Värv Och Verk Förnyelse Och Tradition I Nordisk Kvinnolitteraturhistoria Från Tillkomst Till Tryckt Bok

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Värv Och Verk Förnyelse Och Tradition I Nordisk Kvinnolitteraturhistoria Från Tillkomst Till Tryckt Bok Värv och verk Förnyelse och tradition i Nordisk kvinnolitteraturhistoria från tillkomst till tryckt bok Maria M. Berglund Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Litteraturvetenskap DOKTORSAVHANDLING | Karlstad University Studies | 2013:21 Värv och verk Förnyelse och tradition i Nordisk kvinnolitteraturhistoria från tillkomst till tryckt bok Maria M. Berglund DOKTORSAVHANDLING | Karlstad University Studies | 2013:21 Tryckt med bidrag från Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Värv och verk - Förnyelse och tradition i Nordisk kvinnolitteraturhistoria från tillkomst till tryckt bok Maria M. Berglund DOKTORSAVHANDLING Karlstad University Studies | 2013:21 ISSN 1403-8099 ISBN 978-91-7063-498-7 © Författaren Distribution: Karlstads universitet Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk, litteratur och interkultur 651 88 Karlstad 054 700 10 00 Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2013 WWW.KAU.SE Innehållsförteckning Förord 7 Kapitel 1: Inledning 9 Syfte och frågeställningar 9 Litteraturhistorieskrivning och litteraturhistoriografi 13 Feministisk litteraturforskning 18 Punkter för en kvinno-litteratur-historiografi 23 Begreppet Norden och nordisk feminism 27 Tidigare nordiska kvinnolitteraturhistorier 35 Tidigare forskning om Nordisk kvinnolitteraturhistoria 39 Kapitel 2: Projektet Nordisk kvindelitteraturhistorie 45 Kronologisk översikt över projektet 51 Hur arbetet organiserades: skribenter och redaktion 55 Resurser och ekonomiska ramar 67 Parallella kvinnolitteraturhistorieprojekt 74 Idéskisser och projektbeskrivningar 1981–1985 82 De första dispositionsförslagen 90 Synopser 1986 95 Skrivvägledning från råmanus till manus 98 Redigeringsprocessen 1990–1998 102 Sammanfattning 105 3 Kapitel 3: Nordisk kvinnolitteraturhistoria ur ett mottagarperspektiv 107 Band 1, I Guds namn 111 Band 2, Fadershuset 118 Band 3, Vida världen 124 Band 4, På jorden 129 Övergripande synpunkter på band 1 – 4 135 Nordisk jämförelse av mottagandet 138 Sammanfattning 144 Kapitel 4: Förnyelse och tradition – en analys av Nordisk kvinno- litteraturhistoria 145 Vad är problemet med tidigare översiktsverk? 147 Frånvarande, feltolkade och undervärderade 149 En historia om män av män 152 Nationella perspektiv har isolerat 155 Begreppet kvinnolitteratur 157 Det som inte problematiseras 159 Kapitlets disposition 161 4.1 Hur nordisk är Nordisk kvinnolitteraturhistoria? 163 Antal avsnitt och andelar av sidutrymmet 164 Tvärnordiska ambitioner 169 Begreppet Skandinavien 175 Gränsdragningar och internordiska relationer 176 Det nordiska och det europeiska 179 Tidigare nordiska översiktsverk 181 4.2 Omtolkningarna av tre kanoniserade författarskap: Lenngren, Skram och Blixen 187 Andelar av sidutrymmet 189 Anna Maria Lenngren 201 Amalie Skram 208 4 Karen Blixen 213 En utblick mot andra kanoniserade författarskap 218 4.3 Litteraturbegreppet och urvalet av genrer 225 Diskuteras litteraturbegreppet? 226 De muntliga berättartraditionerna 232 Den självbiografiska litteraturen 237 Några exkluderingar 242 Nordisk kvinnolitteraturhistorias litteraturbegrepp 245 4.4 Sammanfattning 249 Kapitel 5: Avslutning 251 nordicwomensliterature.net 259 Summary 263 Bilaga 1 – 5 271 Källor och litteratur 293 Personregister 315 5 6 Förord Från den tidpunkt då jag påbörjade arbetet med att skriva denna avhandling och fram till att detta arbete nu närmar sig sitt slutförande, är det många personer som på olika sätt har bistått mig längs vägen och jag vill inleda denna avhand- ling med att framföra mina tack till dem. Först och främst ett varmt tack till mina handledare. Min huvudhandle- dare Anna Nordenstam