Den Svenska Mediemarknaden 2005 Medienotiser 3/2005
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Den svenska mediemarknaden 2005 Den svenska mediemarknaden 2005 Staffan Sundin Staffan Sundin MedieNotiser 3 NORDICOM Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning Göteborgs universitet Box 713, SE 405 30 Göteborg Tel. 031-773 10 00 (vx). Fax 031- 773 46 55 E-post: [email protected] www.nordicom.gu.se MEDIENOTISER ISSN 1101-4539 • Nr. 3 • 2005 20 0 5 Nordicom-Sverige GÖTEBORGS UNIVERSITET Göteborgs universitet NORDICOM Staffan Sundin Den svenska mediemarknaden 2005 MedieNotiser 3/2005 © Författaren och Nordicom ISSN 1101-4539 MedieNotiser redaktör: Ulla Carlsson Publicerad av: Nordicom Göteborgs universitet Box 713 SE 405 30 Göteborg Omslag: Roger Palmqvist Den svenska mediemarknaden 2005 Staffan Sundin Innehåll Förord 5 1 Mediemarknaden 7 2 Mediebranscher 23 2.1 Dagspress 25 2.2 Tidskrifter 42 2.3 Böcker 49 2.4R adio 57 2.5 Television 62 2.6 Film och video 69 3 Medieföretag 75 3.1 Allersfären 77 3.2 Bonniersfären 79 3.3 Egmontsfären 89 3.4Hjörnesfär en 92 3.5 KF Media 94 3.6 Schibsted 96 3.7 Staten 100 3.8 Stenbecksfären 103 3.9 Telenor 109 3.10 TV4111 Förord Stora förändringar sker i mediesystemet och det finns en osäkerhet om den fortsatta utvecklingen. Efterfrågan på kunskap om medietrender är därför mycket stor bland både privata och offentliga aktörer såväl inom som utanför Sverige. Det är mot denna bakgrund Nordicoms dokumentation av medie- utvecklingen skall ses. Den primära uppgiften är att sprida kunskap om utveck- lingen på medieområdet. För att få fram relevant kunskap krävs en kvalificerad dokumentation av en från partsintressen oberoende institution. Utarbetande av statistik om olika medier utgör kärnan i ett sådant arbete. Statistikens upp- gift är att beskriva verkligheten samt att peka på utvecklingslinjer och nya fö- reteelser i mediesystemet för att svara mot de krav som olika brukargrupper ställer. En förutsättning för att detta arbete skall mynna ut i ny kunskap är ett effektivt samarbete med kvalificerade medieforskare som vetenskapligt kan sä- kerställa och analysera de olika uppgifterna. Nordicom har under senare år vid ett antal tillfällen redovisat kartläggningar och analyser av såväl den svenska som nordiska mediemarknaden. Nu presen- terar Nordicom Den svenska mediemarknaden 2005. Det är en faktasamman- ställning rörande de större svenska medieföretagen med uppgifter om föregå- ende års ekonomiska utfall, marknadsandelar, ägarförhållanden, m m. Lik- nande uppgifter lämnas också för de största utländska medieföretagen. Sam- manställningen inleds med en analys av medieägandet där förändringar och trender vad gäller mediemarknaden diskuteras. De uppgifter som redovisas i Den svenska mediemarknaden 2005 är bear- betningar utifrån data i Nordicoms medieföretagsdatabas. Målsättningen är att basen skall omfatta alla företag (förutom enmansbolag) som är verksamma i Sverige inom dagspress, tidskriftsutgivning, bokutgivning, television, radio, film, affärsinformation, medierelaterade delar av internet samt deras ägarbolag. Basen innehåller även uppgifter om de utländska koncerner som är verk- samma i Sverige. Arbetet påbörjades 1995, då basen omfattade cirka 800 fö- retag. Basen har sedan uppdaterats årligen och byggts ut så den nu omfattar cirka 1 800 företag och sammanlagt cirka 17 500 poster. Basen innehåller bland annat uppgifter om företagens ägare, ägarsfär, na- tionalitet, län, styrelse, vd, chefredaktör/förlagschef, ansvarig utgivare, eko- nomi (intäkter, resultat, stöd balansomslutning, soliditet, rörelse- och netto- marginaler, utdelning m m), upplaga, periodicitet, dotterbolag, intressebolag, utlandsverksamhet samt transaktioner som förvärv, försäljningar nedläggningar och nyetableringar av företag. Huvudkällor är årsredovisningar, TS-statistik och VPC, som kompletteras med uppgifter i fack- och dagspress. Nordicom startade 1998 ytterligare en databas, en transaktionsdatabas, som innehåller information om transaktioner hos de största medieföretagen i Sverige och övriga Norden samt andra viktiga ägarförändringar på de natio- nella mediemarknaderna. Registret innehåller information över medieföretag- ens bolagsköp och försäljningar och här noteras även nyetableringar och ned- MedieNotiser 3/1999 5 Den svenska mediemarknaden Mediemarknaden läggningar av företag. Aktuell information samlas kontinuerligt in via systema- tisk genomgång av kvartalsrapporter, tidningar, pressmeddelanden, etc. Cirka 1 100 transaktioner finns idag registrerade i databasen. Det är vår förhoppning att läsaren av denna skrift skall få en klargörande bild av den svenska mediemarknaden och därmed ökad kunskap om vårt nuvarande medielandskap. Göteborg i november 2005 Ulla Carlsson Direktör MedieNotiser 2/2003 6 Den svenska mediemarknaden Mediemarknaden 