DOCSLIB.ORG

Sveriges Populäraste Landsbygd- Norrtälje

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sveriges Populäraste Landsbygd- Norrtälje Sveriges populäraste landsbygd- Norrtälje 1 Detta är Norrtälje Areal 5869 km2 20/290 Landareal 2015 km2 42 Havsareal 3755 km2 2 Sjöareal 98,63 km2 77 Största orter Norrtälje (), Rimbo (), Hallstavik (), Älmsta (), - Bergshamra (). Största sjöar Erken (23,3 km2), Skedviken (8,3), Limmaren - (5,4) Gavellångsjön (5,3) Närdingen (4,0) Högsta höjd (58,2 m.ö.h.) - Folkmängd 62 392 (2019-09-30) 38 Invånare per km2 land 30,96 140 Andel boende på landsbygd ca 50 % Riket 15% Antal personer boende på landsbygd ( topp 3 - 1) ca 31 000 + Befolkningsutveckling i Kommunen 2006-2015 Tätorter + 5% och landsbygd +10 %. 2 532 byar (inkl småorter och tätorter) Statistiken visar tydligt en utveckling med förtätningar på landsbygden. Dessa förtätningar blir en så kallad småort som så småningom blir en tätort. Antalet småorter totalt har ökat med ca 30 st sedan år 2005. Det finns även en utveckling att kommunens större tätorter ökar genom att småorter och mindre tätorter växer samman med den större orten. Norrtälje och Bergshamra är aktuella exempel på detta. Aldrig nånsin har det bott fler personer på landsbygden i Norrtälje som det gör idag, men vissa områden minskar något medan andra delar växer desto mer. Framförallt områden med bra pendlingslägen, södra, västra och centrala delen av kommunen. 3 Topplistor Befolkningsökning i procent 2015-, kommuner med mer än 50 000 Plats 3 Befolkningsökning i kommuner med yta mer än 1000 kvadratkilometer Plats 1 Befolkningsökning i större kommuner med mer än 70 km avstånd mellan kommuncentra och storstadsregionscentra Plats 1 Befolkningsökning i kommuner med en landsbygdboendeandel större än 30%, absoluta tal Plats 1 Andel villabebyggelse i kommuner med mer än 30 000 inv Plats 1 4 Andel landsbygdsbebyggelse i kommuner med mer än 50 000 inv Högst Antal personer boende ( skrivna ) på landsbygd i kommuner med mer än 50 000 inv Plats 2 Andel personer boende på landsbygd i kommuner med mer än 50 000 inv Plats 1 Antal fritidshus Plats 1, Norrtälje ca 26-27 000 (ca 5% av alla rikets registrerade fritidshus) Gotland ca 13 500 Värmdö ca 13 000 Antal småorter Plats 1 Kommuner i landet med flest räddningsinsatser för bin: Plats 3 (tidigare plats 2) 5 Drygt 26 000 fritidshus. Ca 7000 av dessa har helårsabonnemang för sophämtning vilket Innebär att sannolikt ytterligare ca 10 000 personer befinner sig nästan heltid i Norrtälje. Ca 2% av befolkningen är skrivna på öar utan fast landförbindelse Detta innebär att kommunen även har glesbygd (mer än 45 min avstånd till ort med större servicegrad ) Befolkningsutveckling i skärgården 2001-2017 120 115 110 105 100 Index 95 90 85 80 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skärgård* Norrtälje Kommun 6 I Norrtälje bor de flesta i småhus, endast Stockholm och Huddinge (med liten marginal) har fler i länet (knappt 17 000) Antalet villor/småhus på Norrtäljes landsbygd är grovt uppskattat minst 10 000. Det finns anledning att anta att en betydande del av dessa kan komma att byta ägare inom de