteckn 40321-8656-2017 Överklagande av beslut att bevilja bygglov för fasadändring av enbostadshus inom fastigheten Gransäter 13. - Länsstyrelsen avslår överklagandet. Dnr 2016-2986 Beslut från Länsstyrelsen 2017-06-22, beteckn 40321-8631-2017 Överklagande av beslut att avskriva ärende om klagomål på byggnadsåtgärder inom fastigheten Gransäter 13 från vidare handläggning. - Länsstyrelsen avslår överklagandet. Dnr 2016-3325 Beslut/meddelande från Länsstyrelsen 2017-05-29, beteckn 403-21893-2017 Överklagande av Länsstyrelsens beslut avseende fastigheten Glyxnäs 3:20 (4032-9945-2017) - Länsstyrelsens beslut den 5 maj 2017 har överklagats i rätt tid av Dnr 2016-3325 Beslut från Länsstyrelsen 2017-08-02, beteckn 505-33599-2017 Överklagande av Länsstyrelsens beslut avseende fastigheten Glyxnäs 3:20 (5051-8030-2017) - Länsstyrelsens beslut den 5 maj 2017 har överklagats i rätt tid av Dnr E 2016-2196 Beslut från Länsstyrelsen 2017-05-09, beteckn 535-30638-2016 Anmälan om vattenverksamhet gällande anläggande av brygga och muddring på fastigheten Håtö 2:179. - Länsstyrelsen förbjuder den anmälda vattenverksamheten. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(26) NORRTÄLJE Datum KOMMUN 2017-09-07 tBygg- och miljönämnden bmn § 59 Delgivningar / Meddelanden LÄNSSTYRELSEN forts... Dnr E 2016-3047 Beslut från Länsstyrelsen 2017-05-09, beteckn 535-39195-2016 Anmälan om vattenverksamhet gällande muddring på fastigheten Håtö 2:180. - Länsstyrelsen förbjuder den anmälda vattenverksamheten. Dnr E 2016-2347 Beslut från Länsstyrelsen 2017-05-11, beteckn 535-29006-2016 Anmälan om vattenverksamhet gällande muddring på fastigheten Håtö 2:181. - Länsstyrelsen förbjuder den anmälda vattenverksamheten. Dnr 2017-24 Beslut från Länsstyrelsen 2017-06-26, beteckn 4032-11201 Överklagande av ett beslut att bevilja bygglov för tillbyggnad av en komplementbyggnad med en altan på fastigheten Kolsvik 6:13. - Länsstyrelsen avslår överklagandet. Dnr 2017-152 Delbeslut från Länsstyrelsen 2017-07-11, beteckn 403-22303-2017 Överklagande
Load more

Recommended publications
  • Printable Version GOOD
    perspective Master of Science Thesis Master of Science Stockholm, Sweden 2008 Sweden Stockholm, LAURA MORENO DEL CAMPO LAURA Evaluation of route alternatives alternatives of route Evaluation for a new railway line to Norrtälje/ a new railway for Kapellskär from a passenger traffic a passenger from traffic Kapellskär Laura Moreno DEL Campo Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective KTH 2008 www.kth.se TEC-MT 08-005 TEC-MT TEC-MT 08-005 Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective Master thesis April 2008 Laura Moreno del Campo Division of Transportation and Logistics KTH Railway Group Laura Moreno del Campo Contents Foreword 5 Summary 7 1 Introduction 9 1.1 Background and delimitation 9 1.2 Goal 12 1.3 Methodology 13 2 Market analysis 15 2.1 Today’s Public transport network 15 2.2 Traffic with Finland 19 2.3 Population and travel demand 21 2.4 Market requirements on future passenger train services 28 3 Route alternatives 35 3.1 Alternative 1: Solna – Åkersberga - Norrtälje 36 3.2 Alternatives 2a, 2b: Stockholm – Märsta/Arlanda – Norrtälje 53 3.2.1 Alternative 2a: Stockholm – Märsta - Norrtälje 53 3.2.2 Alternative 2b: Stockholm – Arlanda - Norrtälje 64 3.3 Alternative 3: Stockholm – Vallentuna - Norrtälje 74 3.4 Summary 83 4 Traffic and infrastructure 85 4.1 Coordination with freight traffic 85 4.2 Integration with train services on the existing infrastructure 87 4.3 Integration with connecting bus network 88 4.4 Timetable scenarios 89 4.5 Rolling stock 92 5 Simulation 95 5.1 Simulation tool RailSys® 95 5.1.1 Introduction 95 5.1.2 Simulation 99 5.2 Results 107 5.3 Analysis of results 109 6 Conclusions and recommendations 113 7 Literature 119 - 2 - Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective.