har med stor kunskap, skärpa och intresse väglett detta avhandlingsarbete. Hon har ständigt stått beredd att läsa mina texter, diskutera mina idéer, och komma med värdefulla synpunkter och nya infallsvinklar för att föra arbetet vidare. Mycket stöd och uppmuntran har jag också fått av min bi- trädande handledare Liselotte Jakobsen, som alltid har kunnat avläsa var i ar- betsprocessen jag har befunnit mig och peppa mig framåt. Jag vill också tacka Dag Nordmark som var min handledare under den första doktorandtiden och som bistod med vägledning under utformningen av mitt avhandlingsområde. Jag vill därutöver tacka alla som under min doktorandtid har ingått i min dagliga akademiska miljö vid ämnet litteraturvetenskap, Karlstads universitet, och som i samband med att jag har lagt fram texter vid det litteraturvetenskap- liga högre seminariet har bidragit med viktiga och konstruktiva kommentarer, och med tankeväckande frågor och diskussioner. Utöver denna miljö har jag också haft förmånen att finna en andra akademisk hemvist på Centrum för ge- nusforskning, Karlstads universitet, och jag vill rikta ett varmt tack till alla som under mina doktorandår har funnits där. Goda synpunkter och råd på vägen har jag också fått när jag har presenterat utkast till avhandlingen vid det fakultets- gemensamma handledningsseminariet på Estetisk-filosofiska fakulteten, Karl- stads universitet. Ett stort tack även till gruppen av doktorandkollegor vid fa- kulteten, vilka det har varit ett privilegium att få dela doktorerandets många skiftande faser med. I några av dem har jag dessutom funnit både goda vänner och goda textläsare, och detta har betytt mycket under dessa år. Vad gäller akademiska sammanhang utanför Karlstads universitet, vill jag framförallt tacka de skarpsinniga och inspirerande ”rävar” jag mött i TÓFA – Nettverk for nordisk kvinne- og kjønnsforskning, vilka har gett mig några vär- defulla uppslag till arbetet. Ett särskilt tack vill jag rikta till Anna Williams, som var opponent vid mitt slutseminarium, för hennes goda kritiska läsning av mitt manus. De synpunkter och förslag som jag fick med mig från detta seminarium har varit till stor hjälp i den slutliga bearbetningen av manuset. 7 Tack till alla de personer som har ställt upp och varit mig behjälpliga med korrekturläsning: Helene Blomqvist, Lena Frosterud, Jonas Ingvarsson, Marga- retha Ullström, Malin Wieslander och Sofia Wijkmark. Tack även till de perso- ner som hjälpt till med översättningar och engelsk språkgranskning: John Sund- holm och Elisabeth Wennö. Jag vill också framföra ett varmt tack till Stiftelsen Lars Hiertas Minne som generöst har beviljat mig två resestipendium för arkivresor till Köpen- hamn. Tack också till arkivpersonalen vid handskriftsavdelningen på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn, för stor hjälpsamhet vid mina arkivbesök. Ett varmt tack även till Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur för generöst bidrag till tryckningen av denna avhandling. Slutligen vill jag uttrycka min tacksamhet gentemot de personer som finns i mitt liv utanför akademin, som genom min doktorandtid har följt mig med aldrig sinande uppmuntran och omsorg. Tack till familjen Berglund: Per Erik, Elvy, Emma, Erik, Gustav och Agnes. Tack också till mina vänner Johan Fri- dell, Tobias Johansson, Anders Peters och Daniel Falk. Tack till min övriga familj: Connie och Andy Leland, Anna Fridell och familjen Larsaeus, liksom till övrig släkt och vänner. Mitt sista och största tack till min sambo Karl Larsaeus, som har varit min främsta och bästa supporter sedan vi träffades; utan det han bistått med vet jag inte hur slutförande av detta arbete hade varit möjligt, och för detta är jag innerligt tacksam. Karlstad i april 2013 Maria M. Berglund 8 KAPITEL 1 Inledning ”Ett lands litteraturhistoria borde ge en överblick av såväl mäns som kvinnors verk. Det borde vara en