Området För Ntmcentralen I Österbotten

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Området För Ntmcentralen I Österbotten OMRÅDET FÖR NTM­CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt Augusti 2021 OMRÅDET FÖR NTM­CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Augusti 2021 Arbetslösheten inom området för NTM­centralen i Österbotten minskade i augusti till samma nivå som före coronapandemin Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften enligt kommun Inom Österbottens NTM­centrals område fanns det i slutet av Kannus augusti sammanlagt 7 390 arbetslösa arbetssökande. Det är 3 7,2 Larsmo 1,9 Karleby 104 färre än för ett år sedan. Antalet arbetslösa var i augusti 2 8,5 Jakobstad Toholampi 7,2 6,6 216 färre än under föregående månad. Kronoby Pedersöre Kaustby 3,9 7,3 Nykarleby 2,5 Lestijärvi 3,8 Halsua 9,8 Vetil 8,2 Vörå 6,1 Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften inom Korsholm 4,5 Perho 4,5 7,2 Vasa Österbottens NTM­centrals område är den näst lägsta i 8,2 Malax 4,1 Laihela Fastlandsfinland (6,5 %). Motsvarande andel i hela landet är 10,7 Korsnäs 6,1 4,3 %. Jämfört med juli månad minskade arbetslöshetsgraden med 2,0 procentenheter inom Österbottens NTM­centrals område och Närpes 2,7 i hela landet med 1,6 procentenheter. Uppgifterna framgår av Kaskö 6,3 arbets­ och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik. Kristinestad 4,3 0,0 ­ 4,9 (10) 5,0 ­ 9,9 (12) Trender: Antalet arbetslösa var i augusti 3 104 färre (­ 29,6 %) än för ett år sedan. Antalet heltidspermitterade var 540 dvs. 2 026 färre än för ett år sedan (­ 79,0 %). Antalet arbetslösa unga minskade jämfört med året innan. Antalet arbetslösa under 25 år var 504 personer färre än för ett år sedan (­ 36,4 %). Antalet långtidsarbetslösa ökade med 484 personer jämfört med året innan (+ 23,3 %). I augusti fanns det nya lediga arbetsplatser 978 fler (+ 56,8 %) än för ett år sedan. Antalet personer som deltar i sysselsättningsfrämjande tjänster ökade jämfört med förra året. Antalet deltagare i tjänster var totalt 4 144 i slutet av augusti. OMRÅDET FÖR NTM­CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Augusti 2021 Arbetslösa arbetssökande Antalet arbetslösa arbetssökande minskade jämfört ARBETSLÖSA ARBETSSÖKANDE MÅNATLIGEN OCH TREND med året innan Österbotten Personer 15 000 I slutet av augusti hade Österbottens arbets­ och näringsbyrå 7 390 14 000 arbetslösa arbetssökande, vilket är 3 104 färre än för ett år sedan. Jämfört 13 000 med föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 2 12 000 216. 11 000 10 000 Arbetslösheten minskade med 29,6 % inom området för NTM­centralen i 9 000 Österbotten jämfört med situationen året innan. I hela landet minskade 8 000 arbetslösheten i genomsnitt med 14,8 %. 