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Program För Utbyggnad Av Cykelvägar I Norrtälje Kommun
    Program för utbyggnad av Cykelvägar i Norrtälje kommun Antagen av kommunfullmäktige 2004-09-13 Innehåll 1. Inledning 1 2. Beskrivning av befintliga förhållanden och behov 2 2.1 Tidigare utredningar 2.2 Befintliga cykelstråk och behov 3. Sammanfattning och prioritering 7 4. Bilagor 12 4.1 Kommunala projekt i prioritetsgrupp 1. 4.2 Kommunala projekt i prioritetsgrupp 2. 4.3 Kartbilagor 1. Inledning Cykeln har en given plats i ett långsiktigt hållbart transportsystem. Den har många och självklara fördelar; den kräver litet utrymme, den är energisnål, bullrar inte och medför inga luftföroreningar. Om vi förbättrar cykelvägnätet i vår närmiljö skulle säkerligen fler människor än nu cykla till jobbet, till skolan och på fritiden. Detta anses kunna få en stor betydelse för folkhälsan. Servicekontoret fick 1999 i uppdrag att klarlägga behovet av gång- och cykelvägsstråk i kommunen. Syftet är att öka säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister. Bak- grunden är att många oskyddade trafikanter upplever trafiksäkerhetsrisker, särskilt i de mindre tätorterna och på leder mellan orterna. Arbetet med GC-programmet påbörjades 1999 som ett förvaltningsövergripande projekt med en inventeringsdel. På grund av resursbrist och omprioriteringar hos deltagande förvaltningar avstannade emellertid processen vid sekelskiftet. En bidragande orsak var troligen en alltför detaljerad ambitionsnivå, då man strävade efter att få med samtliga gång- och cykelvägar inom kommunen. En annan orsak var att vi saknade och fortfarande saknar den trafiknätsanalys för de största tätorterna som skulle utgjort ett underlag för utredningen och underlätta prioriteringarna mellan olika GC-projekt. En trafiknätsanalys hade gett en mer detaljerad bakgrundinformation om trafiksäkerhetsrisker i hela vägnätet. För att kunna starta om och fullfölja projektarbetet har det varit nödvändigt att ändra inriktningen något så att man utför utredningen etappvis.
    [Show full text]
  • Sveriges Populäraste Landsbygd- Norrtälje
    Sveriges populäraste landsbygd- Norrtälje 1 Detta är Norrtälje Areal 5869 km2 20/290 Landareal 2015 km2 42 Havsareal 3755 km2 2 Sjöareal 98,63 km2 77 Största orter Norrtälje (), Rimbo (), Hallstavik (), Älmsta (), - Bergshamra (). Största sjöar Erken (23,3 km2), Skedviken (8,3), Limmaren - (5,4) Gavellångsjön (5,3) Närdingen (4,0) Högsta höjd (58,2 m.ö.h.) - Folkmängd 62 392 (2019-09-30) 38 Invånare per km2 land 30,96 140 Andel boende på landsbygd ca 50 % Riket 15% Antal personer boende på landsbygd ( topp 3 - 1) ca 31 000 + Befolkningsutveckling i Kommunen 2006-2015 Tätorter + 5% och landsbygd +10 %. 2 532 byar (inkl småorter och tätorter) Statistiken visar tydligt en utveckling med förtätningar på landsbygden. Dessa förtätningar blir en så kallad småort som så småningom blir en tätort. Antalet småorter totalt har ökat med ca 30 st sedan år 2005. Det finns även en utveckling att kommunens större tätorter ökar genom att småorter och mindre tätorter växer samman med den större orten. Norrtälje och Bergshamra är aktuella exempel på detta. Aldrig nånsin har det bott fler personer på landsbygden i Norrtälje som det gör idag, men vissa områden minskar något medan andra delar växer desto mer. Framförallt områden med bra pendlingslägen, södra, västra och centrala delen av kommunen. 3 Topplistor Befolkningsökning i procent 2015-, kommuner med mer än 50 000 Plats 3 Befolkningsökning i kommuner med yta mer än 1000 kvadratkilometer Plats 1 Befolkningsökning i större kommuner med mer än 70 km avstånd mellan kommuncentra och storstadsregionscentra
