Värv Och Verk Förnyelse Och Tradition I Nordisk Kvinnolitteraturhistoria Från Tillkomst Till Tryckt Bok
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Värv och verk Förnyelse och tradition i Nordisk kvinnolitteraturhistoria från tillkomst till tryckt bok Maria M. Berglund Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Litteraturvetenskap DOKTORSAVHANDLING | Karlstad University Studies | 2013:21 Värv och verk Förnyelse och tradition i Nordisk kvinnolitteraturhistoria från tillkomst till tryckt bok Maria M. Berglund DOKTORSAVHANDLING | Karlstad University Studies | 2013:21 Tryckt med bidrag från Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Värv och verk - Förnyelse och tradition i Nordisk kvinnolitteraturhistoria från tillkomst till tryckt bok Maria M. Berglund DOKTORSAVHANDLING Karlstad University Studies | 2013:21 ISSN 1403-8099 ISBN 978-91-7063-498-7 © Författaren Distribution: Karlstads universitet Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk, litteratur och interkultur 651 88 Karlstad 054 700 10 00 Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2013 WWW.KAU.SE Innehållsförteckning Förord 7 Kapitel 1: Inledning 9 Syfte och frågeställningar 9 Litteraturhistorieskrivning och litteraturhistoriografi 13 Feministisk litteraturforskning 18 Punkter för en kvinno-litteratur-historiografi 23 Begreppet Norden och nordisk feminism 27 Tidigare nordiska kvinnolitteraturhistorier 35 Tidigare forskning om Nordisk kvinnolitteraturhistoria 39 Kapitel 2: Projektet Nordisk kvindelitteraturhistorie 45 Kronologisk översikt över projektet 51 Hur arbetet organiserades: skribenter och redaktion 55 Resurser och ekonomiska ramar 67 Parallella kvinnolitteraturhistorieprojekt 74 Idéskisser och projektbeskrivningar 1981–1985 82 De första dispositionsförslagen 90 Synopser 1986 95 Skrivvägledning från råmanus till manus 98 Redigeringsprocessen 1990–1998 102 Sammanfattning 105 3 Kapitel 3: Nordisk kvinnolitteraturhistoria ur ett mottagarperspektiv 107 Band 1, I Guds namn 111 Band 2, Fadershuset 118 Band 3, Vida världen 124 Band 4, På jorden 129 Övergripande synpunkter på band 1 – 4 135 Nordisk jämförelse av mottagandet 138 Sammanfattning 144 Kapitel 4: Förnyelse och tradition – en analys av Nordisk kvinno- litteraturhistoria 145 Vad är problemet med tidigare översiktsverk? 147 Frånvarande, feltolkade och undervärderade 149 En historia om män av män 152 Nationella perspektiv har isolerat 155 Begreppet kvinnolitteratur 157 Det som inte problematiseras 159 Kapitlets disposition 161 4.1 Hur nordisk är Nordisk kvinnolitteraturhistoria? 163 Antal avsnitt och andelar av sidutrymmet 164 Tvärnordiska ambitioner 169 Begreppet Skandinavien 175 Gränsdragningar och internordiska relationer 176 Det nordiska och det europeiska 179 Tidigare nordiska översiktsverk 181 4.2 Omtolkningarna av tre kanoniserade författarskap: Lenngren, Skram och Blixen 187 Andelar av sidutrymmet 189 Anna Maria Lenngren 201 Amalie Skram 208 4 Karen Blixen 213 En utblick mot andra kanoniserade författarskap 218 4.3 Litteraturbegreppet och urvalet av genrer 225 Diskuteras litteraturbegreppet? 226 De muntliga berättartraditionerna 232 Den självbiografiska litteraturen 237 Några exkluderingar 242 Nordisk kvinnolitteraturhistorias litteraturbegrepp 245 4.4 Sammanfattning 249 Kapitel 5: Avslutning 251 nordicwomensliterature.net 259 Summary 263 Bilaga 1 – 5 271 Källor och litteratur 293 Personregister 315 5 6 Förord Från den tidpunkt då jag påbörjade arbetet med att skriva denna avhandling och fram till att detta arbete nu närmar sig sitt slutförande, är det många personer som på olika sätt har bistått mig längs vägen och jag vill inleda denna avhand- ling med att framföra mina tack till dem. Först och främst ett varmt tack till mina handledare. Min huvudhandle- dare Anna Nordenstam har med stor kunskap, skärpa och intresse väglett detta avhandlingsarbete. Hon har ständigt stått beredd att läsa mina texter, diskutera mina idéer, och komma med värdefulla synpunkter och nya infallsvinklar för att föra arbetet vidare. Mycket stöd och uppmuntran har jag också fått av min bi- trädande handledare Liselotte Jakobsen, som alltid har kunnat avläsa var i ar- betsprocessen jag har befunnit mig och peppa mig framåt. Jag vill också tacka Dag Nordmark som var min handledare under den första doktorandtiden och som bistod med vägledning under utformningen av mitt avhandlingsområde. Jag vill därutöver tacka alla som under min doktorandtid har ingått i min dagliga akademiska miljö vid ämnet litteraturvetenskap, Karlstads universitet, och som i samband med att jag har lagt fram texter vid det litteraturvetenskap- liga högre seminariet har bidragit med viktiga och konstruktiva kommentarer, och med tankeväckande frågor och diskussioner. Utöver denna miljö har jag också haft förmånen att finna en andra akademisk hemvist på Centrum för ge- nusforskning, Karlstads