7 000 6 000 5 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Österbotten, Arbetssökande på beräkningsdagen Trend ARBETSLÖSA ARBETSSÖKANDE, MÅNADSJÄMFÖRELSE Österbotten Personer 15 000 14 000 13 000 12 000 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2014 2017 2020 2015 2018 2021 2016 2019 OMRÅDET FÖR NTM­CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Augusti 2021 Arbetslösa arbetssökande enligt ekonomiska regioner Arbetslösheten lägst i Sydösterbotten ARBETSLÖSA ARBETSSÖKANDE per NTM­central I augusti minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 29,6 % jämfört med motsvarande tidpunkt året innan inom området för NTM­centralen i Nyland Egentliga Finland Österbotten. I hela landet minskade antalet arbetslösa med 14,8 %. Satakunta Arbetslösheten minskade inom alla NTM­centralers områden, mest i Tavastland Birkaland Österbotten. Sydöstra Finland Södra Savolax Norra Savolax Antalet arbetslösa arbetssökande minskade i alla ekonomiska regioner Norra Karelen inom området för NTM­centralen i Österbotten. Arbetslösheten minskade i Mellersta Finland Södra Österbotten Vasa ekonomiska region med 1 940 personer (­ 35 %), i Karleby Österbotten ekonomiska region med 231 personer (­ 10 %) och i Jakobstadsregionen Norra Österbotten Kajanaland med 679 personer (­ 39 %). Av de ekonomiska regionerna inom området för Lappland NTM­centralen i Österbotten hade Sydösterbotten den lägsta Åland arbetslöshetsgraden på 3,5 %. 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 2020 Augusti 2021 Augusti Arbetslösa arbetssökande och lediga jobb vid arbets­ och näringsbyrån enligt ekonomisk region Förändring Av de Andelen Förändring Aug Jul Aug Aug 2021 arbetslösa arbetslösa Aug Jul Aug Aug 2021 2021 2021 2020 Aug 2020 arbetssökande arbetssökande 2021 2021 2020 Aug 2020 av permitterade arbetskraften Ekonomisk region Arbetslösa arbetssökande % % Lediga jobb % Vasa 3 618 4 661 5 558 ­1 940 ­35 277 6,9 1 323 1 345 824 499 61 Sydösterbotten 265 338 378 ­113 ­30 33 3,5 88 111 53 35 66 Jakobstadsregionen 1 055 1 481 1 734 ­679 ­39 88 4,6 279 260 197 82 42 Kaustby 440 550 581 ­141 ­24 49 7,1 118 81 55 63 115 Karleby 2 012 2 576 2 243 ­231 ­10 93 8,3 534 556 386 148 38 Österbotten 7 390 9 606 10 494 ­3 104 ­30 540 6,5 2 342 2 353 1 515 827 55 OMRÅDET FÖR NTM­CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Augusti 2021 Arbetslösa arbetssökande enligt kommuner Antalet arbetslösa arbetssökande minskade i augusti i nästan alla kommuner inom NTM­centralen i Österbotten. När man jämför antalet arbetslösa med året innan, minskade antalet kvantitativt sett mest i Vasa, Jakobstad och Korsholm. Arbetslösheten ökade endast i Lestijärvi (+ 2 personer). Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften var störst i Lestijärvi (9,8 %). Arbetslöshetsgraden i Vasa var 8,2 %, i Karleby 8,5 % och i Jakobstad 7,2 %. Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften var lägst i Larsmo (1,9 %) kommun. Jämfört med året innan har antalet lediga arbetsplatser i kommunerna inom området för NTM­centralen i Österbotten ökat totalt med 827 platser (+ 55 %). Arbetslösa arbetssökande och lediga jobb vid arbets­ och näringsbyrån enligt kommun Förändring Av de Andelen Förändring Aug Jul Aug Aug 2021 arbetslösa arbetslösa Aug Jul Aug Aug 2021 2021 2021 2020 Aug 2020 arbetssökande arbetssökande 2021 2021 2020 Aug 2020 av permitterade arbetskraften Kommun Arbetslösa arbetssökande % % Lediga jobb % Halsua 38 43 45 ­7 ­16 7 8,2 0 ... ... ... ... Kannus 174 223 227 ­53 ­23 10 7,2 39 54 19 20 105 Kaskö 30 43 41 ­11 ­27 ... 