plats där texter författade av båda könen kunde mötas, konfronteras och gå i dialog”, understryker huvudredaktören för Nordisk kvinno- litteraturhistoria Elisabeth Møller Jensen, och hon fortsätter: Med få undantag, vars funktion varit att bekräfta regeln att stora författare är lika med stora manliga författare, har de kvinnliga författarna antingen lyst med sin frånvaro i litteraturhistorien eller blivit feltolkade och undervärderade. Vi har därför nödsakats att presentera Nordens kvinnliga författare från medel- tiden till i dag som en uteslutande kvinnolitterär tradition. (Nordisk kvinnolittera- turhistoria, band 1, s. 12; hädanefter hänvisat som Bd 1, s. 12.) Så sammanfattas den forskarmission som låg bakom att jag som nyinskriven grundstudent i litteraturvetenskap vårterminen år 2000 kunde stå på högskole- biblioteket vid Högskolan i Dalarna och bläddra i det nyligen färdigutgivna lit- teraturhistoriska översiktsverket över kvinnliga författare i Norden. Att det var någonting särskilt med detta verk förstod jag omedelbart genom lärarkollegiets entusiastiska tal om det och deras uppmaningar till oss att vi borde använda det flitigt som referensläsning eftersom det innehöll kunskap som inte varit tillgäng- lig tidigare. Naturligtvis blev jag nyfiken och jag läste vid många tillfällen intres- serat i de fem stora vinröda banden med de många spännande texterna och illu- strationerna. Det var emellertid inte förrän några år senare, när jag själv hade börjat tillägna mig området feministisk litteraturforskning under mina kandidat- och magisterstudier, som jag verkligen började förstå hur ambitiöst syftet med Nordisk kvinnolitteraturhistoria var. Det var inget mindre än att förändra litteratur- historien. Syfte och frågeställningar Nordisk kvinnolitteraturhistoria skrevs med en uttalad strävan att ändra skevheter i den tidigare litteraturhistorieskrivningen, vilka orsakats av androcentriska pers- pektiv. Utifrån detta är syftet med denna avhandling att kartlägga och analysera på vilka sätt verket uppvisar förnyelse och tradition
Recommended publications
  • Ref. # Lang. Section Title Author Date Loaned Keywords 6437 Cg Kristen Liv En Bro Til Alle Folk Dahl, Øyvind 1981
    Lang. Section Title Author Date Loaned Keywords Ref. # 6437 cg Kristen liv En bro til alle folk Dahl, Øyvind 1981 ><'14/11/19 D Dansk Mens England sov Churchill, Winston S. 1939 Arms and the 3725 Covenant D Dansk Gourmet fra hummer a la carte til æg med Lademann, Rigor Bagger 1978 om god vin og 4475 kaviar (oversat og bearbejdet af) festlig mad 7059 E Art Swedish Silver Andrén, Erik 1950 5221 E Art Norwegian Painting: A Survey Askeland, Jan 1971 ><'06/10/21 E Art Utvald att leva Asker, Randi 1976 7289 11211 E Art Rose-painting in Norway Asker, Randi 1965 9033 E Art Fragments The Art of LLoyd Herfindahl Aurora University 1994 E Art Carl Michael Bellman, The life and songs of Austin, Britten 1967 9318 6698 E Art Stave Church Paintings Blindheim, Martin 1965 7749 E Art Folk dances of Scand Duggan, Anne Schley et al 1948 9293 E Art Art in Sweden Engblom, Sören 1999 contemporary E Art Treasures of early Sweden Gidlunds Statens historiska klenoder ur 9281 museum äldre svensk historia 5964 E Art Another light Granath, Olle 1982 9468 E Art Joe Hills Sånger Kokk, Enn (redaktør) 1980 7290 E Art Carl Larsson's Home Larsson, Carl 1978 >'04/09/24 E Art Norwegian Rosemaling Miller, Margaret M. and 1974 >'07/12/18 7363 Sigmund Aarseth E Art Ancient Norwegian Design Museum of National 1961 ><'14/04/19 10658 Antiquities, Oslo E Art Norwegian folk art Nelson, Marion, Editor 1995 the migration of 9822 a tradition E Art Döderhultarn Qvist, Sif 1981? ><'15/07/15 9317 10181 E Art The Norwegian crown regalia risåsen, Geir Thomas 2006 9823 E Art Edvard Munck - Landscapes of the mind Sohlberg, Harald 1995 7060 E Art Swedish Glass Steenberg, Elisa 1950 E Art Folk Arts of Norway Stewart, Janice S.
