Handskriftsförteckning Handskriftsförteckning

nr 1−5 handskriftsförteckning Handskriftsförteckning

Lanthushållning blekinge län sverige 3 1772? Blekinge höfdingedöme. [Berättelse om be- 1 1815 folkning, lanthushållning och näringar.] Fo- WALLENSTEEN, (JOHAN PETER). Till proto- lio. [12] s. Häftad. kollet wid Wikbolandets loﬂige hushålls gil- Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 les sammanvaro den 13 mars 1815. Folio. [23] års landshövdingeberättelse som berör länets s. Häftad. näringar. Ä.a. E IV a:1 Ett jordbrukspolitiskt inlägg med historiska tillbakablickar. Som den främsta orsaken till 4 1815 det ”tilltagande eländet” verkar författaren BRINKMAN, (GUSTAF ANTON af). Blekinge, se ”öfverﬂödet af utländsk säd". Johan Peter eller Carlscrona höfdingedöme. Relat. til Kl. Wallensteen (1750–1820), präst, folklivsskild- Kammar. colleg. af d. 23 decembr. 1815. Fo- rare, f. på Högstorp i Säby socken, Jönkö- lio. [7] s. I lösa ark. pings län. Student i Uppsala 1771, prästvigd Landshövdingeberättelse. Gustaf Anton von 1775, bataljonspredikant vid Östgöta infante- Brinkman (1760–1822), ämbetsman, adlad af riregemente 1776, pastoralexamen 1781, kyr- Brinkman 1817. Landssekreterare på Gotland koherde i Danderyd och Lidingö 1781, till- 1791, häradshövding i Södra Möre domsaga trädde 1783. Hovpredikant 1793, prost 1796, 1793, tf. justitiekansler 1811, landshövding i kyrkoherde i Kuddby, Linköpings stift, 1800, Blekinge 1813–22, ägde från 1813 hus i Karls- kontraktsprost 1805. Ägde Gnestad i Kuddby krona vilka 1822/32 inköptes av staten och och Tomta i Östra Ny, uppskattad skriftstäl- blev residenset, ordförande i Blekinge läns lare i ekonomiska ämnen. Bland hans arbeten hushållningssällskap 1814–22, LLA 1815. märks Anteckningar och upplysningar, hörande Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV a:1 till historien om Sveriges jordbruk, handel och näringar från äldsta till närvarande tid (1825). Biogr. källa: SMOK Ä.a. E IV a:1 gotlands län 2 1817 WENSTRÖM, SVENO. Nogra œconomiske 5 1772? hushålls-reglor, utdrag af många auctorer. 4: Gottlands län. [Berättelse om befolkning, o. [19] s. Häftad. lanthushållning och näringar.] Folio. [10] s. Sveno Wenström (1759–1832), f. i Västervik. Häftad. Studier i Uppsala 1782, prästvigd 1785. An- Synbarligen en av skrift av de delar i 1772–73 ställd i Virserum, Kalmar län, 1815, avskildes års landshövdingeberättelse som berör länets från sin tjänst såsom ”klensint” 1816. näringar. Näst sista sidan: ”Boråsboer göra Biogr. källa: Odén Ä.a. E II:5 staden [Visby] mycken förfång – genom de- 45 handskriftsförteckning nr 6−15 ras kringvandrande på landsbygden och locka göteborgs och bohus län allmogen at köpa mindre nödige varor.” Ä.a. E IV a:1 11 1772? Göteborgs och Bohus län. Folio. [14] s. Häf- 6 1813 tad. ASCHLING, CARL (FREDRIK). Gottlands sta- Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 tistique. Folio. [3] s. Ett ark. års landshövdingeberättelse som berör länets Carl Fredrik Aschling (1751–1820), landshöv- näringar. Ä.a. E IV b:2 ding på Gotland 1812–17. Ä.a. E IV b:2 12 1816 7 1815 Göteborgs och Bohus län. Lands höfdinge ASCHLING, CARL (FREDRIK). Lands höfdinge embetets berättelse af d. 2 febr. 1816. Folio. relation för Gottland, d. 14 dec. 1815. Under- [5] s. I lösa ark. Ä.a. E IV a:1 dånigste memorial! Folio. [27] s. Häftad. Carl Fredrik Aschling (1751–1820), landshöv- ding på Gotland 1812–17. Ä.a. E IV a:1 hallands län

13 1772? Halmstad län. Folio. [15] s. Häftad. gävleborgs län Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 års landshövdingeberättelse som berör länets 8 1790–1791 näringar. Ä.a. E IV b:2 [Sockenbeskrivningar från Hälsingland 1790 –91.] Folio. Ca 300 s. I lösa ark. 14 1817 Utgivna 1961 av Nils-Arvid Bringéus med BEXELL, (SVEN PETER). [Sockenbeskrivningar titeln: Sockenbeskrivningar från Hälsingland för Hallands län.] Folio. Ca 60 s. Häftad. 1790–1791 (Skrifter / utg. Av Kungl. Gustaf Sven Peter Bexell (1775–1864), präst och lant- Adolfs akademien för folklivsforskning; 37). hushållare. Hovpredikant 1801–05, kyrkoher- Ä.a. E IV b:1 de i Grimeton pastorat, Hallands län, 1812, kontraktsprost 1819, professors titel 1822, teol. 9 1811 dr 1830. Ägde 1808–50 Hovgården, Rolfstorps CRONSTEDT, (FREDRIK ADOLF ULRIK). socken, Hallands län. Författare i antikvariska Landshöfdingen i Gefle i anledning af anbe- och topografiska ämnen; utgav bl.a. Hallands faldt und: förslag till näringarnas upmunt- historia och beskrifning (1–3, 1817–19). LPS 1823, ran och understöd. Folio. [6] s. Sammanhäf- LVHA 1829, LLA 1817. tad med nr 17. Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:5 (1744–1829), landshövding i Gävleborgs län 1781–1812. Ä.a. E IV a:1 15 1817 SYLVANDER, JOSUA. Halland eller Halmstad 10 1815 län. Landshöfd. relat. den 24 mars 1817. Åbe- SPARRE, (CARL). Gefleborgs län. Relation til ropar [...] relation af d. 23 dec. 1805 och d. 6 Kl. Kammar Collegium af d. 31 dec. 1815, i febr. 1811. Folio. [2] s. Ett ark. anledning af Kl. Mjts circulaire bref d. 13 Josua Sylvander (1769–1833), ämbetsman. Hä- maij 1802. Folio. [16] s. I lösa ark. radshövding 1794, sekreterare i Svea hovrätt Carl Sparre (1723–1791), landshövding i Gäv- 1800, lagmans namn 1801, revisionssekreterare leborgs län 1763–72. Ä.a. E IV a:1 1805–10, häradshövding i Åker, Selebo m.fl. 46 nr 16−23 handskriftsförteckning härader 1810–12, vice landshövding i Hallands stone 1813 säteriet Djurström, Värsås socken län 1811, landshövding där 1812–18, justitieråd i Skaraborgs län, ägde 1816–20 säteriet Var- 1818, president i Svea hovrätt från 1826, tog ini- garn, Lista socken, Södermanlands län, och tiativ till Hallands läns hushållningssällskap 1822–28 säteriet Torsåker, Hammarby socken, 1812/15, sällskapets ordförande 1815–18, ägde Stockholms län. Senare delägare i koppar-, 1807–12 Enebybergs gård, Danderyds socken, järn- och blyverk i Jämtland, ordförande i innehade 1817–26 säteriet Kersö, Ekerö sock- Jämtlands läns hushållningssällskap 1818–41. en, Stockholms län. LLA 1812. LPS 1815, LLA 1813. Biogr. källa: SMOK Ä.a. E IV b:2 Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV a:1

20 1822 jämtlands län TÖRNE, (MICHAËL) von. Jemtlands hushålls sällskap med redovisning för de sällskapet 16 1803 tillslagne 3000 rd. Folio. [10] s. Häftad. Protokoll wid en del allmoges i Jemtland och Hushållningssällskapet i Jämtland var ett av Medelpad af konungen anbefalte hörande, flera som under 1810-talet mottog statliga om föreslagen ström-rensning uti Ragunda ekonomiska understöd, i detta fall 1818. eller Indals-elfwen; hållit å nedanstående da- Biogr. notis, se nr 19 Ä.a. E IV a:1 gar och ställen, åhr 1803. Folio. [79] s. Snör- häftad. Ä.a. E IV b:2 jönköpings län 17 1811 WASELL, (ANDERS). Landshöfdingen i Öster- 21 1772? sund i anledning af anbefaldt und: förslag Jönköpings län. Folio. [11] s. Häftad. till näringarnes upmuntran och understöd. Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 Folio. [29] s. Snörhäftad i ljusblått pappers- års landshövdingeberättelse som berör länets omslag. näringar. Ä.a. E IV b:2 Anders Wasell (1759–1828), landshövding i Jämtlands län 1810–17. Ä.a. E IV a:1 22 1792 HAMILTON, (FREDRIK ULRIK). Underdånig 18 1821 berättelse om värkeliga tillståndet uti Jön- Tabell, som visar åkerbrukets och boskaps- köpings län, författad till underdånig efter- afvelns tillstånd i Jemtlands län år 1821 samt lefnad af Kongl: Majsts nådigste befallning, stads [sic] bidragen derstädes år 1820. Folio. under den 12 april innevarande år. Folio. [7] Utvikbar tabell. Tre sammanfogade och vikta s. Senare avskrift. I lösa ark. ark. Ä.a. E IV a:1 Fredrik Ulric Hamilton (1735–1797), landshöv- ding i Jönköpings län 1778–95. Ä.a. E IV a:1 19 1821 TÖRNE, (MICHAËL) von. Jämtlands landshöf- 23 1818 ding med rapport om landtbruket och nä- LJUNGH, SVEN (INGEMAR). Wördsamste me- ringarne uti länet. Folio. [10] s. Häftad. morial [angående lanthushållningen i norra Mikael von Törne (1775–1854), lanthushål- delan av Jönköpings län och i synnerhet lare och landshövding. Tf. landshövding i Norra och Södra Wedbo härader]. Folio. [8] Jämtlands län 1817, landshövding där 1818–41. s. Häftad. Ägde 1796–1809 säteriet Ekensberg, Ytteren- Sven Ingemar Ljungh (1757–1828), landskam- hörna socken, Stockholms län, ägde åtmin- rer och lanthushållare. Kronobefallningsman, 47 handskriftsförteckning nr 24−28 landskamrers avsked 1793, lanthushållare på Lima sockn i Westerdalarna. 4:o. 91 s. Grå- herrgårdarna Skareda, Lommaryds socken, pappersomslag. såld 1801, och från 1798 Skärsjö, Bälaryds Från Kungl. Patriotiska sällskapet. För biogra- socken, båda i Jönköpings län, internationellt fiska uppgifter om författaren, se: Gezelius, känd naturaliesamlare, en av stiftarna av Jön- Birger, ”En prästman i Dalarna på 1700-talet. köpings läns hushållningssällskap 1814. LPS Johan Gezelius i Lima. Släkthistoriska an- 1806, LVA 1808, LLA 1812. Publicerade ett fler- teckningar”, Västmanland-Dala nation skrift tal uppsatser i Vetenskapsakademiens hand- nr 10, s. 47–60, Uppsala 1960. Ä.a. E IV b:3 lingar. Biogr. källa: Edling; VAH Ä.a. E II:6 26 1815 NOREUS, (JOHANNES). Stora Kopparbergs kalmar län län. Lands höfdinge embetet i Stora Kop- parbergs län berättelse om länets tilstånd till 24 1815 Kl. Kammar Collegium, d. 31 dec. 1815, un- DE LA GRANGE, (JOHAN GEORG). Calmar län. derskrifven af Jean Noreus och Westlinger. Landshöfd. berättelse den 30 december 1815. Folio. [26] s. I lösa ark. Folio. [13] s. I lösa ark. Johannes (Jean) Noreus (1773–1831), lands- Johan Georg De la Grange (1774–1844), offi- sekr. i Kopparbergs län 1797–1822. cer, ämbetsman, landshövding i Kalmar län Ä.a. E IV b:2 1810–22, en post han fick som belöning för sina insatser i samband med 1809 års statsvälv- ning, då han sändes med förslag om vapen- stillestånd till den franske marskalken Berna- dotte i Dresden, vilken sände honom vidare kristianstads län till Paris för ett möte med Napoleon. Tog initiativ till bildandet av Kalmar läns hus- 27 1772? hållningssällskap 1811, ägde från 1802 säteriet Christianstads län. [Redogörelse för lanthus- Södra Åreda, Hemmesjö socken, Kronobergs hållning och näringar.] Folio. [16] s. Häftad. län, och från 1812 Älvstorps bruk, Grythyttans Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 socken, Örebro län. LLA 1812. Enligt SBL fick års landshövdingeberättelse som berör länets De la Grange i Kalmar ”ett stadgat rykte som näringar. Ä.a. E IV a:1 en hetlevrad kraftkarl, vilken icke drogo sig för att t.o.m. egenhändigt piska upp sina läns- 28 1815 män”. Under hans ämbetstid organiserades DE LA GARDIE, AXEL (GABRIEL). Christian- dock även flera nya inrättningar i länet, för- stads län. Relat. till Kl. Kammar colleg. d. 15 utom hushållningssällskapet bl.a. arbetshus, dec. 1815. Folio. [3] s. Ett ark. söndagsskolor för hantverkare, hemslöjdsin- Axel Gabriel De la Gardie (1772–1838), officer, stitut och länslasarett. ämbetsman och lanthushållare, landshövding Biogr. källa: Edling; SBL Ä.a. E IV a:1 i Kristianstads län 1811–38, initiativtagare till Kristianstads läns hushållningssällskap 1812 och dess förste ordförande 1814–38, ägde från kopparbergs län 1801 säteriet Maltesholm, Östra Sönnerslövs socken, Kristianstads län, LLA 1814. 25 1757 Biogr. källa: Edling; SMOK; SBL GEZELIUS, (JOHAN). Kortt beskrifning öfwer Ä.a. E IV a:1 48 nr 29−37 handskriftsförteckning

29 1815 Landshövdingeberättelse. HOLTZ, G. Swar uppå de uppgifter Kongl: Biogr. notis, se nr 31 Ä.a. E IV a:1 Landtbruks academien önskade af landthus- hållare få meddelte. [För Albo härad, Kristi- anstads län.] Folio. [9] s. Häftad. malmöhus län Ä.a. E IV a:1 33 1772? 30 1815 Malmöhus län. [Redogörelse för lanthushåll- PETERSSON, JACOB. Uppgifter, hörande till ning och näringar.] Folio. [27] s. Häftad. kännedomen af landthushållningens till- Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 stånd uti Willands härad af Christianstads års landshövdingeberättelse som berör länets län. Folio. [27] s. Häftad. näringar. Texten om Malmöhus län börjar på Utgiven av Anders Perlinge i: ”Kriamän bland s. [3]. Ä.a. E IV a:1 liemän. En tidig meddelare i Oppmanna till Kungl. Lantbruksakademien 1815”, Oppman- 34 18?? na-Vånga Hembygdsförening, Årsskift 1993, s. Malmöhus län. [Statistiska tabeller över 47–74. Ä.a. E IV a:1 land- och vattenarealer, uppdelade på hära- der och socknar.] Folio. [8] s. Häftad. Se även nr 37. Ä.a. E IV a:1

35 1805 kronobergs län Utdrag af konungens befallningshafvandes i Malmöhus län berättelse till Kungl. Kam- 31 1810 mar Collegium år 1805 om näringarnes till- MÖRNER, CARL STELLAN. Kort berättelse om stånd derstädes. Folio. [4] s. Ett ark. Kronobergs län i diup underdånighet aﬂäm- Daterat Stockholm den 10 dec. 1813 och un- nad till hans kongl. höghet kronprintsen år dertecknad av C.P. Hällström. Ä.a. E IV a:1 1810. 4:o. [21] s. Blått sidenband. Utgiven med inledning av H. Gustafson i Hyl- 36 1815 tén-Cavalliusföreningens årsbok 1941, s. 149– KLINTEBERG, (VILHELM) af. Malmö län. Re- 165. Carl Stellan Mörner (1761–1834), ofﬁcer lation till Kl. Kammar Coll: d. 30 decembr. och ämbetsman. Landshövding i Kronobergs 1815. Folio. [12] s. I lösa ark. län 1793–1827, presidents namn 1815, ägde 1793 Vilhelm af Klinteberg (1759–1829), ämbets- säteriet Gåvetorp, Lekaryds socken, delägare man. Häradshövding 1798, lagman, justitieråd 1798–ca 1805 i Åryds bruk, Hemmesjö socken, 1809, tf. justitiekansler 1810, landshövding i Kronobergs län, ägde gård i Växjö, en av stif- Malmöhus län 1812–29. Ägde 1807–20 säteriet tarna av Kronobergs läns hushållningssällskap Aneboda, Aneboda socken, Kronobergs län, 1813, sällskapets ordförande 1814–27. LLA 1812. tog initiativ till stiftandet av Malmöhus läns Biogr. källa: Edling; SMOK; SBL hushållningssällskap 1814, sällskapets ordfö- Ä.a. E IV a:1 rande 1814–29. LPS 1810, LLA 1812. Biogr. källa: SMOK Ä.a. E IV a:1

32 1815 37 1815 MÖRNER, CARL STELLAN. Kronobergs län. Svar uppå Kongl. Landtbr. akademiens cir- Berättelse af den 1 dec. 1815. Folio. [9] s. I lösa kulär af d. 18 octob. 1814. Folio. Ca 50 s. Häf- ark. tad. 49 handskriftsförteckning nr 38−43

Med svar för Kristianstads län från bl.a. J. s. Häftad. Raab samt för Malmöhus län från bl.a. C.G. Biogr. notis, se nr 39 Ä.a. E IV a:1 Schverin och S. Cronsiö. Ä.a. E II:3 41 1820? Anteckningar om jordbruket, boskapssköt- norrbottens län seln och andre landtmanna näringar i Norr- botn. Folio. [8] s. I lösa ark. 38 1736 En anteckning i blyerts av R. Jirlow från 1959 GYLLENGRIP, GABRIEL. [Utdrag av landshöv- daterar texten till omkring 1820. dingeberättelse för Norrbottens lappmark, Ä.a. E IV a:1 Västerbottens län.] Folio. 23 s. Häftad. Gabriel Gyllengrip (1687–1753), landshövding 42 1822 i Västerbottens län 1733–53. 1736 gjorde han ÖHRVALL, PAUL. Landshöfdingen uti Norr- en resa genom Tornedalen tillsammans med bottn med berättelse om näringarne och assessorn i Kommerskollegium Henrik Kal- landtbruket. Folio. [13] s. + Litt. A. Utdrag meter i syfte att inventera länets näringsmöj- af underdånige berättelsen om Norrbottens ligheter. Under resan gjordes bl.a. den slut- läns tillstånd under åren 1816 till och med giltiga återupptäckten av malmfyndigheterna 1820, daterad den 31sta december sidstnämn- vid Luossavaara och Kirunavaara. Resan har de år. Om landet och näringarne. Folio. [7] senare skildrats av B. Boëthius i Skogen och s. + Litt. B. Utdrag af underdåniga berät- bygden (1939). I detta utdrag skildras dock telsen om Norrbottens läns tillstånd under främst en del geografiska förhållanden, liksom åren 1816 till och med 1820, daterad den 31sta övriga näringar som jordbruk, skogsbruk och december sidstnämnde år. Om de länet til- fiske. Gyllengrip arbetade överhuvudtaget fli- lydande lappmarker och deras närvarande tigt för att förbättra länets näringsliv, särskilt tillstånd. Folio. [3] s. Snörhäftad. sågverksindustrin och bergsbruket, under sin Paul Öhrvall (1776–1850), adlad Sandelhjelm ämbetsperiod. 1826, landshövding i Norrbottens län 1821– Biogr. källa: SBL; SMOK; NU Ä.a. E IV a:1 22. Ä.a. E IV a:1

39 1812 (EKORN, PER ADOLPH.) Landshöfdingen i skaraborgs län Norrbottens län om upmuntran, för näring- arnes befordran, åt bergsrådet Hermelin. 43 1815 No. 1–2. Folio. [3] + [4] s. I lösa ark. ADLERSPARRE, GEORG. Skaraborgs län. Rela- No. 2 med något avvikande rubrik. Per Adolph tion den 16 decembr. 1815. Folio. [34] s. I lösa Ekorn (1758–1819), ämbetsman. Landshöv- ark. ding i Norrbottens län 1811–15 och Älvsborgs Landshövdingeberättelse. Georg Adlersparre län 1816–17, justitieråd 1817, lanthushållare (1760–1835), officer, skriftställare och statsråd. i Sunderbyn, Nederluleå socken, 1782–1815, Ledde det militära uppror som föregick Gus- ordförande i Älvsborgs läns hushållningssäll- tav IV Adolfs avsättande 1809. Landshövding skap 1816–17. LPS 1790, LLA 1815. i Skaraborgs län 1810–24, ordförande i Värm- Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV a:1 lands läns hushållningssällskap 1810, ägde från 1811 säteriet Gustavsvik, Värnums socken, 40 1815 Värmlands län. Utgav bl.a. Läsning för landt- (EKORN, PER ADOLPH.) [Landshövdingebe- män (H. 1–3, 1795–96) och Vetenskapsakade- rättelse för Norrbottens län 1815.] Folio. [22] miens hushållningstidskrift Economiska anna- 50 nr 44−51 handskriftsförteckning ler (1807–08). LPS 1800, LVA 1802, LLA 1812. gor och publicerade en mängd artiklar och Biogr. källa: Edling; SBL; SMOK Ä.a. E IV a:1 separata arbeten på detta område, bl.a. Fogde- reglor och ladugårds-ordning wid Wängsjöberg i 44 1815 norra Upland (1799, nya uppl. 1816 och 1828). EHRENBORG, CASPER. Anteckningar i an- LPS 1777, LVA och LLA 1812. ledning af de utaf Kongl. Landtbruks aca- Biogr. källa: SBL Ä.a. E IV a:1 demien meddeldte ämnen till uppgifter rö- rande landthushållningens tillstånd. 4:o. [10] 47 1817 s. Häftad. EDELCREUTZ, (DANIEL). Stockholms län. Medhäftat ett tryckt blad med de 27 ämnen Relation, stält till Kongl. mjt den 25 oct. 1817 som Lantbruksakademien önskade sig upp- insänd till Kl. Kammar collegium. Folio. [10] gifter om utifrån länen. Casper Isak Mikael s. I lösa ark. Ehrenborg (1788–1823), ämbetsman, lanthus- Daniel Edelcreutz (1761–1828), före adlandet hållare, sekreterare. Landssekreterare i Skara- Ahlberg, ämbetsman. Auskultant i Överståt- borgs län 1810, vice landshövding i Skaraborgs hållareämbetet för polisärenden 1786, härads- län 1821, justitieombudsman 1823, ägde från hövding i Bjäre och Åsbo domsaga 1790, tf. 1809 säteriet Kråk, Mölltorps socken, och polismästare i Stockholm 1800, underståthål- från 1820 även Råbäck, Medelplana socken, lare 1802–10, landshövding i Stockholms län båda Skaraborgs län, sekreterare i Skaraborgs 1810–28. LPS 1803, LLA 1812. läns hushållningssällskap 1818–22, ordförande Biogr. källa: Edling; SMOK Ä.a. E IV b:1 1821–23, LLA 1818. Biogr. källa: Edling; SMOK Ä.a. E II:3 södermanlands län stockholms län 48 1772? Nyköpings län. Folio. [8] s. I lösa ark. 45 1772? Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 Stockholms län. Folio. [8] s. Häftad. års landshövdingeberättelse som berör länets Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 näringar. Ä.a. E IV b:2 års landshövdingeberättelse som berör länets näringar. Ä.a. E IV b:1 49 1792 Underdånig berättelse angående tilståndet i 46 1814 Södermanlands höfdingedöme. Folio. [17] s. DARELLI, (ISAK) af. Till vördsamt svar på Senare avskrift. I lösa ark. Ä.a. E IV a:1 Kongl. Landtbruks akademiens protocoll och frågor, af den 18de sistl. october, har äran 50 1810 meddela följande. Folio. [42] s. Häftad. ULFSPARRE, FABIAN. Underdånig rapport om Om lanthushållningen på Vängsjöberg, Gott- Nyköpings höfdingedöme. 4:o. [32] s. Häf- röra socken, Stockholms län. Isak af Darelli tad. (1756–1834), lanthushållare. Efter att 1780 ha Fabian Ulfsparre (1767–1842), landshövding övertagit förvaltningen av fideikommisset i Södermanlands (då Nyköpings) län 1804–15. Vängsjöberg i Gottröra församling, Stock- Ä.a. E IV a:1 holms län, förvandlade Darelli den vid denna tid nedgångna egendomen till något av ett 51 1815 mönsterjordbruk för trakten. Han var även RUUTH, G.G. [Svar på Lantbruksakademiens en flitig debattör och skribent i jordbruksfrå- cirkulärbrev av den 18:e oktober 1814, om till- 51 handskriftsförteckning nr 52−57 ståndet för hushållningen och näringarna i 55 1815 Selebo härad, Toresunds socken.] Folio. [8] FOCK, (BERNDT WILHELM). Upsala län. Rela- s. Sammanhäftad med nr 46. tion til Kl. Mjt. d. 31 maij 1815, hvaraf afskrift Författaren bodde på Räfsnäs kungsgård i insänd till Kl. Kammar Colleg: den 11 julii Toresunds socken, Södermanlands län. Ar- samma år. Folio. [8] s. I lösa ark. rendator var här 1798–1816 Gustaf Erik Ru- Landshövdingeberättelse. uth (1769–1841), som blev hovmarskalk hos Berndt Wilhelm Fock (1763–1837), officer änkedrottningen 1816 och från 1790-talet var och ämbetsman. Landshövding i Uppsala län innehavare av säteriet Gundralöv-Ruuthsbo, 1812–30, ordförande i allmänna magasinsdi- Bjäresjö socken, Malmöhus län; fideikom- rektionen 1817–24, tf. överpostdirektör 1836– missarie 1820. LLA 1814. 37, ägde 1806–11 säteriet Farsta m.fl. gårdar, Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV a:1 Gustavsbergs socken, Stockholms län, ägde 1830–34 säteriet Fredriksnäs, Gryts socken, Östergötlands län, och senare gårdar i Fresta uppsala län och Täby socknar, Stockholms län, ordfö- rande i Uppsala läns hushållningssällskap 52 1772? 1814–30, LLA 1814. Upsala län. [Uppgifter om lanthushållning Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV b:1 och näringar.] Folio. [8] s. Häftad. Ä.a. E IV b:1 56 1815 TAMM, PER ADOLF. Svar uppå de af Kongl. 53 18?? Landtbruks academien uti bref af den 18de Försök til en geographisk-statistisk tabell öf- october 1814 framstäldta frågor. Folio. [13] s. ver Upsala höfdingedöme. Liten folio. [4] s. Sammanhäftad med nr 42. Ett vikt ark. Daterat Österby bruk den 3 april 1815. Förfat- Uppställd efter härader och socknar. tarnamnet senare tillskrivet med blyerts. Per Ä.a. E IV b:1 Adolf Tamm (1774–1856), brukspatron. Dis- ponent 1802 på Österby bruk, Films socken, 54 1810 Uppsala län, ensam ägare 1823 till detta bruk WETTERSTEDT, ERIK af. Upsala län. [Kortfat- och Söderfors bruk, Söderfors socken, samma tade statistiska uppgifter om länet och dess län, m.fl. egendomar. Förvärvade 1827 Ström- invånare.] Folio. [1] s. Ett vikt ark. backa bruk och 1831 Hedvigsfors bruk, Bjur- Erik af Wetterstedt (1736–1822), före adlandet åkers socken, Gävleborgs län, och ägde från Wetterstedt, lantmätare, ämbetsman. Kom- 1839 Fånöö, Löt socken, Uppsala län, en av missionslantmätare i Närke och Värmland stiftarna av Uppsala läns hushållningssällskap 1757, lantmäteridirektör i Finland 1771, över- 1814, sällskapets vice ordförande 1814–56. LLA direktör för lantmäteriet 1777–1822, kammar- 1812, LPS 1824, LVA 1824. råd 1779, landshövding i Uppsala län 1794- Biogr. källa: Edling; SMOK Ä.a. E IV a:1 1812, utarbetade 1775 års storskiftesförordning och tillsammans med M. Rosenblad 1803 års 57 1817 enskiftesförordning, ägde 1782–96 säterierna FOCK, (BERNDT WILHELM). Landshöfdingen Krusenberg, Fredrikslund och Kungshamn, i Upsala län underd: berättelse om jordbru- Alsike socken, Uppsala län. Medverkade fli- kets tillstånd i länet jemte bifogad tabell öf- tigt i KSLAT, särskilt om skiftesfrågor. LPS ver 1815 års utsäde i hwarje sockn med up- 1778, LLA 1812, LVA 1815. gjord beräkning öfver länets sädes produc- Biogr. källa: Edling; SMOK Ä.a. E IV b:1 tion samma år. Folio. [20] s. Häftad. 52 nr 58−63 handskriftsförteckning

Biogr. notis, se nr 55 Ä.a. E IV a:1 vika, Gunnarskog, Ny och Elgå socknar af Jösse härad uti Wärmeland. 4:o. [9] s. Sam- manhäftad med nr 62. värmlands län I landshövdingen Olof af Wibelis uppräkning av de upplysningar han bilagt sin redogörelse 58 1814 ”Om Landthushållningens tillstånd i Verm- SÖDERBERG, CHRISTOPHER. Promemoria. land” i KSLAT 1815, är berättelsen om Jösse hä- Med anledning af högwälborne herr lands- rad nr 8. Ä.a. E IV a:1 höfdingen [...] Olof af Wibelis till mig aflåt- ne gunstige skrifwelse och däruti upgifne 61 1815 ämnen, har jag efter ärfarenhet författat HAMMARHIELM, CARL FREDR. Ödmjukaste följande swar. [Om lanthushållningens till- promemoria till Kongl. Landtbruks Acade- stånd i en del av Kils härad.] Folio. [18] s. + mien. [...] Berättelse om landtbrukets nu- Bihang. [Om odlingsförsök med råg.] Folio. varande tillstånd uti Wisnums, Ölme och [4] s. Sammanhäftad med nr 62. Wäse härader [...]. Folio. [15] s. Häftad. Undertecknad ”Södervik uti Mellansysslets Författaren var ”Protocolls secreterare” enligt fögderi af Wermelands län” 14 december 1814. underskriften på sista sidan. I landshövding- Författaren var brukspatron. I landshövding- en Olof af Wibelis uppräkning av de upplys- en Olof af Wibelis uppräkning av de upplysningar han bilagt sin redogörelse "Om Landt- ningar han bilagt sin redogörelse "Om Landt- hushållningens tillstånd i Vermland" i KSLAT hushållningens tillstånd i Vermland" i KSLAT 1815, är berättelsen om Wisnums och Ölme 1815, är denna berättelse nr 6. Ä.a. E IV a:1 härader nr 1. Enligt Wibeli skall avsnittet om Wäse härad (nr 2 i hans lista) vara författat av 59 1815 ”herr lagman Lind”. Ä.a. E IV a:1 BRANTING, J. Såsom ländande till en närmare kännedom af landthushållningens tillstånd i 62 1815 fäderneslandet, har landshöfdingen [...] wäl- LIDÉN, NILS. Svar uti de ämnen, som Kongl. borne herr Olof af Wibeli, till beswarande i Landtbruks-academien till närmare kän- practiskt afseende framstält följande frågor; nedom af landthushållningen framstäldt, och så widt de röra Grums härad af Werme- på anmodan af herr landshöfdingen [...] af lands län, anmodat underteknad med swar Wibeli, af underteknad författade för Nord- fordersamt inkomma. Folio. [14] s. Samman- marks härad i Wermeland. Folio. [12] s. häftad med nr 62. Författaren var kyrkoherde i Silbodals pasto- Uppställd i tvåspalt med frågorna till vänster rat, Karlstads stift. I landshövdingen Olof af och svaren till höger. Författaren hade asses- Wibelis uppräkning av de upplysningar han sors titel och var bosatt på Riis i Nor socken bilagt sin redogörelse ”Om Landthushåll- och Grums härad. I landshövdingen Olof af ningens tillstånd i Vermland” i KSLAT 1815, är Wibelis uppräkning av de upplysningar han berättelsen om Nordmarks härad nr 5. bilagt sin redogörelse "Om landthushållning- Ä.a. E IV a:1 ens tillstånd i Vermland" i KSLAT 1815, är be- rättelsen om Grums härad nr 7. 63 1815 Ä.a. E IV a:1 THOLÉR, ERIK. Promemoria rörande Fer- nebo härad uti Värmland uppå anmodan af 60 1815 högwälborne herr landshöfdingen [...] Olof EDGREN, E. Upgifter hörande till en allmän af Wibeli. Folio. [46] s. I lösa ark. kännedom af landthushållningen innom Ar- Författaren var borgmästare i Filipstad. I 53 handskriftsförteckning nr 64−69 landshövdingen Olof af Wibelis uppräkning terbottens län 1769–75. Ä.a. E IV a:1 av de upplysningar han bilagt sin redogörelse "Om Landthushållningens tillstånd i Verm- 66 1811 land" i KSLAT 1815, är berättelsen om Färnebo EDELSTAM, GUSTAF. Landsh. uti Umeå om härad nr 4. Ä.a. E IV a:1 näringarne i länet. Folio. [11] s. Häftad med löst blått pappersomslag. 64 1815 Gustaf Edelstam (1764–1825), före adlandet WINGÅRD, JOHAN (DIDRIK) af. Ödmjukt me- Fahlander, officer och ämbetsman. vice lands- morial! [Beskrivning över Värmlands hus- hövding i Västerbottens län 1811, ordinarie hållning och näringar.] Folio. [38] s. Häftad. landshövding där 1811–17, ägde gård i Burträsk Detta memorial behandlar bl.a. åkerbruk, socken, Västerbottens län, ordförande i Väs- ängsskötsel, humle-, lin- och potatisodling, terbottens läns hushållningssällskap 1814–17, trädgårds- och boskapsskötsel samt bergs- LLA 1815 . Främst känd för sina insatser under och järnhanteringen. Johan Didrik af Win- 1808–09 års krig; omnämns som ”den tappre gård (1778–1854), officer och ämbetsman. Fahlander” i Runebergs Fänrik Ståls sägner. Landshövding i Värmlands län 1815–40, tog Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV a:1 1822 initiativ till bildandet av Karlstads sparbank, statsråd och chef för finansdepartemen- 67 1821 tet 1840–42, konsultativt 1842–43, ägde gård SCHMIDT, GEORG LARS af. Landshöfdingen i Karlstad, ordförande i Värmlands läns hus- uti Umeå med infordrad rapport om landt- hållningssällskap 1814–40. LLA 1815, LPS 1818. bruket och näringarne uti länet. Folio. [9] s. Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV a:1 Häftad. Georg Lars af Schmidt (1771–1842), landshöv- ding i Västerbottens län 1817–42. västerbottens län Ä.a. E IV a:1

65 1773 68 1773 KOTHEN, (MAGNUS ADOLF) von. Till Kongl. KOTHEN, (MAGNUS ADOLF) von. Utdrag af may:ts och riksens cammar collegium berät- landshöfdinge relation til Kongl. mjt 1773. telse om länets tillstånd i Wästerbotn. 4:o. Westerbotns län. Folio. [16] s. Häftad. 133 s. Gråpappersomslag. Magnus Adolf von Kothen (1704–1775), lands- Från Patriotiska sällskapet. Delar av denna hövding i Västerbotten 1769–75. Synbarligen berättelse tryckt i Kongl. Patriotiska sällskapets en avskrift av de delar i 1772–73 års landshöv- Hushållnings journal, december 1784 samt ja- dingeberättelse som berör länets näringar. nuari och februari 1785. ”Nybyggare äro i ge- Biogr. källa: BL Ä.a. E IV b:1 men medlidande wärde. Sedan en sådan hun- nit, att skaffa sig en à twänne kor och några getter, börjar han därmed sin hushållning, västernorrlands län och har utom mjölken gemenligen ej annat at lefwa af, än fogel, fisk och barkbröd; hwar- 69 1811 före ock ej sällan händer, at sådane fattige NIEROTH, BALTZAR AUGUST von. Landsh. begynnare, efter fåfängt giorda försök, at på uti Hernösand [...] berättelse om de näring- de dem tilsynta ställen kunna hafwa sin bärg- ar inom länet, hvilka kunna synas förtjäna ning, måste öfwergifwa altsammans.” (Hus- någon upmuntran. Folio. [6] s. Häftad med hållnings journal 1784, s. 157.) Magnus Adolf löst blått pappersomslag. von Kothen (1704–1775), landshövding i Väs- Baltzar August von Nieroth (1767–1842), 54 nr 70−75 handskriftsförteckning landshövding i Västernorrlands län 1807–17. Syns vara en sammanfattning av landshöv- Han författade under sin tid i Västernorrland dingen B. Liljencrantz ämbetsberättelse av tre landshövdingeberättelser, 1805, 1810 och den 31 dec. 1815, om vilken det i inledningen 1815 som enligt SBL ”vittnar om ett praktiskt heter att den ”innehåller allenast, jemte all- sinne och intresse för länets hushållning men männa reflexioner i synnerhet vidlyftigt, om inte är lika rika på detaljinformation som fö- tillstyrkande för kronobetjeningen, at erhålla reträdarna Örnskölds och Bunges”. högre titlar och större löner, någre få anmeck- Biogr. källa: SBL; SMOK Ä.a. E IV a:1 ningsvärde omstendigheter". Ä.a. E IV b:2 70 1814 THANDBERGSON, (JOAN). Lo hemmanet uti 74 1817 Styrsnäs sockn och södra Ångermanland l. KALLERMAN, (JOHAN) F. Försök till uppgifter 11/43 mantal, dess häfd, fördelar och onera. till en närmare kännedom af landthushåll- [Svar på Lantbruksakademiens cirkulärbrev ningens tillstånd i Westmanland. Folio. [35] av den 18:e oktober 1814.] Folio. [16] s. Sam- s. & en lös handtecknad ritning. Häftad. manhäftad med nr 46. Ritningen föreställer ett mindre lantligt bo- Joan Thandbergson (1747–1815), f. i Sunds- ningshus. Uppgifterna syns vara uppställda vall, lantmätare och lanthushållare. Direktörs efter Lantbruksakademiens frågeformulär namn 1795, andre lantmätare i Västernorr- från 1814. Sista sidan: ”Måtte denna enkla land 1802, ägde gården Lo i Styrnäs socken, framställning, gjord af en hand, mera äm- Västernorrlands län. LPS 1801, LLA 1813. Hans nad för plogen än pennan, kunna, åtmins- självbiografi finns publicerad i Samlingar i tone i någon punkt, anses uppfyllande Kongl. lantmäteriet. Tredje samlingen. Bilder ur landt- Landtbruks akademiens långa väntan af en mätarnes lif, 1902, s. 148–150. underrättelse ifrån Westmanland!” Johan F. Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV a:1 Kallerman (1772–1832), lanthushållare och skriftställare. Länsbokhållare i Västerås 1792, 71 1821 hospitalssyssloman i staden 1808–32, assessors MÖRNER, HAMPUS. Landshöfdingen uti titel, arrenderade Hofdesta herrgård, St Ilians Hernösand med infodrad rapport om landt- socken (domkyrkoförsamlingen), Västman- bruket och näringarne uti länet. Folio. [5] s. lands län. Utgav bl.a. Westerås Posten (1795–) Häftad. och Läsning för allmoge och menige man (1827– Hampus Mörner (1775–1855), landshövding i 28). En av stiftarna av Västerås stads sparbank Västernorrlands län 1820–41. 1826, dess styrelseordförande 1826–32, en av Biogr. källa: NU Ä.a. E IV a:1 stiftarna av Västmanlands läns hushållnings- sällskap 1813/15, LLA 1816, LPS 1829. Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV a:1 västmanlands län

72 1772? Westmanland. Folio. [8] s. I lösa ark. älvsborgs län Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 års landshövdingeberättelse som berör länets 75 1772? näringar. Ä.a. E IV b:2 Elfsborgs län. Folio. [10] s. Häftad. Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 73 1815 års landshövdingeberättelse som berör länets Westerås län. Folio. [4] s. Ett ark. näringar. Ä.a. E IV b:2 55 handskriftsförteckning nr 76−83

76 1815 Landshövdingeberättelse. Salomon Löfvens- EKELUND, (PETER). Ödmjukaste memorial, kjöld (1764–1850), ofﬁcer och ämbetsman, f. från Sundahls härad, på Dahls land, Elfs- på Öströ i Dagsås socken, Hallands län. Blev borgs lähn, hvartill höra Frändefors och Bol- efter en framgångsrik militär karriär hovmar- stads pastorater. Folio. [7] s. Sammanhäftad skalk 1800 och var 1801–16 landshövding i med nr 46. Peter Ekelund (1756–1818), prost, Örebro. President i Kammarkollegium 1818– lanthushållare, sekreterare. Kyrkoherde i Ed 30, innehade från 1804 ﬁdeikommisset Källe- 1787, kontraktsprost i Västra Dal 1792, teol. ryd med Nissafors bruk, Överyds socken, dr 1800, kyrkoherde i Frändefors, Älvsborgs Jönköpings län, och Fåleberg, Hassle socken, län, från 1804, riksdagsman 1810 och 1815, sek- Skaraborgs län, tog initiativ till stiftandet av reterare i Älvsborgs läns hushållningssällskap Örebro läns hushållningssällskap 1803, säll- 1812–17, en av sällskapets stiftare och dess dri- skapets ordförande 1803–04, 1807, 1812 och vande kraft de första åren. LPS 1799, LLA 1813. 1814–16. LPS 1807, LLA 1812. Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV a:1 Biogr. källa: SMOK; SBL Ä.a. E IV a:1

77 1815 Elfsborgs län. Landshöfdinge embetets relation d. 30 dec. 1815 [...]. Folio. [30] s. I lösa ark. Ä.a. E IV b:2 östergötlands län

82 1772? örebro län [Om lanthushållning och manufakturer i Östergötland.] Folio. [16] s. Häftad. 78 1772? Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 Örebro län. Folio. [4] s. Ett ark. års landshövdingeberättelse som berör länets Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 näringar. Överstrukna är bl.a. avsnitt om Väs- års landshövdingeberättelse som berör länets terbotten samt Nyland och Tavastehus, vilket näringar. Ä.a. E IV b:2 antyder att dessa sidor från början ingått i en större handskrift. Ä.a. E IV a:1 79 1800, ca? Angående jord egendomarne i Nya Koppar- 83 1815 bergs sochn samt skilnaden emellan fjerde- Svar på K. Landtbr. akademiens cirkulär af parta egarna och de så kallade skatteweds d. 18 oct. 1814. Folio. Ca 50 s. Häftad. och dagswerks torparne. Folio. [3] s. Ett ark. Med svar gällande Östergötlands län från Ä.a. E IV b:2 major Kuylenstjerna, lagman Röök, amiralen Virgin. Johan Carl Kuylenstierna (1769–1852), 80 1800, ca? lanthushållare. Innehade från 1794 fidei- Ljusnarsberg eller Nya Kopparbergs försam- kommisset Landsjö, Kimstads socken, och ling och pastorat, som lyder under Örebro Ekesund, Löts socken (Norrköping), Öst- län, Vesterås stift och Nora contract [...]. Fo- ergötlands län, direktör i Göta kanalbolaget lio. [2] s. Ett ark. Ä.a. E IV b:2 1810–34, en av stiftarna av Östergötlands läns hushållningssällskap 1813, ledamot av des FU 81 1816 1814–52, publicerade några inlägg i lantbruks- LÖFVENSKJÖLD, SALOMON. Relation för frågor, LPS 1802, LLA 1812. Gustav von Röök Örebro län, den 30 mars 1816. Folio. [46] s. (1773–1852), häradshövding, lanthushållare. I lösa ark. Häradshövding 1795–1852 i Åkerbo m.fl. hä- 56 nr 84−90 handskriftsförteckning rader, Östergötlands län, lagmans namn 1808, 88 1837 ägde från 1804 säteriet Åkerby, Gårdeby socken P: M: uti landthushållningen börjad den i samma län, publicerade enstaka inlägg i lant- 1sta januari 1829. Folio. Ca 100 s. Med teck- bruksfrågor, LPS 1809, LLA 1814. Arvid Virgin ningar i texten. Folio. + P: M: för inre hus- (1757–1849), officer och lanthushållare. Ägde hållningen börjad den 1sta januari 1829. Ca 1800–02 säteriet Degerhov, Skällviks socken, 40 s. Med teckningar i texten. Häftad. 1803–06 säteriet Svensksund, Konungsunds N.a. Ö 23:1 socken, och ägde 1806/07–21 Medivi herrgård och brunn, Västra Ny socken, samtliga i Öst- ergötlands län, en av stiftarna av Östergöt- finland lands läns hushållningssällskap 1813, ledamot av dess FU 1813–15, LLA 1812, erhöll 1817 Akade- 89 1782 miens stora guldmedalj för mossodling. WRIGHT, (GEORG HENRIK) von & HASSEL- Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:3 BLATT, (ISAK REINHOLD). Om hushållningen i Savolax och Carelen. 4:o. [194] s. Gråpappers- 84 1815 band. [Diverse handlingar rörande ängsslåtter vid Från Kungl. Patriotiska sällskapet. Innehåller Vadstena.] Folio. Ca 30 s. I lösa ark. två berättelser, en om Savolax av von Wright Ärendet gällde nyttjanderätten till ett par samt en om Kuopio län av Hasselblatt. På grästäppor vid Vadstena; förslag fanns bl.a. slutet återges även fyra brev (1777–82) från om att de skulle överlämnas till Lantbruksa- Kongl. Maj:t till Kammarkollegium angåen- kademien för användning som experimental- de svedjande i Kuopio län. Georg Henrik von fält. Ä.a. E II:3 Wright (1723–1797), landshövding i Savolax och Karelens län 1781–88. Isak Reinhold Has- 85 1815 selblatt (1740–1794), f. i Lappträsk socken; WALLENSTEEN, (JOHAN PETER). Memorial examen som lantmätare 1760. Ordinarie d:o om de för Östergötland skadliga följderna af i Kuopio län 1776; tillträdde dock först föl- utländskt spannemåls införande. Folio. [28] jande år p.g.a. att han tilläts kvarstanna ett år s. Häftad. vid motsvarande befattning i Viborgs län. Biogr. notis, se nr 1 Ä.a. E II:3 Biogr. källa: SL Ä.a. Ö I:3

86 1815 90 1802 [Berättelse om Östergötlands med Vadstena CASTRÉN, MATTHIAS. Physiografisk och oeco- läns tillstånd fr.o.m. år 1805 t.o.m. år 1814.] nomisk beskrifning öfwer Kemi soken. 4:o. Folio. [66] s. I lösa ark. [84] s. Bronserat pappersomslag. Bifogat är tabeller och förteckningar över all- Från Kungl. Patriotiska sällskapet. Matthias männingar och kronoparker respektive tack- Castrén (1764–1845), f. i Pudasjärvi, Österbot- järnshyttor, kopparverk, mässingsbruk och ten. Studier i Åbo 1781, disp. 1782 och 1785 un- stålugnar i Östergötland. Ä.a. E IV a:1 der H.G. Porthan. Prästvigd 1785, kyrkoherde i Kemi 1789, kontraktsprost i Kemi prosteri och 87 1815, ca? Lappmarken 1791. Var naturhistoriskt intres- Östergötlands län. Areala vidden i qvadrat serad och gjorde under sina visitationsresor i mil. Folio. [7] s. Häftad. Lappmarken flitiga anteckningar på området. Består av tabeller med land- och vattenarealer I Finska hushållningssällskapets handlingar uppställda efter härad och socken. publicerade han 1803 ett ”Calendarium floræ Ä.a. E IV a:1 et faunæ från Kemi för åren 1793–99”. Även 57 handskriftsförteckning nr 91−98 denna beskrivning över Kemi socken insän- ende handlingar i ärendet. Ä.a. E II:1 des ursprungligen till hushållningssällskapet, men har förblivit otryckt. 94 1813 Biogr. källa: SMOK; SBL Ä.a. E IV b:3 STABECK, (GUSTAF). Project till reglemente för hushållnings-nämnder i riket. Folio. [22] s. + [Memorial uppläst vid urtima riksdagen i Örebro den 17 juni 1812.] Folio. [10] s. Häftad. Ä.a. E II:1 Lantbruk 95 1813 sverige STIERNSWÄRD, (CARL GEORG). Underdånigt betänkande [rörande lantbruket]. Folio. [7] 91 1693 s. Häftad. RÅLAMB, CLAS. Instruction för gårdsfoug- Carl Georg Stiernswärd (1767–1825), arméof- derne wid deras tiensters och embetens för- ficer och jordbrukare. LLA 1812. Stiernswärd rätningar. Gifwen Stockholm d. 1 martij åhr skapade vid sin egendom Ängeltofta, Bark- 1693. 4:o. [114] s. Gråpappersband. sätra socken, Kristianstads län ett mönster- Från Kungl. Patriotiska sällskapet. Troligen en jordbruk där han bl.a. inrättade den första avskrift från 1700-talets början. Clas Rålamb svenska fabriken för tillverkning av jord- (1622–1698), f. i Stockholm. Jurist, diplomat bruksredskap. Stiernswärd gjorde konkurs och statstjänsteman i stormaktstidens Sverige. 1818 och arrenderade därefter egendomen Pils- Ägde i olika perioder flera sätesgårdar, bl.a. hult, Allerums socken. Utgav bl.a. Engeltofta Bysta i Asker, Örebro län, Beatelund på Värm- förr och nu (1819). dö och Björkvik i Östra Ryd, Östergötland. Biogr. källa: Edling; SMOK Ä.a. E II:1 1697 var han enligt adelns rusttjänstlängder en av landets rikaste godsägare. 96 1813–1817 Biogr. källa: SBL; SMOK Ä.a. Ö I:11 Handlingar rörande Lunds hospitalsjord. Folio. Ca 40 s. Häftade och lösa ark. 92 1810 Ä.a. E II:5 Tabell öfver hägnader i Götheborgs län. Vikt folioark. + Tabell öfver hägnader i Hallands 97 1814 län. Vikt folioark. + Anmärkningar öfver BURENSKIÖLD, (OTTO WILHELM). Förslag åtskilliga omständigheter vid hvart och ett till åkerbrukets och odlingarnes befrämjan- stängselsätt, som ej kunnat i tabellen expo- de i södra Halland. 4:o. [8] s. Häftad. niseras [?]; men likväl äro wäsentliga. Folio. Otto Wilhelm Burenskiöld (1752–1820/1824), [8] s. Häftad. lanthushållare. Överjägmästares namn 1781, Tabellerna visar förekomsten av olika stäng- ägde från 1778 säteriet Wallen, Våxtorps sock- selsätt i länens härader. Ä.a. E II:1 en, Hallands län. LLA 1814. Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:2 93 1813 Förslag och betänkanden rörande laggild 98 1814 stängsel, hvilka från Kongl. Landtbruks Försök till jämförelse af olägenheter å den academiens byggnads afdelningen blifvit ena, och förmåner å den andra sidan, så väl till den statistiska aflemnade. Folio. Ca 80 s. för staten, som för jordegaren enskilt, af en Lösa ark lagda i omslag. obestämd klyfnings rättighet af jord emellan På omslaget förtecknas sammanlagt åtta ingå- flere jordegare. [Tävlingsskrift.] 4:o. [28] s. 58 nr 99−107 handskriftsförteckning

Häftad. 103 1816 Namnsedel endast med devis: ”Att söka be- [Svar på Lantbruksakademiens prisfråga:] reda det allmännas väl, är blott en skyldighet, Den bästa och på erfarenhet grundade jem- och den största belöning derföre, är egen till- förelse af alla olägenheterne på den ena och fredsställelse.” Ä.a. E II:2 alla förmånerne på den andra sidan, så wäl för staten, som för jordegaren enskilt af en 99 1814 obestämd hemmans klyfnings rättighet af Om nyttiga erfarenheter af den skadliga vä- jord emellan flere egare. 4:o. [22] s. Häftad. derleken 1812. [Tävlingsskrift.] Folio. [5] s. Med ett utlåtande om detta svar av Lant- Häftad. Ä.a. E II:2 bruksakademiens statistiska avdelning genom Carl Akrell. Ä.a. E II:4 100 1814? Försök att utreda frågan om hemmans klyf- 104 1816 ningar. [Tävlingsskrift.] Folio. [10] s. & ta- Wördsamma ärindringar rörande landtbru- bell. Häftad. Ä.a. E II:2 ket, såsom en lite minneshjelp, at qvarblifva hos Kongl. Landtbruks-academien. 8:o. 85 s. 101 1815 Blått pappersband. Ä.a. E II:3 CARLQVIST, CARL J. Frågor hvarpå höglofliga Kongl. Landtbr. academ:s benägna swar, 105 1817 wid lägligt tillfälle, i djupaste ödmjukhet WENSTRÖM, SVENO. Om åkerskötsel – och begäres. 8:o. [22] s. Trasigt och fläckat blått sädens underbara förökelse ingifvit til hög- pappersomslag. lofliga Kungliga Landtbruks academien i Författaren var enligt titelbladet borgmästare, Stockholm 1817. Af lärde män försökt – pro- möjligen i Mariestad, som hänvisas till i tex- berat – & af landthushållare beskrifvit – ten. Frågorna består bl.a. av önskemål om att wärkstäldt – och – samladt, beskrifwit etter Akademien skall leverera ett antal frösorter [oläsligt] uptecknadt. 4:o. [16] s. Häftad. för anläggandet av ett frömagasin i Mariestad, Biogr. notis, se nr 2 Ä.a. E II:5 samt utvälja och införskaffa en lämplig fårras för ullproduktion till Skaraborgs län. 106 1817? Ä.a. E II:3 Anmärkningar wid den till Kongl. Sv: Landt- bruks academien af herr O. U. Burén ingifna 102 1816 och i Kongl. Academiens annaler, 5te årgång- GRANELL, (EFRAIM JOHAN). Om landtbruket ens senare häfte år 1817 införda berättelse om i Westmanland, samt 1816 års väderlek och landtskjötselns tillstånd i Malexanders sock- årsvext derstädes. 4:o. [7] s. Häftad. en, med tillämpning på Ydre, Lysings m.fl Efraim Johan Granell (1767–1824), lantmätare häraders skogbygder i Östergötland. Folio. och lanthushållare. Kommissionslantmätare [14] s. Häftad, första bladet loss. Märkt ”till på Åland 1795 och i Stockholms län 1808, and- dnr 46/1922” överst. Olof Ulrik Burén (1783– re lantmätare i Västmanlands län 1813, förste 1842), bruksägare. Ä.a. E II:102 lantmätare i länet 1821, ägde 1813 gård i Värm- dö socken, Stockholms län, en tid boende i 107 1820 Köping, från 1822 förste inspektor på Hällby EDELCRANTZ, ABRAHAM NICLAS. Strödda säteri, Tillberga socken, Västmanlands län. tankar om Kongl. Landtbruks Akademiens Publicerade enstaka inlägg i lantbruksfrågor, praktiska föremål och dess Experimental- LLA 1813. fält. Handskriften utskriven på persondator Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:4 av Lars Ljunggren och Joachim Siöcrona, 59 handskriftsförteckning nr 108−113

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens la universitet 1825; inledde där juridikstudier bibliotek, i januari 1992. A4. 15 bl. I lösa som dock fick avbrytas p.g.a. sjukdom. Han blad. slog sig istället ned på sitt gods Bergatorp i Originalet i Kungl. biblioteket, handskrifts- Berga socken, Skaraborgs län, där han idkade samlingen, nr X 389. Abraham Niclas Edel- lantbruk. Löfvenskjöld blev med tiden en crantz (1754–1821) var Akademiens förste di- viktig spridare av nya idéer vad gällde en mer rektör och dikterade dessa tankar ”på sin sista rationell och ekonomisk lantbruksarkitektur sjuksäng emot hösten 1820, efter hvilken dic- och utgav bl.a. planschverken Om lantman- tamen de äro här ordagrant uppsatte”. (Fot- nabyggnader (1854–55) och Landtmannabygg- not i texten.) N.a. Ö 5:1 nader, hufvudsakligen för mindre jordbruk [...] (1868; ny uppl. 1890–94), som belönades med 108 1828 Lantbruksakademiens lilla respektive stora ZANDER, H. Beskrifning öfver ett högst en- guldmedalj. LLA 1870. Både Charles Emil och kelt afvägnings-instrument. Folio. [6] s. Med hans bror Ludvig Löfvenskjöld testamentera- en löst bilagd färglagd teckning. I lösa ark. de avsevärda medel till varsin fond som bägge Ä.a. E II:12 förvaltas av Skaraborgs läns hushållningssäll- skap. 109 1846 Biogr. källa: SMOK; SBL N.a. Ö 8:1 BERGHOLM, JOHAN. [Kort underrättelse om svenska jordbrukets förbättring.] 4:o. [26] s. 111 1854 Häftad. LJUNGBERG, (CARL EDVARD). Om jordbruks- Diariemärkt ”No 143” överst. Författaren var statistikens betydelse och dess närvarande f.d. dragon och korpral. Bifogat ett följebrev tillstånd i Sverige. [Med ytterligare inlägg och ett utlåtande av Carl H. Boheman i folio. och yttranden i frågan.] Folio. Ca 50 s. Häf- Ur utlåtandet: ”Den inlemnade afhandlingen tad. som wisserligen vittnar om författarens wäl- Förutom Ljungbergs föredrag finns här inlägg mening, men tillika om hans oförmåga att av bl.a. Carl (Magnus) Rydqvist och Gabriel utreda det ämne han behandlat, innehåller Poppius. Carl Edvard Ljungberg (1820–1910), ingen enda upplysning af wärde rörande åker- statistiker och politiker. LLA 1852. Ett annat av jordens bruk och behandling, utan endast Ljungbergs föredrag i Lantbruksakademien, fragmentariska, utan allt sammanhang eller Bidrag till kännedomen af jordstyckningens ut- plan framkastade ideer.” Ä.a. E II:25 veckling samt de under olika tider i denna ange- lägenhet vidtagna lagstiftningsåtgärder i Sverige 110 1846–1861 och främmande länder, utkom 1857. LÖFVENSKJÖLD, CHARLES EMIL. Anteck- Ä.a. E II:32 ningar och rön, i landtbruket. [1846–1861]. 4: o. [69] s. + Löjtnant Edelsvärds rödfärgs-sats. 112 1858 4:o. 1 s. + Förteckning på af mig utarbetade LJUNGBERG, (CARL EDVARD). Om svenska ritningar utförda sedan år 1839–[1858]. 4:o. jordbrukets afkastning samt den nya brän- [19] s. Häftad. vins- och tull-lagstiftningens inflytande Förvärvad 1995 från Antikvariat Åkarp i Lund. på nationens tillgångar och produktion af Den något röriga förteckningen över rit- landtmannaprodukter. Folio. [11] s. Häftad. ningar är i sin första del ordnad efter kunder, Diariemärkt ”No. 78” överst. Ä.a. E II:36 därefter kronologiskt. Charles Emil Löfven- skjöld (1810–1888), f. på Snälleröd, Färingtofta 113 1873 socken, Kristianstads län. Student vid Uppsa- BERGSTRAND, (CARL ERIK). Autobiografiska 60 nr 114−117 handskriftsförteckning anteckningar från min barndom och ung- 1862–64. dom eller till 1857, då jag inträdda i statens Biogr. källa: SMOK; SBL Ä.a. Ö XXX:1 och det offentliga lifvets tjenst. A4. 20 bl. Maskinskrift. Lösa blad i fotokopia. 115 1911 Carl Erik Bergstrand (1830–1914), f. i Kila JOHANSSON, ANDERS. [Berättelse från stu- socken, Västmanlands län. Studier i Uppsala, dieresa i södra Sverige, Danmark och Tysk- FK 1855, FD 1857. Amanuens vid laboratoriet land rörande bokföringen på jordbruksom- för allmän och åkerbrukskemi i Uppsala 1856, rådet.] Folio. 30 bl. I lösa ark. lärare i kemi, geologi och fysik vid Ultuna Resan gjordes med understöd av Nilsson- från 1857, tf. föreståndare för institutet 1863– Aschans stipendium. Anders Johansson (1881– 64. LA:s agrikulturkemist och föreståndare för 1955), f. i Bärebergs församling, Skaraborgs dess agrikulturkemiska försöksstation 1868- län. Studier vid Skaraborgs läns lantmanna- 82, därefter för dess enskilda laboratorium skola 1905–06, arbetade som kontrollassistent för kemiska undersökningar och frökontroll i Saleby kontrollförening 1906–07, studier vid i Stockholm. LLA 1867, LVA 1873. Utgav bl.a. Ultuna, utexaminerad 1909. Arbetade från Grunderna för den agrikulturkemiska analysen 1910 bl.a. med Skaraborgs läns hushållnings- (1861) och Lärobok i geologien (1868). sällskaps lokala fältförsök samt med undervis- Biogr. källa: U1932; SMOK; SBL N.a. Ö 16:1 ning på olika lantmannaskolor. Senare rektor för folkhögskolan i Vara. Utgav flera arbeten 114 1903 rörande lantbruk och lokalhistoria. JUHLIN DANNFELT, CARL. Ur en åttioårings Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:10 minnen. A4. 647 s. Fotokopia i fem limhäf- tade volymer. 116 1920, ca? Carl Mathias Juhlin Dannfelt (1823–1904), f. i THYGESEN, JOHANNES. La politique alimen- Nederluleå socken, Norrbottens län. Studier taire du gouvernement suédois durant les vid E. Nonnens lantbruksinstitut på Dege- années de crise. Folio. 131 bl. Maskinskrift. berg, eget jordbruk i Blekinge från 1842. In- Två snörhäftade exemplar, varav ett på tjock- köpte 1849 Edeby i Lovö socken, Stockholms are papper. I en pappersmapp. län, där han 1853 även inrättade en lantbruks- Behandlar den svenska livsmedelspolitiken skola för länet. Sekreterare i Stockholms läns under krigsåren 1914–18. Johannes Chris- hushållningssällskap 1853; verkade från 1856 tian Thygesen (1888–19??), f. i Hyby socken, under en period i Gävleborgs län och organi- Malmöhus län. Studentexamen i Lund 1909, serade där länets lantbruksskola och var sedan utexaminerad från Alnarp 1913, FK 1914. E.o. sekreterare i hushållningssällskap Intendent amanuens i Kungl. Socialstyrelsen 1914–16 vid Lantbruksakademiens experimentalfält och e.o. tjänsteman i Kungl. Domänstyrelsen 1860-80 och från 1866 ordförande i Stock- 1914–15. Amanuens i Kungl. Jordbruksdepar- holms läns hushållningssällskap. LLA 1853, tementet 1915–17 och 2:e kanslisekreterare där hedersledamot 1884. Deltog som domare och från 1917. Sekreterare i Statens odlingskom- organisatör vid ett flertal utställningar, bl.a. mitté 1919–23, tf. byrådirektör i Kungl. Lant- vid världsutställningen i London 1862, indu- bruksstyrelsen 1921–23. 1:e kanslisekreterare i striutställningen i Stockholm 1866, allmänna Jordbruksdepartementet 1939–42. Ägde och lantbruksmötet i Stockholm 1868 och världs- brukade Tönshammars bruk, Sandarne. utställningen i Paris 1878. Utgav tillsammans Biogr. källa: A1935; SA Ä.a. Ö I:8 med J. T. Bergelin Tidskrift för svenska lantbruket 1855–57 och tillsammans med J. Arrhenius 117 1921 Landtbruksakademiens handlingar och tidskrift JÖNSSON, EMIL. Reseberättelse [från resa i 61 handskriftsförteckning nr 118−125 södra och mellersta Sverige för studier av lantmannaprodukter. Folio. [2], 109, 10 bl. arbetsförhållanden samt arbetsbesparande Maskinskrift. Grönt klotband. byggnad och maskinella anordningar]. Fo- Förordet undertecknat av D. Pettersson, lio. [15] s. & 8 plankartor. Häftad. Gust. Andersson, Gerh. Strindlund och A. Diariemärkt ”3” överst. Ä.a. E II:102 Lilienberg. Arkivet Vinden 118 1923 (JUHLIN DANNFELT, HERMAN.) Lantbruks- 121 1933 kooperationen i Sverige. Folio. 154 s. Maskin- Statens spannmålsnämnds utlåtande angå- skrift. Grönt klotband. ende fortsatt spannmålsreglering; avgivet Herman Julius Brorson Juhlin Dannfelt den 18 december 1933. Folio. [3], 75 bl. + bila- (1852–1937), f. på Edeby i Lovö socken, Stock- gor. Maskinskrift. Grönt klotband. holms län. Son till Carl Juhlin Dannfelt. Mo- Undertecknat av Walter Murray. genhetsexamen i Stockholm 1871, FK 1876, Arkivet Vinden FL 1881, FD 1882, allt vid Uppsala universitet. Utexaminerad från Ultuna lantbruksinstitut 122 1934 1882. Assistent där 1872–73, lärare vid skolor i Lantbrukshögskolans lärarråd: Yttrande över Uppsala 1873–78 och vid Malmöhus läns lant- det av tillkallade utredningsmän avgivna bruksskola på Oregård 1882–83. Vik. lärare vid betänkandet med utredning och förslag rö- Ultuna 1883–85, föreståndare för Kopparbergs rande organisationen av försöksverksamhe- läns lantbruksskola på Vassbo 1885–92 samt ten på växt- och trädgårdsodlingens område. sekreterare i Kopparbergs läns hushållnings- Folio. [2], 59 bl. Maskinskrift. Svart halvklot- sällskap 1888–92. Lektor i jordbrukslära och band. jordbruksekonomi vid Ultuna 1892–1902 och Undertecknat av Chr. Barthel. var samtidigt institutets rektor. Erhöll prof:s Arkivet Vinden namn 1897. LLA 1895, dess sekreterare 1902–19 och 1926–28. Sekreterare i Centralanstalten 123 1934 för försöksväsendet på jordbruksområdet Lantbruksstyrelsens utredning den 26 sep- 1907–19, deltog i en mängd internationella tember 1934 angående hushållningssällska- lantbrukskongresser. Var en ofta anlitad fö- pens ekonomi m.m. Folio. [1], 131, [2] bl. reläsare och utgav en stor mängd arbeten, + bilagor och tabeller. Maskinskrift. Grönt bl.a. Jordbrukarens handlexikon (1885–86) och klotband (ex. 1), svart klotband (ex. 2). Ex. Kungl. Landtbruksakademien 1813–1912 samt 1–2. Svenska landthushållningen under nittonde år- Underskriven av Erik Insulander och Georg hundradet (1–2, 1913). von Zweigbergk. Arkivet Vinden Biogr. källa: SMOK Arkivet Vinden 124 1934 119 1932 Sammanfattning av inkomna yttranden över JUHLIN DANNFELT, CARL & HERMAN. I betänkandet rörande organisationen av för- landtbrukets tjänst. Ur minnesanteckningar. söksverksamheten på växt- och trädgårds- 4:o. [14], 618, [14] s. Grönt klotband. odlingens område. 92 bl. Maskinskrift. Svart För biografiska notiser, se nr 114 och 118. halvklotband. Arkivet Vinden Ä.a. Ö I:10 125 1935 120 1933 JUHLIN DANNFELT, HERMAN. Mina levnads- Betänkande angående standardisering av minnen. I–II. A4. 1192 s. + register. Med fo- 62 nr 126−135 handskriftsförteckning tografier i texten. Fotokopia i tretton limhäf- det. Avgivet den 15 november 1948 av För- tade volymer. söksgårdsutredningen för Bogesund. Folio. Biogr. notis, se nr 118 Ä.a. Ö XXXI:1–2 49 s. & bilagor (kartor, avskrifter, ritningar m.m.). Maskinskrift. Blått halvklotband. 126 1935 Underskrivet av Yngve Gustafsson, K.E. Lantbrukshögskolans lärarråd: Yttrande över Holmström, N. Olsson, A. Örborn och U. den av särskilt tillkallad utredningsman av- Renborg. Arkivet Vinden lämnade promemorian rörande jordbruks- försöksverksamheten. Folio. [2], 30 bl. Ma- 131 1937 skinskrift. Svart halvklotband. Utredning och förslag angående överens- Undertecknat av Hans Egnér. kommelser om statens övertagande av vissa Arkivet Vinden försöksgårdar jämte därmed sammanhäng- ande åtgärder. Folio. [3], 94 bl. Maskinskrift. 127 1935 Blått halvklotband. Promemoria angående upplysnings- och Underskriven av Einar Rolander. försöksverksamheten på betes- och vall samt Arkivet Vinden mossodlingsområdena ävensom angående den centrala organisationen av jordbruks- 132 1938 försöksverksamheten i övrigt. Folio. [2], 42 Betänkade med förslag angående uppdel- bl. Maskinskrift. Svart halvklotband. ning av kemisk-växtbiologiska anstaltens i Underskriven av Carl Mannerfelt. Med un- Norrbottens läns arbetsuppgifter. Folio. 79 derstrykningar och en rad kritiska kommen- bl. Maskinskrift. Svart halvklotband. tarer i blyerts. Arkivet Vinden Underskrivet av Einar Rolander, Gust. Erics- son, Gustav Sundelin, Olof Svanberg och L. 128 1936 Tjällgren. [Förslag till ändringar beträffande försöks- Arkivet Vinden verksamhetens organisation m.m.] Folio. 30 bl. & bilagor (tabeller, avskrifter). Maskin- 133 1938 skrift. Svart halvklotband. Betänkade och förslag angående inrättandet Underskrivet av Chr. Barthel, G. Sederholm, av försöksgård å sandjord i Kristianstads län. Emil Gustafsson, Einar Rolander, A. von Ber- Folio. 111 bl. Maskinskrift. Blått halvklot- gen, Hernfr. Witte och Å. Åkerman. band. Arkivet Vinden Underskrivet av Einar Rolander, Gustav Sun- delin, Gunnar Ekström och Hilding Jönsson. 129 1937 Arkivet Vinden Förslag till överenskommelser vid statens övertagande av Svenska mosskulturfören- 134 1939 ingen, Svenska betes- och vallföreningen Betänkande med förslag till jordbrukets in- samt Kemisk-växtbiologiska anstalten i Lu- riktande under försvårad tillförsel och krig. leå. Folio. 94 bl. Häftad i omslag. [Utredning av Å. Åkerman]. Folio. 326 bl. Underskrivet av Einar Rolander. Maskinskrift. Grönt klotband. Arkivet Vinden Arkivet Vinden

