DOCSLIB.ORG

Handskriftsförteckning Handskriftsförteckning

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Handskriftsförteckning Handskriftsförteckning nr 1−5 handskriftsförteckning Handskriftsförteckning Lanthushållning blekinge län sverige 3 1772? Blekinge höfdingedöme. [Berättelse om be- 1 1815 folkning, lanthushållning och näringar.] Fo- WALLENSTEEN, (JOHAN PETER). Till proto- lio. [12] s. Häftad. kollet wid Wikbolandets loflige hushålls gil- Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 les sammanvaro den 13 mars 1815. Folio. [23] års landshövdingeberättelse som berör länets s. Häftad. näringar. Ä.a. E IV a:1 Ett jordbrukspolitiskt inlägg med historiska tillbakablickar. Som den främsta orsaken till 4 1815 det ”tilltagande eländet” verkar författaren BRINKMAN, (GUSTAF ANTON af). Blekinge, se ”öfverflödet af utländsk säd". Johan Peter eller Carlscrona höfdingedöme. Relat. til Kl. Wallensteen (1750–1820), präst, folklivsskild- Kammar. colleg. af d. 23 decembr. 1815. Fo- rare, f. på Högstorp i Säby socken, Jönkö- lio. [7] s. I lösa ark. pings län. Student i Uppsala 1771, prästvigd Landshövdingeberättelse. Gustaf Anton von 1775, bataljonspredikant vid Östgöta infante- Brinkman (1760–1822), ämbetsman, adlad af riregemente 1776, pastoralexamen 1781, kyr- Brinkman 1817. Landssekreterare på Gotland koherde i Danderyd och Lidingö 1781, till- 1791, häradshövding i Södra Möre domsaga trädde 1783. Hovpredikant 1793, prost 1796, 1793, tf. justitiekansler 1811, landshövding i kyrkoherde i Kuddby, Linköpings stift, 1800, Blekinge 1813–22, ägde från 1813 hus i Karls- kontraktsprost 1805. Ägde Gnestad i Kuddby krona vilka 1822/32 inköptes av staten och och Tomta i Östra Ny, uppskattad skriftstäl- blev residenset, ordförande i Blekinge läns lare i ekonomiska ämnen. Bland hans arbeten hushållningssällskap 1814–22, LLA 1815. märks Anteckningar och upplysningar, hörande Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV a:1 till historien om Sveriges jordbruk, handel och näringar från äldsta till närvarande tid (1825). Biogr. källa: SMOK Ä.a. E IV a:1 gotlands län 2 1817 WENSTRÖM, SVENO. Nogra œconomiske 5 1772? hushålls-reglor, utdrag af många auctorer. 4: Gottlands län. [Berättelse om befolkning, o. [19] s. Häftad. lanthushållning och näringar.] Folio. [10] s. Sveno Wenström (1759–1832), f. i Västervik. Häftad. Studier i Uppsala 1782, prästvigd 1785. An- Synbarligen en av skrift av de delar i 1772–73 ställd i Virserum, Kalmar län, 1815, avskildes års landshövdingeberättelse som berör länets från sin tjänst såsom ”klensint” 1816. näringar. Näst sista sidan: ”Boråsboer göra Biogr. källa: Odén Ä.a. E II:5 staden [Visby] mycken förfång – genom de- 45 handskriftsförteckning nr 6−15 ras kringvandrande på landsbygden och locka göteborgs och bohus län allmogen at köpa mindre nödige varor.” Ä.a. E IV a:1 11 1772? Göteborgs och Bohus län. Folio. [14] s. Häf- 6 1813 tad. ASCHLING, CARL (FREDRIK). Gottlands sta- Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 tistique. Folio. [3] s. Ett ark. års landshövdingeberättelse som berör länets Carl Fredrik Aschling (1751–1820), landshöv- näringar. Ä.a. E IV b:2 ding på Gotland 1812–17. Ä.a. E IV b:2 12 1816 7 1815 Göteborgs och Bohus län. Lands höfdinge ASCHLING, CARL (FREDRIK). Lands höfdinge embetets berättelse af d. 2 febr. 1816. Folio. relation för Gottland, d. 14 dec. 1815. Under- [5] s. I lösa ark. Ä.a. E IV a:1 dånigste