    [Show full text]
  • John Irons ACADEMIC QUALIFICATIONS BA (Hons.)
    John Irons ACADEMIC QUALIFICATIONS B.A. (hons.), M.A. Modern & Medieval Languages (German, French, Dutch), Cambridge University (1964, 1968) Ph.D. The Development of Imagery in the Poetry of P.C. Boutens (Dutch), Cambridge University (1971) Cand. Mag. English (major subject), Lund University, Sweden German (minor subject), Odense University (1977) Dip. Ed. Oxford University (1965) PROFESSIONAL QUALIFICATIONS 1968-1971 Lecturer at Odense University, Denmark 1973-79 External Lecturer at Odense University, Denmark 1974-2007 Lecturer and Senior Lecturer at Odense College of Education, Denmark (English & German) 1987 - Professional translator (from Danish, Swedish, Norwegian, Dutch, German and French) 2007 Awarded the NORLA translation prize for non-fiction 2016 Joint Winner of the Oxford-Weidenfeld Translation Prize (100 Dutch-Language Poems, Holland Park Press – see below) 2019 Shortlisted for The Bernhard Shaw Prize (translation from the Swedish) 2018 SOME PUBLICATIONS TO DATE Büchmann-Møller, Frank, You Just Fight For Your Life (Biography of Lester Young), Greenwood Press, New York Büchmann-Møller, Frank, You Got To Be Original, Man (Lester Young Solography) Greenwood Press, New York Niels Thomassen. Communicative Ethics in Theory and Practice, (Macmillan, London 1992) Finn Hauberg Mortensen, The Reception of Søren Kierkegaard in Japan, (Odense University Press, 1996) Henrik Reeh, Siegfried Kracauer- the resubjectivisation of urban culture, MIT Press 2005 Lise Funder, Nordic Jewellery, Nyt Nordisk Forlag, 1996 Lise Funder, Dansk Smykkekunst
    [Show full text]
  • Årsmelding 2010 Copyright © 2011 by Norsk Kulturråd All Rights Reserved Utgitt Av Norsk Kulturråd I Kommisjon Hos Fagbokforlaget
    NORSK KULTURRÅD Årsmelding 2010 Copyright © 2011 by Norsk kulturråd All rights reserved Utgitt av Norsk kulturråd i kommisjon hos Fagbokforlaget Grafisk produksjon: John Grieg AS, Bergen Omslagsdesign ved forlaget Forsidebilde: Fra Vegard Vinge og Ida Müllers oppsetning av Vildanden. Foto: Magnus Skrede. Sideombrekking: Laboremus Sandefjord AS Redaksjon: Janne Stang Dahl og Mari Johansen Sekretariatfunksjonen til Fond for lyd og bilde og Statens kunstnerstipend er administrativt tilknyttet og samlokalisert med Norsk kulturråd. Fond for lyd og bilde og Statens kunstnerstipend har egne styrende organ og gir ut egne årsmeldinger. Norsk kulturråd Grev Wedels plass 1 Postboks 8052 Dep N-0031 Oslo Tlf: +47 22 47 83 30 Faks: +47 22 33 40 42 www.kulturrad.no Innhold Innledning .............................................. 5 Tildelinger og innkjøp ........................... 26 Allmenne kulturformål ............................. 26 Kunst og publikum ................................. 6 Rom for kunst .......................................... 27 Barne- og ungdomskultur ......................... 29 Råd og utvalg ......................................... 7 Andre formål ............................................ 34 Billedkunst og kunsthåndverk................... 37 Administrasjonen .................................. 11 Musikk ..................................................... 49 Scenekunst................................................ 80 Kommunikasjonsvirksomhet ................ 13 Litteratur .................................................
