DOCSLIB.ORG

Medieutveckling 2014.Pdf

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Medieutveckling 2014.Pdf MYNDIGHETEN FÖR RADIO OCH TV ISSN 1404-2819 ISBN 978-91-980489-3-3 Redaktör Tove de Vries, Grafisk form Martin Zachrisson och Lisbeth Byman Design Distribution Myndigheten för radio och tv, 08 580 070 00, www.mrtv.se Detta är en digital kopia 2 | Medieutveckling 2014 • • • FÖRORD Myndigheten för radio och tv har i uppdrag att bevaka och följa medieut- vecklingen i Sverige. Som ett led i detta publicerar vi varje år en rapport för att informera om hur den svenska mediemarknaden utvecklas. I år inleds rapporten med en intressant betraktelse av medieutvecklingen skriven av Jesper Strömbäck, Professor i journalistik och medie- och kommunikations- vetenskap vid forskningscentret DEMICOM vid Mittuniversitetet, Sunds- vall. Medieutveckling 2014 innehåller, liksom tidigare år, en beskrivning av den svenska mediemarknaden med fokus på konsumtion, utbud, bransch- struktur, teknik och reglering. I frågor som statistik och annan information om ägande och branschstruktur inom medieområdet samarbetar vi med Nordicom- Sverige. Vi har även samarbetat med Statens medieråd, Press- stödsnämnden, Myndigheten för tillgängliga medier, Post- och telestyrelsen, Konkurrensverket samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i arbetet med rapporten. Jag vill tacka samtliga medverkande för era värde- fulla bidrag. För er som vill veta mer om hur den svenska mediemarknaden ser ut idag bjuder rapporten på intressant läsning. Globen i juni 2014 Magnus Larsson Generaldirektör FÖRORD • • • Medieutveckling 2014 | 3 INNEHÅLL FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 10 DEN PARADOXALA MEDIEUTVECKLINGEN 16 1 MEDIEKONSUMTION 26 1.1 Konsumtion av tv 33 1.2 Konsumtion av radio 37 1.3 Konsumtion av dagspress 40 1.4 Unga och medier 42 2 TV- UTBUD & TJÄNSTER 50 2.1 Distribution av tv 50 2.1.1 Marksänd tv 53 2.1.2 Kabel-tv 56 2.1.3 Satellit-tv 57 2.1.4 Ip-tv 58 2.1.5 Beställ-tv-tjänster 58 2.2 Svenskt medieutbud 61 3 BRANSCHSTRUKTUR 66 3.1 Mediekonsumtion och reklaminvesteringar 66 3.2 Den svenska tv-marknaden 70 3.3 Marknaden för rörlig bild på nätet 76 3.4 Den svenska radiomarknaden 78 4 | Medieutveckling 2014 • • • INNEHÅLL 3.5 De största medieföretagen 82 3.5.1 Bonnier 85 3.5.2 Den statliga sfären 88 3.5.3 Schibsted 88 3.5.4 Stenbecksfären 90 3.5.5 Stampen Media Group 92 3.5.6 SBS Discovery Media 94 4 UTBUD OCH TJÄNSTER I RADION 98 4.1 Nationell radio 98 4.1.1 Sveriges Radio 99 4.1.2 Tjänster 99 4.1.3 Vad sänder Sveriges Radio? 99 4.1.4 Utbildningsradion 101 4.2 Kommersiell radio 101 4.2.1 Digital kommersiell radio 102 4.3 Nätverken 103 4.3.1 Nätverket MTG Radio 103 4.3.2 Vilka format sänder MTG Radio? 105 4.3.3 Nätverket SBS Radio 105 4.3.4 Vilka format sänder SBS Radio? 106 4.3.5 Övriga tillstånd 107 4.4 Närradio 107 4.4.1 Vad krävs för att sända närradio? 