närmaste 10 åren, under förutsättning framförallt att annat boende kan hittas. Det här skulle sannolikt innebära en utveckling mot större hushåll vilket i sin tur ger en betydande befolkningsökning. Åren 1991 - 2005 då befolkningsökningen för Norrtäljes landsbygd 24 %. Upplåtelseformer för hushåll på landsbygden 3% 8% (-1) 89% (+1) Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Uppgift saknas 7 Befolkning uppdelad i åldersandelar, jmf med riket i övrigt 8 Befolkningsökning uppdelad i olika åldersgrupper 9 UTMANINGAR Antal unga (0-19) på landsbygderna 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015* 2017* 700 600 500 400 300 200 100 0 Antal unga (20-29) på landsbygderna 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015** 2017** 300 250 200 150 100 50 0 10 Attraktiva Norrtälje Riksintressen för friluftsliv (3 områden) Riksintressen för vindbruk (2 områden) Riksintressen för kommunikation Riksintresse för industriell produktion (Hallstaviks pappersbruk) Riksintressen för sjöfart (hamnar och farleder) Riksintressen för totalförsvaret (4 områden) Riksintressen för yrkesfisket (2 områden) Riksintresset Arlanda påverkar kommunens västra delar genom dess influensområde för buller Riksintresse för samlade natur- och kulturvärden (hela kustområdet) Riksintresse för naturvård (23 områden) Natura 2000 (109 områden) Riksintressen för kulturminnesvård (26 områden) Strandskydd och utökat strandskydd (106 områden) Stora opåverkade områden (3 kap 2 §). (4 områden). Skyddade områden Landskapsbildskydd (19 områden). Naturreservat (105 reservat) Nationalpark (Ängsö) 11 Arbete och Näringsliv Norrtälje kommun 4% Jordbruk, skogsbruk, fiske 15% 8% Tillverkning och utvinning Byggverksamhet 8% 13% Handel Transport 11% Hotell och restaurang 22% Utbildning 6% Vård och omsorg 3% 10% Företagstjänster Landsbygd och skärgård Jordbruk, skogsbruk, fiske 12% 9% Tillverkning och utvinning 8% Byggverksamhet 11% Handel Transport 9% 23% Hotell och restaurang 7% Utbildning 3% Vård och omsorg 10% 8% Företagstjänster 12 Pendling 19 404 personer (67,7 %) (av förvärvsarbetande som bor i kommunen över 16 år) har arbetsplats i kommunen 9192 personer (32,1 %) pendlar till en annan kommun för att arbeta, av dom pendlar 1387 personer (4,8 %) till annat län för att arbeta. Pendling efter områden 2000 1000 0 Norrtälje stad Roslagsbro, Rimbo, Rånäs, Bergshamra, Söderbykarl, Hallstavik, Norrtälje -1000 Estuna, Lohärad, Edsbro Länna, Älmsta, Väddö, Herräng, kommun Vätö Rådmansö, Blidö Singö Skebobruk -2000 Nettopendling -3000 -4000 -5000 -6000 -7000 2005 2015 2016 13 14 15 16 Vilka framtida satsningar anser du vara mest angelägna att kommunen gör för kultur- och fritidslivet i Norrtälje kommun? (alla åldrar) 2019 17 De mest frekventa kultur- och fritidsaktiviteterna (alla åldrar) 2019 18 19 FÖRENINGAR EFTER VERKSAMHET Antal föreningar Idrottsföreningar 82 Kulturföreningar 37 Hembygdsföreningar 20 Handikappföreningar 17 Bygdegårdar 15 Pensionärsförening 13 Studieförbund 8 Folkets hus 4 Museala föreningar 3 Kulturhistoriska föreningar 2 Idéella föreningar (t.ex. Röda Korset) 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 20.
