DOCSLIB.ORG

SSU Och Könspolitikens Gränser 1970 – 2000

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
SSU Och Könspolitikens Gränser 1970 – 2000 Linköping Studies in Arts and Science • No. 459 Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus Linköping 2008 1 Vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskarutbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forskningen är organiserad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarutbildningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Arts and Science. Denna avhandling kommer från Tema Genus vid Institutionen för Tema. Distribueras av: Tema Genus Linköpings universitet 581 83 Linköping http://www.tema.liu.se/tema-g Kristina Lindholm SSU och könspolitikens gränser 19 7 0 – 2 0 0 0 Upplaga 1:1 ISBN 978-91-7393-774-0 ISSN 0282-9800 Omslagsbild: SSU Kongress 1975. Fotograf okänd.SSU:s arkiv. ARAB, Arbetarrörelsens bibliotek och Arkiv. Omslagslayout och sättning: Ritator AB © Kristina Lindholm och Institutionen för Tema. Tryckeri: LiU- Tryck Förord 7 1. INLEDNING Avhandlingens syfte 15 Vad är könspolitik? 16 Tidigare forskning om kvotering, jämställdhet och kvinnors representation 18 Tidigare forskning om SSU och svensk socialdemokrati 21 Forskning om svensk socialdemokrati från ett genusperspektiv 23 Avhandlingens disposition 26 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Vad är problemet? 30 Konstruktioner av ett politiskt problem 33 Diskursiv makt 33 » Könade « institutioner 35 Skillnadsskapande 37 Motstånd mot jämställdhet i organisationer 39 Argument och strategier för att öka kvinnors representation 43 Rättvisa, resurser, intressen och nytta 43 Strategier för ökad representation av kvinnor 44 Summering och tillämpning av de teoretiska utgångspunkterna 48 3. METODOLOGISKA REFLEKTIONER Material 52 En analys av diskurser 55 Analys av källmaterialet 56 Summering av de metodologiska utgångspunkterna 58 4. SSU SOM ORGANISATION Medlemsutveckling 62 SSU kommuner och distrikt 63 SSU:s kongress 66 Förbundsstyrelsen 68 Representation av kvinnor inom SSU bland kongressledamöter och i förbundsstyrelsen 70 5. SSU I SIN POLITISKA SAMTID Könsrollsdebatten 80 Den » nya vänstern «, SSU och övriga ungdomsförbund 82 Interna diskussioner inom SSU 87 Kvinnorörelsens betydelse 90 Jämställdhetspolitikens utformning 93 Utredningen » Varannan damernas « 94 Genussystemet och jämställdhetspolitiken 97 SSU i sin politiska samtid: en reflektion 99 6. SSU:S DISKUSSIONER OM KVINNORS REPRESENTATION UNDER FÖRBUNDSKONGRESSERNA 1970 TILL 1987 En » fördjupad « demokratisyn 103 Var ska » problemet « med kvinnors låga representation lösas? 105 Antikapitalism på dagordningen 109 Könsneutral kunskap eller könad förbundskompetens? 111 Förändringar av politikens arbetsformer 115 En kontroversiell jämställdhetsplan 118 » Jämställdhetsaktivism « på förbundskongressen 1981 120 1984 års förbundskongress 125 Utbildningssystemet ska lösa låg representation av kvinnor 126 Kvinnors representation är inte ssu:s problem 130 7. HINDER MOT ÖKAD REPRESENTATION AV KVINNOR INOM SSU Passivitet, principer, symbolspråk och utlyftande praktiker 138 Lokalt jämställdhetsarbete för ökad representation av kvinnor 142 Debatter om könskvotering under början av 1990-talet 144 Att bevara är lättare än att förändra 149 8. SSU:S DISKUSSIONER OM KVINNORS REPRESENTATION 1990 TILL 1993 Tvång, frivillighet och arenan för förändring 156 Det dåliga självförtroendets paradox 159 Frivillighet 161 Politisering av representationsfrågan 1993 163 Demokrati, makt och könskomplementära föreställningar 164 Könskvotering 169 Den » oengagerade « förbundsmedlemmen 171 Socialdemokraterna som ett »kvinnoparti « 172 » Könsneutral « kompetens eller synen på kompetens som plats- och situationsbunden 175 Kvinnors låga representation inom SSU måste hanteras 179 9. SSU:S DISKUSSIONER OM KVINNORS REPRESENTATION OCH FEMINISM 1995–2001 Positiv särbehandling inom arbetsliv och näringsliv 186 Den » självklara « feminismen 188 Akademisk feminism och jämställdhetspolitik inom SSU 192 Feminism som negativ symbol 193 Kvinnors vardagsliv och feminism – två helt olika saker? 