130 1937 135 1939 Betänkande med förslag till inrättandet av P.M. rörande aktuella frågor på jordbruks- en lantbruksförsöksgård å Bogesundsområ- forskningens område. Folio. 59 bl. Maskin- 63 handskriftsförteckning nr 136−142 skrift. Blått halvklotband. Törnqvist och Waldemar Ljung. Underskrivet av Einar Rolander. Arkivet Vinden Arkivet Vinden 139 1941 136 1939 P.M. rörande jordbrukets inkomster och RINGBORG, GUNNAR. [Reseberättelse från kostnader år 1941/42. Folio. 6, 55, 11 bl. & 4 resa i Sverige för studium av jordbruksnä- utvikbara tabeller. Maskinskrift. Limhäftad. ringen.] Folio. 20 bl. Maskinskrift. Klammer- Utredningen utförd av en delegation utsedd häftad. av Statens livsmedelskommission, bestående Resan gjordes med understöd av Letterstedt- av A.H. Stensgård, G. Ytterborn, Olof Söder- ska inrikes resestipendiet. Gunnar Ringborg holm och M. Bonow. Arkivet Vinden (1906–1992), f. i Norrköping; studentexamen där 1925. Praktik vid Näs säteri och Klinga 140 1942 gård, genomgick Klagstorps lantbruksskola Landsbygdens konsumtionsvattenförsörj- FK i Uppsala 1929, ordinarie elev vid Ultuna ning. 28–11 1942. [Tävlingsskrift. Numrerad:] 1929, utexaminerad 1931. Studier vid Ber- 9821. Folio. 31 bl. Maskinskrift. Med 5 blad lins Lantbrukshögskola 1932, AgrD där 1935, ritningar. Klammerhäftad. Anställd vid Sveriges allmänna lantbruks- Lantbruksakademien inbjöd i maj 1942 till sällskap 1933–34, vid lantbruksstyrelsen 1936, tävlan om författandet av en upplysnings- biträdande lärare vid Lantbrukshögskolan skrift i ovannämnda ämne. Tre förslag inkom, 1936–41, speciallärare i lanthushållning och varav de bägge ej prisbelönade (men honore- husbyggnadslära vid Skogshögskolan från rade) bidragen återfinns i arkivet. Den skrift 1937, docent i lantbruksekonomi med han- som prisbelönades, författad av Yngve & Ger- delslära vid Lantbrukshögskolan 1941, lärare trud Gustafsson, utgavs i tryckt form av Aka- vid Ultuna lantbruksskola 1941–42, konsulte- demien under titeln Vatten och vattentäkter på rade jordbruksekonom från 1942, 2:e red. för landsbygden (1943). Ä.a. E II:133 Lantmannens bok från 1943, tf. prof. i lantbruksekonomi vid Lantbrukshögskolan från 141 1942 1950. Utgav flera arbeten i lantbruksfrågor. Lantbruksstyrelsen, angående hushållnings- Biogr. källa: SA Ä.a. E VIII a:14 sällskapsutredningens betänkande med för- slag angående hushållningssällskapens orga- 137 1940 nisation och verksamhet m.m. Folio. 95 bl. + Statens egnahemsstyrelse ang. vissa frågor, bilagor. Maskinskrift. Grönt klotband. som sammanhänga med förstatligandet av Underskrivet av H. Sylvan och Arne P:son egnahemsnämnderna. Folio. 130, [3] bl. Ma- Arnegren. Arkivet Vinden skinskrift. Grönt klotband. Underskriven av Erik Lindeberg och Yngve 142 1942 Ericsson. Arkivet Vinden Vårt dagliga vatten. Råd och anvisningar be- träffande ”Landsbygdens konsumtionsvat- 138 1940 tenförsörjning”. [Tävlingsskrift. Signerad:] Utredning rörande prisbildningen å kon- Bona Fide. Folio. 23 bl. Maskinskrift. Med 6 sumtionsmjölk avlämnad den 23 juli 1940 av lösa blad, ritningar och uppklistrade tidnings- tillkallade utredningsmän. Folio. [3], 47 bl. urklipp. Klammerhäftad. + bilagor (beräkningar). Maskinskrift. Grönt Lantbruksakademien inbjöd i maj 1942 till klotband. tävlan om författandet av en upplysnings- Förordet underskrivet av A.H. Stensgård, G. skrift i ovannämnda ämne. Tre förslag inkom, 64 nr 143−151 handskriftsförteckning varav de bägge ej prisbelönade (men honore- Upplands slättbygd. 133 bl. Maskinskrift. I rade) bidragen återfinns i arkivet. Den skrift lösa blad. som prisbelönades, författad av Yngve & Gert- Allt som utkom. Tillkommen vid Tekniska rud Gustafsson, utgavs i tryckt form av Aka- högskolans institution för jordbrukslära. demien med titeln Vatten och vattentäkter på N.a. Ö 23:1 landsbygden (1943). Ä.a. E II:133 148 1946 143 1944 (JURÉEN, LARS.) Jordbruksproduktionen och Utredning med förslag till organisation av Sveriges försörjning med livsmedel. Kap. 1– lagringsforskning avgiven den 20 maj 1944. 19. 8:o & folio. Tryck och maskinskrift. Lim- Folio. 19 bl. + bilagor. Maskinskrift. Grönt häftade. I arkivkapsel. Kapitlen 1–9 i tryckt klotband. korrektur, resterande i maskinskrift. Underskrivet av G. Malm och Ernst Sund- Författad på uppdrag av 1942 års jordbruks- ström. Utredningen rör forskning kring livs- kommitté. Arkivet Vinden medelslagring. Bilagorna består av kompletterande rapporter angående olika former av 149 1947 livsmedelslagring, vilka sammantaget är mer Betänkande med förslag angående lant- omfattande än huvudtexten. bruksmöten m.m. Avgivet av 1946 års Lant- Arkivet Vinden bruksmötesutredning. Folio. [1], 63 bl. + bilagor (tabeller, karta). Maskinskrift. Grönt 144 1944? klotband (ex. 1), häftad (ex. 2–3). MÅRTENSON, STURE. Hushållningssällska- Ex. 1–3. Förordet undertecknat Bo Ham- pen och statsmakterna under åren 1922–1944. marskjöld, Sv. Alwerud, Gust. Ericsson, Ka- [Akademisk uppsats.] 4:o. 44 bl. Maskin- rin Fransén, Nils Wassberg, Torvald Åkesson skrift. Lila pappersomslag. och Karl-Erik Mellqvist. Kopia finns i KSLAB. N.a. Ö 5:2 Arkivet Vinden

145 1945 150 1949 P.M. rörande den statliga försöksverksam- 1949 års försöksgårdskommitté. Betänkande heten på jordbrukets område. 9 bl. Maskin- med förslag. I. Det statliga försöksgårdssys- skrift. Blått halvklotband. temets utbyggnad. Folio. [2], 2, [2], 87, 2 s. Underskriven av Sven Ros. Arkivet Vinden & bilagor (kartor, avskrifter). Maskinskrift. Svart halvklotband. 146 1945 Underskrivet av G. Brofalk, Å. Hovgård, Jon Utredning med förslag angående genomför- N. Jonsson, G. Nilsson-Leissner och Ingemar ande av den vid 1944 års riksdag behandlade Eliasson. Arkivet Vinden omorgansationen av hushållningssällskapen och deras verksamhet. Avgiven av Lantbruks- 151 1949 styrelsen den 28 juni 1945. Folio. [1], VIII, 253 1949 års försöksgårdskommitté. Betänkande bl. Maskinskrift. Grönt klotband. med förslag. II. Inrättandet av en lantbruks- Förordet underskrivet av H. Sylvan och Adolf försöksgård vid Bogesund. Folio. [2], 2, [2], Granström. Arkivet Vinden 36, 20, 14, 2 s. Maskinskrift. Blått halvklotband. 147 1945 Underskrivet av G. Brofalk, Å Hovgård, Jon ÅSLANDER, ALFR. Undersökningar av svens- N. Jonsson, G. Nilsson-Leissner och Ingemar ka familjejordbruk. I. Familjejordbruk inom Eliasson. Arkivet Vinden 65 handskriftsförteckning nr 152−156

152 1950 odling av nyttoväxter]” (HS 049), ”[Jord, jord- Betänkande med förslag rörande organisa- bearbetning, sådd mm]” (HS 050), ”Jordarter- tionen av den lokala försöksverksamheten ne och deras fruchtbarhet” (HS 051), ”Åkrens på jordbrukets område m.m. Avgivet av 1950 utläggande till äng” (HS 100), ”[Jordarter och års lantbruksförsökskommitté. Folio. 155, [4] stenarter]” (HS 176), ”[Spridda anteckningar bl. Maskinskrift. Blått halvklotband. om jordbruk, trädgårdsskötsel och hushåll]” Underskrivet av B. Fallenius, Yngve Gustafs- (HS 177) och ”Om vete” (HS 179). Peter Hern- son, Jon N. Jonsson, Nils Chr. Månsson och quist (1726–1808), veterinär och professor vid Stig F. Hansson. Arkivet Vinden den av honom grundade veterinärinrättning- en i Skara. Som ett led i undervisningen vid 153 1960, ca? inrättningen sammanställde han lärokurser OLSSON, KJELL. De svenska hushållnings- i ﬂera ämnen – även sådana som inte direkt sällskapen 150 år. Kap. 1–4 . Tryckt korrek- hade med veterinärmedicin att göra. tur (kap. 1–2), maskinskrift (kap. 3–4). 40 bl. Biogr. källa: SBL N.a. I lösa blad. N.a. Ö 5:2

154a 1980 utlandet HELLSTRÖM, PAUL. Minnesanteckningar från min verksamhet i lantbrukets tjänst 155 1812, ca 1922–63. I–II. Folio. Ca 900 bl. Med inklist- YOUNG, ARTHUR. Utdrag ur en afhandling rade fotografier, tidningsurklipp, m.m. Två af Arthur Young angående förändringarne blå klotband. uti penningars värde i England, beräknade Del I: Växtodling. Del II: Husdjur. Paul Hell- efter omvärderingarne i priserna å jordbru- ström (1897–1987), f. i Vendels församling, kets alster. Folio. [39] s. Snörhäftad. Uppsala län. Studentexamen, praktik vid Klä- Översättning ur: “An inquiry into the progres- ringe, Uppsala län, Rankhyttan, Kopparbergs sive value of money in England, as marked län, Söderfors, Uppsala län, Norups egendom, by the price of agricultural products” i Annals Kristianstads län. Agronomexamen Ultuna of agriculture, vol. 46 (1812). Arthur Young 1922. Bokhållare och förvaltningsassistent vid (1741–1820), engelsk lantbruksreformator. På Stora Kopparbergs Bergslags AB, Tierps lant- svenska utgavs i hans samtid Underrättelse för bruk, lantbruksförvaltare vid samma bolag, en arrendator eller landthushållare (1773–74; Strömsbergs lantbruk samt Älvkarleby lant- nya uppl. 1777–78 och 1800). Ä.a. Ö I:2 bruk, förvaltare vid AB Svenska Kullagerfa- briken Hofors bruk, Hofors, samt förvaltare 156 1819 för Avesta jernverks-koncernens lantbruk från GRÅBERG af HEMSÖ, JACOB. Något om åker- 1943. LLA 1952. brukets tillstånd i Moghrib-el-Aksà [Ma- Biogr. källa: SA Ä.a. Ö XII:1–2 rocko]. 4:o. 18 s. Marmorerat omslag. Jacob Gråberg (1776–1847), f. i Hemse på 154b 1992 Gotland, varifrån han senare tog sig namntil- HERNQUIST, PETER. Peter Hernquist och lägget ”af Hemsö”, vilket på 1830-talet änd- jordbruket. Utskrifter av manuskript i Hern- rades till ”från Hemsö”. Gråberg gick i unga quistska biblioteket av Ivar Dyrendahl. A4. år till sjöss och bosatte sig 1796 i Genua, där 97 bl. Maskinskrift. Häftad. han arbetade som bokhållare och 1811 även De ingående manuskripten är i tur och ord- blev svensk vicekonsul. Från 1815 var han sek- ning: ”Ekonomiska jordbruket” (HS047), reterare vid svenska konsulatet i Tanger och ”Artificiella ängar” (HS048), ”[Fragment om 1822–28 svensk konsul i Tripolis. Resten av sitt 66 nr 157−164 handskriftsförteckning liv var Gråberg bosatt i Florens och blev bl.a. 160 1857 bibliotekarie hos storhertigen av Toscana 1841. BRATTBERG, J. W. Berättelse om en lantbruks- Han var ledamot av en stor mängd svenska resa i Tyskland, år 1857. Folio. 42 s. Lösa ark i och utländska lärda sällskap och akademier omslag. Ä.a. E II:35 (bl.a. LPS 1810, LVA 1815 och LLA 1820), men har kommit att betraktas mer som en flitig 161 1858 och språkkunnig skribent och kompilator än RYDQVIST, (CARL MAGNUS). [Referat av och som en egentlig forskare. kommentarer till ett föredrag av Frederic Biogr. källa: Edling; SBL Robiou de La Trehonnais angående Frankri- N.a. Ö 23:4 kes jordbruk.] Folio. [18] s. I lösa ark. Diariemärkt ”No. 99” överst. Robiou de La 157 1839–1840 Trehonnais föredrag var infört i The Garde- GERELIUS, (JOHAN ADOLPH). Utdrag utur en ners Chronicle and Agricultural Gazette den 27 dag journal hållen, under vistandet i England mars 1858. Carl Magnus Rydqvist (1806–1884), och Scotland, 1839–1840. [21] s. I lösa ark. nationalekonom och ämbetsman, Lantbruks- Diariemärkt ”No. 126” överst. Består i hu- akademiens föredragande inom den statis- vudsak av avskrifter ur brittiska lantbrukstid- tiska avdelningen 1855–80. LLA 1854, LVA 1857. skrifter. Med all säkerhet Johan Adolph Gere- Utgav ett flertal arbeten, främst inom det lius (1780–1854), statstjänsteman och pionjär i nationalekonomiska området. 1884 utkom Ur Sverige för det s.k. lancasterska uppfostrings- Carl Magnus Rydqvists sjelfbiografi. systemet för skolundervisning. Biogr. källa: SMOK; JD Ä.a. E II:36 Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:21 162 1861 JUHLIN DANNFELT, (CARL). [Iakttagelser från 158 1842 en resa i Tyskland och Storbritannien.] Fo- Note sur la découverte agricole de [...] An- lio. [28] s. Häftad. dré de Bonneval [...]. 4:o. [16] s. + Reflexions Medhäftade är flera mindre engelska tryck- spécialement applicables à l’Angleterre sur saker rörande lantbruk. Carl Mathias Juhlin l’effet qu’exercerait l’adoption de la décou- Dannfelt (1823–1904), f. i Nederluleå socken, verte agricole de [...] André de Bonneval. 4:o. Norrbottens län. [25] s. I lösa blad. Biogr. notis, se nr 114 Ä.a. E II:39 Med följebrev från Civildepartementet till Lantbruksakademien. André de Bonneval 163 1862 (1798–1844), fransk agronom, grundare av In- KEMPFF, N. G. R. Redogörelse för den resa till stitut agricole du centre de la France. England och Skottland, som i agronomiskt Ä.a. E II:21 hänseende på grund af erhållit reseunderstöd af mig företogs under vintern 1861–1862. Fo- 159 1845 lio. 54 s. Grönt pappersomslag. SYDOW, (ADOLF PETER) von. Anförande [om Ä.a. E VIII a:2 Danmarks jordbruk] uppläst i Kongl. Landt- bruks akademien den 18 januari 1845. Folio. 164 1863 [15] s. Häftad. FOGELMARCK, WILHELM. [Berättelse från en Tryckt samma år med samma titel. Adolf resa i Skottland för studier av lantbruket.] Peter von Sydow (1785–1850), kommersråd i Folio. [22] s. Häftad. Kommerskollegium. Diariemärkt ”No. 207” överst. Axel Johan Biogr. källa: Linnström Ä.a. E II:24 Wilhelm Fogelmarck (1835–1893), f. 1835 i 67 handskriftsförteckning nr 165−170

Västervik. Frielev vid Ultuna lantbruksinsti- grunderna för gödselämnenas behandling i stä- tut 1855, utexaminerad 1857. Underlärare vid der och på landet (1860). LLA 1857. Gävleborgs läns lantbruksskola vid Åby 1857, Biogr. källa: SMOK; SBL Ä.a. E II:42 vid Vall 1858, föreståndare och 1:e lärare vid samma 1861–89. Arr. Walls Kungsladugård 167 1864–1865 1866 till sin död. Ägde del i och brukade MYRIN, C. T. [Berättelse från en resa i Tysk- Mackmyra och Forsbacka bruk, båda i Gäv- land, Belgien och Holland för studier av leborgs län, samt Lessjö i Dalarna och i Fors- jordbrukets framsteg i dessa länder.] Folio. backa järnv.-ab. 40 s. Med ett par teckningar i texten. Häf- Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:41 tad. Diariemärkt ”No. 247” överst. Författaren var 165 1864 bosatt i Eksjö. Tryckt broschyr bifogad: Ver- LILJEQVIST, (EDVARD). [Berättelse från en ordnungen und Instructionen für die Wiesen- resa i Tyskland, England och Skottland för bau-Schüler und Aufseher. Ä.a. E II:44 studier av lantbruket.] Folio. [15] s. Häftad. Edvard Liljeqvist (1832–?), f. i Stockholm. 168 1867 Elev hos hovkamrer Wattrang 1849–55. Ordi- HAHR, ROBERT. Reseberättelse [från Storbri- narie elev vid Ultuna lantbruksinstitut 1855, tannien för studier av lantbruket]. Folio. [19] utexaminerad 1857. 1:e lärare vid Gotlands s. I lösa ark. läns lantbruksskola vid Nygård 1857–64. Sek- Robert Hahr (1835–1923), f. i Stockholm. Stu- reterare hos Gotlands läns hushållningssäll- dentexamen vid Uppsala universitet 1855. Un- skap 1860. Förv. och 1:e lärare vid N. Kalmar derlärare vid Lunne lantbruksskola i Väster- läns lantbruksskola vid Sundsholm 1864–68. norrland 1856, föreståndare Björkfors enskilda Förv. general Silfverstolpes egendom 1868–69. lantbruksskola i Norrbotten 1858. Frielev vid Innehade kronoarrendet Lång-Tibble i Väst- Ultuna lantbruksinstitut 1861, utexaminerad manlands län 1869–77. Ägde och brukade St. 1863. 1:e lärare vid Skaraborgs läns lantbruks- Almby, Uppsala län 1877. Kronofjärdingsman skola i Klastorp 1863–65. Länsagronom i Väst- för Vassunda socken 1891–96, då avsked med manlands län 1865–1918. pension. Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:45 Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:42 169 1868 166 1864 WULFF, J. N. Reseberättelse [från en resa i MÜLLER, (ALEXANDER). Reseberättelse [från Storbritannien för studier av lantbruket]. 8:o. en resa i Holland och Storbritannien för stu- 69 s. & 1 litograferad vikt plansch. Häftad. dier av lantbruket]. Folio. [41] s. Häftad. Med följebrev (i folio), diariemärkt ”No. Resans huvudsakliga syfte var enligt inled- 254”. Planschen avbildar en utställningsplan ningen ”att vinna en fullständigare insigt uti för lantbruksutställningen i Leicester. mejerihandteringens handläggning”, men för- Ä.a. E II:47 fattaren intresserar sig i praktiken för de flesta delar av lantbruket. Carl Alexander Müller 170 1869 (1828–1906), lantbrukskemist, f. i Tyskland. LÖFQUIST, J. W. [Berättelse om en resa till Inkallades 1856 av Lantbruksakademien till England och Skottland för studier af dessa Stockholm för att förestå dess lantbrukske- länders jordbruk och boskapsskötsel.] Folio. miska försöksstation. Undervisade och skrev [25] s. Häftad. flitigt i olika lantbruksanknutna ämnen; ut- Diariemärkt ”371a” överst. gav ett flertal arbeten, bl.a. Gödselboken eller Ä.a. E II:49 68 nr 171−176 handskriftsförteckning

171 1869 för ﬂickor 1883–1912. ZETTERSTEDT, (GUSTAF WILHELM). Agro- Biogr. källa: A1935 Ä.a. E II:50 nomiska anteckningar från en resa i Frank- rike, Belgien och Tyskland 1867–68. 4:o. 89 s. 174 1877 Halvklotband. PROSCHWITZ, (MAX von). [Berättelse från Gustaf Wilhelm Zetterstedt, statens lant- en resa i England och Skottland för studier i bruksingenjör (agronom) från 1857, tf. kam- lantbruket.] Folio. [30] s. Häftad. marråd 1878. Utgav Den praktiske jordbruka- Diariemärkt ”No. 498” överst. Max von Pro- ren (1867) och Om mossar, deras behandling etc schwitz (1850–1911), f. på Hellungstad i Hede (1871). socken, Göteborgs län. Studentexamen i Gö- Biogr. källa: JD Ä.a. E VIII a:3 teborg 1870. Frielev vid Alnarp 1872, utexaminerad 1874. Lärare vid St. Wrems lantbruks- 172 1870 skola 1874–76, arr. och insp. 1877–90, ägde och CRAFOORD, GEORGE. [Berättelse från en brukade Flateby gård i Dalsland från 1890. resa i Skottland och England för studier av Biogr. källa: A1935 Ä.a. E II:55 lantbruket.] Folio. 26 s. Häftad. I KSLAT 1871, II, s. 181–183, trycktes ”Anteck- 175 1882 ningar om jordbruket och landthushållningen EHN, (JOHAN WILHELM). [Berättelse från en i Skottland”. George Crafoord (1835–1915), f. i resa i Danmark, Tyskland, Holland för stu- Hälleberga socken, Kronobergs län. Kalmar dier av lantbruks-, boskaps- och mejerisköt- allmänna läroverk 1942–49, elev vid Börringe seln. Folio. [80] s. Häftad. kloster 1951–54. Extra elev vid Teknologiska Diariemärkt ”767” överst. Johan Wilhelm inst. och Svenska slöjdfören. skola 1854–55. Ehn (1854–1899), f. i Lena socken, Uppsala Frielev vid Ultuna lantbruksinstitut 1855, ut- län. Studier vid Uppsala högre elementarläro- examinerad 1857. Lärare vid Vrangelsbro lant- verk 1868–74. Bokhållare på Ultuna 1875 och bruksskola i Halland 1857–59. Arr. Snogeröd, på Halls åkerbrukskoloni 1875–78. Frielev vid Malmöhus län, 1860–70. Lärare vid Orups Ultuna lantbruksinstitut 1878, utexaminerad lantbruksskola i Malmöhus län 1862–65. Lä- 1880. Ultuna högre mejeriskola 1884–86. Un- rare och insp. vid Alnarps lantbruksinstitut derlärare vid Skaraborgs läns lantbruksskola 1866–69, tf. föreståndare för inst. 1867. Arr. vid Såtenäs 1880–84 och vid Dalarnas folk- Moholm i Skaraborgs län 1870–95. Disp. i högskola 1884–85. Föreståndare för sistnämn- Moholms kvarn-aktiebolag från 1895. da skola 1885–99. Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:49 Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:60

173 1872 176 1882 FEUK, OSSIAN. [Berättelse över en resa till HAMMARGREN, (CARL OSCAR). Anteckning- Storbritannien för studier av lantbruket.] ar under en resa i Skottland och Norra Eng- Folio. [29] s. Häftad. land. Folio. [48] s. Häftad. Diariemärkt ”No. 188” överst. Haquin Axel Med följebrev, diariemärkt ”445” överst. Un- Ossian Feuk (1841–1930), f. i Östra Kärrstorps der resan studerades lantbruket i allmänhet. förs., Malmöhus län, utexaminerad från Al- Carl Oscar Hammargren (1855–19??), f. i Öst- narp 1864. 1:e lärare vid Orups lantbruksskola ersund, studentexamen där 1874. Frielev vid 1864–78, arr. Mariannelunds gård, Malmöhus Alnarp 1874, utexaminerad 1876. Underlärare län, 1867–80, ägare av Karlsnäs, Jönköpings vid Orups lantbruksskola 1876–78, 1:e lärare län, 1880–1930, direktör vid Råby räddnings- och förvaltare där 1878–88, föreståndare där institut och Malin Gyllenkrooks vårdanstalt samt arrendator av Oregård och Västraby 69 handskriftsförteckning nr 177−182

1888–1902, statens kontrollör vid brännvins- tare på Hellerö, Eds bruk. och maltdryckstillverkningen i Malmöhus Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:6 län från 1902. Bosatt i Malmö 1912. Biogr. källa: A1935 Ä.a. E II:60 180 1890 WEDIN, (CARL) HUGO. [Berättelse från resa i 177 1885 Irland september 1890 för studier av lantbru- SOLLEWIJN GELPKE, (JOHAN HERMAN FRE- ket.] Folio. [61] s. Häftad. DERIK). Notice sur l’énquête agricole, qui a En del av resan redovisas i ”Beskrifning öf- eu lieu à Java de 1879–1884. 4:o. [36] s. Häf- ver smörmarknaden i Cork”, KSLAT, 1891, tad. s. 313–320. Resan gjordes med understöd av Med följebrev, diariemärkt ”502” överst. brukspatron Hugo Tamm på Fånöö. Carl Ä.a. E II:65 Hugo Wedin (1855–19??), f. i Linghed, Svärd- sjö socken, Dalarna. Studentexamen vid Gäv- 178 1887 le allmänna läroverk 1875, studier vid Uppsala NATHORST, HJALMAR. Berättelse öfver vid universitet 1875, FK 1881, kompletterad 1882. utställningen i Frankfurt am Main gjorda Ordinarie elev vid Ultuna lantbruksinstitut iakttagelser. Folio. [44] s. Häftad. 1876, utexaminerad 1878. Andre lärare vid Med följebrev, diariemärkt ”365” överst. Hjal- Uppsala läns folkhögskola 1881–85. Grundla- mar Otto Nathorst (1821–1899), agronom, vid de Lingheds mejeriaktiebolag och mejeri 1883. denna tid underlärare vid Södermanlands Flyttade 1885 till England och var från 1887 Sv. läns hushållningssällskaps lantbruksskola, statens mejeriagent i England, med statione- Väderbrunn, vilken leddes av fadern Johan ring i Manchester. Nathhorst. LLA 1849. Den yngre Nathorst och Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:7 Edman lärde sig båda ängsvattningskonsten på den tyske greven von Gersdorffs skola på 181 1891 Hermsdorff i Ober-Lausitz. Edman övergav WISTRÖM, P. W. Berättelse om en resa i Dan- så småningom de s.k. konstbyggnadssyste- mark, Tyskland och Holland år 1891. Afgif- men för ängsvattning och utarbetade ett enk- ven till Kungl. Landtbruks-akademien. Fo- lare naturligt hängbyggnadssystem. lio. [20] s. Häftad. Biogr. källa: SMOK; JD Ä.a. E II:68 Diariemärkt ”299” överst. Ä.a. E II:70

179 1887 182 1893 RAAB, CARL ADAM. Reseberättelse från Skott- JONSON, VIKTOR. Berättelse öfver en med land, England och Danmark. 4:o. 94 s. Med understöd af Nonnenska stipendiet somma- pärmar i svart klot. Carl Adam Georg Raab ren 1892 företagen resa i syfte att i Danmark, (1853–19??), f. i Fledingstorp i Vissefjärda Tyskland, Holland och Stor Brittannien stu- socken, Kalmar län. Studier vid Kalmar högre dera jordbruk och husdjursskötsel. 4:o. 154 elementärläroverk 1862–75, elev vid Filipstads + 155–365 s. Två skrivböcker med gröna om- bergsskola 1875–76. Elev på Rockhammars slag. bruk i Västmanland 1877 och bokhållare där Nils Johan Viktor Jonson (1864–1939), f. på 1878. Elev vid Åkerholm i Kalmar län 1879, in- Mälingsbo i Åtvids socken, utexaminerad från spektor där 1880–81. Ordinarie elev vid Ultuna Alnarp 1889. Inspektor vid Tynnelsö i Söder- 1881, frielev 1882, utexaminerad 1883. Andre lä- manlands län 1889–91, 1:e lärare och inspektor rare vid Norra Älvsborgs läns lantbruksskola, vid Kilande lantbruksskola 1891–94, förvaltare Kristinedal, 1883–88. Ägde och brukade Bret- vid AB Mejerigårdarna, Hjortsberga, Mölnbo, torp och Bottorp på Öland, därefter förval- m.fl., 1894–96 och vid AB Seperators egendo- 70 nr 183−187 handskriftsförteckning mar, Hamra, m.fl., 1896–1903. Föreståndare mannaskola 1913–24, föreståndare vid lant- Bollerups lantbruksinstitut 1903–12 och Bol- mannaskolan i Sala 1924–48. LLA 1940. lerups lantbruksskola 1912–27. Vid sidan av Biogr. källa: U1932; SA Ä.a. E VIII a:10 föreliggande resa besökte Jonson med stöd av statsbidrag även USA och Kanada. Intryck 185 1927 från den senare resan publicerades i Nordame- De estniska lantbrukarnes kooperativa ar- rikanska lantbruksstudier (Stockholm 1908). bete. Folio. 12 bl. Maskinskrift. I lösa blad. Jonson författade eller medarbetade i ett fler- N.a. Ö 23:4 tal andra arbeten på lantbruksområdet. LLA 1912. 186 1932 Biogr. källa: A1935 Ä.a. E VIII a:7 BORGEDAL, PAUL. Forelesninger ved Norges Landbrukshöiskole over landbrukssamvir- 183 1904 ket. Folio. 132 bl., diagr., tab. Maskinskrift. MONTÉN, GÖRAN. Berättelse öfver en med Blått klotband. understöd af Nonnenska stipendiefonden Författaren utgav bl.a. Norges jordbruk i nyere sommaren 1904 företagen resa i Tyskland, tid (1966–68). Arkivet Vinden Holland och Storbritannien för att där studera jordbruk och husdjursskötsel. Folio. 129 187 1935 s. I lösa ark. YTTERBORN, (GUSTAV). Redogörelse för min Klas Göran Rudolf Montén (1879–1968), f. på studieverksamhet i Förenta staterna 1933– Lundens egendom i Gärdhems socken, Älvs- 1934. Folio. 12 bl. + Avskrift av examensintyg, borgs län. Studentexamen i Vänersborg 1899, ämnesbetyg och genomgångna kursers inne- frielev vid Alnarp 1900, utexaminerad 1902. håll. Folio. 6 bl. + Jordbrukskooperationen i Lärare vid Tärna folkhögskola och lantman- Förenta staterna. Folio. 66 bl. Maskinskrift. naskola 1902–04 och vid Vallberga lantbruks- Tre klammerhäftade volymer. skola 1905–06, Jordbrukskonsulent i Norra Resan genomfördes med Letterstedts resesti- Älvsborgs län 1906–16; ägare och brukare till pendium. Jordbrukskooperationen i Förenta Lunden 1908–42. staterna trycktes i KSLAT, 1936:8, och utkom Biogr. källa: A1935; SA Ä.a. E VIII a:7 även som särtryck. Gustav Rudolf Ytterborn (1890–1981), f. i Ytterby, Göteborgs och Bo- 184 1911 hus län. Agronomexamen vid Alnarp 1926, OLSSON, AXEL. Reseberättelse från resa i studier i Tyskland, Schweiz och Tjeckoslova- Danmark, Tyskland, Schweiz och Österrike kien 1928–29, jordbrukskonsulentkurs Ultuna 1910 för studium av foderväxtodling samt 1930, studier för M.A. i Economics vid Wis- lantbruksbokföring. Folio. 66 s. Maskinskrift. consins universitet 1933–34. Lärare och bok- Snörhäftad. hållare vid Bollerups lantbruksskola 1926–29, Författaren var Nonnensk stipendiat. Johan tjänsteman vid Sveriges allmänna lantbruks- Axel Olsson (1882–1957), f. i Enåkers socken, sällskap 1930–33, föreståndare för Förenings- Västmanlands län. Genomgick Kristine- byrån i samma sällskap 1934–38, speciallärare i hamns praktiska skolas lantbruksavd. 1903–04 handelslära vid Lantbrukshögskolan 1934–41, och Vilans övre avd. 1906. Praktik vid faderns byråchef för Lantbruksbyrån i Kungl. Lant- gård Landsberga i Västmanland, elev vid Ul- bruksstyrelsen 1938–42, överdirektör och chef tuna 1906, utexaminerad 1908. Lärare vid Tär- för Kungl. Egnahemsstyrelsen 1942–48, över- na folkhögskola och lantmannaskola 1909–10, direktör och souschef i Kungl. Lantbrukssty- kulturingenjör vid Svenska Mosskulturföre- relsen från 1948. Ordf. och led. i ett flertal of- ningen 1910–13, föreståndare vid Tärna lant- fentliga utredningar, Sveriges representant vid 71 handskriftsförteckning nr 188−196 ett flertal internationella konferenser, ordf. i 191 1814 styrelsen för Statens maskinprovningar från Då ett större jord bruk med tillräckeligt för- 1941, chef och FN:s representant för FN:s tek- lag lämnar öfwerskott och producerar till af- niska biståndsverksamhet i Irak 1953. LLA 1953. salu gifwer det lilla småklyfda endast och al- Utgav flera arbeten inom lantbruksområdet. lenast en knapp lif näring. [Tävlingsskrift.] Biogr. källa: SA Ä.a. E VIII a:13 Folio. [29] s. Häftad. En samtida påskrift hänvisar till en lös åtföl- 188 1938 jande namnsedel som dock inte finns med WAHLGREN, ÅKE. Om jordbrukets kreditför- här. Ä.a. E II:2 eningar i Tyskland och Holland, deras organisation och nuvarande arbetsuppgifter. 192 1814 Folio. 104 bl. Maskinskrift. Grönt klotband. Swar uppå Kongl. Landtbruks academiens Arkivet Vinden begärte yttrande, om bästa och på erfarenhet grundade jämförelse af alla olägenheter 189 1946 på den ena och förmoner på den andra sidan ECKBAUM, ARTHUR. Jordbrukskooperatio- så wäl för staten som för jordägare enskildt, nen i Schweiz. Folio. 50 bl. Maskinskrift. af en obestämd klyfnings rättighet af jord Grönt klotband. emellan flere egare. [Tävlingsskrift.] Folio. ”Den svenska texten redigerad av Helge Kris- [18] s. Häftad. Ä.a. E II:2 tersson.” Arkivet Vinden 193 1814 Swar uppå Kongl. Landtbruks academiens begärta utlåtande, om bästa och på erfarenhet grundade jemförelse af alla olägenheter på den ena och förmåner på den andra sidan så väl för staten som för jordägarne, af en obestämd klyfningsrättighet af jord imel- Lantbruksekonomi lan flere ägare. [Tävlingsskrift.] Folio. [12] s. Häftad. Ä.a. E II:2 sverige 194 1817 190 1813 Försök att närma sig till besvarandet af frå- CARLING, (OLOF). Utkast till ett bokförings- gan om en förbättrad värderingsmethod af system för landtbrukare, jemte prof af räk- landtegendomar, m.m. [Motto:] Simplex si- ningarna för ett år. På Kongl. sv. Landt- gillum veri. Folio. 17 s. Häftad. Ä.a. E II:5 bruks-akademiens anmodan öfversatt, med förändringar, utur The farmers magazine, 195 1820 vol XIV, sid. 137 följ. 4:o. 25 s. Häftad. Förslag till landtegendomars värdering. Artikeln i Farmer’s magazine, som omfattar [Tävlingsskrift.] 4:o. [8] s. Häftad. s. 139–153 i vol. XIV, är signerad ”R.G.”. Olof Ä.a. E II:7 Carling (1787–1834), docent i orientaliska språk vid Uppsala universitet, föreståndare 196 1820 vid Lantbruksakademiens experimentalfält [Om en ny förbättrad värderingsmetod av 1817–34, tf. professor i lantbruksvetenskap lantegendomar. Tävlingsskrift.] 4:o. [35] s. 1817, professors lön från 1826, LLA 1817. Med tabeller i texten. Häftad. Biogr. källa: Edling N.a. Ö 23:4 Märkt ”No 2” på första sidan. Ä.a. E II:7 72 nr 197−205 handskriftsförteckning

197 1821 och handelsrörelse?” Folio. [60] s. Häftad. SEGERHJELM, C.F. Svar uppå Kongl. Landt- Ä.a. E II:8 bruks academiens fråga [...]. Hwilka äro de företag, som förnämligast genom lån, eller 202 1824 allmänna understöd böra befrämjas, och Försök, till swar å Kongl. Landtbruks acade- hwilka äro de allmänna föreskrifter, som miens 4de pris-fråga: Hwilka äro de odlings kunna försäkra medlens rätta användande företag, som förmånligast synas genom lån för ändamålet, och förekomma alla miss- eller allmänna understöd böra befrämjas; bruk. Folio. [4] s. Ett ark. och hvilka äro de allmänna föreskrifter, som Författaren var enligt den bifogade namnse- kunna försäkra medlens rätta användande deln överste. Ä.a. E II:7 för ändamålet och förekomma alla missbruk. Folio. [3] s. Ett ark. Ä.a. E II:9 198 1822 Försök att besvara Kongl. Landtbruks aka- 203 1824 demiens prisfråga: Hwilka äro de odlings- WALDEN, KNUT von. Försök, till swar å företag, som förnämligast synas genom lån Kongl. Landtbruks academiens pris-fråga: eller allmänne understöd böra befrämjas, Hwilka äro de odlings företag, som för- och hvilka äro de allmänna föreskrifter, som månligast synas genom lån eller allmänna kunna försäkra medlens rätta användande understöd böra befrämjas, och hvilka äro de för ändamålet, och förekomma alla miss- allmänna föreskrifter, som kunna försäkra bruk. Folio. [7] s. Häftad. medlens rätta användande för ändamålet Med inledande citat av Leopold: ”Gör godt. och förekomma alla missbruk. 4:o. [22] s. Var nyttig. Lef i dina mödors minne.” Författare enligt löst bifogad namnsedel, där Ä.a. E II:7 även en uppgift om att denne var kapten vid andra livgrenadjärregementet med adress Lin- 199 1823 köping återﬁnns. Förslag till fastighets wärdering. [Tävlings- Ä.a. E II:9 skrift.] Folio. [60] s. Häftad. Ä.a. E II:8 204 1825 200 1823 Försök till swar å Kongl. Landtbruks-acade- Försök att besvara Kongl. Landtbruks aca- miens 1sta prisfråga: Det bästa förslag till en demiens utsatta prisämne, rörande det bästa förbettrad wärderings method af landtegen- förslag till en förbättrad verderingsmethod domar, med afseende på deras köp eller belå- af landtegendomar. Folio. [19] s. Häftad. ning, innehållande jemte allmänna grunder Ä.a. E II:8 för en sådan wärdering, tjenliga förslag till formulair att wid förekommande tillfällen 201 1823 nyttjas. Folio. [4] s. Ett ark. Försök att besvara Kongl. Landtbruks aca- Ä.a. E II:10 demiens fråga: ”På hvad sätt hafva de för- ändringar som penningväsendet, tid efter 205 1825 annan, undergått i vårt land, verkat på nä- Försök till förslag till en förbättrad methode ringarnas tillstånd, i synerhet jordbrukets, för värdering af landtegendom, i anledning till förmån eller skada? och hvad uplysning af Kgl Landtbruks academiens framställ- lämnar i denna del undersökningen om för- ning. Folio. [39] s. Häftad. hållandet af varors pris dels till hvarandra, Uppställd i tvåspalt med noter i den ena spal- dels till folkmängd, arbetslöner, production ten. Ä.a. E II:10 73 handskriftsförteckning nr 206−214

206 1827 af Kongl. Landtbruks academiens prisfråga, Förslag till en förbättrad wärderingsmethod rörande en förbättrad wärderings method af af landtägendomar. [Tävlingsskrift.] 4:o. [32] landtegendom. Folio. [44] s. Med tabeller i s. Med tabeller i texten. Häftad. texten. Häftad. Tävlingsskrift med anledning av den prisfrå- Författarnamn enligt den bifogade namnse- ga i ämnet som Lantbruksakademien utlyste deln. Per Sahlström (1785–1866), lantbrukare 1825. Ä.a. E II:12 och politiker. Arrenderade Långbro gård i Vårdinge socken t.o.m. 1841. Belönades för 207 1827 detta tävlingsbidrag med medalj av Lant- Svar på Kongl. Landtbruks academiens pris- bruksakademien. Korr. LLA 1829. ämne: ”Förslag till en förbättrad wärderings- Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:15 methode af landtegendomar, med afseende på deras köp och beläning.” Folio. [56] s. & 211 1835 tabeller. + Ödmjukt anförande! Folio. [9] s. Förslag till en förbättrad wärderings metode Häftad. af landt egendomar; i afseende på deras köp Tävlingsskrift med anledning av den prisfrå- eller belåning. Svar uppå Kongl. Landtbruks ga i ämnet som Lantbruksakademien utlyste academiens pris fråga. Folio. [10] s. & 4 ta- 1825. Det ”ödmjuka anförandet” innehåller beller. Häftad. Ä.a. E II:16 svar på de anmärkningar som Lantbruksaka- demien haft på den aktuella tävlingsskriften. 212 1835 Den namnsedel som bifogats i kuvert inne- OLSSON, GUSTAF. Förslag till en förbättrad håller endast signaturen ”Amicus Patriæ”. werderingsmetod af landtegendomar, med Ä.a. E II:12 afseende på deras köp eller belåning, inne- hållande, jemte allmänne grunder för en 208 1829 sådan wärdering, förslag till formulär, att Förslag till en förbättrad wärderings method nyttja vid förekommande tillfällen. [Täv- af landt egendomar. [Tävlingsskrift.] Folio. lingsskrift.] Folio. [10] s. Häftad. [16] s. Häftad. Med följebrev till Lantbruksakademien, un- Inleds med Thorildcitat: ”alt gäller alt hvad dertecknat ”Åmål Torpane och Thomasbohl”. det kan gälla och alt faller till alt hvad det kan Gården Tomasbol var belägen i Tydje socken, falla”. Den bifogade namnsedeln endast med Tössbo härad, Älvsborgs län. Ä.a. E II:16 fransk sentens: ”La mediocrité fut mon par- tage.” Bilagt ett yttrande av Lantbruksakade- 213 1933 miens räkenskapsavdelning om att den inte Promemoria med vissa synpunkter beträf- tror sig kunna anmäla denna skrift till belö- fande statens understöds- och låneverksam- ning. Ä.a. E II:13 het för jordbruksnäringens förkovran. Avgi- ven den 29 april 1933. Folio. [2], 72, [1] bl. 209 1831 Maskinskrift. Grönt klotband. Grunderne och sättet vid landt-egendo- Förordet underskrivet av Nils Adler, Fabian mars wärderande. Författadt i anledning af Lilliecreutz och A. Lillieberg. Kongl. Swenska Landt bruks academiens Arkivet Vinden härom uppgifna täﬂings ämne. Folio. 121 s. Fyra häften. Ä.a. E II:14 214 1934 DREBORG, HENRIK. Om undersökningar rö- 210 1833 rande saluvärdet å svensk åkerjord. Folio. [2], SAHLSTRÖM, (PER). Försök till besvarande 109 bl. Maskinskrift. Snörhäftad i omslag. 74 nr 215−221 handskriftsförteckning

Tillsammans med Nils Hessel utgav författa- 217 1941 ren 1942 Saluvärdet å svensk åkerjord (KSLAT Jordbrukskasseutredningen. Betänkande med 1941, nr 6 ½ (Specialhäfte 4)). Henrik Gustav förslag till förordning om jordbrukets kre- Engelbert Dreborg (1904–1975), f. i Göteborg, ditkassor m.m. Avgivet den 29 januari 1941. studentexamen 1923, Klagsborgs lantbruks- Folio. [1], 130, [2] bl. Maskinskrift. Grönt klot- skola 1928. Biträde vid Inst. för husdjursför- band. ädlings försöksstation i Klagstorp 1928–29. Ex. 1–2. Förordet undertecknat av Vilmar Agronomexamen Ultuna 1931. Studier i na- Ljungdahl, Sven J. Lindeberg, Nils Adler, Per tionalekonomi och statistik vid Stockholms Svensson, Hjalmar Ekengren och Yngve Er- högskola 1932–35. Ekonomisk-statistisk ut- icsson. Arkivet Vinden redning i Lantbruksakademien 1931–35, kam- rerare och notarie hos Lantbruksakademien 218 1941 1935–47, redogörare och notarie vid Central- LEMNE, LARS. Försök till analys av det svens- anstalten för försöksväsendet på jordbruks- ka jordbrukets ekonomiska förhållanden un- området 1935–39, redogörare hos Statens der 1930-talet. Folio. X, [1], 616 bl. Maskin- växtskyddsanstalt 1935–45, tf. sekreterare hos skrift. Halvklotband. Lantbruksakademien 1943–44, speciallärare Lars Lemne (1916–2001). Detta är av allt att vid trädgårdsskolan vid Experimentalfältet döma hans licenciatavhandling; en doktors- 1945–46, sekreterare och direktör i Östergöt- avhandling, Den framtida jordbruksproduktio- lands läns hushållningssällskap från 1947. nens inriktning och omfattning, utkom 1946. Biogr. källa: SA Ä.a. Ö I:2 Arkivet Vinden

215 1936 219 1944 WINSLER, (PER) GEORG. Berättelse över en Statens livsmedelskommission. Statistiska studieresa i Sverige sommaren 1934 ingiven byrån. Jordbruksarrendenas utveckling och till Kungl. Lantbruksakademien. 4:o. 27 bl. arrendejordbrukens lönsamhet. Folio. 14 bl. Maskinskrift. Klammerhäftad. & 50 utvikbara tabeller. Maskinskrift. Grönt Resan genomfördes med Letterstedts rese- klotband. stipendium och gick genom Kopparbergs, Undertecknad av Otto Zetterberg. Jämtlands och Norrbottens län för studier av Arkivet Vinden lantbruksekonomiska frågor. Per Georg Win- sler (1893–1978). Agronomexamen vid Alnarp 220 1945 1919, Extraelev vid mejerikonsulentkursen vid Räkenskapsresultat från jordbruk vilka del- Alnarp, FD 1928, AgrD vid Lantbrukshögsko- tagit i Jönköpings läns hushållningssällskaps lan i Berlin 1933. Utgav några lantbrukseko- bokföringsverksamhet bokföringsåret 1 juli nomiska arbeten. 1944–30 juni 1945. Folio. [3], 75 bl. Maskin- Biogr. källa: SA Ä.a. E VIII a:13 skrift. Grönt klotband. Bladen 71–75 består av utvikbara tryckta ta- 216 1937 beller. Arkivet Vinden Betänkande med förslag till lag om skuld- reglering för jordbrukare. Folio. [1], 165 bl. Maskinskrift. Grönt klotband. utlandet Förordet undertecknat Nils Wohlin, Einar Anderberg, Thure Björkman och Rolf Dahl- 221 1932 gren. RINGBORG, GUNNAR. Berättelse över med Arkivet Vinden statsmedel understödda studier i lantbrukse- 75 handskriftsförteckning nr 222−225 konomi vid Berlins lantbrukshögskola m.m. resa i USA för studium av jordbrukets mark- under år 1932. Folio. 38 bl. Blått pappersom- nadslära.] 4:o. 3 bl. + Types of egg marketing slag. associations in the United states. Depart- En maskinskriven avskrift ﬁnns i Ä.a. EII:125, ment of agricultural economics. Cornell uni- dnr 189/1938. versity agricultural experiment station. New Biogr. notis, se nr 136 Ä.a. E VIII a:12 York state college of agriculture. Ithaca, New York. A. E. 483. June 1944. 4:o. 11 s. + CURTISS, 222 1930 W. N. & FROSTENSON, GEORG. Egg prices on Reseberättelse [från resa i England för stu- Central New York farms 1939–40. Depart- dier av lantbruksekonomi och lantbruksun- ment of agricultural economics. Cornell uni- dervisning]. Folio. 15 bl. Maskinskrift. Klam- versity agricultural experiment station. New merhäftad. York state college of agriculture. Ithaca, New Författaren, som bl.a. besökte Agricultural York. A. E. 492. September 1944. 4:o. 16 s. Ma- Economics Research Institute i Oxford, Mi- skinskrift. Klammerhäftad. nistry of Agriculture and Fisheries i London Georg Frostenson (1909–2002), f. i Loshult, och National Institute of Agricultural Botany Kristianstads län. Bollerups lantbruksskola utanför Cambridge, är okänd. Ä.a. E II:113 1929–31, utexaminerad specialgymnasiet Hvi- lan 1934. Agronomexamen vid Lantbrukshög- 223 1938 skolan 1938, marknadsstudier i England 1938– HESSEL, NILS (OLOF). [Berättelse över resa i 39, studier i företagsekonomi, marknadslära Danmark, Holland, Schweiz och Tyskland och lantbruksekonomi vid Cornell universi- för studier av lantbruksekonomi.] Folio. tet USA 1942–46; MS 1944 och PhD 1946. Lärare 17 bl. I huvudsak maskinskrift, några blad i vid Bollerups lantbruksskola 1938, assistent åt handskrift. I lösa blad. lantbruksattachén i London 1938–39, anst. Resan gjordes med hjälp av det Nonnenska vid Sveriges Ägghandelsförbund 1939–40, vid resestipendiet. Nils Olof Hessel (1912–2000), Sveriges Lantbruksförbund 1941–42, forsk- f. i Höör, Malmöhus län. Studentexamen ningsassistent och biträdande lärare vid Cor- 1931, praktik vid fädernesgården Annedal nell universitet 1943–46, utredningsman vid Hököpinge, Nöbbelövs boställe Lund. Agro- amerikanska ambassaden i Stockholm från nomexamen Lantbrukshögskolan 1937, stu- 1947. Utgav ﬂera arbeten på engelska rörande dier lantbruksekonomi och lantbruksbokför- lantbruksekonomi och marknadsföring. ing vid Eidg. Technische Hochschule Zürich Biogr. källa: SA Ä.a. E VIII a:14 1938, anställd vid Kungl. Lantbruksakademien 1936–43, amanuens Kungl. Lantbruksstyrelsen 1943–47, byråagronom Kungl. Lantbrukssty- relsen 1947–48, 1:e byråagronom där 1948–49, sekreterare Kontrollnämnden 1947–49, sekre- Jordbearbetning terare och direktör i Blekinge läns hushåll- ningssällskap från 1949. Sekreterare i 1946 års kommitté för täckdikningsförsök, sekreterare sverige i 1952 års trädgårdsutredning. Utgav bl.a. Ble- kinge läns hushållningssällskap 150 år (1964). 225 1813 Biogr. källa: SA Ä.a. E VIII a:14 [Diverse handlingar rörande Dagsmossen vid Omberg i Östergötland.] Folio. Ca 40 s. 224 1945 Lösa ark i pappersomslag. FROSTENSON, GEORG. [Reseberättelse över Om Dagsmossens uttorkning och nyodling. 76 nr 226−234 handskriftsförteckning

Ett betänkande om nödiga undersökningar 230 1814 för Dagsmossens uttorkning och uppodling TORNÉRHIELM, (ADOLF FREDRIK). Berättelse trycktes i KSLAT 1813, s. 130–141. Ä.a. E II:1 om en vid Engeltofta säteri i Skåne i sednare åren gjord upodling. Folio. [7] s. I lösa ark. 226 1813 Engeltofta (eller Ängeltofta) ägdes vid denna SKJÖLDEBRAND, (PER ERIK). Anmärkningar tid av den kände jordbruksreformatorn Carl vid hr contre amiralen A. Virgins afhandling Georg Stiernswärd (se även nr 95, 441 och om sättet att odla kärr och mossar. Folio. [4] 518). Adolf Fredrik Tornérhielm (1768–1852), s. Ett ark. ofﬁcer och lanthushållare. Ägde 1799–1810 sä- Tryckt i KSLAT 1814, II, s. 73–76. Per Erik teriet Dömestorp, Hasslövs socken, Hallands Skjöldebrand (1769–1826), lanthushållare och län, 1811–28, säteriet Össjö, Össjö socken, ämbetsman. Förste expeditionssekreterare ti- Kristianstads län. LLA 1815. tel 1799, landshövding i Södermanlands län Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:2 1815–24, generaltulldirektör 1824–26, presidents namn 1825, ägde från 1799 säterierna 231 1814 Erikslund och Dalbyö, Västerljungs socken, TÖRNE, (MIKAEL) von. Om nyodling och cir- Södermanlands län, senare en kort tid även kulationsbruk vid Djurströms säteri i Skara- Jakobsberg, Järfälla socken, Stockholms län, borgs län. Folio. [14] s. I lösa ark. en av stiftarna av Södermanlands läns hus- ”Med anmärkningar af en Kongl. Landtbruks hållningssällskap 1814, sällskapets ordförande academiens ledamot.” 1815–24. LPS 1809, LLA 1812. Biogr. notis, se nr 19 Ä.a. E II:2 Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:1 232 1815 227 1813 [Berättelse om en sjöuttappning i Snarås och STEPHENS, GEORGE. To his Majestys eco- Blomsterhult i Misterhults socken, Tuna nomical society at Örebro. As a further proof Härad, Kalmar län.] Folio. 30 s. & vikt kar- of the success of draining after the principles ta. I lösa ark. of Elkington [...]. Folio. [8] s. Häftad. Berättelsen insänd till Lantbruksakademien Om de markundersökningar som Stephens av Hushållningssällskapet i Kalmar län, som utfört i olika delar av Sverige. Inlagd i ett föl- mottagit den av byamännen i Snarås och jebrev till Lantbruksakademien från hushåll- Blomsterhult. Ä.a. E II:3 ningssällskapet i Örebro. Ä.a. E II:1 233 1815 228 1813 [Handlingar rörande torrläggning vid Svart- VIRGIN, (ARVID). Förklaring i anledning af ån.] Folio. Ca 30 s. Häftade och lösa ark. nästföregående anmärkningar. [Om moss- Ä.a. E II:4 odling.] Folio. [7] s. Häftad. Ett svar på anmärkningar gjorda av P. E. Skjöl- 234 1815 debrand, se nr 232. KJELLIN, (ADOLF FREDRIK). Berättelse om en Biogr. notis, se nr 83 Ä.a. E II:1 mosse-odling nära Sunne i Fryksdals härad och Carlstads län. Folio. [4] s. Ett ark. 229 1814 Adolf Fredrik Kjellin (1750–1819), präst och TAMM, (PER ADOLF). Beskrifning öfver ängs- lanthushållare. Docent i grekiska vid Lunds vattningen vid Söderfors bruk. Folio. [13] s. universitet 1773–74, kyrkoherde och kon- Häftad. traktsprost i Sunne, Värmlands län 1786/1788– Biogr. notis, se nr 56 Ä.a. E II:2 1819, teol. dr 1800, riksdagsman, skriftställare, 77 handskriftsförteckning nr 235−244

ägde från senast 1806 säteriet Rud, Ny socken, land i Sundals härad och Frennefors socken.] Värmlands län, en av stiftarna av Värmlands Folio. Ca 30 s. I lösa ark. läns hushållningssällskap 1803, LLA 1813. Ä.a. E II:5 Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:3 240 1817 235 1815 [Handlingar rörande Lantbruksakademiens TÖRNGREN, P. & BERGER, A.G. Berättelser om belöningar av odlingsföretag.] Folio. Ca 80 s. den besigtning som på Westmanlands kongl. Häftade och lösa ark. hushålls sällskaps anmodan, blifvit den 5 juli Beskriver tolv olika nyodlingsföretag. 1815 verkställde, öfver ängswattning med Ä.a. E II:5 mera, wid Wahlsta i Svedvi socken. Folio. [13] s. & 2 kartor i fotokopia. Häftad. 241 1817 Kartorna löst bilagda i omslag. Ä.a. E II:3 [Handlingar rörande mossodlingar i Öster- götlands, Örebro och Kalmar län.] Folio. Ca 236 1815 20 s. & 2 vikta kartor. I lösa ark. VIRGIN, (ARVID). Kort beskrifning öfver moss- Om mossodlingar utförda av Arvid Virgin i odlingen vid Medevi. Folio. [4] s. Ett ark. Medevi, Östergötland, J.G. Rehnstedt vid Rå- Tryckt i KSLAT 1815, II, s. 208–211. Ett svar på bergs corporalsboställe i Täby socken, Örebro anmärkningar gjorda av P. E. Skjöldebrand, se län, samt O.H. Nordenskjöld vid Järbo säteri i nr 232. Misterhults socken, Kalmar län. Biogr. notis, se nr 83 Ä.a. E II:3 Ä.a. E II:5

237 1816 242 1817 [Handlingar rörande Store Mosse i Skara- JÄRTA, HANS. [Angående förutsättningarna borgs län.] Folio. Ca 20 s. I lösa ark. för mossodling i Kopparbergs län.] Folio. Om ett nyodlingsföretag av räntmästaren Ge- [14] s. Häftad. org Enander. Ä.a. E II:4 Hans Järta (1774–1847), ämbetsman, skriftstäl- lare. Kansliexamen 1791, avsade sig adelskapet 238 1816 vid riksdagen 1800, praktiserande advokat, NORDENSKJÖLD, (OTTO HINDRIC). Beskrif- sekreterare i konstitutionsutskottet 1809/10, ning och karta öfver 7 skiften af 23 tunland statssekreterare i Handels- och ﬁnansexpedi- sank måsse och 7/8 tunl. sandåker, odlade tionen 1809–11 och tf. 1815–16, landshövding i uti Calmare län samt Misterhults socken. Kopparbergs län 1812–22, tf. chef för Riksar- Folio. [13] s. Häftad. kivet 1837–44. LSA 1819, LVA 1828, LVHA 1832, Den i titeln nämnda kartan saknas. Otto Hin- LLA 1812. dric Nordenskjöld (1747–1832), sjöofﬁcer och Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:5 lanthushållare. Ägde från 1791 säteriet Fårbo, Misterhults socken, Kalmar län, en av stif- 243 1817 tarna av Kalmar läns hushållningsällskap 1811. [Redogörelser för odlingsbar kronomark i LPS 1786, LLA 1812, erhöll 1815 Akademiens Älvsborgs län.] Folio. Ca 30 s. Häftad. stora guldmedalj för sommarstallfodring, 1816 Ä.a. E II:5 silvermedalj för ängsvattning. Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:4 244 1818 [Handlingar angående odlingsbar krono- 239 1817 mark i Östergötlands län.] Folio. [14] s. I lösa [Handlingar rörande Ekenäs mosse i Dals- ark. Ä.a. E II:6 78 nr 245−254 handskriftsförteckning