6,3 5 7 ... ... ... Kaustby 144 177 172 ­28 ­16 12 7,3 48 36 24 24 100 Karleby 1 838 2 353 2 016 ­178 ­9 83 8,5 495 502 367 128 35 Korsnäs 42 66 65 ­23 ­35 13 4,3 81 ... 41 40 98 Kristinestad 116 139 141 ­25 ­18 9 4,3 53 45 21 32 152 Kronoby 117 167 177 ­60 ­34 10 3,9 11 13 ... ... ... Laihela 223 292 356 ­133 ­37 26 6,1 35 30 15 20 133 Lestijärvi 28 35 26 2 8 ... 9,8 6 7 ... ... ... Larsmo 47 79 99 ­52 ­53 7 1,9 8 6 ... ... ... Malax 106 146 187 ­81 ­43 15 4,1 5 ... ... ... ... Korsholm 424 615 731 ­307 ­42 60 4,5 62 46 38 24 63 Närpes 119 156 196 ­77 ­39 19 2,7 30 59 30 0 0 Pedersöre 133 254 292 ­159 ­54 16 2,5 7 23 15 ­8 ­53 Perho 72 85 104 ­32 ­31 12 7,2 27 12 12 15 125 Jakobstad 628 790 969 ­341 ­35 35 7,2 227 172 165 62 38 Toholampi 78 103 114 ­36 ­32 7 6,6 12 5 ... ... ... Nykarleby 130 191 197 ­67 ­34 20 3,8 26 46 13 13 100 Vasa 2 690 3 361 4 035 ­1 345 ­33 148 8,2 1 109 1 248 719 390 54 Vetil 80 107 120 ­40 ­33 10 6,1 25 19 14 11 79 Vörå 133 181 184 ­51 ­28 15 4,5 31 19 10 21 210 Österbotten 7 390 9 606 10 494 ­3 104 ­30 540 6,5 2 342 2 353 1 515 827 55 OMRÅDET FÖR NTM­CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Augusti 2021 Arbetslösa arbetssökande enligt kön och åldersgrupp Andelen män av alla arbetslösa minskade jämfört med ARBETSLÖSA ARBETSSÖKANDE ENLIGT KÖN året innan Österbotten Personer 7 500 Av de arbetslösa arbetssökandena var 4 227 (57 %) män och 3 163 (43 %) 7 000 kvinnor. För ett år sedan var männens andel av arbetslösa arbetssökande 59 %. 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2020 Augusti 2020 Oktober 2020 2021 2021 April 2021 Juni 2021 Augu December Februari 1 Män 2 Kvinnor Arbetslösheten minskade i alla åldersgrupper jämfört ARBETSLÖSA ARBETSSÖKANDE ENLIGT ÅLDERSGRUPP med året innan Österbotten I slutet av augusti fanns det 879 arbetslösa arbetssökande under 25 år, vilket 15­19 år är 504 färre än vid motsvarande tidpunkt i fjol och 371 färre än under 20­24 år föregående månad. Antalet arbetslösa i åldersgruppen 25­29 år minskade 25­29 år med 415 personer jämfört med situationen året innan till 1 191 arbetslösa. 30­34 år 35­39 år 40­44 år Antalet arbetslösa över 50 år var 2 853, dvs. 670 färre än för ett år sedan 45­49 år (38,6 % av alla arbetslösa arbetssökande). Mest arbetslösa arbetssökande 50­54 år fanns det i åldersgruppen för 60­64­åriga, dvs. sammanlagt 1 220 55­59 år arbetslösa. 60­64 år Över 64 år Antalet arbetslösa arbetssökande minskade i alla åldersgrupper. 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 1 100 1 200 1 300 Minskningen var störst i åldersgruppen för 30­34­åriga, 418 personer färre (­ 2020 Augusti 35,6 %) än föregående år. 2021 Augusti OMRÅDET FÖR NTM­CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Augusti 2021 Arbetslösa arbetssökande enligt utbildningsnivåer och yrkesgrupper Antalet arbetslösa minskade på alla utbildningsnivåer ARBETSLÖSA ARBETSSÖKANDE ENLIGT UTBILDINGSNIVÅ jämfört med året innan Österbotten Antalet arbetslösa minskade mest på andra stadiet, antalet arbetslösa var 1 Lägre grundnivå 585 färre än för ett år sedan.