Load more

Recommended publications
  • Printable Version GOOD
    perspective Master of Science Thesis Master of Science Stockholm, Sweden 2008 Sweden Stockholm, LAURA MORENO DEL CAMPO LAURA Evaluation of route alternatives alternatives of route Evaluation for a new railway line to Norrtälje/ a new railway for Kapellskär from a passenger traffic a passenger from traffic Kapellskär Laura Moreno DEL Campo Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective KTH 2008 www.kth.se TEC-MT 08-005 TEC-MT TEC-MT 08-005 Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective Master thesis April 2008 Laura Moreno del Campo Division of Transportation and Logistics KTH Railway Group Laura Moreno del Campo Contents Foreword 5 Summary 7 1 Introduction 9 1.1 Background and delimitation 9 1.2 Goal 12 1.3 Methodology 13 2 Market analysis 15 2.1 Today’s Public transport network 15 2.2 Traffic with Finland 19 2.3 Population and travel demand 21 2.4 Market requirements on future passenger train services 28 3 Route alternatives 35 3.1 Alternative 1: Solna – Åkersberga - Norrtälje 36 3.2 Alternatives 2a, 2b: Stockholm – Märsta/Arlanda – Norrtälje 53 3.2.1 Alternative 2a: Stockholm – Märsta - Norrtälje 53 3.2.2 Alternative 2b: Stockholm – Arlanda - Norrtälje 64 3.3 Alternative 3: Stockholm – Vallentuna - Norrtälje 74 3.4 Summary 83 4 Traffic and infrastructure 85 4.1 Coordination with freight traffic 85 4.2 Integration with train services on the existing infrastructure 87 4.3 Integration with connecting bus network 88 4.4 Timetable scenarios 89 4.5 Rolling stock 92 5 Simulation 95 5.1 Simulation tool RailSys® 95 5.1.1 Introduction 95 5.1.2 Simulation 99 5.2 Results 107 5.3 Analysis of results 109 6 Conclusions and recommendations 113 7 Literature 119 - 2 - Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective.
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Program För Utbyggnad Av Cykelvägar I Norrtälje Kommun
    Program för utbyggnad av Cykelvägar i Norrtälje kommun Antagen av kommunfullmäktige 2004-09-13 Innehåll 1. Inledning 1 2. Beskrivning av befintliga förhållanden och behov 2 2.1 Tidigare utredningar 2.2 Befintliga cykelstråk och behov 3. Sammanfattning och prioritering 7 4. Bilagor 12 4.1 Kommunala projekt i prioritetsgrupp 1. 4.2 Kommunala projekt i prioritetsgrupp 2. 4.3 Kartbilagor 1. Inledning Cykeln har en given plats i ett långsiktigt hållbart transportsystem. Den har många och självklara fördelar; den kräver litet utrymme, den är energisnål, bullrar inte och medför inga luftföroreningar. Om vi förbättrar cykelvägnätet i vår närmiljö skulle säkerligen fler människor än nu cykla till jobbet, till skolan och på fritiden. Detta anses kunna få en stor betydelse för folkhälsan. Servicekontoret fick 1999 i uppdrag att klarlägga behovet av gång- och cykelvägsstråk i kommunen. Syftet är att öka säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister. Bak- grunden är att många oskyddade trafikanter upplever trafiksäkerhetsrisker, särskilt i de mindre tätorterna och på leder mellan orterna. Arbetet med GC-programmet påbörjades 1999 som ett förvaltningsövergripande projekt med en inventeringsdel. På grund av resursbrist och omprioriteringar hos deltagande förvaltningar avstannade emellertid processen vid sekelskiftet. En bidragande orsak var troligen en alltför detaljerad ambitionsnivå, då man strävade efter att få med samtliga gång- och cykelvägar inom kommunen. En annan orsak var att vi saknade och fortfarande saknar den trafiknätsanalys för de största tätorterna som skulle utgjort ett underlag för utredningen och underlätta prioriteringarna mellan olika GC-projekt. En trafiknätsanalys hade gett en mer detaljerad bakgrundinformation om trafiksäkerhetsrisker i hela vägnätet. För att kunna starta om och fullfölja projektarbetet har det varit nödvändigt att ändra inriktningen något så att man utför utredningen etappvis.