245 1818 härad fortfarande skadliga ﬂygsanden. Folio. [Handlingar angående utdikning i Listers [16] s. Häftad. Ä.a. E II:7 härad, Blekinge län.] Folio. 30 s. Häftad. Ä.a. E II:6 251 1824 KRÖMSTEDT, G. Till Kongl. Landtbruks aca- 246 1819 demien. [Tankar rörande mossodling.] Fo- Kongl. Landtbruks akademiens andra och lio. [8] s. Häftad. sjunde afdelningars yttrande öfver de år Författaren var ”öfwerdirecteur” och bosatt i 1818 vidtagne anstalter till ﬂygsandfältens Porla, Skagershults socken, Örebro län. besåning i Christianstads län. Folio. [8] s. Ä.a. E II:9 Häftad. Ä.a. E II:6 252 1837 247 1819 JACK, CARL GUST. Förslag till reform uti wårt PEHRSON, ELIAS. [Berättelse om bevattning åkerbruk. 4:o. 24 s. Häftad. av fäbodvallar i Jämtland.] Folio. [12] s., 1 ta- Författaren var ”f.d. löjtnant”. Med följebrev bell & 2 lösa kartor. Häftad. samt utlåtande (i folio) av Lantbruksakade- Författaren var enligt underskriften bosatt i mien. Ä.a. E II:17 byn Åsen i Hammerdals tingslag. Ä.a. E II:6 253 1842 [Handlingar rörande ett ängsvattningspro- 248 1820 jekt utfört av Nils Fredric Gahm och Johan KUYLENSTIERNA, W. [Berättelse om en moss- Jacob Ekman vid krononybygget Lilla Lapp- odling på Hestra storängsmosse.] 4:o. [8] s. träsk i Nederkalix, Norrbottens län.] Folio & 2 vikta kartor. I lösa ark. Ä.a. E II:7 & 4:o. [20] s. & 2 vikta kartor. Häftade och lösa ark. 249 1820 Diariemärkt ”No. 49” överst. RAPPE, WILHELM. Memorial [rörande ängs- Ä.a. E II:21 bevattning vid Möllekull och Böksholm i Drevs socken och Uppvidinge härad, Krono- 254 1846 bergs län]. Folio. [7] s. & lös karta. Häftad. Contract [med leutenanten O. W. Edman Wilhelm Rappe (1750–1819), brukspatron. om de skyldigheter och förmoner, som bor- Auskultant i Bergskollegium 1771, disponent de vara fästade vid det åt honom lemnade 1773 på Braås järnbruk, Drevs socken, Kro- uppdrag att tillhandagå jordbrukare i riket nobergs län, brukspatron där från 1786, ägde med råd och upplysningar, angående ängs- från 1786 säterierna Böksholm och Tofta, vattning genom öfversilning]. Folio. [9] s. & samma socken, publicerade enstaka inlägg i formulär. Häftade och lösa ark. lantbruksfrågor, en av stiftarna av Kronobergs Med följebrev från Civildepartementet till läns hushållningssällskap 1814, ledamot av statsrådet G. Poppius. Edman lärde sig till- sällskapets FU 1814–15, LVA 1793, LLA 1812. sammans med Hjalmar Nathorst ängsvatt- Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:6 ningskonsten hos den tyske greven von Gers- dorffs skola på Hermsdorff i Oberlausitz, 250 1822 östra Tyskland. Han övergav så småningom Kongl. Landtbruks afdelningens [sic] skogs de s.k. konstbyggnadssystemen för ängsvatt- och trädgårds afdelnings yttrande öfver ning och utarbetade ett enklare naturligt medlen till hämmande af den vid Ljungby hängbyggnadssystem. gästgifvaregård i Kronobergs län, Sunnebo Biogr. källa: JD Ä.a. E II:25 79 handskriftsförteckning nr 255−259

255 1846 258 1897 HAMMARSKÖLD, G. Watten uppfordrings in- FEILITZEN, CARL von. Några anteckningar rättning. 4:o. [4] s. Ett ark. om Sveriges mossar och deras tillgodogö- Inrättningen uppfördes av Samuel Owen på rande. Folio. 17, [8] s. & bilagt följebrev från författarens egendom Lindnäs i Kalmar län. författaren till Christian Lovén. I lösa ark. Ä.a. E II:25 Carl von Feilitzen (1840–1901), f. på Vargsä- ter i Skeda socken, Östergötlands län. Studier 256a 1846 vid Uppsala universitet 1859, bergsex. där 1863. NATHORST, HJALMAR. [Svar på anmärkning- Genomgick Falu bergsskola 1865–66. Ägnade ar av löjtnanten Edman angående den av sig 1867–76 åt bruksdrift och jordbruk, bl.a. Nathorst översatta avhandlingen om ängs- som bolagsdisponent vid fabriker i Tjust från bevattning av Patzig.] Folio. [12] s. Häftade 1871. Flyttade 1877 till Jönköping och ägnade och lösa ark. sig åt tillverkning av tekniska fabrikat; grun- Märkt ”Till no. 66” överst. Med ett yttrande dade 1882 här även en kemisk station för nä- om Edmans anmärkningar av Carl H. Bo- ringarna, särskilt jordbruket. Stationen om- heman. Hjalmar Otto Nathorst (1821–1899), bildades 1885 till en statlig anstalt, fortfarande agronom, vid denna tid underlärare vid Sö- med Feilitzen som föreståndare. Samma år dermanlands läns hushållningssällskaps lant- ﬁck han anslag till en resa till Tyskland, Hol- bruksskola, Väderbrunn, vilken leddes av fa- land och Danmark för studier av mossodling, dern Johan Nathhorst. LLA 1849. Den yngre något som han under sin verksamhet i Jön- Nathorst och löjtnanten O.W. Edman lärde köpings län kommit att intressera sig för. 1886 sig båda ängsvattningskonsten hos den tyske bildade Feilitzen Föreningen för mosskultu- greven von Gersdorffs skola på Hermsdorff i rens befrämjande inom mellersta och södra Oberlausitz, östra Tyskland. Edman övergav Sverige, vilken 1888 utvidgades till Svenska så småningom de s.k. konstbyggnadssyste- mosskulturföreningen. Under återstoden av men för ängsvattning och utarbetade ett enk- sitt liv ägnade Feilitzen merparten av sina lare naturligt hängbyggnadssystem. krafter åt främjandet av mosskulturen, bl.a. Biogr. källa: SMOK; JD Ä.a. E II:25 genom Svenska Mosskulturföreningens tidskrift, där han själv publicerade en stor mängd 256b 1877 artiklar. Han har därför blivit kallad ”den nu- LUNDBERG, OSCAR. Undersökning angåen- tida svenska mosskulturens fader”. LLA 1895. de dränering. Stor folio. 15 s. & 5 planscher. För vidare läsning om von Feilitzen, se: Må- Halvklotband. rald, Erland, ”Far och son von Feilitzen och Består till stor del av tabeller över utförda Svenska Mosskulturföreningens gyllene år dräneringsförsök. Planscherna avbildar bl.a. 1886–1921”, Svensk mosskultur. Odling, torvan- en agronomisk respektive en dräneringskarta vändning och landskapets förändring 1750–2000 över ett skifte vid Alnarp samt en vattenmät- (2008). Christian Lovén (1835–1904), fysiolog, ningsapparat. Författaren var baningenjör vid Lantbruksakademiens sekreterare från 1884. Statens järnvägar. Ä.a. Ö I:5 Biogr. källa: A1935; SMOK Ä.a. E VIII a:7

257 1888 259 1941 (BÆCKSTRÖM, FRANS.) Föredrag i Landt- Betänkande och förslag beträffande erfor- bruks-akademien den 17 september 1888 [an- derlig komplettering av statsunderstödda gående mossodling]. Folio. [11] s. Häftad. torrläggningsföretag vid arbetslöshet även- Frans Bæckström ansvarade för mossodling- som angående vissa andra torrläggnings- arna vid Trystorp i Närke. Ä.a. E II:69 verksamheten berörande frågor. Avgivet den 80 nr 260−265 handskriftsförteckning

6 december 1941 av torrläggningskommit- nant i hannoveransk tjänst. tén. Folio. [1], 46, 18 bl. Maskinskrift. Grönt Biogr. källa: Linnström Ä.a. Ö I:4 klotband. Inledningen underskriven av Carl J. Insulan- 262 1855 der, Gustaf Karlsson, Gust. E. Andersson och BLADIN, (KNUT LEOPOLD). Berättelse afgif- P. Gullstrand. Arkivet Vinden ven till Kungl. Vetenskaps akademien öfver nyare förbättringar i åtskilliga delar af landt- 260 1941 bruket, iakttagen under en resa i Tyskland GUSTAFSSON, YNGVE. Berättelser över stu- och England år 1855. I. Grunddikningen i dieresor företagna med understöd av medel England. Folio. 93 s. Häftad. ur Letterstedska stipendiefonden. Folio. 28 Endast denna del har återfunnits i KSLA:s bl. Maskinskrift. Med inklistrade fotografier arkiv. Knut Leopold Bladin (1822–1918), f. i i texten. Snörhäftad. Tjällmo socken, Östergötland. Lantmästarex. Under resorna studerades olika torrläggnings- 1846, utexaminerad Ultuna 1851. Vice kom- arbeten. Yngve Hugo Gustafsson (1912–2000), missionslantmätare 1851, ordinarie 1857. Läns- f. i Tryserum, Kalmar län. Gamleby folkhög- agronom i Kopparbergs län 1851–67. Arrende- skola 1926–28, d:o lantmannaskola 1928–29, rade Vassbo och förestod dess lantbruksskola utexaminerad vid specialgymnasium Hvilan 1867–75. Arrenderade Hushagen i St. Tuna 1932. Praktik vid Svalövsgården. Agronomex- socken 1857–71. Ägde och brukade Hult nära amen vid Lantbrukshögskolan 1936, agr. lic. Falun 1875–77. Storskifteslantmätare 1874–88. 1941, agr. dr 1946. Studieresor i olika länder Sekreterare i Kopparbergs läns hushållnings- i Europa. Assistent vid inst. för agrar hydro- sällskap 1863–88. teknik 1936–39, 1:e assistent vid d:o 1939–46, Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:2 docent 1946, prof. i agrar hydroteknik vid Lantbrukshögskolan 1946–48, överinspektör 263 1856 för lantbrukets försöksväsen från 1948. Spe- ÅKERMAN, PHILIP. Berättelse öfver en resa i callärare i vattenbyggnad vid Tekniska högsk. Tyskland och Belgien år 1855–56. Folio. 32 s. 1942–52, viss undervisning vid d:o från 1952. Häftad. Led. av 1946 års täckdikningssakkunniga, Under resan studerades ängsbevattningsarbe- led. av Jordbrukets forskningsråd, av 1950 års ten i de båda länderna. Tryckt i KSLAT 1859, s. försöksutredning, delegat vid internationella 130–184. Ä.a. E VIII a:2 konferenser m.m. LLA 1950. Utgav arbeten rö- rande hydroteknik och marklära. 264 1865 Biogr. källa: SA Ä.a. E VIII a:14 KJELLIN, FREDR. Berättelse från studieresa i Storbritannien 1864. Folio. 44 s. Häftad. Ä.a. E VIII a:2 utlandet 265 1871 261 1843? OHLSSON, GUSTAF THEODOR. Berättelse ZESTERFLETH, (H.C. von). Description de la öfver ängsvattnings, indämnings och sjö- culture des prairies au moyen de l’irrigation. sänknings-arbeten, iakttagna på en resa i 4:o. [9] s. & 1 handkolorerad teckning. Skinn- Danmark år 1870–1871. Folio. 101 s. Blått klotband. band. Tryckt 1843 i Hamburg med titeln: Anvisning- Författaren var Nonnensk stipendiat. Gustaf ar till en praktisch [sic] inrättning för vattning Theodor Ohlsson (1845–1930), f. i Malmö. Ut- af ängsmarker. Författaren var f.d. överstelöjt- examinerad från dess tekniska skola 1861. Blev 81 handskriftsförteckning nr 266−272 efter lantmäteriex. 1865 lantmäteriauskultant elevkåren. Publicerade även ett mindre antal och samma år lantbrukselev vid Petersburg arbeten inom sitt ämnesområde. i Malmö. Därefter studier vid Ultuna, ut- Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:53 examinerad 1867. Lantbruksakademiens agro- nomelev 1867–71, ex. för komp. till lantbruks- 268 1882 ingenjör vid Teknologiska institutet 1869. WALLIN, PEHR. Berättelse öfver en under Elev vid sammanbindningsbanans byggande åren 1881–1882 företagen studieresa. Folio. i Stockholm 1869 och vid vattenbyggnadsar- [40] s. Med illustrationer i texten och en kar- beten vid östra stambanan 1870. Lantbruks- ta. Häftad. stip. 1873–76, elev vid Malmö hamnbyggnad Resan gick till Tyskland för studier av ängs- 1876. Extra lantbruksingenjör 1876, ordinarie vattning. samma år. Avsked med pension 1905. Ä.a. E VIII a:4 Ä.a. E VIII a:3 269 1885 266 1873 FEILITZEN, CARL von. Reseberättelse [rö- NILSSON, OTTO. Reseberättelse [från resa rande studier av mosskulturer i Tyskland]. till Tyskland, hufvudsakligen konungariket Folio. 85 s. Med teckningar i texten. Häftad. Sachsen, för att derstädes inhemta känne- Diariemärkt ”658” överst. Carl von Feilitzen dom om ängsvattningsanläggningarna med (1840–1901), f. på Vargsäter i Skeda socken, hänsyn till såväl deras tekniska utförande Östergötlands län. som deras ekonomiska resultat]. Folio. 40 s. Biogr. notis, se nr 258 Ä.a. E II:63 I lösa ark. Författaren var Nonnensk stipendiat. 270 1886 Ä.a. E II:53 OHLSSON, GUSTAF THEODOR. Berättelse öf- ver utländsk resa företagen 1885–86. Folio. 267 1874 154 s. Med två kartor och tre planscher, löst STEINMETZ, HERMAN. Reseberättelse af bilagda. Grönt halvklotband. landtbruksingeniören H. Steinmetz öfver Om torrläggningsarbeten i Nederländerna en med statsanslag understödd utrikes resa och Tyskland. under vintern 1872 och 1873 samt våren 1874. Biogr. notis, se nr 265 Ä.a. E VIII a:6 Folio. [49] s. Med en inklistrad teckning i bläck. Häftad, de sista bladen loss. 271 1886 Diariemärkt ”Nr 330” överst. Resan gick till OHLSSON, GUSTAF THEODOR. Beskrifning Italien, Schweiz och Österrike. Bl.a. redogörs öfver den tilltänkte torrläggningen af Zui- utförligt för ängsbevattningen i Podalen. Her- der-sjön uti Holland. Folio. [12] s. Med kar- man Steinmetz (1838–1902), f. i Rogsta, Gäv- tor och planscher. Häftad. leborgs län. Studier vid Hudiksvalls läroverk Biogr. notis, se nr 265 Ä.a. E VIII a:6 och Gävle gymnasium 1846–57, studentexamen i Uppsala sistnämnda år; därefter arbete 272 1887 som lantmannaelev 1857–59. Studier vid Upp- FEILITZEN, CARL von. Reseberättelse år 1887 sala universitet 1859–60, ordinarie elev vid Ul- från mosskulturutställningen i Berlin samt tuna 1861, ex. 1863. KLA:s stipendiat 1865–67; studier av mosskulturer i Tyskland. Folio. 74 blev statens lantbruksingenjör 1868. Från 1887 s. Häftad. stationerad i Göteborgs och Bohus län. Stif- Carl von Feilitzen (1840–1901), f. på Vargsäter tade 1896 en stipendiefond vid Ultuna lant- i Skeda socken, Östergötlands län. bruksinstitut och blev 1897 hedersledamot vid Biogr. notis, se nr 258 Ä.a. E VIII a:6 82 nr 273−279 handskriftsförteckning 273 1937 Jordförbättring LARSEN, HOLGER. Några iakttagelser från kulturtekniska arbeten i Tyskland sommaren 1937. Reseberättelse från nonnenske stipendiaten. Folio. 32 bl. Maskinskrift. Med 23 sverige små fotografier i ett kuvert. Snörhäftad. Holger Rudolf Larsen (1904–1988), f. i Vissel- 275 1815 tofta, Kristianstads län. Önnestads lantman- GENBORG, ERIC. Berättelse om några, under naskola 1928, Önnestads ö. avd. 1930. Praktik sommaren år 1815, af undertecknad upsök- vid Binga, Kalmar län, Hovdala och Öllsjö- te mergel-sorter uti Ragunda och Stugum gård, Kristianstads län, Viderup, Malmöhus sochnar i Jemtlands län. [4] s. Ett ark. län. Kontrollassistent i Tryde och Spjutstorp, Författaren var ”vice past. & capellpredikant Kristianstads län. Agronomexamen vid Al- vid Stugum och Borgvattnets capeller”. narp 1933, konsulentkurs vid jordbrukslinjen Ä.a. E II:3 Lantbrukshögskolan 1936, studier jordbruks- lära och kulturteknik vid Berlins universitet 276 1815 1937. Förvaltningsassistent vid Alnarps egen- MICHAELSON, ANDERS. Om åkergödning dom 1933–35, lärare i kulturteknik vid Alnarp med mergel. Afskrift. Folio. [4] s. Ett ark. 1935–41, lärare i jordbrukslära och kulturtek- Författaren betitlar sig ”ekonomie studio- nik vid d:o från 1941. Sekreterare i styr. för sus”. Ä.a. E II:3 Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsin- stitut. Utgav flera arbeten rörande olika jord- 277 1816 bruksfrågor. [Svar på Lantbruksakademiens prisfråga: Biogr. källa: SA Ä.a. E VIII a:13 Vilka de ämnen äro, som jorden under väx- ternas frösättning förlorar m.m. Motto:] Est 274 1938 aliquid, prodire tenus, si non datur ultra. 4:o. EKSTRÖM, GUNNAR. Berättelse över studie- [36] s. I lösa ark. Ä.a. E II:4 resa i Mellaneuropa 1938. Folio. 33 bl. Ma- skinskrift. Klammerhäftad. 278 1828 Studierna gjordes i Tyskland, nuvarande PEHRSSON, ELIAS. Ritning och beskrifning å Tjeckien, Österrike och Ungern och gällde ett af undertecknad uppfunnit slags ugnar, olika torrläggnings- och bevattningsföretag. hvari myrjord, medelst en hög värmegrad Per Gunnar Jonatan Ekström (1891–1961), f. i beredes till gödsel. Folio. [4] s. & lös teck- Segerstad på Öland. Studier i Kalmar 1911, FK, ning. I lösa ark. 1913, FL 1920, FD 1927, allt i Lund. Assistent vid Undertecknad Hammerdahl (Jämtland). Sveriges geologiska undersökning 1920, bitr. Förmodligen samme Elias Pehrson som 1819 geolog 1921, statsgeolog 1938. Docent i agro- skrev till Lantbruksakademien om bevattning nomisk hydroteknik vid Lantbrukshögskolan av fäbodvallar (se nr 247). Ä.a. E II:12 1935, LLA 1941. Utgav flera arbeten inom mark- lära och hydroteknik. 279 1838 Biogr. källa: SMOK Ä.a. E VIII a:14 Afhandlingar rörande bengödning presen- terade i Kgl. Landtbruks akademiens lantbruks afdelning 1838. Folio. Ca 40 s. Häftad. Diverse handlingar i ämnet som samlats under en gemensam titel. Ä.a. E II:17 83 handskriftsförteckning nr 280−285

280 1845 Med följebrev, diariemärkt ”No. 375” överst. JOHANNESSEN, VIKING. Anmärkningar om Lars Johan Igelström (1822–1897), f. vid Yngs- mergling vid Årup landtbruk. 4:o. [7] s. I hyttan, nära Persberg, Färnebo socken, Värm- lösa ark. lands län. Genomgick Filipstads bergsskola Med följebrev och utlåtande från Lantbruks- 1841–42, studerade kemi i Stockholm och vid akademien genom J.J. Berzelius. Författaren Helsingfors universitet och var 1846–48 e.o. var inspektor vid Årups fideikomiss i Kristi- bergskonduktör vid Finska bergsstyrelsen. anstads län. Ä.a. E II:24 Åter i Sverige e.o. stipendiat vid Jernkontoret till 1857, genomförde då talrika mineralogiska 281 1846 och geologiska resor genom landet och tjänst- ESMARK, (HANS MORTEN THRANE). Beskri- gjorde även vid Filipstads bergsskola (1850, velser over den mineraliske patentgjödnings 1855). Rekognoscör vid Sveriges geologiska tilberedelse samt en kortfattet theorie hvor- undersökning 1858–59, vilken p.g.a. långvarig efter sammensætningen er ordnet. Et forsög ohälsa blev hans sista anställning. Bodde 1859– i agronomien. 4:o. [15] s. Marmorerat om- 71 på fädernegården vid Persberg och därefter slag. på hemmanet Gräs i Sunnemo. Upptäckte en Diariemärkt ”No. 176” överst. Följebrev och mängd nya mineral från värmländska gru- utlåtande bifogade. Hans Morten Thrane Es- vor och förekomster samt från Sjögruvan i mark (1801–1882), norsk präst och naturvetare, Västmanland. Författade en mängd artiklar vid denna tid bosatt i Brevik, Telemark. i inhemska och utländska tidskrifter och pu- Ä.a. E II:25 blicerade flera böcker, bl.a. Elementar-lärobok i mineralogi omfattande svenska mineralriket 282 1846 (1850). MÖLLER, PETER. Om guano samt några der- Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:45 med i Sverige anställde försök. Folio & 8:o. [12] s. Häftade och lösa ark. 284 1886 Diariemärkt ”No. 61” överst. Med följebrev CRONANDER, (AUGUST WALDEMAR). Ännu och remissyttrande av Carl H. Boheman. Pe- några ord om mergel. Folio. [4] s. Ett ark. ter von Möller (1809–1883), arméofficer och Ett komplement till uppsatsen ”Om mergel, jordbrukare. Från 1846 ägare till Skottorp i kalk och dy såsom jordförbättringsmedel” Halland och en föregångsgestalt i länet vad i KSLAT 1885. August Waldemar Cronander gällde införandet av ett modernt intensivjord- (1845–1911), kemist. Var bl.a. lärare i oorganisk bruk, bl.a. genom import av peruansk guano. kemi vid Ultuna lantbruksinstitut och ass. vid LLA 1842 (HLLA 1877), LVA 1866. Adlad 1866. dess kemiska försöksstat. 1877–88. Utgav bl.a. Hallands hushållningssällskaps Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:65 tidning (1849–50) och Strödda utkast rörande svenska jordbrukets historia (1871). 285 1890 Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:25 FLYGARSON, FERDINAND. De i handeln fö- rekommande konstgjorda gödningsämnena 283 1867 och deras användning. Folio. 28 s. Häftad. IGELSTRÖM, (LARS JOHAN). Berättelse öfver Ferdinand Flygarson (1855–1893), f. i Hölö de försök som af mig blifvit gjorda med af- socken, Södermanland. Utexaminerad Ul- seende å tillgodogörande för jordbruket af tuna 1875, amanuens vid dess kemiska labo- wid Grengesberget, bland dervarande jern- ratorium 1878–79. Bokhållare vid Trångfors, malmer, förekommande apatit. Folio. [9] s. Västmanland 1876–78, inspektor därstädes Häftad. 1878–79. Inspektor vid Häggesta vid Köping 84 nr 286−292 handskriftsförteckning

1882–83. Förvaltare vid Bernshammar i Väst- kalkförsörjning. I–II. Folio. [1], 210 bl. Ma- manland 1883–87. Bokhållare vid Beijers bok- skinskrift. Grönt klotband. förlag i Stockholm 1890–93. Enligt inledningen utfördes utredningen av Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:7 statsgeologen Simon Johansson och geologen Josef Eklund. 286 1896 Arkivet Vinden PYHLSON, C.A. Pristäflan. Om de konstgjorda gödningsämnena och deras användning. Folio. 14 s. Häftad. utlandet Diariemärkt ”344” överst. Författaren var från Upphärad i Elfsborgs län. Ä.a. E II:75 290 1809 SEEL, HEINRICH. Abhandlung staatswirth- 287 1898 schaftliche über die Getraid Reinigung. PETERSSON, ALBERT. Rentabilitets beräkning München, 1809. 8:o. 16 s. & 1 utvikbar teck- för en elektrolytisk alkalifabrik vid Alby med nad plansch. Gråpappersomslag. 300 effektiva hästkrafter. 4:o. 16 s. Klammer- N.a. Ö 23:4 häftad. Albert Petersson (1870–1914), ingenjör och 291 1845 industriman. Studerade från 1888 vid Poly- The importance of artificial or portable ma- technikum i Zürich och blev ingenjör där nure [...]. 4:o. [12] s. I lösa ark. 1892, FD vid Zürichs universitet 1894. Upp- Undertecknad ”Durham 18th May 1845”. fann bl.a. en elektrisk ugn för framställning Eventuellt en avskrift av tryckt artikel? På slu- av kalciumkarbid under olika anställningar i tet ett antal rader i mer svårläslig stil ställda till Genève och Paris, byggde 1898–99 Alby kar- J.J. Berzelius, som författaren, alt. avsändaren, bidfabrik i Medelpad, där han var disponent tydligen kände. Ä.a. E II:24 till 1905. Flyttade samma år till Norge, där han vid Odda i Hardanger uppförde ett av 292 1887 världens största karbid- och cyanamidverk LARSSON, HERMAN. Reseanteckningar från för det engelska bolaget Alby United Carbide England och Skottland. Folio. 49 s. Med in- Factories Ltd, som övertagit aktiemajoriteten klistrade bilder i texten. Häftad. i Alby karbidfabrik. Studierna gällde maskin- och redskapsutveck- Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:77 lingen i Storbritannien. Tryckt i KSLAT 1887, s. 84–115. Edvard Herman Larsson (1860–19??), f. 288 1900, ca? på Bengtsbo i Haraker socken, Västmanland. DAHLBOM, PEHR. Lättfattlig och efter det Lantbrukselev vid Bengtsbo 1879–80 samt vid praktiska jordbrukets behof lämpad afhand- Ärna i Gamla Uppsala 1880–81. Utexamine- ling, om de i handeln förekommande konst- rad från Ultuna 1883, därefter underlärare gjorda gödslingsämnena och deras använd- vid Värmlands läns lantbruksskola i Sjöstad ning. Täflingsskrift att inlämnas till Kongl. 1883–84, inspektor vid Väsby, Östergötland Landtbruks akademien i Stockholm. 4:o. 39 1884–85, underlärare och inspektor vid Väst- s. Häftad i blått pappersomslag. manlands läns lantbruksskola på Stenby 1885– Författaren var ”f.d. elev från Trelleborgs lant- 88, inspektor vid Ferna bruk i Västmanland br. skola”. Ä.a. E VIII a:15 1888–90 och vid Mauritzberg vid Linköping 1890–91. Arbetsledare vid Martebo myrs torr- 289 1931 läggning på Gotland 1892–93, arrendator på Utredning rörande det svenska jordbrukets Medeby i Martebo, Gotland 1893–99, varefter 85 handskriftsförteckning nr 293−297 han flyttade till Västkinde socken och sedan efter frösättningen.” [Tävlingsskrift.] 4:o. till Amerika. [16] s. Häftad. Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:6 Namnsedel endast med citat av J.J. Rousseau: ”Naturen var hans ledarska och friheten hans 293 1931 gudinna.” Med ett yttrande av Akademien ge- STENSIÖ, BENGT. [Berättelse från resa i Dan- nom bl.a. A.N. Edelcrantz och J. (J.) Berzelius, mark för studium av gödselvård.] Folio. 33 enligt vilket ”afhandlingen icke kan komma i bl. Maskinskrift. Med inklistrade fotografier fråga til belöning”. Ä.a. E II:2 och teckningar i texten. Klammerhäftad. Resan skedde med Nonnenskt stipendium. 295 1907 Bengt Erland Birger Stensiö (1898–1972), f. i BERGSTRAND, (CARL ERIK). Minnen, intryck Oskarshamn. Genomgick Önnestads folk- och reflektioner i anledning af händelser högskola, arrenderade Stensjö gård, Kalmar och förhållanden, som inträffat under min län 1917–19 och praktiserade vid Önnestads lefnad. A4. 272 bl. Maskinskrift. Lösa blad i lantmannaskolas jordbruk 1922–23. Praktise- fotokopia. rade på och skötte tidvis Stensjö gård 1924–25. Förvärvad 1995. Kopia finns KSLAB (Lz). Med Ordinarie elev vid Ultuna 1926, utexaminerad en senare upprättad innehållsförteckning. 1928. Jordbrukskonsulentexamen vid Ultuna Biogr. notis, se nr 113 N.a. Ö 16:1 1929. Lärare vid Bollnäs lantmannaskola 1929– 37, tf. rektor vid d:o 1932–34, org:chef i Öst- 296 1907 ergötlands läns slakteriförening 1937–38, by- BERGSTRAND, (CARL ERIK). Minnen, intryck råinspektör i Lantbruksstyrelsen 1938–52, 1:e och reflektioner i anledning af händelser byråinspektör från 1952. Utgav Handledning i och förhållanden, som inträffat under min klassificering av kött (1945). lefnad. A4. 1036 bl. Maskinskrift. Lösa blad Biogr. källa: U1932; SA Ä.a. E VIII a:12 i fotokopia. Förvärvad 1995. Med en senare upprättad innehållsförteckning. Biogr. notis, se nr 113 N.a. Ö 16:2–3

Kemisk kontroll 297 1920-tal RHODIN, SIGURD. Kali. Dess betydelse för våra kulturväxter. 4:o. [1], 60 bl. Maskin- sverige skrift. Blått pappomslag. ”Var över år hos Fraenckel, hans expert har 294 1814 genomsett den. Sent omsider återkom den, Försök till besvarande af Kongl. Landt- då Fraenckel förlorade sin generalagentur.” bruks academiens i Stockholm framstälde (Titelbladet.) Sigurd Rhodin (1856–1936), f. i fråga: ”Ärfarenheten har lärt, at då säden på Säve, Göteborgs län. Frielev vid Alnarp 1876, et åkerfält afskäres innan den gådt i frö, så utexaminerad 1878. Verkade som lärare vid beﬁnnes icke åkern däraf utmattad; men då lantbruks- och folkhögskolor 1878–86, där- däremot säden får sätta frö, så förlorar jor- efter som inspektor vid Lantbruksakademiens den under det desse frö mogna en betydlig experimentalfält 1886–1906. Föreståndare för del af productions förmåga för följande säde: Centralanstalten för försöksväsendet på jord- Frågas sålunda, hvilka äro de ämnen jorden bruksområdets jordbruksavdelning 1907–21. därvid förlorat, och hvad olikhet kan up- Därefter försöksverksamhet på den egna täckas i jordmassans beståndsdelar för och egendomen Vattholma norr om Uppsala. LLA 86 nr 298−303 handskriftsförteckning

1899. Publicerade ett stort antal uppsatser i ven till Kongl. Wetenskaps Akademien. Fo- KSLAT samt andra facktidskrifter. lio. [64] s. I lösa ark. Biogr. källa: A1935; SMOK N.a. Ö 5:2 Behandlar en agrikulturkemisk studieresa i Tyskland, bl.a. till akademierna i Tharand 298 1935 och Poppelsdorff samt försöksstationen i PERSSON, HERBERT. Berättelse över studier Möckern utanför Leipzig. Carl Johan Jakob i marklära enligt av Kungl. Landtbruksaka- Keijser (eller Keyser, 1821–1895), f. i Slaka demien fastställd instruktion och med stöd socken, Östergötlands län. FD vid Uppsala av ett Letterstedts inrikes resestipendium. universitet 1848 och docent i kemi därstädes. Folio. 40 bl. Maskinskrift. Med inklistrade Verkade som lärare i kemi, geognosi och fysik fotografier i texten. Klammerhäftad. vid Ultuna 1851–57 samt som lektor i kemi vid Herbert Emanuel Persson (1896–1957), f. i Tekniska elementärläroverket i Norrköping Ekeby socken, Örebro län. Örebro läns folk- 1857–88. Agrikulturkemist för Östergötland högskola och lantmannaskola samt kontroll- 1858–88. assistentkurs 1914–16. Praktik vid Edö, Örebro Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:32 län, 1916 och arbetade som kontrollassistent 1818–19. Vandringslärare 1919–21, genomgick 301 1858 Önnestads folkhögskola 1921–22. Bokhållare BRUNIUS, (DAVID FREDRIK). [Berättelse över vid Värnsta, Örebro län 1922–23. Ordinarie besök vid Tysklands agrikulturkemiska för- elev vid Ultuna 1923, utexaminerad 1925. As- söksstationer.] Folio. 106 s. Grönt pappers- sistent vid Frökontrollanstalten i Västerås band i sidenimitation. 1926–28. Från 1927 ledare för International David Fredrik Brunius (1833–1869), f. i Lund, education boards demonstrationsarbeten i son till prof. Carl Georg Brunius. Student- Västmanland, vandringsrättare hos Västman- examen i Lund 1852, vik. lärare vid Aas lant- lands läns hushållningssällskap från 1928. Fri- bruksinstitut i Norge 1859–61, lärare i agrikul- elev vid jordbrukskonsulentkursen vid Ultuna turkemi och geologi vid Alnarp 1862–69. 1930–31. Jordbrukskonsulent vid Göteborgs Biogr. källa: A1935 Ä.a. E VIII a:2 och Bohus läns hushållningssällskap 1933–57. Biogr. källa: U1932; Rohde 302 1859 Ä.a. E VIII a:12 BERGSTRAND, (CARL ERIK). Reseberättelse [från studier vid Tysklands större landt- 299 1910? bruksläroverk, försöksstationer och kemiska NANNES, GOTTFRIED. Untersuchungen über laboratorier m.m.] 4:o. [13] s. Häftad. die Löslichkeit der Phosphorsäure und über Biogr. notis, se nr 113 Ä.a. E II:38 die Hygroskopicität einiger typischen Bo- denarten aus Skaraborgs län. Folio. 91 bl. + 303 1865 [Diverse lantbrukskemiska forskningsresul- CHRISTERSSON, (JÖNS). [Berättelse från en tat och anteckningar.] Folio. [121] bl. Det resa i Danmark och Tyskland för studier i första arbetet snörhäftat, resten i lösa blad. lantbruket, särskilt agrikulturkemien.] Fo- N.a. Ö 5:1 lio. 31 s. Häftad. Diariemärkt ”No. 300” överst. Jöns F. Chris- tersson (1833–1882), f. i V. Karaby socken, utlandet Malmöhus län. Ordinarie elev vid Ultuna lantbruksinstitut 1857, utexaminerad 1859. Lä- 300 1854 rare vid Stockholms läns lantbruksskola vid KEIJSER, CARL JOHAN. Rese-berättelse afgif- Vårby 1859–61. Assistent vid försöksstationen 87 handskriftsförteckning nr 304−309 i Ultuna 1861–75, lärare i oorganisk kemi vid gertz, kemisk assistent vid Experimentalfältet Ultuna lantbruksinstitut 1868–75. Enskild 1877–1905. Utgav bl.a. Studier och undersök- agrikulturkemist i Eslöv 1875–79. Västernorr- ningar öfver mullämnen i åker- och mossjord lands läns hushållningssällskaps länskemist (Diss. Lund, 1888) och Om i handeln förekom- 1879 och frökontrollant 1881 till sin död 1882. mande konstgjorda gödslingsämnen och deras Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:44 användning (1893). Den senare skriften belö- nades med 300 kr av Lantbruksakademien. 304 1868 Biogr. källa: JD Ä.a. E II:59 BRUNIUS, (DAVID FREDRIK). [Berättelse från en agrikulturkemisk studieresa i Tyskland, 308 1881 Frankrike och Storbritannien.] Folio. [50] s. LYTTKENS, EMIL. Berättelse öfver af mig un- Häftad. der sommaren 1881 med resunderstöd företa- Diariemärkt ”No. 153” överst. Resan gjordes gen resa. Folio. [12] s. I lösa ark. med Letterstedtska stipendiet. Diariemärkt ”599” överst. ”Resans ändamål Biogr. notis, se nr 301 Ä.a. E II:45 var att i Tyskland och Frankrike taga känne- dom om de metoder, som användes vid under 305 1877 sökning af förfalskade födoämnen eller andra IN de BÉTO, ROBERT. Berättelse öfver en resa, för hälsan skadliga ämnen, samt hvad som företagen våren och försommaren 1877 med göres för kontrollen deraf.” Emil Lyttkens af Kngl. Landtbruksakademien beviljadt un- (1847–1912), f. på Ebbesjö i Börringe socken, derstöd. 4:o. [15] s. Häftad. Malmöhus län. Utexaminerad Alnarp 1872. Resan gick till Tyskland. Robert Frans Wil- 1:e lärare vid St. Vrems lantbruksskola 1872– helm In de Béto (1845–1904), f. i Näsby sock- 73, assistent vid Lantbruksakademiens labo- en, Närke. FD i Uppsala 1875; arbetade samma ratorium 1874–77, föreståndare för kemiska år på Lantbruksakademiens kemiska labora- stationen i Halmstad 1877–1912 samt för Hal- torium. Extraelev vid Ultuna 1876 och senare lands läns frökontrollanstalt från 1893. Publ. anställd som kemist vid Stockholms superfos- uppsatser i tekniska tidskrifter om arsenikun- fataktiebolag. Bedrev även förläggarverksam- dersökningar, gödningsämnen, fodermedel het och utgav tidskrifterna Signalen, Frisk luft m.m. och Thule. Biogr. källa: A1935 Ä.a. E II:59 Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:4 309 1883 306 1877 STROKIRK, (CARL GUSTAF). Berättelse om PETERMANN, A. Recherches sur les graines den utländska resa jag med understöd af originaires des hautes latitudes. Folio. 31 bl. Kongl. Landtbruks akademien innevarande Häftad. års sommar företagit. Folio. [30] s. Med några Diariemärkt ”No. 47” överst. Författaren var blyertsteckningar i marginalerna. I lösa ark. ”Directeur de la Station agricole de Gem- Diariemärkt ”73” överst. ”Resans ändamål bloux” i Belgien. Om försöksodling med fröer var att besöka agrikulturkemiska försöks- och från Skandinavien. Ä.a. E II:55 kontrollstationer samt handelslaboratorier i Danmark, Tyska riket samt Österrike och 307 1881 Böhmen, för att taga kännedom, dels om der- EGGERTZ, (CARL GUSTAF). [Reseberättelse städes brukliga arbetsmethoder vid undersök- från Tyskland, Frankrike och Belgien.] Fo- ningars verkställande, dels om förordningar lio. [60] s. I lösa ark. till förekommande af underslef och förfalsk- Om studier i agrikulturkemi. Carl Gustaf Eg- ningar vid fabrikation och försäljning af göd- 88 nr 310−314 handskriftsförteckning ningsämnen, foder och näringsämnen samt Kristian Oskar Mathias (Mats) Weibull handelsartiklar i allmänhet.” I KSLAT 1884, s. (1856–1923), f. på Starbo bruk i Norrbärke 99–103. trycktes ”Om den vid Bremen anlag- socken, Kopparbergs län. Mogenhetsexamen da försöksstationen för odling och tillgodo- i Falun 1874, FK 1878, FL 1882 och FD 1883, allt görande i öfrigt af mossmarkerna i Hannover vid Lunds universitet, Amanuens i kemi 1882, samt särskildt om användning af torfströ”. docent i mineralkemi 1883–88 samt assistent i Denna artikel tycks dock inte vara relaterad kemi och geologi 1893–1902. Förordn. i kemi till föreliggande berättelse. Ä.a. E II:61 vid Alnarps lantbruksinstitut 1883, studier i lantbrukskemi i Berlin och München 1885, 310 1884 lärare i fysik vid Alnarp från 1886, en tjänst BERGH, (GUSTAF ADOLF). [Berättelse över som från 1888 utökades med kemi, meteoro- iakttagelser i agrikulturkemiskt och analy- logi och geologi. Lektor i kemi och geologi tiskt avseende under en med statsmedel fö- 1902, rektor för Alnarps lantbruksinstitut 1911, retagen resa i Tyskland, Belgien och Frank- då han även fick professors namn. Ordinarie rike.] Folio. [43] s. Snörhäftad. prof. 1917, avgick 1922. Var bl.a. förståndare Trycktes 1885 i Halmstad med titeln: Berättelse för Malmöhus läns kemiska kontrollstation öfver en resa i Tyskland, Belgien och Frankrike, 1888–1921, inspektör för statens kemiska sta- företagen med understöd af statsmedel. tioner 1905–21, ledamot av styrelsen för Cen- Ä.a. E II:62 tralanstalten för försöksväsendet på jordbruks- området från 1906 och led. av Lantbruksrådet 311 1884 från 1918. Red. Tidskrift för landtmän 1906–17 CHARLEVILLE, B. Berättelse öfver den resa, tillsammans med H. Winberg. LLA 1904. Ut- hvilken jag såsom Kongl. Landtbruksaka- gav en stor mängd skrifter, bl.a. den för kun- demiens stipendiat företagit i Danmark skapen om aluminiumhaltens betydelse för och Tyskland för idkande af mikroskopiska jordens fruktbarhet viktiga Undersökning af och kemiska studier. Folio. [21] s. Klammer- skånska jordarter (1901). häftad. Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:63 Med följebrev, diariemärkt ”817”. Ä.a. E II:62 314 1887 NILSON, (LARS FREDRIK). Berättelse om en 312 1884 resa i Belgien, Holland och Tyskland under JUHLIN DANNFELT, (HERMAN). Reseberät- september månad 1887. Folio. 37 s. Häftad. telse till K. Landtbruks-akademiens förvalt- Diariemärkt ”893” överst. Under resan besöktes nings-komité. Folio. 16 s. Med en teckning i agrikulturkemiska laboratorier och försökssta- texten. Häftad. tioner i Belgien, Nederländerna och Tyskland Diariemärkt ”151” överst. Resan gjordes i syfte samt det allmänna tyska naturforskarmötet i att studera anordningen av agrikulturkemiska Wiesbaden. Lars Fredrik Nilson (1840–1899), laboratorier samt deras metoder och appa- f. i Skönberga socken, Östergötlands län. ratur i Danmark, Nederländerna, Frankrike Studentexamen 1859, FK 1865, FD och docent och England. i kemi 1866, allt vid Uppsala universitet Ama- Biogr. notis, se nr 118 Ä.a. E II:63 nuens vid laboratoriet för allmänna och agrikulturkemi 1866 och adjunkt och laborator i 313 1885 kemi vid universitet 1875. E.o. prof. i analytisk WEIBULL, MATS. Reseberättelse [från Tysk- kemi 1878. Från 1882 föreståndare för agrikul- land rörande studier i lantbrukskemi]. Folio. turkemiska laboratoriet och fysiologiska avd. [32] s. I lösa ark. vid Lantbruksakademiens experimentalfält 89 handskriftsförteckning nr 315−318 och försöksstation. Företog åren 1873–92 stats- 1907–21, ledamot av provningsnämnden för understödda studieresor i Europa. Upptäckte mejerimaskinredskap 1903–26. Talrika studie- grundämnet skandium och utgav ett stort resor i olika länder och författare till ett flertal antal skrifter inom såväl oorganisk kemi som skrifter, bl.a. Handbok i mejerihushållningen lantbrukskemiska ämnen och medverkade (1901–07, tills. med N. Engström). Red. för bl.a. flitigt i Lantbruksakademiens tidskrift. Svenska mejeritidningen 1927–36. LLA 1909. LVA 1875, LLA 1887. Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:76 Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:67 317 1922 315 1892 PERMAN, OLOF. Reseberättelse från en stu- VESTERBERG, (ALBERT). Berättelse om en dieresa i Danmark och Tyskland företagen år 1891–92 med understöd af Letterstedtska på Nonnenska stipendiet sommaren 1922. resestipendiet för agrikulturkemiska studier Folio. 64 bl. Maskinskrift. Snörhäftade pap- företagen utländsk resa. Folio. 77 s. & två pomslag. tryckta bilagor i form av särtryck ur Sv. ke- Under resan studerades lantbrukskemi och misk tidskrift samt Tidskrift för landtmän, försöksodling i de båda länderna. Olof Teodor 1891. Häftad. Perman (1896–1977), f. i Stockholm. Student- Resan gick till Tyskland, Schweiz, Frankrike examen vid Nya elementarskolan där 1914, och Storbritannien. Karl Albert Vesterberg praktik på Tullgarns kungsgård, Vagnhärad, (1863–1927). Utgav ett flertal arbeten inom de somrarna 1912–13, på Sextorp, Ousbyholm geologiska och kemiska ämnesområdena. 1914 och på Valinge, Stigtomta 1915. Ordinarie Ä.a. E VIII a:7 elev vid Ultuna 1915 och utexaminerad 1917. Förvaltare vid Högtorp, Stjärnhof 1917–19. 316 1897 Extra elev vid Landbohøiskolen, Köpen- ROSENGREN, (LARS FREDRIK). Redogörelse hamn 1919–20. Genomgick konsulentkursen för den resa, som undertecknad med stöd af vid Ultuna 1920–21. Förste lärare vid Ulfhälls Nonnenska stipendiet företagit år 1896 till lantbruksskola 1921–22, extra assistent vid Köpenhamn, Kiel och Paris för att studera Centralanstaltens jordbruksavdelning 1922– bakteriologi i dess tillämpning på lanthus- 26, förvaltare vid Kagghamra, Söderman- hållningen och dess binäringar. Folio. 26 s. land 1926–28. Assistent vid Centralanstalten I lösa ark. 1928–29, föreståndare för Lanna försöksgård, Diariemärkt ”153” överst. Tryckt i KSLAT 1897, Saleby från 1929. Utgav ett flertal arbeten rö- s. 287–298. Lars Fredrik Rosengren (1861– rande jordförbättring. 1946), f. i Öggestorps socken, Jönköpings län. Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:11 Mogenhetsexamen i Jönköping 1883, FK 1888, FL 1893, FD i kemi 1894, allt vid Lunds universitet. Utexaminerad Alnarps lantbruksinstitut 1895 och från dess högre mejeriskola 1896. Tf. mejeriinstruktör vid Alnarps mejeriinstitut Växtodling 1897–1903, extra lärare i mejerilära och bakteriologi 1903–06, lektor i dessa ämnen 1906–18, prof. i mejerilära och mejeriteknik 1918–26, sverige allt vid Alnarps lantbruksinstitut. Driftsle- dare och ledare av försöksverksamheten vid 318 1731? Alnarps mejeri 1897–1926, föreståndare Mal- Att före komma det mask ey skall giöra ska- möhus läns kvinnliga mejeriskola vid Alnarp da på rågen om hösten. 4:o. S. 129. 90 nr 319−326 handskriftsförteckning

Sammanbunden med: Brahe, Per, Oeconomia, i Greifswald 1781. Ägde 1786–1813 Grunnevads 1677. Synbarligen avskrifter ur tryckta källor. säteri, Valstads socken, Skaraborgs län, eko- Ä.S. Skåp nomidirektör 1789, från 1813 verksam i Stock- holm, öppnade lånebibliotek i Skara 1818, en 319 1731? av stiftarna av Skaraborgs läns hushållnings- Beskrifning uppå en humblegård huru den sällskap 1807, sällskapets sekreterare 1807 och efter det braunswigiske sättet bör anläggas. ledamot av dess FU 1811–13. Utgav 1811–13 Eco- 4:o. S. 130–136. nomisk tidning för Westergötland och Samling Sammanbunden med: Brahe, Per, Oeconomia, till upplysning i economien och 1813 Lärobok i 1677. Ä.S. Skåp bränneri-handteringen. LLA 1813. Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:2 320 1813 Landtbruksafdelningens yttrande angående 323 1814? frågan om medel till humleplanteringens SWARTZ, (OLOF). Om jordärtskockor och de- befrämjande. Folio. [8] s. Häftad. ras nytta i landthushållningen. Folio. 8 s. & Undertecknad av bl.a. A.N. Edelcrantz och C. bifogad not. I lösa ark. Ehrengranat vid Lantbruksakademiens lant- Olof Peter Swartz (1760–1818), botanist, pro- bruksavdelning. Ä.a. E II:1 fessor. Med. kandidat 1783 vid Uppsala universitet, forskningsresor i Västindien 1783–89, 321 1813 intendent för naturaliekabinett på Drott- UNGERN(-STERNBERG, MATTIAS) A. von. ningholm 1789, föreståndare för den Bergi- [Om humleodling, framförallt i Vingåkers anska trädgårdsskolan och professor i botanik socken i Södermanland och Skedevi socken i från 1791, arrenderade Bergianska trädgården Östergötland.] Folio. [8] s. I lösa ark. 1791–1804, LVA 1789, sekreterare i KVA 1811-18, Berättelsen ställd till Lantbruksakademiens LPS 1793, LLA 1812. sekreterare C.B. Rutström. Mattias A. von Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:2 Ungern-Sternberg (1764–1826), officer och bruksägare. Förvaltare på Finspångsbruk till 324 1816 senast 1805 och ägde en tid Lotorps bruk (sålt FOCK, (BERNDT WILHELM). Utdrag af skrift 1815), Risinge socken, Östergötlands län, en till Kl. Mjt. d. 8 nov. 1816. [7] s. I lösa ark. av grundarna av Rejmyre glasbruk, Skedevi Innehåller statistisk tabell över spannmålsut- socken, Östergötlands län, delägare i bruket sädet i Uppsala län 1815, fördelat på socknar. 1810–15 och 1817–26, ensam ägare 1815–17, Biogr. notis, se nr 55 Ä.a. E IV b:1 innehade säteriet Äs, Julita socken, Söder- manlands län, ägare från 1816, en av stiftarna 325 1817 av Södermanlands läns hushållningssällskap WENSTRÖM, SVENO. Om sånings-tiderna 1814, LLA 1812. – & de förmonligaste – sätten at så säden & Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:1 de för såningen – och sädestiden lämpligaste – och förmonligaste väder-streck. Hämtad 322 1814 hos lärde – och förfarne hushållare. 4:o. [8] BRISMAN, (SVEN). Om fördelen af potäters s. Häftad. odling, i jämförelse med den af säd. Folio. Biogr. notis, se nr 2 Ä.a. E II:5 [10] s. Häftad. Sven Brisman (1752–1826), ekonomidirektör, 326 1819 skriftställare och lanthushållare. Docent i filo- LJUNGH, SVEN (INGEMAR). Wördsamste me- sofi och engelsk språkmästare vid universitetet morial [angående rågmask och sjukdomar 91 handskriftsförteckning nr 327−335 hos fåren]. Folio. [7] s. Häftad. 331 1829 Biogr. notis, se nr 23 Ä.a. E II:6 Helsingfors tidningen no. 22 för innevarande år 1829 hafwa kungjort en af Kongl. Landt- 327 1826 bruks akademien i Stockholm till beswaran- Försök till besvarande af Kongl. Landtbruks- de uppgifven prisfråga af följande lydelse: akademiens framställda prisfråga: ”Under Under hwad wilkor och efter hwilken grund hvad vilkor och efter hvilken grund är det är det nyttigt för en swensk landtbrukare att nyttigt för en svensk landtbrukare, att på sin på sin åker nyttja främmande sädesråg, t.ex. åker nyttja främmande sädesråg, t.ex. den så den så kallade Wasa-rågen [...]. Folio. [9] s. kallade Vasarågen, eller annan finsk rågsort, Häftad. såsom förmodad mera härdig och gifvande Den anonyme författaren till detta tävlingsbi- än den svenska, eller på stället vuxna rågen? drag var uppenbarligen bosatt i Finland. [...].” 4:o. [24] s. Häftad. Ä.a. E II:13 Ä.a. E II:11 332 1829 328 1826 Med erkännande af min okunnighet vid be- Försök till besvarande af Kongl. Landtbruks- svarandet af frågan om främmande rågs nytt- akademiens framställda pris-fråga: ”Under jande till utsäde vågar jag nu ändock, med hvad vilkor och efter hvilken grund är det den ödmjukliga bön att derföre icke blifwa nyttigt för en svensk landtbrukare, att på sin illa bedömd, framlämna dessa strödda tan- åker nyttja främmande sädesråg, t.ex. den så kar. [Tävlingsskrift.] 4:o. [16] s. Häftad. kallade Vasarågen eller annan finsk rågsort Ä.a. E II:13 [...].” 4:o. [26] s. Häftad. Ä.a. E II:11 333 1845 329 1826 Handlingar rörande potatissjukan. Folio. Ca HÆGGQUIST, ER. Berättelse, om en slags 100 s. Lösa och häftade ark. gräsmask, som i Westerbottns län, tillfogade Även en del tryckta skrifter ingår, t.ex. några landtmannen mycken skada, år 1825. 4:o. [7] tidningsnummer från tiden. s. Häftad. Ä.a. E II:11 Ä.a. E II:24

330 1828 334 1846 ERSELIUS, HELENA CH. Til svar på pris-frå- Hushållningssällskapens svar på frågorna gan, införd i Post- och inrikes tidningen d. 21 om potatissjukan år 1846. Folio. Ca 80 s. mars, efter hvilken grund, det är nyttigt, för Häftade och lösa ark. Ä.a. E II:25 en svensk jordbrukare, at på sin åker nyttja främmande sädslag etc lämnas följande. Fo- 335 1846–1878 lio. [2] s. Ett ark. LÖFVENSKJÖLD, CHARLES EMIL. Anlägg- Det korta svaret avslutas: ”Om den vördade ningen af Trästena plattgård, med motifven. Lantbruks akademinen [sic] finna mig värdig [1846]. 4:o. 55 s. + Förteckning på af mig ut- någon belöning, är min vistelse ort, såsom arbetade ritningar sedan år 1839–[1862]. 4:o. nådejon, darrande på min krycka, hos den S. 56–79. + Förtjenst på mine arbeten under achtningsvärda brucs patron A. Wetterdal på 18 år. [1857. Med tillägg t.o.m. 1878]. 4:o. S. Ludvika. Min adress är Smedjebacken och 80–91. Lila klotband. Haggebruk. Hagge d. 24 aprill 1828 Helena Förvärvad 1995 från Antikvariat Åkarp i Lund Ch. Erselius ogift vid 78 års ålder.” och utgiven 2000 med samma titel av Catha- Ä.a. E II:12 rina Svala. Trästena heter idag Stensfält. Den 92 nr 336−342 handskriftsförteckning något röriga förteckningen över ritningar är 340 1887 i sin första del ordnad efter kunder, därefter LAMPA, SVEN. Berättelse öfver verkställda re- kronologiskt. sor och förrättningar under år 1887. Folio. 77 Biogr. notis, se nr 110 N.a. Ö 8:1 s. I lösa ark. Resorna gick till Halland med syftet att stu- 336 1852 dera ollonborrarnas skadeverkningar. Sven Berättelser om odling och undersökning af Lampa (1839–1914), f. på Skeberga i Torsö sockerbetor, 1852. Folio. Ca 50 s. Lösa och socken, Skaraborgs län. Utexaminerad från häftade ark. Julpa lantbruksskola i Romfartuna socken, Diverse redogörelser för sockerbetsodling som Västmanlands län 1860; därefter studieresa till insänts till Lantbruksakademien. Köpenhamn, Bryssel och Paris. Förste lärare Ä.a. E II:30 och vid föreståndare vid Julpa lantbruksskola t.o.m. 1864; övertog därefter skötseln av svär- 337 1860-tal? faderns egendom Igelsta i Tillberga. Biträde Om odlingen af grönfoderväxter. 4:o. [32] s. och preparator vid Riksmuseets entomolo- Häftad. giska avd. 1879–97, Lantbruksakademiens I texten refereras till J. Arrhenius Handbok i entomolog från 1887; reste i denna egenskap svenska jordbruket, andra upplagan, 1862. 1887–97 till olika delar av landet för studier Ä.a. Ö I:2 av skadeinsekters härjningar. Prof. och före- ståndare för Statens entomologiska anstalt 338 1883 1897, vilken han själv förespråkat bildandet av. JONSSON, WILH. Om den rationela humle- Prof. och föreståndare när anstalten 1907 upp- odlingens utbredning i Sverige och särskilt gick som en avdelning i Centralanstalten för inom Elfsborgs län. Folio. 55 s. & tabeller. försöksväsendet på jordbruksområdet; avsked Blått pappomslag. 1909. LLA 1906. Utgav ett flertal skrifter, bl.a. Trycktes med samma titel i Vänersborg sam- Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands ma år. Ä.a. E VIII a:4 Macrolepidoptera (1885) och Våra skadligaste ollonborrar (1890). 339 1886 Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:67 TISELIUS, GUSTAF. Iakttagelser rörande de i olika trakter af vårt land nu pågående försö- 341 1887 ken med foderväxtodling på fleråriga vallar. LAMPA, SVEN. Iakttagelser angående korn- Folio. 22 s. Häftad. flugans uppträdande och lefnadssätt under Diariemärkt ”271” överst. Gustaf August Ti- sommaren och hösten 1887. Liggande 8:o. selius (1833–1904), f. i Hällesjö socken i Jämt- [28] s. Häftad. land, studentexamen i Uppsala 1851. Studier Biogr. notis, se nr 340 Ä.a. E II:67 vid Uppsala universitet 1851–63 och 1866–67. Frielev vid Ultuna 1859, utexaminerad 1861. Lärare vid Ryssbylunds lantbrukselementär- 342 1888 skola 1863–66, FK 1867, vik. lärare vid Stock- ARRHENIUS, (JOHAN). Om lucernen såsom holms Lyceum 1867, FD 1869. Lärare i botanik grönfoderväxt. Folio. [19] s. I lösa ark. och zoologi vid Ultuna 1868–92. LLA 1900. Något defekt; ett blad med bortrivet hörn Publicerade ett flertal arbeten inom lantbru- medförande viss textförlust. Johan Peter Arr- ket, t.ex. Foderväxtodling på fleråriga vallar henius (1859–1927), botanist och jordbruks- (1884–86). forskare. LLA 1845, LVA 1862. Biogr. källa: U1932; SMOK Ä.a. E II:66 Ä.a. E II:69 93 handskriftsförteckning nr 343−352

343 1888 dukter” 3) ”Torkapparat med ﬂera etager” 4) LAMPA, SVEN. Berättelser öfver verkställda ”Sätt att inberga sädes- och andra grödor”. arbeten under år 1888. Folio. 29 s. Häftad. Ä.a. E VIII a:11 Biogr. notis, se nr 340 Ä.a. E VIII a:7 348 1927 344 1900 ANDERSSON, GUSTAV. [Svar på Lantbruksa- De i Sverige vanligast förekommande och kademiens tävlingsämne: ”För olika trakter skadligaste ogräsen, den skada de åstadkom- av vårt land lämpliga metoder för bärgning ma och de bästa medlen för deras utrotande. av hö och säd.”] Folio. [1] s. Ett ark. Folio. [32] s. Häftad. Märkt ”Tävlingsskrift nr 8” upptill. Författa- Diariemärkt ”272” överst. Ä.a. E II:79 ren var bosatt i Sallebyn, Sundals härad, Älvs- borgs län. Ä.a. E VIII a:11 345 1924 KALLIN, R. Vasskärningsmaskinen. Bärg- 349 1927 ningsmetod för speciellt vattenväxter. [Svar AXNER, CARL. [Svar på Lantbruksakade- på Lantbruksakademiens tävlingsämne: ”För miens tävlingsämne: ”För olika trakter av olika trakter av vårt land lämpliga metoder vårt land lämpliga metoder för bärgning av för bärgning av hö och säd.”] Folio. [8] s. hö och säd.”] Folio. [4] s. & 1 fotograﬁ i ku- Med teckningar i texten. I lösa ark. vert. Maskinskrift. Klammerhäftad. Märkt ”Tävl. skr. nr 14” överst. Kallin var in- Märkt ”Tävlingsskrift nr 5” upptill. Författa- genjör och bosatt i Tösse, Dalsland. ren var bosatt i Örneström, Kisa socken, Öst- Ä.a. E VIII a:11 ergötlands län. Ä.a. E VIII a:11

