NORRTÄLJE KOMMUN Bygg
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Program För Utbyggnad Av Cykelvägar I Norrtälje Kommun
Program för utbyggnad av Cykelvägar i Norrtälje kommun Antagen av kommunfullmäktige 2004-09-13 Innehåll 1. Inledning 1 2. Beskrivning av befintliga förhållanden och behov 2 2.1 Tidigare utredningar 2.2 Befintliga cykelstråk och behov 3. Sammanfattning och prioritering 7 4. Bilagor 12 4.1 Kommunala projekt i prioritetsgrupp 1. 4.2 Kommunala projekt i prioritetsgrupp 2. 4.3 Kartbilagor 1. Inledning Cykeln har en given plats i ett långsiktigt hållbart transportsystem. Den har många och självklara fördelar; den kräver litet utrymme, den är energisnål, bullrar inte och medför inga luftföroreningar. Om vi förbättrar cykelvägnätet i vår närmiljö skulle säkerligen fler människor än nu cykla till jobbet, till skolan och på fritiden. Detta anses kunna få en stor betydelse för folkhälsan. Servicekontoret fick 1999 i uppdrag att klarlägga behovet av gång- och cykelvägsstråk i kommunen. Syftet är att öka säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister. Bak- grunden är att många oskyddade trafikanter upplever trafiksäkerhetsrisker, särskilt i de mindre tätorterna och på leder mellan orterna. Arbetet med GC-programmet påbörjades 1999 som ett förvaltningsövergripande projekt med en inventeringsdel. På grund av resursbrist och omprioriteringar hos deltagande förvaltningar avstannade emellertid processen vid sekelskiftet. En bidragande orsak var troligen en alltför detaljerad ambitionsnivå, då man strävade efter att få med samtliga gång- och cykelvägar inom kommunen. En annan orsak var att vi saknade och fortfarande saknar den trafiknätsanalys för de största tätorterna som skulle utgjort ett underlag för utredningen och underlätta prioriteringarna mellan olika GC-projekt. En trafiknätsanalys hade gett en mer detaljerad bakgrundinformation om trafiksäkerhetsrisker i hela vägnätet. För att kunna starta om och fullfölja projektarbetet har det varit nödvändigt att ändra inriktningen något så att man utför utredningen etappvis. -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Tätorter 2005 Localities 2005
MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora. -
Så Kontrolleras Ditt Dricksvatten
hösten 2016 Så kontrolleras ditt dricksvatten Rekordhögt ”Varje tisdag skickar vi prover för analys” Nöjd-kund-index 2016 Årets NKI-undersökning bland invånarna gav samman- Varje vecka, året runt, säkerställs kvaliteten på det kommunala dricksvattnet genom dessutom ett UV-aggregat för desinfek- fattningsvärdet 77 – det högsta någonsin sedan Veolia vattenprover. Idag kommer vattnet dels från Mälaren via Norrvatten, dels från nio tion som tar bort bakterierna om man år 2002 började arbeta för Norrtälje kommun. Under- lokala vattenverk som ägs av Norrtälje kommun och sköts av Veolia. Mikrobiologiska skulle behöva använda vattnet. sökningen görs årligen. och kemiska vattenprover tas både i vattenverket, ute på ledningsnätet samt i De föregående 14 åren har motsvarande värde varierat offentliga lokaler. Proverna tas regelbundet i enlighet med Livsmedelsverkets Delar ni upp driften av dricksvatten och från 64 till 75. Årets undersökning utfördes av det obero- föreskrifter. För att ta reda på mer om dricksvattnets kvalitetssäkring träffar vi Timo avloppsvatten? ende enkätföretaget Markör. Enkäten skickades till 1 225 – Absolut. Avloppsreningsverk har slumpmässigt utvalda personer som har kommunalt Mäkinen, driftchef vattenproduktion, på Veolias kontor på Campus Roslagen. mycket