    [Show full text]
  • NO114S Emnenamn: Tekst Og Kultur Semester: Vår Årstal: 2018
    Pensumliste Emnekode: NO114S Emnenamn: Tekst og kultur Semester: Vår Årstal: 2018 Sist oppdatert: 1.11.2017 LITTERATURHISTORIE Per Thomas Andersen: Norsk litteraturhistorie. Oslo: Universitetsforlaget, 2012. GENERELL TEORI Jonathan Culler: Literary Theory. A Very Short Introduction: Kapittel 1, 2, 3, 6, 8 og “Appendix”. Oxford: Oxford University Press, 2000 el. seinare. OM LITTERATURHISTORIESKRIVING (i kompendium) Fra Alvhild Dvergsdal mfl (red.): Nye tilbakeblikk. Artikler om litteraturhistoriske hovedbegreper. Oslo: Cappelen/LNU 1998: Else Mundal: «Vurderinga av norrøn litteratur gjennom tidene» (s. 21–40) Petter Aaslestad: «Realisme – et operativt begrep?» (s. 153–168) Per Stounbjerg: «Afsked med tilforladeligheden» (s. 203–220) Heming Gujord: «Seinmodernisme og post-modernisme» (s. 221–242) TP 1: Litteratur før 1800 TEKSTER Norrøne tekster Håvamål (utdrag i kompendium) Snorre Sturluson: Edda (Den yngre Edda, utdrag i oversettelse av Anne Holtsmark. Oslo: Vidarforlaget, 2008) Egilssoga (oversettelse av Hallvard Lie. Oslo: Samlaget, 2008) Kongsspegelen (utdrag i kompendium) Barokken Alle tekstene står i Idar Stegane, Eiliv Vinje og Asbjørn Aarseth (red.): Norske tekster. Lyrikk . Oslo: Cappelen, 2007 Thomas Kingo: «Keed af Verden, Kier ad Himmelen», «SOm dend Gyldne Sool frembryder» Dorothe Engelbretsdatter: «Naar de O! HErre tucter mig» Petter Dass: «Nordlands Trompet» (utdrag), «HErre GUD! Dit dyre Navn og Ære» Ludvig Holberg Ludvig Holberg: «Om nødvendige, nyttige og skadelige studier», «Om forfattere og kritikk», «Forfattere og suksess», og «Jeg vil heller omgås bønder enn byfolk», frå Ludvig Holberg: Essays og Epistler. Oslo: Cappelen, 1994 (i kompendium) SEKUNDÆRLITTERATUR (i kompendium) Preben Meulengracht Sørensen: “Social institutions and belief systems of medieval Iceland (c. 870–1400) and their relations to literary production”, i Old Icelandic Literature and Society , red.
    [Show full text]
  • Samspill Mellom Kunstartene Modernisme I Nordisk Lyrikk 4
    samspill mellom kunstartene modernisme i nordisk lyrikk 4 1 © 2010 Forfattarane og Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet Boka inngår som nr. 23 i serien Nordica Helsingiensia, ein publikasjons- serie ved Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Boka inngår som nr. 6 i underserien Kultur og Kritikk i Norden. Hadle Oftedal Andersen og Asger Albjerg er underseriens redaktørar. Kontaktadresse: Nordica, P.B. 24 00014 Helsingfors Universitet Omslag: Hadle Oftedal Andersen Boka er sett med Garamond 9/11 Printed in Finland by Yliopistopaino, Helsinki ISBN 978-952-10-6743-3 ISSN 1795-4428 2 INNHOLD Per Bäckström og Unni Langås SAMSPILL MELLOM KUNSTARTENE. INNLEDNING side 5–11 Eva-Britta Ståhl MUSIKEN I DIKTEN - DIKTEN I MUSIKEN Sigbjørn Obstfelder, Rut Hillarp och Gunnar Harding om Richard Wagner side 12–34 Louise Mønster BYZANTINSKE BILLEDER Ikoner i Gunnar Ekelöfs og Henrik Nordbrandts digtning side 35–56 Idar Stegane DIKT OG BILETE HOS ERIK LINDEGREN, SONJA ÅKESSON OG EINAR ØKLAND side 57–78 Unni Langås PLASTISKE ORD Skulpturdikt i norsk og dansk etterkrigslyrikk side 79–102 Anders Nilsson MODERN NORDISK POESI OCH ARKITEKTUR Ett intermedialt misslyckande i fem akter side 103–123 Peter Stein Larsen EN VERDENSLØS KENDSGERNING Ekfrastiske former i nyere nordisk lyrik side 124–138 Hadle Oftedal Andersen DEN POSTMODERNE NETTVERKSTEKSTEN Om referansar til filosofi og annan kunst hos Michael Strunge og Tor Ulven side 139–159 Om bidragsyterne side 160–161 3 4 Per Bäckström og Unni Langås SAMSPILL MELLOM KUNSTARTENE. INNLEDNING At de ulike kunstartene taler med hverandre og inngår i hverandres form og innhold, er en kjent sak.