346 1925 350 1927 KALLIN, R. Sätt och anordningar för att BEHM, CARL L:SON. För olika trakter av vårt minska sädesförluster samt för att göra sä- land lämpliga metoder för bärgning av hö dens bärgning och tröskning relativt obero- och säd. Av Kungl. Lantbruksakademien år ende af väderleken. [Tävlingsskrift.] Folio. 1926 prisbelönad tävlingsskrift. Folio. 47 bl. 12 s. & 4 ritningar. I lösa ark. Maskinskrift. Märkt ”nr 13” överst. Kallin var ingenjör och I lösa blad. Märkt ”Tävlingsskrift nr 9” upp- bosatt i Tösse, Dalsland. Ä.a. E VIII a:11 till. Författaren var intendent. Ä.a. E VIII a:11 347 1927 ANDERSSON, B. JOHN F. [Svar på Lantbruks- 351 1927 akademiens tävlingsämne: ”För olika trakter HEDENSTRÖM, J.H. För olika trakter av vårt av vårt land lämpliga metoder för bärgning land lämpliga metoder för bärgning av hö av hö och säd.”] Folio. 11 bl. + 4 bilagor. [10] s. och säd? [Svar på Lantbruksakademiens & ritning. I lösa blad. tävlingsämne.] Folio. 13 bl. & 1 löst bifogad Märkt ”Tävlingsskrift nr 11” upptill. Förfat- teckning. Maskinskrift. Klammerhäftad. taren enligt den i kuvert (med påskrift ”indu- Märkt ”Tävlingsskrift nr 4” upptill. Författa- striman och jordbrukare”) bifogade namnse- ren var enligt den i kuvert bifogade namnsedeln direktör och bosatt på Rosersberg, Vall- deln bokförläggare och bosatt i Norrtälje. stanäs och i Stockholm på Klara S. Kyrkogata Ä.a. E VIII a:11 18. De fyra bilagorna rör 1) ”Sätt att framställa briketter av sädesgröda” 2) ”Förfaringssätt vid 352 1927 torkning av för uppvärmning ömtåliga pro- JOHANSSON, NILS. [Svar på Lantbruksaka- 94 nr 353−358 handskriftsförteckning demiens tävlingsämne: ”För olika trakter av tarnamn enligt bifogad namnsedel i kuvert, vårt land lämpliga metoder för bärgning av där även en adress, ”Malmby pr Malmby”, hö och säd”.] 4:o. [2] s. & 1 löst bifogad teck- anges. En by med detta namn finns både ning. I lösa ark. i Närtuna socken, Stockholms län, och i Märkt ”nr 1” överst. Författaren var bosatt på Strängnäs landsförsamling, Åkers härad, Sö- Hulebo i Korsberga socken, Jönköpings län. dermanlands län. Ä.a. E VIII a:11 Ä.a. E VIII a:11 357 1928 353 1927 TORSSELL, ROBERT. Undersökningar rörande KALLIN, R. [Svar på Lantbruksakademiens luzernens blombiologi och förhållande vid tävlingsämne: ”För olika trakter av vårt land inavel. Folio. 241, [8] bl. Maskinskrift. Med lämpliga metoder för bärgning av hö och handskrivna tabeller. Grönt klotband. säd”.] Folio. [2] s. Med en teckning i texten. Förvärvad 1993. Bengt Robert Magnus Tors- Ett blad. sell (1893–1988), f. i Aspeboda, Kopparbergs Märkt ”Tävlingsskrift nr 6” upptill. Kallin var län. Studentexamen vid Falu högre allmänna ingenjör och bosatt i Tösse, Dalsland. läroverk 1913. Ordinarie elev vid Alnarp 1913, Ä.a. E VIII a:11 utexaminerad 1915. Studier vid Lunds universitet 1916, FK 1923, FL 1929. Tf. extralärare i 354 1927 botanik vid Alnarp 1916–17, extra assistent LINDMAN, B. [Svar på Lantbruksakademiens vid Sveriges utsädesförening i Svalöf 1917, e.o. tävlingsämne: ”För olika trakter av vårt land amanuens vid Botaniska institutionens fysio- lämpliga metoder för bärgning av hö och logiska avdelning vid Lunds universitet 1917 säd”.] Högsmal folio. XXIII bl. Klammerhäf- samt vid Institutionen för ärftlighetsforskning tad. 1918. Föreståndare vid Sveriges utsädesfören- Märkt ”Tävlingsskrift nr 3” upptill. Förfat- ings filial vid Ultuna från 1918. Extralärare i taren var bosatt i Tumba, Botkyrka socken, i växtförädling och försöksteknik vid Ultuna Stockholms län. Ä.a. E VIII a:11 1925–28 och från 1928 vikarie på professuren i jordbrukslära med undervisnings- och exami- 355 1927 nationsskyldighet i växtodlingslära. Docent PERSSON, BIRGER. [Svar på Lantbruksaka- i växtodlingslära vid Lantbrukshögskolan demiens tävlingsämne: ”För olika trakter av 1935–43. LLA 1943, dess sekreterare 1944–. Le- vårt land lämpliga metoder för bärgning av damot av Uppsala läns hushållningssällskaps hö och säd”.] Folio. [3] s. Ett ark. fröodlingsnämnd. Studieresor med statsmed- Märkt ”Tävlingsskrift nr 7” upptill. Författa- el i England 1929 och i Sverige och Danmark ren var enligt den i kuvert bifogade namnse- 1930. Innehavare av P.O. Lundells stipendium deln bosatt i Ålsta, Hallsbergs socken, Örebro för jordbruksstudier 1926 och 1928. Medver- län. Ä.a. E VIII a:11 kade med artiklar i tidskrifter och böcker, in- gick bl.a. i redaktionen för Jordbruksatlas över 356 1927 Sverige (1952). STERNBERG, G. För mellersta Sverige lämp- Biogr. källa: U1932; A1935; SMOK liga metoder för bärgning af hö och säd. Arkivet Vinden [Svar på Lantbruksakademiens tävlingsäm- ne: ”För olika trakter av vårt land lämpliga 358 1928 metoder för bärgning av hö och säd”.] Folio. TORSTENSSON, GUNNAR. [Berättelse från [5] s. Klammerhäftad. studieresa till Centralanstalten för försöks- Märkt ”Tävlingsskrift nr 2” framtill. Förfat- verksamhet, Sveriges Utsädesförening, Sva- 95 handskriftsförteckning nr 359−363 löv och Svenska Betes- och vallföreningen.] frö- och köksväxtodling. Berättelse från stu- Folio. 11 bl. Maskinskrift. Häftad. dieresa 1945. Folio. 37 bl. Maskinskrift. Klam- Torsten August Gunnar Torstensson (1895– merhäftad. 1997), f. i Gamleby, Kalmar län. Avlade efter Förf. utgav bl.a. Den lokala försöksverksamhe- jordbrukspraktik agronomexamen i Leipzig ten på Öland. En sammanställning över resul- 1921 och blev FD i Jena 1924. Arrenderade taten 1937–1942 (1944). Ä.a. E VIII a:14 1925–34 Haga gård vid Knivsta i Uppland och var 1928–32 konsulent samt 1932–34 försöks- 362 1945 ledare hos Sv. betes- och vallföreningen i Ul- PEHRSON, JAN. Reseberättelse med redo- tuna. Från 1934 prof. i allmän jordbrukslära görelse för studier av växtodlings- och ägo- vid Lantbrukshögskolan, LLA 1944. förhållanden i Siljansdalen samt studieresa Biogr. källa: SMOK Ä.a. E VIII a:12 i Halland angående odling av köksväxter i fältmässig skala. Folio. 12, 6 bl. Maskinskrift. 359 1943 Klammerhäftad. HOFSTEN, CARL GUSTAF von. Studieresa i Resan genomfördes med Letterstedts stipen- Västernorrlands län 7–14 juli 1943. 4:o. 19 bl. dium. Jan Anders Lage Pehrson (1914–1985), f. Maskinskrift. Klammerhäftad. i Mora. Studentexamen 1934, Mora lantman- Carl Gustaf Gerhard von Hofsten (1911–1994), naskola 1935, praktik vid Skärs säteri, Söder- f. i Fagersta. Studentexamen 1932, praktik vid manlands län, Övragård, Kristianstads län Bernshammars handelsträdgård, Värmlands och Österfors, Kopparbergs län. Agronom- län, Tönnersjöhedens kronopark, Hallands examen vid Lantbrukshögskolan 1943. Ama- län, Alnarps trädgårdar, Kilagården, Svalövs- nuens vid Lantbrukshögskolan institutionen gården, Wiad. Agronomexamen vid Lant- för växtodlingslära 1939–41, assistent vid d:o brukshögskolan 1941, agr. lic. 1951, amanuens 1941–43, vik. lärare vid Dingle lantmannasko- vid institutionen för systematisk botanik och la 1943, vik. lärare vid Berga lantbruksskola genetik Lantbrukshögskolan 1936–40, assis- 1944, e.o. lärare vid Kyrkeruds skogs- och tent vid institutionen för växtodlingslära lantmannaskola 1944–45, vik. lärare vid Mora Lantbrukshögskolan 1941–46, studier vid mik- lantmannaskola 1945–46, ordinarie lärare vid robiologiska institutionen 1946–48, forskar- d:o från 1946, biträdande jordbrukskonsulent stipendium vid Kungl. Lantbruksakademien vid hushållningssällskap i Kopparbergs län 1947, anställd vid Sveriges Lantbruksförbund 1945–48, verkställande led. för planerings- från 1948, chef. för dess kemisk-biologiska av- kommittén för Gagnefs socken i Kopparbergs delning från 1950. Ordf. i Lantbrukshögsko- län från 1949. lan studentkår 1938–39. Utgav flera skrifter Biogr. källa: SA Ä.a. E VIII a:14 rörande ogräsbekämpning. Biogr. källa: SA Ä.a. E II:138 363 1900, ca Sveriges växtkultur 1872–1895. Folio. 28 bl. 360 1943 I lösa blad. Påskrift på titelbladet: ”Återläm- HOFSTEN, CARL GUSTAF von. Studieresor i nas efter användandet till professor Lovén.” Östergötlands län sommaren [och hösten] Den Lovén som åsyftas i påskriften bör vara 1943. 4:o. 19 bl. Maskinskrift. Med några till- Otto Christian Lovén (1835–1904), från 1884 lägg och ändringar i bläck. Klammerhäftad. tf. sekreterare i Lantbruksakademien och 1886 Biogr. notis, se nr 359 Ä.a. E II:138 ordinarie på denna tjänst, som bl.a. inbegrep utgivandet av Akademiens tidskrift och hand- 361 1945 lingar. Lovén blev LLA 1882. JOHANSSON, SIGFRID. Skånes fältmässiga Biogr. källa: SBL; SMOK Ä.a. Ö XXIV:1 96 nr 364−370 handskriftsförteckning utlandet 369 1885 BERG, ALFRED. [Reseberättelse från Tyskland 364 1830–1840? och Schweiz för studier av foderväxtodling.] BACHMANN, C.E. Eigenschaften der vorzüg- Folio. [86] s. I lösa ark. lichsten Gräser und Kräuter zur Wiesen und Tryckt i KSLAT 1886, s. 242–260. Alfred Berg Weide Cultur. 4:o. 36 s. Grönt klotband. (1862–1924), f. i Stockholm, utexaminerad Ul- Ä.a. Ö XXIV:1 tuna 1884. Tf. amanuens vid Ultuna kemiska laboratorium 1884–85, arrenderade Aspvik vid 365 1848 Kungsängen, Uppsala län 1886–92. Ägde och RINBERG, FERDINAND. Nach einige Andeu- brukade från 1892 Staby i samma län. tungen über das Gescheinen und die Entste- Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:64 hungsursache der Kartoffelseuche. 4:o. [7] s. Häftad. 370 1886 Diariemärkt ”No. 73” överst. Med följebrev. ERIKSSON, JAKOB. Från en lantbruksbotanisk Berättelsen avsänd från Andrichau, vilket bör studieresa i utlandet sommaren 1886. (Rese- vara Andrichow i nuvarande Polen. berättelse afgifven till Kgl. Landtbr.-Akade- Ä.a. E II:27 miens förvaltnings-komité.) Folio. 31–60 s. Med en del mindre teckningar och inklistrade 366 1878 illustrationer. I lösa ark. KYLBERG, JOHAN. [Reseberättelse för år 1878 Diariemärkt ”205” överst. Defekt. Texten in- företagen resa i Norra Tyskland för studium leds med s. 31. Resan gick till Danmark och av tobaks- och rotfruktsodling.] Folio. [36] Tyskland. Tryckt i KSLAT 1888, s. 244–256. s. Häftad. Jakob Eriksson (1848–1931), f. på Hyllie i Utdrag om rotfruktsodlingen tryckt i KSLAT, Limhamns församling, Malmö. Mogenhets- 1879, s. 37–41. Johan Kylberg (18??–?). Inspek- examen i Malmö 1866, inskrevs samma år vid tor hos brodern Hjalmar Kylberg på Ryss- Lunds universitet Blev där FK 1872, FD 1874 bylund i Kalmar län på 1860-talet, förvaltare och docent i botanik 1874–77. Adjunkt vid på Österäng (troligen herrgården i Forshems Nya elementarskolan i Stockholm 1875–86 socken, Skaraborgs län) från 1868. Senare frö- och från 1876 botanist och växtfysiolog vid odlare och fröhandlare, från 1885 i Skara. Lantbruksakademiens agrikulturkemiska för- Biogr. källa: JD; ASL1886 Ä.a. E VIII a:4 söksanstalt vid Experimentalfältet samt från 1886 föreståndare med professors titel vid aka- 367 1881 demiens nyinrättade växtfysiologiska försöks- JONSSON, WILH. Iakttagelser rörande hum- anstalt. Blev vid inrättandet av Centralanstal- leodlingen, gjorda under en resa i Preussen ten för försöksväsendet på jordbruksområdet (provins Posen), Bayern, Böhmen och Wür- 1906 föreståndare för dess lantbruksbotaniska temberg våren och hösten 1881. Folio. [15] s. avdelning; avsked 1913. Grundade tillsam- Blått pappersomslag. Ä.a. E VIII a:4 mans med A. Pihl Svenska trädgårdsförening- ens tidskrift och utgav tillsammans med denne 368 1884 det stora planschverket Svenska fruktsorter TISELIUS, GUSTAF. [Reseberättelse från stu- (1889–1912). Företog talrika studieresor till dier av foderväxtodling i Europa.] Folio. [54] lantbruksbotaniska inst. i utlandet och pub- s. Häftad. licerade förutom nyssnämnda arbete en stor Utdrag (om odling av fleråriga vallar) tryckt i mängd andra monografier och artiklar; som KSLAT 1884, s. 219–232. särskilt viktiga anses hans undersökningar rö- Biogr. notis, se nr 339 Ä.a. E II:62 rande parasitsvampar. 97 handskriftsförteckning nr 371−377

Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:66 374 1911 KLEIN, G. Der Spelzbau und dessen wirt- 371 1886 schaftliche Bedeutung für eine rationelle [Rapporter från tyska lantbruksanstalter Grünkernbereitung. Folio. [15] s. Häftad. över resultaten av användning av svenskt ut- Ä.a. E II:90 sädesfrö.] Folio. Ca 100 s. Häftade och lösa ark. 375 1912 Med följebrev från utrikesdepartementet, NILSSON, ERNST. Berättelse över en somma- diariemärkt ”646”. Rapporterna avfattade på ren 1912 med understöd av Nonnenska sti- tyska. Ä.a. E II:65 pendiet företagen studieresa i Danmark och Tyskland för studium av ängs- och vallkultur 372 1888 samt odling av vallväxtfrö. Folio. 91 s. Snör- EGGERTZ, (CARL GUSTAF). [Berättelser från häftad. en resa i Tyskland och Holland för studier Ä.a. E VIII a:10 av försöksodling och nyodling.] Folio. [35] s. I lösa ark. 376 1934 Diariemärkt ”939” överst. BACHÉR, IVAR. Berättelse över en studieresa Biogr. notis, se nr 307 Ä.a. E II:69 till England och Danmark, företagen under tiden 17 mars–28 juli 1934. Folio. 31 bl. Ma- 373 1906 skinskrift. Klammerhäftad. KARLSSON, IVAR. Redogörelse för en med Författaren var Nonnensk stipendiat för år understöd af Nonnens stipendium under 1934. Ivar Bachér (1906–1987), f. i Visby, ut- juli-dec. i Tyskland och Danmark företagen examinerad från Ultuna 1930. Studier i statis- resa i och för studium af rotfruktsförädling tik m.m. vid Rothhamstead experimentalsta- och rotfruktsfröodling. Folio. 45 s. Maskin- tion 1932 och 1934 samt vid Iowa state college skrift. Häftad. 1938, agr. lic. vid Lantbrukshögskolan 1948. Karl Ivar Karlsson (1881–1977), f. i Gamleby, Lärare vid Klagstorps lantbruksskola 1930–31, Kalmar län. Studier vid Kalmar läns folk- assistent vid Centralanstaltens jordbruksavd. högskola 1898–99, Gamleby lantmannaskola 1931–38, 1:e assistent vid Jordbruksförsöksan- 1899–1900 och kontrollkurs vid Vilan 1901. stalt 1939–46 och 1947–50, assistent vid Jord- Kontrollassistent i Gamleby kontrollförening brukets forskningsråd 1946–47, tf. statsagro- 1901–02. Utexaminerad från Ultuna 1904. Ke- nom 1950–51, speciallärare i statistik vid Lant- mist och assistent vid Weibullsholm 1905–06, brukshögskolan 1948–50, statsagronom och extra assistent vid Sveriges utsädesförening föreståndare för avdelningen för statistik och i Svalöv 1906–08, ledare av dess förädlings- försöksteknik vid Lantbrukshögskolan 1951– verksamhet med rotfrukter 1908, assistent vid 52. Laborator från 1953. Sekreterare hos utred- Svenska utsädesföreningen, Svalöv, 1911–16, ningen angående inrättandet av jordbrukets disponent vid Sveriges lantmäns utsädes- upplysningsnämnd 1940 samt hos utredning- bolag, Lund, 1916–21, direktör för Skånska ut- en angående inrättandet av Jordbrukets forsk- sädesbolaget i Sösdala 1921–27, från 1927 egen ningsråd 1944. Ordf. i SALF från 1953. Utgav jordbruksverksamhet på Närlunda, Ekerö, flera meddelanden från Centralanstalten. från 1938 ägare av Östunabergs gods, Knivsta, Biogr. källa: U1932; SA Ä.a. E VIII a:12 från 1942 även Viby skogsbruk, Harbo. Utgav några lantbruksrelaterade arbeten. 377 1939 Biogr. källa: U1932; SA HOLMBERG, SVEN A. Reseberättelse från stu- Ä.a. E VIII a:8 dieresa i Förenta staterna och Canada för 98 nr 378−385 handskriftsförteckning studier av sojabönans odling och förädling. och olika åldrar. [Tävlingsskrift.] Folio. [4] s. Folio. 19 bl. Maskinskrift. I lösa blad. & två vikta ritningar. Tre lösa ark. En något avvikande version försedd med Undertecknad ”Probatum Est”. Ä.a. E II:7 innehålls- och litteraturförteckningar finns i Ä.a. E II dnr 50/1939. Ä.a. E VIII a:13 380 1820 Beskrifning på et fähus inrättadt för 24 nöt- kreatur. [Tävlingsskrift.] 4:o. [29] s. & 4 lösa ritningar. Ett häfte och ett löst ark. Författaren var ”f.d. officer nu mera landt- Lantbruksbyggnader brukare”. Ä.a. E II:7

381 1820 sverige I anledning af Kongelige Landtbruks academiens utsatta prisämne om ritning och be- 378 1815 skrifning öfver ett fähus, inrättadt för 20 à 24 HAMBRÉ, (MIKAEL). Herr Christer G. Zelows nötkreatur [...]. [Tävlingsskrift.] 4:o. [13] s. plan af ladugården på Rågtvet. Folio. [2] s. & & lös vikt ritning. + Kostnadsplan öfver ma- löst bilagd ritning. Ett ark. terialer till fähuset, samt arbetslön för dess En berättelse om denna ladugård trycktes i uppförande. 4:o. [8] s. Häftade. Ä.a. E II:7 KSLAT 1816, II, 204 ff. I samma volym återges Älvsborgs läns hhs sammanträde om densam- 382 1829 ma på s. 210 ff. Mikael Hambré (1754–1819), ZANDER, H. Beskrivning på en tegelslagnings grosshandlare, lanthushållare, skriftställare. stol eller enkel inrättning at forma murtegel. Förvaltare 1788–1800 på Ekolsunds gods, Folio. [4] s. Ett ark. Ä.a. E II:13 Husby-Sjutolfts socken, Uppsala län, grosshandlare i Stockholm 1800 i Setons ﬁrma, 383 1833 publicerade några inlägg i lantbruksfrågor, ut- HOFMAN-BANG, (NIELS ERIK). Om rior deras gav Blandade ämnen 1809–15, ägde säteriet Vik verkning, förhållande till hushållningen och med Herrvik, Värmdö socken, Stockholms nödvändighet eller nytta. 4:o. 27 s. Häftad. län, LLA 1812. Christer G. Zelow (1760–1827), Niels Erik Hofman-Bang (1803–1886), statlig ofﬁcer och lanthushållare. Hovmarskalk 1816, undervisare i ullkultur 1831–42. arrenderade 1791–1803 Gräfsnäs slott, Erska Ä.a. E II:15 socken, ägde 1791–1802 Kilanda säteri, Kilanda socken, Älvsborgs län, ägde från 1805 säteriet 384 1833 Lövås med Rågtvet, Gestads socken, och till Sedan [...] Kongl. Maj:t behagat i nåder ut- 1822 Ekarebol, Bolstads socken, allt i Älvs- sätta ett pris för fullkomnandet af så kallad borgs län. Ägde även Högärde, Fors socken, varmria till sädestorkning [...]. Folio. [28] s. Skaraborgs län. Vice ordf. i Älvsborgs läns Häftad. hushållningssällskap 1812–26. LLA 1816. Lantbruksakademiens omdömen rörande in- Biogr. källa: Edling; Ä1812–1912 Ä.a. E II:3 komna tävlingsskrifter från Pehr Nordwall, C.H. Anckarswärd, Lars Pehrsson och C.A. 379 1820 Schmiedte. Ä.a. E II:15 Beskrifning och anmärkningar till hosföljan- de ritning af plan, facade och genomskäring 385 1833 till ett fähus, inrättadt för 22 st hemmaup- Sättet att tillreda sten-papper. Folio. [4] s. & födda, klafbundne kreatur af wanlig storlek löst bifogad teckning. Två ark. Ä.a. E II:15 99 handskriftsförteckning nr 386−396

386 1834 391 1835 Försök till besvarande af Kongl. Landtbruks Försök till besvarande af nedanskrifne af akademiens år 1834 uppgifna prisfråga: 1. Kongl. Landtbruks academien framstälde Hvilka af de hittills kända bärgningssätt af frågor [...]. [Om bästa bärgningssättet för säd hafva företräde [...]. [Devis: ”I ordning- torkning av säd i fuktig väderlek.] Folio. [12] en ligger styrkan.”] 4:o. [20] s. Häftad. s. Häftad. Ä.a. E II:15 Den bifogade namnsedeln endast med text: ”För efterkommande”. Ä.a. E II:16 387 1834 HEIDENSTAM, GUSTAF von. Beskrifning på 392 1835 en anstalt att torka säd i våt år ute på mar- [Svar på Lantbruksakademiens prisfråga ken. Folio. [3] s. Två ark. rörande det bästa bärgningssättet för säd i Med utlåtanden från grannar och socken- fuktig väderlek. Motto:] War nyttig och lef stämma rörande förtjänsterna hos detta tork- i dina fäders minnen. Folio. [8] s. & ritning. hus. Författaren var bosatt i Öster Skulla; tro- Häftad. ligen byn Skulla i Jumkils socken, Ulleråkers Diariemärkt ”No. 33” överst. Ä.a. E II:16 härad, Uppsala län. Möjligen Gustaf Daniel von Heidenstam (1784–1850), fäktmästare vid 393 1835 Uppsala universitet Svar uppå Kongl. Landtbruks academiens Biogr. källa: SBL prisfråga. Angående bästa sättet, att bärga Ä.a. E II:15 säd och bevara den från förstörelse i fugtig väderlek. 4:o. [14] s. & vikt ritning. Häftad. 388 1834 Undertecknad ”Landtman”. Ä.a. E II:16 Prisfrågor och täflingsämnen som af Kongl. Landtbruks-akademien blifvit uppgifne år 394 1836 1834. 1. Hvilka af de hittills kända bergnings- [Beskrivningar på tre sädestorkar. Tävlings- sätt af säd, hafva företräde i afseende å möj- skrift.] Folio. [28] s. & 2 ritningar. Häftad. ligheten att med största säkerhet, oaktat en Handlingarna insända till Lantbruksakade- fuktig väderlek, bevara säden ifrån förskäm- mien av Västmanlands läns hushållningssäll- ning? [...]. 4:o. [4] s. Med en ritning i texten. skap. Beskriver en varmria uppfunnen av Ett ark. Ä.a. E II:16 inspektören Andræ Boqvist, en väderria samt en inrättning att torka tröskad säd av löjtnan- 389 1834 ten Carl Gust. Jack. Ä.a. E II:16 [Svar på Lantbruksakademiens prisfråga om konstruktion av varmria till sädestorkning.] 395 1836 4:o. [3] s. & ritning. Häftad. Försök att besvara Kongl. landtbruks acade- Anonymt svar på tyska, märkt ”N:5” överst. miens för år 1836 utsatte prisfråga: Hvilka Ä.a. E II:15 af de hittills kända bergningssätt af säd hafva företräde i afseende på möjligheten att störs- 390 1834 ta säkerhet, oaktadt en fuktig väderlek, be- WILLE, T. [Svar på Lantbruksakademiens vara säden ifrån förskämning? [Motto:] Ad prisfråga om konstruktion av varmria till sä- exemplum. Folio. [6] s. Häftad. Ä.a. E II:16 destorkning.] Folio. [30] s. Häftad. På tyska. Författaren var militär och bosatt i 396 1836 Neisse, Schlesien. SKOGMAN, C.J. Förslag till tork rior för otrös- Ä.a. E II:15 kad sädestorkning, användbare för större och 100 nr 397−405 handskriftsförteckning mindre jordbrukare. [Tävlingsskrift.] 4:o. 401 1840 [20] s. & vikt ritning. Häftad. ENANDER, (SAMUEL). Beskrifning öfver en Ä.a. E II:16 ladugård-byggnad af trä, uppförd vid egendomen Skuggan å Kongl. Djurgården. Folio. 397 1837 [9] s. & vikt ritning. Häftad. ESTENBERG, (PEHR). Till underdånig åtlyd- Bifogat är ett följebrev till Lantbruksakade- nad af hans kongl. höghet kron prinsens mien av J.W. Gerss. Samuel Enander (d. 1843), nådiga befallning [...]. [Redogörelse för en arkitekt vid överintendentämbetet. LLA 1838. sädesria uppförd av grosshandlaren Pehr Ä.a. E II:19 Nordwall på egendomen Stora Brevik på Li- dingön.] Folio. [4] s. 402 1840 En hänvisning görs i texten till ritningar, ROSÉN, (CARL GUSTAF). Nytt sätt att på tak- som dock inte finns med här. Pehr Estenberg tegelytor i lutande planer upplägga och tor- (1772–1848), professor och stadsbyggnadsmäs- ka säd. I Sverge, för åtta års tid, patenterad tare i Stockholm. Utgav en Beskrifning öfver uppfinning. Folio. [28] s. Häftad. en trösk-maschin (1800). Carl Gustaf Rosén (1805–1874), justitiarus i Biogr. källa: SBL Ä.a. E II:17 Vaxholm. Utgav Om flyttbara sågverk för djur- kraft (1854). 398 1837 Biogr. källa: Linnström Ä.a. E VIII a:3 PERSSON, LARS. [Svar på prisfråga rörande den bästa och minst kostsamma inrättning- 403 1846 en för att skyndsamt torka otröskad säd.] LILJEHORN, GUST. [Ritning och beskrifning Folio. [26] s. & 2 ritningar. Häftad. å en ko-ladugård upförd wid Frötuna sätes- Diariemärkt ”No. 4” överst. Författaren var gård i Nerike.] Folio. [4] s. & vikt ritning. I bosatt på gården Högebomåla, Sandsjö sock- lösa ark. en, Kronobergs län, och insände sitt förslag Diariemärkt ”No. 172”. Med Lantbruksaka- till hushållningsällskapet därstädes. Bifogat demiens utlåtande genom F. Blom och ett själva svaret är ett flertal handlingar till stöd följebrev. Ä.a. E II:25 för detsamma. Ä.a E II:17 404 1853 399 1837 STJERNSWÄRD, RUDOLF HODDER. [Teckning Prisskrifter för år 1837–38. Folio. [12] s. & 2 för ett tegelbruk, hvars ugn hufvudsakligen är ritningar. Häftad. construerad för brännande utaf drains.] 4:o. Prisskrifter från V. Fleetwood i Kalmar och [1] s. & 1 vikt ritning. I lösa ark. Kärstorp, inspektorn P. Olsson i Uddevalla Diariemärkt ”No. 42” överst. Rudolf Hodder och Wese säteri samt ett anonymt bidrag, Stjernswärd (1808–67), godsägare på Vittsköv- samlade under en rubrik. Samtliga rör bärg- le, Kristianstads län. S. var en föregångsman ning och torkning av säd. Fleetwood deltog i jordbrukstekniska frågor och stiftade bl.a. utom tävlan. Ä.a. E II:17 Orups lantbruksskola. LLA 1849. Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:31 400 1837 Utlåtande öfver de till Kongl. Landtbruks 405 1855 akademien inkomne täflings-skrifter, angå- BOHEMAN, CARL H. & STÅL, (CARL). [Re- ende uppfunne inrättningar, att torka och missyttrande från Lantbruksakademien förwara säd. Folio. [11] s. Häftad. angående en skrivelse från landshövdingen Tryckt i KSLAT 1837, s. 76–78. Ä.a. E II:17 i Mariestads län, herr Sandströmer, om C. 101 handskriftsförteckning nr 406−413

E. Löfvenskiölds insatser för att befrämja 410 1887 uppförandet av ändamålsenligt konstruera- Tävlingsskrifter 1887. Tävlan om pris för rit- de och inredda ladugårdar samt andra för ningar till ladugårdsbyggnader. Folio. Ca 80 s. landtmannaekonomien erforderliga byggna- I lösa ark. der.] Folio. [14] s. Häftad. Tävlingen anordnades av Lantbruksakade- Märkt ”Till No. 16” överst. Tryckt i KSLAT mien. Handlingarna utgörs bl.a. av delta- 1854, s. 177–190. garförteckningar och beskrivningar till de in- Ä.a. E II:33 komna bidragen med juryns kommentarer. I KSLAB:s planschsamling (skåp 2:10) återﬁnns 406 1862 några av de inkomna bidragen. Beskrifning å en tork-apparat för tröskad Ä.a. E VIII a:6 spanmål. Folio. [5] s. I lösa ark. Diariemärkt ”No. 197” överst. Med följebrev 411 1907 och ett yttrande om Muhrs torkinrättning för PERSON, ANDREW. Småbrukarhem. Resebe- samma ändamål. Apparaten konstruerades av rättelse. Folio. 15 bl. Maskinskrift. Med teck- Knut Styffe, A.H. Fock, Axel Odelberg och C. ningar i texten. Häftad och löst ilagd i grå- Juhlin Dannfelt. pappersomslag med tecknad titeletikett. Ä.a. E II:40 N.a. Ö 23:3

407 1862 412 1910 (MUHR.) Beskrifning å en tork-apparat för DAHLGREN, WILHELM. Granskning av täv- tröskad spanmål. Folio. 5 s. + [Yttrande av lingsskrifter rörande ventilation av kreaturs- Lantbruksakademien angående nämnda stallar. Folio. [18] s. Maskinskrift. Klammer- torkapparat.] Folio. 1 s. I lösa ark. häftad. Ä.a. E II:40 Johannes Wilhelm Dahlgren (1858–1949), ingenjör och värmetekniker. Innehade 1883– 408 1870, ca 1932 en egen konsulterande byrå i Stockholm LÖFVENSKJÖLD, CHARLES EMIL. Några för centralvärme-, ventilations-, vatten-, och ofullständiga uppgifter om landtbyggnads- avloppsanläggningar. konstens utveckling i Sverige under de sista Biogr. källa: SMOK Ä.a. E VIII a:9 trettio åren, på begäran meddelade. 4:o. 44 s. I lösa blad. 413 1910 Förvärvad 1995 från Antikvariat Åkarp i Lund. ERIKSSON, EMANUEL. Berättelse afgifven år Utkom i tryckt form i Mariestad 1871. 1910 [...] i egenskap af Löfvenskjöldsk sti- Biogr. notis, se nr 110 N.a. Ö 8:1 pendiat. Folio. VI, 20 bl. & bildmaterial i 8 kuvert. I lösa ark. 409 1870, ca Resan gjordes i syfte att studera ”det mindre LÖFVENSKJÖLD, CHARLES EMIL. Några ofull- lantbrukets byggnadsväsen i Sverige och Dan- ständiga ord om landtbyggnadskonstens ut- mark”. Bildmaterialet omfattar fotonegativ, veckling i landet under de sista 30 åren. Folio. tidningsurklipp, ritningar i litet format m.m. [84] s. I lösa ark. Per Arvid Emanuel Eriksson (1885–1965), f. i Förvärvad 1995 från Antikvariat Åkarp i Lund. Brunflo, Jämtlands län. Birka folk- och lant- Omfattar två utkast av samma text som nr 415 mannaskola 1904–06, praktik vid föräldrarnas med en personligt ställd inledning till A.W. jordbruk. Biträdande lärare vid Åsgårds skol- Edelswärd. koloni, Jämtlands län 1906–07. Agronomexa- Biogr. notis, se nr 110 N.a. Ö 8:1 men vid Ultuna 1909, praktik vid ritkontor 102 nr 414−421 handskriftsförteckning för lantmannabyggnader Uppsala 1909–10. 156 s. Klammerhäftad. Lärare vid Gästriklands folkhögskola, Storvik, Då detta förslag förordades av fackgranskaren 1910–11, stipendiat i byggnadslära vid Ultuna Wilhelm Dahlgren är det med all sannolikhet lantbruksinstitut 1911–12, bitr. lärare i bygg- författat av tävlingens vinnare, Per Emanuel nadsritning m.m. vid institutet samt lärare Ullberg. Ä.a. E VIII a:9 vid Ultuna lantbruksskola 1912–51 och spec. lärare i fältmätningslära vid Lantbrukshög- 419 1910 skolan 1932–50. Arbetade vid Jämtlands läns Ventilation af kreatursstallar. [Tävlings- museum 1913–32 och vid Statskolonisationen skrift.] Folio. 10 bl. & 6 ritningar. I lösa och tilläggsavvittringen i Norrland. Utgav blad. Ä.a. E VIII a:9 1919 småskrifterna Småbrukarens ekonomi- byggnader och Jordbrukarens bostad. 420 1910 Biogr. källa: SA Ä.a. E VIII a:9 (ÖSTERGREN, AUGUST.) Om ventilation af kreatursstallar. Täflingsskrift inlämnad till 414 1910 Kungl. Landtbruksakademien. Motto: Frisk Förslag till ventilation av kreatursstallar. luft – frisk kropp. Folio. 58 bl. & 2 ritningar Motto: Billigt med effekt. [Tävlingsskrift.] + figurer i separat kuvert. Maskinskrift. Häf- Folio. 16 bl. & 2 ritningar. Klammerhäftad. tad. Ä.a. E VIII a:9 Denna tävlingsskrift belönades 1911 med 250 kr av Lantbruksakademien. Utkom delvis om- 415 1910 arbetad i tryck 1913 med titeln: Ventilation af (JONSON, VIKTOR.) Om ventilation i krea- kreatursstallar. August Östergren (1874–1935), tursstallar. [Motto:] Frisk luft ett lifsvillkor. f. i Alunda socken, Uppsala län. Studier vid [Tävlingsskrift.] Folio. 56 s. Illustrerad. Ma- Ultuna lantbruksinstitut, utexaminerad 1897, skinskrift. Klotryggpärm. vid Alnarps mejeriinstitut 1897–98 och Stock- Denna tävlingsskrift belönades 1911 med 250 holms högskola, FK där 1914. Jordbruksförval- kr av Lantbruksakademien. Författaren utgav tare vid Forsbacka och Högbo bruk i Gästrik- 1912 en skrift med titeln: Om ventilation av land 1898–1905, jordbruks- och mejerikonsu- ladugårdar. lent hos Stockholms läns hushållningssällskap Biogr. notis, se nr 182 Ä.a. E VIII a:9 1905–10 samt statskonsulent för det mindre jordbruket 1910–20 och för egnahemsväsen- 416 1910 det 1920–26. Studieresor till bl.a. Danmark, Om ventilation af kreaturs stallar. Motto: Tyskland och Holland med understöd av Helsa – Lifsglädje! [Tävlingsskrift.] Folio. statsmedel 1907. Flera statliga uppdrag, bl.a. [11] s. & 4 ritningar och flödesskisser. Häf- ordf. i 1915 års jordbrukskassekommitté. Ordf. tad. Ä.a. E VIII a:9 i Sveriges lantbrukslärareförb. 1918–29, samt deltog i bildandet av Jordbrukareungdomens 417 1910 förbund 1918. Medverkade i dags- och fack- [Om ventilation i kreatursstallar. Signerad: press samt utgav ett flertal arbeten rörande ABVZV. Tävlingsskrift.] Folio. 4 s. & 1 lös jordbruket och dess ekonomi. ritning. Ett ark. Ä.a. E VIII a:9 Biogr. källa: SMOK Ä.a. E VIII a:9

418 1910 421 1920 (ULLBERG, PER EMANUEL.) Om ventilation SELANDER, E. Reseberättelse över studier av i djurstallar. [Signerad:] Simplex. [Motto:] lantgårdar i Danmark, Skåne och Kållands Hälsa och ekonomi. [Tävlingsskrift.] Folio. härad. Resan företagen medelst Löwen- 103 handskriftsförteckning nr 422−427 skiöldska resestipendiet tilldelat av Kungl. 4:o. 1 bl. Maskinskrift. + SCHÜCK, HERMAN. Lantbruksakademien. [24] s. Med inklistrade Fållnäs under medeltiden. 4:o. 8 bl. Maskin- fotograﬁer samt 16 lösa ritningar och teck- skrift. Lösa blad i fotokopia. ningar. Snörhäftad. Ä.a. E VIII a:10 N.a. Ö 5:2

422 1933 425 1942 LETTSTRÖM, (GUNNAR HENRIK). P.M. angå- Egnahemsstyrelsen; med utredning och ende ventilation av husdjursstallar. 4:o. 17 bl. förslag angående vattenförsörjning och av- Limhäftad i omslag. loppsförhållanden på landsbygden. Folio. Gunnar Henrik Lettström (1875–1939), kul- [4], 49, 32 bl. & tabeller, kartor, planscher. turtekniker och donator. Utexaminerad från Maskinskrift. Limhäftad. Tekniska högskolans fackskola för väg- och Förordet underskrivet av Erik Lindeberg, vattenbyggnadskonst 1897 och från Ultuna Yngve Ericsson och Ingmar Gullström. lantbruksinstitut 1899; lantmäteriexamen Arkivet Vinden 1900. Tjänstgjorde från sistnämnda år som lantbruksstipendiat och extra lantbruksing- enjör på flera olika platser, tf. lantbruksing- enjör i Värmlands län 1909, statens lantbruks- utlandet ingenjör i Kristianstads län 1911. Begärde 1915 avsked p.g.a. sjukdom och ägnade sig därefter 426 1834 åt lantbruk och skriftställarskap. Ägde 1916– DONAT, JOHANN WILHELM. Beschreibung 26 halva Gillberga gård i Sollentuna socken, der Darr- und Brand-Ofens nebst seiner Stockholms län. Utförde 1910–15 en mängd Behandlung. Folio. [12] s. Blått guldornerat kulturtekniska arbeten – torrläggningar, sjö- pappersband i saffianimitation. sänkningar, dikningar etc. Utgav bl.a. Väg- Undertecknad ”Rappin bei Dorpat am 18:e trummor och mindre broar (1909) och Om April, 1834". Ä.a. Ö I:4 åkerbevattning (1921). Donerade medel till bildandet av Lantbruksakademiens kultur- 427 1888 tekniska fond. LLA 1919. JACOBSON, CHARLES. [Reseberättelse från Biogr. källa: SMOK N.a. Ö 23:4 lantbruksutställningen i Frankfurt am Main 9–13 juni 1887.] Folio. [32] s. Med plan över 423 1934 utställningsområdet, fem byggnadsritningar HANSSON, HILDING. Studier rörande lant- och inklistrade bilder i texten. Grått klot- mannabyggnader. Till Kungl. Lantbruksaka- band. demien avgiven berättelse med anledning av Charles Jacobson (1846–1892), f. i Göteborg. en år 1934 som Löfvenskiöldsk stipendiat fö- Studier vid Uppsala universitet, elev vid Ul- retagen studieresa i södra och västra Sverige, tuna 1868, utexaminerad 1870. Lärare vid Jön- Danmark, England och Norge. Folio. 61 bl. köpings läns lantbruksskola på Johannisberg Maskinskrift. Med inklistrade fotografier i 1870–71 och kanslist och bibliotekarie vid texten och 24 ritningar. Klammerhäftad. I en Lantbruksakademien 1875–89. Registrator och pappmapp. Ä.a. E VIII a:12 kanslist hos Styrelsen över statens järnvägs- utbyggnad 1875–82, sekreterare i Ultunakom- 424 1939 mittén från 1867 samt revisor för Ultuna 1881 LINDSKOG, CARIN. Fållnäs ägare och bebyg- och 1882. Sekreterare hos Stockholms läns gelse. Stockholm, 1939. 4:o. 41 bl. Maskin- hushållningssällskap 1878–89. skrift. + TOLL, MAGNUS. Tillägg, mars 1993. Biogr. källa: U1932; JD Ä.a. E VIII a:6 104 nr 428−433 handskriftsförteckning

428 1903 Tekniska högskolan i Dresden. Elev vid ULLBERG, (PER EMANUEL). [Berättelse öfver Hammars säteri i Värmland och Granham- en af mig med understöd af Löfvenskiölds sti- mars gods i Uppland. Ordinarie elev vid Ul- pendium företagen studieresa.] Folio. [11] s. tuna 1905, utexaminerad 1907. Inspektor vid Häftad. Gammelruds säteri, Skaraborgs län, 1908–10. Följebrev, diariemärkt ”176” medhäftat. Re- Eget jordbruk i Söderbärke socken, Koppar- sans syfte var att ”i Norge, Finland och Norra bergs län, 1911–12. Tjänsteman vid Lantman- Sverige studera byggnadsväsendet på landet, naföreningarnas centralförening i Karlstad särskilt inom det mindre lantbruket”. Per 1913–15. Innehade från 1922 lantbruksteknisk Emanuel Ullberg (1866–1945), f. i Hälsingtu- byrå. Byggnadskonsulent hos Värmlands läns na socken, Hälsingland. Mogenhetsexamen i hushållningssällskap 1922–45. Publicerade ett Hudiksvall 1885, agronomexamen vid Ultuna mindre antal tekniska och historiska arbeten lantbruksinstitut 1889 och lantmäteriexamen rörande lantbruksbyggnader. 1890. Genomgick kurs för lantbruksingen- Biogr. källa: U1932; Torpe jörskompetens 1891; därefter praktik vid jord- Ä.a. E VIII a:11 bruk och verkstäder. Specialexamen i maskin- lära m.m. vid Tekniska högskolan 1895. Lant- 430 1926 mäteriauskultant i Norrbottens, Gävleborgs EKSTRÖM, ALVAR. [Berättelse över resa år och Kopparbergs län 1890–92. Anställd vid 1926 i Tyskland och Sverige för studier rö- Ultuna lantbruksinstitut från 1892, först som rande torkning av tröskad spannmål.] Folio. adjunkt i redskapslära, byggnadslära, fältmät- 37 bl. & tabeller. Med inklistrade illustrationer ning och ritning. Lektor där i husbyggnads- i texten. Snörhäftad i grått pappersomslag. lära och kulturteknik med fältmätning 1911, Resan gjordes med anslag ur Ch. E. Löfven- prof. i samma ämnen 1917. LLA 1930. Gjorde skiölds donationsfond. Ä.a. E VIII a:11 ett flertal studieresor, både inom Europa och till USA och Kanada. Led. av redskapsprov- 431 1931 ningsnämnden vid Ultuna 1897–99. Utgav ett [Ritningar och fotografier av ekonomibygg- flertal skrifter, bl.a. Svinhusbyggnader (1919) nader i Tyskland och Danmark.] Folio. 8 rit- och Jords torrläggning och bevattning (1934). ningar och 57 fotografier monterade på kar- Biogr. källa: U1932; SMOK Ä.a. E II:72 tong. I lösa blad. Ä.a. E II:113

429 1922 432 1947 RYSTEDT, FOLKE. [Berättelse över resa hösten SKJÖLDEBERG, (PER) G. Reseberättelse över 1922 till Tyskland och Schweiz för studier rö- Hollandsresa 1947. Folio. 12 bl. Maskinskrift. rande fodersilos.] Folio. 43 bl. Maskinskrift. Med inklistrade fotografier och ritningar. Tre Häftad. större vikta ritningar löst bifogade. Klammer- Ritningar utförda i samband med resan finns häftad i omslag. N.a. Ö 23:1 i KSLAB:s planschsamling (skåp 3:3). Resan gjordes i egenskap av Löfwenskiöldsk stipen- 433 1948 diat. Folke Fritiof Rystedt (1880–1966), f. i SKÖLDENBERG, (PER) G. Reseberättelse över Hammarby socken, Uppsala län. Praktik vid Danmarksresa 1947. Folio. 15, 8, 2 bl. & rit- mekaniska verkstäder, studier vid Tekniska ningar och uppklistrade fotografier. Klam- skolan i Stockholm; genomgick den s.k. Ma- merhäftad. I en grön pappmapp. skinyrkesskolan därstädes 1898–1901. Praktise- Tillsammans med Birger Larsson utgav för- rade senare som ritare vid Morgårdshammars fattaren Byggnadsrenovering på landsbygden mekaniska verkstad och studier vid Kungl. (1951). N.a. Ö 23:3 105 handskriftsförteckning nr 434−440

Maskiner och redskap Akademien, att på wissa deruti fastställde grunder, med engelsmannen Watson uprätta ett kontrakt, om anläggning och drifwande af en werkstad här i hufwudstaden, för till- sverige werkning af nya och förbättrade åkerbruks och slögderedskap af alla slag, ingår Kongl. 434 1813 Akademien med Watson följande afhand- STIERNSWÄRD, (CARL GEORG). Uti den fasta ling. Folio. [20] s. I lösa ark. öfvertygelse, att rätta och sanna grunden till Kontrakt mellan Lantbruksakademien och en stats uppkomst och trefnad, samt enskild Watson med bilagda kommentarer. Engels- wälmåga, voro en förbättrad landthushåll- mannen James Watson inkallades 1822 till ning [...]. Folio. [9] s. Häftad. Sverige av Lantbruksakademien för att förestå Brev med tillhörande tabell över produktion dess centralverkstad för tillverkning av lant- av lantbruksredskap vid Ängeltofta (här sta- bruksredskap. Efter utdragna och misslycka- vat Engeltofta), ställt till kronprins Karl Jo- de förhandlingar med Akademien om villko- han. Författaren beskriver i detta brev verk- ren för Watsons verksamhet i Stockholm reste samheten vid sin mönstergård Ängeltofta och han 1825 hem. Ä.a. E II:10 framför frågan om ett överlämnande av an- läggningen till staten, att disponeras av Lant- 438 1826 bruksakademien. CARLING, (OLOF). Om Brabantska plogen. Biogr. notis, se nr 95 Ä.a. E II:1 Folio. [4] s. Ett ark. Biogr. notis, se nr 190 Ä.a. E II:11 435 1814 Inventarium öfver de af framledne dompros- 439 1828 ten doctor Lostboms till Upsala academie Försök att besvara följande af Kongl. Landt- skänkte samlingar af modeller och natura- bruks academien i Stockholm utsatta pris- lier. Folio. [14] s. Häftad. fråga: Då tidigt vårbruk, eller åkerjordens Johan Lostbom (1732–1802), domprost i Upp- körning till vårsäde så bittida om våren som sala från 1790 till sin död. Hans samling av källossning och väderlek möjeligen tillåta, i lantbruksredskap finns numera hos Sveriges afsikt att förekomma eller minska den skade- lantbruksuniversitet, Uppsala. Ä.a. E II:2 liga verkan af en oftast längre fram på årsti- den inträffade torka [...]. 4:o. [12] s. Häftad. 436 1814 Den bifogade namnsedeln endast med latinsk Upgift af det bästa redskap, som på ett nöj- sentens: ”Usus est magister optimus.” Prisfrå- agtigt och bättre sätt än de hittils kända, gan rörde vilket redskap som var mest lämpat uppfyller ändamålet, antingen af nya dikens för det tidiga vårbruket. Bland de redskap anlägning, eller deras ränsning. Ett prisäm- som nämns återfinns den mecklenburgska ne af Kongl. Landtbruks academien utsatt kroken (haken) och den svenska dalplogen. till beswarande innom den 1 december 1814. Ä.a. E II:12 Folio. [11] s. Med teckningar. Häftad. Ä.a. E II:2 440 1829 Försök till besvarande af Kongl. Landtbruks 437 1825 academiens framstälde fråga: Då tidigt wår- Till följe af Kongl. Maj:ts nåfiga skrifwelser bruk eller åkerjordens körning till vårsäd så till dess Landtbruks akademie af den 18 fe- bittida om våren som källossning och veder- bruarii 1824 och februarii 1825, som ålägger lek möjligen tillåte [...]. Folio. [8] s. Häftad. 106 nr 441−448 handskriftsförteckning

Den bifogade namnsedeln endast med Leo- Diariemärkt ”No. 145” överst. Med följebrev poldcitat: ”På hafvet bygg, på klippan skör- och Lantbruksakademiens utlåtande (i folio). da...” Prisfrågan rörde vilket redskap som var Beskriver en såningsmaskin, en potatissätt- mest lämpat för det tidiga vårbruket. Bland ningsmaskin och en potatisupptagningsma- de redskap som nämns återﬁnns den meck- skin; alla tre inlämnade som modeller till lenburgska kroken (haken) och den svenska Lantbruksakademien. Författaren/uppﬁnna- dalplogen. Ä.a. E II:13 ren var fanjunkare och bosatt i Ljungatorp utanför Skara. Under sitt besök i Stockholm 441 1838 bodde han i ”Didrichs Ficks gränd no. 3, 2 GRIPENBERG, ODERT. Promemoria. [Be- trappor upp”. Ä.a. E II:32 skrivning av fördelarna med en av författa- ren uppfunnen såningsmaskin.] Folio. [2] s. 446 1860-tal? + Lantbruks-afdelningens [hos Lantbruksa- PETTERSSON, A.P. A.P. Petterssons patente- kademien] utlåtande. Folio. [6] s. Häftad. rade rens-machin för spannemål. 8:o. [7] s. Odert Henrik Gripenberg (1788–1848), f. i & 1 maskinritning. Häftad. Finland, löjtnant vid svenska fältmätnings- ”Tillwerkad vid Nyqvarns mekaniska verk- kåren; senare pedagog. Utgav Veckoblad för stad.” Ä.a. Ö I:8 uppfostran och undervisning (1834–35). Biogr. källa: Linnström Ä.a. E II:17 447 1897 NISBETH, (CARL GUSTAF MATHIAS). Huru 442 1841 har tillverkningen af landtbruksredskap och [Handlingar rörande en plog tillverkad maskiner under sednaste tiden utvecklats i av Pehr Göran Jansson i Sörby, Kräklinge vårt land? Folio. [64] s. Med tabeller i texten socken, Örebro län.] Folio. [5] s. & ritning. och ett stort antal inklistrade diagram. Ljus- Häftad. blått omslag med titeletikett framtill. Märkt ”No. 131” överst. Ä.a. E II:20 Ä.a. E II:76

443 1847 448 1920 GRIPENBERG, ODERT. Gripenbergska sånings- ADELSKÖLD, (KARL-FREDRIK). Erfarenheter maskinen. Folio. [2] s. I lösa ark. rörande motorplöjning. Anförande vid K. Diariemärkt ”No. 203” överst. Med två föl- Landtbruksakademiens sammankomst den jebrev. 17 maj 1920. A4. 7 bl. Maskinskrift. Limhäf- Biogr. notis, se nr 441 Ä.a. E II:26 tad i omslag. Avskrift av förkommet original i Statens ma- 444 1852 skinprovningars arkiv i Alnarp. Karl-Fredrik LOWÉN, P.A. [Beskrivningar på en maskin för Theodor Adelsköld (1880–1969), f. i St. Lundby, torv och mossas förbränning samt en s.k. Älvsborgs län. Mogenhetsexamen 1899, prak- åkerkrok.] 4:o. [9] s. & 4 ritningar. I lösa ark. tik vid faderns gård Vallstanäs, Stockholms län Diariemärkt ”No. 56” överst. Torvbrännings- och Alnarps mejeriinstitut Agronomexamen maskinen kunde efter modiﬁeringar även an- Ultuna 1903, assistent vid hushållningssällska- vändas för att ”sveda och bränna vegetabilisk pens centralanstalt för fältförsök, Väsby, 1903– jord”. Ä.a. E II:30 06, sekreterare i styrelsen för Maskin- och red- skapsprovningsanstalten samt sekreterare vid 445 1854 Provningsanstalten i Ultuna 1905–12, extra ZELLÉN, O. [Beskrivningar på tre åkerbruks- lärare i agronomi vid Skogsinstitutet 1906–13, redskap.] 4:o. [5] s. I lösa ark. extra lärare i fältmätning, avvägning och rit- 107 handskriftsförteckning nr 449−456 ning vid Ultuna lantbruksskola 1907–10, extra Diariemärkt ”No. 1” överst. På tyska. Med lärare i jordbrukslära m.m. vid kulturtekniska följebrev och översättning/utlåtande (i folio) kursen för lantmätare 1910–12, föreståndare från Lantbruksakademien. Författaren var för Statens maskinprovningar 1913–45. LLA baron och bosatt i Papenhof vid Libau, Kur- 1920. Utgav bl.a. Moderna traktorredskap för land i nuvarande Lettland. Ä.a. E II:31 jordbearbetning (1929). Biogr. källa: U1932; SA N.a. Ö 453 1918 JOHANSSON, SV. [Berättelse från en resa i 449 1938 Tyskland för studier av lantbruksmaskin- Betänkande med förslag rörande omorga- teknik.] Folio. 24 bl. + bilagor (studieintyg, nisationen av statens maskin- och redskaps- ritningar). Maskinskrift. Häftad. provningsanstalter m.m. Avgivet den 26 juli Ä.a. E II:98 1938 av inom jordbruksdepartementet tillkallade utredningsmän. Folio. [1], 151, [1] bl. 454 1950 Maskinskrift. Grönt klotband. SCHACHT, H. ROSENSTAND. Beretning om Förordet undertecknat Emil Gustafson, Hjal- studierejse til U.S.A. sommeren 1950. Folio. mar Nilsson och Ragnar Odhnoff. 36 bl. & uppklistrade fotograﬁer, ritningar, Arkivet Vinden tidskriftsartikel. Maskinskrift. Nyare omslag. Författaren utgav även: Landbrugsmaskinlære 450 1948 i U.S.A. Rapport fra en studierejse i U.S.A. i 1950 Utredning med förslag angående utbildning (Köpenhamn 1951). (Teknisk bistand under för skötsel av jordbruksmaskiner, avgiven av Marshallplanen. TA 38–08.) Detta är enligt det Lantbruksstyrelsen den 4 oktober 1946. Fo- Kongelige bibliotek ett ”duplikat” och möjli- lio. III, 89 bl. Maskinskrift. Limhäftad. gen rör det sig om samma arbete. Förordet underskrivet H. Sylvan och Arne P: N.a. Ö 23:3 son Arnegren. Arkivet Vinden utlandet Husdjur 451 1844 HÖLBLING, (JOHANN EVANGELICUS). [Be- skrivning av ett åkerbruksredskap, ”die Rei- sverige hen-Egge”.] 4:o. [4] s. & 2 litograferade planscher. Tre lösa ark. 455 1700-tal Diariemärkt ”No. 111” överst. I tryck utgav Beskrifning och underrättelse om de säkras- författaren Die Reihen-Egge, ein sehr einfaches te kännemärken på hästars ålder. 4:o. [31] s. und höchst wirksames Lockerungs-Ackerwerk- Tagen ur band. N.a. Ö 5:1 zeug bey dem Baue und der Bearbeitung von Kartoffeln, Rünkelrüben Weisskraut, Kukrutz 456 1814 (etc.) (Wien 1842). Ä.a. E II:23 NORDENSKJÖLD, (OTTO HINDRIC). Berät- telse om stallfodring med potates och halm 452 1853 samt färskt foder från den 13 maj till d. 9 FÖLKERSAHM, L. [Beskrivningar på en trösk- october uppå måssjord, uti Calmare län och maskin och en skördemaskin.] 4:o. [4] s. & 1 Misterhults socken. 4:o. [13] s. Häftad. ritning. I lösa ark. Biogr. notis, se nr 238 Ä.a. E II:3 108 nr 457−464 handskriftsförteckning

457 1815 öfverskottet bereda nya ämnen till export. (RUTENSPARRE, BRITA MARIA.) Anteckningar Folio. 115 s. Häftad. under sommar stallfodring år 1815. Folio. [4] s. Märkt ”No 4” överst. Författaren enligt bi- + Anmärkningar vid bifogade anteckningar fogad namnsedel. Mellring var fältprost med under sommar stallfodring. Folio. [2] s. & adress Strängnäs och Plångsta. Ä.a. E II:6 tabell. Tre ark. Tryckt i KSLAT 1816, I, s. 148–157. Författaren 461 1818 var född Hjerta och gift med Johan Lorentz [Svar på Lantbruksakademiens prisfråga:] Rutensparre (se nr 649). Ä.a. E II:4 Genom hvilka medel skall fäderneslandet af inhemska tilgångar kunna, ej blott upfylla 458 1817 behofvet af ladugårds afkastningar, utan och Tankar om medlen till svenska ladugårds- möjligen af öfverskottet bereda nya ämnen afkastningens förökande. Svar på Kongl. för export. Folio. [40] s. Häftad. Landtbruks academiens fråga. Valspråk: Sö- Märkt ”No 3” överst. Inleds med ett Vergili- ker stadsens bästa. 4:o. [20] s. Häftad. uscitat. Ä.a. E II:6 Ä.a. E II:5 462 1818 459 1818 Försök att besvara det af Kongl. Landtbruks (GESTRICH, JONAS.) Til svar på Kongl. academien utsatta theoretiska prisämne: Då Landtbruks academiens framstälda fråga, riket nu är i behof af främmande ladugårds ”genom hvilka medel skal fäderneslandet af afkastningar, ehuru boskaps afveln synes inhemska tilgångar kunna, ej blott upfylla vara en af dess mäst naturenliga näringar, behofvet af ladugårds afkastningar, utan och frågas: Genom hvilka medel skall fädernes- möjligen af öfverskottet bereda nya ämnen landet af inhämska tilgångar kunna, ej blott för export”, är detta försök ämnat [...]. 4:o. upfylla detta behof, utan ock möjligen af öf- 76, [5] s. Häftad. verskottet bereda nya ämnen för export. 4:o. Märkt ”No 2” överst. Författarnamn enligt bi- [20] s. Häftad. fogad namnsedel. Jonas Gestrich (1756–1834), Märkt ”No 5” överst. Ä.a. E II:6 läkare och lanthushållare. Regementsläkare 1782–1822, överfältläkares titel 1816, publicera- 463 1822 de enstaka inlägg i lantbruksfrågor, innehade Undersökning för jämförelsen, ”emellan de Västerhus på Frösön, ledamot av Jämtlands finulliga eller spanska, och grofulliga får af- läns hushållningssällskaps förvaltningskom- velns afkastningar”, i anledning af Kungl. mitté 1817–19, sällskapets vice ordförande Landtbruks academiens förnyade pris fråga 1819–21 Korresponderande LLA 1814; erhöll derom. 4:o. 32 s. & 2 tabeller. Häftad. 1813 Akademiens silvermedalj för märgling, Ä.a. E II:7 1817 liten guldmedalj för sommarstallfodring och 1821 silvermedalj för jordförbättring. 464 1838 Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:6 POPPIUS, GABRIEL & PETRI, BERNHARD. [Om Merinofår.] Folio. [8] s. & tryckt artikel. I 460 1818 lösa ark. (MELLRING, JOHAN GUSTAF.) Svar på Kongl. Den av Petri författade delen på tyska, vilken Landtbruks academiens fråga: Genom hvil- sammanfattas på svenska. Även den tryckta ka medel skall fäderneslandet af inhemska artikeln – av Petri – på tyska. Gabriel Poppius tilgångar kunna, ej blott upfylla behofvet af (1769–1856), jurist, statsråd och lanthushållare. ladugårds afkastningar, utan och möjligen af Häradshövding 1799, lagmans titel 1801, leda- 109 handskriftsförteckning nr 465−473 mot av Rikets ärenders allmänna beredning Diariemärkt ”No. 211b” överst. Författaren 1805–09, justitieråd 1809–26, president i Kom- var lärare vid Alnarps lantbruksinstitut. merskollegium 1826–38, statsråd 1833–36, ägde Ä.a. E II:51 1808–09 del i gården Saltarö, Värmdö socken, från 1809 säteriet Morsta, Össebygarns sock- 469 1887 en, och från 1818 herrgården Kevinge och från Försök med sillmjöl som kreaturs foder un- 1834 hela egendomen, Danderyds socken, der sommaren. 4:o. [16] s. Med tabeller. Häf- Stockholms län. LPS 1817, LVA 1827, LLA 1817, tad. dess direktör 1838–56. Bernhard Petri (1767– Med följebrev från utrikesdepartmentet, dia- 1853), tysk agronom; utgav ett flertal arbeten riemärkt ”490”. Ä.a. E II:66 om fårskötsel. På svenska utkom Om fårens sjukdomar och botemedlen för desamma (1830). 470 1887 Biogr. källa: Edling; Linnström; SBL; SMOK GEIJER, AXEL. Om försök öfver svingödning. Ä.a. E II:17 Anförande vid Landtbruks Akademiens sammankomst den 21 november 1887. Folio. [10] 465 1842 s. I lösa ark. Om holländerierna. Folio. Ca 40 s. Häftade Tryckt i KSLAT 1887, s. 373–376. Ä.a. E II:67 och lösa ark. Handlingar, samlade av Lantbruksakademien, 471 1906 rörande inrättandet av stamholländerier i TORSELL, BENGT. Utlåtande rörande till Sverige. På svenska och franska. Akademiens Kungl. Landtbruksakademien inlämnade tä- utlåtande i frågan trycktes i KSLAT 1842, s. flingsskrifter, behandlande: ”Nötboskapens 52–70. Ä.a. E II:21 rationella utfodring och vård.” Folio. [8] s. Häftad. 466 1845 Diariemärkt ”376” överst. Under samma num- Handlingar rörande inrättandet af stamhol- mer återfinns även utlåtanden av H. Juhlin länderier. Folio. Ca 40 s. Häftad. Ä.a. E II:24 Dannfelt (8 s.) och Ivar Lindström (10 s.). Ä.a. E II:85 467 1850 [Handlingar rörande utarbetandet av en] 472 1906 allmän lag till försäkringsbolag mot förlus- [Utlåtanden angående prisskrifter i ämnet: ter på husdjurs död [och om att] hos Kongl. ”Kortfattad handledning i nötboskapens Maj:t göra en underdånig framställning om rationella utfodring.”] Folio. [32] s. Häftade behofvet af och anslag till agrikultur-kemis- och lösa ark. ters anställande på flera orter i riket [...]. Fo- Diariemärkt ”48” överst. Utlåtanden av H. lio. [36] s. Häftade och lösa ark. Juhlin Dannfelt, Ivar Lindström och Bengt Diariemärkt ”No. 22 & 23”. Ä.a. E II:29 Torsell. Ä.a. E II:85

468a 1852 473 1906? FÅHRÆUS, H.? Berättelse från cheviots schä- (NANNESON, LUDVIG.) Nötkreaturens rätt- ferierne i Götheborg och Bohus län år 1852. ta utfodring och vård. [Tävlingsskrift.] Af Folio. [8] s. Häftad. Ä.a. E II:50 Agricola. Folio. 99 bl. Snörhäftad. Författaren belönades 1906 med 500 kr av 468b 1873 Lantbruksakademien för detta arbete. Per PEHRSSON, OLOF. Om hästkulturen i Nor- Ludvig Nanneson (1881–1963), f. i Harplinge, mandiet. Folio. [21] s. Häftad. Hallands län. Efter kurser på Hallands folk- 110 nr 474−476 handskriftsförteckning högskola och lantmannaskola på Katrineberg 14, Önnestads lantmannaskola 1918–19, Önne- 1899–1901 elev vid Alnarp; utexaminerad 1903. stads övre avdelning 1922–24. Praktik vid fa- Lärare vid Skaraborgs läns folkhögskola 1903– derns jordbruk. Bokhållare vid Hannaskogs 07, extra lärare vid Malmöhus läns folkhög- gård, Kristianstads län 1919–22, kontrollassi- skola på Hvilan, Åkarp, 1907–08, förste lärare stent vid Kvidinge-Sånna kontrollförening där 1908–14 och föreståndare 1914–17. Först 1923. Agronomexamen vid Alnarp 1926. Stu- medredaktör och senare även ansvarig utgi- dier vid Institutet för husdjursförädling vid vare för Lantmannen 1918–34. föreståndare för Centralanstaltens husdjursavdelning i Stock- driftsbyrån hos Sveriges allmänna lantbruks- holm samt vid Centralanstaltens försökssta- sällskap (från 1940 Sveriges lantbruksförbund) tion i Hallsberg 1933. Lärare vid Stora Se- 1917–46. Från 1928 tf. prof. i lantbrukseko- gerstads lantmannaskola samt föreståndare nomi med handelslära (senare marknadslära) för skolans demonstrationsjordbruk 1926–34, vid Ultuna lantbruksinstitut Ordinarie prof. egnahemskonsulent och sekreterare vid Kristi- i samma ämne vid den nybildade Lantbruks- anstads läns hushållningssällskaps egnahems- högskolan 1933. Flera utrednings- och styrel- nämnd 1934–40, egnahemsdirektör vid egna- seuppdrag, bl.a. ensamutredare av jordbrukets hemsnämnden i Kristianstads län 1940–48, produktionskostnader 1919–23. Utgav bl.a. lantbruksdirektör vid lantbruksnämnden i Jordbruksekonomi för de lägre lantbrukslärover- Kristianstads län från 1948. ken och för självstudium (1924, nya uppl. 1930, Biogr. källa: A1935; SA Ä.a. E VIII a:12 1936 och 1941). LLA 1921, HLLA 1941. Biogr. källa: SBL; SMOK; U1932 476 1934 Ä.a. E VIII a:15 (NOTINI, GÖSTA.) Rationella metoder för be- kämpande av flugor i husdjursstallar. Täv- 474 1920 lingsskrift av Musca. Folio. 65, 8 bl. Maskin- [Tävlingsskrifter på temat: Huru böra bar- skrift. Med 7 blyertsteckningar uppklistrade nens intresse för husdjursskötsel kunna på kartong. I lösa blad. väckas?] Folio & 4:o. Ca 50 s. Maskinskrift Teckningarna, som är utförda av författaren och handskrift. Häftade och lösa ark. själv, föreställer flugor, larver, puppor och Diariemärkt ”193” upptill. Fyra tävlings- ägg. Tävlingen utlystes efter det att Akade- skrifter samt yttrande över dessa av Statens mien anvisat ett belopp om högst 1 500 kr odlingskommitté. Författare angivna via bi- ur M.J. Guillaumes fond till ”utarbetande av fogade namnsedlar för tre av skrifterna: agro- en skrift angående rationella metoder – även nomen Bror Wallin, konsulent hos Sv. betes- förebyggande – för utrotande av flugor i hus- och vallföreningen (Uppsala), Carl Bennet, djursstallar”. Ytterligare fyra bidrag skall ha Vasatorp, Helsingborg och L.E. Björkman, inkommit – inget av dessa har dock återfun- Borås. Ä.a. E II:99 nits i arkivet. Carl Gösta Notini (1908–1964), f. i Stockholm. Studier vid Stockholms hög- 475 1934 skola, FD 1948 på ett arbete om grävlingen; CARLSSON, NILS. Berättelse över studieresa docent där samma år. 1937–43 förste assistent i Sverige och Tyskland för studier rörande vid Statens växtskyddsanstalt; sistnämnda år nötkreaturs- och svinskötsel. Folio. 22 bl. speciallärare och 1945 laborator i skogszoologi Maskinskrift. Med fotografier monterade i med jaktvård vid Skogshögskolan samt före- texten. Snörhäftad. ståndare för dess avdelning för skogszoologi. Resan gjordes med Letterstedtska stipendiet. Ledde från 1940 även Svenska jägarförbundets Nils Carlsson (1894–19??), f. i Österslöv, Kris- viltundersökningar och utgav en rad arbeten tianstads län. Önnestads folkhögskola 1913– inom sina ämnen, bl.a. Om harens biologi 111 handskriftsförteckning nr 477−483