memorial! Folio. [27] s. Häftad. Carl Fredrik Aschling (1751–1820), landshöv- ding på Gotland 1812–17. Ä.a. E IV a:1 hallands län 13 1772? Halmstad län. Folio. [15] s. Häftad. gävleborgs län Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 års landshövdingeberättelse som berör länets 8 1790–1791 näringar. Ä.a. E IV b:2 [Sockenbeskrivningar från Hälsingland 1790 –91.] Folio. Ca 300 s. I lösa ark. 14 1817 Utgivna 1961 av Nils-Arvid Bringéus med BEXELL, (SVEN PETER). [Sockenbeskrivningar titeln: Sockenbeskrivningar från Hälsingland för Hallands län.] Folio. Ca 60 s. Häftad. 1790–1791 (Skrifter / utg. Av Kungl. Gustaf Sven Peter Bexell (1775–1864), präst och lant- Adolfs akademien för folklivsforskning; 37). hushållare. Hovpredikant 1801–05, kyrkoher- Ä.a. E IV b:1 de i Grimeton pastorat, Hallands län, 1812, kontraktsprost 1819, professors titel 1822, teol. 9 1811 dr 1830. Ägde 1808–50 Hovgården, Rolfstorps CRONSTEDT, (FREDRIK ADOLF ULRIK). socken, Hallands län. Författare i antikvariska Landshöfdingen i Gefle i anledning af anbe- och topografiska ämnen; utgav bl.a. Hallands faldt und: förslag till näringarnas upmunt- historia och beskrifning (1–3, 1817–19). LPS 1823, ran och understöd. Folio. [6] s. Sammanhäf- LVHA 1829, LLA 1817. tad med nr 17. Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:5 (1744–1829), landshövding i Gävleborgs län 1781–1812. Ä.a. E IV a:1 15 1817 SYLVANDER, JOSUA. Halland eller Halmstad 10 1815 län. Landshöfd. relat. den 24 mars 1817. Åbe- SPARRE, (CARL). Gefleborgs län. Relation til ropar [...] relation af d. 23 dec. 1805 och d. 6 Kl. Kammar Collegium af d. 31 dec. 1815, i febr. 1811. Folio. [2] s. Ett ark. anledning af Kl. Mjts circulaire bref d. 13 Josua Sylvander (1769–1833), ämbetsman. Hä- maij 1802. Folio. [16] s. I lösa ark. radshövding 1794, sekreterare i Svea hovrätt Carl Sparre (1723–1791), landshövding i Gäv- 1800, lagmans namn 1801, revisionssekreterare leborgs län 1763–72. Ä.a. E IV a:1 1805–10, häradshövding i Åker, Selebo m.fl. 46 nr 16−23 handskriftsförteckning härader 1810–12, vice landshövding i Hallands stone 1813 säteriet Djurström, Värsås socken län 1811, landshövding där 1812–18, justitieråd i Skaraborgs län, ägde 1816–20 säteriet Var- 1818, president i Svea hovrätt från 1826, tog ini- garn, Lista socken, Södermanlands län, och tiativ till Hallands läns hushållningssällskap 1822–28 säteriet Torsåker, Hammarby socken, 1812/15, sällskapets ordförande 1815–18, ägde Stockholms län. Senare delägare i koppar-, 1807–12 Enebybergs gård, Danderyds socken, järn- och blyverk i Jämtland, ordförande i innehade 1817–26 säteriet Kersö, Ekerö sock- Jämtlands läns hushållningssällskap 1818–41. en, Stockholms län. LLA 1812. LPS 1815, LLA 1813. Biogr. källa: SMOK Ä.a. E IV b:2 Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV a:1 20 1822 jämtlands län TÖRNE, (MICHAËL) von. Jemtlands hushålls sällskap med redovisning för de sällskapet 16 1803 tillslagne 3000 rd. Folio. [10] s. Häftad. Protokoll wid en del allmoges i Jemtland och Hushållningssällskapet i Jämtland var ett av Medelpad af konungen anbefalte hörande, flera som under 1810-talet mottog statliga om föreslagen ström-rensning uti Ragunda ekonomiska understöd, i detta fall 1818. eller Indals-elfwen; hållit å nedanstående da- Biogr. notis, se nr 19 Ä.a. E IV a:1 gar och ställen, åhr 1803. Folio. [79] s. Snör- häftad. Ä.a. E IV b:2 jönköpings län 17 1811 WASELL, (ANDERS). Landshöfdingen i Öster- 21 1772? sund i anledning af anbefaldt und: förslag Jönköpings län. Folio. [11] s. Häftad. till näringarnes upmuntran och understöd. Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 Folio. [29] s. Snörhäftad i ljusblått pappers- års landshövdingeberättelse som berör länets omslag. näringar. Ä.a. E IV b:2 Anders Wasell (1759–1828), landshövding i Jämtlands län 1810–17. Ä.a. E IV a:1 22 1792 HAMILTON, (FREDRIK ULRIK). Underdånig 18 1821 berättelse om värkeliga tillståndet uti Jön- Tabell, som visar åkerbrukets och boskaps- köpings län, författad till underdånig efter- afvelns tillstånd i Jemtlands län år 1821 samt lefnad af Kongl: Majsts nådigste befallning, stads [sic] bidragen derstädes år 1820. Folio. under den 12 april innevarande år. Folio. [7] Utvikbar tabell. Tre sammanfogade och vikta s. Senare avskrift. I lösa ark. ark. Ä.a. E IV a:1 Fredrik Ulric Hamilton (1735–1797), landshöv- ding i Jönköpings län 1778–95. Ä.a. E IV a:1 19 1821 TÖRNE, (MICHAËL) von. Jämtlands landshöf- 23 1818 ding med rapport om landtbruket och nä- LJUNGH, SVEN (INGEMAR). Wördsamste me- ringarne uti länet. Folio. [10] s. Häftad. morial [angående lanthushållningen i norra Mikael von Törne (1775–1854), lanthushål- delan av Jönköpings län och i synnerhet lare och landshövding. Tf. landshövding i Norra och Södra Wedbo härader]. Folio. [8] Jämtlands län 1817, landshövding där 1818–41. s. Häftad. Ägde 1796–1809 säteriet Ekensberg, Ytteren- Sven Ingemar Ljungh (1757–1828), landskam- hörna socken, Stockholms län, ägde åtmin- rer och lanthushållare. Kronobefallningsman, 47 handskriftsförteckning nr 24−28 landskamrers avsked 1793, lanthushållare på Lima sockn i Westerdalarna. 4:o. 91 s. Grå- herrgårdarna Skareda, Lommaryds socken, pappersomslag. såld 1801, och från 1798 Skärsjö, Bälaryds Från Kungl. Patriotiska sällskapet. För biogra- socken, båda i Jönköpings län, internationellt fiska uppgifter om författaren, se: Gezelius, känd naturaliesamlare, en av stiftarna av Jön- Birger, ”En prästman i Dalarna på 1700-talet. köpings läns hushållningssällskap 1814. LPS Johan Gezelius i Lima. Släkthistoriska an- 1806, LVA 1808, LLA 1812. Publicerade ett fler- teckningar”, Västmanland-Dala nation skrift tal uppsatser i Vetenskapsakademiens hand- nr 10, s. 47–60, Uppsala 1960. Ä.a. E IV b:3 lingar. Biogr. källa: Edling; VAH Ä.a. E II:6 26 1815 NOREUS, (JOHANNES). Stora Kopparbergs kalmar län län. Lands höfdinge embetet i Stora Kop- parbergs län berättelse om länets tilstånd till 24 1815 Kl. Kammar Collegium, d. 31 dec. 1815, un- DE LA GRANGE, (JOHAN GEORG). Calmar län. derskrifven af Jean Noreus och Westlinger. Landshöfd. berättelse den 30 december 1815. Folio. [26] s. I lösa ark. Folio. [13] s. I lösa ark. Johannes (Jean) Noreus (1773–1831), lands- Johan Georg De la Grange (1774–1844), offi- sekr. i Kopparbergs län 1797–1822. cer, ämbetsman, landshövding i Kalmar län Ä.a. E IV b:2 1810–22, en post han fick som belöning för sina insatser i samband med 1809 års statsvälv- ning, då han sändes med förslag om vapen- stillestånd till den franske marskalken Berna- dotte i Dresden, vilken sände honom vidare kristianstads län till Paris för ett möte med Napoleon. Tog initiativ till bildandet av Kalmar läns hus- 27 1772? hållningssällskap 1811, ägde från 1802 säteriet Christianstads län. [Redogörelse för lanthus- Södra Åreda, Hemmesjö socken, Kronobergs hållning och näringar.] Folio.