108 4.5 Hur många radiostationer finns det? 110 5 DISTRIBUTION AV RADIO 114 5.1 Distribution av analog radio 114 5.2 Distribution av digital radio 115 5.3 Distribution av radio via internet 115 5.3.1 Radio via mobilen 116 INNEHÅLL • • • Medieutveckling 2014 | 5 6 REGLERINGEN AV MEDIERNA 120 6.1 Yttrandefrihetsgrundlagen 120 6.1.1 Publicering på internet 120 6.2 Radio-och tv-lagen 121 6.2.1 Nya krav på tillgänglighet i tv 122 6.2.2 Beställ-tv 122 6.2.3 Förhandsprövning av nya tjänster 122 6.2.4 EPG och API 123 6.3 Lagen om elektronisk kommunikation 124 6.4 Granskning av program 125 6.5 Utredningar 126 6.5.1 Annonstider i radio och tv 126 Public service – företagens påverkan på 6.5.2 mediemarknaden 126 6.5.3 Granskning av public service blir tydligare 127 6.5.4 Branschsamordnare för digitalisering av ljudradion 127 Antalet inkomna respektive avgjorda 6.6 ärenden under åren 2007–2013 128 6.6.1 Beslut vid sammanträde 130 6.7 Tillgänglighet i tv 131 6.7.1 Textning 131 6.7. 2 Syntolkning och teckenspråkstolkning 132 6.7.3 Uppläst text 132 6.7.4 Krav på tillgängliga tv-program 133 6 | Medieutveckling 2014 • • • INNEHÅLL 7 EUROPEISK MEDIEPOLITIK 138 7.1 AV-direktivet 138 7.1.1 Grönbok om förberedelser för en konvergerad värld 139 7. 2 EU:s stödprogram 142 7. 2.1 Statsstöd till film och andra audiovisuella verk 142 7.3 Mediekunskap 143 7.4 Den digitala agendan 144 7.4.1 Licensiera Europa 146 7.4. 2 Skydd av barn på internet 146 8 MYNDIGHETER & ORGANISATIONER 150 8.1 Myndigheten för radio och tv 150 8.2 NORDICOM-Sverige 151 8.3 Statens medieråd 153 8.4 Presstödsnämnden 155 8.5 Myndigheten för tillgängliga medier, MTM 157 8.6 Post- och telestyrelsen 160 8.7 Konkurrensverket 161 8.8 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 162 9 ORDLISTA 166 INNEHÅLL • • • Medieutveckling 2014 | 7 8 | Medieutveckling 2014 • • • MEDIEOMVÄRLDEN SAMMANFATTNING MEDIEOMVÄRLDEN • • • Medieutveckling 2014 | 9 SAMMANFATTNING Demokratifråga - nyheter Man kan se på medieutvecklingen på flera olika sätt. Ett sätt är det som Jesper Strömbäck skriver om i första kapitlet, den paradoxala medieut- vecklingen, där tillgången till medier blir en allt viktigare demokratifråga. I ett medielandskap där utbudet växer och tillgången till medier ökar kan varje individ själv välja både vilken information man tar del av och vilken man väljer bort. Om man är en nyhetssökare konsumerar man gärna nyheter men det är inte ovanligt att man söker sig till den infor- mation som bekräftar ens egen världsbild. Samtidigt finns deras motpol, nyhetsundvikarna, som helt väljer bort att ta del av nyheterna. Individuell konsumtion fortsätter öka En annan aspekt av medieutvecklingen är att konsumenternas ökade möjligheter att själva styra över sin mediekonsumtion förändrar villkoren för alla aktörer på mediemarknaden. På en marknad där utbudet av olika aktörer är nästintill obegränsat blir innehållet den viktigaste konkurrens- faktorn. Jakten på unika program driver kostnader för såväl produktion av egenproducerat innehåll, till exempel Netflix, som unika sändnings- rätter av attraktiva liveevent, särskilt sport, till exempel Viaplay. Det är främst med utbud som film, tv-serier och sport som kampen om webb- tv-publiken utspelas. De flesta kommersiella aktörerna inom VoD-områ- det är orienterade mot tv-serier, film eller sport. Svenska aktörer fortfarande starka Trots en tilltagande globalisering på tv-området domineras den svenska tv-marknaden fortfarande av inhemska aktörer. År 2013 svarade svensk- ägda kanaler för över 80 procent av den totala tittartiden De kanaler som har mest tittare fortsätter