195 » Alla « blir feminister 196 Fler kvinnor inom SSU och en omtolkning av feminism till jämställdhet 200 10. UNGA MEN INTE RADIKALA Utlyftande praktiker 207 Hur ska » problemet « lösas? 208 Kombination av argument 209 Könskomplementära antaganden och skillnadsskapande inom SSU 210 Feminism – en fråga om jämställdhet 212 Både unga och radikala? 213 SUMMARY 217 Referenser 229 bilaga i Förbundsstyrelsens medlemmar 1970 – 2005 247 bilaga ii Förbundsordförande 1917 – 2008 250 Förbundssekreterare: 1928 – 2008 250 Förord Det känns skönt att äntligen kunna sätta punkt. Det har varit en krokig väg som lett fram till denna avhandling. Då jag i september 2001 blev an- tagen till forskarutbildningen på Tema Genus hade jag ännu inte formule- rat mitt avhandlingsprojekt. Jag var intresserad av feministisk politik och var inställd på att undersöka utomparlamentarisk politik. Av olika anled- ningar började jag istället intressera mig för vad man ibland brukar kalla för den etablerade politiken, i och med de politiska ungdomsförbundens arbete. Ungdomsförbunden är välkända, men samtidigt obeforskade or- ganisationer och det har varit mycket spännande att ta del av ssu:s arkiv och politiska diskussioner. Så här nära inpå mitt eget avhandlingsarbetes slut så upplever jag forskningsresan som i mångt och mycket en långsam, ensam och arbetsintensiv process. Som tur är så har arbetet lättats av de intressanta och kloka kollegor som kantat min väg. Jag vill börja med att tacka Agneta Stark, tidigare professor på Tema Genus och docent Kirsti Niskanen för att ni gav mig chansen att bli doktorand på Tema Institutio- nen. Ett särskilt stort tack till min huvudhandledare Kirsti Niskanen för din analytiska skärpa och för att du alltid ställt upp och noggrant läst och kommenterat mina texter genom åren. I samband med vad man på Tema kallar för 60- procentseminariet tillkom min biträdande handledare Ma- rie Jansson. Jag vill rikta ett tack till Marie för din sköna prestigelöshet och alla klarsynta kommentarer på mitt arbete. Ditt sätt att ifrågasätta det invanda och förgivetttagna har också hjälpt mig att bli mer tydlig. Mina doktorandkollegor har alla på olika sätt varit viktiga för mig och bidragit med inspiration, vänskap och kunniga kommentarer: Stine Adrian, Anna Adeniji, Wera Grahn, Malena Gustavsson, Hanna Hall- gren, Robert Hamrén, Anna Lundberg, Paula Mulinari, Ingrid Osika, Ce- cilia Åsberg. Tack även till professor Nina Lykke, Anita Göransson, Jeff Hearn och Agneta Stark, Hillevi Ganetz och Kerstin Sandell för kloka kommentarer under era år som lärare på Tema genus. Under 2005 tillkom två nya grupper av doktorander som ingav ny energi för hela institutionen. 7 Jag riktar ett kollektivt tack till er allihop, även om jag inte haft möjlighet att lära känna er alla: Linn Sandberg, Emma Strollo, Ann- Charlotte Cal- lerstig, Katherine Harrison, Viktoria Kawesa, Ulrika Engdahl, Dag Balk- mar, Tanja Joelsson, Alp Biricik, Redi Koobak, Anna Leijon och Monica Obreja. En person som särskilt bidragit till atmosfären på Tema genus är proffsiga och godhjärtade temaintendent Berit Starkman, som alltid är redo att ställa upp med hjälp på stora och små frågor. Några personer har betytt alldeles särskilt mycket. Cecilia Åsberg och Petra Jonvallen har förutom varit inspirerande och feministiskt stödjande kollegor förblivit goda vänner under och efter doktorandtillvaron. Utan er vänskap hade mina år som doktorand blivit betydligt tråkigare. Jag vill på samma sätt tacka Paula Mulinari, Ingrid Osika, Anna Lundberg och Robert Hamrén för diskussioner och roliga samarbeten. Tack till Malin Rönnblom som var opponent på mitt slutseminari- um