73002-Omslag PS
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
P ublic service från SVT 2004 redovisningen Public service- redovisningen från SVT 2004 Sveriges Televisions public service-redovisning 2004 Sveriges Television AB 2005 Kontakt: SVT:s Programsekretariat, 10510 Stockholm eller e-post [email protected] Redaktion: Arne Cederberg, Margareta Cronholm, Christina Forslund, Hans Hernborn (projektansvarig), Thomas Håkansson, Nils Patric Larshamre, Jocke Norberg, Anna Stål Isaksson SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2004 SID 4 Avsnitt och innehåll 1 Inledning 2 Public service-redovisningen 3 Tillståndsvillkoren och redovisningen 4 Sveriges Television AB 4.1 Organisation 4.2 Konkurrens 4.3 Produktion m.m. 5 Programkanaler och tjänster 5.1 Rikssänt utbud i SVT1 och SVT2 5.2 SVT:s temakanaler 5.3 Regionalt utbud i SVT2 och SVT24 5.4 SVT Text 5.5 svt.se 6 Programutbudet i SVT1 och SVT2 6.1 Faktautbudet 6.2 Nyhetsutbudet 6.3 Fiktion och långfilm 6.4 Musikutbudet 6.5 Nöjesutbudet 6.6 Sportutbudet 6.7 Service med hallå och trailrar 7 Program för barn och ungdom i SVT1 och SVT2 8 Program för språkliga minoriteter 9 Program för funktionshindrade 10 Folkbildning 11 EU-parlamentsvalet 2004 12 Spegla hela landet 12.1 Ett mångsidigt utbud på svenska språket 12.2 Kulturlivet i hela landet 12.3 Det mångkulturella Sverige 13 Internationell spegling 14 Jämställdhet 15 Kvalitetssäkring 16 Tillgodose publikens intressen SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2004 SID 5 17 Typer av produktion 17.1 Mångfald ur produktionsperspektiv 17.2 Utbudet fördelat på produktionstyper 17.3 Program av europeiskt ursprung 17.4 Formatproduktion 18 Myndighetsmeddelanden 19 Granskning av programmen 20 Forskning om programmen 21 Utomståendes bedömningar 22 Publiken 22.1 SVT:s ställning hos publiken 22.2 Utbud och konsumtion 22.3 Räckvidd 22.4 Tittartid 22.5 Tittandet på kvällstid 22.6 Publikens val i SVT1 och SVT2 22.7 Publikens värdering av SVT 22.8 Publiken och text-TV 22.9 Publiken och Internet 22.10 Publiken och SVT:s temakanaler 23 Publikkontakt 24 SVT:s ekonomi 24.1 Inledning 24.2 Verksamhetens intäkter 24.3 Verksamhetens kostnader 24.4 Prestationer och resursinsatser 24.5 Produktivitet 24.6 Programproduktion för funktionshindrade 24.7 Programproduktion för språkliga minoriteter 25 Planer för 2005 och framåt 26 Källor, definitioner, begrepp Bilagor: 1 Tabellförteckning och tabeller 2 Programtitlar i SVT1 och SVT2 2004 3 Produktionen utanför Stockholm 4 Programscheman för SVT1 och SVT2 5 Revisorernas intyg SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2004 SID 6 1 Inledning År 2004 kunde en vanlig TV-tittare välja bland närmare 20 000 timmar program i Sveriges Televisions rikssändningar. Det är 14 000 timmar mer än vad som var möjligt bara tio år tidigare. Denna public service-redovisning beskriver 2004 års programutbud i både riks- och regionalsändningarnas siffror och statistik och ger den intresserade läsaren möjlighet att granska och reflektera över programmens och det samlade programutbudets bredd, mångfald och kvalitet. SVT:s utbud präglas främst av de båda huvudkanalerna SVT1 och SVT2. Kring dessa finns ett tilläggsutbud av temakanaler, text-TV, webbportal och andra tjänster. SVT1 ska vara den mest angelägna kanalen för hela svenska folket, en nationell arena. Under 2004 var SVT1 landets största TV-kanal mätt i såväl räckvidd som tittartid. SVT2 ska vara en av landets tre stora kanaler med många experimentella program Utbudet i huvudkanalerna kompletteras med temakanalerna; nyhets- och sportkanalen SVT24, Barnkanalen, SVT Extra samt SVT Europa. Under hösten 2004 startades Kunskapskanalen. Det totala TV-utbudet kompletteras genom tjänsterna SVT Text och svt.se. Genom den tilltagande konkurrensen, med etablering av nya kanaler, har SVT genom åren successivt tappat andelar av tittartiden. Det strategiska målet för SVT:s satsningar är att med ett starkt programutbud behålla och stärka ställningen som hela svenska folkets public service-företag. I det ingår att svenska folket för TV- avgiften ska få tillgång till de stora internationella sportevenemangen. Under 2004 erbjöds publiken bland annat OS i Aten och fotbolls-EM i Portugal, något som också ledde till vissa omprioriteringar i programtablåerna. Av de 100 mest sedda enskilda programmen år 2004 sändes 87 i SVT:s kanaler. På public service-redovisningen ställs många olika krav. Den ska vara tillgänglig för en intresserad allmänhet men inte alltför omfattande och svårgenomtränglig. Den ska innehålla relevanta faktauppgifter som svar för den vetgirige som vill granska alla delar av public service-utbudet. Och den ska sist men inte minst uppfylla de redovisningskrav som följer av riksdagens uppdrag och sändningstillståndet och som tas upp i nästa avsnitt. Avsikten är inte att alla