fler bakterier, även i luften, än vatten och avlopp. Deltagarna var alla i åldern 18–79 år vattenverk. Så av hygienskäl har vi olika och invånare i Norrtälje kommun. Vilka får idag sitt vatten från Norrvatten? personal inom dricks- respektive avlopps- I årets enkät angav 72 % av invånarna att dricksvatt- – De som bor i Norrtälje, Rimbo, Bergshamra, vatten. Personal som varit inne i ett av- nets kvalitet är ganska eller mycket bra, att jämföra med Svanberga, Nysättra, Finsta, Rånäs, Spillersboda, loppsreningsverk måste byta kläder för att 64 % i fjolårets enkät. -
Karta Över Driftområde Norra Roslagen (Pdf, 1,8
1 Rovsättra Sandika Tuskö Yttersby 1 1126 2 23 1 Uppskedika 11 1 8 2 0 18 1127 288 7 Sandby Älvsnäs Ellan Marka Väddika DRIFTOMRÅDESKARTA 90 1 2 117 Löhammar 11 2 1 4 8 1 1 N Roslagen !$ 76 Backby 7 731.13 1 2 Söderby 2 691 11 118 Gimo 1 Hargshamn Datum: 2020-08-27 Norrby Vattensta Skala (A3): 1:250 000 292 Västerängen Åby Järsjö Österby Korgil Söderby 1 Herräng Fors Nyckelbol 11 Boda 106 0 2 4 6 8 10 Valde 6 Hensvik 1 8 Lavarö km 68 Norrlövsta 689 1 Bromskär © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Östanå 2 Östernäs 1 9 Åstorp Rotholma 7 6 Västernäs 7 Vettsta Moxboda Rotholmviken Lunda Gräsö Grisslehamn Örvik Ekbacken Kilby Sanda Löddby 3 6 Ronöholm 0 8 1 6. 1 Klämmesudden 2 Tulka Vägar i driftområdet Väsby Mysslinge Hammarskogen Östra Ovanby Gråska 6 Malsättra Tomta 8 Utsund 683 6 Sydingösby Ramhäll 6 Fjällbostrand Driftklass 1-3* 8 5 672 668.1 668 Söderäng Dyvlinge Norrby N Fjällboholmarna 1 Driftklass 4-5* Hånsta 76 109 Bergby 8 0 Kusby 0 9 66 1 Lyan 9 Fornbro 1 Fresta 6 6 1 Fjäll 71 1 Havsskogen Driftklass ej angiven Golvsta 670 0 684 Jälsta 7 Trästa Alunda 11 Hallstavik Kolarmora 1 2 Klev 1 Sättra 100 1 Nothamn Sund Gela 1 1 Mitträcke/mittremsa Söderby Ö Våxome 1 Norrbyle Stensunda Kåtorp Nyvalla Kydingeholm 666 1113 Lundås Häverödal Björkkulla Väskinge 1 Havsängen 666.2 1 Semmersby Grusväg Hässelby 11 0 6 14 1 1 Ytterby Edeby Ålsunda 7 1 Ora 5 Hammarby 0 665 Ola 5 Bärsta Lågbol 2 VäddöMälbyhamn 0 Tunnel 7 Skoby 3 661 1 68 6 1 Nyby 6 Österbyggeby 679 694 Vittja Norrgarn Mälby Färjeled 7 Bladåkersby 7 Gribby Ortala 6 Husby Saringe Borrlövsta -
Bmn120904(1).Compressed.Pdf
NORRTÄLJE SAMMANTRADESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum m KOMMUN Bygg- och miljönämnden 2012-09-04 Plats och tid Kommunhuset, Norrtälje-salen 2012-09-04 kl 15:00 - 16:15 Beslutande Enligt förteckning Övriga deltagande Sara Helmersson, bygg- och miljöchef Tore Strömberg, enhetschef bygglov Ann-Christine Karlsson, sekreterare Lars Olsson, www.styrelsemote.se Utses att justera Margaretha Lundgren (s) Justeringens plats och tid Bygg- och miljökontoret 2012-09-07, kl 09:15 Underskrift Sekreterare Paragrafer 49 - 53 Ann-Christine Karlsson Ordförande Mats Hultin Justerande Margaretha Lundgren ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Bygg- och miljönämnden Sammanträdesdatum 2012-09-04 Datum för anslags Datum för anslags uppsättande 2012-09-10 nedtagande 2012-10-02 Förvaringsplats för protokollet Bygg- och miljökontoret, Estunavägen 14, Norrtälje Underskrift Ann-Christine Karlsson Utdragsbestyrkande SAMMANTRADESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Bygg- och miljönämnden 2012-09-04 2 Närvarolista 2012-09-04 klockan: 15:10 - 16:15 LEDAMÖTER NÄRVARO VOTERING NAMN JA NEJ ANMÄLT JA NEJ AVSTÅR FÖRHINDER Mats Hultin (m) ordf X Ingmar Wallén (m) X Annette Tagesson (m) X Klas Zettergren (m) X Eva Olander (c) 1:e vice ordf X Berit Elisson (fp) X Margaretha Lundgren (s) 2:e v ordf X Lennart Svenberg (s) X Ethel Söderman-Sandin (s) X Bertil Norstedt (s) X Kai Larsson (mp) X ERSATTARE NÄRVARO VOTERING NAMN JA NEJ ANMÄLT JA NEJ AVSTÅR FÖRHINDER TJÄNSTGÖR Svante Norström (m) X Bo Hanson (m) X Åsa Malmström (m) X Susanne Hallqvist (m) X Christer Johansson (c) X Mats Hållén (fp) X Emil Persson (s) X Poul Ahlgren (s) X Kristina Drottz (s) X Fred Andersson (v) X Johannes Kroon Kärkääinen (mp) X SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Bygg- och miljönämnden 2012-09-04 3 Innehållsförteckning Ärenden Paragraf 1. -
NORRTÄLJE KOMMUN Bygg
NORRTÄLJE SAMMANTRADESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum KOMMUN Bygg- och miljönämnden 2010-02-25 Plats och tid Kommunhuset, Norrtälje-salen 2010-02-25 kl 15:10 -15:35 Beslutande Enligt förteckning Övriga deltagande Sara Helmersson, bygg- och miljöchef Tore Strömberg, enhetschef bygg/va Ann-Christine Karlsson, sekreterare Utses att justera Roland Larsson Justeringens plats och tid Bygg- och miljökontoret 2010-03-02, kl 16:00 Underskrift Sekreterare Paragrafer 16-24 Ordförande / Mats Hultir Justerande Roland Larsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Bygg- och miljönämnden Sammanträdesdatum 2010-02-25 Datum för anslags Datum för anslags uppsättande 2010-03-03 nedtagande 2010-03-24 Förvaringsplats för protokollet Bygg-,och miljökontoret, Estunavägen 14, Norrtälje Underskrift n-Christine Karlsson Utdrag sb estyrkande NORRTÄLJE BYGG- och MILJÖNÄMND Närvarolista den: 25 februari 2010 klockan: 15:10-15:35 LEDAMÖTER NÄRVARO VOTERING NAMN JA NEJ ANMÄLT JA NEJ AVSTÅR FÖRHINDER Mats Hultin (m) ordf X Roland Larsson (s) v. ordf X Ingmar Walién (m) X Bo Hanson (m) X Annette Tagesson (m) X X Eva Öländer (c) X Claes Holmström (c) X Berit Elisson (fp) X Olle Sandhaag (kd) X Margaretha Lundgren (s) X Ethel Söderman-Sandin (s) X Bertil Norstedt (s) X Lennart Svenberg (s) X ERSÄTTARE NÄRVARO VOTERING NAMN JA NEJ ANM TJÄNSTGÖR JA NEJ AVSTÅR FÖRHINDER Svante Norström (m) X X Agneta Schmiterlöw (m) X X Margit Odeisparr (m) X Klas Zettergren (m) X Karin Broström (c) X Joakim Lind (c) X Mattias Andersson (fp) X Hans Lifsten (kd) X Holger Forsberg (s) X X ärende 6 Bengt Sellin (s) X Jan Lundberg (s) X Emii Persson (s) X Britta Zetterström X X Geschwind (v) ^•J NORRTÄLJE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida "1 .v , Sammantfädesdalum -X. -
Rapport Vecka 19 (Publicerad 2021-05-19) COVID Symptom Study
Rapport vecka 19 (publicerad 2021-05-19) COVID Symptom Study Innehåll Bakgrund 2 Metod 2 Etiskt godkännande 4 Aktuell status 4 10 postnummerområden med högst uppskattad förekomst av symtomatisk covid-19 19 maj . .6 10 postnummerområden med lägst uppskattad förekomst av symtomatisk covid-19 19 maj . .8 Störst ökning senaste 7 dagarna . 10 Störst minskning senaste 7 dagarna . 12 Kartor 14 Områden med minst 200 aktiva deltagare . 14 Karta över 2-ställiga postnummerområden . 15 Kontaktuppgifter 16 1 Bakgrund Appen COVID Symptom Study utvecklades av forskare och läkare på King’s College London och Guy’s och St Thomas’ sjukhus i London i samarbete med utvecklare på hälsoföretaget Zoe Global Ltd. Appen lanserades i Sverige den 29 april 2020 via ett forskningsprojekt vid Lunds universitet. Lunds universitet ingick den 20 juli ett samarbetsavtal med Uppsala universitet vilket innebär att studien nu drivs av båda dessa universitet. COVID Symptom Study samlar data från för närvarande 205 537 studiedeltagare i Sverige via appen. Förra veckan rapporterade 37 622 personer totalt 173 522 dagsrapporter. Metod