och som gav många konstruktiva kommentarer som hjälpte mig vi- dare. Detsamma gäller slutseminariekommittén Anita Göransson, Silke Nunsinger och Ingrid Pincus. Johan Hedrén var opponent på mitt 60 pro- cents seminarium och kom med synpunkter som jag länge hade nytta av. Elin Wihlborg läste i avhandlingsarbetets slutskede och kom med värde- fulla kommentarer. Katharina Eriksson har också läst och kommit med viktiga synpunkter. Ett särskilt tack till alla som arbetar på Forum för genusvetenskap och jämställdhet för lärorika erfarenheter av att arbeta med genusvetenskap och feministisk pedagogik, Renée Frangeur, Elisabeth Samuelsson, Eva Javefors- Grauers och IngBeth Larsson. Tack Francis Lee och Ericka John- son för glada tillrop och språkgranskning av summary och abstract. Tack till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (Arab) för hjälp med sök- ningar i arkivet och bild till omslaget. Jag vill också rikta ett tack till Den- nis Netzell på LiU-Tryck för kunnig hjälp med tryckningen av avhand- lingen. Tack även John (Ian) Dickson för snabb hjälp med datorsupport genom åren. Under mina sista två pendlande doktorandår, har jag även haft den stora turen att kunna bo hos Rickard Mikaelsson eller Jonna Johansson, tack båda två för er gästfrihet och goda mat. Sist men inte minst vill jag tacka familj och vänner. Mina generösa och kärleksfulla föräldrar Birgit och Anders och min bror Björn för att ni alltid tror på mig! Utan allt barnvaktande de senaste somrarna från er vet 8 jag inte hur jag klarat av att slutföra arbetet. Tack också Margareta och Kjell Högberg för det intresse som ni visat för det jag arbetat med och för all värme. Ett stort tack till Andreas Högberg med kollegor på Ritator för sättning av text och formgivningen av omslaget. Den avgörande tidpunkt då jag bestämde att jag ändå ville försöka skriva en avhandling var som studerande på Köpenhamns universitet hös- ten 2000 och
Load more

Recommended publications
  • Seminars&Workshops
    Seminars&workshops TEMA Arbeta för ett välkomnande Europa med jämlikhet för flyktingar och migranter – kämpa mot alla former av rasism och diskriminering. THEME 9 Working for a Europe of inclusiveness and equality for refugees and migrants – fighting against all forms of racism and discrimination. TEMAN THEMES Forumets seminarier, möten och övriga aktiviteter The seminars, meetings and other activities during the Forum are structured along these themes: har delats in i följande teman: 1 Arbeta för social inkludering och 6 Bygga fackliga strategier för 1 Working for social inclusion and 6 Building labour strategies for sociala rättigheter – välfärd, offentlig anständiga arbeten och värdighet för social rights – welfare, public services decent work and dignity for all – against service och gemensamma tillgångar för alla – mot utsatthet, otrygghet och and common goods for all. precarity and exploitation. alla. exploatering. 2 Working for a sustainable world, 7 Economic alternatives based on 2 Arbeta för en hållbar värld, mat- 7 Ekonomiska alternativ grundade food sovereignity, environmental and peoples needs and rights, for economic suveränitet och för ett rättvist miljö- och på människors behov och rättigheter, climate justice. and social justice. klimatutrymme. för ekonomisk och social rättvisa. 3 Building a democratic and rights 8 Democratizing knowledge, culture, 3 Bygga ett demokratiskt och rättig- 8 Demokratisera kunskap, kultur, based Europe, against “securitarian” education information and mass media. hetsbaserat Europa, mot övervaknings- utbildning, information och massmedia. policies. For participation, openness, samhället och rådande säkerhetspolitik. equality, freedom and minority rights. 9 Working for a Europe of inclu- För deltagande, öppenhet, jämlikhet, 9 Arbeta för ett välkomnande Eu- siveness and equality for refugees and frihet och minoriteters rättigheter.