    [Show full text]
  • ÖVERSIKTLIG ÖVERSVÄMNINGSKARTERING LÄNGS NORRTÄLJEÅN Sträckan Husby-Sjuhundra Till Mynningen I Havet
    © Bakgrundskarta Lantmäteriet © Bakgrundskarta ÖVERSIKTLIG ÖVERSVÄMNINGSKARTERING LÄNGS NORRTÄLJEÅN Sträckan Husby-Sjuhundra till mynningen i havet Rapport nr: 43, 2015-11-17 2 3 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 651 81 Karlstad, Tel 0771-240 240, av WSP Sverige AB, 121 88 Stockholm-Globen, Arenavägen 7, Tel 010-722 50 00, Fax 010-722 87 93 Att mångfaldiga det innehåll i denna rapport som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, helt eller delvis, är tillåtet förutsatt att MSB anges som källa. Lantmäteriet har rättigheterna till bakgrundskartorna i rapporten. MSB diarienr: 2015-3578 Konsult ärendenr 10200198 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................ 6 2. Allmänt om översvämningskartering ...................................... 7 2.1 Flöden och återkomsttid ........................................................ 7 2.2 Uppdatering av den översiktliga översvämningskarteringen ....... 8 2.3 Användning av översvämningskartor....................................... 8 2.4 Immateriella rättigheter ........................................................ 9 3. Beräkningar - förutsättningar och genomförande ................. 10 3.1 Beräkning av flöden ............................................................ 10 3.2 Modellbeskrivning av vattendraget........................................ 13 3.3 Hydrauliska beräkningar ...................................................... 13
    [Show full text]
  • Stockholm–Hallstavik
    639 Stockholm–Hallstavik Giltighetstid Noter 13 december 2020–24 juni 2021 samt b Via Hallsta pappersbruk kl. 06.05 till Hallstaviks station. m Endast natt mot måndag–fredag. 16 augusti–11 december 2021 c Via Sättra vägskäl kl. 07.17 och Hallstaviks skola kl. 07.27. Hållplatser via Häverödal trafikeras ej. n Endast natt mot lördag, söndag d Utgår från Långsjöskolan kl. 14.55. Turen går ej 23/12–8/1, 1–5/3, 6–9/4, 14/5, 11–24/6 och helgdag. och 1–5/11. e Avgår från linje 625/644/655/665 hållplatsläge vid vändplanen. Hållplatsen på E18 trafikeras ej. Övrig information g Fortsätter till Västertorp med ankomst 18.25 resp 19.18. Anslutning till Östhammar, se UL857. 639 Måndag–fredag 676 676 Stockholm (Tekn. högsk.) 05.35 05.50 06.30 07.00 07.30 08.00 08.30 09.00 10.00 11.00 12.00 12.40 13.40 14.20 Danderyds sjukhus ank 05.45 06.00 06.40 07.10 07.40 08.10 08.40 09.10 10.10 11.10 12.10 12.50 13.50 14.31 Danderyds sjukhus avg 05.47 06.02 06.41 07.11 07.41 08.11 08.41 09.11 10.11 11.11 12.11 12.51 13.51 14.32 Söderhalls trafikplats 06.20e 06.35e 07.09 07.39 08.09 08.39 09.09 09.39 10.39 11.39 12.39 13.20 14.20 15.02 Rimbo station 05.20 06.36 06.51 07.26 07.56 08.26 08.56 09.26 09.56 10.56 11.56 12.56 13.37 14.37 14.58d 15.20 Edsbro centrum 05.38 06.56 07.45 10.15 12.15 13.56 15.27d 15.40 Unungehöjden södra 05.42 07.00c 07.50 10.20 12.20 14.01 15.45 Hallstaviks station 06.10 07.34 08.19 10.49 12.49 14.31 16.15 Stockholm (Tekn.
    [Show full text]
  • Så Kontrolleras Ditt Dricksvatten
    hösten 2016 Så kontrolleras ditt dricksvatten Rekordhögt ”Varje tisdag skickar vi prover för analys” Nöjd-kund-index 2016 Årets NKI-undersökning bland invånarna gav samman- Varje vecka, året runt, säkerställs kvaliteten på det kommunala dricksvattnet genom dessutom ett UV-aggregat för desinfek- fattningsvärdet 77 – det högsta någonsin sedan Veolia vattenprover. Idag kommer vattnet dels från Mälaren via Norrvatten, dels från nio tion som tar bort bakterierna om man år 2002 började arbeta för Norrtälje kommun. Under- lokala vattenverk som ägs av Norrtälje kommun och sköts av Veolia. Mikrobiologiska skulle behöva använda vattnet. sökningen görs årligen. och kemiska vattenprover tas både i vattenverket, ute på ledningsnätet samt i De föregående 14 åren har motsvarande värde varierat offentliga lokaler. Proverna tas regelbundet i enlighet med Livsmedelsverkets Delar ni upp driften av dricksvatten och från 64 till 75. Årets undersökning utfördes av det obero- föreskrifter. För att ta reda på mer om dricksvattnets kvalitetssäkring träffar vi Timo avloppsvatten? ende enkätföretaget Markör. Enkäten skickades till 1 225 – Absolut. Avloppsreningsverk har slumpmässigt utvalda personer som har kommunalt Mäkinen, driftchef vattenproduktion, på Veolias kontor på Campus Roslagen. mycket fler bakterier, även i luften, än vatten och avlopp. Deltagarna var alla i åldern 18–79 år vattenverk. Så av hygienskäl har vi olika och invånare i Norrtälje kommun. Vilka får idag sitt vatten från Norrvatten? personal inom dricks- respektive avlopps- I årets enkät angav 72 % av invånarna att dricksvatt- – De som bor i Norrtälje, Rimbo, Bergshamra, vatten. Personal som varit inne i ett av- nets kvalitet är ganska eller mycket bra, att jämföra med Svanberga, Nysättra, Finsta, Rånäs, Spillersboda, loppsreningsverk måste byta kläder för att 64 % i fjolårets enkät.