vara de så kallade Big 5 och av dem utmärker sig SVT1 och TV4 med absolut mest tittare. Det är med det svenska innehållet de populäraste kanalerna kan fortsätta fånga tittare. Ökad konkurrens om publikens tid Konkurrensen om publikens tid hårdnar. Konsumenten har inte börjat använda mer tid åt medier men den tid som används spenderas i allt högre utsträckning på internet. Det innebär att även de traditionella 10 | Medieutveckling 2014 • • • SAMMANFATTNING medierna konsumeras i allt högre utsträckning på nätet. Frågan är hur länge till det är intressant att dela in konsumenternas medieanvändning i traditionella och icke-traditionella medier. Särskilt som konsumenterna är mest intresserade av vad de har tillgång till och var de kan se det. När alla slags medier finns som appar på en mobil konkurrerar de på samma plattform. För konsumenten spelar det då ingen roll om innehållet i appen kommer från en tidning, tv-kanal eller radiostation. Det framgår framförallt när man jämför de olika åldersgruppernas mediekonsumtion. Sett till utvecklingen under senare år framstår tv som det av de tradi- tionella medierna som klarat sig bäst i den allt hårdare konkurrensen på mediemarknaden. Jämfört med dagspress och radio har tv i hög grad lyckats behålla sin publik. År 2013 tittade svensken i genomsnitt på tv i en och en halv timme per dag. Lägger vi till tv-tittandet via nätet, som uppgick till sex minuter i snitt, så tittar svenskarna inte mindre på tv idag än för tio år sedan. Tiden som vi lyssnar på radio har däremot minskat kraftigt sedan 2007 och den tid vi använder internet har ökat kraftigt sedan 2007. Ökade skillnader i konsumtion mellan åldrarna Skillnaderna mellan de olika åldersgruppernas mediekonsumtion blir allt tydligare. Av de traditionella medierna är det radio och dagstidningar som haft svårast att fånga den unga publiken. Statens medieråds under- sökning om unga och medier visar att tv-tittandet inte har sjunkit mar- kant sedan 2010, däremot har internetanvändningen ökat. Tidigare var den medieform, som flest barn och unga ägnade sig åt varje dag, att se på filmer eller tv-program. I dag är det mer populärt att ägna sig åt internet. Störst är ökningen när det gäller att använda internet i mobilen. Mobil- användningen ökar generellt men mest bland de yngre. Den andelen tid vi avsätter på sociala medier är större än den tid vi avsätter för traditio- nella medier på internet, enligt Nordicoms beräkning av medieanvänd- ning i tid per media. Men det vanligaste sättet att konsumera rörlig bild är fortfarande att titta på tv i en vanlig tv-apparat. Det är vanligare att se film direkt i tv än att spela in, streama eller ladda ner den och det är de allra största tv- skärmarna som ökar i försäljning. Samtidigt visar MMS Mediemätning Skandinavien AB, mätning av tv-tittandet att det har minskat sedan förra året, både vad gäller tid och räckvidd. SAMMANFATTNING • • • Medieutveckling 2014 | 11 Annonsmarknaden fortsatt stark Tv:s starka position hos publiken har avspeglat sig på annonsmarknaden och tv-branschen har under fem år i följd redovisat rekordresultat i fråga om annonsintäkter. Efter ett par år av stigande reklaminvesteringar vände reklammarknaden nedåt under 2012. Tillbakagången fortsatte under 2013.