Recommended publications
  • Toponymic Guidelines (Pdf)
    UNITED NATIONS GROUP OF EXPERTS ON GEOGRAPHICAL NAMES 22nd session, New York, 20-29 April 2004 Item 17 of the provisional agenda TOPONYMIC GUIDELINES FOR MAP EDITORS AND OTHER EDITORS FINLAND Fourth, revised edition 2004* (v. 4.11, April 2021**) * Prepared by Sirkka Paikkala (Research Institute for the Languages of Finland) in collaboration with the Na- tional Land Survey of Finland (Teemu Leskinen) and the Geographical Society of Finland (Kerkko Hakulinen). The 22nd session of UNGEGN in 2004, WP 49. The first edition of this paper, Toponymic Guidelines for International Cartography - Finland, submitted by Mr. A. Rostvik, Norden Division, was presented to the Ninth session of UNGEGN 1981 (WP 37). The second version, Toponymic guidelines for cartography: Finland, prepared by the Onomastic Division of the Finnish Research Centre for Domestic Languages in collabo- ration with the Swedish Language Division and the National Board of Survey, was presented to the 4th UN Conference on the Standardization of Geographical Names in 1982 (E/CONF.74/L.41). The second edition, Toponymic Guidelines for Map an Other Editors, pre- paired by the Finnish Research Centre for Domestic Languages together with National Land Survey, was presented to the 17th session of UNGEGNUnited in 1994 (WP 63). The third edi- tion (revised version), prepared by Sirkka Paikkala in collaboration with the National Land Sur- vey of Finland and the Geographical Society of Finland, was presented to the 7th UN Conference on the Standardization of Geographical Names (New York, 13-22 January 1998, E/CONF.91/L. 17) ** Editions 4.1 - 4.6 updated by Sirkka Paikkala (Institute for the Languages of Finland) and Teemu Leskinen (National Land Survey of Finland).
    [Show full text]
  • Release the Kvarken a Study About Land Uplift Jacob Lundgren
    Release the Kvarken A study about land uplift Jacob Lundgren Magister Thesis, 15 hp Master's Programme in Human Geography with specialisation in Geographical Information Systems (GIS) 60 hp Spring 2019 Acknowledgement First and foremost I would like to thank Viljami Perheentupa from the Department of Geoinformatics and Cartography, Finnish Geospatial Research Institute FGI, National Land Survey of Finland. Without his help and the data that he provided this study would not have been possible. Secondly I would like to thank my supervisor Cenk Demiroglu for the help he provided to the thesis. I would also like to thank Anne and Madicken for their emotional support throughout my thesis. Lastly I would like to thank my classmates and the teachers at the Master’s programme. Contents Acknowledgement ................................................................................................................................... 2 Abstract ................................................................................................................................................... 4 1. Introduction ..................................................................................................................................... 1 2. Aim and research questions ............................................................................................................ 3 3. Previous studies ............................................................................................................................... 4 Land uplift .......................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Heikki Har Blick För Österbotten
    katternö1 • 2021 EttEtt österbottnisktösterbottniskt magasinmagasin Sjuttonde årgången När Norge erövrade Finland EU-bråk om ”grön” energi Heikki har blick för Österbotten Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk Viltkameran – så här gör du och Vetelin Energia. katternö – 1 debatt Taxonomiförslag Vilken är den vackraste Tre frågor... Innehåll i fantasivärld platsen i Österbotten? Linus Lindholm NINA LIDFORS, ETT SÄTT ATT ta sig an problemlösning är att klassifi cera problemet Osmo Nissinen, Emelie Wärn, tidigare rektor för i någon av grupperna a) enkla system, b) komplicerade system och c) Ylivieska Larsmo Vasa övningsskola, kaotiska system. Vasa! Det är en levande I Wärnum, Esse, där jag är tillträdde 2009 I enkla system hittas kända och verifi erade orsak/verkan-samband och vacker sommarstad, uppvuxen. Det ligger längs som rektor i Sve- för alla delproblem som ingår i helheten. mycket tack vare närheten Esse å och det är mycket rige för den då nya I kaotiska system fi nns ingen känd kunskap som kan användas, och till havet. Jag besöker Vasa vackert och lugnt där. En Gripsholmsskolan. metodiken är vanligen massvis med tester. I takt med att samband fl era gånger per år och annan bra sak med Wär- Grundarna trodde kan verifi eras, kan nya tester utföras allt mer strukturerat, och på så känner staden mycket väl num är att jag vet vem alla på den fi nländska sätt kan en lösningsmodell för helheten byggas upp. efter att tidigare ha stude- är. Mina föräldrar bor kvar pedagogiken. 30 av Komplicerade system är en blandning av a och c. rat och arbetat där i fyra där och jag återvänder skolans i dag om- Uppvärmningen av vår planet kan kategoriseras som ett komplice- år.