Load more

Recommended publications
  • SN Supplement 5 Fram
    Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? Entomofaunistikens grundläggande och förutsättningar i Sverige, landskap för landskap av Mattias Forshage NEF > SUPPLEMENT 5, 2020 < NEF Skörvnöpparn, Umeå Supplement 5, 2020: 1-42 Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? Entomofaunistikens grundläggande och förutsättningar i Sverige, landskap för landskap MATTIAS FORSHAGE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Varför lokalfaunistikhistoria? .............................................................................2 Källor och avgränsningar ....................................................................................2 Den entomofaunistiska litteraturen .....................................................................3 Begränsningar .......................................................................................................3 Tack ........................................................................................................................6 Faunaprovinserna .................................................................................................6 Provinsvis sammanställning .................................................................................7 Skåne .......................................................................................................................7 Blekinge ..................................................................................................................9 Halland ...................................................................................................................9
    [Show full text]
  • I Carl Von Linnés Fotspår
    I CARL VON LINNÉS FOTSPÅR I Carl von Linnés fotspår Svenska Linnésällskapet 100 år erik hamberg Svenska Linnésällskapet Uppsala 2018 © Erik Hamberg och Svenska Linnésällskapet 2018 Omslaget visar den Linnémedaljong som tillverkades av Wedgwood till Linnéjubileet 1907. I privat ägo. Foto: Magnus Hjalmarsson, UUB. Produktion: Grafisk service, Uppsala universitet Utformning: Martin Högvall Texten satt med Adobe Garamond Pro ISBN 978-91-85601-43-1 Tryckt i Sverige av DanagårdLiTHO AB, Ödeshög 2018 Innehåll Förord ...................................................................................................... 7 Linnébilden tar form .............................................................................. 11 Tidiga Linnésällskap i Sverige ................................................................ 13 Linnéjubileer 1807–1907 ........................................................................ 15 Forskare och samlare med Linnéintressen .............................................. 19 Svenska Linnésällskapet bildas ............................................................... 23 Insamling av Linnéminnen .................................................................... 29 Linnémuseet .......................................................................................... 33 Linnéträdgården .................................................................................... 47 Elof Förbergs bibliotek ........................................................................... 63 Linnés Hammarby ................................................................................
    [Show full text]
  • Anders Adolf Retzius
    Anders Adolf Retzius Anders Adolf Retzius (* 13. Oktober 1796 in Lund; † 18. April 1860 in Stockholm) war ein schwedischer Anatom und Anthropologe. Inhaltsverzeichnis Leben Wirken Beiträge zur Anatomie Beiträge zur Anthropologie Beiträge zur Kraniometrie Mitglied wissenschaftlicher Gesellschaften Eponyme Anatomie Auszeichnungen Werke (Auswahl) Anders Retzius Einzelnachweise Literatur Weblinks Leben Schon in seiner Kindheit wurde Retzius von seinem Vater Anders Jahan Retzius (1742–1821) mit der Naturgeschichte vertraut gemacht, insbesondere mit der Zoologie. Während seines Medizinstudiums in Lund und Kopenhagen stand er unter dem Einfluss des Anatomen Arvid Henrik Florman (1761–1840), der ihn in die Methoden der Präparation einführte. Im Jahre 1816 verbrachte Retzius ein Studienjahr in Kopenhagen und befreundete sich mit dem Anatomen Ludwig Levin Jacobson (1783–1843), dem Physiker Hans Christian Ørsted (1777–1851) und dem Zoologen Johan Christopher Hagemann Reinhardt (1776–1845). Nach seiner Rückkehr nach Lund beendete er dort sein Medizinstudium. 1817 erhielt er das Medizin licentiat und wurde 1818 zum kirurgie magister ernannt. 1819 legte er seine Dissertation über die Anatomie der Knorpelfische (Katzenhai) vor (Observationes in anatomiam chondropterygium praecipue Squali et rajae generum). Retzius diente als Militärarzt, zuerst in Schonen, später in Jämtland. 1823, vier Jahre nach seinem Doktorat, wurde Retzius Professor für Veterinärmedizin am Veterinär-Institut in Stockholm, wo er ein Anatomisches Museum gründete. Seit 1824 war er Lehrer der Anatomie am Karolinska-Institut, 1824 stellvertretender Professor (1830 zugleich Inspektor), das er als ordentlicher Professor der Anatomie von 1840 bis zu seinem Tode am 18. April 1860 leitete. Anders Retzius heiratete 1835; seine zweite Frau, die Mutter von Magnus Gustaf Retzius (1842–1919), war Emilia Sofia Wahlberg, eine Schwester des Botanikers und Entomologen Peter Fredrik Wahlberg (1800–1877).
