FAMILJ Douglasiidae – Skäckmalar
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
2 • nationalnyckeln till sveriges flora och fauna här normalt från midsommartid till mitten av juli. Östeuropa och Medelhavsområdet, och sträcker sig Ägget läggs på ovansidan av blad av lind Tilia cordata österut genom Ryssland till Japan. eller björkar Betula spp. Larven minerar under första stadiet vid bladspetsen och äter senare utvändigt av NAMNGIVNING Roeslerstammia erxlebella (Fabricius, 1787). bladet. Puppan ligger inuti en vit, sidenglänsande Originalbeskrivning: Alucita erxlebella. Mant. Ins. 2: 256. kokong som placeras under en vikt bladkant. Etymologi: erxlebellus (lat.) = efter J.C.P. Erxleben (1744– 1777), tysk naturforskare; diminutivsuffixet -ellus (lat.). Uttal: [Röslerstámmia erxlebélla] utbredning I Sverige saknas lindbronsmal bara på Gotland, i fjälltrakterna och i stora delar av lappmar- KEY FACTS Wingspan 12–14 mm. Head ferruginous or ochreous. Antennae dark bronze brown with pale seg- kerna. Arten är inte sällsynt, men den är lokal i sin ments subapically. Forewing bronze-coloured, sometimes utbredning. I Danmark är den påträffad på Bornholm with reddish or yellowish tinge. Hindwing dark brown. och i provinsen Lolland-Falster-Mön. I Norge är den Flight period late May–August (in the south), late June to funnen i den sydligaste delen av landet och på spridda mid-July (in the north). Larval host plants Tilia cordata and Betula spp. Not uncommon, but occurring quite locally in platser till strax norr om polcirkeln i Nordland. I Fin- the eastern part of the Nordic area. land har den rapporterats från hela landet. Världsut- bredningen omfattar hela Europa, utom delar av FAMILJ Douglasiidae – skäckmalar STAM Arthropoda UNDERSTAM Hexapoda ORDNING Lepidoptera Familjen skäckmalar omfattar knappt 30 beskrivna med gräsminerarmalar (familj Elachistidae), men ÖVERFAMILJ Gracillarioidea arter, varav fem förekommer i Norden. Familjen in- skäckmalar är trögare i sina rörelser och har annor- FAMILJ delas i två släkten som särskiljs genom utseendet på lunda labialpalper. De saknar också fjäll på sugsnabeln SLÄKTE hanens könsorgan. till skillnad från arterna i familjen Elachistidae. Skäckmalar är små med ett vingspann på LITTERATUR Agassiz (1985), Gaedike (1974). 5–10 mm och har diskret färgade vingar, vanligen i olika grå nyanser. Vissa arter kan lätt förväxlas Fältkännetecken • Små och ofta diskret färgade • Distinkt delningslinje i vingfransarna • Fjärilarna påträffas ofta på eller invid larvens värdväxt • Larven minerar blad, ibland blommor ♀ ILLUSTRATION: ROLAND JOHANSSON Sc R1 R2 R3 R4 R5 Huvudet har breda, åtliggande fjäll. Punktögonen (ocellerna) är välutvecklade, medan fasettögonen är M1 relativt små. Antennerna är ungefär 0,7 gånger så M2 M3 CuA1 långa som framvingarna, och vart och ett av antenn- CuA2 CuP strängens segment har en krans av smala fjäll. Labial- 1A+2A palperna är ganska korta, nedhängande eller framåt- riktade, och svagt uppåtböjda. Sc Framvingen är relativt smal, ungefär fyra gånger så R1 Rs lång som bred. Vingribborna R5 och M1 i framvingen utgår från en gemensam ribba och mynnar på ömse M1 CuA1 sidor om vingspetsen. Antalet ribbor i bakvingen är 2A 1A reducerat. Framvingens vingribbor R och M i utgår från en gemen- Hos arter i släktet Tinagma utmärks hanens geni- 5 1 sam ribba och mynnar på ömse sidor om vingspetsen. talier av att uncus och gnathos saknas eller är svagt Antalet ribbor i bakvingen är reducerat. Bilden visar ving- utvecklade. Tegumen är formad som en bred ring. ribbsmönstret hos smultronskäckmal Tinagma perdicellum. Vinculum liknar på översidan en öppen gördel och ILLUSTRATION: ANDREA KLINTBJER douglasiidae • 3 Skäckmalar är små och har ofta diskret färgade vingar. Fjällsippeskäckmal Tinagma