ska behöva läsa all text och alla tabeller. För många är det tillräckligt att använda redovisningen som ett slags uppslagsverk över det gångna SVT-året. Därför inleds redovisningen på föregående uppslag med en fyllig innehållsförteckning där man bör kunna finna just det ämne som man är intresserad av. 2 Public service-redovisningen för Sveriges Television Sveriges Riksdag beslutar inför varje tillståndsperiod om riktlinjer för public service-uppdraget för Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). I respektive bolags uppdrag ingår sedan 1998 även att i årliga rapporter redovisa hur public service- uppdraget har uppfyllts. Redovisningarna ska utgå från riksdagens riktlinjer genom det av regeringen utfärdade sändningstillståndet samt de årliga anslagsvillkoren. Syftet med redovisningen är att ge ett strukturerat underlag för statsmakternas beslut om framtida riktlinjer och för den fortlöpande allmänna debatten om public service-verksamheten. Förutom att redovisningen brukas som allmän referenskälla används även uppgifter och material i SVT:s kommunikation med publiken och olika intressegrupper. SVT:s public service-redovisningar inges av SVT till regeringen och till Granskningsnämnden för radio och television. Det är nämnden som bedömer om redovisningarna ger tillräcklig information för att regeringen och allmänheten ska kunna bedöma hur public service-uppdraget har fullgjorts. Inför den nuvarande tillståndsperioden konstaterade regeringen år 2001 att public service- redovisningarna har ett stort informationsvärde och att de visar att ett stort arbete lagts ned för att ta fram materialet. Regeringen ansåg emellertid samtidigt att ett viktigt syfte med redovisningarna inte hade uppnåtts i tillräcklig utsträckning, nämligen att ge ett lättillgängligt underlag för en mer levande offentlig debatt om public service-företagens programverksamhet och hur TV-avgiftsmedlen används. Regeringens uttalande var allmänt och ej riktat mot något enskilt bolag (prop. 2000/01:94 s. 57). SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2004 SID 7 Det är naturligt att mängden uppgifter blir avsevärd i en rapport som tar sikte på att beskriva SVT:s omfattande utbud. Samtidigt är det viktigt att framställningen är tillgänglig för läsaren. Mot denna bakgrund har SVT fr.o.m. rapporten för 2002 förenklat redovisningens struktur, särskilt beskrivningen av programutbudet i tydliga programkategorier. I likhet med tidigare år tar även den nya redovisningsmodellen sikte på förändringar i SVT:s verksamhet över tid. I första hand sker jämförelse med 2003 och 2001 (basår) men även andra år förekommer. De uppgifter som lämnas om utbudets sammansättning bygger på SVT:s egen programstatistik och de avgränsningar och definitioner som där tillämpas. Program för barn och ungdom, minoriteter och funktionshindrade redovisas under respektive programområde och i särskilda uppföljningsavsnitt. Bilaga 2 innehåller därtill en utförlig programtitelkatalog enligt de använda programkategorierna. Redovisningen syftar till att ge svar på främst följande huvudfrågor: • Hur ser utbudet som helhet ut vad gäller programbredd och mångfald i olika programkategorier, sammansättning över dygnet, veckan och året, inriktning och utformning med hänsyn till olika gruppers behov m.m.? • Hur tillgodoses olika intentioner med programverksamheten utifrån publikens intressen och behov? • Hur utnyttjar publiken det samlade utbudet och hur värderar den olika delar av det? • Hur använder SVT tillgängliga ekonomiska resurser? Sifferuppgifter redovisas som indikatorer på hur verksamheten genomförts. Flertalet av dessa uppgifter har tagits fram ur den interna utbudsstatistiken, produktionsredovisningen samt den produktionsrelaterade ekonomiska redovisningen. Beskrivningen av publikens utnyttjande av utbudet bygger på uppgifter från de publikmätningar som kontinuerligt görs av Mediamätning i Skandinavien AB (MMS). Uppgifterna kompletteras med resultat av olika kvalitativa mätningar som görs i syfte att få en bild av publikens värdering av olika TV-kanaler, TV-program och programområden. Liksom föregående år har SVT:s revisorer granskat redovisningen, i första hand hur uppgifter för redovisning har samlats in. Syftet är att kunna verifiera giltigheten (validiteten) i lämnade sifferuppgifter. Resultatet av revisorernas granskning bifogas i bilaga 5. 3 Tillståndsvillkoren och public service-redovisningen Som framgått ska public service-redovisningen utgå från det av riksdagen fastställda public service- uppdraget så som det formuleras i det av regeringen utfärdade sändningstillståndet samt de årliga anslagsvillkoren. Nedan anges t.h. de avsnittsnummer och tabellnummer, som i första hand redovisar utfallet 2004 för respektive villkor. Avsnitt och Villkor i SVT:s sändningstillstånd (ST) och/eller anslagsvillkor