    [Show full text]
  • Mål Och Budget 2018-2020 Tar Sin Utgångspunkt I Kommunens Översiktsplan, Som Sträcker Sig Fram Till 2040
    Mål&Budget 2018-2020 1 2 Innehåll 1 INLEDNING ____________________________________________________________________________ 6 2 VISION __________________________________________________________________________________7 3 VÄRDEGRUND _________________________________________________________________________ 8 4 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING ____ 10 4.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål 2018-2020 _________________________________________ 10 4.2 God ekonomisk hushållning ______________________________________________________________ 11 5 EN SAMMANHÅLLEN KOMMUN ________________________________________________________ 12 6 HÅLLBAR TILLVÄXT OCH UTVECKLING __________________________________________________ 13 7 BARN OCH UNGAS FRAMTID ___________________________________________________________ 17 8 TRYGG VÄLFÄRD I FRAMKANT _________________________________________________________ 18 9 NORRTÄLJE KOMMUN SOM ARBETSGIVARE ____________________________________________ 20 9.1 Norrtälje kommuns övegripande personalmål och mått ______________________________________ 22 10 JÄMSTÄLLDHET _______________________________________________________________________ 23 11 KOMMUNENS ARBETE MED KLIMAT OCH MILJÖ ________________________________________ 24 12 HÅLLBAR STYRNING, NORRTÄLJES STYR- OCH LEDNINGSSYSTEM ______________________ 25 12.1 Arbetssätt och strukturer i styr- och ledningssystemet ______________________________________ 25 12.2 Kvalitet ________________________________________________________________________________ 27
    [Show full text]
  • Biosecurity and Livestock Production
    Biosecurity and livestock production The proceedings of a Nordic-Baltic seminar on biosecurity highlighting experiences gained in livestock production, and future challenges with special reference to motivation, training and economic aspects, 6–8 May 2014, Rimbo, Sweden Biosecurity and livestock production The proceedings of a Nordic-Baltic seminar on biosecurity highlighting experiences gained in livestock production, and future challenges with special reference to motivation, training and economic aspects, 6–8 May 2014, Rimbo, Sweden Elisabet Lindal and Jørgen M. Westergaard TemaNord 2016:504 Biosecurity and livestock production The proceedings of a Nordic-Baltic seminar on biosecurity highlighting experiences gained in livestock production, and future challenges with special reference to motivation, training and economic aspects, 6–8 May 2014, Rimbo, Sweden Elisabet Lindal and Jørgen M. Westergaard ISBN 978-92-893-4456-2 (PRINT) ISBN 978-92-893-4454-8 (PDF) ISBN 978-92-893-4453-1 (EPUB) http://dx.doi.org/10.6027/TN2016-504 TemaNord 2016:504 ISSN 0908-6692 © Nordic Council of Ministers 2016 Layout: Hanne Lebech Cover photo: ImageSelect Print: Rosendahls-Schultz Grafisk Printed in Denmark This publication has been published with financial support by the Nordic Council of Ministers. However, the contents of this publication do not necessarily reflect the views, policies or recom- mendations of the Nordic Council of Ministers. www.norden.org/nordpub Nordic co-operation Nordic co-operation is one of the world’s most extensive forms of regional collaboration, involv- ing Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden, and the Faroe Islands, Greenland, and Åland. Nordic co-operation has firm traditions in politics, the economy, and culture.