    [Show full text]
  • THE POLITICAL THOUGHT of the THIRD WORLD LEFT in POST-WAR AMERICA a Dissertation Submitted
    LIBERATION FROM THE AFFLUENT SOCIETY: THE POLITICAL THOUGHT OF THE THIRD WORLD LEFT IN POST-WAR AMERICA A Dissertation submitted to the Faculty of the Graduate School of Arts and Sciences of Georgetown University in partial fulfillment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy in History By Benjamin Feldman, M.A. Washington, DC August 6, 2020 Copyright 2020 by Benjamin Feldman All Rights Reserved ii LIBERATION FROM THE AFFLUENT SOCIETY: THE POLITICAL THOUGHT OF THE THIRD WORLD LEFT IN POST-WAR AMERICA Benjamin Feldman, M.A. Thesis Advisor: Michael Kazin, Ph.D. ABSTRACT This dissertation traces the full intellectual history of the Third World Turn: when theorists and activists in the United States began to look to liberation movements within the colonized and formerly colonized nations of the ‘Third World’ in search of models for political, social, and cultural transformation. I argue that, understood as a critique of the limits of New Deal liberalism rather than just as an offshoot of New Left radicalism, Third Worldism must be placed at the center of the history of the post-war American Left. Rooting the Third World Turn in the work of theorists active in the 1940s, including the economists Paul Sweezy and Paul Baran, the writer Harold Cruse, and the Detroit organizers James and Grace Lee Boggs, my work moves beyond simple binaries of violence vs. non-violence, revolution vs. reform, and utopianism vs. realism, while throwing the political development of groups like the Black Panthers, the Young Lords, the League of Revolutionary Black Workers, and the Third World Women’s Alliance into sharper relief.
    [Show full text]
  • Bet. 2003/04:Sou5 Socialtjänstpolitik
    Socialutskottets betänkande 2003/04:SoU5 Socialtjänstpolitik Sammanfattning I betänkandet behandlas drygt etthundrasextio motionsyrkanden från de all- männa motionstiderna 2002 och 2003. Ett enigt utskott föreslår med anledning av motioner två tillkännagivanden till regeringen. För det första skall regeringen återkomma till riksdagen med ett konkret för- slag till lösning av problemet med att kommuner gör olika bedömningar när det gäller hur stora inkomster från eget arbete ett barn tillåts ha utan att detta påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för barnet. Förslaget bör också beakta hur det belopp som skall undantas vid biståndsberäkningen skall bestämmas. Vad utskottet anfört med delvis bifall till motioner från (m, fp, kd, c, v, mp), (fp), (v) och (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. För det andra bör den särskilda utredare som tillkallats under hösten 2003 med uppdrag att följa upp och ur ett könsmaktsperspektiv utvärdera de myn- dighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till enskilda myndigheter som gavs i samband med propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55) genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att överväga hur önskemålet att varje kommun bör ha en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor skall uppnås. Vad utskottet anfört med delvis bifall till motioner från (s), (m), (fp), (v) och (mp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till utskottets tidigare ställningstaganden och mot bakgrund av pågående arbete på området. I betänkandet finns 65 reservationer och 3 särskilda yttranden. Utskottet har tillsammans med företrädare för Statens institutionsstyrelse den 2 och 3 februari 2004 besökt behandlingshemmen Granhult och Runna- gården.
    [Show full text]
  • Megafoner Och Cocktailpartyn
    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
    [Show full text]
  • Coversheet for Thesis in Sussex Research Online
    A University of Sussex DPhil thesis Available online via Sussex Research Online: http://sro.sussex.ac.uk/ This thesis is protected by copyright which belongs to the author. This thesis cannot be reproduced or quoted extensively from without first obtaining permission in writing from the Author The content must not be changed in any way or sold commercially in any format or medium without the formal permission of the Author When referring to this work, full bibliographic details including the author, title, awarding institution and date of the thesis must be given Please visit Sussex Research Online for more information and further details Party Organisation and Party Adaptation: Western European Communist and Successor Parties Daniel James Keith UNIVERSITY OF SUSSEX Thesis submitted for the degree of Doctor of Philosophy, April, 2010 ii I hereby declare that this thesis has not been and will not be, submitted in whole or in part to another University for the award of any other degree. Signature :……………………………………… iii Acknowledgements My colleagues at the Sussex European Institute (SEI) and the Department of Politics and Contemporary European Studies have contributed a wealth of ideas that contributed to this study of Communist parties in Western Europe. Their support, generosity, assistance and wealth of knowledge about political parties made the SEI a fantastic place to conduct my doctoral research. I would like to thank all those at SEI who have given me so many opportunities and who helped to make this research possible including: Paul Webb, Paul Taggart, Aleks Szczerbiak, Francis McGowan, James Hampshire, Lucia Quaglia, Pontus Odmalm and Sally Marthaler.