    [Show full text]
  • Hamnarna I Österbotten Och Deras Specialisering Pohjanmaan Satamien Erikoistuminen
    Activity 3.5 (Port Study, Part I) Hamnarna i Österbotten och deras specialisering Pohjanmaan satamien erikoistuminen www.midnordictc.net SAMMANDRAG Sjötransporterna och hamnarna är av stor betydelse för Österbotten. Det fi nns fyra djuphamnar i Österbotten, de ligger i Jakobstad, Vasa, Kaskö och Kristinestad. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och deras specialisering borde utvecklas liksom förbindelserna till och från hamnarna både till sjöss och på land. Det primära målet borde vara att de varor som produceras i Österbotten och de varor som importeras hit trans- porteras via de egna hamnarna. Det huvudsakliga målet med detta arbete var att utreda nuläget för de fyra djuphamnarna i Österbotten och deras specialiserings- och samarbetsmöjligheter. Utredningen genomfördes utgående från skriftligt material och fl era intervjuer. I samband med arbetet analyserades också sex olika sce- narion med hjälp av Frisbee-godstrafi kmodellen. De österbottniska hamnarnas ställning är baserad på geografi ska faktorer samt på att de svarar på olika ak- törers behov på ett bra sätt. Samtliga fyra hamnar är redan för närvarande mer eller mindre specialiserade och tillsammans kan de betjäna olika industrisektorer på bred basis. Även samarbetet med Sverige spelar en central roll för utvecklingen av hamnarnas verksamhet. Både i Finland och i Sverige upplevs det som viktigt att utveckla förbindelsen Vasa–Umeå. Tillväxtpotential för Kaskö hamn fi nns enligt godstrafi kmodellen bland an- nat i linjetrafi kens återkomst. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och på östkusten i Sverige utvecklas också inom ramen för transportkorridorprojekten i öst-västlig riktning (NECL, NLC). Kaskö hamns viktigaste kund är den lokala skogsindustrin. Hamnens styrka är den fungerande hamninfra- strukturen, som lämpar sig väl för hanteringen av skogsindustrins bulkvaror samt ger möjlighet att hantera även andra produkter i fortsättningen.
    [Show full text]
  • Welcome to Ostrobothnia
    Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
    [Show full text]
  • Automationsmontör – Elmontör
    AUTOMATIONSMONTÖR – ELMONTÖR Grundexamen inom EAB12 – grupphandledare Sandberg Fredrik elbranschen: Ahlvik Victor Pedersöre Automationsmontör/ Blomström Sebastian Jakobstad Bodbacka Kristoffer Nykarleby Elmontör Bolocon John Kristinestad EAA11 – grupphandledare Dahlin Christian Bäck Emil Karleby Björkskog Joni Larsmo Granbacka Niklas Kronoby Enlund Heidi Larsmo Haglund Sebastian Larsmo Gripenberg Benjamin Kronoby Jakas Jakob Vörå Hägg Ronny Pedersöre Kulla Mico Karleby Jansson Martin Närpes Punsar Fredrik Pedersöre Marklund Linus Jakobstad Snellman Jerker Nykarleby Nord Sebastian Jakobstad Stenvall Christoffer Nykarleby Norrgård Alexander Vörå Sundkvist David Larsmo Nygård Daniel Nykarleby Särkijärvi Viktor Larsmo Nygård Rasmus Vörå Ågholm Anton Nykarleby Nynäs Fredrik Jakobstad Pott Alexander Nykarleby EAA13 – grupphandledare Renlund Folke Remesaho Niko Jakobstad Edfelt Michael Larsmo Sund Johnny Jakobstad Enkvist Richard Pedersöre Vertanen Jonas Kronoby Granholm Joel Jakobstad Widjeskog Simon Kronoby Haavisto William Jakobstad Häggblom Jacob Pedersöre EAB11 – grupphandledare Lind Anders Jansson Isak Närpes Björklund Tobias Jakobstad Myhrman Dan Larsmo Broända Emil Nykarleby Nordling Daniel Nykarleby Gädda Robin Jakobstad Norrgård Elina Nykarleby Juselius Filip Nykarleby Nyman Jesper Jakobstad Korkea-Aho Ville Jakobstad Sharma Chintan Jakobstad Kronqvist Joakim Larsmo Smedlund Lukas Jakobstad Libäck Romeo Kronoby Snellman Vegar Jakobstad Lillvik Andreas Nykarleby Stoor Jimmy Nykarleby Luokkala Marcus Karleby Sund Mikael Närpes Niemelä