dryadis finns på kalfjället och har bara påträffats på några få lokaler norr om polcirkeln. Fjärilarna sitter ofta många tillsammans i en blomma av fjällsippa Dryas octopetala, men varför de gör det är oklart. FOTO: LARS IMBY äggläggnings- papiller tegumen anellus bakre apofys åttonde segmentet genitalklaff främre saccus apofys Genitalkapsel ♂ Aedeagus ♂ antrum Familjens två släkten skiljer sig åt framförallt på utseen- uncus det hos hanens genitalier. genitalklaff ductus Hos arterna i Tinagma saknas tegumen bursae uncus, och genitalklaffarna är symmetriska. Hos Klimeschia signum är uncus tydlig och genital- klaffarna asymmetriska. Överst hangenitalier hos cornuti corpus blåeldsskäckmal Tinagma bursae ocnerostomellum, underst hos timjanskäckmal Klimeschia transversella. ILLUSTRATION: ROLAND JOHANSSON Genitalier ♀ anellus Hongenitalier hos en representant vinculum för familjen Douglasiidae, fjäll- Genitalkapsel ♂ Aedeagus ♂ sippeskäckmal Tinagma dryadis. ILLUSTRATION: ROLAND JOHANSSON 4 • nationalnyckeln till sveriges flora och fauna på undersidan ett band med en klubbformig saccus. smultronskäckmal Tinagma perdicellum där signum Geni talklaffarna är korta, nästan kvadratiska, med en saknas. Äggläggningsröret är teleskopiskt utskjutbart. rad kraftiga borst längs kanten och ibland ett sidout- Larven är vitaktig med små buk- och analfötter skott. Hos honan är antrum trattformigt, medan ste- som saknar fothakar. Den lever i en bladmina eller rigma är avlångt koniskt eller trapetsformigt och har borrar in sig i andra delar av värdväxten. Några arters oftast ett fält av mikrotaggar. Signum är stjärnformigt larver lever på blommor. Arternas levnadssätt är då- eller påminner om en hängande busklav, utom hos ligt kända. Nyckel till nordiska arter i familjen Douglasiidae, Key to Nordic species of the family skäckmalar Douglasiidae 1. Framvinge glänsande. Labialpalper- 1. Forewing glossy. Second seg- nas andra segment utan utstående ment of labial palps without erect fjäll på undersidan. Genitalklaffar ♂ ♀ scales on ventral side. Valvae asymmetriska. Uncus knoppformig asymmetrical. Uncus .......................................Klimeschia transversella bud-like ........... Klimeschia transversella p. 41 timjanskäckmal s. 41 – Forewing dull, scales coarse. – Framvinge matt, grovfjällig. Second segment of labial palp Labialpalpernas andra segment with erect scales on ventral side. med utstående fjäll på undersidan. ♂ Valvae symmetrical. Uncus Genitalklaffar symmetriska. Uncus absent. (Genus Tinagma) ................................ 2 saknas. (Släkte Tinagma) .................................... 2 2. Framvinge med tydliga, mörka tvärband . ........ 3 2. Forewing with distinct, dark fasciae ................ 3 – Framvinge utan tydliga tvärband ...................... 4 – Forewing without distinct fasciae .................... 4 3. Vingspann 8–10 mm. 3. Wingspan 8–10 mm. Sydlig art ............................Tinagma perdicellum Southern species smultronskäckmal s. 37 ♂ ............................Tinagma perdicellum p. 37 – Vingspann 5,5–7,5 mm. – Wingspan 5.5–7.5 mm. Found Fjällart ........................................ Tinagma dryadis north of the Arctic Circle fjällsippeskäckmal s. 38 ....................................Tinagma dryadis p. 38 ♀ 4. Framvinge enfärgat grå, påfallande 4. Forewing uniformly grey, con- långsmal ................... Tinagma ocnerostomellum spicuously slender blåeldsskäckmal s. 39 ...................Tinagma ocnerostomellum p. 39 – Framvingens bakkant med svartgrå ♂ – Forewing grey with a blackish fläck som utåt begränsas av en grey dorsal spot, which on the ljusare, triangulär fläck ....Tinagma anchusellum distal side is delimited by a paler, oxtungeskäckmal s. 40 triangular spot .....Tinagma anchusellum p. 40 ♂.