    [Show full text]
  • NORRTÄLJE KOMMUN Bygg
    NORRTÄLJE SAMMANTRADESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum m KOMMUN Bygg- och miljönämnden 2010-01-28 Plats och tid Kommunhuset, Norrtälje-salen 2010-01-28 ki 15:00 -16:00 Beslutande Enligt förteckning övriga deltagande Sara Helmersson, W bygg- och miljöchef Tore Strömberg, enhetschef bygg/va Ann-Christine Karlsson, sekreterare Utses att justera Roland Larsson Justeringens plats och tid Bygg- och miljökontoret 2010-02-04, kl 11:00 Underskrift Sekreterare M^^^^^M^^-^ Paragrafer 1-15 Ann-Christine Karlsson år Ordförande //.' "Mate Huiiif / • ' Justerande N.> Roland Larsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat, Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Bygg- och miljönämnden Sammanträdesdatum 2010-01-28 Datum för anslags Datum för anslags uppsättande 2010-02-05 nedtagande 2010-02-26 Förvaringsplats för protokollet Bygg- och miljökontoret Estunavägen 14, Norrtälje Underskrift Ann-Christine Karlsson Utdragsbestyrkande NORRTÄLJE BYGG- och MILJÖNÄMND Närvarolista den: 28 januari 2010 klockan: 15.00 -16.00 LEDAMÖTER NÄRVARO VOTERING NAMN JA NEJ ANMÄLT JA NEJ AVSTÅR FÖRHINDER Mats Hultin (m) ordf X Roland Larsson (s) v. ordf X Ingmar Wallén (m) X Bo Hanson (m) X Annette Tagesson (m) X Eva Öländer (c) X Claes Holmström (c) X Berit Elisson (fp) X Olle Sandhaag (kd) X Margaretha Lundgren (s) X Ethel Söderman-Sandin (s) X Bertil Norstedt (s) X Lennart Svenberg (s) X ERSÄTTARE NÄRVARO VOTERING NAMN JA NEJ ANM TJÄNSTGÖR JA NEJ AVSTÅR FÖRHINDER vakant (m) Svante Norström (m) X X Agneta Schmiterlöw (m) X Margit Odelsparr (m) X Karin Broström (c) X Joakim Lind (c) X Mattias Andersson (fp) X Hans Lifsten (kd) X Holger Forsberg (s) X Bengt Sellin (s) X Jan Lundberg (s) X Emil Persson (s) X Britta Zetterström X Geschwind (v) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 2010-01-28 1(1) bmn § 1 Val av justerare Vid dagens sammanträde utses Roland Larsson (s) att tillsammans med ordförande Mats Hultin (m) justera dagens sammanträdesprotokoll, torsdagen den 4 februari 2010 kl.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • ÖVERSIKTLIG ÖVERSVÄMNINGSKARTERING LÄNGS NORRTÄLJEÅN Sträckan Husby-Sjuhundra Till Mynningen I Havet
    © Bakgrundskarta Lantmäteriet © Bakgrundskarta ÖVERSIKTLIG ÖVERSVÄMNINGSKARTERING LÄNGS NORRTÄLJEÅN Sträckan Husby-Sjuhundra till mynningen i havet Rapport nr: 43, 2015-11-17 2 3 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 651 81 Karlstad, Tel 0771-240 240, av WSP Sverige AB, 121 88 Stockholm-Globen, Arenavägen 7, Tel 010-722 50 00, Fax 010-722 87 93 Att mångfaldiga det innehåll i denna rapport som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, helt eller delvis, är tillåtet förutsatt att MSB anges som källa. Lantmäteriet har rättigheterna till bakgrundskartorna i rapporten. MSB diarienr: 2015-3578 Konsult ärendenr 10200198 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................ 6 2. Allmänt om översvämningskartering ...................................... 7 2.1 Flöden och återkomsttid ........................................................ 7 2.2 Uppdatering av den översiktliga översvämningskarteringen ....... 8 2.3 Användning av översvämningskartor....................................... 8 2.4 Immateriella rättigheter ........................................................ 9 3. Beräkningar - förutsättningar och genomförande ................. 10 3.1 Beräkning av flöden ............................................................ 10 3.2 Modellbeskrivning av vattendraget........................................ 13 3.3 Hydrauliska beräkningar ...................................................... 13