    [Show full text]
  • Kommunistskräck, Konservativ Reaktion Eller Medveten Bondepolitik? | 2012 Konservativ Johanna Bonäs | Kommunistskräck
    Johanna Bonäs | Kommunistskräck, konservativ bondepolitik? | 2012 eller medveten reaktion Johanna Bonäs Johanna Bonäs Kommunistskräck, konservativ reaktion Kommunistskräck, eller medveten bondepolitik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 konservativ reaktion eller medveten bonde- politik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 Lapporörelsen var den enskilt största av alla de anti- kommunistiska högerrörelser som verkade i Finland under mellankrigstiden. Också på den svenskös- terbottniska landsbygden uppstod en lappovänlig front sommaren 1930. I denna lokal- och till vissa delar mikrohistoriska studie presenteras nya förkla- ringar utöver viljan att stoppa kommunismen till att bönderna på den svenskösterbottniska lands- bygden tog ställning för Lapporörelsen genom att delta i bondetåget till Helsingfors i juli och genom att förespråka så kallade fosterländska valförbund inför riksdagsvalet i oktober. 9 789517 656566 Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-656-6 Foto:Bildström Johanna Bonäs (f. 1976) Filosofi e magister 2002, inom utbildningsprogrammet för nordisk historia inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi (Åbo Akademi). Sedan år 2003 arbetar Johanna som lärare och lärarutbildare i historia och samhällslära vid Vasa övningsskola. Hon har under den tiden varit involverad i agrarhistoriska forskningsprojekt och bland annat skrivit en historik över Österbottens svenska lantbrukssällskap. Hon har även varit medförfattare till läroböcker i historia för grundskolan. Åbo
    [Show full text]
  • P> LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO
    LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO Larsmo !c Luoto !kmt3 JAKOBSTADJAKOBSTAD c Kronoby PIETARSAARIPIETARSAARI ! Kruunupyy Nedervetil !ca Alaveteli JAKOBSTAD PIETARSAARI C Kållby !ca Kolppi KRONOBYKRONOBY Bennäs !c Pännäinen KRUUNUPYYKRUUNUPYY Esse !ca Ähtävä NYKARLEBY UUSIKAARLEPYY C PEDERSÖRE ca Terjärv NYKARLEBYNYKARLEBY PEDERSÖRE ! Teerijärvi UUSIKAARLEPYYUUSIKAARLEPYY !ca Purmo-Lillby !ca Munsala Jeppo !ca Jepua KORSHOLMKORSHOLM MUSTASAARIMUSTASAARI Oravais !c Oravainen VÖRÅVÖRÅ VÖYRIVÖYRI Replot !ca Raippaluoto Maxmo !ca Maksamaa !ca Karperö ca Kvevlax ! Koivulahti !ca Gerby ! ! ! ! ! ! ! km2 ! ! ! ! Smedsby Vörå ! ! ! ! ! ! ! c ! c ! m Sepänkylä ! Vöyri VAASA ! k !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! VASA ! ! ! ! ! Huutoniemi ! ! ! VAASAVAASA ! C Roparnäs ! ! VASAVASA ! ! !ca ! ! ! ! Ristinummi ! ! ! ca ! ! Korsnäståget km! t1 ! ! ! ! ! ! ! ! Merikaarto km3 Vanha-Vaasa ! !ca Merikart !ca Gamla Vasa VAASAVAASA !!LM VASA at 1 VASA !- !km4 !!L1M !ca Sundom ! Vähäkyrö !c Lillkyro !p kmt3 Solf ! !ca Sulva MALAXMALAX MAALAHTIMAALAHTI !ca Tervajoki !kmt2 !p Isokyrö !c Storkyro Laihia !c Laihela Malax !c Maalahti ISOKYRÖISOKYRÖ STORKYROSTORKYRO LAIHIALAIHIA LAIHELALAIHELA Petalax !ca Petolahti Beteckningar för utvecklingsprinciper, KORSNÄSKORSNÄS områdesreserveringar och objektsbeteckningar !c Korsnäs Kehittämisperiaatemerkinnät, aluevaraus- ja kohdemerkinnät !! !! !! !! !! !! !! Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon - !! !! !! !! !! !! !! !! Vaasan-Mustasaaren keskustakehitysvyöhyke Utvecklingsriktning - Kehityssunta Pörtom C Område för centrumfunktioner - Keskustatoimintojen