Load more

Recommended publications
  • Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2019
    SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2019 SERVICE-REDOVISNING TELEVISIONS PUBLIC SVERIGES Sveriges Televisions public service-redovisning 2019 Sveriges Televisions public service-redovisning 2019 © Sveriges Television AB 2020 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm Redaktör: Alexandra Björnstjerna Hjelm Redaktion: Ulrika von Celsing, Marianne Falksveden, Johan Hartman, Annaelisa Hedman, Pauline Klang Burvall, Johan Lindén, Tomas Lindhé, Sara Ohlsson, Robert Olsson och Catarina Wilson. Layout: Anna Markevärn Omslag: Landet lyckopiller med Nour El Rafai. Foto: Pia Lehto/SVT och vinnaren av Melodifestivalen 2019 John Lundvik. Foto: Stina Stjernkvist/SVT. Övriga bilder SVT. SVT äger rätt till bilder i dokumentet. Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB, 2020 Innehåll 1. Inledning 5 1.1 VD har ordet 5 1.2 SVT i ett föränderligt medie landskap 6 1.3 Årets redovisning 6 2. Det här vill SVT 10 2.1 Oberoende 10 2.2 Värde 11 2.3 Genomslag 12 2.4 Framtida målarbete 13 3. Detta har SVT bidragit med 14 3.1 Värde 14 3.2 Genomslag 19 4. Kvalitet och utveckling 21 4.1 Uppdragsprocess 22 4.2 Externa produktionsbolag 22 4.3 Publicistisk kontroll 22 4.4 Nya tjänster 26 4.5 Det svenska språket 26 4.6 Decentraliserad organisation 26 4.7 Teknisk eller annan utveckling 28 4.8 Beredskap och sändningskvalitet 29 5. Här finns SVT 30 5.1 Kanaler 30 5.2 Mottagningsplattformar 32 5.3 Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet 32 6. Bredden i utbudet 37 6.1 Programkategorier 37 7. Särskilda uppdrag och målgrupper 39 7.1 Jämställdhet, mångfald och spegling 39 7.2 Nyheter och samhällsbevakning 43 7.3 Kulturuppdraget 49 7.4 Barn och unga 53 7.5 Tillgänglighet 59 7.6 Minoritetsspråk 63 7.7 Variation i produktionsformer 67 7.8 Folkbildning 68 7.9 Det samlande uppdraget 70 7.10 Möten och dialoger 72 8.
    [Show full text]
  • The European Culture Channel 2004 March 2004 Marchcontents Preface
    The European2004 Culture Channel March 2004 March contents Preface ...................................................................... 5 Programmes ............................................................ 7 Programme schedules ........................................ 26 ....................................................2004 ARTE off-screen 28 The channel .......................................................... 32 MarchChronology ............................................................ 46 3 2004 March preface ARTE: the television channel for those with an enquiring mind « ARTE, vivons curieux / so hab’ ich das noch nie gesehen» (ARTE, let's be curious! ). Our new slogan says it all. After all, how can one expect to move forward, make progress, if one does not take an interest in other people? That has been ARTE's raison d’être since its inception, as it still is – even more so, indeed – today. The world is going through a period of major change and upheavals. Efforts to unite Europe are proceeding at a cautious pace. In such circumstances, the role of a television channel such as ARTE must be to break down intellectual, moral and artistic barriers with programmes that open a window wide open on the world. Programmes that look beyond the immediate horizon, to places where everything is different, where one encounters other lifestyles, other ways of thinking, other beliefs. 2004 The year 2004 is the year of European enlargement, a crucial year that will offer each and every one of us a chance to push back the borders of our
    [Show full text]
  • Digital-Tv-Kommissionens Slutrapport, KU 2004:04