    [Show full text]
  • Stockholm–Hallstavik
    639 Stockholm–Hallstavik Giltighetstid Noter 13 december 2020–24 juni 2021 samt b Via Hallsta pappersbruk kl. 06.05 till Hallstaviks station. m Endast natt mot måndag–fredag. 16 augusti–11 december 2021 c Via Sättra vägskäl kl. 07.17 och Hallstaviks skola kl. 07.27. Hållplatser via Häverödal trafikeras ej. n Endast natt mot lördag, söndag d Utgår från Långsjöskolan kl. 14.55. Turen går ej 23/12–8/1, 1–5/3, 6–9/4, 14/5, 11–24/6 och helgdag. och 1–5/11. e Avgår från linje 625/644/655/665 hållplatsläge vid vändplanen. Hållplatsen på E18 trafikeras ej. Övrig information g Fortsätter till Västertorp med ankomst 18.25 resp 19.18. Anslutning till Östhammar, se UL857. 639 Måndag–fredag 676 676 Stockholm (Tekn. högsk.) 05.35 05.50 06.30 07.00 07.30 08.00 08.30 09.00 10.00 11.00 12.00 12.40 13.40 14.20 Danderyds sjukhus ank 05.45 06.00 06.40 07.10 07.40 08.10 08.40 09.10 10.10 11.10 12.10 12.50 13.50 14.31 Danderyds sjukhus avg 05.47 06.02 06.41 07.11 07.41 08.11 08.41 09.11 10.11 11.11 12.11 12.51 13.51 14.32 Söderhalls trafikplats 06.20e 06.35e 07.09 07.39 08.09 08.39 09.09 09.39 10.39 11.39 12.39 13.20 14.20 15.02 Rimbo station 05.20 06.36 06.51 07.26 07.56 08.26 08.56 09.26 09.56 10.56 11.56 12.56 13.37 14.37 14.58d 15.20 Edsbro centrum 05.38 06.56 07.45 10.15 12.15 13.56 15.27d 15.40 Unungehöjden södra 05.42 07.00c 07.50 10.20 12.20 14.01 15.45 Hallstaviks station 06.10 07.34 08.19 10.49 12.49 14.31 16.15 Stockholm (Tekn.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Så Kontrolleras Ditt Dricksvatten
    hösten 2016 Så kontrolleras ditt dricksvatten Rekordhögt ”Varje tisdag skickar vi prover för analys” Nöjd-kund-index 2016 Årets NKI-undersökning bland invånarna gav samman- Varje vecka, året runt, säkerställs kvaliteten på det kommunala dricksvattnet genom dessutom ett UV-aggregat för desinfek- fattningsvärdet 77 – det högsta någonsin sedan Veolia vattenprover. Idag kommer vattnet dels från Mälaren via Norrvatten, dels från nio tion som tar bort bakterierna om man år 2002 började arbeta för Norrtälje kommun. Under- lokala vattenverk som ägs av Norrtälje kommun och sköts av Veolia. Mikrobiologiska skulle behöva använda vattnet. sökningen görs årligen. och kemiska vattenprover tas både i vattenverket, ute på ledningsnätet samt i De föregående 14 åren har motsvarande värde varierat offentliga lokaler. Proverna tas regelbundet i enlighet med Livsmedelsverkets Delar ni upp driften av dricksvatten och från 64 till 75. Årets undersökning utfördes av det obero- föreskrifter. För att ta reda på mer om dricksvattnets kvalitetssäkring träffar vi Timo avloppsvatten? ende enkätföretaget Markör. Enkäten skickades till 1 225 – Absolut. Avloppsreningsverk har slumpmässigt utvalda personer som har kommunalt Mäkinen, driftchef vattenproduktion, på Veolias kontor på Campus Roslagen. mycket fler bakterier, även i luften, än vatten och avlopp. Deltagarna var alla i åldern 18–79 år vattenverk. Så av hygienskäl har vi olika och invånare i Norrtälje kommun. Vilka får idag sitt vatten från Norrvatten? personal inom dricks- respektive avlopps- I årets enkät angav 72 % av invånarna att dricksvatt- – De som bor i Norrtälje, Rimbo, Bergshamra, vatten. Personal som varit inne i ett av- nets kvalitet är ganska eller mycket bra, att jämföra med Svanberga, Nysättra, Finsta, Rånäs, Spillersboda, loppsreningsverk måste byta kläder för att 64 % i fjolårets enkät.