    [Show full text]
  • 639 Stockholm–Rimbo–Hallstavik (–Öregrund)
    639 Stockholm–Rimbo–Hallstavik (–Öregrund) Giltighetstid Noter Övrig information 22 juni–19 augusti 2018 b Via Hallsta pappersbruk kl. 06.20. Se även linje UL 857 för resa till Östhammar/Öregrund. c Via Sättra vägskäl kl. 07.17, hållplatser via Observera, olika giltighetstid för UL 857 och 639. Häverödal trafikeras ej. På linje 639 gäller SL:s periodbiljetter och enkelbiljetter e Avgår från linje 625/644/655/665 hållplatsläge även i Uppsala län. UL:s periodbiljetter tillsammans med vid vändplanen. Hållplatsen på E18 trafikeras ej. kvitto på kortinnehållet gäller för lokala resor i Uppsala län. f Endast helgfri fredag. m Endast natt mot måndag–fredag. n Endast natt mot lördag, söndag och helgdag. 639 Måndag–fredag 676 Stockholm (Tekn. högsk.) 05.35 06.30 07.00 07.30 08.00 08.30 09.00 10.00 11.00 12.00 13.00 13.40 14.15 14.50f 15.00 Danderyds sjukhus ank 05.45 06.40 07.10 07.40 08.10 08.40 09.10 10.10 11.10 12.10 13.10 13.50 14.26 15.01f 15.12 Danderyds sjukhus avg 05.47 06.41 07.11 07.41 08.11 08.41 09.11 10.11 11.11 12.11 13.11 13.51 14.27 15.02f 15.13 Söderhalls trafikplats 06.20e 07.09 07.39 08.09 08.39 09.09 09.39 10.39 11.39 12.39 13.39 14.20 14.57 15.32f 15.43 Rimbo station 05.35 06.37 07.26 07.56 08.26 08.56 09.26 09.57 10.57 11.57 12.57 13.57 14.38 15.16 15.51f 16.02 Edsbro centrum 05.53 06.56 08.15 10.18 12.18 15.36 16.11f 16.22 Unungehöjden södra 05.57b 07.00c 08.20 10.23 12.23 15.41 16.16f 16.27 Hallstaviks station 06.25 07.29 08.49 10.54 12.54 16.11 16.46f 16.57 Östhammars busstation 17.32 Öregrund (Smedjegatan) 17.57 1 Fortsättning Stockholm–Rimbo–Hallstavik (–Öregrund) 639 Måndag–fredag Samma minuttal 676 676 Stockholm (Tekn.
    [Show full text]
  • URBAN FORM in the HELSINKI and STOCKHOLM CITY REGIONS City Regions from the Perspective of Urban Form and the Traffic System
    REPORTS OF THE FINNISH ENVIRONMENT INSTITUTE 16 | 2015 This publication compares the development of the Helsinki and Stockholm AND CAR ZONES TRANSPORT PUBLIC DEVELOPMENT OF PEDESTRIAN, CITY REGIONS AND STOCKHOLM THE HELSINKI URBAN FORM IN city regions from the perspective of urban form and the traffic system. Urban Form in the Helsinki The viewpoint of the study centres on the notion of three urban fabrics – and Stockholm City Regions walking city, transit city and car city – which differ in terms of their physical structure and the travel alternatives they offer. Development of Pedestrian, Public Transport and Car Zones Based on the results of the study, growth in the Stockholm region has been channelled inward more strongly than in Helsinki, which has increased the structural density of Stockholm’s core areas. During recent years, however, Panu Söderström, Harry Schulman and Mika Ristimäki the Helsinki region has followed suit with the direction of migration turning from the peri-urban municipalities towards the city at the centre. FINNISH ENVIRONMENT INSTITUTE FINNISH ENVIRONMENT ISBN 978-952-11-4494-3 (PDF) ISSN 1796-1726 (ONLINE) Finnish Environment Institute REPORTS OF THE FINNISH ENVIRONMENT INSTITUTE 16 / 2015 Urban Form in the Helsinki and Stockholm City Regions Development of pedestrian, public transport and car zones Panu Söderström, Harry Schulman and Mika Ristimäki REPORTS OF THE FINNISH ENVIRONMENT INSTITUTE 16 | 2015 Finnish Environment Institute Sustainability of land use and the built environment / Environmental Policy Centre Translation: Multiprint Oy / Multidoc Layout: Panu Söderström Cover photo: Panu Söderström The publication is also available in the Internet: www.syke.fi/publications | helda.helsinki.fi/syke ISBN 978-952-11-4494-3 (PDF) ISSN 1796-1726 (online) 2 Reports of the Finnish Environment Institute 16/2015 PREFACE In recent decades, the Helsinki and Stockholm city regions have been among the most rapidly growing areas in Europe.