    I den här slutrapporten från Digital-tv-kommissionen beskrivs • Informationsmodellen – en kampanjstomme bestående av DR, planering och genomförande av den svenska digital-tv-övergången. annonsering och lokala möten har successivt rullats ut lokalt i Som ett av världens första länder genomförde Sverige 2004-2008 landet i takt med att övergången har nått nya områden. ett teknikskifte som direkt eller indirekt berörde drygt 4 miljoner • Nedsläckningsstrategin – modellen med en gradvis övergång hushåll. Lärdomarna är många och de fyra enskilt viktigaste fram- genom Sverige har inneburit möjlighet till lokalanpassade informa- gångsfaktorerna är: tionsaktiviteter och kontinuerlig utveckling av produktutbudet. • Samarbetet – genomförandet av övergången har byggt på en Digital-tv-kommissionen hoppas att denna slutrapport ska kunna framgångsrik samarbetsmodell mellan de inblandade huvudaktö- bidra med viktiga erfarenheter och kunskap inför liknande projekt rerna: Digital-tv-kommissionen, Teracom, SVT och TV4. både inom och utanför Sverige. • Varumärket – det gemensamma varumärket ”Digital-tv-övergången” har bidragit till fokus och en tydlig avsändare för projektet. SLU T- RAPPORT Digital-tv-kommissionens slutrapport, KU 2004:04 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010 101010101010 010101010101010101010101010101010101010
    [Show full text]
  • Mellan Politik Och Marknad
    Mellan politik och marknad av anna maria jönsson & jesper strömbäck – utbudet av nyhets- och samhällsprogram i TV mellan 1990 och 2004 Demokratiinstitutets rapportserie nr 10 · 2004 Demokratiinstitutet och Studier i Politisk Kommunikation Demokratiinstitutet är ett forskningsinstitut inriktat på medierelaterad demokratiforskning, demokratirelaterad medieforskning och den politiska kommunikationen mellan medborgare, medier och politiker. Syftet med rapportserien Studier i Politisk Kommunikati on är att sprida aktuell teoretisk och empirisk forskning samt bidra till en kvalificerad debatt om den politiska kommunikationen och dess betydelse för demokratin och dess sätt att fungera. Rapportserien är öppen för såväl forskare och studenter som praktiker med erfarenheter av samspelet mellan medier, politiker och medborgare. Den som har ett bidrag som hon vill få publicerat i rapportserien är välkommen att kontakta dess redaktör. Demokratiinstitutet 851 70 Sundsvall Forskningsledare vid Demokratiinstitutet Redaktör rapportserien Jesper Strömbäck Telefon 060-14 86 17 E-post [email protected] Webbadress: www.demokratiinstitutet.com Författare: Anna Maria Jönsson och Jesper Strömbäck Titel: Mellan politik och marknad – utbudet av nyhets- och samhällsprogram i TV mellan 1990 och 2004. ISRN DMI-FoU-38-SE Studier i Politisk Kommunikation nr 10 · 2004 2 Innehållsförteckning sidan Förord 4 Inledning 5 Problemformulering och teoretiska utgångspunkter 5 Syfte och upplägg 7 Den svenska TV-marknaden 8 TV-utbud i förändring? 12 Utbudet av nyhets- och
    [Show full text]
  • Mechanisms for Setting Broadcasting Funding Levels in OECD Countries
    School of Communication Mechanisms for Setting Broadcasting Funding Levels in OECD Countries Research and Analysis Project Report Prepared for Te Manatu Taonga / Ministry for Culture and Heritage December 2005 2 Mechanisms for Setting Broadcasting Funding Levels in OECD Countries Research and Analysis Project Report Prepared for Te Manatu Taonga / Ministry for Culture and Heritage December 2005 3 Contents 1.0 TERMS OF REFERENCE.................................................................................................. 6 2.0 RESEARCH AIMS AND OBJECTIVES/ DELIMITATIONS .............................................. 8 3.0 METHODOLOGY ............................................................................................................. 10 4.0 OECD COUNTRY REPORTS ON PUBLIC BROADCASTING ARRANGEMENTS ...... 13 4.1 AUSTRALIA ..................................................................................................................... 14 4.2 AUSTRIA ........................................................................................................................ 20 4.3 BELGIUM ........................................................................................................................ 23 4.4 CANADA ......................................................................................................................... 28 4.5 CZECH REPUBLIC ........................................................................................................... 34 4.6 DENMARK .....................................................................................................................