1 Mediemarknaden De senaste femton årens utveckling på medie- Stabila marknader under ett halvsekel marknaden har kunnat betecknas som avreglering- ens epok. Det är möjligt att vi några år in på det Dagspressen gavs ut av familje- eller organisations- nya millenniet kan börja skönja en ny epok, digita- ägda företag som varit i samma ägo sedan seklets liseringens. Många av de förändringar som vi nu ser början, i många fall ännu längre. I regel rörde det har övergången till digital teknik som gemensam sig om entidningsföretag, med en lokalt förankrad nämnare. På tv-området har nya tv-kanaler startats ägare, även om flera företag redan på 1940-talet i en allt snabbare takt som en följd av att digitali- började bilda tidningskedjor. Under de två första de- seringen gjort det möjligt att både producera och cennierna efter andra världskriget slogs den min- sända program betydligt billigare än tidigare. De dre av de borgerliga tidningarna ut på de lokala gamla gränserna mellan olika typer av mediekanaler marknaderna. I de större städerna kom utbudet håller på att suddas ut på nätet. Etableringshindren därefter i regel att bestå av en stor borgerlig tidning verkar bli allt lägre för att starta nya tidskrifter. Inom och en upplagemässigt mindre socialdemokratisk radion är genomslaget kanske inte lika påtagligt, tidning. men även där har produktionen kunnat förbilligas. Bokmarknaden dominerades av ett tiotal förlag, Fortfarande präglas dock den svenska medie- i regel familjeägda, med Bonniers och Norstedts som marknaden i mycket av de stora och dramatiska för- ledande på de allmänlitterära respektive institutio- ändringar den genomgick på 1990-talet då det stat- nella marknaderna. Tidskriftsmarknaden behärska- liga monopolet för tv- och radiosändningar rasera- des länge av fem förlag med det av Bonniers ägda des genom avregleringar och konkurrens från Åhlén & Åkerlund som det största. Ett tjugotal all- satellitsändningar i stor skala. Andra innovationer mänt inriktade veckoutgivna tidningar gick ut i stora som kom att förändra villkoren på marknaden var upplagor. Radio- och senare även tv-verksamheten introduktionen av Internet och starten av gratis- var statligt reglerad och ombesörjdes av ett företag. tidningar. Sammantaget har avregleringen och En handfull bolag svarade för den inhemska film- digitaliseringen skapat nya konkurrenssituationer produktionen, flera av dem var även representerade som tvingat de etablerade medierna, både de pri- i distributionsledet i egenskap av biografägare och/ vatägda och public service-företagen, att se över eller distributör av utländsk film. sina strategier. Flera av de största inhemska medie- I regel var medieägarna inriktade på en del- företagen har sökt sig till nya medier och nya geo- marknad, dagspress, böcker, tidskrifter eller film. grafiska marknader samtidigt som de fått vidkännas Det fanns dock två ägargrupper, Bonniers och ar- konkurrens från stora utländska koncerner. betarrörelsen, som tidigt etablerade sig på flera olika En gång tidigare i historien har den svenska mediefält. Bonniers som börjat redan 1837 som bok- mediemarknaden genomgått en liknande omväl- förläggare vidgade på 1920-talet sitt verksamhets- vande förvandling, nämligen under åren 1922-1932 fält genom att engagera sig inom dagspress och då radion och ljudfilmen introducerades, veckopres- veckopress. Därefter har Bonniers successivt gått in sen ökade snabbt, den första moderna kvällstid- på de nya typer av mediemarknader som öppnat ningen lanserades etc. Även då tvingades företagen sig, kvällspress, special- och serietidningar, affärs- att anpassa sig till ett nytt medielandskap. Denna information, video, radio, television, internet etc. turbulenta tid följdes av flera decennier som präg- Redan på 1920-talet gjorde Bonniers ett misslyckat lades av en mycket hög stabilitet på medieägarsidan. försök att etablera sig på filmmarknaden, men kom MedieNotiser 3/1999 9 Den svenska mediemarknaden Mediemarknaden igen på 1970-talet genom att köpa Svensk Filmin- ovan nämnts har Bonniers under en mycket lång tid dustri. byggt upp en omfattande medieverksamhet, där Arbetarrörelsen startade vid förra sekelskiftet gruppen har en stark marknadsposition inom så gott dagstidningar över hela landet, i princip en i varje som alla mediebranscher. Sedan slutet av 1980-ta- län. Dagstidningsutgivningen kompletterades snart let har sfären i första hand vuxit utomlands, medan med fackförbundspress, bokförlag, veckotidningar, expansionen på hemmamarknaden har varit rela- film etc. Under de senaste decennierna har dock ar- tivt blygsam trots flera uppmärksammade företags- betarrörelsen avvecklat stora delar av sina medie- förvärv som Sydsvenska Dagbladet och GT. Om engagemang. På central nivå återstår endast fackför- intressebolaget TV4, som Bonniers i praktiken kon- bundspressen.