Varje dag ombeds studiedeltagarna att via appen rapportera om de känner sig friska eller om de har några sjukdomssymtom. Deltagarna ombeds även ange om de har testats för covid-19 och eventuell relevant behandling de genomgått vid eventuell sjukdom. Baserat på symtomdata har vi tagit fram en sannolikhet för varje person att få positivt PCR-test för covid-19 om personen skulle testas. Beräkningen baseras på de personer som självrapporterat testresultat och symtom i appen från maj till oktober. I varje område beräknas medelvärdet av sannolikheten för covid-19 för aktiva deltagare i området med en modell som är kalibrerad efter Folkhälsomyndighetens PCR-screeningsstudier. -
Broby Betydelse I Uppland
Brobyars betydelse - Om betydelsen av ortnamnet Broby i Uppland utifrån geografiska förutsättningar under tiden för namnbildningen Michael Schneider Magisteruppsats i arkeologi Stockholms universitet VT 2008 Handledare: Anders Carlsson 1 Inledning & bakgrund .................................................................................................................. 2 1.1 Syfte ................................................................................................................................... .... 3 1.2 Avgränsningar ........................................................................................................................ 3 1.3 Frågeställningar ..................................................................................................................... 3 1.4 Metod ................................................................................................................................. .... 3 2 Brobegreppet ................................................................................................................................ 3 3 Ortnamnsbildning med efterleden -by .......................................................................................... 5 4 Kommunikation under järnålder och tidig medeltid .................................................................... 6 5 Presentation av "brobyar" i Uppland ............................................................................................ 7 5.1 Broby, Funbo sn, Rasbo hd ................................................................................................... -
Deltagande Konstnärer
deltagande konstnärer Symbolförklaringar: Ag = silversmide, Ak = akvarell, Akr = akryl, B = blandteknik, Br = brons, C = collage, F=fotgrafi, G = grafik, Glicée = Gc, Gl = glas, K = keramik, M = måleri, Me = metall, Mp = monoprint, Mx = mixed media, O = olja, P = pastel, Pb = pärlbroderi, Pä = pärltillverkning, S = skulptur, Te = tempera, Tk = trädgårdskonst, Tr = trä, Tu = tusch Tx = textil, U = ull T. Ameln Carl Ak, Akr, O N. Hansson Marianne Akr, Te N. Lundin Anja Akr 35. Säfvestad Inger K, Ak, S Terrassen i Spillersboda NOA NoA Bredviksbacken 9, 760 18 Yxlan 070 662 60 90, [email protected] 0705 119 839 0176 12 705 , [email protected] 0703 984 186 www.ameln.nu [email protected] anjaskonst.wordpress.com [email protected] N. Andersson Anne K, O 11. Hansson Per-Arne Ak 24. Lyman Ulrika O, T, Ak 36. Thorin Maria Tr, G, M NoA Kvarnsandsvägen 7, 764 56 Grisslehamn Gamla Norrtäljevägen 256, Hargs byväg 7, Harg, 760 21 Vätö 070 602 31 50 0705 915 259, [email protected] 76292 Rimbo 070 578 18 24 [email protected] www.konster.se 070 782 18 80 [email protected] www.annea-keramik-konst.blogspot.se N. Hasselfeldt Helena Akr, Mx, U [email protected] www.mariathorin.com 1. Arnheden Maria Ak, O, Akr, Kol NOA H. Magnusson Åsa Tx 37. Thorman Kristina K, G Gamla Vägen 6, Gräddö 0706 877 666, [email protected] Hammarby missionshus Skogskroken 13, Yxlan 0737 538 045 www.facebook.com/artbyhea 0175 206 57 0703 790 257 [email protected] 12. Hollsten Bo Akr 25.Maria af Malmborg M, Te, S [email protected] 2. -
Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1
Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(71) Sammanträdesdatum 2017-11-27 Kommunstyrelsen Plats och tid Norrtäljesalen, måndagen den 27 november 2017 kl 18:00-19:10 Beslutande Ledamöter Ulrika Falk (S), ordförande Bino Drummond (M) Olle Jansson (S) Staffan Tjörnhammar (M) Hanna Stymne Bratt (S) Henrik Hedensiö (M) Måns Nilsson (S), tjg. ersättare Lotta Lindblad Söderman (M) Margareta Lundgren (S) Karin Karlsbro (L) Anders Olander (C) Catarina Wahlgren (V) Tommy Lundqvist (C), tjg. ersättare Mikael Strandman (SD) Ingrid Landin (MP) Ersättare Conny Andersson (S) Bo Wetterström (M) Kerstin Bergström (S) Roland Brodin (M), §§ 231-238, 240-271 Camilla Rydstrand (MP) Göte Waara (KD) Ann Lewerentz (M) Anders Fransson (ROOP) Ingmar Ögren (SD) Övriga närvarande Ulla-Marie Hellenberg, kommundirektör David Wallner, kommunikatör Mikael Forssander, tf. kanslichef Nina Svensson, nämndsekreterare Magnus Åberg, ekonomichef Carina Idenfors Norrbacka, personalchef Justerare Bino Drummond Justeringens plats och tid Kommunkansliet, Kommunhuset Ankaret i Norrtälje den 4 december 2017 Underskrifter Sekreterare Paragrafer §§ 231-271 Mikael Forssander Ordförande Ulrika Falk Justerare Bino Drummond ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2017-11-27 Datum då anslaget sätts upp 2017-12-05 Datum då anslaget tas ned 2017-12-27 Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet, kommunstyrelsekontoret Underskrift Mikael Forssander Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(71) -
Program För Utveckling Av Kommunalt Vatten Och Avlopp
Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp 2008-2030 1 (170) Antaget av Norrtäljes Kommunfullmäktige den 18 februari 2008 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING ................................................................................................................................. 3 2 BAKGRUND ................................................................................................................................................. 4 2.1 VARFÖR BEHÖVS ETT UTVECKLINGSPROGRAM FÖR VATTEN OCH AVLOPP I NORRTÄLJE KOMMUN? .......... 4 2.2 LAGRUM.................................................................................................................................................... 5 2.2.1 Lagen om allmänna vattentjänster (VTL)........................................................................................ 5 2.2.2 Miljöbalken (MB)............................................................................................................................ 5 2.2.3 Plan och Bygglagen (PBL).............................................................................................................. 5 2.2.4 Anläggningslagen (AL) ................................................................................................................... 5 2.2.5 Livsmedelslagen .............................................................................................................................. 6 2.2.6 Vattendirektivet ..............................................................................................................................