    [Show full text]
  • Tvbox Channel List
    Nr. Name Satname Frq Pol SR 1 Das Erste Astra 1 19.2° O 11837 H 27500 2 ZDF Astra 1 19.2° O 11954 H 27500 3 SAT.1 Astra 1 19.2° O 12545 H 22000 4 RTL Television Astra 1 19.2° O 12188 H 27500 5 ProSieben Astra 1 19.2° O 12545 H 22000 6 RTL2 Astra 1 19.2° O 12188 H 27500 7 VOX Astra 1 19.2° O 12188 H 27500 8 WDR Köln Astra 1 19.2° O 11837 H 27500 9 SWR Fernsehen BW Astra 1 19.2° O 11837 H 27500 10 MDR Sachsen Astra 1 19.2° O 12109 H 27500 11 Bayerisches FS Nord Astra 1 19.2° O 11837 H 27500 12 NDR FS NDS Astra 1 19.2° O 12109 H 27500 13 kabel eins Astra 1 19.2° O 12545 H 22000 14 Super RTL Astra 1 19.2° O 12188 H 27500 15 DSF Astra 1 19.2° O 12480 V 27500 16 Eurosport Astra 1 19.2° O 12226 H 27500 17 3sat Astra 1 19.2° O 11954 H 27500 18 arte Astra 1 19.2° O 10744 H 22000 19 n-tv Astra 1 19.2° O 12188 H 27500 20 Bayerisches FS Süd Astra 1 19.2° O 11837 H 27500 21 hr-fernsehen Astra 1 19.2° O 11837 H 27500 22 rbb Berlin Astra 1 19.2° O 12109 H 27500 23 Radio Bremen TV Astra 1 19.2° O 12421 H 27500 24 SR Fernsehen Astra 1 19.2° O 12266 H 27500 25 SWR Fernsehen RP Astra 1 19.2° O 12109 H 27500 26 BR-alpha Astra 1 19.2° O 12266 H 27500 27 Phoenix Astra 1 19.2° O 10744 H 22000 28 ZDFtheaterkanal Astra 1 19.2° O 11954 H 27500 29 KiKa Astra 1 19.2° O 11954 H 27500 30 ZDFinfokanal Astra 1 19.2° O 11954 H 27500 31 ZDFdokukanal Astra 1 19.2° O 11954 H 27500 32 EinsExtra Astra 1 19.2° O 10744 H 22000 33 EinsFestival Astra 1 19.2° O 10744 H 22000 34 EinsPlus Astra 1 19.2° O 10744 H 22000 35 DMAX Astra 1 19.2° O 12246 V 27500 36 TELE 5 Astra 1 19.2° O 12480 V 27500 37 COMEDY CENTRAL Germa Astra 1 19.2° O 11973 V 27500 38 DAS VIERTE Astra 1 19.2° O 12460 H 27500 39 N24 Astra 1 19.2° O 12545 H 22000 40 9Live Astra 1 19.2° O 12545 H 22000 41 DW-TV Astra 1 19.2° O 11597 V 22000 42 EuroNews Astra 1 19.2° O 12226 H 27500 43 CNN Int.
    [Show full text]
  • Marknaden Resultaten Historien
    MARKNADEN RESULTATEN Sveriges Television började sin verksamhet i Sveriges Television har en stadig förankring i valen i Cannes. SVT vill tacka Ingmar Bergman! ensamt majestät för snart femtio år sedan. En det svenska folkdjupet. Barnprogrammen har Tack också Lennart Nilsson, Lars Molin, Astrid enda kanal. Originalet! Alla såg alla program; givit svenskarna gemensamma barndoms- Lindgren, Peter Birro och alla hundratals andra hela tv-kvällen från början till slut. Idag sänds minnen oavsett var man vuxit upp. Stora som gjort detta möjligt. några hundra kanaler men tiden vi svenskar nyhetshändelser har samlat nationen framför Den 1 oktober 1956 hade 1 000 personer farande också analogt i marknät. För att ge kurrens med andra svenska och internationella ägnar åt tv har inte ökat lika dramatiskt. Tv- SVT:s riksnyhetsprogram Rapport och Aktuellt. betalat tv-avgiften på 25 kronor. En månad publiken tillgång till de nya SVT kanalerna ligger tv-bolag och även om deras ekonomiska villkor publiken i Sverige tittar nästan lika mycket som Kalle Anka på julafton, Allsång på Skansen, senare var antalet fyrdubblat och i juni 1957 alla SVT-kanaler som s k fri-tv i marknätet. Det och SVT:s villkor är i grunden olika, så skiljer sig då, drygt två timmar per dag. Konkurrensen om Nobelfestligheterna, Melodifestivalen, Fem var det 10 000 personer. Den kurvan prydde betyder att man inte behöver vare sig kort eller inte kampen om tittaren. Den sker på lika villkor. tv-tittaren har minst sagt hårdnat. myror är fler än fyra elefanter och många, många tv-medarbetares rum. Så kom VM i fot- abonnemang.
    [Show full text]
  • Svts Självklara (O)Frihet?