    [Show full text]
  • Future Party Leaders Or Burned Out?
    Lund University STVM25 Department of Political Science Tutor: Michael Hansen/Moira Nelson Future party leaders or burned out? A mixed methods study of the leading members of the youth organizations of political parties in Sweden Elin Fjellman Abstract While career-related motives are not given much attention in studies on party membership, there are strong reasons to believe that such professional factors are important for young party members. This study is one of the first comprehensive investigations of how career-related motives impact the willingness of Swedish leading young party members to become politicians in the future. A unique survey among the national board members of the youth organizations confirms that career-related motives make a positive impact. However, those who experienced more internal stress were unexpectedly found to be more willing to become politicians in the future. The most interesting indication was that the factor that made the strongest impact on the willingness was the integration between the youth organization and its mother party. Another important goal was to develop an understanding of the meaning of career-related motives for young party members. Using a set of 25 in-depth interviews with members of the youth organizations, this study identifies a sense among the members that holding a high position within a political party could imply professional reputational costs because some employers would not hire a person who is “labelled as a politician”. This notation of reputational costs contributes importantly to the literature that seeks to explain party membership. Key words: Sweden, youth organizations, political recruitment, career-related motives, stress, party integration Words: 19 995 .
    [Show full text]
  • Ei Ihan Teorian Mukaan
    Onko työväenliike vain menneisyyttä? Miten punaisten surmapaikoilla on muisteltu? Mitä paljastuu Hampurin arkisen talon taustalta? Miten brittiläinen ammattiyhdistysmies näki talvisodan? Ei ihan teorian mukaan Mihin historiaa käytetään Namibiassa? Miten David Oistrah pääsi soittamaan länteen? Miksi Anna Ahmatova koskettaa? Miten Helsingin katujen hallinnasta kamppailtiin 1962? Tällaisiin ja moniin muihin kysymyksiin haetaan vastauksia tämän kirjan artikkeleissa, jotka liittyvät työväenliikkeen, kommunismin ja neuvostokulttuurin vaiheisiin. Suomalaisten asiantuntijoiden rinnalla kirjoittajia on Ranskasta, Britanniasta ja Norjasta. Aiheiden lisäksi kirjoituksia yhdistää historiantutkija Tauno Saarela, jonka teemoja lähestytään eri näkökulmista. Ei ihan teorian mukaan – asiat ovat usein menneet toisin kuin luulisi. Ei ihan teorian mukaan Toimittaneet Mikko Majander ja Kimmo Rentola TYÖVÄEN HISTORIAN JA PERINTEEN TUTKIMUKSEN SEURA Ei ihan teorian mukaan Ei ihan teorian mukaan Toimittaneet Mikko Majander ja Kimmo Rentola Kollegakirja Tauno Saarelalle 28. helmikuuta 2012 Työväen historian ja perinteen tutkimuksen seura Yhteiskunnallinen arkistosäätiö Helsinki 2012 Toimituskunta: Marita Jalkanen, Pirjo Kaihovaara, Mikko Majander, Raimo Parikka, Kimmo Rentola Copyright kirjoittajat Taitto: Raimo Parikka Kannen kuva: Nuoren työläisen joulu 1926, kansikuva, piirros L. Vickberg Painettua julkaisua myy ja välittää: Unigrafian kirjamyynti http://kirjakauppa.unigrafia.fi/ [email protected] PL 4 (Vuorikatu 3 A) 00014 Helsingin yliopisto ISBN 978-952-5976-01-4
    [Show full text]
  • Hort and Olofsson on Göran Therborns Early Years
    http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Class, Sex and Revolutions: A Critical Appraisal of Gören Therborn. Citation for the original published chapter: Hort, S., Olofsson, G. (2016) A Portrait of the Sociologist as a Young Rebel: Göran Therborn 1941-1981. In: Gunnar Olofsson & Sven Hort (ed.), Class, Sex and Revolutions: A Critical Appraisal of Gören Therborn (pp. 19-51). Lund: Arkiv förlag N.B. When citing this work, cite the original published chapter. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-57095 sven hort & gunnar olofsson A Portrait of the Sociologist as a Young Rebel Göran Therborn 1941–1981 As far as Marx in our time is concerned, my impression is that he is maturing, a bit like a good cheese or a vintage wine – not suitable for dionysiac parties or quick gulps at the battlefront. From Marxism to Post-Marxism?, Therborn 2008: ix. The emergence of a global Swedish intellectual and social scientist He belongs to the unbeaten, a survivor of a merciless defeat subli- mated by many in his generation. This book is an interim report, and the pages to come are an attempt to outline the early years and decades of Göran Therborn’s life trajectory, the intricate intertwin- ing of his socio-political engagement and writings with his social scientific work and publications. In this article the emphasis is on the 1960s and early 1970s, on Sweden and the Far North rather than the rest of the world. We present a few preliminary remarks on a career – in the sociological sense – that has not come to a close, far from it, hence still in need of further (re-)considerations and scru- tiny.
    [Show full text]
  • Political Youth Organisations and Alcohol Policy in Nordic Countries
    Political youth organisations and alcohol policy in Nordic countries Project report 2019/2020 Nordic Alcohol and Drug Policy Network www.nordan.org THIS is not a scientific study. It has never aimed to be one. This is advocacy groups attempt to analyse the developments in societies and in a way to predict where are we heading in the next five or ten years. The prediction aspect of this is because we are focusing on young people. And even more, on politically active young people. They are, at least theoretically, the ones making the decisions of tomorrow. Are they the future ministers, prime ministers, party leaders, high officials? Probably, yes. They are going to decide the future of the political parties, and as we are finding out, they give their best to do it already today. Perhaps more than ever, the youth voice is critical in today's policymaking. "Politics is in realignment. And perhaps the most underappreciated change is this: Based on recent research at Tufts University's Tisch College of Civic Life, young voters, ages 18- 29, played a significant role in the 2018 midterms and are poised to shape elections in 2020 and beyond." CNN on January 2, 2020, looking at the US presidential elections. Every Nordic country is discussing or already experimenting with lowering the voting age, thus involving younger people in our democratic processes. That will mean that political parties will listen more and more what young are saying, what they support and are interested in. Youth matter. Today more than ever before. For us, to understand the motives and interests of young people, it will be easier to predict the next steps and the future developments.
    [Show full text]
  • Germany's Party of Democratic Socialism
    GERMANY'S PARTY OF DEMOCRATIC SOCIALISM Eric Canepa A great many people expected in 1989 that the break with the old East-bloc communist parties might lead to some strong forces for the renewal of socialism. Many people in the West were surprised at the time that there was so little expression of this. In the German Democratic Republic there was, in fact, a strong democratic socialist current in the demonstrations of the Fall of 1989. Although in the context of the abrupt unification with West Germany this current was smothered, it nevertheless re-emerged via the Party of DemocraticSocialism (PDS). This is a development that bears very careful examination. The following essay is an attempt to illuminate the PDS's potential as a socialist organisation. It is impossible to cover here the legal-political struggles between the PDS and the state as regards expropriation at- tempts, attempts to delegitimise or criminalise some of its leaders, etc., nor the mainstream media distortion of the PDS. The main purpose, rather, must be to describe and analyse this organisation's programme, its actual political practice, the character of its membership, its relationship to the rest of the left, and the attitudes of the population, principally in the East, towards it. The Political Culture of GDR Intellectuals To understand the PDS, it is necessary to begin by noting the rather special characteristics of the GDR intelligentsia which contained more critically- minded Marxists than that of any other East-bloc country. In the first weeks of the Wende (Wende = the 1989 "turning point" in the GDR) it was possible to hear expressions of socialist sentiment on the part of several of the citizen-movement leaders.