(1940) och Den grå kråkan (1943). Huvudre- Häftad. daktör för Svenskt jaktlexikon (1947). Enligt uppgift i textens början är detta en Biogr. källa: SMOK Ä.a. EII:119 översättning ur Augsburger Allgemeine Zei- tung den 1 december 1847. 477 1934 Ä.a. E II:27 WALLENTIN, BROR. [Reseberättelse från resa i Sverige och studium av fjällrasen i Norr- 481 1860 bottens län.] Folio. 37 bl. Maskinskrift. Med LILLJEBJÖRN, F. [Berättelse över resa i Tysk- inklistrade fotografier. Klammerhäftad. land för studier av biskötsel.] Folio. [132] s. Resan gjordes med Letterstedska resestipendi- Häftad med omslag. et. Bror Carl Vilhelm Wallentin (1903–1988), f. Lantbruksakademien utdelade 1859 ett sti- i Fjellbacka, Göteborgs och Bohus län. Agro- pendium till Lilljebjörn för att denne skulle nomexamen Alnarp 1927, konsulentkurs vid kunna studera de för biodlingen revolutione- Alnarp 1931, studieresa i Tyskland 1932. An- rande metoder som den tyske prästen Johann ställd vid Skånska lantbruksskola Dala 1927– Dzierzon (1811–1906) utvecklade i Karlsmarkt 31, förvaltningsassistent vid Alnarps egendom i Schlesien. 1928 och 1930, lärare vid Ålsta folkhögskola Biogr. källa: JD Ä.a. E VIII a:2 1931–33, vid Strängnäs lantmannaskola 1933– 42, vik. föreståndare vid Hall lantmannaskola 482 1863 Katrineberg 1942–45, ordinarie föreståndare HOFMAN-BANG, (LOUISCHE). [Berättelse vid d:o 1945–47, rektor vid Plönninge lant- från en resa i Frankrike och Tyskland för mannaskola från 1947. studier av fåravel och boskapsskötsel.] Folio. Biogr. källa: SA Ä.a. E VIII a:12 [37] s. Med några teckningar i marginalerna. Häftad. 478 1936 Diariemärkt ”No. 185” överst. Tryckt i KSLAT Betänkande med förslag till lag med sär- 1863, I, s. 69–90. Peter Ulrik Louische Hofman- skilda bestämmelser om kreatursköp avgivet Bang (1814–1873), f. i Danmark på Hofmans- den 3 november 1936 av medicinalstyrelsen gave, Fyn. Genomgick en kurs på Degeberg och lantbruksstyrelsen. Folio. 89 bl. Maskin- och blev 1842 statlig undervisare i fårskötsel skrift. Grönt klotband. Arkivet Vinden i Sverige efter sin bror, Niels Erik Hofman- Bang. 479 1941 Biogr. källa: JD Ä.a. E II:41 Betänkande med förslag till åtgärder för be- främjande utav en ökad inhemsk produktion 483 1864 av ull avgivet den 14 mars 1941 till Statens LINDQVIST, (CARL ADOLF). [Anteckningar industrikommission av Ullproduktionsutred- rörande husdjursskötseln och landtbruks- ningen. Folio. [2], 142 bl. Maskinskrift. Grönt läroverken i Danmark, Tyskland, Frankrike klotband. och Belgien.] Folio. 76 s. Häftad. Förordet underskrivet av C.G. Lundberg, B. Tryckt i KSLAT, 1864, s. 1-12. Carl Adolf Lind- Eklundh och K.F. Svärdström. qvist (1830–1904), f. i Stockholm och utexa- Arkivet Vinden minerad från Veterinärinrättningen därstädes 1851. Veterinär vid Lövstaverken i Uppland utlandet samma år, länsveterinär i Jönköpings län 1854, lärare i zoologi, husdjursskötsel och veterinär- 480 1848 vetenskap vid Ultuna lantbruksinstitut 1861. Om ull-production i Australien. Folio. [6] s. Tf. professor 1872, professor i patologi och 112 nr 484−490 handskriftsförteckning terapi 1877–95, föreståndare för inst. 1887–95. 487 1871 Led. av 1874 års kommitté för veterinärun- HOFMAN-BANG, THOMAS. Redogörelse öfver dervisningens ordnande, adjungerad led. och werkställd resa till continenten. Folio. 40 s. föredragande av veterinärärenden i Medici- Häftad. nalstyrelsen 1894–97; anlitad vid utredning av Resan gick till Tyskland för studier av fårsköt- bl.a. statliga åtgärder mot rots bland hästar, sel och ullkännedom. Thomas Hofman-Bang koppor hos får och svinpest. LLA 1883. Ge- övertog 1874 tjänsten som statlig undervisare nomförde flera veterinärmedicinska studiere- i fårskötseln från sin farbror Louische Hof- sor utomlands och publicerade ett stort antal man-Bang. arbeten i form av artiklar och monografier, Biogr. källa: JD Ä.a. E II:50 bl.a. Husdjursskötselns hufvudgrunder (1866), Minnesbok för veterinärer i tjänst (1870) och 488 1873 Hjelpreda vid den första behandlingen av hus- PEHRSSON, OLOF. Anteckningar under en djurens allmännaste sjukdomar (1871). resa, företagen med understöd af allmänna Biogr. källa: SMOK; SBL Ä.a. E II:42 medel maj-augusti 1868 till Tyskland, Frank- rike, England och Holland, för att i dessa 484 1866 länder taga kännedom om husdjurs-skötseln NATHHORST, ALFRED. Om korthorns boska- hvad dermed eger sammanhang. Folio. [26] s. pen. Folio. [59] s. Häftad. Häftad. Om en studieresa i England och Skottland. Diariemärkt ”No. 211a” överst. Författaren var Herman Alfred Nathhorst (1822–?), f. i Små- lärare vid Ultuna lantbruksinstitut. land, statsagronom. Statlig undervisare i lin- Ä.a. E II:51 odling och -beredning 1850–63 och i boskaps- skötsel och mejerihushållning 1859–88. Publi- 489 1873 cerade flera mindre arbeten på lantbruksom- SEGERSTRÖM, (AXEL). Reseberättelse för 1873. rådet, t.ex. Om nötboskaps skötsel (1884). Åtföljes av två planscher. Folio. 23 s. I lösa Ä.a. E II:44 ark. Diariemärkt ”394” överst. Resan gick till 485 1866 Tyskland, Österrike och Danmark. De plan- WIMMERSTEDT, L.G. Berättelse [från en resa scher som hänvisas till i rubriken saknas här. till Tyskland för studier i fårskötseln] in- Carl Jonas Axel Segerström (1835–1902), f. i lemnad till Kongl. Landtbruks akademien i Malmöhus län. Studentexamen i Lund 1856, maj 1866. Folio. [52] s. & 4 fotografier upp- därefter studier vid universitet därstädes och klistrade på kartong och löst bilagda i kuvert. sedan vid Uppsala universitet 1861–67. Utexa- Häftad. minerad från Veterinärinrättningen i Stock- Studierna gjordes vid godset Hundisburg nära holm 1861, tf. länsdjurläkare i Norrbotten Magdeburg. Ä.a. E II:44 1860–61 och därefter i Uppsala län. Lärare vid Ultuna lantbruksinstitut i veterinäranatomi 486 1867 och fysiologi 1868–92. GERK, F. Anteckningar rörande landthushåll- Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:52 ningen, förnämligast boskaps- och mejeri- skötseln, i Danmark, Tyskland, Nederlän- 490 1877 derna, Frankrike, England och Skottland ÅKERHIELM, MAURITZ. [Berättelse från en under en resa i nämnda länder år 1867. Folio. resa i England och Skottland i ändamål att 65 s. & 3 lösa ritningar. Blått pappersband. studera dessa länders nötkreatursskötsel, ra- Ä.a. E VIII a:3 ser m.m.] Folio. [27] s. Häftad. 113 handskriftsförteckning nr 491−496

Diariemärkt ”No. 309” överst. Tryckt med ti- 1881–82, länsagronom i Uppsala län 1882–85, teln ”Anteckningar under en resa i Skottland sekreterare hos Uppsala läns hushållningssäll- och England” i KSLAT 1871, II, s. 271–287. Lars skap 1894–1923, skattmästare 1902–23. Wilhelm Mauritz Åkerhielm (1838–1905), f. i Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:59 Mo socken, Hälsingland. Studier vid Uppsala universitet 1859, kameralexamen 1860. Ordi- 493 1881 narie elev vid Ultuna lantbruksinstitut 1863, LING-VERMÉRUS, RICHARD. Resebeskrifning utexaminerad 1865. 1:e lärare vid enskilda lant- öfver ladugårdsskötseln, mejerihushållning- bruksskolan vid Borgholms kungsgård 1865– en och svinafveln i Danmark och Slesvig. 67 och vid statens lantbruksskola därstädes Folio. [30] s. Häftad. 1867–71. Lärare vid Ultuna lantbruksinstitut i Diariemärkt ”311” överst. Ä.a. E II:60 husdjursskötsel, jordbrukslära 1871–83, i hus- djursskötsel och mejerihushållning 1883–92. 494 1883 Lektor i husdjurslära därstädes från 1892. HOFMAN-BANG, (THOMAS). [Berättelse från Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:55 resa år 1882 i England och Skottland för studium av nötkreaturs- och fårskötsel.] 4:o. 60 s. 491 1878 Grönt klotband. LINDQVIST, (CARL ADOLF). Rese-berättelse Tryckt i KSLAT 1883, s. 193–217. Thomas Hof- [från en resa med syftet att vid den interna- man-Bang övertog 1874 tjänsten som stat- tionella kreatursutställningen i Paris inneva- lig undervisare i fårskötseln från sin farbror rande år taga kännedom om de kreatursraser Louische Hofman-Bang. som der kunde förekomma och att taga kän- Biogr. källa: JD Ä.a. E VIII a:4 nedom om veterinärläroverken i Paris och London samt anställa iakttagelser rörande 495 1887 husdjursskötseln i England.] Folio. 44 s. NORDLING, ERNST. Reseberättelse. Folio. 34 s. Häftad. & litograferad karta med handritade marke- Diariemärkt ”588” överst. I KSLAT 1879, s. ringar. Häftad. 116–121, trycktes en uppsats ”Om marknads- Med följebrev, diariemärkt ”872” överst. Re- platserna för försäljning af husdjur i Paris och san gick till Danmark, Storbritannien och London samt om omnibusbolagen i dessa stä- Nederländerna för studier av nötkreaturs- der”. skötsel och mejerihantering. Ernst Nordling Biogr. notis, se nr 483 Ä.a. E II:56 (1861–19??), f. i Uppsala. Studier vid Uppsala universitet 1879–81, elev vid mejeri i Danmark 492 1881 1881. Utexaminerad från Ultuna 1884, studier BJÖRK, (CARL). Anteckningar i husdjurssköt- i mejerikemi vid Uppsala universitet 1884–85. sel och mejerihantering under en studieresa Ex. vid Ultuna högre mejeriskola 1886, tf. me- genom Danmark, Holland och Schweiz. Fo- jeriinspektör i Uppsala län 1885. Innehade sill- lio. 52 s. I lösa blad. rökeri i Göteborg 1891 och var reseagent för Diariemärkt ”344” överst. Carl Björk (1852– maskinfirman C. Jacobsen & c:o 1892. Arbe- 1926), f. i Björklinge socken, Uppsala län. Stu- tade även för A.-B. Radiator och vistades flera dentexamen i Uppsala 1871. Elev vid Klastorp år i USA. i Södermanland 1874–75. Frielev vid Ultuna Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:67 lantbruksinstitut 1875, utexaminerad 1877. Underlärare vid Såtenäs lantbruksskola 1877– 496 1889 78, bokhållare vid Sävja, Uppsala län, 1878–81, ARENANDER, (ERIC OSCAR). Rese-iakttagel- tf. föreståndare för Stenby lantbruksskola ser om Holland och den holländska boska- 114 nr 497−500 handskriftsförteckning pen. 4:o. 41 s. + Kunna nötkreaturen af kol- goner 1920 och regementsveterinär vid Skån- hydraterna i fodret bilda fett? 4:o. [8] s. Med ska dragonregementet 1923. Transport som två planscher och några teckningar i texten. bataljonsveterinär vid Göta artilleriregemen- Häftad. te 1924 och till Fortifikationen i Stockholm Det andra arbetet löst bifogat. Erik Oscar Are- 1927. nander (1862–1925), f. i Vårfrukyrka socken, Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:10 Uppsala län. Agronom Ultuna, utexaminerad 1885. Lärare vid olika lantbruksskolor från 499 1917 1885, bl.a. förste lärare vid Bjärka-Säby lant- KULLGREN, CARL & MÅRTENSSON, KARL G. bruksskola 1887–93. Studier i Halle, Tyskland, & NANNESON, LUDVIG. Om fodermedel. 1893–96; blev där FD. Länsagronom i Väs- Reseberättelse från en studieresa i Tyskland ternorrland 1898–1905, lektor i husdjurslära under hösten 1917. Folio. 47 bl. & ritningar. Ultuna 1905, professor 1918. Genomförde en Maskinskrift. Klammerhäftad. mängd resor i Europa, LLA 1911. Intresserade Om framställning av kraftfoder i Tyskland. sig särskilt för husdjursskötseln, och då sär- Resan var en del av arbetet i 1917 års foderme- skilt de inhemska nötboskapsraserna. Utgav delskommitté. Carl Fredrik Kullgren (1873– bl.a. Linodlingsboken (1910) och Fjällrasen, 1955), f. i Uddevalla, docent i kemi vid Stock- dess afvel, utfodring och vård (1912). holms högskola 1904–09, professor i kemisk Biogr. källa: U1932; SMOK Ä.a. E VIII a:7 teknologi vid KTH 1915–38. Författade ett flertal skrifter inom det kemiska ämnesområdet. 497 1889 LLA 1929. Biogr. notis, Nanneson, se nr 473. LÖNDAHL, JACK. [Berättelse från en resa i Biogr. källa: SMOK; SBL N.a. Ö 23:1 Storbritannien för studier av husdjurssköt- seln.] Folio. [10] s. & bilagor (avskrifter av 500 1920 rekommendationsbrev). Häftad. JOHANSSON, IVAR. [Berättelse över studie- Med följebrev, diariemärkt ”545” överst. resa juli-oktober 1920 i England och Skott- Ä.a. E II:70 land för studium av husdjurs-skötsel och lantbruksundervisning.] Folio. 6, 3, 6 bl. Ma- 498 1914 skinskrift. Med bifogade tidningsurklipp av PALM, RAGNAR. Berättelse öfver för Nonnen- författaren publicerade artiklar. I lösa blad. ska stipendiet företagen studieresa somma- Resan företogs på Nonnenska resestipendi- ren 1914. 105 s. Med några teckningar i texten. et. Karl Ivar Johansson (1891–1988), f. i Vret, Snörhäftad. Hjortsberga socken, Kronobergs län. Studier Resan gick till Danmark och Tyskland. Rag- först vid Grimslövs folkhögskola 1911–12 samt nar Palm (1889–1973), f. i Visby. Studentexa- därefter vid dess lantmannaskola 1912–13. men 1908, praktik vid Klinga, Östergötland Hvilans kontrollassistentkurs 1914 och dess sommaren 1908 samt vid Söderfors lantgårdar folkhögskolas övre avdelning 1915–16. Elev vid i Uppland 1908–09. Blev sistnämnda år or- Alnarp 1916 och utexaminerades därifrån 1918. dinarie elev vid Ultuna. Utexaminerad 1911, Studier vid Veterinärhögskolan 1923–24, ärft- därefter inspektor vid Kilanda säteri i Väster- lighetslära och zoologi vid University of Wis- götland samt andre lärare vid lantbruksskolan consin 1924–26. Blev sistnämnda år lärare i därstädes 1911–12. Inskriven vid Veterinärhög- husdjurslära vid Ultuna. FD 1930 i Wisconsin, skolan i Stockholm 1916, vet. kand. 1916. Ama- prof. i husdjursgenetik där 1932–33. Från 1933 nuens vid skolans husdjursavdelning 1916– prof. vid Lantbrukshögskolan i husdjurs-, 17. Konsulent i husdjursskötsel i Uppsala län avels- och raslära. Studieresor i Storbritanni- 1818–19. Bataljonsveterinär vid Norrlands dra- en 1920 och 1928, Tyskland och Holland 1921, 115 handskriftsförteckning nr 501−504

USA 1925 och 1947 samt i Danmark, Norge, kontrollassistentkurs 1921. Lantbrukselev vid Finland, Österrike, Schweiz och Frankrike. Ramdala gård Blekinge län, 1918, vid Skar- LLA 1937, Fellow of the American associa- hults gård, Malmö län, 1919, samt i hemmet. tion for the advancement of science från 1945. Utexaminerad från Alnarp 1923, lärare vid Ledamot i utredning angående husdjursför- Bollerups lantbruksskola 1923–24, förvaltare söksverksamheten 1934, i styrelsen för Statens vid Spandelstorp och Inglatorp, Blekinge län institut för rasbiologi från 1934 och i styrelsen från 1924, eget jordbruk vid Inglatorp från för Institutet för husdjursförädling 1934–39, 1936. Led. av Blekinge läns hushållningssäll- ordf. i husdjurssektionen av Nordiska jord- skap förvaltningsutskott, ledamot av Lant- bruksforskares förening 1938–50, vice ordf. bruksnämnden och Skogsvårdsstyrelsen, av i dess svenska avdelning från 1949, ordf. i styrelsen för Blekinge läns lantmanna- och Svenska agronom och lantbrukslärareför- folkhögskola, ordf. i Karlskrona centrallasa- bund, 1942–50, ledamot och vice ordf. i Jord- retts direktion, d:o i Blekinge läns skogsäga- brukets forskningsråd från 1945, prorektor vid reförening, ledamot i ett flertal jordbrukseko- Lantbrukshögskolan från 1951, Agr. hedersdr nomiska föreningars styrelser. vid Lantbrukshögskolan 1953. Utgav ett flertal Biogr. källa: A1935; SA Ä.a. E VIII a:11 arbeten på husdjursområdet. Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:11 503 1927 VIEWEG, KARL. [Reseberättelse från Tysk- 501 1924 land, Holland och Danmark för studium av AHLBERG, OLOF. [Berättelse över resa i Tysk- husdjursskötsel.] Folio. 9, 10 bl. Med inklist- land för studium av bi- och biyngelsjukdo- rade fotografier i texten. Maskinskrift. Snör- mar.] Folio. [16] bl. Maskinskrift. Häftad. häftad. Resan gjordes med stöd av Palmgrenska fon- Resan gjordes med resestipendium ur Edward den. Olof Ahlberg (1893–1967), f. i Halmstad. Nonnens stipendiefond. Karl Otto Vilhelm Studentexamen där 1911, FK 1921 och FL 1933 Vieweg var förståndare för lantbruksskolorna i Lund. Assistent vid Centralanstalten för för- i Bjärka-Säby (1934–51) och Bollerup (1951– söksväsendet på jordbruksområdet (fr. 1933 65). I trycket utgav han ett föredrag om Agro- Statens växtskyddsanstalt) 1918–33, första as- nomers utbildning (1942). sistent 1933–39 och tf. föreståndare för anstal- Biogr. källa: Rydå Ä.a. E VIII a:12 tens zoologiska avd. från 1939. Utgav ett flertal entomologiska arbeten. 504 1928 Biogr. källa: SMOK Ä.a. E VIII a:11 LUNDBLADH, JOEL. Storbritanniens hus- djursskötsel i våra dagar, några intryck från 502 1925 en med understöd av Nonnenska stipendie- PALMGREN, ERIK. [Reseberättelse från resa i fonden år 1928 företagen studieresa. Folio. 69 Tyskland, Schweiz och Holland 1925 för stu- bl. Maskinskrift. I lösa blad. dium av ungnötsuppfödning och betessköt- Trycktes 1930 som nr 4 i Meddelanden från sel.] Folio. 44 bl. Med inklistrade fotografier. Kungl. Lantbruksakademiens jordbruksavdel- Maskinskrift. Lösa blad i blått pappersom- ning. Joel Hilbert Lundbladh (1895–1985), f. slag. i Munka-Ljungby socken, Kristianstads län. Författaren var Nonnensk stipendiat. Erik Studier vid Munka-Ljungbys folkhögskola Gösta Palmgren (1899–1971), f. i Augerums 1913–14, dess lantmannaskola 1919–20, Al- församling, Blekinge län. Studier vid Önne- narps kontrollassistentkurs 1920 och Hvilans stads lantmannaskola 1919–20, dess folkhög- folkhögskolas övre avdelning 1920–22. Praktik skola övre avdelning, A-linjen, 1920–21 och vid faderns jordbruk, Skeldinge, Hviderup, 116 nr 505−509 handskriftsförteckning

Hannover. Lantmäteribiträde, kontorist, lo- studieresa i Amerika 1933–1938 rörande nä- kalundersök. hos Kristianstads läns hushåll- ringslära. Folio. 3, 8 bl. + Part A. Factors in- ningssällskap. Agronomexamen Alnarp 1924, fluencing the storage of iron. Part B. Iron Studier vid School of agriculture i Cambridge metabolism in rat as influenced by calcium, 1928, vid The National institute for research copper and cobalt. A thesis submitted for the in dairying, Reading 1930, vid Die Landwirth- degree of doctor of philosophy, agricultural schaftliche Hochschule, Leipzig, 1932. Lärare chemistry. University of Wisconsin, 1938. vid Tärna folkhögskola 1924, förvaltningsas- Folio. 56 bl. Maskinskrift. Klammerhäftad re- sistent vid Alnarps egendom 1925, lärare vid spektive i lösa blad. Alnarps lantbruksskola 1926–35, lärare vid Al- Författaren var Nonnensk stipendiat. narpsinstitutet 1935, föreståndare för Viks lant- Biogr. notis, se nr 505 Ä.a. E VIII a:13 mannaskola 1936, rektor vid Jälla lantmannaskola från 1937. Utgav ett flertal skönlitterära 507 1939 arbeten; romaner, diktsamlingar, dramatik. NORDFELDT, SAMUEL. Kvantitativa ämnes- Biogr. källa: SA Ä.a. E VIII a:12 omsättningsmätningar med tillhjälp av re- spirationsapparat för större husdjur. Berät- 505 1934 telse över studier, företagna med anledning NORDFELDT, SAMUEL. [Reseberättelse från av tillerkänt Letterstedtskt utrikes resesti- resa i Amerika för studium av husdjurssköt- pendium. Folio. 108 bl. Maskinskrift. I lösa sel åren 1933–1934.] Folio. 2 bl. Maskinskrift. blad. + [Bilaga:] Rickets in chickens. Feeding ex- Studierna företogs i Tyskland, Storbritannien, periment on vitamin D. The University of Danmark och Schweiz. Wisconsin, march–april 1934. 4:o. 8 bl. & 2 Biogr. notis, se nr 505 Ä.a. E VIII a:13 diagr. Maskinskrift. Klammerhäftad. Samuel (”Sam”) Bernhard Nikolaus Nord- 508 1947 feldt (1901–1993), f. i Väse, Värmlands län. JARL, FOLKE. Berättelse över en med anslag Agronomexamen Alnarp 1929. Husdjurskon- från Kungl. Lantbruksakademien företagen sulentex. Alnarp 1932, Master of Science Univ. studieresa till U.S.A. 1946–47. Folio. 32 bl. of Wisconsin 1936, studier vid samma univer- Maskinskrift. Klammerhäftad. sitet 1933–38, PhD 1938, studier Landbohöjsko- Folke Jarl (1909–1952) utgav ett flertal arbeten len i Köpenhamn, 1938–39, lärare vid Warpnäs om utfodring av husdjur. Ä.a. E II:143 lantbruksskola 1929–32, Research Fellow Univ. of Wisconsin 1935–36, Research assistant 1936– 1938, assstent Statens husdjursförsök 1938, tf. statsagronom 1939, ordinarie statsagronom 1940, prof. i husdjurslära Lantbrukshögsko- Veterinärmedicin lan 1947–48, prof. Univ. of Hawaii 1949–51, prof. Inst. för husdjurens utfodring och vård 1952–55, statsagr. 1956–67. Utgav ett flertal ar- sverige beten rörande husdjurslära och utfodringsfrå- gor samt en biografi, Min resa genom 1900-talet 509 1813 (1986). LLA 1962. HEDIN, SVEN. En kort öfversigt af veteri- Biogr. källa: SA; LHS Ä.a. E VIII a:12 när-kunskapens närwarande kunskap med förslag till dess upphielpande. Folio. [14] s. 506 1938 Häftad. NORDFELDT, SAMUEL. Reseberättelse från Uppläst i Lantbruksakademien 1813. Sven He- 117 handskriftsförteckning nr 510−515 din (1750–1821), läkare och medicinalråd. MD fokus mot medicinen och kom att göra sina 1775, hovmedikus 1778, assessor vid Collegium främsta insatser som professor i anatomi vid medicum 1781–1813, förste hovmedikus 1785, Karolinska institutet. Korresponderande LLA provinsialläkare i Svartsjö och Drottning- 1832, ordinarie LLA 1834. holms distrikt 1792–1810, förste livmedikus Biogr. källa: SMOK; SBL Ä.a. E II:15 1798, intendent vid Medevi brunn 1798–1808, medicinalråd i Sundhetskollegium 1813, ut- 513 1834 gav flera tidskrifter för läkare och fältskärer, RETZIUS, (ANDERS). Om castrationen af kor. ägde gården Svanteberg och brukade Rörby Folio. 22 s. Snörhäftad. på Lovö, samma socken, Stockholms län. LPS Tryckt i KSLAT 1834, s. 142–164. 1806, LVA 1804, LLA 1812. Biogr. notis, se nr 512 Ä.a. E II:15 Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:1 514 1834, ca 510 1815 RETZIUS, ANDERS. Om castrationen af kor. FLORMAN, (ARVID HENRIC). Utlåtande i an- Folio. 11 s. Snörhäftad. ledning af herr majoren och riddaren Stjern- Tryckt i KSLAT 1834, s. 142–164. svärds underdåniga memorial d. 27 maj 1815 Biogr. notis, se nr 512 Ä.a. Ö I:2 rörande den smittosamma hästsjukan rotz eller snip, som yppat sig uti Bjäre härad i 515 1849 Skåne. Folio. [4] s. Ett ark. DIETERICHS, (JOACHIM FRIEDRICH CHRISTI- Arvid Henric Florman (1761–1840), läkare och AN). Veterinair chirurgie. 4:o. [2], 38, [1], 39– professor. Docent i anatomi, kirurgi och vete- 40, 1–67, [4], 1–116, [2], 1–59 s. + [Löst bilagd:] rinärkonst vid Lunds universitet 1801–31, uni- SANDSTEDT, J.F. (?) Pharmacologia. Materia versitetets rektor 1804, bedrev undervisning i medica. 4:o. [44] s. Halvskinnband. Ägaran- veterinärmedicin, en av stiftarna av Malmö- teckning ”tillhörig C.T. Carlsson” och namn- hus läns hushållningssällskap 1814. LVA 1808, teckning ”J. Berggren” på titelbladet. LLA 1812. Joachim Christian Friedrich Dieterichs Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:3 (1792–1858), tysk veterinär och professor vid Krigsskolan i Berlin. Författare till flera ar- 511 1815 beten inom husdjursskötsel och veterinärme- STIERNSWÄRD, (CARL GEORG). Underdånigt dicin, bl.a. Handbuch der Veterinärchirurgie memorial [rörande rots hos hästar]. Folio. (1822, flera senare uppl.), som utkom i svenskt [4] s. Ett ark. sammandrag av L. Tidén, med titeln Veteri- Biogr. notis, se nr 95 Ä.a. E II:3 nairechirurgie, eller lära om kreaturens yttre åkommor, dessas behandling, samt chirurgiska 512 1834 operationer (1–3, 1851). Detta är uppenbarligen RETZIUS, (ANDERS). Om inflytandet af ägg- en avskrift och översättning ur någon tysk stockarnes utskärning hos kor på productio- upplaga, då den tidsmässigt ligger före Tidéns nen af mjölk. Folio. [9] s. I lösa ark. svenska utgåva. Vad gäller ägarsignaturerna Författarnamnet ”Levrat” överstruket i bör- på titelbladet tillhör de sannolikt Carl Ture jan – Retzius namn tillagt i blyerts. Anders Carlson (1826–1906), utexaminerad från Ve- Adolph Retzius (1796–1860), son till natur- terinärinstitutet i Stockholm 1850, och Julius vetaren Anders Jahan Retzius, f. i Lund, MD Berggren (1826–1873), utexaminerad därifrån där 1819. Från 1821 verksam vid Veterinärin- 1851. Någon av dessa torde således ha utfört rättningen i Stockholm, där han endast 27 handskriften. år gammal blev professor. Flyttade efterhand Biogr. källa: ADB; Blomqvist N.a. Ö 23:4 118 nr 516−524 handskriftsförteckning

516 1850, ca? terinärväsendet inom landet under de senast Exteriör. 4:o. 104 s. Nyare grått pappersband. förflutna tjugofem åren. Folio. [7] s. I lösa Om hästars exteriör. Med en senare upprättad ark. innehållsförteckning. N.a. Ö 19:1 Författarnamn påskrivet i blyerts. Biogr. notis, se nr 483 Ä.a. E II:79 517 1860-tal? PIPER, ERIC CARL. Före-läsningar i weteri- 521 1938 nair-wettenskapen. 4:o. 149 s. Nyare grått Betänkande med förslag till omorganisation pappersband. av verksamheten vid Statens veterinärbakte- Möjligen Eric Carl Alfred Piper (1834–1910), riologiska anstalt. Avgiven den 17 juni 1939 hovstallmästare och chef för Stuteriöverstyrel- av de på grund av Kungl. Maj:ts beslut den sen. Denne hade dock enligt SBL tilltalsnam- 15 oktober 1937 tillkallade sakkunnige. Fo- net Alfred. lio. [1], 126 bl. + bilagor. Maskinskrift. Grönt Biogr. källa: SMOK; SBL N.a. Ö 19:1 klotband. Förordet undertecknat Gerhard Forssell, Hil- 518 1862 ding Magnusson, Sigbert Jerlov, Fredrik Sal- SJÖSTEDT, GUSTAF WILHELM. [Reseberättel- wén och Benno Gårdsten. se från Danmark och Centraleuropa.] Folio. Arkivet Vinden [56] s. I lösa ark. Diariemärkt ”no. 270” överst. Resan gick bl.a. 522 1940 till den danska lantbruks- och veterinärskolan Betänkande angående det statsunderstödda utanför Köpenhamn samt till flera liknande bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur institutioner i Tyskland, Tjeckien och Öster- inom vissa län m.m. avgivet av medicinal- rike. Gustaf Wilhelm Sjöstedt (1824–94), f. i styrelsen och lantbruksstyrelsen. Folio. [1], Stockholm, elev vid veterinärinrättningen där 73 bl. Maskinskrift. Grönt klotband. 1844. Vik. veterinär 1848–49, veterinärexamen Förordet undertecknat J. Axel Höjer, Bror 1851. Veterinär vid Vendes artilleriregemente Andersson (för medicinalstyrelsen), H.Th. under kommendering till Schleswig 1850, vid Sylvan, G.R. Ytterborn, P.O. Palmquist (för Svea artilleriregemente 1851, i Karlskoga härad lantbruksstyrelsen). 1851–53 och i Södra Älvsborgs län 1853–55. Lä- Arkivet Vinden rare i veterinärmedicin och zoologi vid Ultuna 1855–61; prof. i kirurgi, obstetrik och hovbeslag 523 1941 vid Veterinärinstitutet sistnämnda år. Betänkande angående det statsunderstödda Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:40 bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur avgivet av medicinalstyrelsen och lantbruks- 519 1864 styrelsen. Folio. [1], 146 bl. Maskinskrift. LINDQVIST, CARL (ADOLF). Anteckningar un- Grönt klotband. der en resa uti Danmark, Tyskland, Frank- Förordet undertecknat J. Axel Höjer, Bror rike och Belgien. Folio. 56 s. Häftad. Andersson (för medicinalstyrelsen), H.Th. Tryckt i KSLAT 1864, s. 67–75. Resan genom- Sylvan, G.R. Ytterborn, P.O. Palmquist (för fördes med stipendium från Lantbruksakade- lantbruksstyrelsen). Arkivet Vinden mien. Biogr. notis, se nr 483 Ä.a. E VIII a:2 524 1943 Betänkande angående det statsunderstödda 520 1900? bekämpandet av smittsam kastning hos nöt- LINDQVIST, (CARL ADOLF). P.M. rörande ve- kreatur avgivet av medicinalstyrelsen och 119 handskriftsförteckning nr 525−528 lantbruksstyrelsen. Folio. [1], 61 bl. Maskin- JOHAN). [Utlåtande om majoren P. U. Gus- skrift. Grönt klotband. sanders avhandling i mejerihushållningen.] Förordet undertecknat Einar Edén, Axel Ale- Folio. [12] s. Häftade och lösa ark. gren (för medicinalstyrelsen), Elis Bjurstedt, Diariemärkt ”No. 4” överst. Med följebrev E.A. Granström, Inga Bäcklin (för lantbruks- från Gussander, vars avhandling dock inte styrelsen). Arkivet Vinden finns bevarad här. Denne utgav Fullständig underrättelse om bästa sättet att erhålla den högsta nu kända winsten af mjölken (1852). Per utlandet Ulric Gussander (1793–1871), militär, meje- riman och uppfinnare. LLA 1863, erhöll dess 525 1887 stora guldmedalj 1864. LINDH, (SWEN). Berättelse om den resa som Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:31 jag med understöd af allmänna medel under detta års sommar företagit. Folio. 24 s. I lösa 527 1888 ark. RUNDGREN, PEHR. Redogörelse för försöks- Resan gjordes med statsunderstöd och syftet fjällmejeriet i Prestbodarne 1888. Folio. [18] s. var ”att studera undervisningen i de veterinära + Bilagor (mjölkleveranskontrakt och utdrag ämnena vid högre lantbruksläroverk, ävensom ur mejerianteckningar). Häftad. idka studier i vet.-medicin och hovbeslag vid Troligen Prästbodarna i Ovikens socken, Jämt- vet.-högskolorna i dessa länder”, d.v.s. Tysk- lands län. Pehr Adam Rundgren (1858–19??), land och Danmark. Swen Lindh (1857–1889), mejerikonsulent inom Jämtlands län 1884–91, f. i Västra Karleby församling, Malmöhus ansvarig för statens mejeriskola därstädes län. Studier i teologi i Lund 1878–81 och där- 1886–90, konsulent i mejerihantering etc. hos efter vid Veterinärinst., där han tjänstgjorde Västmanlands läns hushållningssällskap från som amanuens vid anatomiska avdelningen 1892, sekreterare i länets mejeriförening från 1882–83 och vid kemiska laboratoriet 1882–85. 1894, vice ordförande (senare ordförande) i nöt- Vik. veterinär i Arboga sommaren 1884. Ut- boskapspremieringsnämnden från 1892, vice examinerad från Veterinärinstitutet 1885, där- ordförande i Svenska mejerikonsulentfören- efter assistent med undervisningsskyldighet i ingen från 1895 och ombudsman i Västman- anatomi, fysiologi och veterinärkunskap vid lands läns hagelskadeförsäkringsbolag från lantbruksinstitut vid Alnarp. Efterlämnade 1904. Gjorde studieresor med statsbidrag och manuskriptet till en sjunde upplaga av A.H. eljest i England, Danmark, Schweiz m.fl. län- Flormans Underrättelse om hushållsdjurens der. Utgav flera småskrifter om nötkreaturs- vård och skötsel, vilken färdigställdes och ut- skötsel och mejerihantering samt översatte gavs av G. Kjerrulf, Lund 1890. och bearbetade Theodor Henkels Katechismus Biogr. källa: SBV Ä.a. E II:67 der Milchwirtschaft (Handbok i mejerihandte- ring, 1915). Biogr. källa: Hvar 8 dag, nr 12, 1908 Ä.a. E II:69 Mejerihantering 528 1921 STRÖMQUIST, KARL HENRIK. Reseberättelse sverige över resa i Östergötland för studium av mejerihanteringen, speciellt osthanteringen. 526 1853 Folio. [33] s. Häftad. BOHEMAN, CARL H. & WALLMARK, (LARS Karl Henrik Strömquist (1889–19??), f. i Mön- 120 nr 529−534 handskriftsförteckning sterås, Kalmar län, utexaminerad från Alnarp ostberedning. 22 s. Klotryggband. 1909. Bokhållare och lantbruksbiträde vid Under resan studerades mejerihanteringen. Grimstorps gård, Skaraborgs län, 1910, inspek- Biogr. notis, se nr 171 Ä.a. E VIII a:2 tor vid Hagelsrums gård, Kalmar län, 1912–14 och vid Borrums gård, Östergötlands län, 531 1861 1915–16. Kassör och lärare i bokföring vid Al- STIGMAN, OSCAR. Berättelse till Kongl. narps lantbruksinstitut och egendom 1917–18; Landtbruks akademiens förvaltnings komité genomgick mejerikonsulentkursen vid Alnarp öfver den resa i Skottland, undertecknad på 1918–19. E.o. assistent vid Centralanstalten för allmänna medel under våren och sommaren försöksväsendets mejeriavdelning vid Alnarp år 1861 verkställde. Folio. [10] s. Häftad. 1919–20; förvaltade fädernegården Bäckeby Består till stora delar av en redogörelse för boställe 1920–23. Flyttade därefter till Stock- tillverkning av cheddarost. Författaren var holm; var där mejeritekniker hos AB Baltic från 1855 inspektor vid Experimentalfältet och 1923–28 och hos AB Separator från 1928. dessförinnan lärare vid Lunde lantbruksskola Biogr. källa: A1935 Ä.a. E VIII a:11 i Ångermanland. Biogr. källa: JD; Lange Ä.a. E II:42 529 1936 LILJHAGEN, GUSTAF. Mejeriminnen. 4:o. 268 532 1872 bl. Maskinskrift. Halvskinnband. LINDSTRÖM, KARL J. Reseberättelse från resa Gustaf Liljhagen (1860–1944), f. på Åsens gård år 1872 till England och Skottland för under- i Voxtorps socken, Jönköpings län. Agronom- sökning av möjligheter till export av mejeri- examen Alnarp 1882, mejeristudier i Danmark varor från Norrland. Folio. [40] s. I lösa ark. 1882 och 1883, genomgick Radens mejeriinsti- Ä.a. E VIII a:4 tut i Mecklenburg 1883–84, mejerikonsulent i Östergötland 1883–89, statens instruktör i 533 1880 mejerihushållning 1889, statskonsulent inom BOTHELL, JOSEPH. Berättelse öfver en resa samma område 1905–25. Medverkade till or- i Danmark, Holstein, Slesvig och Holland, ganiserandet av mejeriundervisningen och såsom Byzantinsk resestipendiat 1880. Folio. var hela sin tjänstetid inspektör för mejeri- 187 s. Med tabeller i texten. Grönt klotband. skolorna. Tog initiativ till bl.a. de allmänna Resan gjordes i syfte att studera mejerihan- ostutställningarna, den svenska mejeridrifts- tering och nötkreatursskötsel. Joseph Bothell statistiken och Svenska smörprovningarna; (1851–1880), f. i Garpenberg, Dalarna. Utexami- tillhörde förvaltningsutskottet för de senare nerad Ultuna 1878. Underlärare vid enskilda 1901–29. Bildade Svensk mejerikonsulentför- lantbruksskolan på Skeppsholmen i Älvsborgs ening samt Svensk mejeristförening, i vilka län 1878–79. 1:e lärare vid Skaraborgs läns lant- han var ordförande. LLA 1899. bruksskola på Klagstorp 1880. Biogr. källa: A1935 Arkivet Vinden Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:5

534 1880 utlandet NATHHORST, ALFRED. [Berättelse från internationella utställningen i London angående 530 1854–1855 den del som omfattar mejeriprodukter och ZETTERSTEDT, GUSTAF WILHELM. Berättelse mejeriredskap.] Folio. [20] s. Häftad. öfver en resa i Stor Britannien hösten 1854 Diariemärkt ”354” överst. Herman Alfred och våren 1855 ingifven till Kongl. Landt- Nathhorst (1822–18??), f. i Småland, statsagro- bruks akademien. 4:o. 102 s. + Bihang. Om nom. Statlig undervisare i lins odling och 121 handskriftsförteckning nr 535−541 beredning 1850–63 och i boskapsskötsel och dare vid Tanums mejeri i Bohuslän 1888–98. mejerihushållning 1859–88. Publicerade flera Arrenderade från 1890 bostället Skuvhem i mindre arbeten på lantbruksområdet, t.ex. Bohuslän. Om nötboskaps skötsel (1884). Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:62 Biogr. källa: Linnström; JD Ä.a. E II:58 538 1884 535 1881 REIJNER, WALDEMAR. Anteckningar rörande ENGSTRÖM, NILS. Några notiser om ost- mejerihandteringen i några gårdar i Dan- beredningen i Schweiz. Folio. [27] s. I lösa mark och Holstein under en resa i juli och blad. Diariemärkt ”693” överst. ”Som grund augusti 1884. Folio. 57 s. Häftad. för dessa notiser ligga till en stor del medde- Diariemärkt ”267” överst. Författaren var landen, dels muntliga, dels i tryck, som vi er- lärare vid Jönköpings läns landtbruksskola. hållit af direktör R. Schatzmann i Lausanne.” Erik Waldemar Reijner (1845–1922), f. i Ny- Nils Engström (1851–1906), f. i Brännkyrka, köping, studentexamen i Uppsala 1863. Stu- Stockholms län; lärare vid Alnarp 1877–1906 dier vid Uppsala universitet 1863–65, ordinarie i kemi, agrikulturkemi och mejerihushållning elev vid Ultuna lantbruksinstitut 1875, frielev med bakteriologi. LLA 1892. 1876, utexaminerad 1877. Bokh. vid Stynsberg, Biogr. källa: A1935 Ä.a. E II:59 Uppsala län, 1877–78, lärare vid Jönköpings läns lantbruksskola Johannisberg 1878–92, 536 1883 föreståndare där 1892–97. Därefter lärare vid CEDERBORGH, (FREDRIK). [Reseberättelse Jönköpings läns folkhögskola och lantman- från Danmark och Tyskland rörande studier naskola i Nässjö. i mejerihantering.] Folio. 23 s. I lösa ark. Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:63 Diariemärkt ”60” överst. Fredrik Cederborgh, f.d. löjtnant, statlig undervisare i boskaps- 539 1885 skötsel och mejerihantering 1867–98. LILJHAGEN, GUSTAF. [Resa i Danmark, Tysk- Biogr. källa: JD Ä.a. E II:62 land, Holland och England för studier i mejeri och boskapsskötsel.] Folio. 48 s. Häftad. 537 1884 Diariemärkt ”274” överst. BJÖRLIN, (ALBIN FREDRIK). Reseberättelse af- Biogr. notis, se nr 529 Ä.a. E II:63 gifven inför Kongl. Landtbruks-akademiens förvaltnings komité [angående studier av 540 1885 mejerihanteringen i Danmark]. Folio. [32] s. McCULLOCH, JOHN. Report on Dunragit Häftad. creamery. 4:o. 18 bl. Häftad. Defekt. Ett okänt antal sidor saknas i början. Med följebrev från svenska och norska kon- Ett utdrag om kreatursskötseln i Danmark sulatet i Leith, Skottland, diariemärkt ”527” och Holland (uppenbarligen besöktes även överst. Ä.a. E II:63 det senare landet, vilket dock inte förekom- mer i den bevarade texten) är tryckt i KSLAT 541 1885 1884, s. 204–218. Albin Fredrik Björlin (1854– OLSÉN, HERMAN. Reseanteckningar om me- 1932?), f. i Värmskogs socken, Värmland. Ut- jeri- och ladugårdsskötseln i Danmark och examinerad Ultuna 1879, inspektor och un- Tyskland. Folio. [44] s. Häftad. derlärare vid Kopparbergs läns lantbruksskola Diariemärkt ”509” överst. Tryckt i KSLAT 1886, i Vassbo 1879–80, vid Skeppsholmens enskilda s. 222–242. Herman Olsén (1854–1921), f. Es- lantbruksskola 1883–86 och Göteborgs läns persen på Kolboda gård i Hagby socken, Kal- folkhögskola i Grebbestad 1886–88. Förestån- mar län. Studentexamen i Kalmar 1877, frielev 122 nr 542−550 handskriftsförteckning vid Alnarp 1879, utexaminerad 1881. Inspektor miske Forsøgslaboratorium 1883–85. Studera- och 2:a lärare vid Applerums lantbruksskola de med offentligt understöd äggviteämnenas 1881–84, lärare vid Södra Vi folkhögskola 1885, kemi vid Uppsala universitet 1884–85. Lärare mejerikonsulent i Västmanlands län 1885, vid den höiere Landbrugsskole på Aas i Norge anst. hos AB Separator 1892, tjänsteman hos 1889–1928. LLA 1904. Utgav ett flertal arbeten Svenska centrifugaktiebolaget från 1905. inom de kemiska och lantbrukskemiska äm- Biogr. källa: A1935 Ä.a. E II:65 nesområdena. Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:65 542 1885 REIJNER, WALDEMAR. Anteckningar rörande 545 1887 mejerihandteringen i några gårdar i Dan- WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport för juni må- mark och Holstein under en resa i juli och nad för mejeriagenturen i Manchester. Folio. augusti 1884. Folio. 57 s. Häftad. 24 s. Häftad. Erik Waldemar Reijner (1845–1922), f. i Nykö- Diariemärkt ”568” överst. ping. Genomgick Nyköpings allmänna läro- Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:66 verk 1853–63, sistnämnda år studentexamen i Uppsala. Studier vid Uppsala universitet 1863– 546 1887 65. Ordinarie elev vid Ultuna 1875, frielev 1876, WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 2 för juli utexaminerad 1877. Bokhållare vid Stynsberg, månad vid mejeriagenturen i Manchester. Uppsala län, 1877–78. Lärare vid Jönköpings Folio. [16] s. Häftad. läns lantbruksskola vid Johannisberg 1878–92, Diariemärkt ”568” överst. föreståndare vid samma skola 1892–97. Där- Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:66 efter lärare vid samma läns folkhögskola och lantmannaskola i Nässjö. 547 1887 Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:63 WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 3 för augusti månad 1887 från mejeriagenturen i 543 1885 Manchester. Folio. [12] s. Häftad. WEDIN, CARL HUGO. Reseberättelse öfver Diariemärkt ”684” överst. med statsanslag företagen resa uti Danmark Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:67 och England [för studier av mejerihanteringen]. Folio. 34 s. Häftad. 548 1887 Diariemärkt ”7” överst. WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 4 för sep- Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:62 tember månad 1887 från mejeriagenturen i Manchester. Folio. [9] s. Häftad. 544 1886 Diariemärkt ”746” överst. SEBELIEN, JOHN. Redogörelse för en i som- Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:67 ran 1886 företagen resa för att taga känne- dom om mejerihandteringen inom landet. 549 1887 Folio. [8] s. I lösa ark. WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 5 för Diariemärkt ”878” överst. John Robert Francis oktober månad 1887 från mejeriagenturen i Sebelien (1858–1933?), f. i Köpenhamn. Stu- Manchester. Folio. [14] s. Häftad. dier vid Köpenhamns universitet 1875, fil. ex. Diariemärkt ”746” överst. 1876. Polyteknisk kandidatexamen vid Poly- Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:67 teknisk læreanstalt i Köpenhamn. Assistent vid K. Veterinär- og landbohøiskoles kemiska 550 1887 laboratorium 1881–83 och vid det landökono- WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 6 för no- 123 handskriftsförteckning nr 551−559 vember månad 1887 från mejeriagenturen i Biogr. källa: U1932; A1935 Ä.a. E II:69 Manchester. Folio. [12] s. Häftad. Diariemärkt ”940” överst. 554 1888 Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:67 SEBELIEN, JOHN. Redogörelse till Kgl. Landt- bruksakademiens förvaltningskomité för en 551 1887 med statsanslag företagan utrikes resa i som- WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 7 för de- maren 1888. 4:o. 44 s. I lösa blad. Diariemärkt cember månad 1887 från mejeriagenturen i ”760” överst. Resan gjordes i syfte ”att taga Manchester. Folio. [10] s. Häftad. kännedom om de metoder, som användas vid Diariemärkt ”58” överst. mejerikemiska undersökningar”. Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:68 Biogr. notis, se nr 544 Ä.a. E II:69

552 1888 555 1888 BEHM, GUSTAF. [Reseberättelse från Dan- WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 8 för mark, Tyskland och Schweiz angående stu- januari månad 1888 från mejeriagenturen i dier av mejerihanteringen.] Folio. 47 s. I lösa Manchester. Folio. [12] s. Häftad. ark. Diariemärkt ”164” överst. Gustaf Behm (1855–1909). Utexaminerad Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:68 Ultuna 1879, Alnarps mejeriskola 1884. Me- jeriinstruktör hos Kopparbergs läns hushåll- 556 1888 ningssällskap 1884–92, ladugårds- och mejeri- WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 10 för inspektör hos Stockholms läns hushållnings- mars månad 1888 från mejeriagenturen i sällskap 1892–1905. Manchester. Folio. [22] s. Häftad. Biogr. källa: U1932 Ä.a. E II:68 Diariemärkt ”404” överst. Här ingår även rapport no. 9 för februari samma år. 553 1888 Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:68 LYCHOU, NILS DAVID. [Reseberättelse från Danmark och Schleswig-Holstein.] Folio. 557 1888 [42] s. Häftad. WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 11 från Resans syfte var att studera mejerihanteringen, mejeriagenturen i Manchester. Folio. [12] s. med särskilt avseende på mejeriavfallets an- Häftad. vändande till gödning av kalvar och svin. Nils Diariemärkt ”406” överst. Här ingår även David Lychou (1861–19??), f. i Kristianstad. rapport no. 9 för februari samma år. Elev vid Chalmers tekniska läroanstalt 1877– Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:68 79. Praktik i Östergötland 1879–81, elev vid Alnarps lantbruksinstitut 1881, utexaminerad 558 1888 1883. Inspektor vid Ulvsborg i Kalmar 1883–85. WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 12 från Ordinarie elev vid Ultuna högre mejeriskola mejeriagenturen i Manchester. Folio. [11] s. 1886, utexaminerad s.å., studier vid Veterinär- Häftad. institut 1886–87. Biträde vid Storviks mejeri Diariemärkt ”539” överst. Här ingår även rap- i Gävleborgs län 1887–88, föreståndare detta port no. 9 för februari samma år. 1888. Mejerikonsulent hos Göteborgs och Bo- Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:68 hus läns hushållningssällskap 1892–1926, läns- agronom 1897–1926. Lärare vid lantmannaskola 559 1888 i Vendelberg från 1913. Ordf. i Göteborgs och WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 3 från Bohus läns nötboskapsprem.-nämnd 1904–27. mejeriagenturen i Manchester för augusti 124 nr 560−572 handskriftsförteckning månad 1888. Folio. [11] s. Häftad. Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:70 Diariemärkt ”720” överst. Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:69 566 1889 WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 8 utgif- 560 1888 ven af mejeriagenten i Manchester för janu- WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 4 från ari månad 1889. Folio. [14] s. Häftad. mejeriagenturen i Manchester för september Diariemärkt ”208” överst. månad 1888. Folio. [15] s. Häftad. Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:70 Diariemärkt ”791” överst. Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:69 567 1889 WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 9 för 561 1888 januari månad 1889 från mejeriagenturen i WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 5 från Manchester. Folio. [18] s. Häftad. mejeriagenturen i Manchester för oktober Diariemärkt ”275” överst. månad 1888. Folio. [13] s. Häftad. Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:70 Diariemärkt ”868” överst. Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:69 568 1889 WEDIN, (CARL) HUGO. [Rapport no. 10 för 562 1888 mars månad 1889 från mejeriagenturen i WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 6 från Manchester.] Folio. [13] s. Häftad. mejeriagenturen i Manchester för november Diariemärkt ”387” överst. månad 1888. Folio. [13] s. Häftad. Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:70 Diariemärkt ”950” överst. Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:69 569 1889 WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 11 från 563 1889 mejeriagenturen i Manchester för april må- HALLÉN, FREDRIK. [Berättelse från en resa i nad 1889. Folio. [18] s. Häftad. England, Skottland, Schlesvig-Holstein och Diariemärkt ”449” överst. Danmark för studier av mejeriskötseln.] Fo- Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:70 lio. [22] s. Häftad. Diariemärkt ”715” överst. Ä.a. E II:70 570 1889 WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 12 för 564 1889 maj månad 1889 från mejeriagenturen i RYDE, HANS. Reseberättelse 1889 [från Stor- Manchester. Folio. [17] s. Häftad. britannien rörande studier av mejerihante- Diariemärkt ”524” överst. ringen]. Folio. [17] s. Häftad. Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:70 Författaren utgav Kortfattade, praktiska råd för den mindre jordbrukaren angående mjöl- 571 1889 kens behandling, ladugårdsskötsel och kalfupp- WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 2 för juni födningen (1889). Ä.a. E II:70 månad 1889 från mejeriagenturen i Man- chester. Folio. [23] s. Häftad. 565 1889 Diariemärkt ”579” överst. WEDIN, (CARL) HUGO. Rapporten no. 7 ut- Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:70 givfen af mejeriagenten i Manchester. Folio. [23] s. Häftad. 572 1889 Diariemärkt ”50” överst. WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 2 för juli 125 handskriftsförteckning nr 573−581 månad 1889 från mejeriagenturen i Man- kvalitetskontrollen av mjölk och mejeripro- chester. Folio. [20] s. Häftad. dukter. [21] bl. + Studier över bakteriefloran Diariemärkt ”579” överst. i olika joghurtkulturer. [8] bl. Två klammer- Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:70 häftade volymer. Resan gjordes med Nonnens stipendium. 573 1889 Gerda Nilsson (1915–), AgrD, mikrobiolog. WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 3 för LLA 1981. Utgivit ett flertal arbeten, bl.a. Livs- augusti månad 1889 från mejeriagenturen i medelsmikrobiologi. En introduktion till livs- Manchester. Folio. [19] s. Häftad. medelsmikrobiologien (1979, flera senare uppl.) Diariemärkt ”677” överst. och ”Som om jag levt i tvåhundra år”. En skrift Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:70 som beskriver livet på en liten bondgård i Norr- botten åren 1925–1935 (1986). 574 1889 Ä.a. E VIII a:14 WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 4 för september månad 1889 från mejeriagenturen i Manchester. Folio. [16] s. Häftad. Diariemärkt ”742” överst. Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:70 Trädgård

575 1889 WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 5 för sverige oktober månad 1889 från mejeriagenturen i Manchester. Folio. [25] s. Häftad. 579 1729 Diariemärkt ”818” överst. Specification på fruktsorterne i Hesselby Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:70 trägård, 1729, hos trägårdsmästaren Fredric Ohrm. Folio. [4] s. Grönt klotband. 576 1889 Från Experimentalfältets trädgårdsavdelning. WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 6 för no- Förteckningen upptar i tur och ordning körs- vember månad 1889 från mejeriagenturen i bär, plommon, persikor, aprikoser, nötter, fi- Manchester. Folio. [23] s. Häftad. kon, päron och äpplen. Ä.a. Ö I:11 Diariemärkt ”878” överst. Biogr. notis, se nr 180 Ä.a. E II:70 580 1796 Catalogue på Grönsö frugtsorter 1796. 8:o. 577 1889 [7] s. Avskrift från ca 1900. Häftad. ZETTERMAN, CARL. [Reseberättelse från Stor- Från Knut Bovin. Den kommersiella frukt- britannien rörande studier av mejerihante- odlingen i Grönsö (eller Grönsöö) slottspark ring.] Folio. [13] s. Häftad. på Grönsö i Mälaren är Sveriges äldsta och Med följebrev, diariemärkt ”332”. Carl Con- har sin grund i den ”Skytteanska trädgården”, rad Zetterman (1862–19??), f. i Söderby-Karls anlagd 1611 av slottets byggherre, riksrådet Jo- socken, Stockholms län. Utexaminerad Alnarp han Skytte. Ä.a. Ö I:8 1886, föreståndare Huså mejeriskola 1889. Biogr. källa: A1935 Ä.a. E II:70 581 1813 BROGREN, (OLOF). [Memorial till Lantbruks- 578 1947 akademien angående inrättandet av en Träd- NILSSON, GERDA. Reseberättelse över stu- gårdsskola i Sverige.] Folio. [5] s. Häftad. dieresa i Schweiz rörande bakteriologiska Olof Brogren (1765–1841), kamrer och träd- 126 nr 582−590a handskriftsförteckning gårdsodlare. Hamninspektör 1793, byggnings- förbättrade och förskönade den förut av kärr kamrer vid Drätselkommissionen i Stockholm uppfyllda trakten genom storartade odlingar 1814, avsked 1840, arrenderade Bergianska samt vidlyftiga park- och trädgårdsanlägg- trädgården 1820–22, senare även malmgården ningar.” Ä.a. Ö XXIII:1 Bellevue vid Brunnsviken. LLA 1812, LPS 1834. Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:1 587 1855 ERICSSON, (NILS JOHAN). Blomsterodling i 582 1824 boningsrum. Handledning för blomsterid- MANNERSKANTS, JOH. FR. Om acasia trädet. kare. Stockholm 1855. 4:o. 368, [6] s. Klot- 4:o. [10] s. Häftad. Ä.a. E II:9 ryggband. Från Stockholms Gartnersällskap. Utkom 583 1825 även i tryck samma år. Nya upplagor 1869 och Afhandling om grunderne för fruktträds 1875. Nils Johan Ericsson (1822–?), f. i Öster- updragande, förädling och vård (genom så- götland. Enligt titelbladet var han ”directör ning, plantering, ympning, oculering och för trädgårdarna vid Haga och Tullgarns beskäring) hämtade från svensk erfarenhet. Kongl. Lustslott”. Kongl. Svenska Academiens [sic] prisfråga år Biogr. källa: Linnström Ä.a. Ö XXXII:1 1825. 4:o. [20] s. Häftad. Ä.a. E II:10 588 1901 584 1825 Förteckning öfver Grönsö fruktsorter 1901. Grunderne för fruktträds updragande, föräd- 8:o. [13] s. Häftad. ling och vård hemtade från Swensk erfaren- Den kommersiella fruktodlingen i Grönsö het. [Tävlingsskrift.] Folio. [16] s. Häftad. (eller Grönsöö) slottspark på Grönsö i Mäla- Ä.a. E II:10 ren är Sveriges äldsta och har sin grund i den ”Skytteanska trädgården”, anlagd 1611 av slot- 585 1833 tets byggherre, riksrådet Johan Skytte. REINKNECHT, J.A. Plankarta öfver frukt-trä- Ä.a. Ö I:8 den å Axelstorp. Upprättad. 4:o. 8, [1] bl. & 1 bilagt bl. med anteckningar. Häftad i trasigt 589 1901 omslag. Plantering och skötsel af frukträd och bär- Axelstorp är beläget på Hallandsåsen i dåva- buskar lättfattligt framstäld närmast för rande Grevie socken, Bjäre härad, Kristian- mindre jordbrukare. Motto: ”Emollet (?) stads län. N.a. Ö 23:2 mores nec sinit esse feros.” [Tävlingsskrift.] Folio. 12, 4 s. Häftad. 586 1844–1846 Diariemärkt ”303” överst. Ä.a. E II:80 LIND, PER JOHAN. Anteckningar i trädgårds- skötsel vid Säfstaholm 1844–1846. 4:o. [120] s. 590a 1920–1939 Halvskinnband. SÖDERHOLM, VALDEMAR. Dagboksanteck- Från Stockholms Gartnersällskap. Enligt det i ningar [rörande trädgårdsskötsel] 1920–1939. efterhand upprättade titelbladet levde förfat- 4:o & 8:o. [230] + [91] + [106] s. + Levnadsbe- taren 1817–1896 och var elev vid Sävstaholm. skrivning. 24 bl. Maskinskrift. Tre volymer i Ägare till herrgården Sävstaholm i Västra svarta vaxomslag. Vingåkers socken, Södermanlands län, var Carl Waldemar Söderholm (1897–1989), f. i vid denna tid ”den blinde excellensen”, Gus- Nyed. Elev vid Kungl. Lantbruksakademiens taf Trolle-Bonde (1773–1855), som enligt SBL trädgårdsskola 1925–28, därefter trädgårds- där ”anlade orangerier och drivhus, och […] mästare hos SJ (nyanläggningar vid Inlands- 127 handskriftsförteckning nr 590b−595 banan), från sept. 1930 vid Källshagens sjuk- Svenska fruktsorter (1889–1912) och publice- hus i Vänersborg, från dec. 1939 vid Karolin- rade ett stort antal artiklar i fackpressen. ska sjukhuset. I Fältareminnen (2003) finns Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:40 ett ”Utdrag ur Carl Waldemar Söderholms levnadsminnen”, s. 87–92. N.a. Ö 23:2 592 1863 HELLMAN, FREY. Anteckningar under en 590b 1992 sommaren 1862 för studier i naturförskö- HERNQUIST, PETER. Horticultura. (Hand- ningskonsten företagen resa i Danmark och skrifter i Hernquistska biblioteket vid Vete- Tyskland, under bemärkelse af berättelse rinärinrättningen i Skara. Utskrift av HEBI meddelad Kongl. Landtbruks-akademiens 053. Skara 1992. Ivar Dyrendal.) A4. 61 bl. förvaltningskomité. Folio. [64] s. I lösa blad. Maskinskrift. Häftad. Diariemärkt ”No. 296” överst. Tryckt i KSLAT Peter Hernquist (1726–1808), veterinär och 1863, II, s. 435–449. Författaren var auditör vid professor vid den av honom grundade vete- Calmar regemente och besökte under resan rinärinrättningen i Skara. Som ett led i under- ett flertal offentliga och privata parker och visningen vid inrättningen sammanställde trädgårdsanläggningar i Danmark och Tysk- han lärokurser i flera ämnen – även sådana land. Ä.a. E II:41 som inte direkt hade med veterinärmedicin att göra. 593 1867 Biogr. källa: SBL N.a. 23:6 ERICSSON, (NILS JOHAN). Berättelse, afgifven till Kongl. Landtbruks academiens för- 590c 1992 valtnings komité, öfver en till Frankrike och HERNQUIST, PETER. Trägårdskonsten. England företagen resa under sommaren år (Handskrifter i Hernquistska biblioteket vid 1867. Folio. [40] s. Häftad. Veterinärinrättningen i Skara. Utskrift av Resan gjordes ”i ändamål att studera dessa HEBI 175. Skara 1992. Ivar Dyrendal.) A4. 60 länders park- och trädgårdsanläggningar äf- bl. Maskinskrift. Häftad. vensom att taga kännedom om de föremål Biogr. källa: SBL N.a. 23:6 på Werldsexpositionen i Paris, som tillhörde eller stod i närmare samband med trädgårds- odlingen”. utlandet Biogr. notis, se nr 587 Ä.a. E II:46