    Högskolan Dalarna MKVC/VT 05 Institutionen för kultur, media och data Handledare: Bodil Eriksson Peter Petrov SVTs självklara (o)frihet? En kritisk diskursanalys om svensk public service-television Författare: Amela Bogucanin Uppsatsen framlagd: 2005-06-02 SUMMARY Writer Amela Bogucanin Department Department for media and communication science Title The self-explanatory (lack of) freedom of SVT? A critical discours analysis about Swedish public service television Problem Being the television that covers the whole nation and having the task to serve society SVT has a particularly important role in and for democracy in Sweden of today. However, critical debates about its role and task are frequent. Two of the latest are the debates about enterprise’s new chairman of the board, Lars Enqvist, who is a former politician and the discussion about SVT’s distinctive image campaign ”Free TV”. In both cases one can hear critical voices who question freedom and independence of SVT. Aim The aim is to, by a critical analysis, interprete the role and significance in and for democracy of SVT through an interpretation of ideal, criticism and invitations that it meets in the modern multimedial society. The search is therefore based on analysis of SVT’s ”introspection”, the Government’s picture of SVT and the picture of the enterprise that is being discussed on leader-pages in Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten. Research It is a critical discourse analysis that the research is based on. Three different groups of the texts are analysed: 1) four SVT’s texts ”VD has the word”, 2000-2003 2) two Government texts with starting point for two latest public service-researches 3) four leaders/chronicles from DN and GP who discuss SVT’s new chairman of the board and SVT’s campaign ”Free TV”.
    [Show full text]
  • 6 TV-Tittandet
    6 TV-tittandet 6.1 Mediamätningar Det finns inga exakta uppgifter på hur många TV-hushåll det finns i Sverige eller hur fördelning mellan de olika mottagningssätten av TV ser ut. De sammanställningar som återfinns redovisar uppgifter inhämtade från sändningsoperatörerna eller undersökningar av TV- hushållen. Två aktörer dominerar när det gäller att förse marknaden med uppgifter i olika avseenden om TV-hushållen, dels Nordicom (Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikations- forskning), vid Göteborgs universitet, dels MMS Mediamätning i Skandinavien AB (MMS). Nordicom ansvarar för den årliga räckviddsundersökningen Mediebarometern, som belyser hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av enskilda medier som radio, TV, text-TV, video, bio, böcker, tidskrifter, direktreklam och Internet. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. Mediebarometern genomfördes första gången år 1979. Syftet med Mediebarometern är att beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier. MMS genomför mätningar rörande TV. Företaget bildades år 1992 och ägs av de större svenska TV-bolagen och mediebyråerna. MMS förser de olika aktörerna på TV-reklammarknaden med underlag för analyser och beslut. Mot den bakgrunden faller det sig naturligt för utredningen att redovisa MMS uppgifter om hur kanalernas befolkningstäckning (penetration) och TV-tittandet har utvecklats under den aktuella perioden för TV4 AB:s främsta konkurrenter på TV-reklammarknaden. MMS undersökningar bygger på den s.k. people meter-metoden. MMS mäter minut för minut vad svenska folket ser på TV. Detta sker med hjälp av en statistiskt utvald panel om 1 000 hushåll eller omkring 2 200 personer.
    [Show full text]
  • Public Service Broadcasting 6
    European Benchmarking Public Service Broadcasters in the Digital Era May 2002 1 Contents Foreword 3 Executive Summary 4 Introduction 5 Section 1: Public Service Broadcasting 6 Section 2: European Overview 7 Section 3: Digital Channels 11 Section 4: Strategies of European Public Service Broadcasters 15 Section 5: Financial Information 21 Section 6: Reach and Ratings 26 Section 7: Platforms 29 Section 8: Country by Country Overview (Including Responses to Circom Survey) Albania 34 Austria 35 Belgium 37 Croatia 38 Czech Republic 39 Denmark 40 Finland 44 France 44 Germany 46 Greece 47 Hungary 48 Ireland 50 Italy 52 Malta 53 Moldova 54 Netherlands 54 Norway 56 Poland 57 Portugal 57 Slovakia 58 Slovenia 58 Spain 59 Sweden 60 United Kingdom 61 2 Foreword 3 Executive Summary • The environment in which public service broadcasters operate has changed considerably in recent years with the proliferation of private operators (both television channels and alternative broadcast media) and the decline in the advertising market brought about by the economic slowdown. • The market share of all public service broadcasters has been eroded, with the exception of France. However market share is now stabilising. • While the environment for public service broadcasters has become much more difficult and challenging, their role and remit remains largely unchanged. However, the public service broadcasting remit is being challenged across Europe in the context of digital television. • Broadcasters are working towards the EU target of analogue termination scheduled between 2005 – 2015. • All public service broadcasters are planning to simulcast existing channels and most are planning to launch new channels. • Smaller public service broadcasters have not yet launched a digital bouquet.