    [Show full text]
  • Levande Svensk Poesi
    LEVANDE SVENSK POESI Dikter från 600 år / urval av Björn Håkanson NATUR OCH KULTUR INNEHÅLL FÖRORD ZI BALLADER OCH ANDRA DIKTER AV OKÄNT URSPRUNG 23 Harpans kraft 23 • Herr Olof och älvorna 25 • Jungfrun i hindhamn 27 • Tores döttrar i Vänge 28 • Sorgens makt 31 • Bonden och hans hustru 32 • Gamle man 33 • Den bakvända visan 34 • Duvan och vallmon 35 TROLLFORMLER 35 GÅTOR 38 BISKOP THOMAS D. 1443 Frihetsvisan 39 LARS WIVALLIUS 1605-1669 Klagevisa över denna torra och kalla vår 40 GEORG STIERNHIELM 1598-1672 Kling-dikt 45 • Ur Herkules 45 • Ur Freds-a vi: Utplundrade bönder 50 • Ur Parnassus Triumphans: En filosof • Två soldater • Sirenens sång 51 • Oppå en spindel, som virkar sitt dvärgsnät 52 • På månan, som en hund skäller oppå 52 • Ur Hälsepris 52 SKOGEKÄR BERGBO (PSEUDONYM, I6OO-TALET) Sonetter ur Venerid: no 2 Dig vill jag älska än 53 • no 12 Se nu är natten lång 54 • no 17 Var finner jag en skog 54 • no 55 Vad ursprung hava dock 55 • no 56 O Sömn, de sorgses tröst 55 • no 92 Hon kom all klädd i vitt 56 • no 94 Förr- än jag skulle dig 56 LASSE JOHANSSON (LUCIDOR) 1638-1674 Skulle jag sörja, då vore jag tokot 57 • Sviklige världens oundviklige Öd'-dödlig- hets Sorg-Tröstande Liksång 58-0 syndig man! 60 SAMUEL COLUMBUS 1642-1679 Lustwin dansar en gavott med de fem sinnena 63 • Gravskrift över Lucidor 64 ISRAEL KOLMODIN 1643-1709 Den blomstertid nu kommer 64 HAQUIN SPEGEL 1645-1714 Emblemdikt 65 [5] LEVANDE SVENSK POESI SOPHIA ELISABETH BRENNER 1659-1730 Klagan och tröst emot den omilda lyckan 66 GUNNO EURELIUS DAHLSTIERNA 1661-1709
    [Show full text]
  • Globalisering Og Litteratur
    Globalisering og litteratur Kunnskapsløftet: veien til en postnasjonal kanon? Anne Therese Gjerløw Masteroppgave i litteraturformidling Institutt for lingvistiske og nordiske studier Det humanistiske fakultet Veiledet av Elisabeth Oxfeldt UNIVERSITETET I OSLO Mai 2010 Vi meina og tru det gjævaste er å vera ein Noregs mann. Ja, denne heimen oss fyrst er kjær; men vita vi må, at den store verd er berre vårt store fedreland. (Fra Aasmund Olavsson Vinje: «Nationalitet», 1860) II © Anne Therese Gjerløw 2010 Globalisering og litteratur Anne Therese Gjerløw http://www.duo.uio.no/ Trykk: Reprosentralen, Universitetet i Oslo III Sammendrag I denne oppgaven undersøker jeg på hvilken måte postnasjonalisme og globalisering får komme til uttrykk i norsk kultur og litteratur, og hvorvidt demografien i dagens Norge spiller inn på det vi anser å være den norske nasjonallitteraturen. Skolen har tradisjonelt spilt en viktig rolle i defineringen av norsk litterær kanon, særlig gjennom litteraturundervisningen i norskfaget. Ut fra tekstutvalget i fire ulike norsklæreverk for videregående skole har jeg derfor laget en oversikt over den samlede skolelitteraturen, og ut fra denne utledet en skolekanon. Jeg har villet finne ut om praksis svarer til teori; hvordan og i hvilken grad Kunnskapsløftets ambisjoner om internasjonalisering av norskfaget kommer til uttrykk i pensumutvalget elevene i norsk skole rent faktisk forholder seg til. I første kapittel gjennomgår jeg det teoretiske grunnlaget jeg baserer oppgaven på. Her tar jeg for meg begreper som nasjon og postnasjonalisme, og problematiserer og aktualiserer fenomener som nasjonalkultur- og litteratur i lys av ulike nasjonsteoretiske perspektiver. Andre kapittel er en drøfting av norskfagets rolle historisk og i dag, samt en gjennomgang av nyere skolereformers innvirkning på faget.