    [Show full text]
  • Carl Peter Thunberg and Japanese Natural History
    ISSN: 2186-8476, ISSN: 2186-8468 Print Vol. 2 No. 2, June 2013 CARL PETER THUNBERG AND JAPANESE NATURAL HISTORY Bertil Nordenstam Department of Phanerogamic Botany, Swedish Museum of Natural History, Box 50007, SE-10405 Stockholm, SWEDEN. 1 [email protected] ABSTRACT Carl Peter Thunberg (1743-1828) was the most famous of Linnaeus’s pupils and became known as the `Linnaeus of Japan`. However, he was a zoologist almost as much as a botanist and should be remembered also for his lasting contributions to zoology, especially entomology. He published about 160 zoological papers, 90 of which dealt with insects, and he described more than 1,500 new species of insects. One of his first scientific papers dealt with the new grasshopper genus Pneumora from South Africa. Thunberg’s insect collections amount to 36,000 specimens and are largely intact as today. He was also the author of several mammals, such as the Brown Hyaena, and a number of reptiles and fishes, including several new species from Japan. Keywords: Thunberg, Japanese natural history, Entomology, Linnaean disciple, Taxonomy, History of science INTRODUCTION We tend to think of Linnaeus and many of his foremost pupils as botanists. Linnaeus has been famed as ‘ Princeps botanicorum’ , and his perhaps most successful disciple, Carl Peter Thunberg (1743—1828; Fig. 1), has been named the ‘Father of South African Botany’ and also the ‘Linnaeus of Japan’. However, most of the Linnaean apostles, like Linnaeus himself, were medical doctors and zoologists as well – in fact they are better labeled as naturalists, or natural history scientists. Their academic positions were not in botany, but rather in medicine and botany, and similar combinations.
    [Show full text]
  • Elias Magnus Fries Och Carl Adolph Agardh Om Vetenskaplig Metodik Och Möjligheten Att Konstruera Ett Naturligt System Inom Botaniken
    Elias Magnus Fries och Carl Adolph Agardh om vetenskaplig metodik och möjligheten att konstruera ett naturligt system inom botaniken Lunds universitet Magnus Krook Språk- och litteraturcentrum Magisteruppsats LATM04 Lund 2014 Handledare: Professor Arne Jönsson Abstract Kring sekelskiftet 1800 dominerades den svenska botaniska forskningen av Carl von Linnés vetenskapliga gärning som hos hans omedelbara efterföljare stelnat i ortodoxi och brist på kreativitet. Den från Tyskland emanerande romantiska naturfilosofin med Friedrich Wilhelm Joseph von Schelling som förgrundsgestalt gav efterhand avtryck även inom den svenska naturvetenskapen. Botanikerna Carl Adolph Agardh (1785-1859) och Elias Magnus Fries (1794-1878) var båda djupt påverkade av den romantiska filosofin i sina vetenskapliga arbeten. En av romantikens centrala idéer var att det bakom de olika naturalstrens mångfald fanns en enhet för naturforskaren att upptäcka, och både Agardh och Fries omfattade denna tanke fullt ut. Agardh var huvudsakligen specialiserad på alger, Fries ägnade sig åt svampar och lavar. Linné hade åstadkommit ett artificiellt system för växterna som fått stor spridning, men hans ouppfyllda mål var att upprätta ett naturligt system. Agardh och Fries tog vid där Linné slutade. Med utgångspunkt från den romantiska filosofin angriper de växtvärldens systematisering från var sin ände. Fries börjar med de högst utvecklade växterna och arbetar sig nedåt. Genom en strikt logisk metod delar han in växtvärlden i allt mindre enheter. Agardh avvisar däremot logikens användning inom biologin. Han utgår från de lägst utvecklade växterna och arbetar sig uppåt, en process där de empiriska erfarenheterna bit för bit fogas samman till en helhet. Agardh och Fries företrädde utvecklingstankar som stod i stark motsättning till den moderna evolutionsteorin.