591 1862 594 1870 PIHL, (AXEL). Iakttagelser rörande trädgårds- WALLIN, C.J. [Resa till Danmark och Nord- odling under 4 års vistande i England. Folio. tyskland för vinnande af en närmare känne- [39] s. Häftad. dom om dervarande horticultur.] Folio. [32] Axel Pihl (1838–1927), f. i Stockholm. Ef- s. I lösa ark. ter läroverksstudier elev vid Haga trädgård i Diariemärkt ”229” överst. Författaren var fö- Solna; därefter denna studieresa. Trädgårdsdi- reståndare vid Uppsala läns trädskola. rektör vid Experimentalfältet 1861–62, lärare Ä.a. E II:49 vid Svenska trädgårdsföreningens elevskola och trädgård vid Rosendal 1863–1911. Deltog 595 1872 i grundandet av Sveriges pomologiska före- CARLSSON, C.A. [Reseskildring från träd- ning 1900, ordf. i Stockholms Gartnersällskap gårdsutställningen i Köpenhamn år 1872 1905–15. LLA 1900. Medarbetade bl.a. i Hand- och resa i Danmark, Tyskland och Sverige bok i svenska trädgårdsskötseln (1872–74) och för studium av handelsträdgårdar samt träd- 128 nr 596−601 handskriftsförteckning gårds- och parkanläggningar.] Folio. [92] s. nr 8 och 10. Lars Erik Lindgren (1828–1911), f. i Pappersband. Ä.a. E VIII a:4 Balingsta socken, Uppsala län. Elevtjänst vid trädgårdar 1850–55, trädgårdsanläggare 1855–58 596 1873 och förståndare 1858–63 för Trädgårdsfören- HEDIN, A. Iakttagelser rörande trädgårdsod- ingen i Skara och samtidigt lärare i trädgårds- ling och trädgårdsanläggningskonst gjorda skötsel vid Folkskoleseminariet där. Lant- under en resa i utlandet sommaren 1873. Fo- bruksakademiens experimentalfält 1863–1900, lio. [45] s. I lösa ark. först som trädgårdsmästare och från 1881 fö- Resan gick till Tyskland, Österrike och Dan- reståndare för trädgårdsavdelningen, där han mark. Författaren var trädgårdsmästare och även förestod trädgårdsskolan. Utgav Tidskrift bosatt i Stockholm. för trädgårdsodlare 1862–1901 och medverkade Ä.a. E II:51 i svensk och utländsk fackpress. Bland L:s större arbeten återfinns bl.a. Trädgårdsbok för 597 1878 folkskolor och landtmän (1861) och han med- HEDIN, A. Iakttagelser rörande trädgårdsod- arbetade även i Handbok i svenska trädgårds- ling och trädgårdsanläggningskonst under en skötseln, 1–8 (1872–84). resa i Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:59 och Danmark sommaren 1878. Folio. 33 s. Häftad. Ä.a. E II:56 600 1884 ULRIKSEN, FR. Anteckningar från en resa, för 598 1880 studier i trädgårdsskötsel. Folio. 56 s. I lösa ENGBERG, (AUGUST). [Berättelse från en resa ark. i Danmark och Tyskland för studier av träd- Resan gick till Nederländerna, Belgien, Tysk- gårdsodlingen.] Folio. 32 s. Häftad. land och Frankrike. Såväl plantskolor som of- Diariemärkt ”263” överst. Författaren intres- fentliga trädgårdsanläggningar besöktes. För- serade sig för odlingen av såväl köks- som fattaren utgav bl.a. Vår odlade körs (1893). prydnadsväxter. Tryckt med titeln ”Om träd- Ä.a. E II:62 gårdsskötseln och fröodlingen i utlandet” i KSLAT 1881, s. 34–48. 601 1886 Ä.a. E II:58 HARTMAN, (CARL VILHELM). Anteckningar i trädgårdsskötsel under en med statsanslag 599 1881 företagen resa i utlandet sommaren 1885. Fo- LINDGREN, ERIK. Berättelse öfver en med lio. 52 s. I lösa ark. statsanslag företagen resa i utlandet som- Diariemärkt ”531” överst. Författaren fick maren 1881. Folio. 15 s. + Arboretum horti sitt stipendium ”för att under vistelse och botanici academiae agriculturae et horticul- resa i Danmark, Tyskland, Holland, Belgien, turae hafniensis. Folio. [15] s. Häftad. Frankrike och England taga kännedom om Diariemärkt ”720” överst. Författaren besökte trädgårdsodlingens framsteg och dervid sär- framförallt en rad trädskolor och trädgårds- skildt om skötseln af och förhållandena vid anläggningar i England, Frankrike, Belgien, botaniska- samt handelsträdgårdar”. Carl Nederländerna, Tyskland och Danmark. Det Vilhelm Hartman (1862–1941), f. i Örebro. andra av de båda sammanhäftade arbetena är Bedrev under ett tiotal år, delvis med stöd en förteckning över växter vid Landbohøisko- av Vetenskapsak. och Lantbruksakademien, lens Arboretum i Köpenhamn, med latinska studier inom hortikulturen i Sverige och namn. Intryck i form av resebrev från resan utlandet. Blev senare etnograf och prof. vid publicerades i Tidning för trädgårdsodlare 1881, Riksmuseets etnografiska avdelning. Medver- 129 handskriftsförteckning nr 602−612 kade i Handbok för svenska trädgårdsskötseln Elfsborgs län. Folio. [8] s. I lösa ark. (1872–84). Ur denna mosse utvanns senare bränntorv. Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:65 Ä.a. E IV b:2

602 1888 607 1773 MOHR, CHR.F. Berättelse öfver en studieresa i BERKEMAN, MAGN. (?), m.fl. Undersökning utlandet rörande trädgårdsskötsel, företagen om Skåkeruds måssa på Dahlsland, hållen sommaren 1888. Folio. 28 s. Häftad. åhr 1773. Afskrift. Folio. [7] s. Häftad. Med följebrev, diariemärkt ”947” överst. Un- Ur denna mosse utvanns senare bränntorv. der resan studerades parkanläggningar och, i Ä.a. E IV b:2 någon mån, trädskolor i Tyskland, Danmark och Skåne. Författaren var länsträdgårdsmäs- 608 1786 tare i Östergötland. Ä.a. E II:69 THAM, PEHR. Historisk Beskrifning om Trän, börjad anno 1786. 4:o. 192, [5] s. 603 1893–1896 Med innehållsförteckning och register på slu- WEDÉN, W. Stipendiaten W. Wedéns må- tet. Pehr Tham (1737–1820), lanthushållare och nadsraporter [sic]. [=Ryggtitel.] 8:o. [301] s. skriftställare. Ägde från 1762 säteriet Dagsnäs, Halvskinnband. Bjärka socken i Skaraborgs län, ägde från 1787 Från Stockholms Gartnersällskap. Wedén Stora Dala säteri, Dala socken, samma län, studerade trädgårdar i Tyskland, Frankrike fantasifull fornforskare, publicerade enstaka och Storbritannien. Ä.a. Ö XXIII:1 inlägg i lantbruksfrågor. LPS 1777, LLA 1812. Biogr. källa: Edling N.a. Ö 604 1935 JACOBSON, EDVARD. [Reseberättelse från 609 1798 studieresa i England 1934 för studium av SIÖBOHM, J. Reglemente vid apteringen och trädgårdsanläggningar.] Folio. 12 bl. Maskin- besigtningen af all eke- och furu- wercke skrift. Klammerhäftad. med de flere trädsorter som vid flottorne och Resan gjordes med bidrag från Nanna Berg- öfrige kronans werck förbrukas. 8:o. [128] s. manssons stipendiefond. Ä.a. E VIII a:13 & 7 utvikbara tabeller. Halvskinnband. N.a. Ö 23:4

610 1816 [Diverse handlingar rörande kronans inköp Skogsbruk av mark i Blekinge till ekplanering.] Folio. Ca 60 s. I lösa ark. Ä.a. E II:4 sverige 611 1820 [Uppsats rörande skogshushållning och ex- 605 1700-tal port av trävaror.] 63 s. & tabell. Häftad. Underrättelser om torf [...]. Folio. [5] s. In- Uppställd i tvåspalt med noter i innermargi- bunden i samlingsband. nal. Ä.a. E II:7 Om användning av torv som bränsle. Ä.S. 29 Samlingsband 46 612 1823 STRÖM, ISRAEL ADOLF af. Utkast til en regle- 606 1770-tal? rad skogshushållning i Swerge. Folio. 222 s. Anmerckningar om Skåkeruds måssa uti & 11 delvis handkolorerade teckningar. Blått 130 nr 613−617 handskriftsförteckning marmorerat pappersband. 614 1824 Enligt uppgift på titelbladet en ”Täflingsskrift BÖCKER, (CARL CHRISTIAN). Ödmjukt me- af Isr. Ad. Ström inlemnad 1823 med anled- morial! Sedan jag fått det utaf Hans Majt ning af en af Kungl. majt den 4 febr 1819 utlyst konungens höga beslut, att priset för det pristäflan”. Då detta är originalmanuskriptet bästa svar på frågan om den för Sverige mäst till Ströms klassiska Förslag till en förbättrad tjenliga skogsskötsel skulle delas emellan skogshushållning i Sverige som trycktes 1822 är författaren till det år 1822 genom trycket ut- dock dateringen 1823 rimligen felaktig. Israel komna Förslag till en förbättrad Skogshus- Adolf af Ström (1778–1856), f. på Djursborg, hållning för Sverige herr [...] Ström och mig Djurgården, Stockholm. Studier vid Uppsala [...]. Folio. [10] s. Häftad. universitet från 1789, volontär vid hovjäge- Tryckt i Handlingar hörande till de öfverlägg- ristaten 1792, hovjägmästare vid Djurgården ningar och den skriftväxling... (Åbo 1825), s. 1794 och överjägmästare där 1799. Inspektor 284–292. Ä.a. E II:9 över Djurgården 1801–50, direktör för ett egeninrättat privat skogsinstitut i Stockholm 615 1824 från 1825, vilket på eget förslag 1828 omvand- CARLING, (OLOF). Till Kungl. Svenska Landt- lades till en statlig undervisningsanstalt med bruks academien. I anledning af de anmärk- namnet Skogsinstitutet. Direktör för detsam- ningar [...] I.A. Ström meddelat Kongl. ma från samma år; avgick 1854. Verkade för Landtbruks academien öfver det af [...] C.C. kronoskogarnas bevarande genom en motion Böcker författade arbete i skogshushållning- i riksdagen 1823 och var även ansvarig för eken, åligger det undertecknad att yttrande af- planteringarna på Visingsö. Adlad 1833, LLA gifva. Folio. [48] s. Häftad. 1822, LKVA 1838. Föreliggande arbete kom att Tryckt i Handlingar hörande till de öfverlägg- bearbetas och utges i flera nya upplagor, då ningar och den skriftväxling... (Åbo 1825), s. med titeln Handbok för skogshushållare. 157–241. Carling ställde sig i denna debatt på Biogr. källa: SMOK Ä.a. E VIII a:1 kusinen C.C. Böckers sida. Biogr. notis, se nr 190 Ä.a. E II:9 613 1824 BÖCKER, (CARL CHRISTIAN). Om skogars 616 1824 skötsel i Norden. En skrift författad i an- CARLING, (OLOF). Sedan [...] I.A. Ström upp- ledning af den prisfråga Hans Majestät gifvit sig som författare till täflingsskrifter konungen af Sverige uppgifvit, om den för no. 9, rörande skogsväsendet, har Kong. Sverige mäst tjenliga hushållning med rikets Academien låtit honom få del af de vid täf- skogar. Folio. [12] + [9] + [148] + [196] + [11] lingsskrifterna gjorda anmärkningar, hvar- + [11] + 104 + 27, [9] s. Tre häften i omslag av efter han inkommit med hosföljande reflex- gråpapper, fem utan omslag. ioner, som det åligger undertecknad, Skogs Titel och författaruppgift från häftet märkt afdelningens förvaltare, att besvara. Folio. ”II”. Häftet märkt ”I” består av ett introdu- [14] s. Häftad. cerande brev till Kungl. Maj:t. Häftet märkt Tryckt i Handlingar hörande till de öfverlägg- ”IV” innehåller huvudsakligen tabeller. Med ningar och den skriftväxling... (Åbo 1825), s. undantag av häftet märkt ”V” tycks dessa ma- 251–284. Biogr. notis, se nr 190 Ä.a. E II:9 nuskript motsvara det arbete som med samma titel trycktes 1825 i Åbo. Femte häftet med 617 1824 egen omslagstitel: ”Några ord till svenska Om odling och updragande af skog, för all- bonden om skogars vård och skötsel.” mogen i rikets skoglösa orter. Folio. [70] s. Ä.a. E II:9 Häftad. 131 handskriftsförteckning nr 618−623

Med rubrik ”Andra capitlet” – således möj- för vården av sinnessjuka. Utgav bl.a. de po- ligen endast en del av en större handskrift. pulärt hållna skrifterna Svensk fauna, en hand- Med noter i yttermarginalerna. Ä.a. E II:9 bok för insektssamlare (1–2, 1831, ej fullb.) och Flora eller örtebok för allmänheten (1847). 618 1824 Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:14 STRÖM, (ISRAEL ADOLF af). Till Kongl. Landt- bruks academien. [Synpunkter på tävlings- 621 1835 skriften nr 13, d.v.s. C.C. Böckers ”Om sko- BRUNCRONA, (GUSTAF ADOLPH). Man har gars skötsel i Norden”.] Folio. [36] s. Häftad. med fog anmärkt, att i vårt nordiska land, Ströms synpunkter är i huvudsak kritiska. De der skogarnas bestånd är af vida större nöd- trycktes 1825 i Åbo i Handlingar hörande till de vändighet än under en mildare himmel [...]. öfverläggningar och den skriftväxling..., s. 121– [Memorial rörande befrämjandet av pottas- 156, tillsammans med flera andra handlingar i ketillverkning i Sverige.] Folio. [5] s. Häftad. ärendet, bl.a. inlägg från Böcker själv. Bifogat är Lantbruksakademiens utlåtande Biogr. notis, se nr 612 Ä.a. E II:9 om förslaget. Gustaf Adolph Bruncrona (1778–1855), ämbetsman och jordbrukare, bör- 619 1824 dig från Finland. Ägde bl.a. frälsesäteriet Bre- STRÖM, (ISRAEL ADOLF af). Till Kongl. Landt- vik och Gällike på Värmdö, Stockholms län, bruks academien. Den granskning öfwer och var ordförande i Värmdö hushållnings- täflingsskriften no. 9 hvilken Kongl. Acade- sällskap. Korresponderande LLA 1833, ordina- mien behagat till mitt beswarande öfver- rie LLA 1840. lämna, får jag nu den äran återställa, tillika Biogr. källa: SBL Ä.a. E II:16 med de reflexioner den föranleder. Folio. [13] s. Häftad. 622 1837 Tryckt i Handlingar hörande till de öfverlägg- PLAGEMAN, CARL (FREDRIK). Sedan jag un- ningar och den skriftväxling... (Åbo 1825), s. dertecknad har haft tilfällen, at under senast 241–251. Författare till tävlingsskriften nr 9 förledne månader göra resor i Skellefte, Bur- var Ström själv! träsk och Norsjö församlingar Westerbot- Biogr. notis, se nr 612 Ä.a. E II:9 ten; äfvensom i Pite, Luleå, Råneå, Kalix och Torneå socknar i Norrbottens län, och 620 1831 å desse orter förskaffat mig säkra underrät- PONTÉN, (JOHAN). [Svar på Kungl. Veten- telser om tjärubränningen [...]. Folio. [4] s. skapsakademiens fråga:] Hwilka äro de in- & 1 teckning. Två ark. sekter, som göra störst skada å svenska barr Teckningen föreställer en s.k. tjärdal. Carl och löfskogarna [...]. 4:o. [20] s. Häftad. Fredrik Plageman (1779–1864), eller Plage- Johan Pontén (1776–1857), präst och naturfors- mann, apotekare och industriman, direktör kare, f. i Vederslövs socken, Kronobergs län. för saltpetersjuderiverket i Norrland från 1843. Student i Uppsala 1795, fil. mag. i Greifswald Vid denna tid var han bosatt vid Strömnäs ut- 1800, där han erbjödes en docentur i botanik, anför Piteå. Utgav ett flertal mindre arbeten men avböjde. Prästvigd för Växjö stift 1801, om tillverkning av pottaska och saltpeter. biträdde i flera år sin far (som var kontrakts- Biogr. källa: Linnström Ä.a. E II:17 prost) i dennes arbete, blev 1812 komminister i Hjärtlanda och efterträdde 1825 fadern som 623 1860 kyrkoherde i Hultsjö. Erhöll prosts titel 1831, MÜLLER, (ALEXANDER). Om användade af kyrkoherde i Korsberga 1836, praktiserade torf till bränsle. Folio. S. 45–58. Med teck- även som läkare och intresserade sig särskilt ningar i texten. Lösa ark i omslag. 132 nr 624−631 handskriftsförteckning

Defekt – texten börjar mitt i en mening. Örebro län år 1867. Folio. [15] s. Med tabeller. Biogr. notis, se nr 166 Ä.a. E II:38 Häftad. Ä.a. E II:45 624 1864–1865 OBBARIUS, (CARL GUSTAF). Berättelse öfver 628 1900, ca? undertecknads studieresa, från och med de- (KJELLBERG.) Skogsteknologi. [=Ryggtitel.] 4: cember månad 1864 till 1865 års slut. Folio. o. 34, 186 bl. + Forstlig byggn. konst. [=Rygg- 41, [15] s. & 6 ritningar. Häftad. titel.] 4:o. 69, 14, VI bl. + Geodesi. [=Rygg- Ritningarna föreställer olika redskap och ma- titel.] 4:o. 49, XI bl. Hektograferade manu- skiner för torvbrytning. Carl Gustaf Ludwig skript. Tre röda klotband. Obbarius (1827–1909), f. i Tyskland, elev vid Gåva av Sven Kjellberg 1985, vars farbror sam- Skogsinstitutet 1843–46. Anställd som lärare manställde dessa kompendier, sannolikt un- i kolning och bränntorvsberedning av Lant- der studier vid något skogsinstitut. bruksakademien under 1860-talet. Ä.a. Ö XXII:1 Biogr. källa: Brynte Ä.a. E II:44 629 1905 625 1866 GRÖNBERG, GÖSTA. Grundlinier till docen- OBBARIUS, (CARL GUSTAF). Redogörelse öfver ten Gösta Grönbergs föreläsningar i jaktzoo- förrättningar i och för bränntorfsberedning logi vid Kgl. Skogsinstitutet v.t. 1905. 4:o. 122 och kolning innom Kalmars, Stockholms bl. & 2 utvikbara tabeller. Grönt klotband. och Uppsala län år 1866. Folio. [6] s. Med Försättsbladet med namnstämpel: ”Rudolf F: tabeller. Häftad. son Ahn.” Biogr. notis, se nr 624 Ä.a. E II:45 Gösta Grönberg (1871–1934), f. i Stockholm. Studier vid Uppsala universitet, FD där 1902. 626 1866 Docent i zoologi vid Stockholms högsk. 1901– WENSTRÖM, LUDVIG. Redogörelse öfver för- 28 och från 1901 lärare i zoologi och jaktkun- rättningar i och för bränntorfsberedning, skap vid Skogsinstitutet (från 1915 Skogshög- kolning, tjärubränning m.m. inom Werm- skolan). En av grundarna av Svenska natur- lands, Örebro, Linköping och Kalmar län år skyddsföreningen 1909. Utgav flera arbeten på 1866. Folio. [23] s. Med tabeller. Häftad. det zoologiska området. ”För undervisning i kolning och torfbered- Biogr. källa: SBL; SMOK N.a. Ö 19:2 ning antogos år 1865 för af Riksdagen beviljade medel två skogsingenjörer Ludvig Wenström 630 1908–1945 och Carl Gustaf Obbarius. Då deras biträde CARLGREN, MAURITZ. Jägmästare Mauritz föga anlitades, utsträcktes deras tjänstgöring Carlgrens dagböcker. A4. 66 vol. Maskin- år 1866 till att omfatta äfven undervsning i skrift. 66 häften i omslag. beredning af tjära, terpentin, kimrök och Kortfattade arbetsdagböcker från Carlgrens pottaska. Men då de fortfarande icke togos verksamhet i södra Västerbottens inland. i anspråk, indrogos deras befattningar 1870.” Ä.a. Ö XXVIII:1–6 (JD). Ä.a. E II:45 631 1919–1939 627 1867 LINDSTRÖM, ARVID. [Kronojägaren Arvid WENSTRÖM, LUDVIG. Redogörelse öfver för- Lindströms dagböcker.] 8:o. 28 vol. 23 klot- rättningar i och för bränntorfsberedning, band och 5 häften med klotryggar. kolning, tjärubränning m.m. inom Söder- Kortfattade arbetsdagböcker från Lindströms manlands, Östergötlands, Wermlands och verksamhet, som i huvudsak verkar ha ägt 133 handskriftsförteckning nr 632−640 rum i södra Dalarna, Uppland och Söder- 636 1931 manland. Ä.a. Ö XXI:1–3 ÖBERG, UNO. Kria. Utarbetad efter avslutade studier vid Tekniska skogs- och sågverkssko- 632 1921 lan i Härnösand, höstkursen 15 september LUGNEGÅRD, CARL G. Om tillväxten i ett – 20 december 1931. 4:o. 212 bl. Maskinskrift björkbestånd. Folio. 4 bl. Maskinskrift. Med och handskrivna tabeller. Med inklistrade fo- 5 bilagor (handritade tabeller och diagram). tografier i texten. Vinrött klotband. Halvklotband. Uno Öberg (1902–1981) var senare bl.a. redak- Carl Gustaf Milton Lugnegård (1895–1994), f. tör för tidskrifterna Sågbladet och Sågverksä- i Klockrike, Östergötlands län. Utexamine- garen. rad från Skogshögskolan 1922, extra jägmäs- Arkivet Vinden tare 1924, lagledare vid riksskogstaxeringen av Kopparbergs län 1923 och Västernorrlands 637 1932 län 1924, assistent i Tivedens, Granviks, Slätt- LILJEROTH, EINAR. Skutskärs sågverk. Histo- bygds m.fl. revir samt skogsindelningsassi- riska data på grundvalen av källor i Bergsla- stent i Västra distriktet under olika tider åren gets arkiv. Sammanfattade i oktober 1932. 1924–26, assistent i Hede revir 1927. A4. 23 bl. Maskinskrift i fotokopia. Med fem Biogr. källa: SJ1928 N.a. Ö 5:1 bilagor i form av kartor, diagram och tabeller. I lösa blad. 633 1921 Författaren publicerade bl.a. även arkivöver- LUGNEGÅRD, CARL G. Flottnings- och indu- sikten ”Stora Kopparbergs bergslags arkiv” i: striresan 1921. Folio. 34 bl. Maskinskrift. Bla- Arkiv, samhälle och forskning, 1954, s. 22–36. dens baksidor med teckningar, uppklistrade N.a. fotografier, tabeller och ritningar. Med tre bilagor (karta och uppklistrade trämasseprov). 638 1942 Halvklotband. Betänkande angående kollektivavtal i det Resan gick till Hälsingland och trakterna norrländska skogsbruket. Avgivet av 1942 kring Ljusnan. års avtalskommitté. Folio. 65, [3] bl. Maskin- Biogr. notis, se nr 632 N.a. Ö 5:1 skrift. Häftad. Kommitténs sekreterare var C.G. Sundberg. 634 1921 Arkivet Vinden LUGNEGÅRD, CARL G. Hushållningsplan för kronoparken Fågelsta. Folio. [11] bl. Ma- 639 1942 skinskrift. Med kartor och tabeller. Halvklot- WIKNER, AXEL. Mina minnen som skogs- band. tjänsteman i Dalarna. A4. 112 bl. Maskinskrift Biogr. notis, se nr 632 N.a. Ö 5:1 i fotokopia. Illustrerad. Ljusgrått linneband. Utskrivet 1991 efter original från 1942. 635 1927 Arkivet Vinden Äldsta jägmästarkursens studieresor år 1927. Folio. 11, 10, 17 bl. Maskinskrift. Med inklist- 640 1944 rade fotografier. Blått klotryggomslag. [Kursbok, jägmästarkursen i Garpenberg Består av tre separata berättelser: Drivnings- 1941–1944. Red: Carl Adelsköld & K.E. Björk- resan, Flottningsresan och Industriresan. För hem.] Folio. [306 bl.] Med ett stort antal fo- en historik över Skogshögskolan, se: Skogs- tografier, tidningsurklipp och teckningar. + högskolan 150 år (1978). Supplement, kursjubiléer. Fotografier och Ä.a. Ö I:13 texter kring återträffar. Skinnband respektive 134 nr 641−648 handskriftsförteckning pärm i konstläder. Gåva till KSLAB 1996. De våren 1997.] A4. [98] bl. Datorutskrift (utan sista texterna från samma år. N.a. Ö 6:2 bildmateriel). Skinnband respektive avskrift i lösa blad. 641 1944 Gåva till KSLAB 1999. De sista noteringarna Undersökning rörande anställningsförhål- från 1997. N.a. Ö 6:1 landen m.m. för vissa jägmästare och forst- mästare utförd 1944 av Sveriges jägmästares 646 1949 och Forstmästares riksförbund. Folio. 44 bl. SIMONEN, M. Efficiency of technique in Maskinskrift. Grönt pappersomslag. swedish forestry. A summary of the investi- Arkivet Vinden gations of the “Job study department of the Forest employers’ association and the Swed- 642 1945 ish forest service”. Folio. [3], 154 bl. Maskin- (HJORTH, R.) Några anteckningar rörande skrift. Häftad. skogar och trakter, som besökas under sty- Tre svenska instruktionsböcker för skogsbru- relsens resa i september 1945. 4:o. 15 bl. Ma- ket medhäftade. skinskrift. Häftad och vikt i smalare omslag. Arkivet Vinden Resan företogs av Munksunds AB styrelse. De områden som besöktes var i tur och ordning 647 1985 Alterskogen, Bäckmark, Edeforsskogarna, Bod- ANDRÉ, PER. Skellefteå revir 1857–1984. A4. träskfors, Edefors, Jokkmokksskogarna och Ca 200 s. Maskinskrift. Med illustrationer Nietsak. N.a. Ö 23:3 (faksimilier, kartor m.m.). Lösa blad i numrerat pärmsystem. 643 1945 Omfattar följande skogshistoriska översik- Länsjägmästarföreningens frö- och plantut- ter: Reviret i Skellefteå 1857–1872; Skellefteå redning 1945. Folio. 55 bl. & kartor. Maskin- revir 1873–1900; Jörns revir 1901–1919; Östra skrift. Klammerhäftad. och Västra Jörns revir 1920–1933; Jörns revir Underskriven av Eric Persson, Edvin Nyblom, 1934–1968; Skellefteå revir 1969–1984; Jörns Nils B. Hansson, Torsten Tillander och Bertil revirs kronojägare 1901–1968 och kronojägar- Florin. Arkivet Vinden boställen; Kronojägare Gustaf Stenberg berät- tar; Burträsks revir 1867–1968; Torp och kolo- 644 1946 nat. Skogsförsök 1910–30-talets kulturer inom JUNGSTEDT, B.O. Granskning av de olika Jörns revir; Skogar under 100 år – skogsindel- förhållanden som påverka lövskogsvården i ning. Per André var under 30 år anställd vid södra Kalmar län samt beskrivning över foto- Domänverket i Skellefteå. grafier tagna vid åtgärdsinventering år 1946. N.a. Ö Folio. 34, [4] bl. Maskinskrift. + Fotografier av lövträdsbestånd inom södra Kalmar län tagna 1946. Folio. Album med uppmonterade utlandet fotografier. Två halvklotband. Arkivet Vinden 648 1908 GRANDJEAN, POUL BREDO. Kgl. danske fors- 645 1946 tembedsmænd 1660–1790 ordnede efter em- Kursbok, jägmästarkursen [i Garpenberg] beder paa grundlag af Poul Bredo Grandjean: 1942–1946. Folio. [296] bl. Med ett stort antal Kgl. danske forstembedsmænd 1660–1790, fotografier i texten och löst bifogade anteck- Tidskrift for skovvæsen XIX række B. Kjöben- ningar. + [Avskrift genom Ingvar Svensson, havn, 1908. Folio. 72 bl. Halvklotband. 135 handskriftsförteckning nr 649−654

Grandjeans arbete Kgl. danske forstembeds- Förutom Christ Larsson ämnade även skep- mænd 1660–1790 utkom även i särtryck samma parna Anders Lundgren, Lars Backman, Ja- år. N.a. Ö 6:1 cob Andersson, Joh. Christenson, Nils Nils- son, Lars Johansson och Nils Pettersson ut- föra ﬁske med de nya metoderna. Ä.a. E II:24

Fiske 652 1857 MALM, (AUGUST WILHELM). För att befrukta och kläcka rom af mört, id och braxen, går sverige man tillväga på följande sätt [...]. 8:o. [3] s. & löst bifogad blyertsteckning. I lösa ark. 649 1800 August Wilhelm Malm (1821–1882), zoolog (RUTENSPARRE, JOHAN LORENTZ?) [Anteck- och intendent vid Göteborgs museums na- ningar rörande sillfisket och trangrumset ut- turhistoriska avdelning; 1856–67 även tillsy- förda ca 1785–1800.] 4:o. 78 s. ningsman för Göteborgs läns fiskerier. Utgav Sammanbunden med: Trangrums-acten, 1784– ett flertal arbeten, bl.a. Om sjöbruk i allmän- 85, Johan Lorentz Rutensparres exemplar. An- het och laxafvel isynnerhet (1863). teckningarna är interfolierade med delar av Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:35 den tryckta texten och består framförallt av komplement till Trangrums-actens historiska 653 1861 översikt över sillfisket och transjuderierna. BYSTRÖM, CARL. Rörande fiskodlingens Johan Lorentz Rutensparre (1752–1828), offi- framsteg inom länet under loppet af nu till- cer och lanthushållare. Brukade säteriet Dal, ändagående år får jag ödmjukast afgifva föl- Fjärås socken, Hallands län; skribent i ekono- jande berättelse [...]. 4:o. [9] s. Häftad. miska ämnen. LPS 1787, LLA 1815. Ingiven till Jämtlands läns hushållningssäll- Biogr. källa: Edling Ä.S Skåp skap. Tryckt i KSLAT 1862, II, 267–269. Carl Byström (18??–1876), förste fiskeriassistent 650 1842 och från 1864 chef för fiskodlingsanstalten vid KALÉN, H.G. d.ä. Wördsam berättelse röran- Östanbäck vid Ångermanälven. Utgav Kort de stor sjö fiskets bedrifvande år 1841 enligt anvisning att på egen hand befrukta samt efter contract emellan Kongl. maj:t och kronan en ny och enkel method kläcka laxartade fiskars samt undertecknad. Folio. [24] s. Häftad. rom (1863). Avsänd från Lysekil. Ä.a. E II:36 Biogr. källa: JD; Linnström Ä.a. E II:40

651 1845 654 1871 UGGLA, E.G. Till Kongl. Majestäts höga be- CEDERSTRÖM, (GUSTAF CARL). [Diverse rön fallningshafvande i Göteborgs och Bohus angående fiskars fortplantning.] Folio. [19] s. län. [Anmälan om att skepparen Christ Lars- Häftad. son m.fl. under instundande år 1846 ämnar Diariemärkt ”No. 497” överst. Gustaf Carl bedriva storsjöfiske på det förbättrade fisk- Ulrik Cederström (1806–1898), f. i Söder- nings- och saltningssättet med slaktning och manland, verkade från 1855 som statsanställd saltning ombord.] Folio. [2] s. & 2 blad med undervisare i fiske och fiskodling. Författade ritningar. I lösa ark. flera arbeten inom ämnet, bl.a. Om fiske och Avsänd från Lysekil. Ritningarna avbildar en fiskodling (1856). s.k. storsjöbåt från Gullholmens fiskeläge. Biogr. källa: JD; Linnström Ä.a. E II:49 136 nr 655−662 handskriftsförteckning

655 1881 fiskerinäring.] 4:o. [22] s. + Bilagor (tabeller, CEDERSTRÖM, GUSTAF CARL. Till Kongl. tidningsklipp, avskrift). Häftad. Landtbruks Akademiens Förvaltnings ko- Med följebrev från Kommerskollegium, dia- mité! [Diverse iakttagelser och rön gällande riemärkt ”616”. Ä.a. E II:65 fisket.] Folio. [32] s. I lösa ark. Biogr. notis, se nr 654 Ä.a. E II:59 661 1887 TRYBOM, FILIP. Reseberättelse från resa i 656 1881 Nordamerikas Förenta stater och Kanada för CEDERSTRÖM, GUSTAF CARL. Anteckningar studium av fiskeriförhållandena. Folio. [9] s. om Sverges laxfiskar. Folio. [28] s. I lösa ark. I lösa ark. Endast en del av ett tänkt större arbete? Inleds Författaren var Letterstedtsk stipendiat. Re- med ”1a afdelningen Öringar”, som dock inte san resulterade även i tre ”Meddelanden om följs av några fler. Förenta staternas och Canadas fiskerier” i Bo- Biogr. notis, se nr 654 Ä.a. E II:59 husländsk fiskeritidskrift 1887 och 1888; dessa artiklar publicerades även som särtryck. Ar- vid Filip Trybom (1850–1913), f. i Fivelstads utlandet socken, Östergötlands län. FK 1875 och FL 1882 vid Uppsala universitet. Deltog som entomo- 657 1852 log i A.E. Nordenskiölds landexpedition till HEINS, V. F. G. Om kunstig fiskeavl. Folio. [15] s. Jenisej 1876 och studier om havets djurvärld Häftade och lösa ark. under H. Sandbärgs expedition till Kolahalv- Diariemärkt ”No. 155” överst. Med följebrev ön 1877. Förste fiskeriassistent 1885 (tf. 1878), och utlåtande från Lantbruksakademien ge- fiskeritillsyningsman i Hallands län 1883– nom Carl J.? Lundewall. Ä.a. E II:155 1902. Från 1903 fiskeriinspektör och ledamot av lantbruksstyrelsen; 1908 byråchef i denna 658 1854 styrelse. Medlem av kommittéerna för ord- KINBERG. Om artificiel fortplantning af lax nadet av havsfisket i Bohuslän 1892 och för och andra fiskslag. Folio. [6] s. Häftad. ny fiskeristadga 1896. Ledamot av hydrogra- Uppgifterna meddelade efter The Illustrated fisk-biologiska kommissionen 1902 samt 1905 London News den 25 februari 1854. Troligen års kommission för undersökning av behovet Hjalmar Kinberg (1820–1908), läkare, veteri- av fiskhamnar vid kusten; den senare var han när och zoolog. Kinberg började detta år un- även initiativtagare till. LLA 1896. Publicerade dervisa vid Veterinärinrättningen i Stockholm ett flertal arbeten, bl.a. i KSLAT och Lant- och blev senare dess föreståndare. bruksakademiens skriftserier. Biogr. källa: Blomqvist Ä.a. E II:32 Biogr. källa: SMOK Ä.a. E VIII a:6

659 1884 PAYKULL, S.R. & WESTERGREN, MAGNUS. [Be- rättelse från en resa till Frankrike för studier av sardinindustri.] Folio. [19] s. & några lösa Binäringar teckningar och litograﬁer. Häftad. Tryckt med titeln ”Om sardinberedningen i Frankrike” i KSLAT 1885, s. 20–32. Ä.a. E II:62 sverige

660 1886 662 1814 BÖDIKE? [Memorial angående Skottlands RAPPE, CARL. Om linets förädling i Småland 137 handskriftsförteckning nr 663−669 förr och nu. Folio. [8] s. Häftad. 667 1820 Carl Rappe (1772–1831), officer och lant- RAPPE, CARL. [Berättelse rörande linodlingen hushållare. Ägde från 1793 säteriet Gårdsby i Kronobergs län.] Folio. [15] s. Häftad. (delägare 1793, ensam ägare från 1801), samma Biogr. notis, se nr 662 Ä.a. E II:7 socken i Kronobergs län, och drev bl.a. ett linberedningsinstitut där 1811–28, publicerade 668 1827 en del uppsatser i lantbruksfrågor, främst om FREDLUND, OLOF. Beskrivning på en linbe- linodling, en av stiftarna av Kronobergs läns rednings maschin att sätta för tröskwerks hushållningssällskap 1813, ledamot av sällska- drift. [Samt diverse andra till Lantbruksaka- pets FU 1814 och vice ordförande 1821–23. LPS demien inkomna skrifter angående maski- 1811, LLA 1812, erhöll 1816 Akademiens lilla nell linberedning.] Folio. [10] s. I lösa ark. guldmedalj för ängsvattning. I materialet ingår både uppfinnarens egna Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:2 beskrivningar på sin linberedningsmaskin och olika utlåtanden rörande densamma. 663 1817 Fredlund var inspektor vid Sätuna, Uppsala KALLERMAN, (JOHAN) F. Salpeter-sjuderi- län. pannors förbättrade construction. Folio. [3] s. Ä.a. E II:12 & lös teckning. Ett ark. Med ett negativt utlåtande från Lantbruksa- 669 1828 kademiens tekniska avdelning. ÖSTBERG, CHARLOTTE. Anteckningar rö- Biogr. notis, se nr 74 Ä.a. E II:5 rande odlingen af hvita mullbärsträn och skjötseln af silkesmaskar af ett svenskt frun- 664 1817 timmer. 4:o. [10] s. Häftad. WENSTRÖM, SVENO. Om linplanteringen Med ett utdrag (i folio) ur Lantbruksakade- med förkofran uti Svea land. 4:o. [8] s. Häf- miens närings- och hushållsavdelnings proto- tad. koll innehållande ett utlåtande genom G.M. Biogr. notis, se nr 2 Ä.a. E II:5 Schwartz, enligt vilket Östbergs odlingsför- sök föreslås till belöning med Akademiens 665 1818 silvermedalj, något som också skedde samma BURMAN, (OLOF) A. Om linets sående och år. Charlotte Östberg (1792–1864), f. Hilfling, tillredning i Hellsingeland. Folio. [24] s. & ”kommissariefru”, bosatt i Stockholm. Tog maskinritningar. Häftad. 1830 initiativet till bildandet av Sällskapet för Olof Burman (1772–1824), officer och lant- inhemsk silkesodling, med kronprinsessan mätare. Vice lantmätare i Jämtlands län 1788, Josefina som beskyddare och professorerna kommissionslantmätare i Gävleborgs län 1796, Sven Nilsson och Jöns Jacob Berzelius bland förste lantmätare i Göteborgs och Bohus län de mest framstående medlemmarna. Sällska- 1817. LLA 1819. pet anlade en mullbärsplantering i Bellevue- Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:6 parken i Stockholm och försåg hushållnings- sällskapen i landets södra delar med telningar. 666 1820 Östberg utgav även ett par småskrifter rörande [Handlingar rörande linodling och linneväv- silkesmaskodling, Om odling af mullbärsträd nadsslöjden i Kronobergs län under inneva- och silkesmaskar i Sverige (1824) och Wägled- rande år.] Folio. [18] s. Häftad. ning för dem som vilja odla mullbärsträd och Inkom 1821. Består främst av landshövdingens uppföda silkesmaskar (1831). berättelse rörande tillståndet inom denna nä- Biogr. källa: JD ring. Ä.a. E II:7 Ä.a. E II:12 138 nr 670−678 handskriftsförteckning

670 1830 samt pigorna Margaretha Jonsdotter i Gus- TÖRNEBOHM, L.J. I anledning af Kongl. tafsberg och Margaretha Pehrsdotter i Präst- Landtbruks academiens […] förnyade pris- gården (de båda senare i Nätra församling) fråga: hwilka äro de redskap och methoder undervisats av Granberg. Louise, eller Lovisa, till lins och hampas renande från trädämnet Granberg mottog vid 1840-talets mitt under- som skyndsammast, beqvämligast och full- visning i linspinning enligt den s.k. dubbel- komligast upfylla ändamålet? 4:o. [4] s. & spinningsmetoden av dess uppfinnare Alois två ritningar. Ett ark. Mager. Hon blev därefter själv statligt avlö- Avsänd från Karlskrona. Bilagt följebrev och nad undervisare i linberedning och spinning. Lantbruksakademiens utlåtande genom J.W. Biogr. källa: JD Ä.a. E II:23 Gerss, båda i folio. Ä.a. E II:13 674 1844 671 1831 [Handlingar rörande förbättrandet av den STJERNEFELDT, A. (?) P.M. rörande den af un- norrländska tillverkningen av linnelärft.] dertecknad år 1828 i Stockholm värkstälde Folio. [12] s. & 1 tabell. Häftade och lösa ark. odling af hampa. Folio. [4] s. Ett ark. Diariemärkt ”No. 177” överst. Ä.a. E II:23 Författaren var enligt underskriften ”kamererare uti Kongl. Förvaltningen af sjö ärende- 675 1845 ne”. Ä.a. E II:14 [Handlingar rörande Louise Granbergs undervisning i den s.k. magerska linspinnings- 672 1843–1844 metoden i Norrland.] Folio & 4:o. [12] s. [Handlingar rörande inkallandet av uppfin- Häftade och lösa ark. naren Alois Mager till Sverige för undervis- Diariemärkt ”No. 135” överst. Ä.a. E II:24 ning i linspinning.] Folio. Ca 40 s. Häftade och lösa ark. 676 1846 Den i Prag bosatte uppfinnaren Alois Mager GRANBERG, LOUISE. [Redogörelse för un- inkallades 1843 av Lantbruksakademien till dervisning i den s.k. magerska dubbelspin- Sverige för att undervisa om sin dubbelspin- ningsmetoden i Jönköpings län.] 4:o. [15] s. ningsmetod för lin. Oenighet vad gällde vill- I lösa ark. koren för verksamheten uppstod dock mellan Diariemärkt ”No. 218” överst. Består till stor Akademien och Mager, vilket ledde till att del av deltagarlistor, ibland även med elever- denne snart lämnade Sverige. Den Mager- nas hemvist. ska spinnstolen fick ändå rätt stor spridning Biogr. notis, se nr 673 Ä.a. E II:25 i Sverige. Biogr. källa: JD Ä.a. E II:22 677 1847 GRANBERG, LOUISE. [Redogörelse för un- 673 1844 dervisning i den s.k. magerska dubbelspin- GRANBERG, LOUISE. [Redogörelse för en resa i ningsmetoden i Kronobergs län.] 4:o. [12] s. Västernorrland för undervisning om den s.k. I lösa ark. magerska linspinningsmetoden.] 4:o. [4] s. Diariemärkt ”No. 192” överst. Består till stor + [Tre intyg rörande den magerska metodens del av deltagarlistor, i regel även med elever- förtjänster.] 4:o. [3] bl. Ett ark. nas hemvist. Diariemärkt ”No. 174” överst. De tre med- Biogr. notis, se nr 673 Ä.a. E II:26 följande intygen meddelar att mademoiselle Wahlström i Må, gästgifvaredottern Lund- 678 1852 qvist i Brösta, Brita Synnerberg i Själevad, FREESE, B.M. [Om linets kvalitet i Hälsing- 139 handskriftsförteckning nr 679−686 land.] Folio. [5] s. Häftad. paraffin m.m., samt samma tjäras användade Diariemärkt ”No. 39”. Författaren drev en lin- till burdning af lysgas. Folio. [34] s. Häftad. handel i Arbrå. Ä.a. E II:30 Med följebrev, diariemärkt ”No. 41” överst. Resan gjordes i Tyskland, Frankrike och Stor- 679 1863 britannien med Letterstedtska stipendiet. NYGREN, CHR. (?) Försök till ett annorlunda Biogr. notis, se nr 301 Ä.a. E II:46 besvarande af Kongl. Landtbruks akademiens programm vid Allmänna landtbruksmötet i 684 1908 Carlstad rörande linodlingens befrämjande. HENNIG, HUGO. Berättelse öfver studieresor Folio. [10] s. Häftad. i linberedningsfrågan under tiden 12/8–5/9 Avsänd från Klemstorp. Ett torp med detta 07, 29/12 07–22/1 08 samt 13/8–5/9 08. Fo- namn fanns i Viby socken, Östergötlands lio. 80 bl. & flera omfångsrika bilagor. Med län. Ä.a. E II:41 inklistrade och medhäftade fotografier, ritningar, tryckta tabeller m.m. Maskinskrift. 680 1919 Blått klotband. Linet, dess odling och beredning. Kort över- Studierna gjordes i Tyskland och nuvarande sikt med anvisningar. Tävlingsskrift avgiven Tjeckien. Författaren publicerade ett mindre d. 26 febr. 1919. Folio. 59 bl. Med inklistrade antal arbeten rörande linodling och textiltek- fotografier och teckningar. I lösa ark. nik och utgav Skandinavisk månadsskrift för Ä.a. E VIII a:10 textilindustri (1902–14) samt Skandinavisk tidskrift för textilindustri (1915–43). 681 1919 Ä.a. E VIII a:8 Praktisk handledning i linodling. [Under- skrift:] Dan. [Tävlingsskrift.] Folio. 22 s. Med 2 fotografier monterade på kartong och ett blad med tidningsurklipp och teckningar. Snörhäftad. Ä.a. E VIII a:10 Undervisning

682 1949 Förslag till fortsatt stöd åt odlingen av lin sverige och hampa. Betänkande, avgivet av 1949 års lin- och hamputredning. Folio. [1], 3, 136, IV 685 1819 bl. + Bilagor. Maskinskrift. Två volymer i blå BRAHE, AURORA. [Berättelse om Gårdsby lin- halvklotband. förädlings instituts fortgång och närvarande Underskrivet av Johan Ahlsten, Erik Kullgren, skick.] Folio. [9] s. Häftad. Hj. R. Nilson, Emil Näsström, Wilhelm von Författaren var född Koskull. Gårdsby socken Schwerin och A.H. Stensgård. var belägen i Kronobergs län, nordost om Arkivet Vinden Växjö. Ä.a. E II:6

686 1823? utlandet (AHLGREN, PETRUS?) Forst-lig examina-torium. 4:o. 320 s. Med några teckningar och ta- 683 1867 beller i texten. + Reglor vid fällning af virke. BRUNIUS, (DAVID FREDRIK). Några ord om 4:o. 3 s. Med teckning ”schema öfver hjelp- fabrikationen af tjära, samt dennas använ- gallring”. Halvskinnband. dande till framställning af fotogen, solarolja, Namnteckning på försättsbladet: ”Petrus Ahl- 140 nr 687−692 handskriftsförteckning gren 1823. 19 sept.” Det andra arbetet löst bi- med: Florman, Underrättelse om hushållsdju- lagt. N.a. Ö 19:1 rens wård och skötsel, 1838. Utgör dels interfolierade tillägg och kom- 687 1834 mentarer till den tryckta texten, dels en sepa- NONNEN, EDWARD. Kort underrättelse om rat avdelning i slutet av volymen. Carl Juhlin landtbruks institutet på Degeberg för år Dannfelts ägarsignatur på volymens försätts- 1834. Folio. [3] s. Ett ark. blad är daterad ”Degeberg den 12/11 41”. Edward Nonnen (1804–1862), godsägare och Biogr. notis, se nr 114 Ä.S. 10 jordbrukslärare. Inrättade vid sin egendom Degeberg i Västergötland en mönstergård 690 1841, ca samt 1833 ett lantbruksinstitut och en lant- JUHLIN DANNFELT, CARL. [Anteckningar i bruksskola, varav den sistnämnda nedlades materia medica veterinaria vid Degebergs 1863. Institutet vid Degeberg brukar beteck- lantbruksinstitut.] 8:o. Ca 70 s., inte alltid nas som den vetenskapligt underbyggda lant- fullskrivna. bruksundervisningens första insteg i Sverige. Sammanbunden med: Ryss, Materia medica Nonnen var även aktiv i hushållningssällska- veterinaria, 1840. Utgör interfolierade tillägg pet i Skaraborg och blev LLA 1841 (HLLA 1862) och kommentarer till den tryckta texten. En samt LVA 1856. Utgav bl.a. Prospect öfver landt- handskriven innehållsförteckning i början av bruks-institutet på Degeberg (1835) och Om cir- volymen ger sidhänvisningar till anteckning- kulations- eller vexelbruk i Sverige (1857). arna. Carl Juhlin Dannfelts ägarsignatur på Biogr. källa: SMOK; SBL Ä.a. E II:15 volymens försättsblad är daterad ”Degeberg den 10/11 41”. 688 1839–1841 Biogr. notis, se nr 114 Ä.S. 10 HIERTA, FREDRIK. Adnotationes Degebergi- anæ. I–II. 4:o. 448, [18] s. + 476, [4] s. + [Cirku- 691 1845 lärbrev från Degebergsföreningen.] 4.o. [16] (NONNEN, EDWARD) & HJORTH, (CARL WIL- s. Lösa ark i två halvskinnpärmar med knyt- HELM). [Anteckningar om växelbruk, m.m.] band. Degeberg den 8 december 1845. 4:o. 78 s. Fredrik Hierta (1815–1889), lantbrukare, riks- Halvskinnband. dags- och nykterhetsman, ägde godset Främ- Anteckningarna av Hjorth är antagligen mestad i Västergötland. Utvecklade denna gjorda vid Edward Nonnens föreläsningar. egendom till en mönstergård med ett konse- Biogr. notis rörande Nonnen, se nr 703. Carl kvent genomfört cirkulationsbruk, där särskilt Wilhelm Hjorth var från 1859 länsagronom i den då i Sverige eftersatta foderväxtodlingen Västmanlands län. sattes i fokus. Bland Hiertas huvudintressen Ä.a. E VII a:3 återfanns även skogsvården. Innehållet i denna handskrift utgörs av Hiertas elevanteckningar 692 1845? från tiden vid Edward Nonnens lantbruks- HJORTH, (CARL WILHELM). Om åkerjordens institut på Degeberg. kemiska sammansättning. 8:o. [184] s. Svart Biogr. källa: SBL Ä.a. E VII a:3 halvsafﬁanband med guldornerad rygg. Pärm- papperen blindpressade med blomsterslingor. 689 1841, ca Enligt en anteckning på sista bladet var för- JUHLIN DANNFELT, CARL. [Anteckningar i fattaren elev hos Nonnen på Degeberg 1845 husdjurskötsel och materia medica veterina- och länsagronom i Västmanlands län från 1/1 ria vid Degebergs lantbruksinstitut.] 8:o. Ca 1859. Anteckningen är undertecknad ”Geﬂe 200 s., inte alltid fullskrivna. Sammanbunden 1930. C.W. Hjorth”, vilket bör vara sonen Carl 141 handskriftsförteckning nr 693−699

Wilhelm Hjorth som var länsagronom i Gäv- 696 1855 leborgs län 1903–32. Ä.a. Ö XXIV:1 [Lärobok i lantbruket för lägre lantbruksskolor. Tävlingsskrift.] Liggande 8:o. 218 s. 693 1850, ca? Lösa blad i kuvert. Ä.a. E II:33 MOBERG, SVEN VILHELM. Om jordmånerna. 4:o. [38] s. + Allmänna lärosatser uti afdik- 697 1856 ning. 4:o. [46] s. Med teckningar i texten. + Anteckningar till föreläsningar vid Lägre Åkerbruks redskaperna. 4:o. [62] s. + Trädets Landtbruksskolan i ... af W. [162] s. & 2 blad bearbetning. 4:o. [112] s. + Skogshushållning. med teckningar. Häftad. Ä.a. E II:34 4:o. [38] s. + Läran om gödningsmedlen. 4:o. [64] s. Skinnryggband med mjuka pärmar. 698 1858 Sven Vilhelm Moberg (1814–1877) var lärare LINDBOHM, ERNST. Föreläsningar i skogs- vid Sjögestads lantbruksskola i Östergötland hushållning vid Kongl. Skogs-institutet och slutade sin yrkesbana som förvaltare vid i Stockholm år 1858. 4:o. 44 s. Marmorerat Örbyhus i Uppland. Dessa texter, synbarligen pappersomslag. föreläsningsanteckningar, är nedtecknade av Föreläsningsanteckningar. Skogsinstitutet ha- P.F. Nilsson, som antagligen var elev vid sko- de 1825 grundats som en privat läroanstalt av lan. N.a. Ö 19:1 Israël Adolf af Ström och ombildades 1828 till en statlig institution. Ernst Julius Lindbohm 694 1854 (1838–1899), f. i Helsingborg. Utexaminerad LINDGREN, (AXEL TEODOR). Speciel wextod- från Skogsinst. 1858. Extra överjägmästare i lin [sic] af directeur F. vid Ekenstein. Orup Kopparbergs län 1859, överjägmästare i samma i Augusti 1854. 4:o. [2], 93, [2] s. + Jordens län 1861, jägmästare i Västerdalarnas revir torrläggning genom dikning och fårning af 1869, jägmästare i Hunnebergs revir och före- F. vid Ekenstein. Orup i september 1854. 4:o. ståndare för Hunnebergs skogsskola 1880, [2], 26 s. Halvskinnband. överjägmästare i södra distriktet 1890. Axel Teodor Lindgren (1833–19??), f. i Näsum, Biogr. källa: Samzelius N.a. Ö 19:1 Kristianstads län. Ägde och brukade Fredriks- berg i samma län. Se även nr 721. ”F. v. Eken- 699 1860-tal? stein” = Fredrik von Ekensteen, föreståndare ÅBERG, C.V. Diverse teckningar ur lektioner för Orups lantbruksskola 1851–80. ”Under för C: V: Åberg. 4:o. 252, [3] s. Halvskinn- hans ledning ﬁck skolan stort anseende och band. nämns som den förnämnsta i landet.” (Rydå). Anteckningar på främre pärmens insida: N.a. Ö 23:4 ”Skänkt till ’Stockholms Gartnersällskap’ af Adolf Lindgren den 1 mars 1896.” samt ”An- 695 1855 tagligen skrifven på 1860-talet.” Lärobok för rättare-lärlingar vid de lägre Titelns ”teckningar” är i själva verket föreläs- landtbruksskolorna, innefattande: jordbruk, ningsanteckningar, synbarligen från någon boskapsskötsel, trädgårdsodling och skogs- trädgårdsskola, då de rör köksträdgårdssköt- hushållning. Författad i anledning af Kongl. seln i bred bemärkelse, med alltifrån potatis- maj:ts i nåder utfästade præmium och enligt till fruktträdsodling. Vissa avsnitt är enligt Kongl. Landtbruks Akademiens förslag. Fo- rubrikerna baserade på texter eller föreläs- lio. [6], 291 s. Snörhäftad. ningar av Carl Stenberg, som var trädgårds- Sista två bladen naggade i yttermarginal, del- mästare vid Lantbruksakademiens experi- vis berörande texten. mentalfält 1834–61. Det troliga är därför att Ä.a. E II:33 lektionerna ägt rum där. 142 nr 700−709 handskriftsförteckning

Biogr. källa: Lange Ä.a. Ö XXIII:1 705 1874 LINDBORG, A. J. Handbok i skogs-skötsel. 700 1861 Skogshall 1874. 4:o. 913 s. Svart halvskinn- (EDMAN, WILH. TH.) Kurs vid Wassbo landt- band. bruks-skola i Dalarna. 4.o. [144] s. Halv- Skogsskolan vid Skogshall i Ärla socken, Öst- skinnband. errekarne härad, Södermanlands län, grunda- Främre pärmens insida och titelbladet med des 1856 och var en av ﬂera skogsskolor som namnteckning: ”Wilh. Th. Edman”, daterad med hjälp av statliga medel inrättades av hus- 1859 respektive 1861. För historiker över Vass- hållningssällskapen för att utbilda skogvak- bo, se: Örjangård, Sigurd, Vassbo lantmanna- tare. Ä.a. E VIII a:15 skola 1856−1956 (1956) och Eriksson, Inga-Maj, Vassbo genom seklen (1996). N.a. Ö 19:2 706 1880, ca GEORGII, ROBERT. Landtbruket. 4:o. [400] 701 1868 s. Halvskinnband. Ägarstämpel ”A.G. Anell” Lärokurs i landthushållningen. Högre afdel- på främre pärmen och namnstämpel ”Gustaf ningen. 4:o. [280] s. Halvskinnband. Annell” på titelbladet. Verkar enligt ett andra titelblad bl.a. omfatta Undervisningsanteckningar. Förvärvad 1999. utdrag ur J. Arrhenius ”Åkerbruks-systemer- Robert Georgii (1817–1889), examen från De- na”, vilket troligen är liktydligt med dennes geberg, föreståndare vid Väderbrunns lant- Handbok i svenska jordbruket (1859–61). bruksskola, Bergshammars socken, Söder- N.a. Ö 23:4 manlands län, 1855–86. Biogr. källa: Rydå N.a. Ö 19 702 1870–1871 FRYKMAN, JOHAN HARALD. [Diverse avskrif- 707 1891? ter av tidskriftsartiklar om lantbruk samt ENGSTRÖM, NILS & FOLLIN, AXEL. Anteck- uppgifter om Ryssbylunds lantbruksskola.] ningar i agrikulturkemi. 4:o. 332 s. Halv- Folio. 151, [12] s. Halvskinnband. skinnband. Innehåller bl.a. matriklar över lärare, biträ- Anteckningarna gjorda vid Alnarp av Axel den, elever och lärlingar vid Ryssbylund 1871. Follin efter Nils Engströms föreläsningar. Gå- Ä.a. Ö I:9 va av P. von Seth 1939. Årtalet 1891 i blyerts överstruket på titelbladet. Biogr. notis röran- 703 1871 de Engström, se nr 535. Ä.a. Ö XXIV:1 LUNDQVIST, C.W. Handledning i skogssköt- sel Skogshall 1871. A3. [8], 594 [11] s. Fotoko- 708 1900, ca? pia. I lösa blad. JUHLIN DANNFELT, HERMAN. Jordbrukseko- Skogsskolan vid Skogshall i Ärla socken, Öster- nomi. Anteckningar efter H. Juhlin Dann- rekarne härad, Södermanlands län, grundades felts föreläsn. 4:o. 382 s. + Jordbruksstatik. 4:o. 1856 och var en av ﬂera skogsskolor som med 68 s. Hektograferad. Klotband. hjälp av statliga medel inrättades av hushåll- Från H. Juhlin-Dannfelts boksamling, som ningssällskapen för att utbilda skogvaktare. överlämnades till Akademien 1936. N.a. Ö 23:5 Biogr. notis, se nr 118 Ä.a. Ö I:11

704 1871 709 1917? ÖHLIN, A. FREDRIK. Anteckningar wid Djurs- HEDLUND, (TEODOR). Praktisk växtfysiolo- holms landtbruksskola. 4.o. 261 s. Halvklot- gi. 4:o. 597 s. + Anatomi och morfologi. 4:o. band. Ä.a. Ö XX:1 199 s. Blåstencil. Halvskinnband. 143 handskriftsförteckning nr 710−715

Namnteckning på försättsbladet: ”Ragn. i skogliga ämnen. LLA 1921, HLLA 1939. Samuelsson 1917”. Johan Teodor Hedlund Biogr. källa: SMOK Arkivet Vinden (1861–1953), f. i Frötuna socken, Stockholms län. Mogenhetsexamen 1885, FK 1888, FL 1891, 712 1930, ca? FD 1892 och docent i botanik vid Uppsala EBELING, FREDRIK. Anteckningar i teoretisk universitet sistnämnda år. Amanuens vid bo- skogsskötsel. Folio. 93 bl. Med teckningar i taniska trädgården i Uppsala 1893–1903 samt texten. lektor i botanik och zoologi vid Alnarps lant- Fredrik Ebeling (1909–1982), jägmästare, ge- bruksinstitut från 1904, där han senare var neraldirektör vid Skogsstyrelsen 1966–74. LLA professor 1917–27. LLA 1914. Utgav ett ﬂertal 1956. De senaste kronologiska hänvisningarna botaniska och lantbruksbotaniska arbeten. i dessa undervisningsanteckningar är från sent Biogr. källa: SMOK N.a. Ö 19:2 1920-tal. N.a. Ö 23:6

710 1920, ca? 713 1936 JUHLIN DANNFELT, HERMAN & ÖSTERGREN, Betänkande rörande den lägre mejeriunder- AUGUST. Växtkultur. 4:o. 510 s. + Anteckning- visningens omorganisation avgivet den 16 ar i jordbrukslära efter rektor H.J. Dannfelts december 1936 av 1933 års mjölk- och mejeri- föreläsningar. 4:o. 373 s. Två volymer i vin- utredning. Folio. [2], 62 bl. Maskinskrift. röda klotband. Grönt klotband. Namnteckning på försättsbladen: ”Aug. Öst- Förordet undertecknat B. von Stockenström, ergren”. L. Nanneson, Abel Andersson, C. Henning Biogr. notis, se nr 118 & 420 N.a. Ö 19:3 Nilsson, J. Birger Platon, A.R.T. Söderlund och Joel Axelsson. Arkivet Vinden 711 1924 JONSON, TOR. Ur skogsuppskattningsläran. 714 1937 Folio. 156 bl. Grönt klotryggband. Ur H. Juh- Lantbruksstyrelsens yttrande över 1936 års lin-Dannfelts bokdonation. lantbruksundervisningskommittés betänkan- Tor William Jonson (1880–1949), skogsman, de med förslag angående den fasta lantbruks- f. i Edsvära socken, Skaraborgs län. Mogen- undervisningens ordnande. Folio. [1], 128 bl. hetsexamen i Skara 1899, utexaminerad från Maskinskrift. Grönt klotband. Skogsinstitutet 1903. Tjänstgjorde därefter i Underskrivet av Erik Insulander och Georg Domänverket och blev 1904 extra jägmästare von Zweigbergk. och assistent i Västra Hälsinglands revir, 1905 Arkivet Vinden dikningsassistent i Gävle-Dala distrikt och 1906 assistent i Åsele revir. Lektor i skogs- 715 1942 uppskattning och skogsindelning vid Skogs- Betänkande med förslag angående ordnan- institutet 1907, professor i samma ämne vid det av upplysningsverksamheten rörande re- Skogshögskolan 1915–44, rektor där 1927–36. sultaten av den statliga och statsunderstödda Lärare i skogsuppskattning m.m. vid Lant- forsknings-, försöks- och provningsverksam- mäteriundervisningen 1910–17, flera utred- heten på lantbrukets och trädgårdsskötselns ningsuppdrag, bl.a. som ledamot av skogsbe- områden. Folio. 78, 7, 9 bl. Maskinskrift. skattningskommittén 1920, studieresa med Blått halvklotband. statsanslag till USA och Kanada 1926. Utgav Underskrivet av Arne P:son Arnegren och I.H. flera skrifter på skogsområdet, bl.a. Massata- Bachér. De två bilagorna på slutet innehåller beller för skogsuppskattning (1911, flera senare en förteckning över svensk periodisk lant- uppl.) och publicerade en stor mängd artiklar brukslitteratur respektive ”Upplysningsverk- 144 nr 716−722 handskriftsförteckning samhetens organisation i några främmande 719 1944 länder”. Arkivet Vinden Utredning med förslag till organisation av den lägre mejeriundervisningen avgiven den 716 1943 16 oktober 1944 av Kungl. Lantbruksstyrel- TAMM, (OLOF). Skoglig marklära. 4:o. 40 bl. sen. Folio. [6], 81 bl. Maskinskrift. Grönt Maskinskrift. Häftad i omslag. klotband. Titelbladet med namnteckning: ”P. Hjorth Förordet underskrivet av H. Sylvan och Arne –43.” Undervisningskompendium från Skogs- P:son Arnegren. högskolan. Olof Filip Sebastian Tamm (1891– Arkivet Vinden 1973), f. på Tvetaberg i Tveta socken, Stock- holms län. Mogenhetsexamen i Stockholm 720 1978 1908, FK 1911, FM 1912, FL 1914 och FD 1920, JANSSON, HERMAN W. Minnesanteckningar allt vid Stockholms högskola. Studier vid Ve- gjorda av ladugårdsförmannen vid Ultuna terinær- og Landbohøjskolen i Köpenhamn lantbruksskola Herman W. Jansson. Ultuna, 1928. Assistent i marklära med geologi vid Sta- 1978. A4. 18 bl. Maskinskrift. + [Två senare tens skogsförsöksanstalt 1915–22 och 1924–35 datautskrifter av samma text.] I lösa blad. och överassistent där 1935–38; docent i samma N.a. Ö 6:4 ämnen vid Skogshögskolan 1920–38. Prof. i skoglig marklära vid Skogshögskolan från 1938, prorektor där från 1947. Tf. prof. i kemi och utlandet geologi vid Alnarps lantbruks- och mejeriinst. 1923–24, speciallärare i marklära vid Tekniska 721 1851–1854 högsk. från 1932. Ledamot av domänstyrel- LINDGREN, (AXEL TEODOR). Åckerbruket. I sens odlingskommission 1934–36 och Svenska häftet. Afskrifna 1854. Folio. [2], 157 s. Med skogsvårdsföreningens styrelse från 1942. LLA teckningar i texten. + Kreaturs afvel, I häftet. 1932. Publicerade bl.a. en rad Meddelanden Hållne vid Hofmansgaves Landtbruks-insti- från Statens skogsförsöksanstalt. tut åren 1851–1852. Folio. [2], 75 s. Med tabel- Biogr. källa: SMOK Ä.a. Ö XXII:1 ler och en teckning i texten. + Elementerna i botaniken af Drakenberg. 1853. Folio. [2], 8 s. 717 1943 Halvskinnband. Utredning med förslag till omorganisation Axel Teodor Lindgren (1833–19??), f. i Nä- av den lägre trädgårdsundervisningen avgi- sum, Kristianstads län. Ägde och brukade ven den 11 november 1943 av Kungl. Lant- Fredriksberg i samma län. Se: Davidsson, bruksstyrelsen. Folio. IV, [1], 140 bl. + bilagor. Olle & John, Två lantbrukare i N Mellby un- Maskinskrift. Grönt klotband. der mitten av 1800-talet och deras utbildning i Förordet underskrivet av H. Sylvan och Nils Danmark (Västra Göinge hembygdsförenings Sonesson. skriftserie; LI), 2003. Lantbruksinstitutet på Arkivet Vinden Hofmansgave på Fyn grundades 1845 av den danske lantbruksreformatorn Niels Erik Hof- 718 1943 man-Bang. För en historik över institutet, se: WIESLANDER, (GÖSTA). Skogsindustriell eko- Wendt-Larsen, Johannes, Det landøkonomiske nomi. Kompendium. Folio. 170 bl. Maskin- institut på Hofmansgave 1845−1857 (2001). skrift. Med diagram och tabeller i texten. N.a. Ö 23:1 Blått halvklotband. Utgiven vid Umeå handelsgymnasium. 722 1859 Arkivet Vinden BERGSTRAND, (CARL ERIK). [Anteckningar 145 handskriftsförteckning nr 723−729 under resan i Tyskland.] A4. [94] bl. Limhäf- 727 1887 tad fotokopia. HAMNSTRÖM, (FREDRIK). Anteckningar Resan gjordes i syfte att studera lantbruksun- rörande landtbruksläroverken i Danmark, dervisningen. Tyskland och Österrike. Samlade under en Biogr. notis, se nr 113 N.a. Ö 16:1 med statsanslag företagen resa. Folio. 18 s. Häftad. 723 1867 Fredrik Hamnström (1855–1915), f. i Torsåkers KYLBERG, JOHAN. [Berättelse över resa i socken i Södermanland. Utexaminerad från Tyskland, England, Skottland för studier av Ultuna 1879, inspektor och lärare vid Kal- lantbruksskolor och jordbruk.] Folio. [200] mar läns lantbruksskola i Applerum 1879–81. s. & 50 handritade planscher. Klotband. Tjänstgjorde efter en kortare period som Planscherna föreställer olika lantbruksred- jordbrukare i Södermanland som tf. lektor i skap. Utgavs 1868 med titeln: Anteckningar botanik, zoologi och husdjursskötsel vid ve- rörande landtbruket och dess binäringar uti terinärinrättningen i Skara 1882–84. Från 1884 England, Skottland och Tyskland, samlade un- föreståndare för Skaraborgs läns lantmanna- der sommaren 1867 och inlemnade såsom rese- skola, även den i Skara. berättelse till Kungl. Landtbruksakademien. En Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:6 del av denna reseberättelse (ett besök på Lon- dons kreatursmarknad) är dessutom tryckt i 728 1887 KSLAT, 1868, s. 84–91. NATHORST, JOHN. [Reseberättelse från Stor- Biogr. notis, se nr 366 Ä.a. E VIII a:3 britannien angående studier av lantbruksundervisningen.] Folio. [56] s. I lösa ark. 724 1869 John Louis Nathorst (1860–1943), f. på Dags- TISSERAND, (EUGÈNE). [Berättelse från en holm i Ödesborgs socken, Dalsland. Utexa- resa i Tyskland och Frankrike för studier minerad från Alnarp 1882; därefter lärare vid av lantbruksundervisningen.] Folio. [139] s. olika lantbruks- och lantmannaskolor i Skåne Häftad. och Blekinge 1882–89. Föreståndare för Norra Diariemärkt ”No. 503” överst. Kalmar läns lantbruksskola 1889–1901 och Ä.a. E II:47 för Malmöhus läns lantbruksskola 1901–12. Lärare i jordbrukslära vid Ultuna lantbruks- 725 1881 institut 1913–28 och lärare i detta och andra ENGSTRÖM, NILS. Tysklands vetenskapliga ämnen vid lantmäteriundervisningens kul- och undervisningsanstalter för mjölkhus- turtekniska kurs 1912–31. Även lärare i jord- hållning. Folio. 11 s. I lösa blad. brukslära och jordbruksekonomi vid Skogs- Diariemärkt ”693” överst. institutet 1914–39 (från 1915 Skogshögskolan). Biogr. notis, se nr 535 Ä.a. E II:59 Besökte 1911 Tyskland på statligt uppdrag för att undersöka möjligheterna av svensk jord- 726 1883 bruksexport dit. Författade flera handböcker, SJÖÖ, AXEL. Reseberättelse till K. Landtbruks bl.a. Lärobok i fårskötseln (1912, på uppdrag av Akademiens Förvaltningskommité. Om Lantbruksakademien) och Om potatis (1915, landtbruks teknisk undervisning i Tyskland- tillsammans med flera medförfattare), samt Österrike 1881–82. Folio. [44] s. I lösa ark. artiklar i uppslagsverk och fackpress. Med följebrev, diariemärkt ”66”. Under resan Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:68 studerades främst undervisning i brännvins- tillverkning. 729 1950 Ä.a. E II:61 STEENBJERG, (FOLMER). Referat af professor 146 nr 730−737 handskriftsförteckning