    [Show full text]
  • Litteraturrecensioner I Expressen Och BLM 1964–2004 En Studie Av Genreförändringar I Två Skilda Pressorgan
    VÄXJÖ UNIVERSITET NOD180 Magisteruppsats HT 2006 Institutionen för humaniora Nordiska språk Litteraturrecensioner i Expressen och BLM 1964–2004 En studie av genreförändringar i två skilda pressorgan Astrid Skoglund Handledare: Gunilla Byrman Abstract The aim of this study is to describe how reviews of literature in Bonniers litterära magasin and Expressen changed during the period 1964–2004. The investigation is based on 20 reviews of novels and short stories, which are analysed with a method described in Hellspong & Ledin (1997) and inspired by Halliday. The theoretical frame of the investigation is founded on critical discourse analysis (Fairclough 1992 & 2001) and Habermas’ social theory of the public sphere. The investigation shows, among other things, that the reviews became shorter and easier to read in both papers during the period. The investigation also shows that the genre’s style, composition and contents are relatively stable, and that current ideologies in society have a tendency to be reflected in the reviewers’ evaluation of the books. To generalize, the reviews thus developed from a poetic genre in 1964, to become political in the 1970s, academic in the 1980s, feminist in the 1990s and finally an intermedial genre in 2004. Keywords: genre, reviews of literature, critical discourse analysis, style 1 Innehåll 1 Inledning......................................................................................................................... 4 1.1 Syfte och frågeställningar............................................................................................
    [Show full text]
  • Aalborg Universitet Dialogues on Poetry Mediatization and New
    Aalborg Universitet Dialogues on Poetry Mediatization and New Sensibilities Ringgaard, Dan; Kjerkegaard, Stefan Publication date: 2017 Document Version Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication from Aalborg University Citation for published version (APA): Ringgaard, D., & Kjerkegaard, S. (Eds.) (2017). Dialogues on Poetry: Mediatization and New Sensibilities. (1. ed.) Aalborg Universitetsforlag. Studies in Contemporary Poetry / Studier i samtidslyrik, No. 4 General rights Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. ? Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. ? You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain ? You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal ? Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us at [email protected] providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. Downloaded from vbn.aau.dk on: June 16, 2020 DIALOGUES ON Mediatization and New Sensibilities Edited by Stefan Kjerkegaard Dan Ringgaard DIALOGUES ON Mediatization and New Sensibilities Edited by Stefan Kjerkegaard Dan Ringgaard DIALOGUES ON POETRY Mediatization and New Sensibilities Redaktører Stefan Kjerkegaard og Dan Ringgaard OA-udgave © Redaktørerne og Aalborg Universitetsforlag, 2017 4. udgivelse i serien Studies in Contemporary Poetry / Studier i samtidslyrik Serieredaktører: Professor dr.phil.
    [Show full text]
  • The Figure of the “Climate Refugee” in Inger Elisabeth Hansen's Å
    The Figure of the “Climate Refugee” in Inger Elisabeth Hansen’s Å resirkulere lengselen: avrenning foregår (2015) JENNA COUGHLIN ABSTRACT: This article addresses the Norwegian response to global climate change and increased human migration through an analysis of the figure of the “climate refugee” in Inger Elisabeth Hansen’s 2015 poetry collection, Å resirkulere lengselen, avrenning foregår. In addition to situating the work in the context of the so-called “refugee crisis,” the author also discusses the origins of the term “climate refugee” and the conceptual and ethical problems surrounding such a designation. The article examines notions of aesthetics and poetics in the text, arguing that Hansen draws attention to the ubiquity of risk in the history of cultural exchange between humans. Rather than a poetics that attempts to manage mobile bodies or eliminate risk, the author argues that Hansen advocates for a poetics of relation that takes its inspiration from dynamic forms in nature. RÉSUMÉ : Cet article aborde la réponse norvégienne au changement climatique global et à l’augmentation de la migration humaine à travers une analyse de la figure du « réfugié climatique » dans la collection 2015 de poésie d’Inger Elisabeth Hansen, Å resirkulere lengselen, avrenning foregår. En plus de situer l’œuvre dans le contexte de la soi-disant « crise des réfugiés », lʼauteure discute également des origines du terme « réfugié climatique » et des problèmes conceptuels et éthiques entourant une telle désignation. L’article examine les notions d’esthétique et de poétique dans le texte, en faisant valoir que Hansen attire l’attention sur l’omniprésence du risque dans l’histoire des échanges culturels entre humains.