    [Show full text]
  • VASEK Forum 2-2006.Indd
    2/2006 VAASANSEUDUN KEHITYS OY:N TIEDOTUSLEHTIFORUM - VASAREGIONENS UTVECKLING AB:S INFORMATIONSTIDNING Turvallista matkaa s. 4 Pohjanlahdella Trygg färd i Bottniska viken Mikä liikuttaa kesällä Vaasanseudulla? s. 6 Hur motionerar vi på sommaren? Terassi ja vesi kuuluvat kesään s. 3 Uteserveringar en del av sommaren s. 10 Plastweld investoi rohkeasti uuteen Plastweld gjorde en modig investering VASEK FORUM 2/2006 1 PÄÄKIRJOITUS - LEDAREN 2/2006 FORUM VAASANSEUDUN KEHITYS OY:N TIEDOTUSLEHTI - VASAREGIONENS UTVECKLING AB:S INFORMATIONSTIDNING Sisältö / Innehåll Pääkirjoitus / Ledaren 2 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Terassi ja vesi kuuluvat kesään 3 Uteserveringar en del av sommaren 3 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Turvallista matkaa Pohjanlahdella 4 Hyvät lukijat Trygg färd i Bottniska viken 5 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Mikä liikuttaa kesällä Vaasanseudulla? 6 Hur motionerar vi på sommaren? 7 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Tehokkaat toimitilat edistävät yritystoimintaa 9 Bästa läsare Effektiva lokaler främjar företagens verksamhet 9 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Vaasanseudun Gräset är Plastweld investoi rohkeasti uuteen 10 ruoho on vihreää grönt i Vasaregionen Plastweld gjorde en modig investering 11 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• anha sanonta ”ruoho on et gamla ordspråket ”grä- Puusepänverstaasta tulikin leipomo 12 vihreämpää aidan takana” ei set är grönare på andra pidä paikkaansa – Vaasanseu- sidan” stämmer inte idag, Snickarverkstaden blev bageri
    [Show full text]
  • Berättelse Över Verksamheten 2019
    Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Detta är Närpes 3 Stadsdirektörens översikt 10 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 11 Närpes stads kommunkoncern 16 Resultaträkningen och dess nyckeltal 17 Finansieringsanalysen och dess nyckeltal 18 Balansräkningen och dess nyckeltal 20 Budgetens förverkligande Resultaträkning 24 Driftsinkomster och utgifter per organ 25 C100 Val 35 C150 Revision 37 Stadsstyrelsen C2001 Allmän förvaltning 38 Personalrapport 41 C2002 Utvecklande av näringslivet 47 C2003 Landsbygdsförvaltning 50 Vård och -omsorgsnämnden C3001 Utveckling och förvaltning 52 C3002 Hälso- och sjukvård 54 C3003 Specialsjukvård 59 C3004 Barn- och familjeservice 61 C3005 Äldreomsorg 65 3006 Miljöhälsovård 69 Bildningsnämnden C4001 Förvaltning och gemensamma uppgifter 71 C4002 Grundläggande utbildning 73 C4003 Gymnasieutbildning 75 C4004 Yrkesutbildning 77 C4005 Förskoleundervisning 78 C4006 Morgon- och eftermiddagsvård 80 C4007 Barnomsorg 82 Nämnden för fri bildning C4502 Biblioteksverksamhet 84 C4503 Närpes vuxeninstitut 87 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Fritidsnämnden C5001 Kulturverksamhet 90 C5002 Idrott och friluftsverksamhet 92 C5003 Ungdomsverksamhet 93 5004 Nykterhetsverksamhet 96 C5500 Musikinstitutet Legato 97 Tekniska nämnden C7000 Mätning och planläggning 99 C7001 Allmän teknisk verksamhet 101 C7002 Byggnader 103 C7003 Trafikleder 105 C7004 Idrotts- och friluftsanläggningar 106 C7005 Parker och övriga områden 108 C7006 Jord- och skogsbrukslägenheter 109 C7007 Avfallshantering 110 C7008 Byggnadstillsyn 111 C7009 Miljövård 113 C7010 Räddningsverksamhet 114 C7011 Närpes matservice 115 C7012 Städservice 117 Investeringarnas utfall 119 Bokslutsscheman 125 Resultaträkning 126 Finansieringsanalys 127 Balansräkning 128 Kommunkoncernen 130 Noter angående bokslutet 136 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 DETTA ÄR NÄRPES Historiskt Närpes stad som förvaltningsenhet går tillbaka ända till 1331 då de första anteckningarna om Närpes socken gjordes.