F. Steenbjerg’s forelæsninger over gødnings- ning av spisbröd av potatis och råg.] Folio. lære ved Else Boken. I–II. De studerendes råd [4] s. Ett ark. ved den kgl. Veterinær- og Landbohøjskole, Författaren var ”kamererare” och bodde på 1950. A4. 216 bl. Maskinskrift. Med diagram Nibble, Ytterjerna socken, Stockholms län. och tabeller i texten. Två häften i omslag. Ä.a. E II:6 N.a. Ö 19:3 735 1835 EKENSTAM, CHARLOTTA WILHELMINA. Till följe af Kongl. Landtbruks academiens skrif- velse [...] får jag härjemte äran öfverlemna Livsmedel prof på vin tillverkadt dels af röda krusbär dels af hvita vinbär. Folio. [3] s. & tryckt for- sverige mulär. Häftad. Författaren var född Westerberg och bosatt 730 1700-tal i Norrköping och Gusum. Det bifogade Nytt sätt att tillwärka brännewin. 4:o. [5] s. tryckta formuläret är en förbindelse uppställd Inbunden i samlingsband. i fem punkter för inträde i Nykterhetsfören- Ä.S. 29 Samlingsband 44 ingen vid Gusum, vars sekreterare var Carl Ekenstam. Punkt 5, om att undertecknaren 731 1700-tal skall ”wid påkalladt bruk af winer, föredraga Sätt att göra mjöd. 4:o. [2] s. Inbunden i de hembryggde eller inländske”, är under- samlingsband. struken. Ä.a. E II:16 Ä.S. 29 Samlingsband 44 736 1835 732 1815 EKENSTAM, THURE REINHOLD. [Beskrivning HAMBRÉ, (MIKAEL). Vördsamt memorial på bärvins beredning.] 4:o. [6] s. I lösa ark. [rörande brännvinsbränning]. Folio. [12] s. Märkt ”No. 49” överst. Författaren var hov- Häftad. predikant och komminister i Hannäs annex- Biogr. notis, se nr 378 Ä.a. E II:3 församling i Östergötland. Med bestyrkta intyg om att vinet tillverkats av Ekenstam samt 733 1815 Lantbruksakademiens utlåtande (i folio) om MOLIN, (BENGT). Beskrifning att af hvitbe- de tre tävlingsskrifter som inﬂutit. ”Vid pröf- tor tillwerka bränvin. Folio. [4] s. Ett ark. ning af de inlemnade profven, befunnos de Med ett utlåtande från kämnärsrätten i Öre- likwäl under medelmåttig godhet, och voro, bro angående metoden. Bengt Molin (1767– med undantag af det utaf fru Ekenstam till- 1823), regementsskrivare och lanthushållare. verkade krusbärsvin, icke ens förtärbara.” Arrenderade från 1800-talets början gården Ä.a. E II:16 Rynninge, Långbro socken, Örebro län, och anlade där 1812 med statsstöd en fabrik för 737 1835 tillverkning av brännvin, socker och sirap av RETZIUS, (ANDERS). Om bruket af rhabar- vitbetor. Publicerade enstaka inlägg i lant- ber örtens blad-stjelkar till matanrättningar, bruksfrågor, LLA 1813. jemte några ord om samma örts cultur. Fo- Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:3 lio. [10] s. Häftad. Tryckt i Svenska trägårds-föreningens årsskrift 734 1818 1836/37, s. 79–86. BRÅVIK, J.? Ödmjukt memorial. [Om bered- Biogr. notis, se nr 512 Ä.a. E II:16 147 handskriftsförteckning nr 738−745

738 1835 vid ”der landwirthschaftlichen Centralschule Såsom svar på Kgl. Landtbruks academiens Weihenstephan” 1870–84. Carl Gustaf Zet- prisfråga: ”Att af inhemska safter, bär eller terlund, agronom, föreståndare för kemiska trädfrukter bereda det bästa och minst kost- stationen och frökontrollanstalten i Örebro samma vin” lemnas följande enkla uppsatser: 1878–92. Var en drivande kraft i 1870- och 80- Tributum ex privato. Folio. [17] s. Häftad. talets utsädesrörelse och engagerade sig bl.a. i Ä.a. E II:16 framtagandet av ett förstklassigt maltkorn för bryggerinäringen i Sverige. Utgav ett flertal 739 1842–1843 skrifter i lantbruksrelaterade ämnen. [Handlingar rörande ett av bagaren A. Sten- Biogr. källa: JD Ä.a. E II:62 berg i Borås uppfunnet sätt, att av skadat mjöl göra ett fullgott bröd.] Folio & 4:o. [14] 743 1887 s. Häftade och lösa ark. ROSSANDER, (CARL JACOB). Hvilka meto- Till de handskrivna handlingarna är fogade der för tillgodogörande och konservering två tryckta skrifter; A. Stenberg, Uppgifter och af äpplen och andra trädfrukter kunna hos förbättringar wid brödbakningskonsten, Borås oss företrädesvis förtjena att användas - an- 1841, 8:o, 11 s. samt Hemställan till församling- förande vid K. Landtbruksakademiens sam- arne [om Stenbergska brödbakningskomposi- mankomst den 19 september 1887. Folio. [14] tionen.], u.o., u.å., 4:o, [4] s. Ä.a. E II:21 bl. I lösa ark. Tryckt i KSLAT 1887, s. 290–306. Carl Jacob 740 1853 Rossander (1828–1901), kirurg och ögonläka- STJERNEMAN, F. W. von. Uppgift af herr F. W. re. LLA 1884. Ä.a. E II:67 von Stjerneman i Norrköping öfver den af honom använda method för kokning af si- 744 1887 rap ur hvitbetor. Folio. [3] s. Ett ark. WESTERLUND, A.F. Om potatisens förarbe- Ä.a. E II:31 tande till stärkelse, socker, sirap, dextrin och dylikt. 4:o. 12 s. I lösa ark. 741 1854 Tryckt i KSLAT 1886, s. 315–321. Ä.a. E II:67 ROBERTS, H. W. Om bearbetning af godt vin af rhabarberbladstjelk. Folio. [8] s. Häftad. Översättningen ur The British Winemaker utlandet (London 1849). Med kommenterande bilaga, ev. av Anders Retzius, och ett följebrev till 745 1856 densamme från den svenske envoyén i Lon- STYFFE, KNUT. Om sockertillverkning, af don, C.A. Virgin. hvitbetor, samt linets rötning och bered- Ä.a. E II:32 ning. Folio. [15] s. Blått omslag. Författaren var Byzantinsk stipendiat och stu- 742 1884 dierna gjordes i Tyskland, Belgien och Frank- ZETTERLUND, (CARL GUSTAF). Om tillverk- rike. Knut Styffe (1824–1898), f. på Karlsfors ning af maltdrycker i Sverige, härtill använ- alunbruk i Bergs socken, Skaraborgs län. Stu- da råämnen, samt maltdryckernas samman- dier i Uppsala 1841, hovrättsexamen där 1843, sättning och egenskaper. Folio. 62 s. Häftad bergsexamen 1847. Genomgick Bergsskolan i och löst lagd i blått pappersomslag med trasig Falun 1847–48 och blev auskultant i Bergskol- rygg. legium 1847 samt stipendiat på Jernkontorets Bilagd en tresidig förteckning över svenska och masmästarestat 1848. Tf. bergsfiskal vid Sala norska studenter som studerat bryggeriteknik silververk 1848–52, laborator i kemi vid Tek- 148 nr 746−753 handskriftsförteckning nologiska institut (från 1877 Tekniska högsko- 749 1879 lan), överdirektör och föreståndare för insti- PAHL, (CARL NICLAS). [Berättelse över en resa tutet 1856–90. S. gjorde sina främsta insatser till expositionen i Paris för studier av lant- på det tekniska området, särskilt vad gäller brukets tekniska binäringar.] Folio. 23 s. & undervisningen, och satt bl.a. även med i 1872 tre planscher med teckningar. Häftad. års kommitté angående beskattning av vit- Diariemärkt ”21” överst. Under resan studera- betssockertillverkningen. LLA 1855, LVA 1870. des socker-, brännvins- och öltillverkning. Utgav ett flertal arbeten, främst rörande järn- Ä.a. E II:57 hantering. Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:34 750 1879–1881 BYSTRÖM, KNUT. Reseberättelse [från Tysk- 746 1874 land rörande bryggeristudier]. Folio. 32 s. NYLANDER, OSCAR. [Reseberättelse från resa Blått omslag. åren 1872–1874 i Danmark, Tyskland, Hol- Med följebrev, diariemärkt ”570”. Ä.a. E II:60 land och Belgien för studium av öl- och sprit- tillverkning.] 4:o. 132 s. Klotryggband. 751 1880 Oscar Nylander (1834–1898), f. i Söderåkra, HOLMBERG, JULIUS. Biertillverkning i Bay- Kalmar län, studier vid Lunds universitet 1854. ern. Folio. [33] s. Häftad. Amanuens i kemi 1862–64, företog agrikultur- Diariemärkt ”653” överst. Reseberättelse in- kemiska undersökningar vid Alnarp 1864 och lämnad till Kommerskollegium. Ä.a. E II:56 var kringresande lärare i lantbrukets tekniska binäringar 1873–76. Undervisade under sam- 752 1884 ma period även i nämnda ämnen vid Alnarp BILLING, JULIUS. Praktiska och teoretiska och Ultuna genom två föreläsningsserier vid bryggeristudier i Tyskland och Österrike. Re- vardera institution. Från 1877 föreståndare för seberättelse ingifven till Kongl. maj:ts och den kemiska försöksstationen i Skara. rikets Kommers-Kollegium. Folio. 46 s. I lösa Biogr. källa: A1935 Ä.a. E VIII a:4 ark. Med följebrev från Kommerskollegium, dit 747 1875 berättelsen först inlämnats. Julius Billing ZETTERLUND, (CARL GUSTAF). Om landt- (1857–1935), f. i Kristianstad. Studier först vid bruks och industri utställningarne i Prag, Lunds universitet från 1877, men övergick Bremen och Brüssel samt tillverkningen af 1888 till tandläkarbanan; avlade tandläkarex. öl i Wien och prässjäst i Schiedam. Folio. 106 i Stockholm 1891. s. Tre häften. Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:62 Författaren var prisdomare vid utställningen i Prag. Biogr. notis, se nr 742 Ä.a. E II:53

748 1879 Bergsbruk HULTSTRAND, J.E. Reseberättelse [från Frankrike rörande studier av konserverings- 753 1687 metoder]. Folio. [15] s. Häftad. HIÄRNE, URBAN. En ganska liten berg-lückta Diariemärkt ”530” överst. Inlämnad till Kom- och relation om smältwerket wid Stora Kop- merskollegium. Författaren besökte bl.a. parberget. 4:o. [149] s. Stänkdekorerat pap- världsutställningen i Paris. persomslag med handskriven titeletikett på Ä.a. E II:57 framsidan. 149 handskriftsförteckning nr 754−756

Utgiven av Carl Sahlin i: Blad för bergshante- av S.G. Hermelin i samband med dennes kar- ringens vänner, band 12, Örebro, 1907–1909, tografiska arbeten över Sverige och kolonisa- s. 421–461. Urban Hiärne (1641–1724), läkare tionsföretag i Norrbotten. Clas Andreas Wall- och kemist. Denna handledning i gruvbryt- man (1774–1851), f. i Karlskrona; blev efter ningsmetoder och smältkonster författades studier i Lund, där han avlade både juridisk 1687 och dedicerades till Karl XI. Den finns och bergsexamen, så småningom konstmästa- bevarad i en mängd avskrifter (originalet i re vid Falu gruva och 1810 andre bergmästare Kungl. bibliotekets handskriftssamling, X därstädes. Verkade som arkitekt och bygg- 606) och den i KSLA:s arkiv är troligen utförd mästare vid gruvan och har bl.a. även ritat ett i början av 1700-talet. flertal mindre herrgårdar i Falutrakten, t.ex. Biogr. källa: SBL Ä.a. E IV b:3 Vassbo, Grycksbo, Rankhyttan och Lövåsen. Biogr. källa: SMOK Ä.a. E IV b:4 754 1795 SWAB, ANTON & WALLMAN, CLAS. Dag-bok 755 1795 öfver Norrlands-resan år 1795. No. 1–5. 8:o. SWAB, ANTON. Herr Swabs journal vid West- [44], [39], [44], [25], [24] s. Fem häften i grå- erbottns resa 1795. Concept af mig. Folio. 91 pappomslag med handskrivna titlar. s. Gråpappsomslag. Jfr post nr 755 som utgör en mer utförlig rap- Jfr Swabs och Wallmans ”Dagbok öfver Norr- port från resan. Första häftet med undertitel: lands-resan år 1795” i denna företeckning som ”Ifrån Fahlun til Råneå sockn i Westerbottn.” utgör en mer kortfattad redogörelse i dag- Andra häftet med undertitel: ”Ifrån Råneå til boksform från resan. Ett annat manuskript Jonusovando.” Tredje häftet med undertitel: med titeln ”Swabs resa i Vesterbotten 1795” ”Ifrån Jonusovando til Schellefteå.” Fjärde finns i Kungl. bibliotekets handskriftsavdel- häftet med undertitel: ”Ifrån Schellefteå til ning (signum X 281a:24). Även detta är i fo- [oavslutat].” Femte häftet saknar omslagstitel lioformat och omfattar 72 maskinpaginerade och är endast numrerat. Texten till detta häfte blad skrivna på båda sidor, alltså 144 sidor. inleds med rubriken: ”Annotationer medde- Manuskriptet på KB innehåller dessutom en lad [sic] af herr directeur Swedenstjerna d. 26 rad ändringar och överstrykningar, vilket ger [?] junii 1795.” Häftet behandlar annars bl.a. anledning att tro att detta utgör originalet. vintervägen från Meldersteins bruk till ”Gel- Mot detta talar dock det faktum att det enligt livare grufvor”, de olika gruvorna i Malm- KB:s katalog rör sig om en avskrift. berget (bl.a. Tingvalls kulle och Kaptensgru- Biogr. notis, se nr 754 Ä.a. EVIII a:1 van), ”Gellivare Dunder” samt mineralogiska undersökningar i Luleå och Piteå skärgårdar. 756 1796 Iakttagelserna från Swabs och Wallmans resa i SWAB, ANTON & ROBSON, CARL MAGNUS Norr- och Västerbotten låg till grund för det af (före adlandet: ROBSAHM). [Dagbok från kartblad över området som utgavs följande resa i Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och år och som senare kom att ingå i det stora Härjedalen till Röros i Norge.] 8:o. [60], [65], hermelinska kartverket över Sverige. Anton [58], [92], [83], [42], [44], [56], [42], [44], [18] s. Swab (1763–1809), f. i Alseda socken, Jönkö- Tio häften i styva gråpappersomslag, ett i pings län. Disp. 1780 vid Uppsala universitet marmorerat dito, samtliga med handskrivna på en avhandling om gruvbrytning i Sverige titlar. och erhöll bergmästares titel 1793; blev följan- Ett mer omfattande manuskript i folioformat de år bergmästare i Falun. Hörde tillsammans rörande denna resa, med titeln ”Någre under- med Carl Magnus af Robson till den grupp av rättelser samlade vid en resa genom Gestrik- yngre tjänstemän i bergsstaten som anlitades land, Helsingland och Herjeådalen till Röraas 150 nr 757−759 handskriftsförteckning kopparverk i Norrige år 1796”, finns i Kungl. och avslutas i samma ort den 17 [?] september bibliotekets handskriftssamlingar (signum M. samma år. Biogr. notis om Swab, se nr 754. 204). Skildringen av resan, som gjordes på Carl Magnus af Robson (1776–1840, före ad- uppdrag av bergsrådet S.G. Hermelin, är även landet Robsahm), f. på Vissboda i Lerbäcks utgiven med inledning och anmärkningar socken, Örebro län. Juristexamen vid Uppsala av Herman Richter under titeln: Resa genom universitet 1794, auskultant i Bergskollegium Härjedalen till Norge och Röros kopparverk 1796 följande år, övergick till Jernkontoret 1801. (Jernkontorets historiska skriftserie. 6), 1940. Bergsråd 1814, borgarskapets sekreterare vid Richter baserade sig dock på en handskrift och riksdagarna 1815 och 1817 samt en av stiftarna en volym med Robsons teckningar som bägge av Svenska jägareförbundet 1831 och dess vice befann sig i privat ägo. Synbarligen utgör fö- ordförande. Gjorde åren 1797–1800 ytterligare religgande dagböcker spridda anteckningar resor mot norr då han, åter på S.G. Hermelins som förts under färdens gång. Numreringen uppdrag, ledde dennes kolonisationsföretag i av häftena har delvis ändrats i äldre tid. En Norrbotten. inklistrad lapp med en anmärkning till tex- Biogr. källa: SMOK; SBL Ä.a. E IV b:4 ten i häfte no. 11 är daterad 17 febr. 1797 och signerad ”CMR”. Med ledning av handstilen 757 1797 kan följande åtta häften, som här uppräknas SWAB, ANTON. Annotationer under en resa i kronologisk ordning, med viss säkerhet fast- genom Swerdsiö sochn. Folio. [32] s. I lösa ställas som skrivna av Robson: ”No. 7. Her- ark. jeådalen. Resan från Mettukläppen till He- Utgiven med inledning och kommentarer lagsfjällen.” ”No. 9. Herjeådalen. Resan från av Allan Rostvik i: Med hammare och fackla Ljusnandahls bruk till Färila sn i Helsingland.” XXXV (1998), s. 154–167, 174–181. ”No. 11. Ljusdahl. Delsbo.” ”No. 12. Järfsö Biogr. notis, se nr 754 Ä.a. E VIII a:1 – Underswik Arbrå – Bollnäs.” ”No. 13. Boll- näs – Rengsjö och Mo. – Söderhamn.” ”No. 758 1797 14. Söderhamn.” ”No. 15. Söderala och Skog.” SWAB, ANTON. Annotationer under en resa ”No. 16. Från Skog sn i H: till Fahlun.” Dag- genom Alfta, Åfvanåker och Färla sochnar i boksanteckningarna i denna häftessvit startar Hellsingland. Folio. [16] s. I lösa ark. den 31 augusti 1796, då Robsahm uppenbarli- För tryckt utgåva med inledning och kom- gen skildes från Swab för att i spetsen på en mentarer av Allan Rostvik, se: ”Bergmästare egen ”caravan” dra ”norr ut att söka skatter Anton Swabs resa till Svärdsjö och till Alfta, i öknen och finna ett rikt [järn]malms strek Ovanåker och Färila 1797” i: Med hammare mellan Helagsfjällen och Sylarne, angifvit af och fackla XXXV (1998), s. 168–183. Se dess- lappen Jonas Torkelson”. Resans näst sista utom: ”Annotationer under en resa genom etapp (till Falun) avverkas den 1 oktober ”i Alfta, Åfvanåker och Färila socknar i Hälsing- yrväder – tandvärk – rägn och något storm”. land” i: Hälsingerunor (1978), s. 100–108. S.G. Hermelins gård Nor i Uppland nås den Biogr. notis, se nr 754 Ä.a. E VIII a:1 3 oktober, varvid anteckningarna avslutas och, kan vi anta, avrapporteringen inleds. 759 1801 Återstående tre häften, även dessa nämnda i SWEDENSTIERNA, ERIC (THOMAS). Försök kronologisk ordning, är troligen skrivna av med chrystalliserad jern-malm från Gelli- Swab: ”No. 10. Hellsingland och Herjeådalen vara, anstälde vid Söderforss ankare bruk i till” [oavslutat]. ”No. 6. Rörås och en del af may månad 1801. Folio. [35] s. Med tre utvik- Herjeådalen.” No. 8. Ljusnedalen.” Dessa an- bara handritade planscher. Marmorerat pap- teckningar påbörjas i Falun den 17 juli 1796 persband. 151 handskriftsförteckning nr 760−764

På engelska utkom: “An account of the swed- gius (1730–1790) hade ett stort naturveten- ish corundum, from Gellivara”, in Lapland, skapligt inriktat bibliotek om ca 4 000 volymer Transactions of the Geological Society, 1816 (även vid sin malmgård Bergielund vid nuvarande separat). Eric Thomas Swedenstierna (1765– Bergianska trädgården i Frescati, Stockholm. 1825), f. på Österhammars bruk i Fellingsbro, Enligt Bergius testamente skulle biblioteket Örebro län. Studier vid Uppsala universitet kvarstå vid den trädgårdsskola som efter hans från 1778 och avlade där bergsex. 1783. Aus- död inrättades på samma ställe, men det blev kultant i Bergskollegium samma år, därefter istället så småningom införlivat med Veten- övermasmästare i norra distriktet 1792–1808, skapsakademiens bibliotek. arbetschef vid Trollhätte kanalbyggnad 1797– Biogr. källa: SBL; Carlander Ä.a. F V a:1 1800, direktör över tackjärnsblåsningen och stångjärnssmidet i riket 1805–1811 samt över- 762 1800, ca masmästare i södra distriktet från 1818 till sin Rosenadlerska bokcatalogen. Folio. [10] s. I död. S. var en av sin tids mest driftiga bergs- lösa ark. tekniker och utgav bl.a. Resa, genom en del Förteckningen ordnad efter format. Carl Al- af England och Skottland, åren 1802 och 1803 brecht Rosenadler (1717–1799), statssekrete- (1804) och Några underrättelser om den engel- rare och boksamlare. Han donerade 1777 ett ska jernhanteringen (1813), liksom en rad upp- stort antal böcker till Vetenskapsakademien, satser inom bergsvetenskapen. Hans liv slu- vilka numera finns deponerade i Kungl. bib- tade tragiskt, då han under hot av ekonomisk lioteket. Föreliggande katalog syns vara ett ruin mot bakgrund av misslyckade affärer i utdrag med avseende på lant- och skogshus- kobolt 1825 tog sitt liv. S. stora mineralsam- hållning samt trädgårdsskötsel. ling köptes av kronprins Oscar som i sin tur Biogr. källa: SMOK; BL Ä.a. F V a:1 skänkte den Uppsala universitet. LPS 1808, LVA 1805, LLA 1812. 763 1800, ca Biogr. källa: SMOK Ä.a. E IV b:3 Utdrag utur den i Rosenadlerska katalogen befintlige underrättelse om de förnämste 760 1840 ämnen, som innefattas i de genom Kgl. We- CRONSTRAND, G.E. Berättelse öfver försök tenskaps akademiens försorg till 1780 års slut att utan laddstock och rymnål fördämma af trycket utgifne handlingar, tal och skrif- sprängskott i berg, i afsigt att från dylikt ar- ter. Folio. [17] s. I lösa ark. bete aflägsna all fara. Folio. [5] s. & graverad De förtecknade artiklarna är uppdelade på plansch & teckning. Häftad. Handlingar, Tal, Svar på Kgl. Akademiens Författaren var kapten vid ingenjörstrupper- frågor och Skrifter utgifne genom Kgl. Aka- na. Bifogat ett utlåtande från Kungl. Maj:t demien, samt därefter kronologiskt ordnade över uppfinningen. Ä.a. E II:19 inom varje avdelning. Biogr. notis, se nr 762 Ä.a. F V a:1

764 1822? Bok- och biblioteksväsen Förteckning på böcker, afhandlingar och skrifter angående svenska topographien och statistiken. Folio. [126] s. Marmorerat om- 761 1800, ca slag. Böcker i œconomia rurali i Bergianska bibli- Det senast förekommande årtalet i texten otheket. Folio. [7] s. I lösa ark. är 1822. Förteckningens första, topograﬁska, Läkaren och Linnélärjungen Peter Johan Ber- avdelning är länsvis uppställd. Härefter föl- 152 nr 765−773 handskriftsförteckning jer ett antal avdelningar indelade efter ämne, 769 1834 t.ex. ”Om climatet”, "Om geologien och mi- [Inköpsjournal för Lantbruksakademiens neralogien” och ”Om växtriket”. bibliotek. 1813–1834.] Folio. [70] s. Halv- Ä.a. F V a:2 skinnband med marmorerade pärmsidor och röd titeletikett på ryggen. 765 1824 Med inköpspriser och, i vissa fall, inköpskälla. Förteckning uppå ett samlat landtmanna Med en separat förteckning över böcker som bibliothek. 4:o. [5] s. Pappomslag med hand- inköptes från akademisekreteraren Abraham skriven titel och rött lacksigill. Niclas Edelcrantz sterbhus. Ä.a. F V a:2 Tryckt i Berättelse om de arbeten och försök, som blifvit verkställde vid Kongl. Landtbruks- 770 1834 Academiens experimental-fält år 1826 (1827). [Inköpsjournal för Lantbruksakademiens Förtecknar den boksamling som akademile- bibliotek. 1813–1824.] Folio. [54] s. Halv- damoten Carl Ehrengranat skänkte till Expe- skinnband med marmorerade pärmsidor och rimentalfältet. Carl Ehrengranat (1742–1829), röd titeletikett på ryggen. ofﬁcer och lanthushållare. Löjtnant 1772, Med inköpspriser och, i vissa fall, inköpskälla. major 1773, överstes avsked 1805, ledamot av Med en separat förteckning över böcker som Direktionen för Stockholms stads brandför- inköptes från akademisekreteraren Abraham säkringskontor 1810–29, ägde 1783–89 säteriet Niclas Edelcrantz sterbhus. Ä.a. F V a:2 Hallekved, Funbo socken, Uppsala län, och från 1790-talet till 1827 herrgården Såsta, Täby 771 1838 socken, Stockholms län, publicerade enstaka Utdrag utur Kongl. Landtbruks akademiens inlägg i lantbruksfrågor. LPS 1810, LLA 1812. hufvud böcker för åren 1813 med 1838, utvi- Biogr. källa: Edling Ä.a. E II:9 sande de under samma tid werkstälde inköp af böcker, journaler och afhandlingar jemte 766 1824 inköpspriser i swenskt banco. Folio. 31 s. Kongl: Landtbruks academiens bibliotheks Gråpappersomslag med handskriven oval ti- katalog. Folio. [172] s. Halvskinnband med teletikett framtill. Ä.a. F V a:2 marmorerade pärmsidor och röd titeletikett på ryggen. 772 1849 Katalogen är ej daterad, men tycks löpa fram Kongl. Patriotiska sällskapets boksamling. t.o.m. 1824. Ä.a. F V a:1 Folio. 33 s. Häftad. Märkt ”No. 37” överst. Omfattar 683 num- 767 1827 mer, uppställda efter format (folio, kvarto Förteckning på böcker, skänkte till K. Landt- och oktavo). Med följebrev från sällskapet an- bruks akademien. [1813–1826]. Folio. [4] s. gående överlämnandet av boksamlingen, som Ett löst ark. idag utgör stommen i KSLAB:s äldre samling, Två exemplar. Ä.a. F V a:2 till Lantbruksakademien. Ä.a. E II:28 768 1830 Kongl: Landtbruks academiens bok catalo- 773 1857 gue. Folio. 4 vol. Fyra halvskinnband med Ämnes förteckning öfver Kgl. Landtbruks marmorerade pärmsidor och röda titeletiket- akademiens boksamling [t.o.m. 1857]. Folio. ter. 282 s. Halvskinnband med klistermarmore- Katalogen tycks omfatta förvärv t.o.m. ca rade pärmsidor och handskriven oval titeleti- 1830. Ä.a. F V a:4-7 kett framtill. Ä.a. F V a:8 153 handskriftsförteckning nr 774−784

774 1857 Systematiskt uppställd. Innehåller även i sam- [Katalog över Lantbruksakademiens biblio- manhanget mer perifera avdelningar rörande tek t.o.m. 1873.] Folio. 256 s. + [14] s. [löst Ryssland och Asien, Grönland och Spetsber- bilagt författarregister]. Halvskinnband med gen samt om älgens domesticering. marmorerade pärmsidor och oval etikett utan Ä.a. F V a:11 text framtill. Ä.a. F V a:8 781 1921 775 1875 Katalog öfver godsegaren Helmer Örten- Landtbruks-akademiens boksamling 1875. grens, Helmershus, pomologiska bibliotek. Folio. [4] s. Löst ark. Folio. 18, 8, 3, 6, 1, 2 bl. Maskinskrift. Halv- Statistiska uppgifter om Akademiens bib- klotband. liotek, som detta år omfattade 3 998 arbeten i Uppdelad på språk och därefter alfabetiskt 9 168 volymer. Ä.a. F V a:9 uppställd. Grosshandlaren och fruktodlaren Helmer Örtengrens (1852–1922) boksamling 776 1880 rörande pomologi, fruktodling och närbe- Förteckning öfver Fiskeri-institutionen till- släktade ämnen finns numera vid Sveriges hörande böcker maj 1880. Folio. [19] s. Häf- lantbruksuniversitets bibliotek i Alnarp. tad. Ä.a. F V a:11 Systematiskt uppställd. På samma plats finns även en något kortare förteckning (16 s.) med samma rubrik och tillsynes likartat innehåll. Ä.a. E II:58 Övrigt 777 1884 Journal för inkomna böcker och tidskrifter [1875–1884]. Folio. [99] s. Blått klotband. 782 1700-tal Oval handskriven titeletikett på främre pär- (HIERPE, SAMUEL.) Thet så kallade Stiern- men. Ä.a. F V a:9 sunds jernbetzmannet [...]. Folio. [5] s. In- bunden i samlingsband. 778 1897 Stjärnsunds bruk var en av de större tillver- NAUCKHOFF, CARL. Förteckning öfver i karna av besman, en enkel handvåg, i järn. Sverige under åren 1872–1897 utkomna tid- Ä.S. 29 Samlingsband 46 ningar, tidskrifter och arbeten rörande landtbruket och dess binäringar, efter tillgängliga 783 1736 källor upprättad. Folio. [27] bl. I lösa ark. HACKZELL. Förteckning och beskrifning af Ä.a. F V a:9 Torneå elf, samt de elfwar, som i Torneå elf hafwa sitt utlopp, eller derutur flyta. [...] 779 1909 bifogat lands-höfding Gyllengrips relation. Till Kongl. Landtbruks akademiens biblio- Folio. [13] s. Avskrift. Häftad. tek inkomna arbeten från 1890–1909. Folio. Troligen Esaias Hackzell (1707–1762), lantmä- [128] s. Ljust halvskinnband med handskriven tare i Norrbotten. etikett på främre pärmen. Ä.a. F V a:10 Biogr. källa: SL Ä.a. E IV b:1

780 1918 784 1784? WIBOM, C.O.G. Hos mig befintlig litteratur öf- Underrettelse om den i östra grafven af nya ver lapparne o. renarne. Folio. [8] s. Häftad. fästningsvärket vid Lanscrona fundne träd 154 nr 785−794 handskriftsförteckning och stubbar. Folio. [2] s. & 1 löst bifogad gra- prinsen Carl August.” Med avståndsangivelser verad plansch. Ett ark. mellan en rad orter i Norge. Planschen foreställer fästningsverket, dels i Ä.a. E IV b:1 genomskärning, dels sett uppifrån. Överst på första sidan: ”Af hr. capt. Dehn (el. Delin?).” 790 1810, ca Ä.a. E IV a:1 Gästgifvaregårdar i Sverige. [Statistisk tabell.] Folio. [15] s. I lösa ark. 785 1785 Förtecknar gästgivargårdarna länsvis från norr Försök til svar på den af högl: Kongl: Svenska till söder. Med en sammanfattande tabell på Patriotiska sällskapet år 1783 upgifne prisfrå- slutet över det totala antalet gästgiverier per gan: hvaruti vårt tidehvarfs goda och onda län. Ä.a. E IV b:1 hufvudsakeligast består? m:m: af en upriktig svensk medborgare. 8:o. 135 s. Pappersom- 791 1817 slag. N.a. Ö 23:4 [Beskrivning på Lantbruksakademiens hus.] Folio. [9] s. Häftad. 786 1795 En systematisk genomgång i text av byggna- SJÖBORG, NILS HENRIC. Bohus län. Dagbok den. Ä.a. E II:5 1795 vid dess resa. Folio. [5] s. I lösa ark. Om olika stenformationer i länet, bl.a. i 792 1827 Hunnebo, på Orust och på Tjörn. Nils Hen- BJÖRKGREN, SAMUEL PETTER. Grund linier ric Sjöborg (1767–1838), historiker och forn- till ett samhälles undergång samt till dess forskare, f. i Högestads socken Malmöhus upphjelpande. Folio. [74] s. + Om teknolo- län. Studier i Lund där han 1799 blev profes- giska inrättningars gagnelighet. Folio. [5] s. sor i historia. Gjorde under 1790-talet anti- Marmorerat pappomslag med oval handskri- kvariska forskningsresor i bl.a. Västergötland, ven etikett, ”Kongl. Patriotiska Sällskapet i Bohuslän och Småland. Utgav bl.a. Utkast til Stockholm”. Blekinge historia och beskrivning (1792–93) och Samuel Petter Björkgren (1767–1858), färgare Samlingar til Skånes historia och beskrifning i Vimmerby med ekonomie direktörs titel. (1801–14). Utgav flera småskrifter i ekonomiska frågor, Biogr. källa: SMOK; SBL Ä.a. E IV b:2 bl.a. En förtryckt näringsidkares reflexioner öf- wer herr grefwe Björnstjernas och herr V. Thams 787 1795 beskattnings och tull-system (1834). Westerbottens exporter till Stockholm enligt Biogr. källa: Linnström Ä.a. E II:12 Blockhusudds tull journaler för åren 1793, 1794 och 1795. 4:o. [16] s. I lösa ark. 793 1830 Ä.a. E IV b:1 FREDLUND, OLOF. Ö. P. M. [Förslag till en vattenuppfodringsmaskin för Stockholms 788 1795 ström.] Folio. [3] s. Ett ark. Folkmängd i Westerbottens län 1795. [Statis- Fredlund var inspektor vid Sätuna, Uppsala tisk tabell.] Folio. [2] s. Ett ark. län. Ä.a. E II:13 Uppställd efter yrken. Ä.a. E IV b:1 794 1860 789 1810 ROSÉN, (CARL GUSTAF). Ny bränslebespa- Wägvisare genom Norrige. Afskrift. Folio. rande varmvatten apparat inventerad. Folio. [8] s. Häftad. [10] s. Häftad. Sista sidan: ”Originalet tillhörigt högsta kron- Carl Gustaf Rosén (1805–1874), justitiarus i 155 handskriftsförteckning nr 795−801

Vaxholm. Utgav Om flyttbara sågverk för djur- etnobotaniker och författare, vars omfattande kraft (1854). arbetsbibliotek förvärvades av KSLAB 2003. Biogr. källa: Linnström Ä.a. E II:38 Brøndegaard är framförallt känd för de tre bokserierna Folk og flora. Dansk etnobotanik, 795 1916 1–4 (1978–80), Folk og fauna. Dansk etnozoolo- LUNDSTRÖM, (CARL FRANS). Minnen från gi, 1–3 (1985–86) och Folk og fae. Dansk hysdyr mitt förflutna liv. [I−II]. Folio. 53 + 145 + 14 etnologi (1992). bl. Två klotryggband. Brøndegaardsamlingen Carl Frans Lundström (1823–1917), industriman. LLA 1872, HLLA 1899. Ett urval av dessa 799 1947 självbiografiska anteckningar är tillsammans Børnelegsplanter. 4:o. 29, [1] bl. Maskinskrift. med kompletterande texter utgivna i Johan 13, 5, 2, [2] bl. Limhäftad. Curmans En tidig europé. Entreprenören C.F. Artikelsamling, översatt av Vagn J. Brønde- Lundström 1823−1917 (1996). gaard, bestående av: E.K. Blümml & A.J. Rott, Arkivet Vinden ”Die Verwendung der Pflanzen durch die Kinder in Deutschböhmen und Niederöster- 796 1917 reich”, Zeitschrift der Vereins für Volkskunde, 11 MARZELL, HEINRICH. Gögeurtfamilien (Or- Jahrg. (1901), 49–64; E.K. Blümml & Fr. Hö- chidaceae) i Historie og folketro (”Geschich- per, ”Die Beziehungen der Pflanzen zu den te und Volkskunde der Gattung Orchis”). Ef- Kinderspielen in Niederösterreich”, Zeitschrift ter Haandskrift i det Kgl. Bibl. Köbenhavn für österreichische Volkskunde, V. Jahrg. (1899), 1917. 4:o. XVII s. Maskinskrift. Limhäftad. s. 132–135; A. Vetter, ”Schwabische Beitrage zu Översatt och med handskrivna kommentarer Blümml & Rott, Verwendung der Pflanzen av Vagn J. Brøndegaard. etc.”, Zeitschrift der Verein für Volkskunde, 11. Bröndegaardsamlingen Jahrg. (1901), s. 224–226. Brøndegaardsamlingen 797 1935? ZIEGENSPECK, H. Orkideernes historie. 4:o. 800 1948 9 bl. Maskinskrift. Limhäftad. BERGEN, FANNY D. Folkelige amerikanske Vagn J. Brøndegaards översättning av: plantenavne. 4:o. X, 69 bl. Maskinskrift. Lim- ”Beiträge zur Geschichte und Folklore der häftad. einheimischen Serapideen”, Botanisches Ar- Översättningar av Vagn J. Brøndegaard ur chiv 37 (1935), 415 ff. Journal of American Folk-Lore, Bd 4–11 (1891– Bröndegaardsamlingen 98). Med tillägg ur N. Blanchen, Nature’s Gar- den (1900). Brøndegaardsamlingen 798 1936–1943 BRØNDEGAARD, VAGN J. Botaniske optegnel- 801 1948 ser. 4:o. [31] + [84] + [153] + [235] + [198] s. ZÜRICHER, GERTRUD. Børnelegsplanter i Med teckningar och en del tidningsurklipp i Schweiz. 4:o. 48, [3] bl. Maskinskrift. Lim- texten. Fem halvklotband. häftad. Med en del tidningsurklipp. Avskrifter ur monografier, tidskrifter och Översättning av Vagn J. Brøndegaard av dagspress samt en del egna iakttagelser. Det ”Bernische Spiele mit Blumen und sonstigen är i synnerhet de etnobotaniska aspekterna på Pflanzenteilen”, Festgabe für Samuel Singer, olika växter som intresserar sammanställaren. überreicht zum 12. Juli 1930 von Freunden und Med alfabetiska växtregister i slutet av varje Schülern (1930). volym. Vagn J. Brøndegaard (1919–), dansk Brøndegaardsamlingen 156 nr 802 handskriftsförteckning

802 1948–1949 Towarzystwa Etnologicznego, Serja II, Tom. Børnelegsplanter. 4:o. 29, [1] bl. Maskin- och XXVIII (1929), s. 58–70 (översatt av pastor Jans- handskrift. Limhäftad. sen, Nakskov); Karütz, ”Om børnelegetøj”, Artikelsamling, översatt av Vagn J. Brønde- Zeitschrift für Ethnologie, 43. Jahrg. 1911; gaard, bestående av: V.E.V. Wessman, ”Bar- Marius Kristensen, ”Børn og plantenavne”, nens musik”, Studier och uppsatser tillägnade Danske folkemaal, V. Aarg. 1931–32; Guiseppe Otto Andersson på hans femtioårsdag den 27 Pitré, ”Sicilianske børnelege”. april 1929 (1929); Seweryn Udziela, ”Polske Brøndegaardsamlingen børnelege med planter”, LUD, Organ Polskiego

157 Register

Geograﬁskt register Västernorrlands län 136, 287, 359, 636, (svenska län) 673−675 Västmanlands län 102, 235, 394 Älvsborgs län 240, 243, 338, 378, 474, Observera att nedanstående hänvisningar 606−607 ej görs till avdelningen Lanthushållning, då Örebro län 227, 233, 239, 257, 403, denna redan är uppdelad efter län. 442, 626−627 Östergötlands län 106, 225, 236, 239, 244, 321, 360, 528, 627 Blekinge län 245, 610 Gävleborgs län 136, 633, 665, 674−675, 678, 756, 758 Göteborgs och Bohus län 92, 468, 650−651, 786 Ämnesregister Hallands län 92, 97, 282, 340, 362 Jämtlands län 215, 247, 275, 278, 527, 653, 756 Observera att detta ämnesregister komplette- Jönköpings län 105, 220, 248, 326, 662, 676 rar den ämnesordnade förteckningen genom Kalmar län 232, 238−239, 255, 456, att peka på kompletterande under- eller sido- 625−626, 644, 702 aspekter hos de olika handskrifterna. Hän- Kopparbergs län 36, 215, 242, 283, 362, 631, visningarna nedan pekar således inte på den 637, 639, 640, 645, 700, 753, 756 huvudaspekt som gjort att en handskrift pla- Kristianstads län 32, 230, 246, 280, 361, cerats under en särskild rubrik i förteckning- 421, 434, 510−511, 585 en. Till exempel pekar hänvisningarna vid Kronobergs län 249, 250, 398, 662, Undervisning nedan inte på de skrifter som 666−667, 677, 685 samlats under denna rubrik i förteckningen, Malmöhus län 96, 361, 421, 474, 694, 784 utan på andra skrifter där Undervisning är en Norrbottens län 130, 133, 136, 215, 253, kompletterande aspekt. 477, 642, 754−755, 759, 783, 787−788 Skaraborgs län 101, 110, 231, 237, 299, 335, 405, 421, 687−688 Anställningsvillkor 641 Stockholms län 129, 150, 397, 401, Arbetseffektivitet 646 446, 579, 625, 629, 671, 698, 704, 792 Arbetsmiljö 117 Södermanlands län 321, 424, 586, 631 Arkeologi 786 Uppsala län 147, 229, 324, 435, 474, 580, Bergsbruk 39, 64 ,86, 283 588, 625, 631, 720 Betesmarker 502 Värmlands län 234, 626−627 Bevattning 229, 235, 247, 249, 253−254, Västerbottens län 136, 329, 630, 647, 256, 261, 263, 265−268, 274 754, 787−788 Bin 481, 501 158 register

Biograﬁ 113−114, 119, 125, 154, 295−296, Juridik 112, 478 424, 529, 630−631, 639−640, 645, Kemisk kontroll 130, 133, 467, 692, 707 648, 702, 720, 722, 795 Kollektivavtal 638 Botanik 357, 370, 709, 721, 796−802 Konservering 743, 748 Brännvin 112, 726, 730, 732−733, Kreditväsen 137, 188, 213, 217 746, 749 Krukväxter 587 Bränslen 605, 623−627 Krusbär 735 Brödbakning 734, 739 Lantbruksakademien 107, 437, 790, 793 Byggnadsmaterial 382, 385 Lantbruksbokföring 115, 184, 190, 220 Experimentalfältet 107 Lantbruksbyggnader 110, 117, 335 Farmakologi 515 Lantbruksekonomi 159, 458−462, 708 Fiske 776 Lantbruksförvaltning 91 Fiskodling 652−653, 657−658 Lantbrukskooperation 118 Fjäderfä 505 Lantbruksmöten 149 Flottning 633, 635 Lantbruksutställningar 169, 178, 427, Foderväxter 84, 127, 184, 337, 339, 342, 534, 747 357, 364, 368−369, 375, 498 Lantmäteri 108, 628 Frökontroll 311, 370 Lin 662, 664−668, 670, 672−682, Fröodling 361, 373, 375 684−685, 745 Får 101, 463−464, 468, 479−480, Livsmedel 120, 138, 143 482, 485, 487, 494 Livsmedelspolitik 116, 148 Färgämnen 110 Lövskog 644 Försäkring 467 Malt 426, 742, 752 Försöksodling 122, 124, 126−129, 131−32, Marklära 298−299, 693 145, 150, 151−152, 301−302, 306−307, Marknadsföring 224 314, 317, 358, 370, 372, 376, 682, 715 Maskiner 117, 292, 345−346, 432, Geograﬁ 25, 53, 87, 89, 90, 754, 756, 454, 693 782, 785−789 Matlagning 737 Hampa 670−671, 682 Mejerihantering 486, 492−493, 495, Handel 85, 545−551, 555−562, 565, 566, 713, 719, 725 567−568, 570−576, 611, 786 Mineralogi 754−758 Humle 319−321, 338, 367, 426 Mjölk 458−462, 465−466, 512, 578, 720 Husdjur 154, 182−183, 519, 690, 695−696, 721 Modellsamlingar 435 Hushållningssällskap 123, 141, 144, 146, Mossodling 127, 130, 226, 228, 234, 153, 220 236−240, 242, 248, 251, 257−258, 269, 272 Hägnader 92−93 Nationalekonomi 1, 85, 112, 155, Hästar 455, 510−511, 516, 517 201, 791 Jakt 629, 703, 705 Naturaliesamlingar 435 Jordbearbetning 439−440, 448, 691, Nyodling 136, 202−203, 225, 230−231, 693−694, 710 241, 243−244, 273, 372 Jordbrukskooperation 185−186, 187 Näringslära 506 Jordbrukspolitik 121, 134, 148, 218 Nödbröd 739 Jordbruksstatistik 111, 139 Nötkreatur 458−462, 465−466, 469, Jordförbättring 202−203, 297, 310, 471−473, 475, 477−478, 482, 484, 486, 691, 693, 710 494−496, 502, 512, 524, 533, 539, 541, 553 Jordärtskockor 323 Ogräs 344, 359−360 159 register

Pappersmasseindustri 633 Varmvattenberedning 794 Potatis 322, 333−334, 365, 445, 744 Vatten 140, 142, 255, 425, 792, 794 Pottaska 621 Ventilation 412, 414−420, 422 Rabarber 737, 741 Veterinärmedicin 326, 478, 483, 489, Redskap 292, 693 491, 689−690 Rotfrukter 366, 373 Vin 735−736, 738, 741 Råg 58, 318, 327−328, 331−332 Vinbär 735 Salpeter 663 Virkesmätning 636 Silkesmaskodling 669 Växtföljd 231, 691 Sirap 740, 744 Växtodling 58, 84, 122, 124, 126−132, 145, Skadedjur 318, 329, 340−341, 343, 476, 150−152, 154, 691, 694−696, 710, 715, 721 620 Växtsjukdomar 326, 333−334, 365 Skeppsbyggnad 609 Zoologi 629, 654, 656 Skiften 79, 98, 100, 103, 136, 191−193, 362 Öl 731, 742, 746−747, 749−752 Skogsbruk 250, 444, 686, 693, 695−696, 698, 703 Skörd 345−356, 386−388, 391−393, 395, 398−399 Personregister Socker 744−745, 749 Sockerbetor 336, 733, 740, 745 Adelsköld, Carl 640 Sojabönor 377 Adelsköld, Karl-Fredrik 448 Spelt 374 Adler, Nils 213, 217 Strömrensningar 16 Adlersparre, Georg 43 Stärkelse 744 Ahlberg, Olof 501 Svin 470, 475, 493, 553 Ahlgren, Petrus 686 Sågning 633, 636 Ahlsten, Johan 682 Sågverksindustri 637 Ahn, Rudolf F:son 629 Tegel 382, 404 Alegren, Axel 524 Teknik 791 Alverud, Sv. 149 Tjära 622, 625−627, 683 Anckarswärd, C.H. 384 Tobak 366 Anderberg, Einar 216 Torkhus 383−384, 387−400, 402, Andersson, Abel 713 406−407, 426, 429−430 Andersson, B. John F. 347 Torrläggning 225, 227, 232−233, 245, Andersson, Bror 522−523 259−260, 265, 270−271, 274 Andersson, Gust. E. 259 Torv 444, 605−607, 623−627 Andersson, Gust. 120 Trädgård 122, 124, 361−362, 596, 600, Andersson, Gustav 348 695−696, 699, 715, 717, 737, 781 Andersson, Jakob 651 Träkol 624−627 André, Per 647 Tändsticksindustri 795 Anell, A.G. 706 Ull se Får Annell, Gustaf 706 Undervisning 114, 119, 125, 163, 171, 221, Arenander, Eric Oskar 496 295, 302−304, 454, 483, 500, 515, 518−519, Arnegren, Arne P:son 141, 450, 715, 719 581, 640, 645, 672−677, 791 Arrhenius, Johan 342, 337, 701 Utfodring 456−457, 469, 471−473, 496, Aschling, Carl Fredrik 6, 7 499, 505, 508, 553 Axelsson, Joel 713 160 register

Axner, Carl 349 Bruncrona, Gustaf Adolph 621 Bachér, Ivar 376, 715 Brunius, David Fredrik 301, 304, 683 Bachmann, C.E. 364 Bråvik, J. 734 Backman, Lars 651 Brøndegaard, Vagn J. 796−802 Bæckström, Frans 257 Burén, Olof Ulrik 106 Barthel, Chr. 122, 128 Burenskjöld, E.W. 97 Behm, Carl L:son 350 Burman, O.A. 665 Behm, Gustaf 552 Byström, Carl 653 Berg, Alfred 369 Byström, Knut 750 Bergen, A. von 128 Bäcklin, Inga 524 Bergen, Fanny D. 800 Böcker, Carl Christian 613−615, 618 Berger, A.G. 235 Bödike 660 Berggren, J. 515 Carlgren, Mauritz 630 Bergh, Gustaf Adolf 310 Carling, Olof 190, 438, 615−616 Bergholm, Johan 109 Carlqvist, Carl J. 101 Bergius, Peter Johan 761 Carlsson, C.A. 595 Bergstrand, Carl Erik 113, 295−296, Carlsson, C.T. 515 302, 722 Carlsson, Nils 482 Berkeman, Magn. m.ﬂ. 607 Castrén, Matthias 90 Bertelsen, A. 801 Cederborgh, Fredrik 536 Berzelius, Jöns Jacob 280, 291, 294 Cederström, Gustaf Carl 654−655, 656 Bexell, Sven Peter 14 Charleville, B. 311 Billing, Julius 752 Christenson, Joh. 651 Bjurstedt, Elis 524 Christersson, Jöns 303 Björk, Carl 492 Crafoord, George 172 Björkgren, Samuel Petter 792 Cronander, August Waldemar 384 Björkhem, K.E. 640 Cronsiö, S. 37 Björkman, L.E. 474 Cronstedt, Fredrik Adolf Ulrik 9 Björkman, Thure 216 Cronstrand, G.E. 760 Björlin, Albin Fredrik 537 Dahlbom, Pehr 288 Bladin, Knut Leopold 262 Dahlgren, Rolf 216 Blanchen, N. 800 Dahlgren, Wilhelm 412, 418 Blom, Fredrik 403 Darelli, Isak af 46 Blümml, E.K. 799 De La Gardie, Axel Gabriel 28 Boheman, Carl H. 109, 256, 282, 405, 526 De La Grange, Johan Georg 24 Bonneval, André de 158 Dietericks, J.F.C. 515 Bonow, M. 139 Donat, Johann Wilhelm 426 Borgedal, Paul, 186 Dreborg, Henrik 214 Bothell, Joseph 533 Dzierzon, Johann 481 Bovin, Aurora 685 Ebeling, Fredrik 712 Branting, J. 59 Eckbaum, Arthur 189 Brattberg, J.W. 160 Edelcrantz, Abraham Niclas 107, 294, Brinkman, Gustaf Anton von 4 320, 769−770 Brisman, Sven 322 Edelcreutz, Daniel 47 Brofalk, G. 150−151 Edelstam, Gustaf 66 Brogren, Olof 581 Edén, Einar 524 161 register

Edgren, E. 60 Freese, B.M. 678 Edman, O.W. 254, 256 Frostenson, Georg 224 Edman, Wilh.Th. 700 Frykman, Johan Harald 702 Eggertz, Carl Gustaf 307, 372 Fåhræus, H. 462a Egnér, Hans 126 Fölkersahm, L. 452 Ehn, Jonas Wilhelm 175 Gahm, Nils Fredric 253 Ehrenborg, Casper 44 Geijer, Axel 470 Ehrengranat, Carl 320, 765 Genborg, Eric 275 Ekelund, Peter 76 Georgii, Robert 706 Ekengren, Hjalmar 217 Gerelius, Johan Adolph 157 Ekenstam, Charlotta Wilhelmina 735 Gerk, F. 486 Ekenstam, Thure Reinh. 736 Gerss, Jacob Wilhelm 401, 670 Ekensteen, Fredrik von 694 Gestrich, Jonas 459 Eklund, Josef 289 Gezelius, Johan 25 Eklundh, B. 479 Granberg, Louise 673, 675, 676−677 Ekman, Johan Jacob 253 Grandjean, Polu Bredo 648 Ekorn, Per Adolph 39, 40 Granell, Efraim Johan 102 Ekström, Alvar 430 Granström, Adolf 146 Ekström, Gunnar 132, 274 Granström, E.A. 524 Eliasson, Ingemar 150−151 Gripenberg, Odert 441, 443 Enander, Georg 243 Gråberg af Hemsö, Jacob 156 Enander, Samuel 401 Grönberg, Gösta 629 Engberg, August 598 Gullstrand, P. 259 Engström, Nils 535, 707, 725 Gullström, Ingmar 425 Ericsson, Gust. 133, 149 Gussander, P.U. 526 Ericsson, Nils Johan 587, 593 Gustafsson, Emil 128 Ericsson, Yngve 137, 217, 425 Gustafsson, Yngve 129, 140, 142, 152, 260 Eriksson, Emanuel 413 Gyllengrip, Gabriel 38 Eriksson, Jacob 370 Gårdsten, Benno 521 Erselius, Helena Ch. 330 Hackzell, Esaias 783 Esmark, Hans Morten Thrane 281 Hæggquist, Er. 329 Estenberg, Pehr 397 Hahr, Robert 168 Fallenius, B. 152 Hallén, Fredrik 563 Feilitzen, Carl von 258, 269, 272 Hambré, Mikael 378, 732 Feuk, Ossian 173 Hamilton, Fredrik Ulrik 22 Fleetwood, V. 399 Hammargren, Carl Oskar 176 Florin, Bertil 643 Hammarhielm, Carl Fredr. 61 Florman, Arvid Henric 510 Hammarskjöld, Bo 149 Flygarson, Ferdinand 285 Hammarsköld, G. 255 Fock, A.H. 406 Hamnström, Fredrik 727 Fock, Berndt Wilhelm 55, 57, 324 Hansson, Hilding 423 Fogelmarck, Wilhelm 164 Hansson, Nils B. 643 Follin, Axel 707 Hansson, Stig F. 152 Forssell, Gerhard 521 Hartman, Carl Vilhelm 601 Fransén, Karin 149 Hasselblatt, Isak Reinhold 89 Fredlund, Olof 668, 793 Hedenström, J.H. 351 162 register

Hedin, A. 596−597 Johansson, Simon 289 Hedin, Sven 509 Johansson, Sv. 453 Hedlund, Teodor 709 Jonsdotter, Margaretha 673 Heidenstam, Gustaf von 387 Jonson, Tor 711 Heins, V.F.G. 657 Jonson, Viktor 182, 415 Hellman, Frey 592 Jonsson, Jon N. 150−152 Hellström, Paul 154 Jonsson, Wilh. 338, 367 Hennig, Hugo 684 Juhlin Dannfelt, Carl 114, 119, 162, Hernquist, Peter 154b, 590b−590c 689−690 Hessel, Nils Olof 223 Juhlin Dannfelt, Herman 118−119, 125, Hierpe, Samuel 782 312, 708, 710 Hierta, Fredrik 688 Jungstedt, B.O. 644 Hiärne, Urban 753 Juréen, Lars 148 Hjorth, Carl Wilhelm 691−692 Järta, Hans 242 Hjorth, P. 715 Jönsson, Emil 117 Hjorth, R. 642 Jönsson, Hilding 132 Hofman-Bang, Louische 482 Kalén, H.G. d.ä. 650 Hofman-Bang, Niels Erik 383 Kallerman, Johan F. 74, 663 Hofman-Bang, Thomas 487, 494 Kallin, R. 345−346, 353 Hofsten, Carl Gustaf von 359−360 Karlsson, Gustaf 259 Holmberg, Julius 751 Karlsson, Ivar 373 Holmberg, Sven A. 377 Karütz 802 Holmström, K.E. 129 Keijser, Carl Johan 300 Holtz, G. 29 Kempff, N.G.R. 163 Hovgård, Å. 150−151 Kinberg, Hjalmar 658 Hultstrand, J.E. 748 Kjellberg 628 Höjer, J. Axel 522−523 Kjellin, Adolf Fredrik 234 Hölbling, Johann Evangelicus 451 Kjellin, Fredr. 264 Höper, Fr. 799 Klein, G. 374 Igelström, Lars Johan 283 Klinteberg, Vilhelm af 36 In de Béto, Robert 305 Kothen, Magnus Adolf von 65, 68 Insulander, Carl J. 265 Kristensen, Marius 802 Insulander, Erik 123, 714 Krömstedt, G. 251 Jack, Carl Gust. 252 Kullgren, Carl 499 Jacobson, Charles 427 Kullgren, Erik 682 Jacobson, Edvard 604 Kuylenstierna, Johan Carl 83 Jansson, Herman W. 720 Kuylenstierna, W. 248 Jansson, Pehr Göran 442 Kylberg, Johan 366, 723 Jarl, Folke 508 Lampa, Sven 340−341, 343 Jerlov, Sigbert 521 Larsen, Holger 273 Johannessen, Viking 280 Larsson, Christ 651 Johansson, Anders 115 Larsson, Herman 292 Johansson, Ivar 500 Lemne, Lars 218 Johansson, Lars 651 Lettström, G.H. 422 Johansson, Nils 352 Lidén, Nils 62 Johansson, Sigfrid 361 Lilienberg, A. 120, 213 163 register

Liljehorn, Gust. 403 Malm, G. 143 Liljeqvist, Edvard 165 Mannerfelt, Carl 127 Liljeroth, Einar 637 Mannerskants, Joh. Fr. 582 Liljhagen, Gustaf 529, 539 Marzell, Heinrich 796 Lilliecreutz, Fabian 213 McCulloch, John 540 Lilljebjörn, F. 481 Mellqvist, Karl-Erik 149 Lind, J. 799 Mellring, Johan Gustaf 460 Lind, Per Johan 586 Michaelson, Anders 276 Lindbohm, Ernst 698 Moberg, Sven Vilhelm 693 Lindborg, A.J. 705 Mohr, Chr. F. 602 Lindeberg, Erik 137, 425 Molin, Bengt 733 Lindeberg, Sven J. 217 Montén, Göran 183 Lindgren, Adolf 699 Muhr 407 Lindgren, Axel Teodor 694, 721 Murray, Walter 121 Lindgren, Erik 599 Müller, Alexander 166, 623 Lindh, Swen 525 Myrin, C.T. 167 Lindman, B. 354 Månsson, Nils Chr. 152 Lindqvist, Carl Adolf 483, 491, 519−520 Mårtenson, Sture 144 Lindskog, Carin 424 Mårtensson, Karl G. 499 Lindström, Arvid 631 Möller, Peter 282 Lindström, Ivar 471−472 Mörner, Carl Stellan 31−32 Lindström, Karl J. 532 Mörner, Hampus 71 Ling-Vermérus, Richard 493 Nannes, Gottfried 299 Ljung, Waldemar 138 Nanneson, Ludvig 473, 499, 713 Ljungberg, Carl Edvard 111−112 Nathorst, Alfred 484, 534 Ljungdahl, Vilmar 217 Nathorst, Hjalmar 178, 256a Ljungh, Sven Ingemar 23, 326 Nathorst, John 728 Lostbom, Johan 435 Nauckhoff, Carl 778 Lowén, P.A. 444 Nieroth, Baltzar August von 69 Lugnegård, Carl G. 632−634 Nilson, Hj. R. 682 Lundberg, C.G. 479 Nilson, Lars Fredrik 314 Lundberg, Oscar 256b Nilsson, C. Henning 713 Lundbladh, Joel 504 Nilsson, Ernst 375 Lundewall, Carl J. 657 Nilsson, Gerda 578 Lundqvist, C.W. 703 Nilsson, Hjalmar 449 Lundström, Carl Frans 795 Nilsson, Nils 651 Lychou, Nils David 553 Nilsson, Otto 266 Lyttkens, Emil 308 Nilsson, P.F. 693 Löfquist, J.W. 170 Nilsson-Leissner, G. 150−151 Löfvenskjöld, Charles Emil 110, 335, Nisbeth, Carl Gustaf Mathias 447 408−409 Nonnen, Edward 687−688, 691−692 Löfveskjöld, Salomon 81 Nordenskjöld, Otto Hindric 238−239, Löndahl, Jack 497 446 Mager, Alois 672 Nordfeldt, Samuel 505−507 Magnusson, Hilding 521 Nordling, Ernst 495 Malm, August Wilhelm 652 Nordwall, Per 384 164 register