    [Show full text]
  • Assistant Professor of Philosophy, Depaul University 2352 N
    Fanny Söderbäck Assistant Professor of Philosophy, DePaul University 2352 N. Clifton Avenue, Suite 150, Chicago IL 60614 [email protected] ACADEMIC DEGREES PhD Philosophy, The New School for Social Research, USA, May 2010 Time for Change: On Time and Difference in the Work of Kristeva and Irigaray Advisor: J. M. Bernstein, The New School for Social Research Readers: Claudia Baracchi, Università di Milano-Bicocca; Tina Chanter, Kingston University MA Comparative Literature & Aesthetics, Södertörn University, Sweden, October 2003 Paternal Word and Maternal Body: A Psycholinguistic Thematic Reading of Selma Lagerlöf’s Novel “Banished” Advisor: Birgitta Holm, Uppsala University Reader: Ebba Witt-Brattström, Södertörn University BA Comparative Literature & Gender Studies, Södertörn University, Sweden, June 2000 Beautiful Boys and Demonic Nymphets: An Analysis of the Erotic Gaze on the Child in Vladimir Nabokov and Thomas Mann Advisor: Tiina Rosenberg, Lund University Reader: Ebba Witt-Brattström, Södertörn University ACADEMIC POSITIONS Assistant Professor of Philosophy, DePaul University, 2016-Present Assistant Professor of Philosophy, Siena College, 2011-2016 (Tenured and promoted to Associate Professor in Spring 2016) Visiting Assistant Professor of Philosophy, Siena College, 2010-2011 AREAS OF SPECIALIZATION Feminist Philosophy, Twentieth Century Continental Philosophy AREAS OF COMPETENCE Ethics, Aesthetics, Ancient Philosophy LANGUAGES Fluency: English, Swedish Comprehension and Reading Knowledge: French Basic Reading Knowledge: German, Spanish Fanny Söderbäck 1 RESEARCH PUBLICATIONS Monograph Revolutionary Time: On Time and Difference in Kristeva and Irigaray (Albany: State University of New York Press, forthcoming). Edited Books and Journals philoSOPHIA: A Journal of Continental Feminism, special issue on birth, vol. 4, no. 1 (2014). Contributors: Adriana Cavarero, Sara Heinämaa, Candace Johnson, Catherine Mills, Astrida Neimanis, and Amrita Pande.
    [Show full text]
  • Norske Inspirationer I Dansk Kortprosa
    Max Ipsen Norske inspirationer i dansk kortprosa Man kan begynde historien om dansk kortprosa mange steder: de korteste og mindst regulært eventyragtige af H.C. Andersens tekster, fx “Det nye Aarhundredes Musa” eller teksterne i Billedbog uden Billeder, Søren Kierkegaards “Diapsalmata” fra Enten-Eller, Johannes V. Jensens prosaforfatterskab, Peter Seebergs, Raymond Carvers, Ernest Hemmingways. Man kan også lade den begynde med de islandske sagas ordknappe stil, fablen, det romantiske fragment, den amerikanske short story eller short short story’en. Men man kan også lade den begynde i Norge. Det perspek- tiv er der ikke mange der har været opmærksomme på.1 Kortprosamysteriet I nogle år – fra sidste halvdel af 1990’erne til en tre-fire år ind i det nye årtusinde – blev der skrevet en del dansk kortprosa. Og i nogle år – en lille smule, men ikke meget forskudt i forhold til den hektiske kortprosa-produktion – blev der også skre- vet en hel del om dansk kortprosa. Der blev også skrevet kortprosa der kunne læses som kortprosa om kortprosa. Fx skrev Morten Søndergaard i kortprosa-samlingen At holde havet tilbage med en kost (2004) en kort tekst, som man kan læse som et bud på hvor kortprosaen kom fra. Teksten hedder “Foran biblioteket”, og den lyder i sin helhed sådan her: I døråbningen ind til Nationalbiblioteket i Buenos Aires spørger Borges katten som bor der, om han må have lov at gå forbi den. “Det er muligt,” svarer katten, “men du skal vide “ at jeg er mægtig. Og jeg er kun den underste dørvogter; fra sal til sal står der dørvogtere, den ene mægtigere end den anden.
    [Show full text]