    [Show full text]
  • Crafoord Höstauktion 2019
    Crafoord höstauktion 2019 sábado 30 noviembre 2019 a las 12:00 CET (1 - 180) sábado 30 noviembre 2019 a las 14:00 CET (181 - 279) JULES SCHYL. HATTPRYDD KVINNA VID BALUSTRADRÄCKE. (d) Ristad signatur, olja på duk 80x57 cm. 1 Estimación: 30.000 SEK Precio de remate: 26.000 SEK HANS J WEGNER, MODELL RY-20. Ek, märkt Ry Møbler no 56 20 Juni 1956 baktill. Längd 180, bredd 50 och höjd 180,5 cm. 2 Estimación: 15.000 SEK Precio de remate: 19.257 SEK LENNART ROSENSOHN. (d) Figurscen, Signerad och daterad 1986, olja på duk 95x80 cm. Proveniens: Galleri Kopparmöllan, 3 Helsingborg, inköpt 1996. Estimación: 10.000 SEK Precio de remate: 8.000 SEK LENNART ROSENSOHN. (d) Läsande man i interiör, signerad och daterad 1976, olja på duk 66x62 cm. 4 Estimación: 8.000 SEK Precio de remate: 4.900 SEK CHRISTIAN BERG. (d) "Konkav kontakt II", monogramsignerad, polerad brons, ex 5/5, koncipierad 1965, höjd 12 och längd 21 cm, postament av ek. Proveniens: Torvald Berg därefter till nuvarande ägare. Ref. 5 Torvald Berg ,"Christian", s. 198 och 199. Estimación: 20.000 SEK Precio de remate: 23.600 SEK CHRISTIAN BERG, SKULPTUR, "STENBLOMMAN III". (d) "Stenblomman III", konciperad 1955, utförd 1971-72. Polerad mässing, höjd 24,5 cm exklusive stensockel, total höjd 35 cm. Litteratur: Sven Sandström: Christian Berg-livslinjer och formtankar, Malmö 1962, jämför plansch XXXIV samt XXXV Torvald Berg: Christian, Förslöv 1991, 6 katalognummer 54, jämför plansch sid 191 Proveniens: Stockholms Auktionsverk, Moderna 26- 28 oktober 2010, katalognummer 1164. Estimación: 30.000 SEK Precio de remate: 29.000 SEK ÅKE HOLM, PONTIUS PILATUS.
    [Show full text]
  • 350 Years of Useful Research LU INNOVATION | LUND UNIVERSITY Innovations and Discoveries from Lund Lund University Is an Innovative University
    350 years of useful research LU INNOVATION | LUND UNIVERSITY Innovations and discoveries from Lund Lund University is an innovative university. For over 300 years, researchers from Lund have made discoveries and created innovations that have been of great signi­ fi­­­­­­cance for wider society. Here is a sample selection of discoveries from Lund through the ages: 1707 | HEALING WATER Professor of Medicine and Provincial Doctor Johan Jacob Döbelius discovered and developed the Ramlösa healing spring at the start of the eighteenth century. According to Döbelius, the water from the spring, which was rich in minerals, cured both scurvy and vertigo as well as gout and shaky joints. 1770 | NEW ORGANIC ACIDS By releasing organic acids, scientist Anders Jahan Retzius and apothecary Carl Wilhelm Scheele managed to produce tartaric acid in crystalline form. The new method led to their subsequent discovery of other polyatomic organic acids, such as citric acid and malic acid. 1801 | FIRST SWEDISH VACCINATION At the turn of the 19th century, Professor of Medicine Eberhard Zacharias Munck af Rosenschöld carried out the first smallpox vaccination in Sweden. The discovery was not his own, however, but borrowed from Edward Jenner, who carried out the first experimental vaccination in England as early as 1790. 1813 | SWEDISH MASSAGE AND GYMNASTICS Per Henrik Ling developed a system for massage and muscle stretching. Today the technique is known as Swedish or classical massage and is one of the most common forms of massage in the Western world. Ling later moved to Stockholm where he founded the Royal Central Institute for Gymnastics, now the Swedish School of Sport and Health Sciences.
    [Show full text]
  • Carl Wilhelm Scheele (1742–1786)
    a TRibuTe To The memoRy of caRl wilhelm Scheele (1742–1786) 1 by PRofessoR gunnaR SVedbeRg Royal SwediSh academy of engineeRing ScienceS (iVa) 2 A TribuTe To The MeMory of Carl Wilhelm SCheele (1742–1786) 3 P resenTed at The 2012 A nnuA l MeeTing of The royA l swedish AcA deM y of engineering sciences by P rofessor gunnA r svedberg The Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) is an independent, learned society that promotes the engineering and economic sciences and the development of industry for the benefit of Swedish society. In cooperation with the business and academic communities, the Academy initiates and proposes measures designed to strengthen Sweden’s industrial skills base and competitiveness. For further information, please visit IVA’s website at www.iva.se. Published by the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA), Professor Gunnar Svedberg Cover Photo: Statue of Scheele on Flora’s Hill in Humlegården, Stockholm Photo by Hans Melcherson. 4 IVA, P.O. Box 5073, SE-102 42 Stockholm, Sweden Phone: +46 8 791 29 00 Fax: +46 8 611 56 23 E-mail: [email protected] Website: www.iva.se IVA-M 431 • ISSN 1102-8254 • ISBN 978-91-7082-853-9 Editor: Anna Lindberg, IVA Layout and production: Hans Melcherson, Tryckfaktorn AB, Stockholm, Sweden Printed by Kaigan AB, Stockholm, Sweden, 2012 ForeWord Every year the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) produces a booklet commemorating a person who was active in Sweden and whose scientific, engineering, economic or indus- trial achievements were of significant benefit to the society of his or her day.