Noreus, Jean 26 Platon, J. Birger 713 Notini, Gösta 476 Pontén, Johan 620 Nyblom, Edvin 643 Poppius, Gabriel 111, 464 Nygren, Chr. 679 Proschwitz, Max von 174 Nylander, Oscar 745 Pyhlson, C.A. 286 Näsström, Emil 682 Raab, Carl Adam 179 Obbarius, Carl Gustaf 635−636 Rappe, Carl 679, 684 Odelberg, Axel 406 Rappe, Wilhelm 249 Odhnoff, Ragnar 449 Rehnstedt, J.G. 239 Ohlsson, Gustaf Theodor 265, 270−271 Reijner, Waldemar 538, 542 Ohrm, Fredric 579 Reinknecht, J.A. 585 Olsén, Herman 541 Renborg, U. 129 Olsson, Axel 184 Retzius, Anders 512−514, 737, 741 Olsson, Gustaf 212 Rhodin, Sigurd 297 Olsson, Kjell 153 Rinberg, Ferdinand 365 Olsson, N. 129 Ringborg, Gunnar 136, 222 Olsson, P. 399 Roberts, H.W. 741 Owen, Samuel 255 Robson, Carl Magnus af 756 Pahl, Carl Niclas 749 Rolander, Einar 128, 130−133 Palm, Ragnar 498 Ros, Sven 145 Palmgren, Erik 502 Rosén, Carl Gustaf 402, 794 Palmquist, P.O. 522−523 Rosenadler, Carl Albrecht 762−763 Paykull, S.R. 659 Rosengren, Lars Fredrik 316 Pehrson, Elias 247 Rossander, Carl Jacob 743 Pehrson, Jan 362 Rott, A.J. 799 Pehrsson, Elias 278 Rundgren, Pehr 527 Pehrsson, Lars 391 Rutensparre, Brita Maria 464 Pehrsson, Olof 468b, 488 Ruuth, G.G. 51 Perman, Olof 317 Ryde, Hans 564 Pehrsdotter, Margaretha 673 Rydqvist, Carl Magnus 111, 161 Person, Andrew 411 Rystedt, Folke 429 Persson, Birger 355 Rålamb, Clas 91 Persson, Eric 643 Sahlström, Per 210 Persson, Herbert 298 Salwén, Fredrik 521 Persson, Lars 398 Samuelsson, Ragn. 709 Petermann, A. 306 Sandstedt, J.F. 515 Petersson, Albert 287 Schacht, H. Rosenstand 454 Petersson, Jacob 30 Schmidt, Georg Lars af 67 Petri, Bernhard 464 Schmiedte, C.A. 384 Pettersson, A.P. 446 Schwartz, Gustaf Magnus 669 Pettersson, D. 120 Schverin, C.G. 37 Pettersson, Nils 651 Schwerin, Wilhelm von 682 Pihl, Axel 591 Sebelien, John 544, 554 Piper, Eric Carl 517 Sederholm, G. 128 Pitré, Guiseppe 802 Seel, Heinrich 290 Plageman, Carl Fredrik 622 Segerhjelm, C.F. 197 165 register

Segerström, Axel 489 Svärdström, K.F. 479 Selander, E. 421 Sydow, Adolf Peter von 159 Simonen, M. 646 Sylvan, H. 141, 146, 450, 522−523, 717, 719 Siöbohm, J. 609 Sylvander, Josua 15 Sjöborg, Nils Henric 786 Synnerberg, Brita 690 Sjöstedt, Gustaf Wilhelm 518 Söderberg, Christopher 58 Sjöö, Axel 726 Söderholm, Olof 139 Skjöldeberg, Per G. 432 Söderholm, Valdemar 590a Skjöldebrand, Per Erik 226 Söderlund, A.R.T. 713 Skogman, C.J. 396 Tamm, Olof 716 Sköldenberg, Per G. 433 Tamm, Per Adolf 56, 229 Sollewijn Gelpke, Johan Herman Fredrik Tham, Pehr 608 177 Thandbergson, Joan 70 Sonesson, Nils 717 Tholér, Erik 63 Sparre, Carl 10 Thygesen, Johannes 116 Stabeck, Gustaf 94 Tillander, Torsten 643 Steenbjerg, Folmer 729 Tiselius, Gustaf 339, 368 Steinmetz, Herman 267 Tisserand, Eugéne 724 Stenberg, A. 739 Tjällgren, L. 133 Stenberg, Carl 710 Tornérhjelm, Adolf Fredrik 230 Stensgård, A.H. 138−139, 682 Torsell, Bengt 471−472 Stensiö, Bengt 293 Torssell, Robert 357 Stephens, George 227 Torstensson, Gunnar 358 Sternberg, G. 356 Trybom, Filip 661 Stiernswärd, Carl Georg 95, 434, 511 Törne, Mikael von 19−20, 321 Stigman, Oscar 531 Törnebohm, L.J. 670 Stjernefeldt, A. 671 Törngren, P. 235 Stjerneman, F.W. von 740 Törnquist, G. 138 Stjernswärd, Rudolf Hodder 404 Udziela, Seweryn 802 Stockenström, B. von 713 Uggla, E.G. 651 Strindlund, Gerh. 120 Ulfsparre, Fabian 50 Strokirk, Carl Gustaf 309 Ullberg, Per Emanuel 418, 428 Ström, Israel Adolf af 612, 614−616, Ulriksen, Fr. 600 618−619 Ungern-Sternberg, Mattias A. von 321 Strömquist, Karl Henrik 528 Wahlgren, Åke 188 Styffe, Knut 406, 745 Walden, Knut von 203 Stål, Carl 412 Wallensteen, J.P. 185 Sundberg, C.G. 638 Wallentin, Bror 477 Sundelin, Gustav 132−133 Wallin, C.J. 594 Sundström, Ernst 143 Wallin, Pehr 268 Swab, Anton 754−758 Wallman, Clas 754 Svanberg, Olof 133 Wallmark, Lars Johan 526 Swartz, Olof 323 Wasell, Anders 17 Swedenstierna, Eric Thomas 759 Wassberg, Nils 149 Svensson, Ingvar 645 Watson, James 437 Svensson, Per 217 Wedén, W. 603 166 register

Wedin, Carl Hugo 180, 543, 545−551, Wulff, J.N. 169 555−562, 565−576 Young, Arthur 155 Weibull, Mats 313 Ytterborn, Gustav 139, 187, 522−523 Wenström, Ludvig 637−638 Zander, H. 108, 389 Wenström, Sven[o] 2, 105, 325, 664 Zellén, O. 452 Wessman, V.E.V. 802 Zelow, Christer G. 382 Vesterberg, Albert 315 Zesterﬂeth, H.C. von 261 Westergren, Magnus 659 Zetterberg, Otto 219 Westerlund, A.F. 744 Zetterlund, Carl Gustaf 742, 747 Wetterdal, A. 330 Zetterman, Carl 577 Vetter, A. 799 Zetterstedt, Gustaf Wilhelm 171, 530 Wetterstedt, Erik af 54 Ziegenspeck, H. 797 Wibom, C.O.G. 780 Zweibergk, Georg von 123, 714 Wieslander, Gösta 718 Züricher, Gertrud 801 Vieweg, Karl 503 Åberg, C.V. 699 Wikner, Axel 639 Åkerhielm, Mauritz 490 Wikner, Olle 639 Åkerman, Philip 263 Wille, T. 390 Åkerman, Å. 128, 134 Wimmerstedt, L.G. 485 Åkesson, Torvald 149 Wingård, Johan Didrik af 64 Åslander, Alfr. 147 Winsler, Per Georg 215 Öberg, Uno 636 Virgin, Arvid 83, 226, 228, 236, 239 Öhlin, A. Fredrik 704 Virgin, C.J. 741 Öhrvall, Paul 42 Wiström, P.W. 181 Örborn, A. 129 Witte, Hernfr. 128 Örtengren, Helmer 781 Wohlin, Nils 216 Östberg, Charlotte 669 Wright, Georg Henrik von 89 Östergren, August 420, 710

167 appendix Plansch- och kartmaterial i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek

Inledning bilder på de olika byggnader som funnits vid fältet fr.o.m. 1800-talet är här vanligast och har också fått en egen underrubrik, Byggna- Denna ämnesordnade förteckning över kar- der. Under Akademien Experimentalfältet har tor och planscher i KSLAB:s samlingar är ut- även vissa institutioner, t.ex. Centralanstal- arbetad i samband med en nyuppordning av ten för försöksväsendet på jordbruksområdet detta material som genomfördes 2003–2004. (här förkortat Centralanstalten), som inte Posterna under varje enskild rubrik är ord- sorterade under Akademien, samlats, efter- nade först kronologiskt (med reservation som de ändå kan ses som en del i helheten för att en del av materialet har varit svårt att av den lantbruksbefrämjande verksamhet datera exakt) och därefter alfabetiskt. I varje som bedrevs på Experimentalfältet långt in post anges på slutet dess fysiska placering och på 1900-talet. Vidare har en del översiktskar- tillstånd, vilket huvudsakligen är in plano i tor, planritningar o.dyl. för området placerats skåp, alternativt som planschrulle eller vägg- under Experimentalfältet Allmänt. Då det inte plansch. Merparten av väggplanscherna för- har varit helt lätt att i varje enskilt fall placera varas samlat i ett särskilt förvaringsutrymme, objektet under en lämplig rubrik rekommen- men några finns också uppsatta på olika håll i deras den som söker kartor och planscher rö- Akademiens byggnad, vilket i förekommande rande Experimentalfältet därför att leta även fall anges. under angränsande underrubrik, d.v.s. både Förteckningen inleds med de dokument under Allmänt och Byggnader. som hör till eller behandlar Akademiens verk- Sist i den del av förteckningen som berör samhet, ett material som till stor del består Akademien och dess verksamhet återfinns en av ritningar till olika ny- eller ombyggnadar del material som berör Akademiens fjällegen- (såväl förslag som faktiskt genomförda) av dom Enaforsholm i Jämtland. Det rör sig även Akademiens fastigheter på Mäster Samu- här om såväl kartor som byggnadsritningar, i elsgatan 47 (Kvarteret Sporren) respektive detta fall från 1940-talet och framåt. Drottninggatan 95 B (Kvarteret Vega, gamla Merparten av det återstående materialet är Bergsskolan). På den förstnämnda adressen geografiskt indelat med startpunkt i Sverige, var Akademien inrymd 1863–1954 och på den följt av Europa och övriga världen. De enskil- sistnämnda finns man sedan 1972. da länderna är i ett andra led indelade med Den andra huvuddelen av det material underrubrikerna Geografi, Lanthushållning som rör Akademien är relaterat till dess f.d. och Trädgård. Under Lanthushållning finns Experimentalfält vid det nuvarande univer- dessutom ett flertal andra rubriker, vilka fram- sitetsområdet i Frescati. Ritningar till eller går av den följande innehållsförteckningen. 168 appendix

Särskilt framträdande är här ett rätt omfat- Rystedt, under en resa i Tyskland i 1920-talets tande material med undervisnings- och åter- början, värda att framhållas. Dessa ritningar försäljarplanscher på maskin- och redskaps- hör ihop med en berättelse (E VIII a:11) i det området. Här finns exempelvis ett antal de- äldre arkivet. Såväl dekorativa som informa- talj- och översiktplanscher av mjölkmaskiner tiva är ett antal Wandtafeln für landw. Ma- och mjölkrum från Alfa Laval, ATSA Kullbergs schinenkunde – litograferade färgplanscher och Manus, tryckta mellan 1920- och 1950- på kartong, utgivna i Berlin mot 1800-talets talen. Även traktorer är välrepresenterade i slut, vilka utgör en pedagogisk provkarta på detta material, och här avbildas modeller från tidens modernaste lantbruksmaskiner. En be- både Bolinder-Munktell, Volvo BM, Fordson, gränsad mängd fotografier går också att finna Case, David Brown, Massey-Ferguson, Clay- i planschmaterialet; nämnas kan exempelvis son och Walterscheid. tio fotografier av diverse barrträd utförda, Även Lantbruksakademiens tävlingsfrågor troligen på 1890-talet, av Carl Jacob Rossan- har lämnat en del spår i planschmaterialet. der, en mångsysslande kirurg och ledamot av Här märks särskilt en rad ladugårdsritningar Lantbruksakademien. Värda att särskilt lyfta som inkom i samband med en tävlingsfråga fram är slutligen även tretton charmfulla ak- 1886. På byggnadsområdet är även ett antal vareller utförda 1893–94 av Henriette Sjöberg, ritningar gjorda av byggnadskonsulenten i vilka avbildar olika växter, bl.a. äpplen, krus- Värmlands läns hushållningssällskap, Folke bär och flera vetesorter.

169 appendix Förteckning

Akademien byggnader Mäster Samuelsgatan allmänt [Kv. Sporren.] Windsplan, Källareplan, Wå- ningen 2 trappor upp, [Exteriör]. 1860-tal? 4 ritningar uppklistrade på kartong. Exposition universelle de 1855, industrie, Skåp: 1:2 beaux-arts. Le jury international décerne la médaille de 1ère classe à l’Academie royale Ritning från rummen no. 67 och 68 hopslag- d’agriculture, à Stockholm. Exposant du ning till en sal uti gamla Technologiska insti- Royaume de Suède. Division de l’Industrie 3e tutets hus i enlighet med kostnadsberäkning- classe no. 62. Palais de l’Industrie Paris le 15 en i memorialet af den 16 november 1863. novembre 1855. Graverat diplom, vissa delar 2 ritningar monterade på kartong. handskrivna, signerat med oläslig och delvis ”Obs. Wäggarna oljemålas i ljus marmor utsuddad namnteckning. med ramar af olika färg.” Monterat på kartong. Skåp: 1:3 Skåp: 1:1 Karta öfver No. 8 efter 1810 års nummerord- [2 fotograﬁer föreställande Herman Juhlin ning uti quarteret Sporren inom Clara för- Dannfelt respektive Ferdinand Unander.] samling. 1890-tal? Ca 1900? 1 plankarta. 2 fotograﬁer på kartong. Skåp: 1:2 Skåp: 2:14 Kvarteret Sporren. [Karta över nr 8 med när- [Lantbruks-akademien. Ledamotsbrev.] U.o., maste omgivningar.] 1890-tal? ca 1905–15? 1 plankarta. Graverat brevformulär i 2 exemplar. Skåp: 1:2 Skåp: 1:1 Eskiss till nybyggnad å tomten no. 8 Qv. [Teckningar föreställande diverse ledamöter Sporren, Klara församling. A. Wåhlin, Sthlm i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.] mars [18]93. 1948, 1963. 7 originalritningar. 2 teckningar i tusch. Skåp: 1:2 Avbildade är bl.a. G. Nilsson-Leissner, A. Treschow, William Weibull, E. Bjelle, N. Eskiss till nybyggnad å tomten no. 8 Qv. Sylvén, C. Beck-Friis, Bo Hammarskjöld, Sporren, Klara församling. A. Wåhlin, Sthlm Nils Danielson och Erik W. Höjer. mars [18]93. Skåp: 2:14 7 ritningar i blåkopior. Skåp: 1:2 170 appendix

Förslag till nybyggnad för Kungl. Landt- Schematisk skiss till bebyggande av tomt no. bruks-Akademien. (Å No. 8 Qv. Sporren i 8 Kv. Sporren å Norrmalm. (För ekonomisk Stockholm.) Stockholm 1 nov. 1894. Erik Jo- utredning av tomtens bebyggande.) sephson, arkitekt. 1 vikt ritning. 7 ritningar i senare kopior. Skåp: 1:3 Skåp: 1:2 Kv. Sporren no. 8. Alt. I:III. Otar L. Höker- Förslag till nybyggnad för Kungl. Landt- berg, arkitekt, 16 nov. 1934. bruks-akademien (å no 8 Qv. Sporren i 12 ritningar uppklistrade på kartong. Stockholm). Stockholm 1 nov. 1894. Erik Jo- Skåp: 1:3 sephson, arkitekt. 7 ritningar. Kv. Sporren no. 8. Alt. I–III. Otar L. Höker- Planschrulle: 39 berg, arkitekt, 10/9 1934. 9 klamrade häften med ritningar. Förslag till förändring af Kungl. Landtbruks- Skåp: 1:3 akademiens byggnad Mäster Samuelsgatan no. 43. Sthlm 7 jan. 1895. Erik Josephson. [Kv. Sporren no. 8 och 9.] Otar L. Höker- 2 ritningar. berg, arkitekt, 3 nov. 1934. Skåp: 1:3 1 klamrat häfte med ritningar + 2 lösa d:o. Skåp: 1:3 [Kv. Sporren nr. 8.] Förslag till uppvärmning och ventilation af Kungl. Landtbruksakade- Kv. Sporren no. 8. Alt II. 7.5.1938. mien. Wilhelm Dahlgren, Stockholm. [1895.] 10 ritningar i en pärmmapp. 6 ritningar i senare kopior. Skåp: 1:3 Skåp: 1:2 Kungl. Lantbruksakademien. Kv. Sporren [Kv. Sporren. Möbelskisser med kostnads- nr 8. Mäster Samuelsgatan 47. [Byggnads- förslag.] Myrstedt & Stern AB, Carl Johans- ritningar över bottenvåning, 1 tr. och 2 tr.] sons möbleringsaffär. 1919. 1945–49. 6 teckningar på kartong & 2 maskinskriv- 5 ritningar. na kostnadsförslag. Skåp: 1:4 Skåp: 1:3 [Kv. Sporren no. 8. Planer över bottenvå- Ritning till vaktmästarbostad 1 tr. upp Mäs- ning, 1 tr., 2 tr.] 1945–51. ter Samuelsgatan 47. + Ritning till inredning 5 ritningar. av arkiv 2 tr. Mäster Samuelsgatan 47. Skåp: 1:4 2 ritningar i blåkopia. ”Tillhör uppgörelsen enligt kontrakt den 2 Kungl. Lantbruksakademien. Mäster Samu- november 1923.” (Tillskrivet i bläck.) elsgatan 47. Plan av vån. 1 tr. + 2 tr. Värme- Skåp: 1:3 ledning. 1949. 3 ritningar i negativkopia. [Sporren 8, Mäster Samuelsgatan 47. Rit- Skåp: 1:2 ningar till arkiv och vaktmästarbostad.] 1923. Drottninggatan 2 ritningar i blåkopior. Skåp: 1:3 [Kv. Vega 3, Gamla Bergsskolan. Anbudsrit- 171 appendix ningar.] Arkitekter Olof P. Malmgren, Yusuf Kv. Vega. Ombyggnad. Arbetsritningar, för- Z. Ersahin. 1963. frågningsunderlag. VVS. Tyréns. 1989. 11 ritningar. Ca 40 ritningar. Planschrulle: 30 Skåp: 1:12

Gamla Bergsskolan. Kv. Vega. Anbudsrit- Kv. Vega. Ombyggnad. Arbetsritningar. In- ningar m.m., arkitekt Bertil Ringqvist. Stock- coord Installations-Coordinator AB. 1989. holm 1969–71. 30 ritningar + arbetshandlingar i A4. Ca 90 ritningar, vissa klammerhäftade. Skåp: 1:11 Skåp: 1:6 Kv. Vega. Ombyggnad. Arbetsritningar + Gamla Bergskolan. Kv. Vega nr 3. Armerings- Teknisk beskrivning elanläggningar – för- speciﬁkation. 15.1 1971. frågningsunderlag. Lars Alm & Co Elkon- 10 blad med tabeller. sultbyrå. 1989. Planschrulle: 28 Ca 100 ritningar + fotokopior i A4. Skåp: 1:13 Gamla Bergsskolan. Kv. Vega. Anbuds- och arbetsritningar, CEPRO, Centrumprojekt- Kv. Vega. Ombyggnad. Förfrågningsunder- ering AB. Stockholm, 1971. lag och arbetsritningar Nylander & Herne- Ca 70 ritningar, vissa klammerhäftade, lind konstruktionsbyrå AB. 1989. samt tidplaner och armeringsspeciﬁkation. 22 ritningar. Skåp: 1:7 Skåp: 1:9

Gamla Bergsskolan Kv. Vega nr 3. Centrum- Kv. Vega. Ombyggnad. Kalkyl- och förfråg- projektering Cepro AB. [El- och teletekniska ningsunderlag samt skisser. Ove Hidemark ritningar.] 1971. arkitektkontor AB. 1989–90. 12 vikta ritningar. Ca 35 ritningar och skisser. Skåp: 1:8 Skåp: 1:9

Kv. Vega. Ombyggnad. Byggnadslovsritning- [Skisser till ombyggnaden av Gamla Bergs- ar. Ove Hidemark, Göran Månsson, arkitekt- skolan.] 1989–1990. Ove Hidemark arkitektkontor AB. 1987. kontor AB. 4 ritningar. 20 skisser på papper och kartong. Skåp: 1:8 Skåp: 1:14

Kv. Vega. Ombyggnad. Anbuds-, arbets- och Kv. Vega. Ombyggnad. Arbetsritningar. Ove detaljritningar. Ove Hidemark arkitektkon- Hidemark arkitektkontor AB. 1990. tor AB. 1989–91. Ca 100 ritningar i A3. Ca 70 ritningar. Skåp: 1:14 Skåp: 1:8 Kv. Vega. Redskapsbod. Ove Hidemark arki- Kv. Vega. Ombyggnad. Arbetsritningar, för- tektkontor AB. Ca 1990? frågningsunderlag samt skisser. Ove Hide- 1 ritning. mark arkitektkontor AB. 1989–91. Skåp: 1:10 Ca 90 ritningar och skisser. Skåp: 1:10 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. 172 appendix

Uteplats – markplaneringsplan med ytskikt, juni 1994. Skala 1:100. + Enaforsholms för- mått, höjder och detaljer. Förhandskopia/ söksträdgård. Uppmätning och inventering förfrågningsunderlag. Lundquist/Andersson augusti 1995, reviderad april 1996. Skala landskapsarkitekter. 920404. 1:100. 1 ritning. 2 plankartor. Skåp: 1:12 Planschrulle: 7

Enaforsholm. Fritidskarta framställd 1995 enaforsholm av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Rekognosering och renritning, Bertil Lund- Karta över in- och utägor till fastigheterna kvist. Älvsbyn, 1995. Handöl 1:22, 1:25 och 2:19 i Åre socken, 1 kartblad i A4. Jämtlands län; genom utdrag av år 1889 fast- Skåp: 2:12 ställda lagaskifteskartor över Handöls by i Åre socken upprättad i Jämtlands läns lant- experimentalfältet mäterikontor år 1942. 4 kopior av samma kartblad. Allmänt Planschrulle: 23 Kongl. Landtbruks Academiens experimen- Flygelbyggnaden Enaforsholm. [Interiör och talfält. [Tillskrivet med bläck:] Gillad till fönster.] U.å. + P.M. för gäster i ﬂygelbyggna- efterföljd af Kgl. Landtbruks Academiens den å Kungl. Lantbruksakademiens frilufts- Landtbruks afdelning d. 26 mars 1835 A. gård Enaforsholm. 1.3 1949. Retzius”. 1 ritning & 1 stencilerad A4. Litograferad plankarta uppklistrad på kar- Skåp: 2:12 tong. 3 exemplar, varav två omonterade. Enaforsholm. Ritning till värmeanläggning. Skåp: 2:4 Östersund den 17/6 1953. Gunnar Wikberg. + Karta över del av egendomen Enaforsholm, Karta öfver Kongl. Landtbruks Academiens Åre socken, Jämtlands län. Skala 1:4 000. experimentalfält uti Stockholms län. Dan- 1 ritning & 1 kartblad. Den första titeln är deryds skeppslag och socken. Uprättad, inä- ett fotokopierat negativ. gorna upmätte, 1842 af L.W. Brandenburg. Skåp: 2:12 Handritad karta på kartong. Väggplansch: 47 Ekonomisk karta över Sverige. Jämtlands län. Enafors. Stockholm, 1976. + [Samma Karta öfver Kongl. Landtbruks-akademiens kartblad i svartvit revisionskopia.] experimentalfält. Upprättad år 1861 af A.G.R. 2 kartblad. Kempff. Skåp: 2:12 Karta på fernissad duk. Planschrulle: 1 Enaforsholm. Nils Forshed 1994. 1 reproduktion på väv av originalakvarell. Kongl. Landtbruks akademiens experimen- Planschrulle: 14 talfält 1868. Litograﬁ, inramad. Enaforsholms försöksträdgård. Uppmätning Placerad på vån. 1, vid posthyllan. och inventering september 1991, reviderad Väggplansch: 51 173 appendix

Experimentalfält. Ca 1900? Stockholms stad med omnejd upprättad 1 plankarta. 1917–20 av H. Hellberg, A.E. Påhlman. Stock- Skåp: 2:6 holm, 1921. 1 plankarta. Förslag till elektriskt ledningsnät för statens Planschrulle: 31 institutioner vid Frescati. John Blomquist, ingeniör, Stockholm. 1910–20-tal? Plan öfver utförda afloppsledningar å Kungl. Planschrulle: 33 Landtbruksakademiens experimentalfält. 1921-11-01. Daniel Grufman. Karta öfver ägoutbyten emellan Kungl. 1 planritning. Landtbruksakademiens experimentalfält å Skåp: 2:6 Kungl. Djurgården å ena sidan och Kungl. Djurgården å andra sidan inom Stockholms Experimentalfältet 1922. öfverståthållareskap. Upprättad år 1911 af 1 plankarta. Konrad Jansson. Planschrulle: 13 1 karta i senare kopia. Planschrulle: 3 Experimentalfältet. Vägprofiler. [1922.] 2 blad med terrängprofiler. Karta öfver ägoutbyten emellan Kungl. Skåp: 2:6 Landtbruksakademiens experimentalfält å Kungl. Djurgården å ena sidan och Kungl. Plan ang. nybyggn. exp. fältet. 16.2.1938 [= Djurgården å andra sidan inom Stockholms Blyertsanteckning på ena kartans baksida]. ståthållareskap. Upprättad år 1911. Två plankartor. 1 karta monterad på väv. Skåp: 2:8 Planschrulle: 25 Stockholms universitet, Frescati. Utkast till Förslag till indragande av avloppsledningar central park. 5.9.1975. Ove Hidemark, Göran å Kungl. Lantbruksakademiens experimen- Månsson, arkitekter SAR. talfält i nordvästra Djurgårdens avloppssy- 8 plankartor. stem. 1920–30-tal? På sex av kartorna dubbleras skissen av det 2 planritningar. moderna universitetsområdet med utse- Skåp: 2:6 endet på experimentalfältet för åren 1835, 1842, 1861, 1885, 1919 och 1950. Kungl. Lantbruksakademiens experimental- Skåp: 2:9 fält. [Signerad:] Allan Palmgård. 1920–30-tal? Två plankartor. Byggnader Planschrulle: 24 Förslag till nybyggnad å Experimentalfältet. Längdsektion af södra hufvudledningen. [Vedbod.] 1920-tal? Kungl. Landtbruksakademiens experimen- 1 ritning i blåkopia. talfält. Experimentalfältet 1:a nov. 1921. [Sig- Skåp: 2:8 nerad:] Daniel Grufman. 3 plankartor. Planritning av Stora institutionsbyggnaden, Skåp: 2:6 Experimentalfältet. U.å. [Ca 1900–10?] 1 ritning i blåkopia. Norra Djurgården. [Blad ur:] Plankarta över Skåp: 2:8 174 appendix

Projekteradt gasverk för Landtbruks Akade- 1906 Erik Josephson. miens experimental fält. [Av Carl Stål, 1863.] 8 ritningar på vaxduk. 1 ritning uppklistrad på kartong. Skåp: 2:7 Skåp: 2:7 Eskiss till nybyggnad för Kongl. Landt- Ritning till fysiologiskt växthus för Kungl. bruksakademien å experimentalfältet. [Sig- Landtbruks-akademiens experimentalfält. nerad:] A. Anderberg 1907. 1 ritning. Lagningar, beskuren med bild- Ritning monterad på kartong. förlust i högerkant. Ett aldrig förverkligat projekt till ny hu- ”Emot denna ritning ﬁnner Kongl. Öfver- vudbyggnad för Akademien på Experi- intendentsembetet ej skäl till anmärkning. mentalfältet. Stockholm den 2 november 1875. Fr. Dar- Stort format, placerad bakom planschskå- del.” (Tillskrivet i bläck.) pen. Skåp: 2:8 Ritning till bostadshus för 2 familjer. April Eskiss till redskaps-skjul för Landtbruks- 1910. [Oläslig signatur.] akademiens experimentalfält. Stockholm d. 1 ritning. 14 december 1891. A.W. Edelsvärd. Skåp: 2:6 1 ritning. Skåp: 2:7 Ritning till nybyggnad för entomologiska anstalten. Experimentalfältet. Rudolf S. En- Förslag till inredning af lektionssalen å Kgl. blom 1912. + Ritning till nybyggnad för en- Landtbruks-Akademiens experimentalfält. tomologiska anstalten. Experimentalfältet. Experimentalfältet d. 4 mars 1896. Erik Lind- Vaktmästarbostaden. Rudolf S. Enblom 1912. gren. 12 ritningar. 1 ritning. Skåp: 2:4 Skåp: 2:4 Förslag till värmeledning i villa Litt. A. för Planritning av Stora Institutionsbyggnaden, tjänstemän vid Lantbruksakademien. Den Experimentalfältet. Ca 1900? 12 januari 1916. + Förslag till värmeledning 1 ritning. i byggnad för arbetslokaler å K. Landtbruks- Skåp: 2:6 akademiens experimentalfält. Den 10 januari 1915. Uppmätn. ritn. af kem. lab. byggn. vid 3 ritningar i blåkopia. Kungl. Landtbruksakademiens experimen- Skåp: 2:4 talfält. Ca 1900? 1 ritning. Ritning till förändring av lektionsbyggnad Skåp: 2:4 vid Experimentalfältet. Stockholm den 4 maj 1918. Emil Johansson. Landtbruksafdelningens institutionsbygg- 1 ritning. nad. 18/4 1906 Erik Josephson. Skåp: 2:6 7 ritningar på vaxduk. Skåp: 2:7 Byggnader på Kungl. Landtbruksakade- miens experimentalfält. U.å. Ritning till föreståndarebostad vid Försöks- 1 plankarta på vaxduk. anstalten vid Experimentalfältet. Sthlm mars ”Denna karta är sannolikt upprättad i slu- 175 appendix

tet av år 1919. Siffrorna hänvisa till grund- Gröna hissen. Teckning av Kjell Bolin. 1976? försäkringsbrev. Henrik Dreborg.” (Till- 1 tuschteckning. skrivet med blyerts.) Uppförd 1832 eller 1834. Ursprungligen Skåp: 2:4 spannmålsmagasin. Ombyggd till två bo- städer för trädgårdsmästare och kusk. Fa- F.d. gasverket å Experimentalfältet. 1920- miljebostad. På loftet arkiv och bibliotek tal? för trädgården (obs, ej akademiens ﬁlial- 1 ritning i blåkopia. bibliotek, som låg i ”Greenska villan”, d.v.s. Skåp: 2:8 kontoret). Senare bostäder åt traktorförare och trädgårdsmästare. Loftet bostäder åt Förslag till inredning. [Laboratoriebygg- trädgårdselever. (Uppgifter av Sven Green nad.] 1920-tal? 11.3.1976.) Teckningen inköpt från konst- 1 ritning i blåkopia. nären Kjell Bolin i mars 1976 . Skåp: 2:8 Skåp: 2:4

Experimentalfältet. Värmeledning i byggnad Lilla stugan. Teckning av Kjell Bolin. 1976? no. 3. No. 12028. Stockholm den 12 augusti 1 tuschteckning. 1932. Uppförd ca 1874. Uppfördes som kontor 1 ritning. och ”reträttplats” för trädgårdsdirektören. ”Assistentbyggnaden” tillskrivet med bly- Senare bostad för kvinnliga trädgårds- erts. elever. Slutligen bostad åt trädgårdssko- Skåp: 2:8 lans städerska. (Uppgifter av Sven Green 11.3.1976.) Teckningen inköpt från konst- Lantbruksakademiens bostadsvilla. Experi- nären Kjell Bolin i mars 1976. mentalfältet. [Planskisser.] 1938–44. Reinh. Skåp: 2:4 Ericsson. 7 ritningar. Skogstorpet. Teckning av Kjell Bolin. 1976? Skåp: 2:4 1 tuschteckning. Uppfört ca 1840. Ursprungligen som lant- Kungl. Lantbruksakademiens experimental- arbetarbostad för lantbruksavdelningen fält. [Plan över byggnader. 1939.] samt gemensam tvättstuga för hela Expe- 2 kartor. rimentalfältet. Intill dess Akademien över- Planschrulle: 34 tog den, ca 1948, bodde kördrängen och mjölkerskan där. Troligen kvar. (Enligt Experimentalfältet. Gamla institutionsbygg- bifogad lapp med uppgifter av Sven Green naden, utredningsskiss nov. -52. 11.3.1976.) Teckningen inköpt från konst- 3 ritningar. nären Kjell Bolin i mars 1976. Skåp: 2:6 Skåp: 2:4

Skiss till ev. nybyggnad för Kungl. Skogs- Centralanstalten och Lantbruksakademien. Arton, Konsulte- rande arkitekter SAR. 25.1.63. Ritning till bostad om 6 rum, kök och 3 ritningar. jungfrukam[ma]re för tjenstemän vid Denna aldrig genomförda nybyggnad pla- Landtbruksakademien. Stockholm i maj nerades ligga ute i Frescati. 1906. Lars Joh. Lehming, arkitekt. + Ritning Skåp: 1:6 till nybyggnad vid Centralförsöksanstalt å 176 appendix

K. Landtbruksakademiens experimental- Lantbruksakademiens museum fält. Juni 1906. Erik Josephson. + Ritning till nybyggnad för arbetslokaler å Landtbruks- Lantbruksakademiens museum. [Ritningar: akademiens experimentalfält. Juni 1906. Erik interiörer, exteriörer, takstolar, borrnings- Josephson. proﬁler, dörr- och fönsterdetaljer m.m.] Erik 3 ritningar i blåkopia. Josephson. 1903. Skåp: 2:7 12 ritningar. Planschrulle: 11 Situationsplan angifvande plats för nybygg- nader för Jordbruksförsöksanstalten å Kungl. Lantbrukskemiska kontrollanstalten Landtbruksakademiens experimentalfält. Ca 1907–10? Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt. 1 plankarta. Ritningar för tillbyggnad. Arkitekt Gustav Skåp: 2:6 Holmdahl. 1942. 8 ritningar. Förslag till paviljong för bakteriologiska Skåp: 2:7 avdelningen vid Centralanstalten för för- söksväsendet på jordbruksområdet. Gustav Holmdahl, arkitekt, Stockholm. 24/9 1925. Trädgårdsavdelningen 1 ritning. Amerikansk frukttorkningshus efter skiss av Skåp: 2:8 C.G. Dahl. [Signerat:] Eugén Graan Exp.-fäl- tet 1907. Förslag till utbyggnad av stora institutions- 1 ritning i blåkopia. byggnaden vid Centralanstalten för för- Skåp: 2:7 söksväsendet på jordbruksområdet. Gustav Holmdahl, arkitekt. [1925.] Förslag till centraluppvärmning af bostads- 11 ritningar. hus för Landtbruksakademiens trädgårds- Skåp: 2:8 elever vid Experimentalfältet. Stockholm 1907. Skoglund & Olson’s värmelednings- Centralanstalten för försöksväsendet på kontor. jordbruksområdet. Stora institutionsbygg- 1 ritning i blåkopia. naden. Om- och tillbyggnad. 1926–27. Skåp: 2:6 19 ritningar i blåkopior. Skåp: 2:6 Förslag till växthus vid K. Lantbruksaka- demiens trädgårdsskola Experimentalfältet. Centralanstalten för försöksväsendet på Allan Palmgård. 1932. jordbruksområdet. Sif Roempke 1928. 3 ritningar. 1 färgfotograﬁ av tavlan i källartrappan på Första och tredje ritningen i två exemplar. Akademien. Skåp: 2:8 Planschrulle: 22 Förslag till växthus vid K. Lantbruksakade- Centralanstalten för försöksväsendet på miens trädgårdsskola, Experimentalfältet. jordbruksområdet. Utrymme 1 tr. i stora in- "Grundplaner och fasader.” Allan Palmgård. stitutionsbyggnaden. 1930–40-tal? 1937. 1 planritning. 1 ritning. Skåp: 2:8 Skåp: 2:6 177 appendix

Förslag till växthus vid K. Lantbruksaka- Trädgårdsavdelningen demiens trädgårdsskola Experimentalfältet. Allan Palmgård. 1938. Kgl. Landtbruks-Akademiens experimental- 4 ritningar. fälts trädgårdsafdelning 1885. Planschrulle: 29 Handritad plankarta. Skåp: 2:6 Förslag till växthus vid K. Lantbruksaka- demiens trädgårdsskola Experimentalfältet. Kgl. Landtbruks-akademiens experimental- Allan Palmgård. 1938. fälts trädgårdsafdelning. 1894. 4 ritningar. 1 plankarta på vaxduk. Skåp: 2:8 Skåp: 2:4

Förslag till vattenledning å Trädgårdsaf- Veterinärbakteriologiska anstalten delningen 1906. + Skiss öfver trädgårdsafd:s Statens veterinärbakteriologiska anstalt. område. U.å. Tomtmarksutredning. 1938. 2 plankartor. 1 plankarta. Skåp: 2:6 Skåp: 2:8

Statens veterinärbakteriologiska anstalt. Si- Trädgårdsskolan tuationsplan. Arkitekt Joel Lundequist. 7/11 1941. + Statens veterinärbakteriologiska an- Kungl. Landtbruksakademiens trädgårds- stalt. Reviderad situationsplan. Arkitekt Joel skola. 1901–02, 1904–06, 1915. Lundequist. 23/10 1942. (2 stycken, varav en Tre klasstavlor monterade på kartong. mindre.) Skåp: 2:7 3 planritningar. Planschrulle: 35 Kongl. Landtbruksakademiens trädgårds- skola. 1903-04. [1904.] 32 porträttfotograﬁer monterade på kar- Växtskyddsanstalten tong. [Experimentalfältet. Växtskyddsanstaltens Väggplansch: 42 byggnader. Plan.] 1930-tal? 1 plankarta. Mästareprovet i dekorationskonst vid Expe- Skåp: 2:11 rimentalfältets trädgårdsskola 1922. Fotograﬁ monterat på kartong. Avbildar en större bordsdekoration. Skåp: 2:7 Centralanstalten Centralanstaltens organisation. 1910–20-tal. Uppmätnings- och avvägningsplan. Lant- Handritad plansch. bruksakademiens trädgårdsskola. Del av Väggplansch: 48 tomten till Gula villan (prof. Thorsell). Ex- Placering: östra långväggen på vinden. perimentalfältet den 31 december 1950. Thor- sten Ottosson. 1 planritning. Planschrulle: 27

178 appendix

Lantbruk Alternativa byggnadsförslag för användning af transportabla stackbottnar. + Detaljer till ladugårdsritningar. + Förslag till ladugård sverige af trä för 20 kor jemte 2ne kettar. + Förslag till rund ladugård af trä för 20 kor jemte 2ne kettar. + Förslag till ladugård af sten för 20 Väggtaflor öfver landthushållningen. Täck- kor jemte 2ne kettar. Signerade ”Spec. et for- dikning. Ängsvattning. III. Trädgårdssköt- tuna”. [Tävlingsbidrag 1886.] sel. Norrköping, Lithografiska anstalten, u.å. 5 ritningar. [1800-talets senare hälft.] Se även KSLA:s Äldre arkiv E VIII a:6 för 4 litograferade planscher på kartong. handlingar angående tävlingen. Planscherna behandlar täckdikning (2 ex- Skåp: 2:10 emplar), ängsvattning och trädgårdsskötsel (2 exemplar). Ladugård af sten utan höskulle och plats för Skåp: 2:15 20 djur. + Ladugård af sten utan höskulle och plats för 20 djur. + Ladugård af sten med Skog, åker och äng. + Vad jordbruksdriften höskulle och plats för 20 djur. + Ladugård af kräver. + Vad jordbruket producerar. 1948. trä med höskulle och plats för 20 djur. + De- 3 litograferade färgplanscher. taljritning till ladugård af trä utan höskulle. Affärsbankernas bildserie. Svenskt liv och ar- + Detaljritning till ladugård af trä utan hö- bete. Nr 23, 25–26. skulle. [Tävlingsbidrag 1886.] Osignerat. Skåp: 3:13 8 ritningar. Se även KSLA:s Äldre arkiv E VIII a:6 för By, gård och arbete. Nordiska museet. handlingar angående tävlingen. [1969.] Skåp: 2:10 2 utställningsaffischer. Planschrulle: 18 Ladugårdsritningar. [Tävlingsbidrag 1886. W. Steinholz.] Bondgården. Kon. Mejeriet. [Skolplanscher 8 ritningar. tecknade av Jan Löfgren. 1977.] Se även KSLA:s Äldre arkiv E VIII a:6 för 3 planscher. handlingar angående tävlingen. Planschrulle: 4 Skåp: 2:10

Bonde-lyckan. Tryckt i handpress på Ofﬁcina Plan till ladugård för 20 djur. + Plan till stör- Typographica Skansen, Stockholm, 1994. re ladugård. Afdelning för 32 djur. + Plan till Handkolorerat träsnitt. större ladugård. Afdelning för 24 djur. [Täv- Innehållet utgörs av en traditionell vers lingsbidrag 1886.] Osignerade. om bondelycken. 3 ritningar. Skåp: 3:11 Se även KSLA:s Äldre arkiv E VIII a:6 för handlingar angående tävlingen. Skåp: 2:10 Byggnader Loge vid Thorsätra. 1880–90-tal? Byggnader för jordbruksegendom om 5 1 ritning och 1 mindre exteriörteckning. tunnland med plats för 4 kor och 6 svin m.m. Ritningen med reva. Förslag I–III. [Signerade:] Torbern [oläsligt Skåp: 2:14 efternamn]. Ca 1900? 179 appendix

7 ritningar i blåkopior. 3 vikta kartblad i färg. Skåp: 2:14 Skåp: 3:13

Ritning till 2 sammanbyggda stugor hvar- Sveriges jordmåner. Soil map of Sweden. dera om 3 rum och kök. [Signerade:] Torbern 1986. T. Troedsson och M. Wiberg. Sveriges [oläsligt efternamn]. Ca 1900? lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig 8 ritningar i blåkopior. marklära. + Sveriges jordmåner. Beskrivning Skåp: 2:14 av jordartskartan. Stockholm, 1997. Två kartblad med åtföljande beskrivning. ÅKERLUND, JOHN. Svenska allmogehem. Planschrulle: 41 Förslag 4. Småland och Västergötland. Enfa- miljs bostadsegnahem för arbetare. Förslag Markanvändning och ägoslag. Land classes 11. Hälsingland. Byggnader för gård på om- and land use. Sveriges nationalatlas. Katri- kring 16 hektar. U.o., 1909. neholm, 1991. 4 ritningar. 1 karta. Planschrulle: 26 Planschrulle: 17

Sveriges allmänna linodlingsförening. Rit- Husdjur ning till linberedningsanstalt. Typ A–D. Sv. allmänna lantbrukssällskap. Byggnadsbyrån. Biskötselns lärosatser enligt viktigaste natur- L.N. Gramén. Stockholm, ca 1940? vetenskapliga och tekniska rön tabellariskt 4 ritningar. sammanställda. Stockholm, 1920-tal? Skåp: 3:13 1 plansch. Skåp: 2:14 Svenska cementföreningens typritning. Sve- riges allmänna lantbrukssällskap byggnads- [Hästar.] 1800–1900-tal. byrån, L.N. Gramén respektive Olov Stylin, 42 teckningar, litografier, fotografier m.m. byggnadskonsulent i Örebro m.fl. läns hus- Skåp: 2:17 hållningssällskap. Stockholm, 1942. Ca 30 ritningar. [Nötkreatur.] 1800–1900-tal. Skåp: 3:13 18 litograferade planscher. Skåp: 2:17 Geografi Winter-foder-ordning för kor. (Andra upp- Ekonomisk-geografisk karta över Sverige. På lagan.) Stockholm, Henr. And. Nordström, grundval av Anricks karta över Sveriges åker- 1832. areal samt 1940 års folkräkning utarbetad av 1 vikt blad i folio. W. William-Olsson. 1940-tal? Återges även i: De oskäliga kreaturen! Något 1 karta monterad på väv. om synen på lantbrukets djur de senaste 200 Planschrulle: 36 åren. Red: Niklas Cserhalmi. Stockholm, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Jordartskarta över södra och mellersta 2002, s. 60–62. Sverige. Efter de geologiska kartbladen sam- Skåp: 3:4 mandragen vid Sveriges geologiska under- sökning av K.E. Sahlström 1947. Stockholm, [Får.] Tidigt 1900-tal? 1949. 4 litograferade planscher. 180 appendix

Skåp: 2:17 samt maskin- och redskapsavbildningar.] A. Fr. Öhlin, 1871? Svenska Ayrshireföreningen. Svensk Ayrshi- 13 akvareller på kartong. re-ko. Sju år gammal. Stockholm, Central- Teckningarna härrör förmodligen från tryckeriet, u.å. [1910-tal?] + Svenska Ayrshi- Öhlins tid som elev vid Djursholms lant- reföreningen. Svensk Ayrshire-tjur. Fyra år bruksskola 1871. Se även serie Ö XX i ar- gammal. Stockholm, Centraltryckeriet, u.å. kivet. [1910-tal?] Skåp: 3:11 2 litograferade planscher på kartong. Skåp: 2:15 [Konstruktionsritning till encylindrig ma- rin tändkulemotor.] Av Fritz A. Nilsson. Ca Våra vanligaste kor. Stockholm, 1980. 1904–09. 1 planschblad. 8 maskinritningar. Planschrulle: 19 Tillhör Fritz A. Nilssons arkiv, Ö13 i det moderna arkivet. Planschrulle: 40 Jordförbättring Väggplanscher utgifna af Svenska mosskul- [Detalj av mjölkningsmaskin. Återförsäljar- turföreningen, Jönköping. Resultat af göds- plansch för Alfa Laval.] 1920–30-tal. lingsförsök på torfjord + Resultat af kalk- Litografi på kartong. ningsförsök. Göteborg, [ca 1905]. Väggplansch: 10 3 litograferade planscher. Skåp: 3:14 [Detalj av mjölkningsmaskin. Återförsäljar- plansch för Alfa Laval.] 1920–30-tal. [Affischer från Gödsel & kalkindustriernas Litografi på kartong. samarbetsdelegation, GKS. Utställnings- och Väggplansch: 11 propagandamaterial.] 1930–50-tal. 4 affischer på papper och på väv. [Interiör av mjölkrum. Detalj. Återförsäljar- Hör till Arne Hanssons arkiv. Se Ö 15 i det plansch för Alfa Laval.] 1920–30-tal? moderna arkivet. Fotografi på kartong. Planschrulle: 12 Väggplansch: 6

Växtnäringen är ett nödvändigt produk- [Interiör av mjölkrum. Återförsäljarplansch tionsmedel – utnyttja den rätt. Vad växten för Alfa Laval.] 1920–30-tal? behöver för att nå god utveckling och ge god Fotograﬁ på kartong. skörd. + Växtnäringens kretslopp. 1960-tal? Väggplansch: 2 2 litograferade planscher i färg. Skåp: 3:11 [Interiör från förvaringsrum för mjölknings- maskin. Återförsäljarplansch för Alfa Laval.] 1920–30-tal? Maskiner & redskap Fotograﬁ på kartong. Rosenberg-Lipinski skalplog. 1/5 af naturl. Väggplansch: 5 storleken. 1850–60-tal? Teckning uppklistrad på kartong. [Ladugårdsinteriör med mjölkningsmaskin. Väggplansch: 14 Återförsäljarplansch för Alfa Laval.] 1920– [Teckningar med diagram, kartor, ritningar 30-tal? 181 appendix

Fotografi på kartong. Norrköping Sweden. 1940-tal. Väggplansch: 4 Litografi på kartong. Väggplansch: 27 [Pumpanordning till mjölkningsmaskin. Återförsäljarplansch för Alfa Laval.] 1920– Maskinrum. 5. ATSA Kullbergs. 1940–50-tal? 30-tal? Litografi på kartong. Fotografi på kartong. Väggplansch: 9 Väggplansch: 3 Mjölkningsaggregat med luftledning, mjölk- Aktiebolaget Westeråsmaskiner. [Återförsäl- ledning och ram för dessa. 1. ATSA Kullbergs. jarmaterial.] 1930-tal. 1940–50-tal? 3 litograferade planscher. Litografi på kartong. Winnforska samlingen. Väggplansch: 7 Skåp: 3:8 Mjölkrum. 4. ATSA Kullbergs. 1940–50-tal? Bilder till ”Maskinlära” och ”Lantbruksma- Litografi på kartong. skiner”. 1930–40-tal? Väggplansch: 53 Ca 50 större och mindre maskinritningar och fotografier. Pulsator [del av mjölkningsmaskin]. Manus Illustrationsmaterial till Nils Berglunds Norrköping. 1940-tal. böcker Lantbruksmaskiner och redskap samt Litografi på kartong. Maskinlära för lantbruksundervisningen, Väggplansch: 28 som bägge utkom i flera upplagor, den förra fr.o.m. 1945, den senare fr.o.m. 1933. Vaakumpumpen. Manus Norrköping. 1940- Skåp: 3:9 tal. Litograferad plansch på kartong. Manus automatanläggning. 1930–40-tal? Väggplansch: 35 Litografi på kartong. Väggplansch: 12 Aktiv 5-fots skördetröska. Tillverkare: AB Westeråsmaskiner Morgongåva. [1947.] ATSA direktmjölkning kompletterat med Litograferad plansch på kartong. kompressordrivet kylaggregat. Stall. 3. Kull- Väggplansch: 34 bergs. 1940–50-tal? Litografi på kartong. Bolinder-Munktell S1000. 1950-tal. Väggplansch: 24 Litograferad plansch på masonit. Väggplansch: 41 ATSA-kylare. 2. ATSA Kullbergs. 1940–50-tal? Litografi på kartong. Fordson Major. Bränsleinsprutningssyste- Väggplansch: 8 met. 1950-tal. Litograferad plansch på kartong. Hydrauliska systemets pump – Ferguson 35. Väggplansch: 38 1940–50-tal? Litografi på kartong med tryck på båda Kvernelandmetoden. [Kvernelands silo- sidor. svans.] 1950-tal? Väggplansch: 15 Litograferad plansch på kartong. Maskin i arbete [mjölkningsmaskin]. Manus Väggplansch: 33 182 appendix

Motorsågen Lombard med Crescent service. Planschrulle: 8 1950-tal? Litograferad plansch på kartong. [Reklamplanscher för Valmet traktorer.] Väggplansch: 36 1970–80-tal? 3 planscher. Fordson Major. Smörj- och justeringsanvis- Från JTI. ningar. 1953. [Baksida:] Ford Dexta. Planschrulle: 16 Litograferad plansch på kartong med tryck på båda sidor. [Reklamplanscher för Volvo BM skörde- Väggplansch: 37 tröskor.] 1970–80-tal? 5 planscher. De’ va’ då dä – före Ålö-quicke... Nu blir Winnforska samlingen. arbete lättare och fritiden längre – när Ålö- Planschrulle: 15 quicke gör jobbet... [Återförsäljarskylt.] 1960- tal. Sampo Rosenlew 600 650. 1970-tal? 1 litograferad plansch. Plansch på kartong. Winnforska samlingen. Väggplansch: 29 Skåp: 3:7 Volvo BM. [Återförsäljarmaterial.] 1970–80- [Westeråsmaskiners / And. Fischers anlägg- tal. ningar i Morgongåva 1963.] Ca 25 bilder och broschyrer. 1 färgfoto på kartong. Winnforska samlingen. Winnforska samlingen. Skåp: 3:7 Skåp: 3:8 [Reklamplanscher för Volvo BM Valmet trak- BM Volvo S900. [Baksidan:] BM Volvo S950. torer.] 1975–83. 1970-tal. 5 plancher. Litograferad plansch på kartong med tryck Winnforska samlingen. på båda sidor. Planschrulle: 20 Väggplansch: 40 [10–14 tons vägvält. Munktell.] Per Thun- Case. Hydra-shift växellåda. 1970-tal. ström 1978. Plansch på kartong. Linoleumsnitt. Väggplansch: 31 Skåp: 3:8

International Harvester. [Återförsäljarmate- Ett urval av Lantmannens veterantraktorer. rial.] 1970–80-tal. 1979. 8 bilder och broschyrer. 1 plansch. Winnforska samlingen. Skåp: 2:14 Skåp: 3:7 [Diverse affischer – traktorer, skördetröskor, [Reklamplanscher för Fordson och David m.fl. maskiner och redskap, huvudsakligen Brown traktorer + Hardi sprutor.] 1970–80- Volvo BM.] 1980-tal. tal? Ca 25 affischer. 3 planscher. Winnforska samlingen. Från JTI. Skåp: 3:6 183 appendix

Nyhet! Sprutmopeden från Arbetssmetodik juli 1922. och Teknik SLU Uppsala. Konstruktion: Tor- 1 plansch. biörn Martinsson, Dick Gustafsson. 1980-tal? Planschrulle: 10 ”Hemtillverkad” väggplansch med text i tusch och upphäftade fotograﬁer. Väggplansch: 1 danmark

Walterscheid, K.K. Heje. [Reklamalmanackor [Landboskolen i Lyngby, Danmark. Diverse med veterantraktorer.] 1980–90-tal. ritningar och bilder.] Tidigt 1900-tal? 8 almanackor i färg. 4 planscher. Extremt hårt rullade på styvt Winnforska samlingen. papper. Skåp: 3:8 Planschrulle: 5

Mjölk Maskiner & redskap

Meieridriften paa Bergqvara egendom år JF-fabriken. J. Freudendahl A/S Sönderborg 1868. Danmark. [Återförsäljarskylt.] 1960-tal? Halvskinnband. Inlagan med förtryckta 1 fotograﬁ på kartong. tabeller utgivna av J. Friis och Th. Segelke Winnforska samlingen. i Köpenhamn. Skåp: 3:7 De för hand ifyllda tabellerna omfattar hela 1868 och januari–mars 1869. Skåp: 3:12 ryssland

Goda råd. Mjölkpropagandan. 1942? Geografi 3 planscher. Planschrulle: 42 Atlas économico-statistique de la Russie d’Europe, publié par le Département de l’economie rurale du Ministère des domaines Möten & utställningar de l’état. 3e édition. St. Petersbourg, 1857. Allmänna svenska lantbruksmötenas 50-års Litograferat titelblad & 10 litograferade jubileum. [1896.] kartblad i en pappmapp. 1 porträttplansch med hundratals fotogra- Med parallelltitel på ryska. fiska porträtt i miniatyrformat. Skåp: 3:2 Skåp: 3:1 Atlas économique et statistique de la Rus- Tjugoförsta Allmänna svenska landtbruks- sie d’Europe publié par le Départment de mötets i Örebro dagliga meddelanden 3−9 l’agriculture et de l’industrie rurale du Mi- juli 1911. N:r 1–7. Örebro, Länstidningens nistère de domaines de l’état. Édition 4me et tryckeri, [1911]. corrigée. St. Pétérsbourg, 1869. 7 ouppskurna häften i tabloidformat. Litograferat titelblad & 11 litograferade Skåp: 3:1 kartblad, lösa i omslag. Skåp: 3:2 Jönköpings läns hushållningssällskaps lant- bruksmöte i Nässjö 21−25 juni 1922. Nässjö hantverks- & industriutställning 21 juni–16 184 appendix storbritannien med resa i Tyskland.] Kil i mars 1923, Folke Rystedt. Byggnadskonsulent i Wärmlands Geografi läns hush. sällskap. 17 ritningar. HOWELL, J. PRYSE. An agricultural atlas of Se även E VIII a:11 i det äldre arkivet för England and Wales. [1924.] Rystedts berättelse från resan. [6] s., 22 blad med kartor & 3 lösa kart- Skåp: 3:3 blad. Skåp: 3:2 Husdjur Hannoversche Landschweine. Tidigt 1900- tyskland tal? 1 litograferad plansch. Zeichnungen als Beigabe zu der Festschrift Skåp: 2:17 zur Säcularfeier der Königlichen Landwirth- schafts-Gesellschaft zu Celle am 4. Juni 1864. Maskiner & redskap Herausgegeben aus Befehl des Königlich Hannoverschen Ministeriums des Innern. Wandtafeln für landw. Maschinenkunde. Hannover, Klindworth’s Verlag, 1864. Herausgegeben von A. Wüst. Tafel I. Berlin, Litograferat titelblad, 1 textblad & 18 lito- 1880–90-tal? graferade planscher, lösa i omslag. Litografi på kartong. Planscherna utgörs huvudsakligen av kar- Väggplansch: 16 tor; två av dem föreställer dock olika lantmannabyggnader. Med två textvolymer Wandtafeln für landw. Maschinenkunde. – se: Qd-fa Lantbruk Tyskland. Herausgegeben von A. Wüst. Tafel II. Berlin, Skåp: 3:1 1880–90-tal? Litografi på kartong. MEITZEN, AUGUST. Der Boden die land- Väggplansch: 17 wirthschaftlichen Verhältnisse des Preussi- Placering: arbetsrum i korridor, närmast schen Staates nach dem Gebietsumfange bibliotekssalen, vån. 1. vor 1866. Im Auftrage Ihrer Excellenzen des Ministers der Finanzen und des Ministers Wandtafeln für landw. Maschinenkunde. für die landwirthschaftlichen Angelegenhei- Herausgegeben von A. Wüst. Tafel IV. Berlin, ten unter Benutzung der amtlichen Quellen 1880–90-tal? dargesellt. Atlas. 20 Tafeln zu Band I bis IV. Litografi på kartong. Berlin, 1871. Väggplansch: 18 Titelblad, textblad med planschförteck- Wandtafeln für landw. Maschinenkunde. ning & 20 litograferade kartor, lösa i om- Herausgegeben von A. Wüst. Tafel VI. Berlin, slag. 1880–90-tal? Med åtta textvolymer – se: Qd-fa Lant- Litografi på kartong. bruk Tyskland Väggplansch: 19 Skåp: 3:1 Wandtafeln für landw. Maschinenkunde. Byggnader Herausgegeben von A. Wüst. Tafel VII. Ber- lin, 1880–90-tal? [Diverse byggnadsritningar i samband Litografi på kartong. 185 appendix

Väggplansch: 20 2 undervisningsplanscher på väv. Planschrulle: 38 Wandtafeln für landw. Maschinenkunde. Herausgegeben von A. Wüst. Tafel VIII. Ber- lin, 1880–90-tal? usa Litograﬁ på kartong. Väggplansch: 21 Maskiner & redskap

Wandtafeln für landw. Maschinenkunde. Case ”DI” tractor transmission. J.I. Case Herausgegeben von A. Wüst. Tafel X. Berlin, company. [Återförsäljarplansch.] 1940–50-tal? 1880–90-tal? Litografi på kartong. Litografi på kartong. Väggplansch: 13 Väggplansch: 22 Massey-Ferguson Multi-power 12 speed trans- Wandtafeln für landw. Maschinenkunde. mission. 1950-tal? Herausgegeben von A. Wüst. Tafel V. Berlin, Litografi på kartong. 1880–90-tal? Väggplansch: 30 Litografi på kartong. Väggplansch: 49 Ford Major 4000. Diesel engine. 1960-tal. Placering: katalogrum, vån. 1. Litografi på kartong med tryck på båda sidor. [Claas skördetröskor och bindare. Återför- Väggplansch: 25 säljaraffischer.] 1950–80-tal. + Lechler Appa- ratenbau KG Stuttgart. [Återförsäljaraffisch.] [Massey-Ferguson] 165. 1960-tal. 1970–80-tal. + Deutz Fahr. Deutz-Motor Litograferad plansch på träfiberskiva. BF6L 913. [Återförsäljaraffisch.] 1970–80-tal. Väggplansch: 39 20 affischer i färg. Planschrulle: 37 McCormick international 624. 1960-tal. Litografi på kartong. Deutz luftgekühlte Diesel-Motoren. Klöck- Väggplansch: 50 ner-Humboldt-Deutz AG Köln. 1960-tal. Litografi på kartong med tryck på bägge MF 510 combine. Massey-Ferguson. 1960- sidor. tal. Väggplansch: 23 Litografi på kartong. Väggplansch: 26 Växtodling Clayson M140. 1970-tal? Kornets näringsupptagande på 1 hektar un- Litograferad plansch på kartong. der 4 utvecklingsperioder fördeladt på de Väggplansch: 32 särskilda växtdelarne. Enligt undersökningar vid den Hertigliga försöksstationen Bernburg i Anhalt. U.å. + Potatisens näringsupptagan- de på 1 hektar under 4 utvecklingsperioder Trädgård fördeladt på de särskilda växtdelarne. Enligt undersökningar vid den Hertigliga försöks- Tävlingsbidrag. Motto ”Hemtrevnad”. U.å. stationen Bernburg i Anhalt. Ca 1904? [1900-talet början.] 186 appendix

3 hårt rullade trädgårdsritningar på tjockt 1 litograferat och vikt kartblad. papper. Skåp: 3:2 Planschrulle: 9

Beskrifning på anläggning af drifbänkar. Georg Fock. Malmö, 1916. Slakteri Litograferad plansch + textblad. Skåp: 3:11 Griskött. [Styckningsschema.] Scan. [1981.] Plansch på kartong. Julita. Pomologernas Mekka. Uppsala, 1989. Väggplansch: 43 1 plansch i färg. 2 exemplar. Kalvkött. [Styckningsschema.] Scan. [1981.] Planschrulle: 6 Plansch på kartong. Väggplansch: 44

Lammkött. [Styckningsschema.] Scan. Skogshushållning [1981.] Plansch på kartong. [Fotografier av diverse barrträd. Av Carl Ja- Väggplansch: 45 cob Rossander.] 1890-tal? 10 fotografier monterade på kartong. Nötkött. [Styckningsschema.] Scan. [1981.] För biografiska uppgifter om Rossander, Plansch på kartong. se: Svenska män och kvinnor, D. 6, s. 368. Väggplansch: 46 Skåp: 3:10

Skogsbrukets skyddspropaganda. + ”Du brukar väl inte stjäla din julgran”. [Teck- Kulturmiljövård nare:] Fredrik Ebeling. 1949 & 1961. + [Två humoristiska originalteckningar av Fredrik Kulturlandskapet levande mark. [1.] Äng var Ebeling, den ena om virkesproduktion, den åkers moder. [2.] Hagen. Den svenska som- andra om husdjursgenetik.] marens symbol. [3.] Diket, åkerkanten och 10 planscher, de flesta i färg, och två teck- vägrenen. Små ytor med stor betydelse. [4.] ningar. Åkerholmen. Fältfågelns barnkammare. [5.] Skåp: 3:15 Skogsbrynet. Markernas mångformiga mo- saik. + [Informationsplansch om projektet.] Naturvårdsverket m.fl., 1980. 6 planscher. Fiske & fiskar Planschrulle: 2

Nord-See Fischereikarte. 1:1 200 000 . Nach den neuesten Vermessungen Benutzung vor- Nordiska museets egendom handenen deutschen und fremden Materiales, sowie nach Angaben des Deutschen Seeﬁsche- Julita rei-Vereines zusammgestellt und herausgegeben vom Reichs-Marine-Amt. Berlin, 1898. [Förslag till lantbruksmuseum vid Julita. Av 187 appendix arkitekt von Schmalensee 29.5 1963.] + Skiss Gran. [Faksimil av skolplansch.] Domänver- till ett lantbruksmuseum på Julita av Albert ket, 1980? Eskeröd. Stencil. 4 blad. [2 ex.] 1 plansch. 15 ritningar & 2 klammerhäftade stenciler. Ex. 1–2. Tillsammans med ﬂera andra skol- Skåp: 2:13 planscher i samma rulle. Planschrulle: 21

Nyttoväxter. Frukter och bär 1. [Faksimil av Botanik skolplansch.] Domänverket, 1980? 1 plansch. [Växtplanscher. Signerade:] H. S. [Henriette Ex. 1–2. Tillsammans med flera andra skol- Sjöberg.] 1893–94. planscher i samma rulle. 13 akvareller på kartong. Planschrulle: 21 Motiven är bl.a. en äppelsort, en krusbärs- sort och flera typer av vete. [Plansch avbildande ett flertal gamla skol- Skåp: 3:11 planscher över olika trädslag; masurbjörk, glasbjörk, gran, tall, al, asp, ek och bok.] Björk. [Faksimil av skolplansch.] Domänver- Domänverket, 1980? ket, 1980? 1 plansch. 1 plansch. Ex. 1–2. Tillsammans med flera andra skol- Ex. 1-2. Tillsammans med flera andra skolplanscher i samma rulle. planscher i samma rulle. Planschrulle: 21 Planschrulle: 21 Tall. [Faksimil av skolplansch.] Domänver- De vanligaste ätliga svamparterna. [Faksimil ket, 1980? av skolplansch.] Domänverket, 1980? 1 plansch. 1 plansch. Ex. 1–2. Tillsammans med flera andra skol- Ex. 1–2. Tillsammans med flera andra skolplanscher i samma rulle. planscher i samma rulle. Planschrulle: 21 Planschrulle: 21

188