    [Show full text]
  • Mål Och Budget 2018-2020 Tar Sin Utgångspunkt I Kommunens Översiktsplan, Som Sträcker Sig Fram Till 2040
    Mål&Budget 2018-2020 1 2 Innehåll 1 INLEDNING ____________________________________________________________________________ 6 2 VISION __________________________________________________________________________________7 3 VÄRDEGRUND _________________________________________________________________________ 8 4 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING ____ 10 4.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål 2018-2020 _________________________________________ 10 4.2 God ekonomisk hushållning ______________________________________________________________ 11 5 EN SAMMANHÅLLEN KOMMUN ________________________________________________________ 12 6 HÅLLBAR TILLVÄXT OCH UTVECKLING __________________________________________________ 13 7 BARN OCH UNGAS FRAMTID ___________________________________________________________ 17 8 TRYGG VÄLFÄRD I FRAMKANT _________________________________________________________ 18 9 NORRTÄLJE KOMMUN SOM ARBETSGIVARE ____________________________________________ 20 9.1 Norrtälje kommuns övegripande personalmål och mått ______________________________________ 22 10 JÄMSTÄLLDHET _______________________________________________________________________ 23 11 KOMMUNENS ARBETE MED KLIMAT OCH MILJÖ ________________________________________ 24 12 HÅLLBAR STYRNING, NORRTÄLJES STYR- OCH LEDNINGSSYSTEM ______________________ 25 12.1 Arbetssätt och strukturer i styr- och ledningssystemet ______________________________________ 25 12.2 Kvalitet ________________________________________________________________________________ 27
    [Show full text]
  • Biosecurity and Livestock Production
    Biosecurity and livestock production The proceedings of a Nordic-Baltic seminar on biosecurity highlighting experiences gained in livestock production, and future challenges with special reference to motivation, training and economic aspects, 6–8 May 2014, Rimbo, Sweden Biosecurity and livestock production The proceedings of a Nordic-Baltic seminar on biosecurity highlighting experiences gained in livestock production, and future challenges with special reference to motivation, training and economic aspects, 6–8 May 2014, Rimbo, Sweden Elisabet Lindal and Jørgen M. Westergaard TemaNord 2016:504 Biosecurity and livestock production The proceedings of a Nordic-Baltic seminar on biosecurity highlighting experiences gained in livestock production, and future challenges with special reference to motivation, training and economic aspects, 6–8 May 2014, Rimbo, Sweden Elisabet Lindal and Jørgen M. Westergaard ISBN 978-92-893-4456-2 (PRINT) ISBN 978-92-893-4454-8 (PDF) ISBN 978-92-893-4453-1 (EPUB) http://dx.doi.org/10.6027/TN2016-504 TemaNord 2016:504 ISSN 0908-6692 © Nordic Council of Ministers 2016 Layout: Hanne Lebech Cover photo: ImageSelect Print: Rosendahls-Schultz Grafisk Printed in Denmark This publication has been published with financial support by the Nordic Council of Ministers. However, the contents of this publication do not necessarily reflect the views, policies or recom- mendations of the Nordic Council of Ministers. www.norden.org/nordpub Nordic co-operation Nordic co-operation is one of the world’s most extensive forms of regional collaboration, involv- ing Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden, and the Faroe Islands, Greenland, and Åland. Nordic co-operation has firm traditions in politics, the economy, and culture.
    [Show full text]