    [Show full text]
  • CW Scheele, from Pharmacist's Apprentice to Man of Science
    ambix, vol. 55, No. 1, March 2008, 29–49 Stepping through Science’s Door: C. W. Scheele, from Pharmacist’s Apprentice to Man of Science1 HJALMAR FORS Division of History of Science and Technology, Royal Institute of Technology, Stockholm This reinterpretation of Carl Wilhelm Scheele’s (1742–86) early life and career analyses the social interplay between Scheele and other chemists who were active in eighteenth-century Sweden. It is argued that Scheele, a rather lowly journeyman working in peripheral pharmacies, had to work hard and traverse several geographical and social boundaries to gain a foothold in the scientifi c community. Eventually, Scheele’s skilful analysis of the mineral magnesia nigra would establish him as one of the pivotal Swedish chemists. However, this happened only after Scheele had managed to prove himself as a knowledgeable chemist who did not threaten the authority of certain socially superior colleagues. When Scheele had gained a place in the scien- tifi c community, the exchange logic of the eighteenth-century republic of letters permitted him to trade experimental results for other kinds of resources. Hence, he gained in both social status, economic prosperity and scientifi c prominence in a relatively short time. Carl Wilhelm Scheele has been, and still is, the object of much admiration. In biographical texts he is often portrayed as the perfect scientifi c hero: humble begin- nings, miraculous discovery, worldwide fame, and an early death caused by long hours spent working over poisonous substances in a drafty chemical laboratory. The legacy of his short life is said to be the discovery of a great number of chemical 1 This paper is based on chapter 6 in the author’s doctoral thesis Mutual Favours: The Social and Scientifi c Practice of Eighteenth-century Swedish chemistry, Institutionen för idé- och lärdomshistoria: skrifter 30 (Uppsala: Uppsala University, 2003).
    [Show full text]
  • Anders Retzius and His Gyri
    Neurological Sciences Anders Retzius and his gyri Ilias A. K. Ziogas, 1 Lazaros C. Triarhou 1,2 1Graduate Program in Neuroscience and Education and 2Laboratory of Theoretical and Applied Neuroscience, University of Macedonia, Thessalonica, Greece Conflict of Interest: The authors declare that they have no conflict of interest. Correspondence: L.C. Triarhou, University of Macedonia, Egnatia 156, Thessalonica 54636, Greece. E-mail: [email protected] Abstract Anders Retzius (1796–1860), a renowned Swedish scientist, left important contributions to human and animal anatomy. He was the first to discover, in 1856, two small bulges as part of the medial segment of the hippocampal tail. These convolutions were named “gyri Andreae Retzii” by his son, Gustaf Retzius (1842–1919), in honor of their discoverer, his father. The gyri of Anders Retzius consist of a CA1 subfield and the subiculum. These areas feature marked connections with the entorhinal cortex and other hippocampal subfields. Only assumptions can be made at present regarding the physiological role of the gyri of Anders Retzius, in conjunction with the involvement of the CA1 hippocampal field in neuropathological conditions. Keywords Anders Adolf Retzius (1796–1860) · Magnus Gustaf Retzius (1842–1919) · CA1 hippocampal field · Subiculum · Entorhinal cortex connections · Place cells 2 Introduction Born in Lund, Sweden, the anatomist and anthropologist Anders Adolf Retzius (1796–1860) was initiated into zoology by his father, Anders Jahan Retzius (1742–1821), a professor of natural history at the University of Lund. Anders A. Retzius obtained his Doctor of Medicine degree from the University of Lund in 1819 and was appointed professor of anatomy at the Karolinska Institute at the age of 28 years [1, 2].