    [Show full text]
  • STUDIETEKNIK Specialiserad Undersköterska I Demensvård Våga Ifrågasätta Din Studieteknik! Ingmar Andersson [email protected] Våga Ifrågasätta Din Studieteknik!
    STUDIETEKNIK Specialiserad undersköterska i demensvård Våga ifrågasätta din studieteknik! Ingmar Andersson [email protected] Våga ifrågasätta din studieteknik! Inte rätt eller fel LÄSA KURSBÖCKER LÄSA KURSBÖCKER ÖVERSIKT överblicka LOKALI- SERINGS- söka SYFTE LÄSNING Varför? INTENSIV- lära LÄSNING ÖVERSIKT överblicka LOKALI- SERINGS- söka SYFTE LÄSNING Varför? INTENSIV- lära LÄSNING Lista över svenska politiker Jörgen Andersson (s), riksdagsledamot 1998-2002 Christel Anderberg (m), riksdagsledamot 1998-2002 A Barbro Andersson Öhrn (s), riksdagsledamot 1998-2002 Elisa Abascal Reyes (mp), riksdagsledamot 1994-98 Georg Andersson (s), invandrarminister 1986-89, Karl Gustav Abramsson (s), riksdagsledamot 1998- kommunikationsminister 1989-91, riksdagsledamot 1971-1995 Gustaf Abelin, krigsminister 1867-71, riksdagsledamot 1871-98 Gustaf Andersson (fp), partiledare 1935-44, riksdagsledamot och Tina Acketoft (fp), riksdagsledamot 2002- kommunikationsminister 1939-44 Christer Adelsbo (s), riksdagsledamot 2002- Kerstin Andersson (s), riksdagsledamot 2002- Lena Adelsohn Liljeroth (m), riksdagsledamot 2002- Magdalena Andersson (m), riksdagsledamot 2002- Ulf Adelsohn (m), finansborgarråd i Sthlm 1976-79, Margareta Andersson (c), riksdagsledamot 1995- kommunikationsmin. 1979-81, partiled. 1981-1986 Marianne Andersson (c), riksdagsledamot 1998-2002 Axel Adlercreutz, riksdagsledamot 1847-1866 och 1877-1880, Sten Andersson, partisekreterare 1962-82, riksdagsledamot justitiestatsminister 1870-74 1966-94, socialminister 1982-1985, utrikesminister 1985-91
    [Show full text]
  • Educated Youth and the Cultural Revolution in China
    THE UNIVERSITY OF MICHIGAN CENTER FOR CHINESE STUDIES MICHIGAN PAPERS IN CHINESE STUDIES Ann Arbor, Michigan Educated Youth and The Cultural Revolution in China Martin Sj University of Michigan Michigan Papers in Chinese Studies No. 10 1971 Open access edition funded by the National Endowment for the Humanities/ Andrew W. Mellon Foundation Humanities Open Book Program. Copyright 1971 by Center for Chinese Studies The University of Michigan Ann Arbor, Michigan 48104 Printed in the United States of America ISBN 978-0-89264-010-2 (hardcover) ISBN 978-0-472-03814-5 (paper) ISBN 978-0-472-12760-3 (ebook) ISBN 978-0-472-90155-5 (open access) The text of this book is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License: https://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/ Contents I. Introduction 1 Mao Tse-tung 1 Mao Tse-tung and the Youth of China 4 The State of Youth 6 Abbreviations Used in Text and Bibliography 9 II. The Cultural Revolution: 1966 10 Peking University 11 National Movement for Educational Reform 13 Leadership Support for Revolutionary Students 15 Early Mass Rallies and Movements 17 Recreating the Long March 21 Attempts to Disperse Students 25 Invocation of the Tradition of the PLA 26 Student Relations with Workers and Peasants 27 III. The Cultural Revolution: 1967 30 Attacks on Egoism 30 Attempts to Control Violence 31 The Three-Way Alliance 32 Attempts to Resume Classes: I 32 Responses to Changed Situations 35 Attempts to Resume Classes: II 36 Shift to the Left — April 39 Factionalism and Violent Struggle 40 Attempts to Resume Classes: III 42 The Wuhan Incident 44 Support the PLA 45 Crackdown on Young People 49 Attempts to Resume Classes: IV 51 Sheng Wu-lien .
    [Show full text]