universitet, och jag vill rikta ett varmt tack till alla som under mina doktorandår har funnits där. Goda synpunkter och råd på vägen har jag också fått när jag har presenterat utkast till avhandlingen vid det fakultets- gemensamma handledningsseminariet på Estetisk-filosofiska fakulteten, Karl- stads universitet. Ett stort tack även till gruppen av doktorandkollegor vid fa- kulteten, vilka det har varit ett privilegium att få dela doktorerandets många skiftande faser med. I några av dem har jag dessutom funnit både goda vänner och goda textläsare, och detta har betytt mycket under dessa år. Vad gäller akademiska sammanhang utanför Karlstads universitet, vill jag framförallt tacka de skarpsinniga och inspirerande ”rävar” jag mött i TÓFA – Nettverk for nordisk kvinne- og kjønnsforskning, vilka har gett mig några vär- defulla uppslag till arbetet. Ett särskilt tack vill jag rikta till Anna Williams, som var opponent vid mitt slutseminarium, för hennes goda kritiska läsning av mitt manus. De synpunkter och förslag som jag fick med mig från detta seminarium har varit till stor hjälp i den slutliga bearbetningen av manuset. 7 Tack till alla de personer som har ställt upp och varit mig behjälpliga med korrekturläsning: Helene Blomqvist, Lena Frosterud, Jonas Ingvarsson, Marga- retha Ullström, Malin Wieslander och Sofia Wijkmark. Tack även till de perso- ner som hjälpt till med översättningar och engelsk språkgranskning: John Sund- holm och Elisabeth Wennö. Jag vill också framföra ett varmt tack till Stiftelsen Lars Hiertas Minne som generöst har beviljat mig två resestipendium för arkivresor till Köpen- hamn. Tack också till arkivpersonalen vid handskriftsavdelningen på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn, för stor hjälpsamhet vid mina arkivbesök. Ett varmt tack även till Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur för generöst bidrag till tryckningen av denna avhandling. Slutligen vill jag uttrycka min tacksamhet gentemot de personer som finns i mitt liv utanför akademin, som genom min doktorandtid har följt mig med aldrig sinande uppmuntran och omsorg. Tack till familjen Berglund: Per Erik, Elvy, Emma, Erik, Gustav och Agnes. Tack också till mina vänner Johan Fri- dell, Tobias Johansson, Anders Peters och Daniel Falk. Tack till min övriga familj: Connie och Andy Leland, Anna Fridell och familjen Larsaeus, liksom till övrig släkt och vänner. Mitt sista och största tack till min sambo Karl Larsaeus, som har varit min främsta och bästa supporter sedan vi träffades; utan det han bistått med vet jag inte hur slutförande av detta arbete hade varit möjligt, och för detta är jag innerligt tacksam. Karlstad i april 2013 Maria M. Berglund 8 KAPITEL 1 Inledning ”Ett lands litteraturhistoria borde ge en överblick av såväl mäns som kvinnors verk. Det borde vara en plats där texter författade av båda könen kunde mötas, konfronteras och gå i dialog”, understryker huvudredaktören för Nordisk kvinno- litteraturhistoria Elisabeth Møller Jensen, och hon fortsätter: Med få undantag, vars funktion varit att bekräfta regeln att stora författare är lika med stora manliga författare, har de kvinnliga författarna antingen lyst med sin frånvaro i litteraturhistorien eller blivit feltolkade och undervärderade. Vi har därför nödsakats att presentera Nordens kvinnliga författare från medel- tiden till i dag som en uteslutande kvinnolitterär tradition. (Nordisk kvinnolittera- turhistoria, band 1, s. 12; hädanefter hänvisat som Bd 1, s. 12.) Så sammanfattas den forskarmission som låg bakom att jag som nyinskriven grundstudent i litteraturvetenskap vårterminen år 2000 kunde stå på högskole- biblioteket vid Högskolan i Dalarna och bläddra i det nyligen färdigutgivna lit- teraturhistoriska översiktsverket över kvinnliga författare i Norden. Att det var någonting särskilt med detta verk förstod jag omedelbart genom lärarkollegiets entusiastiska tal om det och deras uppmaningar till oss att vi borde använda det flitigt som referensläsning eftersom det innehöll kunskap som inte varit tillgäng- lig tidigare. Naturligtvis blev jag nyfiken och jag läste vid många tillfällen intres- serat i de fem stora vinröda banden med de många spännande texterna och illu- strationerna. Det var emellertid inte förrän några år senare, när jag själv hade börjat tillägna mig området feministisk litteraturforskning under mina kandidat- och magisterstudier, som jag verkligen började förstå hur ambitiöst syftet med Nordisk kvinnolitteraturhistoria var. Det var inget mindre än att förändra litteratur- historien. Syfte och frågeställningar Nordisk kvinnolitteraturhistoria skrevs med en uttalad strävan att ändra skevheter i den tidigare litteraturhistorieskrivningen, vilka orsakats av androcentriska pers- pektiv. Utifrån detta är syftet med denna avhandling att kartlägga och analysera på vilka sätt verket uppvisar förnyelse och tradition