    [Show full text]
  • 73002-Omslag PS
    P ublic service från SVT 2004 redovisningen Public service- redovisningen från SVT 2004 Sveriges Televisions public service-redovisning 2004 Sveriges Television AB 2005 Kontakt: SVT:s Programsekretariat, 10510 Stockholm eller e-post [email protected] Redaktion: Arne Cederberg, Margareta Cronholm, Christina Forslund, Hans Hernborn (projektansvarig), Thomas Håkansson, Nils Patric Larshamre, Jocke Norberg, Anna Stål Isaksson SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2004 SID 4 Avsnitt och innehåll 1 Inledning 2 Public service-redovisningen 3 Tillståndsvillkoren och redovisningen 4 Sveriges Television AB 4.1 Organisation 4.2 Konkurrens 4.3 Produktion m.m. 5 Programkanaler och tjänster 5.1 Rikssänt utbud i SVT1 och SVT2 5.2 SVT:s temakanaler 5.3 Regionalt utbud i SVT2 och SVT24 5.4 SVT Text 5.5 svt.se 6 Programutbudet i SVT1 och SVT2 6.1 Faktautbudet 6.2 Nyhetsutbudet 6.3 Fiktion och långfilm 6.4 Musikutbudet 6.5 Nöjesutbudet 6.6 Sportutbudet 6.7 Service med hallå och trailrar 7 Program för barn och ungdom i SVT1 och SVT2 8 Program för språkliga minoriteter 9 Program för funktionshindrade 10 Folkbildning 11 EU-parlamentsvalet 2004 12 Spegla hela landet 12.1 Ett mångsidigt utbud på svenska språket 12.2 Kulturlivet i hela landet 12.3 Det mångkulturella Sverige 13 Internationell spegling 14 Jämställdhet 15 Kvalitetssäkring 16 Tillgodose publikens intressen SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2004 SID 5 17 Typer av produktion 17.1 Mångfald ur produktionsperspektiv 17.2 Utbudet fördelat på produktionstyper 17.3 Program av europeiskt ursprung
    [Show full text]
  • Kontinuitet Och Förändring, SOU 2008:64
    Kontinuitet och förändring Betänkande av Public service-utredningen Stockholm 2008 SOU 2008:64 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice Omslaget har illustrerats av Siri Ahmed Backström Tryckt av Edita Sverige AB Stockholm 2008 ISBN 978-91-38-23005-3 ISSN 0375-250X Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Regeringen beslutade den 31 maj 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utifrån de gällande villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst analysera om det finns behov av föränd- ringar i villkoren inför nästa tillståndsperiod som inleds den 1 januari 2010. Den 31 maj 2007 förordnade chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth, f.d. riksdagsledamoten och vice talmannen Rose-Marie Frebran som särskild utredare. Den 27 augusti förordnades fil. dr. Nina Wormbs som utred- ningens huvudsekreterare. Som sekreterare förordnades den 1 september 2007 pol. mag. Erik Lundberg och den 10 september 2007 fil. dr. Roger Blomgren. Sonia Redondo har varit utredningens assistent. Som experter förordnades den 8 oktober 2007 ämnessakkunnige Jan Andersson, departementssekreteraren Kirsten Glansberg, nuvarande kanslirådet Anna Gralberg, ämnesrådet Ulrika Hansson och kanslirådet Pia Kjellander.
    [Show full text]