    [Show full text]
  • Seriously Amazing Niklas Gilmark Makes Underwear from the Swedish Forest
    OCTOBEROCTOBER 20172017 What is sustainable forestry? PRE-PAINTED CLADDING SETRA’S WOOD SCHOOL – EASY, COST-EFFECTIVE AND EFFICIENT WOOD SHAPES UP AS THE MATERIAL OF THE FUTURE AUSTRALIA AIMS HIGH Seriously amazing Niklas Gilmark makes underwear from the Swedish forest TALKING ABOUT TIMBER: Why is business booming at builders’ merchants? 2 EDITORIAL “SO FAR, WE’VE ONLY SCRATCHED THE SURFACE OF WHAT CAN BE ACHIEVED USING THE FOREST AS A RESOURCE” Welcome to the future DID YOU KNOW that wood can replace cotton and plastic? That you will soon be able to fi ll up your car with renewable fuel from the forest? The new wood-based materials of the future are “The forest and marshes of already here and so far we’ve only scratched the surface of what Jämtland are totally magical. You can be achieved using the forest as a resource. At Setra we are challenged and inspired by the transition to can walk for miles and miles without a sustainable society. We know wood has an important role to seeing a single house. It’s a place play as a renewable resource in the future. That’s why we want where I can be myself. No-one to spread the word about all the research and development going on into new areas of use for wood. recognises me in the forest.” Footballer Zlatan Ibrahimovic declares his love for the Swedish IN SWEDEN, LOTS OF US have a personal relationship with the forest in an interview with Café magazine. In the fragrance Myth forest. We walk in the forest, pick berries and mushrooms, go Wood he is attempting to recreate the sense of being in the Swedish hunting, and fi nd a sense of peace and tranquillity there among countryside with scent molecules from pine shoots and driftwood.
    [Show full text]
  • Prevalence of Tick-Borne Encephalitis Virus in Ixodes Ricinus Ticks In
    Pettersson et al. Parasites & Vectors 2014, 7:102 http://www.parasitesandvectors.com/content/7/1/102 RESEARCH Open Access Prevalence of tick-borne encephalitis virus in Ixodes ricinus ticks in northern Europe with particular reference to Southern Sweden John H-O Pettersson1, Irina Golovljova2, Sirkka Vene3 and Thomas GT Jaenson1* Abstract Background: In northern Europe, the tick-borne encephalitis virus (TBEV) of the European subtype is usually transmitted to humans by the common tick Ixodes ricinus. The aims of the present study are (i) to obtain up-to-date information on the TBEV prevalence in host-seeking I. ricinus in southern and central Sweden; (ii) to compile and review all relevant published records on the prevalence of TBEV in ticks in northern Europe; and (iii) to analyse and try to explain how the TBE virus can be maintained in natural foci despite an apparently low TBEV infection prevalence in the vector population. Methods: To estimate the mean minimum infection rate (MIR) of TBEV in I. ricinus in northern Europe (i.e. Denmark, Norway, Sweden and Finland) we reviewed all published TBEV prevalence data for host-seeking I. ricinus collected during 1958–2011. Moreover, we collected 2,074 nymphs and 906 adults of I. ricinus from 29 localities in Sweden during 2008. These ticks were screened for TBEV by RT-PCR. Results: The MIR for TBEV in nymphal and adult I. ricinus was 0.28% for northern Europe and 0.23% for southern Sweden. The infection prevalence of TBEV was significantly lower in nymphs (0.10%) than in adult ticks (0.55%).
    [Show full text]