    [Show full text]
  • Tillsynsplan För Djurens Hälsa Och Välfärd Samt För De Kommunala Vete- Rinärtjänsterna Inom Västkustens Miljöenhets Område 2015–2020
    Tillsynsplan för djurens hälsa och välfärd samt för de kommunala vete- rinärtjänsterna inom Västkustens miljöenhets område 2015–2020 Innehåll 1. Inledning .............................................................................................................................................. 4 1.1 Planens syfte och rättsliga grund .................................................................................................. 4 1.1.1 Allmänt om veterinärvårdssystemet och dess uppgifter ....................................................... 4 2. Verksamhetsmiljön .............................................................................................................................. 5 2.1 Verksamhetsmiljön och förändringar i den ................................................................................... 5 3 Resurser ................................................................................................................................................ 5 3.1 Personresurser, ansvarsområdet och arbetsfördelning ................................................................ 5 3.2 Säkerställande av personalens kompetens ................................................................................... 6 3.3 Privat serviceutbud ........................................................................................................................ 7 4 Datasystem ........................................................................................................................................... 7 5 Samarbete
    [Show full text]
  • Kstad Resebrossa Eng.Indd
    TOURS & ADVENTURES in Kristinestad Group trips 2015-2016 WELCOME TO Kristinestad - - - Our idyll can be yours whenever! We warmly welcome you to our beloved town! We Kristinestad was the first town in at Kristinestads Turism tourist office want you to Finland to be accepted into the inter- feel warmly welcomed. Please feel free to come to national Cittaslow network of towns in April 9, 2011. us with any questions or requests concerning your experience in Kristinestad. A town belonging to the Cittaslow network must have a population of under 50 000 inhabitants. Cittaslow Are you planning to visit our town renowned for its towns emphasize good living and appreciate genuine local products and humane, environmentally friendly old woodhouse milieu? You will always find things to and sustainable solutions. A town seeking to earn the do here both in the summer and in the winter, and Cittaslow title must meet 55 different criteria − every- we will gladly help you with your wishes! Would you thing from hospitality and locally produced food to like to enjoy our beautiful city on a walking tour or city planning and working-from-home opportunities. by bus? Or on a boat or with your tastebuds? Histor- The network was founded in Italy in 1999, and its ical winds, unique outdoor experiences and delicious members include 146 towns in 24 countries. taste experiences guarantee that the town stays in your heart and you will want to visit us over and over More information: again. Helena Kari Familiarize yourself with our tour packages and don’t hesitate to
    [Show full text]