    [Show full text]
  • Svensk Botanisk Tidskrift INNEHÅLL
    Svensk Botanisk Tidskrift Svensk Botanisk Tidskrift 105(4–5): 193–272 ISSN 0039­646X, Uppsala 2011 Volym 105 • Häfte 4−5 • 2011 INNEHÅLL 105(4–5): 193–272 (2011) 193 Ordföranden har ordet: Vilken sommar vi haft! 4 19 Ljungstrand, E: Glansbräken i Sverige (Asplenium adiantum-nigrum in Sweden) 195 Litteraturhistoria och etymologi 197 Morfologisk beskrivning 200 Cytologi och systematisk ställning 203 Nomenklatur och typifieringar Glansbräken 212 Utbredning och växtgeografi 215 Svensk upptäcktshistoria 243 Svenska lokaler 261 Ekologi 264 Dynamik och konstans 264 Gåtor som kvarstår 266 Citerad litteratur 272 Summary Framsidan: Ett blad av glans­ bräken Asplenium adiantum-nigrum, för ovanlighets skull betraktat från undersidan, så att dess långsträckta sporgömmes­ samlingar, i form av sammanflytande bruna ”streck”, tydligt framgår. De är långt utvecklade; i yngre stadier bil­ dar de blott smala ljusbruna strimmor. Foto: Ingemar Jonas- Glansbräken Asplenium adiantum-nigrum tillsammans med murgröna Hedera helix son, Tjörne huvud 29 uppe på Döneslider, Kulla berg i Brunnby. Detta är den rikaste kända lokalen för oktober 2006. glansbräken i Sverige, med drygt 300 individ år 2010. Foto: Erik Ljungstrand, 6 novem- Grahns Tryckeri, Lund 2011 ber 2010. Svenska Botaniska Föreningen Svensk Botanisk Tidskrift Föreningar anslutna till Svenska Botaniska Föreningen Kansli Svenska Botaniska Föreningen, Svensk Botanisk Tidskrift publicerar original- Föreningen Bohusläns flora Botaniska Föreningen i c/o Evolution och utvecklingsbiologi, Uppsala arbeten och översiktsartiklar om botanik på Adress samt en kontaktperson för varje förening. Evastina Blomgren, Dalgatan Västmanlands län univer sitet, Norbyvägen 18 A, 752 36 Uppsala. svenska. I första hand trycks kortare artiklar 7–9, 456 32 Kungshamn. Tel: Bengt Stridh, Gäddeholm 73, av nationellt och nordiskt intresse.
    [Show full text]
  • Skallmätaren Gustaf Retzius – Hyllad Och Hatad
    Nils UddeNberg Skallmätaren Gustaf Retzius – hyllad och hatad skallmätaren_inlay.indd 3 2019-01-22 15:43 INNEHÅLL Född in i vetenskapen 7 På väg mot professuren 44 Folkkultur och skallar i Finland 70 Arvtagerskan 94 Kärlekssaga och katastrof 128 Vetenskap och välgörenhet 169 Makalös vid mikroskopet 201 Utryckning för Aftonbladet 232 Kotterier och kontroverser 258 Ruiner, muslimer och mumieskallar 287 Framtidslandet och dess urinnevånare 308 Vännerna och deras hjärnor 339 En uråldrig »ras« 356 Gustaf och den politiska antropologin 381 Vad gjorde Anna då Gustaf mätte skallar? 412 Pekoralisten på parnassen 422 De hatade 446 Mot slutet 479 Efterord 493 Källor 498 Illustrationer 521 Personregister 526 skallmätaren_inlay.indd 5 2019-01-22 15:43 Född in i vetenskapen FÖDD IN I VETENSKAPEN an var påträngande, men knappast inbjudande. Bysten H som stod på golvet var så tung att ingen orkade flytta på den – än mindre sätta undan den på en hylla, där den förresten inte skulle ha fått plats. Hans forskningsrapporter var i folioformat: vackra, javisst, men också högfärdigt och överdrivet medvetna om sin egen betydelse. Inte heller hans rykte var det bästa: maktlysten, oresonlig, intrigant, kanske till och med rasist. Mest påminde han mig om en dinosaurie; respektingivande men urmodig och dömd att dö ut. Jag närmade mig honom försiktigt och avvaktande; nyfiken, men hela tiden beredd att backa ur. För att han skulle bli mer mänsklig kallade jag honom vid förnamn: Gustaf. I sin tid var han professor Gustaf Retzius, beundrad och hatad; i vår tid ville man utplåna hans namn från det Karolinska Institut som han älskade, och be om ursäkt för vad han hållit på med.
    [Show full text]